2421067GRB357200357sousouStatens offentliga utredningar 2003:57Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar5702003-07-08 00:00:002024-08-12 16:23:002003-07-08 00:00:00Alternativ finansiering av offentliga tjänsterhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GRB357/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GRB357https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB357
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1037px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:455px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:351px;left:105px;z-index:-1;width:343px;height:208px;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:343px;height:208px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:608px;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:416px;height:608px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:84px;z-index:-1;width:379px;height:175px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:379px;height:175px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:596px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:596px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:40px;left:42px;z-index:-1;width:441px;height:704px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:441px;height:704px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:645px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:645px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:127px;left:63px;z-index:-1;width:431px;height:617px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:431px;height:617px;}
#page_29 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_29 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_29 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_29 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_29 #inl_img5 {position:relative;width:4px;height:10px;}
#page_29 #inl_img6 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_29 #inl_img7 {position:relative;width:5px;height:7px;}
#page_29 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_29 #inl_img9 {position:relative;width:4px;height:9px;}
#page_29 #inl_img10 {position:relative;width:3px;height:9px;}
#page_29 #inl_img11 {position:relative;width:4px;height:11px;}
#page_29 #inl_img12 {position:relative;width:3px;height:11px;}
#page_29 #inl_img13 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_29 #inl_img14 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_29 #inl_img15 {position:relative;width:4px;height:10px;}
#page_29 #inl_img16 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_29 #inl_img17 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_29 #inl_img18 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_29 #inl_img19 {position:relative;width:4px;height:10px;}
#page_29 #inl_img20 {position:relative;width:3px;height:10px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:695px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:431px;height:695px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:576px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:431px;height:576px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:193px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:207px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:345px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:430px;height:345px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:275px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:431px;height:275px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:315px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:369px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:430px;height:369px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:229px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:515px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:430px;height:515px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:138px;left:147px;z-index:-1;width:323px;height:281px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:323px;height:281px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:332px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:412px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:431px;height:412px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:60px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:431px;height:60px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:348px;left:126px;z-index:-1;width:328px;height:336px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:328px;height:336px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:124px;left:63px;z-index:-1;width:393px;height:395px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:393px;height:395px;}
#page_46 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_46 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_46 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_46 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_46 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_46 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_46 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_46 #inl_img8 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_46 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_46 #inl_img10 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_46 #inl_img11 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:207px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:184px;left:84px;z-index:-1;width:346px;height:256px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:346px;height:256px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:31px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:431px;height:31px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:293px;left:0px;z-index:-1;width:356px;height:234px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:356px;height:234px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:286px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:458px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:458px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:0px;z-index:-1;width:366px;height:226px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:366px;height:226px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:262px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:386px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:386px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:561px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:171px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:434px;height:171px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:42px;z-index:-1;width:449px;height:686px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:449px;height:686px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:449px;height:620px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:449px;height:620px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:42px;z-index:-1;width:441px;height:201px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:441px;height:201px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:373px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:347px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:347px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:119px;left:63px;z-index:-1;width:408px;height:329px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:408px;height:329px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:695px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:431px;height:695px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:695px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:431px;height:695px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:680px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:431px;height:680px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:695px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:431px;height:695px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:549px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:431px;height:549px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:307px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:143px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:426px;height:143px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:402px;height:2px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:507px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:237px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:430px;height:237px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:333px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:399px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:431px;height:399px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:294px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft14{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft16{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft17{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft30{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft57{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft59{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft60{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft61{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 14px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 12px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 13px;}
.ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft73{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft74{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft80{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft84{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft85{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 10px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 6px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft90{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft91{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft92{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft103{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft104{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft109{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft110{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft111{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft112{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft113{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft114{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft116{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft117{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft118{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft119{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft120{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;}
.ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft124{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft125{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft126{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft127{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;}
.ft128{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft129{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft130{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 13px;}
.ft131{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft132{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft133{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft134{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft135{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft136{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft137{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft138{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft139{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft140{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft142{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft143{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft144{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft145{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 393px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p92{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 454px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.84px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 9px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p219{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.94px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.84px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 487px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 398px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p298{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 488px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p366{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p394{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p409{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p420{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 236px;}
.p425{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p432{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p454{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p464{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p516{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p525{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p545{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:14px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 484px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p611{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 555px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: -5px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td146{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 28px;}
.tr2{heightzzz: 20px;}
.tr3{heightzzz: 37px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 16px;}
.tr6{heightzzz: 54px;}
.tr7{heightzzz: 29px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 17px;}
.tr10{heightzzz: 61px;}
.tr11{heightzzz: 1061px;}
.tr12{heightzzz: 0px;}
.tr13{heightzzz: 15px;}
.tr14{heightzzz: 14px;}
.tr15{heightzzz: 34px;}
.tr16{heightzzz: 30px;}
.tr17{heightzzz: 10px;}
.tr18{heightzzz: 4px;}
.tr19{heightzzz: 22px;}
.tr20{heightzzz: 12px;}
.tr21{heightzzz: 9px;}
.tr22{heightzzz: 13px;}
.tr23{heightzzz: 39px;}
.tr24{heightzzz: 11px;}
.tr25{heightzzz: 7px;}
.tr26{heightzzz: 31px;}
.tr27{heightzzz: 25px;}
.tr28{heightzzz: 32px;}
.tr29{heightzzz: 43px;}
.tr30{heightzzz: 8px;}
.tr31{heightzzz: 5px;}
.tr32{heightzzz: 23px;}
.tr33{heightzzz: 27px;}
.tr34{heightzzz: 81px;}
.tr35{heightzzz: 24px;}
.tr36{heightzzz: 2px;}
.tr37{heightzzz: 6px;}
.tr38{heightzzz: 3px;}
.tr39{heightzzz: 26px;}
.tr40{heightzzz: 68px;}
.tr41{heightzzz: 35px;}
.t0{width: 457px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 419px;margin-leftZ: 110px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 530px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 458px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 942px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 474px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 388px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 4px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 425px;margin-leftZ: 72px;margin-top: 4px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 435px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 11px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 435px;margin-top: 13px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 420px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 34px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 225px;margin-leftZ: 116px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 474px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 473px;margin-leftZ: 59px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 474px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 13px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 437px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 23px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 365px;margin-leftZ: 144px;margin-top: 9px;f:6px 'Verdana' !important;color: #010000;}
.t26{width: 474px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 474px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 367px;margin-leftZ: 132px;margin-top: 31px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 418px;margin-leftZ: 84px;margin-top: 13px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 418px;margin-leftZ: 84px;margin-top: 21px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 446px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 13px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 535px;margin-leftZ: 11px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 474px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 474px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 416px;margin-top: 12px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 474px;margin-top: 34px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 474px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 467px;margin-top: 33px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 442px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 35px;f:bold 13px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 32px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 474px;margin-top: 42px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t45{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 35px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Förord</P>
<P class="p1 ft1">Långtidsutredningen 2003 utarbetas inom Finansdepartementets strukturpolitiska enhet. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier, vilka publiceras som bilagor till utredningens huvudbetänkande.</P>
<P class="p2 ft1">Kan ett ökat uttag av avgifter underlätta finansieringen av offentliga tjänster i framtiden? Hur skulle sådana avgifter kunna utformas? Kan avgiftsfinansiering bidra till ökad effektivitet? Dessa frågor diskuteras i denna bilaga, som även belyser de offentliga tjänsternas betydelse för möjligheterna till inkomstomfördelning.</P>
<P class="p3 ft1">Bilagan har utarbetats av en projektgrupp vid Statskontoret bestående av Richard Murray (projektledare) och Ann Lundberg. Arbetet har följts av en referensgrupp med tjänstemän från Finansdepartementets ekonomiska avdelning, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet samt nationalekonomer från Stockholms och Uppsala universitet. Finansdepartementets kontaktpersoner har varit kansliråden Kerstin Krafft och Jonas Norlin.</P>
<P class="p4 ft1">Ansvaret för långtidsutredningens bilagor och de bedömningar dessa innehåller vilar på respektive författare. Av det kommande huvudbetänkandet framgår hur bilagorna använts i utredningens arbete.</P>
<P class="p5 ft1">Stockholm i juni 2003</P>
<P class="p6 ft1">Yvonne Fredriksson</P>
<P class="p7 ft1">Departementsråd</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p8 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft2">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft2">Inledning.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft2">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft3">Offentliga tjänster har vuxit snabbt..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft1">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft1">Avtagande ökningstakt förbyts i nedgång? ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft1">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft1">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft1">Skattekvoten har stigit brant – går det att fortsätta? .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft1">16</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">1.4</SPAN><SPAN class="ft4">Effektivisering, privatisering eller avgiftsfinansiering är</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft6">alternativen ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft1">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft1">1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft6">Fem frågor ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p9 ft2">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft7">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft2">29</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft4">Vård, omsorg och utbildning dominerar de offentliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft6">tjänsterna...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p11 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft1">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p10 ft1">Offentliga tjänster är i huvudsak individuella ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p12 ft1">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft1">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p10 ft1">Offentliga tjänsters bidrag till inkomstomfördelningen .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p11 ft1">34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">2.4</SPAN><SPAN class="ft4">Avgiftsfinansieringen har ökat långsiktigt men är ännu</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft6">obetydlig ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft1">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">2.5</SPAN><SPAN class="ft4">Avgiftsfinansieringen låg och privata köp av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">välfärdstjänster få i internationell jämförelse .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft1">2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p10 ft6">Privatiseringstendenser ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft1">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft1">2.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p10 ft6">Sammanfattning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft1">53</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft8">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft8">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p9 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p12 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p17 ft2">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p9 ft11">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p12 ft2">....................................57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft4">Effektivitet och fördelningsmål skäl för offentlig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft6">verksamhet ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft1">Avvägning mellan skatt och avgifter - effektivitet ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft1">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft1">Avvägning mellan skatt och avgifter - fördelning .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft1">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft6">Skatter, avgifter och tillväxt ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft6">Sammanfattning.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft1">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft2">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft2">inkomstelasticiteter? ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p12 ft2">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p9 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p10 ft1">Hur stor är överskottsbördan av skatt? .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p12 ft1">89</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft1"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft4">Vad vet vi om offentliga tjänsters pris- och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p10 ft6">inkomstelasticiteter?................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p11 ft1">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Sammanfattning.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft2">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p10 ft7">Finansiering i dag och i morgon..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p11 ft2">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Inledning ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Sjukvård..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Äldreomsorg ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Barnomsorg............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Utbildning..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Socialförsäkringar ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft1">Kultur och fritid – exempel på "nyttiga" tjänster.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft1">Andra offentliga tjänster – exempel på fallande</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p10 ft1">styckkostnader och kollektiva nyttigheter...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p12 ft1">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p9 ft1">5.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p10 ft6">Sammanfattande diskussion..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft1">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft1">5.9.1 Avgiftsfinansiering är förstahandsfrågan –</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p19 ft3">privatisering andrahandsfrågan..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p11 ft1">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p10 ft6">5.9.2 Avgifter i dag ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p11 ft1">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p9 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p12 ft10">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td16"><SPAN class="p20 ft1">5.9.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p9 ft12">Avgifter i morgon .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p21 ft1">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p9 ft12">5.9.4 Knyt ihop avgiftsfinansiering med</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p9 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p9 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p9 ft12">välfärdskonton .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p22 ft13">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p9 ft12">5.9.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p9 ft12">Fem svar .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p21 ft13">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p9 ft12">5.9.6 Utnyttja mångfalden av systemlösningar!.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p22 ft13">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p9 ft14">Appendix 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p9 ft14">......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p21 ft15">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p9 ft12">Privat och offentligt ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p21 ft13">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p9 ft14">Appendix 2......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p9 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p21 ft15">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p9 ft12">Avgifter i en ...........................................internationell jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p22 ft13">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p9 ft14">Referenser.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p9 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p21 ft15">149</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft16">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB3577x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p24 ft0">1 Inledning</P>
<P class="p25 ft17"><SPAN class="ft17">1.1</SPAN><SPAN class="ft18">Offentliga tjänster har vuxit snabbt</SPAN></P>
<P class="p26 ft1">Två tredjedelar av all konsumtion i Sverige år 2001 utgjordes av tjänster. Den offentliga sektorn stod för drygt hälften av dessa. För att den egentliga betydelsen av den offentliga sektorns tjänsteproduktion ska framgå bör till detta läggas de tjänster som socialförsäkringarna ger.</P>
<P class="p27 ft7">Tabell 1.1 Konsumtionsutgifter 2001</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p28 ft19">Miljarder kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p29 ft20">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p10 ft21">Privat konsumtion, varor</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td21"><SPAN class="p30 ft21">552</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p14 ft21">32,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p10 ft21">Privat konsumtion, tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td21"><SPAN class="p30 ft21">550</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p14 ft21">32,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p10 ft19">Privat konsumtion totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p30 ft19">1.103</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p14 ft19">64,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p10 ft21">Offentlig konsumtion, tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td21"><SPAN class="p30 ft21">618</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p14 ft21">35,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p10 ft19">Total konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p30 ft19">1.720</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p14 ft19">100,0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft22">Anm.: Transfereringar ingår ej, däremot kostnader för socialförsäkringsadministrationen.</P>
<P class="p31 ft23">Indelning är inte självklar. I privata tjänster ingår egna hem, som kan betraktas som varor. Hur privat och offentligt definieras i nationalräkenskaperna och i denna rapport reds ut i appendix 1.</P>
<P class="p32 ft24">Källa: Nationalräkenskaperna, BNP kvartal, NR 2002:3</P>
<P class="p33 ft1">Den offentliga sektorns tjänster har vuxit snabbt. Det vittnar om en positiv och betydande inkomstelasticitet (när inkomsterna stiger efterfrågas mer av dessa tjänster). Det är inte så konstigt när man betänker vad det är för slag av tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller: vård i olika former, omvårdnad, inte minst om äldre, utbildning av alla de slag, information, kommunikationer, kultur, rekreation, lag och ordning m.m. Lägg därtill en omfattande produktion av försäkringstjänster: försäkring mot inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet, pensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring m.m. Det är förståeligt att människor efterfrågar mer av</P>
<P class="p34 ft8">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB3578x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft25">allt detta efter det att deras primära behov i form av mat, kläder och bostad tillgodosetts.</P>
<P class="p36 ft1">Ofta görs framskrivningar av den offentliga tjänsteproduktionen på grundval av demografiska förändringar, dvs. hur många fler äldre, barn och ungdomar som man kan räkna med i framtiden. Men det är bara en liten del av den väldiga expansionen av den offentliga sektorns tjänsteproduktion under efterkrigstiden som kan förklaras av demografiska förändringar. Medan befolkningen har vuxit med 18 procent mellan 1960 och 2000 har den offentliga konsumtionen i fasta priser ökat med 186 procent. Dvs. att per person är konsumtionen av de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller nästan två och en halv gånger större i dag. Även om personer 65 år och äldre räknas dubbelt har konsumtionen av sjukvård under samma tid ökat med 196 procent per person.</P>
<P class="p37 ft1">Socialförsäkringar och transfereringar till hushåll har också vuxit mycket kraftigt. Under perioden <NOBR>1960–2000</NOBR> har dessa i andel av BNP (till marknadspris) ökat från 10 till 20 procent. Detta är emellertid i betydande utsträckning en synvilla eftersom bidragen samtidigt gjorts skattepliktiga. Nettokostnaden kan ha ökat från något mindre än 10 procent av BNP till faktorpris (obs!) till ca. 13 procent år 2000<SPAN class="ft26">1</SPAN>. Det är ändå en snabb ökning, större än BNPs ökning under samma tid.</P>
<P class="p38 ft1">Även ifråga om denna del av den offentliga sektorns utgifter finns det anledning att fråga sig om demografiska faktorer spelat in. Bara en begränsad del av förklaringen står att finna i den demografiska utvecklingen och utvecklingen av behovsvariabler såsom andel äldre, andel arbetslösa etc.<SPAN class="ft26">2 </SPAN>Huvuddelen av förklaringen till de ökade utgifterna är att ersättningsnivåer, täckningsgrad och liknande förbättrats. Men inte heller dessa variabler förmår förklara hela utgiftsökningen, vilket tyder på en standardförbättring som inte låter sig fångas i enkla behovsvariabler.</P>
<P class="p39 ft28"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Några jämförelser av nettokostnaden för hela perioden finns inte gjorda. Nettokostnad/BNP till faktorpris avser att belysa skillnader mellan länder. Nettokostnaden eliminerar skillnader beträffande beskattningen av bidragen. BNP till faktorpris eliminerar skillnader som har att göra med mervärdesskatt. Den uppskattning som här är gjord av nettokostnad/BNP till faktorpris över tid baserar sig på Olsson, H. [1994], s.31, Bröms, J. [1994], s. 149, samt diagram 1.1.</P>
<P class="p40 ft29"><SPAN class="ft27">2 </SPAN>Palme, J. & Sjöberg, O. [2002].</P>
<P class="p41 ft8">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB3579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft17"><SPAN class="ft17">1.2</SPAN><SPAN class="ft18">Avtagande ökningstakt förbyts i nedgång?</SPAN></P>
<P class="p43 ft2">Offentliga tjänster</P>
<P class="p44 ft1">Fram till och med 1992 ökade utbudet av offentliga tjänster. Det vet vi från produktivitetsberäkningar där inte bara kostnaderna för dessa tjänster beräknats utan där också den faktiska volymen beräknats (antal barn på dagis, undervisningstimmar, sjukhusbesök, uppklarade brott, utbildade värnpliktiga, antalet arméförband, arbetsmarknadsutbildade, handlagda socialförsäkringsärenden, väckta åtal m.m.)<SPAN class="ft26">3</SPAN>. Efter 1992 finns inga produktivitetsstudier för den offentliga sektorn som tillåter en sådan bedömning av utvecklingen.</P>
<P class="p45 ft1">Det är inte så att alla tjänster oavbrutet ökat i volym ända fram till 1992. En del gjorde det så gott som varje år från 1960 till 1992 (den period som det finns produktivitetsmätningar från), som universitetsutbildning, och en del minskade periodvis, som polisens samlade prestationer under <NOBR>1980–talet.</NOBR> Men summan av alla offentliga tjänster ökade oavbrutet.</P>
<P class="p3 ft1">Kvaliteten i de offentliga tjänsterna förefaller med några undantag ha varit i stort sett oförändrad. I beräkningarna av volymen offentliga tjänster är hänsyn tagen till sammansättningen av tjänsterna – enkla och billiga tjänster (handläggning av en sjudagarssjukskrivning utan läkarintyg) väger mindre än komplicerade och kostsamma tjänster (hjärtoperation). Därutöver är alla tillgängliga uppgifter rörande kvalitetsförändringar (andelen uppklarade brott, elevers kunskapsnivå, andel felaktiga bidragsutbetalningar osv.) kontrollerade. De undantag, som kunde konstateras var sjukvården, vägarna och väderleksrapporterna. Försvaret har genomgått en mycket omfattande teknisk utveckling. I vissa fall kunde även dessa kvalitetsförbättringar innefattas i volym- och produktivitetsmåtten.</P>
<P class="p46 ft1">Samtidigt som vi alltså kan se att volymen offentliga tjänster ökade ända fram till år 1992 kan vi konstatera att ökningstakten i volymen offentliga tjänster successivt minskat. Under <NOBR>1970–talet</NOBR> ökade den sammanlagda volymen 18 procent. Under <NOBR>1980–talet</NOBR> ökade volymen bara med 12 procent.</P>
<P class="p4 ft25">Ökningen av den sammanlagda volymen offentliga tjänster är väsentligt mindre än ökningen i offentlig konsumtion. Offentlig konsumtion är kostnaden för offentliga tjänster. När kostnaden</P>
<P class="p47 ft29"><SPAN class="ft27">3 </SPAN>Murray [1994], s.25.</P>
<P class="p48 ft8">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35710x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">ökar snabbare än volymen av tjänster innebär det att produktiviteten minskar. Under <NOBR>1970–talet</NOBR> ökade offentlig konsumtion i fast pris med 37 procent medan volymen tjänster bara ökade med 18 procent. Under <NOBR>1980–talet</NOBR> ökade offentlig konsumtion med 18 procent medan volymen tjänster bara ökade med 12 procent. Under båda decennierna minskade således produktiviteten, mer under <NOBR>1970–talet</NOBR> än under <NOBR>1980–talet.</NOBR></P>
<P class="p50 ft1">För <NOBR>1990–talet</NOBR> har vi inga beräkningar av den sammanlagda volymen offentliga tjänster och heller inga heltäckande produktivitetsstudier att stödja oss på. Utvecklingen av offentlig konsumtion varslar dock om en klart stagnerande utveckling av volymen offentliga tjänster.</P>
<P class="p51 ft7">Diagram 1.1 Offentlig konsumtion i fast pris <NOBR>1960–2000</NOBR></P>
<P class="p52 ft31">Miljoner kronor, 2000 års priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p53 ft32">600000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p53 ft32">500000</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p53 ft32">400000</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p53 ft32">300000</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p53 ft32">200000</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p53 ft32">100000</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p53 ft24">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft24">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft24">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft24">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft24">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft24">2000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft22">Anm.: Siffrorna inkluderar ej direktkonsumtion (av SCB ibland kallad naturakonsumtion).</P>
<P class="p55 ft24">Källa: Nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p56 ft1">För första gången i historisk tid minskade den offentliga konsumtionen i fast pris efter 1992. Mellan 1992 och 1996 var minskningen 2 procent. Därefter har den offentliga konsumtionen åter ökat så att hela <NOBR>1990–talet</NOBR> hamnar på knappa plus 3 procent.</P>
<P class="p57 ft1">Vad som hänt med den samlade volymen tjänster efter 1992 vet vi inte. Har produktiviteten i stället för att minska, börjat öka?</P>
<P class="p58 ft8">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35711x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft1">Kanske, vi vet inte. Vi vet att antalet läkarbesök, vårdtillfällen på sjukhus, vårdplatser och vårddagar minskat, att antalet barn i barnomsorgen och i grundskolan ökat, att antalet ungdomar i gymnasiet är oförändrat och högskolestuderande ökat, att antalet äldre med hemtjänst minskat och i särskilt boende ökat – men om helheten har vi inte någon vetskap.</P>
<P class="p60 ft2">Transfereringar</P>
<P class="p44 ft1">Den totala volymen offentliga transfereringar (socialförsäkringsutbetalningar och bidrag) till hushåll, räknat i köpkraft (2001 års konsumentpriser) ökade ända fram till 1994, då den nådde ett maximum. Sedan dess har volymen stagnerat. Se diagram 1.2. Per person som ej är i arbete är beloppet ungefär detsamma 2001 som 1994 <SPAN class="ft26">4</SPAN>.</P>
<P class="p61 ft33"><SPAN class="ft27">4 </SPAN>Summan av transfereringar i 2001 års pris delat med befolkningen minus antalet personer i arbete enligt SCBs arbetskraftsprognos 2002 [SCB 2002]. Denna beräkning tar således inte hänsyn till sammansättningen av gruppen ej i arbete (barn, studerande, pensionärer och arbetslösa i olika inkomstklasser etc.).</P>
<P class="p48 ft8">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35712x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft7">Diagram 1.2 Offentliga transfereringar till hushåll, <NOBR>1980–2001</NOBR></P>
<P class="p52 ft31">Miljoner kronor, 2001 års priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p63 ft23">450 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft23">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td31"><SPAN class="p64 ft23">Total</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td30"><SPAN class="p65 ft23">414</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft23">350 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft23">300 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft23">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p65 ft23">234</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td30"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td26"><SPAN class="p66 ft32">Pensionsförmåner</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td30"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td30"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft23">200 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td30"><SPAN class="p67 ft24">192</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td28"><SPAN class="p63 ft23">150 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td30"><SPAN class="p65 ft23">180</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p68 ft32">Övriga förmåner</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p63 ft23">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td30"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td32"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td30"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td30"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft24">50 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p63 ft24">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p12 ft24">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft24">1982</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p12 ft24">1984</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft24">1986</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft24">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p69 ft24">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p12 ft23">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p12 ft24">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft24">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft24">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p70 ft23">2000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft22">Anm.: Beloppen innefattar transfereringar till hushållens ideella organisationer.</P>
<P class="p55 ft24">Källa: Statskontoret, nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p56 ft1">Ersättningsnivåerna har historiskt ökat kraftigt. Full pension gav en industriarbetare drygt 25 procent av inkomsten efter skatt år 1960 mot ca. 75 procent 1985. Sjukpenningens ersättningsnivå har gått från 65 till 90 procent under samma tid.<SPAN class="ft26">5 </SPAN>Den genomsnittliga ersättningsnivån – i andel av den genomsnittliga inkomsten för förvärvsarbetande – för en rad socialförsäkringar har ökat från 35 procent 1975 till 50 procent 1992<SPAN class="ft26">6</SPAN>. Från de högsta nivåerna i början av <NOBR>1990–talet</NOBR> minskade ersättningarna med 13,8 procentenheter i sjukförsäkringen, 21,8 procentenheter i arbetsskadeförsäkringen och 7,3 procentenheter i arbetslöshetsförsäkringen fram till 1995<SPAN class="ft26">7</SPAN>. Samhällets stöd till den genomsnittlige ålderspensionären minskade under de fem första åren på 1990– talet.<SPAN class="ft26">8 </SPAN>Det nya pensionssystemet innebär med stor sannolikhet att man i framtiden inte når den tidigare ersättningsnivån 75 procent.</P>
<P class="p72 ft1">Under andra halvan av <NOBR>1990–talet</NOBR> gjordes vissa återställningar till tidigare nivåer. Hela <NOBR>1990–talet</NOBR> sammanfattas av utredningen Välfärdsbokslutet på följande sätt: ”Sammantaget har försörjningssystemens förändringar sett över hela decenniet till övervägande del</P>
<P class="p73 ft33"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">Korpi, W. & Palme, J. [1993].</SPAN></P>
<P class="p74 ft33"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">Olsson, H. [1994], s.85.</SPAN></P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft39">Korpi, W. & Palme, J. [2001].</SPAN></P>
<P class="p74 ft29"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft40">Ds 1995:5, tab 3.1.</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35713x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">varit av begränsande karaktär, även om skillnaderna i ersättningsnivåer är relativt blygsamma när vi jämför decenniets avslutning med dess inledning.” <SPAN class="ft26">9</SPAN></P>
<P class="p2 ft1">Räknat per person som ej är i arbete ökade transfereringarna i fasta priser med 8,5 procent, dvs. med hälften av de reala löneinkomsternas utveckling under <NOBR>1990–talet.</NOBR></P>
<P class="p3 ft1">Stat och kommun har också tagit på sig stora åtaganden vad gäller samhällsbyggandet. Det gäller gator och vägar, hamnar, järnvägar, flygplatser men också investeringar i produktionsanläggningar, datorer m.m. Mindre uppmärksammat men inte desto mindre viktigt är att stat och kommuns investeringar successivt har minskat i andel av BNP, frånsett en uppgång i de statliga investeringarna i slutet av <NOBR>1980–talet.</NOBR></P>
<P class="p76 ft29"><SPAN class="ft27">9 </SPAN>SOU 2001:79, s.141.</P>
<P class="p48 ft8">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35714x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft7">Diagram 1.3 Offentliga investeringar, <NOBR>1980–2001,</NOBR> 2001 års priser</P>
<P class="p52 ft31">Andel av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p77 ft41">6,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p77 ft41">5,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr23 td37"><SPAN class="p78 ft41">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p77 ft41">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p77 ft41">3,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td33"><SPAN class="p77 ft41">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td38"><SPAN class="p79 ft32">Kommunsektorn</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p77 ft41">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p80 ft32">Staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p77 ft41">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p81 ft42">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p81 ft42">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">6</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td32"><SPAN class="p81 ft42">1959</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td36"><SPAN class="p82 ft42">1962</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p82 ft42">965</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">968</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">971</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p81 ft42">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">977</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p81 ft42">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p81 ft42">83</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">86</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p81 ft42">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p81 ft42">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p81 ft42">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p81 ft42">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p83 ft42">195</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p83 ft42">195</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p84 ft42">195</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p85 ft42">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p85 ft42">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p86 ft42">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p87 ft42">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p86 ft42">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p87 ft42">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p87 ft42">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p87 ft42">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p84 ft42">198</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p83 ft42">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p84 ft42">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p83 ft42">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p84 ft42">200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td39"><SPAN class="p9 ft32">Anm.: Brotten på serierna beror på omläggning av nationalräkenskaperna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr20 td40"><SPAN class="p9 ft32">Källa: Nationalräkenskaperna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17"><SPAN class="ft17">1.3</SPAN><SPAN class="ft18">Skattekvoten har stigit brant – går det att fortsätta?</SPAN></P>
<P class="p89 ft1">Den ökade volymen tjänster och transfereringar har uppnåtts tack vare en stigande skattekvot och en periodvis starkt ökad upplåning. Skatterna skapar ett resursmässigt utrymme som kan användas för produktion av offentliga tjänster. Om de tillgängliga resurserna – arbetsutbudet t.ex. – är givna, måste skattekvoten – den del av ekonomins samlade inkomster som går till skatt – höjas, om man önskar mer resurser för offentliga tjänster. Transfereringar och bidrag omfördelar inkomster mellan olika hushåll. Ju större andel av hushållens inkomster som kommer från transfereringar och bidrag och ju större andel av befolkningen som lever på transfereringar desto högre måste skattekvoten vara.</P>
<P class="p72 ft1">Störst betydelse för att driva upp skattekvoten har den offentliga tjänsteproduktionen haft. Medan den offentliga konsumtionen 2001 utgör 26,7 procent av BNP svarar socialförsäkringar och bidrag netto för cirka 13 procent.</P>
<P class="p90 ft8">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35715x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft10">Bilaga 7 till LU 2003 Inledning</P>
<P class="p91 ft43">Diagram 1.4 Utgifts- och skattekvot, konsumtion och transfereringar för offentlig sektor i andel av BNP <NOBR>1913–2001</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p92 ft44">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td25"><SPAN class="p93 ft41">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td43"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td44"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td45"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p93 ft41">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td25"><SPAN class="p93 ft41">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p93 ft41">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td44"><SPAN class="p14 ft41">Skattekvot</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td25"><SPAN class="p93 ft41">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td44"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p93 ft41">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p94 ft46">Utgiftskvot</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td44"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td42"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p69 ft41">Konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td25"><SPAN class="p93 ft41">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td44"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td47"><SPAN class="p95 ft32">Transfereringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td25"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td42"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td41"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td43"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p9 ft34"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td25"><SPAN class="p93 ft46">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td32"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td33"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td44"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft45"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td25"><SPAN class="p93 ft41">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p67 ft41">1910</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p12 ft41">1920</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p12 ft41">1930</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p96 ft41">1940</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p12 ft23">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p12 ft41">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p79 ft41">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p12 ft41">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p97 ft41">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p12 ft41">2000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft47">Anm. Utgifterna är brutto, dvs. innefattar utgifter finansierade av skatt, lån och avgifter. Transfereringar som beskattas ingår med sina bruttobelopp. I utgifterna ingår räntor men inte amorteringar. Brott på tidsserierna förekommer år 1980 pga. nya beräkningsprinciper för nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p99 ft24">Källa: Höök, E. [1962], nationalräkenskaperna, Statskontoret [2001].</P>
<P class="p75 ft1">Diagrammet visar mycket tydligt att välfärdssamhället byggts med skatter. Skattekvoten har höjts från 28,6 procent 1960 till 54,3 procent 2000. Går det att fortsätta att höja skatten?</P>
<P class="p100 ft1">Skattebasutredningens<SPAN class="ft26">10 </SPAN>uppfattning är ”att det finns goda skattemässiga förutsättningar att även i framtiden kunna finansiera ett väl fungerande välfärdssamhälle på dagens ambitionsnivå.” Utredningen har då beaktat skatterna i andra länder och risken för skattekonkurrens genom att skattebaserna flyttar samt det svenska skattesystemets utformning med avseende på effektivitet i resursanvändningen och tillväxt. ”Sverige står inte inför ett ökat internationellt tryck på skattesänkningar, då många andra länder står inför behovet att öka sina skatteinkomster för att bevara den offentliga välfärden”, skriver utredningen.</P>
<P class="p4 ft1">Men detta gäller bevarande av välfärdssamhället den närmaste framtiden och på dagens ambitionsnivå.</P>
<P class="p2 ft1">Den demografiska utvecklingens krav på ökade offentliga utgifter ligger utanför utredningen. Den demografiska utvecklingen</P>
<P class="p101 ft29"><SPAN class="ft27">10 </SPAN>SOU 2002:47, s. 15.</P>
<P class="p48 ft8">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35716x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft25">betraktas inte som ”ett skattetekniskt problem” och anges uttryckligen ligga ”bortom utredningens tidsperspektiv”<SPAN class="ft48">11 </SPAN>.</P>
<P class="p102 ft1">Flera utredningar har hävdat att den demografiska utvecklingen inte är något överhängande problem de närmaste åren.<SPAN class="ft26">12 </SPAN>Det är först efter år 2015 som demografin ställer ökade krav på offentliga utgifter – 10 till 16 procent högre offentlig konsumtion år 2030 givet oförändrad produktivitet. Men pensionerna kräver större uttag än de insättningar som sker redan något år efter år 2005.<SPAN class="ft26">13</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Skattebasutredningen ger sig inte in på huruvida någon utveckling av välfärdssamhället är möjlig inom ramen för dagens skattesystem. Men den slutsats som måste underförstås är att någon sådan utveckling inte är möjlig i den mån den kräver mer resurser. Utredningen menar att den nuvarande skattekvoten i stort sett kan bibehållas. Eventuellt kan den behöva sänkas något för att anpassas till omvärlden. Det innebär att någon ytterligare utveckling av tjänster inom hälso- och sjukvård, utbildning, samhällsskydd, miljövård, fritid etc. inte är möjlig, ej heller någon utbyggnad av socialförsäkringarna, i varje fall inte utan en ökad sysselsättning i privat sektor.</P>
<P class="p103 ft1">Sysselsättningens centrala roll för skattekvoten kräver en utvikning. Det är bara om den totala sysselsättningen ökar, som sysselsättningen i den offentliga sektorn kan öka utan att skattekvoten ökar. Förutsättningen är då att sysselsättningen i privat sektor också ökar så att dess andel inte minskar. Om detta sker genom en växande befolkning, t.ex. arbetskraftsinvandring, riskerar det att bli ett nollsummespel. Den invandrade arbetskraften behöver också skolor, sjukvård, gator, parker, polis, domstolar m.m. Det är inte givet att det blir något över för att höja standarden på de offentliga tjänsterna. Sker det i stället genom en ökad förvärvsfrekvens och genom att vi arbetar mer – färre arbetslösa och förtidspensionerade, senare pensionering, mindre deltid etc. – skapas däremot ett utrymme för ökad standard på de offentliga tjänsterna. Mot bakgrund av decenniers, för att inte säga århundradens, framgångsrika kamp för mer fritid förefaller en sådan utveckling inte särskilt sannolik. Det måste både skapas nya jobb i den privata sektorn och det måste finnas arbetskraft som är villig att ta dessa jobb och jobben i den offentliga sektorn. Hur realistiskt är det att räkna med en ökad sysselsättning?</P>
<P class="p104 ft33"><SPAN class="ft49">11</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 2002:47, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p74 ft33"><SPAN class="ft49">12</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 2000:7, Kommunförbundet, [2002].</SPAN></P>
<P class="p74 ft29"><SPAN class="ft49">13</SPAN><SPAN class="ft40">SOU 2000:7, s.79.</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35717x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft1">Det utfördes år 2000 2 procent mindre arbete, mätt som arbetade timmar, i Sverige än år 1965, trots att befolkningen vuxit med 14 procent. Antalet arbetade timmar i näringslivet minskade under denna tid med 16 procent. Det som hjälpligt hållit sysselsättningen uppe – och möjligen trängt ut den privata sysselsättningen – är sysselsättningen i offentlig sektor, som under denna period ökade antalet arbetade timmar med 90 procent, dvs. nästan fördubblades.<SPAN class="ft26">14</SPAN></P>
<P class="p106 ft1">Den senast tillgängliga arbetskraftprognosen<SPAN class="ft26">15 </SPAN>anger att antalet individer i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år kommer att vara detsamma år 2020 som i dag. Antas samma förvärvsfrekvens, närvaro och arbetstid som i dag blir antalet arbetade timmar totalt sett lika stort. Mera optimistiska antaganden, som bygger på att andelen i studier ska minska och att det nya pensionssystemet ska göra det mera lockande att arbeta litet längre, anger en 4 procent högre arbetsvolym år 2020. Något alternativ som bygger på längre studier, ökad frånvaro och kortare arbetstid redovisas inte. Samtidigt väntas befolkningen som helhet växa med 5,6 procent till år 2020. Kvoten <NOBR>befolkning/20–64</NOBR> åringar väntas öka från 1,70 till 1,86 mellan 2001 och 2030. Även med de mer optimistiska antagandena ser det alltså ut som om varje arbetad timme ska försörja allt fler personer. Det ställer ökade krav på transfereringssystemen.</P>
<P class="p4 ft1">Även om svårigheterna att upprätthålla dagens välfärdssamhälle trängt sig på tidigare än väntat<SPAN class="ft26">16 </SPAN>är det ett större problem att det inte finns utrymme för någon utveckling av nya tjänster, större volymer eller förbättrad kvalitet. Den offentliga sektorns utveckling måste betraktas som avslutad. Detta eftersom varje ökning</P>
<P class="p107 ft25"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft50">som inte bygger på ökad produktivitet – kräver ökade resurser. Under de senaste 40 åren har offentlig konsumtion ökat snab-</SPAN></P>
<P class="p108 ft1">bare än privat konsumtion. Det finns mycket god anledning att tro att med stigande inkomster efterfrågan på utbildning, sjukvård, omsorg, forskning, samhällsskydd, information, kultur m.m. kommer att fortsätta att öka. Om vi antar att den offentliga konsumtionen i fortsättningen ”bara” ska öka i samma takt som den privata får detta orimliga konsekvenser till följd. Detta illustreras med ett räkneexempel i faktaruta 1.1.</P>
<P class="p109 ft33"><SPAN class="ft49">14</SPAN><SPAN class="ft38">Nationalräkenskaperna.</SPAN></P>
<P class="p108 ft28"><SPAN class="ft49">15</SPAN><SPAN class="ft39">SCB (2002 b). Enligt befolkningsframskrivning i mars 2003 skulle gruppen kunna öka med 65.000 (www.scb.se).</SPAN></P>
<P class="p110 ft29"><SPAN class="ft49">16</SPAN><SPAN class="ft40">Kommunförbundet [2003].</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35718x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft10">Inledning Bilaga 7 till LU 2003</P>
<P class="p111 ft7">Faktaruta 1.1 Konsekvenserna på skattekvoten av ökade offentliga tjänster</P>
<P class="p112 ft52">Vi antar att offentlig och privat konsumtion ska växa med 1,5 procent om året. Vi antar också att bruttonationalprodukten ökar i samma takt, så att konsumtionens andel som helhet av BNP förblir densamma. Produktiviteten i offentlig tjänsteproduktion antas – på goda grunder – i varje fall inte öka, men heller inte minska. Varje ökning av volymen offentliga tjänster kräver därmed ett tillskott av resurser, plus 1,5 procent varje år. Att produktiviteten i den offentliga sektorn inte ökar innebär att hela ökningen av BNP måste bäras upp av produktivitetsökningar i den privata sektorn<SPAN class="ft51">17</SPAN>. Med dessa förutsättningar kommer offentliga tjänster och privat konsumtion att fortsätta att utgöra samma andelar av den totala konsumtionen.</P>
<P class="p113 ft7">Tabell 1.2 En växande offentlig konsumtion, miljarder kr 2001 års priser (ökning i procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft19">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td51"><SPAN class="p12 ft19">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p67 ft19">2030</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p28 ft21">Privat konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p12 ft21">1 103</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p12 ft21">1 359</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p12 ft20">(+23,1)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p12 ft21">1 699</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p67 ft20">(+54,0)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p28 ft19">Offentlig konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p12 ft19">618</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p12 ft19">761</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p12 ft20">(+23,1)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p12 ft19">952</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p67 ft20">(+54,0)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p28 ft21">BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p12 ft21">2 260</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p12 ft21">2 784</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p12 ft20">+(23,1)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p12 ft21">3 480</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p67 ft20">(+54,0)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p28 ft19">Offentlig sektor, arbetade timmar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p28 ft21">andel, procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p12 ft21">27,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p12 ft21">33,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p67 ft21">42,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p28 ft19">Privat sektor, arbetade timmar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td53"><SPAN class="p28 ft21">andel, procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p12 ft21">72,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p12 ft21">66,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p67 ft21">57,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p28 ft19">Årlig produktivitetsökning i privat</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p28 ft19">sektor, procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td58"><SPAN class="p12 ft19">2,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td59"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p12 ft19">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td59"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p67 ft19">2,6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft54">Trots att offentlig konsumtion inte växer snabbare än privat konsumtion ökar den offentliga konsumtionens andel av ekonomins resurser från 27,3 procent 2001 till 33,7 procent 2015 och 42,1 procent 2030. Detta är liktydigt med en ökad skattekvot. Den privata sektorn kommer alltså att arbeta med allt mindre resurser. För att den privata konsumtionen ska hålla jämna steg med den offentliga krävs därför att produktiviteten i den privata sektorn ökar allt snabbare. Om produktiviteten i hela ekonomin ökar med 1,5 procent och hela den ökningen sker i den privata delen måste produktivitetsökningen där vara förhållandevis högre och, i takt med att den offentliga sektorn växer, öka i allt snabbare takt.</P>
<P class="p51 ft29"><SPAN class="ft27">17 </SPAN>En ytterligare förutsättning är att antalet sysselsatta och arbetade timmar är oförändrat.</P>
<P class="p41 ft8">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35719x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">Om den offentliga konsumtionen bara skulle växa i samma takt som den privata – 1,5 procent per år – skulle det öka skattekvoten med 6,4 procentenheter till år 2015 och med 14,8 procentenheter till år 2030<SPAN class="ft26">18</SPAN>. Detta beror på att ingen ökning sker av produktiviteten i den offentliga sektorn. Varje ökning av offentlig konsumtion kräver mer resurser (arbetskraft och kapital). I den privata sektorn sker konsumtionsökningen däremot helt och hållet genom ökad produktivitet.</P>
<P class="p45 ft1">Till detta ska transfereringarna läggas. Om de ska förbättras i förhållande till de förvärvsarbetandes inkomster eller ska omfatta en större andel av befolkningen (större andel pensionärer och studerande, arbetstidsförkortning, förlängd föräldraledighet) får det också en omedelbart höjande effekt på skattekvoten. Detta är en uppenbart orimlig utveckling.</P>
<P class="p4 ft1">Det är en illusion att tro att ekonomisk tillväxt ska lösa problemet. Tillväxt som utgörs av ökad produktivitet i det privata näringslivet ger inte den offentliga sektorn ökade resurser. Det leder visserligen till att lönerna går upp i den privata sektorn, vilket ger ett ökat skatteunderlag och ökade skatteintäkter. Men eftersom den offentliga sektorn måste hänga med i löneutvecklingen äts dessa skatteintäkter upp och skattekvoten förblir oförändrad. Visst skulle det vara möjligt att finansiera en större volym offentlig konsumtion till oförändrad skattekvot om de offentliganställda accepterade en långsammare löneutveckling. Men en större volym offentlig konsumtion kräver fler offentliganställda och om den rekryteringen ska lyckas i konkurrens med den privata sektorn krävs tvärtom en snabbare löneutveckling.</P>
<P class="p115 ft29"><SPAN class="ft27">18 </SPAN>Kommunförbundet [2002] gör en liknande beräkning och kommer till slutsatsen att om hundra år skulle kommunalskatterna behöva vara 70 procent år 2095 istället för 30.</P>
<P class="p116 ft8">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft17"><SPAN class="ft17">1.4</SPAN><SPAN class="ft18">Effektivisering, privatisering eller avgiftsfinansiering är alternativen</SPAN></P>
<P class="p118 ft1">Om det inte går att höja skatterna, hur ska då en växande efterfrågan på tjänster tillgodoses inom de områden där den offentliga sektorn i dag är den dominerande eller enda leverantören? Det är den övergripande frågeställningen i denna rapport.</P>
<P class="p119 ft1">Denna frågeställning bygger på några antaganden. Ett antagande är att det faktiskt inte är möjligt att höja skatterna ytterligare. Ett annat antagande är att det inte är troligt att efterfrågan på de tjänster den offentliga sektorn tillhandahåller nu nått sitt maximum och att behoven är tillgodosedda och att det är helt andra tjänster eller varor som kommer att efterfrågas vid stigande inkomster, varor och tjänster som med fördel kan tillhandhållas på privata marknader. Ett tredje antagande är att ekonomisk tillväxt inte löser finansieringsproblemet på så vis att det skulle bli möjligt att finansiera en väsentligt större volym offentliga tjänster utan att höja skatterna eller finna andra finansieringskällor. Ekonomisk tillväxt löser inte den offentliga sektorns finansieringsproblem på annat sätt än att högre inkomster borde ge människor större möjlighet att betala för offentliga tjänster. Men hur?</P>
<P class="p120 ft1">Vi har sett att den offentliga sektorn i dag till och med har svårigheter att leva upp till sina nuvarande åtaganden. Situationen har hitintills hanterats genom att reducera volymen av tjänster, sänka standarden och avveckla vissa verksamheter. Detta är paradoxalt eftersom efterfrågan på de tjänster som sektorn levererar fortsätter att växa. Detta skulle inte vara ett problem om privata marknader fyllde ut det växande glappet mellan efterfrågan och utbud av dessa tjänster. Men sker det? Privata marknader har svårt att utvecklas så länge den offentliga sektorn erbjuder motsvarande tjänster starkt subventionerat, om ock i otillräcklig omfattning och med för låg kvalitet.</P>
<P class="p121 ft1">Välfärdssamhället verkar ha slagit huvudet i skattetaket. Då finns bara tre utvägar:</P>
<P class="p122 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft55">effektivisering</SPAN></P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft55">privatisering</SPAN></P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">3)</SPAN><SPAN class="ft55">avgiftsfinansiering</SPAN></P>
<P class="p124 ft8">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35721x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Effektivisering</P>
<P class="p44 ft1">Är det möjligt att producera samma volym tjänster till en lägre kostnad skapar detta utrymme för skattesänkning alternativt ökade volymer, förbättrad kvalitet och nya tjänster. Detta måste vara ett förstahandsalternativ att undersöka samtidigt som erfarenheten säger oss att det inte blir lätt. Historiskt sett har produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorns produktion av tjänster varit negativ. Ändå är det kanske möjligt att vända utvecklingen<SPAN class="ft26">19</SPAN>.</P>
<P class="p3 ft1">I viss utsträckning fångar dessa produktivitetsstudier inte in kvalitetsutvecklingen, som har varit betydande t.ex. inom den slutna sjukvården, väghållningen och väderinformationen. Det är möjligt att, om dessa kvalitetsförbättringar skulle kunnat innefattas i produktivitetsmåtten, produktiviteten skulle ha visat sig öka i stället för att falla på några av områdena. Ändå löser det inte finansieringsproblemet. Per styck blir tjänsterna i alla fall dyrare.<SPAN class="ft26">20</SPAN></P>
<P class="p3 ft1">Inom statlig administration bereder <NOBR>IT-revolutionen</NOBR> möjligheter till radikala produktivitetsökningar och kostnadsminskningar – skatte- och socialförsäkringsadministration, arbetsförmedling, studielån, informationstjänster – men dessa verksamheter väger inte så tungt i den offentliga sektorn som helhet. För de tungt vägande vård- och omsorgstjänsterna samt utbildning måste effektivitetsvinsterna sökas på systemnivå, dvs. genom att söka helt nya lösningar för att tillgodose samhällsbehoven.<SPAN class="ft26">21</SPAN></P>
<P class="p126 ft1">Till effektiviseringsstrategin kan också föras en striktare behovsprövning, så att man för varje krona i offentliga utgifter får ut ett större värde. Denna sorts effektivisering är dock inte lika okontroversiell som att förbättra effektiviteten i produktionen. Ett exempel på striktare behovsprövning är att tillämpa reglerna för sjukskrivning så att sjukskrivning bara sker på dokumenterad sjuklighet och utan hänsynstaganden till andra omständigheter. Ett annat exempel är att enbart ta emot barn till förvärvsarbetande i barnomsorgen. Båda exemplen har diverse olika följdverkningar som gör ett ställningstagande mindre självklart.</P>
<P class="p127 ft28"><SPAN class="ft49">19</SPAN><SPAN class="ft56">Den offentliga sektorns produktivitetsutveckling analyseras i Murray [1994] och Murray [1997]. Se också Rattsø (2002) för en bedömning av effektiviseringspotentialen.</SPAN></P>
<P class="p108 ft28"><SPAN class="ft49">20</SPAN><SPAN class="ft56">Bara om den förbättrade kvaliteten leder till en minskad efterfrågan eller minskade behov bidrar den till att lösa finansieringsproblemet. I viss utsträckning kan detta vara möjligt, även om det strider mot normala efterfrågesituationer. Ett exempel skulle kunna vara sjukvårdande behandlingar som i större utsträckning botar sjukdomar så att färre läkarbesök behövs.</SPAN></P>
<P class="p128 ft29"><SPAN class="ft49">21</SPAN><SPAN class="ft40">Murray [1994], s.25.</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35722x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Privatisering</P>
<P class="p130 ft1">Privatisering används i olika betydelser. Se Appendix 1. Den betydelse som är av intresse här gäller en samtidig privatisering av finansiering, produktion och distribution. Avgiftsfinansiering innebär privatisering av finansieringen, men inte av tillhandahållandet (produktion och distribution). Den privatisering som åsyftas här innebär att man avvecklar vissa av den offentliga sektorns åtaganden, verksamheter som i dag inte är avgiftsfinansierade i någon större utsträckning och förlitar sig på att marknaden ska ta hand om dessa tjänster. Det frigjorda finansieringsutrymmet kan användas för att sänka skatten eller bjuda ut nya tjänster, större volymer eller förbättrad kvalitet på gamla områden.</P>
<P class="p131 ft2">Avgiftsfinansiering</P>
<P class="p132 ft1">Att finansiera offentliga tjänster med avgifter har diskuterats många gånger tidigare<SPAN class="ft26">22 </SPAN>men det har bara avsatt begränsade spår i praktiken. Skälet härtill har förefallit uppenbart: tjänsterna är offentliga för att de inte kan eller bör tillhandahållas av privata företag på en marknad och lämpar sig därför heller inte för avgiftsfinansiering.</P>
<P class="p38 ft1">Samma förhållande gäller avgiftsfinansiering som privatisering att båda kan förenas med andra styrmedel för att motverka marknadernas bristande förmåga att tillhandahålla tjänsterna på ett effektivt och socialt önskvärt vis.</P>
<P class="p133 ft1">Frågan är givetvis om avgiftsfinansiering har några fördelar i förhållande till privatisering.</P>
<P class="p133 ft25">Specialdestinerade – ”öronmärkta” – skatter diskuteras ibland som en form av avgifter. Detta berörs i avsnittet om skatters överskottsbörda. Se avsnitt 4.1.</P>
<P class="p134 ft33"><SPAN class="ft27">22 </SPAN>Ett exempel är Avgifter i staten – nuläge och utvecklingsmöjligheter, [SOU 1979:23]. Utredningen kom fram till att det fanns en mycket begränsad potential för att avlasta skattefinansieringen med avgifter på statliga tjänster. Se också Eriksson [1987] och Långtidsutredningen 1995 [SOU 1995:4].</P>
<P class="p41 ft8">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft17"><SPAN class="ft17">1.5</SPAN><SPAN class="ft18">Fem frågor</SPAN></P>
<P class="p135 ft1">Om denna beskrivning av situationen och alternativen är korrekt blir följande frågor viktiga att besvara:</P>
<P class="p136 ft57">1) Om den offentliga sektorn inte kommer att tillmötesgå en växande efterfrågan på de tjänster som den i dag tillhandahåller, är det då möjligt att den privata sektorn – dvs. privata företag på marknadsmässiga villkor – kommer att göra det i stället? Och vad kan göras för att den ska göra det?</P>
<P class="p137 ft1">Om den vidare utvecklingen av hälso- och sjukvård, utbildning, omsorgsverksamhet m.m. kan ske på privata marknader bereder den offentliga sektorns begränsade kapacitet inte något problem. Successivt skulle då en privat marknad för dessa tjänster växa fram vid sidan av den offentliga. Finansieringsproblemet skulle vara löst. Andra problem, som gäller samordningen mellan vad som tillhandahålls skattefinansierat och vad som tillhandahålls privatfinansierat, skulle behöva lösas.</P>
<P class="p138 ft57">2) Är det möjligt att bereda utrymme för en fortsatt utveckling av dessa tjänster i offentlig regi genom att finna annan finansiering än skatt, i första hand avgiftsfinansiering? Vilka fördelar har avgiftsfinansiering framom privatisering?</P>
<P class="p136 ft1">Om de privata marknaderna saknar förmåga att komplettera och vidareutveckla de offentliga tjänsterna eller bereder svårbemästrade samordnings- och fördelningsproblem och ökad skattefinansiering är utesluten återstår att pröva om det är möjligt att finna någon annan finansiering. Annan finansiering kan betyda olika saker. I denna studie är det väsentliga att den alternativa finansieringen knyter betalningar till motprestationer och på så sätt skiljer sig från skatt, som saknar denna koppling, och som därför ger upphov till samhällsekonomiska kostnader, s.k. överskottsbörda (se nedan). I varierande grad har specialdestinerade skatter, obligatoriska socialförsäkringsavgifter, välfärdskonton och direkta avgifter en sådan koppling. Ju starkare kopplingen är desto lägre är karaktären av skatt och desto högre karaktären av avgift.</P>
<P class="p139 ft8">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35724x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft58">3) Blir avgifternas funktion i första hand att ransonera den offentliga sektorns tjänster hårdare eller att bidra till finansieringen?</P>
<P class="p141 ft1">Avgifter har flera funktioner. En är finansiering. Avgifter ger intäkter som kan användas för nya tjänster. En annan är ransonering. Avgifter kan helt enkelt bli nödvändiga för att stödja ransoneringen av en efterfrågan som växer över den offentliga sektorns kapacitet att leverera.</P>
<P class="p142 ft59">4) Vilka effektivitetsförluster bereder det om den offentliga sektorn tillhandahåller en del av sina tjänster mot avgift i någon form jämfört med att skattefinansiera dem?</P>
<P class="p143 ft1">Att den offentliga sektorn tillhandahåller tjänster betyder att riksdag, regering, kommunfullmäktige och underställda myndigheter kontrollerar prissättning och distribution, dvs. villkoren för att medborgare ska få tillgång till tjänsterna. Om den offentliga sektorn börjar avgiftsfinansiera vissa tjänster, helt eller delvis, så förändrar det inte den offentliga sektorns kontroll i dessa avseenden. Själva produktionen kan ske i offentlig regi men kan också ske i privat regi, på uppdrag och finansierat av den offentliga sektorn. Det är alltjämt politiska organ och myndigheter underställda dessa som kontrollerar tillhandahållandet. De effektivitetsförluster som kan uppstå och som vi ska behandla har med prissättningsprinciperna att göra, inte med om tjänsterna produceras i offentlig eller privat regi (vilket i och för sig kan ha med effektiviteten i produktionen att göra, men är en annan fråga). Frågan gäller alltså vilka effektivitetsförluster som uppstår om brukare får betala avgifter för de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller i stället för att få tjänsterna gratis.</P>
<P class="p144 ft57">5) Vilka effekter har avgiftsfinansiering på inkomstfördelningen<SPAN class="ft26">23</SPAN>?</P>
<P class="p145 ft1">Effekterna på inkomstfördelningen är väl så viktiga. Alternativ finansierings effekt på inkomstfördelningen är troligen den mest uppmärksammade och diskuterade frågan. Effekterna består dels i att hushållen får betala för tjänster som tidigare varit gratis, dels i att hushållen minskar sin konsumtion av tjänster som prissätts, samtidigt som de får tillgång till nya tjänster eller får sänkt skatt.</P>
<P class="p146 ft29"><SPAN class="ft27">23 </SPAN>Begreppet ”inkomstfördelning” används i utvidgad mening för att omfatta även konsumtionen av offentliga tjänster.</P>
<P class="p147 ft8">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft30">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft1">Hur effekten bedöms beror på vad avgiftsfinansieringen jämförs med. Görs jämförelsen med ett tillstånd utan både tjänster och avgifter innebär ett tillstånd där alla betalar för de tjänster de utnyttjar att fördelningen blir oförändrad. Om vi således skulle inskränka oss till att behandla frågan hur nya tjänster eller utökade volymer av offentliga tjänster ska finansieras så är slutsatsen att avgiftsfinansierade tjänster är fördelningsneutrala. Men om vi i stället vill behandla avgiftsfinansiering av de tjänster som tillhandahålls i dag och då som alternativ till skattefinansiering blir resultatet ett annat. Jämförs en situation där tjänsterna finansieras genom en progressiv skatt med en situation där var och en betalar för de tjänster som konsumeras innebär avgiftsfinansieringen troligen att inkomstfördelningen blir ojämnare. Det sätt på vilket skattefinansieringen är utformad inverkar således på hur jämförelsen utfaller. Därigenom sammanblandas frågan om avgiftsfinansiering med hur skatterna utformas. Arten av tjänsterna inverkar också på fördelningseffekten. Då inverkar arten av dessa tjänster på fördelningseffekten. I möjligaste mån ska vi försöka hålla isär effekterna av avgifterna, skattefinansieringens utformning och arten av tjänster som kan finansieras med avgiftsintäkterna.</P>
<P class="p148 ft1">I kapitel 2 analyseras den offentliga sektorns tillhandahållande av tjänster. Vad är det för slags tjänster, vilka tjänster väger tungt, vilka egenskaper har dessa tjänster som gör det motiverat eller problematiskt att skattefinansiera dem, vilket bidrag ger tjänsterna till att göra inkomstfördelningen jämnare? Vidare behandlas frågan i vilken utsträckning tjänsterna redan i dag finansieras med avgifter, om avgiftsfinansieringen ökat i betydelse och om andra länder utnyttjar avgiftsfinansiering i större eller mindre mån än Sverige. Mot bakgrund av den offentliga sektorns svårigheter att tillmötesgå efterfrågan ställs därefter frågan om någon betydande, kompletterande privat marknad för offentliga sektorns tjänster börjat uppstå.</P>
<P class="p46 ft1">I kapitel 3 redovisas den ekonomiska forskningen beträffande vilka verksamheter som den offentliga sektorn bör ta sig an och hur de ska finansieras. Detta sker på grundval av en teori för marknadsmisslyckanden och en modell för inkomstfördelningseffekter. Kapitlet avslutas med en diskussion av tänkbara effekter på den ekonomiska tillväxten av avgiftsfinansiering i stället för skattefinansiering.</P>
<P class="p4 ft25">I kapitel 3 framgår att storleken på pris- och inkomstelasticiteter för offentliga tjänster, andra varor och tjänster och arbetsutbud har</P>
<P class="p149 ft8">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft1">stor betydelse för vilka effekter avgiftsfinansiering får på effektivitet och inkomstfördelning. Därför ägnas kapitel 4 åt att behandla vad vi vet om skatters samhällsekonomiska kostnader (överskottsbörda) och offentliga tjänsters pris- och inkomstelasticiteter. En del vet vi men en viktig slutsats är att det finns mycket att göra för att förbättra kunskapsunderlaget för en välavvägd finansieringsstrategi.</P>
<P class="p38 ft1">Mot bakgrund av teori och befintlig empiri diskuteras sättet att i dag finansiera olika offentliga verksamheter i kapitel 5. På område för område diskuteras därefter utformningen av alternativ finansiering givet att det är önskvärt att förbättra den offentliga sektorns finansiering utan att skada effektiviteten eller göra inkomstfördelningen ojämnare, alternativt om alternativ finansiering kan bidra till att förbättra effektiviteten i resursallokeringen och den ekonomiska tillväxten eller göra inkomstfördelningen jämnare. Avslutningsvis diskuteras för- och nackdelar med avgiftsfinansiering jämfört med privatisering.</P>
<P class="p151 ft8">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p152 ft61"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft60">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN></P>
<P class="p153 ft17"><SPAN class="ft17">2.1</SPAN><SPAN class="ft18">Vård, omsorg och utbildning dominerar de offentliga tjänsterna</SPAN></P>
<P class="p154 ft1">För att kunna behandla de nyss nämnda frågorna – om privat sektor kan tänkas träda in i stället för den offentliga, om avgiftsfinansiering är möjlig eller ger upphov till effektivitetsförluster och vilka fördelningseffekter en alternativ finansiering ger upphov till – måste vi veta vad det är för tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller. Se diagram 2.1.</P>
<P class="p3 ft1">De tunga områdena är social trygghet (barnomsorg, äldrevård m.m.), utbildning (grundskola, gymnasium, högskola m.m.) och hälso- och sjukvård. Dessa områden svarar för nästan tre fjärdedelar av den offentliga konsumtionen.</P>
<P class="p3 ft1">Konsumtion, dvs. kostnader för skattefinansierade offentliga varor och tjänster, är bara en del av de offentliga utgifterna (49 procent år 2001). Resterande delar är transfereringar (socialförsäkringar och direkta bidrag till hushåll och företag, tillsammans 40 procent), investeringar (4 procent) och räntor (6 procent).</P>
<P class="p155 ft8">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35728x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td62"><SPAN class="p9 ft11">Diagram 2.1 Offentlig konsumtion fördelad på ändamål år 2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td63"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td64"><SPAN class="p156 ft32">Fritid, kultur och</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td10"><SPAN class="p157 ft32">Allmänna offentliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td66"><SPAN class="p158 ft42">religion</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td66"><SPAN class="p159 ft32">3%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td65"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><SPAN class="p160 ft32">tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td33"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td65"><SPAN class="p161 ft32">Social trygghet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><SPAN class="p160 ft32">8%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td33"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td66"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td65"><SPAN class="p162 ft41">23%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td63"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td33"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td66"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><SPAN class="p163 ft42">Försvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td63"><SPAN class="p164 ft41">7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p165 ft32">Samhällsskydd och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td63"><SPAN class="p165 ft32">rättsskipning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p166 ft32">5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td63"><SPAN class="p167 ft42">Näringslivsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p168 ft64">6%</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td63"><SPAN class="p66 ft32">Miljöskydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p169 ft64">0,2%</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td63"><SPAN class="p170 ft32">Bostadsförsörjning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td65"><SPAN class="p80 ft32">Utbildning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td65"><SPAN class="p171 ft64">24%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><SPAN class="p170 ft32">samhällsutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td33"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td66"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td65"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p170 ft32">1%</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td67"><SPAN class="p172 ft32">Hälso- och sjukvård</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td63"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p78 ft23">23%</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td63"><SPAN class="p173 ft24">Källa: Nationalräkenskaperna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td65"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft17"><SPAN class="ft17">2.2</SPAN><SPAN class="ft18">Offentliga tjänster är i huvudsak individuella</SPAN></P>
<P class="p175 ft1">Vi behöver en beskrivning som tjänar syftet att ge svar på de ovan nämnda frågorna. En sådan beskrivning bygger på den finanspolitiska teorin rörande offentliga tjänster och dess indelning av tjänsterna i kollektiva och individuella nyttigheter. Därtill gör vi en uppdelning av de individuella nyttigheterna i sociala och privata. Se faktaruta 2.1 för definitioner.</P>
<P class="p176 ft1">Den uppdelning som här görs är schablonmässig. Den bygger på en förlaga från Förvaltningsutredningen<SPAN class="ft26">24</SPAN>. Redovisningen tjänar bara syftet att ge en grov uppfattning om i vilken riktning utvecklingen gått och att på ett ungefär ange situationen idag.</P>
<P class="p177 ft29"><SPAN class="ft27">24 </SPAN>Uppdelningen följer Ysander, <NOBR>B-C.</NOBR> [1979].</P>
<P class="p41 ft8">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35729x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p178 ft43">Diagram 2.2 Skatte- och lånefinansierade offentliga utgifter fördelade på kollektiva och individuella, sociala och privata nyttigheter, <NOBR>1950–1995</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p179 ft19">100%</P>
<P class="p180 ft19">80%</P>
<P class="p181 ft19">60%</P>
<P class="p180 ft19">40%</P>
<P class="p181 ft19">20%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p182 ft24">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td70"><SPAN class="p12 ft19">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td71"><SPAN class="p12 ft19">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td71"><SPAN class="p12 ft19">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p12 ft19">1995</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft66"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi3.jpg/" id="inl_img2"> Kontraktsenliga transfereringar</P>
<P class="p183 ft24"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi5.jpg/" id="inl_img4"> Utlandsbistånd, m.m.</P>
<P class="p184 ft67"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi7.jpg/" id="inl_img6"> Individuella, privata nyttigheter, övriga transfereringar</P>
<P class="p185 ft68"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi9.jpg/" id="inl_img8"> Individuella, privata nyttigheter, socialförsäkringar</P>
<P class="p186 ft67"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi11.jpg/" id="inl_img10"> Individuella, privata nyttigheter, bruttoinvesteringar</P>
<P class="p185 ft69"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi13.jpg/" id="inl_img12"> Individuella, privata nyttigheter, skattesubventioner</P>
<P class="p187 ft66"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi15.jpg/" id="inl_img14"> Individuella, privata nyttigheter, subventioner</P>
<P class="p188 ft67"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi16.jpg/" id="inl_img15"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi17.jpg/" id="inl_img16"> Individuella, sociala nyttigheter, bruttoinvesteringar</P>
<P class="p189 ft24"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi18.jpg/" id="inl_img17"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi19.jpg/" id="inl_img18"> Individuella, sociala nyttigheter, konsumtion</P>
<P class="p190 ft70"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi20.jpg/" id="inl_img19"><INGENBILD zsrc="GRB35729xi21.jpg/" id="inl_img20"> Kollektiva nyttigheter, konsumtion</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p191 ft47">Anm.: Skattesubventionerna redovisas för första gången 1995. Redovisningsprinciperna i nationalräkenskaperna har ändrats så mycket efter år 1995 att en jämförelse med senare år inte är möjlig.</P>
<P class="p8 ft24">Källa: Nationalräkenskaperna samt egna beräkningar.</P>
<P class="p192 ft7">Faktaruta 2.1 Kollektiva, individuella, sociala och privata offentliga verksamheter</P>
<P class="p193 ft54">Till de <SPAN class="ft71">kollektiva nyttigheterna </SPAN>har förts all offentlig konsumtion och bruttoinvesteringar under allmänna offentliga tjänster (t.ex. centrala statliga myndigheter, ambassader, central kommunal förvaltning), försvar, samhällsskydd och rättsskipning (polis, domstolar, brandförsvar)<SPAN class="ft72">25 </SPAN>. De betraktas som kollektiva pga. någon av följande egenskaper: alla medborgare tar del av dem i samma utsträckning, det går inte att utesluta vissa medborgare från konsumtion, en medborgares konsumtion inskränker inte andras. Nattväktarstaten brukar likställas med dessa tjänster. Dessa verksamheter har tagit en allt mindre del av den offentliga sektorns</P>
<P class="p194 ft29"><SPAN class="ft27">25 </SPAN>Enligt den ändamålsindelning som nationalräkenskaperna använder.</P>
<P class="p195 ft8">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35730x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft73">forts faktaruta 2.1</P>
<P class="p196 ft54">resurser i anspråk. År 1950 tog de drygt 22 procent av de offentliga utgifterna. År 1995 var deras andel av de offentliga utgifterna 10 procent. Sedan 1980 har de haft ungefär samma andel.</P>
<P class="p133 ft52">All annan offentlig konsumtion och bruttoinvesteringar har förts till <SPAN class="ft74">individuella, sociala nyttigheter. </SPAN>Det är sjukvård, skola, barnomsorg, äldreomsorg, kultur, fritidsverksamhet, kommunikationer m.m. Dessa tjänster är huvudsakligen individuella, dvs. att för varje tillkommande nyttjare eller prestation tillkommer en kostnad. En noggrannare indelning skulle kunna urskilja vissa kollektiva nyttigheter bland dessa såsom forskning och vägar, men de utgör en mindre del. Att de är sociala bygger på konventionen att det som tillhandahålls av den offentliga sektorn är socialt. Annan individuell konsumtion, som tillhandahålls av företag och köps av hushåll, är privat, även om den är skattefinansierad helt eller delvis genom subventioner till företag eller hushåll. I tillhandahållandet ingår att bestämma pris och andra villkor för utnyttjandet, däremot inte nödvändigtvis att producera och distribuera tjänsterna. Offentligt tillhandahållande kan t.ex. ske genom att privata företag på uppdrag av offentliga myndigheter producerar och distribuerar tjänster. Andelen av den offentliga sektorns utgifter som går till sociala, individuella nyttigheter har minskat och tog 1995 28 procent av de offentliga utgifterna. År 1980 tog de 36 procent av utgifterna.</P>
<P class="p197 ft74">Individuella, privata nyttigheter, subventioner <SPAN class="ft52">avser bidrag till näringslivet för produktion av olika varor och tjänster. Det är nyttigheter som sedan tillhandhålls av företag och köps av hushåll och företag. Av detta skäl benämns de privata. Här ingår bostadssubventioner, jordbrukssubventioner och andra bidrag till näringslivet, t.ex. regionala bidrag till skidliftar. Andelen av de totala offentliga utgifterna har under många år legat på ca 7 procent.</SPAN></P>
<P class="p198 ft74">Individuella, privata nyttigheter, skattesubventioner <SPAN class="ft52">utgörs av avvikelser i den generella beskattningen, momsbefrielse, lägre energiskatt, etc. Skattesubventionerna avser också individuella, privata nyttigheter som tillhandahålls av företag. 1994/95 uppskattas dessa subventioner på den statliga budgeten utgöra 78 miljarder kronor, dvs. nästan lika mycket som subventionerna av de privata nyttigheterna.</SPAN><SPAN class="ft51">26 </SPAN><SPAN class="ft52">Någon uppskattning av skattesubventionerna längre tillbaka i tiden finns inte.</SPAN></P>
<P class="p199 ft6"><SPAN class="ft27">26 </SPAN>SOU 1995:36.</P>
<P class="p200 ft8">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35731x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft7">forts faktaruta 2.1</P>
<P class="p202 ft71">Individuella, privata nyttigheter, bruttoinvesteringar <SPAN class="ft54">gäller bruttoinvesteringar i affärsdrivande verksamheter (offentliga affärsverk och bolag), statliga såväl som kommunala, vilka i nationalräkenskaperna räknas till näringslivet pga. sin omfattande avgiftsfinansiering.</SPAN></P>
<P class="p203 ft52">De avser el, gas, värme, vatten och avlopp, sopor, kollektivtrafik, hamnar m.m. Dessa verksamheter är till stor del avgiftsfinansierade, men inte helt. Dessa bruttoinvesteringar har sedan år 1980 utgjort ca 1 procent av de totala offentliga utgifterna. Går man längre tillbaka finner man att denna utgiftspost var väsentligt större. År 1950 tog den 15 procent av utgifterna.</P>
<P class="p204 ft71">Individuella, privata nyttigheter, socialförsäkringar <SPAN class="ft54">utgörs av pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsförsäkring m.m. År1995 svarade socialförsäkringsutgifterna för 28 procent av den offentliga sektorns utgifter. Det är en ökning med ett par procentenheter sedan 1980. Dessförinnan ökade deras andel kraftigt, vilket till ganska stor del beror på att bidragen gjordes skattepliktiga och att beloppen då höjdes. Att dessa bidrag är skattepliktiga gör att deras andel av utgifterna överskattar belastningen på de offentliga finanserna. Netto utgör de ca 20 procent av de offentliga utgifterna. Socialförsäkringsutgifterna är en subvention av privat konsumtion, dvs. individuella, privata nyttigheter.</SPAN></P>
<P class="p205 ft71">Individuella, privata nyttigheter, övriga transfereringar <SPAN class="ft54">avser bl.a. barnbidrag, socialbidrag och bostadsbidrag och är också subventioner av privat konsumtion. Dessa övriga transfereringar till hushållen har utgjort en konstant andel av offentliga utgifter under lång tid. År 1995 utgjorde 9 procent av utgifterna och har ökat någon procentenhet sedan 1980.</SPAN></P>
<P class="p203 ft52">Av de totala offentliga utgifterna återstår <SPAN class="ft74">utlandsbistånd</SPAN>, en knapp procentenhet och övriga transfereringar till utlandet – sammanlagt 2 procent. <SPAN class="ft74">Kontraktsenliga transfereringar </SPAN>(räntor, arrenden, patent och royalities och pensioner för offentliganställda) utgjorde 1995 12 procent av de totala utgifterna mot 5 procent 1980. De kontraktsenliga transfereringarna är att betrakta som kostnader för verksamheten, som ska slås ut på övriga kategorier.</P>
<P class="p206 ft1">Grovt räknat kan sägas att drygt hälften av den offentliga sektorns utgifter (inklusive transfereringar och skattesubventioner) går till privata, individuella nyttigheter, en knapp tredjedel till sociala, individuella nyttigheter och en tiondel till kollektiva nyttigheter.</P>
<P class="p207 ft1">År 1980 var relationerna 40 procent privata, individuella nyttigheter (exklusive skattesubventioner, för vilka ingen upp-</P>
<P class="p208 ft8">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">skattning finns för detta år), 40 procent sociala, individuella nyttigheter och drygt en tiondel kollektiva nyttigheter. Går vi ännu längre tillbaka – till 1950 – finner vi att privata, individuella nyttigheter tog dryga 40 procent (exklusive skattesubventioner), sociala individuella nyttigheter 28 procent och kollektiva nyttigheter 22 procent.</P>
<P class="p38 ft1">Sett på detta vis kan man säga att den offentliga sektorn i hög utsträckning är privat och att den "privatiserats" allt mer. De kollektiva nyttigheterna minskar i andel. De sociala nyttigheternas andel var som störst kring 1980 och har sedan dess minskat i andel.</P>
<P class="p57 ft1">I än högre grad är den offentliga sektorn individualiserad. De sociala nyttigheterna är individuella till sin karaktär. Sammantaget svarade de individuella nyttigheterna (sociala och privata, inkl. skattesubventionerna) för över 80 procent av den offentliga sektorns utgifter 1995.</P>
<P class="p209 ft17"><SPAN class="ft17">2.3</SPAN><SPAN class="ft18">Offentliga tjänsters bidrag till inkomstomfördelningen</SPAN></P>
<P class="p132 ft1">Tillhandahållande av subventionerade offentliga tjänster motiveras ofta med att detta utjämnar levnadsförhållandena mellan människor. Genom den offentliga sektorns mycket kraftiga utbyggnad är subventionerade offentliga tjänster numera inte längre förbehållna låginkomsthushåll. Alla samhällsskikt utnyttjar subventionerad kultur, sjukvård, utbildning, transporter, infrastruktur m.m. Detta tillsammans med skatters och bidrags betydande omfördelningseffekt gör att den ytterligare omfördelningseffekten av subventionerade offentliga tjänster inte är så stor numera. Det framgår av Fritzell (1994).</P>
<P class="p210 ft8">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35733x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft43">Tabell 2.1 Inkomstfördelning för hushåll 1991 före skatt och bidrag, efter skatt och bidrag samt efter subventionerade offentliga tjänster</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft24"><NOBR>Gini-koefficient</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p10 ft21">Inkomst före skatt och bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td75"><SPAN class="p67 ft21">0,519</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p10 ft19">Disponibel inkomst efter skatt och bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p67 ft19">0.313</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p10 ft19">Jämförbar disponibel inkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p67 ft19">0,227</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p10 ft24">Jämförbar disponibel inkomst plus subventionerade offentliga tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p67 ft19">0,183</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft47">Anm.: Avgifter, t.ex. i barnomsorgen, är frånräknade subventionerna. Jämförbar inkomst betyder att hushållsinkomsten dividerats med antalet konsumtionsenheter (vuxen=1, make/maka=0,7, barn=0,5).</P>
<P class="p213 ft47">Observera att i denna undersökning av inkomstfördelningen ett enda år tillgodoräknas studerandehushållen, som har låga inkomster, subventioneringen av den högre utbildningen. Det gör inkomstfördelningen jämnare. När i stället livsinkomsten betraktas ökar studiefinansieringen tvärtom inkomstskillnaderna. Beräkningar anger exempelvis att varje årskull högutbildade kvinnor tillförs ca 4 miljarder kr och varje årskull lågutbildade män får avstå ca 2 miljarder kr genom studiestödsystemet, se Ericson, P & Hussénius, J. [2000], s. 10.</P>
<P class="p214 ft24">Källa: Fritzell, J. [1994].</P>
<P class="p215 ft1">Ojämnheten i fördelningen minskar med 40 procent genom skatter och bidrag. Då är hänsyn ännu inte tagen till hushållens sammansättning och försörjningsbörda. Tar man hänsyn till hur många hushållsmedlemmarna är och deras ålder och slår ut den disponibla inkomsten på dessa får man ”jämförbar disponibel inkomst”. Att ojämnheten då krymper med ytterligare 17 procent från den ursprungliga fördelningen av faktorinkomster betyder att de disponibla inkomsterna är förhållandevis bra anpassade till försörjningsbördan.</P>
<P class="p216 ft1">Slutligen beräknas effekten av de mera betydande subventionerade offentliga tjänsterna – hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning och äldreomsorg. Effekten bygger på hur stora kostnader olika inkomsttagare beräknas tillgodogöra sig ifråga om dessa tjänster. Inklusive värdet av dessa subventioner minskar ojämnheten i fördelningen med ytterligare 8 procentenheter (från den ursprungliga fördelningen av faktorinkomster).</P>
<P class="p207 ft1">Studien gör en beräkning av hur mycket de subventionerade offentliga tjänsterna betyder för olika grupper av hushåll.</P>
<P class="p203 ft25">Låginkomsthushåll får sin jämförbara disponibla inkomst ökad med 18 procent genom de subventionerade offentliga tjänsterna, höginkomsthushåll med 14 procent (se tabell 2.2).</P>
<P class="p217 ft8">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35734x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft7">Tabell 2.2 Förändringen av jämförbar disponibel inkomst år 1991 genom subventionerade offentliga tjänster</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p28 ft19">Hushållstyp</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td77"><SPAN class="p9 ft24">Jämförbar disponibel inkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p9 ft24">Förändring i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p219 ft19"><NOBR>(1000-tal</NOBR> kronor)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p67 ft19">procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td82"><SPAN class="p28 ft21">Högre tjänstemän</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td83"><SPAN class="p219 ft21">170</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p67 ft21">+14,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td82"><SPAN class="p28 ft21">Tjänstemän på mellannivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td83"><SPAN class="p219 ft21">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p67 ft21">+14,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p28 ft19">Lägre tjänstemän</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td83"><SPAN class="p219 ft19">122</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p67 ft19">+19,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td82"><SPAN class="p28 ft21">Kvalificerade arbetare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td83"><SPAN class="p219 ft21">115</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p67 ft21">+17,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p28 ft19">Okvalificerade arbetare</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td83"><SPAN class="p219 ft19">107</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p67 ft19">+17,8</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft24">Källa: Fritzell, J. [1994], s. 44.</P>
<P class="p35 ft1">En mer detaljerad bild av hur inkomstfördelningen påverkas av subventionerade tjänster ges i tabell 2.3.</P>
<P class="p220 ft43">Tabell 2.3 Fördelning av jämförbar disponibel inkomst före och efter inkluderandet av subventionerade offentliga tjänster, 1991. Procentandel av de totala inkomsterna samt Ginikoefficient.</P>
<P class="p221 ft21">Inkomstandelar, kvintilgrupper (efter respektive inkomstslag)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr9 td85"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p222 ft19">K1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p223 ft19">K2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p223 ft19">K3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p224 ft19">K4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p223 ft19">K5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td90"><SPAN class="p9 ft19">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p9 ft24">Ginikoefficient</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td92"><SPAN class="p28 ft24">Jämförbar disponibel</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td93"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p28 ft19">inkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p67 ft19">10,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">15,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">18,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p14 ft19">22,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p97 ft19">33,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p97 ft19">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p67 ft19">0,227</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td92"><SPAN class="p28 ft24">+ hälso- och sjukvård</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td93"><SPAN class="p67 ft21">11,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p67 ft21">16,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p67 ft21">18,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p14 ft21">22,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p97 ft21">31,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p97 ft21">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p67 ft21">0,197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p28 ft19">+ barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p67 ft19">10,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">15,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">18,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p14 ft19">22,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p97 ft19">32,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p97 ft19">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p67 ft19">0,223</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p28 ft19">+ utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p67 ft19">10,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">15,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">19,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p14 ft19">22,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p97 ft19">32,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p97 ft19">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p67 ft19">0,219</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td92"><SPAN class="p28 ft21">+ äldreomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td93"><SPAN class="p67 ft21">11,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p67 ft21">15,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p67 ft21">18,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p14 ft21">22,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p97 ft21">32,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p97 ft21">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p67 ft21">0,213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p28 ft19">+ alla ovanstående</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td93"><SPAN class="p67 ft19">12,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">16,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td94"><SPAN class="p67 ft19">19,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p14 ft19">22,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p97 ft19">30,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p97 ft19">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p67 ft19">0,183</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft24">Källa: Fritzell, J. [1994], s. 47.</P>
<P class="p56 ft1">En påfallande stabilitet präglar inkomstfördelningen när subventionerade offentliga tjänster läggs till, den ena efter den andra. Hälso- och sjukvården ökar jämnheten. Den lägsta kvintilen (K1), som utgörs av den femtedel av hushållen med de lägsta inkomsterna med hänsyn tagen till hushållssammansättning och försörjningsbörda, ökar sin andel av inkomsterna om man till den disponibla inkomsten lägger konsumtionen av hälso- och sjukvård. Inkomsterna ökar från 10,7 procent av de samlade inkomsterna till 11,6 procent. Hushållen i den högsta kvintilen (K5) minskar sin an-</P>
<P class="p225 ft8">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35735x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">del från 33,2 till 31,4 procent. Äldreomsorgen ökar framförallt den lägsta kvintilens andel. Barnomsorg och utbildning<SPAN class="ft26">27 </SPAN>lämnar inkomstfördelningen i stort sett oförändrad.</P>
<P class="p207 ft1">Emellertid döljer denna stabilitet delvis ganska stora förändringar för enskilda hushåll. Medan inkomstfördelningen totalt sett ser ungefär likadan ut innebär de subventionerade offentliga tjänsterna att hushållen kan flyttas från en del av inkomstfördelningen till en annan. Framför allt spelar det roll om hushållen är barnfamiljer eller inte – barnomsorg och utbildning flyttar upp vissa hushåll i högre inkomstklasser.</P>
<P class="p226 ft1">Resultat liknande Fritzells har presenterats i den fördelningspolitiska redogörelsen i budgetpropositionen 2000 (se tabell 2.4).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr8 td98"><SPAN class="p10 ft7">Tabell 2.4 Faktorinkomster</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p77 ft7">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td99"><SPAN class="p11 ft7">disponibla</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td100"><SPAN class="p224 ft7">inkomster</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p14 ft7">1997,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td101"><SPAN class="p227 ft7">justerade för försörjningsbörda, samt exkl. och inkl.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td102"><SPAN class="p227 ft7">offentliga subventioner. Andel av totala</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td103"><SPAN class="p228 ft7">inkomsten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td102"><SPAN class="p227 ft11">fördelad på inkomstgrupper (kvintiler) i procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td108"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td109"><SPAN class="p9 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td60"><SPAN class="p94 ft21">Kvintil</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td60"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td108"><SPAN class="p173 ft20">Alla</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td109"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p78 ft21">K1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p67 ft21">K2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p97 ft21">K3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td13"><SPAN class="p14 ft21">K4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p229 ft21">K5</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p67 ft21">K5/K1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p10 ft19">Faktorinkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p78 ft19">3,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p67 ft24">10,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p97 ft19">17,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p14 ft23">24,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p229 ft19">43,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p173 ft24">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p67 ft19">11,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p10 ft20">Disponibel inkomst justerad för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p10 ft21">försörjningsbörda</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p78 ft21">10,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p67 ft24">14,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p97 ft21">18,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td13"><SPAN class="p14 ft23">21,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p229 ft21">34,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p173 ft24">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p67 ft21">3,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p10 ft24">Disponibel inkomst inkl. subvention</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p78 ft19">13,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p67 ft24">15,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p97 ft19">18,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p14 ft23">21,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p229 ft19">31,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p173 ft24">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p67 ft19">2,3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft67">Anm.: Hushållen är ordnade i kvintilgrupper efter den disponibla inkomsten justerad för försörjningsbörda. Källa: Prop 1999/2000:1, Fördelningspolitisk redogörelse, bilaga 4 till Budgetpropositionen för 2000, vol. 1.</P>
<P class="p33 ft1">I tabell 2.4 anges hur stor andel av den totala inkomstsumman som olika inkomstklasser erhöll 1997. Inkomsterna före skatt och bidrag (faktorinkomsterna) var mycket ojämnt fördelade. Hushållen i kvintilen med de högsta inkomsterna hade 11 gånger högre inkomster än hushållen i kvintilen med de lägsta inkomsterna. Efter skatt och bidrag (disponibel inkomst) och justerad för försörjningsbörda hade denna skillnad krympt kraftigt. Hushållen i kvintilen med de högsta inkomsterna hade då 3,2 gånger högre inkomst än hushållen i kvintilen med de lägsta inkomsterna. När sedan värdet (som uppskattas med kostnaden) av de subventionerade offentliga tjänsterna läggs till minskar skillnaden ytterligare</P>
<P class="p231 ft29"><SPAN class="ft27">27 </SPAN>Observera att studerande behandlas som egna hushåll. Se anmärkning till tabell 2.1.</P>
<P class="p232 ft8">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35736x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft1">något, till 2,3 gånger.<SPAN class="ft26">28 </SPAN>Det är framför allt i de lägsta och högsta kvintilerna som inkomstandelarna påverkas.</P>
<P class="p119 ft1">Den bild som träder fram i dessa undersökningar är att efter det att skatter och bidrag utjämnat faktorinkomsterna har subventionerade offentliga tjänster totalt sett en ganska begränsad utjämningseffekt. Vi kan jämföra med hur situationen såg ut 1970 (se tabell 2.5).</P>
<P class="p234 ft7">Tabell 2.5 Offentliga sektorns inkomstomfördelningseffekt 1970</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p9 ft19">Skatter och bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td112"><SPAN class="p9 ft24">Subventionerade privata</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td113"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td115"><SPAN class="p9 ft20">och sociala nyttigheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td116"><SPAN class="p28 ft21">Låginkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td117"><SPAN class="p9 ft21">Ökar med 1/4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td118"><SPAN class="p9 ft21"><NOBR>3–4</NOBR> gånger större</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><SPAN class="p28 ft19">Medelinkomsttagare<SPAN class="ft76">*</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p9 ft19">I stort sett oförändrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p9 ft20">I stort sett oförändrad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><SPAN class="p28 ft19">Höginkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p9 ft19">Minskar med 1/4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p9 ft19">1/4 mindre</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft47">Anm.:Tabellen visar hur mycket den disponibla inkomsten förändras av skatter och bidrag respektive av subventionerade nyttigheter jämfört med om skatter, bidrag och subventionerade offentliga tjänster skulle fördelats proportionellt mot sammanräknad nettoinkomst (inkomst före skatt och bidrag).</P>
<P class="p236 ft78"><NOBR><SPAN class="ft77">*</SPAN>(25-40.000</NOBR> kr/år 1970).</P>
<P class="p237 ft24">Källa: Franzén, T., Lövgren, K. & Rosenberg, I. [1976].</P>
<P class="p238 ft1">Den inkomstomfördelande effekten av subventionerade privata och sociala nyttigheter bedömdes 1970 vara avsevärt större än av skatter och bidrag. Studien är gjord på grova antaganden rörande utnyttjandet av offentliga tjänster. Studierna från senare tid kan bygga på mera förfinade uppgifter om vilka som utnyttjar offentliga tjänster. Denna studie är inte direkt jämförbar med de tidigare refererade, men torde ändå ge en god uppfattning om hur situationen förändrats.</P>
<P class="p103 ft1">Mellan denna studie och de båda tidigare refererade har 21 respektive 27 år förflutit. Observera att de senare studierna avser förhållandena efter den stora skattereformen 1990. Trots olikheter i beräkningen av de inkomstomfördelande effekterna är det uppenbart att offentliga tjänsters omfördelningseffekt i förhållande till inkomsterna efter skatt och bidrag har minskat. Det är dels en effekt av att fördelningen av jämförbara disponibla inkomster efter</P>
<P class="p239 ft81"><SPAN class="ft79">28 </SPAN>I denna och den föregående studien av inkomstfördelningen påverkas resultatet av i vilken ordning bidraget från skatter, transfereringar och offentliga utgifter till inkomstutjämningen beräknas. Den faktor som förs in först får störst effekt. För våra syften är det av intresse att se hur mycket subventionerade offentliga tjänster påverkar inkomstfördelningen <SPAN class="ft80">efter </SPAN>det att skatter och bidrag utjämnat faktorinkomsterna, eftersom vi vill kunna bedöma hur avgiftsfinansiering påverkar inkomstfördelningen givet de skatter och bidrag som finns i dag.</P>
<P class="p200 ft8">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35737x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft1">skatt och bidrag blivit jämnare sedan 1970<SPAN class="ft26">29</SPAN>, vilket gör att den omfördelande effekten som subventionerade offentliga tjänsterna åstadkommer därutöver minskar<SPAN class="ft26">30</SPAN>. Det är dels en effekt av den omfattande utbyggnaden av offentliga tjänster.<SPAN class="ft26">31</SPAN></P>
<P class="p2 ft1">Situationen i dag kan, med stöd av de två tidigare refererade studierna, beskrivas så att skatter och bidrag skapar en relativt jämn fördelning av disponibla inkomster<SPAN class="ft26">32</SPAN>. Fördelningen av offentliga tjänster minskar inkomstfördelningen ytterligare något, men inte så mycket. Det betyder att om de offentliga tjänsterna i stället finansierats av avgifter som motsvarat vars och ens förbrukning av offentliga tjänster så skulle inkomstfördelningen i stort sett vara oförändrad, eller bara bli något mindre jämn. Detta gäller inkomstfördelningen i stort. För enskilda hushåll kan effekterna ändå bli stora.</P>
<P class="p241 ft17"><SPAN class="ft17">2.4</SPAN><SPAN class="ft18">Avgiftsfinansieringen har ökat långsiktigt men är ännu obetydlig</SPAN></P>
<P class="p242 ft1">Det är svårt att beräkna avgiftsfinansieringens omfattning. Den enda heltäckande redovisning som är möjlig bygger på nationalräkenskaperna. I nationalräkenskaperna redovisas offentlig produktion. Av denna produktion finansieras en del med avgifter. Resterande produktion är vad som brukar kallas offentlig konsumtion. Den finansieras med skatt.</P>
<P class="p243 ft33"><SPAN class="ft49">29</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 2003:20, s. 62 ff.</SPAN></P>
<P class="p108 ft28"><SPAN class="ft49">30</SPAN><SPAN class="ft56">Om subventionerade offentliga tjänster fördelas förhållandevis jämnt och jämförbar disponibel inkomst också är relativt jämt fördelad medför de subventionerade offentliga tjänsterna ingen större förändring av den sammanlagda fördelningen.</SPAN></P>
<P class="p108 ft28"><SPAN class="ft49">31</SPAN><SPAN class="ft82">Givet ett skattesystem och en fördelning av offentliga utgifter som ger mer åt lägre inkomsttagare och mindre åt högre inkomsttagare än vad de betalar innebär en större offentlig sektor – allt annat lika – att omfördelningen av inkomster ökar, se Åberg, R. [1998]. De refererade resultaten tyder på att allt annat inte är lika.</SPAN></P>
<P class="p244 ft29"><SPAN class="ft49">32</SPAN><SPAN class="ft83">Ännu jämnare blir den om inkomster över en längre period jämförs, se Björklund, A. [1992]. Innefattas även fritiden i inkomsten minskar spridningen än mer, se Björklund, A., Palme, M. & Svensson, I. [1995].</SPAN></P>
<P class="p245 ft8">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35738x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft43">Tabell 2.6 Avgiftsfinansiering av offentlig produktion i stat och kommun 1960 till 2000 enligt nationalräkenskaperna. Avgiftsintäkternas andel av det totala produktionsvärdet i procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td119"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td120"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td121"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td122"><SPAN class="p246 ft44">Externa avgiftsinkomster</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td123"><SPAN class="p247 ft44">Externa plus interna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td126"><SPAN class="p67 ft31">avgiftsinkomster</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft84">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td129"><SPAN class="p12 ft84">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td130"><SPAN class="p12 ft84">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td130"><SPAN class="p12 ft84">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td131"><SPAN class="p67 ft84">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft84">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td133"><SPAN class="p67 ft84">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td124"><SPAN class="p28 ft21">Staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p12 ft21">2,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p12 ft21">3,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p12 ft21">9,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p12 ft21">11,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td125"><SPAN class="p67 ft21">8,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p12 ft21">14,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td134"><SPAN class="p67 ft21">15,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td124"><SPAN class="p28 ft19">Kommunerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p12 ft19">8,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p12 ft19">4,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p12 ft19">5,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p12 ft19">6,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td125"><SPAN class="p67 ft19">10,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p12 ft19">23,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p67 ft19">20,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td124"><SPAN class="p28 ft19">Offentlig sektor</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p12 ft19">5,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p12 ft19">4,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p12 ft19">6,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p12 ft19">8,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td125"><SPAN class="p67 ft19">10,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p12 ft19">20,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p67 ft19">19,2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft47">Anm.: Anledningen till de två siffrorna för 1995 är att nationalräkenskaperna lagts om vilket påverkat offentlig produktion och avgiftsintäkter. Den mycket högre andelen avgiftsintäkter i den nya redovisningen förklaras helt och hållet av interna debiteringar inom och mellan kommuner, landsting och staten, som förut räknats bort. Det gäller i mycket stor utsträckning hyror för lokaler. Observera att s.k. socialförsäkringsavgifter, arbetsgivaravgifter etc. inte ingår i vad som här kallas avgifter. Här ingår enbart avgifter som är frivilliga.</P>
<P class="p248 ft24">Källa: Nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p238 ft1">Avgifternas andel av produktionsvärdet kan förändras av olika skäl. Ett skäl är naturligtvis att de avgifter som tas ut höjs eller sänks. Ett annat skäl är att sammansättningen av produktionen förändras, så att mer avgiftsfinansierad produktion ökar eller minskar i andel. Ett tredje skäl är att verksamheter, som avgiftsfinansieras i allt högre grad, från en viss tidpunkt inte längre räknas till offentlig sektor i nationalräkenskaperna utan till näringslivet.</P>
<P class="p57 ft1">Således räknas järnvägar, post och tele, Vattenfall, kommunala el- och vattenverk m.m. inte till offentlig produktion. I vilken utsträckning detta förändrar bilden av avgiftsfinansieringens utveckling är omöjligt att avgöra utan en omfattande utredning. Den iakttagelsen kan man dock våga att i takt med att den offentliga sektorn vuxit och ”socialiserat” många hushållstjänster <SPAN class="ft26">33</SPAN>så har den också successivt privatiserat många verksamheter genom att till fullo avgiftsfinansiera dem, därefter eventuellt bolagisera dem och slutligen ibland också sälja ut dem. Men omfattningen av båda dessa tendenser till dags dato finns ännu inte sammanfattad.</P>
<P class="p249 ft25">Från början av <NOBR>1960-talet</NOBR> fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade den andel av offentliga sektorns produktion som finansierades med avgifter. Därefter har andelen minskat något. Avgifterna i andel av</P>
<P class="p250 ft29"><SPAN class="ft27">33 </SPAN>Höök, E. [1962].</P>
<P class="p41 ft8">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35739x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft25">den totala produktionen har i det närmaste fördubblats mellan 1960 och 1995 <SPAN class="ft48">34</SPAN>.</P>
<P class="p251 ft1">Eftersom kommunernas andel av offentlig konsumtion och produktion ökat kraftigt och avgiftsfinansieringen haft en större omfattning i kommunerna har detta dragit upp genomsnittet för den offentliga sektorn.</P>
<P class="p251 ft1">Staten ökade avgiftsfinansieringen fram till 1990. Det ser ut som om staten därefter minskat dess omfattning. Det beror emellertid på att vissa verksamheter med hög avgiftsfinansiering bolagiserats och överförts till näringslivet i nationalräkenskaperna. AMU- gruppen bolagiserades 1994, vilket förklarar minskningen i avgiftsfinansieringen 1995 <SPAN class="ft26">35</SPAN>.</P>
<P class="p4 ft1">Kommunerna minskade sin avgiftsfinansiering från 1960 till 1970 men har därefter ökat den så att den nu ligger något över nivån för 40 år sedan. Den ekonomiska krisen på <NOBR>1990-talet</NOBR> gjorde att kommunerna ökade avgiftsfinansieringen något. Även för kommunerna har bolagisering – av energidistribution, sjukhus, bygg- och fastighetsförvaltningar – medfört en minskad avgiftsfinansiering så som den redovisas i nationalräkenskaperna och i tabell 2.6.</P>
<P class="p4 ft1">Avgiftsfinansieringens betydelse på olika primärkommunala områden framgår av diagram 2.3 och tabell 2.7.</P>
<P class="p252 ft28"><SPAN class="ft49">34</SPAN><SPAN class="ft82">Av tabell 2.6 framgår att 10 procent av den offentliga produktionen finansierades med avgifter år 1995. Detta utgör emellertid bara 4 procent av de offentliga utgifterna totalt.</SPAN></P>
<P class="p253 ft29"><SPAN class="ft49">35</SPAN><SPAN class="ft40">Myndigheterna (ej statliga bolag) redovisar externa avgiftsintäkter motsvarande 10 procent av förvaltningskostnaderna för år 2000 [Ekonomistyrningsverket 2002]. Nivån är således densamma som i nationalräkenskaperna.</SPAN></P>
<P class="p245 ft8">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35740x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft85">Diagram 2.3 Finansiering av olika kategorier av primärkommunala tjänster 2001, procent av driftkostnader</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr22 td26"><SPAN class="p12 ft32">Energi, vatten o avfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td135"><SPAN class="p12 ft23">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td29"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td0"><SPAN class="p255 ft23">92</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p10 ft23">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td26"><SPAN class="p11 ft23">Kommunikationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td29"><SPAN class="p95 ft32">68</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td0"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p11 ft23">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td11"><SPAN class="p256 ft23">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td26"><SPAN class="p12 ft32">Näringsliv o bostäder</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p95 ft23">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td137"><SPAN class="p12 ft23">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td29"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td0"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p257 ft23">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td11"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td26"><SPAN class="p12 ft32">Individ o familjeomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td29"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td0"><SPAN class="p78 ft23">94</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td141"><SPAN class="p69 ft23">11 4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td26"><SPAN class="p12 ft23">Äldreomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td29"><SPAN class="p11 ft23">84</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td0"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p12 ft23">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p67 ft23">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td11"><SPAN class="p258 ft23">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td26"><SPAN class="p12 ft23">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td29"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td0"><SPAN class="p69 ft23">93</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td140"><SPAN class="p12 ft23">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td11"><SPAN class="p256 ft23">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td26"><SPAN class="p12 ft23">Barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td29"><SPAN class="p257 ft23">82</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td0"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p259 ft23">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td11"><SPAN class="p79 ft23">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td26"><SPAN class="p11 ft23">Fritid o kultur</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td29"><SPAN class="p12 ft23">85</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td0"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td139"><SPAN class="p12 ft23">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p11 ft23">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td11"><SPAN class="p96 ft23">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td26"><SPAN class="p11 ft32">Infrastruktur, skydd m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td29"><SPAN class="p92 ft23">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td0"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p260 ft23">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td138"><SPAN class="p11 ft23">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td142"><SPAN class="p12 ft23">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td11"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td26"><SPAN class="p11 ft32">Politisk verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td135"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td137"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td36"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td29"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td0"><SPAN class="p261 ft23">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td136"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td33"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td139"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td11"><SPAN class="p78 ft23">1 3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td26"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td135"><SPAN class="p11 ft32">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td136"><SPAN class="p12 ft23">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td137"><SPAN class="p67 ft23">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td36"><SPAN class="p12 ft23">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td29"><SPAN class="p257 ft23">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td0"><SPAN class="p262 ft32">50%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td33"><SPAN class="p12 ft23">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td136"><SPAN class="p12 ft23">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td33"><SPAN class="p12 ft23">80%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td138"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td4"><SPAN class="p12 ft23">90%</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td140"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td11"><SPAN class="p10 ft32">100%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr36 td140"><SPAN class="p9 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td143"><SPAN class="p228 ft32">Skatter, generella statsbidr. m.m.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td94"><SPAN class="p9 ft23">Avgifter</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td144"><SPAN class="p9 ft87">Externa bostads- och lokalhyror</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td27"><SPAN class="p9 ft88">Övriga externa intäkter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td145"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td140"><SPAN class="p9 ft89"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft24">Källa: SCB [2002 a].</P>
<P class="p200 ft1">Utvecklingen över tid på olika områden är mycket svår att redovisa.</P>
<P class="p264 ft8">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35741x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft90">Tabell 2.7 Avgifternas kostnadstäckning för vissa primärkommunala verksamheter 1972, 1991 och 2001, procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr4 td146"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td147"><SPAN class="p12 ft19">1972</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td148"><SPAN class="p12 ft19">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td149"><SPAN class="p14 ft19">2001</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p10 ft91">Industriell verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">El</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p12 ft19">102,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">124,9*</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p224 ft21">Fjärrvärme</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p12 ft21">85,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p12 ft21">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p14 ft21">74,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">Vatten och avlopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p12 ft19">76,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">83</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">91,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p224 ft21">Avfallshantering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p12 ft21">91,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p12 ft21">83</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p14 ft21">90,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p10 ft84">Sociala nyttigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p224 ft21">Barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p12 ft21">14,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p12 ft21">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p14 ft21">16,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">Hemhjälp</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p12 ft19">4,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">Ålderdomshem</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p12 ft19">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p224 ft21">Vård och omsorg om äldre</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p12 ft21">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p12 ft21">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p14 ft21">5,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">Färdtjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p12 ft19">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">5,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td150"><SPAN class="p224 ft21"><NOBR>Bad/idrotts/-fritidsanläggningar</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p12 ft21">19,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p12 ft21">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p14 ft21">10,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">Bibliotek</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">2,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><SPAN class="p224 ft19">Övrig kulturverksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft19">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p14 ft19">5,4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft78">Anm.: * Avser både el och gas.</P>
<P class="p212 ft23">Källa: Ysander, <NOBR>B-C.</NOBR> [1979], s. 98, SOU 1995:4, s. 416, och SCB [2002 a]. Se också Edebalk, P. G. & Petersson, J. [1985], s. 20, för jämförelser avseende åren 1979 och 1984.</P>
<P class="p266 ft1">Inom affärsverksamheter som vatten och avlopp, kommunikationer m.m. är avgiftsfinansieringen relativt hög. Dock subventioneras kommunikationer kraftigt – avgifterna utgör bara 26 procent av driftkostnaderna inklusive avskrivningar och räntor. Även fjärrvärme, vatten och avlopp och avfallshantering tycks subventioneras i viss mån och i vissa fall i ökande grad. Inom området näringsliv och bostäder finns, förutom en del bostäder, hamnar, arbetsområden och lokaler och kommersiell verksamhet. Avgifter och hyror utgör bara 40 procent av driftkostnaderna – 60 procent är övriga externa intäkter, vilket bl.a. är statsbidrag.</P>
<P class="p205 ft1">Inom den övriga tjänsteverksamheten är avgiftsfinansieringen relativt ringa och varierar mellan 1 och 17 procent. På vissa områden – färdtjänst, <NOBR>bad/idrotts/-fritidsanläggningar</NOBR> – har avgiftsfinansieringen minskat. Enligt Socialstyrelsen har avgifterna inom äldreomsorgen minskat kraftigt i betydelse, från 16 procent av kostnaderna 1984 till 7 procent 1993. Därefter har de ökat något till 8 procent 1994.<SPAN class="ft26">36 </SPAN>Detta har att göra med att sammansättningen av tjänsterna förändrats. De äldre bor kvar hemma och får hemtjänst med lägre avgift i stället för att bo på ålderdomshem med</P>
<P class="p267 ft29"><SPAN class="ft27">36 </SPAN>Socialstyrelsen, [1994] och [1996].</P>
<P class="p232 ft8">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35742x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">högre avgift. Maxtaxorna inom barnomsorg och äldreomsorg slår igenom först år 2002 och sänker då andelen avgiftsfinansiering. Inom barnomsorgen bedöms avgifterna ungefär ha halverats<SPAN class="ft26">37</SPAN>, inom äldreomsorgen ännu mer.<SPAN class="ft26">38</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Återigen måste vi framhålla att en del verksamheter som avgiftsfinansieras ligger utanför den kommunala redovisningen och att denna andel ökat. Kommunerna gör numera en koncernredovisning som innefattar kommunägda bolag. Dessa utökar den kommunala verksamheten med cirka 30 procent 2001 och är fullständigt avgiftsfinansierade som helhet.</P>
<P class="p268 ft1">Patientavgifterna står år 2000 för 2 procent av landstingens kostnader för hälso- och sjukvård exklusive tandvård, medan tandvårdsavgifterna utgör en dryg tredjedel av kostnaderna <SPAN class="ft26">39</SPAN>.</P>
<P class="p102 ft1">När det gäller socialförsäkringarna är det svårare att betrakta det som betalas av löntagare respektive arbetsgivare som avgifter. Avgifterna är obligatoriska och på så sätt lika en skatt. Men om det finns en tydlig koppling mellan inbetalda avgifter och erhållna försäkringsersättningar kan avgifterna, trots obligatoriet, ändå betraktas som genuina avgifter. Den som är försäkrad är löntagaren, vilket betyder att det är det som löntagarna betalar in som kan räknas som avgifter i egentlig mening.</P>
<P class="p50 ft1">I dag står arbetsgivarna för största delen av kostnaderna för socialförsäkringarna, drygt 80 procent, medan löntagarna svarar för 13 procent. Se diagram 2.5. Resten finansieras genom allmänna skatter. Går vi tillbaka till 1950 stod löntagarna för dryga 50 procent. Avgiftsfinansieringen har således minskat kraftigt. En liten uppgång har ägt rum på <NOBR>1990-talet</NOBR> genom återinförande av egenavgifter. Dessa är avdragsgilla mot inkomstskatten, vilket komplicerar beräkningen av avgiftens storlek för den enskilde löntagaren.</P>
<P class="p269 ft2"><SPAN class="ft17">2.5</SPAN><SPAN class="ft92">Avgiftsfinansieringen låg och privata köp av välfärdstjänster få i internationell jämförelse</SPAN></P>
<P class="p270 ft1">Om det är svårt att redovisa avgiftsfinansieringens omfattning i Sverige är detta ingenting mot svårigheterna att jämföra denna med andra länder. I appendix 2 har samlats några olika uppgifter, huvudsakligen från OECD, som påbörjat ett arbete med att få till stånd</P>
<P class="p271 ft33"><SPAN class="ft49">37</SPAN><SPAN class="ft38">Skolverket [2003].</SPAN></P>
<P class="p74 ft33"><SPAN class="ft49">38</SPAN><SPAN class="ft38">SCB [2002a].</SPAN></P>
<P class="p74 ft29"><SPAN class="ft49">39</SPAN><SPAN class="ft40">Socialstyrelsen [2001].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35743x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft1">dylika jämförelser. Dessa sporadiska uppgifter tyder på att avgifter spelar en mindre roll i Sverige än i anglosaxiska länder som USA, Australien, Kanada och Nya Zeeland men också en mindre roll än i Nederländerna, Italien, Österrike, Finland och Frankrike. Länder som har lägre avgifter än Sverige är Danmark och Norge, ibland även Storbritannien och Tyskland.</P>
<P class="p226 ft1">Den enda systematiska och heltäckande jämförelse som gjorts innefattar, förutom avgifter för offentliga tjänster, även privata köp av välfärdstjänster<SPAN class="ft26">40</SPAN>. Studien omfattar "sociala utgifter". Den särskiljer inte avgifter som betalning för offentligt tillhandahållna tjänster från privata köp. Jämförelsen ger alltså en bild av hur stor del av tjänsterna som är skattefinansierade och hur stor del som är privat finansierade (genom avgifter eller privata köp).</P>
<P class="p226 ft1">"Sociala utgifter" står för en stor del av den offentliga sektorns tjänster. Dessa utgifter omfattar såväl privata som offentliga utgifter för socialförsäkringar, bidrag, utbildning, sjukvård och omsorg. Utgifterna är beräknade netto – efter skatt – och angivna i förhållande till BNP till faktorpris för att få full jämförbarhet. I tabell 2.8 anges dels hur stora dessa utgifter är i förhållande till BNP till faktorpris, dels hur stor del som är skattefinansierad.</P>
<P class="p272 ft90">Tabell 2.8 Sociala utgifter, netto i förhållande till BNP till faktorpris och andelen därav som är skattefinansierad, 1995</P>
<P class="p273 ft31">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p10 ft19">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p222 ft19">I andel av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p274 ft19">Skattefinansieringens andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p10 ft21">Australien</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p275 ft23">21,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p276 ft24">86,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p10 ft21">Kanada</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p275 ft23">21,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p276 ft24">84,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p10 ft19">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p275 ft23">24,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p276 ft24">96,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p10 ft21">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p275 ft23">25,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p276 ft24">97,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p10 ft19">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p275 ft23">27,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p276 ft24">93,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p10 ft19">Irland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p275 ft23">18,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p276 ft24">93,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p10 ft21">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p275 ft23">22,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p276 ft24">93,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p10 ft19">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p275 ft23">25,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p276 ft24">84,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p10 ft21">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p275 ft23">27,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p276 ft24">94,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p10 ft19">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p275 ft23">26,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p276 ft24">85,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p10 ft19">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p275 ft23">24,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p276 ft24">71,4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft24">Anm.: Skatteutgifter, dvs. nedsättning av skatter för sociala ändamål ingår, dock inte för pensioner. Källa: Adema [2000].</P>
<P class="p278 ft29"><SPAN class="ft27">40 </SPAN>Adema [2000].</P>
<P class="p232 ft8">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB357/GRB35744x1.jpg" style="width:341px;height:350px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">Sverige har den största andelen sociala utgifter i förhållande till BNP, men USA ligger inte långt efter. Eftersom USA har en högre BNP per capita blir de sociala utgifterna per capita större i USA än i Sverige.</P>
<P class="p279 ft1">Andelen av dessa utgifter som skattefinansieras är högst i Finland och Danmark. Därnäst kommer Sverige. USA, Storbritannien, Nederländerna, Kanada och Australien har en markant lägre andel skattefinansiering.</P>
<P class="p57 ft1">På motsvarande sätt kan vi se på finansieringen av hälso- och sjukvårdsutgifter.</P>
<P class="p280 ft7">Diagram 2.4 Skattefinansierad andel av totala utgifter för hälso- och sjukvård, 1998</P>
<P class="p281 ft31">Procent</P>
<P class="p282 ft64">USA</P>
<P class="p283 ft67">Korea Grekland Schweiz Polen Portugal Australien Nederländern Spanien Belgien Kanada Österrike Italien Tyskland Frankrike Irland Finland Nya Zeeland Japan Ungern</P>
<P class="p284 ft67">Storbritannien Danmark Norge Sverige Island Tjeckien Luxemburg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td158"><SPAN class="p12 ft32">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p12 ft24">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p12 ft24">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p12 ft24">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p12 ft24">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p12 ft24">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p12 ft24">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p12 ft24">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p12 ft24">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p12 ft24">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p12 ft24">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft24">Källa: OECD [2002].</P>
<P class="p286 ft8">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">Sverige har inte den allra största andelen skattefinansierad sjukvård. Några länder – Luxemburg, Tjeckien och Island – har en större andel. I Sverige var andelen 83,8 procent 1998. Men huvuddelen av länderna har en betydligt lägre andel. De allra flesta länderna har på de senaste <NOBR>30-40</NOBR> åren ökat den skattefinansierade andelen och, liksom Sverige, minskat den under de senaste tio åren.</P>
<P class="p3 ft1">Sverige har således både låga avgifter och en liten andel privata köp av sociala tjänster. Det innebär att låga avgifter hänger samman med att den privata marknaden för dessa tjänster är mycket svagt utvecklad i Sverige. Det finns skäl att tro att låga avgifter försvårar för privata tjänster att utvecklas.</P>
<P class="p4 ft1">I vilken utsträckning kan vi tala om avgiftsfinansiering av socialförsäkringarna? Med ovan angivna reservationer för vad som kan betraktas som genuina avgifter jämförs i diagram 2.5, socialförsäkringarnas finansiering i Sverige och EU.</P>
<P class="p287 ft8">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB357/GRB35746x1.jpg" style="width:409px;height:411px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft7">Diagram 2.5 Socialförsäkringarnas finansiering i Sverige och i EU <NOBR>1950–1998</NOBR></P>
<P class="p281 ft31">Andel av utgifter i procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td137"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p12 ft32">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td94"><SPAN class="p12 ft32">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td35"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td137"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td94"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td137"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p12 ft32">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p12 ft32">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td137"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p12 ft32">61</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td35"><SPAN class="p77 ft95">51 <SPAN class="ft94">49</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td95"><SPAN class="p77 ft32">46 <SPAN class="ft96">48</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td137"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p14 ft32">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td137"><SPAN class="p67 ft32">45 44</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p14 ft32">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p12 ft32">45 44</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td35"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td137"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p92 ft97">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td94"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td95"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td94"><SPAN class="p9 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td137"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p92 ft32">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td95"><SPAN class="p14 ft32">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td137"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td137"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td95"><SPAN class="p12 ft32">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p14 ft99">18 <SPAN class="ft32">20</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td95"><SPAN class="p14 ft32">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td95"><SPAN class="p14 ft32">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td35"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td137"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td95"><SPAN class="p12 ft32">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td94"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td95"><SPAN class="p92 ft32">12</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td94"><SPAN class="p92 ft97">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td137"><SPAN class="p12 ft32">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td95"><SPAN class="p92 ft32">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td94"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td35"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td95"><SPAN class="p12 ft32">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td94"><SPAN class="p261 ft32">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td35"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td137"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td95"><SPAN class="p63 ft32">4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td95"><SPAN class="p63 ft32">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td35"><SPAN class="p12 ft32">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td137"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td94"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td94"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td137"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td35"><SPAN class="p11 ft23">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p11 ft41">1955</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td137"><SPAN class="p259 ft41">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p259 ft41">1965</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p94 ft41">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p94 ft41">1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td94"><SPAN class="p259 ft41">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p94 ft41">1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p94 ft41">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p94 ft41">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td94"><SPAN class="p259 ft41">1998</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft41"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi3.jpg/" id="inl_img2"> Sverige Försäkrade <INGENBILD zsrc="GRB35746xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi5.jpg/" id="inl_img4"> Sverige Allmänna skatter <INGENBILD zsrc="GRB35746xi6.jpg/" id="inl_img5"> Sverige Arbetsgivare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr17 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p12 ft32">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td95"><SPAN class="p12 ft32">52</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td94"><SPAN class="p12 ft32">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td36"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft32">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft32">49</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft32">49</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft32">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td36"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td95"><SPAN class="p12 ft32">47</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td94"><SPAN class="p12 ft32">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td36"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td95"><SPAN class="p12 ft32">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td94"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td94"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td94"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td36"><SPAN class="p12 ft32">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr3 td36"><SPAN class="p14 ft101">29 <SPAN class="ft94">29</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p92 ft32">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td94"><SPAN class="p97 ft32">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p92 ft32">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p92 ft32">34</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td94"><SPAN class="p97 ft32">31</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr3 td95"><SPAN class="p92 ft32">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p92 ft32">32</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td95"><SPAN class="p92 ft32">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td94"><SPAN class="p92 ft32">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td95"><SPAN class="p92 ft32">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td94"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td94"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td94"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td94"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td94"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td95"><SPAN class="p9 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td95"><SPAN class="p14 ft32">20</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td94"><SPAN class="p67 ft32">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p14 ft32">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p14 ft32">22</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr1 td95"><SPAN class="p14 ft32">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td94"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td94"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td95"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td95"><SPAN class="p14 ft32">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td94"><SPAN class="p9 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td95"><SPAN class="p14 ft32">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td36"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td94"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td95"><SPAN class="p14 ft97">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td94"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td95"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td94"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td36"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><SPAN class="p67 ft32">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p9 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><SPAN class="p14 ft32">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td36"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td94"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td95"><SPAN class="p9 ft63"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td36"><SPAN class="p94 ft23">1950</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1955</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td94"><SPAN class="p94 ft41">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1965</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td94"><SPAN class="p259 ft41">1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td94"><SPAN class="p94 ft41">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p94 ft41">1998</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft41"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi8.jpg/" id="inl_img7"> EU Försäkrade <INGENBILD zsrc="GRB35746xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi10.jpg/" id="inl_img9"> EU Allmänna skatter <INGENBILD zsrc="GRB35746xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GRB35746xi12.jpg/" id="inl_img11"> EU Arbetsgivare</P>
<P class="p290 ft24">Anm. Med socialförsäkringar menas här ålderspensioner, arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring. Källa: Sjöberg, O. [2001].</P>
<P class="p238 ft1">Löntagarna står i genomsnitt för 33 procent av finansieringen av socialförsäkringarna inom EU sammantaget, i Sverige för 13 procent. Stabiliteten i finansieringen på <NOBR>EU-nivå</NOBR> döljer dock stora skillnader och olika utveckling i olika länder (se tabell 2.9).</P>
<P class="p291 ft8">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35747x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p24 ft10">Bilaga 7 till LU 2003 Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</P>
<P class="p278 ft7">Tabell 2.9 Finansieringen av socialförsäkringar <NOBR>1960–1990</NOBR></P>
<P class="p273 ft102">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr4 td159"><SPAN class="p10 ft19">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td160"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td161"><SPAN class="p292 ft24">Löntagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td162"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td163"><SPAN class="p293 ft41">Arbetsgivare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td164"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td165"><SPAN class="p294 ft19">Allmänna skatter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td166"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td167"><SPAN class="p12 ft19">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td168"><SPAN class="p295 ft19">1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p67 ft19">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td170"><SPAN class="p12 ft19">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td171"><SPAN class="p256 ft19">1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td172"><SPAN class="p67 ft24">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td173"><SPAN class="p12 ft19">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td174"><SPAN class="p12 ft19">1975</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td175"><SPAN class="p14 ft19">1990</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td176"><SPAN class="p10 ft103">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td141"><SPAN class="p12 ft103">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p295 ft103">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td177"><SPAN class="p67 ft103">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p12 ft103">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td178"><SPAN class="p256 ft103">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td179"><SPAN class="p67 ft103">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p12 ft103">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td54"><SPAN class="p12 ft103">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p14 ft103">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p10 ft19">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p12 ft19">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p295 ft19">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p67 ft19">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p12 ft19">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p256 ft19">53</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p67 ft19">63</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p12 ft19">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p12 ft19">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft19">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p10 ft20">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p12 ft19">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p295 ft19">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p67 ft19">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p12 ft19">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p256 ft19">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p67 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p12 ft19">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p12 ft19">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft19">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p10 ft20">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td141"><SPAN class="p12 ft21">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td44"><SPAN class="p295 ft21">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p67 ft21">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p12 ft21">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td178"><SPAN class="p256 ft21">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td179"><SPAN class="p67 ft21">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p12 ft21">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p12 ft21">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p14 ft21">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p10 ft19">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p12 ft19">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p295 ft19">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p67 ft19">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p12 ft19">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p256 ft19">73</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p67 ft19">73</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p12 ft19">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p12 ft19">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft24">Källa: Sjöberg, O. [2001], s. 20.</P>
<P class="p215 ft1">I Sverige har finansieringen successivt flyttats över från allmänna skatter och löntagaravgifter till arbetsgivaravgifter. I Finland har utvecklingen varit densamma. Danmark har däremot gått mot en ökad finansiering via allmänna skatter. I Tyskland och USA spelar löntagarnas avgifter alltjämt en betydande roll.</P>
<P class="p207 ft25">Privatiseringsgraden för pensioner skiljer sig kraftigt mellan länder. I diagram 2.6 redovisas den faktiskt erhållna pensionen och hur stor del därav som är skattefinansierad.</P>
<P class="p296 ft8">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35748x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft43">Diagram 2.6 Den genomsnittliga disponibla inkomsten för äldre jämfört med yngre, uppdelad på offentliga transfereringar och övrigt, omkring 1995</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr13 td180"><SPAN class="p298 ft44">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td180"><SPAN class="p299 ft41">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td180"><SPAN class="p299 ft41">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td182"><SPAN class="p300 ft41">Övrigt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td180"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td134"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td181"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td66"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td180"><SPAN class="p299 ft41">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td182"><SPAN class="p300 ft32">Offentligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td134"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td181"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td66"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td182"><SPAN class="p9 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td180"><SPAN class="p299 ft41">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td181"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td182"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td180"><SPAN class="p301 ft41">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p9 ft41">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p9 ft23">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td66"><SPAN class="p9 ft41">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td182"><SPAN class="p9 ft41">Tyskland</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft24">Källa: OECD, Statskontoret, [1999].</P>
<P class="p35 ft1">I Sverige är huvuddelen av pensionen offentligt tillhandahållen. I de jämförda länderna kommer pensionen till stor del från andra källor</P>
<P class="p236 ft1">– avtalspensioner, privata pensioner, privat förmögenhet.</P>
<P class="p133 ft1">Trots skillnader i finansiering är inkomststandarden ungefär densamma. I diagrammet anges inkomsten för ett pensionärshushåll där mannen är kring 67 år i procent av inkomsten för ett hushåll där mannen är kring 57 år. Inkomststandarden för nyblivna pensionärer i förhållande till tio år yngre ligger kring 80 procent i alla de jämförda länderna, något lägre i Storbritannien.</P>
<P class="p303 ft8">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35749x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft17"><SPAN class="ft17">2.6</SPAN><SPAN class="ft18">Privatiseringstendenser</SPAN></P>
<P class="p26 ft1">Om den offentliga sektorn inte förmår ge människor de tjänster som de efterfrågar skulle man vänta sig att efterfrågan söker sig andra vägar och att privata alternativ uppstår. Det finns ännu så länge mycket litet som tyder på att en eventuellt otillfredsställd efterfrågan i Sverige tillgodosetts på privata marknader. SCB<SPAN class="ft26">41 </SPAN>redovisar visserligen en markant ökad andel sysselsatta i privata företag, ideella föreningar, stiftelser m.m. som sysslar med välfärdstjänster (barnomsorg, skola, vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård) under <NOBR>1990–talet.</NOBR> Från 1995 till år 2001 har deras andel ökat från 4 till 7 procent av alla anställda som sysslar med välfärdstjänster. Men detta speglar främst entreprenader, privata företag som på uppdrag av den offentliga sektorn producerar och distribuerar offentliga tjänster. I stället för att producera tjänsterna själv köper den offentliga sektorn tjänsterna och finansierar detta med skatt och avgifter. Sammanlagt har antalet anställda i produktion av välfärdstjänster minskat under denna period, vilket tyder på att privata köp av privat producerade välfärdstjänster inte medfört någon expansion av dessa tjänster.</P>
<P class="p305 ft1">Den privatisering som i denna bilaga är av intresse är den som avser finansieringen. Vi har ovan försökt belysa betydelsen av avgifter för offentliga tjänster. Här ska vi försöka belysa omfattningen av privat finansierade och privat producerade välfärdstjänster, dvs. rent privata köp, på några områden. Det görs genom att ställa vad vi vet om avgiftsfinansieringen mot vad vi vet om privat finansiering totalt på dessa områden. Vi skiljer alltså på avgiftsfinansiering och privata köp, som tillsammans utgör privat finansiering.</P>
<P class="p306 ft1">Andelen skattefinansiering av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna ökade fram till 1980. Därefter har andelen successivt minskat. Se tabell 2.10.</P>
<P class="p307 ft7">Tabell 2.10 Andelen skattefinansiering (inkl. statsbidrag) av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td183"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td184"><SPAN class="p12 ft19">1960</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p12 ft19">1970</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p11 ft19">1980</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td186"><SPAN class="p12 ft19">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p14 ft19">1998</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td188"><SPAN class="p10 ft19">Skattefinansiering i procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft19">73,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p12 ft19">86,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p12 ft19">92,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p12 ft19">89,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p14 ft19">83,8</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft24">Källa: OECD [2002].</P>
<P class="p308 ft29"><SPAN class="ft27">41 </SPAN>SCB [2002 c].</P>
<P class="p232 ft8">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35750x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">Med kännedom om de mycket begränsade avgiftsuttagen på hälso- och sjukvårdens område (bortsett från tandvård) vågar vi påstå att den ökande andelen privat finansiering av dessa tjänster de senaste 20 åren speglar en ökad andel privata köp. Ökningen verkar främst ha ägt rum under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. Den privatfinansierade delen av konsumtionen har ökat från 10 procent 1990 till 16 procent 1999.</P>
<P class="p309 ft1">Också socialförsäkringarna tycks ha fått privata komplement i allt större utsträckning. Kommittén Välfärdsbokslutet för 1990– talet uppskattar att privata försäkringar på socialförsäkringarnas områden nära nog tredubblats i fråga om ersättningar (konstant penningvärde) mellan 1990 och 1999. Detta i kontrast till de sammanlagda socialförsäkringsutbetalningarna som bara ökade i begränsad omfattning under denna period (se diagram 1.2 ovan). De privata ersättningarna, som härrör från avtalsförsäkringar, kollektiva försäkringar via fackföreningar och rent privata försäkringar, uppskattas utgöra dryga 20 procent av socialförsäkringarna år 1999. <SPAN class="ft26">42</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">I vilken mån ersätter de privata köpen ett minskat utbud av offentliga tjänster och i vilken mån medför de privata köpen ett komplement som ökar konsumtionen? Såväl ifråga om sjukvård som socialförsäkringar kan utvecklingen åtminstone delvis ses som en effekt av att den offentliga sektorn minskat sitt utbud av tjänster.</P>
<P class="p310 ft25">På andra områden har köp av privata tjänster expanderat eller tillkommit av mycket olika anledningar och på olika sätt:</P>
<P class="p311 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Den minst uppmärksammade och samtidigt största privatiseringen av såväl produktion som finansiering är Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000. I stället för skatt betalar medlemmarna nu medlemsavgift.</P>
<P class="p145 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Kommunerna har sålt ut en stor del av de allmännyttiga bostadsföretagen samtidigt som räntesubventioner avvecklats och ränteavdragen begränsats. Boendet är inte längre subventionerat. Produktion och finansiering har privatiserats kraftigt.</P>
<P class="p312 ft108"><SPAN class="ft106">N </SPAN>Bevakningsföretagen har vuxit kraftigt i omfattning till följd av en ökad efterfrågan som polisen inte kunnat tillmötesgå. Redan i början av <NOBR>90-talet</NOBR> var köpen av bevakningstjänster av nästan samma omfattning som polisens övervaknings- och utryckningsverksamhet.<SPAN class="ft107">43 </SPAN>I dag är privata bevakningstjänster förmodligen större än polisens</P>
<P class="p313 ft33"><SPAN class="ft49">42</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 2001:79, s. 122.</SPAN></P>
<P class="p123 ft29"><SPAN class="ft49">43</SPAN><SPAN class="ft40">Statskontoret [1993].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft105">övervaknings- och utryckningsverksamhet. Ser man företags och hushålls köp av lås och larm som en ersättning för polisens insatser växer ”privatiseringen” än mer.</P>
<P class="p244 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Universitet och högskolor bedriver i dag forskning på uppdrag av företag och organisationer i mycket större omfattning än tidigare. Detta innebär en privatisering av finansieringen enbart. Samtidigt har ett antal privata bolag och institut bildats som också säljer forskning, innebärande att även produktionen privatiserats.</P>
<P class="p315 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Järnvägen har privatiserats dels genom att släppa in privata entreprenörer, dels genom att bolagisera SJ, dels genom att avveckla offentliga subventioner.</P>
<P class="p108 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Därutöver har den offentliga sektorn sålt verksamheter, som redan tidigare varit privat finansierade, till privata ägare, helt eller delvis. Det gäller tele, elproduktion och <NOBR>-distribution,</NOBR> bank, börs, industriföretag m.m. I viss mån har detta också medfört att finansieringen privatiserats genom att stat och kommun inte längre står för den finansiella risken.</P>
<P class="p137 ft1">Denna privatiseringstendens skvallrar om att den offentliga sektorn har svårt att rå med sina åtaganden, även om det inte är den enda anledningen till privatiseringarna. Trots den offentliga sektorns svårigheter att leverera vård, omsorg och utbildning är det inte på dessa områden som privatiseringstendenserna är starkast.</P>
<P class="p316 ft17"><SPAN class="ft17">2.7</SPAN><SPAN class="ft18">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p317 ft1">Den offentliga sektorn tillhandahåller tjänster av många olika slag. I denna mångfald spelar vård, omsorg och utbildning en fullständigt dominerande roll, motsvarande tre fjärdedelar av det offentliga tjänsteutbudet. Till dessa tjänster ska läggas betydande försäkringstjänster, som netto svarar för hälften av konsumtionsutgifterna.</P>
<P class="p4 ft1">Den offentliga sektorns raison d´etre sägs vara kollektiva varor och tjänster. Men dessa upptar numera en mycket liten andel av utgifterna, cirka 10 procent. Huvuddelen av den offentliga sektorns tjänster är individuella. Förutom de sociala tjänster, som stat och kommun själva tillhandahåller, och som är individuella, subventionerar den offentliga sektorn individuella, privata varor och tjänster i stor omfattning, genom transfereringar till hushåll och företag och genom skatteundantag.</P>
<P class="p318 ft8">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft1">Vilka är då skälen till den omfattande offentliga verksamheten? Det skäl som förefaller ha konkurrerat ut skälet att tillhandahålla kollektiva varor och tjänster är att utjämna inkomstfördelningen. I första hand görs detta med hjälp av skatter och bidrag, men det görs också med hjälp av subventionerade offentliga tjänster och subventionering av privata varor och tjänster. Skatter och bidrag åstadkommer en mycket jämn fördelning av disponibla inkomster. När subventionerade offentliga tjänsters värde läggs till den redan mycket jämna fördelningen av disponibla inkomster blir inkomstfördelningen bara litet jämnare. Jämfört med hur det var för trettio år sedan är detta en ny situation. Då var de offentliga tjänsterna mycket mer betydelsefulla för inkomstutjämningen. Detta innebär att avgiftsfinansiering av offentliga tjänster i dag inte får så stor inverkan på inkomstfördelningen. För enskilda hushåll kan avgiftsfinansiering ändå betyda stora förändringar. Det gäller särskilt barnfamiljer och äldre med låga inkomster.</P>
<P class="p72 ft1">Avgiftsfinansieringen är inte omfattande, även om den har ökat i betydelse under de senaste 40 åren. Om man inte räknar med egenavgifter till socialförsäkringarna finansierar avgiftsintäkterna bara 4 procent av de offentliga utgifterna. Jämförelser med andra länder tyder på att detta är mycket lågt, även om Danmark och på vissa områden Storbritannien och Tyskland kan ha ännu lägre avgifter.</P>
<P class="p309 ft1">På det stora hela har Sverige också en mycket hög andel skattefinansiering av välfärdstjänsterna. Förutom att avgiftsfinansieringen spelar en liten roll i Sverige så är de direkta köpen av privata tjänster av detta slag mer begränsade i Sverige än i nästan alla andra länder. Det tyder på att det är svårt att etablera privat tjänsteproduktion i konkurrens med den offentliga sektorns gratistjänster, trots att dessa inte tillfredsställer efterfrågan. På några områden har en privat, kompletterande tjänsteproduktion dock lyckats etablera sig. Bortåt 15 procent av sjukvårdskonsumtionen utgörs av privata köp, privata försäkringar kompletterar socialförsäkringarna med 20 procent och de privata bevakningsföretagen svarar i dag för mer tjänster än polisen vad gäller övervakning och utryckning.</P>
<P class="p320 ft1">Summa avgiftsfinansiering i nationalräkenskaperna döljer emellertid att verksamheter avförts från listan över offentliga verksamheter när de blivit avgiftsfinansierade fullt ut. När detta sker minskar avgiftsfinansieringen. Omfattningen av denna statistiska "snedvridning" är svår att belysa. I takt med att vatten-</P>
<P class="p51 ft8">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft30">Offentliga tjänster och avgifter i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">och avloppsverk, elverk m.m. avgiftsfinansierats fullt ut har dessa förts till näringslivet. I den kommunala redovisningen finns verksamheterna dock kvar till dess att de bolagiseras eller säljs. Ett visst finansiellt utrymme har skapats genom privatiseringar i olika former, skiljandet av kyrkan från staten, försäljning av kommunala bostadsbolag, statligt ägda företag m.m. Om verksamheterna redan är avgiftsfinansierade fullt ut när de säljes inskränker sig det finansiella utrymme som skapas till att inte behöva skjuta till riskkapital i framtiden.</P>
<P class="p46 ft1">Översiktligt betraktat förefaller det således som om potentialen att finansiera offentliga tjänster med avgifter skulle vara mycket stor samtidigt som komplikationerna skulle vara små. Tjänsterna är i stor utsträckning individuella, varför avgifter motsvarande marginalkostnaderna mycket väl skulle kunna tas ut. Effekten på inkomstfördelningen behöver inte bli så stor.</P>
<P class="p321 ft8">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35755x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">3 Finansiering - vad säger teorin?</P>
<P class="p1 ft1">Mot bakgrund av vad vi nu vet om vad samhället genom stat och kommun <SPAN class="ft57">faktiskt </SPAN>tillhandahåller i form av varor och tjänster, direkt och indirekt genom subventioner och socialförsäkringar, ska vi nu se vad den normativa, nationalekonomiska teorin om offentliga tjänster säger om vad samhället <SPAN class="ft57">bör </SPAN>tillhandahålla och vilket utrymme den ger finansiering på annat sätt än med skatt.</P>
<P class="p322 ft17"><SPAN class="ft17">3.1</SPAN><SPAN class="ft18">Effektivitet och fördelningsmål skäl för offentlig verksamhet</SPAN></P>
<P class="p154 ft1">När ska varor och tjänster tillhandahållas av den offentliga sektorn och finansieras med skatter? Svaret på den frågan baseras i nationalekonomisk teori på två aspekter: effektivitet och fördelning.</P>
<P class="p323 ft1">Effektiviteten avgörs av om privata marknader kan tillhandahålla varorna och tjänsterna på ett effektivt sätt eller ej. Om ej, kallas det för ett marknadsmisslyckande. Det betraktas också som ett marknadsmisslyckande att fördelningen av varor och tjänster inte sker i enlighet med vad som är socialt önskvärt. I ekonomisk teori är marknadsmisslyckanden utgångspunkten för offentliga ingripanden.<SPAN class="ft26">44</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Offentliga ingripanden behöver dock inte alltid bestå av att den offentliga sektorn i stället för marknaden tillhandahåller varorna och tjänsterna. Andra former av ingripanden på privata marknader är regleringar, subventioner, beskattning och information.</P>
<P class="p324 ft33"><SPAN class="ft27">44 </SPAN>Förutom att vilja befordra effektivitet och en godtagbar välfärdsfördelning kan den offentliga sektorn utnyttjas för att göra ingrepp i andra syften: att befrämja bestämda gruppers intressen. Dessa motiv för offentliga ingripanden ligger utanför analysen i denna rapport.</P>
<P class="p48 ft8">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35756x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Olika former av marknadsmisslyckanden</P>
<P class="p325 ft1">Marknader kan misslyckas av olika skäl. Skälen ordnas i följande kategorier:<SPAN class="ft26">45</SPAN></P>
<P class="p326 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Fördelning</SPAN></P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft109">Perfekt konkurrens fungerar inte</SPAN></P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft109">Marknader för alla risker och framtider finns inte</SPAN></P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft109">Allmän jämvikt uppnås inte</SPAN></P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft109">Externaliteter</SPAN></P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft109">Kollektiva varor och tjänster</SPAN></P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft110">Paternalism</SPAN></P>
<P class="p143 ft1">Alla dessa skäl kan motivera offentligt tillhandahållande av varor och tjänster eller andra ingripanden. I denna rapport behandlas bara de fall som motiverar offentligt tillhandahållande och andra former av subventionering av varor och tjänster eftersom det är vad som skapar finansieringsproblem.</P>
<P class="p50 ft1">Det är viktigt att förstå i vilka slags situationer som offentliga utgifter används som medel för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden för att det ska vara möjligt att diskutera en annan finansiering än med skatt. I vissa situationer är det omöjligt och direkt kontraproduktivt att finansiera offentliga utgifter med annat än skatt, medan det i andra kan vara möjligt och till och med önskvärt.</P>
<P class="p327 ft2">Fördelning</P>
<P class="p175 ft1">En mera acceptabel fördelning av välfärden kan åstadkommas genom att på politisk väg och med skattefinansiering tillhandahålla vissa varor och tjänster, t.ex. utbildning och bostäder. Gratis tillhandahållande av vissa varor och tjänster är dock inte det enda sättet att påverka välfärdsfördelningen. Genom subventioner kan priserna påverkas och därmed inkomst- och välfärdfördelningen. Skatter och bidrag till hushållen är ett mera direkt sätt att påverka fördelningen. Bidrag till hushållen är också att betrakta som en form av subventionering, låt vara att subventionen gäller all hushållskonsumtion och även sparande. Utrymmet för alternativ</P>
<P class="p144 ft29"><SPAN class="ft27">45 </SPAN>Atkinson, A. B. & Stiglitz , J. E. [1980], s. 8.</P>
<P class="p41 ft8">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft25">finansiering kan förefalla litet när motivet är inkomstomfördelning eftersom avgifter upphäver omfördelningseffekten.</P>
<P class="p329 ft2">Konkurrens fungerar inte</P>
<P class="p135 ft1">När perfekt konkurrens inte fungerar kan det ha olika skäl. Ett skäl är att marknaden är för liten i förhållande till antalet företag, vilket kan beror på att produktionen är förenad med stora, fasta kostnader. S.k. naturliga monopol eller oligopol uppstår då och kostar samhället och konsumenterna överpriser. Den offentliga sektorn kan då lösa problemet genom att själv ta över tillhandahållandet (vatten, post, tele, järnvägar) eller reglera de privata företagen, vilket är vad som kommit att ske i allt högre grad. Ett annat skäl är s.k. asymmetrisk information, dvs. att endera producent eller konsument besitter information som den andra parten inte besitter och att detta skapar effektivitetsproblem. Det är fallet i försäkrings- och många andra sammanhang där det krävs specialistkunskap för att kunna värdera varans eller tjänstens kvalitet. Det kan motivera att den offentliga sektorn tar över tillhandahållandet (arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, sjukvård) eller reglerar privata företag (bilförsäkring, finansbolag). Alternativ finansiering i form av avgifter bör ha en stor potential när strävan är att få marknader att fungera och utnyttjas också i stor utsträckning, särskilt när det gäller naturliga monopol.</P>
<P class="p330 ft2">Marknader för risker och framtider saknas</P>
<P class="p44 ft1">När det inte finns marknader för vissa risker eller framtida förhållanden beror det vanligtvis på att transaktionskostnaderna är för höga, riskerna för svårbedömda och volymerna för små. Det motiverar långsiktsplanering och konsistensplanering, som eliminerar vissa risker och osäkerheter rörande framtida förhållanden. Men det kan också motivera offentligt tillhandahållande av vissa tjänster (försäkringar mot inkomstbortfall, lån för studier) men också reglering av marknader (prisreglering, standard- och kvalitetsnormer, säkerhetskrav). Man kan se stat och kommuns engagemang i energiförsörjningen som ett sätt att eliminera risker och osäkerhet rörande framtida tillgång till och priser på energi. I de fall lösningen</P>
<P class="p331 ft8">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft25">är att skapa en fungerande marknad gives en potential att finansiera verksamheterna med avgifter.</P>
<P class="p200 ft2">Allmän jämvikt uppnås inte</P>
<P class="p130 ft1">När allmän jämvikt inte uppnås – inflation och arbetslöshet är uttryck för detta – ingriper staten med makroekonomisk politik. Ibland har den tagit formen av offentlig produktion, s.k. nödhjälpsarbeten eller <NOBR>AK-arbeten.</NOBR> I modernare tappning handlar det om utgifter för offentliga investeringar och konsumtion. Den stabiliseringspolitiska medelsarsenalen inbegriper också många andra medel såsom skattesänkningar eller <NOBR>-höjningar,</NOBR> räntepolitik m.m. som inte har med offentliga utgifter att göra. Utrymmet för alternativ finansiering av utgifter som är ägnade att stimulera ekonomin är naturligtvis noll. Men i syfte att kyla av ekonomin kan avgifter naturligtvis utnyttjas för att dra in köpkraft.</P>
<P class="p131 ft2">Externa effekter</P>
<P class="p130 ft1">När externaliteter är skälet för marknadsingripanden ligger skatter, som ibland kallas avgifter, för negativa externa effekter och subventioner för positiva externa effekter närmast till hands. Men offentligt tillhandahållande av varor och tjänster kan också användas som medel för att tillvarata positiva externa effekter. Såväl utbildning som sjukvård tillhandahålls av den offentliga sektorn bl.a. med motivet att båda har positiva externa effekter som den enskilde konsumenten inte tar i beaktande: utbildning kommer andra till del i samhälls- och arbetslivet och sjukvård minskar smittrisken. Om varan eller tjänsten bara kan motiveras utifrån sina externa effekter och inte har något större värde för den enskilde konsumenten är det naturligtvis kontraproduktivt att ta en avgift av den enskilde – resultatet blir ingen konsumtion och inga externa effekter. Men om varan eller tjänsten samtidigt har ett icke försumbart värde för den enskilde vid sidan om de externa effekterna finns en potential för avgiftsfinansiering.</P>
<P class="p332 ft8">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Kollektiva varor och tjänster och fallande styckkostnader</P>
<P class="p135 ft1">Kollektiva varor och tjänster karaktäriseras av att marginalkostnaden för ytterligare en konsument är mycket låg eller obefintlig. Effektiv prissättning anger att priset då bör vara nära noll. Varor och tjänster som tillhandahålls med stora skalfördelar i produktionen bereder ett liknande problem. Skalfördelen innebär att styckkostnaden faller med ökad produktion och att följaktligen marginalkostnaden understiger genomsnittskostnaden. Om priset sätts efter marginalkostnaden kommer intäkterna inte att täcka produktionens samlade kostnader. Produktionen måste därför skattefinansieras i viss – eventuellt stor – omfattning. Ett pris motsvarande marginalkostnaden för ytterligare konsumenter eller ytterligare konsumtion konstituerar dock en potential för prissättning.</P>
<P class="p333 ft2">Omöjligt att utesluta någon från konsumtion</P>
<P class="p135 ft1">För en del s.k. kollektiva varor och tjänster är det inte möjligt att utesluta någon från konsumtion. Självklart är det då inte möjligt att basera tillhandahållandet på en marknadslösning. Om en del konsumenter ställer upp på att betala kan andra njuta av frukterna som fripassagerare. I stället måste den offentliga sektorn tillhandahålla dessa varor och tjänster och produktionen finansieras via skatt. Utrymmet för avgiftsfinansiering är noll så länge komplementära output eller input inte beaktas. Exempelvis har det tidigare ansetts alltför kostsamt att få den som kör bil att betala för bruket av vägar. I stället för att försöka prissätta utnyttjandet av vägar har bensinen beskattats, vilket fungerar som en kilometeravgift. Inköp av radio- och <NOBR>TV-apparater</NOBR> skulle kunna avgiftsbeläggas i stället för att ta ut en licensavgift. En avgift på radio- och <NOBR>TV-apparater</NOBR> snedvrider emellertid prisstrukturen, vilket skapar en annan ineffektivitet. Ett speciellt fall av denna svårighet gäller sjukvård: samhället kan inte förvägra människor vård pga. att de inte kan betala. De kan då agera fripassagerare.</P>
<P class="p334 ft8">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35760x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Paternalism<SPAN class="ft112">46</SPAN></P>
<P class="p130 ft1">Paternalism underkänner konsumenternas preferenser. Det kan innebära att vissa varor och tjänster, enligt politiska beslut, inte ska konsumeras i den omfattning som eljest skulle äga rum (alkohol) eller ska konsumeras i större omfattning (kultur). Det som anses "nyttigt" eller "onyttigt" befordras eller avstyrs genom subventioner eller skatter men kan också tillgodoses på andra sätt: genom direkta förbud (narkotika), genom att försvåra åtkomligheten (alkohol) eller omvänt genom att propagera för konsumtion av varan eller tjänsten (fiberrik kost), föreskriva visst nyttjande (bilbälten) och underlätta åtkomsten genom utbud av varor och tjänster till lågt eller inget pris (naturreservat, museer). Avgifter på det utbud som underlättar åtkomsten skulle direkt motverka syftet att stimulera konsumtionen, såvida inte den psykologiska effekten fungerar, som får saker som är prissatta att verka åtråvärda.</P>
<P class="p335 ft17"><SPAN class="ft17">3.2</SPAN><SPAN class="ft18">Avvägning mellan skatt och avgifter - effektivitet</SPAN></P>
<P class="p336 ft2">Marginalkostnadsprissättning</P>
<P class="p130 ft1">Ingen annan princip för avgiftsfinansiering torde vara mer känd än marginalkostnadsprissättning. Priset bör överensstämma med kostnaden för att producera och distribuera ytterligare en enhet av en vara eller tjänst för att den som köper varan eller tjänsten ska ställa den faktiska merkostnaden mot sin egen betalningsvilja. Först då finns det förutsättningar att resursutnyttjandet blir effektivt. Ett skäl för offentligt tillhandahållande och skattefinansiering av vissa varor och tjänster är att marginalkostnaden är lägre än styckkostnaden och att om man följer principen så uppstår ett underskott som måste täckas på något annat sätt, t.ex. med skatter. Ett exempel är en bro som kostat många miljoner att bygga men där marginalkostnaden för en bil att köra är ytterst liten.</P>
<P class="p37 ft1">Länge ansågs denna princip självklar och okomplicerad. Den felande finansieringen betraktades också som självklar och okomplicerad. Den löstes genom att låta skattepengar finansiera underskottet. Givetvis måste en samhällsekonomisk <NOBR>kostnads-in-</NOBR> täktsanalys visa att nyttan av bron överstiger kostnaden för att motivera att skattepengar används till den.</P>
<P class="p337 ft29"><SPAN class="ft27">46 </SPAN>I engelsk litteratur kallas detta för "merit wants".</P>
<P class="p41 ft8">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35761x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft1">I och med att kostnaden för att ta ut skatter började uppmärksammas förändrades denna grundläggande princip. Kostnaden för en skatt är inte bara den krona som överförs från en användning – t.ex. privat konsumtion – till en annan – t.ex. offentlig konsumtion. Därtill kommer det som kallas ”överskottsbörda”. Överskottsbördan är detsamma som den effektivitetsförlust som uppstår genom att skatterna snedvrider prisstrukturen – de relativpriser (inklusive skatten) som ekonomins aktörer möter överensstämmer inte med de verkliga marginalkostnaderna. Det finns dock skatter som inte påverkar prisstrukturen och inte förorsakar någon överskottsbörda, s.k. klumpsummeskatter. En klumpsummeskatt är en skatt som utgår med ett fast belopp per individ, hushåll, fastighet, företag eller något annat skattesubjekt utan att ha något att göra med skattesubjektets ekonomiska beteende. Den tidigare teorin baserades på antagandet att utgifterna kunde finansieras med klumpsummeskatter (framförallt av det teoretiska skälet att kunna separera analysen av effektivitet från fördelningsfrågor). När man släpper denna förutsättning och i stället bygger finansieringen på skatter med olika grad av snedvridning av priserna måste en effektiv prissättning av offentliga tjänster vägas mot överskottsbördan för den skattefinansiering som krävs.</P>
<P class="p339 ft2">Marginalkostnadsprissättning bör ibland frångås</P>
<P class="p44 ft1">Efter det att Ramsey (1927) formulerade principen för att minimera överskottsbördan för ett givet skatteuttag dröjde det många år innan marginalkostnadsprissättning som princip började ifrågasättas. Atkinson och Stiglitz<SPAN class="ft26">47 </SPAN>sammanfattar den frågeställning som skatters överskottsbörda väcker på följande sätt: "The inability to impose fully variable lump sum taxes may lead to deviation for marginal cost pricing."</P>
<P class="p4 ft1">I en situation när det inte är möjligt att finansiera en verksamhet som har skalfördelar med skatt utan det är nödvändigt att finansiera den med avgifter är detta självklart det mest effektiva (näst bästa) man kan göra. Tjänsterna tillhandahålls, om ock till ett pris som gör att den efterfrågade volymen är mindre än den skulle varit om priset motsvarat marginalkostnaden. Men eftersom alternativet är inga tjänster alls, är detta ändå bättre.</P>
<P class="p183 ft29"><SPAN class="ft27">47 </SPAN>Atkinson, A. B. & Stiglitz, J. E. [1980], s. 458.</P>
<P class="p48 ft8">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35762x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft1">Atkinson och Stiglitz<SPAN class="ft26">48 </SPAN>analyserar en situation där det finns en gemensam budget som kan användas för att finansiera underskott i verksamheter med skalfördelar. Hur ska priserna då sättas? Vilka verksamheter ska finansieras i huvudsak med avgifter och vilka med skattemedel? Vilka ska avvika från marginalkostnadsprissättning och vilka inte? Svaret är detsamma som Ramseys svar på frågan hur olika varor och tjänster ska beskattas för att åstadkomma minsta möjliga överskottsbörda: priserna på varor och tjänster med låg priselasticiet i efterfrågan bör avvika mer från marginalkostnaden än priserna på varor och tjänster med hög priselasticitet. Ju mindre budgeten är för att finansiera underskott med skatt desto högre måste priserna sättas. Om statsmakterna skulle kräva avkastning på investerat kapital blir priserna ändå högre och med maximal avkastning ska priser sättas på samma sätt som monopol gör (marginalintäkt lika med marginalkostnad).</P>
<P class="p320 ft1">När finansieringen inte är given utan det är möjligt att ta ut litet mer skatt för att få en litet bättre överensstämmelse mellan marginalkostnader och priser uppstår en avvägningssituation. Litet mer skatt – som inte är av klumpsummekaraktär – ökar på överskottsbördan. Samtidigt kan priserna på varor och tjänster som är kollektiva eller som har stora skalfördelar sänkas och närmas marginalkostnaden, vilket ökar effektiviteten. Är utgångspunkten att skatterna medför betydande överskottsbördor bör priserna sättas så att de bidrar till att reducera överskottsbördan. Kostnaden för detta är priser över marginalkostnaden som innebär effektivitetsförluster. I ett land som Sverige med höga skatter bör man vänta sig att avgifterna på offentliga tjänster påtagligt ska överstiga marginalkostnaden. När skatterna är höga är överskottsbördan betydande. En samhällsekonomisk vinst bör då kunna göras genom att sänka skatterna och finansiera tjänster med avgifter över marginalkostnaden. Den effektivitetsförlust som då uppstår i tillhandahållandet av tjänsterna kan vara mindre än vinsten av den minskade överskottsbördan. I internationell jämförelse har Sverige höga skatter och en låg grad av avgiftsfinansiering. Det tyder på en möjlig effektivitetspotential.</P>
<P class="p341 ft29"><SPAN class="ft27">48 </SPAN>Atkinson, A. B. & Stiglitz, J. E. [1980], s. 461 ff.</P>
<P class="p41 ft8">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35763x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Skattefinansiering av individuella tjänster – av effektivitetsskäl</P>
<P class="p135 ft1">Som vi sett i det föregående skattefinansierar den offentliga sektorn en stor mängd varor och tjänster som är av individuell natur: utbildning, sjukvård, omsorg, fritidsaktiviteter, kultur, förmedlingstjänster etc. Hur ska det förklaras? Är det enbart sociala fördelningsskäl som ligger bakom detta eller kan det motiveras av effektivitetsskäl?</P>
<P class="p323 ft1">En rad analyser behandlar olika situationer som karaktäriseras av att utbudet av de offentliga varorna och tjänsterna påverkar privat konsumtion, arbetsutbud och produktion på olika sätt. Om varorna och tjänsterna är komplementära till viss privat konsumtion som är beskattad kommer ett skattefinansierat utbud av dessa varor och tjänster att medföra ökade skatteinkomster. Ett exempel är daghem som är en komplementär tjänst till ökat arbetsutbud och ökad privat konsumtion, vilka båda genererar ökade skatteinkomster. Trots att produktionen av den offentliga tjänsten kräver snedvridande skatter som förorsakar en överskottsbörda kan situationen vara sådan att det motiverar en marginalkostnad för den offentliga tjänsten som är större än marginalnyttan för individerna.<SPAN class="ft26">49</SPAN></P>
<P class="p342 ft1">Detta är inte en optimal lösning, men givet sättet att finansiera de offentliga tjänsterna är det den bästa lösningen (second best). Förklaringen ligger i att utbudet av offentliga tjänster i viss mån korrigerar för skattens snedvridande effekt. En skatt, t.ex. på konsumtion, kan medföra att individerna konsumerar och arbetar mindre än optimalt. Om då utbudet av offentliga tjänster – t.ex. fri eller subventionerad barntillsyn – medför att föräldrar med barn arbetar mer och konsumerar mer korrigeras i viss mån skattens snedvridande effekt.<SPAN class="ft26">50 </SPAN>Förenklat kan subventionen till daghem ses som ett sätt att reducera den snedvridning av incitamenten som skatter på arbete förorsakar och som får människor att välja fritid eller egenproduktion i stället för avlönat arbete.<SPAN class="ft26">51 </SPAN>Subventionen till daghem gör det mer lönande att arbeta. Ju högre skatten på arbete är desto högre är den effektiva subventionen. <NOBR>Second-best-lös-</NOBR> ningen innebär således att ytterligare skatt är motiverat av de redan höga skatterna. Det kan tyckas vara ett paradoxalt resultat.</P>
<P class="p343 ft33"><SPAN class="ft49">49</SPAN><SPAN class="ft38">Atkinson, A.B. & Stiglitz, J.E. [1980], s. 491.</SPAN></P>
<P class="p344 ft33"><SPAN class="ft49">50</SPAN><SPAN class="ft38">Blomquist, S. & Bergstrom, T. [1996] samt Blomqvist, S. [1999].</SPAN></P>
<P class="p344 ft29"><SPAN class="ft49">51</SPAN><SPAN class="ft40">Rosen, S. [1995].</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35764x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft1">Atkinson och Stiglitz visar detta för kollektiva varor och tjänster<SPAN class="ft26">52</SPAN>. Men resonemanget gäller lika väl för individuella varor och tjänster som tillhandahålls subventionerat – exempelvis daghem – givet att de korrigerar för den snedvridning som skatten förorsakar.</P>
<P class="p309 ft25">Det finns givetvis en gräns när överskottsbördan av skatt är så stor att den inte uppvägs av att den offentliga konsumtionen minskar snedvridningen i någon mån.</P>
<P class="p345 ft2">Slutsatser - avgifter och effektivitet</P>
<P class="p346 ft1">Slutsatserna för skattefinansiering kontra avgiftsfinansiering är dessa:</P>
<P class="p347 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Alla de skäl som teorin ger för offentlig verksamhet innebär inte att verksamheterna bör skattefinansieras fullt ut. Hela eller delar av verksamheten kan avgiftsfinansieras när anledningen till offentlig verksamhet är att konkurrensen inte fungerar, att styckkostnaderna faller eller att tjänsterna har externa effekter.</SPAN></P>
<P class="p348 ft25"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft113">Huvudregeln är marginalkostnadsprissättning bara så länge skatterna inte medför någon överskottsbörda.</SPAN></P>
<P class="p349 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft109">Skatters överskottsbörda kan göra att avgifter för offentliga tjänster bör sättas över marginalkostnaden. Ju större överskottsbörda desto högre avgifter.</SPAN></P>
<P class="p350 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft109">Avvikelsen från marginalkostnaden bör vara större ju lägre priselasticiteten är på varan eller tjänsten.</SPAN></P>
<P class="p348 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft109">Varor och tjänster som är starkt komplementära till andra varor och tjänster, som är beskattade, bör tillhandahållas till avgifter under marginalkostnaden.</SPAN></P>
<P class="p350 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft109">Varor och tjänster som är starkt komplementära till arbete bör prissättas under marginalkostnaden för att minska snedvridningen av skatt på arbete.</SPAN></P>
<P class="p350 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft109">Varor och tjänster som är starkt komplementära till fritid bör i stället prissättas över marginalkostnaden för att minska snedvridningen av skatt på arbete.</SPAN></P>
<P class="p348 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft109">Ju högre skatter och ju större överskottsbörda desto större bör avvikelserna från marginalkostnadsprissättning vara.</SPAN></P>
<P class="p351 ft29"><SPAN class="ft27">52 </SPAN>Resonemanget går tillbaka till en artikel av Atkinson, A. B. & Stern, N. [1974].</P>
<P class="p41 ft8">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35765x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft17"><SPAN class="ft17">3.3</SPAN><SPAN class="ft18">Avvägning mellan skatt och avgifter - fördelning</SPAN></P>
<P class="p43 ft2">Inkomstomfördelning genom generell välfärdspolitik</P>
<P class="p135 ft1">Inkomster och välfärd kan omfördelas på olika sätt. Skatter reducerar människors inkomster och välfärd och bidrag och offentlig konsumtion ökar dessa. Nettot utgör för en inkomsttagare antingen en plus- eller en minuspost. Schematiskt kan den offentliga sektorns inkomst- och välfärdsomfördelning, så som den förmodligen är tänkt, illustreras med diagram 3.1.</P>
<P class="p352 ft7">Diagram 3.1 Skatt och offentliga utgifters inkomstomfördelning – generell välfärdspolitik</P>
<P class="p353 ft1">Alla ges samma bidrag och offentliga konsumtion. Men skatten är låg eller ingen alls på de lägsta inkomsterna för att sedan stiga. I låga inkomstlägen är värdet av bidrag och offentlig konsumtion större än skatten medan det är tvärtom i höga inkomstlägen. Därigenom överförs inkomster och välfärd från hushåll med högre till hushåll med lägre inkomster. Anledningen till att den offentliga sektorn tillhandahåller en så stor mängd rent individuella tjänster har sagts vara strävan att utjämna levnadsförhållandena. Om den ovanstående illustrationen korrekt återger verkligheten har ett sådant påstående fog för sig.</P>
<P class="p126 ft1">Om den offentliga sektorn bara tillhandahåller bidrag är illustrationen okomplicerad. Men om tjänster också ingår i det som den</P>
<P class="p354 ft8">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35766x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">offentliga sektorn tillhandahåller är det inte lika enkelt. Även om alla hushåll oavsett inkomst erhåller samma volym offentliga tjänster är det inte säkert att dessa tjänster värderas lika (t.ex. lika med kostnaden för att producera tjänsterna) av hushållen oberoende av dessas inkomst. Inkomsten har stor betydelse för betalningsviljan. Om betalningsviljan för de tjänster den offentliga sektorn tillhandahåller stiger med inkomsten blir effekten av denna modell en annan. Det blir fortfarande en omfördelning men den blir väsentligt mindre.</P>
<P class="p355 ft43">Diagram 3.2 Skatt och offentliga utgifters inkomstomfördelning – positiv inkomstelasticitet</P>
<P class="p356 ft1">Vi har i avsnittet om offentliga tjänsters bidrag till inkomstomfördelningen sett att de offentliga tjänsterna fördelas nära nog proportionellt med jämförbar disponibel inkomst. Det förstärker nyss nämnda slutsats.</P>
<P class="p57 ft1">För att öka den omfördelande effekten kan den offentliga sektorn tillhandahålla bara sådana tjänster som hushåll med låga inkomster har glädje av. Hushåll med höga inkomster har ingen eller ringa glädje av dessa tjänster och avstår därför från att utnyttja dem.<SPAN class="ft26">53 </SPAN>Ett exempel skulle kunna vara utbildning som tillhandahålls med en kvalitet som inte tillgodoser högre inkomsttagares krav. De högre inkomsttagarna avstår från att låta sina barn gå på offentliga högskolor och betalar i stället dryga terminsavgifter för att skicka</P>
<P class="p357 ft29"><SPAN class="ft27">53 </SPAN>Besley, T. & Coate, S., [1991].</P>
<P class="p41 ft8">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35767x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft25">dem till privata högskolor. Men alla är med och betalar de offentliga högskolorna.</P>
<P class="p358 ft7">Diagram 3.3 Skatt och offentliga utgifters inkomstomfördelning – negativ inkomstelasticitet</P>
<P class="p359 ft1">Omfördelningseffekten ökar naturligtvis starkt genom detta förfarande. Detta kan utgöra ett motiv för att åstadkomma inkomstomfördelning medelst offentliga tjänster i stället för med bidrag och för den offentliga sektorn att tillhandhålla även individuella tjänster.</P>
<P class="p323 ft1">Oavsiktligt verkar äldrevården fungera på detta sätt. Samhället har stora, finansiella svårigheter att hålla en tillräckligt hög standard, vilket gör att höginkomsttagare, som redan betalat och alltjämt betalar skatt, föredrar att betala en gång till för att få bo på ett privat vårdhem.</P>
<P class="p45 ft1">Förutsättningarna i Sverige och andra välfärdsstater är snarare en önskan att tillhandahålla offentliga tjänster så lika för alla och med en sådan standard att alla ska finna den värd att efterfråga (generell välfärdspolitik). Det gör att om tjänsterna har en positiv inkomstelasticitet så minskar den inkomstomfördelande effekten jämfört med om samma summor i stället skulle delas ut i form av bidrag. En inkomstomfördelande effekt kvarstår dock så länge efterfrågans (betalningsviljans) inkomstelasticitet inte är större än</P>
<P class="p360 ft8">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35768x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft1">skatteelasticiteten. Skatteelasticiteten<SPAN class="ft26">54 </SPAN>för inkomsttagare kan bedömas ligga strax över 1 över ett stort intervall av inkomster<SPAN class="ft26">55</SPAN>. För huvudparten av offentliga tjänster kan inkomstelasticiteten bedömas ligga över denna nivå. Se avsnitt 4.2.<SPAN class="ft26">56</SPAN></P>
<P class="p119 ft1">På en väl fungerande marknad anpassar sig priserna till marginalkostnaderna för varor och tjänster. Hushållen anpassar sin konsumtion så att deras marginella betalningsvilja överensstämmer med priserna och därmed med marginalkostnaderna. Om alla betalar priser som motsvarar marginalkostnaderna och den marginella betalningsviljan sker ingen inkomstomfördelning. Men genom att subventionera vissa varor och tjänster och beskatta andra kan inkomster omfördelas. Det är ett av motiven bakom subventionering av bostäder och livsmedel och tillhandahållande av offentliga tjänster som sjukvård och utbildning medan annan konsumtion beskattas högre – alkohol och bensin. Fördelningseffekterna av att på detta sätt manipulera prissystemet är dock ganska oklara, samtidigt som priset i form av samhällsekonomisk effektivitet genom snedvridning av prissystemet kan vara högt (se nedan).</P>
<P class="p362 ft2">Effektiv inkomstomfördelning</P>
<P class="p130 ft1">Att en bestämd inkomstomfördelning kan åstadkommas på ett effektivare vis med skatter och bidrag än med subventionerade varor och tjänster kan lätt visas. Bara om varje individ erhåller precis den mängd av olika varor och tjänster som individen skulle ha köpt om produktionskostnaden i stället givits som ett bidrag och varorna och tjänsterna varit prissatta efter marginalkostnaden blir resultatet detsamma<SPAN class="ft26">57</SPAN>. Om inte erbjuder bidragen en möjlighet</P>
<P class="p363 ft28"><SPAN class="ft49">54</SPAN><SPAN class="ft39">Den skatteelasticitet som avses här gäller hur mycket mer skatt man betalar (faktiskt eller enligt regler) i en högre inkomstklass.</SPAN></P>
<P class="p311 ft28"><SPAN class="ft49">55</SPAN><SPAN class="ft56">Se Bergh, A. [1998]: ”Det förefaller också vara en godtagbar approximation att beskriva skattesystemet som proportionellt.”</SPAN></P>
<P class="p311 ft28"><SPAN class="ft49">56</SPAN><SPAN class="ft114">I diagram 3.2 är inkomstelasticiteten för offentliga utgifter positiv, men inte >1. Utgifterna är en blandning av bidrag och offentlig konsumtion. För enbart de tjänster, som ingår i offentlig konsumtion, bedöms inkomstelasticiteten sammantaget vara >1. Detta tar sig uttryck i endera att totalbudgeten för hushåll med högre inkomst innehåller en större mängd offentliga tjänster eller att värderingen av dessa tjänster gör dessa tjänster proportionellt mer värdefulla än i budgeten för ett låginkomsthushåll.</SPAN></P>
<P class="p364 ft33"><SPAN class="ft49">57</SPAN><SPAN class="ft38">Resonemanget förutsätter att de varor och tjänster som individen erhåller inte kan säljas vidare, ty då blir detta detsamma som att individen erhåller ett penningbidrag som kan omsättas i den för individen mest önskvärda konsumtionen. Av detta skäl tillhandahåller stat och kommun sällan varor och tjänster som kan säljas.</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35769x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft25">för individerna att anpassa sin konsumtion till sina preferenser, vilket ökar välfärden.</P>
<P class="p100 ft1">Bergstrom och Blomquist<SPAN class="ft26">58 </SPAN>hävdar tvärtom att snedvridningseffekterna blir mindre av offentliga tjänster än av bidrag. Genom att ge alla samma offentliga tjänst minskar incitamentet för höginkomsttagaren att bli låginkomsttagare. Det beror på att tjänsten är värdefullare för höginkomsttagaren än för låginkomsttagaren.<SPAN class="ft26">59</SPAN></P>
<P class="p365 ft7">Diagram 3.4 Skatt och inkomsters inkomstomfördelning – barnomsorg</P>
<P class="p366 ft1">Exemplet är daghem. Höginkomsttagaren tjänar mer på att utnyttja daghemstjänsten än låginkomsttagaren. Därför blir det mindre intressant för höginkomsttagaren att gå ned i arbetstid och efterlikna låginkomsttagaren<SPAN class="ft26">60</SPAN>. Men det bygger på en inkomstöverföring från låginkomsttagare till höginkomsttagare. När denna inkomstöverföring väl är gjord finns visserligen ett ökat utrymme för inkomstomfördelning till låginkomsttagarens fördel</P>
<P class="p367 ft33"><SPAN class="ft49">58</SPAN><SPAN class="ft38">Bergstrom, T. & Blomquist, S. [1996] samt Blomquist, S. [1999].</SPAN></P>
<P class="p368 ft81"><SPAN class="ft49">59</SPAN><SPAN class="ft115">För att renodla skattefinansieringens effekt kontra avgiftsfinansiering bygger jämförelsen på att skatten är lika stor som avgifterna, som är lika med kostnaden för en daghemsplats.</SPAN></P>
<P class="p108 ft33"><SPAN class="ft49">60</SPAN><SPAN class="ft116">Om höginkomsttagaren tjänar dubbelt så mycket per timme som låginkomsttagaren och låginkomsttagaren erhåller en transferering som betalas av höginkomsttagaren kan denne genom att bara arbeta halvtid slippa ifrån skatten och själv erhålla bidraget. Vinsten av att göra detta blir större om minskad arbetstid samtidigt betyder minskade utgifter för barnomsorg. Om barnomsorgen är gratis minskar inte utgifterna för barnomsorg när höginkomsttagaren går ned i arbetstid.</SPAN></P>
<P class="p369 ft8">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35770x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft25">utan att höginkomsttagaren får anledning att minska sitt arbetsutbud för att efterlikna låginkomsttagaren.</P>
<P class="p370 ft1">Blomquist och Christiansen<SPAN class="ft26">61 </SPAN>diskuterar också för- och nackdelarna med subventionering jämfört med offentligt tillhandahållande av en vara eller tjänst. Förutsättningen är att varan eller tjänsten inte kan säljas eftersom den i så fall blir likvärdig med ett kontantbidrag. En annan förutsättning är att varan eller tjänsten tillhandahålls i en bestämd omfattning, lika för alla (eller behovsmen inte efterfrågedifferentierad). Under dessa förutsättningar bereder det mindre snedvridande effekter på arbetsutbudet och mindre snedvridande effekter på allokeringen av varor och tjänster i hushållens konsumtion om varan eller tjänsten tillhandahålls av den offentliga sektorn i stället för att subventioneras i obegränsad omfattning. Denna slutsats stärks av om det är möjligt för hushållet att komplettera det offentliga utbudet med köp av varan eller tjänsten på den privata marknaden eller från den offentliga sektorn till marknadspris.</P>
<P class="p234 ft2">Konflikt mellan inkomstomfördelning och effektivitet</P>
<P class="p130 ft1">Det råder alltid en konflikt mellan inkomstomfördelning och effektivitet. Atkinson och Stiglitz<SPAN class="ft26">62 </SPAN>illustrerar denna tes genom att beskriva den konflikt som inkomstomfördelning genom manipulation av prisstrukturen medför. I syfte att omfördela inkomster bör varor och tjänster med en inkomstelasticitet >1 (större andel av hushållsbudgeten ju högre inkomst) prissättas över marginalkostnaden och varor och tjänster med inkomstelasticitet <1 (mindre andel ju högre inkomst) prissättas under marginalkostnaden. Skatt eller avgifter över marginalkostnaden på varor och tjänster med inkomstelasticitet >1 medför troligen en stor överskottsbörda pga. att dessa varor och tjänster med viss sannolikhet också har en hög priselasticitet. Skatt på varor och tjänster med inkomstelasticitet <1 har däremot en mindre överskottsbörda därför att priselasticiteten för dessa varor och tjänster är låg. Det betyder att inkomstomfördelning medelst differentierade skatter och subventioner kan vara förenad med ganska stora effektivitetsförluster.</P>
<P class="p371 ft33"><SPAN class="ft49">61</SPAN><SPAN class="ft38">Blomquist, S. & Christiansen, V.[1998].</SPAN></P>
<P class="p123 ft29"><SPAN class="ft49">62</SPAN><SPAN class="ft40">Atkinson, A. B. & Stiglitz, J. E. [1980], s. 390.</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35771x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft1">Rochet samt Cremer och Pestieau<SPAN class="ft26">63 </SPAN>hävdar att rätt utformade socialförsäkringar kan mildra denna konflikt. Argumentet förstärks av om socialförsäkringsadministrationen dessutom är billigare. Pestieau<SPAN class="ft26">64 </SPAN>går så långt som att hävda att socialförsäkringar kan åstadkomma en inkomstomfördelning utan snedvridningseffekter om man kan tänka bort moralisk risk (att försäkringstagarna fuskar till sig ersättningar).</P>
<P class="p373 ft1">Eftersom snedvridningseffekter är legio, vare sig inkomstomfördelningen effektueras genom skatter och bidrag eller manipulation av prisstrukturen (inkl. tillhandahållande av offentliga tjänster) finns det anledning att väga olika metoder mot varandra på grundval av principen lägsta möjliga överskottsbörda per omfördelad krona i inkomst eller välfärd.</P>
<P class="p374 ft2">Subventionering och avgiftsfinansieringen för en effektiv inkomstomfördelning</P>
<P class="p375 ft1">En utjämnande effekt på inkomstfördelningen erhålls av avgifter över marginalkostnaden på verksamheter vars efterfrågan (eller utnyttjande) karaktäriseras av inkomstelasticitet >1 och subventioner av verksamheter med inkomstelasticitet <1. Detta belyses i ett räkneexempel. Se faktaruta 3.1. I detta räkneexempel illustreras också fördelningskonsekvenserna av två skilda subventionsprinciper: subvention upp till en viss nivå (basnivå) eller över en viss nivå (högkostnadsskydd). Subventionering av en tjänst i obegränsad omfattning ses som ytterlighetsfall av båda principerna (mycket omfattande basnivå eller ett mycket lågt högkostnadsskydd).</P>
<P class="p376 ft7">Faktaruta 3.1</P>
<P class="p377 ft71">Exempel på fördelningskonsekvenser av skilda subventionsprinciper när inkomstelasticiteten varierar.</P>
<P class="p378 ft7">Tabell 3.1 Två inkomsttagare med olika konsumtionsprofil</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td193"><SPAN class="p379 ft19">Inkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td194"><SPAN class="p380 ft24">Konsumtion A</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td195"><SPAN class="p14 ft24">Konsumtion B</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td196"><SPAN class="p10 ft21">Inkomsttagare 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p379 ft21">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td197"><SPAN class="p380 ft21">25 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p14 ft21">75 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td196"><SPAN class="p10 ft19">Inkomsttagare 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p379 ft19">200 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td197"><SPAN class="p380 ft19">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft19">100 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft33"><SPAN class="ft49">63</SPAN><SPAN class="ft38">Rochet, </SPAN><NOBR>J.-CH.</NOBR> [1991] samt Cremer, H. & Pestieau, P. [1996].</P>
<P class="p382 ft29"><SPAN class="ft49">64</SPAN><SPAN class="ft40">Pestieau, P. [2002].</SPAN></P>
<P class="p383 ft8">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35772x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft7">forts faktaruta 3.1</P>
<P class="p196 ft54">En inkomsttagare tjänar 100 000 kr per år och lägger 25 000 kr på konsumtion av vara A och 75 000 kr på vara B. En annan inkomsttagare tjänar 200 000 kr och lägger 100 000 kr på vardera varukategorierna. Efterfrågan på vara A ökar snabbare än inkomsten och har därför en inkomstelasticitet>1. Efterfrågan på vara B ökar däremot långsammare än inkomsten och har en inkomstelasticitet <1.</P>
<P class="p268 ft54">Vilka blir fördelningskonsekvenserna av att tillhandahålla vara A eller vara B helt eller delvis gratis? För att renodla konsekvenserna av tillhandahållandet och avgiftsfinansieringen lämnas tills vidare den nödvändiga skattefinansieringen utanför. Skatten kan ju tas ut på olika sätt och varje sätt får sina fördelningskonsekvenser som kan läggas till fördelningskonsekvenserna av tillhandahållandet<SPAN class="ft117">.</SPAN></P>
<P class="p36 ft54">Det finns i huvudsak två subventionsprinciper. Den ena går ut på att subventionera tillhandahållande av en basnivå. All konsumtion upp till en viss nivå är gratis. Den andra går ut på att subventionera all konsumtion över en viss nivå (högkostnadsskydd). Upp till denna nivå betalar konsumenten själv. Båda principerna kan variera subventionsgraden från 0 till 100 procent av konsumtionen. När all konsumtion subventioneras sammanfaller principerna.</P>
<P class="p268 ft52">Vi ska se på fördelningseffekterna av de två subventionsprinciperna när subventionsgraden för vara A respektive vara B går från noll till 100 procent.</P>
<P class="p384 ft90">Tabell 3.2 Basnivå - fördelningseffekt av varierande subventionsgrad. Inkomsten, inkl. värdet av subventionen, för inkomsttagare 2 i förhållande till inkomsttagare 1.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr4 td198"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p9 ft20">Inkomsttagare 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p385 ft19">Inkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p97 ft19">i.fh.t.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p96 ft19">2 i.fh.t.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td99"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p28 ft21">Basnivå som</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p97 ft24">inkomsttagare 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p96 ft24">inkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td99"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p28 ft19">subven-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p97 ft19">när A</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p96 ft19">1 när B</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td99"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><SPAN class="p28 ft19">tioneras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p97 ft24">subventioneras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td195"><SPAN class="p97 ft41">Skattekostnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p96 ft41">subventioneras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td206"><SPAN class="p67 ft41">Skattekostnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p28 ft21">Ingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p97 ft21">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p97 ft21">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p96 ft21">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td99"><SPAN class="p67 ft21">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p28 ft21">Max 25000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p97 ft21">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p97 ft21">50 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p96 ft21">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td99"><SPAN class="p67 ft21">50 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p28 ft19">Max 75 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p97 ft19">2,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p97 ft19">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p96 ft19">1,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td99"><SPAN class="p67 ft19">150 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><SPAN class="p28 ft19">All</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p97 ft19">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td195"><SPAN class="p97 ft19">125 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p96 ft19">1,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td206"><SPAN class="p67 ft19">175 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft52">Inkomstskillnaden mäts före och efter subventionen. Om ingen konsumtion alls subventioneras har inkomsttagare 2 en dubbelt så</P>
<P class="p387 ft8">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35773x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft7">forts. faktaruta 3.1</P>
<P class="p389 ft54">hög inkomst som inkomsttagare 1. Subventioneras de första 25 000 kr av vara A eller B är det liktydigt med att båda inkomsttagarna erhåller 25 000 kr. Den relativa inkomstskillnaden krymper då till 1,8.</P>
<P class="p390 ft54">Betydelsen av olika inkomstelasticitet framgår när vi höjer basbeloppet. Subventioneras upp till 75 000 kr av vara A tillgodogör sig inkomsttagare 2 hela beloppet medan inkomsttagare 1 bara tillgodogör sig 25 000 kr. Då ökar självklart inkomstskillnaden (2,2). Den ökar ändå mer om basbeloppet läggs ändå högre.<SPAN class="ft72">65 </SPAN>Detta illustrerar att full eller omfattande subventionering av tjänster med en inkomstelasticitet större än ett leder till en ojämnare inkomstfördelning.</P>
<P class="p391 ft54">Subventioneras i stället vara B med 75 000 kr minskar inkomstskillnaden till 1,6. Subventioneras vara B fullt ut ökar inkomstskillnaden något igen (1,7). Detta illustrerar att subventionering av tjänster med en inkomstelasticitet mindre än ett har större utsikter att utjämna inkomstskillnader.</P>
<P class="p392 ft54">Vi ska nu i stället se på effekten av högskostnadsskydd – all konsumtion över en viss nivå subventioneras.</P>
<P class="p393 ft90">Tabell 3.3 Högkostnadsskydd – fördelningseffekt av varierande subventionsgrad. Inkomsten, inkl. värdet av subventionen, för inkomsttagare 2 i förhållande till inkomsttagare 1.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr4 td198"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td199"><SPAN class="p385 ft19">Inkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td207"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td208"><SPAN class="p173 ft19">Inkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p96 ft19">2 i.fh.t.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p394 ft19">2 i.fh.t.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p10 ft21">Nivå på</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p96 ft24">inkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p96 ft24">inkomsttagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p9 ft53"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p10 ft19">högkostnads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p96 ft19">1 när A</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p394 ft19">1 när B</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><SPAN class="p10 ft19">skydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p96 ft41">subventioneras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td210"><SPAN class="p92 ft41">Skattekostnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td211"><SPAN class="p394 ft41">subventioneras</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td212"><SPAN class="p67 ft41">Skattekostnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p10 ft21">Inget</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p96 ft21">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p92 ft21">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p96 ft21">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p67 ft21">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p10 ft21">75 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p96 ft21">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p92 ft21">25 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p96 ft21">2,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p67 ft21">25 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p10 ft19">25 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p96 ft19">2,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p92 ft19">75 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p96 ft19">1,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p67 ft19">125 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><SPAN class="p10 ft19">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p96 ft19">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td210"><SPAN class="p92 ft19">125 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td211"><SPAN class="p96 ft19">1,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td212"><SPAN class="p67 ft19">175 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft52">Vi ser att ju mer av konsumtionen av vara A över en viss nivå som subventioneras desto ojämnare blir inkomstfördelningen.</P>
<P class="p396 ft28"><SPAN class="ft27">65 </SPAN>Man kan ju undra varför inkomsttagare 1 inte tillgodogör sig lika mycket som inkomsttagare 2 om konsumtionen ändå är gratis. Det kan bero på att inkomsttagare 2 har andra förutsättningar i kraft av sin högre inkomst att tillgodogöra sig det större beloppet. Ett exempel är bilinnehav som är en förutsättning för att tillgodogöra sig värdet av landets alla gator och vägar. Ett annat exempel är gymnasieutbildning som är förutsättning för att tillgodogöra sig högre utbildning. Även om inkomsttagare 1 tillgodogör sig tjänsten i samma omfattning som inkomsttagare 2 är värdet för inkomsttagare 2 större än för inkomsttagare 1 som hellre skulle lagt ett motsvarande belopp på annan konsumtion.</P>
<P class="p397 ft8">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35774x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft7">forts faktaruta 3.1</P>
<P class="p196 ft54">Högkostnadsskydd för vara B ger ett bättre utfall i fördelningshänseende, bara skyddet inte gäller en för hög konsumtionsnivå.</P>
<P class="p119 ft54">Tjänster med inkomstelasticitet >1 ska uppenbarligen inte ges ett högkostnadsskydd om syftet är inkomstomfördelning. Detta säger dock inte att högkostnadsskydd inte kan vara motiverade av andra skäl. Ett sådant skäl gäller eliminering av risk. I takt med att patientavgifter för vårdbesök och läkemedel införts har också högkostnadsskydd införts för att eliminera risken för stora utgifter för den som blir långvarigt sjuk. Denna risk kan också elimineras med en försäkring. Högkostnadsskyddet innebär att den försäkrade får en självrisk för kostnader upp till detta.</P>
<P class="p398 ft2">Slutsatser - avgifter och fördelning</P>
<P class="p336 ft1">Slutsatserna med implikationer för avgiftsfinansiering är dessa:</P>
<P class="p399 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Det råder vanligen en konflikt mellan inkomstfördelning och effektivitet. Manipulation av prissystemet, inklusive tillhandahållande av offentliga tjänster till priser under marginalkostnaden, i syfte att åstadkomma en betydande inkomstomfördelning skapar stora effektivitetsförluster.</SPAN></P>
<P class="p400 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft109">Jämfört med att subventionera tjänster med hög pris- och inkomstelasticitet kan en marginalkostnadsbaserad avgiftsfinansiering innebära effektivitetsvinster samtidigt som inkomstfördelningen blir jämnare.</SPAN></P>
<P class="p350 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft109">Bidrag är vanligen effektivare än subventionerade offentliga tjänster för att åstadkomma inkomstomfördelning, särskilt om värdet av de tjänster som tillhandahålls ökar med inkomsten.</SPAN></P>
<P class="p400 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft109">Subventionerade offentliga tjänster vars värde ökar med inkomsten kan emellertid minska snedvridningseffekten av inkomstskatter och bidrag om tjänsten är starkt komplementär till arbete.</SPAN></P>
<P class="p401 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft109">Det skapar mindre snedvridningseffekter om samhället tillhandahåller en basnivå gratis än om tjänsterna subventioneras i obegränsad utsträckning. Denna effekt förstärks av om tjänsten över basnivån går att köpa till ett pris som motsvarar marginalkostnaden.</SPAN></P>
<P class="p400 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft110">Socialförsäkringar kan minska konflikten genom att åstadkomma en viss inkomstomfördelning utan snedvridningseffekter.</SPAN></P>
<P class="p402 ft8">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft109">Tjänster som har en inkomstelasticitet </SPAN><SPAN class="ft57">större än ett </SPAN>bör inte tillhandahållas gratis i obegränsad omfattning om syftet är att åstadkomma en jämnare inkomstfördelning.</P>
<P class="p404 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft109">Tjänster, som har en inkomstelasticitet </SPAN><SPAN class="ft57">större än ett</SPAN>, bör i stället tillhandahållas gratis i begränsad omfattning och i en omfattning som inte väsentligt överstiger den nivå som konsumeras av den grupp man vill gynna.</P>
<P class="p405 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft109">Högkostnadsskydd för tjänster med en inkomstelasticitet </SPAN><SPAN class="ft57">större än ett </SPAN>gör inkomstfördelningen ojämnare.</P>
<P class="p406 ft1"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft118">Tjänster med en inkomstelasticitet </SPAN><SPAN class="ft57">mindre än ett </SPAN>kan däremot med fördel tillhandahållas gratis i obegränsad utsträckning om syftet är att skapa en jämnare inkomstfördelning. Ju lägre inkomstelasticitet, desto större omfördelande verkan har subventionen (Ett extremexempel är tjänster av så låg kvalitet att medel- och höginkomsttagare avstår från att över huvud taget konsumera dem, trots att de är gratis. Förutsättningen är att det finns privat tillhandahållna alternativ, som trots priset värderas högre.)</P>
<P class="p407 ft1"><SPAN class="ft1">11.</SPAN><SPAN class="ft118">Sätter man en maxgräns för hur mycket var och en får gratis av en tjänst med inkomstelasticitet </SPAN><SPAN class="ft57">mindre än ett </SPAN>kan man till en lägre skattekostnad åstadkomma en jämnare inkomstfördelning än om tjänsten är helt gratis.</P>
<P class="p408 ft1"><SPAN class="ft1">12.</SPAN><SPAN class="ft118">Ju högre basnivå som subventioneras av en tjänst med en inkomstelasticitet som är </SPAN><SPAN class="ft57">mindre än ett </SPAN>desto jämnare blir inkomstfördelningen upp till den nivå som den grupp man vill gynna konsumerar.</P>
<P class="p404 ft25"><SPAN class="ft1">13.</SPAN><SPAN class="ft119">Högkostnadsskydd för en tjänst med inkomstelasticitet </SPAN><SPAN class="ft59">mindre än ett </SPAN>gör inkomstfördelningen jämnare, bara skyddet inte läggs för högt.</P>
<P class="p409 ft1">Det framgår således att avgifter på tjänster med inkomstelasticitet >1 kan bidra till en inkomstutjämning. Bara den del av konsumtionen som ligger på en nivå som konsumeras av den grupp man vill gynna bör subventioneras. Över denna nivå bör avgifter tas ut. Högkostnadsskydd för denna sorts tjänster bidrar enbart till att göra inkomstfördelningen ojämnare.</P>
<P class="p4 ft1">Tjänster med en inkomstelasticitet <1 kan däremot med fördel subventioneras för att åstadkomma en jämnare inkomstfördelning. Men även här gäller att subventioneringen bör begränsas till den nivå som konsumeras av den grupp man vill gynna. Över den nivån bör avgifter tas ut. Högkostnadsskydd – dvs. avgifter på</P>
<P class="p410 ft8">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35776x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">konsumtion upp till en viss nivå – bidrar bara i begränsad utsträckning till att göra inkomstfördelningen jämnare. I extremfallet då personer med lägre inkomst konsumerar <SPAN class="ft57">absolut </SPAN>mer än personer med högre inkomst har högkostnadsskyddet givetvis en inkomstomfördelande effekt.<SPAN class="ft26">66</SPAN></P>
<P class="p50 ft1">Den konstruktion av avgifter som här framträder som gynnsammast ur fördelningssynpunkt är således avgifter på konsumtion över en viss nivå. En tillämpning av denna princip låter alla medborgare erhålla en viss volym av tjänsten gratis eller subventionerat. Konsumtion utöver denna volym är belagd med avgifter. Det är en konstruktion som med få undantag inte tillämpas i Sverige. Genom ransonering (av t.ex. antal färdtjänstresor, hemtjänsttimmar) kan man skönja en dylik princip. Den enskilde får komplettera med egna köp till marknadspris.</P>
<P class="p411 ft90">Diagram 3.5 Inkomstomfördelning av skatt och offentliga utgifter när endast en basnivå lika för alla är subventionerad</P>
<P class="p412 ft1">Skillnaden i fördelningseffekt illustreras i diagram 3.5. Om skatt och konsumtion i stor utsträckning följs åt blir omfördelningseffekten inte så stor. Om bara en basnivå subventioneras blir omfördelningseffekten betydligt större.</P>
<P class="p35 ft29"><SPAN class="ft27">66 </SPAN>Gerdtham, U. G. & Sundberg, G. [1998] presenterar resultat som tyder på att så är fallet för patientavgifter i sjukvården och att det högkostnadsskydd som var i kraft 1990 men inte 1980 haft en påtaglig inkomstutjämnande effekt.</P>
<P class="p413 ft8">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35777x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft1">På områden av försäkringskaraktär är principen svårare att tillämpa. Att bara försäkra en basnivå skulle kunna innebära att inte alla vårdbehov skulle omfattas, att försäkringen inte skulle garantera så korta väntetider och en så hög standard på omvårdnaden.</P>
<P class="p316 ft17"><SPAN class="ft17">3.4</SPAN><SPAN class="ft18">Skatter, avgifter och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p135 ft1">Det finns några uppenbara och ganska okontroversiella samband mellan sättet att finansiera tjänsteproduktion och ekonomisk tillväxt. Och det finns några svårfångade och därför diskutabla effekter.</P>
<P class="p6 ft2">Skattekvot och tillväxt</P>
<P class="p44 ft1">Huruvida skattekvoten eller den offentliga sektorns storlek har någon betydelse för den ekonomiska tillväxten är en öppen fråga. Atkinson gör en grundlig genomgång av forskningen på området och finner belägg för hypotesen att skattekvot och offentlig sektors storlek minskar den ekonomiska tillväxten såväl som för motsatsen, dvs. att den ökar tillväxten, liksom för att den inte har någon effekt på tillväxten alls. Han konluderar:</P>
<P class="p3 ft1">”The studies of the aggregate relationship between economic performance and the size of the welfare state reviewed here do not yield conclusive evidence.” <SPAN class="ft26">67</SPAN></P>
<P class="p414 ft1">Många av de studier som gjorts har inte skilt – eller lyckats skilja</P>
<P class="p244 ft1">– på effekterna av skatterna och effekterna av de tjänster som skatterna finansierar. Att skatterna i sig själva medför snedvridningar i ekonomin som förorsakar allokeringsförluster – därom är enigheten total. Men lägger man till den nytta som de offentliga verksamheterna skapar kan nettoresultatet bli såväl ett plus som ett minus. Vilken nytta de offentliga verksamheterna skapar beror naturligtvis både på vad slags verksamheter det är och hur de utförs. Därmed finns a priori ingen given slutsats om nettoeffekten är positiv eller negativ<SPAN class="ft26">68</SPAN>.</P>
<P class="p45 ft1">Det finns också goda teoretiska skäl till varför man inte bör skilja på skattens och utgifternas effekter. Någonstans måste ju</P>
<P class="p415 ft33"><SPAN class="ft49">67</SPAN><SPAN class="ft38">Atkinson, A. B. [1999], s. 184.</SPAN></P>
<P class="p244 ft29"><SPAN class="ft49">68</SPAN><SPAN class="ft120">En debatt härom fördes av Agell, J., Lind, T.& Ohlsson, H. [1997] och [1999] samt Fölster, S. & Henrekson, M. [2001].</SPAN></P>
<P class="p116 ft8">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35778x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p416 ft1">skatteinkomsterna ta vägen. Det är på den grunden som Hanssons<SPAN class="ft26">69 </SPAN>analys av skatters överskottsbörda grundas. Se avsnitt 4.1. Effekterna av olika skatter är beroende av om skatteinkomsterna används för kollektiva nyttigheter, perfekta substitut för privat konsumtion eller infrastruktur. Det är en mycket grov klassificering som inte säger särskilt mycket om den specifika användningen. En utveckling av denna analys är att innefatta tjänster som är komplementära till arbete respektive med fritid.</P>
<P class="p309 ft1">När det gäller avgiftsfinansiering är frågan vilken effekt en sänkt skattekvot får om samma tjänster i stället finansieras med avgifter. Om den enda effekten är en förändrad inkomstfördelning återstår enbart skattens marginaleffekt på tillväxten. Effekten av en sänkt skattekvot är under dessa omständigheter entydigt positiv.</P>
<P class="p50 ft1">Om effekten i stället är reducerad effektivitet i tillhandahållandet och konsumtionen av enskilda offentliga tjänster måste denna effektivitetsförlust ställas mot den reducerade marginaleffekten. Därtill ska läggas effekten av påverkan på arbetsutbudet av den offentliga tjänsten. Nettot är inte givet utan handlar om huruvida avgiftsfinansieringen är möjlig att utforma på ett sådant sätt och kompletteras med andra styrmedel så att effektivitetsförlusten inte blir så stor. Varje utgift måste granskas för sig.</P>
<P class="p417 ft2">Skattefinansiering gör det svårt att tillmötesgå ökad efterfrågan på tjänster</P>
<P class="p132 ft1">Det är inte möjligt att öka den offentliga sektorns tillhandahållande av tjänster nämnvärt utan att höja skatten, ej heller att förbättra tjänsternas kvalitet. Efterfrågan på dessa tjänster måste då söka sig andra vägar. Men så länge den offentliga sektorn endera har ett faktiskt monopol eller ett reellt monopol, därför att det är omöjligt eller i varje fall mycket svårt att sälja tjänster på en marknad där den offentliga sektorn tillhandahåller dessa tjänster gratis, kommer denna efterfrågan i huvudsak att förbli otillfredsställd. Vi har tidigare sett att privatiseringstendenserna är svaga trots brister i den offentliga sektorns utbud.</P>
<P class="p37 ft25">Den köpkraft som eljest skulle gått till sjukvård, omsorg, utbildning etc. riktas då mot andra varor och tjänster, sådana som finns tillgängliga på privata marknader. Resultatet är en över-</P>
<P class="p336 ft29"><SPAN class="ft27">69 </SPAN>Hansson, I. [1984].</P>
<P class="p41 ft8">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">konsumtion av privata varor och vissa tjänster och en underkonsumtion av sådana tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller. Att döma av jämförelsen med USA förefaller underkonsumtion av dessa tjänster redan vara för handen i Sverige. Medan människor önskar förbättrad sjukvård, en polis som är tillgänglig, förbättrad skola, en värdig äldrevård, bättre arbetslöshetsförsäkring etc. använder de i stället sina pengar på mat, kläder, bostad, resor, nöjen m.m. I rena <NOBR>BNP-termer</NOBR> behöver detta inte betyda något. Och eftersom varuproduktion och privat tjänsteproduktion har en snabbare produktivitetsutveckling än de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller kan detta t.o.m. registreras som en snabbare ekonomisk tillväxt. Likväl är det en långsammare utveckling av välfärden.</P>
<P class="p46 ft1">Om skattefinansieringen begränsar utbudet av tjänster eller förhindrar utvecklingen av nya tjänster och dessa tjänster har en positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen så innebär detta en broms på denna. Exempelvis kan näringslivets behov av utbildad arbetskraft, tillgänglig sjukvård, bra kommunikationer, en snabb och effektiv offentlig administration, forskning m.m. eftersättas. Detta medför ett direkt produktionsbortfall.</P>
<P class="p4 ft1">I en bristsituation möjliggör avgiftsfinansiering att det skapas ett finansiellt utrymme för att öka utbudet och utveckla de efterfrågade tjänsterna, vare sig detta sker genom avgifter på de nya tjänsterna eller på andra tjänster som får finansiera de nya tjänsterna. Även om det varit effektivare att tillhandahålla tjänsterna subventionerat är det en vinst att tjänsterna på detta sätt överhuvudtaget kommer till stånd. Avgiftsfinansiering av vissa offentliga tjänster medför samtidigt att privata komplement kan bjudas ut, därför att det blir möjligt för företag att etablera sig och konkurrera med den offentliga sektorn. Båda effekterna är bidrag till den ekonomiska tillväxten.</P>
<P class="p418 ft8">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35780x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft2">Entreprenader kan minska nackdelarna</P>
<P class="p357 ft7">Diagram 3.6 Sysselsättning i privat och offentlig sektor år 2001</P>
<P class="p419 ft69">Kommunala företag 1,0%</P>
<P class="p420 ft121">Kommunala myndigheter 24,9%</P>
<P class="p421 ft78">Affärsverk</P>
<P class="p422 ft24">0,4%</P>
<P class="p423 ft122">Statliga företag 4,0%</P>
<P class="p424 ft78">Privata företag Statliga <SPAN class="ft123">64,7%</SPAN></P>
<P class="p425 ft121">myndigheter inkl. socialförsäkring 5,0%</P>
<P class="p387 ft24">Källa: Statskontoret samt SCB</P>
<P class="p56 ft1">Av de sysselsatta arbetar 65 procent i privata företag, 35 procent i statliga och kommunala myndigheter, affärsverk och offentligt ägda bolag. De som arbetar i denna mycket stora andel av ekonomin är i mångt och mycket förhindrade att utveckla nya produkter, testa nya marknader, köpa eller gå ihop med andra företag, sälja av delar av verksamheten etc. utan att ha politiska beslut bakom sig. Sådana beslut tas på en nivå som ofta ligger långt över verksamheten och som dikteras av många andra hänsyn än att utveckla affärsidéer. Det betyder att en dryg tredjedel av den svenska ekonomin i stort sett är förhindrad att delta i affärsutveckling, det som driver utvecklingen på de privata marknaderna. Detta utgör troligen en broms på den ekonomiska tillväxten.</P>
<P class="p37 ft1">Andelen är i själva verket större eftersom den offentliga sektorn genom entreprenader, som vuxit kraftigt i omfattning, också kontrollerar en del av den privata företagsamheten. Inom områdena</P>
<P class="p62 ft8">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35781x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">förskola, skola, vård och omsorg svarade offentliga myndigheter och offentligägda bolag för 90 procent av sysselsättning år 2001.<SPAN class="ft26">70 </SPAN>Tio procent återfanns i privata bolag och ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser, fysiska personer m.m. Entreprenörerna arbetar på kontrakt som specificerar vad de ska leverera och till vilket pris. Alla förändringar i tjänster och pris går igenom samma politiska beslutsprocess som för myndigheter.</P>
<P class="p3 ft1">Ändå erbjuder anlitandet av privata producenter en utvecklingsmöjlighet eftersom de medför att privata företag etablerar sig inom de områden där tidigare enbart offentlig egenregiverksamhet funnits. Det har följande fördelar för ekonomins funktionssätt:</P>
<P class="p426 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft109">Det privata vårdföretaget som levererar tjänster till den offentliga sektorn har en större frihet att välja produktionsmetoder, att investera i ny teknik, låna pengar, välja affärspartner, köpa upp andra företag, sälja delar och omstrukturera verksamheten etc. än ett statligt verk eller kommunal förvaltning. Vid övergång från egenregi till entreprenad brukar den omedelbara effektivitetsvinsten ligga på </SPAN><NOBR>10-15</NOBR> procent<SPAN class="ft26">71</SPAN>. På längre sikt bör effektiviteten kunna öka mer genom denna frihet.</P>
<P class="p427 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft109">Det privata vårdföretaget som levererar tjänster till den offentliga sektorn kan samtidigt utnyttja sin produktionsapparat och sitt kunnande för att utveckla produkter för andra marknader, för hushåll och företag och för export. Det är ingen slump att vi i Sverige fått in utländska företag som entreprenörer på områden såsom kollektivtrafik och sjukvård eftersom dessa redan i sina hemländer utvecklat sådan verksamhet som entreprenörer. Nu börjar också några svenska entreprenörer göra sammaledes, dvs. efter att ha etablerats som entreprenörer i Sverige har de börjat exportera sina tjänster och etablera sig i andra länder.</SPAN></P>
<P class="p407 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft109">Ekonomin blir flexiblare genom entreprenaderna. Dessa företag står och faller inte med om de offentliga finanserna är goda eller i kris. De har möjligheter att omorientera sin verksamhet genom att de är verksamma på flera marknader.</SPAN></P>
<P class="p428 ft25">Den offentliga sektorn har också lättare att anpassa köpen av tjänster till behoven jämfört med att anpassa sin egen</P>
<P class="p429 ft33"><SPAN class="ft49">70</SPAN><SPAN class="ft38">SCB, [2002 c].</SPAN></P>
<P class="p344 ft33"><SPAN class="ft49">71</SPAN><SPAN class="ft38">Rattsø, J. [2002] anger starkt varierande men möjliga effektiviseringspotentialer på upp till</SPAN></P>
<P class="p344 ft29"><SPAN class="ft81">30</SPAN><SPAN class="ft40">procent. Det är oklart om alla kostnader ingår.</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft1">produktion. Den bristande anpassningen av egenregiproduktionen ligger bakom en stor del av produktivitetsminskningarna i den offentliga sektorn.</P>
<P class="p431 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft109">Produktionsfaktormarknaderna blir mer integrerade. I dag är de starkt segregerade i privat och offentlig sektor. Exempelvis har arbetskraft olika villkor och har svårt att röra sig mellan privat och offentlig sektor. När entreprenörerna anställer yrkesgrupper som eljest bara finns i den offentliga sektorn ökar konkurrensen, arbetsmarknaden blir mer integrerad och rörligheten ökar, vilket bör leda till en bättre allokering av arbetskraft. Kapitalanvändningen utsätts för likartade räntabilitetskrav vilket borgar för en effektivare allokering.</SPAN></P>
<P class="p131 ft2">Avgiftsfinansiering kan öppna för nya företag</P>
<P class="p132 ft1">Steget över från entreprenader till avgiftsfinansiering är ändå betydande. I och med att offentlig sektor prissätter sina tjänster öppnas plötsligt affärsmöjligheter för privata företag, ideella organisationer, stiftelser m.fl., förutsatt att prissättningen är affärsmässig och förutsatt att några andra hinder för etablering inte finns. Privata organisationer behöver då inte vänta på kontrakt utan kan etablera sig med egna affärsidéer. Exempelvis kan privata universitet och högskolor uppstå om de offentliga tar ut terminsavgifter.</P>
<P class="p103 ft1">Skillnaden mellan entreprenadstyrd privat verksamhet och privat verksamhet som baseras på direkt betalning från kunder är att de privata företagen kommer i direkt kontakt med de slutliga användarna och kan läsa av deras önskemål om prissättning, kvalitet, öppethållanden, serviceställen etc. och kan göra anpassningar till efterfrågan. Nya systemlösningar kan prövas direkt, vilket via offentlig upphandling kan ta mycket lång tid att få prövat. Vad skulle sådant nytänkande inte kunna innebära inom t.ex. äldreomsorgen, särskilt om det styrs av äldre och deras anhöriga, som sitter på vårdhemmens avgiftsintäkter?</P>
<P class="p37 ft1">En viss utveckling i denna riktning kan åstadkommas genom att ge medborgarna ”köprätter” (vouchers) för olika offentliga tjänster. Tjänsterna är således ur medborgarnas synvinkel fortfarande subventionerade, men köprätterna ger dem möjlighet att välja bland leverantörerna. Leverantörerna får därmed anledning att anpassa sig till brukarnas önskemål och krav. Begränsningen ligger i</P>
<P class="p225 ft8">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">att den offentliga sektorn måste föreskriva och specificera vad slags tjänster som köprätterna får användas till. Därmed kan nya tjänster och utformningar av tjänster ha svårt att vinna inträde på marknaden.</P>
<P class="p432 ft17"><SPAN class="ft17">3.5</SPAN><SPAN class="ft18">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p44 ft1">I detta kapitel har vi gått igenom den finanspolitiska teorin för offentliga tjänster för att vaska fram argumenten för skattefinansiering och se vilket utrymme dessa lämnar för avgifter. Skattekontra avgiftsfinansiering diskuteras i förhållande till effektivitet, inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p2 ft1">Det finns effektivitetsskäl att tillhandahålla varor och tjänster gratis eller subventionerat när privata marknader inte fungerar effektivt. När skälen till att marknaden inte fungerar effektivt är förekomsten av naturliga monopol, skalfördelar eller asymmetrisk information finns det goda möjligheter att finansiera verksamheten (helt eller delvis) med avgifter.</P>
<P class="p3 ft1">Det kan göras endera genom att den offentliga sektorn står för tillhandahållandet och sätter priserna (avgifterna) eller att marknaderna regleras.</P>
<P class="p3 ft1">Samma förhållande gäller de situationer när marknader för risker och framtider saknas. Skapandet av sådana marknader bör av effektivitetsskäl förenas med priser/avgifter för att finansiera verksamheten.</P>
<P class="p2 ft1">Varor och tjänster med negativa externa effekter bör av effektivitetsskäl beskattas. Varor och tjänster som har positiva externa effekter bör däremot av effektivitetsskäl subventioneras. Men det är sällan varorna och tjänsterna är motiverade enbart av positiva externa effekter och helt saknar värde för de direkta mottagarna. I den utsträckning som de har ett värde för de direkta mottagarna kan de prissättas, vilket kan ske med avgifter.</P>
<P class="p4 ft1">Varor och tjänster där marginalkostnaden för ytterligare brukare är låg eller obefintlig kallas kollektiva och bör tillhandahållas starkt subventionerade. Låga marginalkostnader i förhållande till den genomsnittliga kostnaden föranleder också subventionering för att täcka de fasta kostnaderna. Ur effektivitetssynpunkt bör dessa varor och tjänster avgiftsfinansieras i den utsträckning de är förenade med marginalkostnader för ytterligare brukare eller ökad konsumtion. Ibland är detta inte möjligt därför att det är förenat</P>
<P class="p354 ft8">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">med alltför stora kostnader att utesluta någon från konsumtion. Avgifter eller skatter på komplement till de kollektiva tjänsterna erbjuder dock en möjlighet att ta betalt.</P>
<P class="p57 ft1">När samhället efter en demokratisk beslutsprocess kommit fram till att vissa varor och tjänster är ”nyttiga” att konsumera oavsett vad individerna själva tycker kan det finnas skäl att tillhandahålla dem subventionerade om de inte konsumeras i tillräcklig omfattning. Avgifter är ägnade att minska utnyttjandet, vilket strider mot syftet. ”Onyttiga” varor och tjänster som tvärtom ska begränsas kan däremot med fördel beskattas.</P>
<P class="p57 ft1">Detta är sammanfattningen av den klassiska finanspolitiska och förhållandevis okomplicerade teorin för offentliga tjänster. Saken blir mer komplicerad när finansieringskostnaden förs in i ekvationen. Finansieras tjänsterna med skatt uppstår förutom den direkta produktionskostnaden en s.k. överskottsbörda i form av effektivitetsförluster i ekonomin. Dessa effektivitetsförluster måste då vägas mot de effektivitetsvinster som görs genom att tillhandahålla varor och tjänster gratis eller subventionerat i ovan angivna situationer. Denna avvägning kan leda till avgifter över marginalkostnaden för att minska överskottsbördan.</P>
<P class="p50 ft1">Om man ska ta ut avgifter över marginalkostnaderna för en del offentliga tjänster är frågan på vilka tjänster detta bör göras? Den minsta effektivitetsförlusten gör man på varor med låg priselasticitet. Ju högre priselasticitet, desto större är förlusten av att sätta priset över marginalkostnaden. Ju mindre hela den budget är som står till förfogande för att finansiera underskott i tillhandahållandet av olika offentliga varor och tjänster – eller ju högre överskottsbördan för skattefinansiering är – desto högre bör alla priser sättas över respektive tjänsts marginalkostnad.</P>
<P class="p37 ft1">Därtill finns ytterligare en aspekt. Överskottsbördan är beroende av vilka varor och tjänster som finansieras med skatterna. Överskottsbördan blir mindre om skatten finansierar en tjänst som är komplementär med andra beskattade varor och tjänster eller med arbete. Omvänt blir den större om tjänsten är komplementär med fritid. Således finns det av effektivitetsskäl större anledning att subventionera tjänster som är komplementära med arbete och mindre skäl att subventionera tjänster som är komplementära med fritid. Är snedvridningen pga. höga skatter stor motiverar det en motsvarande stor subventionering av tjänster som är komplementära med arbete.</P>
<P class="p433 ft8">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft1">Överskottsbördan har minskat genom skattereformen men den effektiva skattesatsen på arbete tyder på att den fortfarande är hög. Se avsnitt 4.1. Att väga effektivitetsförluster vid avgiftsfinansiering mot reducerad överskottsbörda förefaller därför i hög grad aktuellt. Detta är särskilt påtagligt därför att det är kommunerna, vars skatt har särskilt stor överskottsbörda, som finansierar merparten av de individuella tjänster som skulle kunna avgiftsfinansieras.</P>
<P class="p3 ft1">Man kan också vilja tillhandahålla varor och tjänster gratis eller subventionerat av fördelningsskäl. För att åstadkomma en viss inkomstomfördelning är det alltid effektivare att i stället ge kontantbidrag. Skatte- och bidragsutjämningen kan dock drivas längre om den kompletteras med subventionerat tillhandahållande av tjänster som har en hög inkomstelasticitet (dvs. är särskilt värdefulla för höginkomsttagare) och är starkt komplementära till arbete. De disponibla inkomsterna omfördelas, men inte välfärden. Det beror på att tjänster med en inkomstelasticitet över ett utgör en större andel av konsumtionen ju högre inkomsten är, varför subventionen ökar i värde med inkomsten.</P>
<P class="p4 ft1">De höga ambitionerna vad gäller välfärdssamhället har resulterat i höga skatter. Dessa motiverar i sin tur subventioner av tjänster som är komplementära med arbete och därför har en hög inkomstelasticitet. Subventionering av dessa tjänster ökar välfärdsskillnaderna.</P>
<P class="p434 ft1">Konflikten mellan inkomstomfördelning och effektivitet är påtaglig. Av fördelningsskäl bör varor och tjänster med inkomstelasticiteter över ett avgiftsfinansieras. Huvuddelen av de offentliga tjänsterna har en hög inkomstelasticitet. Se avsnitt 4.2. Sådana varor och tjänster är vanligen samtidigt mer priselastiska än andra. Därför kan avgiftsfinansiering av sådana tjänster bereda en större effektivitetsförlust än av tjänster med en inkomstelasticitet lägre än ett. Tjänster med en mycket hög inkomstelasticitet är samtidigt förmodligen också komplementära till arbete (högre inkomst betyder mer arbete). Subventionering av dylika tjänster kan kompensera för skatternas snedvridande effekt på arbetsutbudet.</P>
<P class="p342 ft1">Men i den mån tjänsterna i dag inte är ransonerade och konsumeras i en omfattning som gör att den marginella betalningsviljan understiger marginalkostnaden innebär tvärtom den höga priselasticiteten att stora effektivitetsvinster kan göras på att ta ut avgifter i stället för att subventionera tjänsterna i obegränsad</P>
<P class="p435 ft8">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering - vad säger teorin?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft25">omfattning. Är också inkomstelasticiteten större än 1 gör avgiftsfinansiering samtidigt att inkomstfördelningen blir jämnare.</P>
<P class="p102 ft1">Ur fördelningssynpunkt är det effektivare att tillhandahålla en basnivå och låta hushållen komplettera sin konsumtion genom att köpa tjänster på marknaden eller avgiftsfinansierat av den offentliga sektorn jämfört med att subventionera tjänsterna i obegränsad omfattning.</P>
<P class="p309 ft1">Effekterna av avgiftsfinansiering av offentliga tjänster på tillväxten förefaller övervägande positiva. Den begränsning av tjänsteutbudet som skattefinansieringen i dag medför innebär ett direkt bortfall av tjänster som är väsentliga för såväl hushåll som företag. Ersättning för detta bortfall genom privat produktion sker i ringa omfattning. Den ekonomiska tillväxten tar då en annan bana, som innebär en större omfattning av varor och tjänster som har ett lägre värde. Framför allt gynnas varukonsumtion. Avgiftsfinansiering upphäver denna restriktion på tjänsteutbudet samtidigt som det underlättar för privata företag att etablera ett kompletterande utbud av tjänster. Den svenska ekonomin skulle bli avsevärt mer flexibel och utvecklingskraftig om den i högre grad skulle baseras på privata företags produktion, vare sig detta sker genom entreprenader eller produktion i konkurrens med avgiftsfinansierad offentlig produktion. Effekterna av en sänkning av skattekvoten genom avgiftsfinansiering är positiv om avgiftsfinansieringen i sig inte åstadkommer alltför stora effektivitetsförluster, vilket måste prövas från fall till fall, men översiktligt inte förefaller troligt.</P>
<P class="p436 ft8">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35787x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p152 ft125"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft124">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN></P>
<P class="p437 ft1">Det föregående kapitlet visar tydligt vilken stor betydelse det har för frågan om avgiftsfinansiering huruvida skatters överskottsbörda är betydande eller ringa. I sin tur är överskottsbördan beroende av pris- och inkomstelasticiteter för varor och tjänster och av arbetsutbudets löne- och inkomstelasticiteter. Pris- och inkomstelasticiteter för offentliga tjänster har också betydelse för effekten av avgifter på konsumtionen av offentliga tjänster och för fördelningseffekterna av skatte- och avgiftsfinansiering. Det finns därför skäl att stanna upp och fråga oss vad vi vet om dessa förhållanden.</P>
<P class="p438 ft17"><SPAN class="ft17">4.1</SPAN><SPAN class="ft18">Hur stor är överskottsbördan av skatt?</SPAN></P>
<P class="p439 ft1">För svenskt vidkommande har Hansson<SPAN class="ft26">72 </SPAN>gjort beräkningar av skatters överskottsbördor. Det görs i en modell som beskrivs i faktaruta 4.1. Modellen kan användas för att resonera om offentliga tjänsters effekter och om hur avgiftsfinansiering påverkar dessa effekter. Någon senare lika omfattande analys finns inte gjord. En partiell analys<SPAN class="ft26">73 </SPAN>gjordes efter skattereformen 1990 och kan i någon mån jämföras med Hansson. En rad skattehöjningar har ägt rum sedan dess och har översiktligt bedömts av Lassen och Sørensen<SPAN class="ft26">74 </SPAN>med stöd av Carey och Tchilingurian<SPAN class="ft26">75</SPAN>.</P>
<P class="p440 ft33"><SPAN class="ft49">72</SPAN><SPAN class="ft38">Hansson, I. [1984]</SPAN></P>
<P class="p344 ft33"><SPAN class="ft49">73</SPAN><SPAN class="ft38">Agell, J., Englund, P. & Södersten, J. [1995].</SPAN></P>
<P class="p344 ft28"><SPAN class="ft49">74</SPAN><SPAN class="ft39">Lassen, D. D. & Sørensen, P. B. [2002].</SPAN></P>
<P class="p344 ft29"><SPAN class="ft49">75</SPAN><SPAN class="ft40">Carey, D. & Tchilingurian, H. [2002].</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35788x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft7">Faktaruta 4.1 Skatters överskottsbörda</P>
<P class="p441 ft1">I Hanssons<SPAN class="ft26">76 </SPAN>studie antas ekonomin bestå av två sektorer. Den ena är den i vilken löner, vinster och konsumtion beskattas. Den är högt produktiv. Den andra är en obeskattad sektor, den i vilken människor arbetar åt sig själva (städar, lagar mat, reparerar hus och bil m.m.), byter tjänster med varandra eller arbetar svart. I denna sektor kan man tillåta sig att vara mycket mindre produktiv, därför att arbete och kapital inte är beskattade. Båda sektorerna använder såväl arbete som kapital som produktionsfaktorer.</P>
<P class="p50 ft1">Den offentliga sektorn är egentligen en tredje sektor. Dess beteende är exogent bestämt och betingas inte av vad som sker i de andra sektorerna. I den offentliga sektorn bestäms vilka skatter som ska tas ut och vad inkomsterna ska användas till. Beskattningen leder till marginaleffekter (snedvridningar av prisstrukturen) och inkomsteffekter (individerna får mindre pengar att röra sig med), vilket också påverkar deras beteenden. Bidrag inkl. socialförsäkringsutbetalningar, behandlas som negativa skatter. Marginaleffekterna av skatter och bidrag beräknas ihop.</P>
<P class="p357 ft57">Skatteinkomsterna används för olika ändamål – offentliga utgifter.</P>
<P class="p281 ft57">Offentliga utgifter är av olika slag:</P>
<P class="p399 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft126">rena transfereringar – bidrag som fungerar som subvention av privat konsumtion och sparande (räknas som negativ skatt),</SPAN></P>
<P class="p349 ft25"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft127">subventioner av individuella varor och tjänster (vilket innefattar individuella, offentliga tjänster),</SPAN></P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft1">3)</SPAN><SPAN class="ft126">kollektiva nyttigheter,</SPAN></P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft1">4)</SPAN><SPAN class="ft126">infrastruktur för näringslivet.</SPAN></P>
<P class="p281 ft57">Vad händer när man tar ut skatt för att finansiera en offentlig utgift?</P>
<P class="p196 ft1">Vi ska föra resonemanget utifrån exemplet med skatt på arbete (direkt inkomstskatt, arbetsgivaravgift etc.). Mervärdesskatt drabbar bara en del av arbetsinkomsten, den som används för konsumtion. Det förhållandet att konsumtionen är en så betydande del av inkomsten och att även sparade medel syftar till konsumtion förr eller senare gör att denna skatt har liknande effekter som direkt inkomstskatt.</P>
<P class="p351 ft29"><SPAN class="ft27">76 </SPAN>Hansson, I. [1984].</P>
<P class="p41 ft8">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35789x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft7">forts faktaruta 4.1</P>
<P class="p442 ft57">Det som händer är följande:</P>
<P class="p443 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft128">Skatten förorsakar en skattekil och snedvridning, i detta fall av valet mellan arbete och fritid (obeskattat arbete). Samtidigt minskar individens inkomst. Snedvridningen minskar arbetsutbudet och minskar produktionen i den beskattade sektorn men den ökade fritiden gör att produktionen i den obeskattade sektorn ökar.</SPAN></P>
<P class="p444 ft1"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft128">Inkomstminskningen gör å andra sidan att arbetsutbudet ökar i den beskattade sektorn. Om den offentliga utgiften innebär en återläggning av inkomsten i reda pengar återstår bara snedvridningseffekten som minskar arbetsutbudet. Om återläggningen av inkomster sker på ett sådant sätt att utbytet av arbete på marginalen minskar än mer (ett inkomstgraderat bidrag) ökar snedvridningseffekten och arbetsutbudet minskar än mer.</SPAN></P>
<P class="p445 ft1"><SPAN class="ft1">3)</SPAN><SPAN class="ft128">Om skatteinkomsterna i stället används för att subventionera individuella varor och tjänster påverkar det arbetsutbudet på olika sätt beroende på om de subventionerade varorna och tjänsterna är substitut eller komplement till arbetad tid. Om skatteinkomsterna används för att subventionera alla varor och tjänster likformigt upphävs skattens snedvridande effekt helt –</SPAN></P>
<P class="p446 ft1">den reala inkomsten förblir densamma och, beroende på utformningen av skatten, eventuellt också den reala inkomsteffekten av arbetsutbudet på marginalen.</P>
<P class="p445 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft110">Är de komplement till arbetad tid – dvs. att för att arbeta måste man konsumera dessa varor och tjänster – innebär en subventionering att utbytet av arbetad tid ökar och att arbetsutbudet därför ökar. Exempel på sådana tjänster är barnomsorg, kollektivtrafik, arbetsresor, parkering vid arbetsplatsen och olika hushållstjänster. Det är samma effekt som Blomquist</SPAN><SPAN class="ft26">77 </SPAN>tar med i beräkningen.</P>
<P class="p447 ft29"><SPAN class="ft27">77 </SPAN>Blomquist, S. [1999].</P>
<P class="p232 ft8">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35790x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft7">forts faktaruta 4.1</P>
<P class="p349 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft126">Är de tvärtom substitut för arbetad tid – dvs. i stället för att arbeta konsumerar man dessa varor och tjänster (de blir då komplement till fritid) – medför subventionering att arbetsutbudet minskar. Exempel på sådana varor och tjänster är kultur, idrottsanläggningar, naturreservat, långväga transporter, turism, utbildning – för att nu inte nämna byggvaror, hobby- och sportartiklar om nu någon skulle komma på tanken att subventionera sådana varor.</SPAN></P>
<P class="p350 ft25"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft129">En rad varor och tjänster av individuell natur är i stort sett neutrala i förhållande till valet mellan arbete och fritid: mat,</SPAN></P>
<P class="p448 ft1">sjukvård, bostad och kläder – saker man behöver oavsett om man arbetar eller ej. Subventionering påverkar därför inte valet mellan arbete och fritid genom priseffekten.</P>
<P class="p349 ft1"><SPAN class="ft1">4)</SPAN><SPAN class="ft126">Samtidigt innebär all subventionering att den reala inkomsten ökar. Dock ökar den mindre än om subventionsbeloppet betalas ut i reda pengar. Inkomstökningen leder i båda fallen till att arbetsutbudet minskar. Nettoeffekten – minus skatten, plus subventionen – av inkomsteffekten bör vara negativ eftersom värdet av den skatt man tar är större än värdet av subventionerna. Nettoeffekten är mindre negativ i samma mån som de offentliga tjänsterna anpassas till hushållens preferenser. Och omvänt: ju sämre de offentliga tjänsterna är anpassade till hushållens preferenser desto mer negativ är den sammanlagda inkomsteffekten och desto mer ökar arbetsutbudet (vilket reducerar överskottsbördan).</SPAN></P>
<P class="p449 ft1"><SPAN class="ft1">5)</SPAN><SPAN class="ft126">Om skatteinkomsterna i stället används för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter och om värdet av dessa svarar mot hushållens betalningsvilja påverkas inte hushållens realinkomster. Därmed inte sagt att hushållens arbetsutbud inte påverkas eftersom hushållen har preferenser för reda pengar i förhållande till annan välfärd. Det troliga är att hushållen ökar sitt arbetsutbud i syfte att i viss mån kompensera sig för minskningen i reda pengar. Denna effekt motverkar beskattningens negativa, snedvridande effekt på arbetsutbudet. Många kollektiva nyttigheter – polis, domstolar, försvar, allmän administration – är i huvudsak neutrala i förhållande till valet mellan arbete och fritid.</SPAN></P>
<P class="p450 ft8">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35791x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft7">forts faktaruta 4.1</P>
<P class="p451 ft1">Det finns exempel på tjänster som är starka komplement till fritid: radio och TV, naturvård, offentliga platser. Ett ökat utbud av dylika tjänster ökar efterfrågan på fritid och minskar arbetsutbudet.</P>
<P class="p443 ft1"><SPAN class="ft1">6)</SPAN><SPAN class="ft128">Om skatteinkomsterna i stället används till infrastruktur som ökar produktiviteten (främst) i den beskattade sektorn leder det till att kapital och arbetskraft söker sig till denna sektor, där de får en bättre ersättning. Detta motverkar skattens negativa effekt på arbetsutbudet.</SPAN></P>
<P class="p452 ft1">De överskottsbördor som Hansson<SPAN class="ft26">78 </SPAN>beräknade framgår av tabell 4.1.</P>
<P class="p453 ft7">Tabell 4.1 Marginalkostnad för olika skatter och för olika offentliga ändamål (öppen ekonomi, sparande räntekänsligt)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr4 td215"><SPAN class="p10 ft19">Typ av skatt och offentlig utgift</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td216"><SPAN class="p454 ft24">Marginalkostnad<SPAN class="ft76">*</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p10 ft24">Proportionell skatt på alla inkomster (arbete och kapital),</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td217"><SPAN class="p455 ft19">perfekta substitut till privat konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p456 ft24">1,47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p457 ft21">kollektiva nyttigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p456 ft24">1,10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td217"><SPAN class="p457 ft19">infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p456 ft24">0,85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p10 ft21">Mervärdesskatt, perfekta substitut</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p456 ft24">2,27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td217"><SPAN class="p457 ft19">kollektiva nyttigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p456 ft24">1,74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p457 ft21">infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p456 ft24">0,98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td217"><SPAN class="p10 ft24">Kommunalskatt, perfekta substitut till privat konsumtion</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p456 ft24">7,20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft24"><SPAN class="ft77">* </SPAN>Samhällekonomisk kostnad för att ta ut ytterligare en krona i skatt. Källa: Hansson, I. [1984].</P>
<P class="p459 ft25">I tabell 4.1 har bara ett litet fåtal av resultaten redovisats i syfte att belysa ett par för denna bilaga vitala frågor.</P>
<P class="p460 ft1">Resultaten belyser att kostnaden varierar starkt med dels vilken skatt som används och hur den utformas, dels hur inkomsterna används. Resultaten är också starkt beroende av vilka antaganden som görs rörande utbudselasticiteter för arbete och sparande.</P>
<P class="p461 ft1">Det är en stor skillnad mellan neutrala skatter (samma skatt på alla typer av inkomster och inkomstanvändningar) och ickeneutrala skatter. Höjs skatten så att alla betalar lika stor andel av sin disponibla inkomst i skatt och pengarna används till rena transfe-</P>
<P class="p462 ft29"><SPAN class="ft27">78 </SPAN>Hansson, I. [1984].</P>
<P class="p232 ft8">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">reringar eller subventionering av privat konsumtion (perfekta substitut till privat konsumtion) beräknas kostnaden för en skattekrona vara 1,47 kronor. Annorlunda uttryckt: förutom att hushållen berövas en krona att konsumera för så skapar denna krona en snedvridning av incitamenten som förorsakar samhället en produktionsförlust om 0,47 kronor. Om skatten i stället tas ut i form av mervärdesskatt på privat konsumtion så sker andra snedvridningar av större omfattning som gör att kostnaden blir 2,27 kronor. Kostnaden växer brant om man bara beskattar arbete (t.ex. kommunalskatten, som finansierar huvuddelen av de offentliga tjänsterna, däribland barnomsorg). Under samma omständigheter som ovan blir kostnaden 7,2 kronor per skattekrona.</P>
<P class="p320 ft1">Hur skatteinkomsterna används påverkar också överskottsbördan. Används inkomsterna för att finansiera rena substitut till privat konsumtion blir kostnaden större än om inkomsterna används för att finansiera kollektiva nyttigheter eller infrastruktur. Detta kommer sig av att dessa utgifter antas ha olika effekter på arbetsutbudet. Om pengarna går tillbaka till medborgarna i en form som är likvärdig med en inkomstförstärkning uppstår ingen inkomsteffekt. Det är bara priseffekten – marginalskatten på inkomsten – som påverkar hushållen och reducerar arbetsutbudet i den beskattade sektorn. När inkomsterna i stället används till kollektiva nyttigheter (polis, domstolar, försvar etc.) ökar visserligen hushållens nytta men utan att de erhåller några inkomster. Skatten reducerar inkomsten som inte kompenseras, vilket leder till att hushållet bjuder ut mer arbetskraft i den beskattade (högproduktiva) sektorn. Och när inkomsterna används till infrastrukturinvesteringar antas produktiviteten öka i den beskattade sektorn (investeringarna går in som vilket annat kapital som helst i produktionen). I sin tur genererar det en överflyttning av arbete till denna sektor från den obeskattade.</P>
<P class="p120 ft1">Dessa effekter illustrerar att det är viktigt i den kommande analysen att ta med i beräkningen vilka offentliga utgifter som skatteinkomsterna används till. Det får därmed också betydelse för överskottsbördan vilka offentliga tjänster som avgiftsfinansieras och vilka som skattefinansieras.</P>
<P class="p57 ft1">Specialdestinerade skatter kopplar ihop en viss skatt med en viss användning. Landstingsskatten kommer mycket nära en specialdestinerad skatt. Dess snedvridande effekt är dock inte mindre för att den är specialdestinerad. Incitamentet att undvika att betala skatt är detsamma vare sig skatten är specialdestinerad eller ej så</P>
<P class="p51 ft8">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35793x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">länge individens konsumtion av offentliga tjänster inte är kopplad till dennes skatt. De enda skatter som har en koppling mellan skatteinbetalningar och förmåner är socialförsäkringsavgifterna. Det motiverar i viss mån att kalla dem för ”avgifter”. De utgör en stor andel av skatterna, cirka hälften av alla skatter på arbete. Socialförsäkringsavgifternas omfattning kan göra att skatternas överskottsbörda överskattas. Även om alla specialdestinerade skatter således inte reducerar överskottsbördan kan de ha en annan poäng. Det är möjligt att det är lättare att få politisk acceptans för en skatt som går till ett speciellt ändamål – sjukvård – i stället för till statens trassliga finanser. En specialdestinerad skatt för finansiering av en utbyggnad av sjukvården diskuteras just nu i Kanada.</P>
<P class="p463 ft1">Mot kostnaderna, skatt plus överskottsbörda – som alltså varierar kraftigt – ska värdet av de offentliga tjänsterna ställas. Värdet av dessa tjänster kan vara högt, särskilt om de är kraftigt ransonerade, och väl motivera överskottsbördor som fördubblar eller tredubblar kostnaden. Men är den offentliga sektorn väl utbyggd och tjänster tillhandahålls gratis i den omfattning som medborgarna efterfrågar gäller detta inte.</P>
<P class="p3 ft1">Ytterligare ett par observationer ska göras med bäring på den fortsatta diskussionen.</P>
<P class="p251 ft1">De utgifter som betecknas som perfekta substitut för privat konsumtion antas således vara lika mycket värda för hushållen som den skatt som de betalt. Om de skulle värderas till ett lägre belopp skulle inkomstminskningen framkalla ett ökat arbetsutbud, vilket skulle reducera den samhällsekonomiska kostnaden. Den paradoxala situationen uppstår således, att ju bättre allokeringen av de offentliga utgifterna är i förhållande till medborgarnas värderingar desto högre blir kostnaden för skatterna att finansiera denna konsumtion. Ju sämre de offentliga tjänsterna svarar mot hushållens önskemål, desto mindre är kostnaden för att finansiera dem.</P>
<P class="p464 ft1">Hanssons<SPAN class="ft26">79 </SPAN>beräkningar är gjorda före skattereformen 1990, då de höga marginalskatterna sänktes, kapitalbeskattningen gjordes mera likformig beträffande fastigheter och andra investeringar och mervärdesskatten breddades. Hur förändrar det bedömningen av skatternas samhällsekonomiska kostnader idag?</P>
<P class="p3 ft25">I den stora utvärdering som gjordes av skattereformen konstateras att den marginella skattekilen (inklusive transfereringar) på arbetsinkomster sänkts från 73 till 63 procent för en genomsnittlig</P>
<P class="p465 ft29"><SPAN class="ft27">79 </SPAN>Hansson, I. [1984].</P>
<P class="p48 ft8">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35794x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">inkomsttagare och att den marginella samhällsekonomiska kostnaden sänkts till hälften. Detta är den beräkning som anses mest sannolik. Den görs i en partiell analys<SPAN class="ft26">80</SPAN>. Aronsson och Palme<SPAN class="ft26">81 </SPAN>bygger sin beräkning på en mikrosimulering och kommer fram till en minskning av den totala överskottsbördan om 25 procent, vilket är väsentligt mindre.</P>
<P class="p309 ft1">Medan Hansson uppskattade att den samhällsekonomiska kostnaden för 1 krona mer i inkomstskatt före skattereformen under vissa omständigheter kunde uppgå till 7,2 kronor uppskattades kostnaden i utvärderingen av skattereformen under motsvarande omständigheter<SPAN class="ft26">82 </SPAN>till 2,75 kronor. Den partiella analysen i utvärderingen av skattereformen tar inte hänsyn till vilka slags utgifter som inkomsterna används till och innefattar inte någon effekt på sparande. Ändå avsåg skatterna i Hanssons studie år 1979 och i utvärderingen av skattereformen år 1988 då skatterna var högre. Detta understryker hur osäkra uppskattningar av överskottsbördan är. Agell, Englund och Södersten<SPAN class="ft26">83 </SPAN>bedömer att den mest sannolika storleken på den genomsnittliga marginella samhällsekonomiska kostnaden för 1 krona mer i skatt efter skattereformen är 1,217 kronor, dvs. att överskottsbördan bara skulle vara 21,7 öre.</P>
<P class="p466 ft1">Att skattereformen sänkte den samhällsekonomiska kostnaden för inkomstskatt är uppenbart. Att kostnaden inte är högre än 1,217 kronor är däremot mindre självklart. Det skulle i så fall betyda att effektivitetsförlusterna av skatt inte är så höga och att de heller inte var så höga före skattereformen (1,469 kronor enligt Agell, Englund och Södersten). Trots detta anser Agell, Englund och Södersten att ”Även om vi antar små löneelasticiteter är det svårt att undvika slutsatsen att det gamla skattesystemet riskerade att föra med sig långt ifrån försumbara effektivitetskostnader.”</P>
<P class="p37 ft1">En översiktlig bedömning av rimligheten i de bedömningar av hur överskottsbördan förändrats över tiden och som dessutom ger oss en uppfattning om dagens situation kan hämtas från en <NOBR>OECD-studie<SPAN class="ft26">84</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p467 ft33"><SPAN class="ft49">80</SPAN><SPAN class="ft38">Agell, J., Englund, P. & Södersten, J. [1995].</SPAN></P>
<P class="p74 ft33"><SPAN class="ft49">81</SPAN><SPAN class="ft38">Aronsson, T. & Palme, M. [1994].</SPAN></P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft49">82</SPAN><SPAN class="ft39">Före skattereformen, när utbudselasticiteten för arbete antas vara 0,25.</SPAN></P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft49">83</SPAN><SPAN class="ft39">Agell, J., Englund, P. & Södersten, J. [1995].</SPAN></P>
<P class="p74 ft29"><SPAN class="ft49">84</SPAN><SPAN class="ft40">Carey, D. & Tchilinguirian, H. [2000], citerad i Lassen, D.D. & Sørensen, P. B. [2002].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35795x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p24 ft10">Bilaga 7 till LU 2003 Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr4 td218"><SPAN class="p10 ft7">Tabell 4.2 Effektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td219"><SPAN class="p9 ft7">genomsnittlig skatt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td220"><SPAN class="p9 ft7">på arbetskraft i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td221"><SPAN class="p227 ft7"><NOBR>1980–1997</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td220"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td218"><SPAN class="p10 ft31">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td222"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td223"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td224"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td222"><SPAN class="p166 ft24"><NOBR>1980–85</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td223"><SPAN class="p468 ft24"><NOBR>1986–90</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td224"><SPAN class="p469 ft24"><NOBR>1991–97</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td218"><SPAN class="p470 ft19">46,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td219"><SPAN class="p471 ft19">51,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td220"><SPAN class="p16 ft19">48,5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft22">Anm:. Faktiskt betald skatt (inkl. socialförsäkringsavgifter, punktskatter och mervärdesskatt) i förhållande till faktiska inkomster av arbete av alla slag.</P>
<P class="p473 ft24">Källa: Lassen, D.D. & Sørensen, P.B. [2002].</P>
<P class="p459 ft1">Skatteuttaget var som högst <NOBR>1986–1990,</NOBR> därefter har det sänkts något, men ligger väl över nivån från <NOBR>1980–1985.</NOBR> Om skatterna på arbetsinkomster hade stora snedvridande effekter 1990 så har de det förmodligen alltjämt, särskilt som skatteuttaget höjts efter skattereformen och siffran för <NOBR>1991–1997</NOBR> är ett genomsnitt. Skatteuttaget bedömt på detta sätt är högre än i något annat land av de som jämförs (och förmodligen högre än i alla andra länder). Mätt på konventionellt sätt ligger Sverige ibland något lägre än några andra länder.</P>
<P class="p226 ft1">Att aggregerade beräkningar som dessa kan underskatta den samhällsekonomiska kostnaden för att ta ut skatt har påpekats tidigare.<SPAN class="ft26">85 </SPAN>Skatter kan genom sin utformning och tillämpning skapa en lång rad olika snedvridningseffekter som inte fångas i dessa mycket förenklade modeller. Effekter via vinstskatter behandlas heller inte i denna modell.<SPAN class="ft26">86 </SPAN>Medan huvuddelen av forskningen inriktats på arbetsutbudets elasticitet med avseende på nettolönen har i USA två forskare, Feldstein<SPAN class="ft26">87 </SPAN>och Lindsey<SPAN class="ft26">88 </SPAN>gjort studier på inkomstelasticiteten av förändrade skatter och kommit fram till effekter, som antyder en mycket större överskottsbörda. Vad som inte fångas i arbetsutbudets elasticitet är effekter på arbetsintensiteten, byte av arbete och bostadsort och andra beteendeförändringar som påverkar intjänandet. Med tiden spelar marginalskatten en betydelsefull roll för arbetsutbudet genom pensionering</P>
<P class="p474 ft1">– ju högre skatt på arbetsinkomst desto mindre lönar det sig att fortsätta arbeta och desto förmånligare blir det att gå i pension. Det föreligger ett starkt samband mellan sannolikheten att lämna arbetskraften och den implicita skatten på fortsatt arbete<SPAN class="ft26">89</SPAN>.</P>
<P class="p475 ft33"><SPAN class="ft49">85</SPAN><SPAN class="ft38">Shoven, J. [1976].</SPAN></P>
<P class="p476 ft33"><SPAN class="ft49">86</SPAN><SPAN class="ft38">Chamley, C. [1981].</SPAN></P>
<P class="p476 ft28"><SPAN class="ft49">87</SPAN><SPAN class="ft39">Feldstein, M. [1993].</SPAN></P>
<P class="p476 ft28"><SPAN class="ft49">88</SPAN><SPAN class="ft39">Lindsey, L. [1987].</SPAN></P>
<P class="p476 ft29"><SPAN class="ft49">89</SPAN><SPAN class="ft40">Gruber, J. & Wise, D. A. [1999].</SPAN></P>
<P class="p232 ft8">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35796x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p477 ft17"><SPAN class="ft17">4.2</SPAN><SPAN class="ft18">Vad vet vi om offentliga tjänsters pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN></P>
<P class="p89 ft1">För att bedöma hur viktig en viss tjänst är ur fördelningssynpunkt måste man känna till hur efterfrågan på tjänsten förhåller sig till inkomsten. Om tjänsten efterfrågas i samma kvantitet oavsett hushållets inkomst betyder den förhållandevis mer för lågän för höginkomsthushållet. Om den däremot efterfrågas mer ju högre inkomst hushållet har kan det t.o.m. betyda att låginkomsttagare får subventionera höginkomsttagare om tjänsten tillhandahålls gratis. Kännedomen om offentliga tjänsters inkomstelasticitet är fortfarande mycket begränsad.</P>
<P class="p38 ft1">En annan lika stor och väl så viktig kunskapsbrist gäller tjänsternas priselasticiteter. Priselasticiteterna är viktiga att känna till för att förstå effekten på konsumtionen av att avgiftsfinansiera en tjänst. Om tjänsten anses "nyttig" att konsumera och priselasticiteten är låg föreligger ingen större konflikt mellan avgiftsfinansiering och fortsatt hög konsumtion. Om däremot den efterfrågade kvantiteten minskar starkt när en avgift införs uppstår givetvis en konflikt med önskemålet att tjänsten skall konsumeras av medborgarna.</P>
<P class="p103 ft1">Fördelningseffekten är också beroende av priselasticiteterna. Om priselasticiteten är låg bär hushållen större delen av avgiftshöjningen. Är den hög innebär det antingen att hushållet finner konsumtionen umbärlig eller att det finns andra, närbelägna substitut.</P>
<P class="p478 ft1">Priselasticiteten kan också ha betydelse för andra priser, som i sin tur påverkar inkomstfördelningen. Exempelvis kan terminsavgifter för högre utbildning framkalla en minskad tillströmning till högre utbildning och därigenom högre relativlöner för högre utbildade. Det kan göra att terminsavgifternas inkomstutjämnande effekt delvis upphävs.<SPAN class="ft26">90</SPAN></P>
<P class="p279 ft1">Priselasticiteterna är också – som framhållits ovan – av största betydelse för att bedöma effektivitetsvinster och <NOBR>-förluster</NOBR> av avgifter. Ju större priselasticitet desto mindre bör man avvika från marginalkostnaden vid prissättning.</P>
<P class="p268 ft1">Eftersom offentliga tjänster tillhandahålls på en ”politisk marknad” och genom administrativa system i stället för på en marknad med utbud och efterfrågan har begrepp som inkomst- och priselasticitet en oklar innebörd. Kan man över huvud taget tala om</P>
<P class="p71 ft29"><SPAN class="ft27">90 </SPAN>Heckman, J., Lochner, L. & Taber, C. [1999].</P>
<P class="p41 ft8">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft25">”efterfrågan” när marknadsmässiga priser saknas eller priset är satt till noll?</P>
<P class="p251 ft1">Offentliga tjänster har betydelse för människors välfärd och värderas i förhållande till privat konsumtion. Värderingen av offentliga tjänster kan uttryckas i betalningsvilja: hur mycket privat konsumtion man är villig att ge upp för att få en viss offentlig tjänst. Även om någon marknadsefterfrågan inte kan manifesteras därför att marknaderna för dessa tjänster antingen inte fungerar på grund av tjänsternas egenskaper eller därför att de är satta ur spel så existerar det en efterfrågan i denna bemärkelse. Efterfrågan fungerar precis som på vilken annan marknad: ju större konsumtion desto lägre betalningsvilja för ytterligare konsumtion.</P>
<P class="p479 ft25">Det finns många olika sätt att utröna betalningsvilja för varor och tjänster som det inte finns marknader för.</P>
<P class="p251 ft1">Många tjänster har någon egenskap gemensam, en egenskap som värderats i andra sammanhang, och som därför kan belysa priselasticiteten. En sådan egenskap är tid, tidsåtgång och kalendertid. Värdet av tid har uppskattats i många sammanhang där tiden har ett pris genom att det är möjligt att välja mellan större och mindre tidsåtgång. Man har t.ex. studerat vad människor är villiga att betala för att vinna restid genom att välja ett dyrare transportmedel. Tidsvärden kan appliceras på några olika offentliga tjänster, i första hand naturligtvis transporttjänster (kollektivtrafik och vägar).</P>
<P class="p4 ft1">En annan gemensam värderingsgrund gäller riskreduktion. Värderingen av risk har studerats i många sammanhang där risk har ett pris. Många offentliga tjänster kan ses som försäkringar, dvs. att man betalar skatt för att bli omhändertagen om en olycka av något slag skulle inträffa (sjukdom, arbetslöshet, trafikolycka, brand etc.). Det borde vara möjligt att applicera riskvärderingar på en hel rad av offentliga tjänster (sjukvård, vägar, polis, socialförsäkringar etc.).</P>
<P class="p434 ft1">Ytterligare en gemensam grund för värdering av många offentliga tjänster gäller inkomstmöjligheter. Utbildning värderas av den enskilde bl.a. för att utbildning kan ge högre inkomster. Arbetsförmedling, sjukvård m.m. kan värderas på denna grund.</P>
<P class="p3 ft1">Andra uppoffringar som människor är beredda att göra för att få upplevelser, information eller något annat kan också utnyttjas för att värdera offentliga verksamheter. Ett exempel är restidsuppoffringar för att komma ut i naturen, vilka kan användas för att värdera naturreservat.</P>
<P class="p435 ft8">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35798x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft25">Gemensamt för dessa metoder är att de utnyttjar människors beteende för att avslöja preferenser (<SPAN class="ft59">revealed preferences</SPAN>).</P>
<P class="p36 ft1">Därutöver har en mängd betalningsviljeundersökningar gjorts i enkät- och intervjuform. Man frågar om betalningsvilja i olika situationer eller låter människor rangordna olika alternativ för att därigenom sluta sig till preferenser. Det har gällt värdet av öppna landskap, regnskydd vid busshållplatser, väderleksprognoser m.m. Det finns många undersökningar av hur människor värderar natur - fiskevatten, öppna landskap, skog – och stadsmiljö. Viljan att betala för dessa kvaliteter är påtaglig. Den uppgivna betalningsviljan kan således även gälla kollektiva nyttigheter. Detta kallas <SPAN class="ft57">stated preferences</SPAN>.</P>
<P class="p310 ft25">En genomgång av litteratur av detta slag ger vid handen att vissa kunskaper finns men att de är fragmentariska.</P>
<P class="p200 ft2">Hälso- och sjukvård</P>
<P class="p175 ft1">En mängd studier av effekterna av att införa avgifter på hälso- och sjukvård har gjorts i andra länder. Vad gäller efterfrågan på primärvård, tandvård och läkemedel pekar dessa erfarenheter på att efterfrågan fördubblas vid nolltaxa jämfört med avgifter som motsvarar kostnaden<SPAN class="ft26">91</SPAN>.</P>
<P class="p481 ft1">I en kunskapsöversikt refererar Socialstyrelsen<SPAN class="ft26">92 </SPAN>bl.a. till en amerikansk studie, den s.k. <NOBR>RAND-studien.</NOBR> I den beräknades priselasticiteten för medicinsk vård till cirka <NOBR>-0,2.</NOBR> Det innebär att om avgiften skulle höjas med 25 procent, skulle efterfrågan på medicinsk vård minska med 5 procent. Det är en betydligt mindre effekt än den nyss refererade. Man talar därför om en ”tröskeleffekt” som uppstår när man går från nolltaxa till att ta betalt. Denna tröskeleffekt förstärks av högkostnadsskyddet. Efter ett par läkarbesök faller kostnaden till noll, när högkostnadskyddet inträder.</P>
<P class="p121 ft1">Socialstyrelsens genomgång av empiriska studier tyder på att priskänsligheten är störst för tandvård, något lägre för läkemedel och lägst för den öppna vården. Priskänsligheten för tandvård är dock avsevärt mindre än för flertalet allmänna konsumtionsvaror (den genomsnittliga priselasticiteten för allmänna konsumtionsvaror ligger nära ett). Priskänsligheten bedöms vara störst i ekono-</P>
<P class="p482 ft33"><SPAN class="ft49">91</SPAN><SPAN class="ft38">Söderström, L.[1991]. Det innebär att priselasticiteten är </SPAN><NOBR>-1.</NOBR></P>
<P class="p123 ft29"><SPAN class="ft49">92</SPAN><SPAN class="ft40">Socialsstyrelsen [2000a].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB35799x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">miskt svaga grupper. Ändå menar Socialstyrelsen att det är svårt att påvisa några effekter på antalet läkarbesök av förändringar i patientavgifterna under <NOBR>1990–talet</NOBR> – bortsett från nolltaxan för barn- och ungdomar. Detta trots att patientavgifterna i t.ex. Stockholmsområdet mer än fördubblats.</P>
<P class="p4 ft1">Man får ungefär samma bild av priskänsligheten när man frågar människor. En studie från 1995 visar att nästan var fjärde person i Stockholmsområdet (22 procent) uppgav att de avstått från att söka vård vid ett eller flera tillfällen under det året på grund av patientavgifter. Människor som uppgav sämre hälsa hade avstått fler gånger. Av de personer som uppfattade sin ekonomiska situation som dålig, uppgav varannan att de avstått från att söka vård.<SPAN class="ft26">93</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Hälso- och sjukvård är dock inte en homogen tjänst utan inrymmer en mängd olika tjänster. Det finns vårdtjänster som inte är lika akuta och som ibland konsumeras mera av vällevnadsbehov än på grund av sjukdom (psykoterapeutisk behandling) medan andra är helt nödvändiga (blindtarmsoperation). Dessa olika tjänster har med all sannolikhet olika pris- och inkomstelasticiteter.</P>
<P class="p3 ft1">Mycket tyder på att vårdutnyttjandet blivit mindre jämlikt på <NOBR>1990–talet.</NOBR> Sannolikheten att en högre tjänsteman, givet ålder, kön, civilstånd, bostadsort och hälsotillstånd, skall söka läkare är betydligt större än att en ej facklärd arbetare skall göra det.<SPAN class="ft26">94 </SPAN>De höjda patientavgifterna kan ha gjort vårdutnyttjandet mindre jämlikt därför att låginkomsttagare är mer priskänsliga än höginkomsttagare. Höginkomsttagare får också mer resurskrävande vård än personer med låg inkomst<SPAN class="ft26">95</SPAN>. Det kan ha andra orsaker än patientavgifter, såsom att höginkomsttagare ställer större krav. I samband med mer kvalificerad och kostnadskrävande vård träder ju högkostnadsskyddet in. Diderichsen<SPAN class="ft26">96 </SPAN>finner tvärtom att vårdutnyttjandet är större vid lägre inkomst men visar också att vårdutnyttjandet är större vid högre inkomst sedan hänsyn tagits till sjukligheten och därmed till vårdbehovet.<SPAN class="ft26">97</SPAN></P>
<P class="p316 ft33"><SPAN class="ft49">93</SPAN><SPAN class="ft38">Elofsson, S., Undén, </SPAN><NOBR>A-L</NOBR> & Krakén, I. [1998].</P>
<P class="p344 ft33"><SPAN class="ft49">94</SPAN><SPAN class="ft38">Socialstyrelsen [2000a], s. 107.</SPAN></P>
<P class="p344 ft28"><SPAN class="ft49">95</SPAN><SPAN class="ft39">Carlsson, S. [1999].</SPAN></P>
<P class="p344 ft28"><SPAN class="ft49">96</SPAN><SPAN class="ft39">Diderichsen, F. [2000].</SPAN></P>
<P class="p108 ft33"><SPAN class="ft49">97</SPAN><SPAN class="ft130">Denna uppskattning är inte självklar. Emmerson, C. & Reed, H. [2002] redovisar beräkningar som tyder på att svensk sjukvård faktiskt prioriterar efter behov och så att människor med stigande inkomst med hänsyn tagen till behov konsumerar mindre vård. Detta i kontrast till USA och särskilt Schweiz där konsumtionen ökar med inkomsten. Båda länderna har en hög andel privat finansierad vård.</SPAN></P>
<P class="p483 ft8">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft1">I allmänna opinionsundersökningar framkom i början av 1990– talet en ökad vilja att betala större avgifter för sjukvård<SPAN class="ft26">98</SPAN>. Det kan ha haft samband med den ekonomiska krisen under vilken sjukvårdens möjligheter att tillmötesgå efterfrågan minskade. I ett sådant läge kan människor vara beredda till större uppoffringar för sådant som betraktas som särskilt angeläget. I en s.k stated- <NOBR>preference-undersökning</NOBR> visade sig viljan att betala för att reducera risk i samband med trafikolyckor, ambulanstransporter och sjukvård vara mycket påtaglig<SPAN class="ft26">99</SPAN>. Ytterligare en studie visar att människor är villiga att betala mellan 1000 och 2000 kronor per år i extra sjukförsäkring för att garanteras snabb operation för ett dussin olika sjukdomar.<SPAN class="ft26">100</SPAN></P>
<P class="p144 ft2">Tandvård</P>
<P class="p441 ft1">I en svensk studie<SPAN class="ft26">101 </SPAN>har man studerat betalningsviljan för olika specificerade tandvårdsbehandlingar. Resultaten visar att en tredjedel av de tillfrågade kunde tänka sig att betala mer för tandvården än vad man gjorde vid intervjutillfället. Mer än hälften uppgav att de skulle fortsätta gå till tandläkaren i samma utsträckning som förut även om avgifterna skulle öka.<SPAN class="ft26">102</SPAN></P>
<P class="p133 ft1">Socialstyrelsen har vid sin genomgång av olika studier dragit slutsatsen att det är rimligt att priskänsligheten för tandvården ligger någonstans mellan <NOBR>-0,2</NOBR> och <NOBR>-0,5.</NOBR> En avgiftsökning på 25 procent leder alltså till att efterfrågan minskar med mellan 5 och 12,5 procent.</P>
<P class="p310 ft1">Tandvård är dock ingen homogen tjänst. Förebyggande tandvård förefaller ha en mycket högre priskänslighet än vanliga behandlingar. Att höginkomsttagare kan ha en hög priskänslighet för tandvård beror på att den tandvård som efterfrågas av dessa grupper i hög utsträckning har en estetisk funktion snarare än en funktionell.<SPAN class="ft26">103</SPAN></P>
<P class="p484 ft33"><SPAN class="ft49">98</SPAN><SPAN class="ft38">Landstingsförbundet [1994].</SPAN></P>
<P class="p74 ft33"><SPAN class="ft49">99</SPAN><SPAN class="ft38">Lugnér Norinder, A., Persson, U. & Svensson, M. [1995].</SPAN></P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft49">100</SPAN><SPAN class="ft131">Johannesson, M., Johansson, </SPAN><NOBR>P.-O.</NOBR> & Söderqvist, T. [1998].</P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft49">101</SPAN><SPAN class="ft131">Eureka Research [1997].</SPAN></P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft49">102</SPAN><SPAN class="ft131">Refererad i Socialstyrelsen [2000 a].</SPAN></P>
<P class="p74 ft29"><SPAN class="ft49">103</SPAN><SPAN class="ft132">Socialstyrelsen [2000 a].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Äldreomsorg</P>
<P class="p44 ft1">Av hushåll där minst en är 75 år gammal uppgav 1999 <NOBR>2–3</NOBR> procent att de avstått helt från hemtjänst pga. avgiftens storlek. Det motsvarar mellan 12 000 och 21 000 hushåll. Antalet hushåll som uppgav att de dragit ned på hemtjänstinsatserna under det året motsvarade 2 procent av det totala antalet hushåll<SPAN class="ft26">104</SPAN>.</P>
<P class="p3 ft1">Under perioden <NOBR>1995–1999</NOBR> höjdes hemtjänstavgifterna kraftigt – med mellan 30 och 50 procent.<SPAN class="ft26">105 </SPAN>Priselasticiteten förefaller vara låg.</P>
<P class="p485 ft2">Barnomsorg</P>
<P class="p242 ft1">Under andra halvan av <NOBR>1990–talet</NOBR> och fram till år 2001 ökade barnomsorgstaxorna i landet, samtidigt som antalet inskrivna barn ökade.</P>
<P class="p2 ft1">År 2002 infördes en maxtaxa som sänkte barnomsorgstaxan kraftigt. Samtidigt breddades tillgängligheten till barnomsorg för barn till föräldralediga, sjukskrivna och arbetslösa föräldrar. Skolverket<SPAN class="ft26">106 </SPAN>beräknar att antalet barn i såväl daghem som fritidshem ökat med <NOBR>4–5</NOBR> procent och att huvuddelen av de nytillkomna är barn till föräldralediga. Även barn till arbetslösa och sjukskrivna har ökat i antal inom barnomsorgen. Vistelsetiderna har blivit kortare genom att dessa barn bara har rätt till tre timmar om dagen. Andra barns vistelsetid är oförändrad.</P>
<P class="p126 ft25">Erfarenheterna vid införandet av maxtaxan tyder på en viss priskänslighet – när taxan sänktes. Men när taxan dessförinnan höjdes verkar efterfrågan ha varit helt prisokänslig.</P>
<P class="p329 ft2">Inkomstelasticiteten för offentliga tjänster är hög</P>
<P class="p44 ft1">Inkomstelasticiteten för offentliga tjänster är lättare att uppskatta än priselasticiteten, så länge man accepterar enkla mått, som bygger på inkomstandelar. Ställs kravet att mäta efterfrågan på grundval av den konsumerade volymen tjänster och att inkomstelasticiteten ska uppskattas med hänsyn till inträffade förändringar i priset för tjänsterna blir det genast lika svårt som att uppskatta pris-</P>
<P class="p486 ft33"><SPAN class="ft49">104</SPAN><SPAN class="ft133">Socialstyrelsen [2000 b].</SPAN></P>
<P class="p344 ft33"><SPAN class="ft49">105</SPAN><SPAN class="ft133">Socialstyrelsen [2000 b], s. 10 och s. 44.</SPAN></P>
<P class="p344 ft29"><SPAN class="ft49">106</SPAN><SPAN class="ft132">Skolverket [2003].</SPAN></P>
<P class="p487 ft8">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">elasticiteten eftersom mycket litet är känt om såväl priser som volymer av offentliga tjänster. Bygger elasticitetsberäkningarna på vad den offentliga sektorn tillhandahåller i form av tjänster tillkommer ytterligare svårigheter. En är att politikerna fungerar som ställföreträdande konsumenter. Det är svårt att veta hur representativa de är för individerna. En annan svårighet – av mindre betydenhet – är att fastställa hur stort utnyttjandet faktiskt är av dessa tjänster eftersom registrering inte alltid sker pga. att tjänsterna är gratis.</P>
<P class="p488 ft1">Fogel<SPAN class="ft26">107 </SPAN>har uppskattat inkomstelasticiteter för varor och tjänster i den amerikanska ekonomin. Den amerikanska ekonomin kännetecknas av att den offentliga sektorn är relativt liten och att en stor mängd tjänster av den art som den offentliga sektorn står för i Sverige och Europa tillhandahålls av privata företag. Man kan därför hävda att den konsumtion som sker i USA av dessa tjänster ger ett sannare uttryck för efterfrågan än den till nästan helt och hållet politikerstyrda konsumtionen i de europeiska välfärdsstaterna. Å andra sidan anses de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller inte lämpa sig för privata marknader, därför att tjänsterna medför externa effekter, marknaderna karaktäriseras av informationsasymmetrier, monopol, skalfördelar, svårigheter att ta betalt etc. som gör att utbudet blir mindre än optimalt. Fogels resultat sammanfattas i tabell 4.3.</P>
<P class="p320 ft1">Att den offentliga sektorns tjänster efterfrågas i stigande grad när inkomsterna ökar vittnar i hög grad utvecklingen av offentliga tjänster i Sverige om. Men också i andra länder har denna konsumtion ökat med stigande inkomster. I länder som Grekland, Turkiet och Spanien med ännu så länge lägre inkomster per capita är konsumtionen mindre omfattande. Det tycks inte spela någon roll att tjänsterna inte är skattefinansierade i så stor utsträckning som i Sverige. I USA väger välfärdstjänster t.o.m. tyngre i den totala konsumtionen än i Sverige. Det framgår av tabell 4.3, där hälso- och sjukvård, utbildning och övriga offentliga tjänster tillsammans svarar för 64 procent av all konsumtion exklusive fritid samt av tabell 1.1 som visar 36 procent offentliga tjänster av den totala konsumtionen i Sverige. På de inkomstnivåer som man har i USA och som ligger en bra bit över inkomsten per capita i Sverige efterfrågas således mer av det som i Sverige produceras i den offentliga sektorn.</P>
<P class="p489 ft29"><SPAN class="ft27">107 </SPAN>Fogel, R. [1999].</P>
<P class="p41 ft8">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p9 ft30">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p490 ft43">Tabell 4.3 Långsiktig inkomstelasticitet för några huvudgrupper av varor och tjänster i konsumtionen samt andelarna av konsumtionen (inkl. fritid) 1875 och 1995 i USA</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr4 td225"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td226"><SPAN class="p491 ft19">Långsiktig</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td227"><SPAN class="p492 ft24">Andel i konsumtion (inkl.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p493 ft24">inkomstelasticitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p14 ft19">fritid), %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td231"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td232"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td233"><SPAN class="p12 ft19">1875</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td234"><SPAN class="p14 ft19">1995</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p10 ft103">Mat, dryck</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td228"><SPAN class="p493 ft103">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td229"><SPAN class="p12 ft103">49</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td230"><SPAN class="p14 ft103">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p10 ft19">Kläder</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p493 ft19">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p12 ft19">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p14 ft19">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td10"><SPAN class="p10 ft21">Bostad</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td228"><SPAN class="p493 ft21">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td229"><SPAN class="p12 ft21">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft21">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p10 ft19">Hälso- och sjukvård</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p493 ft19">1,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p12 ft19">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p14 ft19">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td10"><SPAN class="p10 ft21">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td228"><SPAN class="p493 ft21">1,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td229"><SPAN class="p12 ft21">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td230"><SPAN class="p14 ft21">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p10 ft19">Övriga offentliga tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p493 ft19">1,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p12 ft19">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p14 ft19">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p10 ft19">Fritid</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p493 ft19">1,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p12 ft19">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p14 ft19">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p10 ft19">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p493 ft19">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p12 ft19">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p14 ft19">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft78">Anm.: 1 Fritid är värderad till genomsnittlig timlön.</P>
<P class="p24 ft22">Anm.: 2 Inkomstelasticiteterna är inte uppskattade med hänsyn till prisförändringar.</P>
<P class="p32 ft24">Källa: Fogel, R. [1999].</P>
<P class="p494 ft17"><SPAN class="ft17">4.3</SPAN><SPAN class="ft18">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p495 ft1">Skatternas överskottsbörda har beräknats i en fullständig allmänjämviktsmodell endast före skattereformen 1990. Då beräknades överskottsbördan till mycket höga tal. Beroende på vilken skatt som användes för att finansiera offentliga tjänster och beroende på till vilka tjänster inkomsterna användes bedömdes överskottsbördan variera mellan 0 och 6 kronor. Den största överskottsbördan uppstod vid finansiering med kommunalskatt, vilket är betydelsefullt eftersom det är kommunalskatter som finansierar de omfattande tjänster som genom att vara individuella erbjuder möjligheter till avgiftsfinansiering.</P>
<P class="p216 ft1">Olika utvärderingar av skattereformen har kommit fram till att överskottsbördan minskat med <NOBR>25–50</NOBR> procent. Efter skattereformen har skatterna åter höjts. Den effektiva skattesatsen på arbete är i dag nästan lika hög som före skattereformen.</P>
<P class="p207 ft1">Uppskattningarna av överskottsbördan är förknippade med stor osäkerhet. Likväl finns det skäl att anta att den är betydande och att det finns anledning att väga skattefinansieringens överskottsbörda mot effektivitetsförluster vid avgiftsfinansiering.</P>
<P class="p496 ft8">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Vad vet vi om överskottsbörda, pris- och inkomstelasticiteter?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft1">Osäkerheten beror i första hand på bristande kunskap om pris- och inkomstelasticiteter, särskilt priselasticiteten för arbete och arbetsinkomster. Kunskaperna beträffande pris- och inkomstelasticiteter för offentliga tjänster är än bristfälligare.</P>
<P class="p268 ft1">Vad som tycks kunna utläsas är att inkomstelasticiteten för offentliga tjänster, tagna i några stora och grova kategorier, är större än ett, men några mer exakta skattningar har inte gjorts. Priselasticiteterna för offentliga tjänster förefaller låga. Betalningsviljan förefaller hög för kompletterande utbud, trots den omfattande skattefinansieringen.</P>
<P class="p57 ft1">Sammantaget innebär det att konflikten mellan effektivitet och inkomstfördelning inte behöver vara så stor. Att ta ut avgifter på tjänster med en inkomstelasticitet större än 1 bidrar till att göra inkomstfördelningen jämnare. Även om avgifterna skulle överstiga marginalkostnaden eller inte ta hänsyn till externa effekter borgar den låga priselasticiteten för att effektivitetsförlusterna inte blir så stora. Den låga priselasticiteten gör att avgiftsfinansieringen inte skulle drastiskt minska konsumtionen av "nyttiga" tjänster. Kompletterande, marknadsprissatt eller avgiftsfinansierat utbud borde finna avsättning. För det talar också uttalad betalningsvilja. Den låga priselasticiteten gör att avgiftsintäkterna blir betydande.</P>
<P class="p497 ft8">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<P class="p0 ft0">5 Finansiering i dag och i morgon</P>
<P class="p498 ft17"><SPAN class="ft17">5.1</SPAN><SPAN class="ft18">Inledning</SPAN></P>
<P class="p135 ft1">I detta avslutande kapitel ska vi diskutera avgiftsfinansiering på olika områden. Mot bakgrund av hur finansieringen är utformad i dag ska vi tillämpa teorin för finansiering av offentliga verksamheter och se hur avgifter kan utformas för att tillmötesgå olika hänsynstaganden. Vi ska försöka beakta flera olika aspekter på en gång:</P>
<P class="p137 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Effektiv prissättning med hänsyn till tjänstens karaktär och marknaders möjlighet att fungera effektivt, eventuellt med kompletterande reglering.</P>
<P class="p136 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Skattefinansieringens överskottsbörda med hänsyn till om den offentliga tjänsten är komplementär till arbete eller fritid eller är neutral.</P>
<P class="p136 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Fördelningseffekten, både den direkt inkomstomfördelande effekten och den sociala betydelsen av att alla ges tillgång till tjänsten.</P>
<P class="p7 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>Effekter på ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p499 ft1">Resonemangen är försöksvisa eftersom de måste bygga på antaganden om pris- och inkomstelasticiteter m.m. som inte är särskilt väl belagda.</P>
<P class="p3 ft1">Sist i detta kapitel ska vi diskutera val av strategi för avgiftsfinansieringen. Avgifter har olika effekter på olika områden; finansie- <NOBR>rings-,</NOBR> <NOBR>ransonerings-,</NOBR> <NOBR>tillväxt-,</NOBR> <NOBR>effektivitets-,</NOBR> fördelnings- och konsumtionseffekter. Därför styrs valet av strategi av vilka effekter som är de viktigaste att uppnå respektive att undvika. Frågan är vilka områden som kommer i första hand om den väsentliga målsättningen i första hand är att:</P>
<P class="p500 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>skapa ett så stort finansieringsutrymme som möjligt, <SPAN class="ft104">N </SPAN>skapa så goda tillväxtmöjligheter som möjligt,</P>
<P class="p7 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>undvika att avgifterna medför effektivitetsförluster,</P>
<P class="p501 ft8">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>undvika att avgifterna skapar en mer ojämn inkomstfördelning</P>
<P class="p237 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>undvika att hämma konsumtionen av ”nyttiga” varor och tjänster.</P>
<P class="p502 ft17"><SPAN class="ft17">5.2</SPAN><SPAN class="ft18">Sjukvård</SPAN></P>
<P class="p175 ft1">Subventionering av sjukvård har motiverats av att konsumtionen har positiva externa effekter. Det är viktigt att poängtera att resonemanget rörande externa effekter för att vara relevant i finansieringsfrågan ska avse effekterna <SPAN class="ft57">på marginalen</SPAN>. Självklart är de externa effekterna helt andra och mycket betydelsefullare om vi talar om <SPAN class="ft57">all </SPAN>sjukvård. I ett land som saknar elementär sjukvård och sanitära förhållanden är de externa effekterna påtagliga jämfört med i ett land med en väl utbyggd hälso- och sjukvård och där huvuddelen av sjukdomarna är vällevnadssjukdomar. De effektivitetsförluster som kan uppstå på grund av avgiftsfinansiering av sjukvård i Sverige har knappast med externa effekter att göra. Däremot kan effektivitetsförluster uppstå genom att förebyggande vårdinsatser försummas.</P>
<P class="p249 ft1">Behovet av sjukvård är svårt att förutse. Tillgång till sjukvård baseras på bedömningar av behov och ransoneras av vårdgivare. Detta gör det motiverat att överväga en försäkringslösning.</P>
<P class="p119 ft1">Finansieringen och tillhandahållandet kan liknas vid en försäkring. Man betalar via skatt en "försäkringspremie". Skatt utgör 98 procent av den offentliga sjukvårdens intäkter. Skatten fungerar som en obligatorisk premie, vilket är motiverat för att hantera problemet med fripassagerare. Vid sjukdom ersätts kostnaderna av samhället. Högkostnadsskyddet medför en självrisk för den ”försäkrade”. Skillnaden mot en riktig försäkring är att man ändå kan få vård utan att ha betalt någon ”premie”, dvs. skatt, vilket gör att skatten har en snedvridande inverkan på arbetsincitamentet.</P>
<P class="p50 ft1">Situationen kompliceras av att den rena riskförsäkringen blandas med en efterfrågestyrd sjukvård. Försäkringstagarna ska kunna söka och få vård i viss utsträckning efter egen önskan. Ett försäkringsbolag kan självklart inte låta försäkringstagarna själva agera skadereglerare. Detta skapar ett effektivitetsproblem.</P>
<P class="p50 ft1">”Sjukvårdsförsäkringen” – dvs. landstingens tillhandahållande av subventionerad sjukvård – ger ersättning efter behov samtidigt som den finansieras av en skatt som är proportionell mot inkomsten. Om behovet – risken att bli sjuk – vore lika stor för alla människor borde premien också vara lika stor för alla för att vara försäkrings-</P>
<P class="p225 ft8">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">mässig och fördelningsmässigt neutral. I förhållande till inkomsten skulle premien då bli väsentligt större för en låginkomsttagare än för en höginkomsttagare. En proportionell inkomstskatt leder således till en väsentlig inkomstomfördelning.<SPAN class="ft26">108</SPAN></P>
<P class="p2 ft1">Konsumtionen av sjukvård är dock inte lika stor i alla inkomstklasser. Den är visserligen större i lägre inkomstklasser, men i förhållande till behovet ökar den med stigande inkomst<SPAN class="ft26">109</SPAN>. Behovsransoneringen fungerar således inte (som avsett?). Trots detta skulle en finansiering efter kostnad i stället för den proportionella inkomstskatt som i dag betalas leda till en väsentligt ojämnare inkomstfördelning<SPAN class="ft26">110</SPAN>.</P>
<P class="p3 ft1">Omfördelningen skapar en överskottsbörda. Överskottsbördan av skattefinansierad sjukvård bör vara mindre än för många andra offentliga tjänster. Tjänsterna kan visserligen betraktas som nära nog perfekta substitut för privat konsumtion (när man erhåller vård är det vård man vill ha och inte annan konsumtion) men ransoneringen gör att värdet i förhållande till inkomsten faller med stigande inkomst, vilket gör att inkomsteffekten på arbetsutbudet av kombinationen skatt och offentlig konsumtion tenderar att öka arbetsutbudet ju högre inkomsten är. Tjänsterna är också neutrala i förhållande till arbete och fritid eftersom man inte arbetar mindre för att konsumera mera sjukvård<SPAN class="ft26">111</SPAN>. Däremot kan tjänsterna göra att arbetsutbudet ökar genom att folk blir friska.</P>
<P class="p126 ft1">Högkostnadsskyddet skapar en självrisk. Kostnaden för självrisken är troligen densamma i alla inkomstklasser, eller möjligen något lägre i lägre inkomstklasser. Kostnaden för självrisken väger alltså tyngre (tar en större andel av inkomsten) i lägre inkomster än i högre. Detta motväger den inkomstutjämnande effekten av skattefinansieringen, men väger – på grund av avgifternas ringa betydelse – ganska lätt i omfördelningen.</P>
<P class="p4 ft25">Ett problem med ransonering av vård är att den är svår att upprätthålla. Avgifter kan stödja ransoneringen. Men avgifter måste</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft49">108</SPAN><SPAN class="ft39">Omfördelningen skulle vara effektivare om motsvarande summa betalats i reda pengar till alla, eftersom värdet skulle vara relativt större ju lägre inkomst en individ har jämfört med en subventionerad tjänst för motsvarande belopp. Att man ändå väljer att bedriva inkomstomfördelning på detta sätt beror förmodligen på att det är lättare att få politisk acceptans för paternalistiska än för rent filantropiska motiv. Detta har berörts ovan.</SPAN></P>
<P class="p128 ft33"><SPAN class="ft49">109</SPAN><SPAN class="ft133">Diderichsen, F. [2000].</SPAN></P>
<P class="p108 ft28"><SPAN class="ft49">110</SPAN><SPAN class="ft56">Gerdtham, </SPAN><NOBR>U-G.</NOBR> & Sundberg, G. [1998] uppskattar att sjukvårdens finansiering är svagt progressiv 1980 och 1990 trots patientavgifter, som är regressiva. Emmerson, C. & Reed, H. [2002] uppskattar några år senare tvärtom finansieringen som regressiv.</P>
<P class="p244 ft29"><SPAN class="ft49">111</SPAN><SPAN class="ft135">Kopplingen till försäkringen av inkomstbortfallet i samband med sjukdom komplicerar bilden. Betald fritid kan erhållas om man lyckas bli sjukskriven utan att vara sjuk. Då blir sjukvården ett starkt komplement till fritid och överskottsbördan ökar.</SPAN></P>
<P class="p504 ft8">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">kombineras med ett högkostnadsskydd för att försäkringsfunktionen ska kvarstå. För att stärka ransoneringen och frigöra resurser för mera komplicerade sjukvårdsbehov borde beloppet som högkostnadsskyddet inte omfattar höjas. Höjs beloppet för högkostnadsskyddet blir inkomstfördelningen dock mera ojämn. Ett sätt att undvika denna effekt är att göra högkostnadsskyddet beroende av inkomsten – ju högre inkomst desto högre självrisk och högkostnadsskydd<SPAN class="ft26">112</SPAN>. Det ökar inkomstomfördelningen och minskar skattefinansieringen. Ett inkomstberoende högkostnadsskydd skapar inte marginaleffekter på samma sätt som inkomstberoende avgifter för exempelvis barnomsorg. Det beror på att barnomsorgen är en tjänst som fortlöpande konsumeras medan sjukvård och läkemedel är något som man konsumerar vid vissa tillfällen i livet.</P>
<P class="p120 ft1">Problemet med ransonering av vården efter behov är att det lämnar viss efterfrågan otillfredsställd. Detta är ofrånkomligt. Problemet kan åtgärdas genom att tillse att det finns vård att köpa till den fulla kostnaden, alternativt att det finns försäkringar att köpa som täcker sjukvård utöver den behovsprövade<SPAN class="ft26">113</SPAN>. Ur fördelningssynpunkt är det helt neutralt om den som vill köpa en viss behandling eller ett visst läkemedel betalar den fulla kostnaden. Också om en person köper sig förbi kön. Det har samma effekt som om personen lämnar kön och köper sig vård någon helt annan stans. Detta är effektivt: personen ifråga får vård i överensstämmelse med sina preferenser, är beredd att betala den fulla kostnaden för att få behandling tidigare och tillför därigenom resurser som gör att de som står före i kön behåller sina platser samt lämnar sin plats i kön, vilket gör att de som står bakom flyttar fram ett steg.</P>
<P class="p505 ft1">Ökad avgiftsfinansiering av sjukvård bör alltså utformas så att det belopp som högkostnadsskyddet inte omfattar ökar med ökande inkomst. Med ett inkomstberoende högkostnadsskydd kan patientavgifterna närmas marginalkostnaden. Det offentliga kan erbjuda avgiftsfinansierade försäkringar för den som vill försäkra bort ett högt högkostnadsskydd. Därmed förbättras inkomst-</P>
<P class="p104 ft33"><SPAN class="ft49">112</SPAN><SPAN class="ft133">Söderström, L. [1991].</SPAN></P>
<P class="p311 ft33"><SPAN class="ft49">113</SPAN><SPAN class="ft38">I Storbritannien har 41,2 procent av befolkningen i den högsta inkomstdecilen privata sjukvårdsförsäkringar. Det antyder en mycket hög inkomstelasticitet. Trots detta finansieras en nästan lika stor andel av alla sjukvårdsutgifter av den offentliga sektorn som i Sverige, se Emmerson, C. & Reed, H. [2002]. I Frankrike har så mycket som 85 procent av hela befolkningen privata sjukförsäkringar, se Mossialas, E. & Dixon, A. [2002], s. 276. Andelen skattefinansierade sjukvårdsutgifter är något lägre än i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p506 ft8">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft25">fördelningen samtidigt som ransoneringen och effektiviteten stärks och resurser frigörs.</P>
<P class="p251 ft1">Privata köp av vård eller försäkringar bör samtidigt underlättas, detta för att otillfredsställd efterfrågan ska kunna tillgodoses. Sådana köp bör kunna ske såväl på offentligt finansierade vårdinrättningar som på helt privatfinansierade. Det är viktigt att hålla isär den behovsprövade – försäkringsmässiga – vården från den efterfrågestyrda genom att privata köp självklart inte avräknas mot högkostnadsskyddet.</P>
<P class="p2 ft1">Att ordna privatfinansierad vård vid sidan av offentlig, subventionerad vård är dock inte lätt. För privata vårdgivare innebär det att konkurrera med den offentliga sektorn, som tar noll i pris. Även om det är klart att den offentliga sektorn inte kommer att leverera den önskade vården är det oundvikligt att patienten jämför det fulla priset med nollpriset och finner det högt, ibland mycket högt. För enklare undersökningar och behandlingar finns det en marknad som redan börjat spira i vårdköernas spår. Enstaka patienter åker utomlands för komplicerade behandlingar.</P>
<P class="p4 ft1">För privata vårdgivare finns alltid risken att den offentliga sektorn plötsligt erbjuder tjänsterna, inför en ny behandling, höjer kvaliteten eller eliminerar köerna och att marknaden för de privata vårdgivarna därför upphör att existera. Om i stället offentliga vårdgivare skulle stå för den kompletterande produktionen skulle detta problem bortfalla: när finansieringen inte är tillräcklig produceras tjänsterna för att säljas och när finansieringen tillåter det produceras de skattefinansierat. Om en väsentlig del av vårdproduktionen är utlagd på privata vårdgivare genom entreprenader kan växling från patientfinansierad till skattefinansierad vård också ske smidigt.</P>
<P class="p342 ft1">Trycket på skattefinansiering blir dock mycket stort när skattefinansiering existerar sida vid sida med privat finansiering, inte minst om behovsransoneringen inte fungerar strikt. I detta avseende är det en fördel om den behovsstyrda och den efterfrågestyrda vården separeras organisatoriskt.</P>
<P class="p507 ft8">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft17"><SPAN class="ft17">5.3</SPAN><SPAN class="ft18">Äldreomsorg</SPAN></P>
<P class="p130 ft1">Av samhällets totala nettoutgifter för äldre utgjordes 60 procent av pensioner och bidrag och 40 procent av kostnader för vård och omsorg<SPAN class="ft26">114</SPAN>. Det är således mycket betydande belopp för vård och omsorg som ska finansieras. Om all vård och omsorg skulle finansieras ur de offentliga pensionerna och bidragen skulle två tredjedelar av dessa efter skatt gå åt. Detta gäller för pensionärskollektivet som helhet. Det är en mindre grupp av alla pensionärer som konsumerar den offentliga vården och omsorgen. Och denna grupp har genomsnittligt lägre inkomster än andra pensionärer<SPAN class="ft26">115</SPAN>. Hälften av vård och omsorg för äldre är sjukvård<SPAN class="ft26">116 </SPAN>. Om bara omsorgen skulle finansieras ur de äldres inkomster skulle det motsvara en tredjedel av dessa.</P>
<P class="p37 ft1">I dag finansieras äldrevården och <NOBR>-omsorgen</NOBR> bara i ringa mån av avgifter. Tidigare gick utvecklingen inom äldreomsorgen entydigt mot avgifter som var inkomstrelaterade. De marginaleffekter detta skapade bör inte ha haft några betydande incitamentseffekter. Det har hävdats att marginaleffekterna på lång sikt skulle kunna få effekt på sparbenägenheten. Detta förefaller mindre självklart eftersom det i de flesta fall råder en betydande osäkerhet rörande vilken omfattning av vård en person kan komma att behöva som gammal.</P>
<P class="p478 ft1">De avgifter som togs ut tidigare var också relaterade till tjänsternas omfattning.</P>
<P class="p102 ft1">Från den 1 juli 2002 gäller dels en maxtaxa för omsorgstjänster, dels en maxtaxa för boende, dels ett förbehållsbelopp för boende och vård. Förbehållsbeloppet är den inkomst som en pensionär ska ha kvar innan avgift för boende, vård eller omsorg får tas ut. Detta innebär att avgifterna blir inkomstrelaterade upp till en viss nivå. Avgifterna kan fortfarande utformas för att svara mot insatsernas omfattning men har mer och mer kommit att utformas som enhetstaxor.</P>
<P class="p509 ft1">Totalt bedömdes<SPAN class="ft26">117 </SPAN>50 procent av vårdtagarna genom dessa reformer få sin ekonomiska situation förbättrad, huvuddelen – 45 procent – till följd av förbehållsbeloppet, bara 6 procent till följd av maxtaxan. I takt med att pensionärernas inkomster ökar</P>
<P class="p510 ft33"><SPAN class="ft49">114</SPAN><SPAN class="ft133">Statskontoret [1999], s. 62.</SPAN></P>
<P class="p74 ft33"><SPAN class="ft49">115</SPAN><SPAN class="ft133">SOU 1999:33, s.118.</SPAN></P>
<P class="p74 ft28"><SPAN class="ft49">116</SPAN><SPAN class="ft131">Statskontoret [1999], s. 124.</SPAN></P>
<P class="p74 ft29"><SPAN class="ft49">117</SPAN><SPAN class="ft132">Regeringens proposition 2000/01:149.</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">kommer de att kunna få betala en allt större andel av vårdtjänsternas kostnader i avgift. Maxtaxan och maxhyran sätter dock en gräns. Reformen beräknas ha minskat kommunernas avgiftsintäkter med 1,3 miljarder kronor.</P>
<P class="p2 ft1">Frågan är varför pensioner, offentliga och privata samt avtalspensioner inte ska användas för att betala för äldreomsorg. Bara i begränsad utsträckning sker så i dag. Om pensionen bedöms ge en rimlig levnadsstandard bör den också kunna användas för att betala för boende, resor, hemtjänst, fotvård etc. Äldres sjukvård bör däremot finansieras på samma sätt som för alla andra, dvs. med skatt och ett högkostnadsskydd för patientavgifter.</P>
<P class="p3 ft1">Om förbehållsbeloppet inte höjs eller höjs måttligt samtidigt som pensionerna ökar i takt med den allmänna inkomstutvecklingen kommer de äldre som utnyttjar samhällets omsorgstjänster att successivt få betala en allt större andel av äldreomsorgens kostnader. Det förutsätter att maxtaxorna också höjs successivt. Maxtaxan fungerar som ett högkostnadsskydd. Också på detta område skulle det kunna utformas så att maxtaxan ökar med inkomsten. Inkomstfördelningen inom gruppen pensionärer blir därigenom jämnare.</P>
<P class="p46 ft1">Tjänsterna på detta område saknar externa effekter och har inga skalfördelar. Däremot finns vissa inslag av paternalism, som till en del kan vara motiverad av att tjänsterna kan ha förebyggande funktioner. Upp till marginalkostnaden förbättrar avgifter effektiviteten i resursutnyttjandet. En betydelsefull välfärdseffekt är värdet för omsorgstagare och anhöriga att via avgiftsfinansieringen börja kunna ställa krav på omvårdnaden och välja vårdgivare. Denna effekt kan också uppnås genom omsorgscheckar, vilka ger vårdtagarna möjligheter att välja typ av tjänst och tjänsteproducent. Avgifter i nivå med kostnaderna och omsorgscheckar öppnar för privata företag att erbjuda tjänster.</P>
<P class="p126 ft1">Incitamentseffekterna på arbetsutbudet av avgifter kan förmodas vara ringa, men inte helt försumbara, eftersom ett alternativ till avgiftsbelagd kommunal hemtjänst är yngre – och möjligen förvärvsarbetande – anhörigas insatser.</P>
<P class="p511 ft8">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft17"><SPAN class="ft17">5.4</SPAN><SPAN class="ft18">Barnomsorg</SPAN></P>
<P class="p175 ft1">Införandet av maxtaxan bör främst ha gynnat högre inkomsttagare och ha lett till större inkomstskillnader. Barnomsorg kan tänkas vara en tjänst med en inkomstelasticitet som är ett eller större. Fri tillgång till en sådan tjänst ökar inkomstskillnaderna. För att minska inkomstskillnaderna borde man på ett sådant område tillhandahålla en basnivå gratis och utöver den ta ut avgifter. Men på detta område kommer fördelningsambitionen i konflikt med effektiviteten som går ut på att öka arbetsutbudet. När det gäller barnomsorg kan det tvärtom vara så att det är konsumtionen över en viss nivå som man önskar subventionera – för att rätta till inkomstskatternas marginaleffekt på arbetsutbudet. Då kan man inte tillämpa principen att tillhandhålla en basnivå gratis och ta betalt för konsumtion därutöver.</P>
<P class="p320 ft1">Även före införandet av maxtaxan i barnomsorgen svarade avgifterna för en liten del av kostnaderna. Maxtaxan sänkte den genomsnittliga barnomsorgsavgiften och eliminerade så gott som fullständigt differentieringen av avgifter efter hushållsinkomst. Barnomsorg är i hög grad ett komplement till arbete. Den genomsnittliga sänkningen av avgiften men kanske i än högre grad borttagande av de progressiva avgifterna borde ha gynnat arbetsutbudet och därmed reducerat överskottsbördan av den extra skatt som krävs för finansieringen. Mot detta talar att priselasticiteten förfaller vara låg och att det i huvudsak varit barn till föräldralediga, sjukskrivna och arbetslösa som nyinskrivits till följd av reformen.</P>
<P class="p37 ft1">Ett alternativ för att gynna arbetsutbudet vore att avgiftsfinansiera barnomsorgen i betydande grad och samtidigt medge full avdragsrätt för kostnaden mot inkomst av tjänst vid inkomsttaxeringen. Avdragsrätten skulle vara värdefullare ju högre inkomst hushållet har och därigenom på samma sätt som kraftigt subventionerad barnomsorg – fast i mindre omfattning – ge incitament till arbete, därtill större incitament ju produktivare arbetskraft. Det skulle också ha fördelen att bara ge incitament till personer med inkomst av tjänst. Nackdelen med ett system med avdragsrätt skulle vara att man antingen skulle tvingas accepteras att alla inte har råd med barnomsorg eller att samhället skulle gå in och betala den del som inte kan utnyttjas för avdrag på grund av låg inkomst. Den senare lösningen skulle ge upphov till hög marginaleffekt och negativa incitament till arbete för hushåll med låga inkomster. Detta talar för att dagens finansiering av barnomsorgen kanske är</P>
<P class="p512 ft8">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p513 ft1">det bästa systemet<SPAN class="ft26">118</SPAN>, men att avgiftsnivån borde kunna höjas, samtidigt som en differentiering av avgifterna görs i de lägsta inkomstskikten.</P>
<P class="p514 ft17"><SPAN class="ft17">5.5</SPAN><SPAN class="ft18">Utbildning</SPAN></P>
<P class="p242 ft1">En person som utbildar sig anses inte bara höja sin egen produktivitet och lön utan höjer även andras. Den allmänna utbildningsnivån i ett samhälle bidrar starkt till att bestämma den allmänna levnadsstandarden. Denna levnadsstandard kan personer som inte utbildar sig i stor utsträckning komma i åtnjutande av. Viss utbildning har av detta skäl gjorts obligatorisk. Utbildning därutöver har av samma skäl ansetts böra vara gratis, för att människor ska utbilda sig i större utsträckning än de skulle göra av rent privatekonomiska skäl.</P>
<P class="p45 ft1">Betydande undantag görs dock från denna regel. Dels finansierar studerande på gymnasienivå och högskolenivå merparten av kostnaderna själva genom förlorade arbetsinkomster. Dels finansierar arbetsgivare en mycket omfattande personalutbildning – minst <NOBR>6–7</NOBR> dagar per anställd och år motsvarande cirka 3 procent av BNP.</P>
<P class="p3 ft1">Att utbildning ger andra än den som utbildas ett värde har fog för sig när den allmänna utbildningsnivån i ett land är låg. Men gäller den alltjämt när utbildningsnivån redan är hög? Gäller den för ytterligare utbildningsinsatser?</P>
<P class="p515 ft1">Detta har börjat ifrågasättas.<SPAN class="ft26">119 </SPAN>Det är mycket svårt att visa effekter på ekonomisk tillväxt av utbildning i utvecklade länder. För den enskilde kan utbildning ändå vara starkt privatekonomiskt motiverat medan det för samhället medför alltför stora produktionsförluster för att uppväga utbildningens framtida produktivitetsvinst. Vi har ovan sett att den allt kortare tiden i förvärvsarbete skapar ett behov av skattefinansierad försörjning som är problematisk. Mot den bakgrunden är det rimligt att fråga sig om utbildning ska subventioneras i obegränsad omfattning.</P>
<P class="p516 ft28"><SPAN class="ft49">118</SPAN><SPAN class="ft56">Bortsett från att skattefinansieringen utgörs av kommunalskatt, som är förenad med en särskilt hög överskottsbörda, se tabell 3.4.</SPAN></P>
<P class="p108 ft33"><SPAN class="ft49">119</SPAN><SPAN class="ft38">Wolff, A. [2001] ifrågasätter om inte i själva verket hela vinsten är privat och att den bara i begränsad omfattning motsvaras av en samhällsekonomisk vinst. Det är inte orimligt att tänka sig att utbildning skapar stora undanträngningseffekter: den som är bäst utbildad får jobbet. Gemmel, N. [1997] och Temple, J. [2001] gör båda översikter av forskningen rörande externa effekter av utbildning. Se också Emmerson, C. & Reed, H. [2002] och Andersson, F. och Konrad, K. [2002].</SPAN></P>
<P class="p487 ft8">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft1">Att det lönar sig för den enskilde men kanske inte för samhället beror på att utbildning kommit att få rollen av s.k. ”statusvara”<SPAN class="ft26">120</SPAN>. Det är en vara eller egenskap som innebär att innehavaren går före andra som inte har den. Den välutbildade går före den måttligt utbildade i konkurrens om ett jobb utan att utbildningen har så mycket att göra med effektiviteten i arbetet.</P>
<P class="p57 ft1">Högre utbildning har en inkomstelasticitet över ett som gör att effekten av subventionering ökar inkomstskillnaderna<SPAN class="ft26">121</SPAN>. Om universitet och högskolor tar ut terminsavgifter måste ungdomar låna till dessa eftersom de inte har de finansiella resurserna att betala för sig – om inte föräldrarna betalar. I dag lånar de till sitt uppehälle under studietiden. Det är förenat med ett visst risktagande att låna till högre utbildning. Det kan avskräcka, i första hand studerande med svag ekonomisk uppbackning från sin familj. Därför är det rimligt – för att ge alla möjlighet till högre studier – att återinföra avbetalningar i förhållande till förvärvsinkomst. Den som lyckas i förvärvslivet får betala sina lån och därmed terminsavgifterna. Den som inte lyckas behöver inte göra det. Detta skapar en jämnare inkomstfördelning genom att människor med lägre inkomster inte längre betalar framtida höginkomsttagares. Genom att koppla återbetalningen till de framtida inkomsterna behöver rekryteringen inte snedvridas trots terminsavgifter. Ett första steg kunde vara att införa terminsavgifter från och med sjunde terminen.</P>
<P class="p517 ft1">Finansieringen av högre utbildning är mycket ansträngd i många europeiska länder till följd av den kraftiga studenttillströmningen. Det är svårt att upprätthålla kvalitetskraven. Studiefinansieringen har därför skärpts genom att bidragsdelen minskar, återbetalningskraven ökar och terminsavgifter börjat införas. I England har terminsavgifter införts men gjorts beroende av föräldrarnas inkomst. Studenterna kan låna till terminsavgifter. Återbetalningen tar hänsyn till den utbildades inkomst senare i livet. Jämfört med om högskolan och de studerande under studietiden skulle finansierats helt och hållet med skattemedel (enligt det gällande skattesystemet) har det rådande finansieringssystemet en tydlig, inkomstomfördelande effekt från personer med hög utbildning och höga inkomster till personer med medelinkomster och låga inkomster. Effekten på rekryteringen till högre utbildning och i nästa led på lönerna ingår inte i analysen. Om utbudet av högutbildade minskar kan lönerna</P>
<P class="p326 ft33"><SPAN class="ft49">120</SPAN><SPAN class="ft133">På engelska ”positional good”.</SPAN></P>
<P class="p123 ft29"><SPAN class="ft49">121</SPAN><SPAN class="ft132">Ericson, P. & Hussénius, J. [2000].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p513 ft1">drivas upp, vilket skulle förta en del av omfördelningseffekten<SPAN class="ft26">122</SPAN>. Även i några tyska delstater har terminsavgifter införts från den sjunde terminen.</P>
<P class="p514 ft17"><SPAN class="ft17">5.6</SPAN><SPAN class="ft18">Socialförsäkringar</SPAN></P>
<P class="p44 ft1">Socialförsäkringarna – i huvudsak <NOBR>pensions-,</NOBR> sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna – syftar till att skydda människor från inkomstbortfall. Ett ytterligare sådant skydd är försörjningsstöd. Socialförsäkringarna finansieras av en blandning av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och skatt (se diagram 2.5). Försörjningsstöd finansieras av kommunalskatt. En försäkring mot inkomstbortfall lider av samma problem med fripassagerare som "sjukvårdsförsäkringen" och måste därför göras obligatorisk. Försörjningsstödet med tillhörande finansiering skulle kunna ses som det minimala obligatoriet. Resten skulle kunna vara helt frivillig.</P>
<P class="p4 ft1">Det som kallas socialförsäkringar är i Sverige och i många andra länder en blandning av försäkring och bidrag – en försäkring med skattemässig omfördelning. När vi här talar om avgiftsfinansiering innebär det att göra socialförsäkringarna mer försäkringsmässiga. Försäkringsmässighet innebär i sin tur att försäkrades inbetalningar, risker och utbetalningar till försäkrade ska motsvara varandra.</P>
<P class="p434 ft1">Trots en försäkringsmässig utformning kan en socialförsäkring få en omfördelande effekt. Det inträffar när det råder ett samband mellan låg inkomst och hög risk samtidigt som premierna är satta utan hänsyn till att så är fallet. För att vara försäkringsmässigt satta premier måste dessa sättas innan det är uppenbart vem som blir en högrisk- och vem som blir en lågriskperson, dvs. i unga år<SPAN class="ft26">123</SPAN>. Ut- formade på detta sätt får socialförsäkringar under vissa förutsättningar en inkomstomfördelande effekt utan att förorsaka någon snedvridning av incitamenten<SPAN class="ft26">124</SPAN>.</P>
<P class="p518 ft1">Palme och Sjöberg<SPAN class="ft26">125 </SPAN>ger en översikt av utvecklingen i Europa vad gäller socialförsäkringar. Under efterkrigstiden har utvecklingen – i länder med olika utgångspunkter och traditioner på området – gått mot mera försäkring och mindre skattemässig</P>
<P class="p415 ft33"><SPAN class="ft49">122</SPAN><SPAN class="ft133">Emmerson, C. & Reed, H. [2002].</SPAN></P>
<P class="p344 ft33"><SPAN class="ft49">123</SPAN><SPAN class="ft133">Dvs. bakom Rawls ”slöja av okunnighet”, se Rawls, J. [2001].</SPAN></P>
<P class="p344 ft28"><SPAN class="ft49">124</SPAN><SPAN class="ft131">Pestieau, P. [2002].</SPAN></P>
<P class="p344 ft29"><SPAN class="ft49">125</SPAN><SPAN class="ft132">Palme, J. & Sjöberg, O. [2002].</SPAN></P>
<P class="p487 ft8">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft1">omfördelning. Så även i Sverige (vilket också styrks av Ståhlberg<SPAN class="ft26">126</SPAN>). Inkomsttryggheten har utsträckts till allt fler och allt högre upp i inkomstklasserna. Inbetalningar och utbetalningar matchar varandra i allt högre utsträckning, vilket gör systemen mer försäkringsmässiga – och samtidigt mindre omfördelande.</P>
<P class="p57 ft1">Pensionssystemet har gjorts mera försäkringsmässigt med pensionsöverenskommelsen 1995. Det har givits karaktären av ett tvångssparande. I huvudsak får man tillbaka det man sparat och då med "ränta" (bortsett från att man garanteras pension hela livet ut oavsett om ens eget sparande skulle räcka eller ej och bortsett från att efterlevande inte erhåller överblivet sparkapital). Det inkomstomfördelande inslaget har gjorts mera tydligt samtidigt som det snävats in – inkomster över 7,5 basbelopp belastas av en arbetsgivaravgift utan att det renderar någon pensionsrätt, medan garantipension, pensionsrätt på sjukpenning, <NOBR>a-kassa</NOBR> och föräldrapenning finansieras över statsbudgeten. Någon utvärdering av den totala omfördelande effekten jämfört med det gamla systemet har inte gjorts. Incitamentet att arbeta längre är påtagligt och har stärkts i det nya systemet<SPAN class="ft26">127</SPAN>.</P>
<P class="p103 ft1">Socialförsäkringarna kan göras än mer försäkringsmässiga genom att utmönstra skattedelen. Det kan göras på olika sätt. Antingen anpassar man ersättningarna till inbetalningarna, vilket skulle innebära att inkomstbortfallsprincipen skulle tillämpas utan begränsning uppåt i inkomst – eftersom inbetalningar i stor utsträckning följer inkomsterna uppåt utan begränsning (med några undantag). Eller anpassas inbetalningarna till ersättningarna, vilket skulle innebära att inbetalningar på inkomster över vissa nivåer skulle upphöra (skattedelen). I båda fallen aktualiseras någon annan finansiering via skatt av ersättningar som inte motsvaras av inbetalningar, dvs. för människor med låga inkomster. I det nya pensionssystemet görs denna finansiering tydligare genom att överinbetalningarna kanaliseras via statsbudgeten till garantipensionerna.</P>
<P class="p72 ft1">Inkomstfördelningen blir ojämnare dels på grund av att inkomsttagare med höga inkomster inte längre betalar mer än de får, dels på grund av att människor med låga inkomster inte får en tillräcklig ersättning. Det senare kan korrigeras genom skattefinansierade bidrag – eventuellt i form av ett bidrag till försäkringssystemet – men det aktualiserar således skattefinansiering. Frågan är då vad som har den största snedvridande effekten – den skatt</P>
<P class="p519 ft33"><SPAN class="ft49">126</SPAN><SPAN class="ft133">Ståhlberg, </SPAN><NOBR>A-C.</NOBR> [2002].</P>
<P class="p123 ft29"><SPAN class="ft49">127</SPAN><SPAN class="ft132">Palme, M. & Svensson, I. [2002].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">som krävs för att finansiera bidragen till människor med låga inkomster eller ett socialförsäkringssystem där människor över en viss inkomst betalar in mer än de kan räkna med att få ut. Det är givetvis frågan om hur skatten utformas. Den kan utformas så att den får exakt samma marginaleffekt som socialförsäkringssystemets överinbetalningar. Men det är möjligt att överinbetalningar via socialförsäkringssystemet lättare föredras än en öppen skattefinansiering och därför får en mindre snedvridande verkan.</P>
<P class="p4 ft1">Genom att öka försäkringsmässigheten minskar således marginaleffekten. Det har samma verkan som att minska överskottsbördan genom att sänka skatterna. Det är svårt att identifiera några effektivitetsförluster till följd av den ökade försäkringsmässigheten, tvärtom ökar effektiviteten. Men det är möjligt att tänka sig att utforma försäkringen ännu mer försäkringsmässigt med olika självrisker, bonus, högre eller lägre ersättningsnivå och branschmässiga, åldersmässiga och andra hänsynstaganden<SPAN class="ft26">128</SPAN>. Det är liktydigt med att minska överskottsbördan. De kompletteringar som görs i form av avtalspensioner, avtalad sjukförsäkring m.m. har förutsättningar att anpassa försäkringarna till individernas önskemål och en mera försäkringsmässig bedömning.</P>
<P class="p126 ft1">Ett grundproblem med ett obligatorium är att det kan komma att läggas på en nivå som inte passar merparten av individerna. Är det möjligt att komplettera den obligatoriska försäkringen med tilläggsförsäkringar är en för låg nivå inte något problem. Är nivån däremot för hög gör individen en välfärdsförlust. Framväxten av avtalsförsäkringar och privata pensionsförsäkringar tyder på att nivån inte skulle vara för hög för de flesta.</P>
<P class="p4 ft1">Ur tillväxtsynpunkt spelar det en roll vilken väg man går. Om den offentliga sektorn lägger beslag på all försäkring mot inkomstbortfall finns ingen marknad för privata försäkringar och inga företag som utvecklar dessa produkter<SPAN class="ft26">129</SPAN>. Om den ökade försäkringsmässigheten däremot åstadkoms genom att inskränka den offentliga försäkringens omfattning lämnas en marknad för privata företag. Att avtalsförsäkringarna har vuxit i omfattning tyder på att den offentliga sektorn lämnar en del av efterfrågan otillfredsställd. Förutom att ta vara på denna marknad får företagen en bas att utveckla nya produkter på. Eftersom avgiftsnivån minskar så minskar också – beroende på att försäkringen inte är försäkringsmässigt utformad – överskottsbördan. Den privata marknaden</P>
<P class="p429 ft33"><SPAN class="ft49">128</SPAN><SPAN class="ft133">Söderström, L. & Rikner, K. [2002] ger exempel på detta.</SPAN></P>
<P class="p110 ft29"><SPAN class="ft49">129</SPAN><SPAN class="ft132">Ståhlberg, </SPAN><NOBR>A-C.</NOBR> [2002].</P>
<P class="p487 ft8">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">verkar tämligen effektivt tillmötesgå den otillfredsställda efterfrågan – i varje fall i den kollektiva form som avtalsförsäkringar innebär. Några effektivitetsförluster verkar därför inte uppstå. Det nya pensionssystemet lämnar ett större utrymme för kompletterande privata försäkringar än det tidigare.</P>
<P class="p57 ft1">En lösning som mildrar konflikten mellan offentlig finansiering och tillväxt är att göra försäkringarna obligatoriska men låta privata företag tillhandahålla dem. Så är ansvarighetsförsäkringen i trafiken utformad. I Finland är pensionsförsäkringen utformad på detta vis.</P>
<P class="p119 ft1">Om socialförsäkringarna utformas i huvudsak försäkringsmässigt ligger det en pedagogisk poäng i att låta den som erhåller förmånerna också stå för finansieringen. Men i Sverige har man gått motsatt väg: den enskilde, till vars inkomst förmånerna är knutna, ser allt mindre av betalningarna för systemen, bortsett från en liten uppgång i egenavgifter för sjukvård och pensioner. Tidigare finansierades sjukförsäkringen i mycket hög grad av inkomsttagarna. I dag är det i stället arbetsgivare och skattebetalare i gemen som står för finansieringen. Se diagram 2.5. Att lägga självrisken i sjukförsäkringen på arbetsgivaren i stället för på den försäkrade minskar försäkringsmässigheten. Även om det kan vara motiverat att ge arbetsgivare incitament att vidta åtgärder på arbetsplatsen för att minska sjukfrånvaron ligger detta utanför försäkringen av arbetstagarens inkomst.</P>
<P class="p520 ft1">Om en ökad avgiftsfinansiering eftersträvas inom socialförsäkringarna bör detta kunna åstadkommas samtidigt som ett betydande inslag av omfördelning ändå kan bibehållas utan stora effektivitetsförluster i form av överskottsbörda. Sammanhållna inkomstbortfallsförsäkringar ger samma inkomstomfördelning till en lägre överskottsbörda än en regelrätt inkomstomfördelning via skatt och bidrag och bör därför vara utgångspunkten. Det kan minska överskottsbördan att integrera försörjningsstödet i socialförsäkringarna. Däremot finns effektivitetsvinster att göra på att inte överförsäkra medborgarna utan i stället underförsäkra dem och låta dem köpa kompletterande försäkringar, eventuellt i form av avtalsförsäkringar.</P>
<P class="p521 ft8">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft17"><SPAN class="ft17">5.7</SPAN><SPAN class="ft18">Kultur och fritid – exempel på "nyttiga" tjänster</SPAN></P>
<P class="p135 ft1">Problemet är sällan att konsumtionen av någon särskild vara eller tjänst överlag är för liten. Problemet är i stället att det är någon del av befolkningen som inte konsumerar varan eller tjänsten eller konsumerar den i ”för liten” omfattning. Dagstidningar kan kanske ses som exempel på en vara, vars konsumtion man kan vilja stimulera överlag, på grund av dess betydelse för den allmänna samhällsinformationen, debatten och demokratin. Men vanligen vill man stimulera någon viss grupps konsumtion av någon bestämd vara eller tjänst, som anses ”nyttig”. Det kan gälla kultur, bra bostäder, mjölk, semester, etc. som konsumeras i alltför ringa mån av någon speciell grupp såsom låginkomsttagare, lågutbildade, barn, flerbarnsfamiljer eller invandrare.</P>
<P class="p4 ft1">När det gäller att stimulera en begränsad grupps konsumtion av en viss vara eller tjänst är en generell subventionering naturligtvis inte särskilt effektiv, särskilt om huvuddelen av befolkningen ändå konsumerar varan eller tjänsten i stor omfattning. Huvuddelen av en generell subvention går ju då till den stora del av befolkningen som redan konsumerar den i fullt godtagbar omfattning. Mjölksubventioner är ett exempel, bostadssubventioner ett annat<SPAN class="ft26">130</SPAN>.</P>
<P class="p3 ft1">Kan målgruppen avgränsas är det mera effektivt att utforma riktade program till just dess medlemmar: gratis utdelning av kondomer till skolungdomar, natthärbärgen för utslagna, språkundervisning för invandrare osv.</P>
<P class="p2 ft1">Kulturkonsumtion har man önskat stimulera, dels totalt men främst eftersatta gruppers. Genom subventionerade priser på museer, bra böcker och teatrar har man hoppats locka bl.a. låginkomsttagare, förortsbor, barn och invandrare till kulturen. Huvuddelen av den generella subventionen kommer dock välutbildade storkonsumenter av kultur till del.</P>
<P class="p4 ft1">Fritidsverksamheter subventioneras med blandade motiv, bland vilka paternalism kan ingå. Vilka fritidsverksamheter som subventioneras förefaller närmast vara en tillfällighet. Ishockey får stora kommunala subventioner, medan styrketräning bedrivs på kommersiella villkor. Friidrott och simning subventioneras medan racketsporter bedrivs kommersiellt. En revy på Stadsteatern subventioneras medan en revy på en privatteater helt finansieras av biljettintäkter. Att låna böcker är subventionerat men att låna filmer sker på marknadens villkor. Att gå på konsert är sub-</P>
<P class="p47 ft29"><SPAN class="ft27">130 </SPAN>Se t.ex. Ds 1988:28, Donovan, J. [1989] samt Dahlberg, A. & Lindeberg, G. [1993].</P>
<P class="p487 ft8">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft1">ventionerat men att köpa <NOBR>CD-spelare</NOBR> och skivor gör var och en på egen bekostnad. Att köpa konst sker på kommersiella villkor. Museibesök subventioneras medan resor och sommarställen betalas privat.</P>
<P class="p119 ft1">Någon klar princip är svår att skönja. Möjligen skulle en princip kunna vara att åtminstone tillhandahålla några, oavsett vilka, billiga alternativ för hushåll med låga inkomster. Vissa verksamheter, som inte är så utbredda och därigenom inte så kostsamma, kan då subventioneras. Men eftersom de verksamheter som är mindre utbredda är det på grund av att det främst är medel- och överklassen som efterfrågar dem så blir det dessa hushålls konsumtion som subventioneras och stimuleras. De mest uppskattade verksamheterna subventioneras inte, därför att det skulle bli för dyrt, t.ex. semesterresor.</P>
<P class="p50 ft1">Man skulle antagligen kunna nå en väsentligt större stimulanseffekt för dessa pengar om de användes till mera riktade verksamheter<SPAN class="ft26">131</SPAN>. Men om det är svårt att avgränsa den grupp, vars konsumtion man vill stimulera, kommer de riktade programmen att missa många som man skulle vilja nå. Det talar för att behålla lågprislinjen. Går den att förena med avgiftsfinansiering?</P>
<P class="p57 ft1">Ett sätt skulle kunna vara att införa ett ”klippkort”, som ger alla gratis eller starkt subventionerat inträde upp till en viss summa. Alla skulle få ett årligt klippkort som skulle kunna användas på länsmuseer, Operan i Stockholm, inköp av konst eller skönlitteratur. Kortet skulle räcka till många lån av böcker på bibliotek och många besök på länsmuseer, men kanske bara en enda operaföreställning per år. När summan på kortet förbrukats skulle avgifter tas ut. Alla skulle få en lika stor kultursubvention, och storkonsumenterna skulle få betala sin större konsumtion. Eftersom kulturkonsumtionen ökar med stigande inkomst får systemet en inkomstutjämnande effekt jämfört med att betala en subvention för all kultur.</P>
<P class="p121 ft1">Subventioneras fritidsverksamheter ökar det överskottsbördan genom att minska arbetsutbudet. Avgiftsfinansiering reducerar denna överskottsbörda och allokerar resurser inom området effektivare. Om man samtidigt önskar ge alla medborgare möjlighet till åtminstone ett urval av sådana fritidsaktiviteter som höginkomsttagare ägnar sig åt är subventionering av en basnivå – ”klippkortet”</P>
<P class="p248 ft1">– en möjlighet. På marginalen subventioneras då inte de tjänster</P>
<P class="p522 ft29"><SPAN class="ft27">131 </SPAN>Tidigare var de subventionerade verksamheterna starkt behovsprövade, t.ex. husmoderssemester och barnkolonier.</P>
<P class="p147 ft8">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft25">som är komplementära till fritid utom för de som konsumerar mycket litet av dessa tjänster.</P>
<P class="p524 ft2"><SPAN class="ft17">5.8</SPAN><SPAN class="ft92">Andra offentliga tjänster – exempel på fallande styckkostnader och kollektiva nyttigheter</SPAN></P>
<P class="p43 ft2">Järnvägar, vägar och telefoni m.m.</P>
<P class="p44 ft1">Järnvägstrafik är ett typexempel på fallande styckkostnader. Kostnaden för ytterligare några passagerare är nära noll också om man hänger på ännu en vagn. Tas ett pris ut över denna marginalkostnad utnyttjas järnvägen under dess kapacitet. Men det är just vad som sker och skälet är att skapa likvärdiga förutsättningar för järnvägs- och landsvägstransporter: trafikslagen skall bära sina egna kostnader. Det har samtidigt det goda med sig att statsbudgeten inte belastas med kostnader. För att i någon mån uppväga effektivitetsförlusten prövade SJ under flera år ett s.k. <NOBR>Reslust-kort,</NOBR> som berättigade till rabatt. Det är ett exempel på en s.k. tvådelad avgift. Tvådelade avgifter kan vara ett sätt att utan större effektivitetsförluster finansiera verksamheter med fallande styckkostnader genom avgifter. Priset för den enskilda resan kan då närmas marginalkostnaden.</P>
<P class="p46 ft1">Tidigare sågs SJ som hela folkets järnväg, en kollektiv nyttighet som även mindre bemedlade skulle ha tillgång till. Järnvägen kunde därför subventioneras i fördelningssyfte. Med de många substitut till järnväg, bl.a. privata bilar och busslinjer, som finns i dag har fördelningsaspekten blivit mindre betydelsefull. Banverket debiterar bara 25 procent av sina kostnader<SPAN class="ft26">132</SPAN>. Järnvägen bär således inte sina kostnader. Istället för att subventionera järnvägen av miljöskäl skulle väg- och flygtrafik kunna beskattas för att uppnå den önskvärda fördelningen av resandet.</P>
<P class="p126 ft1">Marginalkostnaden för ytterligare en bil på en väg är mycket låg. Likväl finansieras ett par vägprojekt redan med avgifter. Det största av dessa projekt är Öresundsbron. Finansieringen genom avgifter är en direkt konsekvens av att skattefinansiering inte är möjlig på grund av otillräckliga skatteintäkter. I andra länder avgiftsfinansieras ofta nya motorvägar med den olyckliga konsekvensen att vägarna inte utnyttjas på avsett vis. Avgifterna har mycket kraftiga, snedvridande effekter på trafiken. Men för att komma över</P>
<P class="p525 ft29"><SPAN class="ft27">132 </SPAN>Ekonomistyrningsverket [2002].</P>
<P class="p487 ft8">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">Öresund finns inte någon annan körväg. Nästan samma förhållande gäller <NOBR>Rödö-bron</NOBR> i Jämtland. När det finns nära till hands liggande alternativa körvägar innebär det en mycket kraftig inskränkning i möjligheterna till avgiftsfinansiering. Privatbilskörning har förmodligen en inkomstelasticitet större än ett. Avgifter på vägar bör därför ha en inkomstutjämnande effekt.</P>
<P class="p268 ft1">När det gäller tung trafik är situationen annorlunda eftersom lastbilar kan förorsaka upp till 10 000 gånger högre kostnader på en väg än en personbil<SPAN class="ft26">133</SPAN>. Marginalkostnaden är då inte försumbar. I Schweiz betalar lastbilsägare ett årskort för att få köra på vägarna. Kilometerskatt har prövats i Sverige. Inom EU förbereds en gemensam politik för avgiftsbeläggning av tung trafik.</P>
<P class="p50 ft1">Telefontrafik har också mycket låga marginalkostnader. Verksamheten har alltid, även då det var en offentlig tjänst, varit självfinansierande. Tekniken har varit att ta ut tvådelade avgifter – en för anslutning och en för samtal. Även sedan de blivit privatiserade använder sig många teleoperatörer alltjämt av tvådelade avgifter. Handel med ledig kapacitet har dock lett till att nya operatörer kan erbjuda abonnemang utan fast avgift.</P>
<P class="p57 ft1">I samband med avmonopoliseringen av teletrafiken höjdes taxorna för lokalsamtal samtidigt som taxorna för fjärrsamtal sänktes, allt i enlighet med marginalkostnadsprissättning. Detta skapade under en tid en upprörd fördelningspolitisk diskussion baserad på antagandet att fjärrsamtal främst ringdes av bättre bemedlade.</P>
<P class="p119 ft1">Dessa exempel visar att det gjorts och görs stora avsteg från en teoretiskt korrekt prissättning av tjänster som produceras under kraftiga skalfördelar, avsteg som dels är statsfinansiellt motiverade, dels är motiverade av att konkurrerande verksamheter ska bära sina egna kostnader. Det senare argumentet är svårt att finna en teoretisk motivering för när det gäller fasta kostnader.</P>
<P class="p176 ft1">Fördelningsaspekter uppmärksammas nästan alltid i samband med avgiftsfinansiering och ändrade prissättningsprinciper, men efter en tid, när tjänsterna genom kommersialiseringen blivit allmänt spridda, ses fördelningen inte längre som ett problem.</P>
<P class="p526 ft29"><SPAN class="ft27">133 </SPAN>SOU 1973:32.</P>
<P class="p41 ft8">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">TV och andra informationstjänster</P>
<P class="p44 ft1">Typexemplet på en kollektiv nyttighet är radio och TV. Det är förenat med en betydande kostnad att sätta upp en radio- eller TV- station. Det finns en marginalkostnad för att utöka lyssnar- och tittarskaran geografiskt. Till det krävs nya eller starkare sändare. Med tiden har en viss trängsel uppstått i etern. En frekvens har ett knapphetsvärde. Därför är det rimligt att auktionera ut sändningsrättigheter. Däremot är marginalkostnaden noll för att inom sändarens räckvidd låta fler lyssna och se. Hur många som helst kan lyssna på en radiostation utan att sändningskostnaderna ökar. Sätter man ett pris för att få lyssna avskräcker man människor från att utnyttja tjänsten utan att man vinner några minskade kostnader. Ett annat skäl att inte ta någon avgift är att det är svårt att hindra människor från att lyssna.</P>
<P class="p46 ft1">Likväl avgiftsfinansieras Sveriges radio och Sveriges television med licenser. Det kostar inte att lyssna och titta men väl att ha en TV. Det innebär paradoxalt nog att man inte kan se på de reklamfinansierade kanalerna heller utan att betala en licens. Snart kommer också <NOBR>betal-TV,</NOBR> som innebär att varje tittare faktiskt får betala för varje <NOBR>TV-program.</NOBR></P>
<P class="p4 ft1">Detta exempel visar återigen att tillämpningen av avgiftsfinansieringen inte alls behöver ske efter läroboken. Andra hänsyn kan ta över. Genom licensavgifterna har ”public service” givits en stabil ekonomisk bas, som inte påverkas av vare sig statsfinanser eller kommersiell konkurrens. Och statsbudgeten har avlastats.</P>
<P class="p2 ft1">Kollektiva nyttigheter är ofta förenade med svårigheter att utesluta någon från konsumtion. Kostnaden för att hindra tillträde har minskat genom teknisk utveckling av ”decoders”, ”smartcards” och olika identifieringsmetoder, som öppnar kanaler och dörrar. Detta utnyttjas i ökande omfattning av privata företag, som säljer tjänster som tidigare skulle ha betraktats som kollektiva och i behov av skattefinansiering, såsom <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och informationstjänster.</P>
<P class="p4 ft1">Information ska enligt läroboken vara gratis eftersom alla kan ta del av den utan någon större kostnad. Detta skapar problem i ett samhälle som i allt högre grad bygger på informationstjänster, i första hand finansieringsproblem, i andra hand problem för privata företag att bedriva verksamhet.</P>
<P class="p3 ft1">Statistiska centralbyrån och andra statliga myndigheter såsom Konjunkturinstitutet, Tullverket, Finansinspektionen, Socialstyrelsen, Lantmäteriverket och många andra producerar stora</P>
<P class="p527 ft8">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">mängder statistik och annan information. Det är ingen tvekan om att Statistiska centralbyråns och SMHIs försäljning av tjänster öppnat marknader för privata företag som utför opinionsundersökningar, marknadsundersökningar, vidarebearbetar väderdata m.m. Avgiftsfinansieringen har således fungerat stimulerande på tillväxten. Lantmäteriverkets kartproduktion har däremot ansetts hindra privata producenter att konkurrera.</P>
<P class="p57 ft1">Hur ska denna situation hanteras? Antingen ges myndigheter möjlighet att agera kommersiellt och utveckla nya produkter för försäljning, vilket kan hämma privata företag. Eller förhindras myndigheter att ta betalt, vilket gör att nya produkter inte kan utvecklas. Lösningen kan ligga i att de statliga myndigheterna ges möjligheter att agera fullt kommersiellt och att mot ersättning ta fram nya rådata, vidareförädla dessa och utveckla nya produkter men att rätten och villkoren för privata företag att ta del av nya rådata och vidareförädlingar av dessa regleras och övervakas på samma sätt som Post- och telestyrelsen bereder privata teleoperatörer tillgång till Telias nättjänster.</P>
<P class="p37 ft1">En databas med en avgränsad grupp intressenter kan finansieras av dessa. S.k. intressentfinansiering kan utformas så att intressenter med hög nytta av tjänsten betalar mer än andra intressenter. Uttagen görs sedan till låg kostnad. Ett exempel där detta prövats är kartinformation<SPAN class="ft26">134</SPAN>. Extern finansiering till forskning har på vissa områden blivit mycket omfattande.</P>
<P class="p51 ft2">Lokala kollektiva nyttigheter</P>
<P class="p175 ft1">Lokala kollektiva tjänster av typen trafiksäkerhetsbefrämjande åtgärder i ett bostadsområde, skapandet av en park, inrättandet av en parklek, en gemensam motionsanläggning, förbättrad renhållning etc. skulle också kunna finansieras av intressenter. Problemet är givetvis att inte alla är beredda att avslöja sin betalningsvilja och att det i efterhand inte är så lätt att utesluta dessa från att utnyttja anläggningen. Är den sociala sammanhållningen god finns goda förutsättningar för att det ska fungera. ”Om ni inte ställer upp och delar på kostnaden så blir det ingen parklek för barnen.” I många, men inte alla, fall fungerar ett sådant upprop, i tillräckligt många för att väsentliga välfärdsvinster ska uppstå. Vägföreningar bildas numera mycket sällan och den lag om anläggningsförrättning som</P>
<P class="p281 ft29"><SPAN class="ft27">134 </SPAN>Statskontoret [1992].</P>
<P class="p41 ft8">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">tillkom på <NOBR>1970-talet</NOBR> har utnyttjats endast ett fåtal gånger. Kommuner uppmuntrar i dag sällan sina invånare att gå samman i dylika projekt. I stället får kommuninvånarna erfara hur det offentliga rummet successivt chanserar. Lokala affärsidkare kan ibland utverka dylika avtal med kommunerna: bättre städning mot en viss ersättning. Industrispår byggs ibland med företag som finansiärer.</P>
<P class="p60 ft2">Knappa tillgångar</P>
<P class="p44 ft1">I tätorter är avgifter på bilkörning motiverade av trängsel och miljöstörningar, vilket gör prissättning av gaturummet till en effektiv åtgärd. Inkomstfördelningen utjämnas eftersom det är en kraftig överrepresentation av höginkomsttagare som kör bil i tätorter. Gaturummet används också för parkering. Prissättning av p- platser i tätorter efter vad marken är värd skulle leda till <NOBR>p-avgifter</NOBR> som är många gånger högre än dagens<SPAN class="ft26">135 </SPAN>.</P>
<P class="p3 ft1">Om man tar ut trängselavgifter och marknadsmässiga <NOBR>p-avgifter</NOBR> kan man frångå eller minska subventioneringen av kollektivtrafiken. Kombinationen av trängselavgifter, marknadsmässiga p- avgifter och slopad subventionering av kollektivtrafiken har förutsättningar att vara fördelningsmässigt neutral.</P>
<P class="p3 ft1">Det finns många exempel på lågt satta tomträttsavgälder och priser vid marköverlåtelser som är satta långt under marknadspriset. En marknadsmässig prissättning bör bidra till större effektivitet och jämnare inkomstfördelning.</P>
<P class="p528 ft2">Andra risker som kan försäkras</P>
<P class="p135 ft1">Försäkringar finns det gott om. Vad som helst kan försäkras. Genom återförsäkringar sprider försäkringsbolag stora och svårbedömbara risker. Satellituppskjutningar och stjärntenorer kan försäkras. Skälet till att samhället organiserar socialförsäkringar är inte att inkomstbortfall, behov av sjukvård, arbetslöshet, arbetsskador m.m. inte skulle kunna försäkras av privata företag. I alla försäkringar är asymmetrisk information ett problem, självklart också om samhället sköter försäkringen. Den som försäkrar vet inte om den försäkrade är en aktsam person eller en ”olycksfågel”. Samma premie innebär en fördel för olycksfåglarna, vilket kan få de</P>
<P class="p525 ft29"><SPAN class="ft27">135 </SPAN>Jansson, J. O. [2001].</P>
<P class="p487 ft8">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft1">skötsamma att avstå från att försäkra sig. För försäkringsbolaget blir det kostsamt att bara ta hand om olycksfåglarna. Detta kallas ”adverse selection”. Ett annat problem är “moral hazard”, som består i att den som försäkrar inte kan iaktta huruvida den försäkrade vidtar rimliga försiktighetsmått eller t.o.m. bedrar försäkringsbolaget. Båda problemen hanteras av privata försäkringar med olika metoder: bonus för skötsamma, självrisker som ska uppmuntra till aktsamhet etc. Samhället tar hand om problemet med negativt urval genom att göra försäkringen obligatorisk. Moral hazard är ett lika stort problem i en obligatorisk försäkring.</P>
<P class="p176 ft1">Det är svårt att förstå varför vissa försäkringar är offentliga och andra privata. Hemförsäkring är privat, trots att det kan innebära ekonomisk katastrof om huset inte är försäkrat och brinner ned. Livförsäkringar är privata, trots att inkomstbortfallet kan bli betydande om en make eller maka dör. Samhället erbjuder efterlevandepension, som successivt inskränkts. Däremot försäkrar samhället i stor utsträckning mot inkomstbortfall i samband med sjukdom, arbetslöshet och ålderdom.</P>
<P class="p50 ft1">Den offentliga sektorn fungerar många gånger som en försäkringsinrättning, som kommer till undsättning vid katastrofer. Ibland däremot görs försäkringar obligatoriska. Någon genomgående princip är svår att skönja.</P>
<P class="p57 ft1">Lönegarantier till anställda vid konkurs är säkrade upp till 100 000 kronor per anställd av staten. Arbetsskador är en del av socialförsäkringssystemet. Båda dessa ”försäkringar” är skattefinansierade. Båda skulle kunna avgiftsfinansieras alternativt privatiseras. Arbetsgivare skulle kunna vara ålagda att teckna försäkringar för sina anställda, såväl för löner i händelse av konkurs som för arbetsskador. Kostnaderna skulle hamna rätt, dvs. på de företag och branscher som har hög konkursrisk och stor andel arbetsskador och skulle stimulera företagen att undvika bådadera.</P>
<P class="p57 ft1">En helt annan lösning har valts för att försäkra charterresenärer. Charterbolag är ålagda att ha en bankgaranti för att säkerställa att resenärer får mat och husrum och kommer hem. Kostnaden har lagts där den bör ligga.</P>
<P class="p268 ft1">Andra katastrofsituationer som samhället ställer upp i med skattefinansierade tjänster gäller bränder och trafikolyckor. Om brandförsvaret skulle finansieras via husägares och lägenhetsinnehavares brandförsäkringar måste dessa försäkringar göras obligatoriska – frestelsen att åka snålskjuts på andra kan bli för stor för en del människor och företag. Hem- och brandförsäkringar är så</P>
<P class="p51 ft8">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">vanliga att ett obligatorium inte skulle medföra någon nämnvärd välfärdsförlust. I åtskilliga länder är brandförsäkringar obligatoriska. En fördel vore om det inom ramen för obligatoriet i viss utsträckning ginge att utforma försäkringarna efter individuella önskemål om ersättningsnivåer, självrisker etc. Försäkringarna kan skötas av privata företag.</P>
<P class="p529 ft17"><SPAN class="ft17">5.9</SPAN><SPAN class="ft18">Sammanfattande diskussion</SPAN></P>
<P class="p530 ft2"><SPAN class="ft2">5.9.1</SPAN><SPAN class="ft136">Avgiftsfinansiering är förstahandsfrågan – privatisering andrahandsfrågan</SPAN></P>
<P class="p242 ft1">Det verkar bli mycket svårt att i framtiden finansiera välfärdsamhällets åtaganden. Utvecklingen av den offentliga sektorns tjänster har stagnerat och förbytts i en tillbakagång. Några möjligheter att på traditionellt sätt med skattehöjningar finansiera en utveckling av de offentliga tjänsterna finns inte. Hela finansieringen av den offentliga sektorn bygger på en höjd skattekvot. Ekonomisk tillväxt har sedan 1965 inte bidragit till att finansiera den offentliga sektorn eftersom det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin inte ökat. Samtidigt har befolkningen vuxit och andelen äldre ökat, vilket ökat försörjningskvoten. Det är svårt att tro att utvecklingen i framtiden ska bli annorlunda. Strävan att effektivisera produktionen av offentliga tjänster har inte givit utdelning i lägre styckkostnader. Även om man kan tro att det ska vara möjligt att effektivisera och sänka kostnaderna på ett och annat område tvingas man inse att effektiviseringsbidraget till finansieringen inte kan bli så stort. Återstår gör bara att privatisera och avveckla offentliga verksamheter samt att finna alternativ finansiering till skatt.</P>
<P class="p148 ft1">Över långa tidsperioder har privatiseringar ägt rum samtidigt som samhället tagit över privata verksamheter och utvecklat helt nya verksamheter. Bortsett från privatiseringar av statliga industriföretag gäller de stora privatiseringarna främst vad som brukar kallas tekniska verksamheter: elproduktion och <NOBR>-distribu-</NOBR> tion, sophantering, tele, kollektivtrafik. Till de stora privatiseringarna måste också utförsäljningen av stora delar av de allmännyttiga bostadsbolagen räknas. Detta är privatiseringar som inneburit att såväl tillhandahållande som finansiering övergått från offentlig sektor till privat. Tidigare kan finansieringen successivt ha</P>
<P class="p531 ft8">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">privatiserats genom att i allt högre grad bygga på avgifter. När överförandet av tillhandhållandet genomförts har det just då inte medfört någon större finansiell avlastning. Den har skett tidigare. För att privatiseringar ska ge en omedelbar finansiell avlastning måste det innebära att tidigare ej avgiftsfinansierade, eller begränsat avgiftsfinansierade verksamheter överförs i privat ägo för att därefter marknadsutsättas och finansieras av de intäkter företagen får in på försäljning av tjänster. Den privatisering som ska ge en finansiell avlastning ställs inför samma problem som avgiftsfinansiering av offentliga verksamheter: går det, medför det effektivitetsförluster och hur påverkar det inkomstfördelningen? Frågeställningarna är desamma och går tillbaka på frågor rörande tjänsternas karaktär och produktionsförhållanden, skatternas överskottsbörda och vilken roll tjänsterna spelar i hushållens konsumtion.</P>
<P class="p120 ft25">I valet mellan privatisering och avgiftsfinansiering tillkommer andra överväganden. Fördelarna med att den offentliga sektorn tillhandhåller tjänsterna är bl.a. att:</P>
<P class="p532 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Det är möjligt att kontrollera utformningen av avgifterna och ta olika hänsyn, exempelvis fördelningsmässiga hänsyn, när avgifterna bestäms.</P>
<P class="p533 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Det är möjligt att påverka utformningen av tjänsterna, exempelvis kvalitetsaspekter, var, när och hur tjänsterna distribueras och om någon form av ransonering och behovsbedömning ska styra tillhandahållandet.</P>
<P class="p534 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Det är möjligt att förena viss subventionering med avgiftsfinansieringen.</P>
<P class="p535 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Osäkerhet rörande politiska beslut, som kan inverka på avgiftsfinansieringen och förutsättningarna för att tillhandahålla tjänsterna, spelar mindre roll för tillhandahållandet om det är den offentliga sektorn som sköter tjänsterna jämfört med om det är privata företag.</P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>Behovet av någon form av marknadsreglering kan undvaras.</P>
<P class="p114 ft1">Fördelen med att överlåta tillhandahållandet till privata företag är bl.a. att:</P>
<P class="p536 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Dessa är friare att pröva nya verksamhets- och produktionsformer, ny teknik och nya systemlösningar och ny utformning av produkter.</P>
<P class="p537 ft8">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>Dessa har större tillgång till kapital för investeringar.</P>
<P class="p7 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>Det är lättare att stå emot trycket att subventionera tjänsterna.</P>
<P class="p538 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>Dessa kan utveckla andra produkter och andra marknader (export t.ex.) på grundval av sina produktionsresurser och sitt kunnande.</P>
<P class="p0 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>Produktionsfaktormarknaderna integreras.</P>
<P class="p136 ft1">En del av fördelarna med att överlåta tillhandahållandet till privata företag kan utvinnas genom att den offentliga sektorn lägger ut produktionen på privata entreprenörer men själv står för prissättning och distribution.</P>
<P class="p3 ft1">Privata företag har svårigheter att etablera sig om det råder alltför stor osäkerhet rörande politiska beslut som kan förändra marknadsvillkoren, t.ex. att utsträcka det subventionerade tillhandahållandet. För att strategin att låta marknaden ta hand om tillhandahållandet ska fungera krävs därför att de politiska avsikterna klargörs mycket tydligt.</P>
<P class="p3 ft1">Privatisering är en fråga som kommer i andra hand sedan frågan rörande avgiftsfinansiering besvarats. Avgiftsfinansiering är den primära frågan. Omfattning och utformning av avgiftsfinansiering styrs av övergripande målsättningar som vi ska diskuteras avslutningsvis. Det sker mot bakgrund av en karaktäristik av hur avgiftsfinansiering tillämpas i dag.</P>
<P class="p529 ft2"><SPAN class="ft2">5.9.2</SPAN><SPAN class="ft137">Avgifter i dag</SPAN></P>
<P class="p44 ft1">Avgiftsfinansieringen är inte särskilt omfattande i den offentliga sektorn som helhet. Avgiftsfinansieringen har ökat långsiktigt men svarar fortfarande bara för 4 procent av de offentliga utgifterna (oräknat egenavgifterna i socialförsäkringarna).</P>
<P class="p2 ft1">Man kanske kunde vänta sig att de avgifter som trots allt tas ut då skulle utformats under vederbörligt hänsynstagande till effektivitetsprinciper. Men så är inte fallet. Vi finner avgiftssystem som avviker kraftigt från vad man borde vänta sig enligt den klassiska lärobokens föreskrivna marginalkostnadsprissättning. Det är uppenbart att skattefinansieringens överskottsbörda redan dikterat vissa avsteg från marginalkostnadsprissättningen.</P>
<P class="p4 ft1">Men avstegen förefaller heller inte systematiska. Överskottsbördan av skattefinansieringen talar för att verksamheter som är komplementära till fritid bör avgiftsfinansieras i första hand. Trots detta finner vi en mängd offentliga tjänster som har denna egen-</P>
<P class="p539 ft8">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft25">skap och som är kraftigt subventionerade av kommunalskatt som har en särskilt stor överskottsbörda.</P>
<P class="p102 ft1">Avgifter på tjänster, som är individuella, har stora marginalkostnader och saknar externa effekter, är effektiva. I stället finner vi avgifter på verksamheter med låga eller obefintliga marginalkostnader, till och med på rent kollektiva tjänster.</P>
<P class="p102 ft1">Subventioner till verksamheter med positiva externa effekter kan motiveras. Vad vi ser är tvärtom att en lång rad verksamheter som ger upphov till negativa externa effekter subventioneras – jordbruk, fiske, rennäring, gator och vägar, skogsbilvägar, sysselsättning i tung industri, energiproduktion etc.</P>
<P class="p57 ft1">Viss subventionering bygger möjligen på föreställningar om positiva externa effekter, som kan ha haft fog för sig längre tillbaka i tiden, men som det är svårt att belägga i dag.</P>
<P class="p133 ft1">Annan subventionering bygger möjligen på föreställningar om vad medborgarna bör och inte bör konsumera. Det är uttryck för ett paternalistiskt synsätt som i dag börjar kännas gammalmodigt.</P>
<P class="p119 ft1">Subventionering kan också motiveras av önskan att åstadkomma en jämnare inkomstfördelning. Om det är fördelningshänsyn som i första hand styrt utbudet av subventionerade offentliga tjänster är det svårt att förstå varför tjänster med inkomstelasticiteter som är större än 1 subventioneras i stället för andra varor och tjänster som väger tyngre i hushållsbudgetar vid lägre inkomster.</P>
<P class="p176 ft1">Det är också svårt att förstå att man valt att subventionera tjänsterna i närmast obegränsad omfattning eftersom det finns alternativ som både är effektivare och ger en jämnare fördelning av inkomster.</P>
<P class="p540 ft2"><SPAN class="ft2">5.9.3</SPAN><SPAN class="ft137">Avgifter i morgon</SPAN></P>
<P class="p132 ft1">Mot bakgrund av hur avgiftsfinansiering tillämpas i dag (avsnitt 5.9.2 och <NOBR>5.2–5.8)</NOBR> är frihetsgraderna uppenbarligen många när det gäller hur offentliga tjänster får finansieras.</P>
<P class="p57 ft1">Utgår man från karaktär och produktionsförhållanden för de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller i dag (se avsnitt 2.7) och håller sig till läroboken (se avsnitt 3.5) verkar det finnas en stor potential för avgiftsfinansiering: tjänsterna är i mycket stor utsträckning individuella och förenade med betydande marginalkostnader och stigande styckkostnader, på marginalen är externa effekter inte längre så betydelsefulla, överskottsbördan av skatt är</P>
<P class="p541 ft8">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">betydande och bör vägas mot eventuella effektivitetsförluster vid avgiftsfinansiering och fördelningen av offentliga tjänster förändrar fördelningen av disponibla inkomster i stort ganska litet.</P>
<P class="p3 ft1">Om utgångspunkten är att de framtida finansieringsbehoven bara kan tillgodoses genom att avgiftsfinansiera vissa delar av den offentliga sektorn är frågan vilka delar som lämpar sig bäst för avgiftsfinansiering. ”Bäst” har dock flera sidor. Avgifter har olika effekter på olika områden: <NOBR>finansierings-,</NOBR> <NOBR>ransonerings-,</NOBR> <NOBR>tillväxt-,</NOBR> <NOBR>effektivitets-,</NOBR> fördelnings- och konsumtionseffekter. Därför styrs valet av områden och utformningen av avgiftssystemen av vilka effekter som är viktigast att uppnå respektive att undvika.</P>
<P class="p60 ft2">Avgifter ska ge ett så stort bidrag till finansieringen som möjligt</P>
<P class="p135 ft1">På vilka områden skulle avgifter ge störst bidrag till finansieringen av offentliga utgifter? Det är naturligtvis de områden som utgör störst del av den offentliga sektorns tjänsteproduktion. Enbart utbildning, hälso- och sjukvård, barn- och äldreomsorg utgör tre fjärdedel av den offentliga konsumtionen. Dessa verksamheter avgiftsfinansieras i mycket ringa mån i dag (se avsnitt 2.4), utbildningen inte alls, barnomsorg cirka 8 procent, äldreomsorg cirka <NOBR>2–3</NOBR> procent och sjukvård 2 procent.</P>
<P class="p3 ft1">Bidraget till finansieringen från avgifterna består av två delar. Den ena delen är avgiftsinkomsterna. Den andra delen är minskade kostnader till följd av minskad efterfrågan. Är priselasticiteten låg blir avgiftsintäkterna stora och kostnadsbesparingen liten. Är priselasticiteten hög blir tvärtom kostnadsbesparingen stor och avgiftsintäkterna mindre. Om tjänsterna i utgångsläget är ransonerade blir effekten i huvudsak finansiell.</P>
<P class="p4 ft1">Ett större finansieringsbidrag erhålls om man höjer maxtaxan i barnomsorgen, eftersom priselasticiteten förefaller låg. En höjning av högkostnadsskyddet i sjukvården ger också ett stort bidrag – en tredubbling av avgifterna i öppenvården bedöms "bara" minska efterfrågan med 30 procent. Om förbehållsbeloppet i äldreomsorgen inte höjs eller bara höjs i långsam takt kommer avgiftsintäkterna att öka för varje år. Efter några år aktualiseras höjningar av maxtaxan i äldreomsorgen. Priskänsligheten i äldreomsorgen är kanske större eftersom det finns substitut – egenproduktion, anhöriga, svart arbetskraft – och priskänsligheten för hushållstjänster i</P>
<P class="p542 ft8">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft1">andra sammanhang uppskattats till omkring <NOBR>–1<SPAN class="ft26">136</SPAN>.</NOBR> Andra bedömningar pekar på att även detta område har en låg priselasticitet. Avgiftssystemen kan utformas för att ta hänsyn till hushåll med låga inkomster (inkomstprövad avgift i barnomsorgen, högkostnadsskydd som växer i proportion till inkomsten och förbehållsbelopp i äldreomsorgen).</P>
<P class="p133 ft1">I högre utbildning kan terminsavgifter tas ut, samtidigt som lånebeloppen i studiestödet skulle utökas med dessa. Återbetalningen kan göras beroende av inkomsterna efter examen.</P>
<P class="p57 ft1">Jämförs konsumtionen av dessa tjänster i Sverige med konsumtionen i andra länder som har väsentligt högre avgifter (se avsnitt 2.5 och 4.2) verkar det troligt att konsumtionen på sikt inte skulle påverkas så mycket. Det kan vara en vanesak att betala för tjänster av detta slag. Men det är också frågan om att ekonomiska förhållanden i övrigt anpassar sig. Exempelvis är det troligt att höga terminsavgifter framkallar större löneskillnader som gör att en nästan lika stor andel fortsätter till högre utbildning. Om ett större inslag av avgifter förenas med lägre skatt kan de större disponibla inkomsterna användas för att efterfråga dessa tjänster.</P>
<P class="p37 ft1">År 1995 utgjordes 14 procent av de offentliga utgifterna av direkta subventioner och skattesubventioner till näringslivet. Av- skaffandet av skattesubventionerna skulle visserligen höja skattekvoten men samtidigt minska en rad snedvridningar i ekonomin. De ökade skatteintäkterna skulle också kunna användas för att sänka skatterna över lag.</P>
<P class="p62 ft2">Avgifter ska öppna för privat tjänsteproduktion och tillväxt</P>
<P class="p270 ft1">Vilka områden är särskilt viktiga att avgiftsfinansiera om det gäller att stimulera privat tjänsteproduktion och tillväxt?</P>
<P class="p102 ft1">Många tjänster av betydelse för näringslivet kommer aldrig att komma till stånd om de ska skattefinansieras. Genom att öppna för avgiftsfinansiering kan de däremot komma att produceras. Områden där detta kan vara aktuellt är informationstjänster, myndighetsservice och infrastruktur.</P>
<P class="p176 ft25">Områden där potentialen för en kommersiell utveckling av tjänster förefaller stor och där tillhandahållandet av offentliga tjänster hämmar tillskapandet av privata företag är:</P>
<P class="p506 ft29"><SPAN class="ft27">136 </SPAN>Assarsson, B. [1997] samt Hultcrantz, L. & Nordström, J. [1995].</P>
<P class="p41 ft8">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<P class="p0 ft10">Bilaga 7 till LU 2003 Finansiering i dag och i morgon</P>
<P class="p543 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>försäkringar (lönegarantier, arbetsskador, arbetslöshet, sjukförsäkring etc.)</P>
<P class="p544 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>informationstjänster (kartor, väderprognoser, fastighetsdata, statistik m.m.)</P>
<P class="p545 ft105"><SPAN class="ft104">N </SPAN>förmedlingstjänster (arbeten, bostäder) <SPAN class="ft104">N </SPAN>sjukvård</P>
<P class="p7 ft3"><SPAN class="ft134">N </SPAN>äldrevård</P>
<P class="p546 ft108"><SPAN class="ft106">N </SPAN>rehabilitering <SPAN class="ft106">N </SPAN>utbildning</P>
<P class="p547 ft1">På vissa områden har privatfinansierade tjänsteföretag lyckats etablera sig trots förekomsten av offentliga tjänster, på grund av att dessa är otillräckliga i volym eller kvalitet: bevakningstjänster, pensioner, äldreboende (en del äldre stiftelser men också nya hotellhem), kollektivtrafik, fritidsverksamheter (gym, bad), arbetsförmedling och kultur, som är till 80 procent privatfinansierad om man räknar all kulturkonsumtion.</P>
<P class="p4 ft1">I ganska stor utsträckning kan problemet att privata företag inte kan etablera sig på marknader där samhället subventionerar tjänsterna kompenseras av att samhället lägger ut tillhandahållandet av tjänsterna på privata entreprenörer. Om t.ex. sjukvård inte finansieras med avgifter i någon större utsträckning är entreprenader – att samhället köper vård av privata sjukhus och vårdcentraler – den väg man bör gå på detta område för att öppna upp för privata företag och skapa tillväxt.</P>
<P class="p548 ft2">Avgifterna ska ge effektivitetsvinster eller så små effektivitetsförluster som möjligt</P>
<P class="p242 ft1">Om inriktningen i stället är att genom avgiftsfinansiering förbättra effektiviteten i resursallokeringen eller undvika effektivitetsförluster – vilka områden kommer då i fokus?</P>
<P class="p3 ft1">Då bör de tjänster avgiftsfinansieras som är individuella, som inte har externa effekter och inte anses ”nyttiga” och där skalfördelarna i produktionen inte är påtagliga. Därmed rör det sig om en mycket stor andel av de <NOBR>80–90</NOBR> procenten av de offentliga tjänsterna som är individuella och om alla socialförsäkringar. Är tjänsterna i utgångsläget ransonerade blir effektivitetsvinsten inte så stor. Vinsten inskränks i huvudsak till finansieringstillskottet. Huvuddelen av tjänsterna utgörs av sjukvård, omsorg och</P>
<P class="p549 ft8">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft1">utbildning. Dessa tjänster har höga marginalkostnader, de externa effekterna på marginalen kan ifrågasättas och de är efterfrågade i en omfattning som tyder på att också medborgarna tycks hålla med om att de är nyttiga. Beträffande sjukvård bör man vara uppmärksam på de effektivitetsförluster som kan uppstå på grund av att alltför höga avgifter kan göra att förebyggande vård försummas. Ska huvuddelen av sjukvården finansieras genom avgifter måste detta självklart bygga på obligatoriska försäkringar.</P>
<P class="p37 ft1">Så länge avgifterna inte överstiger marginalkostnaderna uppstår inga effektivitetsförluster, givet att de externa effekterna är försumbara. Det finns också exempel på avgiftsfinansiering och prissättning som ger entydiga effektivitetsvinster. Det gäller knapphetsprissättning på infrastruktur och mark.</P>
<P class="p57 ft1">Inom socialförsäkringarna bereder en ökad försäkringsmässighet vissa effektivitetsvinster. Vissa allokeringsvinster kan göras om utrymme bereds för individuell anpassning av försäkringsskydd och avgifter. Det kan göras genom att begränsa omfattningen av det obligatoriska försäkringsskyddet och lämna åt avtalsförsäkringar att komplettera detta.</P>
<P class="p57 ft1">Tjänster som är komplementära till arbete minskar överskottsbördan om de subventioneras därför att det minskar skatternas snedvridande effekt på arbetsincitamentet. Barnomsorg, arbetsresor, parkeringsplats på jobbet är uppenbart sammankopplade med arbete. Indirekt skulle även äldreomsorg kunna vara det om avgiftsfinansiering av äldreomsorgen förorsakar personer i arbetskraften att stanna hemma för att vårda sina gamla. Tjänster som däremot är substitut till arbete ökar överskottsbördan genom att subventioneras. Högre utbildning innebär ett direkt produktionsbortfall på kort sikt och ett mera osäkert tillskott på längre sikt och kommer då i första rummet för avgiftsfinansiering. Golfbanor, bryggplatser, tennisbanor och andra fritidsanläggningar får en särskilt stor negativ effekt på arbetsutbudet och därmed på överskottsbördan om de subventioneras. Sjukvård bidrar å ena sidan till att arbetsutbudet ökar genom att göra folk friska. Men sjukvården är samtidigt kopplad till sjukförsäkringen. Ett subventionerat läkarbesök ger patienten möjlighet att bli sjukskriven. Den vägen får den subventionerade sjukvården en negativ inverkan på arbetsutbudet och ökar överskottsbördan.</P>
<P class="p550 ft8">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft138">En jämnare inkomstfördelning eller så liten effekt som möjligt på inkomstfördelningen och att inte hindra "nyttig" konsumtion</P>
<P class="p242 ft1">Om den möjliga avgiftsfinansieringen ska bedömas i första hand i förhållande till sina effekter på inkomstfördelningen är frågan vilka områden som är möjliga att finansiera på annat sätt än genom skatt.</P>
<P class="p2 ft1">Som helhet har offentliga tjänster inte så stor omfördelande effekt sedan skatter och bidrag utjämnat inkomsterna, dvs. att i förhållande till disponibel inkomst fördelas offentliga tjänster ganska jämnt. I sin tur betyder det att om var och en finge betala vad tjänsterna kostar samtidigt som skatten skulle sänkas lika mycket för alla i proportion till den disponibla inkomsten så skulle inkomstfördelningen inte påverkas särskilt mycket. En något större skattesänkning i de lägsta inkomstskikten skulle fullständigt kunna neutralisera effekten av en omfattande avgiftsfinansiering av offentliga tjänster.</P>
<P class="p46 ft1">Eftersom många offentliga tjänster har en inkomstelasticitet som är större än 1 bidrar avgiftsfinansiering rätt utformad till en jämnare inkomstfördelning. Högre utbildning kommer i första rummet för avgiftsfinansiering om hänsynen till inkomstfördelningen ska fälla utslaget. Näringslivstjänster (information, inspektioner, infrastruktur m.m.) har ingen klar fördelningsprofil och det bör ur fördelningssynpunkt vara okontroversiellt att avgiftsfinansiera dessa. Knapphetsprissättning av mark och infrastruktur har förutsättningar att utjämna inkomsterna. Antalet barn ökar numera med familjeinkomsten. Fördelningsprofilen och den inkomstomfördelande effekten blir mycket olika om fördelningen bedöms på grundval av hushållsinkomsten i förhållande till antal hushållsmedlemmar eller ej.</P>
<P class="p46 ft1">Att olika tjänster har olika fördelningsprofiler väcker frågan om det är möjligt att basera en omfattande avgiftsfinansiering på den sammanlagda effekten (se avsnitt 2.3). Med de fördelningspolitiskt mycket omvälvande bostadspolitiska reformerna i färskt minne kan man tro att det skulle vara möjligt att till och med göra enskilda reformer med mycket stora fördelningskonsekvenser, bara inkomstfördelningen som helhet är någorlunda stabil.</P>
<P class="p4 ft1">Fördelningspolitiken kan också ha som mål att ge alla medborgare, hög som låg, rik och fattig, tillgång till livets goda, dvs. varor och tjänster med en hög inkomstelasticitet. Ingen ska kunna säga att han är för fattig för att kunna gå på Kungl. Operan. Denna form av fördelningspolitik kan uppfattas som en social säkerhets-</P>
<P class="p539 ft8">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft1">ventil och kan också fungera socialt integrerande, även om det i huvudsak är höginkomsttagare som drar nytta av dessa subventioner.</P>
<P class="p309 ft1">Mål som en jämnare inkomstfördelning, att befrämja konsumtion av ”nyttiga tjänster” och ge tillgång till högstatuskonsumtion kan nås genom att subventionera tillhandahållande av en basnivå på utvalda områden. En sådan basnivå – lika för alla eller lika i förhållande till samma behov – kan ange vad samhället anser att alla medborgare har rätt till. Det är ett politiskt beslut. En låg nivå ger en selektiv välfärdspolitik, en hög nivå en generell välfärdspolitik. Nivån kan framgent anpassas till samhällets finansieringsmöjligheter. Om basnivån läggs på den i dag genomsnittliga konsumtionsnivån lämnas ett mycket litet utrymme för alternativ finansiering. Men framtida tillväxt av tjänstekonsumtionen kan finansieras med avgifter.</P>
<P class="p371 ft2"><SPAN class="ft2">5.9.4</SPAN><SPAN class="ft137">Knyt ihop avgiftsfinansiering med välfärdskonton</SPAN></P>
<P class="p132 ft1">En mycket stor del av den offentliga sektorns inkomstomfördelning är en omfördelning mellan olika faser i livet. Av transfereringar har så mycket som 75 procent uppskattats vara omfördelningar över en individs liv<SPAN class="ft26">137</SPAN>. Det är sannolikt en överskattning eftersom omfördelningar mellan individer underskattats. Troligare är att någonting mellan 50 och 75 procent är den rätta siffran. Även så är det en mycket stor andel av transfereringarna. Lägger vi sedan till offentliga tjänster – allt från barnavårdscentraler och förskola till vårdhem för äldre växer omfördelningen. Detta väcker tanken att låta varje individ spara ihop till sin egen konsumtion och sina egna bidrag. Men eftersom individerna från början inte har några inkomster och har stora utgifter för t.ex. utbildning måste de först låna. Det är lån som sedan får betalas tillbaka. Ett sådant system har benämnts välfärdskonton<SPAN class="ft26">138</SPAN>. Med skatt skulle samhället bara finansiera omfördelningen mellan individer av livsinkomster. I litet format fungerar studiefinansieringen som ett system med välfärdskonton.</P>
<P class="p517 ft25">Om en individ skulle kunna sköta alla köp av välfärdstjänster och försäkringar genom lån, sparande och uttag för betalningar så skulle det inte medföra några marginaleffekter och ingen</P>
<P class="p552 ft33"><SPAN class="ft49">137</SPAN><SPAN class="ft133">Hussenius, J. & Selen, J. [1994].</SPAN></P>
<P class="p123 ft29"><SPAN class="ft49">138</SPAN><SPAN class="ft132">Fölster, S. m.fl. [2002].</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft1">överskottsbörda. Före välfärdssamhället var det på detta sätt som välfärdstjänsterna finansierades: familj och släkt hade ett betydligt längre gående försörjningsansvar och högt upp i åldern betalade man av på lån tagna under studietiden. Tanken med välfärdskonton är att samhället ska organisera ett motsvarande system. För att därutöver åstadkomma en omfördelning av livsinkomsterna fordras bara en mycket låg skatt.</P>
<P class="p4 ft1">De flesta människor har nog klart för sig att det är på detta sätt som den offentliga sektorn i stort sett fungerar i dag. Under vissa perioder i livet betalar vi mer i skatt än vi får i tjänster, under andra får vi mer i tjänster än vi betalar i skatt. Under antagande om ”rationella förväntningar”<SPAN class="ft26">139 </SPAN>uppstår då heller inga marginaleffekter och överskottsbördor. Men ett system med välfärdskonton skulle tydliggöra detta och minska fripassagerarproblemet, dvs. möjligheten att undandra sig skatt samtidigt som man utnyttjar bidrag och offentliga tjänster.</P>
<P class="p3 ft1">Vad skulle ingå i välfärdskontona? I första hand bör sådana offentliga tjänster och bidrag ingå som kan planeras av den enskilde: konsumtion av utbildning för studier, utnyttjande av bidrag för barnledighet, för bostad och försörjning när familjen är ung och stor och betalningsförmågan svag, av pension och äldreboende. Inom välfärdskontot kan individen göra privatekonomiska avvägningar som överensstämmer med de samhällsekonomiska kostnaderna. Kontot kan utnyttjas för att studera för att få en högre lön eller att byta ett friår mot en lägre pension. Förutsättningen är givetvis att de offentliga tjänsterna är prissatta på ett korrekt sätt – efter marginalkostnad. Det nya, i huvudsak aktuariskt uppbyggda pensionssystemet, lämpar sig väl för att utvecklas till välfärdskonton, t.ex. genom att göra det möjligt att låna till studier från pensionsbehållningen.</P>
<P class="p342 ft1">Det är svårare och mindre poängfullt att knyta socialförsäkringar och sjukvård till välfärdskonton. Karaktären av försäkring skulle gå förlorad om långvarig sjukdom eller arbetslöshet skulle gå ut över behållningen på välfärdskontot. Därför måste försäkringsdelarna hållas åtskilda från välfärdskontot i övrigt. Det innebär att försäkringsdelarna skulle behöva administreras på samma sätt som socialförsäkringarna hanteras i dag, dvs. genom obligatorisk anslutning, aktuariska eller omfördelande avgifter och samhällelig</P>
<P class="p553 ft29"><SPAN class="ft27">139 </SPAN>Lucas, R. [1972].</P>
<P class="p487 ft8">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p554 ft25">kontroll och behovsprövning av uttag. De kan då lika gärna finansieras och administreras separat.</P>
<P class="p508 ft2"><SPAN class="ft2">5.9.5</SPAN><SPAN class="ft137">Fem svar</SPAN></P>
<P class="p302 ft1">De fem frågor som ställdes inledningsvis kan nu besvaras.</P>
<P class="p114 ft57">1. Om den offentliga sektorn inte kommer att tillmötesgå en växande efterfrågan på de tjänster som den i dag tillhandahåller, är det då möjligt att den privata sektorn – dvs. privata företag på marknadsmässiga villkor – kommer att göra det istället? Och vad kan göras för att den ska göra det?</P>
<P class="p142 ft1">Privata köp för att komplettera ett otillräckligt offentligt utbud av tjänster sker ännu inte i någon större omfattning. Det är begripligt, eftersom det är svårt att etablera intäktsfinansierade tjänster i konkurrens med offentliga sektorns kraftigt subventionerade tjänster. Även om en otillfredsställd efterfrågan borde möjliggöra detta bereder politiska beslut stor osäkerhet rörande de framtida villkoren för verksamheten. Med ökande inkomster tar sig privat konsumtionen andra vägar: det blir prylar i stället för välfärdstjänster.</P>
<P class="p38 ft1">Det underlättar för privata företag att etablera sig för att leverera kompletterande tjänster om den offentliga sektorns serviceåtaganden görs tydliga och bindande. Kostnadstäckande avgiftsfinansiering av offentliga tjänster öppnar också upp för privata företag att etablera sig. Det innebär en mindre risk för privata företag än att förlita sig på ett otillräckligt utbud av offentliga tjänster. Entreprenader underlättar för privata företag att etablera sig och erbjuda privata köp.</P>
<P class="p555 ft57">2. Är det möjligt att bereda utrymme för en fortsatt utveckling av dessa tjänster i offentlig regi genom att finna annan finansiering än skatt, i första hand avgiftsfinansiering? Vilka fördelar har avgiftsfinansiering framom privatisering?</P>
<P class="p145 ft1">Privatisering och avgiftsfinansiering bereder samma principiella problem om syftet är att minska skattefinansieringen: i vilken mån är det möjligt att endera finansiera tjänsterna med priser som ger företag täckning för sina kostnader eller med avgifter som täcker</P>
<P class="p225 ft8">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td235"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td236"><SPAN class="p9 ft111">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">den offentliga sektorns kostnader för tjänsterna? Möjligheterna att utan stora effektivitetsförluster och stora inkomstomfördelningar i betydande mån avgiftsfinansiera offentliga tjänster förefaller goda. Om avgiftsfinansiering förenas med välfärdskonton för sådana tjänster och bidrag som hushållen kan planera för skulle det underlätta inkomstöverföringar mellan olika skeden i livet.</P>
<P class="p4 ft1">Avgiftsfinansiering har fördelen framför privatisering att tillåta ett större mått av politisk kontroll och styrning av priser och verksamhet. Privatiseringens fördel är friheten från en sådan kontroll och styrning, vilket ger större möjligheter att utveckla verksamheterna i nya riktningar.</P>
<P class="p556 ft58">3) Blir avgifternas funktion i första hand att ransonera den offentliga sektorns tjänster hårdare eller att bidra till finansieringen?</P>
<P class="p409 ft1">Såväl finansieringssom ransoneringsfunktionerna kommer att vara betydelsefulla. Är priselasticiteten låg medför avgifter betydande intäkter samtidigt som konsumtionen och kostnaderna för den är tämligen oförändrad. Är priselasticiteten hög blir avgiftsintäkterna mindre samtidigt som konsumtionen och kostnaderna minskar kraftigt. Priselasticiteterna för vård, omsorg och utbildning förefaller låga, vilket gör att finansieringsfunktionen blir den viktigaste. Detta förstärks av att många tjänster redan i dag är ransonerade. När så är fallet påverkas konsumtionen kanske inte alls av att avgifter införs på tjänster som tidigare varit kraftigt subventionerade.</P>
<P class="p557 ft59">4) Vilka effektivitetsförluster bereder det om den offentliga sektorn tillhandahåller dessa tjänster mot avgift i någon form jämfört med att skattefinansiera dem?</P>
<P class="p558 ft1">En lång rad tjänster bör kunna avgiftsfinansieras utan större effektivitetsförluster. Avgiftsfinansiering på vissa områden kan t.o.m. förbättra effektiviteten. Till detta ska läggas det minskade behovet av skattefinansiering, som reducerar överskottsbördan av skatter, alternativt möjligheten att erbjuda nya eller kvalitativt förbättrade tjänster.</P>
<P class="p559 ft8">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Finansiering i dag och i morgon</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft57">5) Vilka effekter har avgiftsfinansiering på inkomstfördelningen?</P>
<P class="p145 ft1">På enskilda områden kan effekterna vara betydelsefulla, men inte som helhet. Det finns inte bara exempel på att inkomstfördelningen kan bli ojämnare, det finns också exempel på att inkomstfördelningen kan bli jämnare genom avgiftsfinansiering. Välfärdskonton kan underlätta inkomstöverföringar mellan olika skeden i livet.</P>
<P class="p560 ft2"><SPAN class="ft2">5.9.6</SPAN><SPAN class="ft137">Utnyttja mångfalden av systemlösningar!</SPAN></P>
<P class="p346 ft1">Avgiftsfinansiering av offentliga utgifter kan ges många olika utformningar: tvådelade avgifter, intressentfinansiering, marginalkostnadsprissättning, knapphetsprissättning, försäkringspremier, välfärdskonton, specialdestinerade skatter m.m.<SPAN class="ft26">140 </SPAN>Utformningen är viktig därför att prissättningen påverkar utnyttjandet av tjänsten och därmed av effektiviteten. Utformningen har också betydelse för vilka fördelningseffekter som uppkommer. Exempel på utformningar med olika fördelningseffekter är att ta ut avgifter ovanför en basnivå av subventionerade tjänster, att ta ut avgifter upp till ett visst högkostnadsskydd, att låta högkostnadsskyddet variera med inkomsten, att ta ut försäkringspremier i stället för brukaravgifter och att ta ut avgifter som varierar med inkomsten. Kort sagt: det finns många olika sätt att ta ut avgifter på, som är mer eller mindre bra på att undvika effektivitets- och fördelningsproblem.</P>
<P class="p561 ft29"><SPAN class="ft27">140 </SPAN>För en tidig översikt av olika avgiftskonstruktioner, se Bohm, P. [1979].</P>
<P class="p234 ft8">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p562 ft0">Appendix 1</P>
<P class="p563 ft17">Privat och offentligt</P>
<P class="p564 ft1">Privat och offentligt och privatisering används i olika bemärkelser. Begreppen reds ut i nedanstående tabell.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td237"><SPAN class="p292 ft7">Tabell A. 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td242"><SPAN class="p9 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td243"><SPAN class="p9 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td244"><SPAN class="p9 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td245"><SPAN class="p9 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td246"><SPAN class="p9 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td247"><SPAN class="p9 ft139"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td189"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td248"><SPAN class="p565 ft91">Tillhandahållande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td249"><SPAN class="p385 ft7">Privat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td250"><SPAN class="p385 ft7">Offentligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td141"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p566 ft140"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:13px;" class="p566 ft140"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:7px;margin-right:-24px;margin-bottom:6px;" class="p566 ft140"><![endif]>Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td189"><SPAN class="p567 ft73">Privat</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td239"><SPAN class="p385 ft21">Privata köp</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td251"><SPAN class="p385 ft20">Avgiftsfinansierade offentliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td189"><SPAN class="p9 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td238"><SPAN class="p9 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td239"><SPAN class="p385 ft21">(privat konsumtion)</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td240"><SPAN class="p9 ft141"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td251"><SPAN class="p385 ft21">tjänster</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td141"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td189"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td238"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td240"><SPAN class="p9 ft93"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td239"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td251"><SPAN class="p385 ft20">(viss del offentlig och viss del</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td243"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td252"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td246"><SPAN class="p385 ft19">privat konsumtion)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td189"><SPAN class="p567 ft8">Offentligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td239"><SPAN class="p385 ft21">Subventionerade privata köp</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td251"><SPAN class="p385 ft20">Skattefinansierade offentliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td189"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td239"><SPAN class="p385 ft24">(privat eller offentlig konsumtion)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td251"><SPAN class="p385 ft21">tjänster</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td239"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td240"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td251"><SPAN class="p385 ft19">(offentlig konsumtion)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft24">Källa: Eget material.</P>
<P class="p568 ft1">Finansiering kan vara privat (hushållet betalar ett pris eller en avgift för varan eller tjänsten) eller offentlig (produktion och distribution finansieras ur skattemedel). Tillhandahållandet kan vara privat (privata eller offentliga <SPAN class="ft57">företag </SPAN>sköter distribution) eller offentligt (offentliga <SPAN class="ft57">myndigheter </SPAN>sköter distribution). Dessutom kan själva produktionen vara privat eller offentlig. Den senare aspekten ingår inte i tabellen.</P>
<P class="p569 ft1">Om finansiering och tillhandahållande är privat är det liktydigt med att hushåll köper varor och tjänster av företag på en marknad. Det förekommer inte, men är principiellt inte omöjligt, att själva produktionen skulle kunna utföras av offentliga myndigheter. I nationalräkenskaperna är detta privat konsumtion.</P>
<P class="p570 ft8">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Appendix 1 - Privat och offentligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft1">Om bara finansieringen är privat och tjänsterna tillhandahålls av offentliga myndigheter innebär det att det är offentliga tjänster som finansieras, helt eller vanligen delvis, av avgifter som hushållen erlägger för att få tjänsterna. Själva produktionen kan bedrivas av privata företag på entreprenad. I nationalräkenskaperna är den del som är skattefinansierad offentlig konsumtion och den som är avgiftsfinansierad privat konsumtion.</P>
<P class="p57 ft1">Om såväl finansiering som tillhandahållande är offentliga talar vi om skattefinansierade offentliga tjänster. Själva produktionen kan vara utlagd på privata entreprenörer. I nationalräkenskaperna är detta offentlig konsumtion.</P>
<P class="p119 ft1">Slutligen har vi kvar den kategori som består av offentligt finansierade, privat tillhandahållna varor och tjänster. Numera räknar nationalräkenskaperna in viss sådan konsumtion i offentlig konsumtion. Ett exempel är läkemedel. Annan sådan konsumtion räknas till den privata, t.ex. livsmedel. Produktionen sker normalt i företag.</P>
<P class="p38 ft1">Med avgiftsfinansiering menas i denna rapport således bara att tjänster som tillhandhålls av offentliga myndigheter finansieras helt eller delvis av avgifter. Om såväl finansiering som tillhandahållande sköts av privata företag talar vi om privata köp. Privatisering innebär således i detta sammanhang att både finansiering och tillhandahållande övergår från den offentliga sektorn till den privata.</P>
<P class="p572 ft8">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p24 ft0">Appendix 2</P>
<P class="p573 ft17">Avgifter i en internationell jämförelse</P>
<P class="p26 ft1">Avgifters andel av offentliga verksamheters finansiering eller kostnader kan belysas i ett par fall. OECD har påbörjat ett arbete för att samla in uppgifter om avgifter för offentliga verksamheter. Arbetet har ännu inte kommit så långt. Nedan framgår vad som i dag kan redovisas med någorlunda god jämförbarhet.</P>
<P class="p307 ft7">Tabell A.2.1 Patientavgifternas andel av kostnader för viss sjukvård i 14 länder, 1998 *)</P>
<P class="p442 ft102">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr4 td253"><SPAN class="p10 ft19">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td254"><SPAN class="p9 ft19">Slutenvård</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td255"><SPAN class="p173 ft19">Öppenvård</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td256"><SPAN class="p173 ft19">Läkemedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td257"><SPAN class="p9 ft24">Besök hos allmänläkare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p10 ft21">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p574 ft24">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p575 ft21">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td258"><SPAN class="p156 ft41">75 (1)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p454 ft21">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Australien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">27</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">40 (4)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">50 (4)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p454 ft23">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p10 ft24">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p574 ft24">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p575 ft41">37 (5)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td258"><SPAN class="p156 ft41">36 (8)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p454 ft21">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">28 (6)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">35 (9)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p454 ft19">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p10 ft21">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p156 ft23">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p575 ft41">20 (9)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td258"><SPAN class="p156 ft41">50 (4)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p454 ft21">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Kanada</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">41 (3)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">57 (2)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p456 ft24">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p10 ft21">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p574 ft24">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p575 ft41">23 (8)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td258"><SPAN class="p156 ft41">52 (3)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p454 ft21">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">43 (2)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">46 (5)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p454 ft19">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Nya Zeeland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">53 (1)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">35 (9)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p454 ft19">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p10 ft21">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p574 ft24">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p575 ft41">27 (7)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td258"><SPAN class="p156 ft41">29 (10)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p454 ft23">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">10 (11)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">52 (3)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p454 ft19">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p10 ft21">UK</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p574 ft24">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td181"><SPAN class="p575 ft41">12 (10)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td258"><SPAN class="p156 ft41">10 (11)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p454 ft21">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft41">5 (12)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">43 (6)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p454 ft23">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p10 ft19">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p574 ft24">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p575 ft19">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td258"><SPAN class="p156 ft41">42 (7)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td143"><SPAN class="p456 ft24">14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft78">Anm.: *) ranking inom parentes.</P>
<P class="p32 ft24">Källa: OECD, Health Data Base [2000].</P>
<P class="p576 ft1">De länder som har höga patientavgifter – USA, Australien Nederländerna, Italien, Österrike och Kanada – har också lägre</P>
<P class="p577 ft8">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft10">Appendix 2 - Avgifter i en internationell jämförelse Bilaga 7 till LU 2003</P>
<P class="p56 ft1">andel skattefinansierad sjukvård. Se tabell 2.9. Med undantag för USA har dessa länder lägre sjukvårdsutgifter än Sverige. Frankrike har högre avgifter än Sverige, en klart lägre skattefinansierad andel och klart högre utgifter per capita<SPAN class="ft26">141</SPAN>. Det råder inget enkelt samband mellan avgiftsfinansiering och utgifter.</P>
<P class="p176 ft1">Nedan redovisas andelen privata bidrag av högskolors finansiering i olika länder.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr4 td230"><SPAN class="p9 ft7">Tabell A.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td259"><SPAN class="p255 ft7">Andelen privata anslag och ersättningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td259"><SPAN class="p255 ft7">finansiering av institutioner inom högre utbildning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td259"><SPAN class="p255 ft7">1998</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft31">Procent av totala intäkter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr9 td260"><SPAN class="p28 ft19">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td261"><SPAN class="p578 ft19">Högskoleutbildning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td262"><SPAN class="p28 ft21">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p579 ft24">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td262"><SPAN class="p28 ft21">Australien</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p579 ft24">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">UK</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td262"><SPAN class="p28 ft21">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p579 ft24">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">Kanada</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td262"><SPAN class="p28 ft21">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p579 ft24">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td262"><SPAN class="p28 ft21">Portugal</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p579 ft24">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td262"><SPAN class="p28 ft21">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p579 ft24">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td262"><SPAN class="p28 ft19">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p579 ft24">1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft24">Källa: OECD [2001a].</P>
<P class="p580 ft1">I Sverige kommer ungefär en tiondel av intäkterna från privata källor. Det är mycket lägre än i många andra länder som USA, Australien och England. Men det är mer än i länder som Tyskland, Nederländerna och Österrike.</P>
<P class="p581 ft29"><SPAN class="ft27">141 </SPAN>Omräknat med växelkurs i dollar.</P>
<P class="p41 ft8">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td264"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td265"><SPAN class="p9 ft30">Appendix 2 - Avgifter i en internationell jämförelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p582 ft43">Tabell A.2.3 Andelen föräldrabidrag<SPAN class="ft142">*) </SPAN>av kostnaden för barnomsorg i 13 länder olika år på <NOBR>1990–talet</NOBR></P>
<P class="p583 ft31">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr5 td266"><SPAN class="p10 ft19">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td267"><SPAN class="p584 ft19">Ålder <NOBR>0-3</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td268"><SPAN class="p262 ft20">Ålder <NOBR>3-6</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p10 ft21">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p95 ft21">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td270"><SPAN class="p14 ft21">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">UK</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19"><NOBR>30-60</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19"><NOBR>28-45</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19"><NOBR>28-45</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p10 ft21">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p95 ft21">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td270"><SPAN class="p14 ft21">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p10 ft21">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p95 ft21">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td270"><SPAN class="p14 ft21">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Belgien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19"><NOBR>17-25</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p10 ft21">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p95 ft21">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td270"><SPAN class="p14 ft21">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td269"><SPAN class="p10 ft21">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p95 ft21"><NOBR>16-20</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td270"><SPAN class="p14 ft21">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19"><NOBR>10-15</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19"><NOBR>10-15</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Portugal, andel av disponibel inkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td269"><SPAN class="p10 ft19">Australien, andel av disponibel inkomst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p95 ft19">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td270"><SPAN class="p14 ft19">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p585 ft23">Anm.: I de flesta länder varierar brukaravgifter med familjeinkomsten. Där ett intervall saknas, representerar siffrorna i tabellen maximiavgiften för Danmark och Sverige och medelavgiften för andra länder, utom för Australien och Portugal där de står för andelen av disponibel inkomst. I Finland förekommer avgiftstak för brukaravgifterna. I länder utan brukaravgifter är tjänsten i fråga en del av utbildningssystemet och vanligen på deltid. I Australien, Nederländerna och England är förskola gratis från 4 år och i Sverige från 5 år (gäller dock bara ett litet antal timmar per dag).</P>
<P class="p586 ft24"><SPAN class="ft77">*) </SPAN>”User charges for various personal services,”. Källa: OECD [2001 b].</P>
<P class="p459 ft1">I jämförelse med andra länder har Sverige låga avgifter för barnomsorgen. Något samband med kvinnors förvärvsfrekvens är svårt att finna. USA och Storbritannien hade en något lägre förvärvsfrekvens bland kvinnor än Sverige 1999 (67,6 respektive 64,9 jämfört med 70,9 procent), men mycket högre avgifter. Norge och Danmark har högre avgifter än Sverige men en högre förvärvsfrekvens bland kvinnor (73,8 respektive 71,6 procent).</P>
<P class="p226 ft1">En jämförelse av avgifterna inom äldreomsorgen visar att Sverige och Danmark har låga avgifter<SPAN class="ft26">142</SPAN>. Avgifterna är mindre än 10 procent av utgifterna när det gäller institutionsboende. Andra länder har avgiftsandelar på uppåt <NOBR>20–25</NOBR> procent. Däremot är skillnaden inte lika stor när det gäller hemhjälp. Sverige har där en avgiftsandel på sex procent, vilket är samma nivå som i England. Finland har en dubbelt så hög avgiftsfinansiering. Sedan år 2002 har</P>
<P class="p587 ft29"><SPAN class="ft27">142 </SPAN>Samma bild förmedlar Statskontoret[1999] med tillägget att Tyskland har höga avgifter för hemtjänst.</P>
<P class="p588 ft8">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB357146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Appendix 2 - Avgifter i en internationell jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft25">Sverige infört maxtaxa och förbehållsbelopp i äldreomsorgen, vilket sänkt avgiftsandelen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p28 ft7">Tabell A.2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td272"><SPAN class="p67 ft11">Andel brukaravgifter av totala utgifter för olika sorters</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td271"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td272"><SPAN class="p590 ft11">äldreomsorg under mitten av <NOBR>1990–talet</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td273"><SPAN class="p28 ft31">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td274"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td275"><SPAN class="p9 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td273"><SPAN class="p28 ft19">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td274"><SPAN class="p470 ft19">Hemhjälp</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td275"><SPAN class="p67 ft41">Institutionsboende</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td271"><SPAN class="p28 ft21">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p470 ft21">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p67 ft21">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td271"><SPAN class="p28 ft21">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p470 ft21">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p67 ft21">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td271"><SPAN class="p28 ft19">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p470 ft19">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p67 ft19">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td271"><SPAN class="p28 ft21">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td263"><SPAN class="p470 ft21">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p67 ft21"><25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td271"><SPAN class="p28 ft19">UK</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p470 ft19">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p67 ft19">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td271"><SPAN class="p28 ft19">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td263"><SPAN class="p470 ft19">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p67 ft19"><NOBR>10-39</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft24">Källa: Rostgaard, T. & Fridberg, T. [1998]</P>
<P class="p591 ft8">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p0 ft0">Referenser</P>
<P class="p592 ft1">Adema, W. [2000], ”Revisiting real social spending across countries: a brief note”, <SPAN class="ft57">Economic Studies</SPAN>, No. 30, 2000/1, OECD.</P>
<P class="p593 ft1">Agell, J., Englund, P. & Södersten, J. [1995], <SPAN class="ft57">Svensk skattepolitik i teori och praktik, 1991 års skattereform</SPAN>, Bilaga 1 till SOU 1995:104, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p594 ft1">Agell, J., Lindh, T. & Ohlsson, H. [1997], ”Growth and the Public Sector: a Critical Review Essay”, <SPAN class="ft57">European Journal of Political Economy</SPAN>, No. 13.</P>
<P class="p595 ft108">Agell, J., Lindh, T. & Ohlsson, H. [1999], ”Growth and the Public Sector: a Reply”, <SPAN class="ft143">European Journal of Political Economy</SPAN>, No. 15.</P>
<P class="p596 ft1">Andersson, F. & Konrad, K. A. [2002], ”Beskattning och investeringar i högre utbildning”, i Molander, P. (red.),</P>
<P class="p597 ft57">Alternativ i välfärdspolitiken<SPAN class="ft1">, SNS.</SPAN></P>
<P class="p598 ft1">Aronsson, T. & Palme, M. [1994], ”A Decade of Tax and Benefit Reforms in Sweden – Effects on Labour Supply, Welfare and Inequality”, Tax Reform Evaluation Report, No. 3.</P>
<P class="p599 ft57"><SPAN class="ft1">Assarsson, B. [1997], </SPAN>Efterfrågan på tjänster i Sverige, beräkning av efterfrågeelasticiteter och syselsättningseffekter<SPAN class="ft1">, Bilaga 2 till SOU 1997:17, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p600 ft1">Atkinson, A. B. [1999], ”The Economic Consequences of Rolling Back the Welfare State”, Munich Lectures in Economics.</P>
<P class="p594 ft1">Atkinson, A. B. & Stern, N. [1974], ”Pigou, Pigou Taxation and Public Goods”, <SPAN class="ft57">Review of Economic Studies</SPAN>, No. 41, pp. <NOBR>119–128.</NOBR></P>
<P class="p601 ft1">Atkinson, A. B. & Stiglitz, J. E. [1980], <SPAN class="ft57">Lectures on Public Economics</SPAN>, <NOBR>McGraw-Hill,</NOBR> Maidenhead.</P>
<P class="p594 ft25">Bergh, A. [1998], ”Hur omfördelar välfärdsstaten”, Underlagsrapport till SNS, Stencil, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.</P>
<P class="p602 ft8">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft1">Besley, T. & Coate, S. [1991], ”Public Provision of Private Goods and the Redistribution of Income”, <SPAN class="ft57">American Economic Review</SPAN>, Vol. 81, No. 4, September.</P>
<P class="p604 ft57"><SPAN class="ft1">Björklund, A. [1992], </SPAN>Långsiktiga perspektiv på inkomstfördelningen<SPAN class="ft1">, Bilaga 8 till Långtidsutredningen 1992, SOU 1992:19, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p605 ft1">Björklund, A., Palme, M. & Svensson, I. [1995], <SPAN class="ft57">Assessing the Effects of Swedish Tax and Benefit Reforms on Income Distribution Using Different Income Concepts</SPAN>, National Institute of Economic Research, Economic Council.</P>
<P class="p606 ft57"><SPAN class="ft1">Blomquist, S. [1999], </SPAN>Dagis och drivkrafter – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om fördelningspolitik och offentliga tjänster, <SPAN class="ft1">Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1999:67, Thomson Fakta, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p604 ft1">Blomquist, S. & Bergstrom, T. [1996], ”The Political Economy of Subsidized <NOBR>Day-Care”,</NOBR> <SPAN class="ft57">The European Journal of Political Economy</SPAN>, Vol. 12, pp. <NOBR>443–457.</NOBR></P>
<P class="p607 ft1">Blomqvist, S. & Christiansen, V. [1998], ”Topping Up or Opting Out? The Optimal Design of Public Provisions Schemes”,</P>
<P class="p608 ft57">International Economic review<SPAN class="ft1">, Vol. 39, No. 2, May.</SPAN></P>
<P class="p604 ft57"><SPAN class="ft1">Bohm, P. [1979], </SPAN>Nya avgiftssystem för den offentliga sektorn – en principdiskussion<SPAN class="ft1">, Bilaga 1 till SOU 1979:23, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p609 ft1">Bröms, J. [1994], <SPAN class="ft57">En social försäkring</SPAN>, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1994:81, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p609 ft1">Carey, D. & Tchilingurian, H. [2000], ”Average Effective Tax Rates on Capital, Labour and Consumption”, OECD Economics Department, Working Paper No. 258, October.</P>
<P class="p604 ft25">Carlsson, S. [1999], ”Equality of Access in Health Care”, Lund Economic Studies.</P>
<P class="p609 ft1">Chamley, C. [1981], ”The Welfare Cost of Capital Income Taxation in a Growing Economy”, <SPAN class="ft57">Journal of Political Economy</SPAN>, No. 87, pp. <NOBR>468–496.</NOBR></P>
<P class="p609 ft1">Cremer, H. & Pestieau, P. [1996], ”Redistributive Taxation and Social Insurance”, <SPAN class="ft57">International Taxation and Public Finance</SPAN>, No. 3, pp. <NOBR>397–420.</NOBR></P>
<P class="p604 ft1">Dahlberg, A. & Lindeberg, G. [1993], <SPAN class="ft57">Idrott åt alla – kartläggning och analys av idrottsstödet</SPAN>, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1993:58, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p607 ft25">Diderichsen, F. [2000], ”Ska inkomster eller sjukdom beskattas – Fördelningseffekter av patientavgifter”, i <SPAN class="ft59">Patientavgifter och vårdefterfrågan</SPAN>, En kunskapsöversikt, Socialstyrelsen.</P>
<P class="p200 ft8">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td276"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft30">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft57"><SPAN class="ft1">Donovan J. [1989], </SPAN>Bostadsstödet – alternativ och konsekvenser<SPAN class="ft1">, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1989:47, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p611 ft1">Ds 1984:8, <SPAN class="ft57">Är subventioner effektiva?</SPAN>, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p612 ft105">Ds 1988:28, <SPAN class="ft144">Subventioner i kritisk belysning</SPAN>, Fritzes, Stockholm. Ds 1999:5, <SPAN class="ft144">Sämre för mig, bättre för oss – en analys av pensionärernas</SPAN></P>
<P class="p613 ft59">ekonomiska situation under <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft25">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> Thomson Fakta, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p598 ft1">Edebalk, P. G. & Petersson, J. [1985], <SPAN class="ft57">Sociala avgifter – problem och möjligheter inom färdtjänst och hemtjänst</SPAN>, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds Fi 1985:11, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p614 ft25">Ekonomistyrningsverket [2002], ”Avgifter”, rapport 2002:13. Elofsson, S., Undén, <NOBR>A-L</NOBR> & Krakén, I. [1998], ”Patient Charges – a</P>
<P class="p615 ft1">Hindrance to Financially and Psychosocially Disadvantage Groups Seeking Care”, <SPAN class="ft57">Social Science & Medicine </SPAN>1998, No. 46 (10), pp. <NOBR>1375–1380.</NOBR></P>
<P class="p598 ft1">Emmerson, C. & Reed, H. [2002], ”Avgifter för offentliga tjänster”, i Molander, P. (red.) <SPAN class="ft57">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p593 ft1">Ericson, P. & Hussénius, J. [2000], <SPAN class="ft57">Studiebidraget i det långa loppet</SPAN>, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 2000:19, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p594 ft57"><SPAN class="ft1">Eriksson, L. T. [1987], </SPAN>Att leva på avgifter – vad innebär en övergång till avgiftsfinansiering? <SPAN class="ft1">Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1987: 2, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p600 ft1">Eureka Research [1997], ”Svenska folkets attityder till tandvården”, arbetsrapport.</P>
<P class="p598 ft1">Feldstein, M. [1993], ”The Effect of Marginal Tax Rates on Taxable Income: A Panel Study of the 1986 Tax Reform Act”, Working paper No. 4496, National Bureau of Economic Research, Cambridge, USA.</P>
<P class="p616 ft1">Fogel, R. W. [1999], ”Catching Up with the Economy”, <SPAN class="ft57">American Economic Review</SPAN>, Vol. 89, No. 1, March.</P>
<P class="p594 ft1">Franzén, T., Löfgren, K. & Rosenberg, I. [1976], ”Skatters och offentliga utgifters effekter på inkomstfördelningen”, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.</P>
<P class="p594 ft57"><SPAN class="ft1">Fritzell, J. [1994], </SPAN>Fördelningseffekter av offentliga tjänster<SPAN class="ft1">, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1994:86, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p617 ft8">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft25">Fölster, S. & Henrekson, M. [2001], ”Growth Effects of Government Expenditures and Taxation in Rich Countries”,</P>
<P class="p608 ft57">European Economic Review<SPAN class="ft1">, No. 45.</SPAN></P>
<P class="p609 ft1">Fölster, S. m.fl. [2002], ”Välfärdskonton i Sverige – en utvärdering”, i Molander, P. (red.), <SPAN class="ft57">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p619 ft1">Gemmel, N. [1997], ”Externalities to Higher Education: a Review of the New Growth Literature”, National Committee of Enquiry into Higher Education, HMSO.</P>
<P class="p604 ft1">Gerdtham, <NOBR>U-G.</NOBR> & Sundberg, G. [1998], ”Redistributive Effects of Swedish Health Care Finance”, <SPAN class="ft57">International Journal of Health Planning and Management</SPAN>, No. 13, pp. <NOBR>289–306.</NOBR></P>
<P class="p604 ft25">Gruber, J. & Wise, D. A. [1999], <SPAN class="ft59">Social Security and Retirement around the World</SPAN>, National Bureau of Economic Research.</P>
<P class="p620 ft1">Hansson, I. [1984], ”Marginal Cost of Public Funds for Different Tax Instruments and Government Expenditures”, <SPAN class="ft57">Scandinavian Journal of Economics</SPAN>, No. 86 (2), pp. <NOBR>115–130.</NOBR></P>
<P class="p609 ft1">Heckman, J., Lochner, L. & Taber, C. [1999], ”Human Capital Formation and General Equilibrium Treatment Effects: a Study of Tax and Tuition Policy”, Fiscal Studies, vol. 20:1, pp. <NOBR>25–40.</NOBR></P>
<P class="p604 ft1">Huber, B. & Norrman, E. [2002], ”Beskattning i en global ekonomi”, i Molander, P. (red.), <SPAN class="ft57">Alternativ i Välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p621 ft1">Hultcrantz, L. & Norström, J. [1995], ”Efterfrågan på enkla tjänster”, <SPAN class="ft57">Ekonomisk Debatt</SPAN>, Årgång 23, s. <NOBR>527–536.</NOBR></P>
<P class="p609 ft1">Hussénius, J. & Selén, J. [1994], ”Skatter och socialförsäkringar över livscykeln – en simuleringsmodell”, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1994:135, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p622 ft1">Höök, E. [1962], ”Den offentliga sektorns expansion: en studie av de offentliga civila utgifternas utveckling <NOBR>1913–1958”,</NOBR> Industriens Utredningsinstitut.</P>
<P class="p607 ft1">Jansson, J.O. [2001], ”Bortom Dennispaketet”, <SPAN class="ft57">Transportpolitik i fokus</SPAN>, nr 2, Vinnova.</P>
<P class="p604 ft1">Johannesson, M. m.fl. [1998], ”Time Spent on Waiting Lists for Medical Care: An Insurance Approach”, <SPAN class="ft57">Journal of Health Economics.</SPAN></P>
<P class="p609 ft57"><SPAN class="ft1">Kommunförbundet [2002], </SPAN>Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050.</P>
<P class="p606 ft59"><SPAN class="ft25">Kommunförbundet [2003], </SPAN>Kommunernas ekonomiska läge – april 2003.</P>
<P class="p129 ft8">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td276"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft30">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft57"><SPAN class="ft1">Korpi, W. & Palme, J. [1993], </SPAN>Socialpolitik, kris och reformer: Sverige i internationell belysning<SPAN class="ft1">, Bilaga 2 till SOU 1993:16, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p594 ft1">Korpi, W. & Palme, J. [2001], ”New Politics and Class Politics in Welfare State Regress: A Comparative Analysis of Retrenchment in 18 Countries <NOBR>1975–1995”,</NOBR> Paper Presented at the Annual Meeting of the American Political Science Association, 2001.</P>
<P class="p623 ft1">Landstingsförbundet [1994], ”Svenska folkets erfarenheter av och inställning till hälso- och sjukvården”<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p594 ft1">Lassen, D. D. & Sørensen, P. B. [2002], <SPAN class="ft57">Financing the Nordic Welfare States: The Challenge of Globalization to Taxation in the Nordic Countries</SPAN>, Nordic Council of Ministers.</P>
<P class="p596 ft1">Lindsey, L. [1987], ”Individual Taxpayer Response to Tax Cuts: <NOBR>1982–1984”,</NOBR> <SPAN class="ft57">Journal of Public Economics</SPAN>, No. 33, pp. <NOBR>173–206 .</NOBR></P>
<P class="p596 ft25">Lucas, R. [1972], ”Expectations and Neutrality of Money”, <SPAN class="ft59">Journal of Economic Theory</SPAN>, vol. 4, pp. <NOBR>103–124.</NOBR></P>
<P class="p598 ft1">Lugnér Norinder, A., Persson, U. & Svensson, M. [1995], ”Värdet att minska risken för <NOBR>icke-dödliga</NOBR> trafikskador”, <NOBR>IHE-rapport</NOBR> 1995:1.</P>
<P class="p593 ft1">Mossialos, E. & Dixon, A. [2002], ”Funding Health Care in Europe: Weighing up the Options”, i Mossialos, E. m.fl.,</P>
<P class="p597 ft57">Funding Health Care: Options for Europe.</P>
<P class="p598 ft57"><SPAN class="ft1">Murray, R. [1994], </SPAN>Den offentliga sektorns produktivitetsutveckling <NOBR>1980–1992<SPAN class="ft1">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1994:24, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p594 ft1">Murray [1997], ”Productivity of the Public Sector in Sweden”, Papers on Public Sector Budgeting and Management, vol 3, Budget Department, Ministry of Finance.</P>
<P class="p624 ft57"><SPAN class="ft1">OECD [2000], </SPAN>Health Data Base<SPAN class="ft1">. OECD [2001a], </SPAN>Education at a Glance.</P>
<P class="p596 ft57"><SPAN class="ft1">OECD [2001b], </SPAN>Starting Strong – Early childhood education and care.</P>
<P class="p7 ft57"><SPAN class="ft1">OECD [2002], </SPAN>Health Data 2002.</P>
<P class="p594 ft57"><SPAN class="ft1">Olsson, H. m.fl. [1994], </SPAN>Nettokostnader för transfereringar i Sverige och några andra länder<SPAN class="ft1">, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1994:133, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p594 ft57"><SPAN class="ft1">Palme, J. & Sjöberg, O. [2002], </SPAN>Välfärdssystemens finansiering i ett europeiskt perspektiv<SPAN class="ft1">, Expertrapport 10 till skattebasutredningen, SOU 2002:47, vol B, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p617 ft8">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p9 ft10">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft25">Palme, M. & Svensson, I. [2002], ”Pensionering och incitament”, i Molander, P. (red.), <SPAN class="ft59">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p609 ft1">Pestieau, P. [2002], ”Socialförsäkringar och inkomstomfördelning”, i Molander, P. (red.), <SPAN class="ft57">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p625 ft1">Pigou, A. C. [1947], <SPAN class="ft57">A Study in Public Finance</SPAN>, Macmillan, London.</P>
<P class="p626 ft1">Ramsay, F. P. [1927], ”A contribution to the theory of taxation”, <SPAN class="ft57">Economic Journal</SPAN>, No. 37, pp. <NOBR>47–61.</NOBR></P>
<P class="p620 ft1">Rattsø, J. [2002], ”Produktivitet och kostnader i offentliga tjänster” i Molander, P. (red.), <SPAN class="ft57">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p627 ft57"><SPAN class="ft1">Rawls, J. [1971], </SPAN>A Theory of Justice.</P>
<P class="p609 ft1">Regeringens proposition 1999/2000:1, <SPAN class="ft57">Budgetpropositionen för 2000</SPAN>, vol. 1, bilaga 4, Fördelningspolitisk redogörelse.</P>
<P class="p609 ft25">Regeringens proposition 2000/01:149, <SPAN class="ft59">Avgifter inom äldre- och handikappomsorg.</SPAN></P>
<P class="p609 ft1">Rochet, <NOBR>J.-Ch.</NOBR> [1991], ”Incentives, Redistribution and Social Insurance”, <SPAN class="ft57">The Geneva Papers on Risk and Insurance Theory</SPAN>, No. 16, pp. <NOBR>143–166.</NOBR></P>
<P class="p606 ft1">Rosen, S. [1995], ”Offentlig sysselsättning och den svenska välfärdsstaten”, <NOBR>NBER-rapporten,</NOBR> SNS.</P>
<P class="p609 ft1">Rostgard, T. & Fridberg, T. [1998], ”Caring for Children and Older People – A Comparison of European Policies and Practices”, The Danish National Institute of Social Reseach 98:20, Copenhagen.</P>
<P class="p628 ft57"><SPAN class="ft1">SCB [2002a], </SPAN>Den offentliga sektorn, bokslut för verksamhetsåret 2001.</P>
<P class="p236 ft57"><SPAN class="ft1">SCB [2002b], </SPAN>Arbetskraftsprognos 2002.</P>
<P class="p606 ft57"><SPAN class="ft1">SCB [2002c], </SPAN>Statistik om privatiseringen av välfärdstjänster 1995– 2001<SPAN class="ft1">, Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik, 2002:4.</SPAN></P>
<P class="p604 ft1">Shoven, J. [1976], ”The Incidence and Efficiency Effects of Taxes on Income from Capital, Journal of Political Economy”, No. 84, pp. <NOBR>1261–1284.</NOBR></P>
<P class="p604 ft57"><SPAN class="ft1">Sjöberg, O. [2001], </SPAN>Välfärdsstatens finansiering under <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft1">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Del 1 till SOU 2001:57, Forskarantologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p604 ft1">Skolverket [2003], ”Uppföljning av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m”.</P>
<P class="p629 ft8">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td276"><SPAN class="p9 ft10">Bilaga 7 till LU 2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft30">Referenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft1">Socialstyrelsen [1994] ”Produktionskostnads- och produktivitetsförändringar inom äldre- och handikappomsorgen <NOBR>1984–1993”,</NOBR> Ädelutvärderingen 94:15.</P>
<P class="p594 ft25">Socialstyrelsen [1996], ”Äldreomsorgens avgifter, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar”, 1996:6.</P>
<P class="p598 ft1">Socialstyrelsen [2000a] ”Patientavgifter och vårdefterfrågan – en kunskapsöversikt”.</P>
<P class="p596 ft1">Socialstyrelsen [2000b], ”Taxor och avgifter för vård och omsorg”, Äldreuppdraget, 2000:1.</P>
<P class="p7 ft57"><SPAN class="ft1">Socialstyrelsen [2001], </SPAN>Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok.</P>
<P class="p598 ft57"><SPAN class="ft1">SOU 1973:32, </SPAN>Vägtrafiken - kostnader och avgifter<SPAN class="ft1">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p596 ft59"><SPAN class="ft25">SOU 1979:23, </SPAN>Avgifter i staten – nuläge och utvecklingsmöjligheter<SPAN class="ft25">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p630 ft1">SOU 1995:4, <SPAN class="ft57">Långtidsutredningen 1995</SPAN>, Fritzes, Stockholm. SOU 1995:36, <SPAN class="ft57">Förmåner och sanktioner</SPAN>, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p594 ft57"><SPAN class="ft1">SOU 1999:33, </SPAN>Bo tryggt, betala rätt – särskilda boendeformer för äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg<SPAN class="ft1">, Thomson Fakta, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p631 ft1">SOU 2000:7, <SPAN class="ft57">Långtidsutredningen 1999/2000</SPAN>, Fritzes, Stockholm. SOU 2001:79, <SPAN class="ft57">Välfärdsbokslut för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">1990-talet</SPAN>,</NOBR> Fritzes, Stockholm. SOU 2002:47, <SPAN class="ft57">Våra skatter</SPAN>, Skattebasutredningen<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p596 ft57"><SPAN class="ft1">SOU 2003:20, </SPAN>Fördelningspolitikens mål och medel<SPAN class="ft1">, Bilaga 8 till Långtidsutredningen, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p598 ft25">Statskontoret [1992], ”Offentliga tjänster kan värderas! – Värdering med egenskapsanalys”, 1992:24.</P>
<P class="p596 ft1">Statskontoret [1993], ”Sektorsövergripande analyser – förslag till metod”, 1993:25.</P>
<P class="p598 ft57"><SPAN class="ft1">Statskontoret [1999], </SPAN>Samhällets stöd till de äldre i Europa – En <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om fördelningspolitik och offentliga tjänster<SPAN class="ft1">, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1999:61, Thomson Fakta, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p7 ft1">Statskontoret [2001], ”Staten i omvandling”, 2001:15.</P>
<P class="p598 ft25">Ståhlberg, <NOBR>A-C.</NOBR> [2002], ”Avtalsförsäkringarna”, i Molander, P. (red.) <SPAN class="ft59">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p598 ft1">Svenska Kommunförbundet [2002], ”Uppföljning av maxtaxan inom barnomsorgen – en enkätundersökning utförd hösten 2001 och våren 2002”.</P>
<P class="p599 ft57"><SPAN class="ft1">Söderström, L. [1991], </SPAN>Hur skall sjukvården betalas – om alternativa betalningsmodeller<SPAN class="ft1">, SNS.</SPAN></P>
<P class="p617 ft8">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<P class="p0 ft10">Referenser Bilaga 7 till LU 2003</P>
<P class="p618 ft1">Söderström, L. & Rikner, K. [2002], Privatisering av socialförsäkringen, i Molander, P. (red.), <SPAN class="ft57">Alternativ i välfärdspolitiken</SPAN>, SNS.</P>
<P class="p606 ft25">Temple, J. [2001], ”Growth Effects of Education and Social Capital in the OECD Countries”, stencil, University of Bristol.</P>
<P class="p236 ft57"><SPAN class="ft1">Wolff, A. [2001] </SPAN>Does education matter?</P>
<P class="p609 ft1">Ysander, <NOBR>B-C.</NOBR> [1979], <SPAN class="ft57">Fem avgiftsargument</SPAN>, Särtryck ur SOU 1979:23, Industriens Utredningsinstitut.</P>
<P class="p604 ft1">Åberg, R. [1998], ”Välfärdsstatens omfördelningseffekter – både en fråga om dess omfattning och dess fördelningsprofil”, i</P>
<P class="p632 ft57">Välfärd och välfärdsmätning<SPAN class="ft1">, Ekonomiska rådet.</SPAN></P>
<P class="p633 ft8">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<P class="p24 ft0">Bilagor till Långtidsutredningen 2003</P>
<P class="p634 ft145">Bilagorna kommer att publiceras under 2003. För närmare information, se: www.finans.regeringen.se/lu2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr0 td277"><SPAN class="p256 ft1">Nr</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td278"><SPAN class="p9 ft1">Namn</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td279"><SPAN class="p9 ft1">Författare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td37"><SPAN class="p256 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td280"><SPAN class="p9 ft1">Sveriges ekonomi – utsikter</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td281"><SPAN class="p9 ft1">Martin Hill och Jonas Norlin,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">till 2020</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p256 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">Den demografiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p9 ft1">Jonas Norlin, Finans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">utmaningen – en strategi</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">departementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td280"><SPAN class="p9 ft1">för långsiktigt hållbara</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td281"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">offentliga finanser</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p256 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">Regional utveckling –</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p9 ft1">NUTEK och INREGIA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">utsikter till 2020</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td37"><SPAN class="p256 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td280"><SPAN class="p9 ft1">Migration och integration –</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td281"><SPAN class="p9 ft1">Annika Århammar,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td280"><SPAN class="p9 ft1">om framtidens arbets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td281"><SPAN class="p9 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">marknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p256 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">Kan vi räkna med de äldre?</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p9 ft1">Anders Bornefalk och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">Ola Gustafsson, Finans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">departementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p256 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">Sveriges konkurrens-</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p9 ft1">Patrik Gustavsson, FIEF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td280"><SPAN class="p9 ft1">fördelar för export och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td281"><SPAN class="p9 ft1">och Ari Kokko,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">multinationell produktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">Handelshögskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td37"><SPAN class="p256 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td280"><SPAN class="p9 ft1">Alternativ finansiering av</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td281"><SPAN class="p9 ft1">Statskontoret</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">offentliga tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p256 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">Fördelningspolitikens mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p9 ft1">Jan Bröms, f.d. chefsekonom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td280"><SPAN class="p9 ft1">och medel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td281"><SPAN class="p9 ft1">och Thomas Pettersson,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td37"><SPAN class="p256 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td280"><SPAN class="p9 ft1">Fördelning ur ett livscykel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td281"><SPAN class="p9 ft1">Thomas Pettersson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td280"><SPAN class="p9 ft1">perspektiv. Ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td281"><SPAN class="p9 ft1">och Tomas Pettersson,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">resurser genom livet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td281"><SPAN class="p9 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft8">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<P class="p0 ft10">Bilagor till långtidsutredningen 2003 Bilaga 6 till LU 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr2 td277"><SPAN class="p28 ft1">Nr</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td278"><SPAN class="p9 ft1">Namn</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td282"><SPAN class="p9 ft1">Författare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p28 ft1">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">Utbildningens fördelning –</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td283"><SPAN class="p9 ft1">Anneli Josefsson och Lena</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">en fråga om klass?</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p9 ft1">Unemo, Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td37"><SPAN class="p28 ft1">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td280"><SPAN class="p9 ft1">Fördelningseffekter av</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td283"><SPAN class="p9 ft1">Bengt Kriström m.fl., Sveriges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft1">miljöpolitik</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p9 ft1">Lantbruksuniversitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td37"><SPAN class="p28 ft1">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td280"><SPAN class="p9 ft1">En jämställd föräldraför-</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td283"><SPAN class="p9 ft1">Fredrik Jansson, Elina</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td280"><SPAN class="p9 ft1">säkring?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td283"><SPAN class="p9 ft1">Pylkkänen, Lizbeth Valck,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td280"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td283"><SPAN class="p9 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td37"><SPAN class="p28 ft1">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td280"><SPAN class="p9 ft1">Tid och pengar – dela lika?</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td283"><SPAN class="p9 ft1">Frida Widmalm, Finans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td284"><SPAN class="p9 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td285"><SPAN class="p9 ft1">departementet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p636 ft8">158</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GRB357SOU_2003__57.pdf731946pdfAlternativ finansiering av offentliga tjänsterhttps://data.riksdagen.se/fil/0DEC4FA3-EE88-4EF7-89EA-6DBDE8B6F215