2421041GRB348d1200348sousouStatens offentliga utredningar 2003:48Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard14802003-05-22 00:00:002024-08-12 16:23:002003-05-22 00:00:00Införlivande av transparensdirektivet - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GRB348d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GRB348d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB348d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:593px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_5 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:577px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:119px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:119px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:593px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:103px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:103px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:191px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:413px;height:247px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:318px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:212px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:313px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:281px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:413px;height:281px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:422px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:56px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:590px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:457px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:206px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:431px;height:206px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:212px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:298px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:413px;height:298px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:543px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:642px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:108px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:299px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:413px;height:299px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:56px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:365px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:177px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:413px;height:177px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:212px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:278px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:125px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:413px;height:125px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:353px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:73px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:413px;height:73px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft5{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft18{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 18px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft20{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft25{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft27{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft28{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft45{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft49{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft51{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft52{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft53{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft54{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 18px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft57{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft58{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft59{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft62{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft63{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft64{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 18px;}
.ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 17px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 17px;}
.ft69{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 756px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 607px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p293{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 310px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p329{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 29px;}
.tr4{heightzzz: 28px;}
.tr5{heightzzz: 18px;}
.tr6{heightzzz: 20px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 27px;}
.tr9{heightzzz: 51px;}
.tr10{heightzzz: 16px;}
.tr11{heightzzz: 52px;}
.tr12{heightzzz: 19px;}
.tr13{heightzzz: 22px;}
.tr14{heightzzz: 34px;}
.tr15{heightzzz: 33px;}
.tr16{heightzzz: 14px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 394px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 154px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 353px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet Leif Pagrotsky</P>
<P class="p1 ft1">Genom beslut den 12 september 2002 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden av konkurrensrättslig art att tillkalla en särskild utredare för att analysera vissa frågor som berör införlivandet av kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstaterna och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska förhållanden (dir. 2002:117). Samma statsråd bemyndigades att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt utredaren.</P>
<P class="p2 ft2">Med stöd av bemyndigandet förordnades genom beslut den 30 september 2002 generaldirektören Hans Jacobson som särskild utredare.</P>
<P class="p3 ft3">Att som experter biträda utredaren förordnades den 29 januari 2003 kanslichefen Ingemar Delveborn, departementssekreteraren Edda Eiriksdottir, konkurrensrådet Anita Sundberg, ämnessakkunnige Jan Stockhaus och professorn Lars Pehrson.</P>
<P class="p4 ft4">Till sekreterare förordnades den 30 september juris kandidaten och civilekonomen Bengt Söderquist.</P>
<P class="p5 ft2">Utredningen har antagit namnet Transparensutredningen. Härmed överlämnas betänkandet <SPAN class="ft5">Införlivande av transparens-</SPAN></P>
<P class="p6 ft2"><SPAN class="ft5">direktivet </SPAN>(SOU 2003:48).</P>
<P class="p7 ft2">Stockholm den 30 april 2003.</P>
<P class="p7 ft2">Hans Jacobson</P>
<P class="p8 ft2">Bengt Söderquist</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft6">Förkortningar.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft6">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft6">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft6">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p9 ft6">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p10 ft6">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p9 ft6">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft6">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p9 ft2">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft7">Förslag till transparenslag........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft2">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p9 ft2">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft8">Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20) ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft2"><SPAN class="ft8">3</SPAN><SPAN class="ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:614) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft7">kommunal redovisning ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p10 ft2">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft2"><SPAN class="ft8">4</SPAN><SPAN class="ft9">Förslag till lag om ändring i bokföringslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft7">(1999:1078)...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p15 ft2">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p14 ft6">Utredningsuppdraget ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft6">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p14 ft6">Bakgrund ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft6">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p9 ft8">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft8">Transparensdirektivet och konkurrensrätten.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft2">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft7">2.1.1 Inledning .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft2">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p14 ft2">2.1.2 Öppen redovisning av offentliga finansiella</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft7">förbindelser ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p15 ft2">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft2">2.1.3 Särskild information om offentliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft7">tillverkningsföretag.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p10 ft2">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p14 ft2">2.1.4 Separat redovisning av konkurrensskyddad och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft7">annan affärsverksamhet ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft2">30</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft11">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft12">Innehåll SOU 2003:48</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p9 ft8">2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft8">Redovisnings- och revisionsregler...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft2">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft2">2.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p19 ft7">Inledning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft2">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft2">2.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p19 ft8">Statliga myndigheters redovisning...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft2">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft8">2.2.3 Redovisning i kommuner och landsting......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft2">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft8">2.2.4 Offentliga och privata företags redovisning................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft2">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft2">2.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft7">Revision .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p9 ft8">2.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft8">Gällande regler om separat redovisning..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p10 ft2">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft2">2.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft7">Inledning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft2">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft8">2.3.2 Separat redovisning av digitala <NOBR>TV-tjänster.................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft2">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft8">2.3.3 Separat redovisning av elnätsverksamhet.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft8">2.3.4 Separat redovisning av naturgasverksamhet ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft2">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p9 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p18 ft13">Vilka företag kan träffas av direktivet ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft6">55</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft6"><SPAN class="ft6">4</SPAN><SPAN class="ft14">Ny lagstiftning med anledning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p21 ft6">transparensdirektivet...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft6">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p9 ft8">4.1 Principiella utgångspunkter.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft2">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft2"><SPAN class="ft8">4.2</SPAN><SPAN class="ft15">Separat redovisning av konkurrensskyddad och annan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft7">affärsverksamhet.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p10 ft2">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft8">4.2.1 Vilka företag skall ha en separat redovisning ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft8">4.2.2 Undantag från kravet på en separat redovisning.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p18 ft2">4.2.3 Den separata redovisningens utformning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p19 ft7">innehåll...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p18 ft8">4.2.4 Underlaget för den separata redovisningen.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p10 ft2">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p9 ft8">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft8">Öppen redovisning av offentliga finansiella förbindelser......</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p10 ft2">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p18 ft8">4.3.1 Vilka skall ha en öppen redovisning.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p10 ft2">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft8">4.3.2 Undantag från krav på öppen redovisning ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p18 ft2">4.3.3 Den öppna redovisningens utformning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft7">innehåll...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p10 ft2">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft8">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p18 ft8">Årlig rapportering om offentliga tillverkningsföretag...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p10 ft2">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft8">4.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p18 ft7">Bevarande av information ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p10 ft2">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft8">4.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p18 ft7">Kontroll och sanktioner...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p10 ft2">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft2">4.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p19 ft7">Revision .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft2">4.6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p19 ft7">Tillsyn och sanktioner ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p18 ft2">4.6.3 Kommissionen möjligheter att direkt inhämta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft7">information..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p10 ft8">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p9 ft11">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p10 ft12">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td16"><SPAN class="p9 ft2">4.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p23 ft7">Övriga frågor..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p24 ft2">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p23 ft2">4.7.1 Vilken myndighet skall fullgöra de nya</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p25 ft7">myndighetsuppgifterna?.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p24 ft2">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p23 ft8">4.7.2 Var bör de nya bestämmelserna tas in? .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p24 ft2">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p23 ft2">4.7.3 Förordnande om separat redovisning i enskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p25 ft7">fall ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p24 ft2">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p23 ft7">4.7.4 Ikraftträdande .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p24 ft2">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p23 ft13">Förslagets konsekvenser............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p24 ft6">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft6">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p23 ft6">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p24 ft6">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft2">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p23 ft7">Förslaget till transparenslag ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p24 ft2">113</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft2"><SPAN class="ft8">6.2</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p10 ft7">(1993:20) ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p10 ft2">124</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft2"><SPAN class="ft8">6.3</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:614) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft7">kommunal redovisning ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p10 ft8">125</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft2"><SPAN class="ft8">6.4</SPAN><SPAN class="ft16">Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p26 ft7">(1999:1078).............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p10 ft8">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td24"><SPAN class="p9 ft6">Bilagor:</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p9 ft8">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft8">Kommittédirektiv (Dir. 2002:117) .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft8">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p9 ft8">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p26 ft8">Kommissionens Direktiv 80/723/EEG ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p10 ft8">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p9 ft8">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p26 ft8">Utdrag från Nace (Rev 1)......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p10 ft8">169</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft2"><SPAN class="ft8">4</SPAN><SPAN class="ft9">Undersökning: Vilka företag omfattas av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p9 ft7">transparensdirektivet?............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p10 ft8">187</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p28 ft0">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p9 ft2">BFN</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p29 ft2">Bokföringsnämnden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft2">EES</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p29 ft8">Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft2">EG</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p29 ft2">Europeiska gemenskaperna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft2">ESV</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td26"><SPAN class="p29 ft2">Ekonomistyrningsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft2">KL</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p9 ft2">Konkurrenslagen (1993:20)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft11">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p31 ft3">I betänkandet föreslås en lag som införlivar <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstaterna och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska förhållanden, senast ändrat genom direktiv 2000/52/EG; det s.k. transparensdirektivet. Direktivet ställer krav på två särskilda redovisningar som skall underlätta kommissionens tillämpning av EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p32 ft1">Lagförslaget i den första delen innebär ett tydliggörande av föreskrifter i direktivet som skall säkerställa kommissionens insyn i de finansiella förbindelserna mellan, å ena sidan, offentliga myndigheter (stat, kommun och andra territoriella myndigheter) och, å andra sidan, offentlig företagsverksamhet. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs inom myndigheten eller i ett bolag där myndigheten har ett dominerande inflytande. Bestämmelserna innebär att det tydligt skall redovisas bl.a. vilka offentliga medel som myndigheten har tillfört företagsverksamheten och hur medlen har använts (öppen redovisning). Det gäller särskilt kapitaltillskott och annat som kan vara offentligt stöd.</P>
<P class="p33 ft2">Förslaget i den andra delen innebär att företag som bedriver, å ena sidan, ekonomisk verksamhet med ett legalt monopol eller liknande särställning och, å andra sidan, annan affärsverksamhet skall särredovisa intäkter och kostnader för de båda områdena (separat redovisning). Dessa bestämmelser kan omfatta både offentliga och privata företag. I fråga om offentlig företagsverksamhet gäller reglerna oavsett om verksamheten bedrivs inom myndigheten eller i ett bolag.</P>
<P class="p34 ft17">Från de nya bestämmelserna undantas, i enlighet med direktivet, företag vilkas nettoomsättning understiger 40 miljoner euro och företag som inte påverkar handeln med andra <NOBR>EES-länder</NOBR> i nämnvärd omfattning. Bestämmelserna om den separata redovisningen skall inte heller gälla för verksamheter som omfattas av</P>
<P class="p35 ft11">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft2">andra <NOBR>EG-relaterade</NOBR> bestämmelser om separat redovisning [t.ex reglerna i ellagen (1997:857) om separat redovisning av elnätsverksamhet].</P>
<P class="p37 ft2">I huvudsak samma regler om bevarande skall gälla för informationen från den öppna och separata redovisningen som för annan räkenskapsinformation. Informationen skall på begäran ges in till Konkurrensverket och överlämnas till <NOBR>EG-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p38 ft2">För att kontrollera att redovisningskraven uppfylls föreslås att revisor eller annan oberoende sakkunnig skall granska redovisningarna. Konkurrensverket förslås få en tillsynsroll. Verket skall även vidarebefordra den information från redovisningarna som <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> begär.</P>
<P class="p39 ft2">De nya redovisnings- och rapporteringskraven skall kunna genomdrivas genom vitesföreläggande. Bevarandet av information från redovisningarna föreslås bli straffrättsligt sanktionerat i samma omfattning som gäller för räkenskapsinformation enligt ordinarie redovisningsförfattningar.</P>
<P class="p38 ft2">Det förslås vidare att äldre föreskrifter i direktivet om årlig ekonomisk rapportering till kommissionen som avser större offentliga företag inom tillverkningsindustrin lagfästs. Här har direktivet hittills fullgjorts genom rapportering av regeringen efter insamling av information i enskilda fall. Uppgiften föreslås nu bli lagd på Konkurrensverket.</P>
<P class="p40 ft11">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p0 ft0">Summary</P>
<P class="p1 ft1">The report contains a proposal for a law governing the incorporation of Commission Directive 80/723/EEC of June 25, 1980 on the transparency of financial relations between Member States and public undertakings as well as on financial transparancy within certain undertakings, amended most recently through Directive 2000/52/EC, the <NOBR>so-called</NOBR> Transparency Directive.</P>
<P class="p32 ft3">One of the implications of the proposal is that undertakings that carry on reserved operations, i.e. protected against competition, alongside other commercial operations, are required to produce separate accounts for these two areas. Also included in the law are the directive's older provisions that financial relations between public authorities and public undertakings should be shown clearly in <NOBR>so-called</NOBR> open accounts. The law also contains instructions regarding information to be sent to the Commission each year regarding public manufacturing undertakings.</P>
<P class="p2 ft2">According to the proposal, both the open accounts and the separate accounts should be reviewed by the undertakings auditor or another expert. The Swedish Competition Authority shall monitor the undertaking´s compliance with the new rules. The Competition Authority shall have the authority to require additional details concerning the open accounts and the separate accounts, as well as such additional financial information about undertakings, which the European Commission could require when applying competition rules.</P>
<P class="p41 ft4">It is proposed that the new law takes legal effect on, and is applied from, July 1, 2004.</P>
<P class="p42 ft11">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d19x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">Författningsförslag</P>
<P class="p43 ft6"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft18">Förslag till transparenslag</SPAN></P>
<P class="p44 ft2">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft19">1 </SPAN>följande.</P>
<P class="p7 ft6">Lagens innehåll</P>
<P class="p45 ft5">1 §</P>
<P class="p46 ft2">I denna lag finns bestämmelser som syftar till att ge konkurrensmyndigheter insyn i de finansiella förbindelserna mellan offentliga myndigheter och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet.</P>
<P class="p47 ft6">Definitioner</P>
<P class="p48 ft5">2 §</P>
<P class="p6 ft2">I denna lag betyder:</P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft20">Offentliga myndigheter </SPAN>– statliga myndigheter, kommuner, landsting och andra territoriella myndigheter.</P>
<P class="p3 ft22"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft21">Offentligt företag </SPAN>– ett företag som offentliga myndigheter direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över på grund av ägarskap, finansiell medverkan eller de regler som gäller för företaget. Om inte annat följer av omständigheterna skall ett dominerande inflytande anses finnas om offentliga myndigheter direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna eller kapitalet i företaget eller har rätt att utse mer än hälften av person-</P>
<P class="p50 ft24"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>Jfr kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (EGT L 195, 29.7.1980 s. 35, Celex 31980L0728), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000 (EGT L 193, 29.7.2000, s 75, Celex 300L0052).</P>
<P class="p51 ft11">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft2">erna i företagets administrativa eller verkställande ledning eller i dess styrelse.</P>
<P class="p53 ft5"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft25">Offentligt företag inom tillverkningsindustrin </SPAN><SPAN class="ft2">– ett offentligt företag med en nettoomsättning som till minst hälften hänför sig till verksamhet som anges i Avdelning D: Tillverkning, i bilagan till Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (Nace, rev. 1).</SPAN></P>
<P class="p54 ft1"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft26">Exklusiva rättigheter </SPAN>– rättigheter som en medlemsstat eller en offentlig myndighet genom lag eller annan författning eller något administrativt instrument beviljar ett företag och som ger företaget ensamrätt att bedriva viss verksamhet inom ett geografiskt område.</P>
<P class="p55 ft2"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Särskilda rättigheter </SPAN>– rättigheter som en medlemsstat eller en offentlig myndighet genom lag eller annan författning eller något administrativt instrument beviljar ett begränsat antal företag och som inom ett geografiskt område</P>
<P class="p56 ft2">a) begränsar antalet företag som har rätt att bedriva viss verksamhet till två eller flera,</P>
<P class="p57 ft2">b) beviljar flera konkurrerande företag tillstånd att bedriva viss verksamhet, eller</P>
<P class="p57 ft2">c) ger ett eller flera företag författningsmässiga fördelar som i betydande mån påverkar andra företags möjligheter att bedriva samma verksamhet på i allt väsentligt likvärdiga villkor.</P>
<P class="p38 ft4">Som särskilda rättigheter enligt första stycket 5 anses inte sådana rättigheter som beviljats enligt objektiva, proportionerliga och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> kriterier.</P>
<P class="p58 ft6">Öppen redovisning av finansiella förbindelser</P>
<P class="p59 ft5">3 §</P>
<P class="p60 ft2">Ett offentligt företag skall redovisa sina finansiella förbindelser med offentliga myndigheter så att det tydligt framgår vilka offentliga medel som företaget fått direkt eller indirekt, via andra offentliga företag eller finansiella institut, och hur medlen har använts (öppen redovisning). En offentlig myndighet skall på samma sätt redovisa vilka offentliga medel som myndigheten gett direkt till offentliga företag och hur medlen skall användas.</P>
<P class="p61 ft22">Av den öppna redovisningen skall särskilt framgå finansiella förbindelser som avser kapitaltillskott, förlustbidrag, amorteringsfria eller på annat sätt förmånliga lån, gynnande genom avstående</P>
<P class="p62 ft11">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p9 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft2">från vinst, fordran eller normal avkastning på offentliga medel samt ersättningar för ekonomiska ålägganden från myndigheter.</P>
<P class="p64 ft4">Redovisningsskyldigheten för företag och myndigheter enligt första stycket omfattar inte myndigheters förbindelser med</P>
<P class="p65 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft29">företag som bedriver verksamhet som inte i nämnvärd omfattning kan påverka handeln med andra </SPAN><NOBR>EES-länder,</NOBR></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft30">företag som är kreditinstitut såvitt avser insättningar på normala affärsmässiga villkor, eller</SPAN></P>
<P class="p66 ft2"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft29">företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro eller, om företaget är ett kreditinstitut, en balansomslutning som vid vart och ett av de två senaste räkenskapsårens utgång har understigit 800 miljoner euro.</SPAN></P>
<P class="p67 ft6">Separat redovisning av olika verksamheter</P>
<P class="p48 ft5">4 §</P>
<P class="p68 ft4">En särskild ekonomisk redovisning (separat redovisning) skall för varje räkenskapsår upprättas för ett företag som har</P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft31">beviljats exklusiva eller särskilda rättigheter, eller</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft32">anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86.2 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> och som fått offentligt stöd i någon form för detta,</P>
<P class="p70 ft4">allt under förutsättning att företaget även bedriver annan ekonomisk verksamhet.</P>
<P class="p69 ft2">Redovisningsskyldigheten enligt första stycket gäller inte för</P>
<P class="p49 ft2">a) företag som bedriver verksamhet som inte i nämnvärd omfattning kan påverka handeln med andra <NOBR>EES-länder,</NOBR></P>
<P class="p66 ft2">b) företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro eller, om företaget är ett kreditinstitut, en balansomslutning som vid vart och ett av de två senaste räkenskapsårens utgång har understigit 800 miljoner euro,</P>
<P class="p71 ft2">c) företag enligt första stycket 2 som fått det offentliga stödet för en skälig tidsperiod genom ett öppet, genomblickbart och ickediskriminerande förfarande, eller</P>
<P class="p3 ft2">d) verksamheter som omfattas av särskilda bestämmelser om separat redovisning av motsvarande slag med <NOBR>EG-rättslig</NOBR> grund.</P>
<P class="p72 ft11">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft5">5 §</P>
<P class="p74 ft2">I den separata redovisningen skall</P>
<P class="p75 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft33">organisationen och finansieringen av olika verksamheter beskrivas,</SPAN></P>
<P class="p53 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft34">intäkter och kostnader i företagets verksamheter enligt 4 § första stycket 1 och 2 redovisas skilt från intäkter och kostnader i annan verksamhet, vilket skall göras på ett korrekt och konsekvent sätt enligt sakligt motiverade principer, och</SPAN></P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft29">principerna och metoderna för beräkningen och fördelningen av intäkter och kostnader för olika verksamheter anges på ett tydligt och fullständig sätt.</SPAN></P>
<P class="p56 ft4">Händelser av ekonomisk art skall löpande redovisas uppdelat på de olika verksamheter som skall redovisas åtskilda enligt första stycket 2.</P>
<P class="p58 ft6">Revision</P>
<P class="p59 ft5">6 §</P>
<P class="p76 ft2">Företagets revisor eller en annan oberoende sakkunnig person skall för varje räkenskapsår granska om en öppen redovisning och en separat redovisning för ett företag har fullgjorts i enlighet med bestämmelserna i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.</P>
<P class="p77 ft22">Revisorn eller den sakkunnige skall utfärda ett särskilt intyg över granskningen. Intyget skall lämnas till stämman och styrelsen eller motsvarande lednings- och förvaltningsorgan på samma sätt och inom samma tid som föreskrivs för revisionsberättelsen enligt tillämplig revisionsförfattning för företaget.</P>
<P class="p78 ft6">Årlig rapportering för vissa offentliga tillverkningsföretag och holdingföretag</P>
<P class="p79 ft5">7 §</P>
<P class="p80 ft2">Ett offentligt företag inom tillverkningsindustrin skall för varje räkenskapsår som nettoomsättningen överstiger 250 miljoner euro ge in bestyrkta kopior av följande handlingar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer:</P>
<P class="p81 ft11">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p9 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft31">årsredovisningen,</SPAN></P>
<P class="p4 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft35">varje koncernredovisning eller motsvarande sammanställd redovisning som företaget omfattas av,</SPAN></P>
<P class="p69 ft2"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft31">revisionsberättelser som avser redovisningar enligt 1 och 2,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft36">kallelse till och protokoll från stämma eller motsvarande sammanträde där redovisningar enligt 1 och 2 har behandlats, och</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft30">om det inte framgår av årsredovisningen, en särskild handling med upplysningar om</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">a) mottagna kapitaltillskott och alla väsentliga villkor för tillskotten,</P>
<P class="p65 ft2">b) lån och andra krediter som beviljats av offentliga myndigheter samt alla väsentliga villkor för krediterna,</P>
<P class="p49 ft2">c) garantier och andra säkerheter som ställts av offentliga myndigheter samt alla väsentliga villkor för säkerheterna,</P>
<P class="p84 ft2">d) utdelning och annan disposition av vinstmedel, samt</P>
<P class="p49 ft2">e) mottagna bidrag, befrielse från skulder och alla andra former av offentligt stöd.</P>
<P class="p49 ft4">Handlingarna skall ges in inom den tid som gäller för redovisningarna enligt tillämplig redovisningsförfattning för företaget.</P>
<P class="p49 ft2">Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även ett holdingföretag som har ett eller flera offentliga företag inom tillverkningsindustrin som dotterföretag, om sådana dotterföretags sammanlagda nettoomsättning överstiger 250 miljoner euro.</P>
<P class="p47 ft6">Normgivningsbemyndiganden</P>
<P class="p45 ft5">8 §</P>
<P class="p85 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om</P>
<P class="p66 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft37">den öppna redovisningens och den separata redovisningens utformning och innehåll i olika företag samt om att information från sådana redovisningar skall ges in till en eller flera myndigheter, och</SPAN></P>
<P class="p86 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft37">revisionen av den öppna redovisningen och den separata redovisningen enligt 6 § samt om att revisionsintyget skall ges in till en eller flera myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p87 ft11">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">Tillsyn m.m.</P>
<P class="p79 ft5">9 §</P>
<P class="p89 ft17">Tillsynen över företags efterlevnad av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av Konkurrensverket.</P>
<P class="p90 ft2">Verket skall till Europeiska gemenskapernas kommission</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft32">senast den 31 mars varje år överlämna en förteckning över vilka offentliga företag inom tillverkningsindustrin och holdingföretag som omfattas av rapporteringsskyldigheten i 7 §,</SPAN></P>
<P class="p53 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft38">årligen överlämna handlingar och annan ekonomisk information för sådana företag som avses i 7 §, och</SPAN></P>
<P class="p53 ft2"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft32">om kommissionen begär det, överlämna sådan information från en öppen redovisning eller separat redovisning som är av betydelse för granskningen av företag enligt europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler samt annan information som behövs för att utvärdera denna information.</SPAN></P>
<P class="p38 ft2">Bestämmelser om föreläggande, vite, överklaganden och rättegångsbestämmelser finns i 45, 46, <NOBR>54–56</NOBR> a, 57, 59, 60, 64 och 65 §§ konkurrenslagen (1993:20).</P>
<P class="p91 ft5">10 §</P>
<P class="p80 ft2">Bestämmelser om bevarande av information från en öppen redovisning eller en separat redovisning för verksamheter som bedrivs inom en kommun eller ett landsting finns i 1 kap. 6 § och 2 kap. 14 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Motsvarande bestämmelser för verksamheter som bedrivs av en fysisk eller juridisk person som omfattas av bokföringslagen (1999:1078) finns i 1 kap. 2 a § och 7 kap. 2 a § samma lag.</P>
<P class="p92 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Denna lag träder ikraft den 1 juli 2004.</SPAN></P>
<P class="p55 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft34">Bestämmelserna i </SPAN><NOBR>3–6</NOBR> §§ tillämpas första gången av företag och offentliga myndigheter för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2004.</P>
<P class="p93 ft11">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p9 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft39"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p95 ft39">lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)</P>
<P class="p96 ft2">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft19">2 </SPAN>att 45 och 56 §§ konkurrenslagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p9 ft8">(1993:20) skall ha följande lydelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p9 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p9 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p9 ft41">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p97 ft2">Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft2">45 §</P>
<P class="p98 ft2">Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag <SPAN class="ft5">eller 9 § transparenslagen (2004:000)</SPAN>, får verket ålägga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p97 ft2"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft42">ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat,</SPAN></P>
<P class="p97 ft2"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft42">den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p97 ft22">3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p97 ft3"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft36">en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten</SPAN><SPAN class="ft43">, och</SPAN></P>
<P class="p99 ft5"><SPAN class="ft44">4.</SPAN><SPAN class="ft45">ett företag att efterleva vad som föreskrivs i </SPAN><NOBR>3–7</NOBR> §§ transparenslagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p70 ft24"><SPAN class="ft23">2 </SPAN>Jfr kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (EGT L 195, 29.7.1980 s. 35, Celex 31980L0728), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000 (EGT L 193, 29.7.2000, s 75, Celex 300L0052).</P>
<P class="p51 ft11">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p97 ft4">Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas onödigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft2">56 §</P>
<P class="p100 ft2">Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag <SPAN class="ft5">eller transparenslagen (2004:000) </SPAN>får inte betungas onödigt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p101 ft2">Denna lag träder ikraft den 1 juli 2004.</P>
<P class="p102 ft11">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p9 ft28">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft39"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p104 ft39">lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning</P>
<P class="p105 ft2">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft19">3 </SPAN>att det i lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 6 § och 2 kap. 14 §, av följande lydelse.</P>
<P class="p106 ft6"><SPAN class="ft13">1</SPAN><SPAN class="ft46">kap.</SPAN></P>
<P class="p107 ft2">6 §</P>
<P class="p108 ft47">Information i en öppen redovisning och en separat redovisning enligt 3 och 4 §§ transparenslagen (2004:000) samt uppgifter av betydelse för dessa redovisningar skall anses som räkenskapsinformation enligt denna lag även om det inte följer av 5 § första stycket 4.</P>
<P class="p109 ft6">2 kap.</P>
<P class="p110 ft2">14 §</P>
<P class="p111 ft48">Trots 11 § behöver räkenskapsinformation som skall anses som sådan information bara på grund av 1 kap. 6 § endast bevaras fram till och med det femte året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.</P>
<P class="p112 ft4">Denna lag träder ikraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2004.</P>
<P class="p113 ft24"><SPAN class="ft23">3 </SPAN>Jfr kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (EGT L 195, 29.7.1980 s. 35, Celex 31980L0728), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000 (EGT L 193, 29.7.2000, s 75, Celex 300L0052).</P>
<P class="p51 ft11">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft39"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft49">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p115 ft39">lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)</P>
<P class="p116 ft2">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft19">4 </SPAN>att det i bokföringslagen (1999:1078) skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 2 a § och 7 kap. 2 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p117 ft6">1 kap.</P>
<P class="p118 ft2">2 a §</P>
<P class="p119 ft50">Information i en öppen redovisning och en separat redovisning enligt 3 och 4 §§ transparenslagen (2004:000) samt uppgifter av betydelse för dessa redovisningar skall anses som räkenskapsinformation enligt denna lag även om det inte följer av 2 § första stycket 9.</P>
<P class="p120 ft6">7 kap.</P>
<P class="p118 ft2">2 a §</P>
<P class="p121 ft48">Trots 2 § behöver räkenskapsinformation som skall anses som sådan information bara på grund av 1 kap. 2 a § endast bevaras fram till och med det femte året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.</P>
<P class="p122 ft4">Denna lag träder ikraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2004.</P>
<P class="p123 ft24"><SPAN class="ft23">4 </SPAN>Jfr kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (EGT L 195, 29.7.1980 s. 35, Celex 31980L0728), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000 (EGT L 193, 29.7.2000, s. 75, Celex 300L0052).</P>
<P class="p88 ft11">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p124 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p1 ft3">Utredningsuppdraget innebär att göra en samlad analys av i vilken utsträckning gällande rätt tillgodoser kraven i det s.k. transparensdirektivet (80/723/EEG). Vid behov av kompletteringar eller bättre överblick skall ny lagstiftning föreslås. I uppdraget ingår också att överväga behovet av tillsyn och sanktioner.</P>
<P class="p32 ft3">Utredningsuppdraget innefattar också att göra en kartläggning av vilka företag som omfattas av direktivets nya krav på separat redovisning. Undersökningen har, efter utredningens initiativ, gjorts självständigt av utredningen (N1997:08) om ett råd för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (Konkurrensrådet). Det har bedömts lämpligt att samtidigt behandla vilka företag som omfattas av direktivets äldre krav på öppen redovisning av finansiella förbindelser och den årliga rapporteringen om offentliga tillverkningsföretag. Kartläggningen har gjorts utifrån officiella ekonomiska uppgifter och fakta som inte alltid ger all den information som behövs för att avgöra om t.ex. vissa myndigheter eller kommuners verksamheter omfattas. Undersökningen har dessutom fått utföras under förutsättningen att flera centrala begrepp av betydelse för tillämpningen är oklara och måste lösas i den praktiska tillämpningen med hänsyn till utvecklingen inom EG:s konkurrensrätt. Kartläggningen bör därför ses som en exempelsamling på vilka företag som kan komma att omfattas av bestämmelserna. Utredningen gör alltså inte några ställningstaganden i enskilda fall.</P>
<P class="p125 ft22">Transparensdirektivets nya krav på separat redovisning skulle ha varit införd genom författningar som trätt i kraft den 31 juli 2000 och börjat att tillämpas från den 1 januari 2001. Utredningsarbetet har därför fått bedrivas skyndsamt. Utredningen har av detta skäl väsentligen begränsat författningsförslagen till den minimireglering som bedöms nödvändig för att säkert införliva transparensdirektivets regler i svensk rätt och att tillgodose direktivets</P>
<P class="p126 ft11">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Utredningsuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft2">egentliga syfte, nämligen att <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> skall få den insyn i olika företags ekonomiska förhållanden som kan behövas för tillämpningen av EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p39 ft2">Under utredningsarbetet har 4 sammanträden hållits med experterna. Överläggningar har hållits med företrädare för Konkurrensverket, ESV, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Statskontoret och Svenska kommunförbundet. Dessutom har diskussioner om direktivets tillämpning förts med tjänstemän vid <NOBR>EG-kom-</NOBR> missionen.</P>
<P class="p127 ft11">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p124 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft51">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p128 ft39"><SPAN class="ft39">2.1</SPAN><SPAN class="ft52">Transparensdirektivet och konkurrensrätten</SPAN></P>
<P class="p129 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft14">Inledning</SPAN></P>
<P class="p130 ft2">Transparensdirektivet övergripande syfte är att <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> skall kunna få tillgång till ekonomisk information som behövs för att kontrollera att företag inte får statliga stöd eller andra fördelar av en medlemsstat som strider mot EG:s konkurrensregler för företag och stater. Transparensdirektivet i en inofficiell konsoliderad version och de officiella ändringsversionerna finns intagna i <SPAN class="ft5">bilaga 2</SPAN>.</P>
<P class="p131 ft3">I artikel 86.1 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> föreskrivs att företag som av en medlemsstat har erhållit ett legalt monopol eller andra särskilda rättigheter att bedriva en viss sorts verksamhet, vare sig företaget är offentligt eller privat, ändå måste följa konkurrensreglerna. Huvudregeln är alltså att <NOBR>EG-fördragets</NOBR> konkurrensregler, t.ex. artikel 82 om förbudet mot missbruk av dominerande ställning, gäller fullt ut för samtliga företag. Det finns emellertid i artikel 86.2 ett undantag till denna huvudregel, vilket omfattar företag som bedriver en verksamhet i det allmännas intresse och där företaget ofta har vissa åtaganden, t.ex. att tillhandahålla tjänsten till alla medborgare till ett enhetligt och lågt pris. För att kunna uppfylla sitt åtagande erhåller företaget ofta ett legalt monopol, dvs. en ensamrätt, på att tillhandahålla servicen.</P>
<P class="p132 ft17">Samtliga medlemsländer är involverade i näringslivsaktiviteter genom offentligt ägda eller på annat sätt offentligt kontrollerade företag. Genom sitt engagemang i näringslivet kommer medlemsstaterna att direkt eller indirekt att konkurrera med privata företag. <NOBR>EG-fördraget</NOBR> hindrar inte att staten äger och driver företag. Medlemsstaterna har dock enligt artikel 3.1 g i fördraget ett övergripande ansvar att verka för en fungerande konkurrens, som är en grundläggande princip på den gemensamma marknaden. Artikel 86</P>
<P class="p133 ft11">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft2">syftar därför till att balansera gemenskapens och medlemsstaternas intressen. Föreskriften specificerar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om offentliga företag för att hindra att medlemsstaterna gör dessa till redskap för en mer nationellt inriktad ekonomisk politik, där förverkligandet av den gemensamma marknaden kommer i skymundan.</P>
<P class="p56 ft2">Med statlig intervention avses bland annat att medlemsstaterna väljer att reglera marknadsförhållanden på ett sätt som gör att de allmänna konkurrensreglerna inte längre råder på den aktuella marknaden. Det engelska uttrycket "state intervention" används även för statsstöd. Medlemsstaterna intervenerar på marknader dels genom utfärdandet av generella regler om t.ex. prissättning och produktionskvoter, dels genom skapandet av legala monopol eller beviljande av särskilda rättigheter. När ett legalt monopol inrättas leder detta per definition till att monopolföretaget får en dominerande ställning på sin marknad. Enligt <NOBR>EG-domstolen</NOBR> står medlemsstaterna inte fria att efter eget skön skapa eller bibehålla legala monopol.</P>
<P class="p134 ft2">Enligt artikel 86.3 har kommissionen rätt att utfärda direktiv och beslut till medlemsstaterna i frågor som rör offentliga företag. I samband med arbetet med förverkligandet av den inre marknaden har kommissionen sedan mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> ägnat offentliga företag och legala monopol en allt större uppmärksamhet. Artikel 86 är ett viktigt redskap i detta arbete. Inom sekundärrätten som har artikel 86.3 som rättslig grund märks särskilt transparensdirektivet. Avreglering av tidigare reglerade områden är en utvecklingstendens inom hela EG (Edwardsson, E., Kommentarer till EG- rätten, 1996, 19:3).</P>
<P class="p135 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft14">Öppen redovisning av offentliga finansiella förbindelser</SPAN></P>
<P class="p136 ft17"><NOBR>EG-fördraget</NOBR> ålägger kommissionen att se till att medlemsstaterna inte ger sådant stöd till offentliga eller privata företag som strider mot den gemensamma marknaden. De finansiella förbindelserna mellan myndigheter och offentliga företag kan dock vara komplicerade och svåra att granska. Transparensdirektivet kräver sedan tidigare att finansiella förbindelser mellan offentliga myndigheter och offentliga företag redovisas öppet så att det klart framgår vilka allmänna medel som offentliga myndigheter direkt – eller indirekt, via andra offentliga företag eller finansiella institutioner – tillfört</P>
<P class="p137 ft11">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft1">offentliga företag samt på vilket sätt dessa allmänna medel har använts (artikel 1.1). Det gäller i synnerhet ekonomiska transaktioner i form av täckande av driftunderskott, tillskott av kapital och vissa andra slag av värdeöverföringar (artikel 3). Med <SPAN class="ft50">offentliga myndigheter </SPAN>avses stat, regionala myndigheter, lokala myndigheter och alla övriga territoriella myndigheter (artikel 2.1 a). För svensk del berörs alltså staten, kommuner och landsting. Med <SPAN class="ft50">offentliga företag </SPAN>avses varje företag över vilket de offentliga myndigheterna direkt eller indirekt kan utöva ett dominerande inflytande till följd av ägarskap, finansiell medverkan eller gällande regler (artikel 2.1 b).</P>
<P class="p34 ft1">Direktivets föreskrifter om en öppen redovisning av finansiella förbindelser behöver inte tillämpas i vissa fall på grund av verksamhetens art eller dess storlek. Undantagen avser främst offentliga företag vilkas tjänster inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna i nämnvärd omfattning samt offentliga företag med en nettoomsättning som understiger 40 miljoner euro (ca 360 miljoner kronor). För offentliga kreditinstitut är motsvarande storleksgräns en balansomslutning på 800 miljoner euro (ca 7 200 miljoner kronor).</P>
<P class="p2 ft2">Direktivet föreskrifter om öppen redovisning har i allt väsentligt haft samma innehåll sedan i början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Genom en ändring år 1985 kom direktivet att omfatta tidigare undantagna offentliga företag inom vatten- och energiförsörjningen, post- och telekommunikationer samt transporter. Direktivet kom även att omfatta offentliga kreditinstitut för annat än offentliga insättningar på normala affärsmässiga villkor (85/413/EEG).</P>
<P class="p139 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft54">Särskild information om offentliga tillverkningsföretag</SPAN></P>
<P class="p140 ft2">Överföringar av finansiella medel mellan det offentliga och offentliga företag kan ske genom en mängd olika slags finansiella transaktioner och inte bara i form av kapitaltillskott eller liknande. Eftersom det särskilt inom tillverkningsindustrin hade konstaterats att betydande statligt stöd getts utan att anmälas så kompletterades direktivet år 1993 (93/84/EEG) med ett särskilt rapporteringssystem för offentliga tillverkningsföretag (artikel 5a). För att begränsa den administrativa belastningen på medlemsstaterna utformades rapporteringssystemet så att både offentligt tillgängliga uppgifter och uppgifter som är tillgängliga via majoritetsägare skulle kunna utnyttjas.</P>
<P class="p141 ft11">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft2">Föreskrifterna innebär att det för vissa offentligt företag eller företagsgrupper årligen skall till kommission lämnas viss ekonomisk information. Det förutsätter att nettoomsättning senaste räkenskapsåret som överstiger 250 miljoner euro (f.n. ca 2,2 miljarder svenska kronor) och att företaget är verksamt inom tillverkningsindustrin enligt en definition som tillämpas i statistiksammanhang. Den information som skall lämnas är i första hand årsredovisningen. Om det inte framgår av årsredovisningen skall särskild information lämnas om kapitaltillskott och andra värdeöverföringar (se artikel 5a.2).</P>
<P class="p143 ft2">För företagsgrupper kan en koncernredovisning godtas under vissa förutsättningar (se artikel 5a.3).</P>
<P class="p144 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft14">Separat redovisning av konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p145 ft2">Bakgrunden till den senaste ändringen av transparensdirektivet är att olika ekonomiska sektorer som tidigare kännetecknats av nationella, regionala eller lokala monopol öppnats eller håller på att öppnas för konkurrens. I ingressen till direktivet framhålls vikten av att EG:s konkurrensregler tillämpas rättvist och effektivt, särskilt när det gäller att se till att det inte förekommer något missbruk av en dominerande ställning enligt artikel 82 i fördraget och att det inte ges statligt stöd enligt artikel 87 i fördraget som är oförenligt med den gemensamma marknaden. Det anges vidare att medlemsstaterna ofta beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter till företag inom dessa sektorer eller betalar ut bidrag eller någon annan form av ersättning till företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessa företag konkurrerar ofta även med andra företag.</P>
<P class="p146 ft2">Enligt artikel 86.2 och 86.3 i fördraget är det i princip medlemsstaternas sak att, efter eget bestämmande, anförtro vissa företag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, medan kommissionen har ansvaret för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 86 tillämpas korrekt. Enligt artikel 86.1 skall medlemsstaterna beträffande offentliga företag och företag som de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter inte vidta eller bibehålla någon åtgärd som strider mot reglerna i fördraget.</P>
<P class="p147 ft4">Tillämpningen av konkurrensreglerna och artikel 86 i fördraget försvåras med komplexiteten i de förhållanden som gäller för de</P>
<P class="p148 ft11">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft3">olika typer av offentliga eller privata företag som beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter eller som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Tillämpningen försvåras också av att ett och samma företag kan bedriva ett stort antal olika verksamheter för vilka avregleringen av marknaderna nått olika långt i olika medlemsländer. Medlemsländerna och kommissionen behöver därför få detaljerade uppgifter om de berörda företagens finansiella och organisatoriska struktur, framför allt en separat och tillförlitlig redovisning för olika verksamheter som bedrivs av samma företag. Sådan information har tidigare inte alltid varit tillgänglig eller tillräckligt detaljerad och tillförlitlig.</P>
<P class="p41 ft2">Transparensdirektivets ställer därför krav på att varje företag som är skyldigt att ha separat redovisning tydligt redovisar vilka intäkter och kostnader som härrör från de olika verksamheterna (se artikel 1.2).</P>
<P class="p66 ft2">De företag som är skyldiga att ha separat redovisning är dels varje företag som har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter av en medlemsstat enligt artikel 86.1 i fördraget, dels företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86.2 i fördraget och som får statligt stöd i någon form för tillhandahållandet av en sådan tjänst. En förutsättning är dock att företaget bedriver även viss annan verksamhet (artikel 2.1 d).</P>
<P class="p32 ft1">De <SPAN class="ft50">olika verksamheter </SPAN>som skall separeras är, å ena sidan, alla varor eller tjänster för vilka ett företag har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter eller anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, och å andra sidan, varje annan enskild vara eller tjänst som ingår i företagets verksamhet (artikel 2.1 e).</P>
<P class="p86 ft2">Med <SPAN class="ft5">exklusiva rättigheter </SPAN>avses rättigheter som en medlemsstat beviljar ett företag genom lag eller annan författning eller något administrativt instrument och som ger detta företag ensamrätt att tillhandahålla en tjänst eller bedriva en verksamhet inom ett bestämt geografiskt område (artikel 2.1 f). Begreppet berör således olika slag av legala monopol.</P>
<P class="p2 ft2">Med <SPAN class="ft5">särskilda rättigheter </SPAN>avses rättigheter som en medlemsstat beviljar ett begränsat antal företag genom lag eller annan författning eller något administrativt instrument och som, inom ett bestämt geografiskt område,</P>
<P class="p149 ft4"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft55">på annat sätt än utifrån objektiva, proportionerliga och ickediskriminerande kriterier begränsar antalet företag som har</SPAN></P>
<P class="p150 ft11">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft2">tillstånd att tillhandahålla en viss tjänst eller utföra en viss verksamhet till två eller flera,</P>
<P class="p152 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft56">ger flera konkurrerande företag, på annat sätt än enligt dessa kriterier, tillstånd att tillhandahålla en viss tjänst eller utföra en viss verksamhet, eller</SPAN></P>
<P class="p153 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft56">ger ett eller flera företag, på annat sätt än enligt dessa kriterier, författningsenliga fördelar som i väsentlig grad påverkar andra företags möjligheter att tillhandahålla samma tjänst eller bedriva samma verksamhet på i allt väsentligt likvärdiga villkor.</SPAN></P>
<P class="p154 ft2">Begreppet särskilda rättigheter berör alltså, förenklat uttryckt, olika slag av regleringar eller tillstånd som på ett oproportionerligt sätt gynnar vissa företag framför andra.</P>
<P class="p155 ft2">Begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse definieras inte i transparensdirektivet utan avgränsas i stället genom en hänvisning till <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (artikel 86.2). Det berör vad som i bland brukar kallas för allmännyttiga tjänster.</P>
<P class="p156 ft2">Föreskrifterna om en separat redovisning enligt artikel 1.2 behöver inte tillämpas i vissa fall. Undantag finns bl.a. för företag vilkas tjänster inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna i nämnvärd omfattning och företag med en nettoomsättning som understiger 40 miljoner euro (se artikel 4.2).</P>
<P class="p157 ft39"><SPAN class="ft39">2.2</SPAN><SPAN class="ft52">Redovisnings- och revisionsregler</SPAN></P>
<P class="p158 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Inledning</SPAN></P>
<P class="p159 ft1">Både den öppna redovisningen och den separata redovisningen kan betraktas och betecknas som särskilda ekonomiska redovisningar i förhållande till företagens ordinarie redovisning. Trots detta kan de många gånger ingå som en del av företagens ordinarie redovisningsmaterial. De ekonomiska uppgifterna om t.ex. intäkter och kostnader som lämnas i den separat redovisningen kommer av naturliga skäl också att ha sin utgångspunkt i den ordinarie redovisningen, om inga särregler föreskrivs. Av tillämpningsskäl är det också viktigt att en samordning kan göras med vad som gäller för den ordinarie redovisningen. I det följande beskrivs därför gällande ordinarie redovisningsregler för den krets som i första hand kan</P>
<P class="p160 ft11">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft2">komma att beröras av transparensdirektivets redovisningskrav. Vidare behandlas översiktligt reglerna om revision.</P>
<P class="p162 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">Statliga myndigheters redovisning</SPAN></P>
<P class="p130 ft2">Myndigheter under regeringen omfattas av förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (bokföringsförordningen) samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (årsredovisningsförordningen). Regler om bevarande av verifikationer och annan räkenskapsinformation finns i arkivlagen (1990:782) och i arkivförordningen (1991:446).</P>
<P class="p67 ft5">Löpande bokföring</P>
<P class="p140 ft3">Myndigheten skall enligt 5 § 1 bokföringsförordningen löpande bokföra alla ekonomiska händelser enligt bestämmelserna i 8– 12 §§. Med ekonomiska händelser avses enligt 3 § alla förändringar i storleken och sammansättningen av en myndighets tillgångar, skulder eller kapital som beror på myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Enligt 8 § skall de ekonomiska händelserna bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Det skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och kapitalförändring. Med bokföringspost avses enligt 3 § varje enskild notering i bokföringen.</P>
<P class="p132 ft3">Myndigheten skall enligt 5 § 2 också se till att det finns verifikationer enligt <NOBR>13–16</NOBR> §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 18 §. Enligt 13 § skall det för varje ekonomisk händelse finnas en verifikation. Om myndigheten har tagit emot en uppgift om den ekonomiska händelsen, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 14 och 15 §§, användas som verifikation. Verifikationen skall enligt 14 § innefatta uppgift om när den har sammanställts, när den ekonomiska händelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning</P>
<P class="p163 ft11">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för den ekonomiska händelsen samt var dessa finns tillgängliga.</P>
<P class="p155 ft2">Bokföringsskyldigheten skall enligt 6 § bokföringsförordningen fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Härvid skall de särskilda bestämmelser för statlig verksamhet som regeringen och ESV meddelar iakttas.</P>
<P class="p38 ft2">Om en myndighet bedriver flera verksamheter, skall den enligt 7 § ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter. Från det kravet får ESV medge undantag. I bokföringsförordningen regleras inte närmare när flera verksamheter föreligger.</P>
<P class="p165 ft5">Årsredovisning m.m.</P>
<P class="p136 ft3">En myndighet skall enligt 19 § bokföringsförordningen för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning som skall upprättas enligt årsredovisningsförordningen. Enligt 1 kap. 3 § i den förordningen skall myndigheten årligen upprätta lämna årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. Dessa handlingar skall kortfattat ge underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. Årsredovisningen, delårsrapporten och budgetunderlaget skall enligt 1 kap. 4 § avse all den verksamhet som myndigheten ansvarar för, oavsett hur verksamheten finansieras eller i vilken form verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p146 ft22">Årsredovisningen skall ges in till regeringen. En kopia av årsredovisningen skall även lämnas till ESV och Riksrevisionsverket.</P>
<P class="p37 ft1">Årsredovisningen skall enligt 2 kap. 4 § årsredovisningsförordningen bestå av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys, samt noter. Myndighetens årsredovisning skall även innehålla en sammanställning över väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning. Sammanställningen skall även innehålla uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal. Myndigheten skall i årsredovisningen även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Enligt 2 kap. 5 § skall årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Årsredovisningens delar skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.</P>
<P class="p166 ft11">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft1">I resultatredovisningen skall myndigheten enligt 3 kap. 1 § årsredovisningsförordningen redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de mål och i enlighet med de krav på återrapportering som regeringen har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I de fall regeringen inte beslutat om krav på återrapportering skall myndigheten redovisa och kommentera hur prestationerna har utvecklats med avseende på volym, intäkter, kostnader och kvalitet. Av resultatredovisningen skall också framgå hur verksamhetens kostnader och andra intäkter än sådana av anslag fördelar sig enligt den indelning för återrapportering av verksamheten som regeringen beslutat. Resultaträkningen skall enligt 4 kap. 1 § i sammandrag redovisa myndighetens samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Balansräkningen skall enligt 4 kap. 2 § i sammandrag redovisa myndighetens samtliga tillgångar och skulder samt kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. I 5 kap. årsredovisningsförordningen finns närmare bestämmelser om värdering av tillgångar och skulder.</P>
<P class="p168 ft3">I anslagsredovisningen skall myndigheten enligt 6 kap. 1 § redovisa utfallet på de anslag myndigheten disponerar och de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot i enlighet med den indelning som framgår av regleringsbrev eller något annat beslut av regeringen eller myndighet som har fördelat dispositionsrätt. Av anslagsredovisningen skall även framgå i vilken utsträckning myndigheten med stöd av ett tilldelat särskilt bemyndigande beställt varor eller tjänster eller beslutat om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter följande budgetår men som saknar täckning av anslag som myndigheten disponerar. Av anslagsredovisningen skall också framgå hur myndigheten har uppfyllt andra finansiella villkor som regeringen har angett.</P>
<P class="p34 ft3">Finansieringsanalysen skall enligt 6 kap. 2 § visa myndighetens betalningar fördelade på drift, investeringar, uppbörd och transfereringar. Av analysen skall framgå hur dessa verksamheter har finansierats och hur myndighetens likvida ställning har förändrats. I anslutning till finansieringsanalysen skall myndigheten lämna de kommentarer och förklaringar som är nödvändiga för att bedöma finansieringsanalysen. Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i årsredovisningsförordningen skall årsredovisningen innehålla de tilläggsupplysningar som ESV föreskriver.</P>
<P class="p169 ft11">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft5">Bevarande av räkenskapsinformation</P>
<P class="p136 ft3">En myndighet skall enligt 5 § 4 bokföringsförordningen bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i arkivlagen och arkivförordningen. Med räkenskapsinformation avses enligt 3 § 4 bokföringsförordningen sådana sammanställningar av uppgifter som avses i <NOBR>8–21</NOBR> §§, dvs. grundbokföring, huvudbokföring), sidoordnad bokföring, verifikationer, handling m.m. som en verifikation hänvisar till, systemdokumentation och behandlingshistorik, årsredovisning, specifikation till årsredovisning, rapportering till statsredovisningen samt delårsrapport. Som räkenskapsinformation anses också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden samt sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen.</P>
<P class="p170 ft5">Affärsverken</P>
<P class="p136 ft1">Affärsverken omfattas inte av bokföringsförordningen. För affärsverken gäller dock i huvudsak samma bestämmelser i årsredovisningsförordningen som för en myndighet (se 1 kap. 1 § andra stycket årsredovisningsförordningen). För affärsverken finns också vissa särbestämmelser i 10 kap. årsredovisningsförordningen. Enligt 10 kap. 1 § skall affärsverket senast den 1 mars varje år till regeringen lämna en av Riksrevisionsverket granskad årsredovisning avseende det senast avslutade räkenskapsåret. Årsredovisningen skall omfatta affärsverket och, i förekommande fall, affärsverkskoncernen. Årsredovisningen skall bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter. Affärsverken skall även lämna delårsrapporter och en verksamhetsplan för de kommande tre åren enligt närmare bestämmelser i 2 § respektive 3 § i samma kapitel.</P>
<P class="p171 ft5">Kompletterande redovisningsnormgivning</P>
<P class="p172 ft2">För såväl myndigheter under regeringen som affärsverken kan regeringen besluta om anvisningar för redovisningen genom regleringsbrev eller särskilda beslut.</P>
<P class="p137 ft11">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft2">Enligt 23 § bokföringsförordningen får ESV meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bokföringsförordningen. Enligt 11 kap. 1 § årsredovisningsförordningen får verket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av årsredovisningsförordningen.</P>
<P class="p86 ft4">Vid ESV finns ett särskilt råd för redovisningsfrågor. Rådet skall ge verkets generaldirektör de råd som behövs för att främja utvecklingen av god redovisningssed i staten.</P>
<P class="p174 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft14">Redovisning i kommuner och landsting</SPAN></P>
<P class="p130 ft4">Kommuner och landsting omfattas av lagen (1997:614) om kommunal redovisning (kommunalredovisningslagen).</P>
<P class="p175 ft5">Löpande bokföring</P>
<P class="p130 ft2">Kommuner och landsting skall enligt 2 kap. 1 § kommunalredovisningslagen löpande bokföra alla ekonomiska händelser enligt 3 §, vid räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med en årsredovisning, se till att det finns verifikationer enligt 4 § för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 7 §.</P>
<P class="p131 ft2">Bokföringen skall enligt 2 kap. 2 § kommunalredovisningslagen vara ordnad så att det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den budget som fullmäktige har fastställt, en tillräcklig kontroll av verksamheten kan upprätthållas och en tillfredsställande finansstatistisk information kan lämnas.</P>
<P class="p66 ft2">Med ekonomiska händelser avses enligt 1 kap. 5 § alla förändringar i storleken och sammansättningen av en kommuns eller ett landstings förmögenhet som beror på kommunens eller landstingets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens storlek eller sammansättning.</P>
<P class="p176 ft2">Enligt 2 kap. 3 § skall de ekonomiska händelserna bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i</P>
<P class="p177 ft11">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.</P>
<P class="p39 ft2">Enligt 2 kap. 4 § skall verifikationer finnas för varje ekonomisk händelse. Har en kommun eller ett landsting tagit emot en uppgift om den ekonomiska händelsen i den form som anges i 10 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt andra stycket, användas som verifikation. Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen i stället grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation. Verifikationen skall enligt 2 kap. 4 § innefatta uppgift om när den har sammanställts, när den ekonomiska händelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för den ekonomiska händelsen samt var dessa finns tillgängliga.</P>
<P class="p170 ft5">Bevarande av räkenskapsinformation</P>
<P class="p136 ft17">Räkenskapsinformation skall enligt 2 kap. 10 § kommunalredovisningslagen bevaras i vanlig läsbar form (dokument), mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i läsbar form. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som kommunen eller landstinget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom till kommunen eller landstinget. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som en kommun själv eller ett landsting självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes. Enligt 11 § i samma kapitel skall dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation vara varaktiga och lätt åtkomliga. Handlingarna skall minst bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. I övrigt gäller bestämmelserna i arkivlagen för dessa handlingar. De skall både före och efter bokföringen förvaras ordnade och på ett betryggande och överskådligt sätt. Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskaps-</P>
<P class="p178 ft11">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft1">informationen i den form som anges i 10 § första stycket 1 eller 2 skall också hållas tillgängliga under hela den tid som anges i första stycket. En kommun eller ett landsting får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförts till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som en kommun eller ett landsting har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 11 §.</P>
<P class="p180 ft5">Årsredovisning m.m.</P>
<P class="p181 ft2">I en kommun skall enligt 4 § årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen och i ett landsting skall den upprättas av landstingsstyrelsen.</P>
<P class="p32 ft1">Årsredovisningen skall enligt 3 kap. 1 § kommunalredovisningslagen redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen skall enligt 2 § bestå av en förvaltningsberättelse, en resultaträkning, en balansräkning, en finansieringsanalys, och en sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.</P>
<P class="p131 ft3">Förvaltningsberättelsen skall enligt 4 kap. 1 § innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet. Upplysningar skall även lämnas bl.a. om sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens eller landstingets resultat eller ställning, sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller landstinget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Upplysningar skall även lämnas om andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Förvaltningsberättelsen skall enligt 4 kap. 2 § också innehålla en samlad redovisning av kommunens eller landstingets investeringsverksamhet.</P>
<P class="p141 ft11">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft2">Resultaträkningen skall enligt 5 kap. 1 § redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Den skall ställas upp på visst sätt. Balansräkningen skall enligt 2 § i sammandrag redovisa kommunens eller landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. Även balansräkningen skall ställas upp på visst sätt. I 6 kap. kommunalredovisningslagen finns bestämmelser om värdering av olika tillgångar och skulder.</P>
<P class="p182 ft2">I finansieringsanalysen skall enligt 7 kap. 1 § kommunens eller landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas.</P>
<P class="p183 ft17">I 8 kap. kommunalredovisningslagen finns bestämmelser om sammanställd redovisning. Enligt 8 kap. 1 § skall sådana upplysningar som avses i 4 kap. 1 § omfatta också sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Vidare skall särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet lämnas om sådana juridiska personer i vilka kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande. Enligt 8 kap. 2 § skall den sammanställda redovisningen innehålla en resultaträkning som utgör en sammanställning av kommunens eller landstingets resultaträkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande. Redovisningen skall vidare innehålla en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens eller landstingets balansräkning och balansräkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande</P>
<P class="p184 ft2">Kommuner och landsting skall enligt 9 kap. 1 § minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapporten skall enligt 2 § innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall då lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, och sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen eller landstinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.</P>
<P class="p185 ft11">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft5">Kompletterande redovisningsnormgivning</P>
<P class="p187 ft2">Rådet för Kommunal Redovisning har som huvuduppgift att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Rådet skall inom ramen för huvuduppgiften bl.a. göra uttolkningar av god redovisningssed och utarbeta rekommendationer.</P>
<P class="p139 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft54">Offentliga och privata företags redovisning</SPAN></P>
<P class="p187 ft2">När en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting bedriver affärsverksamhet inom myndigheten, kommunen eller landstinget omfattas verksamheten av de redovisningsregler som behandlats ovan. Om stat, kommun eller landsting bedriver samma verksamhet i ett aktiebolag eller annan avgränsad juridisk person omfattas företaget av samma redovisningsregler som privata juridiska personer. Juridiska och fysiska personer är, med vissa undantag som inte är av intresse här, bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). För årsredovisningen finns bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, för finansiella företag, i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.</P>
<P class="p188 ft5">Löpande bokföring</P>
<P class="p189 ft1">Bokföringsskyldigheten innebär enligt 4 kap. 1 § bokföringslagen att löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap. <NOBR>1–5</NOBR> §§, se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. <NOBR>6–9</NOBR> §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §, bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2. Med bokföringspost avses varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen. Med affärshändelser avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Med verifikation avses de</P>
<P class="p190 ft11">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen. Bokföringsskyldigheten skall enligt 4 kap. 2 § bokföringslagen fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.</P>
<P class="p183 ft3">Om ett företag bedriver flera verksamheter skall det enligt 4 kap. 4 § ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter. Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som skall upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § skall då löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.</P>
<P class="p147 ft2">Enligt 5 kap. 1 § skall affärshändelserna bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.</P>
<P class="p191 ft17">För varje affärshändelse skall det enligt 5 kap. 6 § finnas en verifikation. Om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i viss form, t.ex. läsbar form, skall denna uppgift användas som verifikation. Verifikationen skall enligt 5 kap. 7 § innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.</P>
<P class="p192 ft5">Årsredovisning m.m.</P>
<P class="p145 ft1">Vissa företag skall enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §. Det gäller bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare. Det gäller som regel också stiftelser.</P>
<P class="p61 ft17">En årsredovisning skall enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om</P>
<P class="p62 ft11">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft2">årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. För vissa mindre företaget får den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning. Årsbokslutet upprättas enligt mera förenklade regler i 6 kap. <NOBR>4–11</NOBR> §§ bokföringslagen.</P>
<P class="p32 ft17">En årsredovisning skall enligt årsredovisningslagen och de särskilda lagarna för finansiella företag bestå av en balansräkning, resultaträkning, noter, förvaltningsberättelser och i vissa fall särskilda handlingar i form av exempelvis finansieringsanalys. I lagarna finns också utförliga bestämmelser om tilläggsupplysningar i noter eller förvaltningsberättelsen. Vissa företag skall även lämna delårsrapporter för del av ett räkenskapsår. Årsredovisningen och delårsrapporter offentliggörs i de flesta fall genom att ges in till Patent- och registreringsverket.</P>
<P class="p193 ft5">Bevarande av räkenskapsinformation</P>
<P class="p194 ft3">Räkenskapsinformation skall enligt 7 kap. 1 § bokföringslagen bevaras i vanlig läsbar form (dokument), mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i läsbar form. okument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget.</P>
<P class="p34 ft17">Med räkenskapsinformation avses enligt 1 kap. 2 § 9 sådana sammanställningar av uppgifter som ingår i en balansräkning, grund- och huvudbokföring, sidoordnad bokföring, verifikation, handling m.m. som en verifikation hänvisar till, systemdokumentation och behandlingshistorik, årsredovisning, årsbokslut, noter till balansräkning och resultaträkning, specifikation av balansräkningspost. Som räkenskapsinformation betraktas också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden samt sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.</P>
<P class="p195 ft11">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft2">Enligt 7 kap. 2 § skall dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Förvaringen skall ske i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt. Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i läsbar form skall hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första stycket.</P>
<P class="p156 ft3">Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får enligt 3 § ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands. Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten enligt 7 kap. 4 § tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i 2 §, förvarar maskinläsbara medier utomlands. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med villkor och begränsas till viss tid. Även om tillstånd ges, skall företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2. Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn. Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller enligt 5 § inte dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om företaget är bokföringsskyldigt i det landet.</P>
<P class="p197 ft2">Enligt 7 kap. 6 § bokföringslagen får ett företag förstöra ett maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten enligt 7 § för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §. Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.</P>
<P class="p198 ft11">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft5">Kompletterande normgivning</P>
<P class="p130 ft2">Bokföringsnämnden är ett statligt expertorgan med uppgift att utveckla god redovisningssed. Nämnden ger ut allmänna råd och informationsmaterial om tillämpningen av framför allt bokföringslagen och årsredovisningslagen. Finansinspektionen bevakar att finansiella företagen som står under inspektionens tillsyn ger fullständig och tydlig information till sina kunder.</P>
<P class="p32 ft1">Finansinspektionen har också till uppgift att utforma regler för ekonomisk redovisning i finansiella företag. Enligt 8 kap. 1 § bokföringslagen ansvarar Bokföringsnämnden för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Till skillnad från Bokföringsnämnden får Finansinspektionen meddela bindande föreskrifter.</P>
<P class="p41 ft2">De statliga myndigheternas normgivning har kompletterats av normer från det privata Redovisningsrådet. Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden, liksom uttalanden från Rådets Akutgrupp, tar i första hand sikte på de företag vars aktier är föremål för offentlig handel eller som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse.</P>
<P class="p139 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft14">Revision</SPAN></P>
<P class="p194 ft2">Genom lagstiftning som träder i kraft den 1 juli 2003 är Riksrevisionen den myndighet som har i uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Myndigheten leds av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen, finns i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens granskning även avse också annan än statlig verksamhet (12 kap. 7 § RF).</P>
<P class="p131 ft22">Närmare bestämmelser om omfattning och inriktningen av Riksrevisionens granskning finns i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen får bl.a. granska förvaltningsmyndigheter under regeringen och myndigheter under riksdagen och den verksamhet som bedrivs av staten i form av aktiebolag eller stiftelse under vissa förutsättningar. Granskningen skall främst ta sikte på förhållanden med anknytning till budget, genom-</P>
<P class="p35 ft11">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">förande och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen skall efter varje räkenskapsår avslutas med en revisionsberättelse. Den skall bl.a. lämnas till regeringen senast en månad efter det att årsredovisningen har lämnats. I vissa fall skall dock revisionsberättelsen lämnas till riksdagen (se 10 §§ lagen om revision av statlig verksamhet).</P>
<P class="p77 ft3">I kommuner och landsting skall fullmäktige tillsätta den eller de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds verksamhetsområde skall det finnas revisorer (3 kap. 3 och 8 §§ kommunallagen (1991:900). Efter val skall nyvalda fullmäktige välja revisorer och ersättare för granskning av verksamheten under de följande fyra åren enligt närmare bestämmelser i 9 kap. <NOBR>2–6</NOBR> §§ kommunallagen.</P>
<P class="p61 ft3">Kommun- och landstingsrevisorerna skall i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och i den omfattning som behövs. Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De skall också på samma sätt men genom företagets revisorer eller lekmannarevisorer granska verksamheten i ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ som anförtrotts vården av en kommunal angelägenhet (kommunala företag). Revisorerna skall bl.a. pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna skall för varje år till fullmäktige avge en revisionsberättelse (9 kap. 8, 9 och 16 §§).</P>
<P class="p199 ft3">För aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag som omfattas av årsredovisningslagen eller motsvarande årsredovisningslagar för finansiella företag finns bestämmelser om revision som regel i den associationsrättsliga lagstiftningen. För t.ex. aktiebolag gäller att en revisor väljs av bolagsstämman. Om bolaget skall ha flera revisorer får det i bolagsordningen föreskrivas att en eller flera av dem, dock inte alla, skall utses på annat sätt än genom val av bolagsstämman. I vissa fall skall länstyrelsen utse revisor (se 10 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).</P>
<P class="p143 ft4">Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god</P>
<P class="p165 ft11">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">revisionssed kräver. Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. (se 10 kap. 3, 5 och 8 §§ aktiebolagslagen). Bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till styrelsen finns i 10 kap. <NOBR>27–33</NOBR> §§ aktiebolagslagen.</P>
<P class="p32 ft3">För företag som skall upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen, men som inte omfattas av några bestämmelser om revision i andra lagar, gäller revisionslagen (1999:1079). Sådana företag skall ha minst en revisor. Revisorn skall granska årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god redovisningssed kräver. Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till företaget. I <NOBR>27–32</NOBR> §§ finns bestämmelser om innehållet och den tidpunkt berättelsen skall lämnas till företagsledningen <NOBR>(2–6</NOBR> §§ revisionslagen).</P>
<P class="p201 ft39"><SPAN class="ft39">2.3</SPAN><SPAN class="ft52">Gällande regler om separat redovisning</SPAN></P>
<P class="p129 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Inledning</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">I gällande svensk rätt finns redan särskilda bestämmelser om åtskilda ekonomiska redovisningar av liknande slag som i transparensdirektivet. Bestämmelserna ingår som en del av mera allmänna verksamhetsregler som införts i samband med avregleringar av marknader som tidigare kännetecknats av offentliga monopol. Redovisningen enligt dessa bestämmelser är i likhet med den separata redovisningen enligt transparensdirektivet avsedda för tillämpning av regler med konkurrensrättsligt ändamål, såsom underlag för kontroll av att inte s.k. korssubventionering äger rum mellan olika verksamheter och bedömningen av skäligheten i priser på tjänster (jfr t.ex. lagstiftningen om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, prop. 1997/98:159 s. 50 f.).</P>
<P class="p132 ft17">Bestämmelser om en särskild separat redovisning finns också i förordningen 1192/69/EEG om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning. Detsamma gäller direktiv 2001/12/EG om separat redovisning i bokföringen av transportföretagens olika tjänster. Regler om separat redovisning finns också i ett nytt direktiv om elektroniska tjänster (2002/21/EG).</P>
<P class="p202 ft11">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft2">I det följande beskrivs översiktligt gällande svenska regler om separat redovisning.</P>
<P class="p157 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft14">Separat redovisning av digitala </SPAN><NOBR>TV-tjänster</NOBR></P>
<P class="p204 ft2">Verksamhet där någon erbjuder tjänster för villkorad tillgång till digitala <NOBR>TV-tjänster</NOBR> skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet, se 9 § lagen (1998:31) om standarder för sändning av <NOBR>TV-signaler).</NOBR> Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 95/47/EG av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler.</P>
<P class="p56 ft2">Enligt 11 § skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer svara för tillsynen enligt lagen och därmed även av redovisningsreglerna enligt 9 §. Tillsynen i nämnda delar utövas av Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> enligt förordningen (1998:32) om standarder för sändning av <NOBR>TV-signaler.</NOBR></P>
<P class="p147 ft2">För tillsynen har myndigheten enligt 12 § rätt att på begäran få bl.a. upplysningar och handlingar av den som yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte bedriver sådan verksamhet som omfattas av lagen. Myndigheten kan även få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p155 ft2">För genomförandet av tillsynen får myndigheten enligt 13 § meddela de förelägganden som behövs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten får också begära handräckning av kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 12 §.</P>
<P class="p56 ft2">Om en näringsidkare bryter mot vissa bestämmelser i lagen, bl.a. redovisningskravet i 9 §, får tillsynsmyndigheten förelägga näringsidkaren att följa bestämmelsen. Sådana förelägganden får förenas med vite (15 §).</P>
<P class="p183 ft1">Innan ett beslut om vissa föreläggande meddelas skall tillsynsmyndigheten samråda med Konkurrensverket. Samrådsskyldigheten gäller dock inte ett föreläggande som avser redovisningskraven i 9 §. I fråga om utdömande av vitet är reglerna samordnade med KL. Om företaget dömts att betala vite för ett förfarande enligt 59 § KL, får vite inte dömas ut för samma förfarande enligt 15 § lagen om standarder för sändning av <NOBR>TV-signaler.</NOBR></P>
<P class="p147 ft2">Tillsynsmyndighetens beslut enligt nämnda lag får enligt 17 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd</P>
<P class="p205 ft11">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft2">krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat har bestämts.</P>
<P class="p162 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft14">Separat redovisning av elnätsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p45 ft5">Redovisnings- och revisionsregler</P>
<P class="p140 ft3">Bestämmelser om separat redovisning finns också i ellagen (1997:857). De innebär att nätverksamhet som bedrivs med nätkoncession för ett visst område skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet (3 kap. 2 §). Under vissa förutsättningar får dock flera nätverksamheter redovisas samlat. Lagen innehåller också bemyndiganden som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela ytterligare föreskrifter om redovisningen av nätverksamhet.</P>
<P class="p32 ft1">Redovisningen skall särskilt granskas av revisor (3 kap. 5 §). Revisorn skall årligen i ett särskilt intyg uttala sig om redovisningen av nätverksamheten skett enligt gällande bestämmelser. Intyget skall företaget ge in till nätmyndigheten. Statens energimyndighet är nätmyndigheten enligt 1 § elförordningen (1994:1250).</P>
<P class="p131 ft2">Hur den separata redovisningen närmare skall utformas behandlas i förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet. Enligt den skall skall särskilt för nätverksamheten upprättas en årsrapport för varje räkenskapsår (2 §). Den består av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. I årsrapporten skall även ingå en finansieringsanalys i vissa fall (3 §). Årsrapporten skall upprättas enligt god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag.</P>
<P class="p2 ft2">I årsrapporten skall ingå en särskild bilaga. Den skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer och för att jämföra olika nätverksamheter. Årsrapporten skall också innehålla upplysningar om koncernbidrag till eller från det företag som bedriver verksamheten samt uppgift om ägartillskott i den mån det berör nätverksamheten. I noter till årsrapporten skall vissa uppgifter lämnas angående intresseföretag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554). Det gäller bl.a. inköp från och försäljning till intresseföretag (4 a §).</P>
<P class="p131 ft22">I årsrapportens resultaträkning skall samtliga till nätverksamheten direkt hänförliga intäkter och kostnader redovisas. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet, skall</P>
<P class="p150 ft11">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">gemensamma intäkter och kostnader redovisas fördelat enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder som ger en rättvisande bild av nätverksamheten (6 §). I årsrapportens balansräkning redovisas samtliga till nätverksamheten direkt hänförliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital (7 §). Tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är gemensamma för nätverksamheten och annan verksamhet skall fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan rörelsegrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten.</P>
<P class="p134 ft2">I de fall god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag innebär andra värderingsprinciper i årsrapporten än vad som gäller för den officiella i årsredovisningen skall enligt 7 a § uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena samt orsaken till justeringen.</P>
<P class="p206 ft3">I årsrapportens förvaltningsberättelse skall upplysningar lämnas dels om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av nätverksamhetens ställning och resultat men som inte skall redovisas i resultaträkning eller balansräkning, dels om händelser som inträffat under räkenskapsåret eller därefter om de är av väsentlig betydelse för nätverksamheten (8 §). Ett anläggningsregister för nätverksamheten skall upprättas och hållas aktuellt. Där redovisas tillgångar som helt eller delvis är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i nätverksamheten. Registret skall bl.a. innehålla uppgift anskaffningsvärde och avskrivningar. Nätmyndigheten får dock medge undantag från kravet på anläggningsregister (9 §).</P>
<P class="p182 ft2">En årsrapport skall upprättas för varje nätkoncession för ett område. I vissa fall får dock flera nätkoncessioner för ett område redovisas samlat (se <NOBR>9a–11</NOBR> §§). Vid redovisning av nätverksamhet som avser regionledningar skall kostnaderna specificeras på visst sätt (se 12 §).</P>
<P class="p61 ft3">I förordningen finns vidare bestämmelser om den särskilda granskningen av nätverksamhet. Enligt 13 § skall revisor som granskar redovisningen av nätverksamhet vara auktoriserad eller godkänd. Revisorn skall vara auktoriseras i vissa fall. Det är om nätverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten skall granskas av minst en auktoriserad revisor enligt tillämpliga regler för associationsformen. Nätmyndigheten får i det enskilda fallet medge undantag från kravet på auktoriserad revisor, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldigt att ha en auktoriserad eller godkänd revisor.</P>
<P class="p62 ft11">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft1">Årsrapportshandlingarna för nätverksamheten skall senast fem månader efter räkenskapsårets utgång avlämnas till revisor för granskning (14 §). Revisorn skall i det intyg som ges in till nätmyndigheten ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag. Sedan revisorn slutfört sin granskning skall han teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. Revisorns granskning omfattar dock inte den särskilda rapport som enligt 2 § skall biläggas förvaltningsberättelsen (15 §).</P>
<P class="p86 ft2">Enligt 16 § skall bestyrkt kopia av årsrapporten samt revisorsintyg ha kommit in till nätmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Årsrapporten skall skrivas under av samtliga behöriga ställföreträdare för det företag som driver nätverksamheten, med angivande av dagen för underskriften.</P>
<P class="p86 ft2">Enligt 17 § i förordningen får Nätmyndigheten meddela närmare föreskrifter om bl.a. hur anläggningstillgångar skall specificeras, kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning och metoder för gränsdragning mellan underhåll och investering. Föreskrifter får också meddelas för upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått samt dels de uppgifter som skall ingå i den särskilda rapport som skall bifogas förvaltningsberättelsen.</P>
<P class="p207 ft5">Tillsyn och sanktioner</P>
<P class="p130 ft2">Tillsynen över efterlevnaden av redovisnings- och revisionsreglerna i ellagen och förordningen om redovisning av nätverksamhet handhas av nätmyndigheten. Myndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En sådan begäran får förenas med vite. Myndigheten får enligt också meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av tillsynen. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite (se 12 kap. 1– 3 §§ ellagen).</P>
<P class="p41 ft2">Om ett företag inte ger in en bestyrkt kopia av årsrapport eller sådant revisorsintyg som anges i förordningen om redovisning av nätverksamhet, skall företaget betala förseningsavgift till staten (12 kap. 7 §) Bestämmelserna om förseningsavgifter är utformade efter mönster från motsvarande regler i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554).</P>
<P class="p208 ft11">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft3">Vissa bestämmelser i ellagen är straffrättsligt sanktionerade. Det gäller dock inte bestämmelserna om redovisning och revision.</P>
<P class="p39 ft2">Ellagen innehåller också bestämmelser om överklaganden. Nyss nämnda vitesföreläggande överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (13 kap. 5 § ellagen).</P>
<P class="p210 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft14">Separat redovisning av naturgasverksamhet</SPAN></P>
<P class="p211 ft2">Enligt 4 kap. 1 § naturgaslagen (2000:599) skall verksamhet som rör överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning ekonomiskt redovisas var för sig och skilt från annan verksamhet. Överföringsverksamhet som omfattas av samma transporttariff skall dock redovisas samlat.</P>
<P class="p56 ft2">Enligt samma lagrum får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om redovisning av verksamhet som rör överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning. Föreskrifter får också meddelas om skyldighet att ge in redovisningshandlingar till den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om revisionen.</P>
<P class="p77 ft3">Revisorn i företaget skall göra en särskild granskning av redovisningen av denna verksamhet. Revisorn skall årligen i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om redovisningen av verksamheten skett enligt gällande bestämmelser. Företaget skall lämna in intyget till den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p39 ft2">Enligt 5 kap. 2 § naturgaslagen skall ett kommunalt företags handel med naturgas samt därmed sammanhängande verksamhet redovisas särskilt. Om företaget även bedriver sådan verksamhet som avses i 7 kap. 2 § ellagen får företaget redovisa båda verksamheterna tillsammans.</P>
<P class="p56 ft2">Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite. Myndigheten får också meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av tillsynen. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite (se 6 kap. 2 §).</P>
<P class="p61 ft22">Om naturgasföretaget inte lämnar in de handlingar som krävs enligt föreskrifter som meddelas med stöd av lagen, skall företaget betala förseningsavgifter till staten enligt närmare regler i 6 kap.</P>
<P class="p62 ft11">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p9 ft53">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">6 §. Detsamma gäller om företaget inte lämnar in ett revisorsintyg enligt de föreskrifter utfärdade med stöd av bemyndiganden i lagen. Beslutet om förseningsavgift fattas av den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p32 ft17">Naturgaslagen innehåller vissa ansvarsbestämmelser. Dessa är dock inte kopplade till överträdelser av redovisningsreglerna (jfr 7 kap. 1§). Lagen innehåller också bestämmelser om överklaganden av bl.a. sådana beslut som en myndighet meddelar enligt 6 kap. 3 §.</P>
<P class="p212 ft11">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p213 ft58"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft57">Vilka företag kan träffas av direktivet</SPAN></P>
<P class="p214 ft2">Konkurrensrådet har på utredningens uppdrag gjort en undersökning av vilka företag som omfattas av transparensdirektivet. I en rapport diskuteras vilka som kan träffas av transparensdirektivets föreskrifter om öppen redovisning enligt artikel 1.1, separat redovisning enligt artikel 1.2 och den årliga rapporteringen för offentliga företag inom tillverkningsindustrin enligt artikel 5a. Rapporten finns intagen som <SPAN class="ft5">bilaga 4</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft2">Det är emellertid varken nödvändigt eller lämpligt att utredningen tar ställning till om direktivet eller lagförslaget innebär att vissa enskilda myndigheter eller företag måste upprätta de särskilda redovisningarna. Detta måste bedömas inom ramen för den praktiska tillämpningen av reglerna.</P>
<P class="p83 ft2">Det kan emellertid mera generellt konstateras att föreskrifterna om öppen redovisning enligt artikel 1.1 för offentliga företag kan träffa statliga myndigheter, affärsverk, kommuner, landsting och de helägda bolag eller andra affärsverksamheter som dessa har ett dominerande inflytande över.</P>
<P class="p2 ft2">De offentliga företag som nyss nämnts kan också träffas av direktivets föreskrifter om separat redovisning enligt artikel 1.2, om direktivets förutsättningar för detta är uppfyllda. Även rent privata företag kan träffas av direktivet bestämmelser om separat redovisning. Av rådets rapport framgår att detta torde vara sällsynt. När det gäller den årliga rapporteringen för offentliga företag inom tillverkningsindustrin enligt artikel 5a torde endast ett fåtal statliga bolag omfattas.</P>
<P class="p215 ft11">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p216 ft58"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft57">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN></P>
<P class="p217 ft39"><SPAN class="ft39">4.1</SPAN><SPAN class="ft52">Principiella utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p194 ft2">Transparensdirektivet innehåller föreskrifter om ekonomiska redovisningar. Dessa avser att underlätta <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> granskning av företags ekonomiska förhållanden vid tillämpningen av EG- fördragets statsstödsregler och övriga konkurrensregler för företag och stater (EG:s konkurrensregler). Det gäller, dels artikel 87 om konkurrenssnedvridande stöd från en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel som är oförenliga med den gemensamma marknaden, dels artikel 86 om förbud mot legala monopol och regleringar som i sig är oförenliga med förverkligandet av den gemensamma marknaden eller som i praktiken utnyttjas av företaget på ett sätt som strider mot artikel 82 om missbruk av dominerande ställning. Direktivet har således en koppling till EG:s konkurrensrätt.</P>
<P class="p34 ft1">Transparensdirektivet angår redovisningskrav av tre olika slag. De senaste ändringarna innebär att vissa företag skall ha separata redovisningar av konkurrensskyddad och annan företagsverksamhet. Sedan tidigare finns krav på en öppen redovisning av finansiella förbindelser mellan offentliga myndigheter och deras företag samt krav på en årlig rapportering till kommissionen om större offentliga tillverkningsföretag. Såsom erinrats om i utredningsdirektiven måste <NOBR>EG-direktiv</NOBR> generellt införlivas i författningsform. Det innebär att regler som säkert motsvarar direktivets minimiregler måste finnas i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter.</P>
<P class="p34 ft22">Det har inletts ett förfarande mot Sverige med anledning av att de senaste ändringarna av transparensdirektivet inte har införlivats i rätt tid. Inte minst av detta skäl är det viktigt att samtliga föreskrifter i direktivet klart och tydligt framgår av svensk författning. Om inte så är fallet bör nödvändiga kompletteringar göras även i fråga om direktivets äldre föreskrifter.</P>
<P class="p218 ft11">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft2">Transparensdirektivets föreskrifter och begrepp är generellt mycket allmänt hållna. Så som framhållits i många sammanhang är möjligheterna att avvika från direktivtexter i allmänhet mycket begränsade. Det gäller också i detta sammanhang där direktivets tillämpning påverkas av utvecklingen inom EG:s konkurrensrätt. De regler som kan bli nödvändiga att införa i lag bör därför nära ansluta till direktivets ordalydelse. Vägledning för tolkningen av centrala begrepp får i stället i regel sökas inom ramen för tolkningen av motsvarande begrepp enligt EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p61 ft2">Även om transparensdirektivet genomförs genom ett följsamt införlivande av direktivets artiklar kan det vara lämpligt att språkligt och redaktionellt strukturera reglerna på ett sätt som närmare ansluter till svensk författningspraxis. Eftersom de särskilda redovisningskrav som direktivet innehåller bygger på information som hämtas från de berörda företagens redovisningssystem är det också befogat att samordna de nya redovisningskraven med de krav som redan gäller enligt tillämpliga redovisningsförfattningar för svenska offentliga och privata företag.</P>
<P class="p61 ft1">Direktivet utgör ett minimidirektiv. Sverige kan därför ställa strängare krav om det bedöms motiverat av svenska intressen, t.ex. genom att inskränka undantagen för att underlätta tillämpningen av svensk konkurrenslagstiftning eller att kräva årlig rapportering och offentliggörande av information från den öppna eller separata redovisningen. Detta skulle dock förutsätta överväganden och utredningsinsatser som det saknats utrymme för under den korta utredningstiden samt kunna försena genomförandet av direktivet. Mot denna bakgrund koncentreras diskussionen och förslagen till vad som är nödvändigt för att införliva minimikraven på ett för berörda företag smidigt och praktiskt sätt. Det lämnas ändå vissa förslag utöver vad direktivet kräver. Bland annat föreslås ett normgivningsbemyndigande som möjliggör mer detaljerade bestämmelser om den öppna redovisningens och den separata redovisningens utformning och innehåll. Detta ger visst utrymme för att meddela myndighetsföreskrifter anpassade till vad som kan effektivisera tillämpningen av konkurrensrättslig lagstiftning, om det skulle vara lämpligt.</P>
<P class="p219 ft17">Utredningsuppdraget omfattar i första hand införlivandet av de senaste ändringarna i direktivet om separat redovisning. De ställningstaganden som görs där påverkar dock också om och hur äldre direktivsföreskrifter om öppen redovisning bör behandlas. Det finns därför anledning att frångå direktivets ordning och börja med</P>
<P class="p220 ft11">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft2">att analysera frågorna om separat redovisning av konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet.</P>
<P class="p222 ft6"><SPAN class="ft6">4.2</SPAN><SPAN class="ft59">Separat redovisning av konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p129 ft6"><SPAN class="ft6">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Vilka företag skall ha en separat redovisning</SPAN></P>
<P class="p223 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Företag som, å ena sidan, bedriver ekonomisk eller kommersiell verksamhet med exklusiva eller särskilda rättigheter eller som får offentligt stöd för att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (konkurrensskyddad affärsverksamhet), och, å andra sidan, bedriver annan affärsverksamhet skall upprätta en separat redovisning för de båda delarna av företagets verksamhet.</P>
<P class="p224 ft2">Begreppen exklusiva och särskilda rättigheter definieras i lag på samma sätt som i direktivet. I fråga om begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse hänvisas som i direktivet till EG- fördragets artikel 86.2.</P>
<P class="p224 ft2"><SPAN class="ft6">Bedömning: </SPAN>Det bör inte införas någon definition av det grundläggande begreppet företag, som bör tolkas i enlighet med <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p47 ft6">Bakgrund:</P>
<P class="p225 ft5">Förutsättningarna och motiven för en separat redovisning</P>
<P class="p140 ft17">Såsom framgått av redogörelsen för transparensdirektivets artikel 2.1 d och 2.1 e i avsnitt 2.1.3 skall ett företag ha en separat redovisning under vissa förutsättningar. En grundläggande förutsättning är att företaget bedriver ”olika verksamheter”. Det är, å ena sidan, en ekonomisk verksamhet med en exklusiv eller särskild rättighet eller som klassas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och som finansieras med statliga stöd i någon form (som sammanfattande term används begreppet ”konkurrensskyddad affärsverksamhet”) och, å andra sidan, annan ekonomisk verksamhet (benämns i det följande ”annan affärsverksamhet”). Om företaget bara bedriver den ena verksamheten uppkommer alltså inte frågan om en separat redovisning.</P>
<P class="p226 ft11">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft3">Syftet med den separata redovisningen är i grunden att underlätta <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> granskning vid tillämpningen av EG.s konkurrensregler. Motivet för en särredovisning är att man skall kunna kontrollera de olika verksamheternas ekonomiska resultat. Motivet till detta är bl.a. att t.ex. ett monopolföretag kan försöka missbruka sin ställning genom att ta ut för höga priser. Företaget kan t.ex. också försöka påverka konkurrensen inom andra verksamhetsområden. Om ett företag bedriver såväl monopolverksamhet som konkurrensutsatt verksamhet finns en uppenbar risk för konkurrensproblem genom att ett ekonomiskt överskott från monopolverksamhet kan användas för att subventionera konkurrensutsatt verksamhet, s.k. korssubventionering. I en sådan integrerad verksamhet är det komplicerat att analysera prissättningen på de olika nyttigheterna. Det är som regel också svårt att fastställa om överskott från monopolverksamhet används för att subventionera den konkurrensutsatta verksamheten. Genom en särredovisning ökas förutsättningarna för att skapa en effektiv konkurrenstillsyn och riskerna för t.ex. korssubventionering kan minska (jfr SOU 1999:115 Handel med gas i konkurrens, s. 305 ff.). På samma sätt förbättrar en särredovisning möjligheterna att kontrollera t.ex. om offentliga ersättningar som ges för att bedriva en viss allmännyttig verksamhet är större än vad företagets kostnader i den verksamheten motiverar.</P>
<P class="p227 ft2">En separat redovisning skall enligt direktivet göras för varje företag som bedriver något slag av konkurrensskyddad affärsverksamhet samtidigt med annan affärsverksamhet. Direktivet innehåller dock ingen definition av begreppet företag.</P>
<P class="p165 ft5">Företagsbegreppet</P>
<P class="p228 ft2">Enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> rättspraxis omfattar begreppet företag, i gemenskapens konkurrensrätt, varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras (se t.ex. <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom av den 23 april 1991 i mål <NOBR>C-41/90,</NOBR> Höfner och Elser). Utmärkande för begreppet ekonomisk verksamhet är att verksamheten består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad (se <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom av den 18 juni 1998 i mål <NOBR>C-35/96,</NOBR> kommissionen mot Italien). Däremot har organ som fyller en funktion av uteslutande social karaktär vilkas verksamhet bygger på principen om nationell</P>
<P class="p229 ft11">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft1">solidaritet och inte har något vinstsyfte inte ansetts som företag (se domen av den 17 februari 1993 i de förenade målen <NOBR>C-159/91</NOBR> och <NOBR>C-160/91,</NOBR> Poucet och Pistre mot AGF och Cancava REG 1993, s. <NOBR>1-637</NOBR> samt domen av den 16 november 1995 i mål <NOBR>C-244/94,</NOBR> Fédération française des sociétés d'assurances). En dom från förstainstansrätten talar för att ett organ inom en särskild sammanslutning av enheter (SNS) som ibland erbjudit avgiftsbelagda tjänster till personer vilka inte varit anslutna till det spanska hälso- och sjukvårdssystemet, särskilt utländska turister, skall bedömas som företag vid tillhandahållandet av dessa tjänster och för sådana inköp av sjukvårdsmaterial som har samband med dessa tjänster (se förstainstansrättens dom av den 4 mars 2003 i mål <NOBR>T-319/99,</NOBR> Federación Nacional de Empresas de Instrumentación Científica, Médica, Técnica y Dental (FENIN) mot kommissionen, p. 41).</P>
<P class="p41 ft2">Företagsbegreppet med särskild koppling till transparensdirektivets äldre föreskrifter om öppen redovisning i artikel 1.1 har behandlats av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i målet 118/85, Kommission mot Italien. Italien vägrade att följa kravet på information om de finansiella relationerna mellan staten och en enhet som enligt italiensk lag betraktades som myndighet. Domstolen avvisade Italiens ståndpunkt att enhetens status enligt nationell lag skulle avgöra om direktivet blev tillämpligt eller inte. Oavsett att enheten som bedrev ekonomisk verksamhet var en integrerad del av en myndighet, så ansågs den såsom ett offentligt företag. Inte heller hade det någon betydelse att enheten inte var en juridisk person enligt nationell lag.</P>
<P class="p132 ft1">Företagsbegreppet, motsvarande det engelska begreppet ”undertaking” inom <NOBR>EG-rätten,</NOBR> har genomförts på ett visst sätt genom bestämmelser i 3 § konkurrenslagen (1993:20 KL). Med ”företag” avses enligt 3 § första stycket sådana fysiska eller juridiska personer som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av begreppet företag. Med ekonomisk eller kommersiell verksamhet avses sådan verksamhet som framgår av 1 § KL, dvs. produktion av och handel med varor, tjänster eller andra nyttigheter. Även inköp för sådan verksamhet ingår.</P>
<P class="p34 ft22">Avsikten är att företag enligt KL skall ha samma innebörd som enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> och precis som i <NOBR>EG-rätten</NOBR> tolkas vidsträckt och i princip omfatta varje juridisk eller fysisk person som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar ingen roll om verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst eller inte, utan det</P>
<P class="p230 ft11">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft3">avgörande är om någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet bedrivs. Även statliga och kommunala organ som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur räknas som företag, dock inte när det är fråga om myndighetsutövning. När KL kom till bedömdes begreppet företag ha väsentligen samma innebörd som begreppet näringsidkare i den äldre konkurrenslagstiftningen (prop. 1992/93:56 s. 66). I begreppet företag inryms enligt KL och <NOBR>EG-rätten</NOBR> alltså inte bara privat och kommersiell verksamhet utan även sådan verksamhet som bedrivs i offentlig regi. Till den del sådan verksamhet avser myndighetsutövning ingår den dock inte i begreppet företag. Även myndighetens förvaltningsuppgifter som inte är av ekonomisk eller kommersiell natur faller utanför begreppet. Tillhandahållande av avgiftsbelagda tjänster i offentligrättsliga former inom ramen för t.ex. tandvård kan däremot omfattas av begreppet företag. Det finns inte något krav på att verksamheten bedrivs i vinstsyfte men den skall sannolikt ha viss varaktighet. Har verksamheten i allt väsentligt ett socialt syfte kan den anses falla utanför KLs tillämpningsområde (jfr Carlsson m.fl., Konkurrenslagen En kommentar, 1999, s. 44– 45, Ulriksson, Konkurrensrätt, 2001, s 14 f. och Wetter m.fl., Konkurrenslagen en handbok, 2002, s. <NOBR>18–28</NOBR> med vidare hänvisningar).</P>
<P class="p197 ft2">I svensk rättspraxis har Marknadsdomstolen i ett mål om konkurrensskadeavgift (MD 1997:17) ansett att ett affärsverk kan anses som ett företag enligt KL, trots att affärsverk är en del av den juridiska personen staten. I domen åberopades att enligt motiven till paragrafen (prop. 1992/93:56 s. 66 f) räknas som företag även statliga och kommunala organ som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Även offentlig verksamhet i form av utomhusbad har ansetts utgöra ekonomisk eller kommersiell verksamhet som omfattas av KL. Se Dnr 583/93 Stockholms stad <NOBR>(1993-12-09).</NOBR></P>
<P class="p134 ft2">I Konkurrensverkets praxis har ett landstings verksamhet avseende förmedling av tandvårdsförsäkringar, som annars var en uppgift som skulle ha åvilat försäkringsbolaget och där Landstinget kunde få ekonomisk ersättning baserad på försåld volym, ansetts som en verksamhet av ekonomisk natur. Även forskare på en högskola som utförde forskningstjänster mot betalning har ansetts som ett företag i KL:s mening (se Wetter m.fl., s. 20 ff. med vidare hänvisningar).</P>
<P class="p191 ft17">Med företag jämställs enligt 3 § andra stycket KL även sammanslutningar av företag. Därmed avses exempelvis branschföreningar</P>
<P class="p165 ft11">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft2">som har företag som medlemmar och enkla bolag med sådana medlemmar. I konkurrensrättsligt sammanhang kan även företag inom en koncern betraktas som en ekonomisk enhet (se a. prop. s 71 f. och a. litteratur).</P>
<P class="p47 ft5">Begreppen exklusiva rättigheter och särskilda rättigheter</P>
<P class="p181 ft2">Av betydelse för om ett företag måste upprätta en separat redovisning är bl.a. om företaget har fått exklusiva rättigheter eller särskilda rättigheter. En detaljerad redogörelse för artiklarna har tidigare lämnats (se avsnitt 2.1.4).</P>
<P class="p86 ft2">Med exklusiva rättigheter torde menas i huvudsak monopol att inom ett visst geografiskt område tillhandahålla vissa varor eller tjänster som tillförsäkras ett företag genom någon form av myndighetsutövning eller annan åtgärd från en medlemsstat.</P>
<P class="p32 ft22">Med särskilda rättigheter menas i huvudsak motsvarande rättigheter som förbehålls ett begränsat antal företag genom att antalet rättighetshavare begränsas, att urvalet begränsas till vissa utpekade företag eller att rättsliga fördelar medges vissa företag, varigenom andra företags möjligheter att tillhandahålla samma tjänst väsentligen påverkas. Om den begränsande åtgärden är objektiv, proportionell och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> faller dock den beviljade rättigheten utanför definitionen enligt dess lydelse.</P>
<P class="p193 ft5">Begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse</P>
<P class="p140 ft1">Begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse definieras inte i transparensdirektivet. Begreppet avgränsas visserligen i någon mån genom en hänvisning till artikel 86.2 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> men inte heller där definieras själva begreppet. Av artikel 86.2 i fördraget framgår endast att företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse skall vara underkastade reglerna i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> särskilt konkurrensreglerna. Det gäller i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats företaget fullgörs. Kommissionen har i ett tolkningsmeddelande närmare behandlat frågor om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse [Kommissionens meddelande om tjänster i allmänhetens intresse i Europa (KOM/2000/580)].</P>
<P class="p233 ft11">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft2">De tjänster som nämns i artikel 86 i fördraget är enligt meddelandet tjänster som utförs på affärsmässiga grunder men som bedöms ligga i allmänhetens intresse enligt särskilda kriterier, och som därför omfattas av särskilda förpliktelser från medlemsstaternas sida. Detta omfattar i synnerhet en rad tjänster som rör transporter, energi och kommunikation.</P>
<P class="p183 ft3">Det är i första hand medlemsstaternas myndigheter på nationell, regional och lokal nivå som ansvarar för att på ett tydligt och öppet sätt definiera vad som skall anses vara en tjänst i allmänhetens intresse, och hur denna tjänst skall utföras. Gemenskapens uppgift är att med stöd av fördraget och med tillgängliga medel se till att dessa tjänster så väl som möjligt svarar mot användarnas och medborgarnas behov i fråga om kvalitet och pris.</P>
<P class="p38 ft2">Det konstateras i meddelandet att erfarenheterna bekräftar att gemenskapens regler i fråga om konkurrens och inre marknad är förenliga med intresset av att hålla en hög standard på tjänster i allmänhetens intresse. I fall där marknaden inte räcker till för att garantera en tillfredsställande servicenivå är det dock möjligt för myndigheterna att formellt ge enskilda marknadsaktörer i uppdrag att utföra en tjänst, och i nödvändiga fall även ge dem en exklusiv eller särskild rättighet, ibland i kombination med hjälp att ordna finansiering av tjänsten. Grundregeln är att dessa gemenskapsbestämmelser endast är tillämpliga om den aktuella verksamheten är av ekonomisk art och om den påverkar handeln mellan medlemsstaterna.</P>
<P class="p235 ft2">I de fall som bestämmelserna skall tillämpas utgår man från tre grundprinciper:</P>
<P class="p236 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft56">Reglerna skall vara neutrala i fråga om huruvida de företag som utför tjänsterna är offentliga eller privata.</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft56">Det är medlemsstaternas ansvar att avgöra om en tjänst ligger i allmänhetens intresse. Den lösning som utformas kan endast bli föremål för kontroll för att spåra uppenbara felaktigheter.</SPAN></P>
<P class="p238 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft56">De begränsningar som medlemsstatens ingrepp innebär för konkurrenspolitiken eller friheterna inom den inre marknaden måste vara proportionella, dvs. de får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att garantera att tjänsten genomförs på ett effektivt sätt.</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft2">I kommissionens meddelande framhålls också att kommissionen med tiden kommer att kunna klargöra tillämpningen av inre marknads- och konkurrenslagstiftningen i ytterligare detaljer.</P>
<P class="p7 ft6">Skälen för förslaget och bedömningen:</P>
<P class="p225 ft5">Behovet av lagregler om separat redovisning</P>
<P class="p130 ft2">Såsom framgått går den separata redovisningen ut på att särredovisa konkurrensskyddad affärsverksamhet skilt från annan affärsverksamhet. En separat redovisning kan bli aktuell inte bara i offentliga och privata bolag. Den kan också bli aktuell för ekonomiska aktiviteter inom en statlig myndighet, en kommun eller annan offentlig myndighet. Frågan är först om man lämpligen kan tillgodose direktivet på annat sätt än genom lag eller annan författning respektive om det finns bestämmelser i gällande rätt som tillgodoser direktivet i denna del.</P>
<P class="p131 ft3">För statliga bolag och myndigheter kan i och för sig regeringen i regleringsbrev, bolagsordningar eller andra direktiv se till att separata redovisningar upprättas. I fråga om ett par bolag har regeringen för övrigt redan ställt sådana krav i avtal mellan staten och bolaget (se Statskontorets rapport, Samhällsintresset och konkurrensen, 2002:24, s. 20 och 24). En sådan ordning räcker dock inte för att fånga in verksamheter av ekonomisk eller kommersiell natur som bedrivs inom kommuner och landsting eller av dem ägda bolag. Även privata företag kan beröras av direktivet. Som tidigare angetts måste <NOBR>EG-direktiv</NOBR> också införlivas i författningsform.</P>
<P class="p131 ft3">Det finns visserligen i dag bestämmelser om separat redovisning för vissa verksamheter, bl.a. elnätsverksamhet (se avsnitt 2.3), men dessa har inte den generella räckvidd som direktivet kräver.</P>
<P class="p66 ft2">Frågan är då om det finns bestämmelser i de ordinarie redovisningsreglerna som kan bedömas uppfylla direktivets krav på en separat redovisning.</P>
<P class="p32 ft17">Såsom framgår av redogörelsen i avsnitt 2.2 finns det bestämmelser om ”separat bokföring” i t.ex. 4 kap. 2 § bokföringslagen. Dessa regler utgör dock en option för företagen. En separat bokföring är dessutom villkorad av att det finns särskilda skäl och att det är förenligt med god redovisningssed. Bestämmelserna innebär inget krav på den särskilda uppdelning av konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet som transparensdirektivet anger. Bestäm-</P>
<P class="p35 ft11">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">melser om separat bokföring i de ordinarie redovisningsreglerna räcker alltså inte till för att tillgodose direktivet.</P>
<P class="p240 ft17">För vissa företag som skall upprätta årsredovisning innehåller de ordinarie årsredovisningsreglerna en allmän bestämmelse om fördelningen av nettoomsättningen på olika verksamhetsgrenar eller geografiska marknader som avviker betydligt från varandra (se 5 kap. 6 § årsredovisningslagen). I kompletterande redovisningsnormgivning finns mera detaljerade normer om s.k. rörelsegrensrapportering (jfr BFN R 9 Redovisning av rörelsegrenar m.m. och RR 25 Rapportering för segment – Rörelsegrenar och geografiska områden). Dessa normer innebär mycket förenklat att särskilda upplysningar skall lämnas om bl.a. intäkter och kostnader för olika delar av verksamheten i årsredovisningen.</P>
<P class="p241 ft3">Rörelserapportering innebär visserligen en särredovisning av olika verksamheter i ett företag. Vilka rörelsegrenar som separeras är dock i grunden beroende av hur företaget organiserar sin verksamhet och bygger inte på de indelningsgrunder som finns i transparensdirektivet. De kompletterande redovisningsnormerna har dessutom karaktär av allmänna råd från en myndighet respektive rekommendation från ett privaträttsligt organ och räcker därför oavsett innehållet inte till för att införliva direktiv.</P>
<P class="p61 ft17">Slutsatsen är att det måste införas bestämmelser om en särskild separat redovisning i enlighet med direktivet. Med hänsyn till den breda krets av verksamhetssubjekt som berörs bör bestämmelserna tas in i lag. Bestämmelserna för statliga myndigheters affärsverksamhet skulle i och för sig kunna regleras genom en förordning från regeringen. För att skapa neutrala förutsättningar för statliga, kommunala och privata näringsverksamheter bör dock de nya bestämmelserna om separat redovisning generellt tas in i lag.</P>
<P class="p192 ft5">Förutsättningarna för den separata redovisningen</P>
<P class="p242 ft2">De allmänna förutsättningarna för när en separat redovisning skall finnas bör alltså tas in i lag. I direktivet följer kravet på separat redovisning av en definition, nämligen definitionen av företag som är skyldiga att ha separat redovisning (se artikel 2.1 d). Som en anpassning till svensk författningspraxis bör kravet mera direkt framgå som en skyldighet att upprätta en separat redovisning för företag under vissa förutsättningar.</P>
<P class="p166 ft11">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft1">I vilka fall en separat redovisning måste upprättas bör givetvis avgöras mot bakgrund av vad som kan komma att följa av EG- rättslig praxis. Vid bedömningen av om företaget också bedriver ”annan verksamhet” enligt direktivets terminologi torde det enligt utredningens mening ligga närmast till hands att ta hänsyn till om det vid sidan av den konkurrensskyddade affärsverksamheten bedrivs annan verksamhet som innefattar tillhandahållande av varor eller tjänster på en marknad (se definitionen av olika verksamheter i artikel 2.1 e). Lagförslaget bör därför utformas på detta sätt</P>
<P class="p67 ft5">Införlivande av företagsbegreppet och dess betydelse</P>
<P class="p243 ft3">Transparensdirektivet innehåller ingen definition av det grundläggande begreppet ”företag”. Det är enligt utredningens mening naturligt att begreppet skall ha den betydelse som följer av rättspraxis inom EG:s konkurrensrätt. En sådan vidsträckt tillämpning är ändamålsenlig, eftersom också verksamhet av ekonomisk natur som bedrivs inom statliga myndigheter, kommuner eller landsting omfattas av EG:s konkurrensregler. Syftet med den separata redovisningen är ju att säkerställa ekonomisk information för att underlätta tillämpningen av EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p131 ft3">Innebörden och avgränsningen av företagsbegreppet får i förevarande sammanhang betydelse på flera sätt. Detta avgör i vilka situationer en skyldighet att upprätta en separat redovisning enligt artikel 1.2 alls uppkommer (se definitionen av företag som är skyldiga att ha en separat redovisning i artikel 2.1 d). Företagsbegreppet får också betydelse för i vilka fall direktivets undantagsbestämmelser kan tillämpas (se artikel 4.2 som tillåter undantag för företag som tillhandahåller tjänster som inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna eller som har en nettoomsättning eller balansomslutning som understiger vissa gränser). Redan här kan anmärkas att begreppet också får betydelse för vilka ekonomiska förbindelser som skall beaktas i den öppna redovisningen (se artikel 1.1. som kräver öppen redovisning av vilka medel som tillförts offentliga <SPAN class="ft43">företag</SPAN>). Begreppet företag får också indirekt betydelse för vad som skall särredovisas i den separata redovisningen. I redovisningen skall nämligen företagets konkurrensskyddade verksamhet redovisas skilt från annan affärsverksamhet (jfr definitionen av olika verksamheter i artikel 2.1 e).</P>
<P class="p244 ft11">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft2">Som redan tidigare angetts bör företagsbegreppet kunna tolkas i den betydelse begreppet har inom EG:s konkurrensrätt i övrigt. Frågan blir då om begreppet bör definieras. Det skulle kunna ske genom en egen definition som utformas så att innebörden kan utvecklas med <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis eller genom en hänvisning till 3 § KL, som är avsedd att tillämpas i den mening som begreppet ”undertaking” har inom <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p147 ft2">Ett enda företagsbegrepp bör dock så långt möjligt gälla inom hela Europeiska unionen. Det kan inte heller helt uteslutas att företagsbegreppet enligt transparensdirektivet i framtida <NOBR>EG-praxis</NOBR> kommer att avvika något från det i KL eller <NOBR>EG-rätten</NOBR> i övrigt. En formell koppling till svensk lag bör därför undvikas.</P>
<P class="p156 ft22">Utredningens ställningstagande hindrar inte att praxis kring KL:s företagsbegrepp i stor utsträckning kan användas som vägledning också för företagsbegreppet i de bestämmelser som införs med anledning av transparensdirektivet. Utredningen kan för sin del åtminstone inte nu se att några avgörande skillnader skulle finnas. De skäl för förslagen som lämnas och de diskussioner som förs har därför sin väsentliga utgångspunkt i begreppsbildningen kring KL:s företagsbegrepp och tillämpningen av den lagen.</P>
<P class="p192 ft5">Några kommentar till tillämpningen av företagsbegreppet</P>
<P class="p245 ft2">Den närmare tillämpningen av företagsbegreppet är en fråga som måste avgöras i den praktiska rättstillämpningen med hänsyn till utvecklingen på konkurrensområdet och rättspraxis på området. Några kommentarer kan emellertid göras.</P>
<P class="p77 ft1">En utgångspunkt bör vara att som företag betraktas den juridiska person som bedriver verksamheten (av ekonomisk eller kommersiell natur). Det är normalt inom en juridisk person som en sådan sammanblandning av affärsverksamheter kan förekomma som motiverar en särredovisning av konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet. Vad som utgör företaget torde därför i regel inte medföra några problem för aktiebolag eller andra juridiska personer som enbart bedriver affärsverksamhet.<SPAN class="ft60">1 </SPAN>Om företaget till en mindre del bedriver ekonomisk eller kommersiell verksamhet som avser myndighetsutövning torde det emellertid vara i linje både med EG- rätten och KL att bortse från den verksamheten vid bedömande av</P>
<P class="p246 ft61"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>En annan sak är att flera företag tillsammans kan utgöra ett företag i egenskap av en sammanslutning av företag som bedriver ekonomisk eller kommersiell verksamhet.</P>
<P class="p192 ft11">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft2">vad som är ett företag i konkurrensrättens mening. Den delen av verksamheten skulle således inte heller behöva beaktas i fråga om undantagsbestämmelserna.</P>
<P class="p3 ft3">När det gäller affärsverksamheter som bedrivs av staten och framförallt kommuner och landsting i annan form än bolag blir avgränsningen av företaget svårare. Dessa subjekt utgör den juridiska personen men affärsverksamheten kan samtidigt bedrivas i organisatoriskt avskilda mindre enheter, t.ex. i ett affärsverk, en statlig myndighet eller ett kommunalt förvaltningsorgan. Särskilt kommunala förvaltningsorgan kan i sin tur driva olika verksamheter av skilda slag genom enheter som i sin tur bedriver både konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet.</P>
<P class="p86 ft2">Utredningens bedömning är att företagsbegreppet i grunden är detsamma i bestämmelserna om den separata redovisningen och den öppna redovisningen. Av det ovan behandlade målet 118/85, Kommission mot Italien, som avsåg den senare redovisningen, följer alltså att en enhet kan vara ett företag även om affärsverksamheten bedrivs integrerat hos en myndighet. Det spelar inte heller någon roll huruvida enheten utgör en egen juridisk person eller inte.</P>
<P class="p2 ft2">Som tidigare angetts har ett affärsverk ansetts som ett företag enligt KL trots att affärsverk ingår som en del av den juridiska personen staten. Trots att rättsfallet gällde frågan om verket <SPAN class="ft5">alls </SPAN>kunde betraktas som ett företag och inte om verket i sin helhet utgjorde <SPAN class="ft5">ett </SPAN>företag borde enligt utredningens mening motsvarande synsätt kunna tillämpas i fråga om skyldigheten att upprätta separat redovisning.</P>
<P class="p32 ft2">Om affärsverket bedriver annan affärsverksamhet integrerat med konkurrensskyddad affärsverksamhet skulle en separat redovisning anses nödvändig för affärsverket, om inte verket uppfyller förutsättningarna för undantag (se vidare avsnitt 4.2.1). I likhet med vad som antagits för ett aktiebolag som bedriver myndighetsutövning skulle även ekonomisk eller kommersiell verksamhet som innefattar myndighetsutövning i princip lämnas utanför den verksamhet som betraktas som företaget.<SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p131 ft4">I fall ett affärsverk under ett departement bedriver enbart annan affärsverksamhet och ett annat affärsverk eller ett bolag under</P>
<P class="p248 ft24"><SPAN class="ft23">2 </SPAN>En möjlighet att betrakta och redovisa en sådan myndighetsutövning av liten betydelse såsom affärsverksamhet skulle eventuellt kunna motiveras av väsentlighetsprincipen som är en allmänt accepterad redovisningsprincip och som innebär att oväsentliga belopp får behandlas på ett förenklat sätt.</P>
<P class="p249 ft11">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">departementet t.ex. bedriver både konkurrensskyddad och annan affärsverksamhet, behöver enligt utredningen inte departementet upprätta en separat redovisning som omfattar båda slagen av verksamheter. Departementet bedriver nämligen ingen ekonomisk verksamhet.</P>
<P class="p183 ft3">Även om man i konkurrensrättslig praxis torde ha betraktat varje kommuns totala affärsverksamhet som ett företag, skulle enligt utredningens bedömning vad som nu anförts för affärsverk och myndigheter i princip även kunna vara tillämpligt på kommunala och landstingsstyrda organ, t.ex. kommunala nämnder. Också i dessa fall skulle det avgörande vara om enheten organisatoriskt bedrevs för sig och om enheten som sådan för viss affärsverksamhet fått en exklusiv eller särskild rättighet eller utför affärsverksamhet av allmänt ekonomiskt intresse (och mottar offentligt stöd för detta) samtidigt som enheten bedrev annan affärsverksamhet. Någon separat redovisning skulle däremot inte behövas om enheten bara bedrev det ena slaget av affärsverksamhet. Om det statliga eller kommunala organet i sin tur bedrev affärsverksamheterna i olika enheter, exempelvis olika kommunala nämnder, som var och en t.ex. har en nettoomsättning som understiger den gräns som direktivet uppställer, skulle inte dessa enheter behöva någon separat redovisning.</P>
<P class="p250 ft2">Det går emellertid inte att ange någon bestämd innebörd av direktivet på denna punkt, utan lagens bestämmelser måste utformas i så nära anslutning till direktivet som möjligt och företagsbegreppet, såsom inledningsvis nämnts, få sin precisering i den praxis som växer fram.</P>
<P class="p251 ft62">Övriga begrepp av betydelse för när en separat redovisning måste upprättas</P>
<P class="p159 ft22">En separat redovisning aktualiseras om företaget beviljats exklusiva rättigheter eller särskilda rättigheter. Definitionerna av dessa begrepp bör tas i lag på ett sätt som i sak överensstämmer med direktivet. Inte alla rättigheter som en stat, kommun eller ett landsting eller annat beslutande organ beviljar är att anse som en särskild rättighet enligt direktivet. Undantagna från definitionen av särskilda rättigheter är sådana rättigheter som beviljats genom objektiva, proportionerliga och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> kriterier. Detta bör framgå av definitionen av särskilda rättigheter. Undan-</P>
<P class="p137 ft11">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft2">taget bör t.ex. kunna tillämpas på sådana rättigheter som ges efter offentlig upphandling.</P>
<P class="p66 ft2">Motsvarande undantag saknas i direktivets definition av exklusiva rättigheter. Även om det finns vissa skäl som talar för att ett undantag skulle kunna vara sakligt befogat har det inte bedömts möjligt att frångå direktivets klara ordalydelse.</P>
<P class="p86 ft2">En separat redovisning kan också aktualiseras om företaget anförtrotts att meddela tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I likhet med direktivet bör begreppet avgränsas genom en hänvisning till <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Därav framgår att tillämpningen av begreppet i det sammanhanget även skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna om separat redovisning.</P>
<P class="p139 ft6"><SPAN class="ft6">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">Undantag från kravet på en separat redovisning</SPAN></P>
<P class="p253 ft3"><SPAN class="ft63">Förslag</SPAN>: Undantag från skyldigheten att ha en separat redovisning skall gälla om företagets verksamhet inte kan påverka handeln med andra <NOBR>EES-länder</NOBR> i nämnvärd omfattning. Undantag skall gälla också om företagets nettoomsättning för de senaste två räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro eller, om företaget är ett kreditinstitut, balansomslutningen har understigit 800 miljoner euro. Ett undantag uppställs även för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse när stödet getts för en skälig tidsperiod enligt ett öppet, genomblickbart och ickediskriminerande förfarande. De nya lagreglerna skall inte heller gälla för verksamheter som omfattas av särskilda <NOBR>EG-baserade</NOBR> bestämmelser om separat redovisning av motsvarande slag.</P>
<P class="p254 ft17"><SPAN class="ft64">Bakgrund</SPAN>: Även om ett företag skulle bedriva konkurrensskyddad affärsverksamhet och annan affärsverksamhet behöver inte direktivet tillämpas under vissa förutsättningar som framgår av artikel 4.2.</P>
<P class="p255 ft11">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft5">Samhandelskriteriet enligt artikel 81 och 82 i fördraget</P>
<P class="p256 ft2">Ett av transparensdirektivets undantag gäller för företag som tillhandahåller tjänster som inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna i nämnvärd omfattning. Ett krav på att handeln mellan minst två <NOBR>EG-länder</NOBR> påverkas gäller även för tillämpningen av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag respektive missbruk av dominerande ställning enligt artiklarna 81 och 82 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Där är samhandelskriteriet en jurisdiktionsregel som avgör vilka avtal och förfaranden som kan omfattas av EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p199 ft3">Samhandelskriteriet har i <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis till artikel 81 och 82 ansetts uppfyllt om det med tillräcklig grad av sannolikhet, på grundval av rättsliga eller faktiska omständigheter, kan förutses att avtalet i fråga direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan inverka på handelsflödet mellan medlemsstaterna, på ett sådant sätt att det kan komma att hindra förverkligandet av en gemensam marknad mellan medlemsstaterna. Samhandelskriteriet tillämpas extensivt. Det ställs inte så höga krav för att samhandeln skall anses kunna påverkas. Enligt praxis krävs dock att den faktiska eller möjliga påverkan är märkbar (se Carlsson, m.fl. 1999, s. 437 och Wetter, m.fl., 2002, s. 52 f. med hänvisningar).</P>
<P class="p199 ft3">Konkurrensförhållanden på den svenska marknaden som inte omfattas av samhandelskriteriet regleras enbart av KL. I 19 § KL finns efter förebild från artikel 82 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> bestämmelser som förbjuder missbruk av dominerande ställning. Att regelsystemen i hög grad överensstämmer materiellt innebär inte att en tillämpning av KL:s och EG:s konkurrensregler på ett visst avtal eller visst förfarande alltid leder till samma resultat. Förutom att olika myndigheter eller domstolar har behörighet att tillämpa reglerna har regelsystemen delvis olika syften. EG:s konkurrensregler har i motsats till KL också till syfte att eliminera handelshinder och främja integrationen mellan medlemsstaterna. Tillämpningen av KL får inte hindra <NOBR>EG-rättens</NOBR> fulla genomslag (jfr a.a. s. 49 och se prop. 1992/93:56 s. 21). Det kan nämnas att Konkurrensverket även har möjlighet att tillämpa artiklarna 81.1 och 82 i fördraget enligt 2 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler.</P>
<P class="p257 ft11">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft5">Samhandelskriteriet enligt artikel 87 i fördraget</P>
<P class="p140 ft17">Förbudet mot företagsgynnande stöd i artikel 87.1 är kopplat till om stödet gynnar vissa företag eller viss produktion och påverkar samhandeln. I det sammanhanget tillämpas samhandelskriteriet restriktivare än enligt artikel 81 och 82. Att ett stöd är av relativt ringa storlek och att det mottagande företaget är relativt litet utesluter inte i sig att handeln mellan medlemsstaterna kan anses påverkas (domstolens dom av den 21 mars 1990 i mål <NOBR>C-142/87,</NOBR> Belgien mot kommissionen och domstolens dom av den 14 september 1994 i de förenade målen <NOBR>C-278/92,</NOBR> <NOBR>C-279/92</NOBR> och <NOBR>C-280/92,</NOBR> Spanien mot kommissionen). Av praxis framgår också att ett stöd kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna, även om det mottagande företag på en konkurrensutsatt marknad inte självt deltar i den gränsöverskridande verksamheten. När en medlemsstat beviljar stöd till ett företag kan nämligen den inhemska produktionen upprätthållas eller ökas på grund av detta, vilket minskar möjligheterna för företag i andra medlemsstater att exportera sina varor eller tjänster dit (se bl.a. ovan nämnda dom av den 14 september 1994, Spanien mot kommissionen, punkt 40).</P>
<P class="p258 ft5">Storleksundantaget och särundantaget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse</P>
<P class="p194 ft2">Transparensdirektivet innehåller även mera schablonmässiga storlekskriterier för att avgränsa fall där en separat redovisning inte behöver upprättas. Föreskrifterna i artikel 1.2 om en separat redovisning behöver inte tillämpas i fråga om företag vars totala nettoomsättning understiger 40 miljoner euro under de två räkenskapsår som föregår det år då det åtnjuter en särskild eller exklusiv rättighet som beviljats av en medlemsstat enligt artikel 86.1 i fördraget, eller under vilket det anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86.2 i fördraget. För offentliga kreditinstitut skall motsvarande tröskelvärde vara en balansomslutning på 800 miljoner euro.</P>
<P class="p259 ft22">Ett särskilt undantag finns för företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Det gäller om det offentliga stödet – oavsett om det ges som subventionerade priser, bidrag, ersättning eller i någon annan form – har fastställts</P>
<P class="p260 ft11">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft2">för en lämplig tidsperiod enligt ett öppet, genomblickbart och ickediskriminerande förfarande (se artikel 4.2).</P>
<P class="p91 ft5">Undantaget för verksamheter som omfattas av särskilda bestämmelser</P>
<P class="p136 ft1">Transparensdirektivet innehåller ett särskilt undantag för sådana verksamheter som redan omfattas av regler om separat redovisning. Transparensdirektivets bestämmelser om separat redovisning skall enligt artikel 1.2 nämligen inte påverka specifika bestämmelser som antagits av gemenskaperna. Föreskrifterna i artikel 3a.1 om hur den separata redovisningen skall utföras, skall inte heller tillämpas på verksamheter som omfattas av särskilda bestämmelser som fastställs av gemenskapen och skall inte påverka sådana skyldigheter för medlemsstater eller företag som härrör från fördraget eller från sådana särskilda bestämmelser (artikel 3a.2).</P>
<P class="p261 ft6">Skälen för förslaget:</P>
<P class="p262 ft5">Bör transparensdirektivets undantagsmöjligheter utnyttjas?</P>
<P class="p211 ft2">Transparensdirektivet anses utgöra ett s.k. minimidirektiv. Det innebär att direktivet kan tillämpas i fler fall än vad föreskrifterna kräver. Det är således möjligt att helt eller delvis avstå från att införa undantagen. En sådan generell utvidgning bör dock göras endast om det kan konstateras att informationen har betydelse för svenska intressen, i första hand tillämpningen av svenska regler av konkurrensrättsligt slag.</P>
<P class="p191 ft1">Den information som skall framgå av den separata redovisningen skulle åtminstone i vissa fall kunna ha betydelse för tillämpningen av 19 § KL om missbruk av dominerande ställning. Som tidigare framgått motsvarar bestämmelsen artikel 82 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p156 ft22">En redovisningsmässig uppdelning av konkurrensskyddad affärsverksamhet och annan affärsverksamhet skulle även kunna vara av betydelse för tillämpningen av bestämmelser som i ett annat sammanhang föreslagits införda i KL. Förslaget syftar till att förhindra vissa slag av konkurrenshämmande förfaranden när det offentliga bedriver affärsverksamhet [se vidare promemorian Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (Ds 2001:17)]. Förslaget har dock ännu inte lett till lagstiftning.</P>
<P class="p263 ft11">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft3">Allmänheten kan naturligtvis ha ett intresse av att veta om t.ex. vinster i monopolverksamhet i själva verket använts för att subventionera produkter eller tjänster i annan affärsverksamhet. Det kan emellertid ifrågasättas om ett slopande av alla eller vissa undantag är lämpligt eller ens tillräckligt för att ge allmänheten en god insyn i användningen av offentliga medel. När det gäller statliga myndigheter under regeringen, affärsverk och statliga bolag kan för övrigt regeringen genom individuella lösningar se till att fler företag än vad direktivet kräver upprättar separata redovisningar och att upprättade redovisningar offentliggörs som en bilaga till årsredovisningen eller som en särskild rapport. Regeringen kan då överväga vilka utvidgningar av transparensdirektivets redovisningskrav som är lämpliga att göra. När det gäller affärsverksamheter inom kommuner och landsting kan det också på frivillig väg ordnas så att en separat redovisning av konkurrensskyddad affärsverksamhet och annan affärsverksamhet görs i flera fall än vad direktivet kräver samt offentliggörs inom ramen för kommungemensamt samarbete. Redan idag redovisar för övrigt kommuner och landsting liknande slag av ekonomiska uppgifter för olika delar av sin verksamhet som rapporteras till SCB.</P>
<P class="p265 ft2">Mot denna bakgrund bör samtliga direktivets undantag i princip utnyttjas. Detta utesluter givetvis inte att den information som upprättar för <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> tillämpning av EG:s konkurrensregler också skulle kunna användas av svenska myndigheter för andra syften.</P>
<P class="p67 ft5">Samhandelsundantaget</P>
<P class="p194 ft1">Enligt EG:s statsstödsregler har samhandelskriteriet en mer extensiv tillämpning än inom EG:s konkurrensrätt i övrigt; kriteriet kan många gånger anses uppfyllt även för verksamheter som synes beröra bara en medlemsstat. För de företag som skall upprätta redovisningen är det emellertid angeläget att redovisningarna bara behöver tas fram i fall den fyller ett behov. Även om man allmänt sett får räkna med att möjligheterna att åberopa samhandelsundantaget är mycket små, särskilt med tanke på de storleksundantag som finns, bör undantaget utnyttjas.</P>
<P class="p34 ft17">Samhandelsundantaget är enligt direktivets ordalydelse begränsat till ”tjänster”. Det kan dock inte anses oförenligt med direktivet att undantaget kan tillämpas också när verksamheten avser försäljning</P>
<P class="p190 ft11">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft2">av varor. Om inte samhandeln berörs har ju <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> inget behov av att få tillgång till redovisningen. Därför bör bestämmelsen utformas så att den kan tillämpas när ingen del av ”verksamheten” har samhandelspåverkan. För att undantaget skall kunna utnyttjas bör det alltså förutsättas att varken den konkurrensskyddade eller övriga affärsverksamheten påverkar samhandeln i nämnvärd utsträckning. De bestämmelser som införs i lag bör alltså utformas för att tolkas på detta sätt.</P>
<P class="p266 ft5">Storleksundantaget och särundantaget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse</P>
<P class="p245 ft2">När det gäller undantagen relaterade till nettoomsättningen eller balansomslutningen för de två senaste räkenskapsåren framgår inte klart om gränserna skall beräknas som ett genomsnitt eller för vart och ett av räkenskapsåren. Det senare alternativet förefaller rimligast och bör även väljas av försiktighetsskäl.</P>
<P class="p206 ft1">När affärsverksamhet bedrivs inom t.ex. en statlig myndighet eller en kommun uppkommer, som redan antytts, särskilda tillämpningsproblem i fråga om vilken verksamhet som redovisningarna skall omfatta. Som direktivet kan tolkas behöver endast beaktas den ekonomiska eller kommersiella verksamheten hos det organ som beviljats rättigheten eller anförtrotts att meddela tjänsten av allmänt intresse. Detta skulle innebära att man inte behöver beakta den del som avser myndighetsutövning. Förvaltningsuppgifter som inte är av ekonomisk eller kommersiell natur skall inte heller beaktas. Lagförslaget bör i likhet med direktivet utformas så att undantaget relateras till nettoomsättningen för företaget (se kommentarerna till företagsbegreppet i avsnitt 4.2.1).</P>
<P class="p146 ft1">Även särundantaget för tjänster av allmänt intresse bör utnyttjas. Det gäller om det offentliga stödet – oavsett om det ges som subventionerade priser, bidrag, ersättning eller i någon annan form</P>
<P class="p267 ft4">– har fastställts för en lämplig tidsperiod enligt ett öppet, genomblickbart och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> förfarande, t.ex. offentlig upphandling.</P>
<P class="p268 ft11">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft5">Undantaget för verksamheter som omfattas av särskilda bestämmelser</P>
<P class="p140 ft3">Enligt artikel 1.2 och artikel 3a.2 skall föreskrifterna om separat redovisning inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser som fastställs av gemenskapen. Undantaget tar sikte på sådana verksamheter som omfattas av särskilda föreskrifter om separat redovisning, som har sitt ursprung i <NOBR>EG-rätten</NOBR> och är avsedda att ge insyn vid tillämpningen av konkurrensregler. Motivet skulle helt enkelt vara att om det redan finns regler om separat redovisning enligt olika liberaliseringsdirektiv, så behövs ingen separat redovisning enligt transparensdirektivet. En undantagsbestämmelse bör därför föreslås för dessa fall.</P>
<P class="p269 ft6"><SPAN class="ft6">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft14">Den separata redovisningens utformning och innehåll</SPAN></P>
<P class="p270 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Den separata redovisningen skall upprättas för varje räkenskapsår. Den behöver inte ingå i den årsredovisning som omfattar företaget.</P>
<P class="p271 ft3">I den separata redovisningen skall företagets intäkter och kostnader i den konkurrensskyddade affärsverksamheten redovisas åtskilda från intäkter och kostnader i annan affärsverksamhet. Detta skall göras på ett korrekt och konsekvent sätt enligt sakligt motiverade redovisningsprinciper. Vidare skall principerna och metoderna för fördelningen av intäkter och kostnader på de olika verksamheterna anges på ett tydligt och fullständigt sätt. Den separata redovisningen skall också innehålla en beskrivning av organisationen och finansieringen av företagets olika verksamheter.</P>
<P class="p272 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om den separata redovisningens utformning och innehåll.</P>
<P class="p273 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: I direktivets artikel 1.2 och 3a.2 behandlas den separata redovisningen närmare utformning och innehåll.</P>
<P class="p3 ft22">Medlemsstaterna skall säkerställa att den finansiella och organisatoriska strukturen i varje företag som är skyldigt att ha separat redovisning avspeglas korrekt i den separata redovisningen, så att det tydligt anges vilka intäkter och kostnader som härrör från de olika verksamheterna. Fullständiga uppgifter om de metoder som</P>
<P class="p190 ft11">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft1">tillämpats på konteringen och fördelningen av kostnaderna och intäkterna på de olika verksamheterna skall också anges (artikel 1.2).</P>
<P class="p39 ft4">För att säkerställa den insyn som avses i artikel 1.2 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att varje företag som är skyldigt att ha separat redovisning</P>
<P class="p275 ft4"><SPAN class="ft7">a.</SPAN><SPAN class="ft65">för separat internredovisning för var och en av verksamheterna,</SPAN></P>
<P class="p152 ft2"><SPAN class="ft2">b.</SPAN><SPAN class="ft66">korrekt konterar eller fördelar alla kostnader och intäkter på grundval av konsekvent tillämpade och sakligt motiverade redovisningsprinciper, och</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft67">c.</SPAN><SPAN class="ft9">klart anger vilka principer för kostnadsredovisning som ligger till grund för den separata redovisningen (artikel 3a.1).</SPAN></P>
<P class="p276 ft17">Direktivet behandlar inte för vilken tidsperiod redovisningen skall avse. Det finns inte heller några regler om att den separata redovisningen skall ingå i företagets årsredovisning eller göras tillgänglig för allmänheten på något annat sätt. Tvärtom framhålls i direktivets ingress att den information som ges måste vara underkastad sekretess, eftersom berörda företag är konkurrensutsatta.</P>
<P class="p277 ft3"><SPAN class="ft63">Skälen för förslaget</SPAN>: Den separata redovisningen skall upprättas för ”företaget”. Som framgått ovan är företagsbegreppet svårtolkat främst när det gäller den kommunala verksamheten. Det framstår som naturligt att den tolkning av företagsbegreppet som görs i fråga om skyldigheten att upprätta redovisningen och undantagsbestämmelserna också ligger till grund för vilken verksamhet som skall omfattas av den separata redovisningen.</P>
<P class="p77 ft2">Den separata redovisningen skall bl.a. särredovisa intäkter och kostnader för olika verksamheter. Därför är det naturligt att redovisningen görs för den period som är företagets räkenskapsår. En bestämmelse om detta bör tas in i den nya lagstiftningen.</P>
<P class="p156 ft2">Informationen i den separata redovisningen är avsedd att ligga till grund för tillämpningen av EG:s konkurrensregler. Med hänsyn till detta syfte är det inte nödvändigt att informationen tas in i en årsredovisning, t.ex. som en bilaga, eller görs offentlig på något annat sätt. Någon föreskrift om offentliggörande finns inte heller i direktivet. Något lagförslag i den riktningen lämnas därför inte i detta sammanhang. Om information från en separat redovisning skall behöva lämnas ut till allmänheten i en eller annan form bör i</P>
<P class="p278 ft11">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft3">stället bedömas enligt de vanliga regler som gäller för företaget. Som redan behandlats i samband med diskussionen om direktivets undantagsmöjligheter bör utnyttjas kan ett offentliggörande i årsredovisningen eller i en särskild rapport också ordnas på annat sätt än genom särskilda bestämmelser i lag (se avsnitt 4.2.2).</P>
<P class="p32 ft3">Som direktivet kan tolkas behöver intäkter och kostnader endast anges uppdelat på två redovisningsobjekt. Det ena redovisningsobjektet omfattar den konkurrensskyddade affärsverksamheten. Det andra redovisningsobjektet omfattar all annan affärsverksamhet. Direktivet skulle därmed inte innebära någon skyldighet att i förekommande fall göra en ytterligare uppdelning av intäkter och kostnader inom den konkurrensskyddade affärsverksamheten, t.ex., å ena sidan, verksamhet som bedrivs med exklusiva rättigheter, och, å andra sidan, verksamhet av allmänt ekonomiskt intresse. Direktivet innebär inte heller något krav på uppdelning inom den övriga affärsverksamheten, t.ex. i olika slag av produkter eller tjänster. Lagbestämmelserna bör utformas i enlighet med denna tolkning.</P>
<P class="p34 ft3">De kvalitetskrav som ställs på redovisningen enligt artikel 3a.1 b bör också tas in i den nya lagstiftningen. Därav framgår att redovisningen av intäkter och kostnader skall göras på ett korrekt och konsekvent sätt enligt sakligt motiverade redovisningsprinciper.</P>
<P class="p32 ft3">Enligt artikel 1.2 skall medlemsländerna säkerställa att den finansiella och organisatoriska strukturen återspeglas korrekt i den separata redovisningen. Som ett led i att införliva föreskriften bör i lagen föreskrivas att organisationen och finansieringen av olika verksamheter skall beskrivas. Ett sådant material torde i praktiken ändå vara nödvändigt som utgångspunkt för en korrekt fördelning och en tillfredsställande kontroll av att intäkter och kostnader fördelas på rätt verksamhet.</P>
<P class="p131 ft3">Det kan i den praktiska tillämpningen uppkomma ett behov av förtydligande eller kompletterande regler för den separata redovisningen, t.ex. om redovisningspraxis utvecklas så att redovisningarna förfelar sitt syfte eller att kommissionen utfärdar kompletterande direktiv om hur redovisningarna skall göras. Det är därför lämpligt att regeringen eller en annan myndighet kan utfärda föreskrifter om den separata redovisningens utformning och innehåll. Ett normgivningsbemyndigande med denna innebörd bör därför införas.</P>
<P class="p2 ft2">Bemyndigandet bör bl.a. kunna användas för regler om ytterligare uppdelning i den separata redovisningen av olika bedrivna</P>
<P class="p279 ft11">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft1">konkurrensskyddade verksamheter. Detta följer visserligen inte av direktivet men kan i vissa fall eventuellt vara enklare och ge bättre information för tillämpningen av EG:s konkurrensregler. Bemyndigandet bör även kunna användas för regler om hur affärsverksamhet och myndighetsutövning redovisningsmässigt bör avgränsas, om t.ex. en statlig myndighet bedriver båda verksamheterna. Framförallt är bemyndigandet behövligt om kommissionen skulle utfärda kompletterande direktiv om den separata redovisningen. I direktivets ingress anges att tillämpningen av direktivet måste ske i nära samråd med medlemsstaterna och att direktivet kan behöva revideras mot bakgrund av de erfarenheter som görs.</P>
<P class="p182 ft2">Om föreskrifter behövs bör i första hand bedömas av regeringen och i andra hand av den förvaltningsmyndighet som föreskriftsrätten kan komma att delegeras till. Avsikten är således inte att de föreslagna lagreglerna omgående skall kompletteras med omfattande myndighetsföreskrifter.</P>
<P class="p147 ft2">Frågan om vilken myndighet som bör anförtros föreskriftsrätten behandlas i avsnitt 4.7.2.</P>
<P class="p157 ft6"><SPAN class="ft6">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft14">Underlaget för den separata redovisningen</SPAN></P>
<P class="p281 ft17"><SPAN class="ft64">Förslag</SPAN>: Företag som skall upprätta en separat redovisning skall löpande redovisa händelser av ekonomisk art uppdelat på de olika verksamheter som den separata redovisningen skall avse.</P>
<P class="p282 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: För att säkerställa innehållet i den separata redovisningen skall medlemsländerna enligt direktivets artikel 3a.2 a vidta nödvändiga åtgärder för att se till att berörda företag för en separat internredovisning för var och en av verksamheterna. Medlemsländerna skall också se till att företagen korrekt fördelar olika intäkter och kostnader på olika verksamheter.</P>
<P class="p56 ft4">För att främja en tillförlitlig årsredovisning enligt ordinarie redovisningsförfattningar finns det bl.a. bestämmelser om löpande bokföring (se vidare avsnitt 2.2).</P>
<P class="p283 ft2"><SPAN class="ft6">Skälen för förslaget</SPAN>: För att upprätta en tillförlitlig separat redovisning är det i praktiken nödvändigt att under räkenskapsåret på något sätt löpande registrera händelser uppdelat på de olika verk-</P>
<P class="p284 ft11">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft2">samheter som skall redovisas åtskilt. En bestämmelse om detta är också befogad för att i sak uppfylla direktivets föreskrifter om förande av en separat internredovisning.</P>
<P class="p285 ft3">Den löpande bokföringen enligt ordinarie redovisningsregler är kopplad till uppkomna affärshändelser enligt bokföringslagen respektive ekonomiska händelser enligt lagen om kommunal redovisning och bokföringsförordningen. Ekonomiska händelser enligt sistnämnda författningar omfattar dock endast händelser som beror på kommunen, landstingets eller myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden. För att upprätta en tillförlitlig separat redovisning är det ibland nödvändigt att även ta hänsyn till ekonomiska händelser inom en statlig myndighet, en kommun och ett landsting. Det gäller för affärsverksamheter som det offentliga bedriver inom t.ex. en statlig myndighet eller en kommun (jfr definitionen av företag som i avsnitt 4.2.1 föreslås ligga till grund för bestämmelserna i detta sammanhang). Det kan t.ex. gälla myndighetens egna inköp av varor eller tjänster som i vanliga fall säljs i den konkurrensskyddade eller den övriga affärsverksamheten. Även sådana transaktioner bör löpande redovisas på olika verksamheter. Bestämmelsen om den löpande registreringen bör därför utformas så att alla händelser av ekonomisk art som är av betydelse för den separata redovisningen omfattas.</P>
<P class="p265 ft4">Det normgivningsbemyndigande som föreslås för den separata redovisningens utformning och innehåll bör även avse den löpande redovisningen av händelser av ekonomisk art.</P>
<P class="p286 ft39"><SPAN class="ft39">4.3</SPAN><SPAN class="ft52">Öppen redovisning av offentliga finansiella förbindelser</SPAN></P>
<P class="p13 ft6"><SPAN class="ft6">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Vilka skall ha en öppen redovisning</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Bestämmelser införs som tydliggör direktivets äldre krav på öppen redovisning. Offentliga företag skall klart och tydligt redovisa vilka offentliga medel som mottagits från alla offentliga myndigheter. Offentliga myndigheter skall på samma sätt redovisa vilka offentliga medel som tillförts offentliga företag. I bestämmelserna definieras också offentliga myndigheter och offentliga företag.</P>
<P class="p288 ft11">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: Enligt direktivets artikel 1.1 skall alla finansiella förbindelser mellan offentliga myndigheter och offentliga företag redovisas öppet så att det klart framgår vilka allmänna medel som offentliga myndigheter tillfört offentliga företag samt på vilket sätt medlen har använts. Detta skall gälla både medel som tillförts direkt och medel som tillförts indirekt via andra offentliga företag eller finansiella institut.</P>
<P class="p183 ft2">Syftet med bestämmelserna om öppen redovisning är att underlätta kommissionens granskning av finansiella förbindelser mellan det offentliga och dess företag. Informationen är avsedd att kunna användas som ett hjälpmedel vid kontrollen av att inte stöd ges som strider mot EG:s statsstödsregler. Statsstödsreglerna brukar hänföras till EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p156 ft17">Enligt artikel 87.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag oförenliga med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Förenligt med den gemensamma marknaden är enligt artikel 87.2 stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att det ges utan diskriminering av med hänsyn till varors ursprung, och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser. Som förenligt med den gemensamma marknaden kan enligt artikel 87.3 anses t.ex. stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg, stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.</P>
<P class="p290 ft2">Enligt artikel 88 i fördraget skall kommissionen i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer i dessa stater.</P>
<P class="p38 ft2">Transparensdirektivets krav på öppenhet innebär bara att det tydligt skall visas vilka allmänna medel som offentliga myndigheter tillfört offentliga företag. Det finns inte något krav på att informationen skall ingå i företagets årsredovisning eller göras tillgänglig för allmänheten på något annat sätt.</P>
<P class="p291 ft11">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft2">Med offentliga myndigheter avses enligt artikel 2.1 a alla offentliga myndigheter, inbegripet staten och regionala och lokala myndigheter samt alla övriga territoriella myndigheter.</P>
<P class="p3 ft2">Med offentliga företag avses enligt artikel 2.1 b varje företag över vilket de offentliga myndigheterna direkt eller indirekt kan utöva ett dominerande inflytande till följd av ägarskap, finansiell medverkan eller gällande regler. Ett sådant inflytande skall presumeras om de offentliga myndigheterna innehar majoriteten av kapitalet eller rösterna eller har rätten att utse mer än hälften av medlemmarna i företagets verkställande ledning eller styrelse.</P>
<P class="p293 ft2"><SPAN class="ft6">Skälen för förslaget</SPAN>: Eftersom utredningen föreslagit att direktivets föreskrifter om separat redovisning skall lagregleras ligger det nära till hands att gå in på frågan om också direktivets äldre föreskrifter om öppen redovisning bör tydliggöras i lag. Även om det finns regler som helt eller delvis motsvarar direktivet i denna del kan det vara lämpligt att samordna reglerna i en och samma lagstiftning. De har flera beröringspunkter. Båda redovisningarna skall inte minst ligga till grund för tillämpningen av EG:s konkurrensregler för företag och medlemsstater.</P>
<P class="p47 ft5">Definitionerna av offentliga myndigheter och offentliga företag</P>
<P class="p187 ft2">Direktivets definition av offentliga myndigheter får för svensk del anses träffa i första hand statliga myndigheter, kommuner och landsting. Definitionen omfattar även andra organ som kan utöva territoriella myndighetsuppgifter. Det kan t.ex. gälla kommuner och landsting i samverkan.</P>
<P class="p32 ft1">Vad som utgör offentliga företag får anses ha sin utgångspunkt i samma företagsbegrepp som i fråga om den separata redovisningen (se avsnitt 4.2.1). Skillnaden är dock att den öppna redovisningen endast berör sådana verksamheter av ekonomisk eller kommersiella natur där offentliga myndigheter har ett dominerande inflytande. Till offentliga företag bör alltså i första hand hänföras statliga myndigheters, kommuners och landstingens egna ekonomiska eller kommersiella verksamheter som omfattas av KL. I dessa fall finns per definition ett dominerande inflytande över ”företaget”. Som offentliga företag räknas i andra hand också aktiebolag och andra juridiska personer där offentliga myndigheter kan utöva det domi-</P>
<P class="p294 ft11">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft2">nerande inflytandet på grund av rösträtt eller av annan anledning, t.ex. föreskrifter i bolagsordning eller stadgar. Även andra företag än dotterföretag kan omfattas. Avgörande är alltid om en statlig myndighet, kommun eller landsting eller annan offentlig myndighet direkt eller indirekt har det dominerande inflytandet över företaget. Om flera myndigheter inte var för sig men tillsammans har ett dominerande inflytande över ett företag, så bör enligt utredningens mening företaget normalt också klassificeras som ett offentligt företag.</P>
<P class="p137 ft5">Behovet av lagregler om öppen redovisning</P>
<P class="p245 ft2">Frågan är nu om gällande rätt innehåller bestämmelser som med säkerhet tillgodoser transparensdirektivets krav på öppen redovisning av offentliga medel som staten, kommuner eller landsting ger till offentliga företag.</P>
<P class="p156 ft1">I den svenska redovisningsregleringen finns bestämmelser om att det skall finnas en verifikation för alla affärshändelser respektive ekonomiska händelser. Verifikationerna skall generellt innehålla uppgifter bl.a. vad händelsen avser och vilken motpart den berör (se avsnitt 2.2). Dessa bestämmelser är emellertid alltför allmänt hållna för att säkert täcka direktivets krav på öppen redovisning enligt artikel 1.1. De innebär inte heller någon skyldighet att ha med uppgifter om hur mottagna medel har använts i företaget.</P>
<P class="p182 ft2">Mottagande av offentliga medel kan i vissa fall utgöra en sådan viktig händelse som skall framgå av årsredovisningens förvaltningsberättelse (se 6 kap. 1 § årsredovisningslagen och 4 kap. 1 § lagen om kommunal redovisning). I kompletterande redovisningsnormgivning anges statliga stöd som exempel på vad som kan vara en viktig händelse (se t.ex. BFN U 96:6). Dessa bestämmelser kan dock inte anses tillräckligt preciserade för att motsvara direktivets föreskrifter om öppen redovisning enligt artikel 1.1. Det finns visserligen allmänna råd från BFN och rekommendationer från Redovisningsrådet som behandlar upplysningar om statliga stöd, men sådana normer räcker hur som helst inte till för att införliva direktiv.</P>
<P class="p146 ft22">För statliga myndigheter samt kommuner och landsting gäller särskilt att upplysningar skall lämnas i årsredovisningen om förhållanden som är av betydelse för uppföljningen av verksamheten (se 2 kap. 4 § årsredovisningsförordningen och 4 kap. 1 § lagen om</P>
<P class="p170 ft11">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft2">kommunal redovisning). Inte heller dessa bestämmelser kan anses tillräckligt preciserade för att uppfylla direktivets artikel 1.1.</P>
<P class="p49 ft2">I olika specialförfattningar om bidrag finns många gånger bestämmelser om återredovisning av hur stöd används. En återredovisning förutsätter att företaget tar fram information om hur stödet har använts. De finansiella förbindelser som skall redovisas öppet enligt artikel 1.1 avser emellertid i princip alla förbindelser som innebär mottagande av offentliga medel, dvs. även sådant som inte utgör offentligt stöd i egentlig mening. En annan sak är att direktivets krav särskilt gäller för aktieägartillskott och andra transaktioner som ofta kan vara statligt stöd i <NOBR>EG-fördragets</NOBR> mening. Under alla förhållanden är det allt för osäkert att utgå från att man i olika specialförfattningar har täckt upp alla fall där artikel 1.1 skall tillämpas.</P>
<P class="p295 ft2">Även om regeringen eller annan statlig myndighet i enskilda fall ställer som villkor att mottagaren tydligt redovisar mottagna medel och hur de används så räcker detta inte för att helt införliva direktivet i denna del. Artikel 1.1 omfattar nämligen även offentliga medel som ges av kommuner och landsting samt andra myndigheter som faller in under direktivets definition av offentliga myndigheter.</P>
<P class="p2 ft2">Mot denna bakgrund bör transparensdirektivets regler om öppen redovisning av offentliga förbindelser enligt artikel 1.1 tydliggöras i svensk författning. Det gör det också nödvändigt att införa definitionerna av offentliga myndigheter och offentliga företag samt presumtionsregeln om när ett dominerande inflytande skall anses föreligga.</P>
<P class="p296 ft62">Bör både givaren och mottagaren av offentliga medel ha en öppen redovisning?</P>
<P class="p194 ft22">En öppen redovisning av offentliga medel som tillförs offentliga företag angår både givaren och mottagaren. Direktivet lämnar i och för sig öppet om informationen skall finnas hos en av dem eller båda. För att främja tillförlitligheten i redovisningen bör god information om offentliga finansiella förbindelser finnas hos både givaren och mottagaren. Det förbättrar också möjligheterna att granska förbindelserna i efterhand. Bestämmelserna om en öppen redovisning enligt artikel 1.1 bör alltså införas både för offentliga myndigheter som givare och för offentliga företag som mottagare.</P>
<P class="p297 ft11">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft1">Det bör gälla oavsett om den ekonomiska eller kommersiella verksamheten bedrivs av en enhet inom t.ex. en statlig myndighet, eller om sådan verksamhet bedrivs i en självständig juridisk person. Det bör framhållas att beteckningarna givare och mottagare inte skall uppfattas i meningen givare eller mottagare av offentliga stöd, utan mera såsom motparter i fråga om överföringar av kapital. Om ett offentligt stöd förekommer är en annan fråga. Beteckningarna utesluter inte heller att de finansiella flödena ibland huvudsakligen går från det offentliga företaget till den offentliga myndigheten.</P>
<P class="p191 ft2">Det kan i och för sig ifrågasättas om det är nödvändigt att en och samma juridiska person, t.ex. en kommun, skall redovisa en förbindelse både som givare i egenskap av offentlig myndighet och som mottagare i egenskap av offentligt företag. Det är emellertid när affärsverksamhet bedrivs parallellt med myndighetsutövning som det är särskilt angeläget att tydligt identifiera vad som tillförs affärsverksamheten. Förslaget är också neutralt i förhållande till situationen att affärsverksamheten skulle bedrivas i en särskild juridisk person.</P>
<P class="p147 ft2">I avsnitt 4.7.2 behandlas var bestämmelserna om öppen redovisning bör tas in.</P>
<P class="p157 ft6"><SPAN class="ft6">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft14">Undantag från krav på öppen redovisning</SPAN></P>
<P class="p299 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Undantag från skyldigheten att ha en öppen redovisning skall gälla för offentliga myndigheters finansiella förbindelser med</P>
<P class="p300 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft68">offentliga företag vilkas verksamhet inte påverkar handeln med andra </SPAN><NOBR>EES-länder</NOBR> i nämnvärd omfattning,</P>
<P class="p301 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft68">offentliga företag vilkas nettoomsättning för de senaste två räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro eller, om företaget är ett kreditinstitut, vars balansomslutning understigit 800 miljoner euro, och</SPAN></P>
<P class="p302 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft68">offentliga företag som är kreditinstitut såvitt avser insättningar på normala affärsmässiga villkor</SPAN></P>
<P class="p303 ft2"><SPAN class="ft6">Bedömning</SPAN>: Det behövs inget särskilt undantag för centralbanker.</P>
<P class="p251 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: Offentliga företag behöver inte omfattas av direktivets föreskrifter om öppen redovisning under vissa förutsättningar som framgår av artikel 4.1.</P>
<P class="p304 ft11">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft2">Ett av undantagen gäller – i likhet med den separata redovisningen – för företag som tillhandahåller tjänster som inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna i nämnvärd omfattning. Även undantagen för mindre företag är av samma slag som för den separata redovisningen (se avsnitt 4.2.2).</P>
<P class="p305 ft4">I denna del finns dock två särskilda undantag. Det ena avser centralbanker. Det andra avser offentliga kreditinstitut och gäller insättningar av allmänna medel på normala affärsmässiga villkor.</P>
<P class="p247 ft2"><SPAN class="ft6">Skälen för förslaget och bedömningen</SPAN>: Direktivets undantag bör i princip införas av samma skäl som anförts för att utnyttja undantagen för den separata redovisningen (se avsnitt 4.2.2).</P>
<P class="p285 ft3">En särskild fråga är om även undantaget för centralbanker bör utnyttjas. Sveriges Riksbank kan både vara en givare av offentliga medel och bedriva en ekonomisk eller kommersiella verksamhet genom att sälja varor, tjänster eller andra nyttigheter. Om Riksbanken eller andra statliga myndigheter bedriver ekonomisk eller kommersiell verksamhet som omfattas av 3 § KL, bör dock verksamheten såsom ett offentligt företag omfattas av reglerna. Det innebär att det i banken öppet skall redovisas vilka offentliga medel som mottagits och hur de använts. Riksbanken bör även kunna omfattas av bestämmelserna som givare. Såsom tidigare framgått gäller förslaget endast redovisningen av medel som direkt tillförs ett företag i <NOBR>EG-rättens</NOBR> mening och redovisningen behöver inte göras offentlig.</P>
<P class="p295 ft4">Mot denna bakgrund behövs inget särskilt undantag för centralbanker i den föreslagna lagen.</P>
<P class="p306 ft11">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft6"><SPAN class="ft6">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft14">Den öppna redovisningens utformning och innehåll</SPAN></P>
<P class="p308 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Offentliga företag skall redovisa sina finansiella förbindelser med offentliga myndigheter så att det tydligt framgår vilka offentliga medel som företaget fått direkt eller indirekt via andra offentliga företag eller finansiella institut samt hur medlen har använts.</P>
<P class="p309 ft2">Offentliga myndigheter skall redovisa sina finansiella förbindelser med offentliga företag så att det tydligt framgår vilka offentliga medel som getts samt hur medlen är avsedda att användas.</P>
<P class="p310 ft4">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter till om den öppna redovisningens utformning och innehåll.</P>
<P class="p311 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: Enligt direktivets artikel 1.1 skall alla förbindelser mellan offentliga myndigheter och offentliga företag redovisas öppet så att det klart framgår vilka allmänna medel som offentliga myndigheter tillfört offentliga företag samt på vilket sätt medlen har använts. I artikel 3 anges vilka förbindelser som i synnerhet skall redovisas på ett öppet sätt (se avsnitt 2.1.1). Också andra slag av finansiella förbindelser skall redovisas tydligt.</P>
<P class="p312 ft2"><SPAN class="ft6">Skälen för förslaget</SPAN>: Som föreslagits ovan bör regler om en öppen redovisning enligt 1.1 gälla både för offentliga myndigheter och offentliga företag. Tillförlitligast information om hur medlen har använts kan i regel lämnas av mottagaren. Givaren kan endast ange hur medlen är avsedda att användas. Lagbestämmelserna bör anpassas till detta.</P>
<P class="p240 ft1">I fråga om sådana offentliga medel som getts indirekt innehåller direktivet en begränsning om att uppgiftsskyldigheten endast avser offentliga medel som tillförts genom andra offentliga företag eller finansiella institut. De senare kategorin torde ta sikte på medel som förmedlas genom banker och andra betalningsförmedlare.</P>
<P class="p77 ft22">Även medel som tillförts genom andra företag än de nu uppräknade skulle dock kunna omfattas, dvs. privata företag. Det går inte att direkt se några nackdelar med att utvidga direktivet till offentliga medel som tillförs indirekt genom alla företag. Eftersom direktivet i princip avser samtliga offentliga medel är dock konse-</P>
<P class="p165 ft11">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">kvenserna av en utvidgning svåra att överblicka. Bestämmelserna bör därför utformas i enlighet med direktivet och begränsas till offentliga medel som tillförs direkt eller indirekt genom offentliga företag eller finansiella institut.</P>
<P class="p66 ft2">Direktivet anger inte mera i detalj hur den öppna redovisningen skall utformas. Det bör därför i första hand överlämnas till den praktiska tillämpningen att avgöra från fall till fall med hänsyn till bestämmelsen syfte, nämligen att det ekonomiska materialet i efterhand skall kunna ligga till grund för kommissionens prövning med hänsyn till statsstödsreglerna. I många fall kan den redovisning som redan i dag upprättas enligt ordinarie redovisningsregler sannolikt räcka även för att tillgodose vad som behövs för kommissionens granskning. Om detta inte skulle vara fallet måste dock särskild information i form av särskilda förteckningar, specifikationer eller liknande material sammanställas vid sidan av den ordinarie bokföringen.</P>
<P class="p41 ft2">Uppräkningen av vilka förbindelser som i synnerhet skall redovisas öppet bör för ett fullständigt genomförande av direktivet återges även i den svenska författningen. I förhållande till artikeln bör endast vissa språkliga anpassningar göras.</P>
<P class="p32 ft22">För att tillgodose att det i framtiden kan behövas förtydligande regler bör en myndighet i vart fall få en möjlighet att meddela föreskrifter om hur den öppna redovisningen skall göras för företag.</P>
<P class="p313 ft11">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft39"><SPAN class="ft39">4.4</SPAN><SPAN class="ft52">Årlig rapportering om offentliga tillverkningsföretag</SPAN></P>
<P class="p315 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Lagbestämmelser införs om att offentliga företag inom tillverkningsindustrin vilka har en nettoomsättning för räkenskapsåret som överstiger 250 miljoner euro skall, utöver vad som följer av tillämpliga redovisningsförfattningar, till en myndighet sända in bestyrkta kopior av årsredovisningen och viss annan ekonomisk information.</P>
<P class="p310 ft2">Samma skyldighet åläggs holdingföretag som har offentliga företag inom tillverkningsindustrin som dotterföretag, om sådana dotterföretags sammanlagda nettoomsättning överstiger 250 miljoner euro.</P>
<P class="p316 ft2">En myndighet skall senast den 31 mars varje år lämna en förteckning till kommissionen om vilka offentliga företag inom tillverkningsindustrin och vilka holdingföretag som omfattas av rapporteringsplikten.</P>
<P class="p310 ft4">Definitionen av offentliga företag inom tillverkningsindustrin som skall ligga till grund för rapporteringen tas in i den nya lagen.</P>
<P class="p317 ft1"><SPAN class="ft69">Bakgrund</SPAN>: För vissa offentliga företag skall viss ekonomisk information årligen sändas in till kommissionen. Det gäller enligt direktivets artikel 5a.1 och artikel 5a.3 ”offentliga företag i tillverkningsindustrin” som har en omsättning om mer än 250 milj. euro. Dessa skall sända in i första hand sin årsredovisning och verksamhetsberättelse. Vidare skall meddelanden om bolagsstämma och annan relevant information lämnas. Om de inte framgår av dessa handlingar skall vissa ytterligare upplysningar finnas med. Dessa är av liknande slag som särskilt skall framgår av den öppna redovisningen (se artikel 5a.2). Informationen skall lämnas för varje företag för sig och när det är lämpligt innehålla uppgifter om alla transaktioner inom och mellan olika företagsgrupper liksom mellan det offentliga företaget och staten. Samma gäller om ett holdingföretag är moderföretag till en grupp eller undergrupp av offentliga tillverkningsföretag. En förutsättning är dock, såsom direktivet kan tolkas, att de offentliga tillverkningsföretagens sammanlagda försäljning överstiger 250 milj. euro (se artikel 5a.3). Direktivföreskrifternas närmare innehåll har behandlats i avsnitt 2.1.2.</P>
<P class="p318 ft11">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft17">Direktivets regler i denna del har hittills fullgjorts genom att regeringen genom Näringsdepartementet sänt in en förteckning över statliga tillverkningsföretag och årsredovisningshandlingarna för dessa företag. Endast ett fåtal svenska företag har varit aktuella.</P>
<P class="p179 ft3"><SPAN class="ft63">Skälen för förslaget</SPAN>: Den ordning som hittills tillämpats för årlig rapportering om offentliga tillverkningsföretag kan visserligen inte anses oförenlig med transparensdirektivet. Det får ändå anses lämpligt att etablera en rapporteringsplikt i lag. Det bör därför införas en lagbestämmelse om att offentliga företag inom tillverkningsindustrin vars nettoomsättning för räkenskapsåret överstiger 250 miljoner euro skall sända in vissa redovisningshandlingar till en svensk myndighet. Denna myndighet bör i sin tur svara för rapporteringen till kommissionen.</P>
<P class="p86 ft2">Vilken verksamhet som skall klassas som tillverkningsindustri bestäms beroende på om företagets nettoomsättning till mer än hälften utgör tillverkning. Vilken verksamhet som utgör tillverkning skall i enlighet med direktivet bedömas enligt en viss förteckning som används i europeiska statistiska sammanhang (se <SPAN class="ft5">bilaga 3</SPAN>). Bestämmelser i enlighet med direktivet i denna del bör också införas i lag.</P>
<P class="p32 ft2">De handlingar som offentliga företag inom tillverkningsindustrin skall ge in är enligt direktivet, i första hand, årsredovisningen. En årsredovisning enligt svensk terminologi inkluderar även företagets förvaltningsberättelse, vilken motsvarar direktivets verksamhetsberättelse. Det behövs alltså ingen särskild regel om att verksamhetsberättelsen skall inkluderas.</P>
<P class="p2 ft2">Med anledning av att information skall lämnas om relationer mellan företaget och andra företag i samma företagsgrupp bör även de koncernredovisningar som det offentliga tillverkningsföretaget omfattas av ges in. Det bör inte bara gälla om tillverkningsföretaget upprättar en koncernredovisning såsom moderföretag. Det bör också gälla om företaget ingår i ett annat företags koncernredovisning såsom dotterföretag. I förekommande fall bör alltså flera koncernredovisningar ges in.</P>
<P class="p131 ft22">Ett offentligt tillverkningsföretag kan omfattas av ekonomiska gruppsammanställningar som inte utgör en koncernredovisning i formell mening (jfr t.ex. 8 kap. kommunalredovisningslagen som anger att en sammanställd redovisning skall upprättas för en före-</P>
<P class="p195 ft11">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft2">tagsgrupp). Författningstexten bör anpassas för att också täcka sådana fall.</P>
<P class="p183 ft3">Direktivet anger att meddelanden om bolagsstämma skall ges in. Även om det inte följer av direktivet bör också revisionsberättelser och protokollet från stämman eller motsvarande stadfästelsesammanträde bifogas. Detta bör framgå av bestämmelserna.</P>
<P class="p206 ft3">Det är lämpligt att samordna insändandet av redovisningshandlingarna med de rutiner och frister som gäller enligt ordinarie redovisningsregler. En bestämmelse bör därför finnas om att handlingarna skall ges in på det sätt och inom den tid som gäller för redovisningshandlingarna enligt ordinarie redovisningsregler.</P>
<P class="p206 ft3">En rapporteringsplikt enligt artikel 5a skall även gälla för vissa holdingföretag. Dessa torde i praktiken beröra endast sådana offentliga företag som inte själva bedriver tillverkning men som har offentliga dotterföretag som bedriver sådan verksamhet. En förutsättning är dock enligt direktivet att holdingföretaget har dotterföretag som är offentliga företag inom tillverkningsindustrin och vilkas sammanlagda nettoomsättning överstiger 250 miljoner euro. Lagbestämmelser om årlig rapportering bör införas även för sådana holdingföretag. De holdingföretag som berörs bör enligt bestämmelserna sända in samma handlingar som ovan föreslagits för ett offentligt företag inom tillverkningsindustrin.</P>
<P class="p235 ft4">Enligt direktivet skall viss kompletterande information lämnas om inte informationen redan framgår av årsredovisningen. En motsvarande bestämmelse bör tas in i den nya lagstiftningen.</P>
<P class="p307 ft39"><SPAN class="ft39">4.5</SPAN><SPAN class="ft52">Bevarande av information</SPAN></P>
<P class="p308 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Information som skall framgå av den öppna redovisningen respektive den separata redovisningen skall bevaras under minst fem år. För bevarandet skall i övrigt gälla samma regler som för bevarandet av räkenskapsinformation enligt ordinarie redovisningsförfattningar.</P>
<P class="p319 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: Enligt artikel 5.1 och artikel 5.2 skall informationen om finansiella förbindelser respektive informationen om den finansiella och organisatoriska strukturen i företag som är skyldiga att upprätta separata redovisningar hållas tillgängliga för kommissionen under minst 5 år.</P>
<P class="p170 ft11">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft2">Bestämmelser om bevarande av ekonomisk information finns också i tillämpliga redovisningsförfattningar för myndigheter, kommuner, landsting och juridiska personer. Skyldigheten gäller bl.a. för verifikationer, grund- och huvudbokföring, årsredovisning och avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens förhållanden. Räkenskapsinformation skall i regel bevaras i minst 10 år.</P>
<P class="p293 ft1"><SPAN class="ft69">Skälen för förslaget</SPAN>: Verifikationer och annan räkenskapsinformation som hör till ett företags ordinarie redovisning torde i stor utsträckning komma att innehålla uppgifter som ligger till grund även för en öppen redovisning och en separat redovisning. Särskilda specifikationer, sammanställningar eller information av betydelse för en öppen redovisning eller separat redovisning kan dock komma att upprättas vid sidan av de delar som ingår i företagets ordinarie bokföring, bl.a. beroende på hur företaget organiserar den. I vart fall är det mycket osäkert om allt material av betydelse för de särskilda redovisningarna skulle komma att klassas som räkenskapsinformation. För att säkert genomföra direktivet är det också viktigt att tydliga bestämmelser motsvarande direktivets artikel 5 finns i en författning. På grund av detta bör bestämmelser tas in om en skyldighet att bevara information som skall framgå av en öppen redovisning eller separat redovisning och räkenskapsmaterial av betydelse för dessa, som skall gälla för de fall informationen inte utgör räkenskapsinformation enligt de ordinarie redovisningsförfattningar som gäller för företaget.</P>
<P class="p320 ft2">Frågan om i vilken lag eller annan författning dessa bestämmelser bör tas in behandlas i avsnitt 4.7.2.</P>
<P class="p321 ft39"><SPAN class="ft39">4.6</SPAN><SPAN class="ft52">Kontroll och sanktioner</SPAN></P>
<P class="p129 ft6"><SPAN class="ft6">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft14">Revision</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: Företagets revisor eller en annan oberoende sakkunnig skall granska huruvida en öppen redovisning och en separat redovisning har fullgjorts på föreskrivet sätt.</P>
<P class="p322 ft2">Granskningen skall dokumenteras i ett särskilt intyg. Intyget skall lämnas till stämman och ledningen eller motsvarande organ på samma sätt som revisionsberättelsen.</P>
<P class="p294 ft11">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: Enligt artikel 1.1 och 1.2 skall medlemsstaterna se till att kraven på en öppen redovisning och en separat redovisning fullgörs. Medlemsstaterna skall också se till att varje företag som skall ha en separat redovisning gör en internredovisning för var och en av verksamheterna, korrekt fördelar alla kostnader och intäkter på grundval av konsekvent tillämpade och sakligt motiverade redovisningsprinciper samt klart anger vilka principer för kostnadsredovisning som tillämpas (artikel 3a.1).</P>
<P class="p323 ft1"><SPAN class="ft69">Skälen för förslaget</SPAN>: Som ett led i att uppfylla nyss nämnda artiklar är det lämpligt att både den öppna redovisningen och den särskilda redovisningen blir föremål för en mera löpande granskning. En sådan granskning bör kunna utföras av den som granskar den ordinarie redovisningen för t.ex. den statliga myndighet, kommun, landsting eller juridiska person där affärsverksamheten bedrivs. Ett krav på revisorsgranskning förekommer även i gällande regler om separat redovisning (se vidare avsnitt 2.3).</P>
<P class="p56 ft2">Granskningen bör begränsas till redovisningarna för ett företag. När det gäller den öppna redovisningen som offentliga myndigheter skall göra såsom givare av offentliga medel rör det sig om myndighetsverksamhet på ett sätt som gör att den särskilda granskningen i detta sammanhang kan undvaras.</P>
<P class="p206 ft1">Utgångspunkten bör vara att en öppen redovisning och en separat redovisning granskas av den eller de som granskar företagets ordinarie redovisning. Det bidrar till att revisionen i dessa delar kan bli effektivare och att revisionen blir billigare jämfört med om utomstående granskare alltid skulle behöva anlitas. De kompetenskrav som gäller för den revisor som granskar t.ex. en statlig myndighet eller ett bolags verksamhet bör även godtas i detta sammanhang. I vissa fall kan emellertid en granskning av informationen i en öppen redovisning respektive en separat redovisning framstå som främmande med hänsyn till de uppgifter som företagets ordinarie revisor utför. Det gäller inte minst inom kommuner och landsting som har ett system med förtroenderevisorer.</P>
<P class="p324 ft17">Enligt utredningens mening finns det inte tillräckliga skäl att ställa krav på att företagets ordinarie revisor granskar dessa redovisningar. Det viktigaste är att granskningen görs av någon som är lämplig för uppgiften. Den som bestämmer över granskningen av företaget bör därför även ha möjlighet att utse någon annan oberoende sakkunnig granskare som har den erfarenhet och</P>
<P class="p220 ft11">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">insikt som krävs för att göra granskningar av företagets räkenskaper.</P>
<P class="p66 ft2">Sammanfattningsvis bör det alltså införas en bestämmelse om att de särskilda redovisningarna enligt transparensdirektivet skall granskas av företagets revisor eller annan sakkunnig person som på ovan angivet sätt är lämplig för uppgiften.</P>
<P class="p3 ft1">Medlemsländerna skall visserligen se till att viss information sparas under viss tid (jfr artikel 5.1 och 5.2). Det kan dock inte anses nödvändigt att revisionen även omfattar själva bevarandet av informationen. Att sådant material sparas bör i stället omhändertas genom regler om bevarandeplikt som sanktioneras på lämpligt sätt.</P>
<P class="p66 ft2">På samma sätt som för den ordinarie redovisningen bör föreskrivas att granskningen skall dokumenteras. Den öppna och separata redovisningen berör dock en mer begränsad krets av intressenter. Det kan därför inte anses nödvändigt att dokumentationen tas in i revisionsberättelsen. Den bör i stället tas in i ett särskilt intyg.</P>
<P class="p131 ft17">För att ligga till grund för åtgärdande av eventuella brister så bör revisionsintyget lämnas till bolagsstämman och verkställande direktören. Eftersom redovisningarna enligt transparensdirektivet berör också enheter där bolagsstämma och verkställande direktör inte förekommer bör bestämmelser anpassas så att intyget i sådana fall i stället lämnas till motsvarande organ. En statlig myndighet bör också få rätt att i enskilda fall infordra intyget för kontroll av att de nya redovisningskraven uppfylls (se vidare avsnitt 4.6.2).</P>
<P class="p325 ft11">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft6"><SPAN class="ft6">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft14">Tillsyn och sanktioner</SPAN></P>
<P class="p308 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: En statlig myndighet skall ha tillsyn över företagens efterlevnad av de nya <NOBR>redovisnings-,</NOBR> revisions- och rapporteringskraven som införs i lag eller i föreskrifter till lagen. Myndigheten skall också överlämna den information som kommissionen har rätt till enligt transparensdirektivet.</P>
<P class="p316 ft2">För att myndigheten skall kunna se till att företag följer bestämmelserna och lämnar behövlig information får vitesförelägganden användas.</P>
<P class="p309 ft2">Regeringen eller en annan myndighet får meddela föreskrifter om att information från en öppen redovisning eller separat redovisning eller revisionsintyget från granskningen av dessa redovisningar mera regelbundet skall sändas in till en eller flera myndigheter.</P>
<P class="p310 ft2">Skyldigheten att bevara information från den öppna redovisningen eller separata redovisningen skall sanktioneras i samma omfattning som skyldigheten att bevara företagets räkenskapsinformation i allmänhet.</P>
<P class="p326 ft17"><SPAN class="ft64">Bakgrund</SPAN>: I transparensdirektivet finns många bestämmelser som inskärper medlemsstaternas ansvar för att redovisningskraven enligt direktivet efterlevs. Medlemsstaterna skall se till att kraven på en öppen redovisning och en separat redovisning fullgörs (artikel 1.1 och artikel 1.2). Medlemsstaterna skall också se till att varje företag som skall ha en separat redovisning gör en internredovisning för var och en av verksamheterna, korrekt fördelar alla kostnader och intäkter på grundval av konsekvent tillämpade och sakligt motiverade redovisningsprinciper samt klart anger vilka principer för kostnadsredovisning som tillämpas (artikel 3a.1). Medlemsländerna skall också se till att information från en öppen redovisning och en separat redovisning sparas under viss tid (artikel 5.1 och 5.2). Om kommissionen finner det nödvändigt skall medlemsstaterna på kommissionens begäran överlämna information från sådana redovisningar tillsammans med övrig nödvändig information, särskilt angående ändamålen med verksamheten (artikel 5.3). Medlemsstaterna skall dessutom lämna information om offentliga företag inom tillverkningsindustrin samt förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som är nödvändiga för att kunna göra en inträngande utvärdering av den information som lämnas (artikel 5a).</P>
<P class="p304 ft11">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft6">Skälen för förslaget:</P>
<P class="p45 ft5">Myndighetens tillsynsuppgifter</P>
<P class="p140 ft2">För att medlemsländerna skall kunna uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet räcker det inte att enbart införa regler om revision. En myndighet måste kunna ingripa om bestämmelserna inte efterlevs och förmå företaget att följa bestämmelserna.</P>
<P class="p32 ft3">För att tillsynen skall kunna bedrivas effektivt måste myndigheten också ha rätt att ta in handlingar och begära upplysningar. Det behövs för att myndigheten skall kunna kontrollera dels om förutsättningarna för redovisningsskyldigheten är uppfyllda, dels om redovisningarna upprättas på ett godtagbart sätt. En myndighet måste också ha rätt att begära in och överlämna de redovisningar som kommissionen har rätt till enligt direktivet. Även annan information som kommissionen behöver för att utvärdera dessa redovisningar skall kunna inhämtas och överlämnas.</P>
<P class="p131 ft22">I det föregående har föreslagits vissa bestämmelser om redovisning för offentliga myndigheter såsom givare av offentliga medel. Detta kan ingå som ett led i myndighetsutövning. När det gäller myndighetsutövning finns särskild tillsyn. Den myndighet som skall utöva tillsynen i förevarande sammanhang bör därför endast svara för tillsynen över efterlevnaden av det bestämmelser som gäller för företag. Detta bör framgå av bestämmelserna.</P>
<P class="p327 ft5">Sanktioner avseende <NOBR>redovisnings-,</NOBR> revisions- och rapporteringskraven</P>
<P class="p194 ft3">För att garantera att myndigheten kan utföra de skyldigheter som direktivet ålägger medlemsstaterna bör det finnas tillräckliga sanktioner. Att bestämmelserna är mycket allmänt hållna talar emot en generell straffrättslig sanktion. I stället bör som huvudregel ett sanktionssystem med vite finnas. Detta torde i regel tillgodose avsett syfte eftersom myndigheten genom ett vitesföreläggande kan förmå ett företag att fullgöra redovisningsskyldigheterna för framtiden och att sända in de handlingar eller lämna de upplysningar som myndigheten begär.</P>
<P class="p41 ft2">Frågan är då om det bör finnas mera långtgående sanktionsmöjligheter?</P>
<P class="p3 ft22">När det gäller överträdelser av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete i 6 § KL och missbruk av dominerande ställning i 19 § KL finns bestämmelser om undersökningar av bl.a.</P>
<P class="p230 ft11">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft1">böcker och andra affärshandlingar hos berört företag eller tredje man som bl.a. innebär en möjlighet att begära handräckning (se 47– 53 §§). Dessa bestämmelser innebär att Stockholms tingsrätt på ansökan av Konkurrensverket får besluta om undersökningar under vissa omständigheter. Lagen innehåller också flera begränsningar och restriktioner för användningen. Bestämmelserna har bl.a. EG- rättens motsvarande bestämmelser som förebild. Med stöd av KL kan Konkurrensverket således använda andra sanktioner än vite för att få tillgång till en öppen redovisning, en separat redovisning och annan kompletterande information, om det är av betydelse för att utreda överträdelser av förbuden i 6 eller 19 §§ KL.</P>
<P class="p61 ft3">När det gäller överträdelser av motsvarande förbud i EG- fördraget får Konkurrensverket på kommissionens begäran göra undersökningar av företags affärshandlingar och även begära handräckning [se 2 a – 5 §§ lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler och 3 a § förordningen (1996:353) med instruktion för Konkurrensverket]. Enligt 5 a § samma lag har kommissionen rätt att få handräckning av Kronofogdemyndigheten för att få tillgång till sådana företags affärshandlingar som kan behövas för att utreda överträdelser av EG:s statsstödsregler. Bestämmelserna har sin bakgrund i flera <NOBR>EG-förordningar</NOBR> (se vidare avsnitt 4.6.3). Med stöd av nämnda bestämmelser kan myndigheterna tvångsvis få tillgång till en öppen redovisning, en separat redovisning och annan kompletterande ekonomisk information, om det är av betydelse för att utreda överträdelser av EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p328 ft2">Mot denna bakgrund kan det inte anses nödvändigt att införa några nya bestämmelser som ger möjligheter att använda undersökningar eller handräckning för att myndigheterna skall kunna få tillgång till de särskilda redovisningar eller annan information som kommissionen har rätt till enligt transparensdirektivet. Frågan blir då om en möjlighet till undersökningar och handräckning bör finnas för att myndigheten skall kunna kontrollera om förutsättningar för redovisningsskyldighet är uppfyllda eller om redovisningskraven efterlevs på rätt sätt.</P>
<P class="p199 ft22">Det är visserligen väsentligt att ett företag inte kan slippa redovisningskraven genom att underlåta att lämna information av betydelse för myndighetens prövning av om de nya redovisningskraven följs i det enskilda fallet. Bestämmelser om undersökningar och handräckning innebär dock långtgående ingrepp och bör inte införas annat än om det visar sig uppkomma ett klart behov. Enligt</P>
<P class="p220 ft11">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft2">utredningens mening är det alltså i nuläget tillräckligt att myndigheten för sin tillsyn får använda ålägganden som kan förenas med vite.</P>
<P class="p329 ft62">Årlig tillsynsrapportering av information från de särskilda redovisningarna och revisionsintyget</P>
<P class="p330 ft2">Det kunde övervägas om inte lagregler borde införas om att information från de särskilda redovisningarna samt intyget från revisionen mera löpande borde sändas in till den myndighet som skall svara för tillsynen av hur de nya bestämmelserna efterlevs. Ett sådant system skulle ge myndigheten en möjlighet att följa hur praxis kommer att utvecklas och skulle kunna ligga till grund för bedömningar av i vilka fall enskilda tillsynsinsatser krävs.</P>
<P class="p131 ft2">Ett sådant rapporteringssystem är inte nödvändigt enligt direktivet och bör i vart fall inledningsvis kunna undvaras. För att ge möjligheter till en sådan rapportering om behov uppkommer bör en myndighet kunna meddela föreskrifter om en årlig rapportering av de särskilda redovisningarna och intyg från revisionen.</P>
<P class="p67 ft5">Sanktioner avseende bevarande av information</P>
<P class="p140 ft1">När det gäller skyldigheten att bevara information från en öppen redovisning eller en separat redovisning är en vitessanktion inte lika meningsfull. Här bör samma sanktioner gälla som för underlåtenheten att bevara räkenskapsinformation i allmänhet. Detta är i linje med att de materiella reglerna för bevarande av information från redovisningarna enligt transparensdirektivet föreslås jämställt med bevarande av räkenskapsinformation enligt tillämpliga årsredovisningsförfattningar (se avsnitt 4.5.1). På så sätt undviks också gränsdragningsproblem beroende på om informationen ingår i handlingar som utgör räkenskapsinformation enligt gällande regler.</P>
<P class="p331 ft11">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft14">Kommissionen möjligheter att direkt inhämta information</SPAN></P>
<P class="p333 ft2"><SPAN class="ft6">Bedömning</SPAN>: Det saknas behov av andra lagändringar om informationsutbyte med kommissionen än de som föreslås i avsnitt 4.6.2.</P>
<P class="p266 ft2"><SPAN class="ft6">Bakgrund</SPAN>: Enligt en förordning på det konkurrensrättsliga området har kommissionen rätt att inhämta uppgifter direkt från svenska företag och göra kontrollbesök för att tillämpa konkurrensreglerna i <NOBR>EG-fördragets</NOBR> artikel 81 och 82 (se artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 17/62). Bestämmelserna är av motsvarande slag som 45 § KL. Det kan nämnas att förordningen är på väg att ersättas av en ny (se rådets förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget). Den nya förordningen innebär dock ingen inskränkning i kommissionens möjligheter att inhämta information direkt från företag eller andra.</P>
<P class="p56 ft2">Som tidigare nämnts får Konkurrensverket tillämpa artikel 81 och 82 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Då gäller samma bestämmelser om möjligheter att inhämta information som vid tillämpningen av KL [se 2 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler som bl.a. hänvisar till 45 § KL om föreläggande att inhämta handlingar och upplysningar och dit kopplade paragrafer om bl.a. vite, undersökningar och handräckning].</P>
<P class="p182 ft2">Kommissionens möjligheter att inhämta information för att tillämpa statsstödsreglerna i artikel 85 och 86 regleras i rådets förordning (EG) nr 659/1999. Förordningen innehåller inga bestämmelser om rätt för kommissionen att inhämta upplysningar direkt från företag eller andra. Sådana upplysningar lämnas i förekommande fall för svensk del till kommissionen av regeringen. Kommissionen har dock möjligheter att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att granska räkenskapshandlingar och andra affärshandlingar [se 5a § lagen (1994:1854) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler]. Enligt 6 § samma lag är kommuner och landsting skyldiga att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om alla stöd som kan bli föremål för prövning av kommissionen.</P>
<P class="p304 ft11">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft3"><SPAN class="ft63">Skälen för bedömningen</SPAN>: De <NOBR>EG-förordningar</NOBR> som reglerar kommissionens möjligheter att inhämta information för tillämpningen av EG:s statsstöds- och andra konkurrensregler gäller vid sidan av transparensdirektivets regler om medlemsstaternas skyldighet att lämna information. På samma sätt bör bestämmelserna i 1994 års lag om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler gälla vid sidan av de bestämmelser som i avsnitt 4.6.2 föreslagits för att införliva transparensdirektivets regler om information till kommissionen. Det behövs alltså inga andra ändringar i gällande lagbestämmelser om informationsutbyte med kommissionen för tillämpningen av EG:s konkurrensregler än vad som föreslagits i avsnitt 4.6.2.</P>
<P class="p201 ft39"><SPAN class="ft39">4.7</SPAN><SPAN class="ft52">Övriga frågor</SPAN></P>
<P class="p334 ft6"><SPAN class="ft6">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft14">Vilken myndighet skall fullgöra de nya myndighetsuppgifterna?</SPAN></P>
<P class="p335 ft3"><SPAN class="ft63">Förslag</SPAN>: Konkurrensverket skall ha tillsyn över företagens efterlevnad av de lagbestämmelser och myndighetsföreskrifter som införs med anledning av transparensdirektivet. Den årliga rapporteringen till kommissionen som avser offentliga tillverkningsföretag och överlämnandet av annan ekonomisk information som kommissionen skall kunna få enligt transparensdirektivet skall också ombesörjas av verket.</P>
<P class="p336 ft2"><SPAN class="ft6">Bedömning</SPAN>: Om föreskrifter behöver utfärdas med redovis- <NOBR>nings-,</NOBR> revisions- eller rapporteringskrav bör det göras av regeringen eller Konkurrensverket.</P>
<P class="p337 ft3"><SPAN class="ft63">Bakgrund</SPAN>: De förslag som lämnats ovan innebär att regeringen eller en annan statlig myndighet skall fullgöra vissa uppgifter. Myndigheten skall kunna ingripa med sanktioner för att se till att reglerna efterlevs, om missförhållanden uppdagas. Varken direktivet eller förslaget innebär dock någon skyldighet för myndigheten att löpande ta in eller granska företagens redovisningar. Lagförslaget ger dock en möjlighet att meddela föreskrifter om rapportering av information. Om behov uppkommer skall föreskrifter också kunna meddelas om de nya redovisningarnas utformning och innehåll. En förvaltningsmyndighet föreslås också svara för den</P>
<P class="p338 ft11">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft22">årliga rapporteringen till kommissionen som avser information om offentliga tillverkningsföretag och holdingföretag. På kommissionens begäran skall myndigheten även hjälpa kommissionen att få fram den ekonomiska information som kommissionen begär och behöver för att tillämpa EG:s konkurrensregler.</P>
<P class="p274 ft63">Skälen för förslaget och bedömningen<SPAN class="ft3">: För att säkerställa neutralitet i tillämpningen av reglerna om separat redovisning för offentliga och privata företag är det lämpligt att som huvudregel en enda förvaltningsmyndighet har den tillsyn över lagbestämmelsernas efterlevnad som transparensdirektivet minst förutsätter.</SPAN></P>
<P class="p183 ft3">I gällande lagar om tillsyn av separata redovisningar föreskrivs att en myndighet skall ha tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna. Tillsynen skall också omfatta de föreskrifter som har meddelas med stöd av lagarna (se avsnitt 2.3). En motsvarande norm för tillsynen får anses lämplig att införa även i detta sammanhang.</P>
<P class="p156 ft2">Även om det är tänkbart att olika myndighetsuppgifter fördelas på olika myndigheter bör i princip en myndighet ha huvudansvaret för samtliga de myndighetsuppgifter som aktualiseras. Det utesluter inte att samråd och samarbete kan och bör äga rum med andra myndigheter i frågor som har naturliga beröringspunkter. Om regeringen väljer att delegera rätten att meddela föreskrifter om redovisningarna kan det t.ex. vara lämpligt att regeringen i samband med delegeringen anger att sådana föreskrifter skall förutsätta samråd med ESV såvitt avser statliga myndigheter och bolag. Innan regeringen eller dess myndighet meddelar föreskrifter om redovisningarna kan det även vara lämpligt att samråda med Riksdagens förvaltningskontor, eftersom föreskrifterna inte kan binda myndigheter under riksdagen.</P>
<P class="p143 ft2">Frågan är då vilken statlig myndighet som bör anförtros nämnda myndighetsuppgifter.</P>
<P class="p206 ft22">Eftersom de aktuella reglerna till stor del behandlar ekonomiska redovisningar kan det först synas naturligt att huvudansvaret läggs på en statlig myndighet som svarar för redovisningsnormering, i första hand Bokföringsnämnden (BFN). Nämnden bedriver dock inte i dag någon tillsyn visavi enskilda företag och har t.ex. ingen rätt att inhämta handlingar eller att använda sanktioner i form av vite. Bokföringsnämndens verksamhet omfattar inte heller affärsverksamheter som bedrivs inom statliga myndigheter, kommuner eller landsting. Myndigheten har inte heller erfarenheter av tillämp-</P>
<P class="p88 ft11">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft2">ningen av det <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regelverk som de ekonomiska redovisningarna skall underlätta tillämpningen av.</P>
<P class="p66 ft2">Ekonomistyrningsverket (ESV) svarar bl.a. för redovisningsföreskrifter som avser den statliga sektorn. Det är dock mindre naturligt att myndighetens ansvarsområde utsträcks till kommunala och privata företag.</P>
<P class="p66 ft2">Konkurrensverket sysslar inte i dag med statsstödsfrågor. Verket arbetar dock för effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. På så sätt har verkets uppgifter beröringspunkter med transparensdirektivets ändamål. Verket kan också redan idag enligt KL agera i enskilda fall i förhållande till den krets av företagsverksamheter som direktivet omfattar.</P>
<P class="p32 ft17">Konkurrensverket har dessutom befogenheter som i viss mån gränsar till dem som direktivet kräver. För tillämpningen av KL får verket t.ex. ålägga en kommun eller ett landsting som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten. Verket får också tillämpa de regler i <NOBR>EG-fördragets</NOBR> artikel 81.1 och 82 som ingår bland de regler som den separata redovisningen skall underlätta tillämpningen av. Verket har också i vissa sammanhang en roll i att hjälpa kommissionen vid kontroller av svenska företag för att säkerställa bevis i ärenden om överträdelser av förbudsbestämmelserna.</P>
<P class="p189 ft3">Att Konkurrensverket har särskild kompetens på det EG- rättsliga konkurrensområdet när det gäller förbudsbestämmelserna är en stor fördel. Förutsättningarna för redovisningskraven är beroende av innehållet i EG:s konkurrensregler, t.ex. företagsbegreppet och begreppet tjänst av allmänt intresse. Verket får även bedömas som bäst lämpad att kunna bedöma vilken information som behövs för sådant ändamål. Verket måste dock tillföras nya resurser bl.a. i form av kompetens i redovisningsfrågor för att kunna fullgöra de nya myndighetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt (se avsnitt 5).</P>
<P class="p34 ft22">Sammanfattningsvis bör Konkurrensverket anförtros att fullgöra de myndighetsuppgifter som här föreslås. Det gäller i vart fall tillsynen över företagens efterlevnad av den föreslagna transparenslagen och uppgiftslämnandet till kommissionen. När det gäller föreskrifter om redovisningarnas utformning och innehåll samt revisionen är ett alternativ att Regeringen själv utfärdar föreskrifterna. Regeringen har nämligen utfärdat sådana föreskrifter till gällande regler om separat redovisning (se avsnitt 2.3).</P>
<P class="p339 ft11">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft6"><SPAN class="ft6">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft14">Var bör de nya bestämmelserna tas in?</SPAN></P>
<P class="p308 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag: </SPAN>De nya bestämmelserna tas i huvudsak in i en egen lag. Genom en ändring i konkurrenslagen görs den lagens bestämmelser om uppgiftsskyldighet, vitesföreläggande och domstolsprövning tillämpliga också vid verkets tillsyn enligt den nya lagen.</P>
<P class="p316 ft2">Bestämmelser om bevarande av information från en öppen och separat redovisning tas in i bokföringslagen respektive lagen om kommunal redovisning.</P>
<P class="p340 ft17"><SPAN class="ft64">Bedömning</SPAN>: Bestämmelser om bevarande av information från de särskilda redovisningarna för statliga myndigheter bör tas in i en förordning för myndigheter under regeringen och i riksdagsförvaltningens föreskrifter för myndigheter under riksdagen.</P>
<P class="p220 ft6">Skälen för förslaget och bedömningen:</P>
<P class="p59 ft5">Utgångspunkter</P>
<P class="p145 ft3">För att behandla offentliga och privata företag på ett neutralt sätt bör bestämmelserna om separat redovisning utformas på ett enhetligt sätt. Föreskrifterna om öppen redovisning för offentliga företag bör i princip tas in i samma lagstiftning som reglerna om separat redovisning. Det motiveras inte bara av att bestämmelserna härrör från samma direktiv. För de offentliga företag som också skall upprätta en separat redovisning är det också värdefullt att båda bestämmelserna finns i ett sammanhang.</P>
<P class="p146 ft22">Frågan är då närmast om bestämmelserna bör tas in i tillämpliga ordinarie redovisningsförfattningar, i KL eller i en ny egen lag.</P>
<P class="p58 ft5">Bestämmelserna om redovisningarna och tillsynen</P>
<P class="p341 ft17">Både den separata redovisningen och den öppna redovisningen har som syfte att ge kommissionen underlag för tillämpningen av EG:s konkurrensregler. Reglerna har således ett särskilt och mer begränsat syfte än annan redovisningsinformation. Varken direktivet eller de föreslagna reglerna är utformade så att informationen skall ingå i årsredovisningen. Infogandet av de nya bestämmelserna i årsredovisningslagen skulle dessutom göra den lagstiftningen mer svåröverskådlig och svårtillämpad för företag som inte alls berörs</P>
<P class="p88 ft11">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft2">av reglerna. Därför bör de nya bestämmelserna i princip inte tas in i de ordinarie redovisningsförfattningarna.</P>
<P class="p285 ft1">De särskilda redovisningarna enligt transparensdirektivet har en koppling till konkurrensrätten. Det sambandet talar för att de föreslagna bestämmelserna skulle kunna tas in KL. Den lagen träffar redan i dag den breda företagskrets som de nya reglerna skall avse, dvs. både offentliga och privata företag. KL har också redan i dag vissa bestämmelser om en allmän uppgiftsskyldighet för samma företag (se 45 § KL). KL innehåller dessutom bestämmelser om bl.a. vite och överklagande som passar i detta sammanhang.</P>
<P class="p34 ft1">Ett skäl mot att införa reglerna i KL är att bestämmelserna om redovisningskrav skulle bryta systematiken i KL som nu väsentligen är en förbuds- och förvärvskontrollagstiftning. Det förenklar också överskådligheten om de nya bestämmelserna tas in i egen lag. De måste dock kompletteras med ytterligare bestämmelser. Det behövs i första hand bestämmelser om förelägganden, vite och överklaganden. Som tidigare angetts är det lämpligt att sådana bestämmelser motsvarar dem som finns i KL (se avsnitt 4.6.3).</P>
<P class="p32 ft1">En enkel lösning är därför att ta in huvuddelen av de nya bestämmelserna i en egen lag – som kan kallas för transparenslagen</P>
<P class="p342 ft1">– och att komplettera 45 § KL med en hänvisning dit. Därigenom kan gällande bestämmelser i KL om bl.a. vite, som hänvisar till 45 §, också gälla för de regler i transparenslagen som Konkurrensverket skall svara för efterlevnaden av. Alternativt skulle motsvarande bestämmelser kunna tas in direkt i transparenslagen. Ett skäl för detta är att KL är föremål för en större översyn och att det är osäkert hur de framtida reglerna i KL kommer att se ut.</P>
<P class="p176 ft2">Utredningen har valt den förstnämnda lösningen. Dessa frågor bör dock övervägas vidare i den fortsatta beredningen av lagförslagen.</P>
<P class="p3 ft22">Som anförts ovan bör enhetliga bestämmelser om separat redovisning gälla för offentliga och privata företagsverksamheter. Det finns i detta sammanhang alltså inte tillräckliga skäl för att undanta av staten bedrivna företag från de bestämmelser som föreslås. Av samma skäl bör alla offentliga företag följa samma regler för den öppna redovisningen såsom mottagare av offentliga medel, oavsett om företaget bedrivs av staten, kommuner eller landsting. Detta är också i linje med vad som föreslagits i Ds. 2001:17.</P>
<P class="p343 ft11">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft5">Bestämmelserna om bevarande av information</P>
<P class="p136 ft1">De bestämmelser som föreslagits om bevarande av information från den separata redovisningen respektive öppna redovisningen föreslås i allt väsentligt motsvara reglerna för ordinarie räkenskapsinformation. Bevarandeplikten skall också sanktioneras på samma sätt som bevarande av ordinarie räkenskapsinformation. För att förenkla författningsregleringen bör dessa bestämmelser tas in i ordinarie redovisningsförfattningar. Lösningen är inte helt konsekvent med den som valts för övriga regler men gör författningsregleringen mer överskådlig och är också befogad för att undvika en överlappande straffrättslig reglering. Som tidigare utvecklats kan det ibland fall vara osäkert vad som är räkenskapsinformation.</P>
<P class="p61 ft3">Till viss del uppkommer ändå gränsdragningsproblem, eftersom arkiveringstiderna är olika för vanlig räkenskapsinformation och information från de särskilda redovisningarna. Det är emellertid inte lämpligt att enbart av detta skäl förlänga den tid som informationen behöver bevaras enligt direktivet.</P>
<P class="p56 ft2">Det förslås alltså sammanfattningsvis att bestämmelserna om vad som är räkenskapsinformation enligt bokföringslagen och lagen om kommunal redovisning utvidgas så att information från en öppen redovisning och en separat redovisning alltid skall klassas som räkenskapsinformation. Det bör också föreskrivas att sådan informationen bara behöver sparas i 5 år i fall den inte utgör räkenskapsinformation på annan grund.</P>
<P class="p182 ft2">För sådana offentliga företag, kommuner och landsting som omfattas av lagen om kommunal redovisning kommer underlåtenheten att bevara nämnda information inte att omfattas av bestämmelserna om bokföringsbrott. Det följer av att bestämmelserna om bokföringsbrott inte avser en underlåtenhet att bevara räkenskapsmaterial enligt lagen om kommunal redovisning. Denna ordning kan godtas till följd av de offentliga organens särskilda kontrollmöjligheter över den verksamhet som bedrivs i egen regi och att överträdelser av bestämmelserna torde kunna prövas i särskild ordning.</P>
<P class="p344 ft11">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p9 ft28">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft5">Regler för statliga myndigheters bevarande av information från de särskilda redovisningarna</P>
<P class="p187 ft2">Bevarande av räkenskapsinformation hos statliga myndigheter regleras i dag bl.a. i bokföringsförordningen. Reglerna om bevarandet av information från en öppen eller separat redovisning bör regleras på samma sätt. För statliga myndigheter under riksdagen kan riksdagsförvaltningen meddela motsvarande föreskrifter enligt 2 § lagen (2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen.</P>
<P class="p201 ft6"><SPAN class="ft6">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft14">Förordnande om separat redovisning i enskilda fall</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft6">Bedömning</SPAN>: Konkurrensverket får enligt gällande rätt förelägga en kommun eller ett landsting att redovisa intäkter och kostnader i den egna affärsverksamheten enligt principerna för en separat redovisning. Det behövs därför inte några nya särskilda bestämmelser om att verket i enskilda fall får besluta om att en separat redovisning skall upprättas för företag som inte omfattas av lagförslaget.</P>
<P class="p345 ft3"><SPAN class="ft63">Skälen för förslaget</SPAN>: En separat redovisning skulle kunna vara användbar för Konkurrensverket vid tillämpningen av KL. Verket bör naturligtvis ha möjlighet att använda sig av informationen från en öppen redovisning eller separat redovisning i sin tillsyn vid tillämpning av KL. I den inledande paragrafen till lagen bör framgå att bestämmelserna inte bara syftar till att tillgodose <NOBR>EG-kom-</NOBR> missionens insyn, utan även andra konkurrensmyndigheters insyn.</P>
<P class="p32 ft1">Utredningen har i det föregående föreslagit att direktivets samtliga undantagsmöjligheter utnyttjas för att inte försena ett införlivande av direktivet. Ett behov av en separat redovisning kan dock finnas i fråga om offentliga företag som kan utnyttja samhandelsundantaget eller storleksundantaget. Det gäller särskilt om den s.k. missbruksbestämmelsen i Ds 2001:17 genomförs.</P>
<P class="p131 ft17">Enligt 45 § 3 KL får redan Konkurrensverket förelägga kommuner eller landsting som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa intäkter och kostnader i verksamheten. Den bestämmelsen tar sikte på det fallet att en rättvisande redovisning inte kan erhållas från det kommun- eller landstingsägda företaget. Bestämmelsen har ansetts få betydelse främst när det</P>
<P class="p346 ft11">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GRB348d1100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p9 ft12">Ny lagstiftning med anledning av transparensdirektivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p9 ft12">SOU 2003:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft3">gäller att utreda eventuell underprissättning hos sådana företag (prop. 1992/93:56 s. 107 f.). Redan inom ramen för denna bestämmelse bör verket kunna ålägga kommuner och landsting att särredovisa kostnader och intäkter enligt närmare principer som följer av de föreslagna bestämmelserna om separat redovisning, om det behövs för att tillämpa KL. Om lagförslagen i Ds 2001:17 genomförs skulle det dock kunna vara lämpligt av neutralitetsskäl att utvidga 45 § 3 till statliga organ som bedriver affärsverksamhet och offentliga företag som bedrivs i en avgränsad juridisk person. Det bör i så fall hanteras inom ramen för den fortsatta beredningen av lagförslaget. I vart fall finns det inte anledning att i detta sammanhang föreslå några nya särskilda bestämmelser om att Konkurrensverket skall kunna förelägga ett företag som inte omfattas av lagförslaget att upprätta en separat redovisning.</P>
<P class="p347 ft6"><SPAN class="ft6">4.7.4</SPAN><SPAN class="ft14">Ikraftträdande</SPAN></P>
<P class="p333 ft2"><SPAN class="ft6">Förslag</SPAN>: De nya bestämmelserna skall träda i kraft så snart som möjligt. Bestämmelserna om den öppna redovisningen och den separata redovisningen skall börja att tillämpas vid inledningen av ett räkenskapsår.</P>
<P class="p348 ft2"><SPAN class="ft6">Skälen för förslaget</SPAN>: De senaste ändringarna av transparensdirektivet skulle redan ha varit införda i svensk författning. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. När det kan ske är beroende av vilken tid som behövs för den fortsatta handläggningen inom Regeringskansliet och i riksdagen.</P>
<P class="p349 ft2">Den separata redovisningen skall enligt förslaget upprättas för varje räkenskapsår. Även förslaget om revision har samma koppling. Bestämmelserna om öppen redovisning och separat redovisning bör därför börja tillämpas vid ingången av företagets eller den offentliga myndighetens räkenskapsår.</P>
<P class="p147 ft2">Vissa bestämmelser har dock inte en sådan koppling till redovisningen att tillämpningen behöver knytas till början av ett räkenskapsår. Det gäller exempelvis bestämmelsen som ger en myndighet rätt att meddela föreskrifter om redovisningen. Det gäller också Konkurrensverkets möjligheter att utöva tillsyn enligt lagen. Detsamma gäller för rapporteringen av offentliga företag inom tillverkningsindustrin.</P>
<P class="p350 ft11">108</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GRB348d1SOU_2003__48_d1.pdf744112pdfInförlivande av transparensdirektivet - del 1https://data.riksdagen.se/fil/8E2DA756-2E76-4B0A-A4DD-69A3F9AE1D31GRB348d2SOU_2003__48_d2.pdf690982pdfInförlivande av transparensdirektivet - del 2https://data.riksdagen.se/fil/14C987EB-9A09-4CDB-BFF0-C123EABC3C06