2421039 GRB347d1 2003 47 sou sou Statens offentliga utredningar 2003:47 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 47 0 2003-05-22 00:00:00 2024-08-12 16:23:00 2003-05-22 00:00:00 Koncessionsavgift på televisionens område - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GRB347d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GRB347d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB347d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:358px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:386px;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:386px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft4{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft10{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft19{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft23{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft34{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft37{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft38{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft41{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;} .ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft45{font: 10px 'Wingdings' !important;l-h: 7px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft49{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft50{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft51{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft53{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p28{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 617px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p46{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p61{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p68{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p157{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p166{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p222{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p228{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p234{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p250{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p251{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p252{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p256{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p265{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p266{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p267{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td33{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td34{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td35{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td36{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td58{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td59{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 29px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 19px;} .tr7{heightzzz: 36px;} .tr8{heightzzz: 16px;} .tr9{heightzzz: 51px;} .tr10{heightzzz: 20px;} .tr11{heightzzz: 17px;} .tr12{heightzzz: 27px;} .tr13{heightzzz: 48px;} .tr14{heightzzz: 52px;} .tr15{heightzzz: 14px;} .tr16{heightzzz: 22px;} .t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t2{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 530px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:12px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 336px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 11px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t15{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t16{width: 456px;margin-leftZ: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t18{width: 425px;margin-top: 18px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 322px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 456px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p1 ft0">Kulturdepartementet</P> <P class="p2 ft1">Genom beslut den 14 mars 2002 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område och föreslå de författningsändringar som föranleds av övervägandena.</P> <P class="p3 ft2">Den 24 april 2002 förordnades regeringsrådet Marianne Eliason att vara särskild utredare.</P> <P class="p4 ft1">Till experter förordnades den 26 november 2002 institutionschefen Ulla Carlsson, Nordicom, kanslirådet <NOBR>Ann-Jeanette</NOBR> Eriksson, Kulturdepartementet, professorn Karl Erik Gustafsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, departementssekreteraren Niklas Karlendal, Kulturdepartementet och verksjuristen Peter Schierbeck, Radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR></P> <P class="p5 ft2">Som sekreterare har från den 17 juni 2002 kammarrättsassessorn <NOBR>Lars-Åke</NOBR> Ström varit anställd.</P> <P class="p6 ft3">Utredningen har antagit namnet Koncessionsavgiftsutredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Koncessionsavgift</P> <P class="p7 ft3">på televisionens område (SOU 2003:47). Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</P> <P class="p8 ft2">Stockholm i april 2003</P> <P class="p9 ft2">Marianne Eliason</P> <P class="p10 ft2"><NOBR>/Lars-Åke</NOBR> Ström</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p11 ft4">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p11 ft4">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p13 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p11 ft4">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p14 ft4">Utredningsuppdraget ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p13 ft4">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">Direktiven.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft2">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">Utredningsarbetet....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft2">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft4">2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p14 ft4">Förändringar på <NOBR>TV-området ........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p13 ft4">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft2">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p14 ft5">Framväxten av ett mångkanalsystem ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p13 ft2">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft2"><SPAN class="ft6">2.2</SPAN><SPAN class="ft7">Utvecklingen av en licensfinansierad marksänd public</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft5"><NOBR>service-TV</NOBR> i Sverige .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2"><SPAN class="ft6">2.3</SPAN><SPAN class="ft7">Reklamfinansierad satellitsänd TV bryter Sveriges</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft6">Televisions monopol på televisionssändningar ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">24</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2"><SPAN class="ft6">2.4</SPAN><SPAN class="ft7">Den marksända televisionen öppnas för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p14 ft5">reklamfinansierade sändningar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p13 ft2">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft2">2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p14 ft6">Utvecklingen av ny teknik i samtliga sändningsformer ........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p13 ft2">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft4">3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p14 ft9">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p13 ft4">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft2">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p14 ft5">En inledande översikt ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p13 ft2">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">Marksänd TV............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft2">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">Satellitsänd TV .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p12 ft2">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">Kabelsänd TV ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft2">44</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft10">5</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p19 ft4">4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p11 ft14">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p12 ft4">................................................................47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft6">4.1</SPAN><SPAN class="ft7">Tillståndspliktiga och inte tillståndspliktiga</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p11 ft5"><NOBR>TV-sändningar..........................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft2"><SPAN class="ft6">4.2</SPAN><SPAN class="ft15">TV4:s tillstånd att sända rikstäckande marksänd</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td9"><SPAN class="p11 ft5">television med analog teknik ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p12 ft6">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p11 ft2">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p22 ft5">1991 års sändningstillstånd...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p12 ft6">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft2">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p22 ft5">1996 års sändningstillstånd...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft2">4.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p22 ft5">Gällande sändningstillstånd..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">52</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft2"><SPAN class="ft6">4.3</SPAN><SPAN class="ft7">Regler för reklam och annan annonsering i svensk</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p24 ft5">television ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p12 ft2">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft6">Koncessionsavgiften på <NOBR>TV-området......................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p11 ft4">5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p24 ft9">Koncessionsavgift på <NOBR>TV-området</NOBR> i några andra länder ...</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p12 ft4">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Norge ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Finland ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Storbritannien...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p11 ft4">6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p14 ft4"><NOBR>TV-tittandet ...............................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p12 ft4">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Mediamätningar........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Ett ökat utbud av kanaler.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Penetrationsutvecklingen ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft5">Tittartidsandelar m.m...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft16">6.4.1 Hur många tittar på TV och hur mycket?...................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p12 ft2">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft6">6.4.2 Vilka kanaler tittar man på?..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p12 ft2">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p11 ft2">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p24 ft6">Sammanfattande analys av <NOBR>TV-tittandet.................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p12 ft2">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p11 ft4">7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p14 ft4"><NOBR>TV-reklammarknaden ..................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p12 ft4">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft2">Förhållandet mellan tittarmarknaden och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft5">reklammarknaden.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft2">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p11 ft2">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft6">Reklaminvesteringar i traditionella medier.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p12 ft2">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p12 ft13">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td2"><SPAN class="p11 ft2">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p14 ft6">TV:s andel av reklaminvesteringarna ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p25 ft2">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft6">TV4 AB:s andel av <NOBR>TV-reklaminvesteringarna.......................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p25 ft2">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft6">Sammanfattande analys av <NOBR>TV-reklammarknaden .................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p26 ft2">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft4">8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p14 ft9">Överväganden och förslag............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p25 ft4">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft2">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft5">Utgångspunkter .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p25 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft18"><SPAN class="ft6">8.2</SPAN><SPAN class="ft17">Bestämmelserna om koncessionsavgift på televisionens område skall upphöra att gälla i samband med att de</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft6">analoga sändningarna upphör helt ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2"><SPAN class="ft6">8.3</SPAN><SPAN class="ft7">Konkurrenssituationen på </SPAN><NOBR>TV-marknaden</NOBR> motiverar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p13 ft2">fortsatt avgiftsskyldighet.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p12 ft6">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p13 ft16">8.4 Koncessionsavgiftens konstruktion bör inte ändras .............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p12 ft6">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p28 ft2">8.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p13 ft5">Bakgrund .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p12 ft6">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p28 ft2">8.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p13 ft6">Överväganden och förslag............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft6">94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2"><SPAN class="ft6">8.5</SPAN><SPAN class="ft7">En nedtrappning av avgiften fram till dess att de analoga</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p29 ft5">sändningarna helt upphör........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft2">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p29 ft2">8.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p22 ft5">Bakgrund .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p12 ft2">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p29 ft2">8.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p22 ft5">Överväganden och förslag............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p12 ft2">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td13"><SPAN class="p11 ft6">8.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p29 ft6">Annonsintäkter från regionala sändningar ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p12 ft2">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft4">9</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td18"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td19"><SPAN class="p29 ft9">Kostnads- och intäktskonsekvenser ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p12 ft4">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p11 ft6">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p29 ft5">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p12 ft2">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p11 ft6">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p29 ft5">Ekonomiska konsekvenser....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p12 ft2">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p11 ft6">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p29 ft6">Övriga konsekvensbeskrivningar..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p12 ft2">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p11 ft4">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td19"><SPAN class="p29 ft4">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p12 ft4">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td22"><SPAN class="p30 ft2">Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:72) om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p29 ft6">koncessionsavgift på televisionens och radions område......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p12 ft2">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p11 ft2">2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td22"><SPAN class="p30 ft6">Förslaget till lag om koncessionsavgift på radions område ......</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p12 ft2">113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft10">7</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p11 ft13">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p11 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p12 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p32 ft19">Bilagor ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p12 ft4">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td26"><SPAN class="p32 ft5">Bilaga 1 Kommittédirektiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft2">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td26"><SPAN class="p32 ft5">Bilaga 2 TV4 och konkurrensen om <NOBR>tv-reklamen..........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft2">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p32 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p11 ft20">Reklammarknadens utveckling <NOBR>1990-2003.......................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft2">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p32 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p11 ft5">Kanalutbud.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft2">159</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10">8</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft0">Sammanfattning</P> <P class="p34 ft2">Utredningens uppgift har varit att se över reglerna för koncessionsavgift på televisionens område. Enligt direktiven skall utredningen om den kommer fram till att en avgiftsskyldighet fortsatt är motiverad lämna förslag om hur stor avgiften skall vara och hur den skall beräknas för att fylla avsedd konkurrensreglerande funktion.</P> <P class="p35 ft2">Utredningen har sett tre frågor som behöver övervägas särskilt, två från materiella utgångspunkter och en mer principiell. De går dock delvis i varandra.</P> <P class="p36 ft2">Den första frågan är om det är motiverat med en ändring – i praktiken en sänkning – av koncessionsavgiften därför att de faktiska förutsättningarna är annorlunda nu än år 1992 på grund av att antalet hushåll som har tillgång till andra kanaler än de marksända är betydligt fler än de var 1992 då regleringen infördes. Idag har drygt 70 % av hushållen tillgång till reklamfinansierade satellitkanaler.</P> <P class="p36 ft2">Den andra frågan gäller vad det kostar att driva en <NOBR>TV-kanal</NOBR> i dag jämfört med år 1992. Koncessionsavgiftens beloppsgränser och procentsatser lades fast mot bakgrund av beräkningar i det avseendet.</P> <P class="p36 ft2">Utredningen kommer fram till att en avgiftsskyldighet är fortsatt motiverad för att fylla avsedd konkurrensreglerande funktion på <NOBR>TV-reklammarknaden.</NOBR> Koncessionsavgiftens konstruktion med en fast och en rörlig del bör behållas. Procentsatser och beloppsgränser bör inte ändras.</P> <P class="p37 ft18">Den principiella frågan gäller det förhållandet att utgångspunkten för hela regleringen var att det programföretag som fick tillståndet skulle komma att vara ensamt om att sända annonser i rikstäckande marksändningar. Eftersom de digitala sändningstillstånd som därefter meddelats också ger rätt att sända annonser i rikstäckande marksändningar har den ursprungliga förutsättningen</P> <P class="p38 ft10">9</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft2">rubbats. De digitala sändningarna når i dag som mest 90 procent av landet men det är endast några få procent av tittarna som hittills har skaffat sig möjlighet att se sändningarna. Väsentligt i sammanhanget är dock att regeringen nu har föreslagit att de analoga sändningarna skall upphöra under år 2007, vilket radikalt förändrar scenen. Om riksdagen antar regeringens förslag om en avveckling av de analoga sändningarna år 2007 blir följden rimligen att intresset för de digitala sändningarna ökar. Detta talar för att koncessionsavgiften bör sänkas i takt med att tittarna övergår från analoga till digitala sändningar i marknätet.</P> <P class="p40 ft2">När de analoga sändningarna upphör finns inte längre förutsättningar att tillämpa lagen. Utredningen föreslår att bestämmelserna om koncessionsavgift på televisionens område skall upphöra att gälla vid utgången av september månad 2007.</P> <P class="p41 ft1">Till följd av att tittarna gradvis kommer att övergå till att ta emot <NOBR>TV-program</NOBR> sända med digital teknik bör det programföretag som har sändningstillstånd ges rätt till en reduktion av avgiften för tiden fram till dess att de analoga sändningarna upphör, dvs. under åren <NOBR>2004–2007.</NOBR> Utredningen föreslår att avgiftsbeloppen skall reducera med 20 procent för år 2004, med 40 procent för år 2005, med 60 procent för år 2006 och med 80 procent för år 2007.</P> <P class="p42 ft2">Utredningen behandlar också frågan om särregler för reklamintäkter i de regionala sändningarna. Utredningen föreslår att koncessionsavgiften för reklamintäkter som härrör från regionala sändningar skall beräknas särskilt. Avgiften skall tas ut med 20 procent av de intäkterna.</P> <P class="p42 ft21">Utredningen har beräknat sänkningen av koncessionsavgiften till sammanlagt 800 miljoner kr under fyraårsperioden.</P> <P class="p43 ft10">10</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB347d18x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p44 ft22">1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område</P> <P class="p45 ft21">Härigenom föreskrivs att 4, 6 och 8 §§ lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p11 ft23">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p11 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft2">4 §<SPAN class="ft25">1</SPAN></P> <P class="p47 ft2">Den rörliga delen av koncessionsavgiften beräknas för ett kalenderhalvår i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att det sänder annonser i sändningar som sker med stöd av tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) att sända televisionsprogram med analog sändningsteknik och i sändningar som i huvudsak överensstämmer med dessa sändningar. Avgiften tas ut med</P> <P class="p48 ft2"><SPAN class="ft6">–</SPAN><SPAN class="ft26">20 procent av intäkterna till den del de överstiger 375 miljoner men inte 500 miljoner kronor,</SPAN></P> <P class="p49 ft21"><SPAN class="ft6">–</SPAN><SPAN class="ft27">40 procent av intäkterna till den del de överstiger 500 miljoner men inte 1 000 miljoner kronor,</SPAN></P> <P class="p50 ft1"><SPAN class="ft6">–</SPAN><SPAN class="ft28">50 procent av intäkterna till den del de överstiger 1 000 miljoner. I intäkter som utgör vederlag för att programföretaget sänder</SPAN></P> <P class="p51 ft2">annonser inräknas intäkter som tillförts någon annan, om det framgår av omständigheterna att de utgör sådant vederlag till programföretaget.</P> <P class="p52 ft29">Vid beräkningen av avgiften enligt första stycket bortses från intäkter som utgör vederlag för annonser som sänts i regionala</P> <P class="p53 ft20"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Senaste lydelse 2002:369.</P> <P class="p54 ft10">11</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB347d19x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft31">sändningar under förutsättning att annonserna inte förekommer i sändningar i mer än en region. Avgift tas ut med 20 procent av nu angivna intäkter.</P> <P class="p56 ft18">Intäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder. De i första stycket angivna beloppsgränserna skall justeras på ett</P> <P class="p57 ft2">sätt som motsvarar det sätt som anges i 3 § andra stycket i fråga om den fasta delen av koncessionsavgiften.</P> <P class="p58 ft23">Till följd av det ökade antalet tillstånd för sändningar i hela landet med digital teknik har programföretaget rätt till reduktion på avgifter som avser åren <NOBR>2004–2007.</NOBR> I 6 § andra stycket finns föreskrifter om hur reduktionen skall beräknas.</P> <P class="p59 ft2">6 §<SPAN class="ft25">2</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Programföretaget skall senast den 15 februari respektive den 15 augusti varje år lämna Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> de uppgifter som behövs för att fastställa den rörliga delen av koncessionsavgiften för television för föregående halvår. Om sådana uppgifter inte lämnas eller de lämnade uppgifterna är ofullständiga, får Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> förelägga företaget vid vite att fullgöra skyldigheten.</P> <P class="p61 ft32">Sedan avgiften beräknats enligt 4 § skall Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> innan avgiften fastställs reducera avgiftsbeloppen avseende</P> <P class="p62 ft34"><SPAN class="ft33">- </SPAN>år 2004 med 20 procent, <SPAN class="ft33">- </SPAN>år 2005 med 40 procent ,</P> <P class="p63 ft23"><SPAN class="ft35">- </SPAN>år 2006 med 60 procent, och <SPAN class="ft35">- </SPAN>år 2007 med 80 procent<SPAN class="ft2">.</SPAN></P> <P class="p60 ft18">Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> meddelar senast den 1 mars respektive den 1 september beslut om det belopp till vilket den rörliga delen av koncessionsavgiften för television uppgår för föregående halvår. Om programföretaget inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt första stycket första meningen, meddelar Radio- och TV-</P> <P class="p64 ft20"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Senaste lydelse 2001:533.</P> <P class="p65 ft10">12</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB347d110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p11 ft11">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft2">verket beslut snarast möjligt efter det att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.</P> <P class="p67 ft18">Den rörliga delen av koncessionsavgiften för television skall betalas senast den 31 mars respektive den 30 september om Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> har meddelat beslut om avgiften senast under mars respektive september månad. I annat fall skall avgiften betalas så snart Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> meddelat beslut om avgiften.</P> <P class="p68 ft2">8 §<SPAN class="ft25">3</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p69 ft2">Koncessionsavgift och ränta</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft2">Koncessionsavgift och ränta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p69 ft2">betalas till Radio- och TV-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft2">betalas till Radio- och TV-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p69 ft2">verket genom insättning på ett</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft2">verket genom insättning på ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p69 ft6">särskilt <SPAN class="ft36">postgirokonto</SPAN>. Betalning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft2">särskilt <SPAN class="ft23">konto</SPAN>. Betalning anses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p69 ft2">anses ha fullgjorts den dag då</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft6">ha fullgjorts den dag då den har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p69 ft2">den har bokförts på det</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p11 ft6">bokförts på det särskilda <SPAN class="ft36">kontot</SPAN>.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p70 ft36"><SPAN class="ft6">särskilda </SPAN>postgirokontot<SPAN class="ft6">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. För avgifter som avser tiden före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.</P> <P class="p72 ft20"><SPAN class="ft30">3 </SPAN>Senaste lydelse 1995:595.</P> <P class="p73 ft10">13</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft37">2 Förslag till lag om koncessionsavgift på radions område</P> <P class="p75 ft2">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p75 ft23">Avgiftsskyldighet</P> <P class="p76 ft2">1 § Den som enligt 5 kap. radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) har tillstånd att sända lokalradio skall betala koncessionsavgift till staten enligt denna lag.</P> <P class="p77 ft23">Beräkning av avgift</P> <P class="p78 ft2">2 § Koncessionsavgiften för den som enligt 5 kap. radio- och TV- lagen (1996:844) har tillstånd att sända lokalradio utgör 40 000 kr för varje kalenderår under vilket sändningsverksamheten får bedrivas.</P> <P class="p79 ft2">Avgiften för varje kalenderår skall justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 2000.</P> <P class="p80 ft2">Beloppet avrundas nedåt till närmaste tusental kronor.</P> <P class="p77 ft23">Fastställande och betalning av avgift</P> <P class="p81 ft2">3 § Skyldighet att betala avgift för tillstånd att sända lokalradio gäller från och med den dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att avgiften i vissa fall skall betalas dessförinnan framgår av 5 kap. 9 § radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P> <P class="p82 ft2">I ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall Radio- och TV- verket ange den avgift enligt 2 § som tillståndshavaren skall betala under det första kalenderåret. Avgiften skall betalas så snart Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> meddelat beslut om avgiften.</P> <P class="p42 ft2">Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> skall senast den 31 december varje år fastställa det belopp som skall betalas under det följande kalenderåret. Avgiften skall betalas före utgången av januari månad det kalenderår som avgiften avser.</P> <P class="p83 ft21">4 § Räntan skall betalas på koncessionsavgift från förfallodagen. Räntesatsen bestäms enligt 6 § räntelagen. Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> beslutar om ränta.</P> <P class="p84 ft10">14</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p11 ft11">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft21">5 § Koncessionsavgift och ränta betalas till Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> genom insättning på ett särskilt konto. Betalning anses ha fullgjorts den dag då den har bokförts på det särskilda kontot.</P> <P class="p86 ft2">6 § Återkallas ett tillstånd att sända lokalradio gäller skyldigheten att betala avgiften till och med nittio dagar från den dag tillståndet enligt 5 kap. 18 § radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> skall anses ha upphört att gälla.</P> <P class="p35 ft2">En tillståndshavares skyldighet att betala avgift gäller inte för tid efter det att någon annan övertagit tillståndet.</P> <P class="p87 ft2">7 § Den som får medgivande enligt 5 kap. 15 § radio- och TV- lagen (1996:844) skall betala en avgift som motsvarar vad denne skulle ha betalat om tillståndet förlängts.</P> <P class="p88 ft23">Återbetalning</P> <P class="p89 ft2">8 § Om det belopp som programföretaget har betalat för en viss period överstiger vad företaget skall betala enligt 2 § eller enligt beslut av Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> eller domstol, skall det överskjutande beloppet betalas tillbaka till företaget.</P> <P class="p37 ft3">Ränta skall betalas på belopp som återbetalas. Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande den av Riksbanken fastställda referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som gällde vid utgången av året närmast före det år då återbetalningen äger rum. Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> beslutar om ränta.</P> <P class="p90 ft23">Verkställighet</P> <P class="p89 ft2">9 § Beslut om koncessionsavgift och ränta får verkställas om avgiften eller räntan är obetald och förfallen till betalning. Härvid tillämpas 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 § och 12 § första stycket och 13 § samt 20 kap. skattebetalningslagen (1997:483).</P> <P class="p91 ft2">Dröjsmålsavgift skall inte utgå.</P> <P class="p92 ft10">15</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft2">10 § Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende avgift enligt denna lag.</P> <P class="p82 ft2">Om beslut enligt första stycket har fattats skall vad som sägs om programföretag gälla ansvarig delägare och vad som sägs om avgift gälla för belopp som delägare är betalningsskyldig för.</P> <P class="p77 ft23">Omprövning och överklagande m.m.</P> <P class="p76 ft2">11 § Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> skall ompröva ett beslut som har betydelse för skyldigheten att betala koncessionsavgift eller ränta, om programföretaget begär det eller det finns andra skäl.</P> <P class="p94 ft2">Ett omprövningsbeslut som är till programföretagets nackdel får inte meddelas efter utgången av det tredje året efter det år då det ursprungliga beslutet meddelades. Ett omprövningsbeslut får inte i något fall meddelas efter utgången av det sjätte året efter det år då det ursprungliga beslutet meddelades.</P> <P class="p42 ft21">Om ett beslut som anges i första stycket har överprövats av domstol, får Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> inte ompröva den fråga som domstolens beslut avser.</P> <P class="p95 ft2">12 § Radio- och <NOBR>TV-verkets</NOBR> beslut enligt 3 och 4 §§, 8 § andra stycket samt 10 och 11 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P> <P class="p96 ft2">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra beslut av Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> enligt denna lag får inte</P> <P class="p97 ft2">överklagas.</P> <P class="p79 ft2">Överklagande av beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.</P> <P class="p98 ft2">13 § Om det finns särskilda skäl får Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> meddela anstånd med betalning av koncessionsavgift och ränta för tillstånd att sända lokalradio. Om det finns synnerliga skäl får Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala koncessionsavgift och ränta för tillstånd att sända lokalradio för en viss period.</P> <P class="p99 ft10">16</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB347d114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p11 ft11">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">14 § Avgift enligt denna lag omfattas av lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.</P> <P class="p101 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.</P> <P class="p102 ft2">Genom lagen upphävs lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. För koncessionsavgift på televisionens område som avser tid före den 1 oktober 2007 gäller fortfarande äldre bestämmelser.</P> <P class="p103 ft10">17</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p104 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningsuppdraget</SPAN></P> <P class="p105 ft37"><SPAN class="ft37">1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Direktiven</SPAN></P> <P class="p106 ft2">Min uppgift enligt direktiven har varit att göra en översyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område och att föreslå de författningsändringar som föranleds av övervägandena (dir. 2002:44, <SPAN class="ft23">bilaga 1</SPAN>).</P> <P class="p37 ft18">Jag skall beskriva förändringarna inom <NOBR>TV-området</NOBR> och analysera vilka konsekvenser utvecklingen har haft för konkurrenssituationen på <NOBR>TV-reklammarknaden.</NOBR> Vidare skall jag analysera hur konkurrenssituationen på <NOBR>TV-reklammarknaden</NOBR> kan komma att påverkas av skiftet från analog till digital sändningsteknik. Slutligen skall jag överväga behovet av att ändra reglerna för koncessionsavgift på <NOBR>TV-området,</NOBR> dels beträffande avgiftsskyldigheten, dels beträffande avgiftens storlek samt hur avgiften skall beräknas.</P> <P class="p107 ft37"><SPAN class="ft37">1.2</SPAN><SPAN class="ft39">Utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p106 ft2">Utredningsarbetet påbörjades i juni 2002. Det inleddes med att jag och utredningens sekretare besökte Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> för en närmare genomgång av hur reglerna om koncessionsavgift på TV- området fungerar och för en presentation av det svenska TV- landskapet.</P> <P class="p47 ft2">Jag och sekreteraren har under hela utredningsuppdraget haft löpande kontakter med företrädare för TV4 AB. För diskussioner om konkurrenssituationen på <NOBR>TV-reklammarknaden</NOBR> har vi besökt TV3, Kanal 5 och Annonsörsföreningen. Vi har också i dessa frågor haft kontakter med Konkurrensverket.</P> <P class="p3 ft2">Vi har också vid ett par tillfällen träffat företrädare för Teracom AB.</P> <P class="p5 ft2">Genom berörda departement i Norge (Kultur- och kyrkodepartementet) och Finland (Trafikministeriet) har jag fått</P> <P class="p108 ft10">19</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Utredningsuppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">del av motsvarande lagstiftning om koncessionsavgift på TV- området i dessa båda länder. Genom Independent Television Commission (ITC) har jag fått del av vad som gäller på området i fråga i Storbritannien. Jag och sekreteraren har också personligen besökt det finska Trafikministeriet för att närmare diskutera den finska regleringen till följd av skiftet från analog till digital sändningsteknik i marknätet.</P> <P class="p110 ft1">Jag har också låtit genomföra två särskilda studier. Professorn i massmedieekonomi Karl Erik Gustafsson vid Handelshögskolans fakultet vid Göteborgs universitet, har genomfört en analys av vilka konsekvenser utvecklingen haft för konkurrenssituationen på TV- reklammarknaden och hur konkurrenssituationen kan komma att påverkas av skiftet från analog till digital sändningsteknik (<SPAN class="ft31">bilaga 2</SPAN>). IRM, Institutet för reklam och mediestatistik har beskrivit den svenska reklam- och mediemarknadens utveckling åren <NOBR>1990–2001</NOBR> med fokus på <NOBR>TV-reklamens</NOBR> utveckling och gjort en prognos för <NOBR>TV-annonseringen</NOBR> och annonsmarknaden som helhet för åren 2002 och 2003 (<SPAN class="ft31">bilaga 3</SPAN>).</P> <P class="p111 ft2">MMS Mediamätning i Skandinavien AB har för min räkning tagit fram underlag för <NOBR>TV-kanalutvecklingen</NOBR> i Sverige för åren 1992 och 2002 (<SPAN class="ft23">bilaga 4</SPAN>).</P> <P class="p79 ft2">Parallellt med mitt uppdrag har frågan om digital marksänd TV i Sverige beretts inom Regeringskansliet. Till grund för det arbetet ligger <NOBR>Digital-TV-kommitténs</NOBR> betänkande Digital TV – modernisering av marknätet (SOU 2001:90). Först i mitten av mars 2003 överlämnades propositionen Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> (prop. 2002/03:72) till riksdagen. Riksdagen beräknas fatta beslut i frågan i slutet av maj. Jag har i mina överväganden därför fått utgå från propositionens förslag.</P> <P class="p112 ft10">20</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p104 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft38">Förändringar på </SPAN><NOBR>TV-området</NOBR></P> <P class="p105 ft37"><SPAN class="ft37">2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Framväxten av ett mångkanalsystem</SPAN></P> <P class="p89 ft2">Televisionen har funnits i Sverige i över fyrtio år. Då TV4 AB (dåvarande Nordisk Television AB) i november 1991 fick tillstånd att här i landet sända reklamfinansierad television genom en ny tredje markkanal hade den svenska televisionen utvecklats från ett enkanalsystem med en reglerad public <NOBR>service-TV</NOBR> med några timmars program per kväll till ett tvåkanalsystem år 1969 med två rikstäckande marksända public <NOBR>service-kanaler</NOBR> (Kanal 1 och TV2) och därefter till ett mångkanalsystem via satellitkanalerna under andra hälften av <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> <P class="p36 ft2">År 1992 när TV4 AB började sina sändningar fanns det fem svenskspråkiga <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som konkurrerade om samma publik – tre kanaler i det rikstäckande marknätet (Kanal 1, TV2 och TV4) och två satellitkanaler (TV3 och TV5 Nordic).</P> <P class="p47 ft2">I dag finns det utöver de två public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> SVT1 och SVT2 samt TV4 som distribueras via marknätet ett <NOBR>15-tal</NOBR> kommersiella kanaler som sänder via satellit och särskilt vänder sig till den svenska publiken. Därutöver finns det möjlighet för den svenska <NOBR>TV-publiken</NOBR> att ta emot ett stort antal <NOBR>TV-kanaler</NOBR> via satellit från hela världen (se vidare bilaga 4).</P> <P class="p37 ft1">De förändringar som skett på <NOBR>TV-området</NOBR> under de gångna fyrtio åren är en följd av den tekniska utvecklingen. Ny teknik har successivt medfört inte bara en utbyggnad av distributionsnät utan också en större kapacitet och därmed en möjlighet att distribuera flera <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Varje förändring har inneburit en omprövning av mediepolitiken och en diskussion om reglering eller avreglering. Krav på en fri <NOBR>TV-marknad</NOBR> med fri konkurrens har ställts mot krav på att televisionen skall vara ekonomiskt och politiskt oberoende för att kunna främja nationell kultur, folkbildning etc.</P> <P class="p113 ft2">Den nu pågående övergången till digital teknik i samtliga sändningsformer för televisionen – marknät, satellit och kabel –</P> <P class="p114 ft10">21</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft1">innebär nya villkor för televisionen. Övergången till digital teknik ger, utöver annat, sändningsutrymme till en lägre kostnad per kanal än dagens analoga teknik. Skälet är att det ryms många fler kanaler inom samma utrymme än tidigare oavsett om sändningen sker via marknätet, via satellit eller genom kabelnätet. Det innebär också att efterfrågan på sändningsutrymme kan tillgodoses i större utsträckning än tidigare. Sändningsutrymmet blir därmed inte längre en lika begränsad resurs som det hittills ansetts vara. Det senare – det skall särskilt framhållas – har gjort det möjligt att ge flera programföretag vid sidan av TV4 AB rätt att bedriva rikstäckande TV- sändningar med reklam i marknät.</P> <P class="p116 ft37"><SPAN class="ft37">2.2</SPAN><SPAN class="ft39">Utvecklingen av en licensfinansierad marksänd public </SPAN><NOBR>service-TV</NOBR> i Sverige</P> <P class="p117 ft1">Provsändningar av televisionsupptagningar kom igång i Sverige i mitten av <NOBR>1950-talet.</NOBR> Efter diskussion om <NOBR>reklam-TV</NOBR> skulle införas eller om televisionen skulle ges ett public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> ombildades dåvarande AB Radiotjänst år 1957 till AB Sveriges Radio och tilldelades av staten koncessionen för den marksända televisionsverksamheten. Samma år startade också reguljära TV- sändningar från Sveriges Radio. Enligt avtalet skulle verksamheten finansieras med licenser (apparatavgifter) och ha samma public <NOBR>service-inriktning</NOBR> som ljudradion. Det senare innebar att programmen skulle göras tillgängliga för alla och nå ut över hela landet. Programutbudet skulle kännetecknas av bredd och kvalitet. Programmen skulle både informera, underhålla och bilda. Särskild hänsyn skulle tas till minoriteter. Ett folkbildningsansvar skulle också åvila verksamheten. Televisionens centrala betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveckling skulle beaktas. Svenska artister och verk av svenska upphovsmän skulle i betydande omfattning förekomma i televisionen. Det är också det public <NOBR>service-ansvar</NOBR> som Sveriges Television alltjämt förvaltar.</P> <P class="p118 ft18">Den valda lösningen med en reglerad public <NOBR>service-TV</NOBR> med ett monopol på televisionssändningar riktade till den svenska publiken var som inledningsvis antytts inte någon självklar lösning. Privatfinansierad TV hade redan genomfört provsändningar och skulle således också ha kunnat få <NOBR>TV-rättigheterna.</NOBR> Samtidigt var det tekniskt sett bara möjligt att sända ut en <NOBR>TV-kanal</NOBR> över landet i marknätet, vilket talade för att en sådan kanal skulle vara reglerad i</P> <P class="p119 ft10">22</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p11 ft11">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft2">stället för fri. Från tidningsutgivarnas sida fanns också allvarliga farhågor för att en reklamfinansierad <NOBR>TV-kanal</NOBR> skulle ta över en stor del av tidningarnas annonsintäkter.</P> <P class="p4 ft40">I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> blev det tekniskt möjligt att bygga ut sändarnätet med ytterligare kanaler och år 1969 inrättades i enlighet med riksdagens beslut en andra <NOBR>TV-kanal</NOBR> – TV 2. Precis som vid <NOBR>TV-starten</NOBR> år 1957 stod nu valet mellan en kommersiell reklamfinansierad kanal och en licensfinansierad public servicekanal. Valet blev en kompromiss mellan fri konkurrens och public service. Statsmakterna stannade för att starta en ny public servicekanal i ”stimulerande tävlan” med den första kanalen. Därmed hade man uppnått, menade man, konkurrens på <NOBR>TV-området.</NOBR></P> <P class="p36 ft2">År 1978 gjordes Sveriges Radio om till en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag samt som dotterbolag för programverksamheten bl.a. Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Enligt avtalen med staten fick inte något av programföretagen i sändningarna medge kommersiell reklam mot vederlag. Sponsrade program tilläts dock inom vissa ramar.</P> <P class="p36 ft2">År 1986 träffades ett nytt avtal mellan Sveriges Radio och staten. Det nya avtalet föreskrev en ny kanalstruktur för televisionen. Den inbördes tävlan som hade lyfts fram vid tvåkanalstarten tonades ned. De båda kanalerna skulle i stället ha något olika profiler för att underlätta samordningen mellan dem. Kanal 1 blev rikskanal med Stockholm som bas. TV2 blev en distriktsbaserad kanal (Sverigekanalen).</P> <P class="p36 ft2">År 1992 bildade staten Teracom Svensk Rundradio AB. Det nya bolaget övertog huvudmannaskapet för marknätet (rundradionätet) från dåvarande Televerket.</P> <P class="p4 ft1">År 1993 upplöstes Sveriges <NOBR>Radio-koncernen.</NOBR> Programverksamheten överfördes i tre självständiga programföretag, varav Sveriges Television är ett. I syfte att bevara Sveriges Televisions oberoende och integritet i förhållande till staten, olika intresseorganisationer m.fl. överfördes ägandet av Sveriges Television till en särskild förvaltningsstiftelse.</P> <P class="p121 ft21">År 1996 döptes Sveriges Televisions båda kanaler om till SVT1 och SVT2. Samtidigt upphörde uppdelningen i en Stockholmskanal och en distriktsbaserad Sverigekanal.</P> <P class="p122 ft10">23</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft42"><SPAN class="ft37">2.3</SPAN><SPAN class="ft41">Reklamfinansierad satellitsänd TV bryter Sveriges Televisions monopol på televisionssändningar</SPAN></P> <P class="p117 ft1">Trots att den svenska televisionen skulle vara fri från reklam började den svenska marknaden för <NOBR>TV-reklam</NOBR> att exploateras i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Användningen av satelliter för att sända TV- program till allmänheten gav publiken och annonsörerna alternativ till de marksända kanalerna. Redan 1983 hade försökssändningar med <NOBR>kabel-TV</NOBR> inletts och 1986 hade sändningsmöjligheterna permanentats. En särskild myndighet – Kabelnämnden – inrättades med uppgift att ge tillstånd till uppbyggnaden av <NOBR>kabel-TV-nät;</NOBR> en uppbyggnad som successivt gjorde de utländska satellitkanalerna tillgängliga i allt fler bostadsområden samtidigt som Kanal 1 och TV 2 också distribuerades via dessa nät. Det senare säkerställdes genom den vidaresändningsplikt som ålades <NOBR>kabel-TV-näten.</NOBR> Samma år infördes också förbud mot reklam dels i program utsända inom Sverige, dels i utländska kanaler om reklamen var riktad särskilt till en svensk publik.</P> <P class="p124 ft2">År 1987 startade den privatägda reklamfinansierade svenskspråkiga TV3 satellitsändningar från England som i huvudsak vände sig till den del av den svenska publiken som var ansluten till kabelnät. Därmed bröts Sveriges Televisions monopol på televisionssändningar som riktade sig direkt till den svenska publiken.</P> <P class="p40 ft2">År 1989 inledde den privatägda reklamfinansierade svenskspråkiga Nordic Channel (senare namnändrat till Kanal 5) satellitsändningar från England. Året därpå började även den privatägda reklamfinansierade Nordisk Television AB (senare namnändrat till TV4 AB) sända svenskspråkiga TV4 via den svenska satelliten <NOBR>Tele-X.</NOBR> Omkring 45 procent av de svenska hushållen kunde då ta emot reklamfinansierade <NOBR>TV-sändningar</NOBR> via satellit.</P> <P class="p125 ft37"><SPAN class="ft37">2.4</SPAN><SPAN class="ft39">Den marksända televisionen öppnas för reklamfinansierade sändningar</SPAN></P> <P class="p126 ft2">Under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> aktualiserades på nytt frågan om reklamfinansiering av svensk marksänd television samtidigt som det fanns kapacitet i marknätet för en tredje rikstäckande kanal. En statlig utredning om reklamen och den framtida <NOBR>TV-politiken</NOBR></P> <P class="p127 ft10">24</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p11 ft11">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft40">tillsattes, <NOBR>TV-utredningen,</NOBR> U 1989:04. Utredningen redovisade sina överväganden i betänkandet <NOBR>TV-politiken,</NOBR> SOU 1989:73. Införandet av reklamen i den svenska televisionen ansågs enligt <NOBR>TV-utredningen</NOBR> oundviklig eftersom ett fasthållande vid reklamförbudslinjen inte skulle leda till att reklamen hölls borta från vårt land utan bara att satellitkanalerna ensamma fick exploatera reklammarknaden. Frågan gällde i stället enligt utredningen på vilket sätt reklam skulle användas för att finansiera den svenska televisionen (public service). <NOBR>TV-utredningen</NOBR> presenterade tre huvudalternativ för hur detta skulle kunna anordnas. Samtliga alternativ förutsatte att de reklamfinansierade programmen sändes ut i ett rikstäckande nät från marksändare och uppfyllde i demokratisk ordning fastställda krav på kvalitet och omväxling. Det första alternativet innebar att reklamsändningar inleddes av Sveriges Television i den ena av företagets två kanaler eller i båda. Enligt det andra alternativet skulle Sveriges Television delas upp i två företag, ett för varje kanal. Det ena företaget skulle lämna Sveriges Radiokoncernen och sända helt reklamfinansierade program, medan det andra stannade kvar i koncernen och sände avgiftsfinansierade <NOBR>(TV-licens)</NOBR> program utan reklam. Utredningens tredje alternativ innebar att ett fristående programföretag skulle sända <NOBR>TV-program</NOBR> med reklam i en nyupprättad rikstäckande tredje kanal samtidigt som Sveriges Television fortsatte sina avgiftsfinansierade sändningar utan reklam i två kanaler.</P> <P class="p129 ft40">Våren 1991 föreslog regeringen i propositionen (1990/91:149) om radio- och <NOBR>TV-frågor</NOBR> att den marksända televisionen skulle öppnas för reklamfinansierade sändningar genom en ny tredje TV- kanal och att den skulle drivas av ett företag utanför Sveriges Radiokoncernen. Riksdagen beslutade därefter att en ny reklamfinansierad <NOBR>TV-kanal</NOBR> skulle få startas i Sverige (KU39, rskr. 370). Den nya kanalen skulle enligt beslutet kunna bedriva rikstäckande marksändningar av <NOBR>TV-program</NOBR> med reklam i Sverige medan programföretagen inom Sveriges <NOBR>Radio-koncernen</NOBR> inte skulle sända betalda annonser. I november samma år gavs Nordisk Television AB (senare namnändrat till TV4 AB) tillstånd att här i landet sända televisionsprogram i rundradiosändning. Enligt det avtal som ingicks i samband med att tillståndet gavs skulle bolaget använda ett sändarnät som skulle byggas ut till att nå omkring 99,8 procent av Sveriges befolkning; dock behövde endast 98 procent nås om programmen även sändes ut via satellit. I avtalet angavs vidare att bolaget skulle få sända reklam mot vederlag och program</P> <P class="p130 ft10">25</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft2">mot betalning men att det endast fick ske under annonstid. Det nu gällande sändningstillståndet för TV4 AB innehåller likalydande villkor (se avsnitt 4.2.3).</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft37">2.5</SPAN><SPAN class="ft39">Utvecklingen av ny teknik i samtliga sändningsformer</SPAN></P> <P class="p133 ft2">Som inledningsvis nämnts innebär den nu pågående övergången till digital teknik i samtliga sändningsformer för televisionen en effektivare <NOBR>TV-distribution.</NOBR> Övergången till digital teknik ger sändningsutrymme till en lägre kostnad per kanal än dagens analoga teknik på grund av att det helt enkelt ryms fler kanaler – mellan fyra till sex kanaler – inom samma frekvensutrymme än vad det gör med analog teknik. Digitaliseringen öppnar därutöver för tillämpningar som hittills varit förknippade med andra medier än TV. Exempel på sådana tillämpningar är elektronisk handel, elektronisk post eller informationssökning (se SOU 2001:90).</P> <P class="p111 ft2">Särskilt för marknätet där det begränsade frekvensutrymmet i princip inte har kunnat utnyttjas för mer än tre kanaler har den nya tekniken inneburit helt nya möjligheter. Det gör att marknätet har kunnat öppnas för fler programföretag än Sveriges Television AB och TV4 AB.</P> <P class="p134 ft23">Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i satellit och kabel</P> <P class="p135 ft2">Reguljära digitala satellitsändningar inleddes år 1995 från satelliten <NOBR>Tele-X</NOBR> (numera Siriussatelliterna). Av de två svenska satellitdistributörerna (se avsnitt 3.3) inledde Canal Digital Sverige AB digitala sändningar hösten 1998. Viasat AB inledde digitala satellitsändningar hösten 2000. Sedan år 2001 sänder de båda satellitoperatörerna i stort sett hela sitt programutbud med digital teknik. Båda bolagen avser att helt upphöra med de analoga sändningarna. De flesta satellitsända <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> för den svenska marknaden sänds numera med endast digital teknik. De abonnenter som tidigare abonnerade på analog <NOBR>satellit-TV</NOBR> har fått digital mottagarutrusning gratis av företagen som säljer <NOBR>satellit-TV-</NOBR> abonnemang.</P> <P class="p136 ft2">År 1997 inleddes digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i kabelnät av com hem ab. UPC Sverige AB inledde sådana sändningar i slutet av</P> <P class="p137 ft10">26</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p11 ft11">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft2">år 2001. Efter förvärvet av kabelföretaget Sweden On Line AB erbjuder Telenor Vision AB sina abonnenter digitala kabelsändningar. Nästan alla kabelanslutna hushåll tar emellertid än så länge emot programmen med enbart analog teknik.</P> <P class="p138 ft23">Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i marknät</P> <P class="p89 ft2">Våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle införas i Sverige (prop. 1996/97:67, bet. 1997/97:KU17, rskr. 1996/97:178)<SPAN class="ft4">. </SPAN>Beslutet innebar att digital marksänd TV skulle införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till på vilket sätt verksamheten skulle fortsätta. Förutsättningarna skulle redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Sändningsverksamheten skulle i sin helhet bekostas av de medverkande företagen. Parallellt med sändningsverksamheten har det skett ett utvärderingsarbete genom <NOBR>Digital-TV-kommitténs</NOBR> försorg (Ku 1997:06).</P> <P class="p121 ft2">De digitala sändningarna – som ursprungligen omfattade fem områden med sammanlagt omkring 50 procent av Sveriges befolkning – kom i gång successivt under år 1999 och början av år 2000. Samtidigt tog staten genom <NOBR>Teracom-koncernen</NOBR> initiativ till uthyrning av avkodare (s.k. set <NOBR>top-boxar)</NOBR> för att hushållen skulle kunna ta emot de digitala marksändningarna i sina analoga TV- mottagare. År 2000 nådde de sändningarna i de fem försöksområdena full omfattning med omkring 18 <NOBR>TV-kanaler</NOBR> i samtliga områden.</P> <P class="p121 ft2">I november 2000 beslutade riksdagen att marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> skulle få byggas ut i hela landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).</P> <P class="p47 ft2">Regeringen har vid olika tillfällen beslutat om tillstånd att sända marksänd television med digital sändningsteknik. Efter riksdagens beslut om att digital marksänd TV skulle få byggas ut till att omfatta hela landet har tillstånden ändrats så att de ger rätt att sända i hela landet. Flera av tillstånden innebär också rätt att sända <NOBR>TV-program</NOBR> med reklam. I april 2003 hade tolv programföretag regeringens tillstånd att sända sina program med digital teknik i marknät. En redogörelse för vilka företag som har tillstånd finns i avsnitt 3.2.</P> <P class="p139 ft10">27</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft2">Det finns för närvarande fem sändarnät för marksänd digital TV. Fyra av näten når omkring 90 procent av den fast bosatta befolkningen i Sverige. Ett femte nät når omkring 50 procent av befolkningen. För omkring 90 procent av Sveriges befolkning finns det för närvarande tekniska förutsättningar att ta emot digital marksänd TV. Antalet hushåll som anskaffat nödvändig mottagarutrustning och således faktisk utnyttjar denna möjlighet är än så länge få. Enligt uppgift från Boxer <NOBR>TV-Access</NOBR> AB hade omkring 140 000 abonnemang tecknats för att kunna ta emot digital marksänd TV i slutet av år 2002.</P> <P class="p141 ft2"><NOBR>Digital-TV-kommittén</NOBR> överlämnade i november 2001 sitt slutbetänkande Digital TV – modernisering av marknätet (SOU 2001:90). Kommittén föreslog bl.a. att de analoga marksändningarna skulle avvecklas år 2007.</P> <P class="p41 ft1">I mars 2003 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen 2002/03:72 Digitala <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> I propositionen föreslås att de digitala <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> byggs ut och att de analoga TV- sändningarna skall ha upphört senast den 1 oktober 2007. Minst två sändarnät skall byggas ut så att de når mellan 98 och 99 procent av befolkningen. De sändarnät som har den största räckvidden skall i första hand användas av Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio och för andra sändningar som sker med stöd av sändningstillstånd med villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt programutbud. De digitala marksändningarna som skall kunna tas emot utan villkor om särskild betalning skall sändas okrypterat. Vidare har föreslagits att en särskild kommission skall förbereda skiftet från analoga till digitala marksändningar. Skiftet skall ske etappvis och kan tidigast inledas när lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa <NOBR>TV-program</NOBR> i kabelnät har anpassats till att alla marksändningar är digitala. Enligt regeringens bedömning skall en sådan ändrad lagstiftning kunna träda i kraft under år 2005. Propositionen har ännu inte (april 2003) behandlats av riksdagen.</P> <P class="p142 ft2">En närmare redovisning av den hittillsvarande utbyggnaden av de digitala marknäten lämnas i avsnitt 3.2.</P> <P class="p143 ft10">28</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p11 ft11">Förändringar på <NOBR>TV-området</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft23">Hushållens tillgång till <NOBR>digital-TV</NOBR></P> <P class="p106 ft2">Något mer än 70 procent av landets <NOBR>TV-tittare</NOBR> har möjlighet att ta emot fler kanaler än de tre analoga markanalerna SVT1, SVT2 och TV4.</P> <P class="p47 ft2">Omkring 45 procent av tittarna tar emot programmen via kabelnät, 25 procent via egen eller samägd parabolantenn och 35 procent via en <NOBR>tak-,</NOBR> <NOBR>fönster-,</NOBR> balkong- eller bordsantenn. Ett mindre antal tittare tar också emot programmen genom uppkoppling mot Internet. Att summan blir mer än 100 procent förklaras av att olika <NOBR>TV-apparater</NOBR> hos en och samma tittare kan ha olika mottagningssätt.</P> <P class="p121 ft2">Enligt Nordicoms Mediebarometer 2002 har 20 procent av befolkningen tillgång till <NOBR>digital-TV.</NOBR> Samma resultat redovisar MMS i en intervjuundersökning genomförd i oktober 2002. Hur stor andel av dem med tillgång till <NOBR>digital-TV</NOBR> som tar emot programmen i marknätet framgår inte av undersökningarna. En bearbetning av redovisade uppgifter i MMS Basundersökning 2002 ger dock följande fördelning.</P> <P class="p145 ft2"><SPAN class="ft23">Tabell 2.1. </SPAN>Andel av hela <NOBR>TV-befolkningen</NOBR> <NOBR>3–99</NOBR> år som har tillgång till digitala respektive analoga sändningar hösten 2002.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p11 ft2">Markdistribution</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p11 ft2">Kabeldistribution</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p146 ft20">Satellitdistribution</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p147 ft43">Digitala</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p148 ft43">3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p18 ft43">4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p146 ft20">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p147 ft2">Analoga</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p149 ft2">28</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td39"><SPAN class="p150 ft2">42</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p146 ft20">12</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft6"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>MMS Basundersökning 2002:2.</P> <P class="p152 ft21">Detta stämmer väl med uppgifterna från Boxer <NOBR>TV-Access</NOBR> AB om 140 000 abonnemang för marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> vid årsskiftet 2002/2003.</P> <P class="p153 ft10">29</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p104 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft38">Det svenska </SPAN><NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</P> <P class="p105 ft37"><SPAN class="ft37">3.1</SPAN><SPAN class="ft39">En inledande översikt</SPAN></P> <P class="p106 ft2">I stort sett alla hushåll i Sverige har TV. Dessa tar i huvudsak emot sina <NOBR>TV-program</NOBR> från sändningar i marknät, sändningar via kabel- <NOBR>TV-nät</NOBR> eller genom sändningar över satellit. Sändningarna kan vara analoga eller digitala.</P> <P class="p47 ft2">Uppskattningsvis tar enligt Mediamätning i Skandinavien MMS AB (MMS Årsrapport hösten 2002) omkring 35 procent av TV- hushållen emot sina <NOBR>TV-program</NOBR> via egen <NOBR>tak-,</NOBR> fönster- eller</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft2">balkongantenn</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p154 ft2">eller via en gemensam</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p11 ft2">centralantenn,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p12 ft2">omkring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p11 ft2">45 procent tar</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p154 ft2">emot programmen via</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td42"><SPAN class="p155 ft2">kabelnät och</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td43"><SPAN class="p13 ft2">omkring</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft2">25 procent via egen eller samägd parabolantenn. Ett mindre antal hushåll tar också emot programmen från sändningarna genom uppkoppling mot Internet. Mer än hälften av alla <NOBR>TV-hushåll</NOBR> har fler än en <NOBR>TV-apparat.</NOBR> Olika <NOBR>TV-apparater</NOBR> hos ett hushåll kan ha olika mottagningssätt.</P> <P class="p156 ft2">Enligt MMS Årsrapport har något mer än 72 procent av de svenska <NOBR>TV-hushållen</NOBR> tillgång till fler kanaler än de tre markkanalerna SVT1, SVT2 och TV4.</P> <P class="p47 ft2">De största svenska <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> (bedömda utifrån antal faktiska tittare) är SVT1, SVT2 och TV4 som sänds via marknät. Sedan följer TV 3, Kanal 5, Eurosport, ZTV, MTV och TV6 som sänds via satellit. Alla med undantag av SVT1 och SVT2 är reklamfinansierade. SVT 1 och SVT2 är licensfinansierade.</P> <P class="p36 ft2">Två av kanalerna är utländska. Det är Eurosport och MTV. Gemensamt gäller att utländska kanaler i ökad utsträckning genom bl.a. svensk speakerröst eller textning av programmen anpassas till det språkområde de vänder sig till.</P> <P class="p36 ft2">Marknätet ägs och drivs av det statliga bolaget Teracom AB. De största <NOBR>kabel-TV-operatörerna,</NOBR> dvs. de företag som bedriver sändningsverksamhet genom kabel (tråd), är com hem ab, UPC, Kabelvision och Sweden On Line. För administrationen av</P> <P class="p157 ft10">31</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">sändningar från satellit till svenska hushåll finns i Sverige två företag, Canal Digital och Viasat.</P> <P class="p158 ft2">TV4 är den enda reklamfinansierade <NOBR>TV-kanal</NOBR> vars sändningar i stort sett hela befolkningen inte bara har möjlighet att ta emot utan också har faktiska förutsättningar att titta på. Det beror dels på att TV4 är den enda reklamfinansierade kanalen som har sändningstillstånd i det analoga rikstäckande marknätet, dels på att <NOBR>kabel-TV-</NOBR> företagen är skyldiga att vidaresända TV4 i sina kabelnät (s.k. must carry). I detta avseende har kanalen TV4 liksom Sveriges Televisions kanaler SVT1 och SVT2, som också sänds i det analoga rikstäckande marknätet, en särställning i förhållande till alla andra konkurrerande <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> De senare har till helt nyligen varit hänvisade till att sända sina program via satellit för mottagning endast via parabolantenn eller kabelnät. Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> har emellertid statsmakterna beslutat om en digitalisering av marknätet, vilket bl.a. gett andra programföretag än Sveriges Television AB och TV4 AB möjlighet att också få sända program i marknät (se avsnitt 3.2).</P> <P class="p159 ft2">En närmare redovisning av kanalutbudet, hushållens tillgång till kanaler och <NOBR>TV-tittandet</NOBR> lämnas i avsnitt 7 och bilaga 4.</P> <P class="p160 ft37"><SPAN class="ft37">3.2</SPAN><SPAN class="ft39">Marksänd TV</SPAN></P> <P class="p161 ft23">Analoga nät</P> <P class="p76 ft2">I Sverige finns ett rikstäckande nät av marksändare för distribution av <NOBR>TV-program.</NOBR> Sändarnätet anlades från början för att betjäna Sveriges Television och dess public serviceverksamhet. Sändarnätet för TV4 är tekniskt samordnat med sändarnätet för Sveriges Television genom att samma stationsanläggningar och antennsystem används.</P> <P class="p158 ft1">Sändarnätet för Sveriges Televisions båda kanaler SVT1 och SVT2 består av 54 större sändarstationer och omkring 600 mindre stationer. Sändarnätet för SVT1 byggdes upp under perioden 1958– 1964 och för SVT2 under perioden <NOBR>1969–1971.</NOBR> Näten har en befolkningstäckning på närmare 100 procent (99,8 %).</P> <P class="p162 ft3">Sändarnätet för TV4 består av 54 större sändarstationer och ett <NOBR>20-tal</NOBR> mindre stationer. Sändarnätet byggdes upp under perioden <NOBR>1991–1993.</NOBR> Befolkningstäckningen är närmare 98 procent.</P> <P class="p163 ft10">32</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <P class="p0 ft13">SOU 2003:47 Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</P> <P class="p144 ft23">Digitala nät</P> <P class="p164 ft2">Från början skedde samtliga sändningar i marknätet med analog teknik. Våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle införas i Sverige (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Under en första etapp skulle sändningarna inledas på ett begränsat antal områden (fem stycken) i landet och med möjlighet för staten att successivt ta ställning till på vilket sätt verksamheten skulle fortsätta. Förutsättningarna skulle redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodosågs. Sändningsverksamheten skulle i sin helhet bekostas av medverkande företag.</P> <P class="p121 ft2">Sändningarna kom igång successivt under år 1999 och i början av år 2000. Parallellt med sändningsverksamheten har det skett ett utvärderingsarbete genom <NOBR>Digital-TV-kommitténs</NOBR> försorg. I november 2000 beslutade riksdagen att marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> skulle få byggas ut till att omfatta hela landet (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).</P> <P class="p37 ft2">Sändningsrätten omfattade ursprungligen fem områden med sammanlagt 50 procent av Sveriges befolkning. Efter riksdagens beslut att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet har också sändningsrätten sträckts ut till att omfatta hela landet. Vissa tillstånd ger endast rätt att sända i en viss del av landet. Samtliga sändningstillstånd gäller till utgången av år 2003.</P> <P class="p36 ft2">I dagsläget finns det fem sändarnät för marksänd digital TV. Ett sjätte nät planeras. Fyra av de befintliga näten når omkring 90 procent av den fasta bosatta befolkningen i Sverige. Det femte nätet når omkring 50 procent av den fast bosatta befolkningen. Varje sändarnät rymmer minst 4 <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> För att digitala TV- sändningar skall kunna tas emot krävs en särskild avkodare. Avkodaren kan vara en tillsats till <NOBR>TV-mottagaren,</NOBR> en s.k. set topbox, eller vara inbyggd i själva <NOBR>TV-mottagaren.</NOBR> Det av Teracom till 70 procent ägda bolaget Boxer <NOBR>TV-Access</NOBR> AB hyr ut utrustning för mottagning av digital marksänd TV i Sverige. Enligt bolaget fanns det i slutet av år 2002 omkring 140 000 abonnenter i det digitala marknätet.</P> <P class="p165 ft18">Regeringen har nyligen (mars 2003) föreslagit att de digitala TV- sändningarna skall byggas ut och att de analoga <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> skall upphöra efter en övergångsperiod (prop. 2002/03:72). Enligt förslaget skall minst två digitala sändarnät med plats för åtta TV- kanaler byggas ut så att de får samma räckvidd som de nuvarande</P> <P class="p166 ft10">33</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft40">54 huvudsändarna. Dessa nät skall i första hand användas av Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio och för andra sändningar som sker med stöd av sändningstillstånd med villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt programutbud. Enligt regeringens bedömning kan den angivna räckvidden vara uppnådd senast vid utgången av år 2005. De analoga <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> läggs ned etappvis. Nedläggningen skall inledas tidigast när lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa <NOBR>TV-program</NOBR> i kabelnät har anpassats till att alla marksändningar är digitala. De analoga sändningarna skall ha upphört helt senast den 1 oktober 2007.</P> <P class="p119 ft23">Marknätsoperatörer</P> <P class="p167 ft40"><SPAN class="ft32">Teracom AB </SPAN>äger och driver de analoga och digitala marknäten. Bolaget är helägt av staten och moderbolag i Teracomkoncernen. För bolagets verksamhet gäller delvis olika ekonomiska principer beroende på om verksamheten är konkurrensutsatt eller inte. Icke konkurrensutsatt verksamhet, t.ex. de analoga utsändningarna av television för Sveriges Television AB:s och TV4 AB:s kanaler skall bedrivas med skälig lönsamhet, vilket innebär att prissättningen skall baseras på självkostnadskalkyler. Priset sätts därför oberoende av hur många tittare som faktiskt använder sig av mottagningsformen. För den konkurrensutsatta verksamheten, dit digitala utsändningar av television hör, gäller en marknadsanpassad prissättning, vilket i det här fallet innebär att <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> betalar ett visst belopp för varje tittare som använder sig av mottagningsformen. Vidare gäller ett något lägre avkastningskrav för den analoga sändningsverksamheten än för den digitala (se prop. 1991/92:140. bet. 1991/92:KrI28, rskr. 1991/92:329 och prop. 1998/99:1, utg.omr.17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).</P> <P class="p168 ft2"><SPAN class="ft23">Boxer </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">TV-Access</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> AB </SPAN>som ägs till 70 procent av Teracom AB och till 30 procent av Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ.) hyr ut utrustning för mottagning av <NOBR>digital-tv</NOBR> i analoga <NOBR>TV-apparater</NOBR> <NOBR>(digital-tv-boxar)</NOBR> via återförsäljare och bedriver tjänster kring interaktiv <NOBR>digital-tv.</NOBR> Vidare tillhandahåller bolaget en branschgemensam och konkurrensneutral plattform för paketering, distribution och i förekommande fall också försäljning till en svensk publik av <NOBR>tv-program</NOBR> och andra tjänster som sänds via i första hand Teracoms digitala marknät.</P> <P class="p169 ft10">34</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p11 ft11">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft3">Teracom AB har som framgått monopol på att distribuera rikstäckande analoga marksändningar av television. Något rättsligt hinder för någon annan operatör att jämte Teracom AB distribuera rikstäckande digitala sändningar av television i marknät finns inte. Höga investeringskostnader för att bygga ett sådant nät innebär dock att Teracom AB i praktiken har ett monopol.</P> <P class="p171 ft4">Sändningar med analog teknik</P> <P class="p89 ft2">Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och TV4 AB har regeringens tillstånd att sända sina <NOBR>TV-program</NOBR> med analog teknik i marknät över hela landet. Bolagens sändningstillstånd går ut den 31 december 2005. Enligt sändningsvillkoren är bolagen skyldiga att anlita Teracom som sändningsoperatör för distributionen av dessa sändningar.</P> <P class="p36 ft2">För sändningarna betalar bolagen en distributionsavgift. Prissättningen baseras som nämnts på självkostnadskalkyler för Teracom AB. Enligt uppgift från Teracom är kostnaden för drift och underhåll av det analoga marknätet omkring 160 miljoner kronor om året exklusive moms per frekvens (som rymmer <NOBR>4–6</NOBR> programtjänster).</P> <P class="p138 ft4">Sändningar med digital teknik</P> <P class="p172 ft2">Som nämnts finns det i dagsläget fem digitala sändarnät. Fyra av näten når omkring 90 procent av befolkningen och det femte omkring 50 procent. I april 2003 hade tolv programföretag regeringens tillstånd att sända sina <NOBR>TV-program</NOBR> med digital teknik i marknät. De är Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV4 AB, Kanal 5 AB, Canal+ Television AB, DTU Television AB, TV Linköping LänkoMedia AB, Skånekanalen AB, Discovery Communication Europe, Eurosport Sales Organisation, MTV Networks Europe och NonStop Television AB.</P> <P class="p121 ft2">Tillstånden ger programföretagen, med undantag för TV Linköping LänkoMedia AB och Skånekanalen AB rätt att sända i hela landet. För DTU Television AB gäller att företaget får sända i hela landet med undantag för Östergötland och Skåne. TV Linköping LänkoMedia AB:s sändningar är begränsade till Östergötland och Skånekanalen AB:s sändningar till Skåne.</P> <P class="p173 ft10">35</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft2">Nuvarande sändningstillstånd ger programföretagen rätt att sända sammanlagt 18 rikstäckande kanaler eller programtjänster. Av dessa kanaler och programtjänster är – förutom TV4 AB:s tre kanaler – sex reklamfinansierade. Dessa är Kanal 5, ”DTU7/Noll- Ettan/Skånekanalen”, Discovery Channel, Animal Planet, Eurosport, MTV och E!. En beskrivning av programföretagens kanaler och hur programföretagen finansierar sin verksamhet lämnas nedan i avsnittet Aktörerna i marknät.</P> <P class="p42 ft2">Sändningstillstånden ger som sagts flertalet programföretag rätt att sända i hela landet. Eftersom inte något av sändarnäten ännu är fullt utbyggt innebär detta dock i praktiken att ingen sändning kan nå hela landet. Enligt sändningsvillkoren är programföretagen visserligen i princip fria att välja sändningsoperatör för sändningarna. Men för närvarande finns inte någon annan sändningsoperatör än Teracom som distribuerar <NOBR>TV-program</NOBR> med digital teknik i marknät.</P> <P class="p175 ft21">För sändningarna betalar programföretagen en marknadsanpassad distributionsavgift. Uppgifter om hur stor denna avgift är för respektive programföretag är inte offentliga.</P> <P class="p176 ft4">Aktörerna i marknät</P> <P class="p177 ft2"><SPAN class="ft23">Sveriges Television AB </SPAN>ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Stiftelseformen har valts för att säkerställa att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer m.fl. Ledamöterna i förvaltningsstiftelsen utses av regeringen.</P> <P class="p110 ft2">Sveriges Television har som public <NOBR>service-företag</NOBR> primärt som syfte att till hela den svenska befolkningen distribuera sändningar som tillgodoser alla människors smakriktningar och behov. Det innebär bl.a. att man skall sända program som värnar om det svenska språket, speglar de olika kulturer som finns i Sverige, medverkar till folkbildningen och tar ansvar för särskilda publikgrupper som i den kommersiella televisionen ställs utanför (prop. 2000/01:94 och Sveriges Televisions sändningstillstånd).</P> <P class="p110 ft3">Sveriges Television bedriver sändningar över marknätet med såväl analog som digital teknik samt i satellit. Bolaget erbjuder för närvarande fem kanaler; SVT1, SVT2, 24, Barnkanalen och SVT Europa samt <NOBR>text-TV</NOBR> och verksamhet på Internet. SVT1 och SVT2</P> <P class="p178 ft10">36</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p11 ft11">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft2">sänds analogt och digitalt i marknät, medan övriga kanaler enbart sänds digitalt, 24 och Barnkanalen i samtliga distributionsformer och SVT Europa över satellit. 24 och Barnkanalen sänds över satellit av Canal Digital och Viasat samt i com hems och UPC:s digitala kabelnät. Dessutom sänds SVT1 och SVT2 i kabelnät på grund av den vidaresändningsplikt (must carry) som gäller enligt radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P> <P class="p37 ft1">Finansieringen av verksamheten sker i huvudsak med TV- avgifter (apparatavgifter<SPAN class="ft44">) </SPAN>vilka betalas in till det särskilda rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Riksdagen fastställer varje år storleken på de medel som skall tilldelas Sveriges Television från kontot. En mindre del av verksamheten finansieras med sponsring av sportsändningar, visningsrätter och tekniska tjänster. Tidigare bidrog även TV4 AB:s koncessionsavgift till finansieringen av verksamheten genom att medlen tillfördes rundradiokontot. Från och med år 1996 betalas dock dessa medel in till statskassan (prop. 1994/95:100 bil 12, bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367).</P> <P class="p180 ft31">Sveriges Utbildningsradio AB <SPAN class="ft1">ägs också av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Samma krav på självständighet som gäller för Sveriges Television i förhållande till staten, olika intresseorganisationer m.fl. gäller också för Sveriges Utbildningsradio. Sveriges Utbildningsradio erbjuder utbildningsprogram och kurser till barn, ungdomar och vuxna på olika utbildningsnivåer inom samtliga utbildningsområden. Sveriges Utbildningsradio bedriver sändningar över marknätet med såväl analog som digital teknik. Bolaget har inga egna kanaler utan sänder sina program enbart i Sveriges Televisions båda kanaler SVT1 och SVT2. Finansieringen av verksamheten sker genom att företaget tilldelas 4,7 procent av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">TV-avgiftsmedlen.</SPAN></NOBR></P> <P class="p165 ft1"><SPAN class="ft31">TV4 AB </SPAN>ägs till huvuddelen av Bonnier och Alma Media samt Modern Times Group AB (MTG). TV4 AB sänder kanalerna TV4, TV4 plus, chattjänsten Mediteve och CNN. I <NOBR>TV4-sfären</NOBR> ingår även 16 lokala <NOBR>TV-stationer</NOBR> och TV4 Interaktiv som består av TV4.se och TV4 <NOBR>Text-TV.</NOBR> Den lokala <NOBR>TV-organisationen</NOBR> är organiserad i fem helägda bolag samt två stationer utan ägande från TV4 AB. TV4 AB sänder kanalen TV4 över marknät med såväl analog som digital teknik. Det gäller även kanalen TV4 plus. Chattjänsten Mediteve sänds endast digitalt i marknätet. Kanalen TV4 sänds även över satellit och kabel med både analog och digital teknik. Kanalen vidaresänds också som tidigare nämnts i <NOBR>kabel-TV-</NOBR></P> <P class="p108 ft10">37</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft2">nät på grund av den vidaresändningsplikt (must carry) som gäller enligt radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> TV4 plus distribueras även i kabelnät av bl.a. com hem ab, Canal Digital, Sweden On Line och Telenor Vision. Finansieringen av programverksamheten sker huvudsakligen genom reklam och sponsring. För sin ensamrätt att sända <NOBR>TV-program</NOBR> med reklam i det analoga marknätet betalar TV4 AB en koncessionsavgift till staten (se vidare avsnitt 4.4).</P> <P class="p182 ft2"><SPAN class="ft23">Kanal 5 AB </SPAN>startade år 1989 under namnet Nordic Channel. Bolaget ägs av Scandinavian Broadcasting System (SBS) med huvudkontor i Luxemburg. Bolaget har tillstånd att sända Kanal 5 över marknät med digital teknik. Kanalen sänds även via satellit från Storbritannien. SBS finns i ytterligare sju länder i Europa. Finansieringen av programverksamheten sker genom reklam och sponsring.</P> <P class="p41 ft40"><SPAN class="ft32">CANAL+ Television AB </SPAN>ingår i Canal+ Group som i sin tur ägs av Vivendi Universal. Bolaget finns i tio länder i Europa och fyra länder i Afrika. År 1997 lanserade bolaget fem kanaler för den nordiska <NOBR>TV-marknaden,</NOBR> varav Canal+, Canal+ Gul och Canal+ Blå sänds i Sverige. Bolaget har tillstånd att sända de tre kanalerna över marknätet med digital teknik. Kanalerna sänds också i satellit och kabel med både analog och digital teknik med undantag för Canal+Blå som inte sänds analogt via kabel. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsavgifter <NOBR>(betal-TV).</NOBR></P> <P class="p40 ft2"><SPAN class="ft23">DTU Television AB </SPAN>ägs av Malmö Mediaintressenter AB, ISB Movieproduction AB och Sky Ventures. Malmö Mediaintressenter AB är även huvudägare i Sydtelevision som i sin tur äger Skånekanalen. Bolaget driver kanalen DTU7 som lanserades i början av år 2001. Kanalens innehåll riktar sig i huvudsak till etniska minoritetsgrupper som bor i Sverige i dag. Målgrupper är personer med arabiskt, bosniskt, <NOBR>kosovo-albanskt,</NOBR> persiskt, rumänskt, serbiskt och turkiskt ursprung. Bolaget har tillstånd att sända kanalen DTU7 över marknätet med digital teknik i hela Sverige med undantag för Östergötland och Skåne. Kanalen sänds även i com hems <NOBR>kabel-TV-nät.</NOBR></P> <P class="p183 ft3"><SPAN class="ft29">TV Linköping LänkoMedia AB </SPAN>driver kanalen <NOBR>Noll-Ettan.</NOBR> Bolaget är ett helägt dotterbolag till <NOBR>Lokal-TV</NOBR> Nätverket i Sverige AB som i sin tur ägs av Egmont Holding AB, Visit AB, TV Holding i Sverige AB och Göran Nord. Kanalen sänder lokala och regionala nyheter, sport och underhållning samt information för företag och organisationer i regionen. Bolaget har tillstånd att sända kanalen i det digitala marknätet över Östergötland. Kanalen</P> <P class="p176 ft10">38</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p11 ft11">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft1">sänds också i ett flertal <NOBR>kabel-TV-nät</NOBR> i Östergötland. Sändningarna är även tillgängliga via Internet. Programverksamheten finansieras genom reklam och <NOBR>TV-produktionsuppdrag.</NOBR></P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft23">Skånekanalen AB </SPAN>(tidigare Landskrona Vision) ägs av Sydtelevision AB, Kristianstad Vision AB, HSB Landskrona och Landskrona Hem samt ett antal mindre företag med förankring i regionen. Kanalen sänder i samarbete med kanalen DTU7 lokala nyheter och samhällsinformation samt <NOBR>text-TV.</NOBR> Bolaget har tillstånd att sända kanalen i det digitala marknätet över Skåne. Kanalen sänds också via regionala <NOBR>kabel-TV-nät.</NOBR> Programverksamheten finansieras genom reklam och sponsring.</P> <P class="p37 ft23">Discovery Communications Europe <SPAN class="ft2">ägs av Liberty Media Corporation, Cox Communications Inc. Advance/Newhouse, John S. Hendricks. Discovery Communications kanaler finns i ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">50-tal</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> länder och sänder på ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">20-tal</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> språk. I Sverige sänds sedan år 1989 Discovery Channel via satellit och kabel och sedan år 1997 Animal Planet. Discovery Channel är en dokumentärkanal som främst sänder </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">historie-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">teknik-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> djur- och astronomiprogram. Animal Planet är en renodlad natur- och djurkanal. Bolaget har sedan november 2001 tillstånd att sända Discovery Channel och Animal Planet i det digitala marknätet. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsavgifter (tittaravgifter), reklam, sponsring och distributionsintäkter.</SPAN></P> <P class="p165 ft31">Eurosport Sales Organisation <SPAN class="ft1">ägs av franska TF1 (tidigare delägare var Canal+). Kanalen Eurosport startade år 1989 som en engelskspråkig sportkanal. Sedan år 1993 är kanalen lokalt anpassad och sänder på svenska. Kanalen finns i 54 länder och sänder på 18 språk. I Sverige sänds kanalen digitalt via satellit och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">kabel-TV-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> nät. Eurosport Televisions AB i Sverige svarar för den nordiska verksamheten. Bolaget har tillstånd att sända kanalen Eurosport i det digitala marknätet. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsavgifter (tittaravgifter) distributionsintäkter och till viss del genom intäkter från reklam.</SPAN></P> <P class="p180 ft2"><SPAN class="ft23">MTV Europe </SPAN>ingår i MTV Networks som ägs av Viacom. MTV Networks har <NOBR>TV-kanaler</NOBR> i 164 länder. I Sverige sänder bolaget kanalerna MTV, VH1 och Nickelodeon. MTV är en musikkanal som främst riktar sig till ungdomar, VH1 sänder musikvideos och musikdokumentärer och Nickelodeon är en barnkanal. Kanalerna sänds digitalt och analogt via satellit och <NOBR>kabel-TV-nät.</NOBR> Bolaget har tillstånd att sända kanalerna MTV, VH1 och Nickelodeon i det digitala marknätet. Programverksamheten finansieras genom</P> <P class="p166 ft10">39</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft2">abonnemangsavgifter (tittaravgifter) distributionsintäkter och intäkter från reklam, med undantag för VH1 och Nickelodeon som finansieras genom abonnemangsavgifter (tittaravgifter) och distributionsintäkter.</P> <P class="p162 ft21"><SPAN class="ft34">NonStop Television AB </SPAN>ägs av Millenium Media Group. Bolaget har tillstånd att sända kanalen E! i det digitala marknätet. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsavgifter.</P> <P class="p186 ft37"><SPAN class="ft37">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">Satellitsänd TV</SPAN></P> <P class="p75 ft2"><NOBR>TV-överföring</NOBR> via satellit kan ske i tre olika former.</P> <P class="p187 ft21"><SPAN class="ft45">!</SPAN><SPAN class="ft46">satelliten förmedlar sändningar mellan två markstationer (sändare och mottagare),</SPAN></P> <P class="p188 ft2"><SPAN class="ft45">!</SPAN><SPAN class="ft47">satelliten förmedlar sändningar mellan en markstation (sändare) och kabelnät eller bredbandsnät (mottagare),</SPAN></P> <P class="p189 ft2"><SPAN class="ft45">!</SPAN><SPAN class="ft47">satelliten förmedlar sändningar mellan en markstation (sändare) och enskilda abonnenter (mottagare).</SPAN></P> <P class="p190 ft2">Såvitt gäller sändningar via satellit är begreppen satellitoperatör, satellitprogramföretag och satellitentreprenör av betydelse. Satellitoperatörerna administrerar sändningarna via satellit för satellitprogramföretag och satellitentreprenörer. Satellitprogramföretag bedriver sändningsverksamhet av program (kanaler) över satellit. Satellitentreprenörer bedriver sändningsverksamhet av program (kanaler) för annans räkning eller upplåter satellitkapacitet.</P> <P class="p175 ft2">Två satellitsystem erbjuder i dag sändning från sina satelliter över den nordiska marknaden; Siriussatelliterna (Sirius W, Sirius 2, Sirius 3) vilka ägs av NSAB (Nordiska Satellit AB) och Telenors satelliter (Canal Digital). Viasat hyr kapacitet av NSAB och Canal Digital av Telenor.</P> <P class="p191 ft23">Satellitoperatörer</P> <P class="p76 ft2">Två företag dominerar på den svenska marknaden när det gäller administrationen av sändningarna via satellit. Det är Canal Digital och Viasat.</P> <P class="p82 ft2"><SPAN class="ft23">Canal Digital </SPAN>ägs av Telenor. Bolaget har drygt 400 000 abonnenter varav uppskattningsvis 350 000 i Sverige. Bolaget</P> <P class="p192 ft10">40</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p11 ft11">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft2">sänder sedan den 3 september 2001 enbart digitalt. Bolaget samarbetar med kabelsändarföretaget Sweden on Line, som är ett dotterbolag till Telenor, i syfte att erbjuda Sweden on Lines abonnenter <NOBR>digital-TV.</NOBR> Canal Digital tillhandahåller <NOBR>digital-tv-</NOBR> boxar med dubbla kortplatser, vilket innebär att det är möjligt att samtidigt ta emot sändningar från flera satellitprogramföretag.</P> <P class="p37 ft18"><SPAN class="ft48">Viasat </SPAN>ingår i <NOBR>MTG-koncernen.</NOBR> Bolaget har drygt 450 000 abonnenter varav uppskattningsvis 250 000 i Sverige, varav närmare hälften har digital mottagning. Bolaget sänder analogt endast kanalerna TV3 och ZTV. Abonnenter som tidigare prenumererade på <NOBR>betal-tv</NOBR> har utan kostnad fått tillgång till <NOBR>digital-tv-box.</NOBR></P> <P class="p90 ft4">Satellitprogramföretag och satellitentreprenörer</P> <P class="p106 ft2">Något tillståndskrav gäller inte för den som vill bedriva sändningsverksamhet via satellit. Däremot gäller under vissa förutsättningar ett krav på registrering hos Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> (2 kap. 3 § radio- och <NOBR>TV-lagen).</NOBR></P> <P class="p36 ft2">Följande tio företag är i dag registrerade hos verket som satellitprogramföretag; Canal+ Television AB, TV 1000 AB, TV 6 Sverige AB, CineCinemas AB/The Studio, Nordic Shopping Sverige Aktiebolag, JAPA Multimedia TV Produktion, Didar HB, Nordiska Satellitaktiebolaget, Great Wall TV AB och Assyria International.</P> <P class="p47 ft2">JAPA Multimedia TV Produktion, Didar HB och Great Wall TV AB har ännu inte kommit igång med någon sändningsverksamhet och kommer därför inte att behandlas i den följande redogörelsen över satellitföretagen.</P> <P class="p35 ft2">Förutom de företag som är registrerade hos Radio- och TV- verket sänder en rad andra företag som inte omfattas av svensk jurisdiktion satellitsänd TV, exempelvis MTG (Modern Times Group AB) som sänder TV3 och Discovery Communication Europe som sänder Discovery Channel och Animal Planet. Även Sveriges Television AB och TV4 AB sänder över satellit som komplement till sändningarna över marknätet.</P> <P class="p193 ft10">41</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft23">Registrerade satellitprogramföretag</P> <P class="p195 ft2"><SPAN class="ft23">Canal+ Television AB </SPAN>ingår som tidigare nämnts i Canal+ Group som i sin tur ägs av Vivendi Universal. Bolaget sänder svenska Canal+ och Canal +Gul både digitalt och analogt via satellit och <NOBR>kabel-TV-nät.</NOBR> Canal+ BLÅ sänds enbart med digital teknik. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsintäkter (tittaravgifter).</P> <P class="p182 ft2"><SPAN class="ft23">TV1000 AB </SPAN>ingår som tidigare nämnts i <NOBR>MTG-koncernen.</NOBR> Bolaget sänder kanalerna TV1000 och TV1000 Cinema över satellit med digital teknik. Kanalerna finns också tillgängliga i <NOBR>kabel-TV-</NOBR> nät, men inte längre i marknät. TV1000 sänder filmer, sportevenemang och underhållning. TV1000 Cinema är en renodlad filmkanal. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsintäkter (tittaravgifter).</P> <P class="p141 ft2"><SPAN class="ft23">TV6 Sverige AB </SPAN>ingår i <NOBR>MTG-koncernen.</NOBR> Kanalen TV6 är delad i TV6 Natur och TV6 Action. Kanalen sänds över satellit och kabel- <NOBR>TV-nät</NOBR> med digital teknik. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsintäkter (tittaravgifter).</P> <P class="p182 ft2"><SPAN class="ft23">The Studio </SPAN>(tidigare CineCinemas) ägs av multiThématiques Group som i sin tur ägs av Canal Plus, Group Lagardère, Liberty Media, Havs Images och Part´Com. Företaget sänder kanalen The Studio som är en film- och dokumentärkanal. Kanalen sänds över satellit med digital teknik. Programverksamheten finansieras genom abonnemangsintäkter (tittaravgifter).</P> <P class="p79 ft23">Nordic Shopping Sverige AB <SPAN class="ft2">driver en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">köp-TV-kanal.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Sändningstiden köps hos Kanal 5.</SPAN></P> <P class="p79 ft23">Nordiska Satellitaktiebolaget <SPAN class="ft2">som bl.a. ägs av Rymdbolaget AB och driver Sirius Satellitplattform driver även kanalen Sirius Channel. Kanalen sänder information för Nordiska Satellitaktiebolagets kunders räkning. Den är fritt tillgänglig för den som har parabolantenn (free to air).</SPAN></P> <P class="p134 ft23">Satellitprogramföretag som inte är registrerade</P> <P class="p167 ft29">Viasat Broadcasting UK Ltd <SPAN class="ft3">(MTG) sänder sedan den 31 december 1987 kanalen TV3 över satellit från Storbritannien med licens från ITC som är den engelska motsvarigheten till Radio- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">TV-verket</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> i Sverige. Enligt Granskningsnämnden för radio och TV faller kanalen utanför svensk jurisdiktion. Kanalen inriktar sig på</SPAN></P> <P class="p84 ft10">42</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p11 ft11">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft2">underhållning. Programverksamheten finansieras genom reklam och sponsring.</P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft23">TV8 AB </SPAN>som ingår i <NOBR>MTG-koncernen</NOBR> sänder kanalen TV8. Kanalen inriktar sig på ekonominyheter och dokumentärer. Programverksamheten finansieras genom reklam och sponsring.</P> <P class="p36 ft2"><SPAN class="ft23">Kanal 5 AB </SPAN>ägs som tidigare nämnts av SBS. Bolaget sänder Kanal 5 över satellit från Storbritannien med licens från ITC. Enligt Granskningsnämnden för radio och TV faller kanalen utanför svensk jurisdiktion. Programverksamheten finansieras genom reklam och sponsring</P> <P class="p196 ft23">Satellitentreprenörer</P> <P class="p164 ft40">Den som för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet av program över satellit eller upplåter satellitkapacitet i Sverige skall registrera sig hos Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> som satellitentreprenör.</P> <P class="p35 ft2">Följande fyra företag är i dag registrerade hos verket som satellitentreprenörer, nämligen Nordiska Satellitaktiebolaget (delvis ägt av Rymdbolaget AB), Telia AB (svenska staten majoritetsägare), Sveriges Utbildningsradio AB (stiftelse bildad av staten) och Teracom AB (helägt statligt bolag).</P> <P class="p138 ft23">Paneuropeiska satellitkanaler</P> <P class="p197 ft2">Det finns även ett antal paneuropeiska satellitkanaler som har en hög penetration i Sverige. Några av dessa kanaler har även tillstånd att sända i det digitala marknätet. Kännetecknade för de paneuropeiska kanalerna är att de kan klassificeras som tematiska eller segmenterade efter demografiska variabler eller intresseområden.</P> <P class="p36 ft2">Paneuropeiska satellitkanaler med hög penetration i Sverige är Eurosport, MTV, CNN Int., Discovery, BBC Prime och BBC World. Av dessa kanaler är CNN Int. en ren reklamfinansierad kanal, medan övriga kanaler finansieras genom reklam och distribution.</P> <P class="p198 ft10">43</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft37"><SPAN class="ft37">3.4</SPAN><SPAN class="ft39">Kabelsänd TV</SPAN></P> <P class="p78 ft2">De flesta sändningar som löper genom kabelnätet är vidaresändningar. Det förekommer också ursprungliga sändningar. En vidaresändning är en samtidig och oförändrad återutsändning av ett program från en markstation (sändare) eller från en satellit. En ursprunglig sändning förs direkt ut i kabelnätet.</P> <P class="p82 ft2">Utbyggnaden av kabelnät till hushållen tog fart i mitten av 1980- talet genom att program från satelliter vidaresändes i kabel. I dag är omkring två miljoner hushåll anslutna till kabelnät enligt Kabel- <NOBR>TV-föreningen</NOBR> (en intresseorganisation för <NOBR>kabel-TV-nätinne-</NOBR> havare).</P> <P class="p82 ft2">Ett kabelnät kan användas för såväl analog som digital TV- distribution. Centralen i stamnätet behöver dock anpassas till den valda distributionsformen.</P> <P class="p42 ft21">Ett och samma företag kan vara såväl nätinnehavare som kabelsändarföretag.</P> <P class="p200 ft4">Nätinnehavare</P> <P class="p201 ft2">För att installera och inneha ett kabelnät krävs inte tillstånd.</P> <P class="p82 ft2">Det finns omkring 70 nätinnehavare i Sverige. De nätinnehavare som har flest anslutna betalande hushåll är com hem ab, Kabelvision AB, Telenor Vision Sweden On Line AB och UPC Sverige AB.</P> <P class="p79 ft2"><SPAN class="ft23">com hem ab </SPAN>ägs av Telia AB. Bolaget har närmare 1 400 000 anslutna hushåll.</P> <P class="p202 ft21"><SPAN class="ft34">Kabel Vision AB </SPAN>ägs av Tele2 AB <NOBR>(MTG-relaterat).</NOBR> Bolaget har omkring 320 000 anslutna hushåll.</P> <P class="p94 ft23">Telenor Vision Sweden On Line AB <SPAN class="ft2">ägs av det norska bolaget A/S Telenor. Bolaget har omkring 275 000 anslutna hushåll.</SPAN></P> <P class="p82 ft2"><SPAN class="ft23">UPC Sverige AB </SPAN>ägs av United <NOBR>Pan-Europe</NOBR> Communications (Unitied Global Com). Bolaget har omkring 265 000 anslutna hushåll.</P> <P class="p77 ft4">Kabelsändarföretag</P> <P class="p78 ft2">Något tillståndskrav gäller inte för kabelsändningar. Däremot gäller ett krav på registrering hos Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> för den som sänder ursprungligt (se avsnitt 4.1).</P> <P class="p134 ft10">44</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p11 ft11">Det svenska <NOBR>TV-landskapet</NOBR> i dag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft2">Det finns i dag 94 kabelsändarföretag registrerade hos Radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR> Ett av företagen – com hem ab – bedriver rikstäckande sändningar<SPAN class="ft4">. </SPAN>Övriga företag sänder lokalt, ofta över en enstaka kommun.</P> <P class="p4 ft2">Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> kan också förordna en juridisk person, som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar, som ett lokalt kabelsändarföretag. Ett sådant förordnade ger företaget utan kostnad tillgång till ett bestämt utrymme i varje kabelnät med fler än hundra anslutna bostäder inom en kommun. Det finns inte några närmare krav på hur ett lokalt kabelsändarföretag skall vara organiserat utöver att det skall vara en juridisk person som kan antas låta olika intressen och meningsinriktningar komma till tals i verksamheten och som har bildats just för att bedriva lokala kabelsändningar. Det finns i dag 28 lokala kabelsändarföretag förordnade av Radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR></P> <P class="p180 ft18">Ett kabelsändarföretag får finansiera sina sändningar med reklam och sponsring. Ett lokalt kabelsändarföretag får finansiera sina sändningar med sponsring (se 7 kap. 11 § radio- och <NOBR>TV-lagen).</NOBR></P> <P class="p144 ft4">Sändningar med digital teknik</P> <P class="p172 ft40">Av kabelsändarföretagen sänder com hem ab, UPC Sverige AB och Telenor Visions Sweden on Line AB sina program med såväl analog som digital teknik. Övriga kabelföretag sänder endast analogt.</P> <P class="p47 ft2">I april 2003 hade omkring 90 procent av com hem:s anslutna hushåll (1,3 miljoner) möjlighet att ta emot digitala sändningar. Vid samma tidpunkt hade också omkring 95 procent av UPC Sveriges och omkring 75 procent av Telenor Visions anslutna hushåll (265 000 respektive 275 000) möjlighet att ta emot digitala sändningar. Förutom traditionella <NOBR>TV-sändningar</NOBR> erbjuder alla tre operatörerna tittarna tjänsten <NOBR>Pay-per-View</NOBR> vilken ger tittarna möjlighet att beställa film, sportevenemang och musikprogram från ett visst givet utbud och betala bara för de beställda programmen. Alla tre operatörerna tillhandahåller också höghastighetsinternettjänster via sina kabelnät.</P> <P class="p204 ft10">45</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <P class="p104 ft0"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft38">Regelverket</SPAN></P> <P class="p205 ft37"><SPAN class="ft37">4.1</SPAN><SPAN class="ft39">Tillståndspliktiga och inte tillståndspliktiga TV- sändningar</SPAN></P> <P class="p206 ft2">En särskild grundlag för andra massmedier än tryckta skrifter, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), började gälla år 1992. Den omfattar ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Dess syfte är att värna yttrandefriheten och det fria informationsflödet i vidaste bemärkelse. YGL bygger på samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen, vilket innebär bl.a. att principen om etableringsfrihet gäller för hela det moderna massmedieområdet. Endast i fråga om användningen av radiofrekvensspektrum har en etableringsfrihet i tryckfrihetsrättslig mening inte kunnat genomföras. Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd – i dagligt tal etersändningar (eller marksändningar som används motsatsvis till satellitsändningar) – får enligt 3 kap 2 § YGL regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. För trådsändningar – i dagligt tal kabelsändningar – råder däremot etableringsfrihet enligt 3 kap. 1 § YGL.</P> <P class="p207 ft2">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) innehåller föreskrifter om sändningar av bl.a. <NOBR>TV-program</NOBR> som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel (1 kap. 1 § första stycket). Vilka sändningar som omfattas av radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> följer av direktiv 89/552/EEG och 97/36/EG (det s.k. TV- direktivet). Principen är att ett programföretag skall falla inom den stats jurisdiktion där företaget är etablerat. I andra hand är tekniska kriterier avgörande. Om det inte heller med stöd av dessa kriterier går att bestämma vilket land som är ansvarigt, får bestämmelserna i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> om etablering fälla avgörandet (se prop. 1997/98:184 s. <NOBR>29–33).</NOBR></P> <P class="p208 ft10">47</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft1">Mot bakgrund av nu redovisade principer för vilken medlemsstat som skall anses ansvarig för sändningarna föreskrivs i 1 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> att lagen gäller för sändningar av <NOBR>TV-program,</NOBR> om sändningen kan tas emot av någon stat som är bunden av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet <NOBR>(EES-stat)</NOBR> och den som bedriver sändningsverksamheten 1) är etablerad i Sverige enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, 2) varken uppfyller kriterierna under 1 eller är etablerad i någon annan EES- stat, men använder sig av en frekvens som har upplåtits här i landet, 3) varken uppfyller något av kriterierna under 1 och 2 eller använder sig av en frekvens som har upplåtits av någon annan EES- stat, men använder sig av en satellitkapacitet som tillhör Sverige, 4) varken uppfyller något av kriterierna under 1, 2 och 3 eller använder sig av en satellitkapacitet som tillhör någon annan EES- stat, men använder sig av en satellitupplänk belägen i Sverige, eller 5) varken uppfyller något av kriterierna under 1, 2, 3 och 4 eller använder sig av en satellitupplänk belägen i någon annan <NOBR>EES-stat,</NOBR> men är etablerad i Sverige enligt artikel 52 och följande i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.</P> <P class="p210 ft21">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller för kabelsändningar endast om sändningen når fler än 100 bostäder (1 kap. 3 § första stycket).</P> <P class="p202 ft2">För att sända <NOBR>TV-program</NOBR> med hjälp av radiovågor på frekvenser under 3 gigahertz krävs tillstånd (2 kap. 1 § första stycket). Tillstånd meddelas av regeringen (2 kap. 2 § första stycket). Tillståndsplikten gäller oavsett om utsändningen sker med analog eller digital teknik. Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och TV4 AB har regeringens tillstånd att sända sina TV- program med analog teknik i marknät över hela landet. Vilka företag som har tillstånd att sända digitalt har redovisats i avsnitt 3.2.</P> <P class="p110 ft2">Sändningar i tråd och över satellit är tillståndsfria, men en registreringsskyldighet råder (2 kap. 3 §), främst av tillsynsskäl. Följande tio satellitprogramföretag är registrerade (april 2003): Canal+ television AB, TV1000 AB, TV6 Sverige AB, CineCinemas AB/The Studio, Nordic Shopping Sverige Aktiebolag, JAPA Multimedia TV Produktion, Didar HB, Nordiska Satellitaktiebolaget, Great Wall TV AB och Assyria International. I avsnitt 3.3</P> <P class="p178 ft10">48</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft2">har lämnats en redogörelse för vilka satellitprogramföretag som är registrerade. Vidare finns 184 registrerade <NOBR>kabel-TV-företag.</NOBR></P> <P class="p4 ft18">Sändningstillstånd som meddelas av regeringen får förenas med villkor som innebär att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i televisionen. Ett sändningstillstånd får därutöver förenas med vissa skyldigheter och förbud som anges i 3 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§ andra stycket (3 kap. 1 §). Vad dessa skyldigheter och förbud närmare går ut på framgår bl.a. av Sveriges Televisions AB:s och TV4 AB:s sändningstillstånd (se avsnitt 5.2.3).</P> <P class="p171 ft23">Vidaresändningar i kabelnät</P> <P class="p164 ft40">Var och en som äger eller annars förfogar över ett kabelnät för vidaresändning av <NOBR>TV-program</NOBR> till allmänheten och som når fler än tio bostäder skall se till att de boende i fastigheter som är anslutna till nätet kan ta emot <NOBR>TV-sändningar</NOBR> som sker med tillstånd av regeringen och som är avsedda att tas emot i området utan villkor om särskild betalning. Skyldigheten gäller dock inte för samtliga sådana sändningar utan endast för sändningar för vilka sändningstillståndet har förenats med krav på opartiskhet och saklighet samt ett villkor om ett mångsidigt programutbud där det skall ingå nyheter (8 kap. 1 § första stycket). Vidare gäller att sändningarna skall kunna tas emot på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen. Ett program som har sänts ut enbart med digital teknik behöver sändas vidare endast om det sänds andra program i nätet med digital teknik. Det behöver då sändas vidare endast digitalt (andra stycket). Sändningsplikten gäller även sändningar som en tillståndshavare sänder för att uppfylla skyldigheten att sända i hela landet eller till delar av landet, men där sättet att sända inte kräver regeringens tillstånd (tredje stycket).</P> <P class="p207 ft2">Bakom bestämmelserna om sändningsplikt, den s.k. must carry– skyldigheten, ligger uppfattningen att program som är avsedda att tas emot av var och en med enkel utrustning också skall vara tillgängliga för den som är ansluten till ett kabelnät.</P> <P class="p37 ft18">Enligt 3 kap. 2 § första stycket 1 radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> kan regeringen ställa krav på att sändning sker till hela landet eller del av landet. Om tillståndshavaren uppfyller detta krav genom att till en del av landet sända över satellit, såsom för närvarande sker enligt</P> <P class="p212 ft10">49</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">tillståndet för TV4 (se avsnitt 4.2.3) omfattas även dessa kompletterande <NOBR>TV-sändningar</NOBR> av sändningsplikten.</P> <P class="p79 ft2">Sändningsplikten har dock begränsningar. Sändningsplikten omfattar högst tre samtidigt sända <NOBR>TV-program</NOBR> som sänds av tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom anslag från TV- avgiften enligt lagen (1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR> och högst ett TV- program som sänds av en annan tillståndshavare (8 kap. 1 § fjärde stycket). Det innebär att utöver de nuvarande programkanalerna SVT1 och SVT2 kan högst ett utsänt program (i praktiken digitalt) omfattas av sändningsplikten i kabelnät där det sänds andra program med digital teknik. Vidare ryms TV4 i sändningsplikten enligt p. 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1998:1713) om ändring i radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P> <P class="p213 ft37"><SPAN class="ft37">4.2</SPAN><SPAN class="ft39">TV4:s tillstånd att sända rikstäckande marksänd television med analog teknik</SPAN></P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">1991 års sändningstillstånd</SPAN></P> <P class="p167 ft40">Den 11 november 1991 gavs Nordisk Television AB (senare namnändrat till TV4 AB) tillstånd med stöd av bestämmelserna i dåvarande radiolagen (1966:755) att här i landet sända televisionsprogram i rundradiosändning. Enligt det avtal som ingicks mellan staten och bolaget åtog sig bolaget – utom annat – att låta sända ut sina program över ett nät av marksändare som skulle byggas ut så att 99,8 procent av Sveriges befolkning kunde ta emot programmen före utgången av år 1997. Enligt avtalet fick bolaget under annonstid sända reklam mot vederlag och program mot betalning.</P> <P class="p214 ft4"><SPAN class="ft4">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">1996 års sändningstillstånd</SPAN></P> <P class="p78 ft23">Skärpta krav på kulturproduktioner och krav på att programmen skall göras tillgängliga för funktionshindrade</P> <P class="p215 ft3">1991 års tillstånd gällde ursprungligen till utgången av februari 1998, men ersattes den 12 december 1996 av ett nytt sändningstillstånd. Samtidigt upphävdes avtalet mellan staten och bolaget. Avtalet ersattes av ett beslut med tillståndsvillkor som utformades med stöd av bestämmelserna i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844), som hade trätt i kraft den 1 december samma år. Enligt det nya</P> <P class="p119 ft10">50</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft1">tillståndet gavs TV4 tillstånd att sända rikstäckande television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Det innebar enligt tillståndet rätt för TV4 att i hela landet, under hela dygnet samtidigt sända ett program. Vidare föreskrevs i tillståndet</P> <P class="p48 ft2">– vilket var en nyhet – att TV4 skulle använda analog utsändningsteknik för marksändningarna.</P> <P class="p156 ft2">I det nya sändningstillståndet skärptes kraven på programföretaget på några punkter, bl.a. angående kulturproduktioner. Vidare skulle programmen göras tillgängliga för funktionshindrade (prop. 1996/97:67 s. 36 f.). I övrigt gällde i princip samma krav på programverksamheten som tidigare. Graden av detaljreglering minskades dock väsentligt. I stället skulle en årlig uppföljning ske av programverksamheten.</P> <P class="p121 ft2">När det gällde regionala <NOBR>TV-produktioner</NOBR> innebar 1996 års tillstånd att den regionala förankringen behölls. Sättet att organisera programverksamheten skulle bidra till att händelser och skeenden i olika delar av landet speglades i programmen. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skulle utgå från olika perspektiv, så att händelser inte ensidigt värderades från Stockholms utgångspunkter. Produktionsföretag som var verksamma utanför Stockholms län skulle medverka i programproduktionen.</P> <P class="p217 ft23">1996 års tillstånd kompletteras med krav på regionala sändningar</P> <P class="p172 ft1">I 1991 års avtal med TV4 fanns inga direkta krav på regionala sändningar. TV4 åtog sig ensidigt att upprätta redaktioner i Malmö, Göteborg och Norrland. Detta åtagande uppfylldes inte utan TV4 valde att i stället träffa avtal med ett flertal lokala <NOBR>TV-stationer</NOBR> som sände regionala program på fasta tider i TV4:s sändningar.</P> <P class="p36 ft2">Den 5 juli 1997 beslutade regeringen efter det att TV4 lämnat ett åtagande angående regionala sändningar att TV4:s nya sändningstillstånd med verkan från den 1 juli 1997 skulle kompletteras med en skyldighet för TV4 att regionalt sända och producera program och att de regionala sändningarna skulle ske i minst samma antal områden och i minst samma omfattning som under år 1996. I gengäld ändrades reklamreglerna så att TV4:s rätt att sända annonser ökades i vissa avseenden (se prop. 1996/97:101 s. <NOBR>15–17</NOBR> och avsnitt 4.3).</P> <P class="p139 ft10">51</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft4"><SPAN class="ft4">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft49">Gällande sändningstillstånd</SPAN></P> <P class="p135 ft2">1996 års tillstånd gällde till och med den 31 december 2001. Den 20 december 2001 förlängdes tillståndet på i huvudsak oförändrade villkor med ytterligare fyra år sedan tillståndsvillkoren hade godtagits av TV4. Tillståndet trädde i kraft den 1 januari 2002 och gäller t.o.m. den 31 december 2005. Samtidigt upphörde TV4:s då gällande sändningstillstånd.</P> <P class="p42 ft2">I det nya tillståndet anges redan i ingressen att tillståndet att sända rikstäckande television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller marksänd television med analog teknik. Det tidigare tillståndet innehöll inte någon sådan precisering utan angav endast att tillståndet gällde rikstäckande television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Att det tidigare tillståndet avsåg marksänd television med analog utsändningsteknik följde i stället av de närmare villkoren för sändningsrätten.</P> <P class="p40 ft2">Liksom tidigare tillstånd gäller att tillståndet i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § andra stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om TV4 önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång meddelar att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren samt att tillståndet kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 §§ radio- och TV- lagen. Det innebär att TV4, förutsatt att företaget uppfyller tillståndsvillkoren, har rätt att sända rikstäckande marksänd television med analog teknik t.o.m. den 31 december 2005.</P> <P class="p111 ft21">För sändningsrätten föreskrivs följande villkor (inom parentes anges tillämplig bestämmelse i 3 kap. radio- och <NOBR>TV-lagen).</NOBR></P> <P class="p200 ft23">Allmänna villkor</P> <P class="p218 ft40">Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt. Bestämmelserna i 6 kap. 5 § radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> om förbud mot åsiktsreklam skall iakttas. Kravet på opartiskhet och saklighet gäller dock inte reklam och program som inte är reklam och som sänds på uppdrag av någon annan. TV4 skall beakta att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i televisionen (1 § ).</P> <P class="p219 ft2">TV4 skall sända program i hela landet (2 § 1). Att sända till hela landet innebär att minst 98 procent av den fast bosatta befolk-</P> <P class="p137 ft10">52</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft2">ningen skall kunna ta emot sändningarna via marknätet. Därutöver skall programmen distribueras genom satellit till den del av befolkningen som inte utan stora kostnader kan nås av utsändningar från marksändare. Sändningarna skall ha samma utbredning som under år 1996.</P> <P class="p47 ft2">TV4 skall utforma marksändningarna på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet (2 § 17). I den mån satellitsändningen kodas skall den del av befolkningen som enbart kan ta emot TV4 via satellit kunna göra detta utan kostnad för själva mottagningen.</P> <P class="p3 ft2">TV4 skall sända program under i genomsnitt minst 50 timmar per vecka under ett kalenderår (2 § 2).</P> <P class="p47 ft2">TV4 skall göra stora underhållningsprogram och svensk TV- dramatik tillgänglig för funktionshindrade i minst samma omfattning som under år 1996 (2 § 5). Verksamheten för funktionshindrade skall under tillståndsperioden utökas i den mån nya tekniska förutsättningar gör detta möjligt inom ramen för oförändrade kostnader.</P> <P class="p35 ft2">TV4 skall använda analog utsändningsteknik för marksändningar och köpa utsändningstjänster för analoga marksändningar från Teracom AB (2 § 7 och 8).</P> <P class="p88 ft23">Villkor för programverksamheten</P> <P class="p197 ft2">TV4 skall ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (2 § 9).</P> <P class="p220 ft1">Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat (2 § 12).</P> <P class="p4 ft2">TV4 skall, inom ramen för de kommersiella villkor företaget har att följa, erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Sättet att organisera verksamheten skall bidra till att händelser och skeenden i olika delar av landet speglas i programmen (2 § 13).</P> <P class="p221 ft18">Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall utgå från olika perspektiv, så att händelser inte ensidigt värderas från Stockholms utgångspunkter. TV4 skall meddela nyheter samt kommentera eller på annat sätt belysa händelser och skeenden och därvid ge den</P> <P class="p166 ft10">53</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och kunna ta ställning i samhällsfrågor. TV4 skall stimulera till debatt kring viktigare samhällsfrågor och inom ramen för nyhets- och samhällsbevakning tillgodose olika intressen i fråga om exempelvis religion och vetenskap (2 § 13).</P> <P class="p42 ft2">TV4 skall granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar (2 § 13).</P> <P class="p82 ft2">TV4 skall under tillståndsperioden vidga sitt kulturansvar. Det innebär att TV4 kontinuerligt skall spegla, granska och bevaka det svenska kulturlivet. I programmen skall en mångfald kulturaktiviteter från olika delar av landet förmedlas och konstnärlig förnyelse skildras. TV4 skall därutöver samarbeta med kultur- och musikinstitutioner i hela Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evenemang samt bidra till utvecklingen av en svensk filmproduktion (2 § 13).</P> <P class="p162 ft40">TV4 skall sända program avsedda för barn under 12 år. Under de nio månader av året som utgör högsäsong (september – maj) skall tiden för dessa program inte understiga fem timmar per vecka. Minst två och en halv timme av sändningstiden för barnprogrammen skall upptas av material som har svenska eller något av de andra nordiska ländernas språk som originalspråk. Med sist nämnda barnprogram likställs även program med svensk ram som innehåller mindre än hälften av materialet på annat originalspråk (2 § 13).</P> <P class="p111 ft2">Produktionsföretag som är verksamma utanför Stockholms län skall medverka i programproduktionen.</P> <P class="p79 ft2">TV4 skall regionalt sända och producera program (2 § 14). De regionala sändningarna skall ske i minst samma antal områden och i minst samma omfattning som under år 1996.</P> <P class="p94 ft2">TV4 skall i nödsituationer kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten (s.k. <NOBR>VMA-meddelanden)</NOBR> om en myndighet begär det (2 § 15). TV4 sänder därutöver VMA- meddelanden enligt avtal som bolaget träffar med Statens räddningsverk.</P> <P class="p162 ft3">Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle. Begäran om genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser. Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av TV4 skall TV4 lämna</P> <P class="p200 ft10">54</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft40">information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden för radio och TV (Granskningsnämnden) anmäla TV4:s beslut eller dess handläggning av ärendet. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget. Nu redovisade bestämmelser om genmäle gäller endast i fråga om sådan begäran om genmäle som har kommit in till TV4 inom sex månader efter sändningen av det program som anmärkningen avser (2 § 11).</P> <P class="p221 ft1">TV4 skall på begäran av Granskningsnämnden lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som har meddelats TV4. TV4 skall därutöver årligen senast den 1 maj till Granskningsnämnden redovisa hur TV4 har fullgjort de skyldigheter som har föreskrivits i tillståndet. TV4 skall i sin redovisning ta fram uppföljningsbara resultatmått baserade på tillståndsvillkoren. I detta arbete skall även fastställas vilka programkategorier som verksamheter skall indelas i. För att underlätta uppföljning och utvärdering skall programstatistiken utformas så att jämförelser blir möjliga under tillståndsperioden (2 § 16).</P> <P class="p217 ft23">Villkor för reklam och sponsring</P> <P class="p222 ft2">TV4 får inte diskriminera annonsörer (3 § andra stycket). TV4 får inte heller sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år (3 § första stycket 2).</P> <P class="p88 ft23">Villkor för TV4:s ägarförhållanden</P> <P class="p222 ft2">Ägarförhållandena och inflytandet i TV4 får inte i sin helhet påtagligt förändras så att ägarkoncentrationen inom medierna ökar. TV4 skall i sin bolagsordning föreskriva att ingen kan rösta för egna och andras aktier för sammanlagt mer än en femtedel av de på stämman företrädda aktierna (4 §).</P> <P class="p223 ft37"><SPAN class="ft37">4.3</SPAN><SPAN class="ft39">Regler för reklam och annan annonsering i svensk television</SPAN></P> <P class="p206 ft2">Såvitt gäller yttrandefriheten i de av YGL skyddade medierna får begränsningar göras endast om de följer av grundlagen (1 kap. 1 § andra stycket). Enligt 1 kap. 12 § andra stycket YGL hindrar</P> <P class="p157 ft10">55</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">bestämmelserna inte att det i lag meddelas föreskrifter om kommersiell reklam i television eller om villkor för sådan reklam.</P> <P class="p202 ft2">Sverige har haft lagstiftning om reklamsändningar i television sedan den 1 juli 1991. Då trädde de ändringar i radiolagen (1966:755) i kraft som skulle möjliggöra en ny reklamfinansierad tredje <NOBR>TV-kanal</NOBR> i Sverige. Regler om reklam och annan annonsering i television finns numera i 7 kap. radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844), som trädde i kraft den 1 december 1996.</P> <P class="p42 ft2">Reklambestämmelserna har utformats för att tillgodose de krav som direktiv 89/552/EEG och 97/36/EG (det s.k. <NOBR>TV-direktivet)</NOBR> ställer. Direktiven hindrar inte Sverige från att ha strängare regler vilket i några fall har utnyttjats, främst i fråga om barnreklam, se 7 kap. 4 §, och alkoholreklam, se 7 kap. 9 §.</P> <P class="p182 ft2">Bestämmelserna i 7 kap. radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> handlar om reklam och annan annonsering. Vissa regler gäller både television och ljudradio, medan andra endast avser sändningar i television. Bestämmelserna gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin egen programverksamhet, s.k. programglimtar eller trailers (12 § första stycket).</P> <P class="p162 ft40">Viktiga begrepp i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> är annonser, reklam och sponsring. Begreppet reklam har samma innebörd som i marknadsrätten, dvs. det skall föreligga ett avsättnings- eller tillgångsfrämjande syfte, med det krävs inte att det görs mot ersättning (se prop. 1995/96:160 s. 109 f.). Med annonser avses dels reklam, dels sändningar som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan (1 § tredje stycket). Ett sponsrat program är ett program som inte är en annons men som helt eller delvis har bekostats av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten eller som framställer audiovisuella verk (8 § första stycket).</P> <P class="p111 ft2">Annonser skall kunna urskiljas i förhållande till annat programinnehåll. Före och efter varje sändning av annonser skall det därför sändas en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar (1 § första stycket).</P> <P class="p162 ft18">Sändningstiden för reklam och annan annonsering är begränsad. Annonser får sändas i högst åtta minuter under en timme mellan hela klockslag. I <NOBR>TV-sändning</NOBR> får denna tid dels under sändningstiden mellan klockan 19.00 och kl. 24.00, dels i rena undantagsfall, utsträckas till högst tio minuter. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag får annonser sändas under högst tio procent av den tiden. Annonser får i en TV-</P> <P class="p127 ft10">56</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft2">sändning sändas under högst tio procent av sändningstiden per dygn (5 § första och andra stycket).</P> <P class="p47 ft2">Huvudregeln är att annonser skall sändas mellan programmen. Under vissa förutsättningar är det dock tillåtet att avbryta TV- program med annonser. Som villkor gäller då att avbrottet sker på sådant sätt att – med hänsyn till naturliga pauser samt programmets sändningstid och karaktär – varken programmets integritet och värde eller rättighetshavarnas rättigheter kränks (7 § första stycket).</P> <P class="p37 ft40">I sportprogram där det förekommer längre pauser eller i program som är föreställningar eller evenemang med pauser för publiken får annonser sändas i pauserna. I program som består av avslutade delar får annonser sändas mellan delarna. I spelfilmer och filmer som är gjorda för TV – utom <NOBR>TV-serier,</NOBR> lätta underhållningsprogram och dokumentärprogram – får annonser sändas om den programlagda sändningstiden överstiger 45 minuter. Annonser får sändas en gång för varje hel period om 45 minuter. Om den programlagda sändningstiden är minst 20 minuter längre än två eller flera fullständiga perioder om 45 minuter får annonser sändas ytterligare en gång. I andra program än sportprogram, program som är föreställningar eller evenemang med pauser för publiken och program som består av avslutande delar skall det vara minst 20 minuter mellan annonssändningarna i programmen (7 a §).</P> <P class="p224 ft2">Vissa programtyper får inte alls avbrytas med annonser. Det gäller gudstjänster eller program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år (7 b § första stycket).</P> <P class="p36 ft2">Program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer, dokumentärprogram och program om livsåskådningsfrågor får inte avbrytas av annonser om den programlagda sändningstiden är kortare än 30 minuter (7 b § andra stycket).</P> <P class="p37 ft2">Vissa särskilda regler gäller för <NOBR>TV-reklam</NOBR> riktad till barn. Reklam i en <NOBR>TV-sändning</NOBR> får inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år (4 § första stycket). I reklam i en TV- sändning får det inte heller uppträda personer eller figurer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år (andra stycket). Det får inte heller förekomma reklam omedelbart före eller efter ett program eller en del av ett program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år såvida det inte är fråga om ett s.k. sponsringsmeddelande (7 b § tredje stycket). Som nämnts är i detta avseende de svenska reglerna strängare än <NOBR>TV-direktivet.</NOBR></P> <P class="p108 ft10">57</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p225 ft2">Bestämmelser om förbud mot reklam för alkoholdrycker och tobaksvaror finns i 4 kap. alkohollagen (1994:1738) och i tobakslagen (1993:581). Såvitt gäller alkohol har Sverige strängare regler än <NOBR>TV-direktivet.</NOBR> Enligt radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> får ett program inte sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet gäller tillverkning eller försäljning av alkoholdrycker eller tobaksvaror (9 §).</P> <P class="p42 ft2">Förbud gäller också mot reklam för receptbelagda läkemedel och sådan medicinsk behandling som endast är tillgänglig efter ordination (10 §).</P> <P class="p79 ft2">Efterlevnaden av radio- och <NOBR>TV-lagens</NOBR> bestämmelser om reklam, annan annonsering eller sponsring övervakas till viss del av Granskningsnämnden för radio och TV och i övrigt av Konsumentombudsmannen (9 kap. 2 §).</P> <P class="p182 ft2">Vid överträdelser av bestämmelserna om reklam, annan annonsering eller sponsring kan i de flesta fall programföretaget åläggas att betala en särskild avgift (se 10 kap. radio- och TV- lagen). Överträdelser av vissa bestämmelser sanktioneras emellertid enligt marknadsföringslagen (1995:450).</P> <P class="p134 ft23">Ändringar i lagstiftningen om reklamsändningar</P> <P class="p195 ft2">De nu redovisade bestämmelserna om reklamsändningar i televisionen har i några fall varit föremål för ändring efter det att de ursprungligen tillkom.</P> <P class="p162 ft40">Före den 1 juli 1997 gällde att 10 procent av sändningstiden – eller i genomsitt 6 minuter per timme – fick utgöras av annonser. Genomsnittet avsåg sändningstiden som helhet. Vidare gällde, för att motverka en förskjutning av annonserna från dagtid till kvällstid, att högst tio procent av sändningstiden mellan kl. 18.00 och 24.00 fick avse annonser. Inom dessa ramar tilläts en viss flexibilitet. Således kunde inom en sändningstid av en enskild timme annonser få förekomma under högst 8 minuter, eller i rena undantagsfall, 10 minuter. Genom riksdagens beslut (prop. 1996/97:101, bet. 1996/97:KU19, rskr. 1996/97:208) ändrades detta. Från och med den 1 juli 1997 gäller som framgått att den sammanlagda tiden för annonsinslag mellan kl. 19.00 och 24.00 får vara 10 minuter per timme. Skälet för ändringen var främst att med ändrade reklamregler skulle TV4:s sändningstillstånd kunna förenas</P> <P class="p226 ft10">58</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p0 ft13">SOU 2003:47 Regelverket</P> <P class="p211 ft2">med skyldigheten att regionalt sända och producera program (a. prop. s. <NOBR>15–17).</NOBR></P> <P class="p184 ft1">Vidare gällde före den 1 april 2002 att annonser endast fick sättas in vid längre pauser i sportprogram, eller i föreställningar eller evenemang där det görs pauser för publiken eller mellan vissa avslutande delar i program. Genom riksdagens beslut (prop. 2001/02:82, bet. 2001/02:KU16, rskr. 2001/02:187) ändrades detta så att det numera är tillåtet att avbryta <NOBR>TV-program</NOBR> för att sända annonser. Skälet för ändringen var främst att minska de störningar som reklamavbrott i kommersiell TV innebär för publiken men också att minska den konkurrensfördel som de programföretag med inriktning på den svenska marknaden har som valt att etablera sig utanför Sverige (a. prop. s. 10 f.).</P> <P class="p180 ft18">De nya reglerna – som är en anpassning till <NOBR>TV-direktivet</NOBR> – innebär att för program i allmänhet får annonser sättas in under förutsättning att minst 20 minuter förflyter mellan annonserna i programmet. I fråga om program som består av avslutande delar gällde tidigare att varje del som föregår eller följs av annonser skulle vara minst 20 minuter. Något sådant krav ställs inte längre upp. Vidare gäller som nämnts att spelfilmer och filmer gjorda för TV får avbrytas av annonser om den programlagda sändningstiden är minst 45 minuter. Annonser får då sättas in en gång för varje hel period av 45 minuter samt ytterligare en gång om den programlagda sändningstiden är minst 20 minuter längre än två eller flera fullständiga perioder om 45 minuter. Program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer, dokumentärprogram och program om livsåskådningsfrågor får avbrytas av annonser om den programlagda sändningstiden är minst 30 minuter.</P> <P class="p227 ft21">Vissa programtyper får inte heller i fortsättningen avbrytas av annonser. Det gäller alla gudstjänster och program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.</P> <P class="p228 ft23">Svensk jurisdiktion gäller inte för utomlands etablerade programföretag.</P> <P class="p172 ft2">Av <NOBR>TV-direktivet</NOBR> följer att ett programföretag skall falla inom den stats jurisdiktion där det är etablerat (se avsnitt 5.1). Innebörden av denna princip har varit föremål för prövning i <NOBR>EG-domstolen.</NOBR> Enligt domstolen utgör <NOBR>TV-direktivet</NOBR> hinder för att på sändningar som härrör från andra medlemsstater tillämpa en bestämmelse i</P> <P class="p229 ft10">59</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft2">nationell lagstiftning om radiosändning (se dom den 9 juli 1997 i mål <NOBR>C-34/95,</NOBR> mål <NOBR>C-35/95</NOBR> och mål <NOBR>C-36/95,</NOBR> Konsumentombudsmannen mot De Agostini, REG <NOBR>1997I-3843).</NOBR> För programföretag som är etablerade i ett annat <NOBR>EU-land,</NOBR> t.ex. Storbritannien där både TV3 och Kanal 5 är etablerade, gäller därmed det landets lagstiftning.</P> <P class="p230 ft37"><SPAN class="ft37">4.4</SPAN><SPAN class="ft39">Koncessionsavgiften på </SPAN><NOBR>TV-området</NOBR></P> <P class="p231 ft18">I anslutning till att frågan om en särskild reklamfinansierad TV- kanal behandlades (prop. 1990/91:149) togs också upp frågan om en särskild avgift till staten baserad på det reklamsändande TV- företagets intäkter. Man kunde enligt föredraganden konstatera att ett <NOBR>TV-företag</NOBR> som fick tillgång till ett rikstäckande nät av marksändare skulle komma att få en avsevärd konkurrensfördel i form av högre befolkningstäckning i förhållande till de programföretag som utnyttjade satellit. Enligt hans bedömning borde man därför kunna räkna med att reklamsändningar i en <NOBR>TV-kanal</NOBR> efter en uppbyggnadsperiod skulle kunna ge en årlig inkomst i storleksordningen uppemot 1,5 miljard kr. Därav drogs slutsatsen att inkomsterna från reklam i TV inte bara skulle komma att vara tillräckliga för att möjliggöra ytterligare en rikstäckande marksänd <NOBR>TV-kanal</NOBR> utan att det även kunde komma att var möjligt att, utan att ge avkall på kvalitetskraven, avlänka en del av reklaminkomsterna i form av en koncessionsavgift för att finansiera en del av Sveriges Radios verksamhet. En sådan koncessionsavgift bedömdes komma att kunna avkasta ungefär 300 miljoner kr per år sedan verksamheten kommit i gång. Dessa inkomster avsågs tillföras rundradiokontot. Svårigheterna att förutse hur reklamintäkter och kostnader skulle komma att utvecklas innebar emellertid att beräkningarna med nödvändighet måste bli osäkra. Föredraganden förordade därför att finansieringen av Sveriges Radio skulle tas upp till prövning efter en lämplig tidsperiod, förslagsvis i samband med medelsberäkningen för år 1996. Om det vid en sådan kontrollstation visade sig att den föreslagna finansieringsmetoden inte gav tillräckliga resurser för att Sveriges Radio skulle kunna uppfylla sina åtaganden borde man på nytt pröva frågan om rätt för Sveriges Television att sända annonser mot betalning (a. prop. s. 44).</P> <P class="p232 ft21">I propositionen anfördes vidare att det inte kunde uteslutas att <NOBR>reklam-TV-företaget</NOBR> på sikt skulle kunna komma att få betydligt</P> <P class="p192 ft10">60</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft2">högre intäkter än om det från början hade tävlat med Sveriges Television om annonserna. Det var t.o.m. möjligt att inkomsterna blev så höga att <NOBR>reklam-TV-företaget</NOBR> frestades att konkurrera ut Sveriges Television från de mest populära programkategorierna vilket inte skulle ligga i publikens intresse. Mot den bakgrunden ansåg föredraganden att <NOBR>reklam-TV-företaget</NOBR> borde erlägga en del av sin inkomst i form av en särskild koncessionsavgift till staten. Intäkterna borde tillföras rundradiokontot och på så sätt tillsammans med <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> finansiera statens åtagande att bekosta Sveriges Radiokoncernens verksamhet. Avgiften borde införas genom en särskild lag (a. prop. s. 168). Det anfördes vidare att det var naturligt att den särskilda koncessionsavgiften skulle upphöra om omprövningen skulle leda till att Sveriges Television började sända betalda annonser. Också om något annat företag skulle få tillstånd att sända rikstäckande <NOBR>TV-reklam</NOBR> förordades att någon avgift inte längre skulle utgå. I en sådan situation var det emellertid inte lika självklart att skyldigheten att betala avgift helt skulle bortfalla. I stället kunde det vara skäl att mer förutsättningslöst ompröva avgiftens konstruktion och storlek (s. 169).</P> <P class="p233 ft40">Det uppskattades vid den tiden (mars 1991) att 45 % av hushållen kunde ta emot reklamfinansierade satellitsändningar och att antalet skulle komma att öka något (a. prop. s. 39). Den nya reklamfinansierade kanalens sändarnät skulle byggas ut så att sändningarna kunde tas emot i alla befolkade delar av landet (s. 41).</P> <P class="p221 ft18">Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen) trädde i kraft den 1 mars 1992 (prop. 1991/92:78, bet. 1991/92:KU21, rskr 1991/92:114). I lagen regleras bl.a. skyldigheten för ett programföretag att betala koncessionsavgift till staten för tillstånd att sända television i hela landet. Skälen för att låta det <NOBR>TV-företag</NOBR> som fått tillståndet till rikstäckande sändningar betala en avgift redovisades även i det ärendet. De skäl som åberopades var att avgiften skulle motverka effekterna av den bristfälliga konkurrens som blev följden av att det företag som fick ensamrätt att sända <NOBR>reklam-TV</NOBR> i rikstäckande marksändningar i viss mån verkade på en skyddad marknad. Det bedömdes att företaget skulle kunna erbjuda annonsörerna en potentiell publik som var åtminstone dubbelt så stor som satellitkanalernas (a. prop. s. <NOBR>10–12).</NOBR> Avgiften fastställs av Radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR> Koncessionsavgiften tillfördes ursprungligen rundradiokontot. Från och med år 1996 betalas medlen in till</P> <P class="p229 ft10">61</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p0 ft13">Regelverket SOU 2003:47</P> <P class="p185 ft2">statskassan (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367).</P> <P class="p94 ft2">I sak har regleringen sedan den infördes varit oförändrad såvitt avser belopp och procentsatser. Det förestående skiftet från analog till digital sändningsteknik i marknätet har dock medfört att reglerna på senare tid vid ett par tillfällen har ändrats såvitt gäller de sändningar som intäkterna skall beräknas på.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p234 ft2">Enligt 1 § första stycket skall</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p12 ft2">ett programföretag som enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p234 ft2">2 kap. 2 § första stycket radio-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td48"><SPAN class="p12 ft2">och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) har</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft2">tillstånd att i hela landet sända <NOBR>TV-program</NOBR> med analog sändningsteknik betala koncessionsavgift till staten under förutsättning av företaget har rätt att sända reklam i en sådan sändning och är ensamt om denna rätt här i landet. Det är således i praktiken TV4 som omfattas av lagen.</P> <P class="p202 ft2">Koncessionsavgiften består enligt <NOBR>2–4</NOBR> §§ av en fast del och en rörlig del och beräknas från och med månaden efter den då sändningsverksamheten påbörjats.</P> <P class="p82 ft2">Den fasta delen av koncessionsavgiften utgör 4 167 000 kronor för varje månad under vilken sändningsverksamheten har bedrivits. Den rörliga delen av koncessionsavgiften beräknas numera för ett kalenderhalvår (tidigare gällde kalenderår) i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att det sänder annonser i sändningar som sker med stöd av tillståndet enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> med analog sändningsteknik och med sändningar som i huvudsak överensstämmer med dessa sändningar. Avgiften tas ut med 20 procent av intäkterna till den del de överstiger 375 miljoner men inte 500 miljoner kronor och med 40 procent av intäkterna till den del de överstiger 500 miljoner men inte 1 000 miljoner kronor samt med 50 procent av intäkterna till den del de överstiger 1 000 miljoner kronor.</P> <P class="p183 ft40">Den fasta avgiften och beloppsgränserna för den rörliga avgiften justeras årligen med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex. För år 2002 uppgick den fasta delen av koncessions-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p11 ft2">avgiften till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td49"><SPAN class="p236 ft2">58 476 000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p237 ft2">kronor och</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td51"><SPAN class="p236 ft2">den</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p11 ft2">rörliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td53"><SPAN class="p12 ft2">delen till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p11 ft2">356 074 062</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p238 ft2">kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p237 ft16">och</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td50"><SPAN class="p237 ft6">avgiften</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p239 ft20">således</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td55"><SPAN class="p240 ft16">sammanlagt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p12 ft2">till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p11 ft2">414 550 062</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p238 ft2">kronor.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p237 ft16">En</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td57"><SPAN class="p241 ft2">sammanställning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p155 ft2">över</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p11 ft2">TV4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p12 ft16">AB:s</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p242 ft40">koncessionsavgift sedan starten år 1992 lämnas sist i detta avsnitt. Före den 1 juli 2001 var skyldigheten att betala koncessionsavgift</P> <P class="p243 ft3">knuten till att programföretaget var ensamt om rätten att bedriva rikstäckande <NOBR>TV-sändningar</NOBR> med reklam, oavsett sändningsteknik.</P> <P class="p191 ft10">62</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft1">Genom riksdagens beslut (prop. 2000/01:132, bet. 2000/01:KU26, rskr. 2000/01:277) ändrades detta. Bakgrunden till ändringen var att Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> i ett beslut den 24 april 2001 hade funnit att den fasta delen av koncessionsavgiften inte skulle utgå under 2001. Av beslutet framgick att verket senare skulle ta ställning till frågan om uttagande av den rörliga delen av avgiften för år 2001. Skälen för beslutet var att flera programföretag utöver TV4 genom ett beslut av regeringen den 21 december 2000 hade fått tillstånd att i hela landet sända <NOBR>TV-program</NOBR> i det digitala marknätet med reklam, varför rättslig grund enligt verket saknades för att enligt koncessionsavgiftslagen ta ut den fasta delen av koncessionsavgiften. I beslut den 1 mars 2002 fann verket av samma skäl att det inte fanns grund för att ta ut den rörliga delen av koncessionsavgiften för det första halvåret 2001.</P> <P class="p244 ft2">Från och med den 1 juli 2001 gäller som redovisats avgiftsskyldigheten under förutsättning att programföretaget är ensamt om att ha tillstånd att med analog sändningsteknik bedriva rikstäckande <NOBR>TV-sändningar</NOBR> med reklam.</P> <P class="p4 ft1">Före den 1 juli 2002 gjordes vid beräkningen av koncessionsavgiften ingen åtskillnad på sådana reklamintäkter som härrörde från sändningar med analog sändningsteknik och andra sändningar. Enligt den då gällande lydelsen av 4 § var koncessionsavgiften beroende av de intäkter som utgjorde vederlag till programföretaget för att det sände annonser. Från och med den 1 juli 2002 gäller att koncessionsavgiften skall beräknas på de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att det sänder annonser i sändningar som sker med stöd av tillståndet enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> att sända <NOBR>TV-program</NOBR> med analog sändningsteknik och i sändningar som i huvudsak överensstämmer med dessa sändningar (prop. 2001/02:170, bet. 2001/02:KU36, rskr. 2001/02:272). Utanför underlaget för avgiftens beräkning faller således reklamintäkter från unikt digitala programtjänster i marknätet. Enligt övergångsbestämmelserna får de nya reglerna för beräkningen av koncessionsavgiften tillämpas även vid fastställande av den rörliga delen av koncessionsavgiften för andra kalenderhalvåret 2001 och första kalenderhalvåret 2002 i den utsträckning reglerna inte leder till en för programföretaget högre koncessionsavgift.</P> <P class="p245 ft18">Huruvida ändringen av beräkningen av koncessionsavgiften den 1 juli 2002 skall ses som en lindring eller skärpning av koncessionsavgiften är beroende av utgången i ett pågående mål avseende den</P> <P class="p114 ft10">63</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft2">rörliga delen av koncessionsavgiften för andra kalenderhalvåret 2001 och första kalenderhalvåret 2002.</P> <P class="p158 ft1">TV4 överklagade nämligen Radio- och <NOBR>TV-verkets</NOBR> beslut avseende den rörliga delen av koncessionsavgiften för andra kalenderhalvåret 2001 och första kalenderhalvåret 2002. Bakgrunden till överklagandet var att TV4 hade en annan uppfattning är radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> om hur koncessionsavgiftslagen skulle tolkas efter den ändring som trätt i kraft den 1 juli 2001 och som innebar att det var TV:s ensamrätt att sända rikstäckande analoga sändningar som var avgörande för avgiftsskyldigheten. Frågan var vilken hänsyn som vid avgiftsberäkningen skulle tas till att sändningarna till en del togs emot med digital teknik. TV4 ansåg att någon avgiftsskyldighet inte förelåg för reklamsändningar som togs emot med digital sändningsteknik. Länsrätten i Stockholm län (dom den 5 december 2002, mål nr <NOBR>5419-02</NOBR> och <NOBR>16609-02)</NOBR> tolkade 4 § i dess äldre lydelse på det sättet att annonsintäkter från sådana sändningar i marknätet inte skulle ingå i underlaget för avgiftens beräkning. Enligt länsrätten innebar därför ändringen – till skillnad från den bedömning regeringen gjorde av rättsläget i prop. 2001/02:170 – att beräkningsunderlaget för koncessionsavgiften i viss mån hade utvidgats i fråga om annonsintäkter från vissa digitala sändningar. De nya reglerna kunde därför inte tillämpas i målet eftersom en retroaktiv tillämpning skulle medföra att TV4 påfördes högre koncessionsavgifter till följd av att avgiftsunderlaget breddats. Domen har överklagats av Radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR> Kammarrätten har (april 2003) ännu inte avgjort målet.</P> <P class="p246 ft2">Även Radio- och <NOBR>TV-verkets</NOBR> beslut om den rörliga delen av koncessionsavgiften för andra halvåret 2002 har överklagats av TV 4 AB. Länsrätten har ännu inte avgjort målet.</P> <P class="p77 ft23">Särskilt om regionala sändningar</P> <P class="p247 ft2">Tillstånd att i hela landet sända <NOBR>TV-program</NOBR> utesluter inte företaget från att också bedriva regionala sändningar. Även i dessa sändningar förekommer reklam.</P> <P class="p60 ft2">Av 4 § koncessionsavgiftslagen följer att i intäkter som utgör betalning för att programföretaget sänder annonser inräknas intäkter som tillförts någon annan, om det framgår av omständligheterna att de utgör sådan betalning till programföretaget.</P> <P class="p248 ft10">64</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p11 ft11">Regelverket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft1">Intäkterna skall då bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder (prop. 1991/92:78 s. 13). Huruvida intäkterna härrör från rikstäckande program eller från regionala program saknar således betydelse för beräkningen av koncessionsavgiften, likaså om reklamintäkterna från sändningarna har tillförts någon annan. Det innebär att TV4 AB skall betala koncessionsavgift även på annonsintäkter som tillförs de lokala <NOBR>TV-bolagen</NOBR> som sänder i TV4 oavsett TV4 AB:s ägarandel i dessa bolag. Skulle däremot de lokala <NOBR>TV-bolagen</NOBR> själva få rätt att bedriva lokala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> med reklam skulle de dock inte omfattas av avgiftsskyldigheten enligt koncessionsavgiftslagen (prop. 1991/92:78 s. 11).</P> <P class="p221 ft2">I det avtal som ingicks i samband med att Nordisk Television AB (senare namnändrat till TV 4 AB) den 11 november 1991 gavs tillstånd att här i landet sända televisionsprogram i rundradiosändning fanns inga direkta krav på regionala sändningar. TV4 AB åtog sig ensidigt att omgående etablera ett regionalt centrum i Malmö och där bygga upp kapacitet för reguljära direktsändningar. Utgångspunkten var att det skulle skapas en kvalificerad nyhetsredaktion med tillräckliga resurser för att spegla samhälle och kultur i södra Sverige. Vidare åtog sig TV4 AB att etablera dels en kvalificerad nyhetsredaktion i Göteborg som på tre års sikt skulle nå en redaktionell och teknisk resursnivå motsvarande Malmöredaktionen, dels en kvalificerad nyhetsredaktion i Norrland som på fem års sikt skulle nå denna nivå. Man åtog sig också att för den regionala nyhetsbevakningen teckna löpande kontrakt med ett <NOBR>20-tal</NOBR> produktionsbolag utanför storstadsregionerna. Detta åtagande uppfylldes inte utan TV4 AB valde att i stället träffa avtal med ett flertal lokal <NOBR>TV-stationer</NOBR> som sände regionala program på fasta tider i TV4:s sändningar.</P> <P class="p245 ft40">I en gemensam skrivelse till regeringen inför regeringens överläggningar hösten 1996 om ett nytt sändningstillstånd för TV4 AB framställde <NOBR>lokal-TV-bolagen</NOBR> önskemål om att <NOBR>lokal-TV:s</NOBR> reklamintäkter skulle avgiftsbeläggas separat, för att bolagens överlevnad skulle garanteras den vägen. Den särskilda avgiften för <NOBR>lokal-TV</NOBR> skulle om en sådan ordning infördes uppgå till <NOBR>6,5–7,5</NOBR> procent av reklamintäkterna. Regeringen ansåg emellertid att en sådan konstruktion fordrade en lagändring och att det kunde innebära lagtekniska svårigheter att precisera vilka intäkter som skulle särredovisas och omfattas av den lägre koncessionsavgiften.</P> <P class="p180 ft18">För att underlätta för <NOBR>lokal-TV-bolagen</NOBR> och ge bolagen bättre förutsättningar att utvecklas vidare förordade regeringen i stället en</P> <P class="p114 ft10">65</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Regelverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft1">förändring av bestämmelserna om annonser. En sådan ändring var regeringen också beredd att föreslå riksdagen om TV4 före februari månads utgång 1997 träffade avtal med lokala <NOBR>TV-företag</NOBR> om att fortsätta med regionala sändningar i minst samma antal områden och i minst samma omfattning som under år 1996 (prop. 1996/97:67 s. <NOBR>36–38).</NOBR> Åtagandet skulle i så fall gälla hela den kommande tillståndsperioden och innebära att <NOBR>lokal-TV</NOBR> gavs goda utvecklingsmöjligheter, bl.a. i fråga om ekonomiska förutsättningar och sändningstider. Ett sådant åtagande presenterades därefter av TV4 AB och i juli 1997 beslutade regeringen att TV4 AB:s sändningstillstånd med verkan från den 1 juli 1997 skulle kompletteras med en skyldighet för TV4 AB att regionalt sända och producera program och att de regionala sändningarna skulle ske i minst samma antal områden och i minst samma omfattning som under år 1996. I gengäld ändrades reklamreglerna (prop. 1996/97:101 s. <NOBR>15–17).</NOBR> Den särskilda begränsningen av mängden annonser som fick sändas under bästa sändningstid (högst tio procent av sändningstiden mellan kl. 18 och 24) utgick och annonsinslagens längd under en timme tilläts öka till tio minuter mellan kl. 19 och 24, vilket gäller även idag.</P> <P class="p64 ft23">TV4 AB:s koncessionsavgift</P> <P class="p75 ft2"><SPAN class="ft23">Tabell 4.1. </SPAN>TV4:s koncessionsavgift för åren <NOBR>1992–2003</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p249 ft4">År</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p250 ft4">Fast del</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p251 ft4">Rörlig del</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p252 ft50">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p241 ft43">59 844 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p252 ft23">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p241 ft2">58 476 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p241 ft2">356 074 062</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p252 ft23">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p241 ft2">28 530 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p241 ft2">167 263 716</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td62"><SPAN class="p252 ft23">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td63"><SPAN class="p241 ft2">56 436 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td64"><SPAN class="p241 ft2">492 086 366</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p252 ft23">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p241 ft2">55 908 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p241 ft2">398 753 015</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p252 ft23">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p241 ft2">56 412 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p241 ft2">369 588 535</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p252 ft23">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p241 ft2">55 608 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p241 ft2">287 886 275</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td62"><SPAN class="p252 ft23">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td63"><SPAN class="p241 ft2">55 824 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td64"><SPAN class="p241 ft2">215 513 076</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p252 ft23">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p241 ft2">54 540 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p241 ft2">230 025 116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p252 ft23">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p241 ft2">53 280 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p241 ft2">166 393 612</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p252 ft23">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p241 ft2">51 084 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p241 ft2">29 393 612</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p252 ft23">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p241 ft2">41 670 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p241 ft2">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p253 ft6"><SPAN class="ft36">Källa: </SPAN>radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR></P> <P class="p254 ft10">66</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p255 ft52"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft51">Koncessionsavgift på TV- området i några andra länder</SPAN></P> <P class="p256 ft37"><SPAN class="ft37">5.1</SPAN><SPAN class="ft39">Inledning</SPAN></P> <P class="p164 ft2">Endast ett fåtal länder inom EU har koncessionsavgifter för <NOBR>reklam-TV.</NOBR> Det är Sverige, Norge, Finland och Storbritannien. Gemensamt och unikt för dessa länder är att public serviceföretagen, Sveriges Television och dess motsvarigheter, finansieras med licensavgifter från allmänheten och inte till någon del med reklam. Det ger privata, reklamfinansierade <NOBR>TV-företag</NOBR> med tillgång till samma markdistribution som public <NOBR>service-företagen</NOBR> en särställning på reklammarknaden. Det finns därmed ett monopolreglerande motiv för en koncessionsavgift. Det vanligaste inom EU är att public <NOBR>service-företagen</NOBR> hämtar en större eller mindre del av sina intäkter från reklammarknaden och alltså uppträder som konkurrenter på denna marknad. I Danmark, för att nämna ett exempel, ägs delvis den reklamfinansierade, rikstäckande <NOBR>TV-kanalen</NOBR> TV2 av staten. Det är därför naturligt att den kanalen inte betalar någon koncessionsavgift. I pågående diskussioner om en privatisering av danska TV2 förutsätts att den avyttras till marknadspris.</P> <P class="p207 ft2">För samtliga länder gäller dock att någon koncessionsavgift inte utgår för den markdistribution som sker med digital teknik. Om samma programutbud sänds i både analog och digital form gäller dessutom att koncessionsavgiften får reduceras med beaktande av hur många av tittarna som har möjlighet att digitalt ta emot sändningarna från marknätet. Som tidigare redovisats i avsnitt 4 tillämpas inte något sådant avräkningsförfarande enligt nuvarande svenska regler.</P> <P class="p257 ft10">67</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Koncessionsavgift på <NOBR>TV-området</NOBR> i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft37"><SPAN class="ft37">5.2</SPAN><SPAN class="ft39">Norge</SPAN></P> <P class="p81 ft2">I Norge finns precis som i Sverige ett rikstäckande nät av marksändare för analog distribution av <NOBR>TV-program.</NOBR> Våren 2002 har man utlyst ett tillstånd att disponera kapaciteten i tre digitala sändarnät, av vilket ett skall vara rikstäckande. En ansökan har kommit in och enligt denna skall sändarnäten byggas ut regionvis och de analoga sändningarna upphöra i regionen efter förhållandevis kort tid. Räckvidden anges till mellan 91 och 93 procent av befolkningen.</P> <P class="p40 ft2">Två programföretag sänder för närvarande rikstäckande i det analoga marknätet. Statligt ägda Norsk Rikskringkastning (NRK) sänder inom ramen för ett public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> de båda licensfinansierade kanalerna NRK1 och NRK2. Privatägda TV2 AS sänder sedan år 1992 med stöd av koncession den reklamfinansierade kanalen TV2. Dessutom sänder privatägda TVNorge (som bl.a. ägs av TV2) sedan slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> reklamfinansierad lokal- TV över i stort sett hela Norge i ett nät som används av <NOBR>lokal-TV-</NOBR> stationerna.</P> <P class="p41 ft40">Televisionsverksamhet utövas även i kabel- och satellitnät. Bland andra sänder MTG reklamfinansierade TV3 via satellit sedan 1988.</P> <P class="p82 ft2">TV2 AS ursprungliga koncession löpte ut vid årsskiftet 2002/2003. Bolaget tilldelades hösten 2001 en ny koncession för rikstäckande analog reklamfinansierad TV. Den nya koncessionen gäller till och med den 31 december 2009. Enligt koncessionsvillkor skall TV2 AS betala ett engångsbelopp på 150 miljoner kronor vid tilldelningen av koncessionen. Vidare skall bolaget betala en årlig fast avgift på 25 miljoner kronor till Norsk filmfond. Därutöver skall bolaget betala en årlig rörlig avgift baserad på bolaget reklamintäkter. Den rörliga avgiften som är progressiv utgår enligt följande.</P> <P class="p258 ft2"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">7,5 procent av reklamintäkterna mellan 1 000 och 1 500 miljoner kronor,</SPAN></P> <P class="p188 ft21"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft55">10 procent av reklamintäkterna mellan 1 500 och 2 000 miljoner kronor, och</SPAN></P> <P class="p259 ft2"><SPAN class="ft53">•</SPAN><SPAN class="ft54">20 procent av reklamintäkterna över 2 000 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p260 ft2">Vid beräkningen av den rörliga delen av avgiften skall enligt koncessionsvillkoren avgiften till Norsk filmfond räknas av. Avgiften skall dock alltid vara minst 25 miljoner kronor. Den rörliga delen av avgiften skall beräknas på bolaget reklamintäkter.</P> <P class="p119 ft10">68</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p11 ft11">Koncessionsavgift på <NOBR>TV-området</NOBR> i några andra länder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft2">Intäkter från sponsring, försäljning av program, interaktiva tjänster och liknande skall inte ingå i beräkningsunderlaget. Reklamintäkterna omfattar samtliga intäkter från försäljning av reklamtid i kanalen TV2, oavsett om sändningarna distribueras analogt eller digitalt via satellit, analogt eller digitalt via kabelnät eller analogt via marknätet. Intäkter från försäljning av reklamtid i ett digitalt marknät eller i andra digitala plattformar ingår därvid inte i underlaget.</P> <P class="p221 ft3">För det fall det under koncessionsperioden skulle införas någon form av reklamfinansiering i någon av NRK:s båda kanaler och detta skulle få betydelse för TV2:s ekonomi, har TV2 enligt koncessionsvillkoren rätt att kräva omförhandling av villkoren och reducering av koncessionsavgiften. Detta gäller också om andelen tittare som faktiskt tar emot TV2 direkt från det analoga marknätet under koncessionsperioden skulle bli färre än 15 procent.</P> <P class="p261 ft37"><SPAN class="ft37">5.3</SPAN><SPAN class="ft39">Finland</SPAN></P> <P class="p172 ft2">Även i Finland finns ett rikstäckande nät av marksändare för analog distribution av <NOBR>TV-program.</NOBR> I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> togs beslut om digitalisering av den marksända televisionen. Den 1 september 2000 inleddes digitala marksändningar i de tre befolkningstätaste regionerna. I slutet av år 2000 hade den första delen av utbygganden av det digitala marknätet färdigställts med en befolkningstäckning på omkring 50 procent och den 27 augusti 2001 inleddes den reguljära sändningsverksamheten. Genom fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet har i dagsläget något mer än 70 procent av hushållen möjlighet att ta emot digital marksänd TV. Antalet hushåll som har faktiska förutsättningar att utnyttja denna möjlighet, genom att nödvändig mottagarutrustning anskaffats, uppgår dock ännu så länge till endast 40 000 (januari 2003). Målsättningen är att de analoga sändningarna i marknätet skall upphöra vid utgången av år 2006.</P> <P class="p113 ft2">Riksomfattande analog televisionsverksamhet bedrivs för närvarande på fyra kanaler, varav två public <NOBR>service-kanaler</NOBR> som finansieras med licensmedel från allmänheten och koncessionsavgifter – TV1 och TV2 – och två kommersiella reklamfinansierade kanaler – MTV3 och Nelonen.</P> <P class="p36 ft21">Rundradion AB (YLE), som är motsvarigheten till Sveriges Television, sänder kanalerna TV1 och TV2. MTV AB sänder</P> <P class="p262 ft10">69</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Koncessionsavgift på <NOBR>TV-området</NOBR> i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft2">kanalen MTV3 och Oy Ruutunelonen AB kanalen Nelonen. MTV AB:s och Oy Ruutunelonen AB:s sändningstillstånd löper ut den 31 december 2006. För sändningstillstånden betalar MTV AB och Oy Ruutunelonen AB en progressiv koncessionsavgift baserad på programföretagens reklamintäkter. För år 2000 betalade de båda bolagen tillsammans närmare 290 miljoner mark i koncessionsavgift. Koncessionsavgifterna tillförs statens televisions- och radiofond. Fondens medel används i huvudsak till att finansiera Rundradion AB:s verksamhet.</P> <P class="p40 ft2">Rundradion AB, MTV AB och Oy Ruutunelonen AB jämte ytterligare några programföretag har sedan den 1 september 2000 tillstånd att sända sina <NOBR>TV-program</NOBR> även med digital teknik i marknätet. Dessa sändningstillstånd löper ut den 1 augusti 2010. För närvarande finns det tio digitalkanaler. Utöver YLE:s, MTV3:s och Nelonens basutbud finns en nyhetskanal och en sportkanal. Samtliga digitalkanaler är än så länge gratiskanaler. Någon koncessionsavgift utgår inte sedan den 1 juli 2002 för dessa sändningstillstånd.</P> <P class="p42 ft2">Televisionsverksamhet utövas även i kabel- och satellitnät. Närmare en miljon hushåll är anslutna till kabelnät, vilket motsvarar drygt 40 procent av alla hushåll. Närmare 350 000 hushåll tar emot satellitprogram via egen eller gemensam parabol.</P> <P class="p162 ft1">Den 1 juli 2002 halverades i princip koncessionsavgiften för de båda kommersiella kanalerna MTV3:s och Nelonens analoga sändningar i marknätet. Samtidigt drogs avgiften in för marksändningar med digital teknik fram till den 1 september 2010. Det huvudsakliga skälet bakom denna åtgärd var att förbättra de kommersiella <NOBR>TV-företagens</NOBR> möjligheter att utveckla nya digitala tjänster men också för att göra det lättare för företag i allmänhet att komma in på <NOBR>TV-marknaden.</NOBR> För det fall ett programföretag sänder samma program både i digital och analog form gäller att företaget i sin fakturering och bokföring skall redovisa vilken del av omsättningen som härrör från analog respektive digital utsändning så att den kan läggas till grund för bestämmande av koncessionsavgiften. Är detta inte möjligt får Kommunikationsverket fastställa den andel som skall anses ha influtit av digital sändning. Då verket fastställer andelen skall det beakta den digitala signalens sebarhets- och hörbarhetsområde samt antalet digitala mottagare. Syftet med de nu redovisade bestämmelserna är som ovan nämnts att underlätta övergången till digitala utsändningar i marknätet. Den särredovisning av omsättningarna för analog respektive digital</P> <P class="p248 ft10">70</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p11 ft11">Koncessionsavgift på <NOBR>TV-området</NOBR> i några andra länder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft2">utsändning gäller därför inte programutbud som sänds vidare i kabelnät och som omfattas av koncessionsavgiften.</P> <P class="p264 ft21">Koncessionsavgiften är liksom tidigare progressiv och tas ut enligt följande (belopp i 1 000 euro).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td67"><SPAN class="p11 ft2">Omsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p11 ft2">Koncessionsavgift</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p11 ft6">Koncessionsavgift i procent för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p11 ft2">vid den nedre</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td69"><SPAN class="p11 ft2">den del av omsättningen som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p11 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p11 ft2">gränsen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p11 ft6">överskrider den nedre gränsen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p11 ft2">3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p238 ft2"><NOBR>400–5</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p265 ft2">0</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td69"><SPAN class="p266 ft2">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p11 ft2">5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p238 ft2"><NOBR>000–6</NOBR> 700</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p265 ft2">84</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td69"><SPAN class="p266 ft2">7,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p11 ft2">6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p238 ft2"><NOBR>700–10</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p265 ft2">210</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p266 ft2">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td67"><SPAN class="p11 ft2">10 000–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p265 ft2">547</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p266 ft2">12,25</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft2">Den lägsta koncessionsavgiften är 500 euro.</P> <P class="p268 ft37"><SPAN class="ft37">5.4</SPAN><SPAN class="ft39">Storbritannien</SPAN></P> <P class="p269 ft40">Digitala marksändningar pågår sedan 1998. Sex sändarnät används. Tre av näten används huvudsakligen av de programföretag som även svarar för analoga marksändningar – dvs. BBC, Channel 3, Channel 4 och Channel 5. Övriga sändarnät drivs av ett operatörsföretag, sedan den 1 juli 2002 av statliga British Broadcasting Corporation (BBC) i samarbete med privata Crown Castle.</P> <P class="p121 ft2">Enligt plan skall de analoga sändningarna om vissa kriterier uppfylls avvecklas mellan åren <NOBR>2006–2010.</NOBR> Ett villkor är att minst 95 procent av befolkningen skall kunna ta emot digitala marksändningar. Ett annat villkor är att minst 70 procent av hushållen också har möjlighet att ta emot sändningarna. Det senare följer av att så många som 70 procent av hushållen i Storbritannien enbart använder marknätet för sin <NOBR>TV-mottagning.</NOBR></P> <P class="p221 ft1">Som nämnts sänder BBC, Channel 3, Channel 4 och Channel 5 analoga marksändningar. Egentliga public <NOBR>service-företag</NOBR> är BBC och reklamfinansierade Channel 4. Channel 3 och Channel 5 är reklamfinansierade kanaler i public <NOBR>service-systemet</NOBR> utan något sådant uppdrag. Independent TV Commission (ITC) övervakar den privata <NOBR>TV-sektorn</NOBR> och BBC:s kommersiella verksamhet. ITC ger också licens för sändningstillstånd inom ramen för det s.k. <NOBR>ITV-systemet</NOBR> som idag består av ett <NOBR>15-tal</NOBR> programföretag med olika regionala sändningstillstånd. Kanaler med <NOBR>ITC-licens</NOBR> betalar för analoga marksändningar en koncessionsavgift som grundar sig</P> <P class="p270 ft10">71</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p11 ft13">Koncessionsavgift på <NOBR>TV-området</NOBR> i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p11 ft13">SOU 2003:47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft2">på en anbudstävlan. Avgiften består dels av en fast avgift (Cashbid) som justeras varje år, dels av en procentsats av den årliga omsättningen (Qualifying Revenue). För kanaler som sänds både analogt och digitalt i marknätet gäller att de får reducera underlaget för beräkningen av koncessionsavgiften proportionellt i förhållande till andelen hushåll som tar emot sändningarna digitalt (Digital Dividend).</P> <P class="p271 ft10">72</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GRB347d1 SOU_2003__47_d1.pdf 627240 pdf Koncessionsavgift på televisionens område - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/D76CA7E2-5361-46E1-8492-00E655341C41 GRB347d2 SOU_2003__47_d2.pdf 839324 pdf Koncessionsavgift på televisionens område - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/3E591683-FA65-47B2-8511-A127B7C5A72E