2421012 GRB336 2003 36 sou sou Statens offentliga utredningar 2003:36 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 36 0 2003-04-24 00:00:00 2024-08-12 16:23:00 2003-04-24 00:00:00 En jämställd föräldraförsäkring? hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GRB336/text https://data.riksdagen.se/dokument/GRB336 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB336 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:617px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:422px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:583px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:407px;height:583px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:625px;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:431px;height:625px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:117px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:591px;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:407px;height:591px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:602px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:428px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:434px;height:2px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:501px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:135px;left:42px;z-index:-1;width:306px;height:232px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:306px;height:232px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:235px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:407px;height:235px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:169px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:235px;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:407px;height:235px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:236px;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:407px;height:236px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:117px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:235px;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:407px;height:235px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:334px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:250px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:407px;height:250px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:262px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:101px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:430px;height:101px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:274px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:360px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:238px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:407px;height:238px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 905px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;margin: -600px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 910px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:39px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 1037px;overflow: hidden;} #page_77 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 992px;overflow: hidden;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:84px;z-index:-1;width:407px;height:610px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:407px;height:610px;} #page_77 #inl_img1 {position:relative;width:33px;height:0px;} #page_77 #inl_img2 {position:relative;width:13px;height:0px;} #page_77 #inl_img3 {position:relative;width:13px;height:0px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:618px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:114px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:430px;height:114px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:109px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:331px;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:430px;height:331px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:221px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:235px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:407px;height:235px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:438px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:117px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:587px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:407px;height:587px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:685px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:117px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:235px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:407px;height:235px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:117px;left:63px;z-index:-1;width:406px;height:241px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:406px;height:241px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:152px;left:4px;z-index:-1;width:407px;height:235px;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:407px;height:235px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:134px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:236px;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:407px;height:236px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:527px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:192px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft4{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft16{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft25{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft26{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft27{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft40{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft57{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft62{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 5px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 13px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft76{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft82{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft83{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: -1px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft94{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft99{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft100{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft103{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft104{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft105{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft106{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft107{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft108{font: italic 12px 'Gabriola' !important;l-h: 15px;} .ft109{font: italic bold 12px 'Gabriola' !important;l-h: 15px;} .ft110{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft111{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft112{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft113{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft114{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft117{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft119{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft120{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p5{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 571px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p26{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p46{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p53{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p59{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p76{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p77{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:12px;} .p78{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:10px;} .p79{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:11px;} .p80{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p84{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:14px;} .p85{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:14px;} .p86{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:12px;} .p87{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:11px;} .p88{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:11px;} .p89{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:11px;} .p90{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p101{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p103{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p104{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p105{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p114{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:14px;} .p117{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:12px;} .p118{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:11px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p123{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p124{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:12px;} .p125{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p131{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p132{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p152{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 453px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p191{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p201{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p208{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p237{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.94px;} .p257{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p258{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p259{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:83px;height:12px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p262{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p267{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p268{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p269{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p270{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p271{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p275{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p278{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p279{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:99px;height:10px;} .p280{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p282{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p283{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p291{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:108px;height:12px;} .p292{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p293{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p294{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p295{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p296{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p297{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p298{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p299{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p300{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p301{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p305{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p308{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p311{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:12px;} .p312{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p313{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p314{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p315{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p316{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:12px;} .p332{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:10px;} .p333{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p338{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p340{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p350{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:12px;} .p351{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:6px;} .p352{text-align: left;padding-right: 903px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:98px;} .p355{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:98px;} .p356{text-align: left;padding-right: 1058px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 903px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: right;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p382{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p384{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:88px;height:14px;} .p385{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p386{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p393{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 364px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p399{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p401{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:12px;} .p402{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:14px;} .p404{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p409{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:11px;} .p410{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:11px;} .p411{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:14px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:11px;} .p420{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:11px;} .p421{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:11px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p423{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:11px;} .p424{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;} .p428{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p429{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:14px;} .p430{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;} .p431{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:11px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p433{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:10px;} .p434{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p442{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p455{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p471{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p474{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p487{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p496{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td29{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td31{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td47{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td48{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td62{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td63{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td64{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td65{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td66{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td67{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td79{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td80{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td81{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td82{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td83{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td135{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td136{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td139{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td140{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td141{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td142{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td150{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td151{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td152{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td153{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td154{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td169{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td170{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td171{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td185{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td192{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td193{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td196{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td197{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td198{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td199{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td201{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;} .td207{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td208{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td211{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td212{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td213{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td215{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 28px;} .tr2{heightzzz: 29px;} .tr3{heightzzz: 17px;} .tr4{heightzzz: 18px;} .tr5{heightzzz: 16px;} .tr6{heightzzz: 54px;} .tr7{heightzzz: 37px;} .tr8{heightzzz: 20px;} .tr9{heightzzz: 27px;} .tr10{heightzzz: 56px;} .tr11{heightzzz: 14px;} .tr12{heightzzz: 19px;} .tr13{heightzzz: 15px;} .tr14{heightzzz: 30px;} .tr15{heightzzz: 45px;} .tr16{heightzzz: 23px;} .tr17{heightzzz: 11px;} .tr18{heightzzz: 12px;} .tr19{heightzzz: 44px;} .tr20{heightzzz: 10px;} .tr21{heightzzz: 8px;} .tr22{heightzzz: 4px;} .tr23{heightzzz: 13px;} .tr24{heightzzz: 7px;} .tr25{heightzzz: 26px;} .tr26{heightzzz: 9px;} .tr27{heightzzz: 25px;} .tr28{heightzzz: 6px;} .tr29{heightzzz: 34px;} .tr30{heightzzz: 5px;} .tr31{heightzzz: 3px;} .tr32{heightzzz: 35px;} .tr33{heightzzz: 33px;} .tr34{heightzzz: 86px;} .tr35{heightzzz: 22px;} .tr36{heightzzz: 99px;} .tr37{heightzzz: 2px;} .tr38{heightzzz: 108px;} .tr39{heightzzz: 40px;} .tr40{heightzzz: 32px;} .tr41{heightzzz: 61px;} .tr42{heightzzz: 144px;} .tr43{heightzzz: 853px;} .tr44{heightzzz: 0px;} .tr45{heightzzz: 600px;} .tr46{heightzzz: 563px;} .tr47{heightzzz: -537px;} .tr48{heightzzz: 537px;} .tr49{heightzzz: 535px;} .tr50{heightzzz: 410px;} .tr51{heightzzz: 31px;} .tr52{heightzzz: 24px;} .tr53{heightzzz: 88px;} .tr54{heightzzz: 36px;} .tr55{heightzzz: 53px;} .t0{width: 457px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t4{width: 419px;margin-leftZ: 101px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 458px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 498px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 35px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 435px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 435px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 498px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t12{width: 474px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 391px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 424px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;} .t15{width: 474px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 477px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;} .t17{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 34px;f:10px 'Verdana' !important;} .t18{width: 447px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 96px;f:12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 434px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 434px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 19px;f:9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;} .t22{width: 434px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;} .t23{width: 456px;margin-top: 51px;f:11px 'Verdana' !important;} .t24{width: 474px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;} .t26{width: 374px;margin-leftZ: 92px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;} .t27{width: 435px;margin-leftZ: 12px;margin-top: 20px;f:1px 'Verdana' !important;} .t28{width: 173px;f:1px 'Verdana' !important;} .t29{width: 334px;margin-leftZ: 9px;f:1px 'Verdana' !important;} .t30{width: 473px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 435px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;} .t32{width: 474px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t33{width: 435px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;} .t34{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 30px;f:11px 'Verdana' !important;} .t35{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 51px;f:13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 456px;margin-top: 34px;f:11px 'Verdana' !important;} .t37{width: 435px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t38{width: 432px;margin-leftZ: 16px;margin-top: 16px;f:11px 'Verdana' !important;} .t39{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t40{width: 474px;margin-top: 40px;f:15px 'Verdana' !important;} .t41{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 35px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Förord</P> <P class="p1 ft1">Långtidsutredningen 2003 utarbetas inom Finansdepartementet. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport.</P> <P class="p2 ft1">Denna bilaga har utarbetats av Fredrik Jansson, Elina Pylkkänen och Lizbeth Valck, samtliga anställda vid Finansdepartementet. Huvudansvarig för bilagan har varit Fredrik Jansson.</P> <P class="p3 ft1">Utgångspunkten i bilagan har varit att föräldrars tidsmässiga fördelning av ansvaret för barn är av avgörande betydelse för jämställdheten på arbetsmarknaden. Bilagan analyserar hur föräldraförsäkringen i dess nuvarande utformning påverkar fördelningen av föräldraledighet. Vilka ekonomiska incitament ger föräldraförsäkringen föräldrarna att dela på föräldraledigheten? Vilka signaler ger detta arbetsgivaren vid anställningsbeslut och lönesättning? Detta är några av de frågor som diskuteras i bilagan.</P> <P class="p2 ft1">I bilagan görs också en internationell utblick, där samband mellan föräldraförsäkringens utformning och olika mönster på arbetsmarknaden beskrivs.</P> <P class="p4 ft2">Ansvaret för långtidsutredningens bilagor vilar i sin helhet på respektive författare.</P> <P class="p5 ft1">Stockholm i mars 2003</P> <P class="p6 ft3">Bettina Kashefi</P> <P class="p7 ft3">Departementsråd</P> </DIV> <DIV id="page_2"> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft4">1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft4">Inledning.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft1">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft5">Bakgrund...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft1">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft1">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft3">Föräldrapenning och födelsetal ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft1">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft1">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p9 ft5">Bilagan i korthet .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft1">15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft4">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p9 ft6">Uttag av föräldraledighet i Sverige................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft4">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p8 ft1">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft1">Fördelning av uttaget mellan föräldrar ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p11 ft1">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft1">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft3">Uttagssekvensen mellan föräldrar ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p11 ft1">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft1">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft1">Utebliven inkomst vid föräldraledighet..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p11 ft1">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft5">Appendix............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p11 ft1">30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p8 ft4">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td7"><SPAN class="p12 ft6">Arbetsgivarens beteende..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft4">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft1">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft1">Kostnader och intäkter vid föräldraledighet...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft1">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p8 ft1">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p12 ft5">Empiri........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p10 ft1">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p12 ft1">3.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p13 ft5">Näsman (1992)..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p10 ft1">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft1">3.2.2 Arbetsgivares agerande gentemot män och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p13 ft5">kvinnor...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft1">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft1">3.2.3 Arbetsgivare som fyller på över taket..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p10 ft1">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p12 ft1">3.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p13 ft5">Val av arbete ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p10 ft1">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">3.2.5 Möjligheter att få internutbildning..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft1">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft1">3.2.6 Chansen att få jobb som arbetslös...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p10 ft1">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">3.2.7 Chansen att kallas till intervju......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft1">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p8 ft1">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p12 ft5">Uppsummering.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p11 ft1">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p14 ft8">5</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p8 ft9">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft10">Appendix ...........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft1">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft4">4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p8 ft8">Föräldrapenningen internationellt .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft11">Samband mellan sysselsättningsgrad och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft5">föräldraförsäkring....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p11 ft1">58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft1"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft11">Högre sysselsättningsgrad men stark</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p9 ft5">arbetsmarknadssegregering.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p10 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft1">Sambandet mellan lönegap och föräldraförsäkring ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Slutsatser ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p8 ft4">5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft6">Föräldrapenning och löneskillnader...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft4">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Lönegap och löneprofiler ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.1.1 Lönegapet mellan kvinnor och män............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft1">5.1.2 Kvinnor och mäns löneprofiler....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft1">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p8 ft1">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p9 ft5">Familjelönegapet......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p10 ft1">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft1">Föräldraledighetens betydelse för löneutvecklingen.............</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p9 ft5">5.3.1 Databeskrivning............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft1">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft3">5.3.2 Analys av frånvarons betydelse ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p10 ft1">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Sammanfattning.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p8 ft4">6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft12">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen ....</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft4">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Teoretiska överväganden.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Databeskrivning.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Deskriptiv statistik ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Resultat från regressionsanalyser............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p9 ft3">6.4.1 Vad förklarar att pappan tar ledigt ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft1">6.4.2 Vad förklarar hur lång ledighet fadern tar ................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p10 ft1">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Sammanfattning och slutsatser .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p8 ft4">7</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p9 ft6">Sammanfattning och diskussion .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft4">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p8 ft1">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p9 ft5">Sammanfattning av bilagan....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p10 ft1">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p8 ft8">6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p8 ft13">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft1"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft11">Diskussion om en annorlunda utformad</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td20"><SPAN class="p11 ft1">föräldraförsäkring...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p10 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p19 ft1">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p11 ft14">Insatser på familjesidan ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p10 ft1">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p19 ft1">7.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p11 ft15">Insatser på arbetsgivarsidan ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft1">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft5">7.3 Avrundning.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft1">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p20 ft12">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p10 ft16">.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft4">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td20"><SPAN class="p10 ft17">Bilagor till ................................Långtidsutredningen 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p10 ft4">127</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft8">7</P> </DIV> <DIV id="page_6"> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft0">1 Inledning</P> <P class="p22 ft18">Kvinnor har lägre löner än män!</P> <P class="p23 ft19">Kvinnor tar ut betydligt mer föräldraledighet än män! Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad!</P> <P class="p24 ft1">Dessa observationer, och några ytterligare, har tjänat som utgångspunkt för föreliggande bilaga. Syftet är att undersöka om det finns strukturer i samhället, utöver rent normerande könsmönster, som samtidigt kan förklara dessa utfall. Att kvinnor traditionellt är de som avbrutit sitt yrkesarbete, mer eller mindre tillfälligt, i samband med barns födelse gör kvinnor till en mer osäker arbetskraft för arbetsgivaren. Risken att hon, jämfört med en man, är frånvarande från jobbet är större, vilket sett över en längre tidsperiod gör henne mindre produktiv, även om hon har samma kompetens som en man. För vinstdrivande företag kan det vara önskvärt att kompensera de extra kostnader det medför. Om arbetsgivaren inte kan kompensera den ökade frånvarorisken med lägre lön finns andra tänkbara strategier. En kan vara att undvika frånvarorisken i så stor utsträckning som möjligt, t.ex. genom att rekrytera män före kvinnor. En andra strategi kan vara att ge kvinnor arbetsuppgifter där de är enklare att ersätta med annan personal.</P> <P class="p25 ft1">Konsekvenserna av en sådan sortering på arbetsmarknaden kan vara allvarliga ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan medföra att kvinnor väljer andra yrken och utbildningar än män eftersom det inte lönar sig att försöka göra karriär inom alla yrken. Det kan också medföra att familjen inte finner det lönt att låta mannen vara föräldraledig eftersom kvinnan ändå inte belönas för sin närvaro. Studier visar till och med att män bestraffas genom en sämre löneutveckling om de är föräldralediga. Detta kan i slutänden också medföra att mönstret permanentas, arbetsgivarna förväntar sig ett beteende och familjerna följer detta.</P> <P class="p26 ft8">9</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft1">Bilagan redovisar belägg för att denna typ av beteende är allmänt förekommande på den svenska arbetsmarknaden. Den redovisar också belägg för att dagens utformning av föräldrapenningen förstärker mönstret. Slutligen förs en diskussion om vilka reformer i föräldraförsäkringen som skulle kunna bryta den ojämlika fördelningen av föräldraledighet och samtidigt könssegregeringen och löneskillnaderna på arbetsmarknaden.</P> <P class="p28 ft1">Analysen skulle kunna ta sin utgångspunkt i att fördelningen är bestämd av sociala normer, inbyggda i samhället, och/eller lägga ett manligt och kvinnligt maktperspektiv på utfallet. Det finns många analyser av detta slag inom exempelvis sociologisk forskning och genderforskning. Denna bilaga kommer emellertid att argumentera för ett alternativt perspektiv. Utgångspunkten är att två motsatta ekonomiskt grundade beteenden – arbetsgivarens kontra familjens</P> <P class="p29 ft1">– tvingar fram samma mönster. Detta perspektiv ger samma resultat och dessutom med orsakssamband som är möjliga att direkt angripa med <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> medel.</P> <P class="p30 ft1">Inför den fortsatta analysen är det viktigt att också poängtera att analyser av samband i familjepolitiken är svåra att göra. Det finns ofta flera möjliga förklaringar till individernas beteende och det saknas ofta tillräckligt material för grundliga jämförelser av alternativa handlingssätt. Jämförelser mellan olika länder kan ge vidgad förståelse, men det finns många kulturella olikheter som samvarierar både med val av system och med beteenden varmed sådana jämförelser alltid kan ifrågasättas. Å andra sidan är ämnet så viktigt och angeläget att slutsatser måste dras från tillgängliga informationskällor, även om de saknar en otvetydig tolkning.</P> <P class="p31 ft1">Denna bilaga har ambitionen att hantera detta genom att bygga en indiciekedja med statistiska analyser och resonemang. Avsikten är att bedöma hur troligt det är att det finns ett nära samband mellan föräldraledighetens fördelning och arbetsmarknadens utseende.</P> <P class="p32 ft20"><SPAN class="ft20">1.1</SPAN><SPAN class="ft21">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p33 ft1">1974 ersattes <SPAN class="ft18">moderskaps</SPAN>försäkringen med en <SPAN class="ft18">föräldra</SPAN>försäkring. En utgångspunkt var att,</P> <P class="p30 ft1">”… den arbetsfördelning mellan män och kvinnor som nu präglar samhället låser fast såväl män som kvinnor i skilda roller och försvårar en fri personlig utveckling. Kraven på jämställdhet</P> <P class="p34 ft8">10</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p8 ft13">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">gäller därför inte endast förändringar av kvinnornas villkor utan också av männens. Förändringen avser bl.a. för kvinnornas del ökade möjligheter att förvärvsarbeta och för männens del möjligheter att ta ökat ansvar för barnen. Statsmakterna måste genom åtgärder på samhällslivets olika områden ta aktiv del i arbetet på att förändra såväl männens som kvinnornas ställning (Regeringens proposition 1973:47, s 35).”</P> <P class="p36 ft1">Som citatet visar var ett syfte att ge ökade möjligheter för kvinnor att förvärvsarbeta och för män att ta ökat ansvar för barnen. En grundtanke bakom delad föräldraledighet, i stället för enbart en rätt för modern att ta ledigt, var en idé om att utplåna de konsekvenser en <NOBR>icke-jämställd</NOBR> könsrelation får för kvinnor och mäns möjligheter att t.ex. avancera i arbetet (Bergqvist, 2001).</P> <P class="p37 ft1">Att kvinnor och män, 30 år efter införandet av föräldraledigheten, ännu inte är jämställda på arbetsmarknaden syns dock på många sätt. Det syns i löner, inkomster, arbetade timmar, arbetsuppgifter (kvalifikationsnivåer), uppdelning mellan sektorer liksom yrkesområden, befordring, internutbildning, anställningsformer och utträde från arbetsmarknaden (arbetsfrånvaro).</P> <P class="p38 ft1">Kvinnornas timlöner är i genomsnitt 82 procent av männens i Sverige (SCB, 2001b), vilket jämfört med 75 procent i Europeiska unionen kanske kan bedömas som positivt.</P> <P class="p2 ft1">Mäter man inkomstskillnaderna mellan könen är skillnaderna betydligt större. Kvinnornas arbetsinkomster är omkring 60 procent av männens. Förklaringen är att kvinnor oftare arbetar deltid medan män arbetar mer övertid. Nästan hälften av kvinnorna arbetar deltid medan motsvarande andel för män är 10 procent. Dessutom har kvinnor högre arbetsfrånvaro på grund av barnledighet (kvinnor tar ut 85 procent av föräldrapenningen), vård av barn (kvinnor tar ut 66 procent av den tillfälliga föräldrapenningen) och risken för egen sjukdom är högre (5 för kvinnor mot 3 procent för män i förhållande till sysselsatta). Det tycks också vara så att löneskillnaderna ökar med tiden i arbetslivet.</P> <P class="p39 ft1">Under flera år minskade skillnaderna i timlöner mellan män och kvinnor. Dessa har emellertid blivit större under de senaste åren. Efter en nästan <NOBR>30-årig</NOBR> period av stadig minskning av lönegapet har skillnaderna ökat med 10 procent sedan 1995 (SCB, 2001b). Faktorer som spelat in kan ha varit ökad användning av individuell lönesättning och en allt tuffare arbetsmarknad. I synnerhet har de personer som fått höga löner jobbat i mansdominerade yrken där</P> <P class="p40 ft8">11</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33610x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft1">lönespridningen varit större. Däremot har de kvinnor som gjort karriär i kvinnodominerade branscher ändå inte fått höga löner, eftersom dessa branscher har en betydligt jämnare lönefördelning.</P> <P class="p30 ft1">Kvinnor och män återfinns i olika yrken och männens yrken är högre värderade, dvs. män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden har kontinuerligt minskat men förändringarna sker långsamt och nivån på segregeringen är fortsatt hög. I jämställda yrken<SPAN class="ft22">1 </SPAN>arbetade 1970 7 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor och 4 procent av alla förvärvsarbetande män. 2001 var motsvarande andel 12 procent för kvinnor och 12 procent för män (SCB, 2002).</P> <P class="p42 ft1">Kvinnorna arbetar i dag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. 2001 fanns 50 procent av alla kvinnor i offentlig sektor och 50 procent i privat sektor. Av männen fanns 2001 18 procent i offentlig sektor och 82 procent i privat sektor (SCB, 2002). I den statliga sektorn har sysselsättningen minskat sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> Minskningarna beror delvis på personalminskningar men också på privatisering av statsägda stora företag. Även den kommunala sektorn har minskat kraftigt för kvinnorna men också för männen sedan 1990.</P> <P class="p31 ft1">Nivåmässigt är avvikelserna mellan män och kvinnors utbildning numera små, kvinnor har till och med något högre utbildning. Av kvinnor i ålder <NOBR>25–64</NOBR> år har 17 procent eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller längre, medan motsvarande andel för män är 15 procent (SCB, 2001c). Inriktningen på utbildning är emellertid starkt könssegregerad. På gymnasienivå väljer pojkar traditionellt tekniska inriktningar och industri/hantverkslinjer, medan flickorna väljer vård, omsorg och humaniora. Det finns också en stark könssegregering på högskolans kortare och/eller mindre statusfyllda yrkeslinjer, liksom vissa utbildningsinriktningar inom det traditionella universitetsväsendet. Empiriska studier har inte funnit några säkra belägg för vad som förklarar sorteringen in på olika utbildningsinriktningar (Jonsson, 1997). Att det saknas belägg för orsakerna bakom sorteringen av utbildningsinriktning är naturligtvis en viktig faktor i sammanhanget. Utbildningens inriktning är sedan en begränsande faktor för vilka yrken personen kan komma i fråga för.</P> <P class="p43 ft24"><SPAN class="ft23">1 </SPAN>Med jämställdhet avses i detta sammanhang att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 procent till 60 procent eller jämnare. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad.</P> <P class="p44 ft8">12</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p8 ft13">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">Hur man allokerar sin tid varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet. Rydenstam (2002) visar att tidsfördelningen för kvinnor och män är relativt lika innan barnen anländer. I regel arbetar båda heltid utanför hemmet och skillnaderna i den tid de använder till hemarbete är tämligen små. De avgörande skillnaderna i tidsanvändning uppstår när barnen föds. Då minskar kvinnorna sitt marknadsarbete kraftigt och jobbar i normalfallet deltid under ett antal år. En intressant förändring tycks dock ha skett under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sammanboende småbarnspappor förvärvsarbetar under 2000/2001 något mindre än vad motsvarande pappor gjorde i början av 1990- talet. Undersökningen visar på en minskning på drygt 30 minuter per dag. Någon motsvarande nedgång finns inte för sammanboende, barnlösa män. Vilken betydelse föräldrapolitiken haft i detta sammanhang är för tidigt att uttala sig om.</P> <P class="p25 ft1">På en punkt tycks emellertid föräldrapolitiken ha haft märkbara effekter för jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnors arbetskraftsdeltagande är betydligt högre i Sverige än i många andra länder.</P> <P class="p2 ft1">Fördelningen mellan män och kvinnors uttag av föräldraledighet är skev. Kvinnor lyfter omkring 85 procent av föräldraledighetsdagarna. En majoritet av papporna tar visserligen ut viss föräldraledighet, andelen ligger omkring 80 procent. Däremot är det endast 30 procent av papporna som tar ut mer än en månads ledighet (RFV, 2002b).</P> <P class="p38 ft1">Det finns forskning som knyter samman arbetsmarknadens struktur med just utformningen av föräldraförsäkringen. Albrecht m.fl. (2003) diskuterar det s.k. ”glastaket”, dvs. att det förefaller finnas en osynlig barriär som väsentligt försvårar för kvinnor att nå välbetalda arbeten, med anknytning till föräldraförsäkringen (och barnomsorgen). Föräldraförsäkringen motiverar många kvinnor att inträda på arbetsmarknaden i Sverige men inte nödvändigtvis att aktivt söka göra karriär. Arbetsgivare kan ha anpassat sig till detta förhållande genom att generellt förvänta sig att kvinnor är mindre karriärorienterade. Albrecht m.fl. (1999) finner därtill att män drabbas mer negativt i löneutvecklingen av att vara föräldralediga, än vad kvinnor gör. De tolkar det som att föräldraledigheten signalerar till företaget att mannen inte är karriärorienterad, vilket minskar hans möjligheter att avancera och få högre lön. Att inte kvinnan drabbas i motsvarande grad kan följa av den förutfattade uppfattningen att kvinnor inte är karriärinriktade alls, och att de</P> <P class="p46 ft8">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft2">således straffas redan innan de tar föräldraledigt, oberoende av om de kan eller vill skaffa barn och vara föräldralediga.</P> <P class="p47 ft1">Orsaken till att män tar ut så lite, och kvinnor så mycket, föräldraledighet kan således ha en strukturell komponent som är viktig att belysa. Under olyckliga omständigheter kan den förstärka det könsmönster vi har i dag, vilket också upprätthåller den lönestruktur som råder. En historia enligt följande kan berättas.</P> <P class="p30 ft1">Antag att vi har en familj där båda föräldrarna har jobb men där modern tjänar mindre. Då de fått barn överväger de vem som ska stanna hemma med barnet. Modern tar sannolikt åtminstone ett halvt år ledigt för att amma. Därefter kanske de överväger om fadern ska vara hemma resten av tiden. Fadern får emellertid subtila signaler på sitt jobb att han inte kan räkna med befordran om han stannar hemma, modern å andra sidan har inte någon befordran att se fram emot överhuvudtaget. Familjen drar slutsatsen att modern i princip inte kan tjäna mer, eftersom hon inte blir belönad om hon arbetar i stället för att vara hemma. Fadern blir å andra sidan bestraffad om han är hemma. För familjer som bedömer familjeekonomin som central skulle slutsatsen bli att mannen jobbar och gör karriär medan kvinnan stannar hemma. Familjen upprätthåller således normen, tillsammans med majoriteten av andra familjer som gör samma bedömning. Att bryta ett sådant läge är inte möjligt om inte en mycket stor mängd familjer ändrar sitt beteende samtidigt. Det finns dock inget som motiverar många att ta detta beslut, och det finns inga arbetsgivare som är inställda på att beteendet plötsligt förändras och därför byter sin rekryteringspolicy. Den ”jämvikt” som kan sägas råda är svår att rubba utan aktiva insatser av något slag. Varje enskild familj som ger sig ut för att ändra på fördelningen i föräldrauttag kan vinna i andra avseenden men riskerar att drabbas negativt, ekonomiskt.</P> <P class="p48 ft1">Två, varandra förstärkande, processer kan därför sägas verka här. Arbetsgivarna kan göra vinster på att sortera efter kön, och sorteringen innebär samtidigt att familjer som beter sig på motsvarande sätt når en bättre ekonomisk utveckling än de som väljer att sätta jämställdheten främst. Föräldrapenningen är inte konstruerad för att bryta denna fördelning.</P> <P class="p49 ft8">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p8 ft13">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft20"><SPAN class="ft20">1.2</SPAN><SPAN class="ft21">Föräldrapenning och födelsetal</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Bilagans huvudsakliga inriktning är föräldrapenningens betydelse i ett arbetsmarknadsmässigt jämlikhetsperspektiv. En annan viktig, om än indirekt, betydelse som föräldrapenningen har haft är att stimulera högre födelsetal. I jämförelse med andra länder finner Björklund m.fl. (2001) att de svenska födelsetalen inte fallit lika kraftigt som i andra länder, vilket de för tillbaka till Sveriges familjepolitik. Andra studier har också funnit att senare etablering på arbetsmarknaden, inte minst som en följd av en ökande utbildningstid, leder till att föräldrar skaffar sig barn senare i livet (Gustafsson, 2002). Att föräldrapenningen är starkt knuten till etablering på arbetsmarknaden, högre lön ger högre ersättning (upp till taket) och fast jobb ger en rätt att återvända till arbete efter föräldraledigheten, är en bidragande orsak till de låga födelsetalen under <NOBR>1990-talets</NOBR> år med hög arbetslöshet (Björklund, m.fl. 2001). De uppmärksammar också att Sverige tycks ha kraftigare svängningar i födelsetalen i samband med konjunkturcykler än andra länder, vilket också kan vara en effekt av familjepolitikens utformning.</P> <P class="p52 ft1">Bilagan har inte för avsikt att behandla effekterna på födelsetalen, däremot är det viktigt att eventuella reformer kan relateras till dessa.</P> <P class="p53 ft20"><SPAN class="ft20">1.3</SPAN><SPAN class="ft21">Bilagan i korthet</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Denna bilaga studerar vad ett ojämnt uttag av föräldrapenningen betyder för jämställdheten på arbetsmarknaden. Jämställdhet betraktas här främst i form av löneskillnader och könssegregation på arbetsmarknaden. Vår utgångspunkt, byggd på resultaten från den forskning som refererats ovan, är att en ojämn fördelning av föräldraskapet initialt är en viktig orsakskälla till ojämlikheten. Arbetsgivare har incitament att sortera kvinnor och män på arbetsmarknaden utifrån deras frånvarorisk. Grundhypotesen är att med en lika stor sannolikhet för både män och kvinnor att stanna hemma för barnledighet minskar arbetsgivarens möjligheter att göra ekonomiska vinster genom att systematiskt sortera utifrån kön.</P> <P class="p39 ft1">Vi kommer inte, annat än ytligt, beröra den omfattande, och naturligtvis för sammanhanget viktiga, forskning som rör</P> <P class="p54 ft8">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">normbildning, genusordning, m.m. Orsaken är dels utrymmes- och tidsskäl, dels att vi har varit intresserade av att studera hur olika ekonomiska incitament kan påverka fördelningen. Ekonomiska incitament anses vanligtvis enklare att påverka, exempelvis genom <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> medel, än vad andra värderingar i samhället är. Ekonomiska medel kan också vara ett sätt att indirekt och på sikt påverka normer och värderingar i samhället.</P> <P class="p56 ft1">Bilagan är upplagd på följande sätt. I nästa kapitel redovisar vi deskriptiv statistik över föräldraförsäkringens fördelning mellan föräldrarna under barnets uppväxt och vilka kortsiktiga ekonomiska konsekvenser föräldraledigheten har för familjen. Därpå följer en analys av arbetsgivares beteende i samband med att de ställs inför möjligheten att deras anställda tar föräldraledigt. Analysen ger stöd för att arbetsgivare har ett intresse av att sortera arbetskraften efter frånvarorisker. Därnäst redovisas en internationell jämförelse mellan generositet i föräldrapenning, å ena sidan, och sysselsättningsgap mellan män och kvinnor, könsmässig yrkessegregering och löneskillnader, å den andra. Den internationella jämförelsen ger stöd för att föräldraförsäkringens generositet är en variabel av centralt intresse. I kapitel fem redovisas sedan analyser av möjliga effekter av föräldraledigheten på den relativa utvecklingen av kvinnor och mäns löner. Denna bygger vidare på de slutsatser som framkommit i analysen av arbetsgivares agerande och genom den internationella jämförelsen. Kapitel sex avslutar analysdelen med att närmare studera vad som förklarar föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Särskild vikt läggs vid hur ekonomiska incitament kan påverka fäder att ta ut en större del av föräldraledigheten. Bilagan avslutas med en diskussion om möjliga policyförslag i riktning mot ökad jämlikhet.</P> <P class="p57 ft8">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33615x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p58 ft26"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft25">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN></P> <P class="p59 ft20"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft21">Fördelning av uttaget mellan föräldrar</SPAN><SPAN class="ft27">2</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Föräldrapenningen utnyttjas av i stort sett alla familjer som föder barn i Sverige i dag. Det stora flertalet utnyttjar också huvuddelen av den tid som man har rätt att ta föräldraledigt. 97 procent utnyttjar en större eller mindre del av de dagar som ger ersättning motsvarande den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), och omkring 90 procent utnyttjar åtminstone någon av de dagar som betalas enligt lägstanivå.<SPAN class="ft22">3 </SPAN>Andelen familjer som utnyttjar samtliga dagar uppgår till omkring 60 procent. För de övriga uppgick det genomsnittliga antalet ej uttagna föräldrapenningdagar till 28 dagar med SGI och 31 lägstanivådagar.<SPAN class="ft22">4 </SPAN>Även om det är tillåtet att utnyttja föräldraledigheten fram till dess barnet fyller åtta år så tar de flesta föräldrar ut merparten av dagarna under barnets två första levnadsår.</P> <P class="p61 ft1">Uttaget av föräldrapenningen är emellertid skevt fördelad mellan könen. Kvinnor tar ut i stort sett all föräldraledighet.<SPAN class="ft22">5 </SPAN>Det finns en trend mot att pappor ökar sin andel men fortfarande tar kvinnor ut drygt 85 procent av föräldrapenningdagarna. Bakom dessa andelar döljer sig också en relativt stor men minskande andel fäder som inte tar ut någon föräldraledighet över huvud taget. Under barnets första år ligger denna andel på omkring 60 procent, och sjunker efter andra året till omkring 45 procent. Sett över hela föräldrapen-</P> <P class="p62 ft30"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft29">En beskrivning av föräldrapenningsreglerna finns i appendix till detta kapitel.</SPAN></P> <P class="p63 ft24"><SPAN class="ft28">3</SPAN><SPAN class="ft31">Sedan 2002 uppgår antalet dagar som ersätts enligt den sjukpenninggrundande inkomsten till 390 dagar, av vilka 60 är personliga. Antalet dagar som ersätts enligt lägstanivå uppgår till</SPAN></P> <P class="p64 ft30"><SPAN class="ft28">4</SPAN><SPAN class="ft29">Data gäller barn födda </SPAN><NOBR>1991–1993.</NOBR> Se RFV (2002a).</P> <P class="p65 ft30"><SPAN class="ft28">5</SPAN><SPAN class="ft32">Det finns en skillnad mellan begreppen ”föräldraledighet” och ”uttag av föräldrapenning” då den första har att göra med arbetsrättslig lagstiftning och den andra med föräldraförsäkringen. Korrelationen mellan begreppen är emellertid hög och vi kommer inte att göra någon begreppsmässig skillnad i texten.</SPAN></P> <P class="p66 ft8">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33616x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft1">ningsperioden är det omkring 20 procent av fäderna som inte lyft en dag i föräldrapenning. Detta är emellertid inte samma sak som att fäderna inte tagit någon del i barnets uppväxt. Vissa föräldrar kan ha eller förlägga sina arbetstider på ett sätt som gör det möjligt att vara med barnet ändå (Bekkengen, 2002).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p68 ft6">Tabell 2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p69 ft12">Andelen föräldrapenningdagar (i procent) utbetalda till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p70 ft12">män respektive kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p68 ft34">År</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p71 ft34">Mäns andel</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p69 ft35">Kvinnors andel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p68 ft34">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p71 ft34">7,4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p69 ft34">92,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">8,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">91,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">9,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">90,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p68 ft34">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p71 ft34">10,1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p69 ft34">89,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">11,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">88,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p68 ft34">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p71 ft34">9,6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p69 ft34">90,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">10,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">89,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p68 ft34">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p71 ft34">9,9</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p69 ft34">90,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">10,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">89,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p68 ft34">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p71 ft34">11,6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p69 ft34">88,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">12,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">87,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p68 ft36">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p71 ft36">13,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p69 ft36">86,2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft37">Källa: Socialförsäkringsfakta 1994 samt RFV.</P> <P class="p73 ft1">Det finns också en betydande skillnad i hur män och kvinnor tidsmässigt fördelar föräldraledigheten. Kvinnornas uttag av nettodagar är relativt högt fram till dess att barnen är ungefär 12 månader gamla. Därefter minskar uttaget relativt snabbt (diagram 2.1). Männen tar ut den största mängden dagar när barnen är mellan 11 och 15 månader. Relativt kvinnan är emellertid mannens andel som högst när barnet är över tre år (diagram 2.2). Den tidsmässiga andelen som mannen tar ut under barnets första år uppgår till omkring 7 procent.</P> <P class="p74 ft8">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB336/GRB33617x1.jpg" style="width:423px;height:607px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft6">Diagram 2.1 Nettodagar som tagits ut månadsvis under barnets första åtta år för män och kvinnor, fördelat efter barnets ålder i månader</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p76 ft39">300 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p76 ft39">250 000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p8 ft37">Moder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-1px;margin-right:-20px;margin-bottom:1px;" class="p77 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-1px;margin-right:-3px;margin-bottom:18px;" class="p77 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:8px;margin-right:-11px;margin-bottom:9px;" class="p77 ft8"><![endif]>dagar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p76 ft39">200 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p8 ft37">Fader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr15 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p78 ft40"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:35px;" class="p78 ft40"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:18px;margin-right:-22px;margin-bottom:17px;" class="p78 ft40"><![endif]>utbetalade</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p76 ft39">150 000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td34"><SPAN class="p76 ft39">100 000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p79 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p79 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p79 ft13"><![endif]>Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td35"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p76 ft37">50 000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p76 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p11 ft37">12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p11 ft37">24</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p11 ft37">36</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p11 ft37">48</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p80 ft37">60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p11 ft37">72</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p11 ft37">84</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p11 ft37">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td39"><SPAN class="p81 ft40">Barnets ålder i månader</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft44"><SPAN class="ft43">Anm.: </SPAN>Uttagen gäller barn födda i april 1993</P> <P class="p7 ft37">Källa: RFV.</P> <P class="p83 ft6">Diagram 2.2 Andelen av föräldraledighetsdagarna som tas ut av modern, fördelat efter barnets ålder i månader</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p76 ft37">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr19 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p84 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:30px;" class="p84 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:15px;margin-right:-16px;margin-bottom:15px;" class="p84 ft9"><![endif]>mödrar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,90</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,80</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,70</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td42"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:1px;margin-bottom:0px;" class="p85 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-2px;" class="p85 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:-1px;" class="p85 ft9"><![endif]>av</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td42"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td43"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td40"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td41"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td42"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td45"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p86 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p86 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p86 ft8"><![endif]>lyfts</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p76 ft48">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td42"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td42"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td43"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p87 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:8px;" class="p87 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:4px;margin-right:-8px;margin-bottom:4px;" class="p87 ft13"><![endif]>som</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p11 ft37">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p8 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td42"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td43"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr25 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p88 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:15px;" class="p88 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:8px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p88 ft13"><![endif]>dagar</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td41"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td36"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td43"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td44"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td45"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,30</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td41"><SPAN class="p11 ft37">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr27 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td42"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td43"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td45"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td41"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td44"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,10</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td42"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td43"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td2"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td42"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p90 ft37">12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p11 ft37">24</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p91 ft37">36</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p11 ft37">48</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p11 ft37">60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p11 ft37">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p92 ft40">Barnets ålder i månader</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft44">Anm.: Uttagen gäller för barn födda i april 1993 och 1996. Diagrammet har begränsats till barnets första sex år eftersom data inte finns längre än så för barn födda 1996.</P> <P class="p94 ft37">Källa: RFV och egna beräkningar.</P> <P class="p95 ft8">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33618x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">Mäns andel av samtliga utbetalade dagar ligger betydligt under kvinnornas. Kvinnor tar ut den huvudsakliga mängden dagar under samtliga åtta år. Andelen sjunker emellertid fram till dess barnet är omkring tre år för att därefter stabiliseras. Intressant att notera är att efter pappamånadens införande sjönk kvinnans andel, men detta sker först efter det att barnet uppnått tre års ålder.<SPAN class="ft22">6</SPAN></P> <P class="p28 ft1">Det finns också skillnader i uttag för olika dagtyper. Den föräldrapenning som män tar ut tenderar i större utsträckning att vara ersatt motsvarande SGI och i mindre utsträckning lägstanivåbeloppet på 60 kronor (höjdes 2002 till 120 kr). Om man studerar lägstanivådagar och <NOBR>SGI-dagar</NOBR> separat var andelen dagar som mamman tagit ut 93 procent för lägstanivådagar och 89 procent för <NOBR>SGI-dagar,</NOBR> för barn födda 1993. Andelen 1996 (med reservation för att inte 8 år gått) var 91 respektive 88 procent. Givet att en familj väljer att använda även lägstanivådagarna är det ekonomiskt rationellt att låta den förälder som har den lägsta lönen att vara hemma med lägstanivådagar. Dock är det fullt möjligt att kombinera uttaget av lägstanivådagar med arbete, om uttaget exempelvis förläggs till helger. En förutsättning för detta är dock att föräldern är föräldraledig antingen måndagen eller fredagen i anslutning till helgen.</P> <P class="p97 ft1">Utöver olika dagtyper kan familjen välja hur många dagar per vecka de vill ha ersättning. De allra flesta familjer väljer att lyfta ersättning för veckans alla sju dagar. Dessa utgör 60 procent av fallen. Därtill är det relativt vanligt att lyfta ersättning för fyra eller fem dagar per vecka. Tabell 2.2 redovisar denna fördelning. Det finns en tendens att pappor oftare lyfter ersättning för en hel vecka.</P> <P class="p98 ft54"><SPAN class="ft53">6 </SPAN>Mönstret tycks också gälla för barn födda 1998, vilket inte visas här.</P> <P class="p99 ft8">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33619x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft6">Tabell 2.2 Uttagsmönster (i procent) under barnets första två levnadsår. (Inklusive SGI och ersättning på lägstanivå)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p9 ft36">Dagar per vecka</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td47"><SPAN class="p101 ft36">Fördelat vertikalt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td48"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td49"><SPAN class="p102 ft36">Fördelat horisontellt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p103 ft34">Kv</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p104 ft34">M</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p105 ft35">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p105 ft34">Kv</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p103 ft34">M</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p106 ft34">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft36">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p103 ft36">1,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p104 ft36">3,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p105 ft36">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p105 ft36">58,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p103 ft36">41,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p106 ft36">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p9 ft34">2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p103 ft34">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p104 ft34">4,8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p105 ft34">3,4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p105 ft34">72,2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p103 ft34">27,8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p106 ft34">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft36">3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p103 ft36">5,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p104 ft36">5,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p105 ft36">5,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p105 ft36">80,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p103 ft36">19,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p106 ft36">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p9 ft34">4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p103 ft34">13,8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p104 ft34">6,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p105 ft34">12,2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p105 ft34">90,4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p103 ft34">9,6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p106 ft34">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft36">5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p103 ft36">13,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p104 ft36">12,7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p105 ft36">13,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p105 ft36">81,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p103 ft36">18,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p106 ft36">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p9 ft34">6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p103 ft34">3,6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p104 ft34">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p105 ft34">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p105 ft34">93,8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p103 ft34">6,2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p106 ft34">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p9 ft36">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p103 ft36">58,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p104 ft36">65,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p105 ft36">60,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p105 ft36">78,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p103 ft36">21,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p106 ft36">100,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p103 ft36">100,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p104 ft36">100,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p105 ft35">100,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p105 ft36">80,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p103 ft36">19,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p106 ft36">100,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft56">Anm.: Uttagsmönster avser antalet dagar under en vecka som familjen lyft föräldrapenning. Denna kan variera mellan <NOBR>1–7</NOBR> dagar. Beräkningen är genomförd på en slumpmässigt vald uttagsperiod för varje barn under tvåårsperioden. Den vertikala fördelningen avser hur familjer fördelar sig efter uttagsmönster, medan den horisontella avser hur fördelningen skett mellan könen givet ett visst uttagsmönster.</P> <P class="p108 ft37">Källa: RFV och egna beräkningar.</P> <P class="p109 ft1">Fördelningen av föräldrapenningsuttaget varierar också med socioekonomisk grupp. I familjer där båda föräldrarna har högskoleutbildning är sannolikheten att pappan tar föräldraledigt störst (diagram 2.3). Andelen pappor som tagit ledigt under barnets första två levnadsår uppgår till 67 procent. Med konstanthållen utbildningsnivå för den ena föräldern ökar andelen pappor som tar ledigt under barnets första två levnadsår för varje högre utbildningsnivå för den andra föräldern. Allra lägst är pappans uttag där båda föräldrarna har utbildning på grundskolenivå.</P> <P class="p110 ft1">Det finns också tydliga mönster för föräldrarnas inkomster (diagram 2.4). Andel pappor som tar ledigt ökar upp till inkomstintervallet <NOBR>200–300</NOBR> 000 kronor i årsinkomst. Med inkomster därutöver, inkomster som ligger över taket i sjukpenningen, minskar andelen pappor som tar ledigt. Vad som också är intressant är att andelen pappor som tar ledigt ökar med moderns inkomst. Detta gäller i alla inkomstgrupper.<SPAN class="ft22">7</SPAN></P> <P class="p111 ft54"><SPAN class="ft53">7 </SPAN>Takets betydelse för moderns uttag har vi inte studerat, eftersom nästan alla mödrar ändå tar ledigt. Att faderns uttag är som högst där modern har inkomster över taket är ändå en antydan om att även moderns uttag påverkas negativt av taket i föräldrapenningen.</P> <P class="p112 ft8">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB336/GRB33620x1.jpg" style="width:424px;height:615px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p113 ft57">Diagram 2.3 Genomsnittlig andel fäder som tar föräldraledigt under barnets första två levnadsår fördelat på faderns och moderns utbildningsnivå</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p114 ft37">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,90</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p115 ft37">Fader: Grundskola</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr29 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-20px;margin-bottom:1px;" class="p116 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:20px;" class="p116 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="p116 ft9"><![endif]>ledigt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,80</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p115 ft37">Fader: Gymnaisum</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,70</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p115 ft37">Fader: Högskola</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr23 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p117 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:1px;" class="p117 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:1px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p117 ft8"><![endif]>tar</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td54"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td56"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td57"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr23 td54"><SPAN class="p114 ft48">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td55"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td56"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td57"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p118 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:10px;" class="p118 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p118 ft13"><![endif]>som</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td55"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td56"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td57"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p79 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p79 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p79 ft13"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,30</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td56"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td57"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td56"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td57"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td2"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td55"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td56"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td57"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,10</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p114 ft37">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td56"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p119 ft37">Grundskola</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p8 ft37">Gymnasium</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p8 ft59">Högskola</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">Moders utbildningsnivå</P> <P class="p121 ft37">Källa: RFV, <NOBR>Linda-databasen</NOBR> och egna beräkningar.</P> <P class="p122 ft57">Diagram 2.4 Genomsnittlig andel fäder som tar föräldraledigt under barnets första två levnadsår fördelat på faderns och moderns inkomstnivå <NOBR>(1000-tals</NOBR> kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p123 ft37">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,90</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr29 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-20px;margin-bottom:1px;" class="p116 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:20px;" class="p116 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="p116 ft9"><![endif]>ledigt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,80</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,70</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:0px;" class="p124 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:2px;" class="p124 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:1px;margin-right:-4px;margin-bottom:1px;" class="p124 ft8"><![endif]>tar</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:1px;" class="p87 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:9px;" class="p87 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:3px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p87 ft13"><![endif]>som</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td41"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td60"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p79 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p79 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p79 ft13"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr14 td41"><SPAN class="p13 ft37">Moder: &lt;100</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr14 td61"><SPAN class="p115 ft59">Moder: <NOBR>100-200</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr3 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,30</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr27 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td59"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td44"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td41"><SPAN class="p13 ft39">Moder: <NOBR>200-300</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td61"><SPAN class="p115 ft59">Moder: <NOBR>300-400</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr4 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td59"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr23 td41"><SPAN class="p13 ft39">Moder: <NOBR>400-500</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr23 td61"><SPAN class="p115 ft48">Moder: &gt;500</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td2"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td58"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td59"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td44"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p123 ft37">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td60"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p11 ft37">&lt;100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p11 ft37"><NOBR>100-200</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p11 ft37"><NOBR>200-300</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p80 ft37"><NOBR>300-400</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p11 ft37"><NOBR>400-500</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p69 ft37">&gt;500</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft9">Faderns årsinkomst</P> <P class="p121 ft37">Källa: RFV, <NOBR>Linda-databasen</NOBR> och egna beräkningar.</P> <P class="p126 ft8">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33621x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft20"><SPAN class="ft20">2.2</SPAN><SPAN class="ft21">Uttagssekvensen mellan föräldrar</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Att så stor del av familjerna utnyttjar så mycket av sin berättigade föräldraledighet är ett starkt stöd för att föräldrapenningen är till familjernas fördel. I de fall föräldrarna har ett arbete har emellertid föräldraledighetstiden en dual betydelse. Den tid familjen är hemma motsvarar en frånvarotid som får anses vara till större eller mindre nackdel för arbetsgivaren. Vi ska behandla frågan närmare i kapitel 3. Det kan emellertid redan nu vara värt att studera hur familjen sekventiellt tar ut föräldraledigheten. Positionen på arbetsmarknaden skulle exempelvis kunna påverkas av om föräldrarna är frånvarande under få men långa tider, eller om frånvaron delas upp i flera kortare perioder.</P> <P class="p36 ft1">Fördelningen av föräldrapenningen är som tabell 2.1 visade skev. En central faktor då det gäller återverkningen på positionen på arbetsmarknaden är emellertid inte nödvändigtvis antalet föräldrapenningdagar en förälder tagit ut. Av större betydelse är hur lång kalendertid de faktiskt är frånvarande från sitt arbete. Föräldrar som minskar sitt föräldrauttag till, säg, fem dagars ersättning per vecka, i stället för sju dagar som är maximalt, kan sträcka ut kalendertiden de kan vara hemma med sitt/sina barn med 40 procent. Detta sänker deras ekonomiska standard, men ger dem mer tid med barnet. Ur arbetsgivarens perspektiv blir situationen en annan. Att kvinnan tar ut 85 procent av antalet dagar, innebär drygt ett års frånvaro (knappt 380 dagar). Om hon lyfter halv ersättning motsvarar det således 765 dagars ledighet eller 25 månaders frånvaro. För mannens del handlar det med halv ersättning om knappt fyra månader. Efter denna tid är det inte ovanligt att kvinnan går ned på deltid eller att familjen rent av skaffar sig ytterligare barn. Frånvaron från arbetet blir då betydligt längre.</P> <P class="p25 ft1">I tabell 2.3 redovisas hur föräldrauttaget fördelar sig mellan män och kvinnor under de tre första ledighetssekvenserna.<SPAN class="ft22">8 </SPAN>Analysen är begränsad till tre perioder eftersom antalet kombinationer blir väldigt många om antalet sekvenser ökar. Analysen har också begränsats till att gälla uttaget under barnets två första levnadsår.</P> <P class="p36 ft1">Kvinnor tar i 89,7 procent av fallen ut den första periodens föräldrapenning. För arbetsgivarens del kan man således förvänta</P> <P class="p127 ft54"><SPAN class="ft53">8 </SPAN>Sekvensen är räknad som tiden som föräldern tar ut sammanhängande. Sekvensen avbryts om den andre föräldern lyfter ersättning eller om perioden mellan två uttagsperioder överstiger 30 dagar.</P> <P class="p128 ft8">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33622x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">sig att förlossningen i sig inte medför särskild stor risk att mannen är frånvarande från arbete. Här bortser vi ifrån de 10 pappadagar som finns i samband med förlossningen. I period två är sedan fördelningen betydligt jämnare. Oberoende av vem som tog ut den första föräldrapenningperioden så är sannolikheten att endera föräldern är hemma i period två lika stor. (Man kanske skulle önska att andelen borde vara närmare 100 procent för pappan om mamman tog första perioden och tvärt om. I vilket fall om målet är att fördela uttaget jämlikt.) Det är emellertid stor sannolikhet att period ett fortsätter efter barnets tvåårsdag eller att den avslutas dessförinnan utan att föräldrarna tar ut mer tid. Vad gäller tredje perioden är det mycket vanligt att paret växlar, åtminstone i de fall som mamman tagit ut den första perioden. Om mamman tagit period ett och pappan period två så tar mamman period tre, och vice versa. Om pappan tagit ut första perioden är mönstret delvis ett annat men vi avstår ifrån att tolka dessa eftersom det är mycket få fall det rör sig om.</P> <P class="p129 ft57">Tabell 2.3 Fördelning av uttaget av föräldrapenningen mellan föräldrarna under de tre första uttagsperioderna (Procentuell fördelning)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p130 ft36">Betingat på</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><SPAN class="p130 ft36">Betingat på</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td67"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p131 ft61">första periodens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p132 ft39">andra periodens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p68 ft36">Uttagsperiod</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p131 ft36">uttag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p132 ft36">uttag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p132 ft39">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p133 ft39">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p134 ft36">Ingen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p68 ft34">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p131 ft34">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p132 ft34">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p132 ft34">89,7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p133 ft34">10,3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td78"><SPAN class="p134 ft34">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p68 ft34">2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p131 ft34">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p132 ft34">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p132 ft34">30,7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p133 ft34">31,3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p134 ft34">38,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td74"><SPAN class="p131 ft36">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td75"><SPAN class="p132 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p132 ft36">30,9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p133 ft36">31,3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p134 ft36">37,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p68 ft34">3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p131 ft34">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p132 ft34">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p132 ft34">30,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p133 ft34">43,5</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p134 ft34">26,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p132 ft34">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p132 ft34">69,3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p133 ft34">6,7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p134 ft34">24,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p131 ft36">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p132 ft36">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p132 ft36">11,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p133 ft36">50,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p134 ft36">38,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p132 ft36">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p132 ft36">20,4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p133 ft36">32,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p134 ft36">47,1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft44">Anm.: Tabellen redovisar uttaget för sammanboende/gifta män och kvinnor betingat på vem som tog ledigt under föregående uttagsperiod. Ingen betingning görs under första perioden, som redovisas på första tabellraden.</P> <P class="p136 ft37">Källa: RFV och egna beräkningar.</P> <P class="p41 ft1">Att uttaget av sekvensen är skev i första perioden för att sedan bli jämnare fördelad visar bara en liten del av den verkliga ojämlikheten i uttaget. För att få en heltäckande bild är det också nödvändigt att</P> <P class="p137 ft8">24</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33623x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft2">tidsbestämma sekvenserna. Det gäller både i förhållande till barnets födelse och den kalendertid som varje sekvens upptar.</P> <P class="p138 ft1">Genom att studera tiderna stegvis kan vi ”simulera” den situation som en arbetsgivare ställs inför i sin bedömning av män och kvinnors olika föräldrabeteende. Detta innebär t.ex. att de tider som är intressanta inledningsvis är första perioden. Sekvens två kan de inte relatera till förrän sekvens ett är realiserad.</P> <P class="p139 ft6">Tabell 2.4 Deskriptiv statistik över uttagen tid och när perioden påbörjas i förhållande till barnets födelsedatum</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p9 ft36">Kvartil 1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p140 ft36">Median</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td83"><SPAN class="p8 ft36">Kvartil 3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p9 ft37">Första föräldraledighetsperioden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p9 ft34">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td90"><SPAN class="p8 ft34">Startdag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p141 ft34">0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p142 ft34">4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p69 ft34">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td90"><SPAN class="p8 ft34">Frånvarotid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p114 ft34">118</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p142 ft34">305</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p69 ft34">402</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p9 ft36">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p8 ft36">Startdag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p141 ft36">39</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p142 ft36">151</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p69 ft36">319</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p8 ft36">Frånvarotid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p114 ft36">13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p142 ft36">52</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p69 ft36">308</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p9 ft37">Andra föräldraledighetsperioden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p9 ft36">Kvinnan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p8 ft36">Startdag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p141 ft36">251</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p142 ft36">374</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p69 ft36">522</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td90"><SPAN class="p8 ft34">Frånvarotid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p114 ft34">57</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p142 ft34">172</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p69 ft34">351</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p9 ft36">Mannen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p8 ft36">Startdag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p141 ft36">150</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p142 ft36">299</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p69 ft36">427</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p8 ft36">Frånvarotid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p114 ft36">6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p142 ft36">20</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p69 ft36">84</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft39">Anm.: Värden under andra ledighetsperioden gäller för par där modern tog ut första ledighetsperioden. Observera att värdena i den nedre delen av tabellen inte sammanfaller tidsmässigt med dem i i övre delen, anledningen är att första föräldraledighetsperioden inkluderar dem som avslutar sin föräldraledighet efter första perioden.</P> <P class="p144 ft37">Källa: RFV och egna beräkningar.</P> <P class="p109 ft1">Med utgångspunkt ifrån period ett kan det konstateras att kvinnan i huvuddelen av fallen stannar hemma nära inpå förlossningen (tabell 2.4 övre delen). Medianvärdet för tiden mellan det att barnet föds och kvinnan tar ut sin första föräldrapenningdag är 4 dagar. Män som är hemma under första perioden påbörjar denna i många fall flera månader efter det att barnet fötts. Detta implicerar sannolikt att mamman är hemma samtidigt, dock utan att lyfta föräldrapenning. Det finns också betydande skillnader i hur långa tider föräldrarna stannar hemma. Kvinnan är i medianfallet hemma i 305 dagar under barnets första föräldraledighetsperiod. Motsvarande tid för mannen är 52 dagar. Om man betraktar detta ur ett arbetsgivarperspektiv innebär det att sannolikheten att kvinnan startar föräldraledigheten är i förhållandet 90/10 och tar</P> <P class="p145 ft8">25</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft1">därtill ut betydligt längre tider. I de fall mannen är hemma är det därtill troligt att även modern är hemma, vilket inte medför en ökad sannolikhet att modern arbetar.</P> <P class="p30 ft1">För att få ytterligare perspektiv på sekvensen mellan föräldrarna kan andra periodens tidsfördelning studeras. Om man utgår ifrån att mamman varit hemma den första perioden, hur stor är då sannolikheten att pappan är hemma perioden därefter och hur länge kan han förväntas vara hemma? Sannolikheten är, som redovisades i tabell 2.3 (nedre delen), 31,3 procent. Efter det att mamman avslutat sin första period följs föräldraledigheten i en tredjedel av fallen av att pappan är hemma. Den tid en pappa då vanligtvis är ledig har ett medianvärde på 20 dagar. Även om arbetsgivaren alltså gör en bedömning av risken att fadern kommer att ta ledigt så är frånvaron mycket marginell jämfört med moderns frånvaro.</P> <P class="p146 ft1">Män är hemma i mindre utsträckning än kvinnor och kvinnor är vanligtvis frånvarande under fler och längre perioder. Mäns uttagsmönster påverkar således arbetsgivaren tidsmässigt i relativt liten utsträckning. Det kan emellertid finnas anledning att överväga i vilken utsträckning som även korta perioder skapar problem. Korta frånvaroperioder är svårare att planera och gör det svårare att anställa vikarier. På det viset kan det skapa större bekymmer för arbetsgivaren, jämfört med lång frånvaro. Vid högt kvalificerade arbetsuppgifter eller liten tillgång på vikarier kan emellertid långa tiders frånvaro vara mer påfrestande för en arbetsgivare än korta perioder. Diskussionen återkommer i kapitel 3 då arbetsgivarnas beteende studeras närmare. Oberoende av hur produktionen påverkas av arbetsgivare går det emellertid inte att utesluta att fördelningen mellan kvinnor och män har betydelse för hur produktiva arbetsgivare bedömer män och kvinnor vara i relation till varandra. Detta ger incitament till att sortera efter kön.</P> <P class="p147 ft20"><SPAN class="ft20">2.3</SPAN><SPAN class="ft21">Utebliven inkomst vid föräldraledighet</SPAN></P> <P class="p148 ft1">Att både mannen och kvinnan i en familj får 80 procent av sin bruttolön, upp till 7,5 basbelopp, under föräldraledigheten kan tyckas som en neutral fördelning. I själva verket medför den skeva lönefördelning vi har mellan män och kvinnor, att inkomstbortfallet vid föräldraledighet också blir skevt fördelat. Det går inte att på förhand utesluta att fördelningen leder till att familjerna av ekonomiska skäl väljer att låta modern vara hemma.</P> <P class="p149 ft8">26</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft1">I det följande redovisas hur stort inkomstbortfallet, till följd av föräldraledighet, blir för några olika typfamiljer under ett år. Kostnaderna görs beroende av mannen och kvinnans årsinkomst, hur många dagar de väljer att ta ut per vecka och hur de fördelar föräldraledigheten sinsemellan. I beräkningarna antas också att respektive person arbetar under den del av året som de inte är föräldralediga. Ingen hänsyn har tagits till att olika avtalsområden fyller ut föräldrapenningen i större eller mindre utsträckning. För en genomgång av reglerna som gäller för olika avtalsområden se JämO (2000).</P> <P class="p151 ft1">I nedanstående räkneexempel redovisas följande fördelningar (se tabell 2.5): kostnaden för att dela lika, dvs. 180 dagar vardera, att pappan tar ut 330 dagar och mamman 30 samt att pappan tar ut 30 och mamman 330. Genomgående ges fadern den högre lönen eftersom det är den vanligaste situationen i Sverige i dag. Beräkningarna är symmetriska och det är bara att byta plats på föräldrarna om man önskar se resultaten för familjer där kvinnan tjänar mer.</P> <P class="p152 ft8">27</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33626x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige Bilaga 12 till LU 2003</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p68 ft6">Tabell 2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft6">Familjens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td93"><SPAN class="p8 ft6">årliga inkomstbortfall (per</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p8 ft6">månad inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td26"><SPAN class="p8 ft6">parentes) vid ett års föräldraledighet beroende på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td26"><SPAN class="p8 ft12">föräldrarnas inkomster, fördelning av ledigheten och hur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td94"><SPAN class="p8 ft12">stor del av ersättningen de lyfter per vecka</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td95"><SPAN class="p68 ft62">Ersättning 7 dagar per vecka</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">Mannens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p154 ft61">Kvinnans</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">Mannen 30</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p156 ft37">Mannen 180</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft39">Mannen 330</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p158 ft37">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p154 ft37">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p155 ft39">Kvinnan 330</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p159 ft35">Kvinnan 180</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p157 ft39">Kvinnan 30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft39">181 700</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft39">171 600</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft39">20 773</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p161 ft37">21 137</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft37">21 514</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft61">(15 142)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft61">(14 300)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft61">(1 731)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p162 ft61">(1 761)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft61">(1 793)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">222 900</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft39">199 600</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">23 686</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p161 ft37">25 291</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft37">26 680</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft61">(18 575)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft61">(16 633)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft61">(1 974)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p162 ft61">(2 108)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft61">(2 223)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">263 300</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft39">226 400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">28 338</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p161 ft37">30 351</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft37">32 243</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft61">(21 942)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft61">(18 867)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft61">(2 362)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p162 ft61">(2 529)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft61">(2 687)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">426 500</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft39">306 200</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">50 460</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p161 ft37">70 042</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft37">96 501</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p153 ft61">(35 542)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td100"><SPAN class="p160 ft61">(25 517)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p155 ft61">(4 205)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p162 ft61">(5 837)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td75"><SPAN class="p157 ft61">(8 042)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr32 td95"><SPAN class="p68 ft62">Ersättning 5 dagar per vecka</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td96"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td97"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td75"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">Mannens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p154 ft61">Kvinnans</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">Mannen 30</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p156 ft37">Mannen 180</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft39">Mannen 330</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p158 ft37">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p154 ft37">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p155 ft39">Kvinnan 330</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p159 ft35">Kvinnan 180</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p157 ft39">Kvinnan 30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft39">181 700</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft39">171 600</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft39">47 001</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p161 ft37">47 070</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft37">48 244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft61">(15 142)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft61">(14 300)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft61">(3 917)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p162 ft61">(3 923)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft61">(4 020)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">222 900</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft39">199 600</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">53 866</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p161 ft37">56 137</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft37">58 912</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft61">(18 575)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft61">(16 633)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft61">(4 489)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p162 ft61">(4 678)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft61">(4 909)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft39">263 300</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft39">226 400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft39">61 612</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p161 ft37">67 223</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft37">70 828</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft61">(21 942)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft61">(18 867)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft61">(5 134)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p162 ft61">(5 602)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p157 ft61">(5 902)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p153 ft39">426 500</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p160 ft39">306 200</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p155 ft39">92 645</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p161 ft37">107 152</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p157 ft37">139 035</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p153 ft61">(35 542)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p160 ft61">(25 517)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p155 ft61">(7 720)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p162 ft61">(8 929)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p158 ft61">(11 586)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft63">Anm.: Beräkningen bygger på antalet frånvarodagar. 30, 180 och 360 är således antalet dagar endera föräldern är hemma, det motsvarar inte antalet uttagna föräldraledighetsdagar, annat än i de fall familijen tar ut ersättning sju dagar per vecka. Löneuppgifterna är genomsnittliga timlöner inom respektive kvartil för män och kvinnor omräknade till en årslön för 1999. Antalet timmar har antagits vara 2080. Lönerna har beräknats på detta sätt för att undvika de löneskillnader som uppstår om kvinnan eller mannen arbetar deltid en tid efter det att barnet fötts, utan att för den skull minska sin SGI vid ny föräldraledighet. Basbelopp och skatteskalor gäller för 2002. Skattetabell 31 har använts i beräkningarna.</P> <P class="p164 ft1">Till att börja med kan det konstateras att om familjen har relativt låga inkomster så kommer kostnaderna för föräldraledigheten att bli betydligt lägre än för familjer med högre inkomster. För låginkomstfamiljen i räkneexemplet medför föräldraledigheten ett inkomstbortfall på 20 773 kronor (1 731 kr/månad) om de tar ut full ersättning och låter mamman vara hemma 330 dagar och pappan 30. Med <NOBR>180/180-alternativet</NOBR> ökar inkomstbortfallet under</P> <P class="p165 ft8">28</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">året endast marginellt. Om samma familj i stället väljer att lyfta ersättning under fem dagar per vecka, i stället för sju, så ökar inkomstbortfallet med mer än det dubbla. Skillnaden mellan att låta fadern eller modern vara hemma är emellertid fortfarande liten, drygt 100 kronor i månaden.</P> <P class="p2 ft1">För familjer med högre inkomster blir inkomstbortfallet större. Detta gäller speciellt när den ena föräldern har inkomster som ligger över taket i sjukpenningen. För höginkomstfamiljen i vårt beräkningsexempel, är skillnaden mellan att pappan är hemma halva tiden jämfört med endast 30 dagar 26 459 kronor (2 204 kr/månad). Inkomstbortfallet jämfört med att mamman tar huvuddelen av tiden är 46 041 kronor (3 837 kr/månad). Detta gäller då familjen tar ledigt veckans alla dagar. För denna familj ligger det samlade inkomstbortfallet omkring 100 000 kronor, eller mer om de minskar uttaget till fem dagar per vecka.</P> <P class="p151 ft1">Att skillnaderna i inkomstbortfall för föräldraledigheten, beroende på vem som är hemma med barnen, är stora i vissa inkomstgrupper kan naturligtvis vara en bidragande orsak till att dessa familjer väljer att låta mannen arbeta och kvinnan vara hemma. Kanske resonerar många att det minskade inkomstbortfallet i stället kan användas för en gemensam semester, för nya kläder till barnen, eller myriader av andra saker som familjen bedömer som värdefulla? För låginkomsttagarfamiljer är emellertid inte inkomstbortfallet av den magnitud att denna förklaring känns övertygande. Vi kommer i kapitel sex att statistiskt undersöka inkomstbortfallets betydelse för familjebeslutet.</P> <P class="p167 ft8">29</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft20">Appendix</P> <P class="p168 ft4">Föräldraförsäkringen i Sverige</P> <P class="p169 ft1">Samhällets trygghetssystem för familjer och barn består i dag av föräldraförsäkringen, barnbidrag, bostadsbidrag samt underhållsstöd. Inom ramen för föräldraförsäkringen kan föräldrar få ekonomiskt stöd vid havandeskap och vård av barn. Det finns två former av stöd i samband med vård av barn; föräldrapenning med anledning av ett barns födelse eller adoption och en tillfällig föräldrapenning i samband med sjukt barn då en förälder måste vara hemma från arbetet. Föräldrarna kan också få tillfällig föräldrapenning i form av pappadagar och kontaktdagar. Följande är en redogörelse för hur föräldraförsäkringen är utformad i Sverige.</P> <P class="p170 ft4">Former av stöd</P> <P class="p168 ft18">Havandeskapspenning</P> <P class="p171 ft1">Om modern väntar barn och har ett fysiskt ansträngande arbete och inte kan bli omplacerad eller har blivit avstängd från sitt arbete på grund av bestämmelser i arbetsmiljölagen har hon rätt till ersättning i form av havandeskapspenning under 50 dagar räknat från och med den 60:e dagen fram till och med den elfte dagen före den beräknade förlossningen.</P> <P class="p172 ft18">Föräldrapenning i samband med barns födelse</P> <P class="p173 ft1">I samband med att barnet föds eller om barnet adopteras kan de som är rättsliga vårdnadshavare få föräldrapenning i högst 480 dagar, till dess barnet har fyllt 8 år eller tills barnet slutar första klass.</P> <P class="p174 ft8">30</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33629x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p5 ft18">Tillfällig föräldrapenning</P> <P class="p175 ft1">Om barnet är sjukt eller om den som vårdar barnet är sjuk, kan den andra föräldern få tillfällig föräldrapenning för vård av barn under högst 60 dagar per barn och år fram till dess barnet fyller 12 år.</P> <P class="p37 ft1">Båda föräldrarna har även rätt till föräldrapenning för att delta i föräldrautbildning när de väntar barn eller just har fått barn. Båda föräldrarna kan då få föräldrapenning för samma tid. Adoptivföräldrar kan få föräldrapenning för föräldrautbildning när de har fått barnet i sin vård.</P> <P class="p176 ft18">Pappadagar</P> <P class="p51 ft1">Sedan 1980 har pappan rätt till tio dagars ersättning, så kallade pappadagar, motsvarande nivån för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn föds eller adopteras. Dessa dagar räknas inte in i de övriga dagarna med tillfällig föräldrapenning och inte heller in i den vanliga föräldrapenningen vid barns födelse. Pappan har rätt till denna ersättning samtidigt som mamman kan få föräldrapenning under samma tid. Om paret får tvillingar eller två barn adopteras har pappan rätt till 20 dagars ersättning. Pappadagarna kan inte tas ut efter den 60:e dagen efter det att barnet har kommit hem från sjukhuset.</P> <P class="p177 ft18">Kontaktdagar</P> <P class="p175 ft1">Sedan juli 2001 har föräldrar rätt till en kontaktdag per barn och år. Denna kan tas ut vid besök på exempelvis skola eller sexårsverksamhet för barn mellan sex till elva år.</P> <P class="p6 ft18">Moderns speciella rätt</P> <P class="p175 ft65">Modern har rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse från och med den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.<SPAN class="ft64">9 </SPAN>Vidare har hon rätt till föräldrapenning till och med den 29:e dagen efter förlossningsdagen även om hon inte har barnet i</P> <P class="p178 ft54"><SPAN class="ft53">9 </SPAN>Ej detsamma som havandeskapspenning som ges om modern väntar barn och har ett fysiskt ansträngande arbete och inte kan bli omplacerad eller har blivit avstängd från sitt arbete på grund av bestämmelser i arbetsmiljölagen.</P> <P class="p128 ft8">31</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33630x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft66">sin vård. Det finns sedan den 1 augusti 2000 två veckors obligatorisk ledighet som kvinnan enligt lag är skyldig att ta ut under tiden före eller efter förlossningen, men föräldraledigheten behöver inte vara förenad med att föräldrapenning betalas ut.</P> <P class="p180 ft18">Kvalifikationskrav för rätt till föräldrapenning</P> <P class="p33 ft1">För att ha rätt till föräldrapenning krävs det dels att föräldern är försäkrad och dels att han eller hon har rätt till ersättning. Försäkrade är svenska eller utländska medborgare som är bosatta i Sverige<SPAN class="ft22">10</SPAN>. För rätt till föräldrapenning gäller dessutom att föräldern måste ha varit inskriven hos försäkringskassan under minst 240 dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning ska betalas ut.</P> <P class="p181 ft1">Föräldraförsäkringen är även en arbetsbaserad försäkring vilket innebär att för att ha rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå måste föräldern arbeta i Sverige. För att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) krävs det att personen är försäkrad från det att anställningen börjar, med en efterskyddstid på tre månader efter det att arbetet avslutats.</P> <P class="p56 ft1">För mammaledighet, föräldraledighet vid föräldrautbildning, besök i förskoleverksamhet, för vård av barn, för kontaktdagar eller vid rätt till pappadagar i samband med barns födelse ställs emellertid inga villkor på kvalifikationstid.</P> <P class="p180 ft20">Ersättningstid</P> <P class="p182 ft1">Regler om ersättning – föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning – under ledighet finns i lagen om allmän försäkring.</P> <P class="p30 ft1">När barnet är fött kan föräldrapenning betalas ut till den av föräldrarna som vårdar barnet. Föräldrapenning kan i regel betalas ut längst till dess att barnet fyllt åtta år eller till dess att barnets första skolår avslutats, om den tidpunkten infaller efter det att barnet fyllt åtta år.</P> <P class="p183 ft2">För adopterade barn gäller i de fall då en make adopterat den andra makens barn samma regler som för biologiska barn. När ett par tar emot ett barn i syfte att adoptera det, räknas tidpunkten då</P> <P class="p184 ft54"><SPAN class="ft53">10 </SPAN>För rätt till föräldrapenning krävs det även att barnet är bosatt i Sverige.</P> <P class="p99 ft8">32</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33631x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">föräldrarna fått barnet i sin vård som tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning betalas dock endast fram tills barnet fyller tio år.</P> <P class="p38 ft1">Antalet ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption är 480 dagar.<SPAN class="ft22">11 </SPAN>Båda föräldrarna får lika många dagar var, det vill säga 240. I vissa fall kan samtliga dagar tillfalla en av föräldrarna.<SPAN class="ft22">12 </SPAN>Den ena föräldern har dock möjlighet att avstå ersättningsdagar till den andre med undantag för 60 dagar de så kallade kvoterade papparespektive mammamånaderna som inte kan överlåtas. Det betyder att för att föräldrarna ska kunna nyttja samtliga 480 dagar behöver varje förälder ta ut minst 60 dagar. Det finns dock ingenting som hindrar att endera föräldern låter bli att ta ut sina dagar.</P> <P class="p39 ft1">Om fler än ett barn föds samtidigt får föräldrarna ytterligare 180 dagar gemensamt för varje barn som föds utöver det första. Då adoption av flera barn samtidigt jämställs med flerbarnsfödsel får föräldrarna ytterligare 180 dagar per barn utöver de 480 för det första. Föräldrar som har fött flera barn samtidigt kan ta ut föräldrapenning samtidigt för att vårda sina barn. Här gäller samma möjlighet att överlåta dagar till den andra föräldern, med undantag för de reserverade 60 dagarna.</P> <P class="p176 ft20">Ersättningsnivåer</P> <P class="p60 ft1">Reglerna om ersättningsnivån utgår från normalarbetstid för heltid även om föräldern arbetar av mindre omfattning. Det finns tre olika delar i föräldrapenningen, utifrån vilka de olika ersättningsnivåerna betalas ut.</P> <P class="p176 ft18">De första 180 dagarna enligt sjukpenningnivå</P> <P class="p185 ft1">För att få föräldrapenning enligt sjukpenningnivån<SPAN class="ft22">13 </SPAN>har det alltid funnits krav på kvalifikationstid. I dag ska föräldern ha varit försäk-</P> <P class="p186 ft30"><SPAN class="ft28">11</SPAN><SPAN class="ft29">Regler gällande från 1 januari 2002.</SPAN></P> <P class="p65 ft68"><SPAN class="ft28">12</SPAN><SPAN class="ft67">I några fall kan en av föräldrarna ensam få rätt till samtliga ersättningsdagar. Det handlar om fall då en förälder ensam har vårdnaden, om en förälder inte är försäkrad eller om en förälder inte kan vårda barnet, t.ex. på grund av sjukdom eller handikapp.</SPAN></P> <P class="p65 ft30"><SPAN class="ft28">13</SPAN><SPAN class="ft69">Sjukpenningnivån motsvarar i dag en ersättning på 80 procent av SGI upp till taket. Ersättning enligt sjukpenningnivå räknas som en arbetsbaserad förmån. Maxbeloppet en förälder kunde få år 2001 var 606 kronor per dag före skatt (80 procent av SGI upp till taket) under totalt 390 dagar.</SPAN></P> <P class="p66 ft8">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33632x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">rad under minst 240 dagar i följd innan barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen för att rätt till sjukpenning överstigande lägstanivån, det vill säga 120 kronor. Om föräldern inte uppfyller <NOBR>240-dagarsvillkoret,</NOBR> betalas föräldrapenning under de 180 första dagarna ut enligt grundnivån, det vill säga 120 kronor/dag.</P> <P class="p42 ft1">Ersättning enligt sjukpenningnivå räknas som en arbetsbaserad förmån och personer som enbart är försäkrade för arbetsbaserade förmåner måste uppfylla <NOBR>240-dagarsvillkoret</NOBR> för att ha möjlighet att få någon ersättning över huvud taget.</P> <P class="p172 ft18">Resterande dagar enligt sjukpenningnivå</P> <P class="p171 ft1">När de 180 första ersättningsdagarna tagits ut kan ersättning med förälderns sjukpenningnivå betalas ut under ytterligare 210 dagar, utan att uppfylla <NOBR>240-dagarsvillkoret</NOBR> som försäkrad. Om föräldern inte har någon SGI eller en SGI som ger ersättning understigande 120 kronor, betalas ersättning ut med grundnivån.</P> <P class="p172 ft18">Ersättning enligt grundnivå</P> <P class="p33 ft1">90 ersättningsdagar är oberoende av förälderns SGI och för dessa utgår ersättning endast enligt lägstanivån<SPAN class="ft22">14</SPAN>. Föräldrapenningdagar med sjukpenningnivå kan varvas med dagar med lägstanivå från och med 181:e föräldrapenningdagen.</P> <P class="p172 ft18"><NOBR>SGI-regler</NOBR> från dagen barnet fyller ett år</P> <P class="p171 ft1">Från och med att barnet är ett år beräknas förälderns SGI utifrån den arbetsinkomst som hon/han har vid barnets <NOBR>1-årsdag.</NOBR> Om SGIn sänks finns det särskilda beräkningsgrunder som gäller till dess barnet fyller två år. Den särskilda beräkningsgrunden säger att föräldern får behålla den SGI som hon/han hade vid barnets födelse om föräldern</P> <P class="p187 ft54"><SPAN class="ft53">14 </SPAN>Ersättning enligt lägstanivå betalas ut med 120 kronor, vilket är den lägsta nivå av ersättning som föräldrapenning kan betalas ut med. Lägstanivåbeloppet används generellt för de 90 dagar som inte kan ersättas med sjukpenningnivå.</P> <P class="p188 ft8">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p8 ft13">Uttag av föräldraledighet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft66"><SPAN class="ft70">N </SPAN>inte förvärvsarbetar alls och tar ut föräldrapenning minst fem dagar i veckan, eller</P> <P class="p190 ft1"><SPAN class="ft71">N </SPAN>förvärvsarbetar, men i mindre omfattning än tidigare och tar ut föräldrapenning för den förkortade arbetstiden. Till exempel om man har arbetat heltid och börjar arbeta halvtid och tar ut halv föräldrapenning.</P> <P class="p176 ft4">Ersättningens omfattning</P> <P class="p60 ft1">Föräldrapenningens storlek beror, förutom ersättningsnivån, av i vilken utsträckning som föräldern avstår från förvärvsarbete i förhållande till normalarbetstiden (ordinarie arbetstid) för en heltidsarbetande inom yrket.</P> <P class="p37 ft1">Föräldern kan välja mellan att ta ut <NOBR>hel-,</NOBR> tre <NOBR>fjärdedels-,</NOBR> <NOBR>halv-,</NOBR> en fjärdedels- eller en åttondels ersättning, allt beroende på hur mycket föräldern avstår från normal arbetstid för att vårda barn. Det finns dock vissa begränsningar i möjligheten att ta ut föräldrapenning för arbetsfria dagar.</P> <P class="p2 ft1">När föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid kan denne även välja mellan att ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning enligt grundnivå eller lägstanivå. Föräldern kan alltså arbeta sju timmar om dagen om normalarbetstiden är åtta timmar och få hel ersättning enligt grundnivå eller lägstanivå.</P> <P class="p191 ft18">Semesterledighet</P> <P class="p51 ft1">Föräldrapenning får inte utges för dag då föräldern är semesterledig enligt semesterlagen. Detta gäller såväl semesterledighet med som utan semesterlön och oavsett om föräldrapenning utges med hel- eller del av förmån. Något hinder för en förälder som uppbär föräldrapenning att byta ut sin föräldraledighet mot semesterledighet finns dock inte.</P> <P class="p192 ft18">Snabbhetspremie</P> <P class="p193 ft2">Den särskilda beräkningsgrunden gäller även om en kvinna blir gravid på nytt innan barnet uppnått 21 månaders ålder.</P> <P class="p194 ft8">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p0 ft0">3 Arbetsgivarens beteende</P> <P class="p195 ft1">Att föräldraledigheten har en positiv effekt för familjer med barn avspeglas tydligt i omfattningen av uttaget av föräldraledighet. Att föräldrar är hemma har emellertid sin direkta motsats i form av frånvaro för arbetsgivaren. Det är också alldeles uppenbart att frånvaron till huvudsaklig del påverkar situationen för arbetsgivare som anställer kvinnor med barn eller som är fertil ålder, och det vore förvånande om inte detta genererade någon form av riskbeteende från arbetsgivarens sida. Analysen går därför vidare med att reflektera kring arbetsgivarnas beteende då de konfronterar risken för föräldraledighetsfrånvaro. En utgångspunkt är att arbetsgivarnas beteende styrs av överväganden som ledningen bedömer ge den effektivast möjliga produktionen.</P> <P class="p151 ft1">I detta finns faktorer som kan vara till föräldrars fördel. Arbetsgivarna kan under vissa omständigheter optimera sin produktion långsiktigt genom att ta på sig kortsiktiga kostnader. Arbetsgivare som ger anställda utfyllnad för lön som överstiger taket i föräldraförsäkringen skulle exempelvis kunna vara arbetsplatser som gjort en sådan bedömning. I andra fall kan det skapa mer oönskade effekter, som exempelvis en könssegregerad arbetsmarknad.</P> <P class="p39 ft1">Det finns inte mycket empiri inom området. Resonemanget förs därför huvudsakligen utifrån ekonomiska överväganden och redovisar forskning som indirekt stöder att arbetsgivare sorterar efter kön på arbetsmarknaden. I ett appendix till kapitlet redovisas de arbetsrättsliga reglerna som binder företagen i samband med föräldraledighet.</P> <P class="p196 ft20"><SPAN class="ft20">3.1</SPAN><SPAN class="ft21">Kostnader och intäkter vid föräldraledighet</SPAN></P> <P class="p93 ft1">Att personer tar föräldraledigt har många likheter, men naturligtvis också olikheter, med att personer säger upp sig och slutar hos</P> <P class="p197 ft8">37</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33636x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">arbetsgivaren. I båda fallen måste arbetsgivaren överväga hur de ska göra med arbetsuppgifterna. Eftersom föräldrar dels, rent teoretiskt, har rätt att vara lediga i upp till 960 dagar, dels har rätt att avbryta sin föräldraledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten med en månads varsel, får arbetsgivaren anses ha en större osäkerhet gällande när och om en föräldraledig person kommer att återkomma i arbete.<SPAN class="ft22">15 </SPAN>Denna osäkerhet gäller vanligtvis inte när en person säger upp sig, och det är således svårare att planera för en ersättare vid föräldraledighet.</P> <P class="p183 ft1">Då en anställd tar föräldraledigt har arbetsgivarna tre möjliga handlingsalternativ, 1) att anställa en vikarie, 2) dela ut arbetsuppgifterna på redan anställda, 3) vänta med arbetsuppgifterna till dess den föräldralediga kommer tillbaka. Samtliga alternativ är förknippade med kostnader. <SPAN class="ft22">16</SPAN></P> <P class="p28 ft1">Beroende på arbetsuppgifter och arbetsmarknadsläge kan en arbetsgivare vidta olika åtgärder för att optimera sin arbetskrafts produktion och minimera de kostnader som kan uppstå. Ett sådant sätt är att anställa personer som förväntas ha liten frånvaro. Det är exempelvis ett ofta framfört argument, i samband med arbetsgivarinträde i sjukersättningen, att arbetsgivare blir mer selektiva i vem de anställer om det påverkar kostnaderna. Personer som ofta riskerar vara sjukfrånvarande är en grupp som då med större sannolikhet sorteras bort. Samma beteende skulle motivera arbetsgivare att sortera bort personer som med större sannolikhet skulle vara frånvarande på grund av föräldraledighet, eller sjukt barn.<SPAN class="ft22">17 </SPAN>Denna typ av beteende skulle också förväntas vara mer frekvent där kostnaderna för frånvaron är högre.</P> <P class="p146 ft1">Mer formellt finns det både kostnader och intäkter förknippade med att personer tar ledigt. I ekonomisk teori är arbetsgivare vinstmaximerande, och försöker att undvika ekonomiska förluster. En person som är anställd förmodas bidra med åtminstone så mycket som arbetsgivaren måste betala för anställningen. I kostnaderna inkluderas exempelvis löner, löneskatter, rekryteringskostnader, internutbildning, m.m. Intäkterna följer</P> <P class="p198 ft30"><SPAN class="ft28">15</SPAN><SPAN class="ft29">Se appendix till kapitlet.</SPAN></P> <P class="p135 ft68"><SPAN class="ft28">16</SPAN><SPAN class="ft72">Det är svårt att argumentera för att arbetsgivare kortsiktigt skulle gå med vinst till följd av att personer är föräldralediga. En sådan situation skulle implicera att arbetsgivarens bästa val var att personen inte var anställd. Normalfallet får således anses vara att en person som slutar, eller tar ledigt, innebär att produktionen tillfälligt minskar och att det genererar en större eller mindre förlust för arbetsgivaren.</SPAN></P> <P class="p199 ft54"><SPAN class="ft28">17</SPAN><SPAN class="ft73">En skillnad är att arbetsgivaren betalar lön under en del av sjukfrånvaron men inte under föräldraledighet. Extra kostnader i form av minskad produktion till följd av frånvaro är emellertid närvarnade i båda fallen.</SPAN></P> <P class="p188 ft8">38</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33637x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">värdet av arbetstagarens produktion. Finns det en direkt koppling mellan intäkter och kostnader gör arbetsgivaren små förluster vid frånvaro, eftersom de samtidigt med produktionsbortfallet slipper undan lönekostnader. I en mer sammansatt organisation, där en persons arbete är viktigt för en större del av organisationens produktion, kan emellertid extra kostnader uppstå vid frånvaro. Ju viktigare en person är i produktionen, desto större blir kostnaderna. Situationen beskrivs schematiskt i diagram 3.1.<SPAN class="ft22">18</SPAN></P> <P class="p36 ft1">Arbetsgivaren förutsätts göra en bedömning av hur kostsam en frånvaro är i form av minskad vinst. Den minskade vinsten kan naturligtvis variera, men i figuren är två motsatser markerade, lågt respektive högt vinstbortfall. Där bortfallet av vinst är litet kan arbetsgivaren i princip välja att ersätta eller inte, avgörande för valet är kostnaderna för en nyrekrytering. Om nyrekryteringskostnaden är hög, vilket exempelvis är fallet om upplärningskostnader är höga, eller om det råder brist på kvalificerad arbetskraft, kan arbetsgivaren tjäna på att avstå ifrån att ersätta den föräldraledige och låta arbetsuppgifterna vänta till dess personen återvänder ifrån föräldraledigheten. Om nyrekryteringskostnaderna är låga kan arbetsgivaren med fördel söka anställa en vikarie.</P> <P class="p200 ft1">Situationen blir en annan om arbetsgivaren i stället skulle möta stora vinstbortfall vid en persons frånvaro. Då krävs en mer aktiv insats från arbetsgivarens sida. På nytt blir nyrekryteringskostnaderna centrala för hur arbetsgivaren förutsätts agera. Vid relativt låga nyrekryteringskostnader kan arbetsgivaren med fördel eftersträva att finna en vikarie. Om däremot kostnaderna för nyrekrytering är höga så krävs en annan strategi. Denna strategi har tre huvudsakliga spår, antingen att fördela arbetsuppgifterna på redan anställda, att redan initialt försöka att anställa personer med liten frånvarorisk, eller att ge incitament som förmår arbetstagaren att avstå ifrån föräldraledigheten. Med den rådande fördelning av föräldraledigheten innebär de två senare</P> <P class="p201 ft68"><SPAN class="ft53">18 </SPAN>Följande resonemang är teoretiskt och behöver följas upp med empiriska analyser av dess tillämpbarhet. Det ger emellertid ett sätt att strukturera tankarna kring den dynamiska innebörden av frånvaro för företagets beteende. Bekkengen (2002) gör en liknande uppdelning av arbetsorganisationen. Hon delar in arbetet i tre typer: individbaserat, kollektivbaserat och teambaserat arbete. Typen av arbete antas bestämma vem eller vilka som blir berörda av frånvaron. Avgörande är inte kompetensen i sig, utan hur många på arbetsplatsen eller i organisationen som har samma eller likvärdig kompetens, och hur viktig kompetensen är för verksamheten. Konsekvenserna beror också på hur viktigt det är att ersätta den frånvarande, samt på vilket sätt man har möjlighet att ersätta. Hennes indelning saknar emellertid en tydlig diskussion om arbetsgivarens kostnader och den sortering som arbetsgivaren kan tänkas göra vid tillsättandet av olika tjänster.</P> <P class="p202 ft8">39</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33638x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">alternativen sannolikt att många arbetsgivare ser en rekrytering av en man, eller att försöka övertala en man att avstå ifrån föräldraledighet, som ett mest lönande agerande. <SPAN class="ft22">19 </SPAN>I samband med denna sortering nämns ofta begreppet ”statistisk diskriminering”. Att göra en riskbedömning av olika personers frånvarosannolikhet är inte en enkel process om den görs på individnivå. Sådan kunskap kräver, i det här fallet, god kännedom om personens avsikter på det personliga området. Arbetsgivaren kan i sådana fall tvingas göra sin bedömning utifrån hur andra liknande personer agerat tidigare, i liknande situationer. En enskild individ kan därför dömas utifrån sin grupps genomsnittliga agerande. Ett exempel är kvinnor i fertil ålder vilka kan jämföras med hur kvinnor vanligtvis agerar i samband med föräldraskap och därför riskera att sorteras bort i större utsträckning än en man med motsvarande kvalifikationer.<SPAN class="ft22">20</SPAN></P> <P class="p203 ft1">Därtill är det värt att betona efterfrågelägets betydelse i sammanhanget, vilket är en del av svårigheterna att nyrekrytera. Det kan inom alla områden tänkas uppstå brist på kompetens. Arbetsgivaren måste i sådana fall väga in faktorn att det inte går att rekrytera personal som aldrig kommer att vara frånvarande. Med brist på kompetent personal skulle arbetsgivaren i stället kunna erbjuda anställda förmåner vid exempelvis föräldraledighet, enbart för att undvika att de söker sig till andra företag. De kan också erbjuda denna typ av villkor för att locka till sig ny personal. Det är relativt vanligt förekommande att arbetsgivaren ger föräldralediga ett tillskott till föräldrapenningen, men summorna är oftast små och en relativt liten del får påfyllnad över taket (JämO, 2000).</P> <P class="p204 ft24"><SPAN class="ft28">19</SPAN><SPAN class="ft74">Det finns de som hävdar att kort frånvaro är mer bekymmersam än lång. Sannolikt är det till viss del en effekt av att jämföra äpplen och päron. I yrken där frånvaro är bekymmersamt tenderar personer som är närvarande att anställas. Om de då tar ut exempelvis fyra månaders ledighet får arbetsgivaren problem, om ersättare är svåra att finna. Situationen skulle inte förbättras om den anställde tog längre ledighet, det skulle fortfarande vara svårt att finna och lära upp en vikarie. I yrken där frånvaron oftast är längre tenderar bekymren med frånvaro vara mindre eftersom arbetsgivaren ofta har större faktiska möjligheter att ersätta personen. Det skulle inte ha ställt till större problem om personen valt att ta kortare frånvaro heller.</SPAN></P> <P class="p171 ft54"><SPAN class="ft28">20</SPAN><SPAN class="ft73">Kanske ligger det något i talesättet att en kvinna alltid måste vara lite duktigare än en man, med ekonomiska argument innebär ”att vara lite duktigare” också att man i viss utsträckning kan kompensera arbetsgivaren för den ökade riskkostnaden.</SPAN></P> <P class="p188 ft8">40</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33639x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft6">Diagram 3.1 Schematisk bild över arbetsgivares kostnader och beteende i samband med föräldraledighet</P> <P class="p205 ft75">Förlust vid frånvaro</P> <P class="p206 ft75">Nyrekryteringskostnad</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p159 ft75">Anställ</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td104"><SPAN class="p156 ft75">Gör</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p8 ft75">Anställ</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td0"><SPAN class="p207 ft76">o</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p8 ft75">Välj personer med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p159 ft77">vikarie</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td103"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td104"><SPAN class="p156 ft77">ingenting</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td105"><SPAN class="p8 ft77">vikarie</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td106"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr27 td0"><SPAN class="p207 ft76">o</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p8 ft77">liten frånvarorisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p8 ft79">Fördela arbetsupp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td52"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td103"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td104"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td106"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td0"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td107"><SPAN class="p8 ft75">gifter på anställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td0"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td103"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td104"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td105"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td106"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td0"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td107"><SPAN class="p8 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft18">Uppkomst av segregering; ett räkneexempel</P> <P class="p60 ft1">Det vore intressant att sortera in verkliga arbetsuppgifter och arbetsgivare utifrån den typ av kategorisering som visades i diagram 3.1 och se hur det påverkar exempelvis köns- och åldersfördelningen inom de olika grupperna. Är det exempelvis så att arbetsgivare med specialiserade arbetsuppgifter, som kräver ovanlig kompetens eller lång upplärningstid, söker anställa personer med liten frånvarorisk, medan arbetsgivare med arbetsuppgifter som inte kräver lång tids upplärning är mindre selektiva? Vi har emellertid inte tillgång till sådana uppgifter. För att kompensera frånvaron av data genomfördes en stiliserad simulering för att undersöka vilka konsekvenser ett dylikt arbetsgivarebeteende kan få för könssegregeringen på arbetsmarknaden.</P> <P class="p61 ft2">Antag att det finns två typer av arbetsgivare, och att båda anställer lika många personer. Den ena arbetsgivaren, som benämns</P> <P class="p209 ft8">41</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33640x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">H, har höga kostnader förknippade med frånvaro, den andra, som benämns L, saknar sådana kostnader. Implikationen antas i sin tur medföra att H sorterar utifrån kön byggt på sannolikheten att vara frånvarande under längre tider. Denna antas vara 85/15 procent för kvinnor respektive män.<SPAN class="ft22">21 </SPAN>L gör ingen skillnad på kön, och har således en sannolikhetsfördelning motsvarande 50/50 procent. Det finns lika många arbetstagare som de två arbetsgivarna har sysselsättningstillfällen och det går inte att byta arbetsgivare. Den tänkta situationen är helt randomiserad, arbetsgivarna plockar varannan gång en person ur en platsbank. Om arbetsgivare H drar en man anställs han med en sannolikhet motsvarande 85 procent, och om det är en kvinna anställs hon med en sannolikhet motsvarande 15 procent. Arbetsgivare L gör på motsvarande sätt men med sannolikheterna 50/50. Om personen inte anställs återförs han/hon åter till platsbanken och får vara med i nästa dragning igen.</P> <P class="p210 ft1">Resultatet av denna simulering är en könssegregerad arbetsmarknad. Andelen kvinnor kommer att vara 36,8 procent hos arbetsgivare H, och 63,2 procent hos arbetsgivare L. Således, trots att arbetsgivare L är könsneutral kommer andelen kvinnor bli större än 50 procent. Förklaringen är att arbetsgivare H är mer sannolik att anställa män och kommer inledningsvis att anställa män i en högre takt. Resultatet är att poolen av män töms först och båda arbetsgivarna rekryterar enbart kvinnor mot slutet. En konsekvens av detta är också att båda arbetsgivarna i slutändan kommer att ha anställt färre män och fler kvinnor än de ursprungligen önskade.</P> <P class="p42 ft1">En variant av denna sorteringsmekanism vore att se fallen H och L som olika yrken inom samma företag. Vi skulle få samma typ av segregerad arbetsmarknad även i detta fall.</P> <P class="p28 ft1">Situationen påverkas naturligtvis av antalet arbetsgivare av respektive sort, att individer kan byta arbetsgivare och att arbetsgivare i verkligheten kan påverka flödena genom att erbjuda olika löner. Det finns också ett individuellt val att föredra en viss arbetsgivare som kan driva utvecklingen åt endera hållet. Vissa av dessa invändningar skulle emellertid tendera mot en mer</P> <P class="p211 ft24"><SPAN class="ft23">21 </SPAN>Observera att vi i simuleringen antar att arbetsgivaren kan avgöra med relativ sannolikhet vilka kvinnor och män som är av vilket slag. Om arbetsgivaren i stället förväntade sig att kvinnor var borta i 85 procent av fallen och män i 15 procent, men inte kan avgöra vilka som är av vilket slag kan arbetsgivaren tjäna på att statistiskt diskriminera kvinnor. I en situation med statistisk diskriminering skulle H i stället önska situationen 100/0.</P> <P class="p44 ft8">42</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">könssegregerad arbetsmarknad. En huvudpoäng med simuleringen är att det räcker att någon arbetsgivare har en skev rekryteringspolicy för att påverka utfallet för hela arbetsmarknaden.</P> <P class="p38 ft1">Kan man komma tillrätta med sorteringen? Svaret är inte givet, och det krävs sannolikt en väl genomtänkt insats för att inte skapa andra typer av ojämlikheter. Ett sätt att få en jämn könsfördelning inom olika yrken, då det finns arbetsgivare som sorterar efter kön, skulle vara att alla arbetsgivare agerade på samma sorterande sätt (dvs. att L i vårt fall också anställde efter 85/15 fördelningen). Då skulle alla drivas till att anställa en lika stor del av båda könen. I en marknadssituation skulle emellertid detta innebära att kvinnor hade längre arbetslöshetstider, eftersom de väljs sist, och samtidigt riskerar vi initialt en lönekarusell där arbetsgivare driver upp lönerna för män för att kunna locka dem till sig. Det är således inte någon bra lösning ur ett jämställdhetsperspektiv. En mer tilltalande lösning eliminerade den kostnadsskillnad som vissa arbetsgivare kan uppleva i samband med frånvaro, så att 50/50 situationen vore önskvärd för alla yrken.</P> <P class="p212 ft20"><SPAN class="ft20">3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Empiri</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Kapitel två redovisade starkt stöd för att arbetsgivare gör en korrekt bedömning om de förutsätter att det är kvinnan som är hemma vid föräldraledighet. Kvinnor är betydligt mer sannolika än män att ta ut föräldraledighet, och de är frånvarande betydligt längre tider från arbete. En arbetsgivare kan utifrån teoretiska grunder också sägas ha intresse av att personer inte tar föräldraledigt, även om de accepterar det. De gånger som detta inte spelar någon roll för den kortsiktiga produktionen är då företaget utan kostnader kan ersättningsrekrytera en person som inte kräver någon upplärning i arbetet och kan börja omedelbart. I annat fall tillkommer kostnader i form av rekryteringskostnader, utbildningskostnader och lägre produktion under utbildningstiden, eller att en vakans blir stående utan produktion. I dessa fall kan arbetsgivaren sträva efter att sortera arbetssökande efter deras frånvarorisk.</P> <P class="p61 ft1">I detta kapitel sammanfattas en del av de studier som redovisar faktorer som samvarierar med arbetsgivares sortering utifrån kön. Endast en av studierna har haft som uppgift att direkt visa på</P> <P class="p213 ft8">43</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft2">förekomsten av sortering. För övriga studier är syftet att söka indirekt stöd för sortering, och att det drabbar kvinnor som grupp.</P> <P class="p215 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Näsman (1992)</SPAN></P> <P class="p148 ft1">En studie som direkt studerat arbetsplatsen och föräldraledighet är Näsman (1992). Slutsatserna i denna studie bygger på intervjuer med föräldrar till 1000 barn och 258 arbetsgivare, utförda under andra halvan av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Där visas att 25 procent av fäderna hade mött hinder på sin arbetsplats att ta föräldraledigt. De var oftare privat anställda tjänstemän med arbetsledande befattning, ofta på små arbetsplatser och med en kompetens som delades av få andra på arbetsplatsen. Hindren de oftast angav var att de behövdes på arbetsplatsen, exempelvis som en följd av stor arbetsbörda eller deras unika kompetens. Många av dem var emellertid lediga, men ofta under korta tider. Det finns också kvinnor som möter hinder, av samma skäl som männen, men dessa var betydligt färre.</P> <P class="p216 ft1">Näsman fann att fäder inom offentlig sektor och i kvinnodominerade yrken oftare tog föräldraledigt. Om kvinnan hade en unik kompetens på sin arbetsplats tenderade fäder ta ut mer ledigt. Resultaten understödjer att utbytbarheten på arbetsplatsen är betydelsefull för hur uttagsmönstret ser ut.</P> <P class="p28 ft1">På mäns arbetsuppgifter var det vanligare att man använde interna ersättare, eller att arbetet fick ligga. På kvinnors arbetsuppgifter var externa vikarier vanligare. I undersökningen uppgav också arbetsgivare att de främsta problemen med föräldraledighet var att det ofta var svårt att finna, utbilda, planera och få ett positivt värde ur externa ersättare. Därför omfördelas ofta arbetsuppgifter. Detta angavs som särskilt bekymmersamt på små arbetsplatser och där personer hade en nyckel- eller specialistroll. En reflektion som man kan göra är att det sannolikt inte är en slump att arbetsgivaren kan agera på dessa olika sätt för män och kvinnor i realiteten (se fotnot 19). Man och kvinna är många gånger ett ekvivalent uttryck för typ av arbetsuppgifter.</P> <P class="p217 ft8">44</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p218 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft83">Arbetsgivares agerande gentemot män och kvinnor</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Arbetsgivares attityder mot kvinnor är sällan observerade. Kvinnor ges vanligtvis ledigt vid barns födelse. Attityderna mot män är emellertid mer uppmärksammade. Haas och Hwang (2000) studerar en grupp av svenska privata arbetsgivare och sorterar in dem i tre grupper utifrån sin värdering av pappaledighet. 1) Passivt motstånd; där arbetsgivaren förväntar sig att faderns engagemang i familjen är begränsad mest till veckoslut. Fäder som tar ut föräldraledighet kan förvänta sig att det påverkar deras karriär negativt. Dessa utgjorde omkring en tredjedel av arbetsgivarna. 2) Betingat stöd; arbetsgivaren stödde faderns föräldraledighet om det inte gick att ordna på annat sätt. Viktiga personer för verksamheten försöker man förhandla med. Dessa utgjorde en majoritet av arbetsgivarna i undersökningen, omkring två tredjedelar. 3) Aktivt stöd; arbetsgivaren uppmuntrade fäder att ta föräldraledighet, i vissa fall med extra lönebonus, och hade ofta utarbetat policydokument i frågan. Två olika argument för det aktiva stödet framfördes, dels ett ideologiskt – barnen är viktiga för framtiden – dels ett ekonomiskt – att fädernas produktivitet ökade efter föräldraledigheten. Dessa utgjorde tre procent av arbetsgivarna. En mycket liten del av de privata arbetsgivarna kan således sägas vara direkt stödjande till att fadern är föräldraledig.</P> <P class="p219 ft1">Någon närmare analys av varför arbetsgivarna agerar på detta sätt genomförs inte. Haas och Hwang skriver att fäders produktivitet ökar efter föräldraledigheten vilket sägs vara en erfarenhet arbetsgivaren gör efterhand. Exempelvis lyfts följande arbetsrelaterade faktorer fram, ökad förmåga att balansera fler uppgifter samtidigt, hantera ovana och oväntade situationer, tolerera avbrott, skapa sociala relationer, hantera stress och att lära nytt. Någon systematisk studie av detta har vi inte funnit varvid vi håller för oklart huruvida dessa egenskaper faktiskt genererar ett reellt ökat värde till arbetsgivaren.</P> <P class="p220 ft8">45</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Arbetsgivare som fyller på över taket</SPAN></P> <P class="p169 ft1">Statistik om i vilken utsträckning som arbetsgivare ger extra ersättning till arbetstagare som är föräldralediga är bristfällig. Den information vi funnit är en genomgång av olika avtalsområdens förmåner som Jämställdhetsombudsmannen genomfört (JämO, 2000). Denna visar på att de flesta avtal ger någon slags kompensation. Det är emellertid ett fåtal arbetsgivare som fyller på utöver taket i föräldrapenningen. De motiv som angetts för att ge utfyllnad över taket varierar. Det har bland annat varit för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i konkurrensen om välutbildade yngre medarbetare, att nå en jämställd organisation med könsblandade grupper eller för att ligga i fronten bland svenska företag vad gäller åtgärder att underlätta för småbarnsföräldrar att kombinera föräldraskap och yrkeskarriär.</P> <P class="p222 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft82">Val av arbete</SPAN></P> <P class="p169 ft1">SCB genomförde under 2001 en intervjustudie (SCB, 2001a) riktad till ett urval av män och kvinnor i åldern <NOBR>25-35</NOBR> år. Syftet var att studera vad som bestämt deras val av yrke. Två intressanta aspekter, för vår analys, framkommer. Personer tycks i allmänhet bry sig lite om könsfördelningen som finns inom det yrke de söker sig till. 55 procent angav att könsfördelningen inte hade någon betydelse, medan 37 procent föredrog en jämn könsfördelning. Fördelat på kön tycks emellertid kvinnor i större utsträckning föredra arbetsplatser med en jämn fördelning, 48 procent, medan andelen för män var 29 procent. Motsvarande andelar för alternativet att könsfördelningen inte har någon betydelse var 44 respektive 64 procent för kvinnor respektive män. Detta indikerar att kvinnor inte i första hand söker sig till kvinnoyrken, de föredrar i större utsträckning en jämn fördelning. Män tycks vara mer indifferenta. Detta har stora likheter med situationen i räkneexemplet ovan. Om arbetsgivaren gör sortering efter kön, och föredrar en grupp som i stor utsträckning är indifferent vad gäller könsfördelningen kommer resultatet att bli en könssegregerad arbetsmarknad. Det finns ingen motverkande kraft, vilket möjligtvis skulle finnas om män hade starkare preferenser för en jämn könsfördelning på arbetsplatsen.</P> <P class="p223 ft8">46</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft1">I rapporten ställs också frågan om respondenterna tror att respektive kön blir diskriminerat på arbetsmarknader där de är i minoritet. En mycket stor andel kvinnor tror att de skulle diskrimineras på en mansdominerad arbetsplats. 80 procent svarar ja. Männen tror också att kvinnor diskrimineras på en mansdominerad arbetsplats, 60 procent svarar ”ja”. Däremot är det en betydligt mindre del kvinnor och män som tror att en man skulle diskrimineras på en kvinnodominerad arbetsmarknad. Andelarna som svarar ”ja” är 20 procent av kvinnorna och 35 procent av männen. Om föreställningen är korrekt finns här en grund för ”rationella” val. En kvinna som förväntar sig att bli diskriminerad i ett mansyrke, bör rimligtvis välja ett kvinnoyrke, under förutsättning att hon inte tror sig få ett bättre arbetsmarknadsmässigt utfall (exempelvis högre lön eller bättre arbetstider) av att välja mansyrket ändå. Att de tror sig bli diskriminerade lägger naturligtvis ett stort ansvar på arbetsgivaren, vilka därför bör ges en central betydelse i sammanhanget. I vad diskrimineringen ligger är emellertid oklart, och som kapitel fem kommer att visa går det inte att belägga att det finns någon direkt lönediskriminering. Diskrimineringen verkar mer genom en sortering in i olika yrken och positioner på arbetsmarknaden.</P> <P class="p224 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft82">Möjligheter att få internutbildning</SPAN></P> <P class="p225 ft1">Det finns en relativt stor amerikansk litteratur som studerar statistisk diskriminering med anknytning bland annat till mäns och kvinnors olika rörelsemönster på arbetsmarknaden. Frånvaro från jobbet, både genom ledighet av olika slag och tidiga arbetsgivarbyten, påverkar enligt dessa studier sannolikheten för att få vidareutbildning på jobbet negativt (Altonji och Blank, 1999).</P> <P class="p36 ft1">Arbetsgivare kan också finna det mindre lönsamt att erbjuda produktivitetshöjande internutbildning då de får mindre del av denna kompetens om personen arbetar deltid eller är frånvarande under långa perioder. Befordringschanserna är större för män inom alla branschgrupper, vilket är förenligt med forskning som visat att karriärstegar inom organisation ofta är könssegregerade och att kvinnor tenderar att ha sämre möjligheter till befordran (le Grand, 1993). Han finner också att andelen kvinnor på arbetsplatsen samvarierar negativt med befordringschanserna. En högre andel kvinnor medför således lägre befordringschanser. le Grand menar</P> <P class="p226 ft8">47</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">att detta stöder hypotesen om att den könsuppdelade arbetsmarknaden är en viktig förklaring till kvinnors underläge i arbetslivet. Kvinnor tenderar att befinna sig på företag, inom yrken och inom branscher som erbjuder få möjligheter till arbetslivsutveckling. Detta är förenligt med ett sorteringsbeteende från arbetsgivarens sida.</P> <P class="p42 ft1">Ytterligare en studie på svenska data (Evertsson, 2002) finner att kvinnor i mindre utsträckning får ta del av internutbildning och de som får internutbildning har mindre sannolikhet att ta del av utbildning som höjer karriärmöjligheter eller lön. Kvinnor får därtill i större utsträckning företagsspecifik utbildning till skillnad från generellt tillämpbar utbildning. I de fall kvinnor ändå får generell utbildning är avkastningen i form av högre lön lägre än för män. Analysen kontrollerar för yrkessektor, humankapital, yrkeserfarenhet, anställningstid hos arbetsgivaren, arbetstid, socioekonomisk grupptillhörighet och familjerelaterade variabler som civilstånd och antal barn under sju år. Slutsatsen som hon drar av detta är att sorteringen på kön sannolikt förklaras av arbetsgivarens agerande, och inte av individuell självselektion.</P> <P class="p147 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft82">Chansen att få jobb som arbetslös</SPAN></P> <P class="p169 ft1">Att arbetsgivarna skulle agera förutseende, dvs. försöka att minimera riskerna att en person tar föräldraledigt, skulle man kunna finna stöd för genom att studera olika gruppers sannolikheter att få jobb vid exempelvis arbetslöshet. Ett exempel på sådant agerande skulle vara att arbetsgivare undviker att anställa vissa personer som de anser i särskilt hög grad riskerar att vara frånvarande från arbetet. Ett sätt att studera detta vore att undersöka arbetslösas chanser att finna ett jobb. Thoursie (1997) visar att arbetslösa kvinnor <NOBR>(25–54</NOBR> år) har mindre chanser än arbetslösa män att få ett fast heltidsjobb, trots att båda söker heltidsarbete. Att analysen inte är avgränsad till kvinnor i fertil ålder begränsar tolkningsmöjligheterna, men det framgår däremot att kvinnor som har små barn har betydligt lägre sannolikhet att få jobb, oavsett om det gäller fasta eller tillfälliga heltidsjobb, eller deltidsjobb. Denna effekt är obefintlig, eller till och med ökar sannolikheten att få jobb, för män med barn. Thoursie kan inte avgöra om det är en arbetsgivareffekt eller att kvinnor är mer ”öppna” för andra lösningar som exempelvis deltidsarbete.</P> <P class="p227 ft8">48</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft2">Resultaten är emellertid konsistenta med en sortering ifrån arbetsgivarens sida.</P> <P class="p50 ft4"><SPAN class="ft4">3.2.7</SPAN><SPAN class="ft82">Chansen att kallas till intervju</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Edin och Lagerström (2002) studerar, i en ännu inte publicerad studie, vilken betydelse kön har för chansen att kallas till en anställningsintervju. Med användning av ett datamaterial ifrån AMS sökandebank (en internetservice där arbetssökande kan registrera sina kompetenser och önskemål och arbetsgivare söka efter nya medarbetare med passande kompetens) visar de att kvinnor allmänt sett har en lägre sannolikhet att kallas till intervju än vad män har. Men kvinnor som väljer att dölja sitt namn i databasen ökar däremot sin sannolikhet att kallas till intervju med sex procentenheter. Sannolikheten att bli kallad till intervju blir då lik den som män har. Studien svarar inte på frågan om intervjun sedan leder till anställning och huruvida kvinnor som dolt sitt namn åter sorteras av arbetsgivaren. Studien redovisar inte heller separata analyser av kvinnor i fertil ålder, och vilken betydelse sökt yrke har för sorteringen. Att kvinnor redan i urvalsfasen ges minskat företräde till anställningsintervjuer är emellertid en stark indikation på att arbetsgivare faktiskt sorterar efter kön.</P> <P class="p229 ft20"><SPAN class="ft20">3.3</SPAN><SPAN class="ft21">Uppsummering</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Utifrån refererade studier kan det inte uteslutas att arbetsgivares sortering har stor betydelse för mäns och kvinnors olika position på arbetsmarknaden. Den skulle kunna bidra med förklaring till den yrkesfördelning vi ser i samhället i dag. I yrken med arbetsuppgifter som kräver förhållandevis kort upplärningstid, och/eller där utbudet av passande arbetskraft är förhållandevis stort, borde man finna en överrepresentation av grupper som har stor sannolikhet att vara borta från arbetet längre tider. Arbetsgivarens kostnader för frånvaro är lägre under dessa betingelser. I yrken som kräver längre upplärning och/eller där utbudet är relativt mindre bör man i stället tendera att finna grupper som mer sällan är borta under längre perioder.</P> <P class="p230 ft8">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p231 ft1">Hos arbetsgivare med en förhållandevis liberal inställning till föräldraledighet skulle man också kunna förvänta sig finna grupper som oftare är frånvarande.</P> <P class="p30 ft1">Det är också ekonomiskt lönsamt för arbetsgivaren att välja en personalstyrka som på bästa sätt passar en effektiv produktionsprocess även om det innebär en ojämlik könsfördelning. För att arbetsgivare inte ska finna det lönt att sortera efter kön krävs att kostnaderna för att anställa endera könet upplevs som lika. Detta skulle vara uppfyllt om företaget kompenserades för den ökade kostnad som det innebär att anställa en person med stor frånvaro. Det skulle emellertid också vara uppfyllt om män var frånvarande i samma utsträckning som kvinnor i samband med föräldraledighet. Det skulle i sådana fall inte finnas någon grund för sortering efter kön. Naturligtvis kan det då uppstå en annan typ av sortering, t.ex. av personer med kontra utan barn, sammanboende kontra ensamstående, yngre kontra äldre osv. där den senare gruppen kan tänkas ges företräde. Dock finns det all anledning att närmare överväga vilken typ av insatser som skulle kunna åstadkomma en jämnare kostnadsbild och i så fall generera en mindre sortering. Vi återkommer till denna diskussion i den avslutande summeringen av bilagan.</P> <P class="p232 ft1">Det kan också vara värt att poängtera att sortering i unga åldrar inte är en isolerad händelse sett ur ett livsperspektiv. De möjligheter individen ges initialt på arbetsmarknaden får sannolikt betydelse för individens hela fortsatta yrkesliv i många fall. Att byta till ett karriäryrke senare i livet är inte självklart enkelt utan kräver både rätt utbildning och erfarenhet. Med perioder av frånvaro under delar av yrkeslivet blir erfarenheten direkt lidande. Om ny kompetens krävs för att byta yrkesbana krävs också utbildningsinsatser som är kostsamma för både familj och individ, vilket kan verka hindrande. Tidig sortering bör således verka i riktning mot att mäns försprång gentemot kvinnor ökar under hela yrkeslivet, ett försprång som inte kännetecknas av någon initialt större kompetens utan bara är en följd av närvaro och fler utvecklingschanser.</P> <P class="p233 ft8">50</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33649x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft20">Appendix</P> <P class="p235 ft4">Föräldraledighetslagen för arbetsgivare</P> <P class="p51 ft1">I appendix till kapitel två redovisades de regler och den ersättningsrätt som föräldrar har i samband med föräldraledighet. I relation till arbetsgivaren finns bestämmelser som reglerar i vilken utsträckning föräldrar har rätt att ta ut ledighet och hur deras position på arbetsmarknaden skyddas under föräldraledigheten. Dessa regleras i föräldraledighetslagen, som tillhör den arbetsrättsliga lagstiftningen.</P> <P class="p191 ft18">Villkor för rätt till föräldraledighet</P> <P class="p60 ft1">Föräldraledighetslagen ger föräldrar, eller i vissa fall annan vårdhavare, rätt till ledighet när en person har varit anställd hos en arbetsgivare sex månader omedelbart före ledigheten, eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Det är i princip föräldrarna sinsemellan som avgör hur de ska ta ut denna ledighet.</P> <P class="p236 ft1">Det finns flera former av föräldraledighet. En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet (mammaledighet) i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.<SPAN class="ft22">22 </SPAN>Hon har också rätt till ledighet för amning. Om hon inte är ledig på annan grund ska två veckor av denna mammaledighet vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen (regeln trädde ikraft 1/8 2000). Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning betalas ut. En förälder har rätt till hel ledighet till dess barnet har blivit 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.<SPAN class="ft22">23 </SPAN>Föräldern har därutöver rätt till hel ledighet medan han eller hon får hel föräldrapenning. Från och med att barnet är 18 månader krävs dock att föräldrapenning tas ut för att rätt till ledighet för motsvarande tid ska finnas. Om en förälder tog ut hel ledighet och dessutom utnyttjade rätten att stanna hemma utan ersättning under de första 18 månaderna skulle han/hon ha rätt att stanna hemma i</P> <P class="p237 ft68"><SPAN class="ft28">22</SPAN><SPAN class="ft67">Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att varje kvinna får en sammanlagd viloperiod om 14 veckor före och efter barnsbörd.</SPAN></P> <P class="p238 ft54"><SPAN class="ft28">23</SPAN><SPAN class="ft73">För en förälder som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det räknas tiden ett och ett halvt år från den dag föräldern fått barnet i sin vård.</SPAN></P> <P class="p239 ft8">51</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">540 (dagar utan ersättning), 420 (inklusive dagar med full ersättning och med garantibelopp) vilket summerar till 960 dagar (då är de dagar som inte får föras över mellan föräldrarna borträknade).</P> <P class="p240 ft1">Ledighet för en förälder kan tas ut i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel medan föräldern har motsvarande delledighet med föräldrapenning. Det är också möjligt att ta ut enstaka timmar. En förälder har också rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel (även om föräldern inte uppbär föräldrapenning längre) tills barnet fyllt åtta år eller har avslutat första skolåret. Arbetstidsförkortningen bör i princip spridas jämt över arbetsveckan. Särskilda skäl finns om det inte är möjligt för arbetstagaren att på ett meningsfullt sätt sprida arbetstidsförkortningen. Frånvarotiden vi beräknade ovan skulle i samtliga dessa fall kunna bli ännu längre.</P> <P class="p241 ft1">Utöver detta har föräldrar rätt till ledighet för tillfällig vård av barn. För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning krävs inte att medarbetaren varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid.</P> <P class="p181 ft1">Detta är de grundläggande rättigheterna som arbetsgivare har att anpassa sin arbetsorganisation till i den händelse att någon av deras anställda blir förälder. Vissa ytterligare regler finns därtill.</P> <P class="p180 ft18">Omplacering eller havandeskapspenning</P> <P class="p173 ft1">Kvinnliga medarbetare som på grund av graviditet inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter har rätt till omplacering eller ledighet från och med 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Samma rätt gäller även kvinnor som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar, under förutsättning att hon förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd av arbetsmiljölagen. Denna rätt gäller oberoende av anställningstidens längd och rätten till ledighet gäller fristående från ledighet med föräldrapenning.</P> <P class="p56 ft1">Vid behov av omplacering ska det ske inom ramen för anställningsavtalet. Arbetstagaren behöver som regel inte godta ett helt annat arbete. Erbjudandet om arbete måste framstå som skäligt enligt de principer som annars tillämpas på arbetsmarknaden. Arbetstagaren ska i princip inte behöva få någon löneminskning med anledning av omplacering, även om arbetsuppgifterna skulle</P> <P class="p242 ft8">52</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33651x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft2">bli mindre kvalificerade och enligt gällande avtal betalas med lägre lön. Detta gäller även om omplaceringen skulle ske utanför ramen för anställningsavtalet.</P> <P class="p234 ft18">Pappadagar</P> <P class="p51 ft1">Manlig medarbetare har, utöver föräldraledigheten, rätt till ledighet högst 10 dagar per barn då han avstår från arbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, för att hjälpa till i hemmet eller för vård av barn.</P> <P class="p176 ft18">Förläggning av föräldraledighet</P> <P class="p51 ft1">Ledigheten kan tas ut sammanhängande eller delas upp i tre perioder per år.<SPAN class="ft22">24 </SPAN>Efter överenskommelse med arbetsgivaren kan man dela upp ledigheten i fler än tre perioder. Utgångspunkten för bedömningen av vad som menas med en period är arbetstagarens begäran om ledighet. Har en förälder exempelvis begärt delledighet och har denna lagts ut på så sätt att arbetstidsförkortningen har koncentrerats till tre eller flera på varandra följande fredagar, anses denna ledighet som en period.</P> <P class="p2 ft1">En arbetstagare kan inte under en och samma period utan arbetsgivarens samtycke ta ut olika former av ledighet. En arbetstagare som t.ex. i direkt anslutning till hel ledighet fortsätter med delledighet anses därför ha tagit i anspråk två perioder, om man inte kommer överens om något annat.</P> <P class="p2 ft1">En medarbetare som vill vara föräldraledig ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller så snart som möjligt. I samband med sin anmälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten planeras pågå. Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förlängning och om andra frågor som rör ledighet.</P> <P class="p36 ft1">En arbetstagare har rätt av avbryta sin ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren ska i så fall snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Arbetsgivaren får skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen men avvikande</P> <P class="p243 ft54"><SPAN class="ft53">24 </SPAN>En period anses förbrukad när arbetstagaren återgår i arbetet, vare sig detta sker vid den planerade tidpunkten eller tidigare.</P> <P class="p239 ft8">53</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft2">kollektivavtal får träffas om avtalet slutits eller godkänts på central nivå.</P> <P class="p41 ft4">Förbud mot uppsägning, avsked, ändrade arbetsförmåner och anställningsvillkor</P> <P class="p182 ft1">En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att arbetstagaren begär att ta i anspråk sin rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen. En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen behöver inte godta minskade anställningsförmåner eller försämrade arbetsvillkor än vad som kan ske inom ramen för arbetstagarens anställningsavtal.</P> <P class="p28 ft1">Den som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet får inte heller sättas i sämre ställning än sina arbetskamrater. Skulle arbetsförtjänsten för de arbetstagare som står kvar i full tjänst allmänt minska eller skulle de på grund av omorganisation få ändrade arbetsuppgifter, är detta förändringar som en föräldraledig arbetstagare måste acceptera.</P> <P class="p42 ft1">I samband med arbetstidsförkortning är det endast om det visar sig omöjligt att ge arbetstagaren samma arbetsuppgifter som arbetsgivaren får omplacera arbetstagaren. En sådan omplacering måste då ske inom ramen för anställningsavtalet. En arbetstagare som förkortar sin arbetstid ska inte heller drabbas av annan minskning av anställningsförmånerna än de som står i direkt proportion till ledigheten.</P> <P class="p42 ft1">Skyddsreglerna är i princip tvingande till arbetstagarens förmån. Även om de kollektivavtalsslutande parterna inte kan avtala bort skyddet, har de dock möjlighet att träffa avtal om skydd mot försämrade anställningsförmåner och anställningsvillkor och godkännas på central nivå. Avtalet får inte leda till att arbetstagarnas förmåner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar. De kollektivavslutande parterna kan inte heller disponera över förmåner som redan har intjänats av den enskilde arbetstagaren.</P> <P class="p244 ft8">54</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td101"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td102"><SPAN class="p8 ft13">Arbetsgivarens beteende</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p5 ft18">Straffpåföljder</P> <P class="p175 ft1">En arbetsgivare som bryter mot föräldraledighetslagen ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande gäller vissa regler i anställningsskyddslagen. Om parterna tvistar om en uppsägning är giltig, upphör inte anställningen förrän tvisten slutligen har avgjorts. Arbetstagaren har vidare rätt till lön och vissa andra förmåner.</P> <P class="p245 ft8">55</P> </DIV> <DIV id="page_54"> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33655x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">4 Föräldrapenningen internationellt</P> <P class="p1 ft1">Sverige introducerade som första land en föräldraförsäkringslag som gav både manliga och kvinnliga arbetstagare möjligheter att vara lediga i samband med barns födelse. Andra länder har följt efter och majoriteten av <NOBR>OECD-länderna</NOBR> har i dag minimiföreskrifter om föräldraledighet och frånvaro från arbete vid barns födelse eller adoption. Det primära syftet med föräldraförsäkringen var att stärka mödrarnas anställningsvillkor och därmed deras förankring på arbetsmarknaden. Flera länder har emellertid gått ännu längre och arbetar, liksom Sverige, i dag för att få männen att dela på ansvaret för föräldraskapet.</P> <P class="p151 ft1">Föräldraförsäkringssystem har utvecklats olika mycket i olika <NOBR>OECD-länder</NOBR> men det finns vissa gemensamma drag. En genomgång av föräldraförsäkringssystemen i olika <NOBR>OECD-länder</NOBR> (OECD, 1995) sammanfattar likheterna i fem punkter:</P> <P class="p246 ft1"><SPAN class="ft71">N </SPAN>föräldraförsäkringssystemens introduktion speglar i flertalet länder ett ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande, men också männens förändrade roll i familjestrukturen</P> <P class="p247 ft2"><SPAN class="ft84">N </SPAN>i flertalet länder har föräldraledighetsperioder förlängts <SPAN class="ft84">N </SPAN>ersättningssystemen har blivit generösare</P> <P class="p248 ft1"><SPAN class="ft71">N </SPAN>föräldraförsäkringssystemen har blivit flexiblare i termer av hur föräldraledigheten kan användas och kombineras med arbete</P> <P class="p249 ft2"><SPAN class="ft84">N </SPAN>i många länder riktas föräldraförsäkringen i dag i större utsträckning till individen (både modern och fadern separat) och i mindre utsträckning till familjen.<SPAN class="ft85">25</SPAN></P> <P class="p24 ft2">OECD:s genomgång av föräldraförsäkringssystemen redogör även för ett flertal skillnader mellan länderna. Skillnaderna består i hu-</P> <P class="p51 ft54"><SPAN class="ft53">25 </SPAN>Få länder har emellertid ”öronmärkt” tiden. Island är ett av de länder där individualiseringen gått längst, av sammanlagt nio månader har fadern tre, modern tre och tre månader får de fördela efter eget val.</P> <P class="p128 ft8">57</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">vudsak av att det finns olika system som reglerar olika delar av föräldraförsäkringen såsom moderskapsförsäkring, föräldraförsäkring i samband med barns födelse, föräldraförsäkring i samband med sjukt barn och andra former av ledighet av familjeskäl, såsom för Sveriges del pappadagar och kontaktdagar. Skillnaderna kan utläsas då man närmare studerar lagstiftning, kvalifikationskrav, längd, ersättning samt systemens flexibilitet. Man bör också tillägga att företagspolicy och kollektivavtal skiljer sig åt inom ett land liksom mellan länderna.</P> <P class="p250 ft1">Detta kapitel ska närmare studera sambandet mellan föräldraförsäkringens generositet och några centrala aggregerade arbetsmarknadsindikatorer i olika länder. Det gäller kvinnlig sysselsättningsgrad, yrkessegregeringen på arbetsmarknaden och löneskillnader mellan män och kvinnor. Föräldraförsäkringens generositet är mätt som antalet veckor som endera föräldern kan vara ledig multiplicerat med hur stor del av inkomsten som ersätts. På detta sätt erhålls ett mått på hur lång tid ledigheten är uttryckt i full lönekompensation. Generositetsmåttet inkluderar inte andra former av familjepolitik, som exempelvis barnomsorg. Tillgången till barnomsorg är en viktig faktor och påverkar kvinnans möjligheter att förvärvsarbeta, denna faktor har emellertid inte analyserats i bilagan.</P> <P class="p251 ft1">Analysen i detta kapitel ska ses som ett komplement till den analys som redovisas i kapitel fem (Föräldrapenning och löneskillnader) och som grundar sig på individdata från enbart Sverige. De olikheter som finns i hur olika länder valt att organisera familjepolitiken ger en möjlighet att studera hur olika lösningar samvarierar med mäns och kvinnors relativa position på arbetsmarknaden.</P> <P class="p252 ft20"><SPAN class="ft20">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">Samband mellan sysselsättningsgrad och föräldraförsäkring</SPAN></P> <P class="p253 ft1">Familjebildningen begränsar kvinnors möjligheter till förvärvsarbete under en viss period av deras liv och är sannolikt en av nyckelfaktorerna bakom variationer i sysselsättningsgraden mellan könen. Detta är en generell företeelse och förekommer i samtliga länder.</P> <P class="p56 ft1">Enligt OECD (2002) har sysselsättningsgapet, dvs. kvinnors sysselsättningsgrad i förhållande till mäns, minskat under de</P> <P class="p34 ft8">58</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33657x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td109"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">senaste årtiondena i samtliga <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Skillnader i sysselsättning mellan könen och mellan olika länder kvarstår dock. Sysselsättningsgapet år 2000 var minst i Sverige efterföljt av övriga nordiska länder. Bland de jämförda länderna finner man den största skillnaden mellan könens förvärvsfrekvens i medelhavsländerna och Mexiko.</P> <P class="p236 ft1">Vidare finner OECD att sysselsättningsgapet ökar med antalet barn i flertalet länder. I genomsnitt var sysselsättningsgapet 12 procent för barnlösa arbetstagare i olika <NOBR>OECD-länder</NOBR> år 2000 men 32 procent för dem med två eller flera barn. I de nordiska länderna tycks emellertid kvinnornas sysselsättningsgrad genomgående ligga högre än genomsnittet, vare sig det är kvinnor med eller utan barn. Moderskapets inverkan på kvinnornas sysselsättningsgrad liksom arbetstidens omfattning är uttalad i länder som Tyskland, Beneluxländerna och Irland, men extremfallen finner man i medelhavsländerna där sysselsättningsgapet är särskilt stort. OECD:s analys av de yrkesverksamma kvinnorna visar även att kvinnor och mäns arbetsprofiler (över ålder) följer varandra väl i Sverige, Danmark och Norge. Detta är inte fallet för övriga länder där kvinnor vanligtvis arbetar under yngre åldrar men slutar helt eller gör ett längre tids avbrott så snabbt de gifter sig eller skaffar barn.<SPAN class="ft22">26</SPAN></P> <P class="p25 ft1">För att gestalta sambandet mellan föräldraförsäkringens generositet och skillnader i sysselsättningsgrad mellan könen visar diagram 4.1 sambandet mellan föräldraförsäkringens generositet i ett flertal länder och sysselsättningsgapet år 1998.</P> <P class="p254 ft30"><SPAN class="ft53">26 </SPAN>Hanteringen av föräldralediga varierar mellan olika länders arbetskraftsundersökningar. I Sverige redovisas föräldralediga som sysselsatta. I EU:s arbetskraftsundersökningar räknas individer med föräldraledighetsperioder som är kortare än tre månader som sysselsatta. I viss utsträckning genereras således en ökning av sysselsättningen om den föräldraledige ersätts med vikarie, och således ingen minskning om personen inte ersätts, men hanteringen är inte systematiskt genomförd (se exempelvis OECD, 2002).</P> <P class="p255 ft8">59</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33658x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft6">Diagram 4.1 Samvariation mellan generositet i föräldraförsäkringen och sysselsättningsgap</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p11 ft37">40</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td111"><SPAN class="p11 ft37">35</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p8 ft39">GR</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td114"><SPAN class="p106 ft39">SP</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr33 td36"><SPAN class="p257 ft39">IT</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td71"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td113"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td103"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td115"><SPAN class="p103 ft39">R<SPAN class="ft86">2 </SPAN>= 0,1338</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr0 td111"><SPAN class="p11 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td112"><SPAN class="p258 ft39">JA</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td113"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td114"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td71"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td113"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td36"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td103"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=10 class="tr34 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-3px;margin-right:-73px;margin-bottom:3px;" class="p259 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-69px;margin-top:-3px;margin-right:-2px;margin-bottom:74px;" class="p259 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:33px;margin-right:-37px;margin-bottom:38px;" class="p259 ft39"><![endif]>Sysselsättningsgap</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td112"><SPAN class="p260 ft39">IR</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td103"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td111"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td114"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td103"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td115"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p11 ft37">25</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr25 td114"><SPAN class="p261 ft39">NL</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td111"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td71"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td112"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td113"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td36"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td111"><SPAN class="p11 ft48">20</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p12 ft39">AU</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td112"><SPAN class="p262 ft59">SW</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td113"><SPAN class="p263 ft39">PO</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td114"><SPAN class="p119 ft39">BE</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td111"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr23 td71"><SPAN class="p12 ft39">NZ</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td36"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td103"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr8 td111"><SPAN class="p11 ft37">15</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td112"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td114"><SPAN class="p68 ft91">FR</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td103"><SPAN class="p264 ft59">TY</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td115"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr23 td112"><SPAN class="p265 ft39">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td113"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td36"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p12 ft91">US</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td113"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td114"><SPAN class="p8 ft39">ÖR</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td115"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td111"><SPAN class="p11 ft37">10</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p258 ft39">CA</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td110"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td112"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td114"><SPAN class="p266 ft39">DM</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td103"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td115"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td111"><SPAN class="p11 ft37">5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p267 ft39">FI</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td115"><SPAN class="p268 ft39">NO</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td71"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td112"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td113"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td114"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td36"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td115"><SPAN class="p269 ft39">SV</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td111"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td112"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td114"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td103"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p270 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p262 ft39">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p119 ft37">20</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p80 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p271 ft37">40</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p11 ft37">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td113"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td116"><SPAN class="p207 ft37">Generositet i föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td115"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft56">Anm.: Sysselsättningsgap definieras enligt <NOBR>GG=1-(Sysskvi/Syssmän).</NOBR> Länderbeteckningar; GR=Grekland, SP=Spanien, IT=Italien, JA=Japan, IR=Irland, NL=Nederländerna, BE=Belgien, TY=Tyskland, AU=Australien, NZ=Nya Zeeland, US=USA, SW=Schweiz, ST=Storbritannien,, CA=Kanada, PO=Portugal , FR=Frankrike, ÖR=Österrike, DM=Danmark, FI=Finland, SV=Sverige, NO=Norge</P> <P class="p72 ft37">Källa: OECD Employment Outlook 2002, Förenta nationerna (2000 ) och egna beräkningar.</P> <P class="p73 ft1">Ett tydligt negativt samband mellan föräldraförsäkringens generositet och sysselsättningsgapet framträder. I länder med rudimentära bidragssystem är sysselsättningsgapet större. Samma slutsats drar Ruhm (1998) i en statistisk analys mellan nio europeiska länder under tidsperioden <NOBR>1969–1993.</NOBR> Ruhms skattningar talar för att betald föräldraledighet har stora effekter på sysselsättning och löner. Med 40 veckors betald ledighet så ökar sysselsättningsgraden för kvinnor med 4,2 procent. En del av denna ökning, men inte hela, följer av att föräldralediga i vissa länder räknas som sysselsatta, vilket är fallet i Sverige.</P> <P class="p31 ft1">Vogel (2001) förklarar skillnader i kvinnors sysselsättningsgrad med skillnader i välfärdsregimer, dvs. de skiftande förutsättningar som präglar olika länder. Välfärdsregimer omfattar institutionella arrangemang mellan arbetsmarknad, välfärdsstat och familj. Ansvarsfördelningen och samspelet mellan dessa institutioner, den s.k. välfärdsmixen, kan vara en förklaring till sambandet mellan föräldraledighetsperioder, kvinnors sysselsättningsfrekvens och sysselsättningsgap. I Sverige, Danmark, Finland och Norge är</P> <P class="p273 ft8">60</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33659x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td109"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">exempelvis de offentliga bidragen och de offentliga tjänsterna generösa jämfört med andra länder. Jämställdhet mellan kvinnor och män i de nordiska länderna har också varit en viktig politisk utgångspunkt som har varit betydelsefull för uppbyggnaden av familjepolitiken. Något som ytterligare skulle stärka detta mönster är i vilken grad som föräldrapenningen är knuten till inkomsten, och hur stor del av denna som kompenseras. I fall med hög ersättningsgrad finns starka incitament för blivande föräldrar att ha en koppling till arbetsmarknaden (Albrecht m.fl. 2003). Detta motiverar kvinnor att inträda på arbetsmarknaden.</P> <P class="p274 ft20"><SPAN class="ft20">4.2</SPAN><SPAN class="ft21">Högre sysselsättningsgrad men stark arbetsmarknadssegregering</SPAN></P> <P class="p225 ft1">Samtidigt som kvinnors arbetskraftsdeltagande har ökat under senare tid och deras sysselsättningsfrekvens har närmat sig männens i flertalet <NOBR>OECD-länder,</NOBR> tyder ett antal studier (Nermo (1999), Anker (1998), Rubery & Fagan (1993)) på att arbetsmarknaden fortfarande är starkt yrkes- och sektorsuppdelad.</P> <P class="p37 ft1">Ett av de vanligaste måtten inom segregationsteorin för att mäta i vilken utsträckning arbetsmarknadens yrken är könsdominerade eller könsintegrerade, är ett s.k. ”dissimilarity index” (olikhetsindex) (Anker, 1998).<SPAN class="ft22">27 </SPAN>OECD:s studie över kvinnor i arbete (OECD, 2002) redogör för graden av yrkessegregation i ett antal länder. Detta index ska tolkas som summan av den minsta proportion kvinnor och minsta proportion män som skulle behöva ändra sitt yrke för att kvinnornas andel skulle bli densamma i samtliga yrken. Måttet kan som lägst vara 0 vilket tyder på att ingen könsdominans förekommer, dvs. samma andel kvinnor och män finns inom olika yrken. Dess maximala värde kan vara 1, dvs. fullkomlig dominans, vilket tyder på att samtliga yrken är helt kvinno- eller mansdominerade.</P> <P class="p61 ft1">Diagram 4.2 visar förhållandet mellan föräldraförsäkringens generositet och arbetsmarknadens yrkessegregationsindex. Ett tydligt positivt samband framkommer mellan föräldraförsäkringens generositet och en könssegregerad arbetsmarknad. De skandinaviska länderna har ett generöst föräldraförsäkringssystem men en yrkesmässigt könsuppdelad arbetsmarknad. Denna slutsats konfirmeras även av OECD:s studie som finner tecken på att</P> <P class="p275 ft54"><SPAN class="ft53">27 </SPAN>Indexet definieras på följande sätt; ID=<SPAN class="ft53">1</SPAN>/<SPAN class="ft92">2</SPAN><SPAN class="ft37">$</SPAN>|K<SPAN class="ft92">i</SPAN>/K<SPAN class="ft92">kv </SPAN>– M<SPAN class="ft92">i</SPAN>/M<SPAN class="ft92">män</SPAN>|, se Anker (1998).</P> <P class="p276 ft8">61</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33660x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft1">föräldrar i större utsträckning återfinns i mer könssegregerade yrken.</P> <P class="p277 ft6">Diagram 4.2 Samvariation mellan generositet i föräldraförsäkring och yrkessegregationsindex</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,65</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td117"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td117"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p278 ft39">FI</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p141 ft39">R<SPAN class="ft86">2 </SPAN>= 0,1463</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td111"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td19"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td17"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=10 class="tr36 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-93px;margin-bottom:0px;" class="p279 ft59"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-85px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:89px;" class="p279 ft59"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-41px;margin-top:45px;margin-right:-48px;margin-bottom:44px;" class="p279 ft59"><![endif]>Yrkessegregationsindex</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td117"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td111"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td19"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td17"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr14 td117"><SPAN class="p76 ft39">IR</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p280 ft39">ÖR</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td119"><SPAN class="p142 ft39">TY</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p270 ft39">SV</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td40"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p281 ft39">PO</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td118"><SPAN class="p8 ft39">DM</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td17"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p282 ft39">NO</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,55</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td19"><SPAN class="p8 ft39">BE</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td117"><SPAN class="p283 ft39">ST</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p284 ft39">FR</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td19"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td119"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td17"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td19"><SPAN class="p285 ft39">SP</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr35 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td117"><SPAN class="p114 ft39">SW</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p263 ft39">NL</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td111"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td19"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td118"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td17"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td51"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td117"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr9 td4"><SPAN class="p8 ft39">GR</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p264 ft39">IT</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr13 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,45</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td117"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td111"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td19"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td118"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td119"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td17"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td51"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td117"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td111"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td19"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td119"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td17"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td110"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td117"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td111"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td19"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td118"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td17"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td51"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td117"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td19"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td51"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td117"><SPAN class="p132 ft37">10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p90 ft37">20</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p270 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p11 ft37">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p11 ft37">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td117"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td4"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr12 td120"><SPAN class="p104 ft39">Generositet i föräldrapenning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p286 ft63">Anm.: Länderbeteckningar; GR=Grekland, SP=Spanien, IT=Italien, JA=Japan, IR=Irland, NL=Nederländerna, BE=Belgien, TY=Tyskland, AU=Australien, NZ=Nya Zeeland, US=USA, SW=Schweiz, ST=Storbritannien,, CA=Kanada, PO=Portugal , FR=Frankrike, ÖR=Österrike, DM=Danmark, FI=Finland, SV=Sverige, NO=Norge Källa: OECD Employment Outlook 2002, <SPAN class="ft94">Förenta nationerna (2000 </SPAN>) och egna beräkningar.</P> <P class="p287 ft1">En alternativ bild av detta är ett tydligt negativt samband mellan sysselsättningsgapet och graden av yrkessegregation (diagram 4.3). Ett högre kvinnligt arbetskraftsdeltagande har, åtminstone i Sverige, åtföljts av en organisation av arbetsmarknaden så att traditionellt obetalt kvinnligt hemarbete till viss del övergått till att bli betalt arbete. Enligt Nermo (1999) har utvecklingen av könssegregeringen i Sverige stora likheter med den i USA, trots att välfärdssystemen skiljer sig kraftigt åt. Kvinnor gör ungefär samma saker i båda länderna. Trots alla försök att utjämna könsskillnaderna i Sverige och att mindre fokusera på kvinnans roll som mödrar och hustrur, så uppvisar länderna likartade mönster och trender i den horisontella könssegregeringen. Det är uppenbart att strukturen på välfärdsstaten påverkar kvinnors sysselsättningsmönster och strukturen på arbetsmarknaden men</P> <P class="p288 ft8">62</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td109"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft2">dessa skillnader avspeglar snarast skillnader i om arbetet är betalt eller obetalt (Nermo, 1999).</P> <P class="p3 ft1">Becker (1985) förklarar förekomsten av mer yrkessegregerade arbetsmarknader i länder med ett högre kvinnligt arbetslivsdeltagande med att kvinnor ofta söker sig till yrken som lättare går att kombinera med föräldraskap. I OECD:s studie av kvinnor i arbete (OECD, 2002) finns det även belägg för att kvinnor med låg utbildning och kvinnor med barn (jämfört med kvinnor med högre utbildning eller kvinnor utan barn) är överrepresenterade bland kvinnodominerande yrken i länder med ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande.</P> <P class="p236 ft1">Under vissa omständigheter kanske man kunnat förvänta sig att en ökad mängd yrkesverksamma kvinnor skulle medföra en ökad press även på mansdominerade yrken. Vidare skulle man kanske förvänta sig att en större mängd kvinnor i arbetslivet skulle påverka arbetsgivarnas attityder till kvinnligt arbetskraft i mer positiv riktning. Om å andra sidan arbetsgivare har intresse att sortera arbetskraften utifrån sannolikheten att vara frånvarande av olika orsaker, exempelvis i samband med föräldraledighet, blir det svårare att bedöma riskerna ju fler kvinnor som finns på arbetsmarknaden. I länder med lägre kvinnlig förvärvsfrekvens är det sannolikt att den kvinnliga arbetskraften till större del består av högutbildade kvinnor med starka yrkesambitioner och få barn. Med en ökad kvinnlig förvärvsfrekvens kommer fler av de kvinnor som finns på arbetsmarknaden vara lågutbildade, ha kort yrkeserfarenhet, vara dubbelarbetande och dela sitt engagemang mellan yrkesarbete och familj (Jonung, 1997). Resultatet är att signalen om den enskilda kvinnans karriärorientering går förlorad.</P> <P class="p25 ft1">Stoiber (1990) konstaterar; ”Det kommer inte som någon överraskning att svenska arbetsgivare reagerar mot problemen som följer av en omfattande användning av ledighet, genom att exkludera kvinnor från arbeten där frånvaro är skadligt för produktionen. Ett resultat är en hög grad av könssegregering av den svenska arbetskraften, yrkes- och sektorsmässigt. Kvinnor har samlats i traditionellt kvinnliga yrken, och har i liten utsträckning nått högre befattningar. Vidare är kvinnor huvudsakligen anställda i offentlig tjänstesektor. Arbetsgivare i denna sektor har en organisatorisk flexibilitet som kan hantera omfattande frånvaro, medan den privata sektorn finner detta för kostsamt och besvärande. Privata sektorn ryggar för att anställa kvinnor annat än i <NOBR>”kvinno-jobb”,</NOBR> t. ex. kontorsarbete eller försäljning.”</P> <P class="p289 ft8">63</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33662x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft6">Diagram 4.3 Sysselsättningsgap och yrkessegregationsindex</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,65</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td124"><SPAN class="p290 ft39">R<SPAN class="ft86">2 </SPAN>= 0,6608</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=11 class="tr38 td118"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:0px;" class="p291 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-79px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:96px;" class="p291 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-31px;margin-top:48px;margin-right:-65px;margin-bottom:48px;" class="p291 ft39"><![endif]>Yrkessegregationsindex</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,60</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p292 ft39">SV</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p293 ft39">FI</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td40"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td118"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td91"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td122"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td6"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td123"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td125"><SPAN class="p294 ft59">ÖR/TY</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,55</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td121"><SPAN class="p114 ft39">DM NO</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p102 ft39">FR</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td71"><SPAN class="p295 ft39">BE</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td53"><SPAN class="p90 ft39">IR</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td8"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td91"><SPAN class="p296 ft95">PO</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td71"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td53"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td122"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td6"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td123"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td40"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td8"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr0 td118"><SPAN class="p290 ft39">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td71"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td124"><SPAN class="p90 ft39">SP</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td123"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td8"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td91"><SPAN class="p297 ft39">SW</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td71"><SPAN class="p298 ft39">NL</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td123"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td8"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td121"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td122"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td6"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td123"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td122"><SPAN class="p133 ft39">IT</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr1 td6"><SPAN class="p290 ft59">GR</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr11 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,45</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td8"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td121"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td118"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td91"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td71"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td53"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td122"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td123"><SPAN class="p8 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td8"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td71"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td53"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td122"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td123"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td8"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td121"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td91"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td71"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td122"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td6"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td123"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p134 ft37">5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p132 ft37">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p10 ft37">15</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p299 ft39">20</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p300 ft37">25</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p90 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p133 ft37">35</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p69 ft37">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td126"><SPAN class="p301 ft59">Sysselsättningsgap</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=11 class="tr9 td127"><SPAN class="p8 ft59">Anm.: Länderbeteckningar; GR=Grekland, SP=Spanien, IT=Italien, JA=Japan, IR=Irland, NL=Nederländerna,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=11 class="tr23 td127"><SPAN class="p8 ft59">BE=Belgien, TY=Tyskland, AU=Australien, NZ=Nya Zeeland, US=USA, SW=Schweiz, ST=Storbritannien,,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=11 class="tr18 td127"><SPAN class="p8 ft59">CA=Kanada, PO=Portugal , FR=Frankrike, ÖR=Österrike, DM=Danmark, FI=Finland, SV=Sverige, NO=Norge</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr23 td128"><SPAN class="p8 ft59">Källa: OECD Employment Outlook 2002.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td118"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td122"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td6"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td123"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft20"><SPAN class="ft20">4.3</SPAN><SPAN class="ft21">Sambandet mellan lönegap och föräldraförsäkring</SPAN></P> <P class="p303 ft1">Även om skillnader mellan kvinnors och mäns löner – det s.k. lönegapet – har minskat över tiden är gapet fortfarande stort. I dag kvarstår stora skillnader mellan kvinnors och mäns löner trots att man justerar för skillnader i produktivitet och arbetslivserfarenhet mellan könen. OECD uppskattar att kvinnor år 1998 fortfarande tjänade ca 16 procent mindre i timmen än män (OECD 2002). En större andel kvinnor arbetar därtill deltid, vilket medför att inkomstskillnaderna blir betydligt större.</P> <P class="p31 ft1">Det finns teoretiska förklaringar bakom kvinnors lägre löner. Enligt humankapitalteorin minskar humankapitalet, och därmed produktiviteten, i värde när individen är frånvarande i arbetslivet (se exempelvis Mincer och Ofek, 1982). Då kvinnor i större utsträckning är frånvarande under längre perioder i samband med barns födelse, kommer deras kunskap och arbetslivserfarenhet att värderas till ett lägre pris på arbetsmarknaden. Arbetsgivare som huvudsakligen anställer kvinnor, finner det därmed mindre lönsamt</P> <P class="p273 ft8">64</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td109"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">att investera i produktivitetshöjande internutbildning om den anställde förväntas vara frånvarande under längre perioder. Humankapitaltillväxten blir därmed lägre liksom löneutvecklingen. (Längre utbildning är ett sätt att kompensera denna förlust, och svenska kvinnor har också genomsnittligt längre utbildning än män.) Ett antal studier baserade på humankapitalteorin visar att kvinnodominerade yrken kännetecknas av låg humankapitaltillväxt (Polacheck 1981, Polachek och Siebert 1993, Blau och Ferber 1992, Hansen och Wahlberg, 2002, Hörnqvist, 1997). Detta innebär att arbetslivserfarenhet inte förbättrar den anställdes produktivitet nämnvärt men också att längre bortaperioder inte bestraffas i samma utsträckning som i yrken med högre humankapitaltillväxt. Löneutvecklingen bland yrken som karaktäriseras av låg humankapitaltillväxt är därmed tämligen svag och kännetecknas således av flackare löneprofiler (se även kapitel 5).</P> <P class="p304 ft1">Genom att ta hjälp av ett grundläggande ekonomiskt resonemang, den kombinerade effekten av utbud och efterfrågan, är det möjligt att relatera detta till föräldraförsäkringen (Ruhm, 1998). Som redan visats tycks en generös föräldraförsäkring medföra ett ökat utbud av kvinnlig arbetskraft. Ett ökat utbud för de grupper som är mest sannolika att ta föräldraledigt, där efterfrågan är oförändrad, uppstår en press nedåt på lönerna. Lönen tenderar därför att sänkas. Beroende av hur föräldrapenningen finansieras kommer efterfrågan också att påverkas. Ju större del arbetsgivaren måste betala för föräldraledigheten desto mindre villiga blir de att anställa personer som riskerar vara föräldralediga, vilket också tenderar att sätta press nedåt på lönerna. I de fall som staten betalar föräldraförsäkringen är denna effekt av mindre betydelse. Arbetsgivarens extra kostnader med att anställa personer som riskerar vara frånvarande är i så fall relaterade till nyrekryterings- och upplärningskostnaderna av ersättare. Förändringen i utbud borde därför vara större än förändringen i efterfrågan vilket som resultat ger en högre sysselsättning men lägre löner. Möjligtvis kan man därtill lägga en dynamisk effekt i form av att föräldraförsäkringen gör det mer sannolikt att individen återvänder till sin gamla arbetsgivare, vilket innebär att det företagsspecifika kunnandet inte försvinner. Det borde tendera att öka efterfrågan något och till viss del motverka löneminskningen. Ett exempel på att en generös föräldraförsäkring kan vara relaterat till att individen återvänder till sin arbetsgivare – och därför minskar risken att företagsspecifikt kunnande försvinner och att</P> <P class="p305 ft8">65</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">pressen nedåt på löner därför minskar (vår tolkning) – är Rönsen och Sundström (1996). De jämför Sverige och Norge. Ledighetstiden är jämförbar men Sverige har en mer generös ersättning. I Sverige har kvinnor nära 20 procentenheters högre sannolikhet att vara anställda tre år efter det att första barnet fötts. Sannolikheten att lämna sin anställning är också låg i Sverige. Stoiber (1990) anger att endast tio procent av kvinnorna lämnar en anställning i samband med barnledighet i Sverige, vilket ska jämföras med 50 procent i Tyskland och 90 procent i Storbritannien. Andra faktor som kan tala för att löneskillnaderna ändå ökar med förlängda föräldraledighetsperioder är att det blir svårare att planlägga återkomsten till jobb och därmed ersättare, osäkerheten för arbetsgivare blir större. En tredje faktor är att ju längre ledigheten är desto större är sannolikheten att kvinnan får ytterligare ett barn, varmed frånvaron förlängs ytterligare, med stor risk för förlorat humankapital som följd.</P> <P class="p251 ft1">Sammantaget borde vi därför förvänta oss att länder med mer generösa föräldraförsäkringssystem, vilket motiverar kvinnor att delta i arbetslivet mer aktivt, även föranleder ett större lönegap mellan könen.</P> <P class="p181 ft1">Det går emellertid inte att finna några stöd för ett negativt samband mellan lönegapet å ena sidan, och föräldraförsäkringens generositet å den andra (diagram 4.4). Effekten tycks snarare vara noll. I motsats till detta visar Ruhm (1998) i sin statistiska analys att det finns ett negativt samband mellan generositeten i föräldraförsäkringen och kvinnors löner. Detta implicerar en ökad löneskillnad mellan könen. Med 40 veckors betald ledighet så ökar löneskillnaderna med 2,7 procent.</P> <P class="p306 ft8">66</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33665x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft9">Bilaga 12 till LU 2003 Föräldrapenningen internationellt</P> <P class="p307 ft57">Diagram 4.4 Samvariation mellan generositeten i föräldraförsäkringen och lönegapet mellan män och kvinnor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p11 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td129"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td0"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td110"><SPAN class="p11 ft37">25</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td0"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p308 ft39">R<SPAN class="ft86">2 </SPAN>= 0,0071</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td8"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td112"><SPAN class="p103 ft39">SW</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td17"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td129"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td0"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td8"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p309 ft39">ÖR</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td129"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td0"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td92"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td110"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td110"><SPAN class="p11 ft37">20</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p310 ft39">US</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td112"><SPAN class="p69 ft39">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td129"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td0"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td17"><SPAN class="p8 ft39">GR</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td54"><SPAN class="p68 ft39">NL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td129"><SPAN class="p80 ft39">TY</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td0"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td8"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td112"><SPAN class="p69 ft39">IR</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td0"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td92"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=6 class="tr39 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p311 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:28px;" class="p311 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:14px;margin-right:-16px;margin-bottom:14px;" class="p311 ft39"><![endif]>Lönegap</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td8"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td17"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td54"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p268 ft96">FI</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td0"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td92"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr0 td110"><SPAN class="p11 ft37">15</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td112"><SPAN class="p142 ft95">CA</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td129"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td0"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td92"><SPAN class="p312 ft39">NO</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr13 td8"><SPAN class="p310 ft39">NZ</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td112"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=4 class="tr8 td92"><SPAN class="p309 ft39">FR</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td0"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td112"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr5 td129"><SPAN class="p313 ft39">IT</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td0"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td92"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td0"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td92"><SPAN class="p314 ft91">SV</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td8"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td0"><SPAN class="p8 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr4 td110"><SPAN class="p11 ft37">10</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td8"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td112"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td17"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td54"><SPAN class="p68 ft96">SP</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td129"><SPAN class="p315 ft39">DM</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td0"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td92"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr0 td8"><SPAN class="p310 ft39">AU</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td17"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr0 td54"><SPAN class="p68 ft39">BE</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td0"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td92"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td110"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td112"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p106 ft39">PO</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td0"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td92"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td0"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p11 ft37">5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td110"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p270 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p90 ft37">10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p90 ft37">20</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p316 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p11 ft37">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p11 ft37">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td39"><SPAN class="p257 ft59">Generositet i föräldrapenning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td0"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p317 ft56">Anm.: Lönegap definieras som den procentuella skillnaden mellan kvinnor och mäns timlöner <NOBR>(20–64</NOBR> år, för Sverige <NOBR>18–64</NOBR> år och Schweitz <NOBR>15–64</NOBR> år) enligt <NOBR>LG=1-(Lön<SPAN class="ft97">kvi</SPAN>/Lön<SPAN class="ft97">män</SPAN>)</NOBR> Länderbeteckningar; GR=Grekland, SP=Spanien, IT=Italien, JA=Japan, IR=Irland, NL=Nederländerna, BE=Belgien, TY=Tyskland, AU=Australien, NZ=Nya Zeeland, US=USA, SW=Schweiz, ST=Storbritannien, CA=Kanada, PO=Portugal, FR=Frankrike, ÖR=Österrike, DM=Danmark, FI=Finland, SV=Sverige, NO=Norge.</P> <P class="p7 ft37">Källa: OECD Employment Outlook 2002, Förenta nationerna (2000 ) och egna beräkningar.</P> <P class="p318 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><SPAN class="ft21">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Föräldraförsäkringssystemen är olika utformade i olika länder. Albrecht m.fl. (2003) menar att länder med generösa föräldraförsäkringssystem, system som ger längre ledighet och ersätter en större del av inkomsten, motiverar både kvinnor med och utan barn att delta i arbetslivet i större utsträckning. Vogel (2001) menar att det snarare är själva välfärdsmixen – de institutionella arrangemangen mellan arbetsmarknad, välfärdsstat och familj – som ligger bakom en hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Resultaten i kapitlet stöder båda dessa tolkningar. Det framkommer ett tydligt samband mellan föräldraförsäkringens generositet och sysselsättningsgapet. I länder där föräldraförsäkringen är generös har kvinnor en högre</P> <P class="p319 ft8">67</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenningen internationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft2">sysselsättningsgrad, relativt män, jämfört med länder med mindre generös föräldraförsäkring.</P> <P class="p47 ft1">Däremot förefaller inte föräldraförsäkringens generositet samtidigt förbättra kvinnors löner relativt män. I en enkel jämförelse mellan generositeten i föräldraförsäkringen och de relativa löneskillnaderna mellan kvinnor och män kan vi inte finna några effekter. En internationell studie, som försökt isolera föräldraförsäkringens effekter ifrån övriga strukturella skillnader mellan ett flertal länder finner emellertid att ökad generositet, särskilt vid längre frånvarotider, ökar löneskillnaderna något (Ruhm, 1998). Vilken tolkning vi än väljer är slutsatsen att kvinnors löneposition inte förbättrats i takt med att föräldraförsäkringen byggts ut.</P> <P class="p320 ft1">Arbetsmarknaden förblir också könssegregerad, något som till och med är tydligare i länder med en generös föräldraförsäkring. En viktig reflektion från detta kapitel är att föräldraförsäkringen uppnått ett första viktigt steg för en jämlikare arbetsmarknad, att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande. Kvinnorna arbetar dock fortfarande i andra yrken än män och de får inte bättre betalt. Traditionella familjemönster kvarstår och kvinnor fortsätter att ta huvudansvaret för hem och familj. Generösa föräldraförsäkringssystem gör det ekonomiskt möjligt för dem med barn att göra en längre tids uppehåll eller gå ner i arbetstid, för båda föräldrarna. Men föräldrarnas fördelning är mycket ojämn, därvidlag skiljer sig inte Sverige från andra länder i någon väsentlig mening. Det finns därför anledning att gå vidare med en fortsatt reformering av föräldraförsäkringen för att även stärka de incitament som kan driva fram en jämnare fördelad arbetsmarknadsstruktur och minskade löneskillnader. Vi återkommer till detta, men först måste ytterligare några frågor besvaras.</P> <P class="p321 ft8">68</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <P class="p322 ft26"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft25">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN></P> <P class="p323 ft1">Olika ekonomiska teorier har använts för att förklara uppkomsten av löneskillnader mellan kvinnor och män. Det finns en rad olika teoriansatser inom den ekonomiska och sociologiska forskningen som kan bidra till förståelsen av orsakerna och drivkrafterna bakom den omfattande könssegregeringen på arbetsmarknaden. Sociologiska teorier tenderar att betona de begränsningar som institutioner, lagar, sociala normer, vanor och traditioner utgör för individens valmöjligheter medan ekonomiska teorier snarare betonar de ekonomiska incitament som individen möter. Oberoende av teoriansats kan man gruppera teorierna som utbudsinriktade eller efterfrågeinriktade. Utbudsinriktade teorier framhåller att skillnaderna uppstår som en följd av att män och kvinnor har olika intressen eller preferenser och därför gör olika val, medvetna eller omedvetna, på arbetsmarknaden. Det avspeglas exempelvis i val av utbildning (Jonsson, 1997). Statistiken motsäger exempelvis inte att kvinnor tenderar att arbeta inom yrken som enkelt låter sig anpassas till att sköta familj och hem, medan män i större utsträckning arbetar inom yrken som ger goda karriärvägar. Utfallet skulle också kunna vara en effekt av en förhandlingssituation inom familjen (se exempelvis Sundström och Duvander, 2002). Familjen väljer så att deras sammanlagda tillgångar maximeras. Kvinnor som förväntar sig en diskriminerande arbetsmarknad och en familjesituation som är svår att kombinera med yrkeslivet skulle kunna göra val som minimerar straffet för långa frånvaroperioder från arbetsmarknaden (se ex. Hörnqvist, 1997). Sådant beteende har en nära anknytning till efterfrågeinriktade teorier.</P> <P class="p324 ft1">Efterfrågeinriktade teorier handlar om arbetsgivarens beteende. En möjlig förklaring är att det hos manliga arbetsgivare kan finnas fördomar eller ren ovilja mot kvinnor. Efterfrågan minskar då och därmed lönerna. Hultin (2001) visar emellertid att det finns samma</P> <P class="p325 ft8">69</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">typ av löneskillnader oberoende av om det är män eller kvinnor som beslutar i rekryteringsärenden. En annan är att kunder skulle vara mindre villiga att göra affärer med kvinnor inom vissa yrkesområden. Denna faktor kan möjligtvis förekomma, kanske inte minst i samband med vissa internationella kontakter, men är sannolikt av begränsad betydelse på dagens arbetsmarknad. En betydligt viktigare faktor är sannolikt s.k. statistisk diskriminering, dvs. att ta individbeslut byggda på gruppens genomsnittliga beteende. Statistisk diskriminering uppstår exempelvis när arbetsgivare inte har fullständig information om de enskilda sökande, och där kostnaderna för att samla in den informationen är för höga. Höga informationskostnader kan exempelvis vara synonymt med att korrekt information faktiskt inte går att få. Om en arbetsgivare vid en anställningsintervju frågar en kvinna i <NOBR>30-årsåldern</NOBR> om hon planerar att skaffa barn är det inte självklart att ett nekande svar är trovärdigt. En majoritet av kvinnor skaffar trots allt barn i <NOBR>25–35</NOBR> års ålder. Alla kvinnor kan därför sorteras som grupp utifrån det genomsnittliga beteendet, och information på gruppnivå användas för att göra förutsägelser på individnivå. Till skillnad från direkt diskriminering, som de två ovanstående teorierna representerar, är denna form av diskriminering byggd på rationella grunder i den meningen att arbetsgivare faktiskt i genomsnitt tjänar på att utnyttja den.</P> <P class="p48 ft1">Ju generösare föräldrapenningen är, och ju mer ojämlikt den är fördelad, desto längre riskerar frånvaroperioderna att bli. Det kan i sådana fall vara kostsamt för arbetsgivaren att investera i introduktionsutbildning och anställningskostnader för en person som ändå snart ska ersättas av en vikarie. Som Hörnqvist (1997) uppmärksammar kan detta leda till självförstärkande processer. Om kvinnor oftare anställs för arbetsuppgifter där kostnaderna för internutbildning och nyrekrytering är som lägst kan det i sin tur leda till att kvinnor oftare lämnar arbetet då de utestängs från karriärvägar och ansvarsfulla arbetsuppgifter. Denna typ av dubbelriktade samband är svåra att separera, men det är ur policysynpunkt viktigt att försöka bedöma vilken som har den starkaste förklaringsgraden.</P> <P class="p251 ft1">Om det finns ett dubbelriktat samband i diskrimineringen är det vilseledande att dela in skillnaderna i en förklarad och en oförklarad del, som ofta görs inom forskningen kring löneskillnader mellan män och kvinnor. Den förklarade delen är den del av skillnaden mellan könen som kan förklaras av objektiva fakta, exempelvis</P> <P class="p326 ft8">70</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">olikheter i utbildning, arbetserfarenhet, yrkesområde och befattning. Den andra delen, dvs. den oförklarade komponenten, representerar skillnader i lön, trots att både mannen och kvinnan har samma objektiva egenskaper. Denna restpost kallas ofta för <SPAN class="ft18">diskriminering </SPAN>– skillnaden som förklaras endast med gruppegenskapen kön. Men med ett dubbelriktat samband, eller där hela skillnaden är en följd av statistisk diskriminering, kan även den förklarade delen vara uttryck för diskriminering. Därigenom underskattas diskrimineringen. Å andra sidan kan diskrimineringen också överskattas om en viss del av den oförklarade skillnaden faktiskt hänger samman med viktiga olikheter mellan könen. Detsamma gäller restposten som kan vara en effekt av att det saknas information om vissa viktiga personkarakteristika.</P> <P class="p39 ft1">Med utgångspunkt i statistisk diskriminering och sortering kan vi förvänta oss några mönster som kan spåras empiriskt. Kvinnor bör oftare anställas inom yrken där det är lättare att skaffa ersättare, yrken som oftare är av mindre betydelse för företagets produktion. Detta är liktydigt med lägre löner. Det är också liktydigt med en flackare inkomstprofil eftersom den implicerar ett mindre behov av internutbildning eller kontinuerlig kompetensutveckling. Ett ytterligare förväntat resultat är att om kvinnor behandlas som grupp, ska man inte hitta några avgörande skillnader mellan kvinnor vare sig de är föräldrar eller inte. Dessa resultat är konsistenta med statistisk diskriminering men kan också förklaras av andra saker, som exempelvis individers rationella val. Den slutliga tolkningen ska ses i ljuset av den sammantagna analysen i bilagan.</P> <P class="p61 ft1">Analyserna i detta kapitel är genomgående utförda på svenska data. Resultaten ger därför inte något direkt stöd för föräldrapenningens egentliga betydelse. Den kan bara visa på i vilken utsträckning som föräldraledighet kan påverka situationen på arbetsmarknaden. Den sortering som riskerar att uppstå till följd av att kvinnor oftare är lediga i samband med barns födelse och uppväxt är generell, oberoende av föräldrapenningens utformning. Det internationella kapitlet visade emellertid att generositeten i föräldraförsäkringen har betydelse för i vilken utsträckning som kvinnor förvärvsarbetar, yrkessegregationen på arbetsmarknaden och även i viss grad löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Det går därför, med relativ säkerhet, att uttala sig att om föräldraskapet är viktigt för män och kvinnors position på arbetsmarknaden så kommer föräldrapenningens utformning att förstärka mönstret.</P> <P class="p46 ft8">71</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33670x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft1">Härnäst följer en analys av i vilken utsträckning som föräldraledighet har betydelse för mäns och kvinnors position på arbetsmarknaden. Särskilt studeras lönegapet mellan män och kvinnor och hur kvinnor och mäns löner utvecklas över arbetslivet, liksom löneutvecklingen för kvinnor med och utan barn, det s.k. familjegapet. Kapitlet avslutas med en analys av vilken betydelse ledighetsperiodens längd har för män och kvinnors löneutveckling.</P> <P class="p327 ft20"><SPAN class="ft20">5.1</SPAN><SPAN class="ft21">Lönegap och löneprofiler</SPAN></P> <P class="p169 ft1">För att kartlägga skillnader i löner (lönegap) och löneutveckling över tiden (löneprofil) mellan kvinnor och män har timlöner under åren <NOBR>1992–2000</NOBR> analyserats. Det finns en fördel med att analysera timlöner, i stället för månadslöner, eftersom de i större utsträckning kan antas avspegla individernas produktivitet. Månadslöner är en kombinerad effekt av timlön och arbetstid, och avsikten är inte att analysera arbetstid här. Däremot är det så att kvinnor i betydligt större utsträckning arbetar deltid än vad män gör.</P> <P class="p42 ft1">Lönegapet mellan könen analyseras genom att följa den traditionella uppdelningen av skillnaderna i en förklarad och en oförklarad del. Den förklarade delen jämför kvinnors och mäns bakgrund och egenskaper (t.ex. utbildning och arbetserfarenhet) som förklarar löneskillnaden till följd av genomsnittliga skillnader i individers karakteristika. Den andra delen, den oförklarade komponenten, representerar skillnader i avkastning på egenskaper som är lika mellan könen.<SPAN class="ft22">28 </SPAN>Uppdelningen görs emellertid mest för att få en uppfattning om genom vilka kanaler en statistisk diskriminering kan tänkas påverka löneskillnaderna.<SPAN class="ft22">29 </SPAN>I en analys av den historiska utvecklingen av män och kvinnors löner i Sverige visade Edin och Richardsson (1999) att kvinnor förbättrat sin position gentemot männen. Detta gäller särskilt den oförklarade delen. Yngre kvinnor har förbättrat sin position mer än andra kvinnor. Denna analys sträckte sig fram till 1991. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> tycks emellertid utvecklingen mot jämnare löner ha avstannat och till och med ökat (Johansson, Katz och Nyman, 2002). I nästföljande två kapitel kommer utvecklingen av lönegapet under</P> <P class="p328 ft30"><SPAN class="ft28">28</SPAN><SPAN class="ft29">Uppdelningen sker genom att utnyttja </SPAN><NOBR>Oaxaca-dekomponering</NOBR> (Oaxace, 1973).</P> <P class="p199 ft54"><SPAN class="ft28">29</SPAN><SPAN class="ft98">Datamaterialet är hämtat ifrån </SPAN><NOBR>LINDA-databasen</NOBR> som har kompletterats med timlöner (se Edin och Fredriksson, 2000 för beskrivning av databasen).</P> <P class="p329 ft8">72</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33671x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft9">Bilaga 12 till LU 2003 Föräldrapenning och löneskillnader</P> <P class="p228 ft1"><NOBR>1990-talet</NOBR> att närmare studeras, liksom män och kvinnors löneprofiler.</P> <P class="p196 ft4"><SPAN class="ft4">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft83">Lönegapet mellan kvinnor och män</SPAN></P> <P class="p51 ft1">I början av karriären är löneskillnaderna mellan kvinnor och män mindre. Över tiden får emellertid män en bättre avkastning på arbetserfarenhet än kvinnor. Detta illustreras i diagram 5.1, för kvinnor och män födda <NOBR>1967–1969</NOBR> som inträdde på arbetsmarknaden i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> (liknande resultat hade erhållits med andra kohorter).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td132"><SPAN class="p114 ft12">Diagram 5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr12 td133"><SPAN class="p207 ft12">Löneutvecklingen för män och kvinnor, födda 1967-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p207 ft6">1969</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td119"><SPAN class="p295 ft39">170,0</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft39">160,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft39">150,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p330 ft37">män</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr33 td17"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p331 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:21px;" class="p331 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:10px;" class="p331 ft8"><![endif]>timlön</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td119"><SPAN class="p295 ft39">140,0</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td52"><SPAN class="p330 ft39">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td119"><SPAN class="p295 ft39">130,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr41 td17"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:-2px;margin-right:-67px;margin-bottom:2px;" class="p332 ft40"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-31px;margin-top:-2px;margin-right:-18px;margin-bottom:51px;" class="p332 ft40"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:23px;margin-right:-42px;margin-bottom:26px;" class="p332 ft40"><![endif]>Genomsnittlig</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td134"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td60"><SPAN class="p8 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft39">120,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft39">110,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft39">100,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p295 ft37">90,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft37">80,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td119"><SPAN class="p295 ft37">70,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td119"><SPAN class="p11 ft37">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p309 ft37">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p11 ft39">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft37">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft37">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p11 ft37">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft37">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p90 ft37">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p333 ft37">År</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft44">Anm.: Genomsnittliga timlöneutvecklingen för män och kvinnor födda <NOBR>1967-1969.</NOBR> Data har begränsats till de individer som kom ut på arbetsmarknaden i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p94 ft37">Källa: <NOBR>LINDA-databasen.</NOBR></P> <P class="p334 ft1">Genom regressionsanalyser är det möjligt att dels inkludera fler kohorter, dels separera olika förklaringsfaktorer bakom utvecklingen. Den första och fjärde kolumnen i tabell 5.1 visar skattningar av timlöneekvationer där endast kön inkluderats som förklarande variabel, för åren 1992 och 1999. Därefter undersöks</P> <P class="p325 ft8">73</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33672x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">hur den oförklarade löneskillnaden förändras när fler förklarande variabler inkluderas stegvis. I steg två (modell 2 och 5) inkluderas utbildningsnivå, arbetserfarenhet, boenderegion och familjekarakteristika. I steg tre (modell 3 och 6) inkluderas även variabler för sektor och yrke.</P> <P class="p335 ft6">Tabell 5.1 Timlöneestimeringar med olika specifikationer, Modell 1 och 4 inkluderar bara kön, Modell 2 och 5 inkluderar kön och andra individkarakteristika och Modell 3 och 6 inkluderar ovanstående samt kontroller för sektor och yrke (för 1999)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p68 ft36">Variabel</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p134 ft36">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p134 ft36">1999</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td135"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p271 ft62">Modell 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td136"><SPAN class="p133 ft99">Modell 2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p271 ft99">Modell 3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p271 ft99">Modell 4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td137"><SPAN class="p300 ft99">Modell 5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td137"><SPAN class="p90 ft99">Modell 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td138"><SPAN class="p68 ft34">Löneskillnad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p134 ft34"><NOBR>-0,187</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p134 ft34"><NOBR>-0,136</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p134 ft34"><NOBR>-0,111</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p134 ft34"><NOBR>-0,154</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p76 ft34"><NOBR>-0,144</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p134 ft34"><NOBR>-0,111</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td138"><SPAN class="p68 ft36">Kontroll för individ-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p134 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p134 ft36">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p134 ft36">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p134 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p76 ft36">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p134 ft36">ja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td138"><SPAN class="p68 ft34">karakteristika</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td138"><SPAN class="p68 ft35">Kontroll för sektor/yrke</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p134 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p134 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p134 ft36">ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p134 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p76 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p134 ft36">ja</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft39">Anm.: Skattningen görs på <NOBR>LINDA-databasen</NOBR> för två år, 1992 och 1999. Beroende variabel är logaritmerad timlön. Urvalet består av personer i åldern <NOBR>18-65</NOBR> år. Individkarakteristika är kön, ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, storstadsregion, nationalitet, civilstånd, antal barn och om personen varit arbetslös under året. Kontroll för sektor/yrke inkluderar vilken sektor individen arbetade inom 1992 och under 1999 inkluderas även yrke.</P> <P class="p72 ft37">Källa: <NOBR>LINDA-databasen.</NOBR></P> <P class="p96 ft1">Resultaten visar att kvinnor i genomsnitt har 15 - 18 procent lägre lön än män. Detta avspeglar den verkliga skillnad i timlöner som finns mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. En del av denna skillnad kan förklaras med att män och kvinnor har olika individkarakteristika (t.ex. ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet). Skillnaderna minskar då till omkring 14 procent. Med kontroll för att män och kvinnor dessutom tenderar att arbeta inom olika yrken stannar vi på en oförklarad löneskillnad motsvarande 11 procent.</P> <P class="p56 ft1">Tabell 5.2 visar resultaten från en dekomponering av löneekvationerna för de två åren. Som referens används först mäns (första raden) och därefter kvinnors (andra raden) avkastning på olika individkarakteristika. Tabell 5.1 och 5.2 visar tillsammans två tydliga mönster. För det första att fler förklarande variabler ökar den förklarade delen av löneskillnaden. Den oförklarade delen minskar särskilt när vi inkluderar sektor/yrke i analysen. För det andra, genom att jämföra resultaten mellan åren 1992 och 1999, kan</P> <P class="p336 ft8">74</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">man sluta sig till att den förklarade delens andel har sjunkit till hälften från att det 1992 var nästan två tredjedelar av det totala gapet (män som referensgrupp). Detta indikerar att kvinnor och mäns egenskaper och karakteristika har närmat sig varandra. Det vill säga att kvinnor och mäns utbildningsnivå och arbetserfarenhet tenderat att bli mer lika varandra i genomsnitt. Samtidigt har emellertid den oförklarade delen av skillnaden ökat.</P> <P class="p2 ft1">I analysen saknas ett flertal viktiga variabler, exempelvis variabler som mäter position på arbetsplatsen och personalansvar. Studier som inkluderat sådana finner betydligt lägre oförklarade skillnader. Meyerson och Petersen (1997) finner att huvudorsaken till att män och kvinnor har olika lön är att de har olika arbeten, olika befattningar samt arbetar i olika branscher och företag. Den observerade skillnaden mellan mäns och kvinnors löner är knappt 15 procent till männens fördel, men när de jämför män och kvinnor i samma befattning på samma arbetsplats är skillnaden bara omkring 1,4 procent. Detta skulle indikera att direkt lönediskriminering endast kan förklara en mycket liten del av de totala löneskillnaderna mellan könen. Meyerson och Petersen (1997) påpekar att forskningen mer måste fokusera på rekryteringsprocessen och att frågor av följande slag formuleras. ”Vem får, respektive får inte erbjudanden och under vilka förhållanden och omständigheter sker detta, …” Hansen och Wahlberg (2001) studerar betydelsen av yrkessegregering för löner och lönegapet mellan män och kvinnor, särskilt hur lönegapet varierar inom olika yrken. Gapet förefaller vara minst i mansdominerade yrken och störst i kvinnodominerade yrken. Detta gäller också det oförklarade gapet mellan män och kvinnor. Yrkessegregeringen förklarar omkring 30 procent av löneskillnaderna mellan män och kvinnor.</P> <P class="p337 ft1">Vidare visar Albrect m.fl. (2003) att även om lönegapet mellan kvinnor och män i genomsnitt är lika stort som det var för tjugo år sedan i Sverige, har gapet markant ökat speciellt i den översta kvartilen av inkomstfördelningen. Enligt deras slutsats är det den vertikala könssegregeringen, det s.k. glastaket, på den svenska arbetsmarknaden som förklarar det stora lönegapet i Sverige. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små på låg- och mellaninkomstnivåer däremot finns det betydande löneskillnader i de högre inkomstklasserna. Ett annat sätt att säga det är att lönespridningen mellan män är större än lönespridningen</P> <P class="p338 ft8">75</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33674x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft2">mellan kvinnor vilket antas vara en följd av att kvinnor har svårare att göra karriär på den svenska arbetsmarknaden.</P> <P class="p339 ft6">Tabell 5.2 Dekomponering av löneskillnaden mellan män och kvinnor i en förklarad och en oförklarad del</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr3 td139"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td140"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td141"><SPAN class="p8 ft36">Total skillnad</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td142"><SPAN class="p8 ft36">Förklarad skillnad</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td139"><SPAN class="p8 ft37">Oförklarad skillnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p68 ft34">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td121"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p68 ft36">Referens:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p340 ft36">män</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p131 ft36">0,186</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p141 ft36">0,112</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p69 ft36">0,074</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td121"><SPAN class="p340 ft61">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p131 ft34">0,186</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p141 ft34">0,059</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p69 ft34">0,127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p68 ft36">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p68 ft34">Referens:</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td121"><SPAN class="p340 ft34">män</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p131 ft34">0,145</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p141 ft34">0,046</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p69 ft34">0,099</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p340 ft61">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p131 ft36">0,145</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p141 ft36">0,033</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p69 ft36">0,112</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft39">Anm.: De variabler som ingår i skattningen är individkarakteristika och sektor/yrke, dvs. modell 3 och 6 i tabell 5.1. Lönerna har dekomponerats med <NOBR>Oaxaca-dekomponering</NOBR> (Oaxaca, 1973).</P> <P class="p341 ft4"><SPAN class="ft4">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Kvinnor och mäns löneprofiler</SPAN></P> <P class="p169 ft1">En hypotes som framförts är att kvinnor strategiskt väljer utbildningar och yrken som i största möjliga omfattning låter sig kombineras med ansvar för hem och familj. Sådana yrken utmärks enligt teorin av att de inte ”straffar” långa perioder med lös anknytning till arbetsmarknaden (Polachek och Siebert, 1993, Blau och Ferber, 1992). Yrken som inte straffar lös anknytning till arbetsmarknaden bör karaktäriseras av låg humankapitaltillväxt, och således tämligen flacka inkomstprofiler. Detta implicerar också att erfarenhet av yrket inte väsentligt förbättrar den anställdes produktivitet. Ju större humankapitaltillväxten är i yrket, desto mer straffas frånvaroperioder inte bara genom att lönen uteblir utan även genom att man också missar löneökningar.</P> <P class="p250 ft1">Löneprofilen visar individens löneutveckling över arbetslivet. Om vi bortser ifrån löneökningar som följer av en allmän prisförsämring eller genom produktivitetshöjande faktorer som inte är beroende av individens egen kompetensutveckling, är löneutvecklingen nära sammanbunden med arbetets utbildningsinnehåll. Diagram 5.2 visar schematiskt hur löneprofilen ser ut för arbeten med olika utbildningsinnehåll (Björklund m.fl. 1996). De som väljer arbeten med ett stort utbildningsinnehåll får en positivt lutande lönebana och de som väljer arbeten utan utbildningsinnehåll får en flack löneprofil. Båda profilerna visar</P> <P class="p165 ft8">76</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">individer med likartad möjlighet att söka jobb inom båda yrkena och för att arbetsgivare ska kunna locka till sig individer inom båda branscherna måste den flacka kurvan ha en högre ingångslön.</P> <P class="p37 ft1">I diagram 5.3 och 5.4 redovisas skattade löneprofiler för män och kvinnor fördelat på utbildningsnivå (gymnasium eller högskola) och på sektor (offentlig eller privat). Förklarande variabel är arbetslivserfarenhet. Kvinnor följer det teoretiska mönstret. Flackare lönebanor (vilket för båda utbildningsnivåerna är offentlig sektor) har en högre ingångslön. Och kurvorna korsar varandra efter några år. Kvinnor arbetar också i betydligt större utsträckning än män inom offentlig sektor vilken har en flackare löneprofil än den privata. Män avviker ifrån mönstret. Offentlig sektor har en flackare profil oberoende av utbildningsnivå, men den har också en något lägre ingångslön. I princip borde det innebära att offentlig sektor har svårare att rekrytera män. Andelen män i privat sektor är också betydligt högre i privat sektor än i offentlig (80 procent i privat mot 20 procent i offentlig sektor).</P> <P class="p304 ft1">Direkt relaterat till detta är i vilken utsträckning som män och kvinnor får del av internutbildning. Som redogjordes för i kapitlet om arbetsgivares beteende får kvinnor mindre del av internutbildning och i mindre utsträckning utbildning som leder till högre positioner eller lön. Detta gör det naturligtvis svårt att avgöra i vilken utsträckning som kvinnor gör ett medvetet val eller i vilken utsträckning valet är betingat av arbetsgivares rekryteringsmönster.</P> <P class="p236 ft1">Hansen och Wahlberg (2001) visar också att avkastningen på erfarenhet för kvinnor är omkring 60 procent högre i mansdominerade yrken än i kvinnodominerade. Kvinnors löneprofil är brantare i mansdominerade yrken. En reflektion som kan göras i ljuset av detta resultat är naturligtvis varför kvinnor i så fall väljer att arbeta i kvinnodominerade yrken om det drabbar deras löneutveckling. Deras svar är att resultatet ligger i linje med teorier som förklarar yrkesval med att individer som väntar sig vara frånvarande under flera perioder under yrkeslivet, väljer yrken där straffet för detta är minst. Vår bedömning är att man till detta också bör lägga arbetsgivares sortering som förklarande faktor. Det är inte självklart att kvinnor får tillgång till mansdominerade yrken annat än i liten utsträckning. Som räkneexemplet i arbetsgivarkapitlet visade kan andelen kvinnor i vissa yrken ses som en ”residual” till andelen män i andra yrken.</P> <P class="p342 ft8">77</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33676x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft1">Om kvinnan har barn minskar sannolikheten att arbeta i ett mansdominerat arbete (Hansen och Wahlberg, 2001, Nermo, 1999). Denna effekt tycks emellertid vara mindre i Sverige än i exempelvis USA (Nermo, 1999).</P> <P class="p28 ft1">Lutningen på lönekurvan lyfts ofta fram som en central faktor i diskussioner om föräldraförsäkring. Som Waldfogel (1998) poängterar finns det en potentiell länk mellan föräldraledighet och kvinnors löner genom ett arbetsrättsligt skydd av sin anställning under föräldraledigheten möjliggör för kvinnor att hålla kvar sin anställning och arbetsgivaren förlorar mindre av företagsspecifikt kunnande. Däremot kan denna positiva effekt motverkas av att kvinnorna är frånvarande under längre tider, varmed riktningen på lönen är obestämd. Det går inte att se denna typ av resultat i de analyser vi genomfört.</P> <P class="p344 ft6">Diagram 5.2 Löneprofiler för arbeten med olika utbildningsinnehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p8 ft39">Lön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td143"><SPAN class="p345 ft39">Arbeten med litet utbildningsinnehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td143"><SPAN class="p345 ft59">Arbeten med större utbildningsinnehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p345 ft37">Genomsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td143"><SPAN class="p346 ft35">Arbetslivserfarenhet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p347 ft37">Anm.: Diagrammet har hämtat inspiration från Björklund m.fl. (1996).</P> <P class="p348 ft8">78</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB336/GRB33677x1.jpg" style="width:423px;height:635px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p349 ft6">Diagram 5.3 Löneprofiler för män i privat sektor och kvinnor i offentlig sektor, med gymnasieutbildning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p76 ft39">170,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p76 ft39">160,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td145"><SPAN class="p13 ft39">Män i privat sektor med gymnasieutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td122"><SPAN class="p76 ft39">150,0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr12 td146"><SPAN class="p13 ft59">Kvinnor i offentlig sektor med gymnasieutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr29 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-2px;margin-right:-22px;margin-bottom:2px;" class="p350 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:-2px;margin-right:-2px;margin-bottom:22px;" class="p350 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p350 ft8"><![endif]>timlön</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p76 ft39">140,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td145"><SPAN class="p13 ft59">Män i offentlig sektor med gymnasieutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p76 ft39">130,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td145"><SPAN class="p13 ft59">Kvinnor i privat sektor med gymnasieutbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p351 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:27px;" class="p351 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:14px;margin-right:-21px;margin-bottom:13px;" class="p351 ft100"><![endif]>Genomsnittlig</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p76 ft39">100,0</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td122"><SPAN class="p76 ft101">120,0</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td122"><SPAN class="p76 ft101">110,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td122"><SPAN class="p76 ft101">90,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td122"><SPAN class="p76 ft101">80,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td122"><SPAN class="p76 ft101">70,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td57"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td122"><SPAN class="p11 ft101">0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">2</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">4</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft102">6</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p11 ft101">8</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td0"><SPAN class="p11 ft101">10</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">12</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p11 ft101">14</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">16</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td57"><SPAN class="p300 ft101">18</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p271 ft101">20</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td14"><SPAN class="p283 ft101">22</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p11 ft101">24</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">26</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">28</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p11 ft101">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr44 td147"><SPAN class="p10 ft103">Arbetslivserfarenhet i år</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td14"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td144"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft101">Anm.: Beräkningarna är en tvärsnittsanalys av individers timlöner under 1999, där genomsnittlönen har fördelats på arbetslivserfarenhet, sektor och kön. Urvalet har begränsats till individer med arbete och gymnasieutbildning.</P> <P class="p0 ft102">Källa: <NOBR>Linda-databasen</NOBR> och egna beräkningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p353 ft104">Diagram 5.4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr45 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td19"><SPAN class="p76 ft101">170,0</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">160,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr25 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-84px;margin-top:0px;margin-right:156px;margin-bottom:0px;" class="p354 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:84px;margin-bottom:-72px;" class="p354 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-48px;margin-top:-36px;margin-right:120px;margin-bottom:-36px;" class="p354 ft103"><![endif]>timlön</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td19"><SPAN class="p76 ft101">150,0</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">140,0</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td123"><SPAN class="p8 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr48 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr49 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-84px;margin-top:-489px;margin-right:136px;margin-bottom:489px;" class="p355 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:-489px;margin-right:84px;margin-bottom:437px;" class="p355 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-58px;margin-top:-515px;margin-right:110px;margin-bottom:463px;" class="p355 ft103"><![endif]>Genomsnittlig</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td19"><SPAN class="p76 ft101">130,0</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">100,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">120,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">110,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">90,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">80,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p76 ft101">70,0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr44 td110"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td19"><SPAN class="p11 ft101">0</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td123"><SPAN class="p11 ft101">2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p356 ft103">Löneprofiler för män i privat sektor och kvinnor i offentlig sektor, med högskoleutbildning</P> <P class="p357 ft102"><INGENBILD zsrc="GRB33677xi2.jpg/" id="inl_img1"> Män i privat sektor med högskoleutbildning</P> <P class="p358 ft102">Kvinnor i offentlig sektor med högskoleutbildning</P> <P class="p359 ft102"><INGENBILD zsrc="GRB33677xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GRB33677xi4.jpg/" id="inl_img3"> Män i offentlig sektor med högskoleutbildning</P> <P class="p358 ft102">Kvinnor i privat sektor med högskoleutbildning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr50 td148"><SPAN class="p11 ft101">4</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">6</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">8</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td149"><SPAN class="p11 ft101">10</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">12</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">14</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">16</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td123"><SPAN class="p11 ft101">18</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">20</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">22</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">24</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">26</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td123"><SPAN class="p11 ft101">28</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td134"><SPAN class="p11 ft101">30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p360 ft105">Arbetslivserfarenhet i år</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p361 ft101">Anm.: Beräkningarna är en tvärsnittsanalys av individers timlöner under 1999, där genomsnittslönen har fördelats på arbetslivserfarenhet, sektor och kön. Urvalet har begränsats till individer med arbete och högskoleutbildning.</P> <P class="p362 ft102">Källa: <NOBR>Linda-databasen</NOBR> och egna beräkningar.</P> <P class="p363 ft106">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33678x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft20"><SPAN class="ft20">5.2</SPAN><SPAN class="ft21">Familjelönegapet</SPAN></P> <P class="p169 ft1">Familjelönegapet mäter löneskillnader mellan kvinnor som har och kvinnor som inte har barn. Tre huvudsakliga förklaringar till familjelönegapet har framförts (OECD, 2002); i) det kan finnas skillnader i ackumuleringen av humankapital, i form av arbetslivserfarenhet, anställningstid i företaget och internutbildning mellan kvinnor med och utan barn i samma ålder, ii) kvinnor med barn kan föredra arbeten som inte kräver övertidsarbete eller hög arbetsbelastning, iii) kvinnor med barn kan vara mindre arbetsmotiverade än kvinnor utan barn.</P> <P class="p42 ft1">För att testa effekten med ett svenskt datamaterial, har ytterligare regressionsanalyser genomförts.<SPAN class="ft22">30 </SPAN>De förklarande variablerna i skattningen är desamma som i föregående kapitel. Resultaten redovisas i tabell 5.3.</P> <P class="p172 ft6">Tabell 5.3 Skattning av familjegapet i Sverige</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p68 ft36">Variabel</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p330 ft36">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td152"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td153"><SPAN class="p364 ft36">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td154"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">Konstant</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft34">4,096</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p11 ft34">*</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p365 ft34">3,377</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">0,011</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">***</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">0,039</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">Arbetslivserfarenhet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft34">0,011</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p11 ft34">***</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p365 ft34">0,006</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p69 ft34">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Arbetslivserfarenhet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">- 0,015</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">- 0,058</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">kvadrerad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Gymnasieskola</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">0,042</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">0,043</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Högskola</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">0,135</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">0,110</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">Universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft34">0,206</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p11 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p365 ft34">0,184</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p69 ft34">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Arbetade timmar/ 1000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">- 0,152</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">- 0,423</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">Statlig sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft34">- 0,048</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p11 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p365 ft34">- 0,059</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p69 ft34">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Kommunal sektor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">- 0,095</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">- 0,075</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">Storstad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft34">0,045</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p11 ft34">*</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p365 ft34">0,037</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p69 ft34">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Svensk medborgare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">0,016</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">0,107</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td155"><SPAN class="p68 ft34">Ensamstående</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft34">- 0,058</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p11 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td157"><SPAN class="p365 ft34">- 0,009</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p69 ft34">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p68 ft36">Har barn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td156"><SPAN class="p340 ft36">- 0,025</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td157"><SPAN class="p365 ft36">0,030</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft63">Anm.: Random effects panel data modell för kvinnor med och utan barn (n=2.967) samt för män med och utan barn (n=2.931). *** Signifikant på <NOBR>0,001-nivå,</NOBR> ** Signifikant på <NOBR>0,01-nivå,</NOBR> * Signifikant på <NOBR>0,05-nivå.</NOBR></P> <P class="p41 ft2">Resultaten tyder på att det finns ett familjelönegap i Sverige, för kvinnor är detta negativt, medan det däremot är positivt för män.</P> <P class="p366 ft54"><SPAN class="ft53">30 </SPAN>”Random effects panel <NOBR>data”-modell</NOBR> för kvinnor och män separat. Ln (<SPAN class="ft62">w</SPAN><SPAN class="ft107">it</SPAN>) = <SPAN class="ft108">α </SPAN>+ <SPAN class="ft109">β </SPAN><SPAN class="ft110">X</SPAN><SPAN class="ft107">it </SPAN>+ <SPAN class="ft62">u </SPAN><SPAN class="ft107">it </SPAN>,</P> <P class="p136 ft54">där <SPAN class="ft62">u </SPAN><SPAN class="ft107">it </SPAN>= <SPAN class="ft62">µ </SPAN><SPAN class="ft107">i </SPAN>+ <SPAN class="ft62">v </SPAN><SPAN class="ft107">it.</SPAN></P> <P class="p367 ft8">80</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">Att ha barn (en dummyvariabel som indikerar huruvida individen har barn eller inte) minskar lönen med 2,5 procent för kvinnor, men ökar lönen med 3 procent för män, i genomsnitt. Familjeinkomsten kanske därför kan sägas vara oförändrad. De övriga faktorerna verkar ha kvantitativt likartade effekter för både män och kvinnor. Resultatet överensstämmer relativt väl med de resultat man finner i andra länder när timlöner studeras (OECD, 2002). Det bör emellertid betonas att det finns ett väsentligt familjelönegap om man studerar månadslöner. Kvinnor med barn jobbar oftare deltid än kvinnor utan barn, något som också gäller för Sverige.</P> <P class="p39 ft1">Resultaten ska dock tolkas med viss försiktighet. Analysen har inte tagit hänsyn till självselektion till olika sektorer vid estimeringen. Mincer & Polachek (1974) argumenterar att speciellt de som förutser att ha karriäravbrott väljer yrken som underlättar detta. Detta är yrken med relativt flack inkomstprofil, men med relativt höga ingångslöner.</P> <P class="p38 ft1">Att familjegapet för män är positivt kan implicera att arbetsgivare positivt särbehandlar män som blir föräldrar för att förhindra dem att vara frånvarande för föräldraledighet. Men även här kan det finnas selektionseffekter som analysen inte hanterat. En möjlig sådan selektion är att män med en negativ utveckling av sin arbetsmarknadssituation har personliga karaktäristika som samtidigt minskar sannolikheten att de blir förälder.</P> <P class="p36 ft2">För att analysera effekten av barn för både män och kvinnor mer ingående kommer nästa avsnitt att studera hur frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet påverkar löneutvecklingen.</P> <P class="p368 ft20"><SPAN class="ft20">5.3</SPAN><SPAN class="ft21">Föräldraledighetens betydelse för löneutvecklingen</SPAN></P> <P class="p60 ft1">En del av humankapitalteorin utgår ifrån att humankapital är en beståndsvariabel, och att kapitalet är föränderligt. Humankapitalet kan ökas genom investeringar i form av utbildning och lärande i arbete. Det kan också försämras om individen inte aktivt gör mer investeringar eller får använda sina färdigheter. När individen står utanför arbetsmarknaden är det därför möjligt att hans/hennes humankapital minskat i värde efter avbrottet jämfört med innan. Dessutom är det rimligt att anta att deprecieringen ökar ju längre frånvaron varar.</P> <P class="p369 ft8">81</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33680x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p231 ft1">Timlönen sägs reflektera värdet av humankapitalet, alltså individens produktivitet. Enligt teorin borde individer som har haft ett karriäravbrott ha lägre lön jämfört med sina arbetskamrater som inte har varit borta. Den sämre löneutvecklingen skulle följa dels av att individen kan ha gått miste om internutbildning, dels som en konsekvens av förlorat jobbspecifikt humankapital under avbrottet.</P> <P class="p56 ft1">Den vanligaste orsaken till karriäravbrott för kvinnor är barnafödande. Kvinnor som föder barn är hemma 305 dagar, vilket är mediantiden för första ledighetsperioden (se tabell 2.4). Detta kapitel analyserar hur frånvaroperiodens längd påverkar kvinnors och mäns löner.</P> <P class="p327 ft4"><SPAN class="ft4">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Databeskrivning</SPAN></P> <P class="p370 ft1">Genom att utnyttja Föräldraledighets- och kompensationsregisterdata (RFV) har frånvarotiden till följd av föräldraledighet och vård av barn beräknats för varje förälder under perioden, <NOBR>1993–1999.</NOBR> Frånvarotiden har räknats som heldagsekvivalenter, t.ex. att två halvdagar räknats som en dag.<SPAN class="ft22">31 </SPAN>Urvalet består av personer som har observerade data för timlöner både 1992 och 1999, och syftet är att analysera löneutvecklingen mellan dessa tidpunkter.</P> <P class="p56 ft1">Urvalet består av 27 524 kvinnor och 19 679 män. Att antalet män är lägre beror på att män oftare arbetar inom privat sektor och att löneinformation från den privata sektorn inte är heltäckande.<SPAN class="ft22">32 </SPAN>Det finns information om alla förvärvsarbetande i den offentliga sektorn men bara för hälften av dem som arbetar inom privata sektorn. Kvinnorna i urvalet är hemma i genomsnitt 0,28 år under hela observationsperioden <NOBR>1993–1999</NOBR> (varierar mellan 0 och 4.65 år) medan männens frånvaroperiod är i genomsnitt 0,07 år (varierar mellan 0 och 2,24 år). Kvinnornas ålder var i genomsnitt 39,3 år och männens är 38,6 år under 1999. Kvinnorna har i medeltal 1,85 barn medan männen har 1,66 barn. Genomsnittstimlön för kvinnorna var 104,5 kr år 1992 och 111,6 kr</P> <P class="p371 ft68"><SPAN class="ft28">31</SPAN><SPAN class="ft72">Hur man ska definiera perioderna är en delikat frågeställning då det saknas uppgifter om föräldern har arbetat parallellt med föräldraledigheten. I detta fall skulle man lika väl kunnat anta att två halvdagar som var arbete under den andra halvan borde räknas som 0 dagar. Ett motsvarande problem uppstår om föräldrar tar ut ledigt del av veckan. Resultatet kan bli både en överskattning och en underskattning av den faktiska frånvarotiden. En omvänd definition har testats i regressionsanalysen och gav inte annorlunda resultat.</SPAN></P> <P class="p372 ft54"><SPAN class="ft28">32</SPAN><SPAN class="ft111">Att materialet inte är heltäckande innebär att analysen inte utan vidare kan generaliseras till hela arbetsmarknaden.</SPAN></P> <P class="p34 ft8">82</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33681x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft2">år 1999, och för män var motsvarande löner 125,1 kr respektive 138,9 kr (2000 priser).</P> <P class="p3 ft1">Data analyseras med en modell av <NOBR>”Mincer-Ofek”-typ</NOBR> (Mincer och Ofek, 1982). Den har modifierats för att ta hänsyn till hela den period som data finns tillgängliga. Modellen förklarar timlöneförändringen mellan år 1992 och 1999 med följande förklarande variabler; frånvaroperiodens längd under <NOBR>1993–1999,</NOBR> dummyvariabler för avslutad utbildningsnivå under perioden, ålder, arbetslivserfarenhet, om man flyttat till en storstad, förändring i arbetstid mellan 1992 och 1999, förändring i civilstatus under perioden och antalet barn familjen fött under den observerade tidsperioden. Beroende variabel i regressionen är differensen mellan de logaritmerade timlönerna vid dessa båda tidsperioder.<SPAN class="ft22">33</SPAN></P> <P class="p373 ft4"><SPAN class="ft4">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft82">Analys av frånvarons betydelse</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Av resultaten framgår det att frånvaroperiodens längd bara har signifikant negativ inverkan på timlönerna för män (skattningsresultaten redovisas i tabell 5.4). Marginaleffekten av ett års frånvaro är <NOBR>-0,003</NOBR> för kvinnor och <NOBR>-0,069</NOBR> för män. Kvinnor förlorar således omkring 0,3 procent i löneutvecklingen som en direkt effekt av föräldraledighet under ett år, medan mäns förlust i genomsnitt skulle vara 6,9 procent. Detta är en direkt effekt av föräldraledigheten, om man därtill skulle inkludera förlusten i arbetslivserfarenhet ökar lönebortfallet.</P> <P class="p236 ft1">Det är emellertid ovanligt att fadern tar ut ett års föräldraledighet. Få får därför det stora inkomstbortfall som marginaleffekten visar. Genom att beräkna effekten vid det genomsnittliga antalet dagar som föräldrar vanligtvis tar ut, dvs. att pappan tar ut 62 dagar (13,8 procent av 450 dagar) och mamman tar ut de resterande 388 dagarna, skulle effekten blir <NOBR>–0,3</NOBR> procent för kvinnan och <NOBR>–1,2</NOBR> procent för mannen. Den genomsnittliga förlusten en familj gör i löneutveckling är således 1,5 procent per barn, över en sexårsperiod och fadern står för 1,2 procent av denna. Vid omvänd fördelning, skulle resultatet bli 0 procent respektive 7,3 procent. En inkomstneutral fördelning av tiden mellan föräldrarna, dvs. så att förlusten räknat i procent av lönen var lika stor för båda, vore att pappan tog ut 3 procent av tiden, eller</P> <P class="p374 ft54"><SPAN class="ft53">33 </SPAN>Följande modell skattades med OLS, ln(w<SPAN class="ft92">99</SPAN>) - ln(w<SPAN class="ft92">92</SPAN>) = <SPAN class="ft37">J </SPAN>h + <SPAN class="ft37">E </SPAN>(<SPAN class="ft112">x</SPAN><SPAN class="ft92">99 </SPAN>– <SPAN class="ft112">x</SPAN><SPAN class="ft92">92</SPAN>) +<SPAN class="ft37">H </SPAN>.</P> <P class="p276 ft8">83</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft2">13 dagar. Översatt till inkomstbortfall skulle denna nivå bli ännu lägre, om fadern har högre inkomst än modern.</P> <P class="p47 ft1">De redovisade resultaten är konsistenta med Albrecht m.fl. (1999). De finner också att män blir straffade om de tar föräldraledighet, likväl som att kvinnor inte straffas. Detta resultat bekräftas också av en dansk studie av Rosholm och Smith (1996) som inte finner några signifikanta effekter av barn på kvinnornas löneutveckling i Danmark. En ytterligare studie på svenska data (Sundström, 1991), analyserar anställda vid Televerket, både män och kvinnor, och deras löneutveckling under perioden. Även denna studie visar, att föräldraledighet inverkar negativt på löneutvecklingen, i högre grad för män än för kvinnor. För kvinnor var det i stort sett fråga om utebliven löneökning, medan för män ett års ledighet skulle leda till ca 3,8 procent lägre lön.</P> <P class="p56 ft1">Albrecht m.fl. (1999) förklarar den lilla effekten på kvinnors löner med att för kvinnor, ligger det i själva systemet som både är universellt och så pass generöst att nästan alla kvinnor tar barnledigt långa perioder (jämfört med t.ex. svenska män eller kvinnor i USA). Det finns därför ingen signal i kvinnans beteende som avslöjar hennes ambitioner på arbetsmarknaden. Enligt informationsteoretiska resonemang gäller då att den starka negativa effekten för män av föräldraledigheten sänder en signal till företaget att mannen är mindre karriärorienterad. Den minskning som mannen drabbas av medför att lönen närmar sig den nivå som kvinnor har, en nivå som redan innan kan ha internaliseras i kvinnolönerna genom lägre ingångslöner.</P> <P class="p251 ft1">Denna tolkning av resultaten är intressant. Om män och kvinnor var lika sannolika att ta ut ledigheten tvingades företagen att även internalisera mäns frånvaro i lönesättningen. Vi skulle då förvänta oss att män och kvinnors löner konvergerade.</P> <P class="p375 ft8">84</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33683x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr11 td130"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td131"><SPAN class="p8 ft13">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p376 ft6">Tabell 5.4 Regressionsskattning av förändringen i timlön för kvinnor och män till följd av föräldraledighet mellan år 1992 och 1999</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr4 td159"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td160"><SPAN class="p267 ft37">Kvinnor och män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p9 ft36">Variabel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p134 ft37">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td162"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p105 ft36">Män</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td164"><SPAN class="p267 ft36">utan barn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr51 td159"><SPAN class="p9 ft36">Konstant</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td91"><SPAN class="p11 ft36">0,187</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td91"><SPAN class="p134 ft36">*</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td54"><SPAN class="p11 ft36">0,230</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td53"><SPAN class="p11 ft36">0,253</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td112"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">Kvinna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">- 0,031</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p69 ft36">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft37">Längden på föräldraledighet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p11 ft34">- 0,003</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p134 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p11 ft34">- 0,070</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p105 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p11 ft34">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">Ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">- 0,003</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p134 ft36">***</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">- 0,006</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p105 ft36">***</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">- 0,006</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft34">Arbetslivserfarenhet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p11 ft34">0,012</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p134 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p11 ft34">0,045</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p105 ft34">*</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p11 ft34">0,048</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p69 ft34">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">Arbetslivserfarenhet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">- 0,093</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p134 ft36">*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">- 0,364</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">- 0,465</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft34">kvadrerad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">Gymnasium</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">0,045</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p134 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">0,064</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p105 ft36">*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">0,042</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft34">Universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p11 ft34">0,084</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p134 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p11 ft34">0,229</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p105 ft34">*</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p11 ft34">0,151</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p69 ft34">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft35">Antal barn som fötts under</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">- 0,010</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p134 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">0,026</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p105 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft34">observationsperioden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">Om arbetade timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">- 0,043</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p134 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">- 0,068</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p105 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">- 0,070</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p69 ft36">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft34">förändrats från 1992</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">Flyttat till storstad under</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p11 ft36">0,094</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p134 ft36">**</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p11 ft36">0,121</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p105 ft36">*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p11 ft36">0,116</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p69 ft36">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">perioden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p9 ft34">Gift sig eller blivit</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p11 ft34">- 0,011</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p271 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p11 ft34">0,013</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td158"><SPAN class="p105 ft34">**</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p11 ft34">0,023</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p69 ft34">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">sammanboende under</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td159"><SPAN class="p9 ft36">perioden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td158"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft37">Anm.: *** Signifikant på <NOBR>0,001-nivå,</NOBR> ** Signifikant på <NOBR>0,01-nivå,</NOBR> * Signifikant på <NOBR>0,05-nivå.</NOBR></P> <P class="p377 ft20"><SPAN class="ft20">5.4</SPAN><SPAN class="ft21">Sammanfattning</SPAN></P> <P class="p378 ft1">Vi har i detta kapitel funnit ett flertal faktorer som är av centralt intresse. Det finns tydliga löneskillnader mellan kvinnor och män, men det går inte att belägga att de skulle vara orsakade av direkt diskriminering. Däremot är det stora skillnader inom vilka yrken man finner män och kvinnor och på vilken befattning de arbetar. Vidare tycks det vara så att kvinnor i betydande utsträckning arbetar inom yrken med flackare löneprofiler än män. Detta implicerar att kvinnor förlorar mindre än män på att vara frånvarande ifrån arbetet. Om det är ett val ifrån kvinnornas sida eller en selektion ifrån arbetsgivarens sida är svårt att avgöra. Däremot bör det vara svårt att finna hållbara rationella argument för kvinnor att frivilligt välja bort välbetalda arbetsuppgifter om det var möjligt att förena detta med familj. Sannolikt är valet även betingat av vilka möjligheter de faktiskt har på arbetsmarknaden.</P> <P class="p379 ft8">85</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Föräldrapenning och löneskillnader</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft1">Arbetsgivare har, som vi visade i kapitel tre, anledning att göra ekonomiska överväganden i vem de anställer på vilka arbetsuppgifter. Med återkommande perioder av frånvaro från arbetsplatsen minskar personens produktivitet sett över en längre tidshorisont, vilket motiverar arbetsgivaren att sortera. Detta drabbar särskilt kvinnor, men skulle sannolikt också drabba män om de var lika sannolika att vara frånvarande. Kvinnor som försöker att avancera på en sådan arbetsplats kan tvingas att arbeta hårdare och kanske ha högre kvalifikationer än en man på samma arbetsplats för att arbetsgivarens ekonomiska risk ska uppvägas. En slutsats som funnit sin väg in i litteraturen är att rekryteringsprocessen behöver studeras noggrannare för att komma närmare ett svar på löneskillnaderna mellan män och kvinnor.</P> <P class="p251 ft1">Vidare tycks det finnas ett visst familjegap för kvinnor i Sverige även om det inte är särskilt stort. Slutsatsen bör rimligtvis vara att kvinnors löneökning är snabbare innan de skaffar barn än därefter. Skillnaden är emellertid inte så stor att den kan förklara löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnors löneökning är långsammare än mäns både före och efter första barnet. Således har kvinnor en sämre löneposition på arbetsmarknaden oavsett om de skaffar barn eller inte vilket mycket väl kan tolkas som en internalisering från arbetsgivarens sida av att alla kvinnor förväntas vara hemma med barn. Kvinnor som inte har för avsikt att bli förälder och i stället satsa på arbetsmarknaden borde ha löner som mer motsvarade mäns om det inte var så att efterfrågesidan också var betydelsefull i sammanhanget.</P> <P class="p146 ft1">Slutligen finns det ett klart markerat ”straff” för män som väljer att vara föräldralediga, i deras löneutveckling. Det går inte att med säkerhet avgöra om det är mindre karriärorienterade män som stannar hemma, eller om det är en respons ifrån arbetsgivarens sida där män som tar föräldraledigt bedöms som en liknande riskgrupp som kvinnor. Med den senare tolkningen gäller att familjer som önskar att maximera sina tillgångar gör klokt i att inte bryta det könsmönster som gäller på arbetsmarknaden. Kvinnor som avstår ifrån föräldraledighet får inte högre löner, medan män som tar föräldraledigt får en sämre löneutveckling. Detta ger ett straff för familjens sammanlagda inkomstutveckling. I nästa kapitel ska vi närmare studera betydelsen av ekonomiska faktorer för fäders föräldrauttag.</P> <P class="p380 ft8">86</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <P class="p381 ft114"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft113">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN></P> <P class="p323 ft1">Omkring 80 procent av papporna tar ut föräldraledighet under barnets första åtta år, och av dem som tar ut tar de knappt 14 procent av den sammanlagda tiden. Då en viktig utgångspunkt i bilagan är att arbetsgivare inte ska kunna sortera män och kvinnor utifrån risken att vara frånvarande från arbetet är det angeläget att båda dessa andelar ökar. Detta kapitel ska knyta pappaledigheten till familjens inkomst. Som analysen i kapitel 5.3 visade så förlorar män mer i löneutvecklingen än vad kvinnor gör av att vara hemma. Samtidigt är det en realitet att män i genomsnitt har högre löner än vad kvinnor har, vilket innebär att familjen i dagsläget kommer att drabbas hårdare ekonomiskt om pappan stannar hemma. Som tabell 2.4 visade varierar också faderns uttag med faderns och moderns inkomster.</P> <P class="p61 ft1">Att lönen skulle vara den enda avgörande faktorn för fördelningen mellan män och kvinnors föräldraledighet är emellertid att dra resonemanget för långt. Det finns fler faktorer som bidrar till fördelningen. Att exempelvis amning medicinskt bedöms som viktig för barnens första tid lägger restriktioner på när pappan effektivt kan ersätta mamman. Även om det är möjligt att ge modersmjölken i flaska finns praktiska fördelar att låta modern amma. För många familjer blir därför den första tiden med barnet vanligtvis mammans. Många menar också att normer i samhället är styrande för hur fördelningen i föräldrauttaget sker mellan föräldrarna. En del av normbildningen styrs av män och kvinnors inställning till föräldraledighet. I en studie som bygger på intervjuer med föräldralediga drar Haas (1992) slutsatsen att kvinnans attityd är minst lika viktig, om inte viktigare än mannens. Hennes resultat visar att mäns sannolikhet att ta föräldraledigt påverkas negativt om deras partner inte är intresserade av att dela. Haas refererar också ett flertal studier som funnit att pappans uttag är mer korrelerat med mammans karakteristika än med pappans. Bekkengen (2002)</P> <P class="p382 ft8">87</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft1">menar att pappans uttag snarare är förknippad med i vilken utsträckning mannen representerar en ”barnorienterad maskulinitet”.</P> <P class="p181 ft1">Sundström och Duvander (2002) tolkar resultaten från sin studie av pappors föräldraledighet att utfallet är en följd av två viktiga förhandlings- och anpassningsprocesser. För det första involverar beslutet en förhandling mellan föräldrarna om hur lång mammans föräldraledighet ska vara, dvs. när hon önskar återvända till arbete på nytt. De betraktar faderns andel som en restpost, ju tidigare modern återvänder till arbete desto längre tid tillåts – eller övertalas</P> <P class="p29 ft1">– pappan att ta. Detta är vanligare bland högre utbildade föräldrar som har bättre inkomster. En andra, parallell förhandling sker på faderns arbete där han måste väga in möjliga negativa reaktioner från arbetskamrater, chefer och arbetsgivaren vid föräldraledighet av olika längd. Således kan han välja att avstå ledighet även om modern vill att han ska ta ledigt. Fäder med en bättre position på arbetsmarknaden, längre anställningstider och högre rang på arbetsplatsen, är mindre sårbara mot repressalier från arbetsplatsens sida. Även denna slutsats stärks i flera av de uppsatser som refererades i kapitlet om arbetsgivares beteende ovan.</P> <P class="p241 ft1">Trots att analysen blir en aning begränsad, om vi utelämnar faktorer som de nämnda ovan, ska vi i detta kapitel titta närmare på hur stor eller liten del inkomster har för beslutet att fadern stannar hemma. Detta kan också motiveras med att det på kort sikt är instrumentellt enklare att påverka ekonomiska villkor i samhället än att påverka normer.</P> <P class="p341 ft20"><SPAN class="ft20">6.1</SPAN><SPAN class="ft21">Teoretiska överväganden</SPAN></P> <P class="p148 ft1">Med avsikt att relatera problemställningen till ett ekonomiskt angreppssätt utgår analysen ifrån att beslutet är ett familjebeslut. Familjen antas att i någon mån bedöma hur deras sammanlagda inkomster kommer att påverkas under föräldraledigheten. Vissa familjer kanske också är framåtblickande i sina inkomster. I så fall kan familjen överväga både, hur stora inkomster familjen förlorar på kort sikt, och, hur stor förlusten för familjen är på lång sikt.</P> <P class="p56 ft1">Sannolikt påverkar också familjens nuvarande inkomstnivå beslutet. Ju högre inkomst man har desto mindre viktig blir den sist intjänade kronan. Således kan man vänta sig en positiv effekt på pappauttaget av högre inkomst. Som en följd av taket i</P> <P class="p242 ft8">88</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33687x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">föräldrapenningen ökar emellertid inkomstbortfallet snabbare vid högre inkomster. Diagram 6.1 visar sambandet mellan en individs bruttoinkomst och inkomstbortfall vid ett års föräldraledighet. Med en ökad förlust borde man därför vänta sig att färre pappor, och även mammor, är intresserade av att ta ut föräldraledighet.</P> <P class="p383 ft6">Diagram 6.1 Inkomstbortfall vid ett års föräldraledighet, fördelat på bruttoinkomst</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p76 ft39">140 000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td2"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td34"><SPAN class="p76 ft39">120 000</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr53 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-75px;margin-bottom:0px;" class="p384 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-73px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:74px;" class="p384 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-36px;margin-top:37px;margin-right:-38px;margin-bottom:37px;" class="p384 ft9"><![endif]>Inkomstbortfall</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p76 ft39">100 000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p76 ft37">80 000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p76 ft37">60 000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td34"><SPAN class="p76 ft37">40 000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td2"><SPAN class="p8 ft116">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td167"><SPAN class="p8 ft116">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p8 ft116">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td58"><SPAN class="p8 ft116">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td44"><SPAN class="p8 ft116">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p8 ft116">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td2"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td34"><SPAN class="p76 ft37">20 000</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td2"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p76 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td58"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td167"><SPAN class="p11 ft37">100 000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p11 ft37">200 000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p267 ft37">300 000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p11 ft37">400 000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p11 ft37">500 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td167"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td168"><SPAN class="p385 ft9">Bruttoinkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p386 ft37">Anm.: Inkomstbortfallet gäller för individer som inte får tillskott från arbetsgivaren. Det fallande segmentet i inkomstbortfallet inträffar för inkomster som faller inom andra brytpunkten i skatteskalans skiktgränser och taket i SGI.</P> <P class="p387 ft1">Att familjen är framåtblickande i sina inkomster innebär i detta fall att vissa föräldrar kan väga in långsiktiga konsekvenser på löneutvecklingen i sina beslut. Som analysen i kapitel 5.3 visade förlorar män mer på att vara hemma eftersom de tenderar att bli mer straffade i löneutvecklingen än kvinnor. På lång sikt kan detta få märkbara konsekvenser för familjeekonomin. Om föräldraledigheten exempelvis innebär att personen betraktas som mindre karriärorienterad kan detta medföra missade befordringar på arbetet. Såtillvida kan en livsinkomstansats tänkas internalisera överväganden om framtida förväntningar och en mer eller mindre objektiv bedömning av inkomstriskerna som följer av att ta föräldraledighet. I skattningarna nedan har emellertid inte livsinkomsten beaktats, utan bara det kortsiktiga inkomstbortfallet</P> <P class="p213 ft8">89</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft2">vid att låta fadern vara hemma i stället för modern. Det är således möjligt att en viss del av de inkomstrelaterade förklaringsfaktorerna saknas.</P> <P class="p388 ft20"><SPAN class="ft20">6.2</SPAN><SPAN class="ft21">Databeskrivning</SPAN></P> <P class="p148 ft1">Datamaterialet är liksom i tidigare analyser SCB:s Lindadatabas kompletterat med information från Riksförsäkringsverkets föräldrapenningsregister. Urvalet består av familjer som fött barn under perioden <NOBR>1993–1998.</NOBR> Tidsperioden begränsas till 1998 för att kunna följa varje barn upp till två års ålder. Vidare är materialet begränsat till barn som har information om båda föräldrarna i registret och där information om utbildningsnivå, ålder, arbetsinkomst finns för båda föräldrarna. Fall med uppenbart felaktiga föräldrapenningstider har också tagits bort. På detta vis har vi information om sammanlagt drygt 47 000 barn med sina föräldrar. Analysen bygger på inkomstbortfallet på kort sikt som uppstår om föräldrarna skulle låta fadern vara hemma hela tiden jämfört med att mamman är hemma hela perioden.</P> <P class="p389 ft18">Inkomstbortfall på kort sikt =</P> <P class="p390 ft117">(Mors inkomst om ledig + Fars inkomst om arbete) - (Mors inkomst om arbete + Fars inkomst om ledig)</P> <P class="p391 ft1">Invändningar kan lyftas mot använda metoder. I detta fall är kanske den allvarligaste att alternativkostnaden till att pappan inte tar ut någon föräldraledighet (mamman tar allt) tagits att vara att pappan tar ut all föräldraledighet (mamman ingenting), trots att han i många fall bara tar några månader som mest. Inkomstbortfallet som familjen möter i verkligheten kommer i så fall att överskattas. Vi har emellertid inte bedömt det som framkomligt att relatera inkomstbortfallet till verkligt uttag eftersom det skapar ett flertal ytterligare tolkningsproblem.</P> <P class="p392 ft1">Vi har heller inte tagit explicit hänsyn till att vissa pappor gör ett större inkomstbortfall på lång sikt genom att de arbetar inom yrken med branta löneprofiler. Implicit kan det dock kontrolleras genom att ta hänsyn till utbildningsbakgrund och vilken sektor personen arbetar inom.</P> <P class="p183 ft1">Det inkomstmått som använts måste också beröras. Inkomsten gäller för det år som barnet föds, vilket innebär att årsinkomsten</P> <P class="p34 ft8">90</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33689x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">underskattas för föräldrar som lyft föräldrapenning, och för föräldrar som gått ned i arbetstid i samband med tidigare födslar. För personer som har inkomster under taket har därför årsinkomsten uppskattats genom att summera inkomst från arbete och en uppjusterad föräldrapenning. Justeringen av föräldrapenningen för att motsvara arbetsinkomsten har skett genom att dividera utbetalad föräldrapenning med 0,8 (ersättningskvoten) och med den genomsnittliga andelen dagar som föräldern tagit ut per vecka under föräldraledigheten (andelen varierar mellan 0,25 och 1). För personer som tjänar över taket är problemen större, men minskar om den uttagna tiden huvudsakligen ligger under andra år, eller om barnet föds under senare delen av året. Situationen där någon av föräldrarna arbetar deltid har vi inte kunnat hantera på ett tillfredsställande sätt.<SPAN class="ft22">34</SPAN></P> <P class="p212 ft20"><SPAN class="ft20">6.3</SPAN><SPAN class="ft21">Deskriptiv statistik</SPAN></P> <P class="p51 ft1">Det är många faktorer som samverkar i faderns beslut att stanna hemma. I tabell 6.1 redovisas en uppdelning på olika individkarakteristika och huruvida fadern tagit föräldraledigt eller inte. Uppdelningen görs under barnets två första levnadsår. Den genomsnittliga inkomsten är högre för pappor som tar ut föräldraledighet, än för de som inte tar ut. Detta mönster är förenligt med hypotesen att det finns en positiv inkomsteffekt i föräldrauttaget. Den genomsnittliga inkomstförlusten att låta pappan vara hemma i stället för mamman är också större i gruppen som väljer att vara hemma. Detta motsäger egentligen utgångspunkten ovan. Eftersom det finns ett samband mellan inkomstnivå och det inkomstbortfall som skulle uppstå vid föräldraledighet är det emellertid svårt att avgöra hur endera påverkar beslutet i en jämförelse av detta slag. Detta måste studeras med regressionsanalyser, vilket görs nedan. Andelen fäder som har tagit ledigt under barnets första två levnadsår uppgår till 55 procent. Detta gäller som ett genomsnitt för perioden 1993– 1998.</P> <P class="p393 ft30"><SPAN class="ft53">34 </SPAN>Ett sätt att direkt hantera dessa problem vore att använda inkomsten året innan barnet föds. Detta löser problemet för familjer som föder sitt första barn. För övriga familjer uppstår samma problem som ovan. Att begränsa analysen till förstagångsföräldrar ger emellertid ett mycket litet urval, och resultaten blir ändå osäkra.</P> <P class="p276 ft8">91</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33690x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p394 ft1">Det är stor skillnad i uttaget i olika inkomstgrupper. Pappor med låg inkomst tar ut betydligt färre dagar än genomsnittet. Uttaget tycks stiga upp till taket i föräldrapenningen, därefter planar uttagsandelen ut (diagram 6.2). Detta är något som kommer att studeras särskilt ingående i den fortsatta analysen.</P> <P class="p56 ft1">Eftersom data inkluderar perioden <NOBR>1993–1998</NOBR> är det också möjligt att studera effekterna av att pappamånaden infördes 1995 (diagram 6.3). Vid införandet av pappamånaden uppträder en mycket markerad topp vid omkring 30 dagars ledighet. Andelen pappor som tar ut föräldraledighet ökar också markant. Under 1994 tog 39 procent av papporna ut föräldraledighet under barnets två första levnadsår. Motsvarande andel var 53 procent under 1996. Om man studerar diagrammet mer ingående kan emellertid ett ytterligare mönster skönjas. Det tycks vara så att pappadagarna koncentrerats mer åt vänster i diagrammet, dvs. mot kortare tider. Delvis är detta en effekt av att fler pappor tar ut föräldraledighet och att dessa tenderar att ha kortare tider än genomsnittet. Men det tycks också vara så att pappor som tidigare tar ut långa tider, blivit ovanligare efter det att pappamånaden infördes.<SPAN class="ft22">35</SPAN></P> <P class="p395 ft54"><SPAN class="ft53">35 </SPAN>Därtill förefaller pappors intresse att ta ut precis 30 dagar sjunkit under 1998, även om andelen som tar ut mellan <NOBR>0–30</NOBR> dagar ligger på en konstant högre nivå.</P> <P class="p329 ft8">92</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33691x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p376 ft6">Tabell 6.1 Deskriptiv statistik för familjers uttag av föräldraledighet under barnets första två levnadsår, fördelat på om fadern tagit ledigt eller inte</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr4 td169"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td170"><SPAN class="p396 ft36">Ej lediga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td171"><SPAN class="p397 ft36">Lediga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p9 ft34">Förlust vid omvänd fördelning (kronor)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">11 080</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">12 320</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p9 ft34">Pappans bruttoinkomst (kronor)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">179 847</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">217 845</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Mammans bruttoinkomst (kronor)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">129 053</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">148 138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Andel av familjerna där:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p398 ft34">pappan studerar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">0,03</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">0,02</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p398 ft36">mamman studerar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">0,03</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">0,03</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p398 ft34">familjen fått socialbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">0,10</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">0,04</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p398 ft36">pappan varit arbetslös</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">0,26</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">0,16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p398 ft34">mamman varit arbetslös</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">0,28</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">0,24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Pappans ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">32,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">33,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p9 ft34">Mammans ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">29,8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">30,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Antal barn i familjen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">2,2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p9 ft34">Pappans utbildningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">11,6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">12,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Mammans utbildningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">11,6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">12,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p9 ft34">Pappan offentliganställd</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">0,22</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">0,25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Mamman offentliganställd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">0,42</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">0,49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Pappans uttagna tid i dagar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">48,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p9 ft34">Pappans uttagna tid kalenderdagar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p298 ft34">-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p134 ft34">78,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Antal familjer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">21 379</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">25 807</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td172"><SPAN class="p9 ft36">Andel familjer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p298 ft36">0,45</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p134 ft36">0,55</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft37">Källa: <NOBR>LINDA-databasen</NOBR> kompletterat med data från RFV.</P> <P class="p399 ft8">93</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB336/GRB33692x1.jpg" style="width:423px;height:611px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p400 ft57">Diagram 6.2 Genomsnittlig andel fäder som tagit föräldraledigt under barnets två första levnadsår, fördelat efter faderns bruttoinkomst</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p76 ft37">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,90</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,80</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,70</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr9 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p401 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:15px;" class="p401 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p401 ft8"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td174"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td176"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td174"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td175"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td175"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td176"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td175"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,30</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,10</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p76 ft37">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td174"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td176"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td174"><SPAN class="p11 ft37">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p11 ft37">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p11 ft37">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td176"><SPAN class="p11 ft37">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p11 ft37">500000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft9">Faderns bruttoinkomst</P> <P class="p347 ft37">Källa: <NOBR>LINDA-databasen</NOBR> kompletterat med data från RFV.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td156"><SPAN class="p8 ft6">Diagram 6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=12 class="tr12 td177"><SPAN class="p156 ft12">Fördelning av fäders uttagna föräldraledighetsdagar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=12 class="tr5 td177"><SPAN class="p156 ft6">under barnets två första levnadsår, för barn födda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td179"><SPAN class="p156 ft6">1993, 1995 och 1998</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td38"><SPAN class="p76 ft37">40</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td38"><SPAN class="p76 ft37">35</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td121"><SPAN class="p69 ft37">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p76 ft37">30</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td121"><SPAN class="p69 ft37">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr54 td118"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p403 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:22px;" class="p403 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:11px;" class="p403 ft9"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td38"><SPAN class="p76 ft37">25</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td121"><SPAN class="p69 ft37">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr35 td38"><SPAN class="p76 ft37">20</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td118"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:7px;margin-right:-25px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td178"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td118"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td2"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td0"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td180"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr35 td38"><SPAN class="p76 ft37">15</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td134"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td118"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td2"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td0"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p76 ft37">10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td38"><SPAN class="p76 ft37">5</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td38"><SPAN class="p76 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td178"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td134"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td0"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td15"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td180"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td178"><SPAN class="p292 ft37">20</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td134"><SPAN class="p11 ft37">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">80</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p11 ft37">100</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p300 ft37">120</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft39">140</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">160</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">180</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">200</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p11 ft37">220</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">240</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td180"><SPAN class="p267 ft37">&gt;250</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p404 ft9">Antalet föräldrapenningsdagar</P> <P class="p405 ft37">Anm.: Andelen föräldrapenningsdagar är räknade i tiodagarsintervall (dvs. <NOBR>1–10</NOBR> dagar, <NOBR>11–20</NOBR> dagar, osv.) Källa: RFV och egna beräkningar.</P> <P class="p406 ft8">94</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft20"><SPAN class="ft20">6.4</SPAN><SPAN class="ft21">Resultat från regressionsanalyser</SPAN></P> <P class="p51 ft1">För att kunna fånga in samverkande faktorer vid beslutet att ta pappaledigt genomförs i detta kapitel analysen med hjälp av regressionsanalyser. Två olika beteendemodeller skattas. Dels skattas sannolikheten att pappan tar ut ledighet överhuvudtaget och vad som förklarar detta. Dels försöker vi fastställa vilka faktorer som påverkar hur lång ledighet pappan tar, givet att han tar föräldraledigt. Analysen fokuserar särskilt på föräldrarnas lön, inkomstbortfall i samband med föräldraledigheten och betydelsen av införandet av en pappamånad.</P> <P class="p407 ft4"><SPAN class="ft4">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft82">Vad förklarar att pappan tar ledigt</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Inkomsten och inkomstförlusten vid föräldraledighet har stor betydelse för sannolikheten att pappan tar ledigt. Med högre inkomst för pappan ökar sannolikheten att pappan tar föräldraledigt. Med större inkomstbortfall, vilket blir särskilt markerat när inkomsten överstiger taket i föräldraförsäkringen, minskar emellertid uttaget. Effekterna är varandra motverkande vilket tydligt visas i diagram 6.4. Vid inkomster över taket upphör ökningen av sannolikheten att pappan tar ut ledighet, den minskar till och med något. Detta kan tolkas som att den ökade inkomsten tenderar att driva upp sannolikheten men att ökningen motverkas av den ökande inkomstförlust som sker till följd av taket. Denna observation är viktig, och slutsatsen blir att det finns två komplementära vägar att öka pappornas uttag. En är att höja taket, något som framförts ofta. En andra är att höja inkomsten för låginkomsttagare. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis genom höjd ersättningsgrad eller genom lägre skatter för låginkomsttagare. Kvinnornas löner har en negativ inverkan på pappans sannolikhet att ta ledigt. En ökad lön för modern medför emellertid samtidigt att inkomstbortfallet vid en omvänd fördelning minskar, vilket tenderar att öka faderns uttag. Den sammanlagda effekten av detta är en svagt ökande andel fäder som tar ut föräldraledigt.</P> <P class="p337 ft1">Vidare finns visst stöd för att sannolikheten ökar med antalet barn i familjen och att båda föräldrarnas utbildning är positivt korrelerad med pappans sannolikhet att ta ledigt. Om mamman studerar ökar sannolikheten att pappan är hemma, men den</P> <P class="p209 ft8">95</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33694x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft1">minskar om pappan studerar. Att endera föräldern jobbar inom offentlig sektor ökar också sannolikheten att mannen tar pappaledigt. Detta ska inte tas som argument för en utbyggd offentlig sektor. Som tidigare analyser visat kan det vara ett ekonomiskt bra val att arbeta inom yrken med flackare löneprofiler om man tänker sig längre tids frånvaro från arbetsmarknaden. Således kan det finnas en självselektion i resultaten.</P> <P class="p56 ft1">En viktig faktor som utöver lönen har betydande inverkan är införandet av pappamånaden. Andelen pappor som tar ut föräldraledigt ökade då markant. Införandet av pappamånaden har således fått fler fäder att ta föräldraledighet. Som nästa avsnitt visar har emellertid inte antalet uttagna dagar påverkats på motsvarande positiva sätt. Vi väntar därför med en diskussion om de samlade effekterna av pappamånader.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr12 td181"><SPAN class="p68 ft6">Tabell 6.2 Skattning av vilka faktorer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p90 ft6">som påverkar</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p69 ft8">fäders</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td182"><SPAN class="p408 ft12">sannolikhet att ta föräldraledigt under barnets första två</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p408 ft6">levnadsår</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td183"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td184"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td185"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td183"><SPAN class="p68 ft36">Variabel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td184"><SPAN class="p290 ft36">Estimat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td185"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Konstant</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34"><NOBR>-2,9815</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Förlust vid omvänd fördelning, (/100)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36"><NOBR>-0,2226</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Pappans bruttoinkomst (log)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,2081</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Mammans bruttoinkomst (log)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36"><NOBR>-0,0477</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Pappamånad införs</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,5184</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Pappan studerar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36"><NOBR>-0,0613</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Mamman studerar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,1101</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Familjen fått socialbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36"><NOBR>-0,2563</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Pappan arbetslös</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36"><NOBR>-0,0760</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Mamman arbetslös</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34"><NOBR>-0,0589</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Pappans ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36"><NOBR>-0,0052</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Mammans ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,0018</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Pappans utbildningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36">0,0249</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Mammans utbildningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,0534</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p68 ft36">Pappan offentliganställd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p290 ft36">0,0450</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p69 ft36">**</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Mamman offentliganställd</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,1108</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td181"><SPAN class="p68 ft34">Antal barn i familjen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p290 ft34">0,0352</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td181"><SPAN class="p68 ft36"><NOBR>R<SPAN class="ft118">2</SPAN>-ML</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p290 ft36">0,091</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft37">Anm.: *** Signifikant på <NOBR>0,001-nivå,</NOBR> ** Signifikant på <NOBR>0,01-nivå,</NOBR> * Signifikant på <NOBR>0,05-nivå.</NOBR> Modellen är en probit.</P> <P class="p288 ft8">96</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33695x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td186"><SPAN class="p340 ft12">Diagram 6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p140 ft6">Skattade</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td138"><SPAN class="p141 ft6">sannolikheter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p153 ft8">för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p309 ft8">fäders</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td187"><SPAN class="p140 ft12">föräldraledighetsuttag fördelat på bruttoinkomst under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td39"><SPAN class="p140 ft6">perioden <NOBR>1993–1998</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td103"><SPAN class="p269 ft37">1,00</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,90</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,80</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr55 td17"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-59px;margin-bottom:0px;" class="p409 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:42px;" class="p409 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:21px;margin-right:-38px;margin-bottom:21px;" class="p409 ft13"><![endif]>sannolikhet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,70</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,60</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,50</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr29 td17"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p410 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:23px;" class="p410 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:12px;margin-right:-28px;margin-bottom:11px;" class="p410 ft13"><![endif]>Skattad</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,30</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,20</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p269 ft37">0,00</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p293 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p114 ft37">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p365 ft37">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p142 ft37">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p103 ft37">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p119 ft37">500000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft9">Faderns bruttoinkomst</P> <P class="p412 ft18">Simuleringar</P> <P class="p51 ft1">Med hjälp av skattningen är det möjligt att studera hur förändringar i taket och kompensationsgraden skulle påverka fädernas sannolikhet att ta föräldraledigt i olika inkomstintervall. Nedan redovisas resultaten av att genomföra tre olika förändringar, att höja taket till 15 basbelopp, att höja kompensationsgraden till 100 procent av inkomsten, samt att höja faderns kompensationsgrad till 100 procent av lönen medan moderns kompensationsgrad hålls oförändrad.</P> <P class="p236 ft1">Att höja taket ger relativt små effekter på andelen fäder som tar föräldraledigt. Förklaringen är att även om effekten för gruppen höginkomsttagare är relativt stor (se diagram 6.5) så är antalet fäder i denna grupp liten i förhållande till samtliga fäder. Kraftigare effekter ges om kompensationsgraden höjs, och då särskilt om enbart faderns kompensationsgrad höjs. Intressant att notera är att en höjning av både faderns och moderns kompensationsgrad ger en negativ effekt på låginkomsttagarfäders uttag i förhållande till den lägre kompensationsgraden.</P> <P class="p413 ft8">97</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33696x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p400 ft57">Diagram 6.5 Simulering av förändringen i andelen fäder som tar ut föräldraledigt under barnets första två levnadsår om taket höjs till 15 basbelopp</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p133 ft37">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td189"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p365 ft39">0,594</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr29 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p414 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:20px;" class="p414 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:10px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p414 ft9"><![endif]>ledigt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td189"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td189"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:0px;" class="p124 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:2px;" class="p124 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:1px;margin-right:-4px;margin-bottom:1px;" class="p124 ft8"><![endif]>tar</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td189"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p118 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:10px;" class="p118 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p118 ft13"><![endif]>som</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td188"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td51"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td189"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td190"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td189"><SPAN class="p11 ft39">0,577</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p79 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p79 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p79 ft13"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr40 td90"><SPAN class="p415 ft59">0,8/0,8/7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td0"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td188"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td51"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td189"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td190"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr27 td2"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td0"><SPAN class="p133 ft48">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td188"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td189"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td190"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td188"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td51"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td189"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td90"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td190"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td188"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td51"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td189"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td90"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td190"><SPAN class="p8 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td2"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td51"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td189"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td90"><SPAN class="p415 ft39">0,8/0,8/15</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td190"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td2"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td188"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td51"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td189"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td190"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td2"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td188"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td189"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td190"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p133 ft37">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td189"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td190"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td188"><SPAN class="p11 ft37">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p11 ft37">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p290 ft37">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p142 ft37">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td190"><SPAN class="p11 ft37">500000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft9">Faderns bruttoinkomst</P> <P class="p417 ft39">Anm.: Sekvensen i förklaringen är Faders kompensationsgrad/Moderns kompensationsgrad/taket i basbelopp. Totala andelen fäder som tar ledigt redovisas i rutor i diagrammet.</P> <P class="p418 ft8">98</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33697x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p307 ft57">Diagram 6.6 Simulering av förändringen i andelen fäder som tar ut föräldraledigt under barnets första två levnadsår om taket höjs till 15 basbelopp och kompensationsgraden höjs till 100 procent för 1) både modern och fadern, 2) enbart för fadern</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p76 ft37">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td191"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr52 td71"><SPAN class="p11 ft39">0,664</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td119"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td129"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td43"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td191"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td129"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td43"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td191"><SPAN class="p11 ft39">0,611</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td71"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td119"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p8 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr51 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p419 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:20px;" class="p419 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:10px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p419 ft13"><![endif]>ledigt</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td129"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td129"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,7</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td191"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td119"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td129"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td122"><SPAN class="p8 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p420 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:3px;" class="p420 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p420 ft13"><![endif]>tar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td191"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td119"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td122"><SPAN class="p8 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td191"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td129"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p8 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr35 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p421 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:11px;" class="p421 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p421 ft13"><![endif]>som</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td191"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td119"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td129"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p8 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td191"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td71"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr27 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p89 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:14px;" class="p89 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p89 ft13"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td191"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td71"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td119"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td129"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td122"><SPAN class="p8 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td191"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p282 ft39">0,577</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr2 td129"><SPAN class="p422 ft59">0,8/0,8/7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td15"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td191"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td71"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td119"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td122"><SPAN class="p8 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr14 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-2px;margin-right:-18px;margin-bottom:2px;" class="p423 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:-2px;margin-right:-1px;margin-bottom:19px;" class="p423 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:10px;" class="p423 ft13"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td15"><SPAN class="p76 ft48">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td191"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td71"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td122"><SPAN class="p8 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td191"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td71"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td119"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td122"><SPAN class="p8 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td191"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p422 ft37">1/1/15</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td191"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p422 ft37">1/0,8/15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p76 ft37">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td191"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p8 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td191"><SPAN class="p340 ft37">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p292 ft37">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p11 ft37">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p293 ft37">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p11 ft37">500000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft13">Faderns bruttoinkomst</P> <P class="p425 ft39">Anm.: Sekvensen i förklaringen är Faders kompensationsgrad/Moderns kompensationsgrad/taket i basbelopp. Totala andelen fäder som tar ledigt redovisas i rutor i diagrammet.</P> <P class="p426 ft8">99</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33698x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p427 ft57">Diagram 6.7 Simulering av förändringen i andelen fäder som tar ut föräldraledigt under barnets första två levnadsår om kompensationsgraden höjs till 100 procent för 1) både modern och fadern, 2) enbart för fadern</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p76 ft37">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td188"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td99"><SPAN class="p11 ft39">0,664</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td110"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td188"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td28"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td188"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td99"><SPAN class="p428 ft59">0,611</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td37"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td28"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td53"><SPAN class="p8 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td110"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td188"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td37"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td28"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p8 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td188"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td99"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td37"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td28"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p8 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr51 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p429 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p429 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p429 ft9"><![endif]>ledigt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td188"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td99"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p124 ft8"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:2px;" class="p124 ft8"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:1px;margin-right:-3px;margin-bottom:1px;" class="p124 ft8"><![endif]>tar</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td188"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td99"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td37"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td28"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td53"><SPAN class="p8 ft88">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td188"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p430 ft40"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:8px;" class="p430 ft40"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:4px;margin-right:-8px;margin-bottom:4px;" class="p430 ft40"><![endif]>som</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td188"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td99"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td37"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td28"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td188"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td37"><SPAN class="p365 ft39">0,577</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p8 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr52 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p431 ft13"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:13px;" class="p431 ft13"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:6px;" class="p431 ft13"><![endif]>fäder</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td99"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td28"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td53"><SPAN class="p8 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td188"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p432 ft59">0,8/0,8/7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr52 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p433 ft40"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p433 ft40"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-11px;margin-bottom:7px;" class="p433 ft40"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p432 ft37">1/1/15</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td188"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td99"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td37"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p432 ft37">1/0,8/15</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p8 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td110"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td99"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p8 ft115">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p76 ft37">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td188"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p11 ft37">0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p11 ft37">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p271 ft37">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft37">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p131 ft37">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p11 ft37">500000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft9">Faderns bruttoinkomst</P> <P class="p435 ft39">Anm.: Sekvensen i förklaringen är Faders kompensationsgrad/Moderns kompensationsgrad/taket i basbelopp. Totala andelen fäder som tar ledigt redovisas i rutor i diagrammet.</P> <P class="p341 ft4"><SPAN class="ft4">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft82">Vad förklarar hur lång ledighet fadern tar</SPAN></P> <P class="p33 ft1">I förra avsnittet studerades faktorer som påverkar pappan att ta ledigt. Analysen går i detta avsnitt vidare med att studera vad som bestämmer hur många dagar de pappor som tar ledigt tar.</P> <P class="p30 ft1">Utifrån skattningsresultaten (tabell 6.3) finner man att pappan ökar antalet uttagna dagar med högre lön men minskar uttaget med ökad förlust vid ledigheten. Effekten på faderns lön är emellertid inte signifikant avvikande från noll, utan effekten verkar snarare genom det inkomstbortfall som uppstår, för familjens samlade inkomster. Med ökad lön för mamman minskar pappans dagar, en effekt som är starkt signifikant. Det senare kan tolkas som en inkomsteffekt från moderns sida. Ju mer hon tjänar desto mer kan hon ta ut och som en konsekvens måste pappan ta ut mindre. Den ökade inkomsten minskar emellertid inkomstbortfallet med en omvänd fördelning. En högre lön är också korrelerad med högre utbildning för modern, något som ökar faderns uttag av föräldraledighetsdagar. Genomförda simuleringar visar att resultatet är ett ”status quo”.</P> <P class="p406 ft8">100</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB33699x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft1">En viktig observation som redan framkom i diagrammet över fördelningen av antalet uttagna dagar ovan, och som bekräftas i den statistiska analysen, är att papporna tenderat att minska antalet dagar under de två första åren efter det att pappamånaden infördes. För att renodla analysen begränsades urvalet till familjer som fött sitt första barn under <NOBR>1993–1997</NOBR> och som dessutom fött sitt andra barn under nästföljande år. Med denna avgränsning är det möjligt att undersöka hur en och samma familj påverkats av införandet av pappamånaden jämfört med hur familjer agerat i samma situation, dels före, och dels efter införandet. Som det visar sig är beteendet olika beroende av hur många dagar fadern tog ut för första barnet. Tabell 6.4 redovisar resultaten från en regressionsskattning.<SPAN class="ft22">36 </SPAN>Särskilt intressant är att pappor som tog ut mellan <NOBR>1–30</NOBR> föräldraledighetsdagar för första barnet ökar uttaget för nästa barn. Ökningen är nästan fem dagar i genomsnitt. Pappor som tog ut mer än 30 dagar för första barnet tenderar däremot att minska antalet. Effekten för fäder som inte tagit ut något för första barnet är emellertid marginell. Det finns därtill en tendens att föräldrar som tar ut få dagar för första barnet ökar uttaget för det andra barnet, en effekt som är oberoende av pappamånadens införande. På motsvarande sätt minskar pappor som tagit lång tid för första barnet sin tid för det andra.</P> <P class="p219 ft1">Resultaten bygger på en speciell grupp och är inte generaliserbar utan ytterligare analys men de understöder tolkningen att införandet av pappamånaden skapade en norm som medförde en ökning för pappor som tidigare tagit ut lite. Medan pappor som tog ut lång tid redan innan, nu minskat sitt uttag. I båda fallen förändras uttaget i riktning mot den stipulerade ”pappatiden” om trettio dagar.</P> <P class="p236 ft1">Det finns både en positiv och negativ tolkning av detta. En negativ effekt är att pappor som tidigare saknat en norm och därför tagit ut dagar ”i blindo” nu koncentrerat sitt uttag till normen 30 dagar. En mer positiv tolkning av detta är att regler av detta slag kan tendera att bli normbildande, att höja antalet pappadagar skulle således kunna leda till att även uttagna dagar höjs mot motsvarande nivå. Det är dock viktigt att betona att pappors ökade uttag inte räcker för att kompensera den minskade tid som mamman tilläts ta ut genom pappamånadens införande. Resultat, som inte visas här,</P> <P class="p166 ft54"><SPAN class="ft53">36 </SPAN>Skattningarna innehåller samma variabler som tidigare redovisade skattningar. Metoden är en paneldatamodell.</P> <P class="p436 ft8">101</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB336100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft2">antyder att införandet av pappamånaden minskade familjens sammanlagda uttagna tid under barnets första två levnadsår.</P> <P class="p47 ft1">Hur <SPAN class="ft18">andelen </SPAN>pappor som tar föräldraledigt påverkas går inte att uttala sig om utifrån tillgänglig data. Det troliga är kanske att effekten skulle bli begränsad, allra helst i de fall som en ökning av antalet pappamånader inte sker på mammans bekostnad. Ett argument för detta är att införandet av pappamånaden införde ett ”tvång” som inte fanns tidigare. En ytterligare pappamånad ökar bara tvånget för de som sett sig föranledda att ta dagar vid första förändringen. Det är inte självklart varför de som inte tyckte sig behöva ta ut dagar i första förändringen skulle påverkas annorlunda av en fortsatt utökning. Å andra sidan kan en ökad press från andra fäder medföra en positiv utveckling även här.</P> <P class="p437 ft6">Tabell 6.3 Skattning av vilka faktorer som påverkar antalet uttagna föräldraledighetsdagar för fadern</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p68 ft36">Variabel</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td193"><SPAN class="p438 ft37">Marginaleffekter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td194"><SPAN class="p68 ft34">Förlust vid omvänd fördelning, (/100)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p11 ft34"><NOBR>-4,4983</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td195"><SPAN class="p69 ft34">*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td194"><SPAN class="p68 ft34">Pappans bruttoinkomst (log)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p11 ft34">2,8991</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td195"><SPAN class="p8 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p68 ft36">Mammans bruttoinkomst (log)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p10 ft36"><NOBR>-20,9078</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td194"><SPAN class="p68 ft34">Pappamånad införs</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p10 ft34"><NOBR>-19,1425</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td195"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p68 ft36">Pappans utbildningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p11 ft36">1,1245</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td194"><SPAN class="p68 ft34">Mammans utbildningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p10 ft34">4,4606</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td195"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p68 ft36">Pappan offentliganställd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p11 ft36">3,1453</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p68 ft36">Mamman offentliganställd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p11 ft36"><NOBR>-4,4157</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p69 ft36">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td194"><SPAN class="p68 ft34">Summa tid som familjen är hemma</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p11 ft34">0,0313</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td195"><SPAN class="p69 ft34">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p68 ft36">R2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p11 ft36">0,115</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft39">Anm.: *** Signifikant på <NOBR>0,001-nivå,</NOBR> ** Signifikant på <NOBR>0,01-nivå,</NOBR> * Signifikant på <NOBR>0,05-nivå.</NOBR> Tabellen redovisar marginaleffekter, från OLS med en Heckman sample selection modell. Probitestimaten redovisas i tabell 6.2. Estimationen har begränsat antalet förklarande variabler till variabler som är direkt kopplade till föräldrarnas sysselsättning, samt en indikator för om uttaget tas före eller efter pappamånadens införande. Övriga variabler antas huvudsakligen påverka beslutet att ta ledigt.</P> <P class="p439 ft8">102</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB336101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr11 td165"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td166"><SPAN class="p8 ft13">Att påverka familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft6">Tabell 6.4 Effekt av pappamånaden fördelat på antalet dagar pappan tog ut för första barnet, samt vi andra barnet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p441 ft36">Effekt av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p9 ft36">Uttagna dagar för första barnet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td200"><SPAN class="p442 ft37">pappamånaden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td201"><SPAN class="p69 ft61">Effekt vid andra barnet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td202"><SPAN class="p9 ft34">dagar=0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td10"><SPAN class="p442 ft34">1,2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p69 ft34"><NOBR>-0,1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td202"><SPAN class="p9 ft34">dagar&gt;0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td10"><SPAN class="p442 ft34"><NOBR>-8,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td203"><SPAN class="p69 ft34"><NOBR>-7,7</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td202"><SPAN class="p9 ft36">0&lt;dagar&lt;31</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p442 ft36">4,8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p69 ft36">14,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td202"><SPAN class="p9 ft36">dagar&gt;30</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p442 ft36"><NOBR>-4,8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td203"><SPAN class="p69 ft36"><NOBR>-24,0</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft37">Anm.: Skattningarna är gjorda med en paneldatamodell, med samma förklarande variabler som i föregående modeller. Urvalet har begränsats till föräldrar som fött sitt första barn under perioden <NOBR>1993–1997</NOBR> och som dessutom födde sitt andra året därpå.</P> <P class="p444 ft20"><SPAN class="ft20">6.5</SPAN><SPAN class="ft21">Sammanfattning och slutsatser</SPAN></P> <P class="p378 ft1">En viktig slutsats är att ökad inkomst leder till att pappor dels tar ut ledighet, dels tenderar att ta ut fler dagar. Taket i föräldrapenningen leder dock till att uttaget av pappaledighet avstannar. En minst lika viktig slutsats ifrån analysen är att pappor med låga inkomster tar ut färre föräldraledighetsdagar. Att påverka denna grupp skulle kunna ge större effekter på pappauttaget än att höja taket. Det är möjligt att påverka denna grupp genom att höja faderns kompensationsgrad, men effekten hämmas om även modern får motsvarande höjning. En individualiserad föräldrapenning och en differentierad kompensationsgrad skulle vara ett sätt att åstadkomma denna situation. Som tidigare forskning nämnt kan moderns situation vara en viktig faktor bakom detta inkomstmönster. Det finns en korrelation mellan föräldrarnas inkomster. Ju högre inkomst fadern har desto högre inkomst tenderar modern att ha, eller omvänt, i familjer där mannen har låg inkomst har oftare kvinnan detsamma. Det kan inte uteslutas att kvinnan i sådana förhållanden har få incitament att påverka mannen till att ta en större del av föräldraledigheten. Värdet av att återvända till arbetsmarknaden kan bedömas som litet i förhållande till värdet att vara hemma med nästan lika stor inkomst. Insatser som förbättrar kvinnornas situation på arbetsmarknaden kan också leda till ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Detta är en central aspekt i hela bilagan, att kvinnornas position på arbetsmarknaden ska närma sig männens. Dessvärre kan det vara svårt att bryta båda dessa mönster, att kvinnor stannar hemma och att de har en sämre position på arbetsmarknaden, utan att först förändra</P> <P class="p445 ft8">103</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Familjens fördelning av föräldrapenningen</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft2">föräldraförsäkringens utformning. En individualiserad föräldrapenningen skulle kunna påverka situationen.</P> <P class="p47 ft1">Det finns också stöd för att införandet av pappamånaden minskade pappornas uttag för de grupper som tidigare tog ut mer än en pappamånad, men ökade för de grupper som tog ut mindre. En nyligen publicerad rapport från Riksförsäkringsverket bekräftar denna utveckling (RFV, 2002b). De spekulerar i att förklaringen till pappornas minskade uttag skulle kunna hänga samman med att ersättningsgraden minskade samtidigt med införandet av pappamånaden. Vi kan emellertid inte bekräfta detta. I analysen har hänsyn tagits till hur mycket föräldrarna förlorar genom att göra en annan fördelning av uttaget, vilket borde fånga upp sådana effekter. En sannolikare förklaring är att normbildande faktorer spelar en viktig roll här. Ett angivet antal dagar styr fädernas uttag vilket talar för att en utökning skulle öka fädernas uttag. Det är dock viktigt att betona att pappors ökade uttag inte räcker för att kompensera den minskade tid som mamman tilläts ta ut genom pappamånadens införande. Införandet av pappamånaden minskade familjens sammanlagda uttagna tid under barnets första två levnadsår.</P> <P class="p203 ft1">Med anknytning till den tidigare analysen förefaller det inte troligt att en eller ett par extra pappamånader skulle få genomslag i form av en mer jämställd arbetsmarknad. För att så ska ske är det troligt att faderns uttag måste läggas koncentrerat i tiden och i större utsträckning likna sättet som modern förlägger sin ledighet. I det avslutande kapitlet kommer vi närmare att resonera kring hur det skulle vara möjligt att motivera en sådan utveckling.</P> <P class="p446 ft8">104</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <P class="p0 ft0">7 Sammanfattning och diskussion</P> <P class="p447 ft20"><SPAN class="ft20">7.1</SPAN><SPAN class="ft21">Sammanfattning av bilagan</SPAN></P> <P class="p60 ft1">Det är inte ovanligt att föräldrapenningens fördelning diskuteras med anknytning till normer som ligger inbyggda i samhällsordningen eller utifrån manligt och kvinnligt maktperspektiv. Analysen i denna bilaga har presenterat ett alternativt perspektiv. Den har analyserat situationen där två motsatta ekonomiskt grundade beteenden – arbetsgivarens kontra familjens – verkar i riktning emot samma fördelning av föräldrapenningsuttaget. Att peka ut ekonomiska incitament som en förklarande faktor har en avgörande fördel. Det är enklare att påverka ekonomiska incitament än att påverka rotade normer.</P> <P class="p36 ft1">Mer precist har bilagan studerat effekterna av ett ojämnt uttag av föräldraledigheten för jämställdheten på arbetsmarknaden, jämställdhet i form av löneskillnader och könssegregation. Utgångspunkt har varit att en ojämn fördelning av ansvaret för barn initialt är en viktig orsakskälla till ojämlikheter mellan könen. Vissa arbetsgivare kan göra ekonomiska vinster på att sortera arbetskraften efter frånvarorisk, och föredra att anställa personer med minst förväntad frånvarorisk. Grundhypotesen har varit att med en lika stor sannolikhet för både män och kvinnor att stanna hemma för barnledighet minskar arbetsgivarens möjligheter att göra ekonomiska vinster genom att systematiskt sortera utifrån kön. Bilagan har sedan kapitel för kapitel strävat att finna stöd för att faktorer av detta slag är viktiga för jämställdheten. De viktigaste slutsatserna från respektive kapitel sammanställs i det följande.</P> <P class="p61 ft1">Kapitel två visar att föräldraledigheten är mycket skevt fördelad mellan könen. Kvinnor tar ut huvuddelen av all föräldrapenning. Deras andel uppgår till drygt 85 procent, och kvinnor är i genomsnitt borta omkring ett år direkt i anknytning till barnets</P> <P class="p448 ft8">105</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft1">födelse. Mäns föräldraledighet är betydligt kortare och mer utspridd över barnets uppväxt. Inkomstbortfallet är större om män är hemma än om kvinnor är det, som en följd av en ojämn lönestruktur. Skillnaden ökar med inkomst.</P> <P class="p30 ft1">Med denna fördelning som utgångspunkt fördes i kapitel tre en diskussion om hur arbetsgivare kan göra ekonomiska vinster på att sortera män och kvinnor till olika arbetsuppgifter. Kvinnors större risk att vara frånvarande från arbetsmarknaden kan vara en bidragande förklaring till den yrkesfördelning vi ser i samhället i dag. Arbetsgivare gör ekonomiska överväganden vid valet av vem de anställer och på vilka arbetsuppgifter. Med återkommande perioder av frånvaro från arbetsplatsen minskar en persons produktivitet sett över en längre tidshorisont. Detta ger arbetsgivare incitament att sortera. Om det inte är möjligt att avgöra varje enskild individs frånvarorisk kan arbetsgivaren finna det lönt att diskriminera kvinnor i fertil ålder som grupp, eftersom de vanligtvis tar ut den största delen av föräldraledigheten. Med en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttaget drabbas särskilt kvinnor. Om det däremot var män som i stället tog huvuddelen av föräldraledigheten skulle incitament finnas till en omvänd sortering på arbetsmarknaden.</P> <P class="p251 ft1">I yrken med arbetsuppgifter som kräver förhållandevis kort upplärningstid, och/eller där utbudet är förhållandevis stort, borde man finna en överrepresentation av grupper som har stor sannolikhet att vara borta från arbetet längre tider. I yrken som kräver längre upplärningstider och/eller där utbudet är relativt mindre bör man finna grupper som mer sällan är borta under längre perioder. Detta är också ett mönster vi kan skönja på arbetsmarknaden.</P> <P class="p392 ft1">För att arbetsgivare inte ska finna det lönt att sortera efter kön krävs att kostnaderna för att anställa endera könet upplevs som lika. Detta skulle exempelvis vara uppfyllt i de fall som män var frånvarande i samma utsträckning som kvinnor. Det skulle i sådana fall inte finnas någon grund för sortering mellan kön. Däremot går det inte att utesluta att arbetsgivare då i stället kommer att sortera andra grupper i förhållande till varandra, exempelvis personer utan barn i stället för personer med barn, ensamboende i stället för sammanboende, äldre i stället för yngre.</P> <P class="p31 ft2">Det kan också vara värt att poängtera att sortering i unga åldrar inte är en isolerad händelse sett ur ett livsperspektiv. De möjligheter individen ges initialt på arbetsmarknaden får sannolikt</P> <P class="p44 ft8">106</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">betydelse för individens hela fortsatta yrkesliv i många fall. Att byta till ett karriäryrke senare i livet är inte självklart enkelt utan kräver både rätt utbildning och erfarenhet. Med perioder av frånvaro under delar av yrkeslivet blir erfarenheten direkt lidande. Om ny kompetens krävs för att byta yrkesbana krävs också utbildningsinsatser som är kostsamma för både familj och individ, vilket kan verka hindrande. Tidig sortering bör således verka i riktning mot att mäns försprång gentemot kvinnor ökar under hela yrkeslivet, ett försprång som inte har motiverats av någon initialt större kompetens utan bara är en följd av närvaro och fler utvecklingschanser.</P> <P class="p61 ft1">Kapitel fyra är en internationell utblick. Här finner vi stöd för att föräldraförsäkringens generositet har en självständig betydelse för arbetsmarknadens utseende. Mer generös föräldraförsäkring tycks generera högre sysselsättning bland kvinnor, vilket är en positiv effekt. Den påverkar, i bästa fall, inte lönefördelningen alls. Det finns emellertid studier som funnit att löneskillnaderna tenderar att öka med en generös och skevt fördelad föräldraförsäkring. Slutligen tycks länder med en generös föräldraförsäkring ha en mer könssegregerad arbetsmarknad. En förklaring kan vara att arbetsuppgifter som utförs i hemmet har institutionaliserats i länder med hög kvinnlig sysselsättningsgrad.</P> <P class="p151 ft1">I kapitel fem studerades sedan föräldrapenningens relation till lönesättningen. Löneskillnaderna är stora mellan män och kvinnor men de kan inte förklaras av direkt lönediskriminering, dvs. att män och kvinnor blir betalda olika lön för samma arbete. Däremot finns ett tydligt samband, arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och kvinnor arbetar inom lägre betalda yrken och de har sämre position i karriärstegen. Kvinnodominerade yrken har också flackare löneprofiler vilket är liktydigt med ett relativt lågt vidareutbildningsinnehåll i arbetet. Detta implicerar att kvinnor förlorar mindre än män på att vara frånvarande ifrån arbetet, och arbetsgivare förlorar också mindre på att kvinnor är hemma i stället för män. Om det är ett val ifrån kvinnornas sida eller en selektion ifrån arbetsgivarens sida är svårt att avgöra. Däremot bör det vara svårt att finna hållbara rationella argument för att kvinnor frivilligt väljer bort välbetalda arbetsuppgifter om det är möjligt att förena detta med familj. Kvinnor har också i allmänhet en högre utbildningsnivå än män vilket också talar för ett intresse att förbättra sin position på arbetsmarknaden. Sannolikt är därför</P> <P class="p449 ft8">107</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft2">anställningen betingad av vilka möjligheter de faktiskt ges på arbetsmarknaden.</P> <P class="p47 ft1">Vidare tycks det finnas ett negativt familjegap för kvinnor (att kvinnor med barn har lägre löner än kvinnor utan barn) i Sverige, men det är inte särskilt stort. Således har kvinnor redan från början en sämre löneposition på arbetsmarknaden oavsett om de skaffar barn eller inte. Det kan mycket väl tolkas som en internalisering från arbetsgivarens sida av att alla kvinnor förväntas vara frånvarande för vård av barn. Kvinnor som inte har för avsikt att bli förälder och i stället satsa på en karriär på arbetsmarknaden borde ha löner som mer motsvarade mäns om det inte var så att arbetsgivarnas långsiktiga riskbedömningar också var betydelsefulla i sammanhanget.</P> <P class="p42 ft1">Familjegapet för män är positivt, om mannen avstår ifrån att ta längre tids föräldraledighet. För män som väljer att vara föräldralediga finns däremot en klart markerad negativ effekt i deras löneutveckling. Det går inte att med säkerhet avgöra om det är mindre karriärorienterade män som stannar hemma, eller om det är en respons ifrån arbetsgivarens sida där män som tar föräldraledigt bedöms som en liknande riskgrupp som kvinnor. Med den senare tolkningen gäller emellertid att familjer som önskar att maximera sina tillgångar gör klokt i att inte bryta det könsmönster som gäller på arbetsmarknaden. Kvinnor som avstår ifrån föräldraledighet får inte högre löner, medan män som tar föräldraledigt får en sämre löneutveckling. Detta ger ett straff för familjens sammanlagda inkomstutveckling.</P> <P class="p251 ft1">Slutligen, i kapitel sex, studerade vi hur mäns uttag av föräldraledighet påverkas av familjens inkomster. En viktig slutsats är att en ökad inkomst för fadern leder till att han dels tar ut ledighet, dels tenderar att ta ut fler dagar. Taket i föräldrapenningen leder dock till att uttaget av pappaledighet avstannar. En minst lika viktig slutsats ifrån analysen är att fäder med låga inkomster tar ut föräldraledighet i mindre utsträckning. Att påverka denna grupp skulle kunna ge större effekter på det totala pappauttaget än att höja taket. Det finns en korrelation mellan föräldrarnas inkomster. Ju högre inkomst fadern har desto högre inkomst tenderar modern att ha, eller omvänt, i familjer där mannen har låg inkomst har ofta kvinnan detsamma. Kvinnor med låg inkomst (läs arbeten som ger mindre stimulans eller ger få utvecklingsvägar) har sannolikt få incitament att påverka mannen till att ta en större del av föräldraledigheten.</P> <P class="p450 ft8">108</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">Det finns också stöd för att införandet av pappamånaden ökade sannolikheten att en man tar föräldraledigt, och för fäder som tidigare tog ut mellan 1 och 30 dagar ökade även antalet uttagna dagar. Däremot tycks fäders antal uttagna dagar minska för de grupper som tidigare tog ut mer än en pappamånad. En ökad normbildning, t.ex. mot att fler månader öronmärktes för fadern skulle således kunna ha goda effekter på uttaget. Det är dock viktigt att betona att pappornas ökade uttag i samband med införandet av den första pappamånaden inte räckte för att kompensera den minskade tid som mamman tillåts ta ut. Införandet av pappamånaden minskade familjens sammanlagda uttagna tid under barnets första två levnadsår.</P> <P class="p39 ft1">En viktig slutsats vi drar ifrån analyserna i kapitlen är att en generös föräldraförsäkring leder till en högre kvinnlig sysselsättningsgrad. Detta är en grundläggande förutsättning för att på sikt nå en jämställd arbetsmarknad. En generös föräldraförsäkring har i andra sammanhang också visats ha en positiv effekt på födelsetalen. Det tycks emellertid inte finnas starka incitament i föräldraförsäkringens utformning som driver fram en jämnare fördelad arbetsmarknadsstruktur. Kvinnorna arbetar i andra yrken än män och de får inte bättre betalt. Traditionella familjemönster kvarstår och kvinnor fortsätter att ta huvudansvaret för hem och familj. Generösa föräldraförsäkringssystem gör det ekonomiskt möjligt för alla med barn att göra en längre tids uppehåll eller gå ner i arbetstid, men det är huvudsakligen kvinnor som utnyttjar möjligheten.</P> <P class="p25 ft1">För att komma tillrätta med detta krävs en annan utformning av föräldraförsäkringen. Den ska dels motivera kvinnor att ha en nära anknytning till arbetsmarknaden, dels ska den motverka de tendenser till sortering som förefaller finnas.</P> <P class="p451 ft20"><SPAN class="ft20">7.2</SPAN><SPAN class="ft21">Diskussion om en annorlunda utformad föräldraförsäkring</SPAN></P> <P class="p225 ft1">Vi ska avslutningsvis resonera kring några olika principer för att göra uttaget av föräldraledighet mer jämlikt. Vi vill betona att tankarna är principiella till sin natur och beskriver faktorer som vi tror är viktiga att beakta i denna process. Vi vill också betona att tankarna är författarnas egna och inte behöver avspegla finansdepartementets syn på frågan. Vår avsikt är att finna vägar att</P> <P class="p452 ft8">109</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">utforma en föräldraförsäkring som motiverar båda föräldrarna att ta ut lika stor del av föräldraledigheten, och med en tidsmässig struktur som liknar varandra. Vår bedömning är att insatser både kan och bör vidtas parallellt på familjesidan och arbetsgivarsidan. En slutlig utformning av föräldraförsäkringen måste utöver våra idéer också väga in faktorer som barnets bästa, budgetsituationen, effekterna på arbetsutbudet och andra politiska hänsyn som i dagsläget bedöms mer eller lika angelägna som frågan om en jämställd arbetsmarknad.</P> <P class="p222 ft4"><SPAN class="ft4">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Insatser på familjesidan</SPAN></P> <P class="p168 ft18">Höjning av taket</P> <P class="p169 ft1">En första åtgärd som många är överens om ger effekt på pappors föräldraledighetsuttag är att höja taket i föräldrapenningen. Taket begränsar familjens möjligheter att dela uttaget om endera föräldern tjänar över taket. Det är således en restriktion som motverkar strävan efter att öka fäders föräldraledighetsuttag, om pappan tjänar över taket. En höjning skulle också öka pappors uttag, vilket våra resultat visar, men det skulle också öka uttaget för de mammor som tjänar över taket.</P> <P class="p28 ft1">Sannolikheten att ta föräldraledigt är emellertid högre bland höginkomsttagarfäder än bland låginkomsttagarfäder. Det finns många fäder som tjänar under taket som ändå inte tar föräldraledigt. En höjning av taket är således inte tillräcklig som isolerad insats, även om det är en förutsättning för att öka vissa fäders uttag.</P> <P class="p392 ft1">En ytterligare kompletterande insats som potentiellt skulle kunna bidra till ett ökat manligt föräldraledighetsuttag är en individualisering av föräldrapenningen. Andelen pappor som tar ledigt ökade då första pappamånaden infördes, och det kan då vara intressant att undersöka dess potential.</P> <P class="p326 ft18">Individualiserad föräldraförsäkring</P> <P class="p169 ft1">Fäder tar sällan ut långa sammanhängande perioder som på ett avgörande sätt kan tänkas påverka arbetsgivarens sorteringsbeteende. Det är i ljuset av detta intressant att resonera kring effekterna av en individualisering av föräldraförsäkringen. Med individualisering</P> <P class="p180 ft8">110</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">menar vi att delar av föräldraledigheten viks åt endera föräldern, en tid som inte kan överlåtas och som förloras om den inte används. I dag är denna tid två månader för respektive förälder. Individualiseringen kan skärpas antingen genom att utöka föräldraledigheten, och göra varje ytterligare månad individualiserad eller att omfördela individualiseringen av redan befintlig tid.</P> <P class="p36 ft1">En utökning av föräldraledigheten genom att tilldela familjerna enstaka månader som är individuella kommer utifrån resultaten som redovisats i bilagan sannolikt få små effekter på jämställdheten. Pappor tenderar att ta ut en större del, relativt mamman, då barnet är äldre och därtill under begränsade perioder. Det är därför troligt att pappan inledningsvis väljer att lägga extra ”pappamånader” i samband med semester, något som också kan göras utspritt under flera år. Det är svårt att föreställa sig att detta skulle leda till att könsmönstret på arbetsmarknaden bryts. Barnet får mer tid med sina föräldrar, men det är en osäker reform för att påverka jämställdheten på arbetsmarknaden. Vi förställer oss därför att en reform som ökar jämställdheten i stället bör sträva efter att få mannens uttag att mer likna kvinnans, dvs. frånvaro under längre och i tiden koncentrerade perioder. En omfattande utbyggnad av föräldraledigheten där antalet individuella månader blir lika för båda föräldrarna, utan omfördelning av befintliga dagar, är en väg att gå. En sådan utbyggnad är emellertid kostsam, under förutsättning att papporna faktiskt tar ut sina dagar (vi återkommer till denna centrala frågeställning).</P> <P class="p25 ft1">Att omfördela individualiseringen av redan befintlig tid i föräldraförsäkringen är ett mindre kostsamt alternativ. Det kan naturligtvis kombineras med en utbyggnad av föräldraledigheten. Med målet att dela lika på ledigheten har detta direkt koppling till en mer jämställd arbetsmarknad. Fördelningen kan göras på många sätt. I stället för två månader som är individuella, och elva månader som kan överlåtas till den andra föräldern kan fördelningen exempelvis ändras till fyra individuella månader och fem som får överlåtas. Eller att antalet månader delades rakt av utan möjlighet till överlåtelse. Antalet månader kan också ökas med exempelvis två samtidigt som sex månader görs individuella. Vald fördelning är en pragmatisk övervägning av vad som är politiskt möjligt och hur man faktiskt kan tänkas nå ett så jämnt och likartat uttagsmönster som möjligt.</P> <P class="p61 ft2">En fråga som direkt inställer sig är i vilken utsträckning som familjen kommer att utnyttja alla dagar. Om fadern av någon</P> <P class="p453 ft8">111</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">anledning värderar barnets hemmavaro lägre än kvinnan, och inte övertalas att ta ut sina dagar, kan en individualisering medföra att barnet får vara hemma en kortare tid med sina föräldrar. Med stöd i effekterna från den första pappamånadens införande är denna risk en realitet. Den föräldraledighetstid som tagits ut för barnet under dess första två levnadsår minskade. Eventuellt finns också en risk att modern i större utsträckning väljer att avstå ifrån arbete i stället vilket kommer att minska kvinnors sysselsättningsgrad. Denna risk måste undvikas om en individualiserad föräldraförsäkring inte i stället ska leda till ökad ojämlikhet på arbetsmarknaden. Möjligtvis kan man tro att med en fast förankring på arbetsmarknaden är denna risk mindre i dag än för 30 år sedan då den kvinnliga sysselsättningsgraden var betydligt lägre. Att avstå ifrån arbete skulle också medföra stora ekonomiska bortfall för familjen, inkomstbortfall som sannolikt är större än den löneutvecklingsförlust som mannen riskerar med att vara hemma.</P> <P class="p454 ft1">För att minska risken för att en ökad individualisering leder till att föräldrar avstår ifrån delar av föräldraledigheten, kan reformen kompletteras med ekonomiska incitament av olika slag. En fullständig individualisering, där dagar inte får överlåtas, kan i stället mildras till att föräldrarna ges differentierade ersättningsnivåer beroende på vems tid föräldern utnyttjar. Anta, som ett tankeexempel, att vardera föräldern tilldelades sex månaders föräldraledighet med full kompensation för lönebortfallet. Vid överlåtelse reducerades ersättningen, antingen med en konstant andel, eller genom att trappa av ersättningen med längden på överlåten tid. Med en differentierad ersättning skulle incitamenten öka för familjen att dela på ledigheten. Ju större avtrappning desto mindre blir incitamenten att överlåta tiden. En helt individualiserad föräldraförsäkring vore samma sak som en fullständig och omedelbar avtrappning.</P> <P class="p251 ft1">Med syfte att få kvinnor att återvända tidigare till arbete, och att män tar vid, skulle ett ytterligare alternativ vara att premiera återgången till arbete genom någon form av bonus. Ju tidigare kvinnan återvänder till arbete, givet en minsta fastställd frånvarotid, desto större bonus. Den minsta tiden kan anges som ett specificerat antal månader efter barnets födelse. Ytterligare bonus skulle kunna ges om mannen tar vid. Med en tillräckligt stor bonus skulle det ge starka incitament för familjen att fördela föräldrapenningen utifrån utformningen av bonussystemet. Det finns arbetsgivare som har system av denna typ för sina anställda,</P> <P class="p170 ft8">112</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">och det är möjligt att bonusen primärt är ett arbetsgivarintresse. Om det å andra sidan finns mycket olika kostnader för frånvaro bland olika arbetsgivare är det inte självklart att arbetsgivare själva kommer att initiera denna modell i någon större skala. Sannolikt görs det på arbetsplatser som är i särskilt stort behov av att få sina anställda att återvända snabbt från föräldraledigheten. Det är inte heller säkert att arbetsgivarens tidshorisonter är förenliga med vad som vore önskvärt på en jämställd arbetsmarknad. Kostnaderna för en sådan reform behöver inte nödvändigtvis bli högre än dagens föräldrapenningssystem. Ersättningsgraden kan vara lägre än dagens 80 procent och bonusen sedan kompensera upp till 80 procent om den tas ut med sitt högsta belopp. I annat fall kan en ökad kostnad vägas mot de fördelar som en jämnare fördelning av föräldraledigheten kan ge för jämställdheten på arbetsmarknaden.</P> <P class="p455 ft18">Överlåta föräldrapenningen</P> <P class="p51 ft1">Det finns andra typer av reformer som skulle kunna bidra till att stärka enskilda kvinnors position på arbetsmarknaden, givet att man vill komma ifrån risken att alla kvinnor bedöms som lika riskfyllda för arbetsgivaren. Det handlar då om att underlätta för kvinnor att tidigt återvända till arbetsmarknaden.</P> <P class="p2 ft1">Det är i dag tillåtet att anhörig, annan än föräldrarna, är hemma för vård av sjukt barn. Personen får då ersättning motsvarande sin sjukpenninggrundande inkomst. En möjlig reform vore att även föräldrapenningen gjordes överlåtbar till anhörig eller kanske även till en person som föräldrarna fick välja fritt. Detta skulle ge en alternativ vårdform och göra det möjligt för föräldrarna att återgå tidigare till arbete. Begränsningen att denna person får ersättning motsvarande sin sjukpenninggrundande inkomst skulle också kunna hävas. Genom att ge personen rätt till delar av eller hela moderns eller faders föräldrapenning skulle detta ge ett nytillskott till arbetskraften, och i princip också öppna upp för en ny typ av arbetsmarknad. Det finns naturligtvis här, liksom i alla tidigare nämnda reformidéer, många ytterligare frågor som måste hanteras, exempelvis hur lönekostnadspålägg ska hanteras, hur sjukpenning betalas, huruvida den överlåtna föräldrapenningen är pensionsgrundande, m.m. Det är emellertid inte vår avsikt att uttömmande analysera reformernas implementering här. Nära</P> <P class="p456 ft8">113</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB336112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft2">relaterat till detta är att åter öppna daghem för barn som inte fyllt ett år.</P> <P class="p47 ft1">Invändningar, som exempelvis värdet i att föräldrarna tar hand om sina barn, måste vägas mot fördelarna i form av en tidigare kvinnlig återgång till arbetsmarknaden. Att öppna daghem för spädbarn eller att möjliggöra andra typer av vårdformer skulle emellertid inte verka i riktning mot en ökning av mäns föräldraledighetsuttag. Effekten på mäns uttag skulle sannolikt i stället vara negativ. Att en sådan reform skulle medföra att män och kvinnor generellt bedöms som likvärdiga på arbetsmarknaden är således inte att vänta och inte heller att könssegregeringen skulle påverkas i nämnvärd grad. Sannolikt förblir det kvinnor som vårdar barnen.</P> <P class="p457 ft18">Samtidig ledighet</P> <P class="p171 ft1">Slutligen ska vi bara nämna en radikal, men kostsam, reform som drar konsekvensen att föräldrarna måste vara frånvarande med lika sannolikhet till sin spets. Reformen ger föräldrarna rätt till samtidig ledighet under större eller mindre del av barnets första levnadsår. Genom att ge tillräckligt starka incitament till familjen kan det vara lockande att vara ledig under exempelvis barnets första halvår för att därefter dela på resten av tiden. Fördelen med en sådan reform vore att arbetsgivare drabbades lika, oberoende av vilken förälder de anställt. Samhällsekonomiskt skulle emellertid produktionen drabbas dubbelt, genom båda föräldrarnas frånvaro.</P> <P class="p458 ft4"><SPAN class="ft4">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft82">Insatser på arbetsgivarsidan</SPAN></P> <P class="p33 ft1">Det finns i dag arbetsgivare som kan vinna på att anställa män framför kvinnor i fertil ålder. En förutsättning är att arbetsuppgifterna kräver en stor del av närvaro och att kunskapen som personen besitter är svår att ersätta. Att sortera arbetskraften efter kön är möjligt så länge som kvinnor tar ut huvuddelen av föräldraledigheten. Med en jämn fördelning vore frånvaron i stort sett lika mellan män och kvinnor.<SPAN class="ft22">37 </SPAN>För att locka män att ta en större del av ledigheten måste man också förmå arbetsgivaren att</P> <P class="p459 ft54"><SPAN class="ft53">37 </SPAN>Sjukfrånvaron är högre för kvinnor än för män, men den kan ofta kopplas till att kvinnor är överrepresenterade inom vissa yrken som ger högre risk för sjukdom.</P> <P class="p329 ft8">114</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB336113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">finna den utvecklingen naturlig. En <NOBR>”win-win”-situation</NOBR> måste eftersträvas. På kort sikt föreställer vi oss att insatser på arbetsgivarsidan i stor utsträckning handlar om att utjämna de kostnader som är förenade med olika typer av arbetskrafts frånvaro.</P> <P class="p236 ft1">På längre sikt måste emellertid arbetsgivaren anpassa sin arbetsorganisation så att de faktiska kostnader som uppstår vid längre tiders frånvaro minskar. Arbetsgivare på manligt dominerade arbetsplatser ska förvänta sig att mannen är borta ett halvår (hälften av den tid kvinnan är borta nu). Arbetsgivare på kvinnligt dominerade arbetsplatser ska i stället förvänta sig att kvinnan bara är borta hälften av den tid som är vanlig i dag. Arbetsgivare som sorterat efter kön måste då byta strategi, och göra sina arbetsplatser mer anpassade till ett jämställt samhälle.</P> <P class="p460 ft18">Kompensation för ökade kostnader</P> <P class="p60 ft1">Föräldrar får kompensation för sin frånvaro från arbetsplatsen vid föräldraledighet. Detta ger föräldrarna incitament att faktiskt ta ledigt. Arbetsgivare har inte motsvarande incitament att uppmuntra föräldraledighet, frånvaron får i normalfallet snarast ses som en belastning för arbetsgivaren. En reform som direkt angriper denna asymmetriska behandling av arbetsgivare och arbetstagare vore förekomsten av en föräldrapenning för arbetsgivare.</P> <P class="p36 ft1">I de fall frånvaron medför extra kostnader, särskilt i form av vinstbortfall, kan arbetsgivaren ges en rätt till kompensation för att vara indifferent mellan en anställd persons frånvaro och närvaro i samband med barns födelse. Att utforma en sådan kompensation som direkt avspeglar arbetsgivarens kostnader är förenat med avsevärda svårigheter. Principen är emellertid att arbetsgivaren under viss tid ska kompenseras för det vinstbortfall som följer av att en arbetstagare är föräldraledig. Detta vinstbortfall kommer att variera beroende på dels betydelsen av individens arbete för arbetsgivarens produktion, dels kostnaderna för att rekrytera en vikarie. En enkel, men inte heltäckande, lösning är att koppla ersättningen till individens lön.<SPAN class="ft22">38 </SPAN>Då arbetsgivaren finner en ersättare bör ”kompensationen” förfalla.</P> <P class="p461 ft54"><SPAN class="ft53">38 </SPAN>Hur stor del av lönen som ska kompenseras är en fråga av viss komplexitet. Det produktionsbortfall som uppstår till följd av olika individers frånvaro kan variera högst väsentligt. Med olika vinstbortfall skulle en given andel ge vissa arbetsgivare en</P> <P class="p462 ft8">115</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB336114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p231 ft1">Eftersom det också är angeläget att arbetsgivarna och familjen ges incitament som är förenliga med varandra bör kompensationen till arbetsgivaren kopplas till den tidsmässiga incitamentsstruktur som ges individerna. Om en individualisering av föräldraledigheten uppmuntrar frånvaroperioder i sexmånadersintervall bör arbetsgivarens kompensation också sträcka sig över sex månader. Utan denna koppling finns risken att andra typer av intressekonflikter uppstår mellan familjens och arbetsgivarens önskemål.</P> <P class="p241 ft1">En reformidé av detta slag kräver naturligtvis ytterligare beredning innan den slutgiltigt kan värderas. Det återstår exempelvis att överväga om det minskar vissa arbetsgivares intresse att nyrekrytera till lediga positioner, vilket skulle tendera att minska den aggregerade sysselsättningen. Det är heller inte självklart att arbetsgivare skulle bedöma kompensationen som tillräckligt incitament för att sortera arbetskraften annorlunda i rekryteringsprocessen. Som princip får man emellertid se det som en tydlig markering från samhällets sida att ett jämnt uttag är prioriterat, att man är medveten om arbetsgivarens situation och att man är villig att även kompensera arbetsgivaren för ett nå samhälleligt eftersträvat resultat. Om män känner en stark lojalitet med att arbetet på arbetsplatsen inte ska bli lidande som följd av deras agerande skulle en dylik föräldrapenning händelsevis också kunna förstärka deras motiv att faktiskt ta föräldraledigt. De kan alltid argumentera att arbetsgivaren faktiskt blir kompenserad för deras frånvaro.</P> <P class="p450 ft18">Att anpassa arbetsorganisationen</P> <P class="p171 ft1">Relaterat till diskussionen om att tillåta individerna att överlåta föräldrapenningen eller att öppna daghem för spädbarn är att arbetsgivaren ges incitament att anpassa arbetssituationen till föräldrars behov. Stimulanser till start av företagsdagis är ett alternativ som kan framföras. Kanske kan man till och med överväga att göra arbetsgivare skyldiga att erbjuda föräldrar daghemsplats under barnets första år, för att på så vis underlätta för</P> <P class="p73 ft30">kostnadsfördel, särskilt de med låga vinstbortfall och en pool av vikarier. Att finna en princip med differentierad ersättning är emellertid komplicerat och en fastslagen andel kan vara den mest framkomliga vägen. Bilagan har inte för avsikt att ange någon optimal ersättningsnivå, en gissning är emellertid att en rimlig andel förmodligen ligger betydligt närmare 10 procent av lönen, än säg 50 procent.</P> <P class="p367 ft8">116</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft1">föräldrar som vill arbeta att göra det. Liksom i den tidigare diskussionen är det emellertid osäkert om detta faktiskt skulle påverka föräldrarnas fördelning av föräldraledighen och det skulle möjligtvis implicera att arbetsgivaren fick större intresse att ställa krav på hur föräldrarna faktiskt fördelar sin ledighet. En sådan utveckling är inte självklart önskvärd.</P> <P class="p36 ft1">Russel m.fl. (2000) redovisar andra idéer från utländska företag/organisationer, där man ifrågasätter idén att familjeangelägenheter inte är en arbetsgivarangelägenhet. Exempel på insatser som vidtagits på arbetsgivarnivå är särskilda föräldraprogram för anställda och deras partner, en föräldrakonsulttjänst, och arbetefamiljkonsulttjänster för arbetsledare. Detta skulle tydligare uppmärksamma att även den andra föräldern ofta har en arbetsgivare som måste anpassa sin arbetsorganisation i samband med föräldraledigheten och öka arbetsgivares förståelse för att föräldrarna har ett delat ansvar.</P> <P class="p151 ft1">Kritiska faktorer för en föräldraanpassad arbetsorganisation inkluderar en beredskap av personer inom verksamheten som kan fylla in vid frånvaro, dvs. att arbetsgivaren organiserar arbetet i en mer flexibel och lagbaserad arbetsorganisation. Detta kan åstadkommas genom att anställda utbildas att kunna utföra delar av varandras arbetsuppgifter, jobbrotation, en horisontell organisationsstruktur, självständiga arbetslag, jobbautonomi, att arbetsinsatsen bedöms utifrån resultat i stället för närvaro, och alternativa karriärvägar ordnas för specialister och arbetsledare (Russel m.fl. 2000). Jämfört med att anställa personer med specialkompetens som ofta arbetar övertid, blir sannolikt detta mer resurskrävande i form av planering och framförhållning. Företag med en mycket slimmad organisation blir emellertid mer sårbara för alla typer av frånvaro, exempelvis att personer slutar eller bränner ut sig. Med brist på kvalificerad personal blir detta problem också mer accentuerat. På sikt kanske därför en ökad flexibilitet i arbetsorganisationen är en mer lönsam strategi, som också underlättar för båda föräldrarna att vara föräldralediga utan att arbetsgivaren påverkas särskilt negativt.</P> <P class="p463 ft20"><SPAN class="ft20">7.3</SPAN><SPAN class="ft21">Avrundning</SPAN></P> <P class="p93 ft1">Vi har endast berört reformer inom föräldraförsäkringen kortfattat. De har huvudsakligen haft egenskapen att de dels ska öka familjens</P> <P class="p464 ft8">117</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft1">incitament att dela ledigheten lika, dels att arbetsgivarnas ekonomiska intresse av att sortera män och kvinnor in i olika typer av arbetsmarknader ska minska. En konkret utformning av förslagen återstår. Många ytterligare, mer innovativa lösningar finns sannolikt att finna därtill. Vi bedömer det som angeläget att närmare se över möjligheterna för en reformering av föräldraförsäkringen, somsyftar till att nå en jämställd arbetsmarknad. Det är också vår uppfattning att sådana reformförslag måste vara utformade utifrån principen att de ska neutralisera arbetsgivares sorteringsbeteenden gällande kön.</P> <P class="p42 ft1">Utvecklingen på arbetsmarknaden är också en dynamisk process, som är långsam. Reformer av ovan angivet slag genererar inte en vare sig jämn fördelning av föräldrapenningen eller en jämlik arbetsmarknad över en natt. Personer har den utbildning de har i dag och det är bara individer som väljer väg på arbetsmarknaden i dag och i framtiden som särskilt kan komma ifråga för ett förändrat rekryteringsbeteende. Individer med nya värderingar kommer att befinna sig sida vid sida med dem som redan gjort sina yrkesval under ytterligare många år. Arbetsgivare kommer också sannolikt att behålla sina förutfattade meningar om det inte sker en tydlig omsvängning i föräldrarnas beteende.</P> <P class="p183 ft1">Det finns även osäkerheter i hur en individualiserad föräldraförsäkring faktiskt kommer att slå. Illa utformade förslag kan medföra risken att mäns uttag förblir oförändrat men med effekten att barnen får kortare tid hemma med sina föräldrar eller att kvinnor minskar sitt arbetsmarknadsdeltagande. Konsekvenser av detta slag måste övervägas innan reformer genomförs.</P> <P class="p28 ft1">Feministiska debattörer poängterar därtill ofta att sorteringen av män och kvinnor inte heller är av ekonomisk art, även om sådana argument kan framföras för att förklara en sortering. Det finns således ytterligare faktorer som återstår att hantera, och som skulle kunna föras fram som ytterligare sorteringsgrunder. Det gäller exempelvis den ökade sjukskrivningsrisken tiden före förlossning, att kvinnor i större utsträckning kan behöva omplacering om arbetsuppgifterna blir för tunga i samband med graviditet, m.m. Vi har inte berört dessa i bilagan.</P> <P class="p241 ft1">Vi vill också poängtera att det på en jämställd arbetsmarknad inte finns något självändamål i att alla föräldrar tar halva tiden var, och att ha en individualiserad föräldraförsäkring. Ur sorteringssynpunkt är poängen att arbetsgivaren inte utifrån ett allmänt beteende ska förvänta sig att kvinnor oftare är hemma än</P> <P class="p326 ft8">118</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td204"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td205"><SPAN class="p8 ft13">Sammanfattning och diskussion</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft1">män. Men en sådan situation kräver att sannolikheten att kvinnan avstår från längre perioder av föräldraledighet är lika stor som för mannen. Av praktiska skäl kommer emellertid en majoritet kvinnor att ta ut föräldraledighet i samband med förlossning och amning, så länge som möjligheten finns. I annat fall kommer de att minska sin arbetsinsats på annat sätt, vilket sker i andra länder. Samma praktiskt bindande skäl finns inte för fadern. För att situationen då ska kunna bli neutral i sorteringshänseende måste män i ett inledningsskede förmås ta ledigt under lika lång tid som kvinnan för att fördelningen ska kunna bli jämn. Att den sådan utveckling är under framväxt kan inte spåras på dagens arbetsmarknad. Som vi har visat sorterar arbetsgivare efter kön, kvinnor får andra typer av arbetsuppgifter med lägre lön. Män straffas med en långsammare löneutveckling om de tar föräldraledigt, vilket bör minska deras vilja att ta längre ledighet, och kvinnor ges inte tillträde till karriäryrken så länge som inte männens föräldraledighet ökar. En klokt utformad individualisering av föräldraförsäkringen skulle kunna ge de incitament som krävs för att bryta denna låsning.</P> <P class="p465 ft8">119</P> </DIV> <DIV id="page_118"> </DIV> <DIV id="page_119"> <P class="p0 ft0">Referenser</P> <P class="p466 ft2">AFL (2002), ”Lagen om allmän försäkring och andra författningar”, Riksförsäkringsverket.</P> <P class="p467 ft1">Albrecht, J.W., Edin, <NOBR>P-A,</NOBR> Sundström, M. och Vroman, S.B. (1999), “Career Interruptions and Subsequent Earnings: A Re- examination Using Swedish Data”, <SPAN class="ft18">Journal of Human Resources</SPAN>, Spring 1999, V 43.</P> <P class="p467 ft1">Albrecht, J., Björklund, A. och Vroman, S. (2001), ”Is There a Glass Ceiling in Sweden?”, <SPAN class="ft18">Journal of Labor Economics</SPAN>, Volume 21, Number 1, January 2003.</P> <P class="p468 ft2">Altonji, J.G. och Blank, R.M. (1999), “Race and Gender in the Labor Market”, Ashenfelter, O.C. och D. Card (Red.):</P> <P class="p469 ft1"><SPAN class="ft18">Handbook of Labor Economics</SPAN>, Volume 3C, <NOBR>North-Holland,</NOBR> 1998.</P> <P class="p470 ft1">Anker, R. (1998), “Gender and Jobs, Sex Segregation in the World”, International Labour Office (ILO), Geneva, 1998.</P> <P class="p470 ft2">Becker, G.S. (1965), ”A Theory of the Allocation of Time”, <SPAN class="ft117">The Economic Journal</SPAN>, 75, pp. <NOBR>493–517.</NOBR></P> <P class="p467 ft18"><SPAN class="ft1">Bekkengen, L. (2002), </SPAN>Man Får Välja – om föräldrarskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv<SPAN class="ft1">, Liber Ekonomi 2002.</SPAN></P> <P class="p467 ft18"><SPAN class="ft1">Bergqvist, C. (2001), </SPAN>Jämställdhetspolitiska Idéer och Strategier<SPAN class="ft1">, </SPAN>Arbetsmarknad & Arbetsliv<SPAN class="ft1">, årg 7, Nr. 1.</SPAN></P> <P class="p471 ft1">Björklund, A. Edin, <NOBR>P-A.,</NOBR> Holmlund, B. och Wadensjö, E. (1996),</P> <P class="p472 ft18">Arbetsmarknaden<SPAN class="ft1">, SNS Förlag.</SPAN></P> <P class="p470 ft1">Björklund, A. Aronsson, T. Edlund, L. Palme, M. (2001), <SPAN class="ft18">Kris i Befolkningsfrågan?</SPAN>, Välfärdspolitiska Rådets rapport 2001, SNS Förlag.</P> <P class="p473 ft1">Blau, F.D. och Ferber, M.A. (1992), <SPAN class="ft18">The Economics of Women, Men and Work</SPAN>, Englewood Cliffs, NJ, <NOBR>Prentice-Hall.</NOBR></P> <P class="p468 ft1">Edin, <NOBR>P-A</NOBR> and Fredriksson, P (2002), "LINDA - Longitudinal INdividual DAta for Sweden", Working Paper 2000:19, Department of Economics, Uppsala University.</P> <P class="p474 ft8">121</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft1">Edin, <NOBR>P-A</NOBR> och Lagerström, J. (2002), Blind Dates: Quasi- Experimental Evidence on Discrimination, ej publicerat PM, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.</P> <P class="p476 ft2">Edin, <NOBR>P-A.</NOBR> och Richardson, K. (1999), ”Swimming with the Tide: Solidarity Wage Policy and the Gender Earnings Gap”,</P> <P class="p477 ft18">Scandinavian Journal of Economics.</P> <P class="p478 ft1">Evertsson, M. (2002), ”Formal <NOBR>On-the-Job</NOBR> Training: A Gender– Typed Experience and Wage Related Advantage?”, manuskript, Swedish Institute for Social Research (SOFI), papper presenterad vid Southern Sociological Society, Konferens, USA, april 2002.</P> <P class="p479 ft1">Förenta Nationerna (2000), The World's Women 2000: <SPAN class="ft18">Trends and Statistics</SPAN>, United Nations Publications.</P> <P class="p478 ft1">Gustafsson, S., Kenjo, E. och Wetzels, C. (2002), ”The role of education on postponement of maternity in Britain, Germany, the Netherlands and Sweden” I Ruspini, E. och Angela D. (Red): <SPAN class="ft18">The Gender Dimension of Social Change </SPAN>Bristol: The Policy Press, pp. <NOBR>55–79.</NOBR></P> <P class="p480 ft1">Haas, L. (1992), Equal Parenthood and Social Policy: A Study of Parental Leave in Sweden. Albany, NY: State University of New York Press, 1992.</P> <P class="p481 ft66">Haas L. Hwang, P. (2000), Programs and Policies Promoting Women’s Economic Equality and Men’s Sharing of Child Care in Sweden, i Haas L. P. Hwang och G. Russell (Red): <SPAN class="ft119">Organizational Change & Gender Equity – International Perspectives on Fathers and Mothers at the Workplace</SPAN>, Sage Publications, 2000.</P> <P class="p481 ft1">Hansen, N.M. (1997), ”The Scandinavian Welfare Model: The Impact of the Public Sector on Gender Equality”, <SPAN class="ft18">Employment & Society</SPAN>, Vol 11, No. 1, March, pp. <NOBR>83–97.</NOBR></P> <P class="p482 ft1">Hansen, J. och Wahlberg, R. (2001), ”Occupational Gender Composition and Wages in Sweden”, i Wahlberg, R. <SPAN class="ft18">Essays on Discrimination, Welfare and Labor Supply</SPAN>, Economic Studies, Department of Economics, School of Economics and Commercial Law, Göteborg University, 118.</P> <P class="p476 ft1">Hultin, M. (2001), ”Consider her Adversity – Four Essays on Gender Inequality in the Labour Market”, Swedish Institute for Social Research/47, Department of Sociology, Stockholm University.</P> <P class="p483 ft2">Hörnqvist, M. (1997), ”Familjeliv och Arbetsmarknad för Män och Kvinnor”, i Ahrne, G. & Persson, I. (Red.): <SPAN class="ft117">Familj, makt och jämställdhet</SPAN>, SOU 1997:138, Fritzes, Stockholm.</P> <P class="p44 ft8">122</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td206"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td190"><SPAN class="p8 ft13">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft1">Johansson, M. Katz, K. och Nyman H. (2001), ”Wage differentials and gender discrimination – changes i Sweden <NOBR>1981–1998,</NOBR> Working Paper 2001:15, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs Universitet.</P> <P class="p468 ft1">Jonsson, J. (1997), ”Hur Ska Vi Förklara Könsskillnader i Utbildningsval” i Person I. & Wadensjö E. (Red.): <SPAN class="ft18">Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden</SPAN>, SOU 1997:137, Fritzes, Stockholm.</P> <P class="p468 ft1">Jonung, C. (1997), ”Yrkessegregeringen Mellan Kvinnor och Män” i Person, I. & Wadensjö, E. (Red.): <SPAN class="ft18">Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden</SPAN>, SOU 1997:137, Fritzes, Stockholm.</P> <P class="p468 ft2">JämO, (2000), “Löneutfyllnad vid föräldraledighet”. Jämställdhetsombudsmannen, april 2000.</P> <P class="p467 ft1">le Grand, C. (1993), Karriär- och utvecklingsmöjligheter på de interna arbetsmarknaderna, i le Grand C. Szulkin, R. och Tåhlin, M. (Red.): <SPAN class="ft18">Sveriges arbetsplatser – Organisation, personalutveckling, styrning</SPAN>, SNS Förlag.</P> <P class="p467 ft1">Meyerson, E.M och Petersen, T. (1997), <SPAN class="ft71">“</SPAN>Lika lön för lika arbete”, i Persson I. och Wadensjö E. (Red): <SPAN class="ft18">Kvinnors och mäns löner – varför så olika?</SPAN>, SOU 1997:136.</P> <P class="p485 ft1">Mincer, J. och Ofek, H. (1982), “Interrupted Work Careers: Depreciation and Restoration of Human Capital”, <SPAN class="ft18">Journal of Human Resources</SPAN>, XVII.</P> <P class="p473 ft66">Nermo, M. (1999), “Structured by Gender – Patters of Sex Segregation in the Swedish Laour Market, Historical and Crossnational Comparison”, Swedish Institute for Social Research/41, Departmement of Sociology, Stockholm University.</P> <P class="p486 ft1">Näsman, E. (1992), ”Parental leave in Sweden – a workplace issue? Stockholm research reports in demography, No. 73, Stockholms Universitet, Demografiska avdelningen.</P> <P class="p468 ft1">Oaxaca, R. (1973), <NOBR>”Male-Female</NOBR> Wage Differentials in Urban Labor Markets”, International Economic Review, Vol. 14, No 3, sid. <NOBR>693–709.</NOBR></P> <P class="p467 ft66">OECD (1995), <NOBR>“Long-term</NOBR> Leave for Parents in OECD Countries”, OECD Employment Outlook 1995.</P> <P class="p468 ft1">OECD (2002), “Women at Work”, OECD Employment Outlook 2002.</P> <P class="p487 ft8">123</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p8 ft9">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p8 ft9">Bilaga 12 till LU 2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft1">Polachek, S. (1981), “Occupational <NOBR>Self-selection:</NOBR> A Human Capital Approach to Sex Differences in Occupational Structure”, <SPAN class="ft18">Review of Economics and Statistics</SPAN>, Vol. 63, pp. 60– 69.</P> <P class="p489 ft1">Polachek, S. and Siebert, W.S. (1993), “<SPAN class="ft18">The Economics of Earnings</SPAN>,” Cambridge University Press.</P> <P class="p478 ft2">Regeringens proposition (1973:47), Om förbättrade familjeförmåner inom den allmänna försäkringen m.m.</P> <P class="p490 ft1">RFV (1994), ”Socialförsäkringsfakta 1994, Riksförsäkringsverket.</P> <P class="p478 ft66">RFV (2002a), ”Brinnande Dagar – En Studie om Föräldrapenningdagar som Inte Tas Ut”, RFV Analyserar 2002:12, Riksförsäkringsverket.</P> <P class="p491 ft1">RFV (2002b); ”Spelade Pappamånaden Någon Roll? – Pappornas Uttag av Föräldrapenning”, RFV Analyserar 2002:14, Riksförsäkringsverket.</P> <P class="p476 ft1">Rosholm, M. och Smith, N. (1996), “The Danish Gender Wage Gap in the 1980s: A Panel Data Study”, <SPAN class="ft18">Oxford Economic Papers</SPAN>, 48, pp. <NOBR>254–317.</NOBR></P> <P class="p481 ft1">Ruhm, C.J. (1998), ”The Economic Consequences of Paternal Leave Madates: Lesson from Europe”, <SPAN class="ft18">The Quartely Journal of Economics, </SPAN>1998, pp. <NOBR>285–317.</NOBR></P> <P class="p481 ft1">Rubery, J. och Fagan, C. (1993), ”Occupational Segregation of Women and Men in the European Community”, i Social Europé, Supplement, No.3, Luxembourg.</P> <P class="p482 ft1">Russel, G, Haas, L. och Hwang, P. (2000), Conclusion, i Haas L. Hwang, P. och Russell, G. (Red): <SPAN class="ft18">Organizational Change & Gender Equity – International Perspecyives on Fathers and Mothers at the Workplace</SPAN>, Sage Publications, 2000.</P> <P class="p476 ft1">Rydenstam, K. (2002), “Tidsanvändningsundersökningen”, Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se/statistik.</P> <P class="p481 ft1">Rönsen, M. och Sundström, M. (1996), ”Maternal Employment in Scandinavia: A Comparison of the <NOBR>After-birth</NOBR> Employment Activity of Norwegian and Swedish Women”, <SPAN class="ft18">Journal of Population Economics</SPAN>, Vol. 9, pp. <NOBR>267–285.</NOBR></P> <P class="p492 ft1">SCB (2001a), “Val av arbete”, Statistiska centralbyrån 2001.</P> <P class="p481 ft1">SCB (2001b), ”Lönestatistik, Årsbok 2000”, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska centralbyrån.</P> <P class="p478 ft1">SCB (2001c), Befolkningens utbildning, <NOBR>2001-01-01,</NOBR> Statistiska meddelande, UF 37 SM 0101, Statistiska centralbyrån.</P> <P class="p481 ft2">SCB (2002), ”På Tal om Kvinnor och Män, Lathund om Jämställdhet”, Statistiska centralbyrån.</P> <P class="p493 ft8">124</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <P class="p0 ft9">Bilaga 12 till LU 2003 Referenser</P> <P class="p494 ft1">Stoiber, S.A. (1990), “Family Leave Entitlements in Europe: Lessons for the United States”, <SPAN class="ft18">Compensation & Benefits Management, </SPAN>Vol. 6, No. 2.</P> <P class="p7 ft1">Sundström, M. (1991), “Hur påverkar föräldraledighet lönerna?”,</P> <P class="p472 ft18">Ekonomisk Debatt, <SPAN class="ft1">nr 3.</SPAN></P> <P class="p468 ft1">Sundström, M. Duvander, <NOBR>A-Z.</NOBR> E. (2002), "Gender Division of Childcare and the Sharing of Parental Leave Among New Parents in Sweden", <SPAN class="ft18">European Sociological Review</SPAN>, 18 (4), 433– 447.</P> <P class="p495 ft66">Thoursie, A. (1997), ”Kvinnors och Mäns Vägar Ut Ur Arbetslöshet – Likheter och Skillnader<SPAN class="ft2">” i Person, I. & Wadensjö, E. (Red.):</SPAN></P> <P class="p472 ft18">Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden,</P> <P class="p472 ft1">SOU 1997:137, Fritzes, Stockholm.</P> <P class="p467 ft1">Vogel, J. (2001), ”Uppskjutet Föräldraskap bland Europas Unga”, VälfärdsBulletinen 2001:3, SCB.</P> <P class="p468 ft2">Waldfogel, J. (1998), ”Understanding the ’Family Gap’ in Pay for Women with Children”, <SPAN class="ft117">Journal of Economic Perspectives</SPAN>, Vol 12, No 1, Winter 1998, s. <NOBR>137–156.</NOBR></P> <P class="p496 ft8">125</P> </DIV> <DIV id="page_124"> </DIV> <DIV id="page_125"> <P class="p497 ft0">Bilagor till Långtidsutredningen 2003</P> <P class="p498 ft120">Bilagorna kommer att publiceras under 2003. För närmare information, se: www.finans.regeringen.se/lu2003</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p80 ft1">Nr</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td207"><SPAN class="p8 ft1">Namn</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td208"><SPAN class="p8 ft1">Författare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td54"><SPAN class="p80 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td209"><SPAN class="p8 ft1">Sveriges ekonomi – utsikter</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td210"><SPAN class="p8 ft1">Martin Hill och Jonas Norlin,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">till 2020</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p80 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">Den demografiska</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p8 ft1">Jonas Norlin, Finans-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">utmaningen – en strategi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">departementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft1">för långsiktigt hållbara</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">offentliga finanser</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p80 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">Regional utveckling –</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p8 ft1">NUTEK och INREGIA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">utsikter till 2020</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td54"><SPAN class="p80 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td209"><SPAN class="p8 ft1">Migration och integration –</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td210"><SPAN class="p8 ft1">Annika Århammar,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft1">om framtidens arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p8 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">marknad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p80 ft1">5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">Kan vi räkna med de äldre?</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p8 ft1">Anders Bornefalk och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">Ola Gustafsson, Finans-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">departementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p80 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">Sveriges konkurrens-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p8 ft1">Patrik Gustavsson, FIEF</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft1">fördelar för export och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p8 ft1">och Ari Kokko,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">multinationell produktion</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">Handelshögskolan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td54"><SPAN class="p80 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td209"><SPAN class="p8 ft1">Alternativ finansiering av</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td210"><SPAN class="p8 ft1">Statskontoret</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">offentliga tjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p80 ft1">8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">Fördelningspolitikens mål</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td210"><SPAN class="p8 ft1">Jan Bröms, f.d. chefsekonom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft1">och medel</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p8 ft1">och Thomas Pettersson,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td54"><SPAN class="p80 ft1">9</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td209"><SPAN class="p8 ft1">Fördelning ur ett livscykel-</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td210"><SPAN class="p8 ft1">Thomas Pettersson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft1">perspektiv. Ekonomiska</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p8 ft1">och Tomas Pettersson,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">resurser genom livet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td210"><SPAN class="p8 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft8">127</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p0 ft9">Bilagor till Långtidsutredningen Bilaga 12 till LU 2003</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr8 td211"><SPAN class="p68 ft1">Nr</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td212"><SPAN class="p8 ft1">Namn</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td213"><SPAN class="p8 ft1">Författare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p68 ft1">10</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">Utbildningens fördelning –</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td214"><SPAN class="p8 ft1">Anneli Josefsson och Lena</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">en fråga om klass?</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td214"><SPAN class="p8 ft1">Unemo, Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td54"><SPAN class="p68 ft1">11</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td209"><SPAN class="p8 ft1">Fördelningseffekter av</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td214"><SPAN class="p8 ft1">Bengt Kriström m.fl., Sveriges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft1">miljöpolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td214"><SPAN class="p8 ft1">Lantbruksuniversitet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p68 ft1">12</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td209"><SPAN class="p8 ft1">En jämställd föräldraför-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td214"><SPAN class="p8 ft1">Fredrik Jansson, Elina</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p8 ft1">säkring?</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td214"><SPAN class="p8 ft1">Pylkkänen, Lizbeth Valck,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td209"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td214"><SPAN class="p8 ft1">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr52 td54"><SPAN class="p68 ft1">13</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td209"><SPAN class="p8 ft1">Tid och pengar – dela lika?</SPAN> </TD> <TD class="tr52 td214"><SPAN class="p8 ft1">Frida Widmalm, Finans-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td162"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td207"><SPAN class="p8 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td215"><SPAN class="p8 ft1">departementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p500 ft8">128</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GRB336 SOU_2003__36.pdf 588243 pdf En jämställd föräldraförsäkring? https://data.riksdagen.se/fil/E46CA9E6-1902-40D5-809C-25331046141C