<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2421010</hangar_id>
 <dok_id>GRB335d1</dok_id>
 <rm>2003</rm>
 <beteckning>35</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2003:35</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>35</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:23:00</systemdatum>
 <publicerad>2003-04-07 00:00:00</publicerad>
 <titel>För den jag är - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GRB335d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GRB335d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB335d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;height: 500px;}

#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:338px;height:500px;}
#page_3 #dimg1 #img1  {width:338px;height:500px;}




#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:283px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:154px;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:431px;height:154px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:508px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:68px;}
#page_42 #dimg1 #img1  {width:431px;height:68px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:169px;left:63px;z-index:-1;width:430px;height:105px;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:430px;height:105px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:317px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:354px;}
#page_53 #dimg1 #img1  {width:431px;height:354px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:283px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:404px;}
#page_73 #dimg1 #img1  {width:431px;height:404px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:488px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1  {width:488px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1  {width:492px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:437px;height:611px;}
#page_77 #dimg1 #img1  {width:437px;height:611px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}

#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:644px;}
#page_78 #dimg1 #img1  {width:416px;height:644px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft4{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft6{font:  16px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 30px;}
.ft7{font:  12px 'Comic Sans MS' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft11{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft13{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft14{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft15{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft18{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft19{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft20{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft21{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft25{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft27{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft28{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft29{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft31{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft34{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft36{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft37{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft38{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 14px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft41{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft42{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft44{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft46{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft48{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft49{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft50{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft51{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft53{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft54{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft55{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft56{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft57{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft58{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft59{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft60{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft61{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft62{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft63{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft64{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft66{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft67{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft68{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft69{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft70{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft71{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft72{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft73{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft74{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft75{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p11{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p12{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 599px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 622px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p271{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 411px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;margin-top: 731px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 29px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 36px;}
.tr5{heightzzz: 16px;}
.tr6{heightzzz: 52px;}
.tr7{heightzzz: 51px;}
.tr8{heightzzz: 35px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 18px;}
.tr11{heightzzz: 14px;}
.tr12{heightzzz: 25px;}
.tr13{heightzzz: 24px;}
.tr14{heightzzz: 22px;}
.tr15{heightzzz: 10px;}
.tr16{heightzzz: 9px;}
.tr17{heightzzz: 17px;}
.tr18{heightzzz: 15px;}
.tr19{heightzzz: 3px;}
.tr20{heightzzz: 13px;}
.tr21{heightzzz: 46px;}
.tr22{heightzzz: 31px;}
.tr23{heightzzz: 33px;}
.tr24{heightzzz: 32px;}
.tr25{heightzzz: 20px;}

.t0{width: 457px;margin-top: 167px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 530px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 535px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 501px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 536px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;margin-leftZ: 2px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 541px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Genom beslut den 6 december 2001 bemyndigade regeringen statsrådet Thomas Östros att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Samtidigt fastställde regeringen direktiv för kommittén (Dir. 2001:100). Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén (U 2002:01) våren 2002. Kommittén har antagit namnet &lt;NOBR&gt;Carlbeck-kommittén.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Genom beslut den 23 maj 2002 och den 13 mars 2003 fastställde regeringen tilläggsdirektiv för kommittén (Dir. 2002:162) respektive (Dir. 2003:32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Kommunalrådet &lt;NOBR&gt;Vivi-Ann&lt;/NOBR&gt; Nilsson förordnades som ordförande i kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Som ledamöter förordnades riksdagsledamöterna Christer Adelsbo (fr.o.m. den 18 februari 2003) Yvonne Andersson, &lt;NOBR&gt;Sven-Olov&lt;/NOBR&gt; Edvinsson, Tomas Eneroth (t.o.m. 30 november 2002), Lennart Gustavsson och Eva Johansson, kommunalrådet Barbro Kärrstrand, adjunkten Agneta Luttropp, fritidsledaren Anders Rosén och riksdagsledamoten Anders Sjölund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Som sakkunniga förordnades departementssekreterarna Camilla Asp, Michael Blom (t.o.m. den 30 november 2002), Marika Dagenbrink (t.o.m. 7 oktober 2002), Kristina Ahlström (fr.o.m 1 oktober 2002) och Hanna Andersson (fr.o.m. den 10 december 2002) samt revisionsdirektören Margareta Hart och som experter utredaren Laina Kämpe, departementssekreteraren Kerstin Molander, generaldirektören Jan Rocksén, konsulenten Lena Thorsson och undervisningsrådet Karin Wahlström.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Kommitténs sekretariatet består av universitetsadjunkten Ulla Alexandersson, kanslirådet &lt;NOBR&gt;Eva-Stina&lt;/NOBR&gt; Hultinger och hovrättsassessorn Susanne Forssman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;Enligt direktiven ska kommittén redovisa ett delbetänkande senast den 1 april 2002 samt slutredovisa sitt uppdrag senast den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p7 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;1 oktober 2004. Det första betänkandet ska innehålla dels kommitténs analys av hur den utbildning och den undervisning som i dag ges till barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning svarar mot deras behov och förutsättningar, dels en internationell studie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Underlag för arbetet med denna rapport har varit forsknings- och utvärderingsrapporter, föredragningar inför kommittén, hearings som kommittén har anordnat med berörda organisationer och institutioner, deltagande i konferenser och seminarier, studiebesök på skolor samt kontakter med personal, elever och föräldrar inom särskolan och särvux. Kommittén har genomfört en enkätundersökning rörande gymnasiesärskolan och initierat en studie om träningsskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Bidrag till kommitténs arbete har lämnats av professorn Jerry Rosenqvist och filosofie doktorn Magnus Tideman, som också har medverkat i det nu aktuella delbetänkandet med artiklar (bilaga 3 och 4). Professorn Jan Tössebro och docenten Susan Tetler har lämnat information om särskolan i två av våra nordiska grannländer och har bidragit med varsin artikel (bilaga 5 och 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;I enlighet med direktiven har ordföranden och sekretariatet sammanträffat med de kommittéer som har beröring med &lt;NOBR&gt;Carlbeck-kommitténs&lt;/NOBR&gt; utredningsområde, Skollagskommittén, Gymnasiekommittén 2000, Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder, Utredningen om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrare samt Studiehjälpsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft1"&gt;Kommittéassistent och ansvarig för produktionen av heloriginal har varit Marit Dozzi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Carlbeck-kommittén&lt;/NOBR&gt; får härmed överlämna betänkandet För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft1"&gt;Stockholm den 2 april 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Vivi-Ann&lt;/NOBR&gt; Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;/Eva-Stina&lt;/NOBR&gt; Hultinger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;Ulla Alexandersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft1"&gt;Susanne Forssman&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d13x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p19 ft6"&gt;En droppe droppad i livets älv Har inte kraft att flyta själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;Det krävs en styrka hos varje droppe Hjälp att hålla de andra oppe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;Tage Danielsson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft8"&gt;Kommittén och dess uppdrag ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft8"&gt;En skola för alla .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;De internationella dokumenten........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;FN:s barnkonvention........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;FN:s standardregler...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Salamancadeklarationen ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Dakaröverenskommelsen..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft10"&gt;Regeringens nationella handlingsplan för handikappolitiken.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft8"&gt;Begrepp och definitioner .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår bedömning ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft10"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft8"&gt;En historisk återblick ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft10"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft11"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll ...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår bedömning ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Skolformer .........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft12"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Förskolan och förskoleklassen.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Den obligatoriska särskolan .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Gymnasiesärskolan ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Särvux.................................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft14"&gt;Särskolan och särvux i författningar ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår bedömning..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Likvärdig utbildning .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Skolplikten.........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Syfte och mål med utbildningen ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Kommunernas skyldighet att anordna utbildning..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Valmöjligheter...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Övriga frågor.....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft14"&gt;Elever i särskolan........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår bedömning..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Elevökningen.....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Särskolans personkrets .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Begreppet utvecklingsstörning.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Mottagande i särskola.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Elever med invandrarbakgrund ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Kvalitet och utveckling..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft8"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår bedömning ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Bakgrund..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Att bedöma kvalitet.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Kommunernas ansvar ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Organisation och undervisning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Elever och föräldrar.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Träningsskolan.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Specialskolan....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Gymnasiesärskolan..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft1"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft11"&gt;Resurser och resurstilldelning ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft8"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår bedömning ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Kostnader och kostnadsfördelning ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft1"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft1"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Särvux och folkbildning.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft8"&gt;157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår bedömning ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Särvux ...............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Folkhögskola ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Studieförbundens verksamhet ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft1"&gt;170&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;11 Integrering i praktiken – det beror på..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft8"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Vår bedömning ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Olika bilder av integrering ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Integreringens utfall .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;173&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Samspel och relationer....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;176&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Delaktighet i skolsituationen .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Olika sätt att organisera undervisning...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;180&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Specialundervisning och pedagogiska resultat ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Integrering i Norge och Danmark.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;186&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Kan samverkan leda till social integrering? ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;188&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;190&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft14"&gt;Kompetens och lärarutbildning...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår bedömning................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Kompetens och samverkan.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Lärarutbildning ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;202&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;208&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft14"&gt;Internationella erfarenheter........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft8"&gt;211&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår bedömning................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;211&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Elever i behov av särskilt stöd ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;211&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Utvecklingstrender i Europa..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;212&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Ytterligare utblickar........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;219&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Specialundervisning i Norden ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;222&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;231&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft16"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;235&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft1"&gt;Bilaga 2 Tilläggsdirektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;Dir. 2002:162 Förlängd tid för deluppdrag ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;251&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;Dir. 2003:32 Förändrat uppdrag...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;252&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft10"&gt;Bilaga 3 Integreringens praktik och teori.......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft10"&gt;255&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft17"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Synen på ”avvikande” barn och på särskolan över tid .....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft10"&gt;275&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft17"&gt;Bilaga 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Utviklingshemmete i norsk skole.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft10"&gt;293&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft17"&gt;Bilaga 6 Organisering af undervisningen af børn med psykiske&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;udviklingsforstyrrelser......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft10"&gt;313&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Referenslista.....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft10"&gt;329&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;Flertalet kapitel i detta betänkande inleds med rubriken &lt;SPAN class="ft18"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;. Under denna rubrik tar vi i punktform upp de bedömningar som kommer att ligga till grund för vårt fortsatta arbete. Kapitlen avslutas med en sammanfattning med kommentarer. Denna inledande sammanfattning är därför kortfattad och kan ses som en beskrivning av vad de olika kapitlen innehåller och vilka frågor vi kommer att gå vidare med inför vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;I Sverige är begreppet en skola för alla ett centralt begrepp, som i många decennier har präglat skolpolitiken. En långsiktig vision för den svenska skolan är att den ska utvecklas till en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov. Det är i denna anda vi bedriver vårt arbete i Carlbeckkommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft20"&gt;I &lt;SPAN class="ft19"&gt;kapitel 2 En skola för alla &lt;/SPAN&gt;redovisar vi de viktigaste av de internationella åtaganden som Sverige har påtagit sig genom att ansluta sig till internationella deklarationer och överenskommelser. Vi redogör också för regeringens handlingsplan för handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft22"&gt;Begrepp som integrering, integration, inkludering och delaktighet används i många olika sammanhang. Vi redogör i &lt;SPAN class="ft21"&gt;kapitel 3 Begrepp och definitioner &lt;/SPAN&gt;för hur de används i skolsammanhang och vilka innebörder de kan ges. Vi kommer i vårt fortsatta arbete att använda oss av begreppen en inkluderande undervisningen och en inkluderande skola. Med det vill vi åstadkomma en perspektivförskjutning, där fokus flyttas från individen till omgivningen. Delaktighet är ett centralt begrepp som ofta kopplas till lärande. Vi hävdar att delaktighet och inflytande är en förutsättning för en inkluderande undervisning och för en skola med hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft3"&gt;Synen på barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning har förändrats genom historien. I &lt;SPAN class="ft23"&gt;kapitel 4 En historisk återblick &lt;/SPAN&gt;ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;vi en bild av särskolans framväxt och utveckling sedan &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; mitt. Värderingar och attityder, liksom ekonomi och synen på kunskap, har under olika perioder satt sin prägel på denna utveckling. Det framgår av vår genomgång att värderingar och attityder styr organisationen också på regional och lokal nivå. Detta är en viktig bakgrund för att förstå varför särskolan organiseras på så olika sätt i skilda delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft18"&gt;Kapitel 5 Särskolan och särvux &lt;SPAN class="ft1"&gt;ger en allmän beskrivning av särskolans och särvux organisation och innehåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;Trots en generell strävan under senare hälften av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; att ge likvärdiga möjligheter till utbildning för alla barn och ungdomar, finns det fortfarande avgörande skillnader i skollagstiftningen. För dessa skillnader redogör vi i &lt;SPAN class="ft23"&gt;kapitel 6 Särskolan i lag och författning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft5"&gt;Vi avser att i vårt slutbetänkande närmare analysera om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala och andra aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;I &lt;SPAN class="ft18"&gt;kapitel 7 Elever i särskolan &lt;/SPAN&gt;konstaterar vi att antalet elever, som går i särskola, har ökat kraftigt under det senaste decenniet och tenderar att fortsätta att öka. Elever flyttar också i högre utsträckning än tidigare över från grundskolan till särskolan under hela skoltiden. Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen elever som går i särskola, vilket väcker oro för likvärdigheten i skolan. Det finns också stora skillnader när det gäller andelen barn i särskolan som går i grundsärrespektive träningsskola. Särskolans elevökning har inte någon enkel enskild förklaring, utan sammanhänger med en rad olika faktorer, som vi redogör för i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Barn som inte bedöms kunna uppnå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning har rätt till utbildning i särskolan. Detta gäller också barn, som inte bedöms kunna uppnå grundskolans mål därför att de har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada och barn med autism eller autismliknande tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;Begreppet utvecklingsstörning innebär ett intellektuellt eller kognitivt funktionshinder. Barn med utvecklingsstörning eller autism är dock, som alla andra barn, individer med olika förutsättningar och behov. Dessa kan hänga samman med många andra faktorer än med utvecklingsstörningen, t.ex. bakgrund, social situation och personliga egenskaper. Hur skolan utformar den sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;och pedagogiska miljön, är avgörande för elevernas möjligheter att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Vi kommer i vårt fortsatta arbete att återkomma till frågorna om särskolans personkrets och de stora skillnaderna mellan kommuner när det gäller andelen elever i särskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Vi kommer också att arbeta vidare med frågor som rör brister i utredningsförfarandet inför mottagandet i särskolan och i dialogen med och informationen till föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;I detta sammanhang finns det anledning för oss att särskilt uppmärksamma den relativt stora andelen barn med invandrarbakgrund i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Tyngdpunkten i det fortsatta arbetet kommer dock att ligga på att diskutera och analysera förutsättningarna för att barn och ungdomar med begåvningsmässiga funktionshinder ska få en så bra skolgång som möjligt och bästa tänkbara förutsättningar för en kunskapsmässig och social utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Skolverket har i två olika utredningar om försöksverksamheten med ett ökat föräldrainflytande över en elevs mottagande i särskolan föreslagit att försöksverksamheten ska permanentas. Vi kommer i vårt slutbetänkande att ta ställning i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;I &lt;/SPAN&gt;kapitel 8 Kvalitet och utveckling &lt;SPAN class="ft2"&gt;hävdar vi att de senaste årens utveckling har inneburit både positiva och negativa effekter för särskolan. En effekt är att särskolan genom det kommunala huvudmannaskapet har kommit närmare kommunernas skolväsende och blivit mer synlig. Därmed har möjligheterna till samverkan ökat. Många kommuner arbetar också aktivt för att öka samverkan mellan särskolan och grund- och gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Föräldrar och elever är generellt sett nöjda med särskolan och eleverna trivs. Nio av tio ungdomar i gymnasiesärskolan fullföljer sin utbildning. Vi har dock också uppmärksammat problem och svårigheter i särskolan, som vi redovisar i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft22"&gt;Vi kommer i vårt fortsatta arbete att ägna speciell uppmärksamhet åt förutsättningarna för en ökad samverkan för att åstadkomma en inkluderande skola. Vår utgångspunkt är att sätta elevernas behov och intresse i fokus, snarare än hänsynen till organisatoriska eller personella överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft22"&gt;Valmöjligheterna i särskolan är sämre än i övriga skolformer och elevernas möjligheter till inflytande varierar, men är generellt svagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Dessa frågor har vi därför anledning att återkomma till i det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft5"&gt;Gymnasiekommitténs nyligen framlagda förslag om förändringar i gymnasieskolan kommer att påverka gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Vi kommer i vårt fortsatta arbete att ägna uppmärksamhet åt frågorna om hur gymnasiesärskolan bättre ska kunna förbereda eleverna för livet efter skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Vi kommer också att utreda hur gymnasiesärskolan ska förändras i förhållande till en förändrad gymnasieskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;I &lt;/SPAN&gt;kapitel 9 Resurser och resurstilldelning &lt;SPAN class="ft2"&gt;redogör vi för kostnaderna för särskolan. De genomsnittliga elevkostnaderna för såväl den obligatoriska som den frivilliga särskolan varierar kraftigt mellan kommunerna. Särskolan har egna anslag, särskilda från övriga skolanslag i flertalet kommuner i landet. Oron för en sämre resurstilldelning om särskoleanslagen går upp i övriga skolanslag är en viktig anledning för många att slå vakt om den särskilda skolformen. Vi konstaterar att resursfördelningssystemen kan bli styrande för hur man organiserar olika verksamheter och kan utgöra ett hinder för integrationssträvanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;Vi kommer därför i vårt fortsatta arbete att göra en fördjupad översyn av resurshanteringen inom skolan och dess effekter. Vi har också anledning att närmare se över de stora skillnaderna i kostnader mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Särvux resurser är påfallande låga både i reella tal och i förhållande till satsningarna på övrig vuxenutbildning. Skillnaderna mellan kommuner är också här mycket stora. Vi redovisar i &lt;SPAN class="ft23"&gt;kapitel 10 Särvux och folkbildning &lt;/SPAN&gt;för särvux framväxt och uppbyggnad och konstaterar att tillgängliga rapporter och utvärderingar är entydiga i sin bedömning av att särvux uppvisar en rad brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Vi kommer i vårt fortsatta arbete att ta upp och närmare analysera dessa brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft2"&gt;Folkhögskolornas och studieförbundens kursverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning är ett viktigt komplement till särvux.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft21"&gt;Kapitel 11 Integrering i praktiken – det beror på &lt;SPAN class="ft22"&gt;handlar om integrering, ett begrepp som i praktiken visar sig ha många innebörder. Vi hävdar att man, för att göra rättvisa åt begreppet, inte bara bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;studera integrering med utgångspunkt från den enskilde eleven. Det är väsentligt att också studera hur undervisningen är organiserad och upplagd samt vad den innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Bemötande, förståelse och attityder hos skolans personal och andra elever har stor betydelse för en elevs möjligheter att lyckas i skolan. Omgivningens attityder påverkar hur en elev med utvecklingsstörning känner att han kan klara av saker och får vara med och ingå i en gemenskap. Studier visar att elever med funktionshinder ofta har dåliga erfarenheter av att inte få vara med i skolans gemenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft20"&gt;Vi redovisar i kapitlet en rad studier kring samspelet mellan elever med utvecklingsstörning och mellan elever med utvecklingsstörning och andra elever. Studierna visar bland annat att andra faktorer än själva funktionshindret är avgörande för om ett samspel kommer till stånd och att det har stor betydelse hur lärare och andra formar skolmiljöer och på olika sätt stimulerar till samspel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Självförtroende, snarare än funktionshinder, har betydelse för upplevelsen av delaktighet i skolan. Graden av självförtroendet hänger i sin tur samman med bemötande och uppskattning från lärares och kamraters sida och på vilka samspelsmöjligheter som skapas. Miljöer och träffpunkter, där elever med utvecklingsstörning kan möta varandra på lika villkor, har stor betydelse. Att få vara jämlik på lika villkor har ett stort värde, men också mindre jämlika relationer kan vara betydelsefulla. Likheten skapar en känsla av trygghet, medan olikheten ger större utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Det framkommer små eller inga skillnader mellan elever i särskoleklasser och integrerade elever i grundskolan vad gäller den kognitiva utvecklingen. Däremot visar en betydande mängd forskningsresultat att undervisning i särskilda grupper snarare har en negativ effekt på elevens sociala utveckling, motivation och självbild. Vi kan, utifrån de studier vi redovisar, konstatera att det för en inkluderande undervisning krävs stora insatser på många plan. Den fysiska integreringen kan ses som en grund, men betydligt mer måste till. I detta perspektiv blir det angeläget att ur olika aspekter studera grundskolan och gymnasieskolans förutsättningar att undervisa elever med utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Vi kommer i det fortsatta arbetet att fokusera på det faktum att det, trots en fysisk integrering av särskolan, är långt kvar till en inkluderande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Frågor som måste belysas är bland annat hur skolans personal kan bidra till att skapa den goda skolan, där alla på sina egna villkor bidrar till mönstret i en social mosaik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;Undervisningen av elever med utvecklingsstörning ställer, oberoende av skolform, särskilda krav på kunskaper och kompetens hos lärare och annan personal. I &lt;SPAN class="ft25"&gt;kapitel 12. Kompetens och lärarutbildning &lt;/SPAN&gt;redogör vi för behovet av specialpedagogisk kompetens i kommunerna. Vi redovisar utvärderingar om hur lärarna själva ser på sina förutsättningar att svara mot särskoleelevernas behov både i särskolan och i grundskolan. Vi redogör också för den nya lärarutbildningen och för de grundläggande kunskaper inom det specialpedagogiska kunskapsområdet som framtidens lärare kommer att ha. Vidare tar vi upp skolledarnas ansvar och behov av specialpedagogisk kompetens, liksom elevassistenternas roll i såväl det sociala som det pedagogiska arbetet i skolan. Vi kommer att arbeta vidare med frågorna om lärarutbildning och kompetensutveckling för olika personalkategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Utvecklingen i flertalet europeiska länder och också i USA och Kanada går mot en ökad inkludering av elever i behov av särskilt stöd i reguljära skolor och utbildningar. I &lt;SPAN class="ft18"&gt;kapitel 13 Internationella erfarenheter &lt;/SPAN&gt;redogör vi för trender och tendenser i en rad europeiska länder och för de faktorer som påverkar möjligheterna att uppnå en ökad integration eller inkludering. Vi lämnar också en mer detaljerad redogörelse för utvecklingen och den rättsliga regleringen av specialundervisning i de övriga nordiska länderna. Särskolan finns inte som egen skolform i våra grannländer och det är därför intressant att se hur man där löser behoven av specialundervisning och speciallösningar för olika elevgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Vi avser att i vårt fortsatta arbete följa upp den internationella översikten och framför allt försöka hitta goda modeller för och exempel på integration och inkluderande undervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommittén och dess uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Carlbeck-kommitténs&lt;/NOBR&gt; övergripande uppdrag är att föreslå hur den framtida utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning bör utformas i fråga om mål, innehåll, organisation och personalens kompetens. I uppdraget ingår att i ett första steg redovisa kommitténs analys av i vilken utsträckning den utbildning och den undervisning som i dag ges till barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning svarar mot deras behov och förutsättningar. I uppdraget ingår också att genomföra en internationell studie av hur utbildningen för elever med utvecklingsstörning är utformad i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;I detta första betänkande redovisar vi en kartläggning av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Vi har använt oss av aktuell statistik, utvärderingsrapporter, forskningsrapporter, studiebesök och kontakter med myndigheter, organisationer och institutioner med ansvar eller engagemang för elever med utvecklingsstörning i särskola, grund- och gymnasieskola eller särvux. Detta för att få en bild av hur utbildningen för människor med utvecklingsstörning ser ut i dag. Med utgångspunkt i denna kartläggning har vi försökt analysera och problematisera bilden av särskolan och särvux. Den problematiserade bilden ska utgöra ett avstamp för de förslag vi kommer att presentera i vårt slutbetänkande i oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Vi redogör först för hur utbildningen fungerar i dag beträffande organisation, innehåll och kvalitet. En del förhållanden är gemensamma för alla eller flera av verksamheterna i särskolan och några avsnitt är därför gemensamma, medan andra rör en specifik skolform. Vuxenutbildningen behandlas i ett eget kapitel. Förutom särvux belyser vi också kortfattat de möjligheter för personer med utvecklingsstörning som öppnas i folkhögskolor och studieförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Kommittén och dess uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft2"&gt;En viktig utgångspunkt för kommitténs arbete har varit de utvärderingar av innehåll och kvalitet inom olika former av utbildning för personer med utvecklingsstörning som Skolverket har genomfört under slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Skolverket har i en rad rapporter visat att särskolan i många avseenden har kommit långt med att erbjuda en bra utbildning och en god lärande miljö för barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Men Skolverket har också påvisat problem och svårigheter. Framför allt pekar rapporterna på svårigheterna att öka integreringen och på brister när det gäller kommunernas strategier både för särskolans organisation och för dess undervisning. Skillnaderna mellan olika kommuners sätt att hantera särskolefrågorna i sina skolorganisationer är påfallande och kan inte alltid hänföras till väl genomtänkta strategier. Dessa och andra frågor tar vi upp och belyser i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft2"&gt;Skolverkets rapporter omfattar hela särskolan, men tyngdpunkten ligger på grundsärskolan. För att komplettera den bild som ges i Skolverkets rapporter har vi därför genomfört en egen enkät till ett representativt urval av kommuner rörande gymnasiesärskolan. Vi har också initierat en särskild studie av träningsskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Särskolan handlar emellertid inte bara om organisation och undervisning. Viktiga frågor är också elevernas sociala situation, hur de trivs i skolan och vilken grund deras skolgång ger för ett bra vuxenliv. Här har vi tagit del av en rad forskningsrapporter om hur såväl barn och ungdomar som vuxna upplever eller har upplevt sin skolsituation. Flera intressanta studier handlar om gemenskap, samspel och utanförskap. Tillsammans ger de en god bild av de problem och svårigheter som möter personer med utvecklingsstörning i skolan och i livet i övrigt. Vi försöker i vårt betänkande belysa frågorna om delaktighet och utanförskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;När det gäller utbildningen av vuxna med utvecklingsstörning har Skolverket också genomfört en utvärdering och frågorna har behandlats i Kunskapslyftskommittén och i en proposition till riksdagen våren 2001. Vi har haft kontakt med Folkbildningsrådet, Sisus och några enskilda folkhögskolor och studieförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;Vi tar i betänkandet också upp en diskussion om begreppen utvecklingsstörning, integrering, inkludering och delaktighet samt redovisar samhällets syn på dessa frågor. Bidrag till den diskussionen har vi bland annat fått av professorn Jerry Rosenqvist vid Lärarhögskolan i Malmö och filosofie doktorn Magnus Tideman vid Högskolan i Halmstad. Båda har deltagit i ett möte med kommittén, där vi har lyft dessa frågor. Till detta betänkande fogas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Kommittén och dess uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;som bilagor två artiklar om normalitet, handikapp och integrering, skrivna av de två forskarna (bilaga 3 och 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;I den internationella studien riktar vi i första hand blickarna mot våra nordiska grannländer. I ett särskilt avsnitt gör vi en genomgång av aktuell lagstiftning i de nordiska länderna och gör jämförelser med vår egen. Vi har också varit i kontakt med myndigheter och skolor i de nordiska länderna och genomfört ett studiebesök. När det gäller Danmark och Norge har vi haft god hjälp av två forskare, professorn Jan Tössebro från Norge och filosofie doktorn Susan Tetler från Danmark. Båda har medverkat vid ett möte med kommittén och har också bidragit med artiklar som fogas till detta betänkande som bilagor (bilaga 5 och 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft22"&gt;Den internationella studien väljer vi i övrigt att avgränsa till en kortfattad översikt över situationen i ett antal europeiska länder. Vår översikt bygger på tillgängligt material från OECD, Eurydice och European Agency for the Development of Special Education. De rapporter vi hänvisar till har tillkommit under slutet av 1990- talet och början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; och är således förhållandevis aktuella, även om vissa förändringar kan ha skett under de allra senaste åren. Vi har också tagit del av material som beskriver situationen i Kanada och USA. Detta betänkande innehåller mer översiktliga beskrivningar av den aktuella situationen baserade på skriftliga rapporter. Vi planerar att inför slutbetänkandet göra studiebesök i åtminstone några länder, för att själva kunna bilda oss en uppfattning om hur den officiella politiken fungerar i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Enligt våra direktiv ska vi arbeta med stor öppenhet och stimulera till en bred diskussion. Vi har inlett ett kontaktarbete med en rad intressenter i särskolefrågor: myndigheter, institutioner, organisationer, föräldrar, elever och personal. Vi har öppnat en hemsida för information på Internet och har genomfört flera hearings med berörda organisationer. Ledamöter, sakkunniga och experter i kommittén samt sekreterarna har deltagit i en rad konferenser, seminarier och studiebesök. Vi har tagit emot skriftligt material från många olika håll och har sammanträffat både med företrädare för olika intressegrupper och med enskilda. Behovet av en fortlöpande diskussion och av att ta emot synpunkter från många olika håll kommer att bli ännu större, när vi inför slutbetänkandet ska ta ställning i olika frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;Vår utgångspunkt, såväl i detta betänkande, som i det fortsatta arbetet, är att utgå från eleverna och ha deras bästa för ögonen. Barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning är en mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Kommittén och dess uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;heterogen grupp med mycket varierande behov och förutsättningar. Vi är starkt medvetna om att det inte finns en lösning eller en modell som löser de problem det innebär att ha ett begåvningsmässigt funktionshinder i utbildningssammanhang. Vi är också medvetna om att organisationen av och innehållet i utbildning för elever med utvecklingsstörning inte bara styrs av författningar, utan också påverkas av hänsynen till ekonomiska ramar, personella resurser, traditioner och mer eller mindre medvetna strategier. Vi vill i vårt utredningsarbete behålla fokus på eleverna och prioritera deras behov framför andra hänsynstaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft23"&gt;En grundläggande princip i den svenska rättsordningen och i de internationella överenskommelser som redovisas i kapitlet är alla människors lika värde. Lika grundläggande är principen om rätten till utbildning. I detta avsnitt beskrivs dessa principer liksom några av de internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft20"&gt;I Sverige är begreppet en skola för alla centralt i såväl skolan och skollagstiftningen som i utbildningspolitiken. Utgångspunkten för vårt arbete ska vara att utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska hålla en hög kvalitet samtidigt som principen om en skola för alla ska stärkas (Dir. 2001:100 s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Vad menas då med en skola för alla? Begreppet har förklarats på olika sätt i olika dokument. Ideologin om en skola för alla, i den meningen att elever med olika funktionshinder inte ska särskiljas från andra elever, utvecklades framför allt i början av &lt;NOBR&gt;1960-talet,&lt;/NOBR&gt; då man började tala om normalisering och integrering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;I våra direktiv talas om en skola för alla i bemärkelsen att elever med olika funktionshinder inte särskiljs från andra elever. Begreppet kan också förstås i ett vidare perspektiv. I regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning 1996 (Regeringens skrivelse 1996/97:112 s. 22) anförs:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft27"&gt;En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Målet är en skola där alla elever utvecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som stärker deras förmåga både att anpassa sig till det moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft5"&gt;I den s.k. Funkisutredningen, Funkis – funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66 s. 59) uttalades bland annat med anledning av begreppet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft27"&gt;En skola för alla innebär således att skolan skall anordnas så att den är lika ändamålsenlig för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och behov. Utmärkande är flexibilitet, med den enskilde elevens förutsättningar, behov och intressen i centrum. Kravet på flexibilitet gäller såväl strukturellt som innehållsmässigt. Det är skolans uppgift att erbjuda varje individ en relevant undervisning och optimala utvecklingsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft1"&gt;Också i internationella sammanhang förekommer begreppet. UNESCO:s generaldirektör Federico Mayor har förklarat att ett arbete med ”skolor för alla” innefattar ett arbete för att åstadkomma ”läroanstalter” som är till för alla elever, som respekterar olikheter, som stödjer inlärning och som tillgodoser individuella behov.&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;I ett internationellt perspektiv har Sverige kommit långt i arbetet med visionen om en skola för alla. I princip har alla barn oavsett social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder etc. i dag rätt till utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Vi ska i vårt arbete uppmärksamma Sveriges internationella åtaganden inom utbildningsområdet samt FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, Salamancadeklarationen och Dakaröverenskommelsen. Vi ska också beakta regeringens nationella handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) och vad som sägs i propositionen om vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72). Den senare propositionen behandlas i kapitel 10 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft29"&gt;De internationella dokumenten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;De överenskommelser som träffas internationellt är mer eller mindre bindande. En konvention är det starkaste internationella instrumentet och är bindande för de länder som har undertecknat den. Det är möjligt att reservera sig mot delar i en konventionstext om inte konventionen i sin helhet kan accepteras. En deklaration kan antas vid ett möte eller en konferens. En deklaration är ett uttryck för mötesdeltagarnas åsikt eller uppfattning i en särskild fråga. En deklaration har snarare en politisk än en rättslig betydelse. Inget land är tvingat att följa en deklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001 s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;FN:s barnkonvention&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989 och trädde i kraft året därpå. Konventionen har ratificerats av nästan alla världens länder, däribland Sverige. Kränkningar kan inte tas upp i internationell domstol. Efterlevnaden av konventionen garanteras istället av en granskningskommitté.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;En av de bärande principerna i konventionen är principen om barnets bästa, artikel 3. I konventionen har barn och ungdomars rättigheter för första gången samlats i ett enda dokument. Barnkonventionen är också det första internationella &lt;NOBR&gt;MR-dokumentet&lt;/NOBR&gt; (MR står för mänskliga rättigheter), där handikapp räknas upp som en av grunderna för &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;I artikel 2 &lt;NOBR&gt;(icke-diskriminering)&lt;/NOBR&gt; stadgas bland annat att barn utan åtskillnad av något slag, ska tillförsäkras de rättigheter som anges i konventionen oavsett barnets, föräldrars eller vårdnadshavares handikapp. Utöver artikel 2 och 3 är också artikel 6 (rätten till liv och överlevnad) och artikel 12 (åsiktsfrihet och rätten att bli hörd) grundläggande artiklar i konventionen. Konventionen bör dock ses som en helhet där alla artiklar är viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;Artikel 23 föreskriver att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Det funktionshindrade barnets rätt till särskild omvårdnad erkänns också i artikeln. Alla barns rätt till utbildning slås fast i artikel 28 p. 1:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft27"&gt;1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;FN:s standardregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;FN:s generalförsamling antog år 1982 världsaktionsprogrammet för handikappade och ägnade handikappfrågorna ett särskilt årtionde. I samband med att verksamheten utvärderades drev bland annat Sverige frågan om att förbereda en konvention om handikappades rättigheter. Detta lyckades dock inte. Istället fick FN:s ekonomiska och sociala råd och den sociala utvecklingskommissionen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram standardregler med syfte att tillförsäkra människor med funktionshinder jämlikhet och delaktighet i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;Standardreglerna antogs av generalförsamlingen i december 1993. I standardreglerna, som är 22 till antalet, finns ett antal huvudområden angivna, däribland utbildning. Grund för reglerna såväl politiskt som moraliskt kan sägas vara den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. I regel 6 slås bland annat fast att staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på &lt;NOBR&gt;grundskole-,&lt;/NOBR&gt; gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Staterna bör också se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;Specialundervisning får förekomma, men endast undantagsvis. Sådan undervisning kan övervägas när det ordinarie skolsystemet inte kan tillgodose behovet av utbildning hos alla människor med funktionsnedsättning. Målet med sådan specialundervisning bör enligt standardreglerna vara att förbereda de studerande för undervisning i det ordinarie skolsystemet. Specialundervisningen bör ha lika hög standard och lika höga ambitioner som den ordinarie undervisningen och också vara nära knuten till den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;I syfte att lyckas med en sådan process föreskrivs bland annat att staterna bör ha en klart uttalad policy, förstådd och accepterad inom utbildningsväsendet och av samhället i övrigt, tillåta flexibilitet, utbyggnad och anpassning av läroplanen, och se till att det finns undervisningsmaterial av god kvalitet och fortlöpande utbildning av lärare samt stödlärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Standardreglerna är inte juridiskt bindande, men är avsedda att vara normbildande. De innebär ett moraliskt och politiskt ställningstagande och åtagande från staternas sida att anpassa samhället till människor med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;Salamancadeklarationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft20"&gt;Salamancadeklarationen antogs på världskonferensen om specialundervisning i Salamanca 1994. Vid konferensen, som anordnades av den spanska regeringen i samarbete med UNESCO, var ett nittiotal regeringar representerade. I deklarationen manifesteras principen att barn med behov av särskilt stöd bör undervisas inom det ordinarie undervisningsväsendet i den närmaste ordinarie skolan i en ordinarie klass. Enda undantaget härifrån är undervisning för elever som är döva och dövblinda vars undervisning det – enligt deklarationen - eventuellt är lämpligare att förlägga till specialskolor eller specialklasser och specialavdelningar i vanliga skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;I Salamancadeklarationen anförs bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Vi tror och deklarerar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet att uppnå och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder, att skapa en välkomnande närmiljö, att bygga upp ett integrerat samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla; dessutom ger de flertalet barn en funktionsduglig utbildning och förbättrar kostnadseffektiviteten och – slutligen – hela utbildningssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Konventionen anmodar också alla regeringar att i lagstiftning eller riktlinjer stadfästa principen om integrerad undervisning, som &lt;SPAN class="ft18"&gt;innebär att alla barn undervisas inom det ordinarie skolväsendet, om det ej finns tvingande skäl att handla på annat sätt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Konferensen antog också en handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Handlingsramen innehåller riktlinjer för åtgärder på internationell, nationell och regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft22"&gt;I handlingsramen uttalas bland annat att skolpolitiken ska bygga på kravet att ett barn med funktionshinder bör följa undervisningen i den närmaste skolan. Med detta avses den skolan som barnet skulle ha gått i om det inte haft ett funktionshinder. Särskilda skolor eller undervisningsenheter ska komma ifråga endast undan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;tagsvis. I detta avseende uppmärksammas teckenspråket. Vidare understryks att deltidsundervisning ska uppmuntras i de undantagsfall där barn placeras i en särskild skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;Dakaröverenskommelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Vid UNESCO:s världskonferens om Utbildning för alla &lt;NOBR&gt;(26–28&lt;/NOBR&gt; april 2000 i Dakar, Senegal) antogs handlingsplanen ”the Dakar Framework for Action, Education for All; Meeting our Collective Commitments”, här kallad Dakaröverenskommelsen. Slutdokumentet från Dakar innehåller bland annat en överenskommelse om att medlemsländerna ska arbeta för att uppnå sex övergripande mål för UFA (Utbildning för alla). Det engelska uttrycket är EFA (Education for all). Några av målen är att;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;N säkerställa att alla barn, särskilt flickor, barn som lever under svåra förhållanden och barn som tillhör etniska minoriteter senast 2015 får tillgång till och fullföljer en kostnadsfri primärskoleutbildning av god kvalitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;N säkerställa att ungdomars och vuxnas lärbehov tillgodoses genom rättvis tillgång till lämpliga program för lärande och livsfärdigheter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;N på alla sätt förbättra kvaliteten på utbildning och säkerställa hög kvalitet så att erkända och mätbara resultat uppnås av alla, särskilt när det gäller läs- och skrivkunnighet, räknefärdigheter och viktiga livsfärdigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Genom Dakaröverenskommelsen har regeringar och internationella organisationer åtagit sig att verka för att de mål som formulerats ska uppnås. Vid konferensen utlovade regeringar och finansieringsorgan att inga länder som på allvar vill förverkliga målen om utbildning för alla kommer att hindras från att nå detta på grund av resursbrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Regeringens nationella handlingsplan för handikappolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft22"&gt;Propositionen från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) har tagits fram som en del i utvecklingen mot uppfyllandet av FN:s standardregler. I denna uttalas bland annat att det handikappolitiska arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;En skola för alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft3"&gt;särskilt ska inriktas på att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällsektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle, samt att förbättra bemötandet. Vidare uttalas bland annat att elever med funktionshinder bör ha möjlighet att bo med sina föräldrar eller i deras närhet och gå i en skola i närheten av hemmet och att förutsättningarna för vuxna studerande med funktionshinder och deltagare i behov av särskilt stöd bör stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p129 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft18"&gt;I detta kapitel diskuterar och problematiserar vi begreppen integrering, integration, inkludering och delaktighet utifrån ideologisk, historisk och empirisk grund. En ytterligare belysning återfinns i bifogad artikel (bilaga 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Kommittén undviker att använda begrepp som &lt;SPAN class="ft18"&gt;individintegrering &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;integrerade elever, &lt;/SPAN&gt;därför att dessa ofta associeras med att det är individen som ska anpassas till en given miljö. Vi väljer istället begreppen &lt;SPAN class="ft18"&gt;inkluderande undervisning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft18"&gt;inkluderande skola &lt;/SPAN&gt;och menar därmed att det är miljön som ska samspela med individen. Sammanhanget, situationen och gruppen samverkar då kring och med individen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft18"&gt;Intergering och integration – begrepp med många innebörder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft20"&gt;Integrering och integration är begrepp som används i olika sammanhang och därför får olika innebörd. I vårt arbete är begreppen skolrelaterade och hänger samman med ideologiska mål. Vi ser det därför som angeläget att definiera och problematisera begreppen. Vad menar vi egentligen med integrering respektive integration? Hur definieras de i tidigare dokument och forskning? Hur kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;att använda begreppen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Integrationsutredningen gjorde en analys av begreppen normali-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft22"&gt;sering och integrering i sitt delbetänkande &lt;SPAN class="ft21"&gt;Handikappad, Integrerad, Normaliserad, Utvärderad &lt;/SPAN&gt;(SOU 1980:34). I begreppet integration innefattas gemenskap, ömsesidighet, delaktighet och kommunikation. Utredningen påpekade att integrering är ett åtagande av alla parter som ska leda till förändring för alla inom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft2"&gt;gemenskap där integrering äger rum. Detta synsätt betonar också relativiteten i handikappet; det är först i mötet med miljön som vissa egenskaper eller funktionshinder framstår som handikapp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Integrationsutredningen, liksom forskare inom det specialpedagogiska kunskapsfältet, skiljer på begreppen integrering och integration och ger dem olika innebörd. Med integrering avses själva processen som ska leda fram till ett tillstånd av integration dvs. ett tillstånd där ingen segregering råder. Integrering kan därmed ses som en ofullgången process, där man kan urskilja olika nivåer eller grader av integration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;Olika former av integrering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;Sociologiprofessorn Mårten Söder beskriver i en studie olika former av integrering.&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Han skiljer på fyra aspekter av begreppet, &lt;SPAN class="ft25"&gt;fysisk, funktionell, social samt samhällelig integrering. Fysisk integrering &lt;/SPAN&gt;innebär ett närmande mellan personer med och utan utvecklingsstörning. I skolsammanhang innebär det att särskoleklasser finns lokalt integrerade i grundskolan. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Funktionell integrering &lt;/SPAN&gt;innebär att lokaler, utrustning och personal samutnyttjas. Det kan också innefatta att grundskolans och särskolans elever har exempelvis gymnastik tillsammans. Vid &lt;SPAN class="ft25"&gt;social integrering &lt;/SPAN&gt;har det sociala avståndet mellan personer med och utan utvecklingsstörning minskats. Med socialt avstånd avses både avsaknad av social interaktion och den känsla eleven kan ha av att vara utanför. Socialt integrerad är man om man ingår i en gruppgemenskap, har regelbunden och spontan kontakt med andra utan utvecklingsstörning och upplever sig själv som en naturlig del i gruppen. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Samhällelig integrering &lt;/SPAN&gt;betyder att man som vuxen har samma möjligheter och tillgång till resurser som andra, samma möjlighet att påverka sin egen situation samt att man har ett arbete och ingår i en social gemenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft22"&gt;I forskningsrapporter och annan dokumentation framstår begreppet integrering ofta som en process på individnivå. Fokus är på vad som händer den enskilda eleven och mer sällan på vad som sker eller inte sker i klassen. Emellertid är det av betydelse för hur integrering faller ut just hur anpassning och förändring kan ske för hela klassen. Det är inte en person som ska anpassas till en redan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Söder, Mårten (1979). Skolmiljö och integrering: En empirisk studie av särskolans integrering i olika skolmiljöer&lt;SPAN class="ft42"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Uppsala. Sociologiska institutionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;formerad helhet. Det är inte heller helheten som ska anpassas till en person, utan det är fråga om en ömsesidig anpassning där alla har ett ansvar. Det betydelsefulla är vad som händer i en gemenskap människor emellan. Därför har alla i gruppen ett ansvar för att integreringen ska bli meningsfull och att &lt;SPAN class="ft18"&gt;göra den nödvändiga särbehandlingen mindre nödvändig&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft28"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;I många av de tidiga integrationsstudierna talar man om individintegrerade elever. Professorn i specialpedagogik Ingemar Emanuelsson anser att begreppet individintegrering är vilseledande, då detta inte handlar om integrering utan snarare om en administrativ placering av en elev. Beteckningen integrerad om en eller flera individer i en grupp är snarast ett tecken på deras isolerade situation, eftersom den utpekar någon eller några som avvikande från gruppen. Emanuelsson menar således att när enskilda gruppmedlemmar betecknas som integrerade eller individintegrerade, antyder språkbruket att de inte är en naturlig del av gruppen utan måste betecknas på ett särskilt sätt. Det kan också förstås som att man lägger ansvaret på den avvikande att anpassas till en grupp, som bestämmer villkoren för gemenskapen. Det är då logiskt att utvecklingen leder mot segregation och det är vad som sker i alltför många integreringsförsök, enligt Emanuelsson. Förutsättningarna för en lyckad integrering handlar till stor del om kollektivets förmåga och kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Särskolekommittén definierar i sitt betänkande Särskolan – en primärkommunal skola (SOU 1991:30) individintegrerade elever, som de elever som enligt särskilt beslut mottagits för särskoleundervisning, men som får sin undervisning i grundskolan eller gymnasieskolan minst halva det antal veckotimmar som enligt timplanen gäller för den aktuella årskursen. Denna definition används fortfarande i många sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;En förutsättning för individuell integrering är enligt betänkandet att den mottagande personalen har en positiv inställning till eleven. Skolledaren är särskilt betydelsefull i detta sammanhang. Man betonar att de elever med utvecklingsstörning som undervisas i grundskolan behöver extra resurser i form av stöd från speciallärare och/eller assistentstöd. Särskild planeringstid för lärarna, handledning och konsultresurser betyder också mycket för resultatet. Dessutom måste undervisningen vara flexibel, det som passar en elev kanske inte passar en annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Emanuelsson, Ingemar (1996). Integrering – bevarad normal variation i olikheter. Boken om integrering. Malmö Corona&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Två riktningar av integrering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Den norske professorn Peder Haug konstaterar att begreppet integrering har två riktningar. Dessa betecknar han som segregerande respektive inkluderande integrering.&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Genom att använda dessa begrepp för att beskriva hur situationen ser ut i praktiken i dag, får man enligt Haug, fram nyanser av hur integrering faller ut. Riktningarna bygger på olika ideologi, värdegrund, kunskapssyn och målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Den &lt;SPAN class="ft18"&gt;segregerande integreringen &lt;/SPAN&gt;innebär, enligt Haug, att man försöker skapa den optimala miljön för eleven. Detta kan innebära att eleven finns i klassen, men behöver individuell kompensatorisk behandling för att passa in i helheten. De organisatoriska lösningarna kan vara att eleven får enskilda undervisningstimmar, får vara i mindre grupper utanför klassen, får vara i särskolan eller får vara på en särskild institution. Den individuella undervisningen sköts utanför gemenskapen, i bästa fall av speciellt utbildade lärare. Utmaningen är att ge individuell kompensatorisk behandling så att varje barn i största möjliga mån kan anpassas till skolan och samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft2"&gt;Den &lt;SPAN class="ft25"&gt;inkluderande integreringen &lt;/SPAN&gt;betyder att alla får sin undervisning inom klassens ram och gemenskap. Ingen får lov att flyttas ut ur klassen som en permanent lösning. All individualisering och differentiering sker inom klassens ram. Man bedömer det som rättvist och bäst att eleven, oberoende av förutsättningar och förmåga, får delta i samma gemenskap. Genom denna läggs en grund för att barn med olika förutsättningar och förmåga ska kunna fungera tillsammans i det vanliga vuxenlivet. Det krävs med detta synsätt en tolerans mot olikhet och en förmåga att se den normala variationen av olikhet. Utmaningen är att göra skolan i stånd att omfatta alla barn och att arbeta med alla barn. Enligt Haug är den centrala frågan om eleven ska anpassas till skolan eller skolan ska anpassas till eleven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Inkludering innefattar alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;På grund av de oklarheter som har uppstått kring begreppen integrering och integration finns det, enligt professorn Jerry Rosenqvist, ett behov av att ersätta dessa med nya &lt;SPAN class="ft18"&gt;ej fullt så slitna begrepp&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft43"&gt;Det finns, med andra ord, ofta ett behov av att byta uttryck för att ersätta ett slitet, eller för att finna en mera adekvat term. Begreppsnamnet integration har i Sverige egentligen inte utsatts för någon konnotation, dvs så att det har blivit förknippat med känslor. På annat håll, och då främst i den anglosaxiska världen, har det uppstått ett behov att ersätta begreppsnamnet integration med andra termer. Corbet och Slee (2000) anför som skäl ett missförstånd av innebörden i integration, genom att denna term ofta fått beskriva en anpassningsprocess där någon integreras på andras villkor. Corbet och Slee diskuterar ett slags integrationssynsätt och kritiserar detta för att det i stort sett innebär att en person kan bli integrerad endast om den anpassar sig till de rådande villkoren, vilka i sin tur statueras av ”de normala” i den miljön där individen skall ”integreras”. Samtidigt som de kritiserar detta synsätt (view) markerar de innebörden i ”inclusion”, nämligen att var och en ingår i en viss miljö på sina egna villkor och med sina eventuella tillkortakommanden där alla och en var bidrar till mönstret ”i en social mosaik”. Även i vårt eget land har integrering som process uppfattats som att något måste göras med en viss individ så att denna skall kunna bli integrerad. Innebörden av en helhet eller – med de ord Corbet och Slee använder – mosaik, dvs en process som alla går in i på lika villkor, har därvid gått förlorad, och tänkandet om integrering blir åter igen att det bara är vissa elever, t ex de som tillhör särskolan, som skall integreras. I detta tänkande ser man på något vis majoriteten av elever som stående över, eller åtminstone utanför integrationsprocessen. (a.a s. 9)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft2"&gt;Det internationella begreppet &lt;SPAN class="ft25"&gt;inclusion &lt;/SPAN&gt;– inkludering - används därför alltmer också i Sverige för att beskriva åtgärder som främjar integrering i skolan. Begreppet blev officiellt antaget genom Salamancadeklarationen, där man uppmanar alla regeringar att verka för en skola för alla. I begreppet inkludering kan tolkas in att man vill markera att ingen ska &lt;SPAN class="ft25"&gt;föras in &lt;/SPAN&gt;någonstans, utan att de &lt;SPAN class="ft25"&gt;är&lt;/SPAN&gt;. Inkludering innefattar alla från början och förutsätter ett aktivt deltagande. I detta perspektiv blir det tydligt att det handlar om att ändra skolan och klassens arbete så att de anpassas till den mänskliga variationsbredden. Det är skolan som ska förändras för att passa alla elever, inte eleverna som ska anpassas till skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Rosenqvist, Jerry (2003). Integreringens praktik och teori&lt;SPAN class="ft42"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Bilaga nr 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Inkludering handlar om att ändra den värdesatta helheten så att alla hittar en plats där.&lt;SPAN class="ft28"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Begreppet en inkluderande skola kan sägas vara ideologiskt, men samtidigt abstrakt och vitt. Några kännetecken på hur begreppet används i relation till skolan finns i offentliga dokument och i facklitteratur:&lt;SPAN class="ft28"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft33"&gt;N Det är en skola där alla barn och unga från ett upptagningsområde får en plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;N Det är en skola som inte skiljer ut någon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft43"&gt;N Det är en skola som präglas av demokratiska värderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft33"&gt;N Det är en skola där alla barn och unga skall gå i en vanlig klass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft43"&gt;N Det är en skola som ger varje enskilt barn den undervisning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft43"&gt;N Det är en skola där alla deltar i gemenskapen utifrån sina förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det är en skola där alla upplever den som sin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft18"&gt;Delaktighet innebär engagemang i en livssituation/skolsituation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Ytterligare ett begrepp som ibland används för att beskriva en integrativ process är &lt;SPAN class="ft18"&gt;participation &lt;/SPAN&gt;eller på svenska delaktighet. Begreppet har bland annat förordats av dåvarande Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Delaktighet skulle, enligt Rosenqvist, kunna vara en möjlig ersättningsterm om den innebär deltagande i en helhet på egna villkor, dvs. med förtjänster och tillkortakommanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft20"&gt;Delaktighet kan, enligt forskaren Mats Granlund definieras på olika nivåer.&lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;På individ- och närmiljönivå står delaktighet för individens personliga engagemang och motivation i den direkta livsmiljön. På denna nivå har såväl individens egenskaper som de möjligheter som ges av omgivningen betydelse. I relationerna mellan individens livsmiljö innebär begreppet inflytande t.ex. föräldrars inflytande över barnets skolsituation. Samspelet mellan individ, hem och skola påverkar delaktigheten. På nästa nivå, i skolan och i samhället, innebär delaktighet demokrati och individens aktiva medverkan som beslutsfattare i samhället. I skolan kan det innebära&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Oliver, M. (1991). Education for all? A perspective on an inclusive society&lt;SPAN class="ft45"&gt;. &lt;/SPAN&gt;London&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft47"&gt;Skrtic, Thomas (1996). Students with special educational needs: artefacts of the traditional curriculam London&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Haug, Peder (2001). Den inkluderande skolen som utfordring&lt;SPAN class="ft48"&gt;. &lt;/SPAN&gt;En artikel. Högskolan i Volda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Granlund, Mats, m.fl. (2002). Delaktighetshäftet – ännu ej utgiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;att vara med i klassråd och elevråd. Granlund visar i sin studie att samspel mellan olika nivåer, parter och aktiviteter är nära förknippade med delaktighet. Han skriver bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft27"&gt;Faktorer som påverkar samspel mellan individen och miljön eller samspelet mellan individer i olika närmiljöer kommer i hög grad att påverka delaktighet. Sådana faktorer är; information, kunskap, lagar och rekommendationer samt ekologiska övergångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft2"&gt;Ovanstående definition av delaktighet kan jämföras med WHO:s definition i International Classification of Functioning, Disablity and Health (ICF), där delaktighet ses som &lt;SPAN class="ft25"&gt;en persons engagemang i en livssituation&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Enligt definitionen ses individen som aktiv i sin livssituation där mötet och samspelet med andra är av stor betydelse. Delaktighet klassificeras som individens engagemang i sin livssituation inom olika domäner såsom lärande och att tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga interaktioner och relationer samt samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Om man i praktiken lyckas bra eller dåligt med att uppfylla de samhällsmål som är uppsatta för att undvika segregation har rimligtvis lite med begreppen i sig att göra. Men sättet att använda begrepp kan spegla attityder och därigenom få en speciell innebörd. Begreppen kan också förändras över tid. Det är t.ex. skillnad på att säga ”elever med utvecklingsstörning” och ”utvecklingsstörda elever”. I det första fallet betonas människan, som har en viss egenskap, i det senare betonas egenskapen framför människan. Det är därför angeläget för oss att definiera och motivera på vilket sätt vi kommer att använda begreppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft2"&gt;Vi anser att begreppet integrering står för processen att forma en inkluderande undervisning, en undervisning som innesluter alla och som fokuserar på lärandemiljön. I denna process handlar det inte om att göra något med en eller med några enstaka elever. Det är undervisningen som ska vara inkluderande och omfatta alla. Allas tillhörighet ska ses som en självklarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Vi kommer att i vårt fortsatta analysarbete använda begreppen inkluderande undervisning och inkluderande skola. Genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder 2002 – kortversion. Från http://www.sos.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Begrepp och definitioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft2"&gt;använda dessa begrepp avser vi att åstadkomma ett perspektivskifte för att betona vikten av samspelet mellan individen och den pedagogiska, sociala och fysiska miljön. Begreppen svarar mot en skola för alla, där alla elever utifrån sina behov och förutsättningar har möjlighet till social och kognitiv utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;I både Danmark och Norge talar man inom utbildningssystemet om den &lt;SPAN class="ft18"&gt;inkluderende skolen. &lt;/SPAN&gt;Även internationellt används begreppet &lt;SPAN class="ft18"&gt;inclusion. &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningsvis menar vi att inkludering är ett tydligt skolrelaterat begrepp som innebär åtaganden på flera nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Begreppet individintegrering vill vi undvika, eftersom det leder tanken till att det är något som ska göras med den enskilda eleven. Vi menar att man inte heller bör tala om integrerade elever, eftersom integration alltid hänger samman med situationen, sammanhanget och helheten och hur dessa faktorer samspelar. Vi anser att man i större utsträckning bör tala om och beskriva en inkluderande undervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Delaktighet är ett begrepp som allt mer används i skolsammanhang kopplat till lärande. Lärande ses som en aktiv och konstruktiv process som förutsätter delaktighet och engagemang tillsammans med andra i sociala möten. I läroplanerna betonas bland annat betydelsen av delaktighet i den egna lärandeprocessen. Delaktighet är också en tydlig kvalitetsaspekt inom en integreringsprocess. Vi vill hävda att delaktighet och inflytande utgör nödvändiga förutsättningar för en inkluderande undervisning och en skola med hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;I detta kapitel beskriver vi synsätt, ideologier och lagar som har påverkat samhällets insatser i form av vård och utbildning för människor med utvecklingsstörning. En ytterligare belysning återfinns i en bifogad artikel (bilaga 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft1"&gt;Vårdideologierna har, sedan de första skolorna och anstalterna för personer med utvecklingsstörning startades, pendlat mellan en optimistisk och en pessimistisk inställning till människor med utvecklingsstörning. Faktorer som ideologi, ekonomi, arbetsmarknad och syn på kunskap har haft betydelse för vilken inställning som har varit framträdande och för hur omsorgsformerna präglats. Sociologiprofessorn Mårten Söder beskriver att funktionshindrade personers ställning som konsumenter av vård och omsorg får betydelse för vårdideologin genom att den bestäms av ovan nämnda faktorer.&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;En optimistisk syn – 1850 till början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Undervisningen för barn med utvecklingsstörning startade under &lt;NOBR&gt;1850-talet&lt;/NOBR&gt; och bedrevs då ofta av enskilda personer på filantropisk grund med kristen förankring. En av pionjärerna var Emanuella Carlbeck, från vilken kommittén har tagit sitt namn. Hon hyste en stor optimism om att även barn med handikapp skulle kunna utvecklas och bli nyttiga samhällsmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;Så småningom började landstingen inrätta institutioner och egna särskoleinternat. Att skolan fick formen av internat berodde på att det inte fanns möjligheter att transportera barnen mellan skola och hem och att barnen inte alltid kunde erbjudas den omvårdnad de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Söder, Mårten (1981b). Vårdorganisation, vårdideologi och integrering. Sociologiska perspektiv på omsorger om utvecklingsstörda. Stockholm Almqvist &amp; Wiksell International&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;behövde i sina hem. I början av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; fanns fem så kallade sinnesslöanstalter som fick stöd av allmänna medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Vårdideologin präglades under denna tid av tre utgångspunkter, optimismen, barmhärtighetstanken och skyddstanken. Det fanns en tro att man med pedagogiska och specialpedagogiska åtgärder skulle kunna hjälpa barn med utvecklingsstörning att bli självständiga. Ett kärleksfullt omhändertagande, skulle &lt;SPAN class="ft18"&gt;förvandla dessa från odugliga och blott tärande till verksamma och närande samhällsmedlemmar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Barmhärtighetstanken och skyddstanken var förknippade med det kristna budskapet och man ville skydda de &lt;SPAN class="ft18"&gt;”sinnesslöa och svaga” &lt;/SPAN&gt;mot den onda värld som omgav dem. Optimismen fick dock ge vika i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; då det bland annat visade sig att åren på en anstalt inte gav det resultat man hade förväntat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft18"&gt;En pessimistisk syn – 1900 till mitten av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Vårdideologin präglades nu av föreställningen att samhället skulle skyddas från de ”sinnesslöa”. De ansågs utgöra en samhällsfara på olika sätt, som potentiella brottslingar och för att ekonomiskt ligga samhället till last. På grund av sin förmodat höga fertilitet ansågs de också som en arvshygienisk fara. Mot bakgrund av detta fördes under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; början en rashygienisk diskussion. Denna ledde till att Sverige instiftade ett rasbiologiskt institut, som hade till uppgift att bevaka de arvshygieniska frågorna och hindra den svenska folkstammen från att psykiskt och moraliskt degenereras. En omfattande sterilisering av individer som på olika grunder ansågs psykiskt undermåliga ägde rum med stöd av steriliseringslagarna från år 1934 och år 1941.&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Av detta följde att segregering och andra åtgärder sågs som självklara. Det startades nu hjälpklasser för ”psykiskt efterblivna” barn. Så småningom introducerades också svagklasser eller &lt;NOBR&gt;B-klasser.&lt;/NOBR&gt; De var till för barn, som inte hörde hemma i hjälpklasserna, men som ändå inte ansågs passa i de vanliga klasserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft22"&gt;De anstalter som byggdes upp under slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; präglade särskolan under hela dess första sekel. Det var först under efterkrigstiden som man började inrätta exter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Nordström, S. (1968). Hjälpskola och särskola i Sverige t.o.m. 1921&lt;SPAN class="ft48"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Föreningen för svensk utbildningshistoria, 119 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Riksdagens protokoll 1934, Prop. 103&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;natskolor. 1944 års lag om undervisning och vård av sinnesslöa innebar att ”de bildbara sinnesslöa” fick rätt till utbildning. ”De icke bildbara” fick genom lagen rätt till vårdhem, men inte till utbildning. Man kan säga att den optimistiska tron på utbildning åter fick växtkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Ett närmande av särskolan till den obligatoriska folkskolan och försöksskolan gjordes i 1954 års Lag om undervisning av vissa psykiskt efterblivna. Lagen innebar en förbättrad skolsituation för personer med utvecklingsstörning utan tilläggshandikapp, men utestängde de med grav utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft18"&gt;Det samhällsekonomiska utrymmet präglar attityder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Magnus Tideman sammanfattar i en historisk översikt av synen på barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning hur attityder, värderingar och ideologier om personer med utvecklingsstörning påverkat samhällets bemötande av dessa.&lt;SPAN class="ft28"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft43"&gt;Tillbakablicken har kunnat visa på variationer över tid i synen på och ideologin om svagt begåvade och utvecklingsstörda personer. Hur kan då dessa skiftningar förklaras? Vad är det som styr vilken ideologi som anses vara den korrekta? En avgörande faktor historiskt sett tycks vara det samhällsekonomiska utrymmet. Söder (1981) menar t ex att vårdideologins optimism respektive pessimism till stor del bestäms av de funktionshindrades möjligheter att försörja sig och bidra till produktionen, vilka i sin tur är avhängig behovet av arbetskraft. Den ekonomiska faktorn har enligt detta perspektiv haft ett betydande inflytande på det officiella synsättet och handlandet gentemot människor med olika avvikelser. Tillsammans med olika tiders kunskapssyn och ideologier har ekonomin präglat samhällets bemötande av funktionshindrade över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft18"&gt;Strävan mot normalisering och integrering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Som en reaktion mot institutionslivets negativa inverkan på livsvillkoren för personer med utvecklingsstörning formulerades på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; principerna om normalisering och integrering. Dessa principer innebar att människor med utvecklingsstörning skulle få möjlighet att leva så likt andra människor som möjligt. De skulle inte skiljas ut, utan få bo och leva bland andra i samhället. Det innebar dock inte att människor med utvecklingsstörning till varje pris skulle tränas att bli "normala" utan att de skulle ha en normal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Tideman, Magnus (2003). Synen på ”avvikande barn” och på särskolan över tid&lt;SPAN class="ft42"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;livssituation, likvärdig andra människors. Forskaren Bengt Nirje, den mest refererade i svensk forskning angående normalisering, skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Som jag ser det innebär normaliseringsprincipen sålunda att man för de utvecklingsstörda gör tillgängliga de vardagsmönster och livsvillkor som ligger så nära samhällets gängse som möjligt.&lt;SPAN class="ft52"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;I denna anda kom omsorgslagen (1967:940) till 1967. Det var först genom denna lag som alla barn med utvecklingsstörning, oavsett grad av sådan, fick en lagstadgad rätt till undervisning. Begreppet ”obildbar” försvann ur författningstexterna och träningsskolan organiserade undervisning för de barn och ungdomar som inte tidigare haft rätt till undervisning. Lagen fastställde skolplikten till 21 års ålder, med möjlighet till förlängning till 23 års ålder för att fullfölja påbörjad utbildning. Särskolan, träningsskola och grundsärskola, var nu fullt utbyggda och landstinget var huvudman för skolformen. Genom att träningsskolan infördes ökade elevantalet i särskolan. Detta medförde lokalbrist på många håll vilket föranledde särskolan att söka samverkan med grundskolan. Det var nu som den obligatoriska särskolan på allvar började lokalintegreras i grundskolan, både av ideologiska och ekonomiska skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Den nya skollagen (1985:1100) ersatte 1967 års omsorgslag och ansvaret för utbildningen överfördes från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Den obligatoriska särskolan fick sin första läroplan och kursplan 1973.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;1986 reformerades omsorgslagen för att ytterligare förstärka möjligheterna för personer med utvecklingsstörning att leva som andra människor. Lagen blev ett komplement till socialtjänstlag, hälso- och sjukvårdslag och skollag. Lagen uppmärksammade behoven av tidig stimulans för barn med utvecklingsstörning genom samvaro med andra barn. Tanken var att barn med utvecklingsstörning skulle få tillgång till andra barn som förebilder för sin egen sociala och emotionella utveckling. Lagen medförde bland annat att kommunerna fick det fulla ansvaret för förskoletiden och för fritidsverksamheten upp till 12 år. De styrdokument, som kom att reglera dessa verksamheter, gör nu ingen skillnad mellan barn med utvecklingsstörning och andra barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Nirje, Bengt (1969). Normaliseringsprincipen och dess innebörd för omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft20"&gt;På 1950- och &lt;NOBR&gt;1960-talen&lt;/NOBR&gt; var det emellertid vanligt att barn med utvecklingsstörning gick i särskolans egna förskolor. Dessa drevs av landstinget. På vissa håll var det inte möjligt att driva särskilda förskolor eftersom det fanns för få barn med utvecklingsstörning. Landstingen sökte då integrerade lösningar inom den kommunala förskolan. Ekonomiskt löstes detta med integrationsavtal. Under läsåret 1967/68 gick mer än 95 procent av förskolebarnen med utvecklingsstörning i särskolans egna förskolor och knappt 4 procent i den kommunala förskolan. &lt;SPAN class="ft44"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;1985 var 89 procent av samtliga kända barn med utvecklingsstörning integrerade i kommunal förskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;Differentiering som organisationsstrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft2"&gt;Skolan har historiskt sett alltid differentierat elever. En vanlig specialpedagogisk åtgärd på &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; var att placera de svagpresterande eleverna i specialklasser av olika slag. Placeringen i specialklass skulle ge möjlighet till den utveckling som eleverna ansågs behöva samtidigt som det skulle underlätta utvecklingen för de bättre presterande eleverna genom att klassen gjordes mer homogen. I den starkt differentierade skolan under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; fanns olika typer av specialklasser t.ex. särskoleklass, hjälpklass, observationsklass, läsklass, &lt;NOBR&gt;CP-klass,&lt;/NOBR&gt; hörselklass, synklass, skolmognadsklass, friluftsklass- och hälsoklass. Specialpedagogiken kan således sägas ha flera olika och motstridiga uppgifter genom att vilja hjälpa ”de avvikande”, men också sträva efter en homogenisering av elevgruppen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft2"&gt;Organisatorisk differentiering finns fortfarande starkt i skolan och utvecklas ur den normativa elevsynen. Elever som avviker från normen ska avskiljas och få sin undervisning utanför sin klass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft18"&gt;Skolan är den kliniska miljö där barns svårigheter ofta uppdagas – inte för att barnen nödvändigtvis har problem, utan för att skolan vid varje tidpunkt kräver vissa sätt att fungera.&lt;SPAN class="ft51"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Magnus Tideman skriver följande om synen på särskiljandet:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;Vårt sätt att se på människor och hur vi väljer att särskilja olika människor hänger samman med vilka värderingar och idéstrukturer som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Karlsudd, Peter (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan i Malmö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Specialpedagogiska rapporter Göteborgs Universitet: institutionen för specialpedagogik, Nr 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Börjesson, Mats (1997). Om skolbarns olikheter. Diskurser kring ”särskilda behov” i skolan – med historiska jämförelsepunkter. Skolverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft33"&gt;rådande i samhället. I varje tid finns grupper som strider om rätten att formulera vad som är normalt och vad som är avvikande, om problemens innehåll och dess utbredning. För att skilja ut någon som onormal eller särskild finns en föreställning om vad som är normalt. Det normala är dels det mot vilket allt kan jämföras, det genomsnittliga, det vanliga, dels en moralisk idé om hur det bör vara. Vilka grupper och individer som har varit objekt för segregerande åtgärder har skiftat över tid. Leprasjuka, vansinniga, fattiga, vagabonder, utvecklingsstörda, kriminella är några grupper som pekats ut som avvikande under det senaste århundradet, men exemplen kan göras många.&lt;SPAN class="ft52"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Särskolans kommunalisering och andra förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;1988 började särskolan kommunaliseras och 1996 var detta fullt ut genomfört i landet. Huvudmotivet till kommunaliseringen var att grundskola och särskola skulle närma sig varandra och ge möjligheter att förverkliga en skola för alla. Särskolekommittén diskuterade i sitt betänkande, Särskolan – en primärkommunal skola (SOU 1991:30), möjligheterna att avskaffa särskolan som egen skolform. Kommittén kände dock en viss oro för att särskolans elever inte skulle garanteras resurser. Dessutom anförde man mot ett avskaffande att kommunerna behövde tid för att lära känna elevgruppen och dess behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft3"&gt;I samband med kommunaliseringen ersattes omsorgslagen av &lt;NOBR&gt;LSS-lagen&lt;/NOBR&gt; 1994. Denna rättighetslagstiftning träder i kraft då socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag inte ger tillräcklig hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;Särvux växer fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;En försöksverksamhet med vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning startade läsåret 1970/71. Under denna tid var utbildningen kopplad till omsorgsverksamheten och det fanns starka band mellan daglig verksamhet och särvux. 1981 permanentades och utvecklades försöksverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Dåvarande Skolöverstyrelsen fick 1985 regeringens uppdrag att utreda formerna för utbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Utredningen föreslår regeringen att utbildning på både grundsär- och träningsskolenivå ska införas. I propositionen Om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (1987/88:113) föreslås att utbildningen på särvux ska fylla samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Tideman, Magnus (2003). Synen på ”avvikande barn” och på särskolan över tid. Bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft2"&gt;funktion för personer med utvecklingsstörning som grundvux och komvux gör för personer utan utvecklingsstörning. Undervisningen ska ge de vuxna som saknar grundläggande färdigheter en kompetens motsvarande den som fås på grundsärskolan. Läroplanen för den kommunala och statliga vuxenutbildningen föreslås i lämpliga delar gälla även för särvux, men de läroplaner och kursplaner som finns för särskolan ska vara vägledande. &lt;NOBR&gt;Estetisk-praktiska&lt;/NOBR&gt; ämnen, sinnesträning eller anpassning till daglig livsföring (ADL) undantas dock undervisningen. Utbildningen kom efter ändring i Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (SFS 1988:664) att omfatta undervisning motsvarande grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;Efter förslag i betänkandet Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda (SOU 1990:11) och propositionen Växa med kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft20"&gt;– om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (1990/91:85) vidgades utbildningen till att också omfatta utbildning på träningsskolenivå. Förändringen motiveras i dessa skrivningar utifrån att vuxenutbildning för alla är en demokratifråga. I Lag om ändring i skollagen (1991:1107) stärks således landstingskommunernas skyldighet att anordna särvux både på grundsärskole- och träningsskolenivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;I propositionen Om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m. (1991/92:94) föreslås en ytterligare utvidgning av särvux i form av yrkesutbildning. År 1992 trädde bestämmelserna om yrkesutbildning inom särvux i kraft. Särvux omfattar härmed utbildning för vuxna med utvecklingsstörning på &lt;NOBR&gt;träningsskole-,&lt;/NOBR&gt; grundsärskole- och gymnasial nivå. Ansvaret för särvux utbildningen gick 1996 över från landstingen till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft1"&gt;Beskrivning av särvux i dag finns i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Synen på barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning har förändrats genom historien. Historien har präglats av en optimistisk period med en tilltro till förmågan hos personer med utvecklingsstörning att kunna tillgodogöra sig en viss form av undervisning. Den övergick senare i en pessimistisk syn under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Värderingar och attityder liksom ekonomi och synen på kunskap påverkade denna förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;Det första steget mot integrering inom barnomsorg och skola kan sägas vara att alla barn fick rätt till allmän förskola. Vid denna tid tog integrationssträvandena fart och samhället ansåg att det nu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;En historisk återblick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;var dags att alla barn fick vara tillsammans. Gruppen barn med utvecklingsstörning jämställs härmed med andra barn. Genom omsorgslagen 1986 tog således kommunen över ansvaret för både barnomsorgen och fritidsverksamheten upp till 12 år för barn med utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft2"&gt;Vi har tagit del av ett flertal kommuners verksamhetsplaner över särskoleverksamheten. Några av dessa visar att det i dag förekommer egna förskoleklasser och fritidshem inom särskolan. Detta sätt att organisera omsorg och lärande är oförenligt med internationella och nationella strävanden till inkludering. Det finns därför anledning för oss att i vårt fortsatta arbete analysera på vilka grunder denna organisatoriska förändring sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Den historiska genomgången ger oss en generell bild av särskolans framväxt och utveckling. Dessutom framgår det tydligt, inte minst av våra kommunbesök, att värderingar och attityder styr organisationen även på regional och lokal nivå. Detta är en viktig bakgrund för att förstå varför särskolan och undervisningen för elever med utvecklingsstörning organiseras så olika i skilda delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft12"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p201 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft18"&gt;Vi inleder detta kapitel med en allmän beskrivning av de olika skolformerna. Vi redogör för särskolans och särvux organisation och innehåll. I kapitlet beskriver vi också kortfattat innehållet i läroplaner och kursplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft25"&gt;Stora delar av skolväsendet har nyligen varit föremål för utredning. Skollagen har setts över av 1999 års Skollagskommitté (SOU 2002:121), Skollag för kvalitet och likvärdighet. Gymnasieskolan har utretts av Gymnasiekommittén (SOU 2002:120), Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan. Gymnasieskolans programinriktade individuella program har utretts av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har presenterat sitt förslag i en slutrapport (U2003/532/G), Ökade möjligheter för elever i gymnasieskolan att följa undervisningen på ett programinriktat individuellt program. Vuxenutbildningen slutligen, har utretts av en intern arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet (Ds 2002:66) Om översyn av lagreglering av det offentliga skolväsendet för vuxna. Delar av de förslag som nu lagts redovisar vi i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft29"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;I lagstiftningen skiljer sig mål och syfte med undervisningen åt i vissa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft29"&gt;Skolformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft1"&gt;Det allmänna ordnar utbildning för barn, ungdomar och vuxna i olika former (1 kap. 1 och 8 §§ skollagen). Förskoleklassen, särskolan, grundskolan och gymnasieskolan är skolformer som är delar av det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. För vuxna ordnar det allmänna utbildning i bland annat särvux (vuxen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;utbildning för utvecklingsstörda) och komvux (kommunal vuxenutbildning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft1"&gt;Särskolans och särvux organisation&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p208 ft55"&gt;SÄRSKOLAN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p209 ft55"&gt;SÄRVUX&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p210 ft31"&gt;obligatoriska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td38"&gt;&lt;SPAN class="p211 ft9"&gt;(frivilliga &lt;NOBR&gt;särskolan-)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;SPAN class="p212 ft10"&gt;- träningsskolenivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;SPAN class="p210 ft31"&gt;särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;SPAN class="p211 ft31"&gt;gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;SPAN class="p212 ft10"&gt;- grundsärskolenivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;SPAN class="p213 ft10"&gt;9(10) år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;SPAN class="p211 ft31"&gt;4 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;SPAN class="p212 ft10"&gt;- gymnasial nivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p214 ft10"&gt;- träningsskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td49"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;- individuellt program&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;SPAN class="p214 ft10"&gt;- grundsärskola&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td49"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;- specialutformade program&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr10 td49"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;- nationella program&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td28"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td50"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;Vi övergår nu till att närmare beskriva framför allt särskolans och särvux organisation och innehåll. De bestämmelser som redovisas i det följande är hämtade ur skollagen och de skolformsspecifika förordningarna. Det bör också nämnas att det finns viss rättighetslagstiftning, som t.ex. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som är av central betydelse för många elever i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft29"&gt;Förskolan och förskoleklassen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Pedagogisk verksamhet för yngre barn anordnas av det allmänna i form av förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Förskolan är ingen egen skolform i dag. Barn med utvecklingsstörning har rätt till förskola och förskoleklass precis som alla andra barn. Någon särskild rättslig reglering för barn med utvecklingsstörning i förskola eller förskoleklass finns alltså inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft62"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Skollagskommittén föreslår att förskolan blir en egen skolform. Bestämmelser i skollagen som gäller för skolväsendet som exempelvis övergripande mål, ska enligt förslaget bli tillämpliga också i förskolan. Rätt till plats i förskolan ska, precis som i dag, barn ha när de har ett eget behov av plats eller när de behöver plats därför att föräldrarna förvärvsarbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft29"&gt;Den obligatoriska särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Särskolan är till för barn och ungdomar som har en utvecklingsstörning och därför inte kan gå i grundskola och gymnasieskola (1 kap. 5 § skollagen). Särskolan syftar till att ge en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan (6 kap. 1 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;Särskolan omfattar alltså både obligatorisk särskola och gymnasiesärskola (6 kap. 3 § skollagen). Den obligatoriska särskolan kan sägas vara parallell med grundskolan och gymnasiesärskolan med gymnasieskolan. Inom den obligatoriska särskolan bedrivs undervisning i grundsärskola och träningsskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan (6 kap. 3 § andra stycket skollagen). I träningsskolan är undervisningen mer inriktad på praktiska färdigheter som att genomföra dagliga aktiviteter och social träning, än på teoretiska kunskaper. Det är styrelsen för särskolan som avgör om en elev som tas emot i den obligatoriska särskolan ska gå i grundsärskolan eller i träningsskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Träningsskoleklasser och grundsärskoleklasser finns i dag ofta lokalt integrerade i grundskolan. Även gymnasiesärskolan har i många kommuner sina program i gymnasieskolan. Det finns även – vilket vi återkommer till senare – elever som studerar i särskolan men rent fysiskt är placerade i en grundskoleklass. Det finns också elever med utvecklingsstörning, som har avstått från undervisning i särskolan och därför går i en grundskoleklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;Rätt att bli mottagen i den obligatoriska särskolan har en elev med utvecklingsstörning som inte bedöms nå upp till grundskolans mål (3 kap. 3 § skollagen). Med elev med utvecklingsstörning likställs i skollagen elever som har fått ett betydande och bestående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft12"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller sjukdom, samt elever med autism eller autismliknande tillstånd (1 kap. 16 § skollagen). Också de elever som har ett med utvecklingsstörning jämställt förhållande, har rätt att bli mottagna i särskolan om detta förhållande gör att de inte bedöms kunna uppnå grundskolans mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;När vi i fortsättningen talar om en elev med utvecklingsstörning inbegriper vi också dessa elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Styrelsen för särskolan avgör om en elev ska erbjudas plats i särskolan eller inte. Om ett barn, som har tagits emot i särskolan bedöms kunna gå över till grundskolan, ska styrelsen för särskolan besluta att eleven inte längre ska vara elev där (3 kap. 4 § tredje stycket skollagen). Genom lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, kan en vårdnadshavare till en elev som studerar i den obligatoriska särskolan, när som helst anmäla att de vill att deras barn fortsättningsvis ska följa undervisningen i grundskolan. En närmare beskrivning av särskolans personkrets och av mottagandet i särskolan finns i kapitel 7 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;En elev i särskolan har liksom en elev i grundskolan nioårig skolplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft1"&gt;Grundsärskolan och träningsskolan har tio årskurser. Det tionde skolåret är frivilligt. Rätt att delta i det tionde skolåret har en elev i den obligatoriska särskolan som har slutfört årskurs nio (6 kap. 3 a § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Läroplan och kursplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft20"&gt;1994 fick det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet en ny läroplan, Lpo 94 (SKOLFS 1994:1). Hela det obligatoriska skolväsendet har således en gemensam läroplan. Läroplanen anger de värden som utbildningen ska vila på, värdegrunden. Läroplanen anger också inriktningen på skolans arbete genom mål att sträva mot, vilka är desamma för alla skolformer inom den obligatoriska skolan. Läroplanens mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Dessa är olika för grundskolan, träningsskolan och grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft5"&gt;Utbildningens syfte och mål för den obligatoriska särskolan anges bland annat i Lpo 94 och i kursplanerna för den obligatoriska särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft62"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;Kursplaner för grundsärskolan finns för tolv ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, modersmål, musik, naturorienterade ämnen, samhällorienterade ämnen, slöjd, svenska och svenska som andraspråk. Träningsskolans kursplan delas in i fem ämnesområden: kommunikation, verklighetsuppfattning, motorik, estetisk verksamhet och vardagsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;De nyligen reviderade kursplanerna för grundsärskolan är uppbyggda och strukturerade på samma sätt som grundskolans kursplaner, vilka också har legat till grund för revideringen. I grundsärskolan och träningsskolan är målen att uppnå villkorade utifrån elevens förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Timplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Timplanerna för den obligatoriska särskolan ger stor handlingsfrihet åt skolan att fördela ämnena på olika årskurser. Grundsärskolans och träningsskolans timplan omfattar i dag 7 400 respektive 7 020 timmar och spänner över tio år. Det frivilliga tionde året har inga separata kursplaner utan undervisningen baseras på individuella val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Skollagskommittén föreslår att den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan blir skilda skolformer och ges varsitt kapitel i en ny skollag. Förslaget innebär att de bestämmelser om gymnasiesärskolan som nu återfinns i kapitel 6 i skollagen upphör att gälla. Något förslag på ny reglering för gymnasiesärskolan läggs inte fram. Gymnasiekommittén behandlar inte gymnasiesärskolan. Innan en ny skollag i enlighet med Skollagskommitténs förslag träder i kraft måste därför nya bestämmelser för gymnasiesärskolan tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Vidare föreslår Skollagskommittén att den obligatoriska särskolan ska heta grundsärskola och att begreppet träningsskola ska försvinna. Undervisning i grundsärskolan ska enligt förslaget ha två inriktningar; utbildning i ämnen och utbildning inom ämnesområden. Det ska också vara möjligt att kombinera undervisningen i ämnen och ämnesområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft20"&gt;Det tionde skolåret i den obligatoriska särskolan föreslås försvinna. En elev i grundskolan, som inte tillfredställande har slutfört sista årskursen när skolplikten upphör, men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen ska beredas tillfälle att göra detta under högst två år. Skollagskommittén föreslår att en elev i den obligatoriska särskolan ska ha samma möjlighet. Förslaget innehåller inget krav på – som är fallet för en elev i grundskolan – att eleven bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen. Vidare föreslås att det av lagen ska framgå att utbildningen i den obligatoriska särskolan, förutom att motsvara den som ges i grundskolan, också ska ligga till grund för fortsatt utbildning. Det föreslås bli obligatoriskt med en individuell utvecklingsplan för alla elever i särskolan. Av planen ska bland annat den inriktning elevens utbildning har framgå. Planen ska omprövas minst en gång per läsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft5"&gt;Både grundsärskolan och träningsskolan förslås få samma antal timmar som grundskolan, dvs. 6 665 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;Gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;För ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning, finns gymnasiesärskolan (1 kap. 5 § skollagen). Syftet med utbildningen i gymnasiesärskolan är att ge eleverna en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan (6 kap. 1 § skollagen). Gymnasiesärskolan ska också utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid (Lpf 94, SKOLFS 1994:2). Eleverna ska vidare genom utbildningen få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;En elev med utvecklingsstörning har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan, om styrelsen för särskolan bedömt att eleven inte kan gå i gymnasieskolan (6 kap. 7 § skollagen). Om eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan, ska han erbjudas plats på gymnasieskolans individuella program (5 kap. 13 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;Utbildningen i gymnasiesärskolan är fyra år och bygger på den obligatoriska särskolan (6 kap. 9 § skollagen). I gymnasiesärskolan finns nationella och specialutformade samt individuellt program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft62"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;(6 kap. 3 § skollagen). Styrelsen för särskolan avgör på vilket program eleven ska gå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft18"&gt;Nationella och specialutformade program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft2"&gt;De nationella programmen i gymnasiesärskolan är: Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Mediaprogrammet, Naturbruksprogrammet, Hantverksprogrammet och Estetiska programmet. De nationella och specialutformade programmen ska innehålla kärnämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap, religionskunskap, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet (5 kap. 1 § förordningen, 1994:741, om gymnasiesärskolan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;En elev, som går på ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasiesärskolan, får efter rektors beslut läsa kurser enligt gymnasieskolans kursplaner i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil (5 kap. 2 a § förordningen 1994:741 om gymnasiesärskolan). Det är numera möjligt att ta in kurser från gymnasieskolan i ett slutbetyg från gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och bestå av delar av de nationella programmen. Både på nationella och specialutformade program ska det finnas arbetsplatsförlagd utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Individuellt program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Det individuella programmet är till för dem som inte vill eller kan följa utbildningen i ett nationellt eller specialutformat program i gymnasiesärskolan. Ett skäl till att låta en elev gå på ett individuellt program kan vara att eleven har en mycket ojämn begåvningsprofil. Eleven kanske klarar yrkeskurser på ett nationellt program, men inte alla kärnämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Precis som i gymnasieskolan kan det individuella programmet också vara en förberedelse för att komma in på ett nationellt program. Programmet kan också ge eleven yrkesträning och verksamhetsträning. Det är styrelsen för särskolan som avgör om en elev inom det individuella programmet ska få yrkesträning eller verksamhetsträning (6 kap. 9 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Läroplan för gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, anger precis som Lpo 94 den värdegrund utbildningen ska vila på, vad skolan ska sträva mot och vad eleverna ska uppnå. Mål att sträva mot ger möjligheter till lokala beslut i &lt;NOBR&gt;urvals-,&lt;/NOBR&gt; innehålls- och metodfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Kursplaner för nationella- och specialutformade program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft2"&gt;De nya kursplanerna för gymnasiesärskolans program har utarbetats samtidigt med den obligatoriska särskolans kursplaner. En viss samverkan och synkronisering har skett mellan kursplanerna i den obligatoriska särskolan och den frivilliga särskolan. Särskilt har progressionen mellan ämnen i grundsärskolan och kärnämnen i gymnasiesärskolan betonats. Kursplanemålen har dessutom tydligare anpassats efter elevernas behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Gymnasiesärskolan ska förbereda de studerande för arbete, boende och fritid. Därför finns det särskilda kurser som är allmänt förberedande för vuxenlivet som ett komplement till kärnämnena. Dessa är valbara i alla nationella program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Kursplaner för det individuella programmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Kursplanerna för det individuella programmet har omarbetats utifrån samma principer som övriga programs kursplaner. Det finns i dag utarbetade kursplaner för yrkesträning och verksamhetsträning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Individuell studieplan i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;För att kunna anpassa undervisningen till varje enskild elev krävs en bedömning av elevens behov och förutsättningar. Sedan upprättas en individuell studieplan av vilken elevens kursval ska framgå. Studieplanen ska upprättas efter samråd med elever och föräldrar, och här kan utvecklingssamtalen vara en bra bas. Det är rektors ansvar att se till att varje elev får en individuell studieplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft62"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Timplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Den minsta garanterade undervisningstiden för varje elev i gymnasiesärskolan skall utgöra 3 600 timmar (6 kap. 11 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Särvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;Det allmänna ordnar också utbildning för vuxna med utvecklingsstörning, särvux. Särvux syftar till att ge kunskaper och färdigheter som motsvarar de som ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan (12 kap. 1 § skollagen). Särvux ska också – med elevernas tidigare utbildning och erfarenheter som utgångspunkt samt utifrån varje elevs förutsättningar – fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för deltagande i samhällsliv och yrkesliv (Lpf 94). Behörig att tas emot i särvux är den som saknar sådana kunskaper som utbildningen avser att ge och som har förutsättningar att följa utbildningen (3 kap. 3 § förordningen, 1992:736, om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft18"&gt;Läroplan och kursplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, gäller också för särvux. I läroplanen anges att rektor har ett särskilt ansvar för att utbildningen erbjuds på ett sådant sätt att vuxna kan studera på fritid, deltid eller heltid efter individuella behov och önskemål. Programmål finns för de delar av särvux som motsvarar den obligatoriska särskolan och gymnasial särvux. Den utbildning som motsvarar den som ges inom grundsärskolan anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. Den utbildning som motsvarar den som ges i träningsskolan anordnas i ämnena kommunikation och verklighetsuppfattning och omvärldskunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;För gymnasialt särvux gäller de programmål som har fastställts för gymnasiesärskolans nationella program. Detta innebär att det finns en mängd olika kurser att välja på. Kurserna presenteras i ett programhäfte, (GySär 2002:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft12"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Förslag om förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;PRIV är programinriktade individuella program i gymnasieskolan. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet föreslår en utveckling av gymnasieskolans individuella program och att landets kommuner i första hand ska erbjuda elever, som inte tagits in på något nationellt program i gymnasieskolan eller som har avbrutit utbildningen där, utbildning på PRIV. Förslaget är tänkt att tillämpas under perioden tills de eventuella ändringar som föranleds av förslagen från Gymnasiekommittén 2000, träder i kraft. Förslaget kan ha betydelse för de ungdomar med utvecklingsstörning som i dag studerar på det individuella programmet i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft22"&gt;En annan arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet föreslår att benämningen kommunal vuxenutbildning (komvux) upphör och att utbildningsformen istället ska heta kommunalt stöd till vuxnas lärande. Någon motsvarande förändring på särvux område föreslås inte. I de bestämmelser som reglerar särvux föreslår arbetsgruppen strukturella förändringar och en viss språklig anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;Huvudmannaskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Huvudman för särskolan liksom för skolan i övrigt, är numera kommunerna. Landstinget får driva gymnasiesärskola efter överenskommelse med kommun (6 kap. 10 § 2 stycket skollagen). Särvux får bedrivas på entreprenad (12 kap. 9 § skollagen). Specialskolan är en statlig skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;Fristående skolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna finns det fristående skolor (1 kap 3 § skollagen). Huvudman för en fristående skola är en enskild juridisk eller fysisk person. Det finns både fristående obligatoriska särskolor och fristående gymnasiesärskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Skolplikt kan fullgöras i en fristående särskola om skolan är godkänd och eleven hör till särskolans personkrets (9 kap. 1 och 3 §§ skollagen). Ansökan om godkännande av fristående skolor som motsvarar särskolan prövas av Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft12"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft62"&gt;Särskolan och särvux – organisation och innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Skollagskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Skollagskommittén föreslår att en skola med enskild huvudman inom skolväsendet fortsättningsvis benämns enskild skola och inte fristående skola som i dag. Enskilda skolors verksamhet ska regleras i de författningsbestämmelser och styrdokument som i dag gäller för offentliga skolor. De enskilda skolorna blir alltså ingen egen skolform. Termen friskola ska finnas kvar men förbehålls de skolor som drivs med enskild huvudman utanför skolväsendet bland annat utifrån Sveriges internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft29"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Läroplaner och kursplaner är viktiga styrdokument i det praktiska arbetet i skolan. Kontinuerliga kursplanerevideringar är nödvändiga eftersom vi lever i en föränderlig värld där ny kunskap ständigt skapas och synen på kunskap förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Genom revideringen av den obligatoriska särskolans kursplaner har dessa kommit att närma sig grundskolans kursplaner. En av orsakerna till revideringen av särskolans kursplaner var att dessa skulle vara så lika grundskolans kursplaner som möjligt. Detta ökar möjligheterna för skolformerna att samverka. De skillnader som förekommer är mera av gradän artskillnad – med hänsyn tagen till elevgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft2"&gt;Innehåll och utformning i de nya kursplanerna är mindre detaljerade och ger en större frihet för den enskilda skolan att organisera undervisningen. Samtidigt kan sägas att mål att uppnå för den obligatoriska särskolan genom revideringen är mer utmanande än tidigare, i både grundsärskolan och träningsskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Grundskolan ska se till att eleverna har uppnått vissa mål efter genomgången skola. När det gäller mål att uppnå i den obligatoriska särskolan sägs att dessa ska uppnås ”utifrån elevens förutsättningar”. De blir med andra ord både anpassade till den totala elevgruppen och villkorade för varje elev. Det finns både fördelar och nackdelar med denna skrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Den skillnad som finns framförallt mellan grundskolan och den obligatoriska särskolan när det gäller mål och betygssättning, kan utgöra ett hinder för en inkluderande undervisning och för samverkan mellan skolformerna. Vårt fortsatta arbete kommer att innebära en djupare analys av detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p234 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft25"&gt;I det här kapitlet jämför vi några viktiga bestämmelser och redogör för de rättsliga skillnader som finns mellan den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och särvux å ena sidan och grundskolan, gymnasieskolan och komvux å den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft18"&gt;Delar av de förslag som nu lagts av Skollagskommitten m.fl. och som berör särskolan och särvux, redovisas i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft29"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft1"&gt;Lagstiftningen skiljer sig i flera avseenden åt mellan skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft1"&gt;N Kommunernas skyldighet att anordna egen särskola är inte lika omfattande som skyldigheten att anordna egen grundskola,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft1"&gt;N eleverna i den obligatorisk särskolan, gymnasiesärskolan och särvux har inte samma valmöjligheter som eleverna i grundskolan, gymnasieskolan och komvux,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;N mål och syfte med undervisningen skiljer sig åt i vissa avseenden i de olika skolformerna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft1"&gt;N betygsskalorna är begränsade i den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och särvux jämfört med grundskolan, gymnasieskolan och komvux. I träningsskolan får betyg inte sättas överhuvudtaget,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft1"&gt;N en vuxen person har rätt till grundläggande vuxenutbildning i komvux. Någon motsvarande rätt till grundläggande utbildning i särvux finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft22"&gt;N Skollagskommittén föreslår att reglerna om gymnasiesärskolan i kapitel 6 skollagen ska upphöra. Sådana regler måste utformas innan en ny skollag i enlighet med förslaget börjar att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft1"&gt;Innan vi övergår till den jämförande beskrivningen av vissa författningsbestämmelser redogör vi helt kort för principen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;likvärdig utbildning och skolpliktens utformning. Bestämmelsen om likvärdig utbildning är central och ställer särskilda krav på särskolan och särvux eftersom elevgruppen är så heterogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;Likvärdig utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft3"&gt;Utbildningen i Sverige ska vara likvärdig var helst den anordnas. Detta framgår av 1 kap. 2 § första stycket skollagen som stadgar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft27"&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;Motsvarande bestämmelse för vuxnas utbildning finns i 1 kap. 9 § första stycket skollagen. Allas lika tillgång till utbildning innebär mer än att alla ska ha samma formella möjligheter att få utbildning. I propositionen Om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18 s. 27) uttalas att huvudmännen ska utforma sitt skolväsende och utbildning så att inte någon i realiteten förhindras att få del av denna utbildning på grund av kön, bostadsort eller sociala och ekonomiska förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;I olika sammanhang har betonats att kravet på en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målet för utbildningen. Undervisningen kan därför aldrig göras lika för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft29"&gt;Skolplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Barn bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i tredje kapitlet skollagen (3 kap. 1 § skollagen). Skolplikten kan fullgöras i grundskolan och i den obligatoriska särskolan. Skolplikten gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller &lt;SPAN class="ft18"&gt;vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola&lt;/SPAN&gt;. Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft1"&gt;I propositionen En ny skollag m.m. (prop. 1985/86:10 s. 81), uttalades:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft27"&gt;I paragrafen slås fast den allmänna principen om skolplikt och motsvarande rätt till utbildning. I praktiken är rätten till utbildning det väsentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Det viktiga i lagrummet är alltså rätten till utbildning. De barn som undantas från skolplikt i bestämmelsen saknar också motsvarande rätt till utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;De fåtal barn som avses är barn med flerfunktionshinder. Beslut om undantag från skolplikten fattas av styrelsen för skolan i respektive kommun. I propositionen framhölls att varje förutsättning hos barnet till utbildning ska tas till vara. Vidare uttalades:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;Det kan emellertid i ett helt exceptionellt fall tänkas att ett barn är så allvarligt handikappat i ett eller flera avseenden att det är helt omöjligt för barnet att lära sig något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;Såvitt vi har erfarit används inte undantagsbestämmelsen i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;För barn i grundskolan och den obligatoriska särskolan är skolplikten nio år (3 kap. 7 och 10 §§ skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Betydelsen av att skolplikten fullgörs i en viss skolform har vi kortfattat berört i kapitel fem. Det finns också skillnader mellan skolformerna i andra avseenden. Vi övergår nu till att redovisa de viktigaste av dessa skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft29"&gt;Syfte och mål med utbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;En av skillnaderna mellan de olika skolformerna är att syftet med utbildningen och de mål som ska uppnås inte är desamma i alla avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft18"&gt;Obligatoriska särskolan – grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Syftet med utbildningen i särskolan är att ge eleverna en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan (6 kap. 1 § skollagen). Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Utbildningen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft12"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar SOU 2003:35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan (4 kap. 1 § första stycket skollagen). De mål som ska uppnås enligt läroplanen är inte desamma i de båda skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Gymnasiesärskolan – gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft1"&gt;Utbildningen i gymnasiesärskolan ska så långt det är möjligt motsvara utbildningen i gymnasieskolan. De nationella och specialutformade programmen i gymnasieskolan ska vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet (5 kap. 4 och 4 a §§ skollagen). Ett individuellt program i gymnasieskolan ska först och främst förbereda eleverna för studier på ett nationellt eller specialutformat program (5 kap. 4 b § skollagen). De mål som ska uppnås enligt läroplanen är inte desamma i de båda skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;Särskilt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;Om det har framkommit att en elev behöver särskilda stödåtgärder ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och dennes vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av detta (5 kap. 1 § andra stycket särskoleförordningen, 1995:206, 8 kap. 1a § förordningen, 1994:741, om gymnasiesärskolan, 5 kap. 1 § tredje stycket grundskoleförordningen, 1994:1194, och 8 kap. 1a § gymnasieförordningen, 1992:394).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Skollagskommittén föreslår att en utredningsskyldighet av elevens behov av särskilt stöd skrivs in i lagen. För en elev som då befinns ha rätt till stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas och fastställas av rektor eller den rektor utser. Förslaget avser att stärka elevens rätt och ange en arbetsprocess. Beslut om särskilt stöd ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Särvux – komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;Utbildningen i särvux syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning motsvarande kunskaper och färdigheter som ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan (12 kap. 1 § första stycket skollagen). Den grundläggande vuxenutbildningen på komvux syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhällsliv och arbetsliv. Utbildningen ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier (11 kap. 2 § första stycket skollagen). Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge (11 kap. 2 § andra stycket skollagen). De mål som ska uppnås enligt läroplanen är inte desamma i skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft29"&gt;Kommunernas skyldighet att anordna utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Kommunerna är skyldiga att se till att utbildning för alla som har rätt att gå i särskola kommer till stånd (6 kap. 5 § skollagen) och att erbjuda särvux (12 kap. 3 § skollagen). Det är hemkommunen som ansvarar för att utbildning för den som har rätt att gå i särskola kommer till stånd (6 kap. 5 § första stycket skollagen). Detta kan ske genom att kommunen ordnar en egen skola eller genom att plats erbjuds i en annan kommuns utbildning. Kommunerna ska informera om möjligheterna till utbildning i särvux och verka för att vuxna med utvecklingsstörning deltar i sådan utbildning (12 kap. 5 § skollagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft22"&gt;Med hemkommun avses för en elev bosatt i landet den kommun där eleven är mantalsskriven (1 kap. 15 § första stycket skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft18"&gt;Obligatorisk särskola – grundskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Kommunen kan fullgöra sin skyldighet att organisera utbildning genom att anordna en egen skola eller genom att komma överens med en annan kommun om att denna i sin särskola ska ta emot elever, som hemkommunen har att sörja för (6 kap. 5 § andra stycket skollagen). Vid detta val måste bestämmelsen om en elevs resor i 6 kap. 6 § första stycket skollagen beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft20"&gt;En kommun är alltså inte skyldig att anordna särskola i egen regi. I propositionen Om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux (prop. 1991/92:94 s. 41) anfördes som skäl härför att elevunderlaget kan vara väl litet i en del kommuner för den specialisering som ibland kan behövas inom särskoleverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft22"&gt;Någon motsvarande valmöjlighet för kommunerna när det gäller att organisera grundskola finns inte. Skyldigheten att anordna grundskola fullgörs normalt genom att kommunen ordnar egen skola i den omfattning som behövs. Endast om det finns särskilda skäl får kommunen komma överens med en annan kommun om att den kommunen ska organisera utbildningen. I propositionen om vissa skolfrågor (prop. 1990/91:115 s. 72), anfördes att med särskilda skäl t.ex. avsågs det förhållandet att en elev får kortare resor till skolan. I förarbetena till bestämmelsen anfördes också att undantaget måste tolkas mot bakgrund av vad som stadgas i 4 kap. 6 § skollagen om att grundskoleelever ska kunna bo hemma under sin skolgång och att kommunen måste beakta kommunikationsförhållandena vid utformningen av sin grundskoleverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Särskola finns i de flesta av landets kommuner. Enligt en lägesbeskrivning som Skolverket har gjort år 2002 anordnas nu egen obligatorisk särskola i 273 av landets 290 kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Gymnasiesärskola – gymnasieskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft1"&gt;Hemkommunen är också skyldig att anordna gymnasiesärskola (6 kap. 5 § skollagen). Skyldigheten kan fullgöras genom att kommunen anordnar egen skola eller genom att annan kommun tar emot kommunens elever efter att samarbetsavtal har träffats. Utbildning i gymnasieskola kan anordnas på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Särvux – komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft22"&gt;Förutom särskola ska kommunerna också erbjuda särvux (12 kap. 3 § skollagen). Särvux finns inte i alla landets kommuner. Skyldigheten att erbjuda särvux kan fullgöras genom att kommunen organiserar egen utbildning eller svarar för kostnaderna för elevens utbildning i en annan kommun. Kommunernas skyldighet att anordna komvux kan fullgöras på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;Kommunerna ska sträva efter att erbjuda sådan utbildning som svarar mot behov och efterfrågan (12 kap. 3 § skollagen). Motsvarande bestämmelse finns för gymnasial vuxenutbildning i komvux.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;En vuxen person som är behörig att söka särvuxutbildning har inte någon ovillkorlig rätt till grundläggande utbildning. En behörig sökande till grundläggande vuxenutbildning har rätt till sådan utbildning (11 kap. 10 och 8 §§ skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft16"&gt;Resor och boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft22"&gt;En kommun, som anordnar särskola, ska sträva efter att organisera utbildningen så att ingen elev behöver bo utanför hemmet. Kommunens skyldighet sträcker sig &lt;SPAN class="ft21"&gt;så långt det är möjligt &lt;/SPAN&gt;(6 kap. 6 § första stycket skollagen). Grundskola däremot får organiseras så att en elev måste bo utanför hemmet för att fullgöra sin skolplikt endast om en annan lösning framstår som orimlig (4 kap. 6 § andra stycket skollagen). Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder (4 kap. 6 § andra stycket skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft29"&gt;Valmöjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;I detta avsnitt beskriver vi elevernas möjligheter att välja skola. De praktiska möjligheterna att välja skola hänger nära samman med reglerna om skolskjuts, som vi också redogör för. Vi behandlar också några av de möjligheter som finns till val i skolan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft16"&gt;Rätt att välja skola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft22"&gt;Att en kommun anordnar en egen obligatorisk särskola innebär inte att alla elever har rätt att fritt välja vilken skolenhet de önskar studera vid. Skolenhet är ett begrepp som används i Skollagskommitténs betänkande i bemärkelsen en lokalt begränsad skola. Vi använder begreppet på samma sätt. Bestämmelserna om rätten att välja skola i den egna kommunen är utformad på samma sätt i den obligatoriska särskolan och i grundskolan. Särskoleelever saknar däremot för närvarande rätt att välja skola utanför hemkommunen om det inte finns något avtal mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;En grundskoleelev har rätt att söka till en skola utanför samverkansområdet om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Obligatoriska särskolan – grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Vårdnadshavares önskemål om placering vid en viss skolenhet ska beaktas så långt det är möjligt. Denna princip inskränks i två fall. Det ena fallet är när andra elevers rätt till skola nära hemmet äventyras. Det andra är när betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kan uppstå för kommunerna med anledning av vårdnadshavarens önskemål (6 kap. 6 § andra stycket skollagen). Motsvarande bestämmelse finns för grundskolan (4 kap. 6 § tredje stycket skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft20"&gt;I propositionen Om ändrat huvudmannaskap uttalades när det gäller särskolan, att det kan vara befogat att placera en elev vid en annan skola än den som är närmast hemmet, om en sådan placering bättre kan tillgodose elevens behov av en utbildning som är anpassad till dennes förutsättningar. När önskemålet om placering vid en viss skolenhet för en elev ska vägas mot andra elevers intresse av en kort skolväg, måste också denna aspekt vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft2"&gt;Med begreppet betydande svårigheter för kommunerna avses t.ex. det fallet att en viss skola inte har plats för alla som vill gå där. Kommunen är inte skyldig att bygga ut en skola för att bereda plats åt alla elever som har sökt dit. Bestämmelsen kan också vara tillämplig när en skolenhet måste undergå en betydande ombyggnation för att göras tillgänglig för en elev med exempelvis rörelsehinder, om en annan lämplig skola finns på godtagbart avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft20"&gt;Om kommunerna har träffat en överenskommelse om samverkan har en elev rätt att söka utbildning i den andra kommunens obligatoriska särskola. En utomstående kommun kan också ta emot elever från en annan kommun utan avtal (6 kap. 6 a § skollagen) efter önskemål av vårdnadshavaren. Någon skyldighet att ta emot en elev från en annan kommun utan avtal finns dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;När det gäller grundskolan däremot ska en kommun ta emot en elev från en kommun utanför samverkansområdet om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i den kommunens grundskola (4 kap. 8 § skollagen). I regeringens proposition Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230 s. 60), angavs att med särskilda skäl avses mobbning och andra allvarliga konfliktsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Gymnasiesärskolan – gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft20"&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 6 § andra stycket skollagen om fördelningen av elever på olika skolor med särskoleutbildning gäller också gymnasiesärskolan. Detta innebär att vårdnadshavarens önskemål om placering av en elev på en viss gymnasiesärskola följs som huvudregel med de inskränkningar som redovisats ovan. När det finns fler sökande än platser till ett nationellt eller ett specialutformat program ska företräde ges till den som har störst behov av utbildningen (6 kap. 1 b § förordningen, 1994:741, om gymnasiesärskolan). I gymnasieskolan är betyg det huvudsakliga urvalskriteriet i fall när det finns fler sökande än platser till ett program (6 kap. 3 och 4 §§ gymnasieförordningen, 1992:394).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Bestämmelsen om kommunens rätt, att efter önskemål från vårdnadshavare, ta emot en elev från annan kommun gäller också gymnasiesärskolan. Det innebär att en elev inte har någon rätt att välja utbildning utanför hemkommunen om inte samverkanssavtal finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;I gymnasieskolan är den som ska erbjudas ett nationellt program av sin hemkommun behörig att söka sådan utbildning i hela landet (5 kap. 8 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft18"&gt;Särvux – komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;En kommun eller ett landsting är skyldig att ta emot en sökande till särvux som kommer från en annan kommun om hemkommunen åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen (12 kap. 7 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Motsvarande bestämmelse finns för elever i gymnasial komvux (11 kap. 20 § skollagen). Därutöver har en elev på komvux rätt att mottas i en annan kommuns komvux om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå där (11 kap. 21 § andra stycket skollagen). Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns inte för särvux del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft22"&gt;Det bör observeras att rättigheten gäller att bli mottagen, dvs. att prövas som sökande till utbildningen. Om det finns fler sökande än platser blir ett urval nödvändigt och den som har rätt att bli mottagen prövas då tillsammans med övriga sökande. När platserna är färre än antalet sökande ges företräde till den som har kort tidigare utbildning och i första hand önskar fullfölja studier som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;har påbörjats enligt en upprättad individuell studieplan (3 kap. 8 § förordningen, 2002:1012, om kommunal vuxenutbildning). När antalet sökande är fler än platserna i särvux ska företräde ges till den som har störst behov av utbildningen (3 kap. 6 § förordningen, 1992:736, om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). Vid detta urval ska särskilt beaktas att en sökande inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning och om hon har behov av utbildningen för pågående eller planerad yrkesverksamhet eller står inför ett yrkesval. Urvalskriterierna är alltså inte desamma i de bägge skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Skollagskommittén föreslår att det i fortsättningen ska vara möjligt att frångå vårdnadshavarens önskemål om placering vid en särskild skolenhet också om det finns andra särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Vidare föreslår Skollagskommittén att grundsärskola och grundskola likställs på så vis, att en kommun ska ta emot en elev som kommunen inte är skyldig att sörja för, om det med hänsyn till elevens personliga förhållanden finns särskilda skäl. Bestämmelsen utformas i förslaget som en överklagbar rättighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Skolskjuts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft1"&gt;Rätten att välja skola hänger i praktiken nära samman med rätten till skolskjuts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Obligatoriska särskolan – grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Varje kommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för en särskoleelev, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet (6 kap. 6 § tredje stycket skollagen). Grundskoleelever har under samma förutsättningar rätt till kostnadsfri skolskjuts (4 kap. 7 § första stycket skollagen). Som motiv till bestämmelserna om skolskjuts angavs i skollagspropositionen att en elev inte ska behöva betala för något i anslutning till den utbildning som eleven genom skolplikten är skyldiga att delta i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;En elev i särskolan, som väljer att gå i en annan skola än den som kommunen annars hade placerat eleven i, har dock ingen rätt till skolskjuts. Samma sak gäller för elever i grundskolan (4 kap. 7 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Gymnasiesärskolan och särvux – gymnasieskolan och komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Bestämmelserna om skolskjuts gäller både i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolan. I gymnasieskolan, särvux och komvux finns ingen rätt till kostnadsfri skolskjuts. Däremot har en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen rätt till ersättning för sina dagliga resor mellan bostaden och skolan om färdvägen är minst sex kilometer (2 § Lagen 1991:1110, om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Skollagskommittén framhåller vikten av att friheten för eleverna i den obligatoriska särskolan att välja skolenhet inte onödigt begränsas. I sammanhanget anförs att elever med olika funktionshinder kan ha svårare än andra att förflytta sig mellan skolan och hemmet. Någon förändring i skolskjutsbestämmelsen föreslås inte. Skollagskommittén framhåller dock att inget hindrar att kommunen erbjuder kostnadsfri skolskjuts när eleven valt en skola som ligger på jämförbart avstånd med den skolenhet som kommunen annars skulle placerat eleven i. Skollagskommittén föreslår också att ett beslut om skolskjuts ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I dag kan sådana beslut överklagas endast avseende beslutets laglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft16"&gt;Val i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft22"&gt;I skolan kan vissa val göras. Valmöjligheterna i skolan är inte desamma i de jämförda skolformerna. Genom Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, kan en vårdnadshavare till ett barn, som har rätt att mottas i särskolan, välja om barnet ska gå i särskolan eller i grundskolan. Det är styrelsen för särskolan som avgör om en elev ska gå på ett nationellt, specialutformat eller individuellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;program i gymnasiesärskolan. Kommunernas skyldighet att erbjuda ett allsidigt urval av nationella program är mindre i gymnasiesärskolan än i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Obligatoriska särskolan – grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Om en vårdnadshavare inte vill att barnet ska tas emot i särskolan, ska en plats istället erbjudas i grundskolan (2 § lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång). Försöksverksamheten beskriver vi närmare i avsnittet Elever i särskolan, kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Någon möjlighet att välja om barnet ska studera i träningsskola eller i grundsärskola finns däremot inte. Det är styrelsen för särskolan som fattar detta beslut (6 kap. 3 § andra stycket skollagen). Ett beslut om placering i träningsskola kan inte överklagas. Detta innebär att en vårdnadshavare till ett barn som har rätt till särskola kan välja om barnet överhuvudtaget ska studera i skolformen , men saknar rätt att bestämma om barnet ska placeras i grundsärskola eller i träningsskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft18"&gt;Gymnasiesärskolan – gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Som tidigare har nämnts anordnas utbildningen i gymnasiesärskolan i nationella, specialutformade program och i individuellt program. Gymnasiesärskolan har åtta nationella program. I gymnasiesärskolan är det styrelsen för särskolan som avgör om en elev ska gå på ett nationellt, specialutformat eller individuellt program (6 kap. 9 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Utbildningen i gymnasieskolan ges i sjutton nationella program, i specialutformade program och i individuellt program. Inom de nationella programmen finns olika varianter. Detta innebär att eleverna i gymnasieskolan har väsentligt större möjligheter att välja sin utbildning jämfört med eleverna i gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;Varje kommun ska erbjuda den elev som bedömts kunna gå på ett nationellt program ett urval av olika program (6 kap. 10 § första stycket skollagen). Med urval avses att kommunen ska ha ett varierat utbud. När det gäller gymnasieskolan föreskrivs att urvalet ska vara allsidigt. Med detta avses – för gymnasieskolans del – att kommunen ska erbjuda minst hälften av de nationella program som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft12"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;finns för gymnasieskolan. Motsvarande krav finns inte för gymnasiesärskolan. I propositionen Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop. 1992/93:250 s. 97) framgår att med detta menas att det ska finnas mer än ett program att välja på för eleverna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft18"&gt;Gymnasiekommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Gymnasiekommittén föreslår bland annat att de olika utbildningsprogrammen försvinner och att utbildningen i fortsättningen ges i åtta sektorer. Detta innebär att det individuella programmet i sin nuvarande utformning försvinner. Detta kan få konsekvenser för särskolan. Gymnasiekommittén lägger inget lagförslag för gymnasiesärskolan utan överlåter åt Carlbeckkommittén att utarbeta ett sådant förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft18"&gt;Särvux – Komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft1"&gt;Kommunerna ska sträva efter att erbjuda särvuxutbildning som svarar mot behov och efterfrågan (12 kap. 3 § första stycket skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Någon skyldighet att erbjuda viss inriktning på utbildningen finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft5"&gt;Motsvarande bestämmelse finns för kommunal gymnasial vuxenutbildning (11 kap. 17 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Övriga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;I detta avsnitt jämför vi bestämmelserna om elevinflytande, avgifter, disciplinåtgärder, betyg och möjligheten till fortsatta studier de parallella skolformerna. Vi redovisar också kortfattat vilka möjligheter som finns att överklaga vissa beslut i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Elevernas inflytande över undervisningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft65"&gt;Elevernas rätt till inflytande över utbildningen är inte utformad på samma sätt i de olika skolformerna. Eleverna i särskolan och särvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;har i dag en mer inskränkt rätt till inflytande än eleverna i grundskolan, gymnasieskolan och komvux.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Eleverna i särskolan ska ha inflytande över hur utbildningen utformas (6 kap. 2 § skollagen). Inflytandet ska anpassas efter elevernas ålder, mognad och &lt;SPAN class="ft18"&gt;förutsättningar i övrigt&lt;/SPAN&gt;. Grundskoleelevernas inflytande ska endast anpassas efter elevernas ålder och mognad (4 kap. 2 § skollagen). Gymnasieeleverna &lt;SPAN class="ft18"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha inflytande över utformningen av utbildningen. Omfattningen och utformningen av elevinflytandet på särvux ska anpassas efter elevernas förutsättningar (12 kap. 2 § skollagen) medan elever i komvux &lt;SPAN class="ft18"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha inflytande över hur deras utbildning utformas (11 kap. 4 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Skollagskommittén föreslår nya bestämmelser om elevinflytande som ska vara gemensamma för alla skolformer. Varje elev ska ha inflytande över sin utbildning och stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla denna. Inflytandet ska, enligt förslaget, anpassas efter elevernas ålder och mognad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Avgifter i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft5"&gt;Bestämmelserna om vilka avgifter som får tas ut i skolan skiljer sig i vissa avseenden åt mellan de olika skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft2"&gt;Eleverna i särskolan, grundskolan och gymnasieskolan har rätt till avgiftsfri undervisning, gratis böcker och liknande material (se t.ex. 6 kap. 4 § skollagen). Inslag som kan medföra en ”obetydlig kostnad” för eleven får förekomma, men endast undantagsvis. I dessa avseenden är de jämförda skolformerna likställda. Eleverna på grundskolan, obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan har också rätt till gratis skrivmateriel. Detta har inte eleverna på gymnasieskolan. Huvudmannen för gymnasieskolan, men inte gymnasiesärskolan, får besluta om att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel (5 kap. 21 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft22"&gt;Även undervisningen på särvux och komvux är avgiftsfri. På komvux, men inte på särvux, får huvudmannen – under vissa förutsättningar – ta ut kostnader av eleverna, som exempelvis skälig ansökningsavgift (11 kap. 5 och 21a §§ skollagen). Huvudmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft12"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;får också besluta att böcker och liknande som eleven behåller som sin egendom ska anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas till självkostnadspris (11 kap. 5 § andra stycket och 12 kap. 8 § andra stycket skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Disciplinära åtgärder mot elever i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Reglerna om disciplinära åtgärder mot en elev i skolan är i det närmaste likställda i de jämförda skolformerna. En skillnad är dock att en elev i grundskolan, men inte i den obligatoriska särskolan, kan visas ut från lektionen och tvingas till kvarsittning efter skolans slut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;En elev i den obligatoriska särskolan som uppträder olämpligt ska i första hand uppmanas av läraren att ändra sitt beteende. I andra hand ska elevens vårdnadshavare kontaktas (6 kap. 6 § särskoleförordningen, 1995:206). Motsvarande bestämmelser finns för grundskolan. En elev i grundskolan, men inte i den obligatoriska särskolan, får också visas ut från lektionen och stanna under uppsikt i skolan högst en timme efter skoldagens slut (6 kap. 9 § grundskoleförordningen 1994:1194). Utvisning och kvarsittning finns inte som disciplinåtgärder i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;De åtgärder som ska vidtas om eleven fortsätter att uppträda olämpligt är desamma i de bägge skolformerna. I gymnasiesärskolan och gymnasieskolan liksom i särvux och komvux är de disciplinära åtgärderna desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Skollagskommittén har i sitt betänkande anfört att disciplinåtgärder är så pass ingripande för den enskilde att bestämmelser om sådana åtgärder bör regleras i lag istället för som nu är fallet i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft18"&gt;Ytterligare förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet föreslår också att de bestämmelser om disciplinära åtgärder inom vuxenutbildningen, som nu finns i förordningen, istället ska anges i skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Betyg – omfattning och betygsskalor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;De betygsskalor som används är inte desamma i de jämförda skolformerna. I delar av särskolan får inte betyg sättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft18"&gt;Obligatoriska särskolan – grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Efter avslutad utbildning i den obligatoriska särskolan ska eleven få ett intyg om att eleven har deltagit i undervisningen (7 kap. 2 § särskoleförordningen). Betyg kan utfärdas för en elev i grundsärskolan endast om eleven eller dennes vårdnadshavare begär det (7 kap. 3 § särskoleförordningen, 1995:206). För en elev i träningsskolan får betyg inte utfärdas. I grundskolan ska betyg sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs åtta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;Betygsskalan i den obligatoriska särskolan är tvågradig; godkänd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft1"&gt;(G) och väl godkänd (VG), (7 kap. 5 § särskoleförordningen, 1995:206). Om eleven inte når upp till kravet för betyget godkänt, får inte betyg sättas i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;I grundskolan är betygsskalan treskalig G, VG och mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till de mål som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet (7 kap. 9 § grundskoleförordningen, 1994:1194). I sådana fall kan ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;En särskoleelev som studerar vissa ämnen i grundskolan kan få betyg efter särskild prövning i de ämnen som hon läst efter grundskolans kursplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;Gymnasiesärskolan – gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft20"&gt;I gymnasiesärskolan ska betyg sättas på varje avslutad kurs, med undantag av kurs i verksamhetsträning. Vid verksamhetsträning ska inte betyg sättas (7 kap. 1 § förordningen om gymnasiesärskolan, 1994:741). Gymnasiesärskolan tillämpar samma betygsskala som den obligatoriska särskolan, dvs. G och VG. För den elev som inte når upp till betyget G utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen (7 kap. 2 § förordningen om gymnasiesärskolan, 1994:741).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;I gymnasieskolan ska betyg sättas på varje avslutad kurs och projektarbete, under förutsättning att detta inte lästs enligt grundskolans kursplan inom ramen för ett individuellt program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft12"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;(7 kap. 1 § gymnasieförordningen). Betygsskalan omfattar fyra nivåer dvs. två fler än gymnasiesärskolan. I gymnasieskolan används också betyget icke godkänd (IG) och MVG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft18"&gt;Särvux – komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;Vid särvux sätts betyg på varje avslutad kurs om denna motsvarar utbildning inom grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Betyg ges dock inte om utbildningen motsvarar utbildning vid träningsskola (4 kap. 1 § förordningen, 1992:736, om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). De betyg som används är G och VG. Om eleven inte når upp till betyget G utfärdas ett intyg om att eleven deltagit i kursen (4 kap. 1 § 2 stycket förordningen, 2002:1012, om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Vid komvux ska betyg sättas på varje genomförd kurs eller delkurs och projektarbete (4 kap. 1 § förordningen, 2002:1012, om kommunal vuxenutbildning). Inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning används betygsskalan IG, G och VG. Som betyg inom gymnasial vuxenutbildning används därutöver MVG (4 kap. 4 § förordningen om kommunal vuxenutbildning, 2002:1020).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Förutsättningar för att sätta betyg och betygsskalor är inte desamma som i komvux.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;Någon möjlighet att överklaga ett betyg finns för närvarande inte i någon av skolformerna. Detta föreslås inte heller av Skollagskommittén, som däremot föreslår att det fortsättningsvis ska bli möjligt att begära omprövning av ett betyg. Denna prövning ska grundas på tidigare studieresultat och handläggas skyndsamt. Ett omprövningsbeslut ska enligt förslaget inte kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft18"&gt;Gymnasiekommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft5"&gt;Gymnasiekommittén föreslår att benämningen på betygen i fortsättningen slutar på &lt;NOBR&gt;-t.&lt;/NOBR&gt; Betygsskalorna enligt förslaget blir då icke godkänt, godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Studier efter den obligatoriska särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;En konsekvens av ett mottagande i särskolan är att möjligheterna till fortsatta studier – förutom i särvux – blir väsentligt mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft2"&gt;Undervisning i den obligatoriska särskolan kan ha konsekvenser för elevens fortsatta studier. För deltagande i gymnasieskolans nationella program krävs i princip att eleven har slutfört sista årskursen i grundskolan och har godkända betyg i svenska, engelska och matematik. En särskoleelev får inte behörighet för gymnasiestudier på ett nationellt program i gymnasieskolan. Fortsatta studier på gymnasienivå får därför vanligtvis – men inte alltid – ske i gymnasiesärskolan. Elever från den obligatoriska särskolan som bedöms kunna gå i gymnasieskolan och därför inte tas emot i gymnasiesärskolan ska – som tidigare nämnts – erbjudas plats på det individuella programmet i gymnasieskolan (5 kap. 1 § andra stycket och 5 kap. 13 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft18"&gt;Studier efter gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;Studier i gymnasiesärskolan ger inte s.k. allmän behörighet, vilket vanligtvis krävs för högskolestudier. Det finns möjlighet att söka dispens från behörighetskraven till högskolan (7 kap. 3 § högskoleförordningen, 1993:100). Undantag får göras om det finns särskilda skäl. I sammanhanget kan nämnas att folkhögskolorna har en relativt stor andel elever med utvecklingsstörning och att möjlighet till vidareutbildning finns också där. Vi beskriver utbildningen vid folkhögskolorna i kapitel 10 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft18"&gt;Överklagande – vad kan överklagas och vart?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Skolväsendets överklagandenämnd har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område (1 kap. 14 § skollagen). Överklagandenämndens verksamhet regleras i förordningen (1991:1122) med instruktion för Skolväsendets överklagandenämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Talerätt, dvs. behörighet att klaga har barnets vårdnadshavare gemensamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;När det gäller särskolan kan ett beslut om att ett barn inte ska tas emot i skolformen överklagas till nämnden. Vidare kan bland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;annat beslut om uppskjuten skolplikt och beslut om att få fullgöra skolplikten i en fristående särskola överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft5"&gt;Beslut som fattas av ansvarig nämnd eller rektor med stöd av kommunal delegation kan, om inte annat är föreskrivet, överklagas till förvaltningsdomstol för laglighetsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft18"&gt;Skollagskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Skollagskommittén föreslår att grundläggande föreskrifter om Skolväsendets överklagandenämnd tas in i kapitel 20 i den nya skollagen. Enligt förslaget ska en föreskrift om rätten till muntlig förhandling vid nämnden tas in i skollagen. Ett beslut om att fullgöra utbildning efter skolpliktens upphörande föreslås bli möjligt att överklaga. Som vi tidigare har redovisat föreslår Skollagskommittén att en elev ska ha rätt att mottas i en annan kommuns obligatoriska särskola om det finns särskilda skäl. Skollagskommittén föreslår också att ett sådant beslut ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd precis som i grundskolan. Vidare föreslås att beslut om placering av en elev på en annan skolenhet än den vårdnadshavaren har önskat ska kunna överklagas. Avslutningsvis ska också ett beslut av rektor i fråga om åtgärdsprogram kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft29"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;Skolplikten är i princip generell och motsvaras av en rätt till utbildning. Den inskränkning som finns i skolplikten används – såvitt vi har erfarit – inte i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft20"&gt;Det finns skillnader i den rättsliga regleringen för den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och särvux å ena sidan och grundskolan, gymnasieskolan och komvux å den andra. Exempelvis skiljer sig bestämmelserna om elevinflytande och betyg åt i de jämförda skolformerna. Undervisningen bedrivs också till viss del utifrån olika mål. Kommunernas skyldighet att anordna egen särskola är inte lika långtgående som kommunernas skyldighet att anordna egen grundskola. En elev i den obligatoriska särskolan har inte en lika långtgående rätt till undervisning i sin närmiljö som en elev i grundskolan har. En elevs möjlighet att välja skola och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Särskolan och särvux i författningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;inriktning på sina studier är begränsad i särskolan och på särvux jämfört med grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Någon rätt att få grundläggande utbildning i särvux finns inte. Däremot finns en rätt till grundläggande utbildning i komvux för den som uppfyller behörighetskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft5"&gt;Skollagskommittén har föreslagit en del ändringar i syfte att likställa de jämförda skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft1"&gt;Om de skillnader som finns är motiverade utifrån pedagogiska, sociala eller andra aspekter avser vi att återkomma till i vårt slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Avslutningsvis vill vi också nämna att vi använder oss av begreppet barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning, vilket är det nu vanligaste och vedertagna sättet att uttrycka sig på. I en del författningsbestämmelser används fortfarande en äldre vokabulär som t.ex. att någon är utvecklingsstörd. Vi kommer därför att överväga en språklig omarbetning för att få en enhetlig terminologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft12"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p129 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft18"&gt;I detta kapitel tar vi upp frågor som rör särskolans personkrets, bedömningen av utvecklingsstörning, mottagandet i särskolan, elevökningen samt elever med invandrarbakgrund. Särvux elevkrets behandlas i kapitel 10 Särvux och folkbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft1"&gt;Vi kommer i vårt fortsatta arbete att se över bestämmelserna om särskolans personkrets bland annat med hänsyn till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft17"&gt;N Den kraftiga ökningen av antalet elever i särskolan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;N de stora skillnaderna mellan kommuner när det gäller antalet barn i särskola,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft2"&gt;N olika ställningstaganden i kommunerna när det gäller att ta emot elever med autism och autismliknande tillstånd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft17"&gt;N brister i utredningsförfarandet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft17"&gt;N brister i dialogen med och informationen till föräldrar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft3"&gt;N det relativt stora antalet elever med invandrarbakgrund som tas emot i särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Fokus i det fortsatta kommittéarbetet bör ligga på en analys av villkor och förutsättningar för att barn och ungdomar med begåvningsmässiga funktionshinder ska kunna få en så bra skolgång som möjligt, oberoende av arten eller graden av funktionshinder. I vårt uppdrag ligger också att utreda förutsättningarna för ett närmande mellan de olika skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft5"&gt;Vi kommer att ta ställning till en eventuell permanentning av verksamheten med ett ökat föräldrainflytande över en elevs mottagande i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;Elevökningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Läsåret 2001/2002 gick totalt närmare 20 000 elever i särskolan, vilket är en ökning med nästan 8 000 elever eller 67 procent sedan läsåret 1992/93. Antalet elever har ökat i särskolans alla former sedan föregående läsår. &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; stadiga elevökning fortsätter således.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Tabell 7.1 &lt;/SPAN&gt;Elever i den obligatoriska särskolan. Antal elever i oktober läsåren &lt;NOBR&gt;1996/97–2001/02&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;Läsår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td64"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft14"&gt;Obligatorisk särskola&lt;SPAN class="ft66"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;1996/97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1997/98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1998/99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1999/00&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2000/01&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2001/02&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft9"&gt;Träningsskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;3 487&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;3 609&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 754&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 901&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;4 093&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;4 343&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;1 406&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;1 500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 491&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 531&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 635&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;1 730&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;2 081&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2 109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 263&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 370&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 458&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2 613&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft9"&gt;Index&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft9"&gt;1996 = 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft31"&gt;Grundsärskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;6 385&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;7 101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;7 831&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;8 568&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;9 386&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;9 918&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;2 642&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2 923&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 215&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 467&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 765&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;4 016&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;3 743&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;4 178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;4 616&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;5 101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;5 621&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;5 902&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft9"&gt;Index&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;134&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft9"&gt;1996 = 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;158&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td71"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft4"&gt;Summa obl särskola Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft14"&gt;9 872&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft14"&gt;10 710&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;11 585&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;12 469&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;13 479&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft14"&gt;14 261&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;4 048&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;4 423&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;4 706&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;4 998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;5 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;5 746&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;5 824&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;6 287&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;6 879&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;7 471&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;8 079&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;8 515&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft9"&gt;% flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;41,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;41,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;40,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;40,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;40,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;40,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft9"&gt;% pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;59,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;58,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;59,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft9"&gt;Index&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;144&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft9"&gt;1996 = 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Flickor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;142&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft9"&gt;Pojkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;1) I uppgifterna ingår elever som studerar det 10:e frivilliga skolåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft1"&gt;Elevantalet i den obligatoriska särskolan har ökat med 72 procent sedan läsåret 1992/93 och med 106 procent sedan 1990/91. Av alla elever i grundskoleåldern går 1,3 procent i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Tabell 7.2 &lt;/SPAN&gt;Elever i gymnasiesärskolan. Antal elever i oktober läsåren &lt;NOBR&gt;1996/97–2001/02&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft9"&gt;Läsår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;SPAN class="p212 ft14"&gt;Gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft31"&gt;1996/97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft31"&gt;1997/98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft31"&gt;1998/99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p302 ft31"&gt;1999/00&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft31"&gt;2000/01&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft31"&gt;2001/02&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft31"&gt;Nationella och special-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 060&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 024&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 341&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2 507&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 946&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 296&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p303 ft31"&gt;utformade program&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;823&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;824&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;912&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;998&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 212&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 336&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 237&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 429&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 509&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 734&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 960&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft9"&gt;IV programmet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 990&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 298&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2 266&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 198&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 238&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;822&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;959&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;936&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;954&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;899&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;921&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 339&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 233&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;1 312&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 299&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 317&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;SPAN class="p212 ft14"&gt;Summa gymn.sär&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft14"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;4 050&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;4 322&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;4 510&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft14"&gt;4 773&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;5 144&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft14"&gt;5 534&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 645&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 783&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;1 848&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;1 952&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 257&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 405&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 539&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;2 662&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;2 821&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 033&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;3 277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft31"&gt;% kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;40,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;41,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;41,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;40,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;41,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;40,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;% män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;58,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;59,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;59,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft9"&gt;Index&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p305 ft9"&gt;1996 = 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;SPAN class="p304 ft9"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft1"&gt;Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat med 51 procent sedan 1992/93 och med 66 procent om man går tillbaka till 1990/91. I träningsskolan ligger ökningen sedan 1992/93 på knappt 33 procent. Eleverna i gymnasiesärskolan fördelar sig så att 57 procent går en yrkesutbildning, 26 procent i yrkesträning och 17 procent i verksamhetsträning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Antalet elever i särskolan ökar i förhållande till elevökningen i stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Ökningen av antalet elever i särskolan ska ses mot bakgrund av elevutvecklingen i övriga skolformer. Antalet elever i grundskolan ökade under perioden 1992/93 – 2001/02 med 19 procent, medan elevantalet i gymnasieskolan har varit i stort sett oförändrat under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Elevutvecklingen i särskolan under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skiljer sig markant från utvecklingen under 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talen.&lt;/NOBR&gt; Under den tidigare perioden varierade det totala elevantalet i den obligatoriska särskolan mellan 7 000 och 9 000 elever. Lägsta elevantalet uppmättes läsåret 1988/89, då knappt 6 900 elever gick i den obligatoriska särskolan. Andelen barn och ungdomar i grundskoleålder har varierat kraftigt under åren, främst på grund av en stor variation i födelsetalen, men även migrationen har påverkat siffrorna. Elever mottagna i den obligatoriska särskolan har dock inte förändrats i proportion till grundskolans förändrade elevantal. Andelen elever i särskolan i relation till antalet elever i grundskoleålder sjönk från drygt 0,9 procent i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till ungefär 0,75 procent i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft12"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB335d1/GRB335d177x1.jpg" style="width:455px;height:636px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Figur 7.1 &lt;/SPAN&gt;Andel elever i den obligatoriska särskolan och antal elever i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB335d1/GRB335d178x1.jpg" style="width:432px;height:671px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Figur 7.2 &lt;/SPAN&gt;Andel elever i grundskoleålder som mottagits i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft12"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft2"&gt;Under senare delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har det också skett en förändring såtillvida att elever i större utsträckning flyttas till särskolan under hela grundskoletiden. I början av decenniet kom ca 50 elever per årskurs till särskolan, men i dag mottas ca 100 nya elever per årskurs. Tidigare upphörde i stort sett övergången efter grundskolans år 6, men i dag är övergången lika vanlig i grundskolans senare år som i de tidiga. Ungefär hälften av dagens särskoleelever har tidigare gått ett eller flera år i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Det antal elever som går det frivilliga tionde skolåret har varit oförändrat eller snarare minskat under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Flertalet elever i träningsskolan, ca 80 procent, fortsätter det tionde året, vilket inte är någon förändring sedan tidigare decennier. Däremot har antalet grundsärskoleelever, som går det tionde läsåret, minskat till färre än hälften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Könsfördelningen i särskolan har alltid varit ojämn och andelen pojkar är högre än andelen flickor. Läsåret 1992/93 var andelen pojkar ca 58 procent och 2000/01 ca 60 procent. Den högre andelen pojkar kan ha flera orsaker. Erfarenheten visar att det föds fler pojkar med begåvningsmässiga funktionshinder. Pojkar råkar också ut för fler och allvarligare olyckshändelser under sin uppväxt och detta kan innebära att fler pojkar har förvärvade hjärnskador. Det finns enligt många bedömare en risk för att tystlåtna och mer inåtvända flickor inte uppmärksammas i skolan på samma sätt som utåtagerande pojkar och därför inte upptäcks och utreds i samma utsträckning som pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft22"&gt;Under hela &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har andelen elever som undervisas integrerat med grundskoleelever varit ca 14 procent. Andelen integrerade elever är ungefär densamma för både pojkar och flickor, 13 respektive 15 procent. 2001/02 visar andelen integrerade grundsärskoleelever en viss uppgång och är drygt 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft67"&gt;Stor spridning mellan kommunerna när det gäller antalet barn som tas emot i särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft22"&gt;Spridningen mellan kommunerna och länen är stor, både beträffande ökningen och andelen elever i särskola. Skolverket redovisar att läsåret 1999/2000 gick 0,94 procent av eleverna i grundskoleåldern i den obligatoriska särskolan i någon kommun, medan mot-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft12"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft3"&gt;svarande procentandel i en annan kommun var 1,83 procent.&lt;SPAN class="ft68"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Möjligheterna att låta elever gå integrerade i grundskoleklass utnyttjas inte i alla kommuner. Det finns emellertid i många kommuner en rad specialgrupper för undervisning. En elev som beskrivs som integrerad, kan gå större del av undervisningstiden i specialanpassade undervisningsgrupper, om än inom grundskolans ram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft18"&gt;Kommunaliseringen av skolan har avdramatiserat särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft20"&gt;En viktig faktor när det gäller förändringarna i särskolan är kommunaliseringen, en process som inleddes redan i slutet på 1980- talet och var helt genomförd 1996. Skolverket har följt upp konsekvenserna av kommunaliseringen i sin analys av elevökningen i särskolan och bedömer att det förändrade huvudmannaskapet för särskolan och särvux i stort sett har haft positiva effekter för skolformerna. Särskolan accepteras i högre grad som en alternativ skolform, en viss samverkan mellan olika skolformer har kommit igång och många elever har närmare till skolan. Rektorerna har successivt skaffat sig kunskap om särskolan, vilket verket ser som en förutsättning för ett närmare samarbete mellan den obligatoriska särskolan och grundskolan. Det ökande elevantalet i särskolan är således delvis en konsekvens av närheten mellan skolformerna, som har avdramatiserat att gå i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft2"&gt;Kommunaliseringen har också lett till att särskoleundervisning finns på många fler ställen än tidigare. Många glesbygdskommuner väljer t.ex. att själva ta hand om sina särskoleelever hellre än att skicka dem till en särskola på centralorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft2"&gt;Forskaren Magnus Tideman konstaterar i en utvärdering av särskolans kommunalisering i Halland, att den har medfört att fler och andra tjänstemän än tidigare har fått ansvar för bedömningen av vem som hör hemma i särskolan.&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I flera kommuner har dessa tjänstemän inte någon tidigare erfarenhet av eller någon utbildning i särskolefrågor. Därmed har också bedömningarna blivit genomförda med mindre sakkunskap. Tideman konstaterar att en effekt av de kraftiga besparingarna i kommunerna och dess skolor är att eleverna inte får samma stöd som tidigare inom ramen för grundskolan. Ett sätt att få särskilt stöd är att bli mottagen i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Skolverket (2000a). Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan. Dnr 2000:2037&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Studentlitteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Iakttagelserna bekräftas av rapporter om att föräldrar ibland känner sig tvingade att acceptera särskola för sitt barn, därför att det är enda sättet att få extra resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft18"&gt;Ny läroplan med tydligare mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;En bidragande orsak till det ökande antalet elever i särskolan hänförs i flera skolverksutvärderingar och andra studier till de mål som formulerats i grundskolans läroplan (Lpo 94) och i kursplanerna. Många grundskoleelever hänvisas till särskolan därför att de inte anses kunna uppnå grundskolans mål. Andra orsaker, som sammanhänger med undervisningssituationen i grundskolan, är kursplanernas tilltagande teoretisering i högre årskurser, de tydliga målen att uppnå samt den ökade andelen självständigt arbete i grundskolan, som kan innebära svårigheter för barn i behov av särskilt stöd.&lt;SPAN class="ft28"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;De nyare arbetssätten ställer större krav på lärare att se och bemöta elevers olika förutsättningar och behov av särskilt stöd. De elever som har behov av ledning, struktur, ordning samt lugn och ro får det allt svårare, om man inte tar särskild hänsyn till deras situation. Möjligheten att arbeta i egen takt och att slippa sitta länge och lyssna kan samtidigt göra det lättare för en del elever. Förändringarna i skolan kan vara en bidragande orsak till att elever med en lindrig utvecklingsstörning inte kan få tillräckligt stöd i grundskolan, utan i stället flyttas till särskolan. Utvecklingen visar också att elever med lindrig utvecklingsstörning kan gå kvar i grundskolan de första åren, men flyttas till särskolan efterhand som kraven stiger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft5"&gt;Samtidigt har de stora nedskärningarna i många kommuner under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; lett till att undervisningsgrupperna i skolan generellt vuxit och det har blivit fler elever per lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft18"&gt;Ökat föräldrainflytande påverkar tidpunkten för mottagande i särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft65"&gt;Försöksverksamheten med ett ökat föräldrainflytande över ett barns placering i särskola ledde under åren 1996 – 2000 till att för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Blom, Anna (1999). Särskilda elever. Om barn i särskola – bedömningsgrunder, ställningstaganden och erfarenheter. Stockholms stad: &lt;NOBR&gt;Fou-rapport&lt;/NOBR&gt; 1999:28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft22"&gt;äldrarna till ett hundratal barn varje år valde att låta sina barn gå i grundskolan, trots rekommendation om särskola. Skolverkets utvärdering visar att ytterst få av dessa barn nådde grundskolans mål, ca 40 procent av de elever som har följts under tre år gick över till särskolan under perioden. Föräldrarnas ökade inflytande har lett till att fler föräldrar väljer grundskola för sina barn vid skolstarten. Detta är i sin tur en bidragande orsak till att övergången till särskola har ökat under de senare åren i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft18"&gt;Andelen elever med olika beteendestörningar har ökat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;I en studie av förhållandena i Stockholms skolor beskriver Anna Blom processen vid övergång från grundskola till särskola och vilka de utlösande faktorerna är för att särskolan ska aktualiseras som ett alternativ.&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I studien jämförs de elever som togs emot i särskolan 1993 och 1997 i Stockholms stad. Blom beskriver hur andelen elever med en lättare utvecklingsstörning har ökat, liksom elever med en lättare utvecklingsstörning i kombination med en beteendestörning. Många elever, som togs emot i särskolan, hade först gått flera år i grundskolan, för att sedan utredas av skolpsykolog. Faktorer som spelade in för att en utredning skulle sätta igång var: brist på arbetsro i klassen, stor klass, bristande tillgång till speciallärare, mobbning och utanförskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft20"&gt;Blom menar dessutom att intresset för att ställa diagnoser på elever som beter sig annorlunda har ökat under senare år. Bloms iakttagelser om det ökade intresset för att diagnostisera barn bekräftas i många studier. Diagnoserna kan fylla flera funktioner nämligen att: vara ett första steg i en utredning som syftar till behandling och förbättring, utgöra en moralisk ansvarsbefrielse för både barnet och dess omgivning, undanröja risker för social stigmatisering samt ge förutsättningar för bättre tillgång till resurser. Eventuella sociala förklaringar skyms av de medicinska, som får tolkningsföreträde.&lt;SPAN class="ft44"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Blom spårar en attitydförändring i förhållningssättet till annorlunda barn i skolan. Hon pekar på att de omständigheter och faktorer som gör det svårare för annorlunda barn att klara sig i grundskolan hänger samman med elevens yttre miljö snarare än med elevens egna svårigheter. Hon ställer frågan &lt;SPAN class="ft18"&gt;I vilken sorts skola blir man särskoleelev?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;A.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Solvang, Per (1999). Medikalisering problem i skolan. I Locus nr 2/1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Utvidgad personkrets bidrar till elevökningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft20"&gt;Efter en ändring i skollagen (prop.1992/93:230) tillhör elever med diagnosen autism sedan 1994 särskolans elevkrets. Nästan hälften av de kommuner som ingår i Skolverkets enkät uppger att denna grupp har ökat i särskolan under senare år. Våra egna erfarenheter från studiebesök och från kontakter med kommunföreträdare, skolpersonal och andra bekräftar en pågående ökning av antalet barn med diagnosen autism i skolan. Ingen kan dock ge ett entydigt svar på vad ökningen beror på, om det faktiskt är så att gruppen har ökat eller på att fler barn diagnostiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;Diagnostiken av såväl utvecklingsstörning som autism eller autismliknande tillstånd har i varje fall inneburit att fler elever än tidigare har fått en diagnos som gör att de kan räknas in i särskolans elevkrets. Andra diagnoser och svårigheter, som Damp, ADHD, koncentrationssvårigheter och emotionella störningar har på senare år blivit vanligare som tilläggshandikapp till utvecklingsstörning bland elever i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft18"&gt;Variationen mellan kommunerna är stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Skolverket framhåller att en orsak till variationerna i elevökningen i särskolan är att kommunerna har olika förhållningssätt och möter, tolkar och utreder barns olikheter på olika sätt. Skolverket identifierar fem kritiska punkter som har central betydelse för hur barn i svårigheter bemöts. De fem punkterna är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft20"&gt;N &lt;SPAN class="ft19"&gt;Särskiljande &lt;/SPAN&gt;– Vad orsakar särskiljande av elever och hur särskilda ska elever vara för att bli föremål för utredning? Olika syn på normalitet och avvikelse inom grundskolans ram blir här tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft2"&gt;N &lt;SPAN class="ft25"&gt;Utredningen &lt;/SPAN&gt;– Vilka utredningar görs, vad innehåller varje utredning och vem/vilka gör dem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft2"&gt;N &lt;SPAN class="ft25"&gt;Åtgärden &lt;/SPAN&gt;– På vilka grunder kommer just särskolan på tal som lösning? Synen på särskolans roll och uppdrag samt vilka elever som hör dit visar sig här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft2"&gt;N &lt;SPAN class="ft25"&gt;Mottagandet i särskolan &lt;/SPAN&gt;– Vem/vilka beslutar om mottagandet i särskolan? Vem eller vilka har de relevanta kunskaperna för att besluta om mottagandet i särskolan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;N &lt;SPAN class="ft23"&gt;Särskoleplaceringen &lt;/SPAN&gt;– Var placeras den särskolemottagna eleven och på vilka grunder? Synen på vilka elevernas behov är och hur de bäst bemöts blir här tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft12"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft18"&gt;Fallstudier visar skillnader i attityder och hantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Skolverket har valt ut fyra fallstudiekommuner som representerar ytterligheter i de olikheter som finns i landet när det gäller elevökningen i särskolan. Dessa fallstudiekommuner har undersökts närmare och Skolverket konstaterar avgörande skillnader dem emellan. De fyra kommunerna är Göteborg, Karlstad, Örebro och Norrköping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Fallstudien visar stora skillnader när det gäller ökningen av elevantalet. Skillnaderna hänger framför allt samman med en mer eller mindre strikt bedömning av vilka elever som tillhör personkretsen. I Göteborg är ett relativt stort antal särskoleelever integrerade i grundskolan och där har man också den största elevökningen, sett i ett åttaårsperspektiv. Både i Karlstad och i Örebro prövar man nya sammansättningar av elevgrupper för elever som inte erbjuds särskola. I Norrköping har man nyligen tagit ett politiskt beslut om att strama upp personkretsbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft29"&gt;Särskolans personkrets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Barn och ungdomar som inte bedöms kunna uppnå grundskolans respektive gymnasieskolans mål på grund av utvecklingsstörning har rätt till utbildning i särskolan. Detta gäller också barn som inte bedöms kunna uppnå grundskolans mål därför att de har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada eller har autism eller autismliknande tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft18"&gt;Utvecklingsstörning och autism i skollagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Någon närmare definition av utvecklingsstörning finns inte i skollagen, men i förarbetena definieras psykisk utvecklingsstörning – som det hette tidigare - som en intellektuell funktionsnedsättning som, beroende på grad och miljö, utgör ett handikapp. Nedan lämnar vi en redogörelse för hur begreppet utvecklingsstörning definieras och används i samband med utredningar och tester.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft22"&gt;Tidigare talades i skollagen om barn med barndomspsykos. Begreppet utmönstrades ur lagtexten 1993 och ersattes av begreppet barn med autism eller autismliknande tillstånd. Ändringen tillkom för att skapa likhet i förhållande till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De barn som tillhör särskolans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;personkrets har på vissa villkor rätt till stöd enligt LSS, t.ex. i form av en personlig assistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;Lagens bestämmelse om att autism eller autismliknande tillstånd berättigar till särskola &lt;SPAN class="ft23"&gt;under förutsättning att eleven inte bedöms kunna uppnå grundskolans mål &lt;/SPAN&gt;tillämpas olika i olika kommuner. Vi har i såväl Skolverkets utvärderingar som i våra egna kommunkontakter kunnat konstatera en varierande praxis när det gäller att ta emot barn och ungdomar med diagnosen autism i särskolan. I en del kommuner räcker det med en konstaterad autism för att en elev ska erbjudas plats, medan man i andra kräver att eleven också ska ha en utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft29"&gt;Begreppet utvecklingsstörning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;Med utvecklingsstörning menas i allmänhet ett intellektuellt eller kognitivt funktionshinder. Begreppet är dock inte entydigt och vi anser därför att det finns skäl för att i detta sammanhang närmare beskriva hur bestämningar av graden av en utvecklingsstörning går till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Med en viss förenkling kan man säga att utvecklingsstörning ofta definieras på tre sätt: psykologiskt, socialt och administrativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft18"&gt;Intelligenstest en mätmetod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Psykologiskt &lt;/SPAN&gt;innebär utvecklingsstörning en hämmad intellektuell förmåga eller en låg utvecklingsnivå. I detta sammanhang används intelligenstest som mätmetod. Internationell praxis är att två standardavvikelser under begåvningsgenomsnittet är en kritisk gräns. Detta motsvarar eller är mindre än IQ 70. Detta mått används i dag vid utredningar av elever som kan komma ifråga för särskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft20"&gt;Det finns många olika slag av begåvningstest. Många tester fungerar som urvalsinstrument inom skolväsendet. Uppgifterna i testerna är valda för att de representerar problem och situationer som personer i ett visst sammanhang förväntas klara. Testpoängen för det enskilda barnet ställs mot normalfördelningskurvan för just dessa uppgifter. Var gränsen för utvecklingsstörning sätts kan sägas vara godtyckligt i den meningen att någon fastställer vad som kan anses vara normalt för åldern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft12"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;Vilket test man väljer beror på barnets ålder, funktionshinder, förmåga till kommunikation etc. För att det ska ske en så grundlig bedömning som möjligt poängteras behovet av att använda mer än ett slags test och att testning sker vid minst två tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;Omgivningens krav sätter gränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Den &lt;SPAN class="ft18"&gt;sociala definitionen &lt;/SPAN&gt;bygger på en bedömning av individens förmåga att möta omgivningens krav. Ofta är social förmåga och intellektuell förmåga relaterade till varandra, men det är en långt ifrån fullständig samstämmighet. Det förekommer att personer med intellektuell förmåga som understiger IQ 70 lever upp till omgivningens krav på social anpassning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;På grund av att kraven är olika vid olika åldrar kan den sociala definitionen på utvecklingsstörning få olika innebörd vid olika tidpunkter i livet. Med en social definition får man i regel en lägre andel personer med utvecklingsstörning än om man utgår från den psykologiska definitionen. Det har t.ex. visat sig att personer med lätt utvecklingsstörning påverkas av sociokulturella förhållanden. En stödjande och anpassad miljö gör det möjligt för eleven att klara omgivningens krav. Elever från högre samhällsklasser är historiskt sett underrepresenterade i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft1"&gt;För att kunna bedöma den sociala förmågan och förmågan till anpassning används ibland checklistor och skalor av olika slag. Skolan bedömer utifrån en generell erfarenhet hur eleverna bör klara situationer vid en viss ålder, vid en viss tidpunkt och i ett visst sammanhang. Det är dock sällan man bedömer möjligheterna att anpassa den sociala miljön till eleverna. I ett relationellt perspektiv ses annars funktionshinder som ett resultat av ett samspel mellan individuella egenskaper och egenskaper hos omgivningen, dvs. ett samspel där både individens och omgivningens egenskaper kan variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Sonnander, Karin &amp; Emanuelsson, Ingemar (1993). Utvärdering genom uppföljning av elever. VIII: Svagbegåvades inträde på arbetsmarknaden. En uppföljningsstudie till 23 års ålder av svagbegåvade elever i vanlig skola. Uppsala: Institutionen för pedagogik och Institutionen för psykiatri, Uppsala universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft18"&gt;Behovet av stöd och hjälp avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft20"&gt;Den &lt;SPAN class="ft19"&gt;administrativa definitionen &lt;/SPAN&gt;bygger på två antaganden. Det ena är det enskilda barnets behov av stöd och hjälp och det andra är hur samhället, skolan kan hjälpa och stödja. Den administrativa definitionen är således en sammanvägning av den psykologiska och den sociala definitionen. Personer som på grund av svag begåvning bedöms ha behov av hjälp och stöd i form av t.ex. särskoleundervisning, daglig verksamhet och gruppbostad samt erhåller detta stöd, utgör gruppen personer med utvecklingsstörning.&lt;SPAN class="ft44"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Det är vanligen den administrativa definitionen som används för att slutligen avgränsa gruppen personer med utvecklingsstörning. Den nationella statistik som redovisas för olika länder grundas på en administrativ definition. Den grundläggande förutsättningen är dock att individen uppfyller det psykometriska kriteriet på utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;Den administrativa bedömningen grundas på samhällets behov av att särskilja och särbehandla en viss grupp i behov av stöd och hjälp för att via lagstiftningen kunna ge detta stöd. För att säkerställa att gruppen får sina rättigheter tillgodosedda, måste man kunna definiera personkretsen. Denna behöver inte vara en gång för alla given, utan kan variera över tid beroende på förändringar i samhället. Gruppen personer med utvecklingsstörning har giltighet så länge samhället väljer att kategorisera personer med utvecklingsstörning utifrån olika mät- och testmetoder samt via lagar och förordningar berättigar dem till särskilt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft2"&gt;I Sverige var år 1990 ungefär 40 000 personer förtecknade i svensk omsorg som tillhörande gruppen personer med utvecklingsstörning, vilket utgör ca 0,43 procent av befolkningen. Denna siffra är relativt konstant över åren. Elever i skolåldern är överrepresenterade i gruppen. Barn med utvecklingsstörning identifieras administrativt först vid 6 - 7 års ålder och sedan fortlöpande upp till 15 års ålder. Andelen elever i den obligatoriska särskolan var enligt Skolverket 1,2 procent under läsåret 1999/2000. Under åren 1988/1989 var motsvarande siffra 0,75 procent. Den kraftiga elevökningen i särskolan visar tydligt på det relativa i begreppet utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Sonnander, Karin m.fl. (1997). Forskare om utvecklingsstörning. Perspektiv – kunskaper – utmaningar. Uppsala universitets förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft16"&gt;Begåvning på olika nivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Begreppet utvecklingsstörning indelas ofta i lindrig, måttlig och djup/svår utvecklingsstörning. En sådan indelning används t.ex. av WHO. Enligt Gunnar Kylén kan begåvningsutvecklingen ses som en utveckling av tänkandets abstraktionsnivåer.&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Utifrån dessa nivåer gör han en indelning av gruppen med utvecklingsstörning på &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och &lt;NOBR&gt;C-stadiet.&lt;/NOBR&gt; Indelningen kan ses som en psykologisk funktionell definition som kan ha betydelse för bland annat anpassning av undervisningen. Eftersom denna indelning fortfarande används i olika sammanhang, ger vi här en förenklad beskrivning av dess olika nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;A-stadiet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Personer på detta stadium upplever känslor och sinnesintryck på samma sätt som alla andra. Däremot är rums- och tidsuppfattningen begränsad och upplevelserna är av ”här och nu” karaktär. Många gånger har personen inte något tal, men kan använda signaler i form av ljud eller kroppsspråk. Denna nivå innebär en grav utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;B-stadiet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Barnet lär sig tala och utvecklar sitt språk. Många gånger behövs dock visuella hjälpmedel. Många barn har förmåga att förstå bildsymboler och fotografier. Närmiljön uppfattas som en helhet och barnet kan förstå och följa flera händelser i följd. Fortfarande behöver barnet konkreta upplevelser för att förstå förändringar. På denna nivå bedöms barnet ha en måttlig utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;C-stadiet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft3"&gt;Barnet har en allmän överblick och uppfattning av tillvaron. Förmågan att förstå att saker kan existera även om man inte har sett dem finns. Förmågan att klara förändringar och nya situationer är påtaglig. Barnet förstår begrepp som dåtid och framtid och kan oftast lära sig läsa, skriva och utföra enkla räkneoperationer. Även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kylén, Gunnar (1981). Ala. Begåvning och begåvningshandikapp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;på detta stadium innebär det dock svårigheter med abstrakt tänkande, varför undervisningen behöver åskådliggöras och visas för flera sinnen. Denna nivå definieras som en lindrig utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;De indelningsgrunder, som Kylén beskriver, hjälper till att ge en förståelse för hur personer med utvecklingsstörning upplever sin värld, men de bör kompletteras med andra bedömningar. Gränserna mellan nivåerna är mycket flytande och andra förmågor än rent intellektuell förmåga bör vägas in i bedömningar av utvecklingsnivå. Den sociala miljön och förmågan till kommunikation har betydelse för att kunna fastställa begåvning. Av denna anledning bör indelning och klassifikation göras med ”vid blick” eller för att citera Karl Grunewald:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft27"&gt;Problemet att dra gränser när det gäller begåvning påminner om svårigheten att bestämma när en person är mycket tjock, måttligt tjock eller normalviktig – detta trots att det är lättare att mäta än intelligensen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft16"&gt;Autism eller autismliknade tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft2"&gt;Autism eller autismliknande tillstånd kännetecknas av begränsningar i förmågan till ömsesidig social interaktion, till ömsesidig kommunikation samt begränsning i beteende och intresse. Autism förekommer i olika former och ibland talar man om autismspektrum. De två vanligaste formerna är autistiskt syndrom eller "klassisk autism" och Asperger syndrom. Asperger syndrom betyder att man har samma grundproblematik som vid autism, men personer med denna diagnos har normal eller hög begåvning och inga förseningar i språkutvecklingen. För att diagnosen autism ska kunna ställas måste en försenad eller avvikande utveckling före tre års ålder finnas inom minst ett av områdena social interaktion, kommunikativt språk eller symbol- och fantasilekar. Ungefär 80 procent av alla som har autism har också en utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft16"&gt;Förvärvad hjärnskada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft22"&gt;En individ, som under sin utvecklingsperiod, vanligtvis före 16 års ålder, genom yttre våld eller kroppslig skada, får en hjärnskada som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Grunewald, Karl (1994). Medicinska omsorgsboken. Stockholm Natur och Kultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;ger upphov till ett begåvningsmässigt funktionshinder, som är bestående, bedöms tillhöra gruppen personer med utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;Mottagande i särskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft20"&gt;Mottagande i särskola ska föregås av en noggrann prövning. Styrelsen för särskolan, dvs. kommunens barn- och ungdomsnämnd eller motsvarande, beslutar om ett barn ska erbjudas plats i denna skolform. Ett erbjudande om plats kan initieras av styrelsen eller av barnets föräldrar. Vårdnadshavaren har, enligt en pågående försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande, alltid rätt att tacka nej till särskola. Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan, ska styrelsen för särskolan besluta att barnet ska flyttas över dit. Sådana överflyttningar sker enligt våra erfarenheter dock relativt sällan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;För att fastställa om ett barn har en utvecklingsstörning krävs enligt skollagen en särskild utredning. Varken lagen eller förordningarna innehåller några bestämmelser om hur en sådan utredning ska gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;I olika statliga utredningar har dock vikten av att ett mottagande ska föregås av en noggrann utredning betonats. I propositionen (1994/95:212) om ökat föräldrainflytande anför det föredragande statsrådet: &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om särskoleplacering baseras i regel på pedagogiska, psykologiska och vid behov medicinska utredningar. &lt;SPAN class="ft22"&gt;I den utredning (SOU 1991:30) som låg till grund för kommunaliseringen av särskolan betonades att beslut om urval av elever till särskolan bör fattas på hög nivå och under medverkan av personer med särskild kompetens inom handikappområdet. Av betänkandet framgår vidare att elevärenden, som rör särskolans personkrets, bör ställa krav på särskild kunskap om utvecklingsstörning och autism. I propositionen (1991/92:94) om ändrat huvudmannaskap för särskola och särvux uttalade det föredragande statsrådet bland annat att kommunerna, för att kunna bedöma personkretstillhörigheten, måste ha tillgång till kompetent personal och goda kunskaper både om elever med utvecklingsstörningar och om särskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Skolverkets råd skärper kraven på utredning inför mottagande i särskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Skolverket utfärdade våren 2001 Allmänna råd för mottagande i särskolan, med riktlinjer för vilken utredning som ska krävas innan inskrivning i särskolan äger rum.&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Dessa riktlinjer utfärdades mot bakgrund av att utvärderingar visade stora brister i utredningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft20"&gt;Riktlinjerna slår fast att det krävs en helhetsbedömning av barnet innan plats erbjuds i särskolan. Helhetsbedömningen bör utgå från barnets bästa och ska normalt grunda sig på den tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskoleverksamhetens/skolans iakttagelser av barnet, utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt de nödvändiga utredningar som bedömningen förutsätter. Enligt anvisningarna krävs normalt en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning för att avgöra om ett barn är berättigat till särskola. Den pedagogiska utredningen ska ge svar på frågan om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskola, den psykologiska ska beskriva barnets kognitiva förmåga och den medicinska ska ge en bild av barnets hälsa och så långt möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter. Den sociala utredningen slutligen syftar till att komplettera underlaget och visa i vad mån situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan kan ge ytterligare förklaring av betydelse när det gäller barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolverket rekommenderar, för att säkerställa en mer objektiv bedömning, att denna görs av någon som inte har bidragit till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft5"&gt;Ibland kommer utredningen inte till något entydigt resultat. Skolväsendets överklagandenämnd har i ett sådant fall uttalat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft70"&gt;I ett fall som detta - där olika experter och sakkunniga inte har samma uppfattning, bör, när man har att bestämma vilken skolform som är den ”rätta” för barnet – bör stor vikt fästas vid vad barnets vårdnadshavare anser. Vid en samlad bedömning finner nämnden att övervägande skäl talar för att M skall anses tillhöra den personkrets som särskolan omfattar. Han har därför rätt att tas emot i särskolan.&lt;SPAN class="ft69"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft5"&gt;Ett barn som bedöms tillhöra särskolans personkrets har rätt att omedelbart tas emot i särskolan, oberoende av vilka eventuella andra svårigheter eleven kan ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Skolverket (2001b). Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Med allmänna råd (SKOLFS 2001:23) och kommentarer. Stockholm: Liber distribution&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1994-08-24&lt;/NOBR&gt; A 142.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft18"&gt;Föräldrarna ska ges möjlighet att medverka i utredningsarbetet och ta del av resultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft2"&gt;Vårdnadshavaren ska enligt anvisningarna erbjudas att medverka i utredningsprocessen och delta i ett informationsutbyte. Den som ansvarar för utredningen eller en särskild kontaktperson bör, när utredningen är klar, beskriva för vårdnadshavaren vad som har kommit fram i utredningen och vad detta kan betyda för barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;I Skolverkets enkät till vårdnadshavare i nio fallkommuner, som genomfördes innan ovannämnda råd hade utfärdats, uppger huvuddelen av vårdnadshavarna till barn som har mottagits i särskolan att de känner till att en utredning av deras barn har genomförts.&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;I de flesta fall handlar det då om en psykologisk, ibland om en medicinsk och mer sällan om en pedagogisk utredning. Långt ifrån alla vårdnadshavare har emellertid fått ta del av den dokumenterade utredning, som ligger till grund för beslutet om mottagande i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;Såväl Skolverkets utvärderingar som vår egen enkät rörande gymnasiesärskolan visar tydligt att kommunerna har olika syn på mottagande i särskolan. En del kommuner är mycket strikta i sin bedömning av vilka barn som tillhör personkretsen, medan andra är mindre strikta i sin tillämpning av lagen. Kommunernas olika bedömning kan åtminstone delvis förklaras av olika typer av särskoleorganisation. Samtidigt är det uppenbart att ett ställningstagande till om ett barn tillhör särskolans personkrets eller inte kan vara beroende av i vilken kommun det råkar bo. De kontakter vi har haft med en rad kommuner tyder dock på att utredningarna inför ett eventuellt mottagande i särskolan har stramats upp och förbättrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft18"&gt;Svårt att dra gränser mellan olika undervisningsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Särskolans elevkrets är mångfacetterad, allt ifrån träningsskoleelever på låg utvecklingsnivå till grundsärskoleelever med lindrig utvecklingsstörning och elever med olika förutsättningar i gymnasiesärskolan. Det är ibland svårt att avgöra inom vilken verksamhet en elev har störst möjlighet till utveckling och lärande. Gränsen mellan träningsskola och grundsärskola kan vara lika svår att dra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Skolverket (2002). I särskola eller grundskola- Integrering Kvalitet Föräldrainflytande. Dnr 103404&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft2"&gt;som mellan grundsärskola och grundskola. En elev kan befinna sig i gränslandet mellan dessa verksamheter. Som alla andra elever är också särskoleeleverna individer med olika personligheter och individuella särdrag, som kan göra det lättare eller svårare för dem att finna sig tillrätta i skolan. I motsats till vad som gäller valet mellan grundskola och särskola kan ett barns vårdnadshavare inte påverka valet mellan grundsärskola och träningsskola. Här är det skolans bedömning som gäller. Vår uppdragsstudie om träningsskolan, som vi återkommer till nedan, belyser de stora skillnaderna mellan kommunerna när det gäller bedömningen av var en elev hör hemma.&lt;SPAN class="ft41"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft20"&gt;Ett beslut om skolform kan få långtgående konsekvenser för individen såväl under skoltiden som senare i livet. T.ex. begränsas möjligheterna till eftergymnasiala studier, liksom möjligheterna till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Därför är bedömningen av ett mottagande i särskolan så grannlaga och den föregående utredningen så viktig. Det kan dock vara svårt att vid ett visst tillfälle bedöma en framtida kunskapsutveckling, även om den utredning som görs håller hög kvalitet. Faktorer som mognad, trivsel i skolan och barnets motivation har betydelse. I Skolverkets Allmänna råd uttalas, att vid tveksamhet bör vårdnadshavarnas åsikt om barnets bästa och barnets egen uppfattning tillmätas stor betydelse. Det är också väsentligt att elevens utveckling kontinuerligt följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft18"&gt;Erfarenheter från Stockholm visar att skola och föräldrar inte alltid är eniga om barnets bästa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;I en rapport från en studie i Stockholms skolor beskriver Anna Blom sju barns väg in i skolan.&lt;SPAN class="ft68"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Det är en djupstudie, som omfattar få fall, men tendenserna i studien stämmer med andra utredningar. Beskrivningen visar att föräldrar och professionella i samtliga fall är överens om att barnet behöver särskilt stöd i skolan. Däremot råder stor oenighet om skolplacering och i vilken skolform detta stöd bäst kan ges. Ställningstagandena är beroende av;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft17"&gt;N vilka behov man anser barnet ha,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft17"&gt;N hur särskolans syfte beskrivs och uppfattas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Dahl, Magne (2002). Särskolans träningsskola ”Hur särskild får man vara där?”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Blom, Anna (1999). Särskilda elever. Om barn i särskola – bedömningsgrunder, ställningstagande och erfarenheter. Stockholms stad: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 1999:28&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft2"&gt;N om man som förälder accepterar att barnet bedöms tillhöra personkretsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft17"&gt;N hur eventuella skolalternativ ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Omfånget och kvaliteten i kontakten med psykolog varierar i de sju fallen. Det är dock inte alltid som en långvarig kontakt mellan föräldrar och psykolog ger en större förståelse för bedömningsförfarandets syfte och resultat. Det handlar snarare om hur tydliga lärare och psykologer är i sin information till föräldrarna när de beskriver barnets svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Flera av de intervjuade föräldrarna i rapporten uttrycker sig positivt om särskolan och upplever att barnen trivs. Det som föräldrarna ser som en nackdel är särskiljandet från andra elever. Föräldrarna är också tveksamma till om barnen ges möjligheter att tillägna sig tillräckliga kunskaper. Flera föräldrar menar dock att barnen i särskolan ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt och efter sina förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Liknande erfarenheter redovisar Magnus Tideman i en studie från särskolan i Hallands län.&lt;SPAN class="ft28"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;Försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft2"&gt;Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med ökat inflytande över skolgången för barn med utvecklingsstörning. Försöksverksamheten regleras i en särskild lag som gäller till och med utgången av juni 2005 (2000:446). Lagen innebär att ett barns vårdnadshavare alltid har rätt att tacka nej till att barnet tas emot i den obligatoriska särskolan. Vårdnadshavaren har också rätt att kräva att ett barn, som har mottagits i särskolan, flyttas över till grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Motiven för försöksverksamheten finns utvecklade i propositionen om ökat föräldrainflytande (1994/95:212). Där konstaterar det föredragande statsrådet att ett barns placering i särskola mot vårdnadshavarens vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång och att det är principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar. Sammanfattningsvis anförs i propositionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Tideman, Magnus (1998). I gränslandet mellan grundskola och särskola – intervjuer med föräldrar till barn som blivit individuellt integrerade. Högskolan i Halmstad: Wigforsinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft27"&gt;…föräldrar har huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran och då de förväntas ha barnets bästa för ögonen i alla beslut som berör barnet, föreslås att föräldrarna skall få ett avgörande inflytande vid val av skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft3"&gt;Sedan lagen trädde i kraft har många kommuner infört ett ansökningsförfarande i samband med erbjudande om mottagande i särskola. Det innebär att för att ett barn ska kunna tas emot i särskolan, måste vårdnadshavaren göra en skriftlig ansökan om särskoleplacering för sitt barn. Konsekvensen blir att det i dessa kommuner i formell bemärkelse inte finns några elever som har erbjudits särskola, men där vårdnadshavare har tackat nej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft18"&gt;Bristande information ett problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft20"&gt;Skolverket har på regeringens uppdrag utvärderat försöksverksamheten med föräldrainflytande och redovisar sina slutsatser i två rapporter.&lt;SPAN class="ft44"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I sin första rapport konstaterar Skolverket att många vårdnadshavare inte ansåg sig ha fått tillräcklig information om de båda skolformerna. Några få vårdnadshavare kände överhuvudtaget inte till försöksverksamheten. Utvärderingen visar att 40 procent av de elever som har tackat nej till särskola och som följdes upp under tre läsår gick över från grundskola till särskola under perioden. Skälet till övergången uppges vara att vårdnadshavarna insett att barnen inte klarade de krav som ställdes i grundskolan. Skolverket konstaterar också att kommuner och vårdnadshavare inte alltid har samma syn på barnens svårigheter och därmed på deras förutsättningar att nå kunskapsmålen, vilket leder till problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft18"&gt;Ökade kostnader för kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft22"&gt;Hälften av kommunerna uppger i den första utvärderingen att kostnaderna hade ökat för barn där vårdnadshavare hade tackat nej till en särskoleplacering. Främst gäller kostnadsökningen lokalförändringar, extra datorer, handledning och assistenter. Skolverket ifrågasätter dock kostnadsökningarna och framhåller att elevkostnaderna i många kommuner är större i särskolan än i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Skolverket (1999a). Uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över val av skolform för utvecklingsstörda barn. Dnr 96:565 samt Skolverket (2002). I särskola eller grundskola- Integrering Kvalitet Föräldrainflytande. Dnr 103404&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Kostnaden för t.ex. assistenter borde rimligen vara densamma för en elev med behov av stöd i särskolan, som för en integrerad särskoleelev i en grundskoleklass. Problemen ligger enligt Skolverket snarare i hur man på kommunal nivå fördelar resurser. Skolverket anser det inte troligt att kostnaden för att ge stöd till elever så att de kan nå grundskolans kursmål blir högre än kostnaden för att låta dem gå i särskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;Fortsatt analys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Sammanfattningsvis föreslog Skolverket i sin första rapport att försöksverksamheten borde fortsätta. Några problem borde dock bli föremål för en fortsatt analys, nämligen bristande information till vårdnadshavare om vad de båda skolformerna innebär, olika resursfördelning i grundskola och särskola samt diskrepansen mellan kommuners/skolors och vårdnadshavares uppfattningar om elevers förutsättningar och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Skolverket fick ett förnyat utvärderingsuppdrag, som redovisas i en andra rapport. Skolverket skiljer i denna på de vårdnadshavare som har tackat ja och de som har tackat nej till placering i särskola. De kallas i rapporten &lt;NOBR&gt;tackat-ja&lt;/NOBR&gt; föräldrar respektive &lt;NOBR&gt;tackat-nej&lt;/NOBR&gt; föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft18"&gt;Svårt att få tillräckligt stöd i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Skolverkets studie visar att valet av särskola är självklart för en stor grupp föräldrar. Många barns svårigheter är av den karaktären att någon annan skolform inte är tänkbar. Föräldrarna väljer särskolan därför att de anser att det är den skolform som lämpar sig bäst för deras barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;Det finns dock en grupp föräldrar som har en annan uppfattning än skolan om huruvida deras barn hör hemma i särskolan eller inte. Det är framför allt &lt;NOBR&gt;tackat-nej&lt;/NOBR&gt; föräldrarna, som inte är nöjda med skolans bedömning. De upplever sig också motarbetade av skolan på flera sätt. De anser t.ex. i större utsträckning än tackat &lt;NOBR&gt;ja-föräld-&lt;/NOBR&gt; rarna att deras barn inte har fått den skolgång de har rätt till. Flera av föräldrarna beskriver att de har fått kämpa hårt för att deras barn skulle få ett bra stöd i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;I propositionen (1994/95:212) om ökat föräldrainflytande angavs att vårdnadshavare bör informeras om att grundskolans resurser för att utforma undervisningen efter den enskilda elevens behov är mindre än särskolans. Även de elever, vars vårdnadshavare har tackat nej till särskola, har enligt skollagen rätt till särskilt stöd i form av specialpedagogiska insatser, men resurserna är alltså inte jämförbara med vad eleven kan få i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Det förekommer klara brister i informationen till föräldrarna om vad skolgång i särskola innebär. Även om de allra flesta föräldrar får sådan information, är det en central fråga vilket innehåll informationen har. Framför allt saknas information om vilket stöd grundskolan kan erbjuda. En större andel av &lt;NOBR&gt;tackat-nej&lt;/NOBR&gt; föräldrarna än &lt;NOBR&gt;tackat-ja&lt;/NOBR&gt; föräldrarna säger sig inte ha fått tillräcklig information om konsekvenserna av skolgång i olika skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;På frågan om de är nöjda med det val de har gjort svarar omkring 80 procent av föräldrarna jakande. De som svarar nej är huvudsakligen föräldrar som inte upplever att de har haft ett reellt val i fråga om skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;För en grupp föräldrar betecknar Skolverket valet som ett val &lt;SPAN class="ft25"&gt;från &lt;/SPAN&gt;grundskolan snarare än &lt;SPAN class="ft25"&gt;till &lt;/SPAN&gt;särskolan. Valet har inte upplevts som reellt, utan något som vårdnadshavaren blivit mer eller mindre tvingade till, därför att grundskolan inte kan garantera tillräckliga stödresurser. En grupp föräldrar har tackat nej till särskolan, därför att de inte anser att det är rätt skolform för deras barn, trots att barnet har bedömts tillhöra särskolans personkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Skolverket sammanfattar att en förutsättning för att försöksverksamheten ska bli framgångsrik är dels att skolan respekterar föräldrarnas val, dels att grundskolan förmår undervisa elever med utvecklingsstörning. I både dessa avseenden finns brister. Skolverket föreslår i båda rapporterna att försöksverksamheten övergår i reguljär verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft29"&gt;Elever med invandrarbakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Det finns ingen officiell statistik över antalet barn med invandrarbakgrund i särskolan i relation till barn med svensk bakgrund. I våra diskussioner med framför allt kommunföreträdare har det dock framkommit, att mottagandet av barn med invandrarbakgrund i särskolan kan medföra speciella problem och att det finns en oro för att det görs felbedömningar. Det är svårare att testa och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft12"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;bedöma barn med en annan språklig och kulturell bakgrund. Det finns också barn med invandrarbakgrund, speciellt flyktingbarn, som har haft svåra och traumatiska upplevelser, vilka har försvårat eller försenat deras utveckling. Många kommuner har också börjat följa utvecklingen mer noggrant och t.ex. ökat insatserna för att oftare ompröva beslut om mottagande i särskolan när det gäller barn med invandrarbakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft22"&gt;Vi har tagit del av ett par undersökningar som stöder teorin om att barn med invandrarbakgrund är överrepresenterade i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;Barn med invandrarbakgrund överrepresenterade i Malmös särskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Forskaren Ingela Bel Habib har i en studie från Malmö visat att barn med invandrarbakgrund tas emot i särskolan på andra grunder än svenska barn.&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Elever med invandrarbakgrund definieras som barn med minst en förälder född utomlands. Bel Habibs urval är begränsat till den obligatoriska särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Undersökningen visar att elever med invandrarbakgrund är tydligt överrepresenterade i den obligatoriska särskolan i Malmö. Andelen särskoleelever i relation till antalet grundskoleelever är 1,2 procent elever med invandrarbakgrund mot 0,7 procent svenska elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft20"&gt;Bel Habib konstaterar inledningsvis att föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse vid särskoleplacering. En del av förklaringen till invandrarbarnens överrepresentation kan således vara föräldrarnas utbildningsnivå. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i alla stadsdelar i Malmö utom i Rosengård. I Rosengård är det tio gånger fler svenska barn än barn med invandrarbakgrund som går i särskolan. Samtidigt är den svenskfödda populationens utbildningsnivå påtagligt lägre än den utrikesfödda. I Rosengård slår således föräldrarnas utbildningsnivå mycket tydligt igenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft3"&gt;Skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå förklarar dock enligt Bel Habib inte hela skillnaden mellan svenska barn och barn med invandrarbakgrund. Kvantitativa data pekar i stället på att elever med invandrarbakgrund och svenska elever vid utredning om mottagande i särskolan kategoriseras och sorteras på helt skilda sätt. När Bel Habib jämför diagnoser och inskrivningsunderlag för särskoleelever, finner hon en markant skillnad mellan bedömnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Bel Habib, Ingela (2001). Elever med invandrarbakgrund i särskolan: specialpedagogik eller disciplinär makt. MHS - Forskningsrapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft20"&gt;grunderna och placeringskategorierna för svenska barn och för barn med invandrarbakgrund. De flesta svenska elever i särskolan har tydligt fastställda medicinska funktionshinder. Dessa består huvudsakligen av medfödda eller tidigt upptäckta kroppsliga avvikelser, medicinska sjukdomar eller förvärvade skador. Särskoleeleverna med invandrarbakgrund återfinns däremot till stor del i de mer diffusa, symtombaserade och pedagogiskt relaterade kategorierna koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter, ospecifik svag begåvning eller utvecklingsförsening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;I en intervjuundersökning uttrycker många föräldrar osäkerhet om särskoleplaceringen och flera föräldrar har också aktivt arbetat emot den. Föräldrarna upplever ofta en bristande samverkan mellan skolmyndigheter och föräldrar. Ett belysande citat kan hämtas ur utredningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;Man lyssnar inte på oss, förstår inte det sätt vi tänker på, kan inget om vår bakgrund och vår kultur, kan inget om oss, respekterar oss inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft18"&gt;Brister i utredningarna när det gäller elever med invandrar- och flyktingbakgrund i gymnasiesärskolan i Göteborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Kari Lundström Hahne, skolläkare i Göteborg, visar i en studie från Göteborg att andelen elever med invandrar- och flyktingbakgrund är större på nationella program i gymnasiesärskolan, 45 procent, än vad som motsvarar deras andel på nationella program i gymnasieskolan i Göteborgs stad, 23 procent.&lt;SPAN class="ft28"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Lundström Hahne menar att alla elever på det nationella programmet i gymnasiesärskolan inte har en konstaterad utvecklingsstörning och inte alltid är tillräckligt utredda för att det klart ska framgå vad som orsakar deras skolsvårigheter. Rapporten påvisar tydliga skillnader mellan svenska elever och invandrarelever när det gäller antalet utförda utredningar. De svenska eleverna genomgår två eller flera utredningar, medan elever med flyktingbakgrund ofta bara har genomgått en enda utredning, som sedan har legat till grund för skolplaceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Hon menar att de utredningar som görs inte heller belyser hela problematiken. Många flyktingelever har t.ex. haft traumatiska upplevelser i samband med flykten och har inte fått möjligheter att bearbeta dessa. Ett stort antal av dessa elever har flyttat runt och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Lundström Hahne, Kari (2001). Intagningskriterier till gymnasiesärskolan i Göteborg. Projektarbete vid Arbetslivsinstitutets Företagsläkarutbildning 2000/2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;aldrig deltagit i någon skolundervisning. Lundström Hahn ifrågasätter om inte orsaken till den stora andelen flykting- och invandrarelever bör sökas i grundskolans bristande resurser att ta hand om dem som är lågpresterande av andra skäl än utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft2"&gt;Särskoleutredare i Göteborg pekar på svårigheterna att bedöma utredningsresultat när det gäller barn med invandrarbakgrund. Många utredare har föreslagit en barnneurologisk utredning, vilken i de flesta fall inte har gjorts. Testerna är inte standardiserade för invandrarelever och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Många flyktingelever har utretts utan tolk eller med en tolk som talar ett annat språk än barnets modersmål. Som exempel tar Lundström Hahne upp ett fall där en serbokroatisk tolk använts för en romsk elev som talade romanes och bosniska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Lundström Hahne påtalar vidare brister i kontakten med elevernas föräldrar. Hon beskriver möten med föräldrar som inte anser sig ha fått tillräckligt med information om vad det innebär att gå i särskola för skoltiden och för framtiden. De har genom skolans bemötande förlorat tilltron till skolan och dess möjligheter att ge stöd och hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;I rapporten föreslår Lundström Hahne en rad åtgärder för att ändra på det, som hon upplever som missförhållanden. Hon pekar på vikten av att involvera familjen i utredningar och behandling och framhåller att grundskolan bör ta ett större ansvar för att uppfylla de krav flyktingelever har rätt att ställa på skolan. Hon rekommenderar att utredningen för särskoleplacering görs mycket mer omfattande och inte bara innehåller begåvningstest. Testerna bör också göras i flera omgångar och med olika test, som har större möjligheter att i största möjliga utsträckning neutralisera kulturbundna resultat. Det är viktigt att följa upp eleverna kontinuerligt och göra omtestningar allteftersom elevernas kunskaper i svenska förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft29"&gt;Vår sammanfattning med kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Elevantalet i särskolan har ökat kraftigt under framför allt det senaste decenniet och tenderar att fortsätta att öka. Det finns en rad förklaringar till elevökningen. Samtidigt är det enligt vår uppfattning anmärkningsvärt att det är så stora skillnader mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft2"&gt;Skollagen reglerar vilka barn och ungdomar som ska erbjudas plats i särskolan. Personkretsen utgörs av barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd eller med en förvärvad hjärnskada. Kravet är härtill att eleven inte bedöms kunna uppnå grundskolan mål. Det finns ingen enhetligt och tydlig definition, varken av utvecklingsstörning eller av autism i förarbetena till skollagen. Lagen förutsätter dock en noggrann utredning och en bedömning av elevens villkor och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft2"&gt;I detta kapitel redogör vi också för hur begreppet utvecklingsstörning definieras i olika sammanhang och på vilka grunder ett barn bedömas ha en utvecklingsstörning. Redogörelsen visar att det inte är enbart diagnosen utvecklingsstörning eller autism, som är avgörande för ett barns förutsättning att tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas. Barn med utvecklingsstörning eller autism är, som alla andra barn, individer med olika förutsättningar och behov. Dessa kan hänga samman med många andra faktorer än med utvecklingsstörningen, t.ex. bakgrund, social situation och personliga egenskaper. Avgörande för möjligheten att utvecklas i en grupp hänger också samman med gruppens förmåga att anpassa sig efter de individer som ingår i den och den sociala och pedagogiska miljö den kan erbjuda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft2"&gt;Vi har inte funnit att själva definitionen av utvecklingsstörning innebär problem i samband med mottagandet i särskolan. Det finns stora och ökande skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen elever i särskola, men skillnaderna sammanhänger i första hand med andra förhållanden än med svårigheterna att definiera begreppet utvecklingsstörning. Avgörande är istället bland annat kommunens storlek, övergripande mål och strategier samt organisatoriska och ekonomiska förhållanden. De stora skillnaderna är dock enligt vår uppfattning inte rimliga eller acceptabla och svarar dåligt mot kravet på en likvärdig skola. Vi kommer i vårt fortsatta arbete att återkomma till frågorna om särskolans personkrets, hanteringen av bedömningen av utvecklingsstörning och de stora skillnaderna mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;När det gäller autism är det emellertid uppenbart att själva lagtexten är onödigt svårtillgänglig och ger upphov till tolkningar som leder till olikheter mellan kommuner. Skollagen stadgar att ett barn för att tillhöra särskolans personkrets förutom autism ska bedömas inte kunna uppnå grundskolans mål. I en del kommuner tolkas detta som att det, förutom autism, ska föreligga en utvecklingsstörning, som hindrar barnet från att uppnå grundskolans mål. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft12"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB335d1102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;andra kommuner betonar man autismen och menar att den i sig kan utgöra ett hinder för att uppnå grundskolans mål, även om barnet är normalbegåvat. Även denna fråga finns det anledning för oss att återkomma till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft2"&gt;I vårt slutbetänkande ska vi komma med förslag om hur undervisningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning i framtiden ska organiseras. Vi kommer i detta sammanhang att återkomma till frågor som rör särskolans personkrets. Vi kommer emellertid att i första hand inrikta det fortsatta arbetet på att diskutera och analysera förutsättningarna för barn och ungdomar med begåvningsmässiga funktionshinder att få en så bra skolgång som möjligt med bästa tänkbara förutsättningar till kunskapsmässig och social utveckling. Vi anser att det i första hand handlar om att skapa organisatoriska och ekonomiska villkor för att i skolan möta olika individers behov och förutsättningar. Det handlar också om att vara flexibel och kreativ när det gäller såväl skolformer som undervisningsformer och pedagogiska metoder. I en flexibel skola som omfattar alla barn, och där undervisningen utgår från och organiseras efter varje elevs förutsättningar, blir det mindre väsentligt att konstatera huruvida det föreligger en utvecklingsstörning eller att gradera denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft1"&gt;För många barn är särskolan det naturliga valet, både för föräldrarna och för skolans personal. Huvuddelen av föräldrar med barn i särskolan är också nöjda med sina barns skolplacering och med särskolan. Men för en del föräldrar och barn innebär särskolan ett negativt val. Man känner sig tvingad att välja särskolan, därför att man upplever att grundskolan inte kan ställa upp med nödvändiga resurser. Det finns också föräldrar som inte känner sig tillräckligt informerade om och delaktiga i utredningarna om mottagande i särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft20"&gt;Skolverket har också i olika utvärderingar påvisat stora brister i det utredningsförfarande som ska föregå mottagandet i särskolan. Verket har med anledning av detta nyligen utfärdat Allmänna råd med riktlinjer för utredningsförfarandet. När vi i olika sammanhang har mött kommunföreträdare och företrädare för föräldrar och andra intressenter i särskolan, har vi fått belägg för att läget har förbättrats och att kommunerna i dag är mer noga med att göra ordentliga utredningar. Detta bekräftas också i vår uppdragsstudie kring träningsskolan.&lt;SPAN class="ft44"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock kommuner som inte följer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;A.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;SOU 2003:35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft24"&gt;Elever i särskolan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Skolverkets anvisningar, vilket kan vara en av förklaringarna till de stora olikheterna när det gäller antalet elever som bedöms tillhöra särskolans personkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;När det gäller utredning och mottagande i särskolan av elever med invandrarbakgrund, visar erfarenheterna att bristerna är speciellt påtagliga. Andelen elever med invandrarbakgrund i särskolan är också större än vad som motiveras av det totala antalet barn med invandrarbakgrund i skolåldrarna. Ovan relaterade undersökningar visar att barn med invandrarbakgrund oftare än barn med svensk bakgrund har en mer symtombaserad och vag diagnos. Särskilt allvarligt är det då man kan påvisa att barn med invandrarbakgrund sällan utreds mer än en gång. Vi menar att för denna grupp är det speciellt viktigt att följa upp särskoleplaceringen och att regelbundet pröva om man behöver göra en förnyad utredning när barnet har haft möjlighet att anpassa sig till svenska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;Elevökningen i särskolan och dess orsaker är viktiga utgångspunkter i vårt fortsatta arbete. Vi kommer också att återkomma till de problem som rör olikheterna mellan kommuner då det gäller andelen barn som bedöms tillhöra särskolans personkrets, liksom till hur utredningarna inför mottagande i särskolan hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft20"&gt;Försöksverksamheten med ett ökat föräldrainflytande över skolgången för barn med utvecklingsstörning ska pågå till och med utgången av juni 2005. Skolverket har i två tidigare nämnda rapporter utvärderat verksamheten och föreslagit att den ska övergå i permanent verksamhet. Många kommuner har redan infört ett ansökningsförfarande till särskolan som innebär att en utredning om rätten till särskola alltid sker på vårdnadshavarens initiativ. Vi kommer i vårt fortsatta arbete att följa försöksverksamheten och återkomma till frågan om föräldrainflytandet i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GRB335d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2003__35_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>2429406</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>För den jag är - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/125795E7-7372-403C-9D66-5BBA3B751E0F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GRB335d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2003__35_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>1296023</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>För den jag är - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D5D25077-2153-4BF4-968E-AF73620BFBCA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>