<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420305</hangar_id>
 <dok_id>GRB3121d1</dok_id>
 <rm>2003</rm>
 <beteckning>121</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2003:121</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>121</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2004-01-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:23:00</systemdatum>
 <publicerad>2004-01-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>Internationella kulturutredningen 2003 - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GRB3121d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GRB3121d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB3121d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:387px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1  {width:69px;height:1px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:501px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1  {width:70px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:123px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_35 #dimg1 #img1  {width:413px;height:84px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





.ft0{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft4{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft5{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft9{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft11{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft14{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft16{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft17{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft18{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft19{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft20{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft21{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft23{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft24{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft25{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft26{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft27{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft29{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft31{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft32{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft35{font:  14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 17px;}
.ft36{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft37{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft38{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft39{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft40{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft41{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft42{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft44{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft45{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 18px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 17px;}
.ft48{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft49{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft50{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 636px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 381px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 276px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p269{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 614px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 19px;}
.tr5{heightzzz: 18px;}
.tr6{heightzzz: 29px;}
.tr7{heightzzz: 36px;}
.tr8{heightzzz: 22px;}
.tr9{heightzzz: 27px;}
.tr10{heightzzz: 17px;}
.tr11{heightzzz: 61px;}
.tr12{heightzzz: 59px;}
.tr13{heightzzz: 16px;}
.tr14{heightzzz: 52px;}
.tr15{heightzzz: 54px;}
.tr16{heightzzz: 57px;}
.tr17{heightzzz: 14px;}

.t0{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 474px;margin-top: 17px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Regeringen beslutade den 29 augusti 2002 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de statliga insatserna för internationell kulturverksamhet. Enligt direktiven (se bil.1) skulle utredaren redovisa sitt arbete senast den 31 oktober 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Som särskild utredare förordnades från den 29 augusti 2002 landshövdingen i Dalarnas län Ingrid Dahlberg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Som experter i utredningsarbetet förordnades från den 12 november 2002: författaren Peter Curman, ordförande i KLYS landsarkivarien vid Landsarkivet i Lund Jan Dahlin; kanslirådet vid Kulturdepartementet Claes Eriksson; avdelningsdirektören vid Konstnärsnämnden &lt;NOBR&gt;Lars-Olof&lt;/NOBR&gt; Gustafson; departementssekreteraren vid Utbildningsdepartementet Eva Hermanson; internationella sekreteraren vid Riksantikvarieämbetet Birgitta Hoberg; presschefen vid Utrikesdepartementet Ingrid Iremark; enhetschefen vid Sida Lena Johansson Blomstrand; verkställande direktören vid Svenska Filminstitutet Åse Kleveland; enhetschefen vid Svenska institutet Hans Lepp; departementsrådet vid Utrikesdepartementet &lt;NOBR&gt;(UD-EIM)&lt;/NOBR&gt; Kerstin &lt;NOBR&gt;Nordlund-Malmegård&lt;/NOBR&gt; och avdelningschefen vid Statens kulturråd Per Svenson. Den 7 januari 2003 förordnades vidare överintendenten vid Statens museer för världskultur Eva &lt;NOBR&gt;Gesang-Karlström;&lt;/NOBR&gt; direktören vid Rikskonserter Björn W Stålne och konsulenten för mångkultur vid Länsmusiken i Stockholms län Teshome Wondimu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Som utredningens huvudsekreterare förordnades från den 9 september 2002 kanslirådet vid Kulturdepartementet Hans Enflo. Som biträdande huvudsekreterare förordnades från den 2 september 2002 kanslirådet vid Utrikesdepartementet Fredrik Wetterqvist. I utredningens sekretariat har kanslisekreteraren vid Utrikesdepartementet Anita Engvall tjänstgjort sedan den 7 februari 2003.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Missiv SOU 2003:121&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Redaktionell bearbetning har gjorts av redaktören Pontus Reimers, som har stått till utredningens förfogande från den 29 september 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;Den 9 oktober 2003 beviljades utredaren förlängd tid till den 16 december 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;Utredningen (Ku 2002:3) överlämnar härmed sitt betänkande Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121). Utredningen har därmed avslutat sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Stockholm i december 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Ingrid Dahlberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;Hans Enflo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft1"&gt;Fredrik Wetterqvist&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Förslag till förordning om stöd för internationell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;kulturverksamhet från Internationella kulturfonden; ...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;(1988:676) med instruktion för Statens kulturråd;................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft4"&gt;Uppdraget .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Omfattning och avgränsning av området...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Så har Iku arbetat .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft4"&gt;Tidigare utredningar ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft4"&gt;Mål, riktlinjer och strategi ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Mål ............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Riktlinjer...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Strategi......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft4"&gt;Utvecklingen i vår omvärld ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;Utrikespolitiska förhållanden .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Informationsteknologi och internationell rörlighet ..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Innehåll SOU 2003:121&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Internationell kulturpolitik......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Kommentarer............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Utrikespolitik ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Näringsliv..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Kultur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Medieutveckling .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Kommentarer............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Internationellt samarbete ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Europeiska unionen..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Europarådet ..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Unesco ......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Nordiskt samarbete..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Regionalt samarbete .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Östersjö- och Barentssamarbete ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Regioner och kommuner..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Kommentarer............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft4"&gt;Utrikesdepartementet .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Myndigheter m.m. under Utrikesdepartementet...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Svenska institutet ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Sida.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Exportrådet....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.1.4 Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet ..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Kommentarer ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft4"&gt;Utbildningsdepartementet .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Myndigheter m.m. under Utbildningsdepartementet..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Svenska Unescorådet ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2003:121 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft1"&gt;Internationella programkontoret (EU-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;programkontoret).......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Kungl. biblioteket.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;8.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Statens ljud- och bildarkiv..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;Kulturdepartementet ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;Myndigheter m.m. under Kulturdepartementet ..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Statens kulturråd.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Konstnärsnämnden.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Svenska Filminstitutet................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Musik, teater och dans................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Design, form och arkitektur ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Riksarkivet ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Riksantikvarieämbetet................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Museer och utställningar............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Sveriges Radio AB.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;9.1.10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Sveriges Television AB ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;9.1.11 Kommentarer..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;Näringsdepartementet ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;Myndigheter m.m. under Näringsdepartementet................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;10.1.1 Sveriges Rese- och Turistråd AB ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;10.1.2 Stiftelsen Svensk Industridesign................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Översikt av utlandsorganisationen ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;Utlandsmyndigheter..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;Press- och kulturråd...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;Kultur- och forskningsinstitut..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Svenskundervisningen i utlandet...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;Andra institutioner och verksamheter..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;Kommentarer .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Finansiering av internationellt kulturutbyte .................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;Statliga insatser.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Innehåll SOU 2003:121&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Kultursponsring .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Lotteriverksamhet ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;Fonder, stiftelser, privat finansiering etc..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Kommentarer..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Svenska kultursatsningar i utlandet ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Kommentarer..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Andra länders internationella kultursatsningar .............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Kommentarer..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;167&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Slutsatser ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;Sammanfattning av omvärldsanalysen ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;Skäl för ökat internationellt kulturutbyte ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;170&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;15.2.1 Kulturlivets utveckling ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;15.2.2 Nytt utrikespolitiskt läge ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;Vad krävs för ett framgångsrikt internationellt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;kulturutbyte?..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;174&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;15.3.1 Tydliga mål och riktlinjer ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;174&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;15.3.2 Bred satsning på olika former för utbyte...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;174&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;15.3.3 Samordning och utnyttjande av de statliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;resurserna.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;175&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Andra länders kultursatsningar .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Synpunkter från kulturlivet ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Utredningens förslag.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft4"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;Förstärkt samråd mellan Utrikesdepartementet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Kulturdepartementet..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;Internationella kulturfonden .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;182&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;Svenska institutet (SI)............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;Internationellt litteraturcentrum...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;187&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft2"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Statens kulturråd....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;188&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Konstnärsnämnden................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;190&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft7"&gt;Utlandsorganisationen...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;192&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft1"&gt;16.7.1 Sveriges internationella kultur- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;forskningsinstitut .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;192&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;16.7.2 Centre Culturel Suédois (CCS) ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;194&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;16.7.3 Kulturråden.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;196&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Sida..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;197&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Rikskonserter .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;198&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;16.10Export Music Sweden ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;199&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.11Svenska Filminstitutet (SFI).................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;199&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.12Museer, arkiv, kulturmiljövård, bibliotek m.m. ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;16.13Utrikesdepartementet (UD).................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;16.14Kulturdepartementet .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;203&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;16.15Utbildningsdepartementet ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;203&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;16.16Finansiering av Ikus förslag...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;204&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft4"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;207&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Bilaga 2 Mål inom enskilda politikområden .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Statliga och statsunderstödda aktörer för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;internationell kulturverksamhet............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Urval av internationella avtal, &lt;NOBR&gt;Unesco-konventioner,&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-resolutioner&lt;/NOBR&gt; m.m................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;219&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Bilaga 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Urval av internationella nätverk inom kulturens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;område ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;223&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Bilaga 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;Centralmuseernas internationella kulturutbyte .............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;235&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;Bilaga 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft7"&gt;Kulturrådens arbetsuppgifter ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft1"&gt;241&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td21"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft1"&gt;Bilaga 8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft1"&gt;Översikt över vissa länders internationella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;kultursatsningar......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;249&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft1"&gt;Bilaga 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;Förkortningar, akronymer och hemsideadresser ...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;273&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft1"&gt;Bilaga 10 Förteckning över personer/organisationer som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;utredningen träffat eller haft kontakt med...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;281&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Den internationella utvecklingen har radikalt påverkat &lt;SPAN class="ft10"&gt;kulturarbetets villkor &lt;/SPAN&gt;och människors &lt;SPAN class="ft10"&gt;kulturvanor&lt;/SPAN&gt;. Den snabba utvecklingen av IT och inom medieområdet har på ett genomgripande sätt förändrat vårt samhälle och vårt sätt att kommunicera mellan och inom länder, regioner och organisationer, liksom mellan individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Kulturutbudet har ökat dramatiskt. Nya kulturformer har vuxit fram, medan kulturarvet har gjorts mer tillgängligt. Kulturarbetsmarknader har vidgats och nya nätverk har bildats. Som alltid uppvisar ungdomen nya sätt att använda kulturen och tekniken. Under de senaste åren har kulturens betydelse för samhällsutvecklingen uppmärksammats internationellt. Det är mot denna bakgrund som regeringen år 2002 tillsatte den här utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Utredningens huvudförslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;internationell kulturfond &lt;/SPAN&gt;inrättas till stöd för större projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Svenska institutets nuvarande uppgifter inom utbildnings- och forskningsområdet (undantaget svenskundervisningen i utlandet), biståndssamarbete och bidragsfördelning samt litteraturstöd överförs till andra myndigheter och institutioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Svenska institutets (SI) kärnverksamhet blir &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sverigeinformation &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sverigepresentation&lt;/SPAN&gt;, ambassadservice samt service till och information om nätverket &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sveriges internationella kultur- och forskningsinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;de svenska kultur- och forskningsinstituten i utlandet samt de internationella kulturinstituten i Visby förs samman i ett gemensamt nätverk med namnet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sveriges internationella kultur- och forskningsinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Statens kulturråd får ett kulturpolitiskt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;samordningsansvar &lt;/SPAN&gt;för den internationella kulturverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Konstnärsnämnden får i uppdrag att, efter mönster från IAS- PIS, undersöka möjligheten att utveckla &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;utbytesverksamhet &lt;/SPAN&gt;inom andra områden än bildkonst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft8"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;internationellt litteraturcentrum &lt;SPAN class="ft1"&gt;för översättning och främjande av svensk litteratur i utlandet upprättas inom Statens kulturråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kulturrådstjänsterna förses med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tydliga uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;resurser avsätts för &lt;/SPAN&gt;rörliga kulturrådstjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;samrådsfunktion &lt;/SPAN&gt;i strategiska frågor inrättas mellan Utrikesdepartementet och Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Svenska Filminstitutet (SFI) och Svenska institutet gemensamt finner &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;former för hantering av internationell filmdistribution&lt;/SPAN&gt;, så att såväl SI:s service till utlandsmyndigheterna som SFI:s internationella verksamhet kan tillgodoses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;utbytestjänstgöring &lt;/SPAN&gt;mellan institutioner, departement och myndigheter uppmuntras särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Förslagen är, med rationaliseringar och omfördelningar av resurser, genomförbara inom de nuvarande budgetramarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Ofta måste olika mål för den internationella kulturverksamheten tillgodoses samtidigt. Därför är det nödvändigt att &lt;SPAN class="ft10"&gt;följa och utvärdera &lt;/SPAN&gt;de internationella kultursatsningarna utifrån gemensamma riktlinjer. Iku föreslår följande &lt;SPAN class="ft10"&gt;riktlinjer &lt;/SPAN&gt;för planering och utvärdering av internationell kulturverksamhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Främjande av konstnärlig och kulturell kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Uppbyggande av långsiktiga kulturkontakter med utlandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Främjande av mångfald och demokrati&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Främjande av internationellt kulturpolitiskt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;En uppgift för utredningen har varit att klarlägga vilka målen för internationell kulturverksamhet är. En annan har varit att analysera vilka synergier (eller motsättningar) som finns mellan olika mål som styr internationell verksamhet inom svenska kulturmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;I uppdraget har ingått att vid behov lämna förslag på reviderade uppdrag, förändrad resursfördelning, förändrad organisation eller ändrat huvudmannaskap för berörda myndigheter, institutioner och organisationer. Målet har varit att tillgodose kulturlivets behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Utredningens analyser bygger på fakta som har insamlats från kulturinstitutioner och myndigheter, främst på nationell nivå, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;från svenska utlandsmyndigheter. Utredningen har bl.a. arrangerat seminarier med kulturarbetare (varav ett om kulturell mångfald) och intervjuat internationellt verksamma kulturarbetare. Utredningen har också gjort studiebesök vid flera organisationer för internationellt kulturutbyte i andra länder, bl.a. i Frankrike, Storbritannien och Sydafrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Renodling och fokusering vid kulturmyndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Svenska staten genomför - som de flesta andra stater - kulturella och kulturfrämjande insatser utomlands på olika plan, under olika lång tid och genom olika myndigheter och institutioner. En del verksamheter är forskningsinriktade, andra är demokratifrämjande eller har biståndskaraktär, åter andra kan betecknas som marknadsföring av nationen, av nationella institutioner, av grupper eller av enskilda kulturarbetare. En del kan innehålla flera element av ovanstående. Ytterst ansvariga för dessa aktiviteter är Utrikesdepartementet, Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Ett dynamiskt kulturliv kräver att idéer och metoder fritt kan utbytas. Kulturlivets företrädare behöver visa upp verk och verksamheter men de behöver också få impulser och idéer utifrån. Statens uppgift är att stimulera och underlätta de processerna, bl.a. genom olika stödformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Alla kulturinstitutioner måste idag präglas av en internationell utblick och ha aktiva, ständigt utvecklade &lt;SPAN class="ft10"&gt;kontaktnät&lt;/SPAN&gt;. Likaså måste &lt;SPAN class="ft10"&gt;ansvarsfördelningen &lt;/SPAN&gt;mellan myndigheter och institutioner vara tydlig, och deras administration och bidragsgivning vara tranparent och överblickbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Utredningen konstaterar att statens institutioner inte helt har följt med utvecklingen. De har inte sällan tungrodd administration. De har ofta låg personalrörlighet och dålig samordning. En del använder IT i för liten omfattning. Deras information är ibland otillräckligt internationaliserad (dvs. tillgänglig på andra språk än svenska). Kulturmyndigheterna har dock inte alltid erhållit tillräckliga medel, ställt i relation till de senaste årens vidgade behov inom kulturlivet. Såväl medel som former för att fånga upp nya aktörer har varit bristfälliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Samordning av &lt;/SPAN&gt;Sveriges kultur- och forskningsinstitut &lt;SPAN class="ft3"&gt;i utlandet skulle befästa och förtydliga vårt kulturpolitiska engagemang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Majoriteten av dem är föga kända vare sig i Sverige eller i värdlandet, och flera av dem förfogar över kulturhistoriskt intressanta lokaler. Utredningen föreslår inrättandet av ett &lt;SPAN class="ft10"&gt;särskilt nätverk &lt;/SPAN&gt;för dessa institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Aktiviteter måste över huvud taget &lt;SPAN class="ft10"&gt;samordnas &lt;/SPAN&gt;i högre grad än nu, för att det internationella kulturutbytet på bästa sätt ska tillgodogöra sig dem och för att institutioner ska kunna dra ömsesidig nytta av varandra. Detta kräver förbättrad kommunikation mellan myndigheter som lyder under olika departement, liksom mellan departementen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Andra slutsatser som utredningen kommer fram till är att &lt;SPAN class="ft10"&gt;internationell managementutbildning inom kulturområdet &lt;/SPAN&gt;bör inrättas på högskolenivå, för att minska klyftan mellan kreativ och administrativ kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Vid kulturmyndigheterna bör &lt;SPAN class="ft10"&gt;personalrörligheten &lt;/SPAN&gt;öka, liksom åldersspridningen, och större utrymme bör ges för &lt;SPAN class="ft10"&gt;projektverksamhet &lt;/SPAN&gt;med visstidsanställda medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Iku anser att &lt;SPAN class="ft10"&gt;särskilda insatser &lt;/SPAN&gt;bör göras för att höja kompetensen hos UD:s personal inom kulturområdet. Också andra departement skulle tjäna på att satsa på utbildning och fortbildning inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Statens kulturråd &lt;/SPAN&gt;har för närvarande mycket begränsad kompetens i internationella frågor. Till kunskaper som rådet bör inhämta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;– och sprida – inom svenskt kulturliv hör information om utländska nätverk och finansieringsformer. Rådet har ett stort antal fasta bidragsmottagare och bör eftersträva större rörlighet i bidragsgivningen. En samlad utvärdering och uppföljning av de medel som delas ut förefaller saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Biståndsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;Sida är den enskilt största aktören inom den statsunderstödda kulturverksamheten utomlands – den står för närmare hälften av det totala uttaget – även om dess huvudman UD inte har gett den något särskilt kulturuppdrag. Sida måste självklart ingå i det samarbete mellan kulturinstitutioner och den samordning av insatser som utredningen förordar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenska institutet &lt;/SPAN&gt;har utvecklats till ett slags myndighetshybrid, med skiftande verksamhet och en mycket komplicerad och tungrodd anslagsstruktur. För att SI ska kunna bli det kraftfulla organ för Sverigeinformation och Sverigepresentation som det är skickat att vara fordras renodling av uppdraget och en omorganisation. En renodling av SI:s uppgifter enligt utredningens förslag skulle medföra rationaliseringsvinster, vilka bör komma det internationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;kulturutbytet tillgodo. SI:s verksamheter inom utbildning och forskning samt bidragsgivning och demokrati- och biståndsinsatser bör hanteras av andra institutioner. CCS, det svenska kulturcentret i Paris, ska förbli en kraftfull plattform för svenskt kulturliv inom ramen för SI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Statens kulturråd och Svenska institutet &lt;SPAN class="ft1"&gt;har gemensamma intressen; här finns rationaliseringsvinster att hämta. En tänkbar &lt;/SPAN&gt;samlokalisering &lt;SPAN class="ft1"&gt;skulle innebära ytterligare fördelar för bägge myndigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Även om rationaliseringar och strömlinjeformningar kan höja effektiviteten hos de stora kulturmyndigheterna så kvarstår behovet av en instans som kan hantera större satsningar och attrahera de nya aktörer som framträtt under det senaste decenniet. Utredningen föreslår upprättandet av en &lt;SPAN class="ft10"&gt;internationell kulturfond&lt;/SPAN&gt;, formellt inordnad under Statens kulturråd men med en egen styrelse. Fondens arbete måste präglas av flexibilitet. Den ska särskilt ta hänsyn till projekt med inriktning på långsiktig uppbyggnad av kulturkontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Konstnärsnämnden &lt;/SPAN&gt;har genom den framgångsrika etableringen av utbytesprogrammet IASPIS (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Artists Studio Program in Stockholm&lt;/SPAN&gt;) medverkat till att placera Stockholm på den internationella bildkonstkartan. Iku föreslår att nämnden undersöker möjligheten att skapa liknande program för andra konstområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;Synpunkter från kulturarbetare &lt;SPAN class="ft1"&gt;som utredningen inhämtat visar att ansvarsfördelningen mellan institutioner uppfattas som otydlig. Andra åsikter är att kulturmyndigheter är dåliga på att utnyttja gemensamma resurser och för långsamma att leverera utlovat ekonomiskt stöd. Många kulturarbetare säger sig också sakna stöd för att i önskvärd omfattning kunna utveckla kontakter med Västeuropa och Nordamerika.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Sverige i världen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Sverige har internationellt framgångsrika kulturutövare inom en rad skilda områden, och svensk kultur är efterfrågad utomlands, såväl den traditionella (musik inom olika genrer, film, teater, bildkonst, dans, litteratur) som den mindre traditionsbundna (videokonst, nycirkus, design m.m.). Vår framväxande mångkultur har visat sig vara en stor tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Sverige påverkas av internationella avtal, konventioner och direktiv, vilka direkt eller indirekt berör kulturområdet. Medlemskap i EU och organisationer som Unesco, Europarådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet ger oss möjlighet att påverka internationella regelverk och att delta i internationella kultursatsningar, men också att främja kulturell och språklig mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Upprätthållande och utveckling av kulturella förbindelser kan spela en särskild roll i att &lt;SPAN class="ft10"&gt;förebygga konflikter &lt;/SPAN&gt;och medverka till att &lt;SPAN class="ft10"&gt;bygga upp förtroende&lt;/SPAN&gt;. Sverige kan här spela en viktig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Developments on the international scene have not only radically affected &lt;SPAN class="ft10"&gt;conditions governing the promotion and dissemination of culture&lt;/SPAN&gt;, they have also altered people’s &lt;SPAN class="ft10"&gt;cultural habits&lt;/SPAN&gt;. The rapid advance of information technology and the expansion of the media sphere has profoundly changed our society and the ways in which we communicate across countries and regions and between organisations and individuals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;We have witnessed a dramatic rise in cultural activity at all levels. New cultural forms have emerged while our cultural heritage has grown increasingly accessible. The cultural labour market has expanded and new networks have taken shape. As always, young people have led the way, breaking fresh ground and discovering new ways of using culture and technology. In the past few years the importance of culture to the development of societies has been acknowledged throughout the world. It was in recognition of these developments that the Swedish Government appointed the present&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Committee of Inquiry on International Cultural Activities &lt;SPAN class="ft1"&gt;in 2002. Among other measures, the committee proposes the following:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;The establishment of an international &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;cultural fund &lt;/SPAN&gt;for the support of major projects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Transferral &lt;/SPAN&gt;of the existing tasks and responsibilities of the Swedish Institute (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenska institutet&lt;/SPAN&gt;) in the following spheres to other authorities and institutions: a) education and research&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;– with the exception of Swedish language instruction abroad, b) promotion of democracy and social reform, and c) grant allocation and funds intended for the support and promotion of literature.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;That the Swedish Institute’s core operations comprise &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;information &lt;/SPAN&gt;about Sweden (&lt;SPAN class="ft14"&gt;Sverigeinformation&lt;/SPAN&gt;) and presenting Sweden (&lt;SPAN class="ft14"&gt;Sverigepresentation&lt;/SPAN&gt;), services to embassies and services to and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Summary&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;information about the network ”Sweden’s International Institutes for Culture and Research” (see below).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;That Swedish cultural and research institutions abroad and the international cultural institutes located in Visby be merged into a single network, named &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sweden’s International Institutes for Culture and Research (Sveriges internationella kultur- och forskningsinstitut).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;That the Swedish National Council for Cultural Affairs (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Statens kulturråd&lt;/SPAN&gt;) be made &lt;SPAN class="ft10"&gt;responsible for coordinating &lt;/SPAN&gt;international cultural activities, as part of the Government’s overall cultural policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;That the Arts Grants Committee (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Konstnärsnämnden&lt;/SPAN&gt;) be commissioned to assess the feasibility of developing &lt;SPAN class="ft10"&gt;exchange activities &lt;/SPAN&gt;in areas other than the visual arts, on the &lt;SPAN class="ft10"&gt;IASPIS &lt;/SPAN&gt;(International Artists Studio Programme in Stockholm) model.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;The establishment within the National Council for Cultural Affairs of an &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;international centre for literature &lt;/SPAN&gt;for the translation of literature and the propagation of Swedish literature abroad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;That holders of the office of cultural counsellor abroad be provided with sets of &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;clearly defined objectives, goals and professional requirements.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;That resources be set aside to enable the Ministry of Culture to provide for &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;roving cultural counsellors &lt;/SPAN&gt;(in addition to the semipermanent posts in Berlin, London, Moscow, Riga, Warsaw and Washington D.C.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;The establishment of a unit responsible for &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;consultation on strategic issues &lt;/SPAN&gt;between the Ministry for Foreign Affairs and the Ministry of Culture.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;That the Swedish Film Institute (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenska Filminstitutet, SFI&lt;/SPAN&gt;) and the Swedish Institute collaborate on the development of &lt;SPAN class="ft10"&gt;procedures for handling international film distribution&lt;/SPAN&gt;, with a view to ensuring that the Swedish Institute’s services to Swedish missions abroad and the Swedish Film Institute’s international activities can be provided for.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;That special encouragement be given to &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;exchange appointments &lt;/SPAN&gt;between institutions, ministries and authorities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;Provided resources are suitably rationalised and redistributed it should be feasible to implement these proposals within existing budget frameworks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Summary&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;As efforts must frequently be made to meet various international cultural objectives at once, it is essential that international cultural activities be &lt;SPAN class="ft10"&gt;followed up and evaluated &lt;/SPAN&gt;on the basis of common guidelines. The committee accordingly proposes the following &lt;SPAN class="ft10"&gt;guidelines &lt;/SPAN&gt;for the planning and evaluation of international cultural activities:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Promotion of artistic and cultural quality&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Establishment of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; cultural contacts in other countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Promotion of cultural diversity and democracy&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Promotion of international cooperation in the sphere of cultural policy&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;The tasks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;One of the tasks entrusted to the committee of inquiry was to clearly define and delimit the established objectives for international cultural activities. Another was to identify synergies (or conflicts) arising from the many different objectives governing the international activities of Swedish cultural authorities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;The committee was also instructed to propose task revisions, modification of existing resource distribution policies, organisational reforms and the adoption of new principals by authorities, institutions and organisations with a view to meeting the needs of cultural life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;The committee’s analyses, assessments and findings were based on facts collected from (mainly national) institutions and authorities responsible for cultural affairs and from Swedish missions abroad. Its activities included seminars for cultural workers – one of which addressed the issue of cultural diversity – and interviews of internationally active cultural workers. The committee also made study visits to a number of cultural exchange organisations in other countries, including France, the UK and South Africa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;A leaner, more focused cultural network&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;Like most other governments, the Swedish Government undertakes or sponsors cultural and &lt;NOBR&gt;culture-promoting&lt;/NOBR&gt; projects and activities abroad. It does this at various levels, for longer or shorter periods of time and through a range of authorities and institutions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Summary&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Some of these activities are &lt;NOBR&gt;research-oriented,&lt;/NOBR&gt; while others are aimed at promoting democracy or are otherwise associated with development assistance. Still others can be described as ‘national marketing’ – ranging from the promotion of Sweden as a whole to that of national institutions and groups to individual artists and performers. Some of these may combine several of the above elements. Ultimate responsibility for all these undertakings rests with the Ministry for Foreign Affairs, the Ministry of Culture, the Ministry of Education and Science and the Ministry of Industry, Employment and Communications.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;The free exchange of ideas and methods is essential to a dynamic cultural life. Its representatives not only need to display their work and activities, but they also need stimulus, ideas and inspiration from outside. The Government’s task is to stimulate and facilitate this process through support measures of various kinds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Nowadays, all cultural institutions must cultivate an international outlook and be part of active, continually developing &lt;SPAN class="ft10"&gt;networks. &lt;/SPAN&gt;In addition, the &lt;SPAN class="ft10"&gt;division of competencies &lt;/SPAN&gt;between authorities and institutions must be clearly defined and their administrative and grant allocation procedures must be transparent and accessible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;The committee found that government institutions have not always kept pace with development. Administrative machinery is frequently cumbersome, operations may be poorly coordinated and staff turnaround rates are often low. Some institutions do not make sufficient use of IT. Information is sometimes not available in languages other than Swedish. On the other hand, cultural authorities have not always received sufficient funds to operate effectively in a world of increasing cultural richness and complexity. The shortage of funds has been compounded by the lack of fresh approaches to the task of attracting new players.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Coordination of Sweden’s cultural and research institutions &lt;SPAN class="ft1"&gt;abroad would serve to consolidate and clarify our cultural policy commitments. Most of these institutions, many of which are housed in premises of cultural and historical interest, are little known either in Sweden or the host countries. The committee recommends that a special network be set up for these bodies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;In general, activities must be more &lt;SPAN class="ft10"&gt;closely coordinated &lt;/SPAN&gt;than at present so that those involved in international cultural exchanges can make the best possible use of them and institutions can benefit from one another. This will require better communication between&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Summary&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;authorities accountable to different ministries as well as between ministries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft1"&gt;The committee also concluded that &lt;SPAN class="ft10"&gt;international management training in the cultural sphere &lt;/SPAN&gt;should be introduced as a course subject in higher education in order to narrow the gap between creative capacity and administrative skills.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;There should be higher &lt;SPAN class="ft10"&gt;staff turnaround rates &lt;/SPAN&gt;and a wider &lt;SPAN class="ft10"&gt;age distribution &lt;/SPAN&gt;in Sweden’s cultural authorities. In addition more scope should be given to &lt;SPAN class="ft10"&gt;project activities &lt;/SPAN&gt;involving staff on fixed term contracts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;The committee considers that &lt;SPAN class="ft10"&gt;special efforts &lt;/SPAN&gt;should be made to enhance the knowledge and skills of Foreign Ministry staff with respect to cultural policy and cultural affairs. Other ministries would also benefit from further education and &lt;NOBR&gt;in-service&lt;/NOBR&gt; training in this sphere.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;The National Council for Cultural Affairs &lt;SPAN class="ft1"&gt;is &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;ill-equipped&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; in terms of knowledge and information to deal competently with international issues. Among other things, the council should be concerned with acquiring and disseminating information about foreign networks and funding approaches. The council, which has a large number of permanent beneficiaries, should seek to develop greater flexibility with regard to grant allocation. A comprehensive system of measures for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;follow-up&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; and evaluation of fund allocation is lacking.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;The Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) &lt;SPAN class="ft1"&gt;is the biggest single spender in the sphere of governmentsponsored cultural activities outside Sweden. Although its principal, the Ministry for Foreign Affairs, has not specifically commissioned it to undertake cultural activities, the agency accounts for nearly half of all expenditure in this area. Sida must naturally be included in the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;inter-institutional&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; cooperation and coordination of projects and measures advocated by the committee.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;The Swedish Institute &lt;/SPAN&gt;has become a sort of hybrid authority with responsibility for a wide range of heterogeneous, often mutable activities and a highly complex, cumbersome fund allocation structure. If the institute is to become the vigorous, effective instrument it was designed to be – a body created to promote and disseminate information about Sweden – its duties must be pared back and its organisation trimmed. Task reallocation designed to enable the agency to focus on its core activities in accordance with&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft8"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Summary&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;the committee’s proposals would yield rationalisation gains, which could be usefully channelled into international cultural exchange activities. The institute’s operations in the fields of education and research, provision of grants and subsidies, support for the promotion of democracy and other forms of development assistance should be turned over to other institutions. CCS, the Swedish cultural centre in Paris, is to remain an effective platform for the dissemination of Swedish culture under the institute’s direction.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;The National Council for Cultural Affairs &lt;SPAN class="ft1"&gt;and &lt;/SPAN&gt;the Swedish Institute &lt;SPAN class="ft1"&gt;have common interests, which could also yield rationalisation gains. An arrangement to share premises would entail additional benefits for the two authorities.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Although rationalisation and streamlining can improve the efficiency of the larger cultural authorities, the need for a body that can handle major projects and attract the new players which have emerged in the last decade remains. The committee proposes the creation of an &lt;SPAN class="ft10"&gt;international cultural fund&lt;/SPAN&gt;, formally subordinate to the National Council for Cultural Affairs but with a governing board of its own. Its work, characterised of necessity by flexibility, would include extending support for projects aimed at the establishment of &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; cultural contacts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;The successful establishment of the cultural exchange programme IASPIS by the &lt;SPAN class="ft10"&gt;Arts Grants Committee &lt;/SPAN&gt;has helped put Stockholm on the international visual arts map. The committee proposes that the Arts Grants Committee study the feasibility of setting up similar programmes in other art fields.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Cultural workers interviewed by the committee perceive the &lt;SPAN class="ft10"&gt;division of competencies &lt;/SPAN&gt;among institutions as unclear. Other views are that cultural authorities are not good at making use of common resources and too slow at delivering promised financial support. Many cultural workers also maintain they lack the necessary support to develop contacts with Western Europe and North America to the desired extent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Sweden and the world at large&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Sweden boasts a large number of internationally successful artists, performers and cultural figures in a wide range of fields and Swedish culture – from the more established forms (music of different genres, film, theatre, visual arts, dance and literature) to&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Summary&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;the less traditional (video art, new circus, design, etc.) – is in demand abroad. In addition, our budding multicultural society has proved to be a major asset in this regard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Sweden is subject to or influenced by international agreements, conventions and directives which bear directly or indirectly on the cultural sphere. Membership of the European Union and organisations such as UNESCO, the Council of Europe and the Nordic Council of Ministers enables us to bring our influence to bear on international regulatory frameworks, allows us to take part in international cultural projects and programmes, and gives us an opportunity to promote cultural and language diversity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft3"&gt;The maintenance and development of cultural ties and contacts can make a vital contribution to the work of &lt;SPAN class="ft14"&gt;conflict prevention &lt;/SPAN&gt;and &lt;SPAN class="ft14"&gt;confidence building&lt;/SPAN&gt;. Sweden can play a crucial role in this regard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;förordning om stöd för internationell kulturverksamhet från Internationella kulturfonden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;utfärdad den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft21"&gt;Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;I denna förordning lämnas bestämmelser om stöd för internationell kulturverksamhet från Internationella kulturfonden. Bestämmelser om Internationella kulturfondens organisation finns i förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft1"&gt;Internationella kulturfondens syfte är att främja förnyelse och utveckling av Sveriges internationella kulturkontakter. Internationella kulturfonden har till uppgift att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utveckla det svenska kulturlivet genom en ökad internationalisering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;öka det svenska deltagandet i det internationella kulturlivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utveckla det mångkulturella perspektivet, och att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;tillgodose och öka intresset utomlands för Sverige och svensk kultur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft21"&gt;Förutsättningar för stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Styrelsen för Internationella kulturfonden får efter ansökan lämna stöd för internationell kulturverksamhet till föreningar, institutioner, organisationer eller myndigheter. Stöd beviljas med lägst 300 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Vid fördelningen av stöd skall hänsyn tas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;hur det svenska kulturlivet utvecklas genom verksamheten eller projektet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;verksamhetens eller projektets långsiktiga inriktning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;hur verksamheten eller projektet främjar Sverige som internationell kulturmötesplats, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;om det i verksamheten eller projektet ingår kulturkontakter med utvecklingsländer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft21"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Den som har fått stöd enligt denna förordning skall för uppföljning och utvärdering av verksamheten eller projektet till Internationella kulturfonden lämna de redovisningshandlingar och andra uppgifter som Internationella kulturfonden bestämmer. Internationella kulturfonden får besluta att ett beviljat stöd inte skall betalas ut om det kan antas att stödet har beviljats på grund av felaktiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft21"&gt;Återkrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Styrelsen för Internationella kulturfonden får besluta att kräva tillbaka stöd om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;1. det har lämnats på grund av felaktiga uppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;det inte har använts för det ändamål det beviljats för, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;mottagaren av stödet inte lämnar sådana uppgifter som avses i 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft21"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Statens kulturråd får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft21"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;8§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;förordning om ändring i förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;utfärdad den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;Regeringen föreskriver att det i förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd närmast efter 8 § skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Inom Statens kulturråd finns Internationella kulturfonden med uppgift att handlägga och avgöra ärenden om stöd för internationell kulturverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Internationella kulturfonden skall ha ett kansli med en fondsekreterare som kanslichef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Internationella kulturfonden har en styrelse som utses av Statens kulturråds styrelse i samråd med Svenska institutet och Sida. Styrelsen består av högst fem ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Fondsekreteraren är ledamot av styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Omfattning och avgränsning av området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Kulturbegreppet har alltid varit föremål för livlig diskussion. Varje kulturdefinition - och det finns många - är ändamålsenlig i ett visst sammanhang. För den här utredningen har det varit naturligt att utgå från den allmänna definition som världens kulturministrar använde som underlag för den politiska aktionsplan de enades om vid Unescokonferensen ”The Power of Culture” i Stockholm 1998:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;Kultur i vid bemärkelse numera kan anses omfatta hela det komplex av andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga egenskaper som kännetecknar ett samhälle eller en grupp i samhället. Kultur omfattar inte endast konst och litteratur, utan också livsstilar, de mänskliga rättigheterna, etik, traditioner och trosuppfattningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Ovanstående kan tjäna som beskrivning av kulturens helhetsroll i samhället. När det gäller att definiera det område som den statliga kulturpolitiken i vårt land omfattar är det nödvändigt att vara mer precis. I sina konkreta förslag avgränsar Internationella kulturutredningen 2003 - hädanefter förkortad Iku - kulturområdet i huvudsak enligt samma princip som anges i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utredningen om kulturpolitikens inriktning &lt;/SPAN&gt;(SOU 1995:84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;I första hand tar Iku upp verksamheter som ingår i det kulturpolitiska området: teater; dans; musik (inkl. fonogram)&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;; film; litteratur; bild och form; arkitektur och design; arkivverksamhet; kulturmiljövård samt museer och utställningsverksamhet. Den internationella utvecklingen på medieområdet har i hög grad påverkat kulturarbetets villkor och människors kulturvanor. Denna utveckling belyses översiktligt i Ikus omvärldsanalys. Verksamheter som kan anses ingå i ett vidare kulturbegrepp, t.ex. matkultur och mode, berörs i den mån de ingår i projekt och satsningar tillsammans med de verksamheter som nämnts ovan. Detsamma gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Iku beaktar alla musikgenrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;insatser för demokratisk utveckling. Liksom området kontinuerligt vidgas kan det i framtiden bli aktuellt med nya delområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Kulturområdet innefattar verksamheter med offentligt stöd. Sådana verksamheter finansieras ibland via andra politiska områden (utrikespolitik, utbildningspolitik, näringspolitik osv.). De kan likaså helt eller delvis bedrivas utan offentligt stöd. För Ikus del har verksamhetens art varit avgörande, inte dess finansieringsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;För att agera inom det vida kulturbegreppet i ovanstående citat krävs ett samspel mellan det kulturpolitiska området och andra samhällsområden. För Ikus del är samspelet och samverkan mellan kulturpolitik och utrikespolitik central.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Sverigeinformation, erfarenhetsutbyte och Sverigefrämjande åtgärder i utlandet är centrala uppgifter inom utrikespolitiken. Med uttrycket ”Sverigefrämjande” avses satsningar där statliga medel används för att inför en utländsk målgrupp lyfta fram en verksamhet som baseras i eller har sitt ursprung i Sverige. Den uppmärksamhet som medverkande utövare eller presentatör genererar bör kunna bidra till en positiv bild av Sverige. Kultursatsningar kan självfallet ha både primära och sekundära Sverigefrämjande effekter, liksom betydande inslag av export- och näringslivsfrämjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Internationella kulturkontakter och internationellt erfarenhetsutbyte tar sig många olika former: kulturliv i Sverige förmedlas till utlandet; kulturella impulser når Sverige från utlandet; svenskt kulturliv deltar i internationella nätverk. Internationella kulturmöten äger naturligtvis också rum i Sverige. Iku tar hänsyn till alla dessa aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Allmänhetens internationella kulturkontakter tas, naturligt nog, till stor del genom fritidsresor till utlandet. Kultursatsningar i Sverige har betydelse för hela turistnäringens utveckling och därmed också för de internationella kulturkontakterna. Iku går inte närmare in på begreppet turism (&lt;SPAN class="ft10"&gt;eller kulturturism&lt;/SPAN&gt;), utan hänvisar här till pågående utredningsarbete inom Näringsdepartementet.&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Sverige påverkas av internationella avtal, konventioner och direktiv, vilka direkt eller indirekt berör kulturområdet. Medlemskap i organisationer som EU, Unesco m.fl. ger Sverige möjlighet att påverka internationella regelverk och delta i internationella kultursatsningar. Sverige har också möjlighet att inhämta erfarenheter från internationella organisationers och andra länders arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Utredningen om ö&lt;/SPAN&gt;versyn av funktion, organisation och rollfördelning &lt;SPAN class="ft28"&gt;(N 2003:05). Särskild utredare Christina Ragsten Pettersson. Slutredovisning 15 december 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;med kulturpolitik. Iku tar upp kulturpolitisk bevakning och idéutbyte som en viktig del av den internationella kulturverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Så har Iku arbetat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Ikus analyser bygger på fakta som har insamlats från kulturinstitutioner och myndigheter, främst på nationell nivå, samt från svenska utlandsmyndigheter. Vidare har Iku arrangerat fyra seminarier med kulturarbetare och ett hundratal intervjuer med aktörer med verksamhet inom det internationella kulturutbytet (se bil. 10). Iku har också arrangerat ett seminarium om kulturell mångfald. En enkät har gjorts för de berörda utlandsmyndigheterna och en annan för länsstyrelserna i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Iku har genomfört resor inom landet till följande län: Dalarna, Gotland, Norrbotten, Skåne och Västra Götaland. Vidare har Iku besökt Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sydafrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Ikus experter har varit kallade till sju gemensamma sammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Iku har anlitat en extern konsult för en ekonomisk analys av Svenska institutets verksamhet samt analys över dess organisation och resursfördelning.&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Till betänkandet är fogat ett antal bilagor, däribland en förteckning över förkortningar som används i betänkandet (se bil. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Helene Elfwendahl, PM om Svenska institutets kultursatsningar. Cogs &amp; Links AB 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;2 Tidigare utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Under de senaste 25 åren har olika utredningar gjorts som berört det internationella kulturutbytet. Mest omfattande är den s.k. SIK- utredningen (Utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet) med betänkandet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultur och information över gränserna &lt;/SPAN&gt;(SOU 1978:56). Den nuvarande organisationen för internationellt kulturutbyte är i huvudsak grundad på &lt;NOBR&gt;SIK-ut-&lt;/NOBR&gt; redningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;SIK-utredningens&lt;/NOBR&gt; huvudprincip beträffande ansvarsfördelningen mellan Statens kulturråd och Svenska institutet var att Statens kulturråd borde ha ett särskilt ansvar för bidragsgivningen till sådana projekt där kontakter redan etablerats med en motpart i utlandet och endast ekonomiskt stöd behövdes. Hos Svenska institutet, som är kontaktpunkt för de svenska utlandsmyndigheterna, borde finnas anslag för kulturutbyte som krävde förhandlingar, utbytesteknisk samverkan och/eller särskilda initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Andra förslag från &lt;NOBR&gt;SIK-utredningen&lt;/NOBR&gt; inkluderade ökat utbyte med de nordiska länderna, länderna i Östeuropa, invandrarnas hemländer samt &lt;NOBR&gt;u-länder.&lt;/NOBR&gt; Vidare föreslogs ett samråd mellan representanter för olika informationsorgan inom områdena allmän information, exportfrämjande och turistfrämjande information. Propositionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;om informations- och kulturutbytet med utlandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;(Prop. 1978/79:147) följde i stort utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Andra utredningar som gjorts är &lt;/SPAN&gt;Utredningen om de statliga insatserna inom Sverigeinformationen och kulturutbyte med utlandet &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;(”IKU-utredningen”);&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; &lt;/SPAN&gt;Sverigeinformation och kultursamarbete &lt;SPAN class="ft30"&gt;(SOU 1988:9) och &lt;/SPAN&gt;Utredningen om kulturpolitik och internationalisering &lt;SPAN class="ft30"&gt;(”Internationella kulturutredningen”); &lt;/SPAN&gt;Vår andes stämma – och andras &lt;SPAN class="ft30"&gt;(SOU 1994:35). Därutöver har en översyn gjorts:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Svenska bilder – översyn av Sverigeinformation &lt;SPAN class="ft1"&gt;(Ds 1993:72).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Den senaste större utredningen inom området var Kulturutredningens slutbetänkande: &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kulturpolitikens inriktning &lt;/SPAN&gt;(SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Tidigare utredningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;1995:84). Kulturutredningen utvärderade kulturpolitikens inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål, och gjorde därefter en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar kulturpolitiken hade att möta på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Utredningen kom fram till att den ökade internationaliseringen erbjöd nya möjligheter. Samtidigt väckte den förslag om åtgärder för att skydda kulturen inom landet. Vidare förespråkade utredningen att man aktivt skulle utnyttja medel från EU:s strukturfonder och program samt att hög prioritet skulle ges åt bevakning av och information om frågor som rörde EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Den föreslog också att Svenska institutet i ökad utsträckning skulle fokusera på sådana länder eller regioner där särskild kompetens behövs och på större manifestationer som krävde bred samverkan mellan olika konstområden. Vidare ansåg utredningen att ansvaret för internationellt samarbete borde ligga på respektive kulturinstitution. Den föreslog därför en förskjutning av ansvaret för löpande internationella kontakter och stöd till konstnärligt utbyte från i första hand Svenska institutet till Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Konstnärsnämnden och Svenska Filminstitutet. Utredningens förslag beaktades i kulturpropositionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kulturpolitik &lt;/SPAN&gt;(Prop. 1996/97:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;3 Mål, riktlinjer och strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Kulturen kan relateras till flertalet av samhällets politikområden och kulturens roll som samhällelig utvecklingsfaktor har under senare år uppmärksammats alltmer. Enligt Ikus direktiv är en uppgift för utredningen att klarlägga vilka de rådande målen är för internationell kulturverksamhet. Mål som har betydelse för internationell kulturverksamhet finns – förutom inom kulturpolitiken – inom utrikes- och handelspolitiken samt inom biståndspolitiken. Kultursatsningar inom dessa politikområden har fått ökad betydelse under senare år. Iku ser positivt på denna utveckling. Trots att det kan finnas olika prioriteringar bakom olika slags kulturinsatser är samordningsmöjligheterna och möjligheterna till synergieffekter goda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Kulturpolitiska, utrikespolitiska, handelspolitiska och näringspolitiska mål presenteras närmare i bil. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;I bil. 3 presenteras en översikt över statliga och statsunderstödda aktörer för internationell kulturverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kulturen som mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Det kulturpolitiska målet för internationellt kulturutbyte (”främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet”) har en självklar koppling till Ikus arbetsområde. Kultur låter sig inte inhägnas av nationsgränser, utan utvecklas såväl genom kontakter mellan länder som genom möten mellan olika kulturer inom ett land. Någon entydig och enkel avgränsning mellan nationell och internationell kulturpolitik eller kulturverksamhet kan därför inte göras. Iku vill betona att, vid sidan av det internationella kulturpolitiska målet, en internationell kulturverk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;samhet kan motiveras även utifrån andra kulturpolitiska mål än det internationella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Statliga satsningar på internationell kulturverksamhet är i första hand viktiga för kulturlivet. Att sådana satsningar ska grundas på kulturlivets förutsättningar och behov är därför en självklar utgångspunkt. Den internationella kulturverksamheten ska i första hand planeras och drivas av personer som står så nära den konstnärliga och kulturella praktiken som möjligt. Åtgärderna kan vara av olika slag: de kan bygga på kulturlivets egen vilja och förmåga till internationalisering genom stöd till nätverk, stöd till konstnärliga mötesplatser m.m. Även stöd till turnéer, konserter och utställningar kan räknas hit, liksom stöd till långsiktigt, ömsesidigt kultursamarbete med vissa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Ett vitalt svenskt kulturliv skapar goodwill för Sverige: landet blir känt för att vara framstående inom olika genrer. Ett exempel är den svenska bild- och formkonstens internationella framgångar, vilka grundar sig i de internationella nätverk som konstnärerna skapat. Även utländska författare som verkat i Sverige relaterar till landet i sin konstnärliga gärning. Det bidrar till att det publika intresset utomlands för svensk kultur ökar. Omvänt så behöver också det svenska kulturlivet impulser, inflytande och inspiration från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Kulturdiplomati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;För många länder är kultur ett viktigt medel såväl för att forma nationell identitet som för att odla en positiv bild utomlands. I det senare sammanhanget har begreppen ”offentlig diplomati” och ”kulturdiplomati” kommit att bli alltmer betydelsefulla. Offentlig diplomati (av eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;public diplomacy&lt;/SPAN&gt;) betecknar ett lands behov av att vända sig direkt till ett annat lands medborgare, ofta med kraftfulla insatser, för att uppnå kortsiktiga mål. Kulturdiplomati (&lt;SPAN class="ft10"&gt;cultural diplomacy&lt;/SPAN&gt;) är den del av diplomatin som avser upprättandet av långsiktiga, hållbara relationer med andra länder med kultur som medel. Här byggs ett ömsesidigt utbyte och förtroende upp genom t.ex. interkulturella utbytesprogram, utbildningsprogram och stipendier; besöksprogram för utländska journalister, akademiker, politiker osv.; artistframträdanden; internationell mediabevakning av kulturevenemang; konferenser, seminarier, symposier om internationell kultur m.m. samt språkfrämjande och publika-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;tioner av olika slag. Svenska institutet (SI) har sedan &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; haft Utrikesdepartementets uppdrag att svara för en väsentlig del av svensk kulturdiplomati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Kulturdiplomati och utbildningsutbyten har under lång tid använts också för att skapa ingångar till samhällen med slutna politiska system. Inte minst de program för språkinlärning som det brittiska kulturinstitutet British Council, det tyska &lt;NOBR&gt;Goethe-Institut&lt;/NOBR&gt; och det franska Institut Français upprätthöll i östblocket under det kalla kriget betydde mycket för att bevara och utveckla de kontakterna mellan respektive länder. Kultur har ofta varit det enda relativt okontroversiella område som stått till buds för att bygga broar mellan olika etniska och religiösa grupper och geografiska områden. I vissa fall har kulturen ensam tjänat som ”dörröppnare”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;För att motverka den ökande spänningen sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; mellan muslimsk extremism och västerländsk kultur har vikten av kulturell diplomati understrukits. Efter attentaten mot USA den 11 september 2001 har många västländer funnit anledning att ompröva utformning och innehåll i sitt internationella utvecklingssamarbete, erfarenhetsutbyte och allmänna informationsarbete. Så har t.ex. British Council gjort en betydande kursändring under de senaste två åren, från att förmedla en relativt traditionell marknadsföring av Storbritannien och det engelska språket till fördjupade dialogprojekt för ungdomar med olika kulturell och religiös bakgrund. Den svenska utrikesförvaltningen bedriver för sin del sedan ett flertal år integrerad kulturdiplomati, bl.a. genom projektet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Jalla – nu klär vi granen! &lt;/SPAN&gt;och inrättandet av svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Alexandriainstitutet &lt;SPAN class="ft3"&gt;år 2000 och &lt;/SPAN&gt;Generalkonsulatets sektion för &lt;NOBR&gt;turkisk-svenskt&lt;/NOBR&gt; samarbete &lt;SPAN class="ft3"&gt;i Istanbul 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Vid sidan av de internationella dialogfrågorna blir kulturen allt viktigare i utformningen av Sverigebilden utomlands (se kapitel 5). Här måste en noggrann avvägning göras mellan å ena sidan statens intressen att lyfta fram särskilda kulturyttringar för utvalda länder och regioner, å andra sidan kulturlivets egna önskemål och förutsättningar. Trovärdigheten och uppsåtet bör inte kunna ifrågasättas, vare sig av det egna kulturlivet eller av mottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Den svenska kulturpolitiken och kultursamarbete har en viktig roll i biståndspolitiken. Denna roll har förstärkts under senare år och en betydande del av det statliga stödet till internationellt kulturutbyte utgörs av biståndsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Handel och näring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Kulturen har fått ökad betydelse för handels- och näringspolitiken, i takt med att uppfattningen att kulturen på olika sätt kan bidra till ökad export, turism och sysselsättning har fått ett allt större genomslag. Kulturområdet har haft en stark utveckling, med fler institutioner, fler konstnärer och en större publik än någonsin tidigare. Kulturen genererar allt fler arbetstillfällen, direkt och indirekt. Den ekonomiska utvecklingstakten för de verksamheter som finansieras genom avsättning på marknaden bedöms som högre än genomsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Exportfrämjande insatser för att internationalisera företag som agerar inom den s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;upplevelseindustrin&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;har visat sig vara viktig för både kultur och näringsliv i profileringen av Sverige i utlandet. Ut- ländska medier har under de senaste åren ägnat stor uppmärksamhet åt svenska framgångar inom denna sektor, som bygger på kulturella och kreativa verksamheter. Den ekonomiska betydelsen för Sverige av olika områden som är att hänföra till upplevelseindustrin ökar: för närvarande står upplevelseindustrin för omkring nio procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Kultursatsningar kan vidare bidra till att skapa marknader för svenska produkter i allmänhet genom en positiv värdering av Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Riktlinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Eftersom olika mål för den internationella kulturverksamheten ofta ska tillgodoses samtidigt är det nödvändigt att följa och utvärdera de internationella kultursatsningarna utifrån gemensamma rikt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Upplevelseindustrin, som Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft32"&gt;KK-stiftelsen&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; definierat den, består av 13 delområden. De är: arkitektur; design; film/foto; litteratur; konst; marknadskommunikation; media; mode; musik; måltid; scenkonst; turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;linjer. Riktlinjernas uppgift är ge förutsättningar för att uppnå centrala mål inom de respektive politikområdena. Iku anser att följande riktlinjer ska beaktas vid all planering och utvärdering av internationell kulturverksamhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Främjande av konstnärlig och kulturell kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Uppbyggande av långsiktiga kulturkontakter med utlandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Främjande av mångfald och demokrati&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Främjande av internationellt kulturpolitiskt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Konstnärlig och kulturell kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Kontakter med andra länder stimulerar nu som tidigare kulturlivet inom alla områden. De är en självklar källa till impulser och inspiration för det konstnärliga arbetet, liksom till en utveckling av kulturlivets institutioner. Förutsättningarna för konstnärlig kvalitet och utveckling stärks genom att professionella konstnärer verksamma i Sverige får goda möjligheter till internationellt utbyte. Att stämma av och mäta sig i internationell konkurrens på viktiga internationella arenor har en stimulerande effekt. Internationella kontakter ger möjlighet att utveckla en konstart eller en institution i dialog med de främsta aktörerna inom det egna området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Kulturlivet är för sin kvalitativa utveckling beroende av ett aktivt internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En viktig faktor i detta utbyte är de nya nätverk på kulturområdet som har utvecklats under det senaste årtiondet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Det intresse som svensk kultur kan väcka utomlands när den interagerar med ett annat lands kulturliv stärker indirekt förutsättningarna för att främja svenska intressen på andra områden, t.ex. inom handeln och kulturdiplomatin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Mångfald och demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Att främja kulturell mångfald är ett av Sveriges kulturpolitiska mål. Det drivs även inom internationella organisationer som Unesco och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Genom medverkan i organisationer som Unesco och Europarådet kan Sverige bidra till att främja kulturell (inkluderande språklig) mångfald. Med stöd till kulturprojekt, partnerskap och upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;byggande av infrastruktur kan Sverige medverka till en utveckling av kultur, demokrati och mänskliga rättigheter i andra länder. Denna verksamhet är också ett viktigt instrument för att utveckla respekt för och kunskap om kulturell mångfald i Sverige. De kunskaper som återförs till Sverige ska medvetet tillvaratas i detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Inom demokratisamarbetet, i konfliktförebyggande program och i utvecklingssamarbete i konfliktområden spelar kultur en viktig roll, eftersom den erbjuder särskilda möjligheter att kommunicera över de gränser som politiska motsättningar ger upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;För att åstadkomma ett utbyte och en förståelse över nations- och kulturgränser behöver man kunskap om varandras kulturer. Kulturens betydelsefulla roll inom utrikespolitiken har nämnts ovan. Kulturella uttryck blir alltmer tillgängliga för en publik långt bort från dessa uttrycks geografiska ursprung. Mot denna bakgrund är det viktigt att även den svenska kulturen blir tillgänglig för en publik utomlands, inte bara den del av kulturen som helt bärs upp av marknadskrafterna, utan även sådan kultur som får kulturpolitiskt stöd i hemlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;För att uppnå detta krävs emellertid, precis som inom den nationella kulturpolitiken, aktiva främjande- eller stödinsatser. Sådana insatser bidrar till att Sveriges attraktion som internationell kulturell mötesplats för både konstnärer och publik ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det är också viktigt att en svensk publik får goda möjligheter att möta konst och kultur från andra länder. Särskilda åtgärder krävs i detta syfte. Det bör framför allt vara ett ansvar för offentligstödda kulturinstitutioner att inom sina respektive verksamhetsområden förmedla internationella impulser till det svenska kulturlivet och till den svenska publiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Långsiktiga kulturkontakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Uthållighet och stabilitet i det internationella utbytet möjliggör fördjupning och breddning av kontakterna. Alla världsdelar är idag av intresse för internationellt utbyte, och nya intressanta arenor tillkommer kontinuerligt. Detta ställer stora krav på geografisk och innehållslig planering och prioritering av de offentliga insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Statliga satsningar bör syfta till långsiktiga kontakter. De måste genomföras med professionell kompetens hos institutionerna och i en nära samverkan med kulturlivets företrädare. Större och till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;fälliga insatser på kulturområdet bör följas upp av mindre program, som drar nytta av den ofta kostsamma initiala investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Internationellt kulturpolitiskt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Som tidigare nämnts så påverkas det svenska kulturlivet av den internationella utvecklingen i stort och av beslut som fattas i internationella organisationer. Det kan gälla beslut med direkt inverkan på kulturområdet, t.ex. i Unesco och Europarådet, men det kan också handla om beslut av mer generell karaktär, från WTO, EU eller andra internationella samverkansorgan. Beslut inom den senare kategorin kan till sitt innehåll avse tullar, momssatser, upphovsrätt, rätten till riktade statliga stöd m.m., liksom samarbeten mellan såväl stater som organisationer (se bil. 4) Det ständigt ökande antalet akter medför ett behov av att samlat följa utvecklingen – och i förekommande fall vidta åtgärder – i internationella organisationer och på regerings- och myndighetsnivå inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;För att uppsatta mål och riktlinjer för det internationella kulturutbytet ska kunna uppfyllas krävs en genomtänkt och samlad strategi. En sådan bör innehålla följande tre element:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ambition&lt;/SPAN&gt;: Sverige ska vara en aktiv internationell aktör på kulturområdet. Sverige ska tillhöra de främsta i världen inom de områden där landet har hög kompetens. Nya mötesplatser och arenor för kulturutbyte ska tillkomma på svenskt initiativ. Detta kräver ett offensivt agerande inom konstområdena och den internationella kulturpolitiken. Sverige ska förbli en aktiv och konstruktiv part i internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Kulturaktörer måste samverka effektivt. Alla möjligheter till synergieffekter med andra politikområden ska tillvaratas. Utlandsmyndigheterna måste utnyttjas mera effektivt än nu som instrument för kulturutbytet. En sådan offensiv hållning fordrar hög och specialiserad kompetens av såväl utlandsmyndigheter som kulturinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kulturfrämjande&lt;/SPAN&gt;: Aktiva internationella kultursatsningar ska göras för att främja kulturlivet. De möjligheter som nya marknader, teknisk utveckling och ökad rörlighet ger ska utnyttjas. En aktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Mål, riktlinjer och strategi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;och återkommande svensk närvaro på viktiga internationella arenor ska upprätthållas. Nya konstutövare av hög kvalitet ska få hjälp att introduceras i kulturlivet, bland konsertarrangörer, på gallerier etc. Mötesplatser för internationell kulturförmedling ska etableras i Sverige. Allt detta kräver en väl fungerande organisation för internationellt kulturutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Uppmärksamhet&lt;/SPAN&gt;: En aktiv bevakning av den internationella utvecklingen på kulturområdet är av stor betydelse. En av dess uppgifter blir att bedöma följderna av internationella beslut inom andra politikområden för det svenska kulturlivet. En annan viktig uppgift är att tidigt identifiera de konsekvenser för kulturarvet som uppstår när olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; etableras i Europa. Till detta kommer bevakning av kulturens villkor i de globala förhandlingar som syftar till att avskaffa internationella handelshinder. Denna strategi är beroende av ett brett tvärpolitiskt samarbete, främst mellan olika departement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;4 Utvecklingen i vår omvärld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utrikespolitiska förhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Utvecklingen i vår del av världen har under de senaste 15 åren varit utomordentligt snabb. Häri skiljer sig dessa år på ett avgörande sätt från den föregående perioden &lt;NOBR&gt;(1945–89),&lt;/NOBR&gt; vilken präglades av det kalla kriget och uppdelningen av Europa i militärallianserna NATO och Warszawapakten. Med Berlinmurens fall 1989 föll den kommunistiska värld samman som skapats i och med oktoberrevolutionen 1917, och länderna i Central- och Östeuropa blev demokratier. I Sveriges omedelbara närhet återuppstod de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Den positiva utvecklingen förmörkades emellertid av de etniska konflikter som kort därpå utbröt i Jugoslavien. Denna stats sammanbrott jämte konflikter i Europas närområde, särskilt i Mellanöstern, har orsakat stora flyktingsströmmar. Dessa har ibland visat sig svåra för &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; att hantera. En väsentlig källa till oro är det faktum att vissa &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; däribland Sverige, Storbritannien och Tyskland, tagit emot stora flyktinggrupper, under det att andra medlemmar av unionen inskränkt sig till att främst verka som transitländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Den internationella utvecklingen har resulterat i att USA idag är världens enda supermakt. En del analytiker beskriver t.o.m. landet med ett nytt ord: &lt;SPAN class="ft10"&gt;hypermakt&lt;/SPAN&gt;. Inte sedan det romerska rikets tid har ett land och dess kultur påverkat världen i så hög grad som nu: politiskt, ekonomiskt, militärt, &lt;NOBR&gt;tekniskt-vetenskapligt&lt;/NOBR&gt; och kulturellt. Den amerikanska kulturen är en magnet för konsumenter och kulturproducenter från hela världen. Engelskan har följaktligen blivit det helt dominerande världsspråket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Demokratins utveckling i världen har emellertid bromsats av de nya hot som vuxit fram efter terrorattackerna mot USA. Kriget i Irak 2003 framstår som ännu en följd av attentaten den 11 september 2001. På sikt riskerar terrorangrepp att göra Väst-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;världens demokratiska samhällen mindre öppna och mer inriktade på säkerhet och självförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;För Europasamarbetet innebar Berlinmurens fall 1989 en ny utmaning. EU ställdes inför krav på konsolidering och fördjupning av samarbetet, samtidigt som unionen inledde förhandlingar om en utvidgning som skulle kunna fördubbla medlemsantalet år 2004. EU:s vidgade inflytande har också inneburit en ökad betoning av regionalt samarbete, för Sveriges vidkommande framför allt i Öresundsregionen. Förbindelserna mellan regioner och grupper med likartade intressen kan redan sägas ha stärkts avsevärt. Å andra sidan har USA:s närvaro i Irak åstadkommit vidgade åsiktsklyftor, såväl mellan Europa och USA som mellan de europeiska länderna inbördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;De globala frågor som framstod så klart vid millennieskiftet 2000 har alltså på kort tid blivit mer otydliga. FN:s roll har underminerats av stormakternas ökande tendens att agera utanför dess ramar. Samtidigt har angrepp mot &lt;NOBR&gt;FN-personal&lt;/NOBR&gt; i Afghanistan och Irak gjort det svårare för världsorganisationen att agera i konfliktsituationer, också där det huvudsakligen handlar om att ge humanitärt bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;Utvecklingen i vad som tidigare benämndes ”den tredje världen” har varierat avsevärt. I Asien har uppgången varit mycket påtaglig: flera stater har nu samma genomsnittliga standard som EU- länderna, i vissa fall högre. Uppgången i Central- och Östeuropa har likaså varit snabb, om än inte lika kraftig som i Asien. I Latinamerika är bilden mera splittrad, även om flera länder också där varit mycket framgångsrika. I alla dessa regioner kan demokratin – med några notabla undantag – generellt sett sägas vara på frammarsch. I Mellanöstern och i större delen av Afrika är läget däremot bekymmersamt. Knappast någon ekonomisk utveckling har ägt rum och demokratin har ännu inte fått säkert fotfäste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;Välfärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Samtidigt som &lt;NOBR&gt;FN-statistik&lt;/NOBR&gt; visar en positiv utveckling (antalet fattiga länder i världen har minskat de senaste 50 åren, liksom antalet svältande och antalet krig; antalet demokratier har ökat) så vidgas klyftan mellan de rikaste och de fattigaste länderna. Likaså minskar de fattigaste ländernas andel av världshandeln. I FN diskuteras för närvarande hur de s.k. givarländerna ska utveckla sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;traditionella bistånd mot en modernare biståndspolitik, och hur utvecklingsländerna bl.a. ska kunna få tillgång till de internationella handelsmarknader som tidigare varit stängda för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Den internationella finanskris som tog sin början i Asien 1997 och som fortfarande har globala effekter, inkluderande de överhettade internationella marknaderna inom framförallt &lt;NOBR&gt;IT-sektorn,&lt;/NOBR&gt; har tvingat de flesta industriländer till budgetära åtstramningar. Inom EU har exempelvis sysselsättningsfrågorna snarare än de ”globala frågorna” dominerat de nationella regeringarnas arbete under de senaste åren. Ett resultat av åtstramningarna är att i- länderna, trots en gemensamt antagen millenniedeklaration i FN hösten 2000 om att bekämpa fattigdomen i världen genom ökat bistånd, istället minskat sina internationella biståndsåtaganden. Sverige går nu i spetsen inom FN för att uppnå det s.k. enprocentmålet, dvs. att avsätta en procent av bruttonationalinkomsten till internationellt utvecklingssamarbete. En ny biståndspolitik baserad på propositionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Gemensamt ansvar – Sveriges politik för global utveckling &lt;/SPAN&gt;(Prop. 2002/03:122) avses fördjupa Sveriges engagemang i det internationella utvecklingssamarbetet ytterligare. Sverige är också ett av mycket få länder som inom sitt biståndsprogram avsätter medel för kultursamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Informationsteknologi och internationell rörlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Den snabba utvecklingen av informationsteknologi har på ett genomgripande sätt förändrat hela vårt samhälle och tillvägagångssätt i kommunikationerna mellan och inom länder, regioner, organisationer och mellan individer. Internet och &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; har kommit att bli självklara redskap för att förmedla och utbyta information. Be- slutsprocesser har förkortats, eftersom nödvändigt underlag genom tillgång till Internet ofta finns tillgängligt i realtid dygnet runt. Allt fler kommunicerar via mobiltelefoner eller portabla, trådlösa datorer. Applikationer som WAP (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wireless Application Protocol&lt;/SPAN&gt;, trådlös kommunikation med Internet) och Bluetooth (trådlös kommunikation mellan olika sorters elektronisk apparatur); SMS (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Short Message Service&lt;/SPAN&gt;, digital textöverföring) och MMS (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Multimedia Messaging Service&lt;/SPAN&gt;, digital bild- och ljudöverföring) har därtill öppnat nya möjligheter för kommunikation. För global nyhetsförmedling, mellanstatlig kommunikation och näringsliv har detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;blivit särskilt viktigt. Genom den hastiga teknikutvecklingen ställs också ökade krav på tillgänglighet, service och information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Teknikutvecklingen har inneburit förenklingar inom administration, budgetarbete, marknadsföring m.m. Avancerade ordbehandlings- och designprogram kan köpas billigt, och ingår oftast i basutbudet vid köp av ny dator. Kostnader för tryck och distribution kan begränsas. Fasta kostnader kan skäras ned genom att personalen kan bli rörligare och även arbeta hemifrån. Nätverk utvecklas och underhålls genom användande av elektronisk post. Spridning och inhämtning av information möjliggörs över Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Ett stort antal sektorer inom kulturens område har också påverkats av ny teknik. Det är t.ex. inte ovanligt att basgångar, slingor osv. skapas av olika musiker/tonsättare och &lt;NOBR&gt;e-postas&lt;/NOBR&gt; som datafiler till en producent som sammanställer det hela. Konstmusiken finner ständigt nya vägar genom den digitala teknikens utveckling. På litteraturens område har med teknikens hjälp möjligheten introducerats att i begränsad utgåva trycka böcker direkt på beställning över Internet, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;print-on-demand&lt;/SPAN&gt;;&lt;/NOBR&gt; Sverige är ett föregångsland på detta område. Nedladdningsbara digitala verk, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;e-böcker&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; avsedda att läsas på handdatorer eller på särskilt framtagna skärmar &lt;NOBR&gt;(”e-bokläsare”)&lt;/NOBR&gt; tillhandahålls av de stora svenska och utländska förlagen, men de har hittills inte nått någon verklig kommersiell framgång. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Digitalt papper&lt;/SPAN&gt;, som möjliggör kontinuerlig nedladdning av bok- eller tidningstexter, finns i kommersiell produktion men har i skrivande stund knappt hunnit påverka bok- och tidskriftsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;Kulturarvssektorn har blivit internationellt tillgänglig för såväl publik som de yrkesmässigt verksamma. Det internationella arbetet inom &lt;NOBR&gt;ABM-området&lt;/NOBR&gt; (dvs. inom arkiv, museer och bibliotek) är till stor del inriktat på att bygga upp långsiktig infrastruktur för bevarande och tillgängliggörande. Moderna publika databaser bygger på internationella standarder och Internetpresentationer. Ett exempel är &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.oresund.nu&lt;/SPAN&gt;, ett samarbete mellan fyra arkivinstitutioner i Öresundsområdet: landsarkiven i Köpenhamn och Lund och stadsarkiven i Köpenhamn och Malmö. Här guidas danskar på danska om hur man personforskar i Sverige och svenskar på svenska om hur man forskar i Danmark. Ett annat exempel är museernas samlingar, vilka genom digitalisering i stor utsträckning blivit tillgängliga för såväl forskare och lärare som allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;Sammantaget har teknikutvecklingen starkt påverkat möjligheterna att internationalisera kulturområdet genom goda rationaliseringsmöjligheter och nätverksbyggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Ungdomskultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;När &lt;NOBR&gt;SIK-utredningen&lt;/NOBR&gt; gjordes 1978 fanns inom det mediala utbudet endast ”public &lt;NOBR&gt;service-sfären”,&lt;/NOBR&gt; med reklamfria Sveriges Television (TV1 och TV2), Sveriges Radio (P1, P2, P3), Sveriges Lokalradio samt Sveriges Utbildningsradio. Idag lyssnar ungdomar i Sverige enligt tillgänglig statistik helst på det stora utbudet av svenska privatägda reklamfinansierade radiostationer eller på musik nedladdad från Internet. Den absoluta majoriteten av ungdomar föredrar privatägda reklamfinansierade kanaler som TV3, TV4 och Kanal 5. Parabolantenner som tillgängliggör programutbud från utlandet är vanligt förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Enligt statistik från Ungdomsstyrelsen använder 70 procent av alla ungdomar i Sverige Internet. Det medför att internationaliseringen inom ungdomsgrupperna går betydligt snabbare idag än för bara tio år sedan, och betydligt snabbare än före ”Internetrevolutionen”. Informationsteknologin i sig har blivit en viktig del av ungdomskulturen. Enligt Ungdomsstyrelsen upplevs inte geografiska gränser särskilt tydligt i den unga generationen. Tusentals chatsidor möjliggör en otvungen dialog med vem eller vilka som helst, hur kort eller lång tid som helst, ofta till en begränsad kostnad. Musik, filmer och spel laddas ned – ofta helt fritt – från Internet, bränns på cd- och &lt;NOBR&gt;dvd-skivor&lt;/NOBR&gt; och delas. Det innebär att rättighetsinnehavare i regel går miste om intäkter och royalties.&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;I ungdomskulturen måste också de högt internationaliserade &lt;SPAN class="ft10"&gt;dator- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tv-spelen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;inräknas (interaktiva dataprogram som används i underhållningssyfte). Interaktiva dataspel lockar ungdomar över hela världen att delta samtidigt. Mellan 1996 och 2001 fördubblades världsmarknaden för dessa spel. Branschen omsätter nu mer än filmindustrin och är på väg att bli större än musikbranschen. Till sammanhanget hör också den teknologi som gör det möjligt för enskilda att koppla samman sina Internetanslutna persondatorer och göra sökningar på varandras hårddiskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Napster, Gnutella, KaZaA, AudioGalaxy och Morpheus är välkända Internetprogram som gjort det möjligt att kringgå förlagsrättigheter m.m. inom kulturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft1"&gt;Ungdomars förmåga att snabbt ta till sig informationsteknologins möjligheter har även visat sig i samband med de motdemonstrationer som organiserats i anslutning till internationella konferenser om global handel de senaste åren. De unga aktivisterna har då upprättat mobila sambandscentraler men också virtuella presscentra, från vilka de sänt texter och bilder i realtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;British Council &lt;/SPAN&gt;använder Internet som det viktigaste instrumentet i sin målinriktade satsning på ungdom. De ansvariga har utvecklat ett flertal hemsidor om ungdomskultur (t.ex. om popmusik, fotboll, film) men också en omfattande webbaserad satsning kallad &lt;SPAN class="ft10"&gt;Connecting Futures &lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.connectingfutures.com&lt;/SPAN&gt;), som ska stimulera och utveckla dialog och utbyte mellan ungdomar i Västvärlden och ungdomar med framför allt, men inte uteslutande, muslimsk bakgrund i Mellanöstern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Netd@ys &lt;/SPAN&gt;Europe är ett av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; initierat samarbetsprojekt för ungdomar. Ytterligare ett exempel är det som sedan flera år drivs av The Banff Centre for the Arts i Kanada, där man genom Internet arbetar med utveckling och scenisk produktion av barnopera med barn i bl.a. Kanada, Storbritannien, Sydafrika och Tjeckien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Ett exempel på internationell ungdomskultur som vuxit fram bara under de senaste tio åren är de s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;roll- och lajvspelen &lt;/SPAN&gt;som kan locka alltifrån en handfull till flera tusentals medverkande samtidigt. Publiken är deltagarna själva, som dels beskådar spelet och dels agerar. Lajvspel kan bestå av en blandning av teater, dans, musik och film m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Ett annat exempel på ny internationell ungdomskultur är de s.k. technofestivaler som går under namnet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Love Parade. &lt;/SPAN&gt;De förekommer över hela världen, men med Berlin som ledande ort: där beräknas över en miljon ungdomar medverka varje sommar. I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Love Parade &lt;/SPAN&gt;är skillnaden mellan åskådare och aktörer små, gränsen mellan festivalens början och slut otydlig, och en övergripande ”konstnärlig ledning” saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Enligt en studie från Statens kulturråd är det viktigt för dagens unga kulturintresserade att få vara en del i produktionen och att kunna vara med och påverka med sin egen kreativitet.&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Både rollspel, lajvspel, rejvfestivaler och datorspel är växande interaktiva, gränsöverskridande och i flera fall internationella former av ungdomskultur med ett mycket stort antal utövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Källa: ”Om Världen 2001: Statens kulturråds omvärldsanalys”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;Medieutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Medieutbudet blir alltmer omfattande. En långtgående internationell omstrukturering av mediemarknaderna äger rum på global, regional och lokal nivå. Nya medier baserar sig på digital teknik och ofta, men inte alltid, med &lt;NOBR&gt;Internet-relaterad&lt;/NOBR&gt; distribution. Exempel på nya medier är Internetsajter, dvd och &lt;NOBR&gt;digital-tv.&lt;/NOBR&gt; Deras innehåll är till viss del plattformsoberoende (digitalt inspelad och lagrad musik finns på både &lt;NOBR&gt;cd-skivor&lt;/NOBR&gt; och på Internet för nedladdning osv.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Den audiovisuella sektorn &lt;/SPAN&gt;(radio, tv och bio) har fått allt större ekonomisk betydelse genom åren; den sysselsätter nu över en miljon personer inom EU. Den har även stor sociologisk och kulturell betydelse. I början av 2001 sände mer än 660 kanaler inom unionen via marknät, satellit eller kabel, vilket var en betydande ökning jämfört med året innan. Utvecklingen av nya sändnings- och distributionstekniker i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; samt insikten att gemenskapen halkade efter USA inom programsektorn, har fått EU att ta nya initiativ. Dessa innehåller såväl tekniska, ekonomiska som kulturella element.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Konvergensen på mediaområdet - sammansmältningen av IT, media och telekommunikation - innebär att filmen, från att ha varit en avgränsad bransch, numera är en central &lt;SPAN class="ft10"&gt;innehållsleverantör &lt;/SPAN&gt;för de audiovisuella medierna. Mindre än 30 procent av en långfilms omsättning genereras från biografvisningar. Cirka 50 procent kommer från video och dvd och 20 procent - en alltjämt ökande andel - från television och &lt;NOBR&gt;betal-tv.&lt;/NOBR&gt; Gränserna mellan dataspel och animerad film, mellan musikvideo och långfilm, mellan television och bio är inte längre självklara. Digitalteknikens utveckling har möjliggjort nya sätt att producera, distribuera och konsumera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Engelska språkets ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Det engelska språket har befäst sin ställning som det främsta världsspråket. Att ha åtminstone grundläggande språkkunskaper i engelska upplevs närmast som självklart i stora delar av världen. I Sverige förutsätter företag och organisationer med internationell verksamhet att deras anställda har sådana kunskaper och ofta dessutom viss utlandserfarenhet. Inom kulturens område domineras utbudet av popmusik, &lt;NOBR&gt;tv-produktioner&lt;/NOBR&gt; och film av det engelska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;språket, liksom utbudet över Internet. Undervisningsmaterial vid högskolor och universitet är ofta på engelska, och de studenter som går vidare till doktorandutbildning väljer ofta att skriva på engelska, eftersom språket även inom den internationella forskningsvärlden blivit ett världsspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Internationell rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Människor reser idag mer, billigare och längre än någonsin tidigare. Antalet formella och informella internationella nätverk som uppstår därigenom är oräkneliga. Kunskapen om vår alltmer integrerade och ömsesidigt beroende omvärld är stor. Exempelvis går uppskattningsvis 300 000 svenska turister på teater och konserter i London varje år, vilket gör London till en av Sveriges största kulturscener. Vid sidan av turismen betyder utlandsstudier mycket för etablerandet av internationella kontakter och nätverk. Idag studerar drygt 25 000 svenskar på högskolenivå i utlandet, och ytterligare 5 000 deltar i längre språkkurser utomlands eller genomför ett utbytesår under eller efter gymnasiet. Sverige tar i sin tur emot omkring 5 000 utländska studenter per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft1"&gt;Till följd av en ökad migration ser man i många länder en utveckling mot en kultursammansmältning, s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;mångkultur&lt;/SPAN&gt;, något som kan öka förutsättningarna för ett mera mångfasetterat internationellt kulturutbyte. I den statligt finansierade internationella kulturverksamheten i andra länder, bl.a. i Frankrike, Kanada, Nederländerna och Storbritannien, är mångkultur sedan länge en självklarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;När människor flyttar över nationsgränserna för de med sig kunskaper om sin kultur och behåller oftast kontakten med hemlandet. Ofta blir immigranter kulturförmedlare i sina nya hemländer. Den omfattande utvandringen från Sverige (en fjärdedel av befolkningen) under slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; till Nordamerika är ett exempel på hur folkförflyttningar gett upphov till institutioner på båda sidor Atlanten. I Sverige vårdar &lt;SPAN class="ft10"&gt;Emigrantinstitutet i Växjö &lt;/SPAN&gt;arvet efter Vilhelm Moberg, förvarar viktiga bibliotek och arkiv och främjar akademisk forskning med programverksamhet om migration och förmedling av internationella kontakter m.m. Särskilda Sverigerelaterade museer och institutioner finns i Minneapolis (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The American Swedish Institute&lt;/SPAN&gt;, Chicago (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Swedish-American&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;Museum Center&lt;SPAN class="ft1"&gt;), Seattle (&lt;/SPAN&gt;Nordic Heritage Museum&lt;SPAN class="ft1"&gt;), Philadelphia (&lt;/SPAN&gt;The American Swedish Historical Museum&lt;SPAN class="ft1"&gt;) osv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Över 100 000 svenska medborgare beräknas vara fast boende i USA, varav åtminstone 10 000 enbart i New York. I London beräknas mellan 30 000 och 40 000 svenskar bo.&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Totalt beräknas över 250 000 svenskar vara fast boende i utlandet, med allt vad detta kan betyda för internationella nätverk till Sverige, kontakter och utbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Internationell kulturpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft1"&gt;I detta avsnitt nämns några frågor som kräver ”globala lösningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Mångfaldsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Den internationella handeln, inklusive handel med kulturella varor och tjänster, har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Samtidigt har kulturindustrins tillväxt varit stark. Marknaden har också breddats. Den ökade internationella handeln har inneburit ökad tillgänglighet till utländska kulturproduktioner, samtidigt som produktionen koncentrerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Produktion och spridning av kulturella varor och tjänster har sedan länge varit föremål för olika typer av ekonomiskt stöd, vilka utvecklats inom ramen för nationella kulturpolitiska åtgärder. Tjänstehandelsavtalet GATS (&lt;SPAN class="ft10"&gt;General Agreement on Trade in Services &lt;/SPAN&gt;inom världshandelsorganisationen WTO) har gjort det svårare för nationella regeringar att införa nya stödåtgärder och program på kulturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Våren 1998 stod den svenska regeringen som värd för Unescokonferensen “Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development”. Konferensens huvudsyfte var att belysa och förstärka sambandet mellan kulturpolitik och samhällsutveckling och placera kulturpolitik i paritet med andra politikområden. Vid konferensen antogs en handlingsplan, kallad The Stockholm Action Plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;För att garantera att kulturell mångfald skyddas i WTO/GATS och andra frihandelssammanhang pågår en diskussion kring ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgifter från Sveriges generalkonsulat i New York och Sveriges ambassad i London.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;formningen av en internationell konvention som ska främja och skydda kulturen på regional, nationell och global nivå. Diskussionen är en uppföljning av Stockholmskonferensen 1998, och förs bl.a. inom nätverken INCP (kulturministrar från hela världen) och INCD (fria kulturorganisationer) samt inom Unesco.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;För att se hur &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm Action Plan &lt;/SPAN&gt;har påverkat medlemsländernas kulturpolitik och Unesco, arrangerade Svenska Unescorådet i maj 2003 ett expertmöte med benämningen ”Stockholm+5”. Mötet fastslog att kulturpolitik och utveckling har ett starkt samband och att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft1"&gt;fattigdomsbekämpning utan hänsyn till den kulturella miljön är dömd att misslyckas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft1"&gt;kulturell mångfald måste respekteras och erkännas som en berikande faktor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft3"&gt;utbildning utan hänsyn till kultur enbart är undervisning, och därmed inte en effektiv del i en hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft1"&gt;ägarkoncentrationen av medierna kan påverka informationsflöden och utvecklingen av nya informationskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Internationella upphovsrättsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Upphovsrätten är av väsentlig betydelse för upphovsmäns och andra rättighetsinnehavares möjligheter till ersättning när litterära och konstnärliga verk kopieras och sprids eller annars tillgängliggörs och för att skydda mot kränkande utnyttjanden. Utgångspunkten är att upphovsmannen har en ensamrätt till sitt verk. Mot upphovsmännens individuella intressen står vissa behov som allmänheten och samhället har av att kunna utnyttja verk, t.ex. för att tillgodose ett allmänt informationsintresse. Faktum kvarstår dock att illegal kopiering utgör ett allvarligt hinder för konstnärliga utövare inom framför allt film och musik att få ersättning för sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft1"&gt;Det senaste decenniets snabba tekniska utveckling har förändrat förutsättningarna för att nyttja konstnärliga verk och prestationer. Digital teknik och världsomspännande nätverk möjliggör kopiering och överföring av konstnärliga verk och prestationer i hög hastighet och av stor omfattning samt med närmast oförändrad kvalitet. Utvecklingen har ökat behovet av att internationellt samordna den upphovsrättsliga lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;WTO:s avtal TRIPS (&lt;/SPAN&gt;Agreement on &lt;NOBR&gt;Trade-Related&lt;/NOBR&gt; Aspects of Intellectual Property Rights&lt;SPAN class="ft1"&gt;) från 1995 är idag det mest multilaterala avtal som omfattar intellektuell egendom, dvs. copyright och liknande, vilket i hög grad påverkar det internationella kulturutbytet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Den illegala handeln med kulturföremål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Illegal handel omfattar föremål som olagligt förts bort från en stats territorium i strid med den statens regler till skydd för nationell kulturegendom. Den illegala handeln bedrivs med stulna föremål, olagligt uppgrävda artefakter och sådana föremål som omfattas av det landets nationella lagstiftning eller internationella regler till skydd för nationella skatter. Interpols och Unescos data visar en stor ökning av den illegala handeln med kulturföremål. Den har numera en sådan omfattning att t.ex. EU:s medlemsstater, liksom många andra länder, är konstant hotade och den orsakar ofta skador som inte kan repareras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Sverige undertecknade år 2002 Unescos konvention 1970 (”Om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom”). Riksantikvarieämbetet har därefter i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport avseende uppdraget att se över de insatser som görs för att förhindra olaglig utförsel av äldre kulturföremål &lt;/SPAN&gt;utrett detta för det svenska kulturarvets del, samt rekommenderat vilka åtgärder som behöver vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Den politiska och tekniska utvecklingen har påtagligt förändrat förutsättningarna för kulturskapande och kommunikation. I debatten har framförts både risker och möjligheter med denna utveckling. Till det positiva hör de ökade möjligheterna till internationella kontakter mellan kulturskapare och en ökad tillgänglighet till kulturarvet i olika länder. Utvecklingen har också medfört nya konstnärliga uttrycksmedel. Fler länder har blivit tillgängliga för kulturutbyte. Till det negativa hör upphovsrättsliga problem för kulturarbetarna samt en ökad illegal handel med kulturföremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Enligt vissa uppfattningar medför globaliseringen ett hot mot den kulturella mångfalden. Det är viktigt att konsekvenserna av fri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utvecklingen i vår omvärld&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;handelsavtal och förhandlingarna inom WTO för den kulturella mångfalden är noggrant genomlysta. Detta förutsätter ett stort engagemang i diskussionerna mellan berörda departement, liksom en villighet att tillgodogöra sig och föra vidare synpunkter på dessa frågor från kulturlivet. Den tilltagande utbredningen av piratkopiering utgör ett växande problem, som på sikt kan hota kulturskapandet, eftersom upphovsmän berövas ersättning för sina verk och producenter intäkter för finansiering av nya produktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;I följande kapitel analyseras konsekvenserna för Sverige av den internationella utvecklingen. Här ska endast sägas att det engelska språkets stärkta ställning innebär en komparativ fördel för Sverige i internationella sammanhang, eftersom svenskar generellt sett har bättre utbildning i och större vana vid det engelska språket jämfört med en rad större europeiska länders medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p202 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft1"&gt;Sverige är ett befolkningsmässigt litet land och representerar ett begränsat språkområde. Sverige är fast rotat i den västerländska kultursfären men också kraftigt omvärldsberoende: vår ekonomi och handel är starkt beroende av export, och landet påverkas lätt av den internationella utvecklingen inom alla områden. Detta medför både möjligheter och utmaningar. De internationella kontakterna blir därför allt viktigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;I följande kapitel berörs de politiska områden som är relevanta för våra internationella kulturkontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utrikespolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Det förändrade utrikespolitiska läget från slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; nödvändiggjorde utvecklingen av en ny svensk säkerhets- och försvarspolitik, och öppnade för helt nya former av kontakter och relationer med Ryssland, de baltiska staterna och övriga länder i Central- och Östeuropa. Med det svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; 1995 och dess krav på deltagande i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fick våra relationer till dessa länder nya dimensioner. Samtidigt tog Sverige ytterligare ett steg bort från sin traditionella alliansfria politik. När de baltiska staterna och ett antal länder i Centraleuropa (samt Malta och Cypern) i maj 2004 blir medlemmar i EU förändras åter Sveriges utrikespolitiska relationer till dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft1"&gt;För Sverige har &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; inneburit förändringar inom alla delar av samhället. Vi är numer en del av en europeisk gemenskap, med främsta säte och stämma i Bryssel. Samtidigt har Europa bildligt talat ”kommit in” i Sverige och blivit en del av vardaglig politik och verksamhet. En stor del av de frågor som tidigare tillhört utrikespolitiken är nu inrikespolitiska och engagerar människor på olika nivåer i samhället, inte minst kommunalt. EU:s olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;stödprogram har bidragit till att människor på lokal nivå i vårt land sammanförts med människor från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; För kultur- och erfarenhetsutbytet har detta stor betydelse, såväl för enskilda kulturarbetare som för institutioner och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Även som medlem av EU har Sverige sökt stärka sin internationella roll, genom att vara en aktiv medlem i FN, OECD, Europarådet och andra internationella sammanhang. Vårt engagemang för hållbar utveckling och internationellt utvecklingssamarbete är välkänt. I propositionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Gemensamt ansvar – Sveriges politik för global utveckling &lt;/SPAN&gt;(2002/03:122) föreslås att det som tidigare var en huvuduppgift för biståndet också ska vara en uppgift för hela regeringens verksamhet, med ett gemensamt övergripande mål. Detta innebär bl.a. att det internationella kulturutbytet också får en tydlig dimension i utvecklingssamarbetet. Sverige är redan idag en av de internationellt största aktörerna inom det kultursamarbete som styrs av biståndsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Näringsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Exporten spelar en avgörande roll för den svenska ekonomin och hur den utvecklas; en ökad förmåga att exportera varor och tjänster är avgörande för tillväxten. Sverige har ett tilltagande exportberoende men hävdar sig väl inom många näringar. De traditionella svenska basindustrierna har kompletterats av nya branscher. Efter &lt;NOBR&gt;IT-krisen&lt;/NOBR&gt; har företag inom såväl svensk IT och telekom som bioteknik och läkemedel att anpassa sig till det nya klimatet på marknaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Den internationella konkurrensen (om export och utländska direktinvesteringar) hårdnar; behovet av en aktiv internationell näringspolitik har ökat. En tidigare relativt sett självständig handelspolitik påverkas allt mer av samarbetet inom EU. Det svenska näringslivet, som länge dominerats av svenskägda företag, har numer ett betydande inslag av utländskt ägande. Under 2003 arbetade t.ex. ca 450 000 svenskar i utlandsägda företag, en tredubbling jämfört med 1980.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Den s.k. upplevelseindustrin &lt;/SPAN&gt;har fått allt större betydelse för svensk exportnäring. Enligt en analys som gjorts av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(KK-stiftelsen,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.kks.se&lt;/SPAN&gt;) saknar den emellertid många av de viktiga förutsättningar för att utvecklas som finns hos övrig industri. Hösten 1999 avsatte KK-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;stiftelsen 60 miljoner kronor till ett särskilt utvecklingsprogram inom detta område för perioden &lt;NOBR&gt;2000–2004.&lt;/NOBR&gt; Målsättningen var att upplevelseindustrin inom fem år skulle ha goda förutsättningar att utvecklas och uppfattas som en självklar del av svenskt näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Sommaren 2002 bildades &lt;/SPAN&gt;Intresseföreningen för Upplevelseindustrierna, &lt;SPAN class="ft1"&gt;med finansiering inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;KK-stiftelsens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; program. In- tresseföreningen har i sin tur tagit initiativ till projektet &lt;/SPAN&gt;What’s on your mind – Sweden, &lt;SPAN class="ft1"&gt;vars syfte är att stärka de nationella mötesplatserna och skapa en unik evenemangsarena. Tanken är att göra en europeisk satsning under 2004 och ett särskilt internationellt utbyte mellan Sverige och Japan 2005. Föreningen menar bl.a. att Sverige håller på att bli en port till övriga Europa inom internationell design, och att möjligheterna att stärka även andra kulturområdens internationella ställning är goda. Kultur i vid bemärkelse blir f.ö. en allt viktigare näringsgren, allt oftare nära kopplad till turismen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;I jämförelse med det internationella kulturutbytet vid tiden för den s.k. &lt;NOBR&gt;SIK-utredningen&lt;/NOBR&gt; i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; har kulturen genomgått en kraftig internationalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;I de följande underavsnitten anges internationella faktorer som under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; varit av betydelse för utvecklingen av det svenska kulturlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;I enlighet med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 151 (att ”bidra till att medlemsstaternas kulturer utvecklas, samtidigt som deras nationella och regionala mångfald respekteras”) har Sveriges medlemskap i EU i det korta perspektivet inte medfört några genomgripande förändringar för det svenska kulturlivet som helhet. Den mest påtagliga förändringen hittills ligger i tillgången till EU:s olika stödprogram. Genom programmet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultur 2000 &lt;/SPAN&gt;har Sverige fått möjlighet att delta i olika kulturella nätverk och projekt där flera &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; deltar. EU:s strukturfonder har haft stor betydelse inte minst inom kulturarvssektorn. Sammantaget har medlemskapet inneburit möjligheter att utnyttja stöden, att påverka utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;av direktiv och resolutioner av betydelse för kulturområdet samt att fördjupa det kulturella samarbetet med övriga medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Sverige valde att under sitt ordförandeskap i EU våren 2001 göra en särskild satsning för att presentera svensk kultur i övriga EU- länder. Utlandsmyndigheterna gavs också ökade möjligheter att lyfta fram svensk kultur inom de ramar som ordförandeskapet kunde erbjuda lokalt i respektive stationeringsland i eller utanför EU. Svenska institutet publicerade en serie böcker på temat ”Sverige och…” om Sveriges relationer till vart och ett av de övriga &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och kandidatländerna på respektive språk. Ett annat exempel är den omfattande visningen av fotografen Ulla Lembergs utställning ”Kära barn – om män, barn och jämställdhet i Sverige”, använd bl.a. i syfte att sätta fokus på svensk familjepolitik, samt en uppmärksammad turné av Cirkus Cirkör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;Det svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapets&lt;/NOBR&gt; betydelse för kulturlivet behandlas närmare i kapitel 6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft10"&gt;Ökad internationell rörlighet för kulturarbetarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Arbetsmarknaden har under den senaste tioårsperioden utvidgats inom alla kulturområden. Även rörligheten bland konstnärer har ökat och möjligheterna till konstnärsutbyte och nya konstnärskontakter har expanderat. Det gäller även inom teatern, som ofta hävdats är den konstform som är svårast att exportera. Som exempel kan nämnas Suzanne Ostens pjäs ”Flickan, mamman och soporna”, framförd på svenska av Unga Klara vid den internationella barnteaterfestivalen i Montreal i maj 2000 (den utnämndes till bästa barnteaterpjäs i Kanada samma år). Dramatens/Cirkus Cirkörs uppsättning av ”Romeo och Julia” gjorde ett succéartat gästspel i Österrike 2003. Dramatens uppsättningar av Ingmar Bergmans pjäser har framförts för slutsålda hus på The Brooklyn Academy of Music i New York i över ett decennium (med texten översatt simultant till engelska).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Backateatern i Göteborg och Stockholms Stadsteater har gästspelat på svenska i ett stort antal länder och har ett institutionellt samarbete med teatrar i bl.a. Moçambique och Sydafrika. Regissören Eva Bergman satte upp Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” på modern arabiska i Egypten våren 2003, och gästspelade i Göteborg och Stockholm med denna uppsättning. Angereds Teater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;satte hösten 2003 upp ”I skuggan av en diktator”, framförd på farsi av iranska skådespelare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Administrativa hinder för arbete inom &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; har minskat, varmed möjligheterna till arbete i vårt närområde har ökat. Dessa möjligheter utnyttjas inte i samma omfattning av alla konstnärgrupper; t.ex. har konsthantverkare (till skillnad från bildkonstnärer) i mer begränsad omfattning sökt sig utanför landet för att vidga sin marknad. Konstnärsnämnden genomför hösten 2003 en särskild satsning just på konsthantverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Många konstnärer genomför utbildningar utomlands. Framför allt yngre konstnärer utnyttjar möjligheterna att förflytta sig geografiskt för studier, arbete eller andra aktiviteter och kontakter. Det är inte direkt antalet arbetstillfällen som ökat, utan snarare den geografiska rörligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Under de senaste tio åren har närvaron av utländska bildkonstnärer i Sverige tilltagit, ofta sådana som också är betydelsefulla i hemlandet. Även vissa utbildningar i Sverige har visat sig attraktiva för utländska konstnärer. Betydelsen av IASPIS verksamhet&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska särskilt betonas i detta sammanhang – både för svenska bildkonstnärers möjlighet att arbeta i utlandet och för utländska konstnärer att under en period arbeta i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Sammantaget har den ökade internationella rörligheten inneburit stora fördelar för många konstnärer, även om den fria rörligheten naturligtvis också medför ökad konkurrens om arbetstillfällen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Nya former för kulturella kontakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Inom kulturområdet finns sedan länge ett internationellt samarbete, i organisationer och mellan institutioner och mellan enskilda. &lt;NOBR&gt;Icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer, s.k. NGOs &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;non-governmental&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; organizations&lt;/SPAN&gt;) spelar här en viktig roll. NGOs finns inom flertalet kulturområden. Den informationstekniska utvecklingen har påtagligt ökat möjligheterna till internationellt kultursamarbete och det har skett en snabb utveckling av nätverk under den senaste tiden. Nya arenor och biennaler har också vuxit fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Vidare har samarbete som från början varit biståndsinriktat ofta övergått till att även innehålla element av långsiktiga kontakter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;IASPIS (International Artists Studio Program In Stockholm) är ett utbytesprogram för bildkonstnärer, se vidare kapitel 9.1.2. om Konstnärsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;nätverksbyggande och kulturutbyte. Även nya satsningar inom utrikes- och handelspolitiken har vidgat kontaktnäten för kultursektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;INCP och INCD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Ett exempel på ett nytt och alltjämt växande nätverk är INCD (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Network for Cultural Diversity&lt;/SPAN&gt;). Det tillkom som ett resultat av &lt;NOBR&gt;Unesco-konferensen&lt;/NOBR&gt; ”The Power of Culture” i Stockholm 1998. Då arrangerades en parallellkonferens till den stora ministerkonferensen, dit ca 100 kulturarbetare inbjöds. Idag består INCD av ca 300 kulturorganisationer spridda över hela världen. I nätverket som har till syfte att förstärka den kulturella mångfalden, diskuteras bl.a. rätten att bedriva nationell kulturpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Samtidigt bildades INCP (&lt;/SPAN&gt;International Network on Cultural Policy)&lt;SPAN class="ft1"&gt;, som består av kulturministrar som vill utbyta erfarenheter och åsikter om aktuella frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;De båda nätverken har utvecklat en dialog med varandra och träffas årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;KLYS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;KLYS (&lt;/SPAN&gt;Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd&lt;SPAN class="ft1"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.klys.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;) är en oberoende paraplyorganisation för 17 konstnärsorganisationer inom områdena ord, ton, scen, bild och eter. KLYS företräder dessa yrkesgrupper i frågor som upphovsrätt, arbetsmarknad, skatterätt och socialförsäkringar. Organisationen mottar inga statsbidrag. Den för kontinuerliga diskussioner med Kulturdepartementet om kulturpolitiska frågor och problem, och inbjuder årligen kulturministern till en hearing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;KLYS företräder medlemmarna i olika internationella sammanhang. Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och den pågående internationaliseringen inom handel och kultur har medfört att organisationens åtaganden har utökats, bl.a. genom deltagandet i Kulturdepartementets referensgrupp för &lt;NOBR&gt;EU-frågor&lt;/NOBR&gt; och i UD:s handelspolitiska referensgrupp för &lt;NOBR&gt;WTO-frågor.&lt;/NOBR&gt; KLYS tillhör det europeiska nätverket EFAH (&lt;SPAN class="ft10"&gt;European Forum for Arts and Heritage&lt;/SPAN&gt;) och tog 1998 tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;Canadian Conference of the Arts&lt;/SPAN&gt;) initiativet till nätverket INCD, som samverkar med kulturministrarnas nätverk INCP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;I bil. 5 anges exempel på nya typer av nätverk som bildats sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kulturell mångfald i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Ett mångkulturellt Sverige vidgar möjligheterna för nya kulturella impulser, internationella nätverk och kontakter. De kan stimulera både det svenska kulturlivet och möjliggöra för Sverige att etablera kulturella relationer med länder som Sverige traditionellt inte haft djupare kontakter med. Många invandrargrupper har ett uttalat intresse av att bevara kontakter med ursprungslandet eller med landsmän i exil. Genom invandrargrupperna kan nya möjligheter till dialog över kulturella och religiösa gränser erbjudas, vilka annars varit begränsade. Det relativt stora antalet svenska medborgare av baltiskt ursprung spelade en betydande roll i Sveriges relationer med de baltiska republikerna i samband med dessas kamp för att återfå sin självständighet, samt under återuppbyggnaden. Sveriges relationer till Turkiet påverkas alltjämt av det stora antalet kurdiska och turkiska invandrare och flyktingar som numera uppbär svenskt medborgarskap och som är engagerade i t.ex. frågor om de mänskliga rättigheterna i Turkiet osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;I Sverige förmedlas idag modersmålsundervisning på 130 språk. Enligt statistik från Migrationsverket uppgår antalet personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige sedan 1980 till 776 000. På relativt kort tid har landet genomgått en omfattande internationalisering inom sina geografiska gränser. Denna kulturella mångfald ger stora möjligheter till nya former för kontakter med omvärlden. Inom det svenska kulturlivet finns flera exempel på verksamhet huvudsakligen inriktad på mångkulturella program, t.ex. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Falun Folk Music Festival, Södra Teatern i Stockholm, Selam, InterCult, Mix Musikkafé &lt;/SPAN&gt;i Malmö och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Angereds Teater&lt;/SPAN&gt;. Inom institutioner som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft10"&gt;Rikskonserter&lt;SPAN class="ft1"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Riksantikvarieämbetet &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sida &lt;SPAN class="ft1"&gt;finns också exempel på mångkulturella projekt. Även museerna arbetar med kulturell mångfald. Det sker genom nära samarbete med föreningar och konstnärer och förmedlas till publiken genom utställningar, seminarier och debatter etc. Dessutom har &lt;/SPAN&gt;Statens Museer för Världskultur &lt;SPAN class="ft1"&gt;ett särskilt uppdrag att främja mångkultur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Kulturministern lät 1998 inrätta en kommitté, Forum för världskultur, som under två år arbetade fram ett handlingsprogram som resulterade i betänkandet ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden&lt;/SPAN&gt;”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;(SOU 2000:118). Med utgångspunkt från slutbetänkandet har regeringen beslutat att utse åtta mångkulturkonsulenter i landet under minst tre år, med start 2003. Dessa ska bidra till att ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;öka kunskapen om idag osynliga kulturyttringar och inspirera till engagemang hos både kulturproducenter och publik”&lt;/SPAN&gt;. De ska ha till uppgift att i sina respektive regioner verka som inspiratörer för utvecklingen i kontakt med beslutsfattare, institutioner och organisationer. Statens kulturråd har fått ett särskilt regeringsuppdrag inom mångkulturområdet. En särskild handläggare för detta ändamål anställdes vid rådet i april 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Kulturdepartementet har i sin &lt;/SPAN&gt;Dagordning för kultur &lt;NOBR&gt;2003–2006&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft1"&gt;aviserat att år 2006 ska bli ett ”Mångkulturår”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Växande kommersiell kulturmarknad ger nya exportmöjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har marknaden för svenska produkter i utlandet ökat, särskilt för musik och design. Även antalet internationella arenor för samtidskonst har ökat. Svensk film har haft betydande exportframgångar. Det är svårt att exakt mäta storleken av den omfattande svenska exporten av pop- och rockmusik, men Sverige förefaller ligga på en stabil tredje plats efter USA och Storbritannien för åtminstone femte året i rad. Enligt STIM spelades under 2001 mer musik i Storbritannien av svenska upphovsmän än musik i Sverige av brittiskt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Medieutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Digitaliseringen av televisionen har bidragit till att föra in fler utländska &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; till de svenska hushållen. I och med den ökade handeln med &lt;SPAN class="ft10"&gt;programformat &lt;/SPAN&gt;(dvs. programkoncept som t.ex. ”Expedition: Robinson”) i världen sänds de tittarmässigt framgångsrika programmen allt oftare i en mängd olika länder i lokala versioner. Även svenska produktionsbolag har lyckats att exportera originalformat. Skillnaderna mellan de olika (väst)ländernas utbud förbleknar därmed och ett – ur ett globalt perspektiv – mer likriktat &lt;NOBR&gt;tv-bud&lt;/NOBR&gt; uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;Ett stort antal nya &lt;SPAN class="ft10"&gt;privata radiokanaler &lt;/SPAN&gt;har blivit tillgängliga under senare år och utsatt public &lt;NOBR&gt;service-radion&lt;/NOBR&gt; för en ökad konkurrens, inte minst när det gäller unga lyssnare. Motsvarande utveckling gäller också televisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Propositionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Digitala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tv-sändningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Prop. 2002/03:72) lades 2003 fram om att marksänd television ska övergå till &lt;SPAN class="ft10"&gt;digital teknik&lt;/SPAN&gt;. Till följd av den propositionen har riksdagen beslutat att analoga &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; helt ska upphöra 2008. Den digitala distribution som då tillämpas väntas påskynda s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;mediekonvergens&lt;/SPAN&gt;, dvs. att gränserna mellan olika medier inte blir lika entydiga som nu. Sådan konvergens är redan ett faktum i interaktionen mellan dataspel och animerad film, mellan musikvideo och långfilm och mellan television och bio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;De möjligheter och risker som den internationella utvecklingen medför i stort för kulturområdet, och som har behandlats i kapitel 4, gäller självklart även det svenska kulturlivet. I det utvidgade EU går Sverige från att vara en av 15 medlemmar till en av 25. Medlemskapet har gett Sverige en ny plattform att göra sin röst hörd ifrån, men i en så stor grupp blir det viktigare än någonsin för landet att profilera sig internationellt. I den senaste regeringsförklaringen har framhållits att Sverige ska vara aktivt inom EU. En profillöshet eller oförmåga att leva upp till den målsättningen skulle kunna medföra att intresset i utlandet för Sverige, och för svensk politik, minskade. I förlängningen blir en sådan negativ utveckling till nackdel för vårt kulturutbyte, våra kulturarbetare, vår turism, vår attraktionsförmåga för utländska investeringar osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;Sveriges internationella röst är fortfarande efterfrågad och uppskattad: vi har något att säga och erbjuda som andra vill ta del av. Att aktivt och gemensamt främja Sveriges roll i utlandet och samtidigt främja ett likvärdigt kulturutbyte är en nationell angelägenhet. Denna angelägenhet delar Sverige med många andra länder – konkurrensen om den internationella uppmärksamheten ökar. På- fallande ofta påminner olika länders kampanjer om varandra. Sverigebilden i utlandet skapar och underhåller vi dock själva, ingen annan gör det åt oss. Kulturen har därför kommit att bli ett viktigt element inom utrikespolitiken och i det internationella utbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft1"&gt;Trots Sveriges framskjutna ställning på &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; återstår en hel del arbete inom de statliga kulturinstitutionerna. Det finns utrymme för förbättringar av institutionernas hemsidor, inte minst avseende presentationen av verksamheten på främmande språk. Informationsteknik kan användas i större utsträckning vid institutionerna för att aktivt informera om verksamheten och för att kommunicera med olika målgrupper &lt;NOBR&gt;(e-nyhetsbrev,&lt;/NOBR&gt; nätverk osv.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Sverige har hittills hävdat sig bra på många kulturella områden. Om landet ska utveckla sitt kulturliv och samtidigt värna sin kulturella identitet blir dock kraven och utmaningarna jämförelsevis större. Kulturinstitutioner och organisationer måste internationaliseras, delta i nätverken, öka utbytet, arbeta mera utåtriktat. Medan teknologin har gett kulturlivet nya redskap för kommunikation är det emellertid fortfarande det mänskliga mötet och de personliga kontakterna som skapar djup och hållbarhet i relationerna och utbytet. De internationella nätverk som skapas ställer därför också krav på ett ökat resande. Kulturarbetarna behöver extra stöd för att nå nya arrangörer och arbetstillfällen eller marknader utomlands. Kulturmyndigheterna ska i sitt arbete svara upp mot kulturlivets egna önskemål. Institutionerna måste också kunna lyfta fram områden med särskilt goda förutsättningar att hävda sig internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Vid sidan av det ”nya” mångkulturella Sverige måste utvecklingen av &lt;SPAN class="ft10"&gt;nya konstformer &lt;/SPAN&gt;beaktas. Svenska utövare bidrar här till att ge en mer sammansatt bild av svenskt kultur. Exempel på detta finns bl.a. inom s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;nycirkus&lt;/SPAN&gt;, inom &lt;SPAN class="ft10"&gt;multimedia &lt;/SPAN&gt;(särskilt bildkonst men också spel) och inom gränsöverskridanden och sammansmältningar av elektroniskt/digitalt och musik/dans. Den internationella förmedlingen av denna del av den svenska kulturen bör ta hänsyn till och bygga på den pågående mediekonvergensen. Sverige har redan starka professionella miljöer inom hela området, från konstnärlig film till &lt;NOBR&gt;tv-drama,&lt;/NOBR&gt; dataanimation och musikvideo. Tillsammans speglar de det svenska samhället och Sverige som en modern kulturnation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;Kulturella ikoner som ABBA, Ingmar Bergman, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Carl von Linné, Alfred Nobel och August Strindberg är alltjämt igenkända i utlandet, kopplade till Sverige och efterfrågade. Vi bör fortsätta att tillgodose och utnyttja denna efterfrågan. De ovannämnda storheterna är dock inte längre ens tillsammans representativa för det mångkulturella Sverige som vuxit fram under den senaste &lt;NOBR&gt;20-årsperioden.&lt;/NOBR&gt; Flera av våra främsta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;aktiva kulturutövare är av utländsk härkomst och vår befolkning består idag av en stor mängd olika nationaliteter, språk- och kulturbakgrunder. Sverige har stor glädje av detta i det internationella kulturutbytet, exemplifierat av framgångar för film, pop- och rockmusik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Samhällets sammansättning bör återspeglas i dess institutioner. Detta förhållande gäller för jämställdhet och åldersspridning men också för kulturell bakgrund. Iku har under sitt arbete kunnat konstatera att det bland organisationerna finns brister inom områdena åldersspridning och etnisk mångfald. Statliga institutioner och myndigheter inom kulturområdet bör också se över sin kompetens på mångkulturområdet. Iku noterar att regeringen i november 2003 lämnat ett uppdrag till &lt;SPAN class="ft10"&gt;Mångkulturellt centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;(&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.mkc.botkyrka.se&lt;/SPAN&gt;) att se över hur myndigheter och institutioner inom Kulturdepartementets ansvarsområde arbetar med kulturell mångfald i sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Bland annat till följd av kraftig invandring har Sverige särskilda relationer med flera länder i Mellanöstern. Många människor därifrån söker för närvarande svenskt medborgarskap. Sverige har en tradition av krishantering och stabiliserande åtgärder i regionen som går tillbaka till &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;/NOBR&gt; Det finns utrymme för och behov av förstärkt internationellt engagemang och nya initiativ i regionen. Ett sätt att främja och förstärka förutsättningarna för dialog, förtroendeskapande och demokratisering vore att vidareutveckla och fördjupa de bilaterala relationerna med berörda länder. Därför kommer ökade resurser på det internationella kulturområdet att på lång sikt bli än mer betydelsefulla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Medlemskap i internationella organisationer, framför allt inom EU och det nordiska samarbetet, ger möjlighet att delta i olika projekt och nätverk. I följande kapitel anges olika former för internationellt samarbete, i huvudsak där kulturlivet ingår som en del i ett mellanstatligt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;6 Internationellt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;I detta kapitel behandlas internationella fora och organisationer som har betydelse för Sveriges internationella kulturkontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;Medlemskapet i EU (&lt;SPAN class="ft35"&gt;http://europa.eu.int&lt;/SPAN&gt;) medför att Sverige har att följa unionens regelverk. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Artikel 151 &lt;/SPAN&gt;i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; anger målen för EU:s kultursamarbete. Där framhålls bl.a. vikten av att kulturaspekter genomsyrar alla politikområden. Vidare framgår att någon harmonisering av medlemsstaternas regelverk på kulturområdet inte får ske. Denna princip har Sverige mycket starkt betonat i EU:s ministerråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Kulturområdet kan påverkas av &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; som hänförs till andra politikområden än kultur. Det gäller frågor relaterade till inre marknaden såsom upphovsrätts- och skattefrågor. De regionalpolitiska strukturfonderna har ekonomisk betydelse för kulturlivet i EU:s stödområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Kultur 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Den 1 januari 2000 trädde ramprogrammet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultur 2000 &lt;/SPAN&gt;i kraft. Det har en löptid fram till den 31 december 2004. Dess syfte är att främja samarbetet mellan olika kulturaktörer inom EU:s medlemsstater, kandidatländer och &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Under 2002 erhöll sju projekt (av 176) med svensk &lt;SPAN class="ft10"&gt;projektledning &lt;/SPAN&gt;bidrag om totalt 1,9 miljoner euro. Ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; projekt med svenskt &lt;SPAN class="ft10"&gt;medarrangörskap &lt;/SPAN&gt;fick bidrag om totalt 4,5 miljoner euro. Fem svenska förlag fick sammanlagt 132 000 euro i stöd för att översätta 25 boktitlar från andra europeiska språk till svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;Samtliga samarbetsprojekt med svensk ledning var bildkonstprojekt. För det största svarar Bildmuseet i Umeå, som samarbetar med konstmuseer i flera länder. Även bland de projekt som har svenska medorganisatörer dominerar bildkonst, men här finns också scenprojekt och litteraturprojekt. Aktörerna spänner över hela fältet från stora kulturinstitutioner via kommuner till små föreningar. Framför allt kommunernas intresse för att delta i transnationella kulturprojekt har ökat. Under 2003 var scenkonst huvudsektor i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultur 2000 &lt;/SPAN&gt;och under 2004 uppmärksammas kulturarvsfrågor. För att inte programmet ska avbrytas i ett skede då många nya medlemsstater tillkommer, har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; föreslagit att det ska förlängas med två år. Det förlängda programmets totala budget väntas uppgå till 236,5 miljoner euro. Kring årsskiftet 2003/2004 ska kommissionen presentera ett förslag till nytt kulturprogram, som ska gälla från och med 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Strukturfonderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Strukturfonderna har erbjudit goda möjligheter för kulturprojekt, och projekt med kulturanknytning återfinns under flera insatsområden och åtgärder. Vanligast är åtgärder som direkt syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet. Många kulturanknutna projekt inom de geografiska målområdena syftar till bevarande av kulturarvet och att stärka den lokala och regionala identiteten. Lika vanliga är projekt som syftar till ett ökat, samordnat och mer tillgängligt kulturutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Exempel på projekt för regional kulturutveckling inom scenkonstområdet är &lt;SPAN class="ft10"&gt;Dans i Nord &lt;/SPAN&gt;i Piteå och utveckling av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Dalhalla &lt;/SPAN&gt;i Rättvik till en internationell festivalplats. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kulturmötesplats Gotland &lt;/SPAN&gt;syftar till att göra Baltic Art Center i Visby till mittpunkt i ett regionalt och internationellt kulturutbyte, medan Virserums konsthall vill bidra till en starkare identitet och attraktionskraft för kommunen. Flera biblioteksprojekt (i Östergötland och Västerbotten) syftar till att med hjälp av informationsteknologi göra bibliotekens tjänster mer tillängliga för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Strukturfonderna har starkt bidragit till en regionalisering av svensk filmproduktion genom stöd till regionala resurscentra för film och video, såsom &lt;SPAN class="ft10"&gt;Film i Väst &lt;/SPAN&gt;i Trollhättan och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Filmpool Nord &lt;/SPAN&gt;i Luleå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2003:121 Internationellt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;Under 2002 gick totalt 1,4 miljarder kronor inom ramen för strukturfonderna till 620 svenska kulturprojekt. Detta belopp innefattar EU:s del, svensk offentlig medfinansiering samt övrig&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;offentlig och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;privat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p232 ft1"&gt;finansiering. Av summan svarar EU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;543 miljoner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;kronor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;SPAN class="p232 ft1"&gt;och svensk offentlig medfinansiering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;487 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Huvudsakliga nationella offentliga medfinansiärer har varit landsting, länsstyrelser och kommuner. Bland övriga medfinansiärer kan nämnas länsarbetsnämnder, Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk, Näringsdepartementet samt Stiftelsen framtidens kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Interreg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Interreg-programmen&lt;/NOBR&gt; syftar till att utveckla det regionala samarbetet över nationsgränserna. Det övergripande målet är att se till att nationella gränser inte utgör hinder för balanserad utveckling och integration i Europa. Interreg I inleddes 1990. Det följdes 1994 av Interreg II och av Interreg &lt;NOBR&gt;III-programmen&lt;/NOBR&gt; 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Interreg III A &lt;/SPAN&gt;inriktas på att utveckla det gränsregionala samarbetet, såväl inom EU som mellan medlemsstaterna och deras grannar. Syftet är att genom samarbete inom det ekonomiska och sociala området undanröja eller minska de hinder och problem som uppstår på grund av gränserna. Sverige berörs av fem Interreg III &lt;NOBR&gt;A-program:&lt;/NOBR&gt; Öresund, &lt;NOBR&gt;Sverige-Norge,&lt;/NOBR&gt; Skärgården, Kvarken- MittSkandia och Nord. Det senare stödjer gränsöverskridande samarbete inom Nordkalotten och nordvästra Ryssland men berör också samisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Under 2002 redovisades 34 projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgick till närmare 202 miljoner kronor. Av beloppet svarar EU för 75 miljoner kronor och svensk offentlig finansiering för 33 miljoner kronor samt därutöver övrig offentlig finansiering och privat finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Interreg III &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-programmen&lt;/NOBR&gt; avser samverkan inom större transnationella områden. Syftet är att uppnå en bättre samordning på nationell, regional och lokal nivå samt en balanserad och långsiktig utveckling inom området. Det är också en del i EU:s arbete för en samordning mellan stora europeiska regioner inom unionen, men även för en ökad samordning med kandidat- och andra grann-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;länder. Sverige berörs av tre Interreg III &lt;NOBR&gt;B-program:&lt;/NOBR&gt; Östersjön, Nordsjön och den s.k. Norra Periferin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Totalt redovisades under 2002 13 projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgick till närmare 277 miljoner kronor, varav EU:s del uppgick till 118 miljoner kronor och den svenska offentliga finansieringen till 39 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Interreg III C &lt;/SPAN&gt;avser interregionalt samarbete mellan regioner i EU och dess grannländer. Alla områden inom EU kan få stöd. Det ska vara en drivkraft för ett utbyte av erfarenheter och idéer. Det finns fyra Interreg III &lt;NOBR&gt;C-zoner.&lt;/NOBR&gt; Merparten av projekten ska omfatta partners utanför den egna zonen. Sverige ingår i den norra zonen, tillsammans med Danmark, Finland och nordligaste Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;MEDIA PLUS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;MEDIA &lt;NOBR&gt;PLUS-programmet&lt;/NOBR&gt; lyder under &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; generaldirektorat för utbildning och kultur. Det omfattar åren &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;/NOBR&gt; och består av två delprogram: &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utbildning &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft10"&gt;Ut- veckling, distribution och marknadsföring&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har föreslagit att programmen ska förlängas med ett år t.o.m. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Den sammanlagda budgeten för femårsperioden är 400 miljoner euro med kompletterande 93 miljoner euro vid en förlängning. Utfallet för svensk del inom MEDIA PLUS för 2002 uppgick till knappt tre miljoner euro och fördelades på 19 olika bolag och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;MEDIA PLUS har till huvudsyfte att förstärka och utveckla den europeiska audiovisuella industrin med åtgärder som kompletterar de regionala och nationella stöden. Programmet ingriper i huvudsak före och efter produktion, genom att erbjuda samfinansiering av fortbildning för yrkesverksamma, stödja utveckling av projekt (spelfilm, &lt;NOBR&gt;tv-drama,&lt;/NOBR&gt; m.m.), samt ge bidrag till distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk. Tyngdpunkten ligger på fyra huvudkategorier för stöd; utbildning, utveckling, distribution och marknadsföring. Riktlinjerna för &lt;NOBR&gt;MEDIA-stöd&lt;/NOBR&gt; följer i stort principerna för övriga motsvarande &lt;NOBR&gt;EU-stöd,&lt;/NOBR&gt; dvs. de kan i regel inte överstiga 50 procent av projektkostnaderna och den sökande måste kunna garantera resterande del av finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;Barcelonaprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;EU:s program för politiskt, ekonomiskt, tekniskt och kulturellt samarbete i Medelhavsområdet, den s.k. Barcelonaprocessen, inleddes 1995. Deltagande parter som inte är &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; är Algeriet, Cypern (medlem från 2004), Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta (medlem från 2004), Marocko, den Palestinska myndigheten, Syrien, Tunisien och Turkiet (kandidatland). Processen stöds av ett nät av bilaterala förbindelser mellan unionen och vart och ett av partnerländerna i form av associeringsavtal. Åren &lt;NOBR&gt;1995–1999&lt;/NOBR&gt; tillhandahöll EU sammanlagt 9 miljarder euro i form av stöd och lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;EU:s kulturella engagemang inom ramen för biståndssamarbete är begränsat. Som en del av Barcelonaprocessen har dock ett antal program med fokus på kultursamarbete initierats. De mest ambitiösa programmen genomförs i s.k. &lt;NOBR&gt;ACP-länder&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Africa, Caribbean and the Pacific)&lt;/SPAN&gt;, medan särskilda kulturprogram för länderna i Medelhavsområdet tas upp inom det s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Euro-Mediterranean&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Partnership&lt;/SPAN&gt;. Finansieringen av dessa program beräknas uppgå till omkring 60 miljoner euro för perioden &lt;NOBR&gt;1997–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;För att förverkliga partnerskapet inrättade EU 1996 ett finansieringsprogram kallat MEDA. Programmet kanaliserar tekniskt och finansiellt stöd för att främja ekonomiska och sociala reformer i Medelhavsländerna. Europeiska investeringsbanken (EIB) beviljar också lån till de tolv Medelhavsländerna. Under perioden &lt;NOBR&gt;1995–99&lt;/NOBR&gt; utgick lån till ett belopp av 4,8 miljarder euro, och för perioden &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt; har EIB fått mandat att låna ut 6,4 miljarder euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;För svenskt vidkommande har det praktiska arbetet med processen bl.a. resulterat i etablerandet av Generalkonsulatets i Istanbul sektion för &lt;NOBR&gt;turkisk-svenskt&lt;/NOBR&gt; samarbete och av Svenska institutet i Alexandria (se kapitel 11.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Projekt inom andra &lt;NOBR&gt;EU-program&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Inom PRINCE (&lt;/SPAN&gt;PRograma de INformación para el Ciudadano Europeo&lt;SPAN class="ft1"&gt;), kommissionens program för informationsinsatser, genomförs en stor satsning på temat &lt;/SPAN&gt;Discovering Europe&lt;SPAN class="ft1"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Enlargement – Culture - Citizens &lt;SPAN class="ft1"&gt;(&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.eu25.org&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;). Detta program är transnationellt och koordineras av Österrike. Tanken bakom detta initiativ är att genom hundratals evenemang i EU:s medlems-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;länder under år 2004 sprida kunskap om de nya medlemsländernas kulturer och samhällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Mål 3(d) i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; åtgärdsplan &lt;SPAN class="ft10"&gt;eEurope 2000 &lt;/SPAN&gt;är att förbättra samarbetet mellan digitaliseringsprogram och därigenom förbättra tillgängligheten till det europeiska kulturarvet. I dokumentet &lt;SPAN class="ft10"&gt;The Lund Principles&lt;/SPAN&gt;, som utarbetades vid ett särskilt expertmöte i Lund, på inbjudan av Riksarkivet under det svenska ordförandeskapet våren 2001, formulerades några förslag för hur detta skulle kunna förverkligas. Dokumentet har kompletterats av handlingsplanen &lt;SPAN class="ft10"&gt;The Lund Action Plan&lt;/SPAN&gt;. Rådet har behandlat frågan i en resolution våren 2002. (Rådets resolution av den 25 juni 2002 om bevarande av framtidens minne – bevarande av digitalt innehåll för kommande generationer (2002/C 162/02))&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft1"&gt;Dessa båda dokument är grundläggande för &lt;SPAN class="ft10"&gt;Minervaprojektet&lt;/SPAN&gt;, vilket är finansierat genom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IST-program&lt;/NOBR&gt; och som åren &lt;NOBR&gt;2002–2005&lt;/NOBR&gt; ska verka för införandet av grundprinciperna för koordinering av program och projekt för digitalisering av det kulturella och vetenskapliga arvet. Riksarkivet är en aktiv deltagare i detta projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;European Cultural Foundation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;European Cultural Foundation (ECF, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.eurocult.org&lt;/SPAN&gt;) är en fristående stiftelse, bildad i Genève 1954. Dess förste styrelseordförande var EU:s grundare Robert Schuman. Syftet var att medverka till att en kulturell dimension infördes i den europeiska integrationsprocessen. Stiftelsen driver en rad egna kulturprogram och utdelar stipendier. Under en stor del av perioden &lt;NOBR&gt;1980–2000&lt;/NOBR&gt; svarade den också för driften av EU:s utbildningsprogram Erasmus, Eurydice och Tempus. ECF har sedan 1960 sitt säte i Amsterdam, och samarbetar med nationalkommittéer i 23 länder i Europa, med Unicef, Europarådet och med andra fristående institut och organisationer inom kulturens område. Stiftelsen har huvudsakligen nederländsk finansiering och en årsbudget på ca 4 miljoner euro. ECF:s svenska gren, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenska Nationalkommittén för Kulturellt Samarbete i Europa&lt;/SPAN&gt;, bildades 1964.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Europarådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;I stort sett samtliga Europas länder är medlemmar i Europarådet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.coe.int&lt;/SPAN&gt;). Dess övergripande mål är att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Rådets verksamhet inom kultursektorn är indelat i kultur, kulturarv och massmedier. Särskilda styrkommittéer finns inrättade för vart och ett av dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Europarådet medverkade i demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa efter Berlinmurens fall och medverkade till ett flertal centrala program i uppbyggnaden av nya institutioner med krav på offentlig insyn och arkivhantering. Ett viktigt instrument för Europarådets kultursamarbete är ministerkommitténs resolutioner och rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Rådet driver projekt för kulturpolitisk utveckling, utbildning, ny informationsteknologi etc. I fokus för dess kultursamarbete står för närvarande frågor som gäller yttrandefrihet, dialog mellan kulturer, konfliktförebyggande åtgärder samt tillgängligheten av, respektive hoten mot, kulturarvet. Bland aktuella projekt kan nämnas HEREIN (&lt;SPAN class="ft10"&gt;European Heritage Network, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.europeanheritage.net&lt;/SPAN&gt;), om digitalisering av kulturarvet, och (under diskussion) en Kulturarvskonvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Europarådet förvaltar en fond för stöd till samproduktion, distribution och visning av europeisk film, benämnd &lt;SPAN class="ft10"&gt;Eurimages &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.coe.int/T/E/Cultural_Co-Operation/Eurimages&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Fonden förfogade under 2002 över ca 20 miljoner euro. Sveriges bidrag, som utbetalas av Svenska Filminstitutet, uppgick samma år till ca 500 000 euro. Det sammanlagda stödet från fonden till svenska projekt under detta år var av ungefär samma storleksordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Unesco&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Unesco (&lt;/SPAN&gt;United Nations Education, Science and Culture Organization, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.unesco.org&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;), Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, har 190 medlemsländer; Sverige blev medlem 1951. Unescos reguljära budget är ca 2,5 miljarder kronor per år. Till detta kommer frivilliga bidrag (främst till biståndsprojekt) på ca 1,4 miljarder kronor från nationella biståndsorganisationer, från andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;FN-organ&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; och Världsbanken. Sveriges avgift för 2002 uppgick till ca 34 miljoner kronor. Enligt stadgan ska medlemsländerna ha en nationell organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;som arbetar för organisationens mål; i Sverige är det &lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenska Unescorådet&lt;/SPAN&gt;. Vid Unescos 32:a generalkonferens hösten 2003 i Paris betonade en överväldigande majoritet av delegaterna kulturens alltmer avgörande roll för samhällsutvecklingen i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Nordiskt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Det nordiska samarbetet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.norden.org&lt;/SPAN&gt;) kanaliseras genom de båda organisationerna Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Nordiska rådet, som bildades 1952, är parlamentarikernas samarbetsforum. Ministerrådet, som bildades 1971, är ett organ för samarbete mellan de fem nordiska ländernas regeringar. De självstyrande områdena (Färöarna, Grönland och Åland) är i de flesta sammanhang representerade av observatörer. Nordiska ministerrådets totala budget uppgår till drygt 800 miljoner danska kronor (DKK) varav ca 151 miljoner DKK går till kultursamarbete.. Ministerrådet stimulerar kultursamarbetet genom insatser på särskilda områden, genom nätverksbildning och genom satsningar på projekt med nordisk profil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Det stöd som utgår från ministerrådet fördelas av ett flertal organ för olika områden.&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I varje sådant organ består kommittén eller styrelsen av konstnärer eller ämnesexperter från samtliga nordiska länder. En särskild styrgrupp för nordiska kulturprojekt utanför Norden initierar och ger stöd till satsningar för att presentera nordisk kultur utanför Nordens gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; öppnade Nordiska ministerrådet informationskontor i Tallinn, Riga och Vilnius, 1995 öppnades ett i Sankt Petersburg. Några av kontoren har därefter öppnat särskilda mindre s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;kontaktpunkter &lt;/SPAN&gt;eller filialer i regionen (i bl.a. Arkhangelsk, Murmansk, Narva, Tartu). Informationskontoren genomför bl.a. kulturaktiviteter. En rad nordiska stödprogram inom kulturområdet har också öppnats för medverkan från Baltikum och nordvästra Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Inom ramen för det nordiska kultursamarbetet finns dessutom två stora fonder: &lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordiska kulturfonden &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordiska film- och TV- fonden &lt;/SPAN&gt;(se kapitel 12.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Exempel på sådana är: NORDBOK (&lt;/SPAN&gt;Nordiska litteratur och bibliotekskommittén&lt;SPAN class="ft39"&gt;), NOMUS (&lt;/SPAN&gt;Nordiska musikkommittén&lt;SPAN class="ft39"&gt;), NIFCA (&lt;/SPAN&gt;Nordiskt institut för samtidskonst&lt;SPAN class="ft39"&gt;), SLEIPNIR (Nordiska ministerrådets resestipendieprogram för unga professionella konstutövare i Norden), NORDSCEN (&lt;/SPAN&gt;Nordiskt center för scenkonst&lt;SPAN class="ft39"&gt;), NUK (&lt;/SPAN&gt;Nordisk ungdomskommitté&lt;SPAN class="ft39"&gt;) och NORDICOM (&lt;/SPAN&gt;Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning&lt;SPAN class="ft39"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;Inom ministerrådet pågår f.n. en översyn av det nordiska kultursamarbetet. Syftet är att skapa ett underlag för en revidering av kulturhandlingsplanen från 1998 och att åstadkomma tydligare prioriteringar och ökade resurser till kultur- och medieområdet. I den påbörjade analysen konstateras att dagens splittrade struktur är svår att anpassa till omvärldsförändringar och utvecklingstendenser inom konstområdena. Det är också mycket svårt för brukarna att få en överblick över vilka stöd- eller samarbetsmöjligheter som finns och vilka villkor som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Ordförandeskapet i ministerrådet växlar årligen mellan länderna; 2003 innehades det av Sverige. En målsättning för Sveriges ordförandeskap har varit att kulturlivet i Norden ska präglas av mångfald och bredd samt avspegla hur dagens nordiska samhälle är sammansatt befolkningsmässigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Regionalt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Östersjö- och Barentssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Till följd av den politiska utvecklingen i Central- och Östeuropa utvecklades under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ett intensivt kultursamarbete med de nya demokratierna, särskilt med länderna i Östersjöregionen. Huvuddelen av det bilaterala kultur- och utbildningssamarbetet, med en årlig budget om 54 miljoner kronor, samordnades av Svenska institutet och omfattade ett mycket brett spektrum av insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Riksdagen beslutade 1996 att anvisa en miljard kronor till &lt;SPAN class="ft10"&gt;Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen &lt;/SPAN&gt;(den s.k. första Östersjömiljarden). Anslaget kom efter förlängning att löpa över en sexårsperiod, &lt;NOBR&gt;1997–2002.&lt;/NOBR&gt; Inom ramen för denna första Östersjömiljard finansierades ett antal kulturprojekt. Hösten 1998 fattade riksdagen beslut om en andra miljard avsedd att, utifrån ett svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna i regionen. Denna Östersjömiljard 2 gavs en löptid t.o.m. 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Kulturdepartementet har ansvarat för fem Östersjömiljardfinansierade projekt, däribland Projekt Österled som innebar renovering av byggnader i Estland, med ett svenskt bidrag om 35 miljoner kronor. Ett annat projekt var stora historiska utställningar i Ryssland och Sverige med bidrag om 8 miljoner kronor, och i samarbete mellan Nationalmuseum, Livrustkammaren och museer i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;Sankt Petersburg och Moskva. Resultatet av insatserna kan, förutom själva utställningarna samt de publika framgångarna, även mätas i termer av kunskapsuppbyggnad och vidareutbildning av svenska och ryska museimän. Riksantikvarieämbetet har också medverkat i byggnadsvårdsinsatser i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Projekt Österled &lt;/SPAN&gt;i Estland och i andra projekt i Lettland och Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Utrikesdepartementet har ansvarat för tre projekt med kulturanknytning finansierade över Östersjömiljarden. Projektet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Polen i fokus &lt;/SPAN&gt;avsåg huvudsakligen handelsfrämjande, men hade också betydande inslag av kultur, information och turism. Ett annat projekt handlade om kompetensutveckling inom kulturarvssektorn. Det tredje projektet avser Riksantikvarieämbetets uppdrag från 2002 att ansvara för renovering, restaurering och utsmyckning av Sankta Katarina kyrka i Sankt Petersburg. Syftet var att på sikt kunna etablera ett svenskt kultur- och informationscentrum i delar av kyrkobyggnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Inom området &lt;/SPAN&gt;forskning och högre utbildning &lt;SPAN class="ft1"&gt;tillkom det s.k.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Visbyprogrammet &lt;/SPAN&gt;(1997) med bidrag om 120 miljoner kronor, följt av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Nya Visbyprogrammet &lt;/SPAN&gt;(1999) med bidrag om totalt 90 miljoner kronor, där även vissa utbildningsinsatser inom kultur- och mediesektorn finns med. Visbyprogrammet administreras av Svenska institutet. Syftet har varit att uppnå större kulturell förståelse, höjd kunskapsnivå samt utvidgat samarbete mellan Östersjöländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Kulturministrarnas Östersjösamarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Kulturministrarna i Östersjöländerna har givit mandat för en arbetsgrupp av representanter för ländernas kulturmiljövårdsorganisationer att utarbeta ”en strategisk plan för skyddet och vården av det gemensamma kulturarvet i Östersjöländerna”. Vid sidan av nätverksbyggande har en idé om ett periodiskt återkommande &lt;SPAN class="ft10"&gt;Cultural Heritage Forum &lt;/SPAN&gt;testats. Samarbetet har bedrivits utan särskilda medel och Riksantikvarieämbetet har utgjort sekretariat för arbetet &lt;NOBR&gt;1998–2003.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;Partnerskap för kultur &lt;NOBR&gt;(1997-2001)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;På initiativ av Utrikesdepartementet och Kulturdepartementet tillkom 1997 projektet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Partnerskap för Kultur &lt;/SPAN&gt;(PfK), administrerat av Svenska institutet. Syftet var att i Östersjöregionen, Vitryssland och Ukraina skapa ett långsiktigt projekt för dialog och erfarenhetsutbyte om kulturens och kulturpolitikens möjligheter att främja yttrandefrihet, mångfald, demokrati och gemensam säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Närmare ett tiotal större delprojekt genomfördes. Den totala budgeten uppgick till ca 15 miljoner kronor. En utvärdering av PfK återfinns i rapporten &lt;SPAN class="ft10"&gt;Partnership for Culture &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1998–2001&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Projektet har skapat flera nätverk, inte minst i Vitryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Arkivsamarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Omedelbart efter de baltiska ländernas frigörelse skapades viktiga nätverk som bl.a. resulterade i flera &lt;NOBR&gt;svensk-baltiska&lt;/NOBR&gt; arkivutställningar med originalhandlingar. Från svensk sida agerade främst Riksarkivet och Landsarkivet i Visby. Bland utställningarna ska också nämnas ”Vattenstäder. Stockholm – Sankt Petersburg” i samband med Stockholms kulturhuvudstadsår 1998. Tillsammans med utställningen utgavs också en flerspråkig publikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Östersjöns författar- och översättarcentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Östersjöns författar- och översättarcentrum (ÖFÖC, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.bcwt.org&lt;/SPAN&gt;) i Visby bildades 1992 på svenskt och ryskt initiativ som ett resultat av en internationell ”författarkryssning” runt Östersjön samma år. Det invigdes året därpå. Det är ett internationellt centrum för professionella författare och översättare från i första hand de nordiska länderna och länder angränsande Östersjön. I mån av plats välkomnas också författare och översättare från andra länder. Under 2002 besöktes centret av 189 författare och översättare från 24 länder. Av de 189 hade 136 författare och översättare vistelsestipendium (dvs. ingen boendekostnad) och 54 fick stipendier för resor och/eller uppehälle från &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultur 2000 &lt;/SPAN&gt;och Svenska institutet. Centret upptogs 1996 officiellt under Unescos beskydd och ingår även i det internationella nätverket av europeiska översättarcentra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft1"&gt;Sedan 1994 finns nätverket &lt;SPAN class="ft10"&gt;Baltic Writers Council &lt;/SPAN&gt;(BWC) som har ÖFÖC som mötesplats. Det började som ett löst nätverkssamarbete men har med tiden antagit fastare former och fått en egen juridisk status som internationell NGO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;ÖFÖC har också varit förebild för olika författar- och kulturcentra som vuxit fram i andra delar av östersjöområdet: det finns nu författarcentra i såväl Estland som Lettland. I Barentsregionen inleddes ett samarbete mellan författare i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. 1994 genomfördes åter författarkryssningar (med deltagare från 30 länder) i såväl Östersjöområdet som Svarta havsområdet. De resulterade i ett internationellt författar- och översättarcentrum på Rhodos, &lt;SPAN class="ft10"&gt;The Three Seas Writers and Translators Council&lt;/SPAN&gt;, efter gotländsk förebild. Centret drivs av Rhodos kommun men har en internationell styrkommitté. Liksom ÖFÖC har Rhodoscentret erhållit Unescos beskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;ÖFÖC drivs med anslag från Statens kulturråd och Gotlands kommun. Varje år söks tilläggsanslag för projekt och stipendier ur olika källor, inkl. olika &lt;NOBR&gt;EU-program.&lt;/NOBR&gt; Det årliga bidraget från Statens kulturråd har uppgått till 1,5 miljoner kronor sedan centret startade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;Baltic Art Center&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Baltic Art Center (BAC, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.balticartcenter.com&lt;/SPAN&gt;) skapades 1999 i Visby och är ett internationellt centrum för samtida konst med särskilt fokus på Östersjöregionen. BAC delfinansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Gotlands kommun och Statens kulturråd. Bidraget 2003 från Statens kulturråd uppgår till 600 000 kronor. Det har fått ett årligt verksamhetsbidrag från Svenska institutet för framför allt gästande författare, översättare och konstnärer från Baltikum, Ryssland och Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;BAC bedriver utställningsverksamhet, organiserar internationella projekt inom och utom Östersjöområdet samt stödjer individuella konstnärskap i produktion av nya verk. Centrets konsthall har haft ca 25 000 besökare sedan starten 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;BAC har av regeringen tilldelats det Nationella uppdraget för samtidskonst för perioden &lt;NOBR&gt;2003–2005.&lt;/NOBR&gt; BAC ska under denna period stödja utvecklingen och öka förståelsen för samtidskonsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;Visby Internationella Tonsättarcentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;År 1999 bildades Visby Internationella Tonsättarcentrum (VITC, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.centerforcomposers.org&lt;/SPAN&gt;). Det är en ideell förening som erbjuder professionella tonsättare arbetsstipendier i Visby. VITC invigdes officiellt 2001. Syftet är att vara en mötes- och arbetsplats för tonsättare och musiker från Östersjöregionen. Centret får bidrag från Statens kulturråd, Gotlands kommun, EG:s strukturfonder och andra bidragsgivare. Bidraget från Statens kulturråd 2003 är 350 000 kronor. Även här har Svenska institutet givit visst verksamhetsbidrag. Antalet gäster, besökare och andra i verksamheten involverade har sedan starten varit 430 från 24 länder. Antal beviljade &lt;SPAN class="ft10"&gt;Composer in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Residence&lt;/SPAN&gt;-vistelser&lt;/NOBR&gt; uppgår till över 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Barentssamarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Med ett mer formaliserat samarbete inom Barentsregionen och inrättandet av Barentsrådet 1993 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The Barents &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Euro-Arctic&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Council, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.beac.st&lt;/SPAN&gt;) har det gränsöverskridande, internationella samarbetet i Europas nordligaste region blivit verklighet. De nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland samverkar där tillsammans med den nordliga delen av nordvästra Ryssland inom ramen för ett fredsprojekt, där ekonomiskt och kulturellt samarbete ska bilda grunden för avspänning och integration i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Målet är att genom erfarenhetsutbyte bidra till en djupare förståelse av demokratins komplexitet. Nätverk inom olika områden som miljö, media, utbildning, bibliotek och litteratur har tillkommit under de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Som exempel på samarbetsprojekt kan nämnas nätverken &lt;SPAN class="ft10"&gt;Barents Press International, &lt;/SPAN&gt;inrättat 1995 med säte i Murmansk, och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Barents litteraturcenter &lt;/SPAN&gt;i Överkalix, som invigdes i mars 2000. I oktober 2003 invigdes ett &lt;SPAN class="ft10"&gt;Barents Körcentrum &lt;/SPAN&gt;vid Musikhögskolan i Piteå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regioner och kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Regioner och regionala institutioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Regionernas internationella kulturutbyte har ökat väsentligt under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Ofta sker det inom ramen för samarbetsavtal men också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;på initiativ av enskilda institutioner, fria grupper, kulturarbetare m.fl. Kulturutbytet är i många fall av nationellt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;De politiska förändringarna i Central- och Östeuropa har i hög grad bidragit till att svenska regioner sökt samarbete med grannregioner på andra sidan Östersjön. Svenska regioner samarbetar även med regioner i Västeuropa. På regional nivå och länsnivå finns internationellt kulturutbyte med över 30 län resp. regioner i mer än 13 olika länder. Flertalet av vänlänen och regionerna ligger i Norden och i Central- och Östeuropa, några i Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Västra Götalandsregionen och Skåneregionen &lt;SPAN class="ft1"&gt;har omfattande internationella samarbeten inom kulturområdet. I Västra Götaland består utbytet till stor del av att konstnärer, ensembler, kulturinstitutioner, kulturförvaltningar m.fl. från regionen mottar inbjudningar till festivaler, utställningar etc. i utlandet eller själva tar initiativ till sådana. Till exempel erbjuds &lt;/SPAN&gt;Göteborgs Symfoniker &lt;SPAN class="ft1"&gt;regelbundet att ge konserter runtom i världen, vidare har &lt;/SPAN&gt;Västsvenska Teater &amp; Dans AB &lt;SPAN class="ft1"&gt;internationella kontakter och nätverkssamarbete, och Film i Väst ingår i flera internationella nätverk. Den årliga &lt;/SPAN&gt;filmfestivalen &lt;SPAN class="ft1"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Göteborg &lt;SPAN class="ft1"&gt;(&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.filmfestival.org&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;) är idag Nordens största internationella filmfestival, med ca 110 000 besökare årligen. Den internationella mässan &lt;/SPAN&gt;Bok och Bibliotek &lt;SPAN class="ft1"&gt;i Göteborg &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;(&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.bok-bibliotek.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; är likaså den största i sitt slag i Norden, och i publikstorlek jämförbar med filmfestivalen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Olika företrädare för Skånes kulturliv har ett betydande internationellt samarbete. Musikfestivalen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Music around &lt;/SPAN&gt;är exempel på en omfattande &lt;NOBR&gt;svensk-dansk&lt;/NOBR&gt; satsning med &lt;SPAN class="ft10"&gt;Musik i Syd &lt;/SPAN&gt;som svensk part. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malmö Konstmuseum &lt;/SPAN&gt;har haft mycket internationellt samarbete inom ramen för Sidas kulturbistånd, och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malmö Museer &lt;/SPAN&gt;deltar i SAMP &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;Swedish-African&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Museum Programme&lt;/SPAN&gt;), ett Sidafinansierat program som stöder kontakter mellan svenska och afrikanska museer. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malmö SymfoniOrkester &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Malmö Museer &lt;/SPAN&gt;driver projekt i den mångkulturella stadsdelen Rosengård och man arbetar aktivt för att få stadens invandrargrupper till institutionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Öresundsregionen &lt;/SPAN&gt;har flera exempel på gränsöverskridande samarbete. I syfte att stärka det kulturella samarbetet i Öresundsregionen instiftades 1997 den &lt;NOBR&gt;svensk-danska&lt;/NOBR&gt; fonden &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kulturbro&lt;/SPAN&gt;. Fonden hade som huvuduppgift att markera Öresundsregionen som ett område med egen starkt kulturell dragningskraft. Den hade också till syfte att få kulturinstitutionerna att arbeta tillsammans för att skapa en attraktiv region och framhäva regionens position interna-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;tionellt. Detta skedde bl.a. genom att &lt;NOBR&gt;”Kulturbro-biennaler”&lt;/NOBR&gt; har arrangerats vartannat år. Öresund ska etableras som ”designregion” 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Vad gäller länsmuseernas internationella verksamhet kan konstateras att flera museer bedriver samarbete med Afrika alltsedan 1989, då SAMP inleddes. Exempel på detta är &lt;SPAN class="ft10"&gt;Östergötlands läns museum &lt;/SPAN&gt;som deltagit i program i Benin, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Bohusläns museum &lt;/SPAN&gt;i Kenya och Älvsborgs länsmuseum (nu &lt;SPAN class="ft10"&gt;Regionmuseum Västra Götaland&lt;/SPAN&gt;) i Namibia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft1"&gt;Samarbetet mellan de svenska kustlänens museer och Östersjöländerna har också varit intensivt sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;De flesta länsstyrelser i Sverige har omfattande internationella kulturkontakter, främst i Östersjöregionen. En stor del av dessa kontakter utgörs av samarbete med vänlän. De olika projekten med kulturanknytning handlar främst om kulturmiljövård/kulturarvsfrågor men även om utvecklande av kulturturism och olika kulturaktiviteter såsom teater, konstutställningar och musikarrangemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Länsstyrelsernas samarbetspartners vid kulturutbyte är främst landsting, kommuner, kulturinstitutioner, museer och Svenska institutet. Vissa samarbeten finansieras också av Sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Länsstyrelserna verkar också som informationsspridare vid framför allt &lt;NOBR&gt;EU-kontakter&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-projekt.&lt;/NOBR&gt; Många län medverkar i och medfinansierar strukturfondsprojekt och olika &lt;NOBR&gt;Interreg-projekt,&lt;/NOBR&gt; framför allt inom kulturarvsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Flera länsstyrelser har nätverkskontakter, exempelvis med &lt;SPAN class="ft10"&gt;International Council of Monuments and Sites&lt;/SPAN&gt;, en NGO inom kulturmiljöområdet, med ett globalt nätverk av experter, som bl.a. medverkar i Unescos världsarvskonvention. Vidare har många län kontakter med nätverk för nordiska och allmäneuropeiska världsarvsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Svenska kommuner har idag ett långt utvecklat internationellt samarbete. Till de traditionella vänortskontakterna i Norden har fogats nya vänorter och projektpartners i länderna runt Östersjön men även i övriga Europa och utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Kommunernas kulturella utbyte gäller framför allt Östersjöländerna men, som nämnts ovan, även i övriga Europa och världen. Finansieringen sker av kommunerna samt i vissa fall tillsammans med andra såsom Sida, UD, EU, Skolverket, Svenska institutet och enskilda finansiärer. Utbytet och kontakterna sker i stor utsträckning på initiativ av kulturlivets aktörer såsom institutioner, grupper och enskilda kulturarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Drygt 220 kommuner i Sverige har vänorter eller samarbete inom kultur med över 700 orter i drygt 35 olika länder i världen. Samarbetets omfattning varierar avsevärt. I Finland finns drygt 150 svenska vänorter eller orter med kultursamarbete. Därefter kommer i storleksordning Danmark och Norge. Ett stort antal vänorter ligger också i Tyskland, Estland, Lettland och Polen. Ett mindre antal finns i några länder i Afrika, Asien och i ett tiotal delstater i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Det internationella samarbetet ökade påtagligt under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Arenorna för mellanstatligt samarbete har därmed blivit flera, och Sveriges kontaktytor har breddats väsentligt. Kulturen rör sig i stort sett fritt över gränserna. Organisationer som Unesco och Europarådet står idag kanske främst för idédiskussioner inom kulturens område, men har minskad betydelse för det internationella kultursamarbetets ekonomiska förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Samarbetet inom EU är mycket viktigt. För svensk del kommer betydelsen att öka ytterligare i och med att medlemskretsen ökas. I regeringsförklaringen 2003 hävdas att Sverige ska vara aktivt inom EU. Självfallet ska detta också gälla kulturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;EU:s krav på &lt;SPAN class="ft10"&gt;medfinansiering &lt;/SPAN&gt;ökar behovet av nationella medel om kulturlivet ska utnyttja denna möjlighet till internationellt samarbete. Många institutioner inom kulturarvssektorn som arbetar långsiktigt och inte bedriver omfattande verksamhet av evenemangskaraktär avstår från att söka &lt;NOBR&gt;EU-medel.&lt;/NOBR&gt; Det komplicerade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;ansökningsförfarandet och den tunga administrationen försvårar ansökningar och minskar nettoeffekten av stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Det regionala samarbete &lt;/SPAN&gt;som förs på internationell nivå finner ständigt nya vägar. En tydlig trend är att ett ökat handelsutbyte och näringslivsutveckling också underlättar och ökar kulturutbytet. Exemplen på detta är många, särskilt inom Barentsområdet. EU:s &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Interreg-program&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;har också spelat en viktig roll i detta avseende: Sverige bör verka för fortsatt stöd till detta regionala kultursamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;De tre internationella kulturinstituten i Visby &lt;SPAN class="ft1"&gt;upplevs vara av stor vikt för svenskt konstnärsliv och fyller en central funktion som arbets- och mötesplats för författare, översättare, konstnärer och tonsättare. En samverkan har utvecklats med kulturinstitutioner såväl runt Östersjön som på andra håll i Europa. Positiva resultat har uppnåtts och det är därför viktigt att resurserna för de tre centren säkras. Iku har noterat att det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;EU-stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; från strukturfonden &lt;/SPAN&gt;Mål 2 Öarna &lt;SPAN class="ft1"&gt;som ÖFÖC, BAC och VITC uppbär kommer att upphöra 2004, vilket i synnerhet kommer att drabba VITC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Iku har efter kontakter med &lt;SPAN class="ft10"&gt;nordiska organ &lt;/SPAN&gt;konstaterat att det är ganska vanligt att bidrag ges till samma ändamål år efter år. Detta gör att det blir en bristande flexibilitet i bidragsgivningen och att nya ansökare har svårt att få stöd, trots att de kan presentera angelägna projekt. Den utpräglat genreinriktade strukturen på bidragsgivningen försvårar stödet till tvärkulturella projekt. Sådana projekt stöds idag huvudsakligen endast inom ramen för Nordiska ministerrådets kultursatsningar utanför Norden, eller i viss mån av Nordiska kulturfonden. Ett annat problem är att de nordiska satsningarna är otillräckligt kopplade till de nationella initiativen. I den nödvändiga översyn av kultursamarbetet som Nordiska ministerrådet nu genomför har samma förhållanden konstaterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Sveriges engagemang inom det nordiska kulturella samarbetet tycks ha minskat under de senaste åren, trots att vi i den nordiska fördelningsnyckeln står för den enskilt största delen av den totala finansieringen (ca 40 procent). Svenska staten och det svenska kulturlivet kunde gärna uppvisa ett ökat engagemang i detta samarbete, en process som möjligen kunde underlättas om fler av Nordiska ministerrådets samarbetsorgan inom kulturområdet hade varit placerade i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft3"&gt;De svenska regionernas kulturkontakter är i många fall av nationellt intresse och förtjänar därför att uppmärksammas även vid kulturfrämjande i utlandet. Iku har inte haft möjlighet att göra en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;närmare studie av hur mycket pengar som svenska regioner och kommuner avsätter för internationellt kulturutbyte, men har kunnat notera att aktiviteterna är betydande och växande till sin omfattning. Här borde finnas utrymme för ett ökat samarbete mellan staten och regionerna. Vid norska UD:s kulturenhet arbetar t.ex. ett flertal tjänstemän enkom med att koordinera och samverka med fylkeskommunernas internationella kulturverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;7 Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Utrikesförvaltningen ansvarar för hanteringen av Sveriges förbindelser med andra länder. Den är en del av Regeringskansliet och består av Utrikesdepartementet i Stockholm (UD, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.ud.se&lt;/SPAN&gt;), 102 utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer, representationer och konsulat) samt ca 400 honorärkonsulat. Utlandsmyndigheterna är direkt underställda Utrikesdepartementet men är samtidigt fristående myndigheter. Det innebär att utrikesförvaltningen både är departement och ämbetsverk, något som är unikt inom den svenska statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;UD:s uppdrag är att förse departementsledningen med kvalificerat beslutsunderlag, att företräda regeringen vid internationella möten och att främja svenska utrikespolitiska och ekonomiska intressen. Det gäller bland annat att förbättra de internationella villkoren för samverkan mellan nationer, organisationer, företag och enskilda. UD har också ansvaret inom Regeringskansliet för information om Sverige i utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Utlandsmyndigheternas uppdrag är att bevaka svenska intressen. De ska i sitt uppdrag vara drivande, synliga och engagerade och ge en god service åt Regeringskansliet, svenska myndigheter, företag, organisationer och enskilda medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;UD:s &lt;NOBR&gt;Press-,&lt;/NOBR&gt; Informations- och Kulturenhet &lt;SPAN class="ft1"&gt;(PIK) svarar för informationen till media och allmänhet om UD:s verksamhet och svensk utrikespolitik. Enheten planerar och samordnar den statligt finansierade Sverigeinformationen i utlandet. PIK består av fyra sektioner: presstjänsten, informationstjänsten, kultur- och främjandetjänsten samt webbtjänsten. Med ett intervall på ungefär 18 månader kallar Utrikesdepartementet hem utsända tjänstemän (inklusive de särskilda pressråden och kulturråden) från utlandsmyndigheter vilkas &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;PIK-verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; bedöms som mest omfattande eller har särskild aktualitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft8"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Utrikesdepartementet SOU 2003:121&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultur- och främjandetjänsten &lt;/SPAN&gt;vid PIK &lt;NOBR&gt;(PIK-KULT)&lt;/NOBR&gt; planerar och samordnar den statligt finansierade Sverigeinformationen; kulturfrämjande och allmänt Sverigefrämjande i utlandet; är kansli för Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU); ansvarar för Sveriges deltagande i världsutställningar samt är huvudman för Svenska institutet (SI). &lt;NOBR&gt;PIK-KULT&lt;/NOBR&gt; ansvarar också för kontakterna med utlandsmyndigheterna i &lt;NOBR&gt;press-,&lt;/NOBR&gt; informations- och kulturfrågor, och fördelar särskilda medel till ett antal av myndigheterna för denna verksamhet. Dessa medel uppgår under 2003 till totalt 8,6 miljoner kronor, varav en miljon kronor överförts till UD:s pressrum för inbjudningar av utländska journalister. Enheten har i vissa fall också fördelat medel direkt till utlandsprojekt. Vid PIK- KULT arbetar sju tjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft10"&gt;Enheten för Exportfrämjande och inre marknaden &lt;SPAN class="ft1"&gt;(EIM) har det samlade ansvaret på UD för export- och investeringsfrämjande åtgärder, och fördelar särskilda medel till myndigheter med ansvar för export och investeringsfrämjande (Exportrådet och &lt;/SPAN&gt;Invest in Sweden Agency&lt;SPAN class="ft1"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ISA &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.isa.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;). Näringsministern är i enlighet med ett s.k. § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5-förordnande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt; ansvarig i regeringen för dessa frågor med EIM som ansvarig sakenhet på UD. Med ett regeringsbeslut 2002 fick Exportrådet ett särskilt uppdrag avseende ”Internationell marknadsföring strategiska branscher” (IT och telekom, bioteknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;miljöteknik,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;förnybar energi och upplevelseindustri) om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;15 miljoner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;kronor, varav 3 miljoner avsåg upplevelseindustrin.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;5 miljoner kronor fördelades 2003 (efter ansökan) till utlandsmyndigheterna för projekt med &lt;NOBR&gt;export-,&lt;/NOBR&gt; import- och investeringsfrämjande syfte. Regeringen har också avsatt medel för att i samarbete mellan berörda enheter på UD (med EIM som beredande enhet), Statens fastighetsverk, Föreningen Svensk Form m.fl. ta fram ett profilprogram för design för utrikesrepresentationen senast under 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Enheten för Global Utveckling &lt;SPAN class="ft3"&gt;(GU) har ansvaret för Sida, Svenska institutet i Alexandria och Generalkonsulatets i Istanbul sektion för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;turkisk-svenskt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; samarbete (se kapitel 7.1.2. och 11.3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Myndigheter m.m. under Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Svenska institutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Svenska institutet (SI, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.si.se&lt;/SPAN&gt;) skapades 1945 som en ideell förening med uppgift att ”till gagn för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet samordna och stödja den upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet, som redan pågår, samt att, där så kan befinnas behövligt och lämpligt, uppta nya verksamhetsgrenar i kulturutbytets tjänst”.&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Stiftare var svenska staten och ett antal enskilda personer och företag. Svenska institutet blev en helstatlig stiftelse 1970, och är sedan 1998 en statlig myndighet under Utrikesdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;SI leds av en generaldirektör som också ingår i den av regeringen utsedda styrelsen. SI har till huvuduppgift att sprida kunskap om Sverige i utlandet och att svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt. I sin verksamhet ska SI främja svenska intressen och bidra till tillväxt, sysselsättning och kulturell utveckling i Sverige. Institutet har därutöver uppgifter inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Svenska institutet består av ett verksledningssekretariat med underlydande stödgrupper och de tre sakenheterna Sverigeinformation, Kultur och Samhälle, Utbildning och Forskning, samt kulturhuset Centre Culturel Suédois (CCS) i Paris. Vid institutet arbetar ca 80 personer och åtta vid CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;SI:s totala nettoomsättning för 2003 uppgår till 207,5 miljoner kronor. Av dessa går ca 68 miljoner kronor till förvaltning (personal, lokaler, drift). Verksamheten finansieras via ett flertal olika anslag, varav 33 procent (67,7 miljoner kronor) kommer från myndighetsanslaget via UD, 55 procent (114,3 miljoner kronor) från sakanslag och resterande 12 procent (25,5 miljoner kronor) från uppdrag från huvudsakligen Sida eller UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;De två största sakanslagen; &lt;/SPAN&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa &lt;SPAN class="ft1"&gt;(40 miljoner kronor) och &lt;/SPAN&gt;Anslaget för Visbyprogrammet &lt;SPAN class="ft1"&gt;(50 miljoner kronor) omfattar tillsammans 78 procent av sakanslagen och 43 procent av SI:s totala finansiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Svenska Bilder – Översyn av Sverigeinformationen &lt;SPAN class="ft28"&gt;(Ds 1993:72) Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;SI är verksamt inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Utrikes- och säkerhetspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Utbildningspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kulturpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Enheten för Kultur och Samhälle &lt;/SPAN&gt;ansvarar för det internationella kultursamarbetet. Enheten svarar för att anordna, medverka vid eller stödja presentationer av Sverige utomlands genom utställningar, gästspel, filmvisningar etc. Enheten svarar även för stöd till översättning av svensk litteratur. Vid enheten finns 21 tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Enheten för Sverigeinformation &lt;/SPAN&gt;publicerar elektronisk information och skrifter samt svarar för försäljning av både egenproducerade och andra skrifter via den egna bokhandeln &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sweden Bookshop. &lt;/SPAN&gt;Den omfattande informationsverksamheten innefattar ansvaret för webbportalen &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.sweden.se&lt;/SPAN&gt;, till vilken hör intranätet för allmänt Sverigefrämjande, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sweden Promotion Forum. &lt;/SPAN&gt;Enheten stödjer utlandsmyndigheterna i deras informationsverksamhet. Vid enheten finns 19 tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Enheten för Utbildning och Forskning &lt;SPAN class="ft1"&gt;svarar för stipendier och stöd till institutionssamarbete, information och presentation av svensk utbildning (bl.a. genom &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.studyinsweden.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;) samt stöd till svenskundervisning vid universitet och högskolor utomlands. Vid enheten finns 17 tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Medel för kulturverksamhet finns under politikområdena Utrikes- och säkerhetspolitik, Samarbete med Central- och Östeuropa samt Kulturpolitik. Därtill har SI sedan närmare 20 år tillbaka ett samarbete med biståndsmyndigheten Sida avseende kulturutbyte med utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika. Sex avtal har bilateral eller regional karaktär och förnyas vart tredje år, medan ett sjunde avtal löper kontinuerligt sedan starten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;I följande beskrivning berörs endast kultursamarbetet inom politikområdena Utrikes- och säkerhetspolitik, Samarbete med Central- och Östeuropa och Kulturpolitik samt samarbetet med Sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Kultursamarbetet inom &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utrikes- och säkerhetspolitik, &lt;/SPAN&gt;vilket i princip avser den industrialiserade världen, uppdelas i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;uppgår 2004 i Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;och presentation &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Utbyte och samarbete. &lt;SPAN class="ft1"&gt;Med presentationer avses manifestationer som utställningar, mässor, konserter, filmveckor, dans- och teaterföreställningar. Under de senaste åren har Sverigefrämjandet fått en allt viktigare roll i SI:s arbete. Presentationerna kan antingen vara initierade av regeringen, som exempelvis de många designsatsningarna, eller framsprungna ur ett ömsesidigt intresse eller efterfrågan från såväl Sverige som andra länder. SI:s roll är att i dialog med de inblandade parterna koppla samman intressen och ambitioner till en konkret helhet, exempelvis en Sverigevecka eller ett utställningsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Inom verksamhetsgrenen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utbyte och samarbete &lt;/SPAN&gt;initierar och stöder SI möten mellan enskilda kulturutövare, författare, musiker eller andra experter från Sverige och andra länder. Inom denna verksamhet ryms även det så kallade expertutbytet, där SI efter samråd med utlandsmyndigheterna inbjuder utländska experter till ett skräddarsytt besöksprogram i Sverige. Expertutbytet kan vara en första kontakt inför en kommande större manifestation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Det övergripande målet för kultursamarbetet inom politikområde &lt;SPAN class="ft10"&gt;Central- och Östeuropa &lt;/SPAN&gt;är att bidra till att främja och fördjupa demokratins kultur i samarbetsländerna. Verksamheten omfattar endast utbyte och samarbete. Kultursamarbetet kan ha formen av större projekt som utställningar, gästspel, filmsamarbete eller samarbete inom dans och teater eller som möten mellan enskilda kulturutövare. I samtliga projekt ska den demokratifrämjande aspekten beaktas. Till skillnad från främjandeprojekten inom &lt;NOBR&gt;i-landssamarbetet&lt;/NOBR&gt; är det lärandeprocessen i mötet mellan de svenska och de utländska utövarna som är det viktigaste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Området &lt;/SPAN&gt;Kulturpolitik &lt;SPAN class="ft1"&gt;indelas i &lt;/SPAN&gt;presentationer och utbyte &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;samarbete&lt;SPAN class="ft1"&gt;. Inom de traditionella kulturområdena dans, musik, utställningar m.m. är verksamheten i det närmaste identisk med den inom Utrikes- och säkerhetspolitik. Den enda verksamheten inom politikområdet som har en egen identitet är stödet till översättning av den svenska skönlitteratur som SI administrerar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kultursamarbete &lt;/SPAN&gt;med länder i Afrika, Asien och Latinamerika sker inom ramen för avtal som SI har med Sida. Syftet med verksamheten är att medverka till nätverksutveckling, intellektuell dialog och interaktiva möten mellan professionella kulturutövare i Sverige och utvecklingsländer. Sådant kan ske inom ramen för exempelvis konstnärliga framträdanden av olika slag, konferenser, filmveckor, litterära sammankomster, utställningar etc. Det ekonomiska stödet har i första hand formen av resebidrag. Utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft8"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;av projekt och deras innehåll sker oftast i nära samarbete med SI. Institutet är ibland också initiativtagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Film&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;SI genomför årligen ca 900 visningar av svenska spelfilmer i olika språkversioner (främst engelska, franska och spanska) i &lt;NOBR&gt;icke-kom-&lt;/NOBR&gt; mersiella sammanhang i utlandet. Verksamheten omfattar dels en service till utlandsmyndigheternas publika arrangemang, dels filmveckor och evenemang i samarbete med utlandsmyndigheter och/eller utländska organisationer. SI arrangerar även symposier, seminarier och workshops för att ge svenska filmarbetare möjlighet till fördjupad dialog med utländska kolleger. Främst omfattar denna verksamhet länder där Sverige ger bistånd i form av stöd till infrastruktur och demokratiutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;SI kompletterar informationen kring svensk film på utländska språk genom egna databaser, tryckta publikationer och elektroniska dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Litteraturstöd och översättarstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;SI är den institution som har till uppgift att sprida kännedom om svensk litteratur i utlandet. Stöd till översättningar av svensk skönlitteratur kan sökas av utomnordiska förlag (projekt som rör Norden handhas av Nordiska ministerrådet). Stödet omfattar översättning av prosa och poesi samt barn- och ungdomslitteratur. Stöd till översättning av svensk dramatik kan sökas antingen av förlag eller av teater när kontrakt för uppförande finns. Utländska tidskrifter kan söka stöd för utgivning av temanummer om svensk litteratur. Stödet är främst avsett för modern litteratur men stöd till klassikerutgivning ges i språkområden där den svenska litteraturen är svagt representerad. SI gav under 2002 stöd till ett hundratal titlar; av dessa svarade Tyskland för det största antalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft1"&gt;SI ger också stöd till översättare. De professionella översättarna av svensk skönlitteratur kan t.ex. söka rese- och uppehållsbidrag för att komma till Sverige och arbeta med sina översättningar. SI anordnar också seminarier och översättarmöten både i Sverige och i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft1"&gt;För svenskundervisningen i utlandet, se kapitel 11.4 och för Centre Culturel Suédois i Paris, kapitel 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sida&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Swedish International Development Agency &lt;SPAN class="ft1"&gt;(Sida, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.sida.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;) är en myndighet som inrättades 1995 efter en sammanslagning av fem tidigare biståndsorganisationer (det ursprungliga SIDA, &lt;/SPAN&gt;Swedish International Development Authority, &lt;SPAN class="ft1"&gt;bildades 1965). Sida har drygt 600 anställda i Stockholm och ytterligare 150 tjänstemän vid ett 40- tal svenska utlandsmyndigheter och Sidakontor i utlandet. Vid Sidas enhet för kultur och medier arbetar åtta tjänstemän, och inom övriga Sida ytterligare tre personer med samarbete inom kultur och medier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Det totala biståndsanslaget 2003 uppgår till ca 15 miljarder kronor (exkl. förvaltningsanslaget). Under 2002 uppgick insatserna inom området för kultur och media till 214 miljoner kronor (motsvarande ca 2,1 procent). Av detta svarade kultursamarbetet för drygt 132 miljoner kronor. Insatserna sker på global, regional och nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I Sidas verksövergripande Policy för kultursamarbete är målsättningarna, förutom de övergripande biståndspolitiska målen, de som framkommit inom ramen för Unescos rapport &lt;SPAN class="ft10"&gt;Our Creative Diversity &lt;/SPAN&gt;från 1995. Likaså har Europarådets rapport &lt;SPAN class="ft10"&gt;In from the Margins &lt;/SPAN&gt;från 1997, samt &lt;SPAN class="ft10"&gt;The Stockholm Plan of Action &lt;/SPAN&gt;från kulturministermötet 1998 varit av stor betydelse för utvecklandet av en policy. Sidas regleringsbrev för 2003 fastslår att ”målet för kultursamarbetet är att främja kulturell mångfald, skapande verksamhet, samt en hållbar utveckling baserad på respekt för de mänskliga rättigheterna… Det mångdimensionella fattigdomsbegreppet, hiv/aidsproblematiken och jämställdhet mellan könen ska prägla arbetet. Insatser för fredsbevarande arbete ska utvecklas.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;Områden som har definierats i Sidas kulturpolicy är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Kulturpolitik&lt;/SPAN&gt;. Målet är att skapa förutsättningar för en kulturpolitik som respekterar de mänskliga rättigheterna och tar hänsyn till utövarnas kunskaper, åsikter och visioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Det fria ordet och medierna. &lt;/SPAN&gt;Målet är att stödja journalistikens utveckling och främja oberoende mediers möjligheter att bidra till allmänhetens tillgång till information och samhällsdebatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Information och samhällsdebatt i det civila samhället. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Målet är att skapa förutsättningar för allmänhetens tillgång till fri information och möjlighet att delta i samhällsdebatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Utbildning och skapande verksamhet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Målet är att skapa förutsättningar, särskilt för barn och ungdom, att delta i skapande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Institutionell infrastruktur för kultur. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Målet är att skapa förutsättningar för professionella möten och regional samverkan mellan kulturutövare i utvecklingsländerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kulturarvet. &lt;/SPAN&gt;Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart bevarande och nyttjande av kulturarv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Kultur- och medieproduktion. &lt;/SPAN&gt;Målet är att skapa förutsättningar för området i utvecklingsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Internationalisering. &lt;/SPAN&gt;Målet är att skapa förutsättningar för en internationalisering som tar tillvara olika länders kulturella särart och motverkar globaliseringens likriktande effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Sida har i ökande grad stött utvecklandet av partnerskap mellan kulturinstitutioner i Sverige och utvecklingsländer, istället för att genomföra kultur- och mediebistånd mellan traditionella biståndsorganisationer. Denna inriktning har haft som mål att säkra kvalitet och hållbarhet samt att skapa former och rum för ett jämställt kulturutbyte och samarbete. Etablerandet av starka kulturinstitutioner, ett fritt kulturliv baserat på mänskliga rättigheter, långsiktiga kontakter, nätverksbildning och utbyte utgör grundelement i det svenska utvecklingssamarbetet på kulturområdet. Sverige och svenska kulturorganisationer får därmed tillgång till kontakter inom kultur och media från fattiga länder, vilket ökar kunskap och engagemang för att förstå internationella frågor. För att stärka den internationella förmågan och kunskapen erbjuder Sida ett brett utbud av fortbildningar för alla samarbetspartners i Sverige, i vilka många kulturorganisationer har deltagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Anslagsstrukturen är indelad i bilateralt utvecklingssamarbete, biståndsförvaltning, samarbete med Central- och Östeuropa samt fredsfrämjande verksamhet. Under 2002 genomfördes bilaterala kultur- och medieprogram i flera länder i Afrika, Asien och Sydamerika, samt även i länder på Balkanområdet. Regionala program genomfördes i Asien, Mellersta Östern, Afrika och Centralamerika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Sidas kultur och mediesamarbete med enskilda länder eller regioner är en integrerad del av det strategiarbete som utformas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Sida, lokal ambassad och Utrikesdepartementet i nära dialog med berört samarbetsland eller berörd region. I den process som leder fram till en landstrategi genomförs bl.a. en fördjupad analys av den aktuella situationen i landet eller regionen. I ökande grad har kultur och medieinsatser kommit att bli ett erkänt och relevant område för genomförande av de biståndspolitiska målen och inkluderat i olika strategier. Ett exempel är Vietnam, där den vietnamesiska regeringen identifierat kultur och medieområdet som angeläget, och även efterfrågat svenskt institutionssamarbete. Sverige har stött arbetet för en ny kulturpolitik i Vietnam i enlighet med de riktlinjer som utarbetats i Europarådet, med bl.a. en internationell expertpanel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Sedan 1999 har ett nätverk för utbyte av information om internationell kulturpolitik och forskning etablerats på initiativ av Riksbankens Jubileumsfond och Sida. Nätverket koordineras sedan 2002 av Sida. Förutom nämnda institutioner ingår även representanter från Kulturdepartementet, Statens kulturråd, Svenska institutet, Svenska Unescorådet och Dag Hammarskjöldfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Kultursamarbete med fattiga länder har bidragit till ett flertal internationella nätverk. Ett exempel är SAMP &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(Sweden–Africa&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Museum Project)&lt;/SPAN&gt;. Afrika och Sverige har en regelbunden dialog och erfarenhetsutbyte av vänortskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Ett långvarigt utbyte med Sydafrika finns, med nätverk etablerade inom musiksektorn, museisektorn, bildområdet, teaterområdet m.m. Samarbetet har inkluderat utbildningar, gemensamma utställningar, teaterutbyte och övrigt erfarenhetsutbyte. När det traditionella biståndsamarbetet med Sydafrika upphör 2003 kommer grunden att ha lagts för vidare kulturkontakter. För att utveckla dessa i framtiden kommer en kulturfond att inrättas som ska drivas gemensamt av &lt;SPAN class="ft10"&gt;The National Arts Council of South Africa &lt;/SPAN&gt;och Statens kulturråd (se kapitel 12.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Exportrådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Exportrådet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.swedishtrade.se&lt;/SPAN&gt;) ägs gemensamt och till lika delar av staten och näringslivet. Staten representeras av Utrikesdepartementet, näringslivet företräds av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sveriges Allmänna Exportförening. &lt;/SPAN&gt;Totalt har Exportrådet cirka 350 anställda och representation eller egna kontor i 39 länder. Exportrådet arbetar ofta genom svenska ambassader, konsulat och handelskammare i länder där det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;inte har egna kontor. I regleringsbrev från UD för 2003 uppgår ramanslaget till 172 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;I december 2001 fick Exportrådet i uppdrag av regeringen att under en försöksperiod stödja ”Internationell marknadsföring strategiska branscher”. Av totalt 10,5 miljoner kronor öronmärktes 3 miljoner för några delområden (främst musik, design, mode, mat) inom upplevelseindustrin som bedömdes ha exportmöjligheter. Detta nya branschprogram inom Exportrådet ska också medverka till att via upplevelseindustrin profilera Sverige. För 2003 avsatte regeringen 800 000 kronor i projektbidrag för dessa branscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.ud.se&lt;/SPAN&gt;) är ett forum för dialog, samråd och samarbete kring ett effektivt och långsiktigt Sverigefrämjande, med uppgift att ge råd till regeringen om inriktning, omfattning och resursbehov. Verksamheten ska omfatta nära samverkan mellan &lt;NOBR&gt;NSU-organisationernas&lt;/NOBR&gt; företrädare i Sverige och utomlands, samt med övriga aktörer inom det svenska internationella nätverket. Nämnden inrättades genom ett regeringsbeslut 1995. Medlemmar i nämnden är UD (UD:s presschef är ordförande) samt cheferna för Exportrådet, Invest in Sweden Agency, Svenska institutet, Sveriges Rese- och Turistråd (&lt;SPAN class="ft10"&gt;TuristRådet&lt;/SPAN&gt;), UD:s samordnare för handels- och investeringsfrämjande samt chefen för UD:s enhet för exportfrämjande och inre marknaden. Nämnden sammanträder fyra gånger per år. Dessa möten förbereds av informationscheferna och motsvarande funktioner vid de organisationer som ingår i NSU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;Målet för Sverigefrämjandet/Sverigepresentationen genom NSU är att medverka till bilden av Sverige som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;en pålitlig handels- och samarbetspartner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;en attraktiv marknad för utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ett eftersökt turistmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;en ledande nation inom högteknologi, forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ett uppskattat land att arbeta, studera och forska i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;en framstående aktör inom arkitektur, formgivning och design&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;en kreativ kulturnation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft1"&gt;NSU förfogar över en mindre budget (2 miljoner kronor 2003 och samma belopp för 2004) till stöd för Sverigeprofilering. NSU har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft1"&gt;också bidragit till att finansiera den Sverigeportal, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.sweden.se&lt;/SPAN&gt;, som Svenska institutet tagit fram och ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Utlandsmyndigheterna &lt;/SPAN&gt;är en betydande resurs i den internationella kulturverksamheten. I en majoritet av utlandsmyndigheterna är dock de samlade personella och ekonomiska resurserna så små, att &lt;NOBR&gt;PIK-verksamheten&lt;/NOBR&gt; huvudsakligen blir efterfrågestyrd. I åtskilliga fall saknar utlandsmyndigheterna egna medel för &lt;NOBR&gt;PIK-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och tvingas därför av detta skäl avböja förfrågningar om bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Svenska institutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Svenska institutet har spelat en betydelsefull - i vissa fall en central och avgörande - roll för kulturutbytet mellan Sverige och andra länder. Det är utlandsmyndigheternas viktigaste resurs i &lt;NOBR&gt;PIK-verk-&lt;/NOBR&gt; samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Institutet står för det omfattande tryckta material om Sverige som utgör grundverktyg i utlandsmyndigheternas &lt;NOBR&gt;PIK-arbete.&lt;/NOBR&gt; Den nya &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sverigeportalen &lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.sweden.se&lt;/SPAN&gt;) och intranätet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sweden Promotion Forum &lt;/SPAN&gt;(SPF) är viktiga nya komplement till detta. SPF bygger på en kontinuerlig registrering av framför allt utlandsmyndigheternas verksamhet och långsiktiga planering av främjandeaktiviteter. Under förutsättning att detta arbete upprätthålls kan SPF bli en mycket användbar ”verktygslåda” för planering, samordning och utvärdering. Ett aktivt engagemang från utlandsmyndigheterna är avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Institutet tyngs i sin &lt;SPAN class="ft10"&gt;verksamhetsutövning &lt;/SPAN&gt;av att dess anslag från UD inte klargör hur stor del som skall avsättas för förvaltning respektive verksamhet. Detta har lett till en otydlighet i den ekonomiska redovisningen, och att olika områden fått skjuta till medel för administration som istället borde ha gått till verksamhet. SI:s verksamhet har också förändrats kraftigt under de senaste fem åren, från att tidigare varit mer en traditionell ”ordermottagare” till att idag vara initiativtagare till projekt och aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;SI kan sägas alltmer ha utvecklats till en &lt;SPAN class="ft10"&gt;myndighetshybrid&lt;/SPAN&gt;, med skiftande verksamhet och med en komplicerad anslagsstruktur. Det har många olika anslag av likartad karaktär, vilket innebär att det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;svårt att styra verksamheten på ett effektivt sätt. I regleringsbrevet för SI: s verksamhet framstår de mål som regeringen angett för myndighetsanslaget som snarlika de ändamål som de olika sakanslagen anger. Många anslag kräver även en omfattande administrativ uppföljning, vilket i sin tur leder till en tungrodd administration totalt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Ett annat problem är att verksamhetens organisation skär över anslagen, eller att anslagen skär över SI:s olika organisationsenheter. Detta bidrar till otydlighet i styrningen och kan även försvåra uppföljningen av verksamheten. Anledningen till detta är att SI:s ”basverksamhet” blandas ihop med den verksamhet som avser sakanslagen: bidragsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;För att få en bättre styrning och uppföljning av SI:s verksamhet är det viktigt att skilja på &lt;SPAN class="ft10"&gt;förvaltningsanslag &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;sakanslag&lt;/SPAN&gt;. Med förvaltningskostnader avses de kostnader som myndigheten har för att kunna bedriva den egna verksamheten (kärnverksamheten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Om en myndighet skall få belasta ett sakanslag med förvaltningskostnader bör detta tydligt framgå i regleringsbrevet eller i annat regeringsbeslut. Det bör även framgå exakt vilka kostnader som får belasta anslaget och till vilket belopp. För några av anslagen är detta avtalat idag, men för de flesta anslag tas en administrationskostnad ut endast enligt praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Ett exempel: anslaget för området &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utrikes- och säkerhetspolitik &lt;/SPAN&gt;utgör det s.k. myndighetsanslaget, avsett dels att täcka förvaltningskostnaderna och dels bidragsutbetalningar (sakanslag), huvudsakligen i västvärlden. I regleringsbrevet anges varken hur stor del av anslaget som skall utgöra förvaltningskostnader eller hur stor del som skall utgöras av bidragsutbetalningar. Det anges inte heller hur stor andel av bidragsutbetalningarna som skall stödja kulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;År 2000 gav Utrikesdepartementet i uppdrag åt Ekonomistyrningsverket (ESV) att göra en översyn av institutets anslags- och styrningsmässiga förutsättningar. I ESV:s slutrapport från den 30 november 2000 föreslås en renodling av Svenska institutets anslag. Detta skulle medföra att ett förvaltningsanslag anslöts till räntekontosystemet genom att medel överfördes från ett antal sakanslag. Den nya anslagskonstruktionen förutsågs att träda i kraft budgetåret 2002. Så har inte skett. Både i diskussionen kring 2003 och 2004 års budget säger sig SI ha framfört en önskan om förändring till UD, men vid båda tillfällena fått svaret att detta inte varit möjligt. Enligt SI är detta helt otillfredsställande, eftersom bas-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;organisationen är beroende av inte bara myndighetsanslaget, utan även av flera anslag för sakverksamheten, främst anslaget för samarbete med Central- och Östeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Eftersom SI:s personal och drift till stor del finansieras via sakanslagen bidrar detta till hög sårbarhet vid neddragningar av anslagen. Inför nästkommande år (2004) finns anledning att tro att både det tidsbegränsade anslaget för samarbetet med Central- och Östeuropa och Visbyprogrammet kommer att förändras, med oklara konsekvenser för resursbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Administrativa kostnader, &lt;/SPAN&gt;exempelvis lönekostnader och lokalkostnader, tycks inte kostnadsföras direkt på de olika projekten (i egen regi) eller uppdragen. För att få en bättre styrning av dessa projekt, och verksamheten i övrigt, är det olyckligt att den administrativa kostnaden inte kostnadsförs direkt på projektet. Kostnaden för det verkliga genomförandet går därför inte att urskilja, inte heller att jämföra med t.ex. en upphandling av genomförandet. Detta försvårar även jämförelsen av förvaltningskostnaden mellan åren och leder även till att det blir svårt att bedöma hur stort personalbehov som krävs för att uppfylla SI:s huvudsyfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;Redovisningen är i övrigt väl ordnad på en detaljerad nivå så att kostnaderna/utgifterna kan härledas till både organisationsenhet, projekt och anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Tidigare krav på &lt;SPAN class="ft10"&gt;upphandling av böcker &lt;/SPAN&gt;och annat tryckt material för att tillgodose utlandsmyndigheternas behov av Sverigeinformation ställer höga krav på lagerhållning och arkiv. Vidare har institutets egen bokhandel &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sweden Bookshop &lt;/SPAN&gt;ansetts fylla en viktig funktion, såväl för utlandsmyndigheterna som för Stockholmsbesökande utländska turister. Efter SI:s omlokalisering från Kungsträdgården till Gamla Stan 2002/03 har bokhandeln dock förlorat en stor del av sitt kundunderlag, och därmed en betydande del av sina inkomster. Inte heller &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; har gett intäkter av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Svenska institutet har ca 80 anställda (samt ytterligare åtta vid CCS i Paris), varav ca 57 arbetar i sakverksamheten. De flesta är kvinnor och har en relativt lång anställningstid (13 år). All personal är idag tillsvidareanställd, förutom några enstaka personer som medverkar i projekt. Detta medför att organisationen inte är speciellt flexibel vid eventuella förändringar av sakanslagens omfattning eller innehåll. Organisationsstrukturen, med dess nuvarande enhetsindelning, måste uppfattas som förlegad och stöder inte &lt;SPAN class="ft10"&gt;nuvarande &lt;/SPAN&gt;verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Sida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Biståndsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;Sida dominerar Sveriges internationella kulturutbyte finansiellt genom att den står för närmare hälften av det totala belopp som avsätts av statliga myndigheter för internationell kulturverksamhet. UD förefaller dock inte ha någon styrning av kulturinsatserna inom det internationella utvecklingssamarbetet och har hittills inte angett något särskilt kulturuppdrag inom ramen för Sidas uppdrag. Detta har bl.a. resulterat i att budgetallokeringen för Sidas &lt;SPAN class="ft10"&gt;enhet för kultur och medier &lt;/SPAN&gt;görs inom ramen för Sidas interna budgetarbete. Sverige driver heller inte frågan om kulturens roll i utvecklingssamarbetet inom ramen för DAC (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Development Assistance Committee&lt;/SPAN&gt;) i OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Samordningen mellan UD:s och Sidas personal vid &lt;SPAN class="ft10"&gt;ambassaderna &lt;/SPAN&gt;skulle vinna på att utvecklas ytterligare. Både UD och Sida kallar återkommande var för sig hem den personal som arbetar med kulturfrågor. Det kunde vara värdefullt för såväl dessa tjänstemän som berörda kulturinstitutioner att mötas, även om syftet med verksamheten kan skilja sig åt. Det internationella kulturutbytet skulle vinna på om Sidas kulturverksamhet i framtiden &lt;SPAN class="ft10"&gt;hade tätare kontaktytor och utbyte &lt;/SPAN&gt;med den helhet som omfattar och berör kulturverksamhet och planering vid t.ex. Kulturdepartementet, UD och andra kulturinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;De svenska &lt;SPAN class="ft10"&gt;insatserna i Sydafrika &lt;/SPAN&gt;under apartheidtiden skapade en goodwill för Sverige som fortfarande lever kvar. Det svenska biståndssamarbetet har under senare år dock inte varit tillräckligt synligt. Samtidigt har Sydafrika etablerat samarbete med många andra länder, i regel baserat på ömsesidiga avtal. Exempel på sådana länder är Belgien (Flandern), Nederländerna, Storbritannien och Finland. Eftersom Sverige inte tydligt profilerar samarbetsprojekt och informerar om dessa, finns det risk för att den kunskap och goodwill som byggts upp går förlorad. Detta gäller i synnerhet den yngre generationen, för vilken de svenska insatserna under apartheidtiden kanske inte betyder något speciellt. Uppmärksamheten kommer då att riktas mot de länder som är mer aktiva i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;De konstnärligt inriktade bidragskriterier som &lt;SPAN class="ft10"&gt;The National Arts Council of South Africa &lt;/SPAN&gt;förordar för den blivande kulturfonden stämmer väl med inriktningen på de &lt;NOBR&gt;Sida-finansierade&lt;/NOBR&gt; projekt som syftade till uppbyggnad av kulturinstitutioner. Dessa projekt synes ha lyckats väl. De bör även i framtiden kunna ge samarbetsparterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;värdefulla impulser. De borde också ha goda möjligheter till fortsatt finansiering via den fond som ska upprättas mellan Sverige och Sydafrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Utvecklingssamarbetet inom kulturens område fordrar en hög internationell kompetens hos de inblandade svenska kulturinstitutionerna. Alla Sidas samarbetsinstitutioner erbjuds fortbildning i en rad centrala frågor i det internationella utvecklingssamarbetet (t.ex. metodik, demokrati och mänskliga rättigheter, innebörden av olika &lt;NOBR&gt;FN-konventioner,&lt;/NOBR&gt; jämställdhetsfrågor, etniska minoriteter osv.). Det är viktigt att de svenska kulturinstitutionerna även fortsättningsvis kan ta del av dessa utbildningsprogram för att ytterligare förstärka och fördjupa sin internationella kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Exportrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Exportrådet har mottagit medel för att under en försöksperiod driva ett branschprogram (med en finansiering om ca 3 miljoner kronor per år) för att öka internationaliseringsgraden inom några utvalda områden inom upplevelseindustrin (främst musik, design, mode och mat), där svenska små och medelstora företag bedöms ha förutsättningar för export. Området är nytt för Exportrådet, som saknar specifik kompetens inom kulturområdet. Upplevelseindustrin står för en betydande del av BNP, varför kompetensuppbyggnad inom kulturområdet skulle vara lämplig även på längre sikt. Möjligheten att likt Kanada utse särskilda ”kulturhandelsfrämjare” (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cultural Trade Commissioners&lt;/SPAN&gt;) vid vissa strategiska utlandskontor borde studeras närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;För att skapa ett större djup, och bättre synergieffekter mellan statliga exportsatsningar i utlandet och kulturlivets eventuella önskemål om att medverka i dessa, bör nämnden bredda sin sammansättning till att inkludera fler företrädare för kulturlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;8 Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Utbildningsdepartementet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;http://utbildning.regeringen.se&lt;/SPAN&gt;) ansvarar för alla former och nivåer av statligt stödd utbildningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Inom departementet ansvarar &lt;SPAN class="ft10"&gt;Internationella sekretariatet &lt;/SPAN&gt;bl.a. för kontakterna med Unesco och Unescoanslutna NGOs; inom det sorterar även Svenska Unescorådet liksom Internationella programkontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Forskningspolitiska enheten &lt;/SPAN&gt;har det övergripande ansvaret för samordningen av forskningspolitiken i Regeringskansliet. Den ansvarar också för det svenska deltagandet i forskningssamarbetet inom EU och i annat internationellt forskningssamarbete. Vetenskapliga bibliotek tillhör också enhetens ansvarsområde. Enheten fördelar även medel till forskningsinstituten – de s.k. Medelhavsinstituten – i Athen, Istanbul och Rom (se kapitel 11.3). Vidare sorterar Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv under denna enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Utbildningsdepartementet ger ca 9,5 miljoner kronor i bidrag till Svenska institutets verksamhet på utbildningsområdet, i första hand som stöd till svenskundervisningen i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Departementets &lt;/SPAN&gt;universitets- och högskoleenhet &lt;SPAN class="ft1"&gt;ger anslag till Svenska studenthemmet i Paris. År 2003 uppgår anslaget till ca 1,5 miljoner kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Myndigheter m.m. under Utbildningsdepartementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Svenska Unescorådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft3"&gt;Svenska Unescorådet &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft46"&gt;www.unesco-sweden.org&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; ska bistå regeringen med information och synpunkter rörande Unescos program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;och arbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/medier. Det ska också sprida kännedom om Unesco i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Rådets ledamöter utses av regeringen; Statens kulturråd har en permanent plats. En representant för Kulturdepartementet deltar i rådets möten och konsulteras i frågor som rör kultur. Den löpande verksamheten handhas av ett kansli placerat på Utbildningsdepartementets internationella sekretariat. Anslaget för 2003 uppgår till ca 3,6 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Internationella programkontoret &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(EU-programkontoret)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft1"&gt;Internationella programkontoret (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.programkontoret.se&lt;/SPAN&gt;) är en statlig myndighet med uppdrag från Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Den har till uppgift att underlätta för de aktörer i samhället som vill satsa på EU:s utbildningsprogram och andra internationella program. Internationella programkontoret arbetar med information, utveckling, rådgivning, handläggning av ansökningar, utvärdering och resultatspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Programkontoret handhar den svenska administrationen av utbytesprogrammen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sokrates &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Leonardo da Vinci&lt;/SPAN&gt;, vilka har till uppgift att fördela individuella stipendier. Även &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Linnaeus-Palme-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; fonden &lt;/SPAN&gt;är knuten dit. Anslaget för 2003 uppgår till 41 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kungl. biblioteket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Kungl. biblioteket (KB, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.kb.se&lt;/SPAN&gt;) är Sveriges nationalbibliotek. Dess uppgift är att så fullständigt som möjligt samla, bevara, beskriva och tillhandahålla svenskt tryck och vissa elektroniska publikationer och bevaka utvecklingen av nya mediatyper. KB samlar också utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning och har även stora, äldre samlingar av utländska böcker, handskrifter, kartor och bilder. KB vårdar, förkovrar och tillhandahåller dessa samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;KB har ansvar för att förbättra och effektivisera informationsförsörjningen inom högre utbildning och forskning. Det ansvarar också för den nationella samkatalogen LIBRIS, som är fritt tillgänglig på Internet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.libris.kb.se&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;KB bedriver en omfattande internationell verksamhet; många av de problem bibliotek står inför är av gemensamt slag. På det globala området sker samarbetet ofta inom ramen för IFLA (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The International Federation of Library Associations and Institutions&lt;/SPAN&gt;). KB företräder Sverige i ett flertal sektioner och arbetsgrupper inom IFLA och deltar i det internationella standardiseringsarbetet inom SIS och ISO. Biblioteket är också aktivt inom CENL (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The Conference of European National Librarians&lt;/SPAN&gt;) och CERL (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The Consortium of European Research Libraries&lt;/SPAN&gt;) med flera organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Kungl. biblioteket är på uppdrag av Sida även engagerat i ett internationellt projekt i syfte att stärka bibliotekens ställning i fyra länder i Sydamerika. KB bedriver också ett samarbete med Laos och Vietnam i syfte att utforma planer för ett biblioteksutvecklingsprojekt i Sydostasien. Under 2002 tog KB initiativ till ett samarbetsprojekt med det nya ”världsbiblioteket” i Alexandria, administrerat av Göteborgs universitetsbibliotek (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.ub.gu.se/bibalex&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;På nordisk nivå samarbetar nationalbiblioteken med stöd av det nordiska forskningsnätverket Nordunet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.nordu.net&lt;/SPAN&gt;) för att skapa ett gemensamt nordiskt söksystem för de elektroniska arkiv som byggs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Statens ljud- och bildarkiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Statens ljud- och bildarkiv (SLBA, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.ljudochbildarkivet.se&lt;/SPAN&gt;) är det svenska nationalarkivet för ljud och rörliga bilder med ansvar för att samla in, bevara, beskriva och tillhandahålla i Sverige offentliggjorda radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program,&lt;/NOBR&gt; filmer, videogram, fonogram och multimedier. Stora delar av dess samlingar är sökbara på Internet genom databaser över fonogram, filmer, videogram och multimedia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft1"&gt;SLBA:s internationella verksamhet sker i huvudsak inom tre organisationer: IASA (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The International Association of Sound and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Audio-Visual&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Archives&lt;/SPAN&gt;), IFTA (&lt;SPAN class="ft10"&gt;The International Federation of TV Archives&lt;/SPAN&gt;) och FIAF (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Federation of Film Archives&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;I övrigt hänvisas till den av Utbildningsdepartementet initierade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Utredningen för översyn av verksamheten och arbetsformerna vid Statens ljud- och bildarkiv &lt;SPAN class="ft1"&gt;(U 2003:08).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB3121d198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;9 Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Kulturdepartementet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.kultur.regeringen.se&lt;/SPAN&gt;) ansvarar för konstarterna, kulturarvet, trossamfunden och media. De internationella frågorna handhas dels av departementets &lt;SPAN class="ft10"&gt;sakenheter (kulturenheten och medieenheten)&lt;/SPAN&gt;, dels av dess &lt;SPAN class="ft10"&gt;samordningssekretariat&lt;/SPAN&gt;. Departementet ansvarar för en rad myndigheter, organisationer och bolag.&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Kulturdepartementet övertog under 2003 huvudansvaret från UD för de av regeringen utsända kulturråden vid svenska utlandsmyndigheter. Sådana renodlade kulturråd finns i dag vid ambassaderna i Berlin, London, Moskva, Riga, Warszawa och Washington D.C. Direktören för Centre Culturel Suédois, som lyder under Svenska institutet, är samtidigt anmäld som kulturråd vid ambassaden i Paris (se kapitel 11.2). Kulturdepartementet har därutöver sedan tidigare ett utsänt kulturråd placerat vid &lt;NOBR&gt;EU-repre-&lt;/NOBR&gt; sentationen i Bryssel. Kulturråd har formell status som specialattachéer med Kulturdepartementet som uppdragsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Inom departementets ansvarsområde ligger det statliga stödet till kulturinstituten Voksenåsen i Oslo och Hanaholmen i Helsingfors (se kapitel 11.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Kulturdepartementet har beredningsansvar när det gäller Sveriges förhållande till Unesco, EU, Europarådet med flera organisationer inom kulturområdet. Departementet har vidare beredningsansvaret avseende kultursamarbetet inom Nordiska Ministerrådet, Barentsrådet och Östersjörådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Kulturdepartementet fastställer i regleringsbrev mål och återrapporteringskrav angående internationell verksamhet till flertalet myndigheter inom kulturområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;De är bl.a. Statens kulturråd, Konstnärsnämnden (med IASPIS), Svenska Filminstitutet, Rikskonserter, Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Centralmuseerna och Riksutställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft1"&gt;Kulturdepartementet ger ett årligt bidrag om ca 2 miljoner kronor till Svenska institutet till stöd för översättningar och presentation av svensk litteratur på främmande språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Myndigheter m.m. under Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Statens kulturråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Statens kulturråd (KUR, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.kur.se&lt;/SPAN&gt;) är en central förvaltningsmyndighet som inrättades 1974. KUR har till uppgift att ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av den. Rådet fördelar bidrag inom teater, dans, musik, bildkonst, museer, utställningar, bibliotek och kulturtidskrifter. Statens kulturråd har dessutom ett särskilt sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till rådets verksamhetsområde. Statens kulturråd ska dessutom svara för uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna, genomföra utredningar, samla och sprida information om kulturverksamhet samt ansvara för kulturstatistik enligt en särskild förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Statens kulturråd leds av en styrelse som utses av regeringen och i vilken generaldirektören ingår. De totala statsanslag för 2003, som KUR har ansvar för, uppgår till ca 1,5 miljarder kronor. Förvaltningsanslaget uppgår till 43 miljoner kronor. Statens kulturråd har ca 70 anställda fördelade på sex avdelningar: teater, dans och musik (TDM), konst, museer och utställningar (KMU), litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter (LB), utvecklingsstöd och analys (UA), informationsavdelningen (I) samt samordning och administration (SAM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;I regleringsbrevet för 2003 fastslås att Statens kulturråd ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;genom bidragsgivning, information, samverkan och andra åtgärder främja konstnärlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet och bruket av det inom konstarterna, folkbiblioteksväsendet och museerna samt vidga delaktigheten i kulturlivet och stimulera till eget skapande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;bidra till att utveckla samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala instanserna i syfte att slå vakt om en nationell kulturpolitik, främja kulturell mångfald och geografiskt jämlik fördelning av kulturutbudet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;verka för att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra samhällsområden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet samt förbättra metoderna för uppföljning och utvärdering av kulturpolitiken i syfte att öka och sprida den samlade kunskapen inom kulturområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft1"&gt;Samordningsansvaret för internationell kulturverksamhet ligger på Informationsavdelningen. Där finns också Kulturkontakt Sverige – en särskild enhet som informerar om &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; till svenskt kulturliv. Statens kulturråd har den uppgiften tillsammans med Riksantikvarieämbetet enligt ett särskilt avtal med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; I första hand avser kontaktkontorets verksamhet EU:s kulturprogram Kultur 2000. Statens kulturråd ska också tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet årligen följa utvecklingen vad gäller medel från EU:s strukturfonder till svenska kulturprojekt och till regeringen redovisa antalet projekt som får stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Statens kulturråd disponerar en särskild anslagspost för internationellt kulturutbyte och en anslagspost för bidrag till internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Exempel på organisationer och institutioner som får stöd är kulturinstituten Voksenåsen (Oslo) och Hanaholmen (Helsingfors), Svenska Penklubben, mångkulturella organisationer samt NGO:s &lt;NOBR&gt;(icke-statligt&lt;/NOBR&gt; finansierade organisationer). Bland de senare kan nämnas Svensk Teaterunion – Svenska ITI (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Theatre Institute&lt;/SPAN&gt;), som är en sammanslutning inom svensk teater med uppgift att vara ett forum för samarbete och information samt att lansera svensk dramatik utomlands. Andra exempel är ICTM (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Council for Traditional Music&lt;/SPAN&gt;), som är en sammanslutning av forskare och andra med folkmusik och dans som huvudsakligt ämne samt Svenska Assitej (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Association International du Theatre pour l´Enfance et la Jeunesse&lt;/SPAN&gt;), som är en intresseorganisation för barn- och ungdomsteater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;Statens kulturråd fördelar även stöd till projekt. Projektbidragen avser i första hand resebidrag för turnerande grupper till och från Sverige. Medlen är ett viktigt komplement till de bidrag som fördelas av Svenska institutet och Konstnärsnämnden, och är av strategisk betydelse för grupper som turnerar i utlandet men också för att ge möjlighet till internationella gästspel i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Litteraturstöd och översättningsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Statens kulturråd fördelar &lt;SPAN class="ft10"&gt;statligt litteraturstöd &lt;/SPAN&gt;för att främja mångsidighet och kvalitet i bokutgivningen. Det sker bl.a. i form av stöd till utgivning och distribution av litteratur, stöd till inköp av litteratur och stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska m.m. Varje ansökan – ca 2 000 titlar årligen – läses och bedöms av arbetsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Statens kulturråd fördelar &lt;SPAN class="ft14"&gt;översättningsstöd &lt;/SPAN&gt;när det gäller översättningar &lt;SPAN class="ft14"&gt;till &lt;/SPAN&gt;svenska språket, medan Svenska institutet fördelar stöd till översättningar &lt;SPAN class="ft14"&gt;från &lt;/SPAN&gt;svenska till utländska språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Konstnärsnämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Konstnärsnämnden (KN, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.konstnarsnamnden.se&lt;/SPAN&gt;) är en myndighet inrättad 1976. Dess huvuduppgift är att fördela statliga stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom bild- och formområdet och inom &lt;NOBR&gt;ton-,&lt;/NOBR&gt; scen- och filmområdena. KN leds av en styrelse som utses av regeringen, och kanslichefen är samtidigt styrelsens sekreterare. Till nämnden hör tre arbetsgrupper samt styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Arbetsgrupperna inom tonområdet (musiker och sångare respektive komponister) ger bidrag till resor inom ramen för sina bidrag till internationellt kulturutbyte en gång per år. Arbetsgruppen för &lt;NOBR&gt;teater-,&lt;/NOBR&gt; dans- och filmkonstnärer fördelar vid sidan om bidrag till internationellt kulturutbyte särskilda resebidrag en gång per år. För år 2003 disponerar nämnden 112 miljoner kronor för ersättningar och bidrag till konstnärer. Förvaltningsanslaget uppgår till 11 miljoner kronor. Konstnärsnämnden har ca 11 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;Konstnärsnämndens stöd riktas till yrkesverksamma konstnärer, i första hand sådana utan fast anställning. Vägledande vid fördelningen är den konstnärliga kvaliteten på de sökandes arbete, omfattningen av den konstnärliga verksamheten och behovet av ekonomiskt stöd. Den som genomgår konstnärlig grundutbildning, exempelvis vid konstnärlig högskola, beviljas inte stipendier eller bidrag. Vid fördelningen ska konstnärer från olika delar av landet och företrädare för olika genrer, stilar och tekniker komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;För att tilldelas stipendier och bidrag ska man ha sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller vara stadigvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;bosatt i landet (utländska konstnärer kan dock inbjudas till vistelse vid IASPIS, se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Samtliga arbetsgrupper, även &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sveriges bildkonstnärsfond&lt;/SPAN&gt;, delar fyra gånger per år ut bidrag till internationellt kulturutbyte, exempelvis för deltagande i festivaler, workshops, utställningar eller arbets- eller studievistelser utomlands. Bidragen kan också avse inbjudan av utländska konstnärer till Sverige, s.k. &lt;NOBR&gt;AIRIS-bidrag&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Artist in Residence in Sweden&lt;/SPAN&gt;). Inom dansområdet finns ett större stipendium för en koreografs vistelse vid institution eller annat centrum för dans i utlandet. Vidare bidrar arbetsgruppen för &lt;NOBR&gt;teater-,&lt;/NOBR&gt; dans- och filmkonstnärer till ett stipendium för danskonstnärs deltagande i de sommarveckor i Wien som anordnas och fördelas av det europeiska nätverket danceWEB (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.dancewebeurope.net&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;IASPIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond bedriver sedan år 1996 sin internationella verksamhet genom IASPIS (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Artists Studio Program in Sweden&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.iaspis.com&lt;/SPAN&gt;). Utöver stipendier till svenska bild- och formkonstnärers deltagande i internationellt utbyte utomlands samt fyra längre ateljéstipendier i Berlin, London, New York och Tokyo upplåter IASPIS ateljéer till svenska och utländska konstnärer i Konstakademiens hus på Fredsgatan i Stockholm. En viktig del i utbytet är att inbjudna utländska &lt;SPAN class="ft10"&gt;curators &lt;/SPAN&gt;och kritiker ges ett skräddarsytt besöksprogram utifrån sina önskemål. På så vis får svenska konstnärer kontakter med viktiga personer i det internationella konstlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft30"&gt;IASPIS har väckt intresse utomlands och man samarbetar för närvarande med NIFCA (&lt;SPAN class="ft31"&gt;Nordic Institute for Contemporary Art&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft47"&gt;www.nifca.org&lt;/SPAN&gt;) och Bildkonstnärsfondens motsvarighet i Nederländerna, &lt;SPAN class="ft31"&gt;Fonds voor beeldende kunsten, vormgeving en bouwkunst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft1"&gt;(&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.fondsbkvb.nl&lt;/SPAN&gt;), vilka bägge har träffat avtal om att ha stipendiater i huset. I samarbete med kommunala förvaltningar och institutioner i Göteborg, Malmö och Umeå stödjer IASPIS utländska konstnärers vistelser i dessa städer. Vid ateljéhuset i Stockholm bedrivs även en utåtriktad verksamhet med syfte att genom seminarier, föredrag, samtal och utställningar skapa kontakter mellan svenska konstnärer och en större internationell scen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft3"&gt;Genom IASPIS egna utställningar och publikationer presenteras svenska konstnärer för en internationell publik. I ett särskilt tre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;årigt &lt;NOBR&gt;IASPIS-projekt,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Craft in Dialogue&lt;/SPAN&gt;, satsar Bildkonstnärsfonden med början 2003 sju miljoner kronor på att öka svenska konsthantverkares internationella synlighet och kontakter. I och med tillkomsten av IASPIS har Bildkonstnärsfondens stöd till internationellt utbyte vuxit. För 2003 utgör det en dryg femtedel av fondens tillgängliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;För att kunna ta emot dem som bjuds in att arbeta under en längre tid vid IASPIS hyr Konstnärsnämnden &lt;SPAN class="ft10"&gt;Art Hotel&lt;/SPAN&gt;, en hotellfastighet på Johannesgatan i centrala Stockholm. Art Hotel tillgodoser också styrelsens och arbetsgruppernas behov av övernattningsmöjligheter för ledamöter. Det utnyttjas även av andra kulturinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Svenska Filminstitutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Stiftelsen Svenska Filminstitutet (SFI, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.sfi.se&lt;/SPAN&gt;) bildades 1963 i syfte att administrera det svenska Filmavtalet. Verksamheten regleras i Filmavtalet mellan staten, filmbranschen, visningsorganisationerna, SVT och TV 4. Nuvarande filmavtal gäller för perioden &lt;NOBR&gt;2000–2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Stiftelsen har som mål att främja värdefull svensk filmproduktion, spridning och visning av värdefull film och bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för internationellt samarbete inom filmens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;SFI leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen utser verkställande direktör. Vid institutet arbetar drygt 100 tjänstemän fördelade på nio avdelningar. De totala medlen under 2002 uppgick till 415 miljoner kronor, varav det statliga bidraget utgjorde 230 miljoner. 2003 års statsanslag uppgår till 225 miljoner kronor. I gällande avtalsperiod har SFI etablerat sig som en drivande kraft i det nordiska filmsamarbetet. Filmpolitiskt är SFI mycket aktivt på europeisk och internationell nivå, särskilt i frågor relaterade till digitaliseringen av film och media. Arbetet sker inom ett flertal internationella nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft1"&gt;SFI är nationellt kontaktkontor för EU:s &lt;NOBR&gt;Media-program.&lt;/NOBR&gt; SFI ska också tillsammans med Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet följa utvecklingen vad gäller medel från EU:s strukturfonder till svenska kulturprojekt och årligen till regeringen redovisa antalet projekt som får stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;SFI främjar den svenska filmen generellt samt förmedlar ny svensk film på de stora internationella filmfestivalerna i samverkan med filmernas producenter. Arbetet som gäller spelfilm, dokumentärfilm och kortfilm bygger på en &lt;NOBR&gt;”film-för-film”–överens-&lt;/NOBR&gt; kommelse mellan utlandsavdelningen och filmernas producenter. SFI utvecklar kontinuerligt samarbetet med producenter och säljare och arbetar på nordisk basis för att öka uppmärksamhet för &lt;SPAN class="ft10"&gt;Scandinavian Films&lt;/SPAN&gt;, ett välkänt begrepp utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;SFI ger ut årsboken &lt;SPAN class="ft10"&gt;Swedish Films &lt;/SPAN&gt;som listar filmer i internationell trafik. Man ger också ut en engelskspråkig &lt;NOBR&gt;PR-tidning&lt;/NOBR&gt; för svensk film, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Made in Sweden&lt;/SPAN&gt;, som uppdateras inför de stora festivalerna. En viktig funktion är att tillhandahålla engelsktextade kopior av ny svensk film för att möjliggöra visningar utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;SFI har det nationella ansvaret att bevara och restaurera film på filmbas och göra filmhistorien levande. Genom medlemskapet i den internationella filmarkivfederationen FIAF (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fédération Internationale des Archives du Film&lt;/SPAN&gt;) samverkar SFI med filmarkiv över hela världen. Därigenom bidrar man till att sprida det svenska filmarvet, samtidigt som den internationella filmhistorien görs tillgänglig för en svensk publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Syftet med SFI:s internationella verksamhet är kulturpolitiskt samtidigt som den kommersiella dimensionen är starkt närvarande. Sverige är ett litet språkområde med en begränsad nationell marknad. All internationell försäljning stärker den finansiella basen för ny svensk filmproduktion samtidigt som den sprider kunskap om svensk kultur och svenska konstnärer. Det är ett tydligt samband mellan ett framgångsrikt festivalarbete och en kommersiell succé. Utöver det rena festivalarbetet satsar SFI på andra internationella arrangemang, t.ex. svenska filmveckor. Det internationella kontaktnät som SFI förfogar över ger dessutom goda möjligheter att låta det svenska filmarvet samspela med visningar av samtida svensk film.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Musik, teater och dans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;I detta avsnitt redovisas kulturinstitutioner med statligt huvudmannaskap och vissa andra centrala organisationers internationella verksamhet, oavsett departemental tillhörighet. Vissa övriga institutioner och organisationer har berörts i kapitel 6.5 och 9.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;Rikskonserter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Rikskonserter (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.rikskonserter.se&lt;/SPAN&gt;) är en statlig stiftelse som bildades 1988. Rikskonserter arrangerar årligen ca 40 turnéer och 700 konserter, främst med konstmusik, jazz och folkmusik. Till Rikskonserter hör också Caprice Records och konsertsalen Nybrokajen 11 i Stockholm. Rikskonserters personal omfattar ungefär 69 årsarbetskrafter (inkl. projektanställda). Statsanslaget 2003 uppgår till 64 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Målet för Rikskonserters verksamhet är bl.a. att bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela landet och i samarbete med andra intressenter arrangera konsertturnéer samt stödja musikfestivaler. Vidare ska Rikskonserter främja utvecklingen av olika musikgenrer genom stöd och service till musiklivets intresseorganisationer samt verka för att svenskt musikliv berikas genom ökade kontakter med andra länder. Rikskonserter står inom sina genreområden till förfogande – även för ambassaderna – som statens expertorgan och musikproducent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Vidare får Rikskonserter regelmässigt i uppdrag att bistå med produktion i samband med statsceremoniella uppdrag .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Rikskonserter samarbetar med Svenska institutet, Sida och med de svenska instituten i Paris (CCS), Rom och Athen. CCS fungerar som ett nav för ytterligare nätverksbygge i Frankrike. Samarbetet med institutet i Rom har varit sparsamt, men önskemål finns om kommande samprojekt, framför allt med seminarieverksamhet inom institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Caprice Records &lt;/SPAN&gt;är Rikskonserters fonogramavdelning. På huvudsaklig finansiering från Sida verkar Rikskonserter/Caprice Records inom världsmusikområdet. Varje år sedan 1990 publiceras skivor från olika utvecklingsländer med folk- och världsmusik. Skivorna produceras och ges internationell spridning av Caprice Records. Sedan starten har Rikskonserter på detta sätt producerat närmare 30 &lt;NOBR&gt;cd-skivor&lt;/NOBR&gt; med musik från bl.a. Vietnam, Etiopien, Ecuador, Uganda, Tanzania, Honduras, Guatemala och Moçambique.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;Rikskonserter inbjuder också utländska artister till Sverige och står för deras turnéprogram m.m. Denna starkt subventionerade verksamhet möjliggör för länsmusiken att ta emot de annars oftast alltför dyra utländska artisterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Stiftelsen är aktiv inom internationella konsertorgan/nätverk och deltar i internationella mässor. Utländska projekt/samarbeten som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;Rikskonserter drev under 2002/03 är exempelvis samarbete med Litauen &lt;NOBR&gt;(Sweden-Lithuania,&lt;/NOBR&gt; Musical Links), ungdomsprojektet Music Crossroads of Southern Africa samt samarbete med Finland och Tyskland (Orkester Norden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Slagverksensemblen Kroumata&lt;/SPAN&gt;, som är internationellt uppmärksammad, utgör en självständig enhet inom Rikskonserter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;STIM och STIM/Svensk Musik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;STIM (&lt;/SPAN&gt;Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå&lt;SPAN class="ft1"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.stim.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;) är upphovsrättslig intresseorganisation för de svenska musikupphovsmännen och musikförlagen. Personalen vid STIM och &lt;/SPAN&gt;STIM/Svensk Musik &lt;SPAN class="ft1"&gt;uppgår till ca 145 personer. Genom sina ömsesidighetsavtal med motsvarande upphovsrättsorganisationer i utlandet representerar STIM i Sverige upphovsmän från hela världen. Byrån utnyttjar härutöver sin möjlighet att avsätta medel för stöd till svensk skyddad musik, vilket utgör den ekonomiska basen för verksamheten inom STIM/Svensk Musik – Swedish Music Information Centre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;STIM/Svensk Musik &lt;/SPAN&gt;arbetar för tillkomst och spridning av ny svensk musik, varav information om svensk musik till utlandet är en viktig del. STIM/Svensk Musik får ett verksamhetsstöd via Statens kulturråd för bl.a. internationell kulturförmedling. Det uppgår till 2,2 miljoner kronor 2003. STIM/Svensk Musik medverkar i det internationella kulturutbytet på en rad områden och är aktivt i flera internationella nätverk. Främjandeverksamheten bedrivs på flera plan. Den omfattar utöver marknadsföring vid internationella mässor och festivaler av egna produkter som skivmärket Phono Suecia och noter, även generell promotion av skyddad svensk musik. Ett viktigt redskap är hemsidan &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.mic.stim.se&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Export Music Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Export Music Sweden (ExMS, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.exms.se&lt;/SPAN&gt;) bildades av de svenska huvudaktörerna inom populärmusikbranschen; IFPI och SOM (skivbolag), SAMI (musiker och artister) och STIM/Svensk Musik (tonsättare och förlag) som också solidariskt finansierar den dagliga driften av verksamheten. ExMS skapades i syfte att initiera, assistera, underlätta och möjliggöra promotion och marknadsföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;i utlandet av svensk populärmusik. ExMS ska uppmuntra och koordinera svenskt deltagande vid internationella mässor, seminarier och andra främjandeaktiviteter för populärmusik. ExMS har en heltidsanställd och en deltid och är samlokaliserat med STIM/Svensk Musik. Det söker finansiering och sponsring för den samlade verksamhet som syftar till export av svensk populärmusik. ExMS upprätthåller en hemsida med nyhetsbrev på engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Under 2002 genomfördes särskilda satsningar vid musikmässorna &lt;SPAN class="ft10"&gt;Midem &lt;/SPAN&gt;i Cannes och &lt;SPAN class="ft10"&gt;PopKomm &lt;/SPAN&gt;i Köln, en ”Swedish Showcase Night” vid musikfestivalen &lt;SPAN class="ft10"&gt;South by Southwest &lt;/SPAN&gt;i Austin, Texas, och särskilda framträdanden av svenska rock- och popartister i New York, Montreal och Paris. Flera av projekten genomfördes i samarbete och med ekonomiskt stöd av Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna på plats, Exportrådet och Statens kulturråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Samrådsgruppen för internationella musikfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;SIM (Samrådsgruppen för Internationella Musikfrågor) bildades 1976. Gruppens sammansättning har ändrats något över åren, och medlemmarna består i dag av företrädare för Rikskonserter, STIM/Svensk Musik, Konstnärsnämnden, Svenska institutet, Statens kulturråd, Utrikesdepartementet, Exportrådet, Sveriges Radio och TuristRådet. SIM ska samråda kring frågor som rör svenska musikaktiviteter i utlandet, vilket innebär tre huvudsakliga områden: samordning av bidragsansökningar, informationsutbyte om pågående eller planerade utlandsaktiviteter inom musikområdet och möjlig samordning av dessa, samt att visa på behov av utökad internationell musikverksamhet. Gruppen sammanträder ca sex gånger per år och ordförandeskapet roterar på kalenderårsbasis mellan institutionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Kungliga Operan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Kungliga Operan (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.operan.se&lt;/SPAN&gt;) är Sveriges nationalscen för opera och balett. Den drivs som ett statligt aktiebolag med en styrelse utsedd av regeringen. Det statliga anslaget 2003 uppgår till 316 miljoner kronor. Antalet tillsvidare- och extraanställda uppgår till ca 601 årsverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft8"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;Operans uppdrag är att vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt område, vara föredöme för andra scener; vårda och främja det nationella kulturarvet inom sina konstområden; nå en stor och bred publik; ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Under 2002 gästspelade Operan i sydtyska Wiesbaden och 2003 gav Marinskijteatern i Sankt Petersburg två föreställningar vid Operan i samarbete med Sveriges Radio/Berwaldhallen inom ramen för Östersjöfestivalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Kungliga Dramatiska Teatern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Dramaten (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.dramaten.se&lt;/SPAN&gt;) är Sveriges nationalscen för teater, med ansvar för att framföra den klassiska dramatiken, nyskriven svensk och utländsk dramatik samt dramatik för barn och ungdom. Den är ett statligt aktiebolag som leds av en styrelse utsedd av regeringen. Det statliga anslaget uppgår 2003 till 183 miljoner kronor. Dramaten har omkring 335 årsanställda, varav ca 90 skådespelare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;Dramaten har ett uppdrag motsvarande Operans (se ovan). Dramaten får många inbjudningar till turnéer och gästspel. Dess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;internationella kulturutbyte består huvudsakligen av turnéverksamhet utomlands och denna har ökat de senaste åren. År 2000 gavs 16 föreställningar utomlands, året därpå dubbelt så många. Under 2002 gavs 35 föreställningar utomlands (i Nya Zeeland, Hong Kong, Italien, USA, Norge, Danmark, Förbundsrepubliken Jugoslavien samt i Lettland). På Dramaten gästspelade norska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft10"&gt;Nasjonalteatret&lt;SPAN class="ft1"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Riksteatern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Riksteatern (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.riksteatern.se&lt;/SPAN&gt;) är en folkrörelse som arrangerar och främjar scenkonst. Den är också landets turnerande nationalscen. Den drivs som en ideell förening bestående av lokala, regionala riksteaterföreningar och andra arrangörer. Södra Teatern, Cullbergbaletten och Tyst Teater är några delar av Riksteaterns verksamhet. Det statliga bidraget för 2003 uppgår till drygt 240 miljoner kronor. Antalet årsverken uppgår till ca 277 och anta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;let anställda ca 540. Regeringen utser ordförande och en ledamot av Riksteaterns styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Riksteaterns huvuduppgift är att förmedla en varierad repertoar av scenkonst över hela landet, men föreningens ensembler genomför också turnéer utomlands. Bland dess övergripande mål ingår att ”nationellt och internationellt värna om och främja svenska språket och svensk scenkonst”. Riksteaterns kvällsföreställningar utomlands under 2002 uppgick till 53, antalet barn- och ungdomsföreställningar till 14. Riksteatern gav föreställningar i bl.a. Danmark, Norge, Finland samt i Europa och andra delar av världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Södra Teatern &lt;/SPAN&gt;är en internationell gästspelsscen för teater, dans, musik och seminarier. Den presenterade 120 evenemang av mångkulturell karaktär med en publik på 35 000 besökare under 2002. Södra teatern har samarbete med en rad olika minoritetsgrupper kring programläggning och målgruppskommunikation. Arbetet har i första skedet inriktats mot de större invandrargrupperna i Sverige men innefattar även andra minoriteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cullbergbaletten &lt;/SPAN&gt;har nu, tio år efter att Mats Ek avslutade sin framgångsrika period som chefskoreograf, inlett sitt fjärde decennium som ett internationellt ledande kompani inom danskonsten. De senaste tio åren har baletten givit lika många föreställningar utomlands som i Sverige. Under 2002 gästspelade Cullbergbaletten i Nya Zeeland, Australien, Italien och USA, under 2003 i Tyskland, Schweiz, Sydkorea, Taiwan, Portugal, Spanien och Skottland. Ensemblen har haft en internationell sammansättning ända sedan starten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tyst Teater &lt;/SPAN&gt;spelar teater på teckenspråk för hörande och döva, och är sedan 1977 en fast grupp inom Riksteatern. Tyst Teater har genom åren gästspelat i ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; länder och ingick bl.a. i Sveriges officiella bidrag till Sankt Petersburgs &lt;NOBR&gt;300-års&lt;/NOBR&gt; jubileum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Dansens hus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Dansens Hus (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.dansenshus.se&lt;/SPAN&gt;) är en stiftelse som bildades av Kungliga Operan, Riksteatern, Göteborgsoperan, Skånes Dansteater, Östgötateatern, Danscentrum och Dansmuseet. Verksamheten bygger på dansgästspel från utlandet och från olika delar av Sverige. Till största delen består repertoaren av samtida dans men andra former förekommer. Antalet tillsvidareanställda uppgår till ca 22. Det statliga anslaget 2003 uppgår till 19 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;Dansens Hus har som övergripande mål att tillförsäkra danskonsten plats och angelägenhet i samhället genom att presentera främst samtida svensk och internationell danskonst av högsta kvalitet samt i övriga arrangemang, exempelvis film, föreläsningar, seminarier m.m. verka för danskonstens utveckling, tillgänglighet, bredd och mångfald gentemot publik och massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Design, form och arkitektur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Regeringen har gjort en mycket tydlig nationell och internationell markering att arkitektur, formgivning och design spelar en framträdande roll i vårt samhälle. &lt;NOBR&gt;KK-stiftelsens&lt;/NOBR&gt; omfattande stöd till upplevelseindustrierna, Exportrådets särskilda branschstöd till upplevelseindustrierna, och Sverigesatsningar i bl.a. Milano, New York och Tokyo under de fyra senaste åren har till sitt innehåll dominerats av form och designområdet. Även Konstnärsnämnden (Bildkonstnärsfonden) gör med början 2003 en särskild satsning för att lyfta fram konsthantverket internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Våren 2003 gav Näringsdepartementet ett första bidrag om 20 miljoner kronor till stöd för ett &lt;SPAN class="ft10"&gt;nationellt handlingsprogram &lt;/SPAN&gt;för ”Design som utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig verksamhet” som tagits fram av Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) och Föreningen Svensk Form. Näringsministern har också uttalat målsättningen att Sverige ska vara världsbäst inom (vissa delar av) design redan 2005 – det år som samtidigt utnämnts till kommande ”Designår” för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;UD har även gett Svensk Form i uppdrag att se över utlandsmyndigheternas formgivning, och Statens fastighetsverk satsar sedan flera år på ny, kraftfull svensk design av nya svenska ambassader och residens i enlighet med regeringens proposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Framtidsformer &lt;SPAN class="ft1"&gt;(1997/98:137) &lt;/SPAN&gt;– Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design&lt;SPAN class="ft1"&gt;. I den fastslås bl.a. att ”Sveriges representationslokaler bör /…/ utgöra förebild för vad som kan åstadkommas inom svensk arkitektur, formgivning och design”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Av budgetpropositionen hösten 2003 framgår att ett nytt råd för arkitektur, form och design skall tillsättas. Statskontoret ska utvärdera de fastighetsförvaltande myndigheternas kvalitetsprogram med inriktning på arkitektur och gestaltningsfrågor. Regeringen kommer även att lämna särskilda utvecklingsuppdrag till bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;Arkitekturmuseet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Föreningen Svensk Form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Svensk Form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Föreningen Svensk Form (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.svenskform.se&lt;/SPAN&gt;) har sina rötter i Svenska Slöjdföreningen, som bildades 1845. Den har i dag uppdraget att främja svensk form och design, både inom landet och internationellt. Det sammanlagda statliga anslaget för 2003 kan beräknas till 7,6 miljoner kronor. På uppdrag av Svenska institutet, UD och Exportrådet producerar föreningen löpande utställningar för utlandet, under t.ex. 2003 i en rad västeuropeiska länder, Syd- och Nordamerika samt i Vitryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Svensk Form får allt fler förfrågningar från olika internationella aktörer angående svensk design. Förutom förfrågningar om svenska designutställningar är det många journalister som vill ha information om svensk formgivning, liksom unga som vill undersöka möjligheten att studera design i Sverige. Många svenskar söker också information om internationell design och utländska utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Svensk Industridesign&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.svid.se&lt;/SPAN&gt;) arbetar på uppdrag av Näringsdepartementet med att fördjupa och förmedla kunskaper om industriell design i det svenska näringslivet. Målet är att företagen i större utsträckning ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel och integrera den professionellt i sin verksamhet. Stiftelsen har ett internationellt nätverk som bland annat omfattar näringsliv, organisationer, myndigheter, högskolor och designföreningar. Den bildades 1989 av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, NUTEK och Föreningen Svensk Form och har f.n. 18 designrådgivare uppdelade på fem regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Arkitektur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;Arkitekturmuseet (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.arkitekturmuseet.se&lt;/SPAN&gt;) är ett centralmuseum. Det bedriver ett internationellt arbete som framför allt innefattar Östersjösamarbete och deltagande i internationella kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;ferenser. Under 2002 deltog museet i ett samarbetsprojekt med utländska institutioner om en gemensam vandringsutställning och en större publikation, syftande till att utveckla och förmedla kunskap om Stockholm och våra östra grannhuvudstäders bebyggelsehistoria. Samma år företrädde museet Sverige vid exempelvis konferensen i Wien för ICAM (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Confederation of Architectural Museums&lt;/SPAN&gt;) och i konferensen ”The Value of Architecture Centres” i London.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Regeringen aviserade Arkitekturåret 2001 redan i den storstadspolitiska propositionen i maj 1998. Arkitekturåret tillkom i syfte att ”främja en utveckling där arkitektur, formgivning och design ges goda förutsättningar /…/ och där den långsiktiga målsättningen var att öka intresset för god arkitektur, formgivning och design”. Sammanlagt 43 myndigheter gavs i uppdrag att genomföra verksamheter inom Arkitekturåret. Dessutom bjöd regeringen in landets alla kommuner, landsting och länsstyrelser samt 125 andra myndigheter, bolag, stiftelser, föreningar och organisationer att delta. Arkitekturåret hade flera internationella inslag, bl.a. symposier och konferenser. En viktig satsning utgjordes av bomässan Bo01 ”City of Tomorrow” i Malmö, som fick stor internationell uppmärksamhet. Bo01 följde f.ö. bara två år efter bomässan H99 i Helsingborg, som också rönte internationell uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Riksarkivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Riksarkivet (RA, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.ra.se&lt;/SPAN&gt;) är en central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och överordnad myndighet för landsarkiven. Det inrättades formellt med 1618 års kansliordning som ett självständigt organ inom det kungliga kansliet; helt självständigt ämbetsverk blev det först 1878. Landsarkiv finns i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Uppgifterna fullgörs i Stockholms län av Stockholms stadsarkiv, i Värmlands län av Värmlandsarkiv samt i Malmö kommun av Malmö stadsarkiv på uppdrag av Riksarkivet och Landsarkivet i Lund. RA:s styrelse utses av regeringen. Verksledningen utgörs av riksarkivarien och en överarkivarie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Riksarkivets huvuduppgifter är att främja en god arkivhantering samt att bevara, vårda, tillhandahålla samt levandegöra arkivmaterial. Riksarkivet har också hand om statens heraldiska verksamhet samt ger ut Svenskt Diplomatarium. Till Riksarkivets organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;hör även &lt;/SPAN&gt;Krigsarkivet &lt;SPAN class="ft1"&gt;och SVAR (&lt;/SPAN&gt;Svensk arkivinformation&lt;SPAN class="ft1"&gt;). I SVAR ingår numera &lt;/SPAN&gt;Arkion &lt;SPAN class="ft1"&gt;(en enhet med uppgift att digitalt göra material ur RA:s arkiv tillgängligt). Antal årsarbetare inom Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven uppgår till ca 532. Inom RA finns också MKC (&lt;/SPAN&gt;Media Konverteringscentrum&lt;SPAN class="ft1"&gt;), som arbetar med stora scanningprojekt. Ramanslaget, som tilldelades Riksarkivet och landsarkiven för 2003, uppgår till ca 281 miljoner kronor. Bidrag till regional arkivverksamhet uppgår till 4,9 miljoner kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Riksarkivet ska tillsammans med Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Svenska Filminstitutet följa utvecklingen vad gäller medel från EU:s strukturfonder till svenska kulturprojekt och årligen till regeringen redovisa antalet projekt som får stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Internationell samverkan pågår på olika plan och genom olika organisationer och organ. På regional nivå finns en löpande och delvis spontan samverkan över nationsgränserna, t.ex. över Öresund och inom Östersjöområdet. På internationell nivå verkar arkiven genom ICA (det internationella arkivrådet) och IAML (specialorganisation inom musikområdet). På europeisk nivå sker samverkan genom arbete med arkivanknutna frågor inom ramen för EU:s och Europarådets verksamhet samt nätverk för digitalisering av kulturarv m.m. På nordisk nivå är samarbetet organiserat via riksarkiven i de fem nordiska länderna. Vårdfrågorna har blivit allt mera komplicerade och utvecklingen av kunskap och metoder i hög grad internationell. Av stor professionell betydelse är det internationella samarbetet rörande papperskonservering i en rad olika organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Riksarkivet medverkar ofta vid internationella utställningar och i publikationer, t.ex. vid &lt;NOBR&gt;300-årsjubileet&lt;/NOBR&gt; i Sankt Petersburg år 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Riksantikvarieämbetet (RAÄ, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.raa.se&lt;/SPAN&gt;) är central förvaltningsmyndighet med ansvar för kulturmiljö och kulturarv, inrättad 1630. Dess styrelse utses av regeringen, ledningen består av riksantikvarien och en överantikvarie. RAÄ har drygt 400 heltidsanställda medarbetare och ytterligare 260 tidsbegränsat anställda, fördelade på sju avdelningar. Ramanslaget (förvaltningsanslaget) för 2003 uppgår till drygt 170 miljoner kronor. Bidrag till kulturmiljövård uppgår till 243 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;Målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ett försvarat och bevarat kulturarv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer, med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Merparten av den internationella verksamheten vid ämbetet har fram till i dag utförts på direkt uppdrag av regering och riksdag. Den har bl.a. inneburit att bistå regeringen i internationella kulturarvsfrågor, främst i samarbetet med ICCROM (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Centre for the Conservation and Restauration of Monuments&lt;/SPAN&gt;) och Unesco, inom EU, Europarådet och Nordiska Ministerrådet, samt att arbeta med kulturarvsfrågor i Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;RAÄ:s uppgifter i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; inkluderar att följa och bevaka frågor som berör kulturmiljövården inom EU:s olika program, liksom att verka för att den svenska kulturarvssektorn känner till de stödmöjligheter som finns inom EU. Tillsammans med Statens kulturråd har RAÄ enligt ett särskild avtal med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i uppgift att informera om &lt;NOBR&gt;EU–stöd&lt;/NOBR&gt; till svenskt kulturliv. Riksantikvarieämbetet ska också tillsammans med Statens kulturråd, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet årligen följa utvecklingen vad gäller medel från EU:s strukturfonder till svenska kulturprojekt och bl.a. till regeringen redovisa antalet projekt som får stöd. RAÄ samordnar denna redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;RAÄ ska även se till att Unesco:s konventioner implementeras, att förpliktelser som följer med konventionerna verkställs samt följa de kommittémöten som Unesco anordnar. RAÄ har tagit initiativ till ett svenskt världsarvsnätverk och samordnar uppföljning och rapportering av tillståndet på de svenska världsarvsplatserna. RAÄ ger också tekniskt stöd till länder i Afrika för världsarvsnomineringar. RAÄ har en representant i styrelsen för NWHF (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordic World Heritage Foundation&lt;/SPAN&gt;) i Oslo, en organisation som driver världsarvsfrågor i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;I samverkan med länsstyrelserna ska RAÄ identifiera vilka objekt som ska ha skydd enligt Haagkonventionen, samt utföra de arbetsuppgifter som är fastlagda i föreskrifter för konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;Det nordiska samarbetet sker dels inom Nordiska Ministerrådet, dels i form av nätverksmöten mellan de nordiska riksantikvarierna och deras motsvarighet. RAÄ följer och håller sig informerat om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;arbetet inom NGO:s som är verksamma internationellt med frågor som rör kulturmiljövård, och ger även bidrag till organisationerna Europa Nostra, Kulturarv utan gränser och ICOMOS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;RAÄ var sekretariat för Kulturministrarnas Östersjösamarbete under perioden &lt;NOBR&gt;1998–2003,&lt;/NOBR&gt; och medverkar i de fyra arbetsgrupper där specialistsamverkan sker. Samarbetet har genererat ett flertal specialistnätverk, och ett stort antal seminarier har hållits. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Cultural Heritage Forum, &lt;/SPAN&gt;som för framtiden ska bli mötesplats för kulturarvsintressenter i Östersjöområdet, har etablerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;RAÄ har i uppdrag att utveckla ett närmare samarbete med Sida. Under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2003&lt;/NOBR&gt; har en försöksverksamhet bedrivits, för att utreda möjligheterna att stärka och utveckla formerna för samverkan. RAÄ har &lt;NOBR&gt;2002–2005,&lt;/NOBR&gt; på uppdrag av Sida, ett uppföljnings- och utvärderingsansvar för &lt;SPAN class="ft10"&gt;Africa 2000&lt;/SPAN&gt;, ett utbildningsprogram inom kulturarvsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Museer och utställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Centralmuseerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Sveriges centralmuseer är Statens historiska museer; Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde; Naturhistoriska Riksmuseet; Statens museer för världskultur; Livrustkammaren/Skoklosters slott/Hallwylska museet; Statens maritima museer; Arkitekturmuseet; Statens musiksamlingar; Statens försvarshistoriska museer; Moderna Museet samt stiftelserna Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Samtliga upprätthåller internationella kontakter och bedriver samverkan i en mångfald former. De flesta deltar i internationella seminarier, symposier och konferenser och är med i olika internationella organisationer. Museerna deltar också i internationella nätverk. Många av dessa nätverk har skapats inom ICOM (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Council of Museums&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;De flesta centralmuseer deltar i olika samarbetsprojekt – till största delen Östersjösamarbeten. Några bedriver samarbete med afrikanska länder med stöd av SAMP &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;Swedish-African&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Museum Programme&lt;/SPAN&gt;). Vissa museer medverkar i internationella forskningsprojekt. Samarbete om migration har också förekommit under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;Svensk samtidskonst uppmärksammas internationellt mer och mer och svenskt deltagande i internationella konstbiennaler har ökat under de senaste åren. Moderna Museet har en viktig roll i denna utveckling. Moderna Museets uppdrag inom internationellt samarbete är att stödja och organisera svenskt deltagande i internationella konstbiennaler. Museets Internationella Program ger stöd till deltagande vid dessa biennaler och utställningar samt förmedlar resestöd till svenska konstnärer som bjuds in till utställningar i utlandet. Museet gör också besöksprogram för personer som bjuds in till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;Beskrivning av centralmuseernas internationella kulturutbyte finns i bil. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Riksutställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Riksutställningar (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.riksutstallningar.se&lt;/SPAN&gt;) är en statlig myndighet som arbetar med vandringsutställningar. Den leds av en styrelse som utses av regeringen och har 64 anställda. Anslaget för 2003 uppgår till 43 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Riksutställningar medverkar i olika internationella organisationer och dess internationella verksamhet på utställningsområdet ökar stadigt. Myndigheten är ordförande i Svenska &lt;NOBR&gt;ICOM-kommittén&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Council of Museums&lt;/SPAN&gt;) och medverkar i ICEE (&lt;SPAN class="ft10"&gt;ICOM:s International Committée for Exhibition Exchange&lt;/SPAN&gt;) samt i InSEA (&lt;SPAN class="ft10"&gt;International Society of Education through Art&lt;/SPAN&gt;) World Council. Riksutställningar är också med i &lt;NOBR&gt;ICOM-kommittéernas&lt;/NOBR&gt; nätverk – ICOM Nord – omfattande nordiska ordförande och sekreterare. Vidare är Riksutställningar svensk korrespondent i nätverket &lt;SPAN class="ft10"&gt;European Museum Forum&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sveriges Radio AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Sveriges Radio AB (SR, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.sr.se&lt;/SPAN&gt;) är ett allmännyttigt företag med uppgift att göra kvalitativa radioprogram av alla slag för hela Sveriges befolkning. Organisatoriskt är SR ett aktiebolag som ägs av en stiftelse. Stiftelsen äger också de två andra &lt;SPAN class="ft10"&gt;public service&lt;/SPAN&gt;- företagen, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sveriges Television &lt;/SPAN&gt;(SVT) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utbildningsradion &lt;/SPAN&gt;(UR). Public service i Sverige är finansierad av en &lt;NOBR&gt;TV-avgift.&lt;/NOBR&gt; Den fördelas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;mellan alla public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; (SVT 60 procent, Sveriges Radio 35 procent och Utbildningsradion 5 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Sveriges Radio sänder i fyra rikstäckande kanaler och i 26 lokala kanaler. Bolaget sänder internationellt på olika språk i utlandskanalen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Radio Sweden&lt;/SPAN&gt;. En stor del av programmen återutsänds dessutom av utländska nationella radiostationer världen över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;SR sänder även över en flerspråkig &lt;NOBR&gt;FM-kanal&lt;/NOBR&gt; i Storstockholm, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm International&lt;/SPAN&gt;, som också sänds digitalt. Kanalen ger program på minoritets- och invandrarspråk och ger återutsändning av program från bl.a. National Public Radio i USA, brittiska BBC, Radio France Internationale och Radio Australia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;För lokala kanaler i gränsområdena är det naturligt med programsamarbete utanför det egna området. SR Norrbottens mångkulturella arbete består bl.a. av Radio Barents som speglar hela Barentsregionen och bygger på samtal mellan journalister i Ryssland, Norge, Finland och Sverige. Den finskspråkiga radion, Sisuradio, och Sameradion har också ett nära samarbete med nordiska kolleger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;Genom sin utvecklingsenhet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Media Development Office &lt;/SPAN&gt;har SR på uppdrag av Sida genomfört ett mångårigt samarbete med Vietnam (för utveckling av lokalradio på provinsnivå) samt deltagit i projekt i Tanzania och Etiopien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;European Broadcasting Union&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;En växelverkan sker mellan svenskt och internationellt musikliv via det omfattande musikutbytet inom EBU (&lt;SPAN class="ft10"&gt;European Broadcasting Union&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.ebu.ch&lt;/SPAN&gt;). Genom detta samarbete exponeras svensk musik för en internationell radiopublik, samtidigt som SR ger svenska lyssnare en bred spegling av musiklivet i Europa och andra delar av världen. I dag kommer ungefär två tredjedelar av den klassiska musiken i P2 via &lt;NOBR&gt;EBU-utbytet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;Under år 2002 sände Sveriges Radio 2 819 timmar levande musik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft1"&gt;– direkt eller inspelat – som erbjudits av andra radiobolag inom EBU. Under samma år erbjöd SR sina kollegor inom EBU 66 konserter. En sådan konsert sänds normalt i mellan 10 och 20 länder, vilket innebär att många svenska tonsättare, musiker och artister också når en miljonpublik i Europa och i andra delar av världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sveriges Television AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft1"&gt;Sveriges Television AB (SVT, &lt;SPAN class="ft35"&gt;www.svt.se&lt;/SPAN&gt;) har fem &lt;NOBR&gt;TV-kanaler.&lt;/NOBR&gt; Dessa är &lt;SPAN class="ft10"&gt;SVT 1, SVT 2, SVT 24, Barnkanalen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;SVT Extra&lt;/SPAN&gt;, som är en ny digital kanal som sänder evenemang (t.ex. OS). Utöver dessa &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; finns också &lt;SPAN class="ft10"&gt;SVT Europa &lt;/SPAN&gt;som sänder ett urval program över hela Europa (men inte i Sverige).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft1"&gt;Program från andra länder kommer till stånd genom förvärv, internationella samarbetsprojekt och utbyte inom Nordvisionen (NV) och Eurovisionen (EBU). I det svenska &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; utgör internationell &lt;SPAN class="ft10"&gt;fiction &lt;/SPAN&gt;av främst &lt;NOBR&gt;anglo-amerikanskt&lt;/NOBR&gt; ursprung en betydande del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft1"&gt;SVT:s export av program utgör en viktig del av Sveriges kulturkontakter med vissa områden, särskilt med Östeuropa. Iku har inhämtat vissa uppgifter om omfattningen av denna export. Intäkterna från programförsäljningen var 2002 ca 6 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft1"&gt;Nedan följer sammanställd programstatistik om SVT:s utländska förvärv på kulturområdet mätt i timmar 1996 och 2002 samt den uppskattade kostnaden för de sända timmarna 2002. Tabellen anger förstasändning (dvs. exkl. repriser) av program. Utöver detta tillkommer samproduktioner, samfinansieringsprojekt eller förbetalda visningsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;Typ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft49"&gt;Förvärv från ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft49"&gt;Förvärv från ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p318 ft49"&gt;Kostnad för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft49"&gt;landet 1996 sänt i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft49"&gt;landet 2002 sänt i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;SPAN class="p318 ft49"&gt;sända program&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft49"&gt;timmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft49"&gt;timmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p318 ft49"&gt;2002&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;Fiktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;SPAN class="p319 ft7"&gt;644&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;SPAN class="p320 ft7"&gt;677&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;SPAN class="p321 ft7"&gt;116,3 mnkr&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;Musik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;SPAN class="p319 ft7"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;SPAN class="p320 ft7"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;SPAN class="p321 ft7"&gt;9,0 mnkr&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;Kultur och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p319 ft7"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p320 ft7"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p321 ft7"&gt;7,5 mnkr&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;humaniora&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p322 ft49"&gt;784 timmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p323 ft49"&gt;882 timmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p321 ft49"&gt;132,8 mnkr&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft1"&gt;I summan ryms både de traditionella konstarterna och musik och fiktion i vid bemärkelse. Hit förs också det kulturorienterade faktautbudet och evenemang där Sveriges Television förmedlat firandet av olika högtidligheter. Däremot ingår inte kulturinslagen i nyhetsprogrammen i utbudsstatistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft1"&gt;År 1996 utgjorde de 784 timmarna 14,8 procent av den förstasända tiden (5 307 timmar i SVT1 och SVT2). Totalt sändes 8 245 timmar inkl. repriser det året. År 2002 utgjorde de 882 totalt timmarna 13,3 procent av den förstasända tiden (6 645 timmar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;SVT1 och SVT2). Totalt sändes 10 131 timmar inkl. repriser det året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Sveriges Televisions samproduktioner med länder som t.ex. Tyskland, Frankrike eller Italien betyder att programmen når en internationell mångmiljonpublik, vilket exempelvis är fallet vid en &lt;NOBR&gt;TV-serie&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;TV-film&lt;/NOBR&gt; av Ingmar Bergman. År 2002 samproducerade SVT 23 timmar fiktion med andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kulturrådstjänsterna &lt;/SPAN&gt;kommenteras i kapitel 11.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Statens kulturråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Stödgivningen vid Statens kulturråd har låg rörlighet, dvs. myndigheten har ett stort antal fasta bidragsmottagare. Därtill kommer att ett mycket stort antal förslag om tilldelning av små medel föreläggs styrelsens medlemmar för beslut. Detta är ett ineffektivt sätt att arbeta och lägger en onödig arbetsbörda på styrelsen, som i stället borde kunna ägna sin kraft och tid åt förslag av mer strategisk betydelse för verksamhet och organisation. Enligt Ikus uppfattning har Statens kulturråd en alltför omfattande organisation av arbets- och referensgrupper; bidragshanteringen bör således ses över. En samlad utvärdering och uppföljning av de stöd som delas ut förefaller också saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft1"&gt;Alla kulturinstitutioner måste i dag präglas av en internationell utblick, och ha ett aktivt, ständigt utvecklat kontaktnät. Statens kulturråd skulle vinna mycket på en internationalisering av sin organisation, och därmed också bli en förstärkt resurs i utvecklingen av Sveriges internationella kulturutbyte. Rådet har i dag en mycket begränsad kompetens för internationella frågor, ett förhållande som påtalats under utredningsarbetets gång. Bland de kunskaper det borde inhämta och sprida inom svenskt kulturliv hör information om finansieringsformer och nätverk i utlandet. Behovet av att rekrytera medarbetare med internationell inriktning och kompetens måste följaktligen understrykas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Statens kulturråd och Svenska institutet har en rad gemensamma intressen, bl.a. avseende trycksaksproduktion och allmän information om svenskt kulturliv. Vidare arbetar båda myndigheter med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;översättningsstöd och litteratur. Här finns rationaliseringseffekter att hämta, och ytterligare vinster för båda vid exempelvis en samlokalisering &lt;NOBR&gt;(IT-stöd,&lt;/NOBR&gt; reception, lager, arkiv, registratur osv.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Konstnärsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;IASPIS verksamhet har stor betydelse – både för svenska bildkonstnärers möjlighet att arbeta i utlandet och för utländska konstnärer att arbeta i Sverige under en period. Det är angeläget att nämnden prövar möjligheten att applicera denna modell på fler konstområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;STIM/Svensk Musik och Export Music Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;STIM/Svensk Musik och ExMS utför ett viktigt och mycket aktivt internationellt arbete för att främja svensk samtida musik och stödja det internationella utbytet. Jämfört med sina nordiska motsvarigheter har dessa aktörer emellertid mycket begränsade medel och personella resurser för detta ändamål. Eftersom STIM/Svensk Musik av naturliga skäl arbetar med den svenska upphovsrättsligt skyddade musiken finns i dag ingen institution som arbetar aktivt med att informera om svensk äldre musik, musiker, musikliv och noter. Finska och danska framgångar internationellt kan avläsas i relation till de medel respektive land tillgängliggjort för marknadsföring i utlandet av musik och tonsättare, både samtida och äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft1"&gt;Kompetens inom området för samtida och klassisk musik, folkmusik och jazz synes vara god inom institutionerna, medan kompetensen och stödet inom populärmusikens område framstår som otillräcklig. ExMS saknar i dag det långsiktiga verksamhetsbidrag som skulle kunna frigöra resurser för ett ännu djupare och mer långsiktigt internationellt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Moderna Museet och IASPIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Moderna Museet och IASPIS stöder båda svenskt deltagande i internationella konstbiennaler samt förmedlar resestöd till svenska konstnärer som bjuds in till utställningar i utlandet. Uppdelningen mellan Moderna Museet och IASPIS beträffande stöd i samband&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft8"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;med biennalerna är, i stora drag, att Moderna Museet stödjer deltagande i de ”väletablerade” biennalerna (t.ex. Venedig) och IASPIS de ”nya” biennalerna (såsom Istanbul m.fl.). Iku förutsätter att Moderna Museet och IASPIS fortlöpande fördelar ansvaret på detta område, inklusive resestöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Kulturarvs- och biblioteksinstitutioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Institutionerna inom &lt;NOBR&gt;arkiv-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;biblioteks-,&lt;/NOBR&gt; kulturmiljö- och museiområdena har en omfattande internationell verksamhet. Deras internationella kontaktmönster är i hög grad jämförbara. Gemensamt för dem är en intensiv nätverksbildning och professionellt kunskapsutbyte. Frågor som rör digitalisering kräver internationella lösningar, liksom frågor om gemensamma standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Kulturarvs- och biblioteksinstitutioner är genom Sida ofta engagerade i infrastruktursatsningar inom kulturbiståndet och har därmed en uppgift för främjande av demokrati i vissa utvecklingsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft1"&gt;Tillgängligheten till svenskt kulturarv utomlands kan ytterligare förstärkas om det gränsöverskridande samarbetet mellan arkiv, bibliotek och museer utvecklas. Detta skulle i hög grad underlätta en fördjupad presentation av svensk kultur i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Iku förutsätter att institutionerna vidareutvecklar existerande nätverk och informationsutbyte. Det ankommer vidare på Statens kulturråd och Svenska institutet att beakta kulturarvs- och biblioteksinstitutionernas roll i gränsöverskridande kultursatsningar i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;Design, form och arkitektur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Sverige har fått ett internationellt genomslag på formgivningsområdet under det gångna decenniet. Det är viktigt att den vunna uppmärksamheten utnyttjas och följs upp i långsiktiga satsningar i utlandet, exempelvis genom nationellt stöd till deltagande vid viktiga mässor. Också enskilda kulturarbetare behöver ekonomiskt stöd och hjälp att etablera internationella kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;10 Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;Näringsministern är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor inom Utrikesdepartementets ansvarsområde som rör handel och handelspolitik, exportfrämjande åtgärder, främjande av utländska investeringar i Sverige och genomförandet av EG:s inre marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Myndigheter m.m. under Näringsdepartementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Näringsdepartementets övergripande mål är att skapa förutsättningar för bättre välfärd, ökad sysselsättning och en god och varaktig ekonomisk tillväxt som är förenlig med en ekologisk, social och kulturell utveckling. Bland de bolag och organisationer som lyder under, eller arbetar på uppdrag av, departementet och som har verksamhet inom de s.k. upplevelseindustrierna finns Sveriges Rese- och Turistråd AB och Stiftelsen Svensk Industridesign.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sveriges Rese- och Turistråd AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;Sveriges Rese- och Turistråd AB, även kallat &lt;SPAN class="ft10"&gt;TuristRådet&lt;/SPAN&gt;, (&lt;SPAN class="ft35"&gt;www.swetourism.se&lt;/SPAN&gt;) bildades formellt i juni 1995. Bolaget ägs till lika delar av svenska staten och den svenska turistnäringen. Turist- Rådet ska på delägarnas uppdrag marknadsföra Sverige som resmål, därmed bidragande till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;människor i och utanför Sverige får attraktiva och berikande upplevelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;företag och samverkansorganisationer i Sverige kan förbättra företagens lönsamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Sverige som nation får ökade inkomster och därmed ökat välstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;Näringsdepartementet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft2"&gt;SOU 2003:121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;TuristRådet ingår i Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Stiftelsen Svensk Industridesign&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft3"&gt;Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID, &lt;SPAN class="ft46"&gt;www.svid.se&lt;/SPAN&gt;) arbetar på uppdrag av Näringsdepartementet (se kapitel 9.1.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GRB3121d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2003__121_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>1124401</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Internationella kulturutredningen 2003 - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2F6E1255-1A7C-4672-96FC-F66E69005309</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GRB3121d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2003__121_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>1228191</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Internationella kulturutredningen 2003 - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/26E5D724-5A25-4252-ADBF-40E06A2DD7FD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>