2420300 GRB3118d1 2003 118 sou sou Statens offentliga utredningar 2003:118 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 118 0 2004-01-07 00:00:00 2024-08-12 16:23:00 2004-01-07 00:00:00 Allmänna samlingslokaler - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GRB3118d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GRB3118d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB3118d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 #dimg1z{position:absolute;top:206px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:160px;} #page_11 #dimg1 #img1 {width:413px;height:160px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:406px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:73px;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:413px;height:73px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:279px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:340px;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:431px;height:340px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:630px;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:413px;height:630px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:336px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:212px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:178px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:413px;height:178px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:106px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:440px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:413px;height:440px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:510px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:90px;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:198px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:90px;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:272px;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:431px;height:272px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:49px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_24 #id_4 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_24 #id_5 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_5 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_29 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_29 #id_4 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_30 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_30 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_4 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_30 #id_5 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_30 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_6 {border:none;z:b;margin:72px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:176px;left:63px;z-index:-1;width:384px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:384px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:63px;z-index:-1;width:385px;height:427px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:385px;height:427px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_109 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:263px;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:413px;height:263px;} #page_109 #inl_img1 {position:relative;width:110px;height:10px;} #page_109 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:10px;} #page_109 #inl_img3 {position:relative;width:90px;height:11px;} #page_109 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:11px;} #page_109 #inl_img5 {position:relative;width:88px;height:10px;} #page_109 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:10px;} #page_109 #inl_img7 {position:relative;width:88px;height:11px;} #page_109 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:11px;} #page_109 #inl_img9 {position:relative;width:86px;height:10px;} #page_109 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:10px;} #page_109 #inl_img11 {position:relative;width:84px;height:11px;} #page_109 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:11px;} #page_109 #inl_img13 {position:relative;width:84px;height:10px;} #page_109 #inl_img14 {position:relative;width:1px;height:10px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:421px;left:231px;z-index:-1;width:245px;height:201px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:245px;height:201px;} #page_112 #inl_img1 {position:relative;width:115px;height:13px;} #page_112 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:13px;} #page_112 #inl_img3 {position:relative;width:103px;height:13px;} #page_112 #inl_img4 {position:relative;width:31px;height:13px;} #page_112 #inl_img5 {position:relative;width:212px;height:13px;} #page_112 #inl_img6 {position:relative;width:79px;height:12px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:493px;left:315px;z-index:-1;width:3px;height:211px;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:3px;height:211px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:21px;z-index:-1;width:480px;height:340px;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:480px;height:340px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:444px;left:84px;z-index:-1;width:262px;height:244px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:262px;height:244px;} #page_123 #inl_img1 {position:relative;width:231px;height:11px;} #page_123 #inl_img2 {position:relative;width:182px;height:11px;} #page_123 #inl_img3 {position:relative;width:138px;height:11px;} #page_123 #inl_img4 {position:relative;width:104px;height:11px;} #page_123 #inl_img5 {position:relative;width:94px;height:11px;} #page_123 #inl_img6 {position:relative;width:91px;height:11px;} #page_123 #inl_img7 {position:relative;width:73px;height:11px;} #page_123 #inl_img8 {position:relative;width:58px;height:11px;} #page_123 #inl_img9 {position:relative;width:53px;height:11px;} #page_123 #inl_img10 {position:relative;width:50px;height:12px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:474px;left:0px;z-index:-1;width:359px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:359px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:503px;left:42px;z-index:-1;width:385px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:385px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:338px;left:84px;z-index:-1;width:301px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:301px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:42px;z-index:-1;width:451px;height:529px;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:451px;height:529px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:251px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:349px;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:423px;height:349px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:436px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:84px;z-index:-1;width:321px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:321px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:361px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:361px;height:1px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:63px;z-index:-1;width:350px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:350px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:211px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:130px;left:0px;z-index:-1;width:397px;height:424px;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:397px;height:424px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:63px;z-index:-1;width:369px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:369px;height:1px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft1{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft3{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft16{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft45{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft47{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft51{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft93{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p7{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p67{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p89{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p105{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p114{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p119{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p120{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p121{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p125{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p126{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p127{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p128{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p137{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p144{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p145{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p158{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p159{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p160{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p162{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p163{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p164{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p165{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p168{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p169{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p176{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p179{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p186{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p188{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p195{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p229{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p246{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p263{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p265{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;margin-top: 528px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p268{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p276{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p290{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p293{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p305{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p314{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p317{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p328{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p340{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p345{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p346{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p347{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p348{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p349{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p350{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p355{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: right;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p384{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p387{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p388{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p389{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p390{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p391{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p408{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p410{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p412{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p413{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p414{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 444px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p421{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p422{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p423{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p462{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p463{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p464{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p466{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p470{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p477{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p478{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p484{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p485{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p486{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p487{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p493{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p494{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p496{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p505{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p506{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p507{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p508{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p512{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p515{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p522{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p531{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p555{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p556{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p563{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p575{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p576{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p580{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p581{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p582{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p583{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p589{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 406px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p597{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p599{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p610{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p622{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p624{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p628{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p635{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p637{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p643{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p645{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p646{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p653{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p656{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p677{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p679{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td139{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td142{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td144{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td159{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td164{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td168{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td176{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td177{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td180{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td181{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td182{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td185{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td186{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td187{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td188{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td189{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td190{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td205{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td212{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td213{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td214{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td215{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td216{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td218{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td220{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td222{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td223{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td224{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td226{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td229{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td232{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td241{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td242{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td243{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td244{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td245{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td246{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td248{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td249{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td250{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td251{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td252{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td253{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td254{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td255{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td256{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td257{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td258{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td259{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td260{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td261{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;} .td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;} .td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;} .td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td309{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td322{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;} .td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;} .td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td334{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td341{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 18px;} .tr1{heightzzz: 30px;} .tr2{heightzzz: 32px;} .tr3{heightzzz: 19px;} .tr4{heightzzz: 17px;} .tr5{heightzzz: 28px;} .tr6{heightzzz: 31px;} .tr7{heightzzz: 29px;} .tr8{heightzzz: 55px;} .tr9{heightzzz: 21px;} .tr10{heightzzz: 27px;} .tr11{heightzzz: 57px;} .tr12{heightzzz: 22px;} .tr13{heightzzz: 26px;} .tr14{heightzzz: 14px;} .tr15{heightzzz: 53px;} .tr16{heightzzz: 50px;} .tr17{heightzzz: 58px;} .tr18{heightzzz: 54px;} .tr19{heightzzz: 23px;} .tr20{heightzzz: 34px;} .tr21{heightzzz: 35px;} .tr22{heightzzz: 61px;} .tr23{heightzzz: 15px;} .tr24{heightzzz: 16px;} .tr25{heightzzz: 20px;} .tr26{heightzzz: 2px;} .tr27{heightzzz: 4px;} .tr28{heightzzz: 13px;} .tr29{heightzzz: 49px;} .tr30{heightzzz: 9px;} .tr31{heightzzz: 8px;} .tr32{heightzzz: 10px;} .tr33{heightzzz: 6px;} .tr34{heightzzz: 12px;} .tr35{heightzzz: 11px;} .tr36{heightzzz: 52px;} .tr37{heightzzz: 7px;} .tr38{heightzzz: 5px;} .tr39{heightzzz: 36px;} .tr40{heightzzz: 43px;} .tr41{heightzzz: 42px;} .tr42{heightzzz: 3px;} .t0{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 456px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 456px;margin-top: 27px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 530px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t12{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 353px;margin-top: 11px;f:14px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t15{width: 457px;margin-top: 100px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t18{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;} .t19{width: 422px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 23px;f:11px 'Verdana' !important;} .t20{width: 422px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;} .t21{width: 264px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 331px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;} .t23{width: 423px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;} .t24{width: 276px;margin-leftZ: 102px;margin-top: 12px;f:7px 'Verdana' !important;} .t25{width: 457px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t26{width: 385px;margin-leftZ: 23px;margin-top: 12px;f:11px 'Verdana' !important;} .t27{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:9px 'Verdana' !important;} .t28{width: 454px;margin-leftZ: 70px;margin-top: 31px;f:11px 'Verdana' !important;} .t29{width: 506px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:9px 'Verdana' !important;} .t30{width: 456px;margin-top: 25px;f:15px 'Verdana' !important;} .t31{width: 295px;margin-leftZ: 99px;margin-top: 37px;f:11px 'Verdana' !important;} .t32{width: 394px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t33{width: 478px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t34{width: 423px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 19px;f:9px 'Verdana' !important;} .t35{width: 422px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 47px;f:12px 'Verdana' !important;} .t36{width: 331px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 36px;f:13px 'Verdana' !important;} .t37{width: 331px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;} .t38{width: 496px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 20px;f:12px 'Verdana' !important;} .t39{width: 454px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t40{width: 312px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t41{width: 479px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;} .t42{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t43{width: 353px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t44{width: 397px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;} .t45{width: 385px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 36px;f:13px 'Verdana' !important;} .t46{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:9px 'Verdana' !important;} .t47{width: 465px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;} .t48{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t49{width: 374px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;} .t50{width: 436px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;} .t51{width: 405px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;} .t52{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet Mona Sahlin</P> <P class="p1 ft1">Regeringen beslutade den 21 mars 2002 att bemyndiga statsrådet Britta Lejon att tillkalla en särskild utredare för att undersöka och analysera frågor som rör allmänna samlingslokaler. Utredaren hade enligt direktiven (Dir. 2002:40)tre huvuduppgifter:</P> <P class="p2 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">utreda i vilken utsträckning de allmänna samlingslokalerna är tillgängliga för det lokala föreningslivet samt olika gruppers användning av lokalerna,</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">undersöka och analysera vilken betydelse de allmänna samlingslokalerna och det stöd som utgår för dessa lokaler har för närsamhället, särskilt när det gäller invånarnas deltagande i samhällslivet och i de politiska processerna,</SPAN></P> <P class="p3 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">utreda effekterna av det statliga stöd som lämnas för allmänna samlingslokaler.</SPAN></P> <P class="p4 ft1">Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 21 mars 2002 riksdagsledamoten Kjell Nordström som särskild utredare. Den 8 maj 2002 förordnades ämnesråd Charlotta Wickman och departementssekretare Joachim Waern som sakkunniga i utredningen. Regionsekreterare Elving Andersson, handläggare Marie Eriksson, utredare Leif Götesson, egenföretagare Eva Johansson, utvecklingschef Eva Karlsson, utredare Peter Malmsten, departementssekreterare Jenny Tunér, departementssekreterare Ebba Vallgårda, sektionschef Ants Viirman och departementssekreterare Yogesh Kumar förordnades som experter i utredningen. Den 4 oktober 2002 förordnades vice VD Ulf Gustafsson som expert i utredningen. Den 1 september 2003 entledigades Marie Eriksson från uppdraget och Torgny Sandgren förordnades som expert i utredningen.</P> <P class="p5 ft6">Till sekreterare förordnades den 12 april 2002 kansliråd Berndt Lindholm.</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p6 ft6">Utredningen om allmänna samlingslokaler överlämnar härmed betänkandet (SOU 2003:118) Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling.</P> <P class="p7 ft6">Stockholm i december 2003</P> <P class="p8 ft6">Kjell Nordström</P> <P class="p9 ft6">/Berndt Lindholm</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p10 ft6">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p11 ft6">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p10 ft6">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft6">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p10 ft6">1 Uppdraget .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft6">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft7">1.1</SPAN><SPAN class="ft8">En långsiktig strategi för att värna och fördjupa</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p13 ft10">demokratin ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p11 ft6">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">1.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft6">Medborgarsammanslutningarnas roll i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft10">demokratin ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft11">1.1.2 En infrastruktur för ett demokratiskt samhälle..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p13 ft10">Utredarens arbete.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft6">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td7"><SPAN class="p10 ft6">I Allmänna samlingslokaler för folkrörelsernas behov</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p10 ft6">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td3"><SPAN class="p13 ft6">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet..................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p11 ft6">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p10 ft7">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td3"><SPAN class="p13 ft10">Folkrörelsernas framväxt.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft6">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">2.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft7">Folkrörelserna som proteströrelser.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft7">2.1.2 Från röst till service......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td3"><SPAN class="p13 ft7">2.1.3 Kritik mot samarbetet med staten...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p11 ft6">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p13 ft7">Föreningslivets utveckling på <NOBR>90-talet....................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft6">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft7">2.2.1 Sjunkande medlemsaktivitet i föreningarna................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft6">2.2.2 Ökad jämställdhet men könsuppdelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p14 ft10">kvarstår ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p11 ft6">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">2.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft7">Föreningslivets klasskaraktär består............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft11">2.2.4 Orsaker till svårigheterna att rekrytera ungdomar.....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p13 ft10">De kallar oss unga ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft6">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td3"><SPAN class="p13 ft6">2.3.1 Ungdomars fritid i och utanför föreningslivet ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p11 ft6">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft7">2.3.2 Vad gör ungdomarna på sin fritid? ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft10">Frågor och reflektioner ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft6">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p11 ft12">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p0 ft13">Innehåll SOU 2003:118</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p10 ft7">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft7">Det svenska folkets kulturvanor .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p11 ft6">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">2.4.1 Förändringar av gamla kulturmönster .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft10">2.4.2 En titt i backspegel........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">2.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft7">Fyra möjliga förklaringar..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">2.4.4 Användningen av den fria tiden ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft7">Folkrörelserna och den nya nätverkskulturen........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p11 ft6">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft7">2.5.1 Ökad styrning av folkrörelserna ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">2.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft7">Nätverken utmanar folkrörelsedemokratin.................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft6">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft6">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft7">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft10">Nykterhetsrörelsen ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft6">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p14 ft7">Nykterhetsrörelsens samlingslokaler...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft10">Riksorganisationen Våra gårdar ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft7">Folkets Hus och Parkrörelsens lokaler...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p11 ft6">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft7">3.2.1 Pionjärtiden i slutet på <NOBR>1800-talet ................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft10">Folkets <NOBR>Park-rörelsen ...................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft10">Folkets <NOBR>Hus-rörelsen....................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft7">3.2.4 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p10 ft7">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft10">Bygdegårdsrörelsens lokaler ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p11 ft6">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p14 ft10">Ljus över landet.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft10">Bygdegårdarnas Riksförbund .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft10">Kommunala fritidsgårdar .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p11 ft6">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft6">3.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p14 ft7">Hemgårdar och ungdomsgårdar...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">3.4.2 Från ungdomsgård till fritidsgård ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft6">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft6">samlingslokaler ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft6">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft7">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft7">Införandet av det statliga stödet..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft6">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft7">4.1.1 Samlingslokaler för föreningslivets behov...................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft7">4.1.2 Samlingslokaler, opartiskt öppna för alla ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft7">Utvidgning av begreppet allmänna samlingslokaler...............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p11 ft6">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft11">4.2.1 Från samlingslokaler till fritidslokaler.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft7">4.2.2 Ytterligare utvidgning på <NOBR>1970-talet ............................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft6">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p10 ft7">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft10">Samhället och samlingslokalerna .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p11 ft6">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft6">4.3.1 Arbetsfördelning mellan, staten, kommunerna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft10">och föreningslivet..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p11 ft6">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p10 ft12">6</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft13">SOU 2003:118 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td10"><SPAN class="p13 ft7">4.3.2 Översyn av stödet till folkrörelserna...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p11 ft6">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p10 ft7">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td10"><SPAN class="p13 ft7">Det statliga stödets avveckling och återkomst.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td11"><SPAN class="p11 ft6">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft6">4.4.1 Avveckling eller reformering av det statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft10">stödet ? ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft6">4.4.2 Alternativa vägar för att främja behovet av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft10">allmänna samlingslokaler..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft7">4.4.3 Förändring och minskning av det statliga stödet .......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft6">II</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p10 ft6">Tillgänglighet och nyttjande av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft6">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p13 ft6">Kommunerna och föreningslivet...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p11 ft6">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p10 ft7">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft7">Kommunalt stöd till föreningslivet.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p11 ft6">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft6">5.1.1 Förändringar i det kommunala stödet till</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft10">föreningslivet ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft6">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p13 ft6">5.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p14 ft10">Utvecklingen på <NOBR>1990-talet ..........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft6">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft7">5.1.3 Allt färre tillämpar <NOBR>0-taxa...........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p13 ft11">Kommunalt stöd till föreningslivet i tio kommuner ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft7">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft6">5.2.1 Föreningslivets ägande och förvaltning av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p14 ft10">verksamhetslokaler .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">5.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft7">Konkurrens eller samverkan ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft6">5.2.3 Policyprogram för kultur- och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p14 ft10">fritidsverksamheten ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">5.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft7">Kontantstöd till föreningslivet ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft11">5.2.5 Förekomsten av <NOBR>0-taxa</NOBR> i kommunens lokaler...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft7">5.2.6 Samverkan och dialog med föreningslivet.................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft11">5.2.7 Kommunens samverkan med utvecklingsgrupper....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p10 ft7">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p13 ft7">Föreningslivets användning av allmänna samlingslokaler ...</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft7">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft7">5.3.1 I vilken utsträckning används lokalerna? ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft7">5.3.2 Fyra typfall av samlingslokalernas användning.........</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft7">5.3.3 De vanligast förekommande verksamheterna...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft6">5.3.4 Föreningslivets tillgång till allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p14 ft10">samlingslokaler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft6">5.3.5 Typ av samlingslokaler som används av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft10">föreningarna ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft7">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft7">5.3.6 Föreningarnas hyra/avgift för lokalen.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p10 ft7">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p13 ft10">Mötesplatser för ungdom ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft7">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p13 ft6">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p14 ft7">Rum för utveckling.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft7">121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft12">7</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p10 ft14">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td14"><SPAN class="p17 ft14">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p18 ft6">5.4.2 Ungdomsverksamhet i de allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p19 ft10">samlingslokalerna ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft6">5.4.3 Ungdomsverksamhet vid kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p19 ft10">fritidsgårdar .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft11">5.4.4 Demokrati och inflytande vid fritidsgårdarna...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft6">5.4.5 Ungdomarnas egna kultur- och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p19 ft10">fritidsverksamheter .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p18 ft7">5.4.6 Fritidsforums krav på öppna gårdar...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft6">III</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p10 ft6">Det samlade beståndet av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft6">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p18 ft6">Kartläggning av allmänna samlingslokaler ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p11 ft6">133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft7">6.1</SPAN><SPAN class="ft15">Inventering av det samlade beståndet av allmänna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p22 ft10">samlingslokaler .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p10 ft7">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p22 ft6">6.1.1 Medlemsutvecklingen i de ”klassiska” samlings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p23 ft10">lokalerna ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft6">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft7">Lokaliseringen av samlingslokalerna..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p22 ft6">6.1.3 Balans mellan utbud och efterfrågan på allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p23 ft10">samlingslokaler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft7">6.2 Samlingslokalernas upptagningsområde ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p10 ft7">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p23 ft6">6.2.1 Fördelning på län och kommuntyper ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p22 ft6">6.2.2 Kommuner med det minsta och flesta antalet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p23 ft10">allmänna samlingslokaler ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p23 ft6">6.2.3 De allmänna samlingslokalernas standard .................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p23 ft6">6.3 Tillgänglighet för personer med funktionshinder................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft7">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft6">6.3.1 Nationell handlingsplan för handikappolitiken ........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p22 ft6">6.3.2 Jämförelse mellan samlingslokalsenkäterna 1992</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft10">och 2002.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p23 ft6">6.3.3 Bygdegårdarnas tillgänglighet och användbarhet......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p23 ft6">6.3.4 Ansökningar och beslut om handikappstöd..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p11 ft6">6.3.5 Beräknade kostnader för handikappanpassningen ....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p23 ft7">6.4 Samnyttjande av allmänna samlingslokaler...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft7">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft6">6.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft10">Service i glesbygd ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p22 ft6">6.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p23 ft7">Kartläggningar av samnyttjande.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft6">6.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft7">Samnyttjande i bygdegårdar .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p23 ft6">6.4.4 Exempel på samnyttjande i tio kommuner................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td17"><SPAN class="p22 ft6">6.4.5 Exempel på sambruk av lokaler mellan skolan och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft10">föreningslivet...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">158</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft12">8</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft13">SOU 2003:118 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td19"><SPAN class="p25 ft6">6.4.6 Exempel på modeller för hyressättningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">skollokaler ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">6.4.7 Framtida utveckling av sambruket ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p10 ft6">IV</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td19"><SPAN class="p10 ft6">De allmänna samlingslokalernas betydelse för</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td19"><SPAN class="p25 ft6">närsamhället</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p10 ft6">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p25 ft6">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden ........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft6">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft6">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p25 ft10">Samlingslokaler för gemenskap.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p11 ft6">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td19"><SPAN class="p25 ft6">7.1.1 Från medborgerliga samlingslokaler till lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">för fritid.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.1.2 Kritik mot storskaliga bostadsområden ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p25 ft6">7.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft10">Boendeservice i samverkan.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.1.4 Utvärdering av stödet till boendeservice...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.1.5 Utvärdering av mötesplatser i förorten.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft6">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft7">En politik för storstaden på <NOBR>2000-talet.................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft6">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p25 ft6">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft10">Storstadsutredningen..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.2.2 En ny nationell storstadspolitik.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft6">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft7">Allmänna samlingslokaler i Stockholm ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft6">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.3.1 Samlingslokaler och föreningsliv i samverkan ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.3.2 Förslag om förändringar i bidragssystemet ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p10 ft6">7.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td19"><SPAN class="p25 ft7">Allmänna samlingslokaler på landsbygden...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p11 ft6">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p25 ft6">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft7">En aktiv regionalpolitik..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft6">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">Lokala utvecklingsgrupper .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p25 ft6">7.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft10">Begreppet social ekonomi ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.4.4 Social ekonomi och välfärd ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p25 ft7">7.4.5 Mot en ny landsbygdspolitik .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">188</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft7">7.5</SPAN><SPAN class="ft8">Forskarstudie om den allmänna samlingslokalens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td23"><SPAN class="p13 ft10">betydelse i närsamhället.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft6">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">7.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">Inledande markeringar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td23"><SPAN class="p13 ft7">7.5.2 Forskarnas samlade intryck och bedömningar .........</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft6">7.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">Forskarnas rekommendationer..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td24"><SPAN class="p10 ft6">V Effekterna av det statliga stöder</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p10 ft6">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td23"><SPAN class="p13 ft6">Det statliga och kommunala stödet till allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td23"><SPAN class="p13 ft6"><NOBR>samlings-lokaler .......................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft6">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p10 ft7">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p13 ft10">Hanteringen av det statliga stödet ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p11 ft6">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td2"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p11 ft12">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p10 ft14">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td26"><SPAN class="p26 ft14">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td27"><SPAN class="p27 ft6">8.1.1 Fördelningen av det statliga stödet till allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft10">samlingslokaler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p27 ft7">8.1.2 Bidragsunderlag och bidragets storlek.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p27 ft6">8.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">Förfarandet i bidragsärenden .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p27 ft7">8.1.4 Besiktning och utbetalning av bidraget .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p23 ft6">8.2 Bidrag till riksorganisationerna. ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p10 ft7">208</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p11 ft6">8.2.1 Riksorganisationernas tillkomst och finansiering.....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">208</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p23 ft6">8.2.2 Det statliga stödet till riksorganisationerna ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p27 ft6">8.2.3 Fördelningen av bidraget till samlingslokal-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft10">organisationerna..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p27 ft6">8.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">Kulturbidrag till riksorganisationerna .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td27"><SPAN class="p23 ft6">8.3 Uppgifter om ansökningar och bidrag..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p10 ft7">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p27 ft6">8.3.1 Ansökningar om stöd från</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft10">Samlingslokaldelegationen..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p23 ft6">8.3.2 Fördelning av bidrag på de olika åtgärderna..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">215</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td27"><SPAN class="p23 ft6">8.4 Kommunalt driftbidrag till allmänna samlingslokaler..........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p10 ft7">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p27 ft6">8.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p23 ft7">Boverkets undersökning 1992....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft7">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p27 ft6">8.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft7">Kommunalt driftstöd 2002.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p27 ft6">8.4.3 Jämförelse av det kommunala driftstödet mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft10">1991 och 2001..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft7">222</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft7">8.5</SPAN><SPAN class="ft15">De allmänna samlingslokalernas ekonomiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td29"><SPAN class="p15 ft10">förhållanden ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p11 ft6">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">8.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p14 ft10">Principer för hyressättning.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td29"><SPAN class="p15 ft7">8.5.2 Övrig finansiering av verksamheten ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p10 ft7">8.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft7">De allmänna samlingslokalernas <NOBR>ombyggnads-behov..........</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p11 ft6">226</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft6">8.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p14 ft10">Ombyggnader <NOBR>1992–2002...........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">226</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">8.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p14 ft10">Byggnadsåtgärdernas finansiering..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft6">8.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p14 ft10">Framtida byggtekniska åtgärder.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft6">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td29"><SPAN class="p15 ft6">Utredarens bedömningar ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p10 ft7">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td29"><SPAN class="p15 ft10">Mina allmänna bedömningar .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p11 ft6">232</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td29"><SPAN class="p15 ft7">9.1.1 Utvecklingen av nya rörelser......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">232</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft6">9.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p14 ft10">Föreningslivet i Sverige...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td29"><SPAN class="p15 ft6">9.1.3 Förändrade fritids- och kulturmönster i den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p14 ft10">vuxna befolkningen.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td29"><SPAN class="p15 ft6">9.1.4 De allmänna samlingslokalernas betydelse i</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p14 ft10">närsamhället.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">237</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td1"><SPAN class="p10 ft12">10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td5"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p10 ft13">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft6"><SPAN class="ft7">9.2</SPAN><SPAN class="ft8">Målen för det statliga stödet till allmänna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td33"><SPAN class="p10 ft10">samlingslokaler.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p11 ft7">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td33"><SPAN class="p10 ft6">9.2.1 Samlingslokaler både för föreningslivets och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p14 ft10">allmänhetens behov ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p11 ft7">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft7">9.2.2 Lokaler för föreningslivets behov..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p11 ft7">242</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft6">9.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p14 ft10">Lokaler för kultur .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p11 ft7">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft6">9.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p14 ft10">Mötesplatser i närmiljön ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p11 ft7">247</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td33"><SPAN class="p10 ft7">9.2.5 Skolan som lokalt kulturcentrum ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p11 ft7">249</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft7">9.3</SPAN><SPAN class="ft8">Föreningslivets behov och nyttjande av allmänna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p29 ft10">samlingslokaler.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft6">Nästan samtliga föreningar har tillgång till en</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">lokal för sin verksamhet .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft6">Hälften av föreningarna har lätt att få tillgång till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft10">en lokal ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">254</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft6">Många föreningar använder i realiteten inte en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">allmän samlingslokal...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft7">Kostnaderna är inget större problem.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">256</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft6">De allmänna samlingslokalerna är inte lika</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft10">tillgängliga för alla.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">256</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft6">9.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p29 ft7">Det samlade beståndet av allmänna samlingslokaler............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft6">260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft7">God förekomst av samlingslokaler ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">En god standard i samlingslokalerna .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">Varierad användning av lokalerna ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">262</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft7">God tillgång till lokalerna...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">263</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">Förbättrad fysisk tillgänglighet..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">264</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">Flexibel användning av lokalerna...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft6">9.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p29 ft10">Effekterna av det statliga stödet............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft6">267</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p14 ft7">Syftet med stödet till allmänna samlingslokaler .......</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">267</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">Det statliga och kommunala stödet...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">268</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p29 ft6">9.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft7">Effekterna av det minskade stödet ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft6">269</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p10 ft6">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td38"><SPAN class="p29 ft6">Utredarens förslag ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft6">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft7">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p29 ft6">Målen för det statliga stödet till allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p29 ft10">samlingslokaler.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft7">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p29 ft7">Inventering av befintliga och tänkbara mötesplatser...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft6">273</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p10 ft7">10.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p29 ft7">Statligt stöd till allmänna samlingslokaler ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft6">275</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p29 ft7">10.3.1 Stöd till byggnadstekniska åtgärder...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p11 ft6">276</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td39"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p11 ft12">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr14 td40"><SPAN class="p10 ft14">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td41"><SPAN class="p11 ft14">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p10 ft10">10.3.2 Stöd till handikappanpassning....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p11 ft6">277</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.3.3 Stöd till verksamhetsutveckling .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">278</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft10">10.3.4 Stöd till riksorganisationerna .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft7">10.4 Hanteringen av det statliga stödet.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p11 ft6">284</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.4.1 Boverkets samlingslokaldelegation ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">284</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.4.2 Krav på kommunal medfinansiering ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">285</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft10">10.4.3 Vem skall kunna få bidrag ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">286</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p10 ft10">10.4.4 Beräkning av bidragsunderlaget .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">288</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.4.5 Förfaranden i bidragsärenden.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">289</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p20 ft6">10.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p10 ft10">Konsekvenser av förslagen.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p11 ft6">292</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.5.1 Finansiering av höjningen av anslaget........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">292</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.5.2 Prövning av det offentliga åtagandet .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">296</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.5.3 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen .....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">297</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft6">10.5.4 Konskvenser för sysselsättning och offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p30 ft10">service ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">298</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft7">10.5.5 Konsekvenser för jämställdhet...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">299</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p10 ft6">10.5.6 Konsekvenser för att nå de integrationspolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p30 ft10">målen............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p11 ft6">302</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 1 ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6">305</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft6">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 2a ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">315</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td44"><SPAN class="p31 ft11">Förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 2b ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">319</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td44"><SPAN class="p31 ft6">Boverkets föreskrifter om bidrag till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 3 ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">323</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft6">Utredningens enkätundersökningar m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 3a ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">329</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft11">Uppföljning av 1992 års enkät om allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 3b ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">335</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft6">Enkät till föreningar i 12 kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 3c ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">339</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft6">Enkät till kommunerna om allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 3d ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">341</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft6">Frågeunderlag vid kommunbesök</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft6">Bilaga 4 ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft6">343</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p31 ft6">Äga/Rum – om den allmänna samlingslokalens betydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft12">12</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft16">Sammanfattning</P> <P class="p33 ft17">Målen för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</P> <P class="p34 ft18">Mitt förslag: De ursprungliga och utvidgade syftena med det statliga stödet till de allmänna samlingslokalerna bör fortfarande vara giltiga. De allmänna samlingslokalerna skall kunna tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De skall också tillgodose kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för skapande aktiviteter. De skall även tillgodose spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet.</P> <P class="p35 ft18">Ett viktigt skäl till att det i början av <NOBR>1940-talet</NOBR> inrättades ett särskilt stöd till allmänna samlingslokaler var att föreningslivet sågs som en naturlig och oumbärlig del av det medborgerliga livet. De var viktiga för en vital demokrati och för medborgarnas möjligheter att kunna utöva sina fri- och rättigheter.</P> <P class="p36 ft18">På <NOBR>1950-talet</NOBR> kom allmänna samlingslokaler att mer ses som allmänna kultur- och fritidslokaler vilket ytterligare förstärktes under <NOBR>1970-talet.</NOBR> De allmänna samlingslokalerna skulle också tillgodose de gemenskapsbehov som fanns i de nya förorternas bostadsområden.</P> <P class="p37 ft18">Jag anser att dessa ursprungliga och utvidgade syften med de allmänna samlingslokalerna fortfarande är giltiga. De allmänna samlingslokalerna skall tillgodose:</P> <P class="p38 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället</SPAN></P> <P class="p39 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för skapande aktiviteter,</SPAN></P> <P class="p39 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet.</SPAN></P> <P class="p40 ft12">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft18">Samlingslokalerna är viktiga grundpelare i vårt demokratiska samhälle. De används för bildningsverksamhet, förenings- och kulturliv. Jag anser därför att det i varje lokal miljö bör finnas en samlingslokal som främjar den sociala samvaron. Den lokala miljön kan vara en kommundel eller en stadsdel i de större städerna.</P> <P class="p42 ft18">En allmän samlingslokal i en kommundel eller en stadsdel innebär ökade möjligheter att etablera ett föreningsliv som på ett effektivare sätt kan engagera de människor som bor i dessa områden. Jag anser framför allt att frågan hur man skall kunna få fram fler samlingslokaler i storstadsområdenas och de större tätorternas ytterområden är särskilt angeläget.</P> <P class="p42 ft18">Min uppfattning är att det måste finnas ett starkt enskilt engagemang kring samlingslokalerna om vi på lång sikt skall kunna bevara och utveckla en infrastruktur för en vital demokrati. Jag anser därför att en samlingslokal om möjligt bör drivas i föreningsform. Därmed kan ideellt arbete och människor som satsar tid och engagemang mobiliseras.</P> <P class="p43 ft17">Inventering av befintliga och tänkbara mötesplatser</P> <P class="p44 ft18">Mitt förslag: Varje kommun bör, i samverkan med föreningslivet, göra en inventering av befintliga och tänkbara mötesplatser inom kommunen. En sådan inventering bör vara av frivillig karaktär.</P> <P class="p45 ft18">En förutsättning för att den lokala demokratin skall kunna utvecklas och stärkas är att det finns en stark demokratisk infrastruktur. En betydelsefull beståndsdel i en sådan infrastruktur är en god tillgång till ändamålsenliga samlingslokaler. I varje lokal miljö bör det därför finnas en samlingslokal som främjar den sociala samvaron.</P> <P class="p46 ft18">Jag föreslår att varje kommun, i samverkan med föreningslivet, bör göra en inventering av befintliga och tänkbara mötesplatser inom kommunen. En sådan inventering bör vara av frivillig karaktär.</P> <P class="p47 ft18">En sådan inventering skulle inte bara ge föreningar och medborgarna information om vilka lokaler som finns tillgängliga. Den skulle också kunna vara en grund för att se om, var och hur åtgärder bör vidtas för att medborgarna skall kunna erbjudas mötesplatser i tillfredsställande omfattning. Det kan bli början på en lokalrörelse för den mångkulturella förorten.</P> <P class="p43 ft12">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft18">Jag hänvisar i det sammanhanget till ett initiativ som utredningen tog tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté (SamSam) om hur en dialog och samarbete skulle kunna utvecklas mellan kommuner och samlingslokalhållande föreningar. Därefter har SamSam fått ett projektbidrag från regeringen för att fortsätta utveckla samverkansprojektet i syfte att få fram goda exempel som kan spridas vidare till andra kommuner och föreningar.</P> <P class="p49 ft17">Statligt stöd till allmänna samlingslokaler</P> <P class="p50 ft6">Det statliga stödets olika delar</P> <P class="p51 ft18">Mitt förslag: Det statliga stödet till allmänna samlingslokaler skall bestå av följande delar:</P> <P class="p52 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">stöd till byggnadstekniska åtgärder</SPAN></P> <P class="p53 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">stöd till handikappanpassning</SPAN></P> <P class="p53 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">stöd till verksamhetsutveckling</SPAN></P> <P class="p54 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">stöd till riksorganisationerna</SPAN></P> <P class="p55 ft18">Jag föreslår att det statliga stödet till allmänna samlingslokaler bör ökas från den nuvarande nivån på 29 miljoner kronor till 40,5 miljoner kronor.</P> <P class="p56 ft18">Nivån på bidraget till byggnadstekniska åtgärder och till handikappanpassning bör vara 25 miljoner kronor, men bör kunna ökas upp till 50 miljoner kronor när de ekonomiska förutsättningarna tillåter. Regeringen bör pröva detta inför det</P> <P class="p57 ft22">årliga budgetarbetet.</P> <P class="p58 ft23">Det nya bidraget till verksamhetsutveckling bör vara 10 miljoner kronor.</P> <P class="p59 ft18">Bidraget till riksorganisationerna bör ökas från 4 miljoner kronor till 5,5 miljoner kronor.</P> <P class="p60 ft12">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft6">Stöd till byggnadstekniska åtgärder</P> <P class="p44 ft18">Mitt förslag: Det statliga stödet till byggnadstekniska åtgärder skall även fortsättningsvis vara ett investeringsstöd och användas till köp, <NOBR>ny-,</NOBR> om- eller tillbyggnad samt till större standardhöjande reparationer och till handikappanpassning. Jag föreslår att nivån på anslaget bör vara 25 miljoner kronor men bör kunna ökas till 50 miljoner kronor när de ekonomiska förutsättningarna tillåter. Regeringen bör pröva detta inför det årliga budgetarbetet.</P> <P class="p62 ft18">Jag föreslår att det statliga stödet även fortsättningsvis skall vara ett investeringsstöd och användas till <NOBR>ny-,</NOBR> om- eller tillbyggnad samt till större standardhöjande reparationer och till handikappanpassning. Jag föreslår att nivån på anslaget bör vara 25 miljoner kronor.</P> <P class="p47 ft18">Det innebär att den anslagspost på 1,5 miljoner kronor som står till regeringens förfogande upphör. Denna anslagspost har använts för aktiviteter i eller i anslutning till allmänna samlingslokaler och som syftar till att stärka den demokratiska infrastrukturen. Jag ser förslaget om bidrag till verksamhetsutveckling vid allmänna samlingslokaler som en vidareutveckling av denna anslagspost.</P> <P class="p42 ft18">Under de senaste åren har summan av de ansökta beloppen uppgått till 60 miljoner kronor per år. Med tanke på de förslag som jag lämnar i övrigt och som kan öka efterfrågan på bidrag föreslår jag att anslaget till allmänna samlingslokaler ökas till 50 miljoner kronor när de ekonomiska förutsättningarna tillåter. Regeringen bör pröva detta inför det årliga budgetarbetet.</P> <P class="p63 ft6">Stöd till handikappanpassning</P> <P class="p44 ft18">Mitt förslag: Bidrag skall även fortsättningsvis kunna lämnas till hela kostnaden för handikappanpassningen. Bidrag till handikappanpassningen skall kunna utgå med högst 200 000 kronor. I de fall när handikappåtgärderna ingår i en större eller mindre om- eller tillbyggnad skall föreningen kunna bryta ut handikappdelen och ansöka om bidrag bara för den.</P> <P class="p64 ft12">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft18">Enligt den nuvarande förordningen kan bidrag lämnas för handikappanpassning till hela kostnaden, dock högst med 165 000 kronor. Det har varit oförändrat sedan början på 1990- talet. En förutsättning har varit att en sådan anpassning inte ingår i någon annan åtgärd som man kan få bidrag till enligt förordningen. Om ansökan har gällt bidrag för enbart handikappanpassning har det inte funnits några krav på att även kommunen skall ge bidrag till projektet.</P> <P class="p66 ft18">Jag föreslår att bidrag fortfarande skall kunna lämnas till hela kostnaden för handikappanpassningen men att bidraget skall kunna utgå med högst 200 000 kronor. Om handikappåtgärderna ingår i en större om- eller tillbyggnad skall föreningen kunna bryta ut handikappdelen och ansöka om bidrag bara för den delen.</P> <P class="p67 ft6">Stöd till verksamhetsutveckling</P> <P class="p68 ft18">Mitt förslag: Ett särskilt projektbidrag på 10 miljoner kronor till verksamhetsutveckling i allmänna samlingslokaler bör inrättas. Bidrag skall kunna lämnas till hela kostnaden, dock högst med 1 miljon kronor. Bidraget bör fördelas av Boverket. Under den första treårsperioden bör bidraget bland annat användas för att befintliga samlingslokaler eller andra lokaler skall kunna anpassas till ungdomars kulturformer. Bidraget skall också kunna användas för att stödja samlingslokalföreningarnas riksorganisationer i deras arbete med att stimulera utvecklingen av de ungas egen kultur- och mötesverksamhet i allmänna samlingslokaler. Därefter bör Boverket bedöma den fortsatta inriktningen av bidraget.</P> <P class="p69 ft18">De allmänna samlingslokalerna startade en gång för att erbjuda mötesplatser till ett blomstrande föreningsliv. Men de samhälleliga förutsättningarna för de allmänna samlingslokalerna har förändrats. Folkrörelser och ideella föreningar har under lång tid förlorat medlemmar och värst drabbade är storstäderna. Samtidigt har formerna för det demokratiska och kulturella deltagandet förändrats.</P> <P class="p37 ft18">Denna utveckling kan vara ett tecken på att föreningslivet inte längre känns attraktivt och att medborgarna väljer andra sätt att agera och att organisera sig. Skulle detta vara en långsiktig trend</P> <P class="p70 ft12">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft18">mot ett minskat föreningsengagemang bedömer jag att det får allvarliga konsekvenser även för de allmänna samlingslokalerna.</P> <P class="p46 ft18">Med hänvisning till den forskarstudie som jag har låtit göra pekar jag på att det inte räcker med att bara ställa en lokal till förfogande. Det handlar också om lokalens fysiska utformning och tekniska utrustning, tillgänglig pedagogisk och annan kompetens, verksamhetscoaching och projektledarskap. Det räcker alltså inte med traditionella mötes- eller arrangemangslokaler. Lokalerna måste kunna anpassas till de aktivitetsformer som idag är de som i allt högre grad engagerar.</P> <P class="p71 ft18">Det finns ett antal goda exempel runt om i landet där sociala och kulturella rörelser har skapat en mängd arrangemang och verksamheter som engagerar människorna i området. Nya föreningsdrivna samlingslokaler i förorterna växer dock inte framlika lätt som på landsbygden där tillgången till tomma lokaler och social närhet och sammanhållning är starkare.</P> <P class="p42 ft18">För att föreningsdrivna samlingslokaler skall kunna utvecklas anser jag att det krävs ett aktivt mobiliseringsarbete. Den ideella kraft som finns bland människor i bostadsområdena måste kunna kanaliseras in i ett samarbete med etablerade folkrörelser, studieförbund och även kommunala förvaltningar. För att starta den processenanser jag att en särskild satsning bör göras med fokus på mobilisering bland de människor som berörs, i syfte att skapa nya föreningsdrivna samlingslokaler i förorterna.</P> <P class="p42 ft18">Mot den här bakgrunden föreslår jag att ett särskilt projektbidrag på 10 miljoner kronor till verksamhetsutveckling i allmänna samlingslokaler inrättas. Bidrag skall kunna lämnas till hela kostnaden, dock högst med 1 miljon kronor. Bidraget bör fördelas av Boverket. Under den första treårsperioden bör bidraget bland annat användas för att befintliga samlingslokaler eller andra lokaler skall kunna anpassas till ungdomars kulturformer.</P> <P class="p72 ft18">Jag föreslår att bidraget också skall kunna användas för att stödja samlingslokalföreningarnas riksorganisationer i deras arbete med att stimulera utvecklingen av de ungas egen kultur- och mötesverksamhet i allmänna samlingslokaler. Därefter bör Boverket bedöma den fortsatta inriktningen av bidraget.</P> <P class="p73 ft12">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft6">Stöd till riksorganisationerna</P> <P class="p75 ft18">Mitt förslag: Samlingslokalsföreningarnas centrala organisationer bör ges ett rimligt stöd till sin informations- och utredningsverksamhet. Jag föreslår en ökning med 1,5 miljoner kronor till 5,5 miljoner kronor av det särskilda bidrag som anvisas till de tre riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus & Parker samt Våra Gårdar. Bidraget skall användas dels för respektive organisations allmänna informations- rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Bidraget bör fördelas av Boverket.</P> <P class="p76 ft18">Sedan slutet av <NOBR>1940-talet</NOBR> har samlingslokalföreningarnas riksorganisationer fått ett statligt stöd för att täcka en del av det arbete man utför. 1973 utökades stödet och fick sin nuvarande form. Stödet har uppgått till 4 miljoner kronor sedan 1998. Sedan 1999 har bidraget fördelats av Ungdomsstyrelsen efter ansökan från Sam- Sam.</P> <P class="p37 ft18">Jag anser att samlingslokalorganisationerna bör ges ett rimligt stöd till sin informations och utredningsverksamhet och föreslår därför en ökning med 1,5 miljoner kronor av det särskilda bidrag som anvisas till de tre riksorganisationerna. Syftet med stödet skall vara att ersätta organisationerna för deras arbete i anslutning till projektansökningar, men även för deras medverkan i arbetet med verkamhetsutveckling.</P> <P class="p66 ft18">Jag föreslår att bidraget fördelas av Boverket och att stödet fördelas till riksorganisationerna enligt följande principer:</P> <P class="p77 ft18">1,5 miljoner kronor bör fördelas lika mellan de tre organisationerna</P> <P class="p78 ft18">50 procent av det återstående anslaget, eller 2 miljoner kronor, bör fördelas utifrån respektive organisations andel av det totala antalet föreningar som är medlemmar i en riksorganisation</P> <P class="p78 ft18">50 procent av det återstående anslaget, eller 2 miljoner kronor, bör fördelas utifrån respektive organisations andel av den totala intäkten från medlemsavgifter.</P> <P class="p79 ft18">Förutsättningarna för fördelningen kan dock komma att förändras över tiden. Regeringen kan därför, efter framställan från SamSam, behöva förändra beslut om fördelningen.</P> <P class="p80 ft12">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft17">Hanteringen av det statliga stödet</P> <P class="p82 ft6">Boverkets samlingslokaldelegation</P> <P class="p44 ft18">Mitt förslag: Boverkets samlingslokalsdelegation bör även fortsättningsvis fatta beslut i fråga om bidrag till allmänna samlingslokaler. Jag föreslår också att en företrädare för Ungdomsstyrelsen bör ingå i delegationen.</P> <P class="p83 ft18">Enligt den nuvarande förordningen skall ansökan om bidrag ges in till Boverket. Det har inte framkommit något som talar för att någon annan myndighet skulle vara lämpligare för ändamålet.</P> <P class="p46 ft18">Med tanke på att handikappanpassning är en viktig del av det statliga stödet talar det ytterligare för att ansvaret för dessa frågor bör handhas av Boverket, som har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde.</P> <P class="p84 ft18">Vid Boverket finns en samlingslokaldelegation Delegationen består av en ordförande och högst sju andra ledamöter som utses av regeringenför en bestämd tid. Jag föreslår att en företrädare för Ungdomsstyrelsen bör ingå i styrelsen.</P> <P class="p63 ft6">Krav på kommunal medfinansiering</P> <P class="p44 ft18">Mitt förslag: Kravet på kommunal medfinansiering bör finnas kvar. Kommunen skall lämna ekonomiskt bidrag, eller på annat sätt garantera, minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bidraget.</P> <P class="p85 ft18">För att få bidrag till köp, ny eller ombyggnad och standardhöjande reparationer krävs det enligt den nuvarande förordningen att kommunen lämnar bidrag med minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar det statliga bidraget.</P> <P class="p42 ft18">Jag har tidigare föreslagit att varje kommun, frivilligt och i samverkan med föreningslivet bör göra en inventering av befintliga och tänkbara mötesplatser inom kommunen. En sådan inventering bör kunna visa på behovet av allmänna samlingslokaler i kommunen, om det saknas lokaler eller om det finns ett överskott av lokaler inom ett område. Inventeringen bör också visa om det finns möjligheter att söka lösningar byggda på flexibilitet och samverkan,</P> <P class="p86 ft12">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft18">att göra smärre och enklare ombyggnader och i enstaka fall att skapa nya lokaler genom om eller nybyggnad.</P> <P class="p36 ft18">Jag bedömer att det är viktigt att kommunen är med och prövar behovet av samlingslokaler i kommunen. Det är på den kommunala nivån som man kan bygga upp en struktur som passar lokala förhållanden och göra de nödvändiga prioriteringarna. Jag förutsätter att kommunen efter en sådan prövning också är beredd att ge bidrag till samlingslokalens framtida drift och att det därmed finns goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen.</P> <P class="p88 ft18">Jag föreslår att kravet på kommunal medfinansiering bör finnas kvar och att den nuvarande nivån på 30 procent är lämplig. Jag bedömer att i de fall när en kommun i dagens kärva kommunalekonomiska läge beslutar att bidra till en medfinansiering finns det ett varaktigt behov av lokalen på orten och att detta behov är ordentligt prövat.</P> <P class="p37 ft18">Jag föreslår dock att formen för det kommunala bidraget kan göras mer flexibel. Huvudregeln är att det skall lämnas som ekonomiskt bidrag. Men kommunen kan också bidra på annat sätt. Det finns exempel på att det kommunala bidraget har räknats om i arbetstid och att kommunen har bidragit med arbetskraft .Jag anser att om kommunen, tillsammans med andra myndigheter eller liknande, garanterar minst 30 procent av bidragsunderlaget, bör det anses som likvärdigt med kommunal medfinansiering.</P> <P class="p89 ft6">Vem skall kunna få bidrag</P> <P class="p68 ft18">Mitt förslag: Det statliga stödet till byggnadstekniska åtgärder och handikappanpassning bör även fortsättningsvis lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag.</P> <P class="p90 ft18">Enligt den nuvarande förordningen får bidrag till byggnadstekniska åtgärder och handikappanpassning lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag. Jag föreslår inte några förändringar i det avseendet</P> <P class="p88 ft18">Jag anser att det finns ett stort behov av samlingslokaler i storstäderna. Detta är en utmaning inte bara för de allmänna samlingslokalernas riksorganisationer. För att nya föreningsdrivna</P> <P class="p91 ft12">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft18">samlingslokaler skall kunna utvecklas krävs det också ett mobiliseringsarbete. De ideella krafter som finns bland människor i dessa områden måste kunna kanaliseras in i ett samarbete mellan etablerade folkrörelser, studieförbund och även med kommunala förvaltningar.</P> <P class="p63 ft6">Beräkning av bidragsunderlaget</P> <P class="p44 ft18">Mitt förslag: För köp, nybyggnation och tillbyggnad skall den tidigare regeln om begränsning till 1 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>fortfarande gälla. För ändring av byggnad (ombyggnad) samt standardhöjande åtgärder föreslår jag dock ingen begränsning av bidragsunderlaget för det statliga stödet.</P> <P class="p83 ft18">Enligt den nuvarande föreordningen är det samlingslokalens yta, efter det att byggnadsprojektet har genomförts, som är utgångspunkten för beräkningen av bidragsunderlaget. Samlingslokalytan är den sammanlagda lokalytan för alla utrymmen som används för samlingslokalverksamheten.</P> <P class="p92 ft18">I slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> infördes en regel om en gräns på 1 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>för att det statliga stödet på 50 procent skulle utgå. Om ytan översteg 1 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>reducerades bidraget. Skälet till denna regel var att man ville satsa på mindre lokaler, bland annat i förorterna.</P> <P class="p46 ft18">Jag bedömer att regeln inte är ändamålsenlig och har snarast utgjort ett hinder för en önskvärd utveckling. Ombyggnad och renovering av redan byggda större föreningsdrivna lokaler har missgynnats, vilket inte har gynnat utveckling och en nödvändig anpassning i landets större tätorter.</P> <P class="p42 ft18">Jag föreslår därför att för ändring av byggnad (ombyggnad) samt standardhöjande åtgärder skall ingen begränsning av bidragsunderlaget göras för det statliga stödet. För köp, nybyggnation och tillbyggnad skall den tidigare regeln om begränsning till 1 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>fortfarande gälla.</P> <P class="p93 ft12">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft6">Förfaranden i bidragsärenden</P> <P class="p95 ft18">Mina förslag:</P> <P class="p96 ft18">Kravet på att det till ansökan skall fogas en långtidsbudget bör utgå.</P> <P class="p97 ft18">Boverkets samlingslokaldelegation skall kunna ställa villkor för besluten.</P> <P class="p98 ft18">Delegationen skall också kunna besluta om ny fördelning av de bidragsmedel som återkallats, om sökanden inte har uppfyllt förutsättningarna i beslutet.</P> <P class="p99 ft18">Kravet på att lokalen inte utan medgivande av Boverket får upphöra att vara allmän samlingslokal innan 25 år förflutit från den dag då ansökan om bidrag gavs in till verket, bör sänkas till 10 år.</P> <P class="p100 ft18">Kravet på den upplåtelsetid, som anges i nyttjanderättsavtal och som ger sökanden fri dispositionsrätt under minst 25 år, bör sänkas till minst 5 år.</P> <P class="p101 ft18">Enligt den nuvarande förordningen skall den sökande till ansökan foga en plan för lokalernas användning samt en långtidsbudget. Enligt uppgift ifrågasätter många sökande om en långtidsbudget verkligen är nödvändig, framför allt i mindre projekt där åtgärden i sig inte bedöms ha någon påverkan på budgeten framöver.</P> <P class="p102 ft18">Jag föreslår därför att kravet på en långtidsbudget bör utgå. Jag bedömer att om kommunen har tillstyrkt ansökan och är beredd att ge bidrag till samlingslokalens framtida drift, bör det därmed finnas goda ekonomiska förutsättningar att på längre sikt driva och förvalta lokalen.</P> <P class="p103 ft18">Jag föreslår att Boverkets samlingslokaldelegation skall kunna ställa villkor i besluten. Det kan bl.a. underlätta samfinansiering med <NOBR>EU-bidrag</NOBR> och möjlighet att återkalla bidragsmedel som inte utnyttjas. Det senare innebär att medel som inte har utbetalats och som har återkallats skall kunna fördelas på nytt vid ett senare beslutstillfälle.</P> <P class="p104 ft18">Jag föreslår att kravet på att lokalen inte utan medgivande av Boverket får upphöra att vara allmän samlingslokal innan 25 år har förflutit från den dag då ansökan om bidrag gavs in till verket, bör sänkas till 10 år. Min uppfattning är att 25 år i dagens läge förefaller vara alltför lång tid. Förhållanden och förutsättningar i samhället förändras snabbt.</P> <P class="p105 ft12">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p106 ft18">Jag föreslår slutligen att kravet på den upplåtelsetid, som anges i nyttjanderättsavtal och som ger sökanden fri dispositionsrätt under minst 25 år, bör sänkas till minst 5 år. Exempelvis hyr de flesta samlingslokalföreningar i Stockholm sina lokaler, företrädesvis av något av de kommunala bostadsbolagen. Avtalen löper som regel på 5 år.</P> <P class="p107 ft12">24</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft16">Författningsförslag</P> <P class="p33 ft25">Förslag till</P> <P class="p108 ft17">ändringar i förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft18">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td50"><SPAN class="p10 ft26">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft18">Allmän samlingslokal</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p110 ft27">1 § Med allmän samlingslokal avses i denna förordning en lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p110 ft6">1 § Med allmän samlingslokal avses i denna förordning en lokal som på en ort <SPAN class="ft18">behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten och s</SPAN>om hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft18">Förutsättningar för bidrag</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p111 ft6">2 § Statligt bidrag till en allmän samlingslokal får lämnas för</P> <P class="p112 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">köp eller nybyggnad,</SPAN></P> <P class="p113 ft1"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft29">ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning, eller</SPAN></P> <P class="p114 ft6"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft30">handikappanpassning som utförs utan samband med 1 eller 2.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p6 ft6">2 § Statligt bidrag till en allmän samlingslokal får lämnas som</P> <P class="p115 ft18"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Investeringsbidrag</SPAN></P> <P class="p116 ft18"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Verksamhetsutvecklingsbi-</SPAN></P> <P class="p117 ft18">drag</P> <P class="p118 ft18">3 § Med investeringsbidrag avses i denna förordning bidrag för</P> <P class="p115 ft18"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">köp, ny- </SPAN>och tillbyggnad,</P> <P class="p119 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft32">ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning,</SPAN></P> <P class="p115 ft18"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">handikappanpassning</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p120 ft6">För bidrag för en åtgärd enligt första stycket 1 och 2 krävs att kommunen lämnar bidrag med minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bidraget.</P> <P class="p121 ft6">3 § För att få bidrag krävs det vidare att</P> <P class="p114 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft32">det finns ett varaktigt behov av lokalen på orten,</SPAN></P> <P class="p114 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft30">lokalen kommer att fylla skäliga krav på god standard,</SPAN></P> <P class="p122 ft6"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft32">lokalen kommer att hållas tillgänglig för varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten och att detta sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor,</SPAN></P> <P class="p123 ft6"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft32">lokalen har eller förväntas</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p124 ft6">För bidrag för en åtgärd enligt första stycket 1 och 2 krävs att kommunen lämnar <SPAN class="ft18">ekonomiskt </SPAN>bidrag, <SPAN class="ft18">eller på annat sätt garanterar, </SPAN>minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bidraget</P> <P class="p125 ft18"><SPAN class="ft6">4 § För att få </SPAN>investeringsbidrag <SPAN class="ft6">krävs att</SPAN></P> <P class="p126 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft32">det finns ett varaktigt behov av lokalen på orten,</SPAN></P> <P class="p126 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft30">lokalen kommer att fylla skäliga krav på god standard,</SPAN></P> <P class="p127 ft6"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft32">lokalen kommer att hållas tillgänglig för varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten och att detta sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor,</SPAN></P> <P class="p123 ft6"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft32">lokalen har eller förväntas</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft12">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p10 ft33">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p128 ft6">få en allsidig användning, och att</P> <P class="p129 ft6">5. det finns goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen</P> <P class="p130 ft27">4 § Bidrag för ett köp som är fullbordat när en ansökan om bidrag prövas lämnas endast om sökanden haft synnerliga skäl för att genomföra köpet före bidragsbeslutet. På samma sätt lämnas bidrag för en ny- eller ombyggnad som har påbörjats när en ansökan om bidrag prövas endast om sökanden haft synnerliga skäl för att påbörja arbetena före bidragsbeslutet.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p131 ft6">få en allsidig användning, och att</P> <P class="p36 ft6">5. det finns goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen</P> <P class="p132 ft6">5 § Bidrag för ett köp <SPAN class="ft18">enligt</SPAN></P> <P class="p133 ft1"><SPAN class="ft34">3 § 1, </SPAN>som är fullbordat när en ansökan om bidrag prövas, lämnas endast om sökanden haft synnerliga skäl för att genomföra köpet före bidragsbeslutet. På samma sätt lämnas bidrag för en <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad som har påbörjats när en ansökan om bidrag prövas endast om sökanden haft synnerliga skäl för att påbörja arbetena före bidragsbeslutet.</P> <P class="p134 ft18">6 § För att få verksamhetsutvecklingsbidrag krävs att bidraget används för att anpassa eller stimulera verksamhet i sådan samlingslokal som avses i 1 § för ungdomsgrupper inom kultur- och fritidsområdet eller för verksamhetsutveckling för nya kultur- och mötesformer.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft18">Vem kan få bidrag?</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p110 ft6">5 § Bidrag lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p110 ft18"><SPAN class="ft6">7 § </SPAN>Investeringsbidrag <SPAN class="ft6">får lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft12">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p135 ft18"><SPAN class="ft6">8 § </SPAN>Verksamhetsutvecklingsbidrag får lämnas till samlingslokalhållande förening eller till riksorganisation vars medlemmar består av sådana föreningar.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr19 td55"><SPAN class="p136 ft18">Bidragsunderlag</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td49"><SPAN class="p137 ft6">6 § Bidrag beräknas på grund-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p13 ft6">9 §</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td60"><SPAN class="p138 ft18">Investeringsbidrag för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p11 ft18">så-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p137 ft6">val av ett bidragsunderlag som</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft18">dana åtgärder som avses i 3 § <SPAN class="ft6">1</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p137 ft6">motsvarar kostnaden för en åt-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft6">beräknas på grundval av ett bi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td49"><SPAN class="p137 ft6">gärd enligt 2 § 1 och 2 av den</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft6">dragsunderlag</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td62"><SPAN class="p11 ft6">som motsvarar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td63"><SPAN class="p10 ft6">allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p137 ft11">samlingslokalens ytor</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft6">kostnaden för en åtgärd av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p10 ft6">upp</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p139 ft6">till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p137 ft6">högst 1 000 kvadrat-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft6">allmänna</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td65"><SPAN class="p11 ft6">samlingslokalens ytor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td49"><SPAN class="p137 ft6">meter och som är skälig med</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td61"><SPAN class="p10 ft6">upp till högst 1000 kvadrat-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p137 ft6">hänsyn till projektets art och</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft6">meter och som är skälig med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">omfattning.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft6">hänsyn till projektets art och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td40"><SPAN class="p10 ft6">omfattning.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr20 td61"><SPAN class="p11 ft18">För sådana åtgärder som avses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td58"><SPAN class="p10 ft18">i 3 § 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td66"><SPAN class="p10 ft18">beräknas</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p18 ft18">bidraget</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p11 ft18">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft18">grundval</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p140 ft18">av ett</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td62"><SPAN class="p11 ft18">bidragsunderlag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft18">som är skälig med hänsyn till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td67"><SPAN class="p10 ft18">projektets art och omfattning.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p13 ft6">I</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p137 ft6">bidragsunderlaget får det</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td67"><SPAN class="p13 ft6">I bidragsunderlaget får</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p11 ft6">det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">även räknas in kostnader för</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td67"><SPAN class="p10 ft7">även räknas in kostnader för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td49"><SPAN class="p137 ft6">1. utrymmen för ungdoms-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td61"><SPAN class="p11 ft6">1. utrymmen för ungdoms-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p137 ft6">verksamhet om de inryms i</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft6">verksamhet om de inryms i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">samma byggnad,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td69"><SPAN class="p10 ft6">samma byggnad,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td49"><SPAN class="p137 ft6">2. utrymmen för den all-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td61"><SPAN class="p11 ft6">2. utrymmen för den all-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p137 ft7">männa samlingslokalens skötsel,</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft7">männa samlingslokalens skötsel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p10 ft6">och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p10 ft6">och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p13 ft6">3.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td68"><SPAN class="p137 ft6">konstnärlig utsmyckning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p13 ft6">3.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td48"><SPAN class="p10 ft6">konstnärlig</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p11 ft6">utsmyckning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p137 ft7">som uppgår till högst en procent</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td61"><SPAN class="p10 ft7">som uppgår till högst en procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">av bidragsunderlaget.</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td67"><SPAN class="p10 ft6">av bidragsunderlaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td49"><SPAN class="p137 ft6">Om det finns särskilda skäl</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td69"><SPAN class="p13 ft6">Om det finns</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p10 ft6">särskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p11 ft7">skäl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p10 ft12">28</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p0 ft13">SOU 2003:118 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p10 ft6">får</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td72"><SPAN class="p10 ft11">kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p141 ft6">för</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td73"><SPAN class="p142 ft6">konstnärlig</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td74"><SPAN class="p10 ft6">får kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p139 ft6">för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td76"><SPAN class="p11 ft6">konstnärlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td77"><SPAN class="p10 ft11">utsmyckning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p143 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td73"><SPAN class="p142 ft6">anskaffning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td79"><SPAN class="p10 ft11">utsmyckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td80"><SPAN class="p18 ft6">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td76"><SPAN class="p11 ft7">anskaffning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">av inventarier som sammanlagt</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft11">av inventarier som sammanlagt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td49"><SPAN class="p10 ft6">uppgår till högst fem procent av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p10 ft11">uppgår till högst fem procent av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td82"><SPAN class="p10 ft6">bidragsunderlaget</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p10 ft6">räknas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft6">in</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p142 ft6">i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td82"><SPAN class="p10 ft6">bidragsunderlaget</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td86"><SPAN class="p144 ft7">räknas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p11 ft6">in i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td77"><SPAN class="p10 ft6">underlaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td79"><SPAN class="p10 ft6">underlaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr21 td89"><SPAN class="p13 ft18">Bidragets storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr7 td49"><SPAN class="p142 ft6">7 § Bidrag får lämnas med ett</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr7 td81"><SPAN class="p15 ft18"><SPAN class="ft6">10 § </SPAN>Investeringsbidrag för så-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td49"><SPAN class="p10 ft6">belopp som uppgår till högst</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p10 ft18">dana åtgärder som avses i 3 § 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">50 procent av bidragsunderlaget.</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft11"><SPAN class="ft26">och 2 </SPAN>får lämnas med ett belopp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p10 ft6">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p29 ft6">uppgår</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td86"><SPAN class="p140 ft6">till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p11 ft7">högst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p10 ft7">50 procent av bidragsunderlaget.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td86"><SPAN class="p15 ft6">8 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td91"><SPAN class="p10 ft6">Bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p145 ft6">får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p14 ft11">lämnas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td92"><SPAN class="p142 ft6">för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p15 ft6">11 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p146 ft6">Bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p138 ft6">får</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td76"><SPAN class="p11 ft6">lämnas för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td93"><SPAN class="p10 ft7">handikappanpassning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p15 ft6">av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p142 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft7">handikappanpassning av en all-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td86"><SPAN class="p10 ft6">allmän</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td94"><SPAN class="p147 ft11">samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p145 ft6">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td92"><SPAN class="p142 ft6">hela</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p10 ft6">män</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td70"><SPAN class="p10 ft11">samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p148 ft6">till</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p11 ft6">hela</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td77"><SPAN class="p10 ft6">kostnaden,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td95"><SPAN class="p140 ft6">dock</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p149 ft6">högst</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td92"><SPAN class="p142 ft11">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td79"><SPAN class="p10 ft6">kostnaden,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td80"><SPAN class="p10 ft6">dock</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td86"><SPAN class="p150 ft11">högst</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p11 ft6">med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td93"><SPAN class="p10 ft6">165 000 kronor. En</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td96"><SPAN class="p142 ft6">förutsätt-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td74"><SPAN class="p10 ft18">200 000 <SPAN class="ft6">kronor.</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p151 ft11">En</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td76"><SPAN class="p11 ft6">förutsätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td49"><SPAN class="p10 ft6">ning är att en sådan anpassning</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p10 ft7">ning är att en sådan anpassning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">inte ingår i någon annan åtgärd</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft6">inte ingår i någon annan åtgärd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">som det lämnas bidrag för enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft7">som det lämnas bidrag för enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr0 td82"><SPAN class="p10 ft6">denna förordning.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td82"><SPAN class="p10 ft6">denna förordning.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p15 ft18">12 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p14 ft18">Bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft18">för</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td97"><SPAN class="p11 ft18">verksamhets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft18">utveckling får lämnas till hela</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td79"><SPAN class="p10 ft18">kostnaden,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td80"><SPAN class="p10 ft18">dock</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td86"><SPAN class="p152 ft35">högst</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p11 ft18">med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td74"><SPAN class="p10 ft18">1 miljon kronor.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr21 td98"><SPAN class="p153 ft18">Förfarandet i bidragsärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr7 td49"><SPAN class="p142 ft6">9 § Ansökan om bidrag ges in</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p15 ft6">§ 13</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td70"><SPAN class="p139 ft6">Ansökan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p11 ft6">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">till Boverket. Sådana uppgifter i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft18">investeringsbidrag enligt 3 § <SPAN class="ft6">ges</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td49"><SPAN class="p10 ft6">en ansökan som rör faktiska</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p10 ft6">in till Boverket. Sådana upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td77"><SPAN class="p10 ft6">förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td91"><SPAN class="p154 ft7">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td96"><SPAN class="p142 ft6">sökanden</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft11">gifter i en ansökan som rör fak-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr4 td49"><SPAN class="p10 ft6">lämna på heder och samvete. Till</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft6">tiska förhållanden skall sökan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td49"><SPAN class="p10 ft6">ansökan skall fogas en plan för</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p10 ft6">den lämna på heder och sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr4 td99"><SPAN class="p10 ft6">lokalernas användning samt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p142 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft18"><SPAN class="ft6">vete. </SPAN>Till ansökan skall fogas en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td82"><SPAN class="p10 ft6">långtidsbudget.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft18">plan för lokalernas användning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td81"><SPAN class="p15 ft18">Bidrag lämnas i mån av till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td77"><SPAN class="p15 ft6">Boverket</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td100"><SPAN class="p155 ft6">fördelar</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td96"><SPAN class="p142 ft6">de medel</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft18">gång på medel. Ansökningen skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p10 ft11">som</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td101"><SPAN class="p146 ft6">är tillgängliga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p156 ft7">under</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td92"><SPAN class="p142 ft6">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td81"><SPAN class="p10 ft18">ha inkommit till verket före den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td57"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td90"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td87"><SPAN class="p11 ft12">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p128 ft6">budgetår vid ett tillfälle före utgången av maj året efter det att ansökningarna kommit in till verket.</P> <P class="p157 ft6">10 § Om en ansökan avser bidrag till ett byggnadsprojekt, skall den sökande förbinda sig att</P> <P class="p158 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft36">utföra projektet inom den tid som Boverket bestämmer,</SPAN></P> <P class="p158 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft37">iaktta de bestämmelser om projektets utförande i övrigt som verket meddelar,</SPAN></P> <P class="p158 ft6"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft37">lämna verket en fullständig redovisning av kostnaderna för projektet, samt</SPAN></P> <P class="p158 ft6"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft36">hålla byggnaden tillgänglig för sådan besiktning som avses i 11 §.</SPAN></P> <P class="p159 ft7">11 § När ett byggnadsprojekt har färdigställts skall byggnaden</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p160 ft18">31 december och skall prövas vid ett tillfälle före utgången av maj månad följande år.</P> <P class="p161 ft18">14 § Ansökan om verksamhetsutvecklingsbidrag enligt 6 § ges in till Boverket. Sådana uppgifter i en ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på heder och samvete. Bi- drag lämnas i mån av tillgång på medel. Ansökan skall ha kommit in före den 1 september och skall prövas vid ett tillfälle före utgången av december månad samma år.</P> <P class="p162 ft18">15 § Boverket får bestämma villkor för investeringsbidraget och verksamhetsutvecklingsbidraget.</P> <P class="p163 ft6">16 § Om en ansökan avser bidrag till ett byggnadsprojekt, skall den sökande förbinda sig att</P> <P class="p164 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft36">utföra projektet inom den tid som Boverket bestämmer,</SPAN></P> <P class="p164 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft37">iaktta de bestämmelser om projektets utförande i övrigt som verket meddelar,</SPAN></P> <P class="p164 ft6"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft37">lämna verket en fullständig redovisning av kostnaderna för projektet, samt</SPAN></P> <P class="p164 ft6"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft36">hålla byggnaden tillgänglig för sådan besiktning som avses i 17 §.</SPAN></P> <P class="p159 ft11">17 § När ett byggnadsprojekt har färdigställts skall byggnaden</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft12">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p10 ft33">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p165 ft6">besiktigas. Besiktning sker på den sökandes bekostnad genom en besiktningsman som Bo- verket anvisar.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p165 ft6">besiktigas. Besiktning sker på den sökandes bekostnad genom en besiktningsman som Boverket anvisar.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p110 ft27">12 § Boverket får återkalla ett bidragsbeslut, om de förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre finns och bidraget inte har betalats ut.</P> <P class="p166 ft1">13 § Om bidraget har betalats ut, får Boverket besluta om återbetalning av bidraget helt eller delvis endast om</P> <P class="p167 ft1"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp,</SPAN></P> <P class="p168 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">bidraget i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta, eller</SPAN></P> <P class="p169 ft27"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft40">lokalen utan medgivande av Boverket upphör att vara allmän samlingslokal innan 25 år förflutit från den dag då ansökan om bidrag gavs in till verket.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p170 ft18"><SPAN class="ft6">18 § </SPAN>Den som har mottagit verksamhetsutvecklingsbidrag skall lämna en slutredovisning av projektet till Boverket på sätt som Boverket föreskriver.</P> <P class="p171 ft6">19 § Boverket får återkalla ett bidragsbeslut, om de förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre finns och bidraget inte har betalats ut.</P> <P class="p37 ft18"><SPAN class="ft6">20 § </SPAN>Om investeringsbidrag eller verksamhetsutvecklingsbidrag <SPAN class="ft6">har betalats ut, får Boverket besluta om återbetalning av bidraget helt eller delvis endast om</SPAN></P> <P class="p172 ft6"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft36">mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp,</SPAN></P> <P class="p88 ft6"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft39">bidraget i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta, eller</SPAN></P> <P class="p173 ft27"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft40">lokalen utan medgivande av Boverket upphör att vara allmän samlingslokal innan </SPAN><SPAN class="ft41">10 år </SPAN>förflutit från den dag då ansökan om bidrag gavs in till verket.</P> <P class="p174 ft18"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft42">villkoren för bidrag inte har</SPAN></P> <P class="p165 ft18">följts</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft12">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft18">Föreskriftsrätt</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p110 ft6">14 § Boverket får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p110 ft6">21 § Boverket får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft18">Överklagande</P> </DIV> <DIV id="id_5"> <DIV id="id_5_1"> <P class="p110 ft27">15 § Boverkets beslut om återbetalning av bidrag får överklagas hos regeringen. I övrigt får verkets beslut enligt denna förordning inte överklagas.</P> </DIV> <DIV id="id_5_2"> <P class="p110 ft6">22 § Boverkets beslut om återbetalning av bidrag får överklagas hos regeringen. I övrigt får verkets beslut enligt denna förordning inte överklagas.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_6"> <P class="p0 ft12">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p0 ft16">1 Uppdraget</P> <P class="p175 ft17"><SPAN class="ft17">1.1</SPAN><SPAN class="ft43">En långsiktig strategi för att värna och fördjupa demokratin</SPAN></P> <P class="p176 ft6"><SPAN class="ft6">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Medborgarsammanslutningarnas roll i demokratin</SPAN></P> <P class="p177 ft18">Riksdagen lade genom beslut våren 2002 om propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) fast en långsiktig strategi för att värna och fördjupa demokratin. Därmed följde riksdagen också Demokratiutredningens förslag om ett långsiktigt arbete för att stärka demokratin.</P> <P class="p88 ft18">Enligt propositionen bör det i en sammanhållen och långsiktig strategi ingå åtgärder för att värna den representativa demokratins traditionella kanaler för inflytande. Reformarbetet skall ta sikte på ett medborgardeltagande också mellan valen. Arbetet skall inriktas mot att värdet av samtal och diskussion i en demokrati lyfts fram.</P> <P class="p178 ft18">Enligt propositionen skall möjligheterna för medborgarnas deltagande i rollen som aktiva i föreningar eller andra sammanslutningar förbättras. Särskilda insatser skall göras för att involvera nya typer av sammanslutningar, samt sådana som företräder grupper som i dag är mindre delaktiga i samhället.</P> <P class="p88 ft18">Propositionen betonar att medborgarsammanslutningar, såsom folkrörelser och föreningar, har en viktig roll när det gäller att utveckla, fördjupa och bredda demokratin.</P> <P class="p38 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Medborgarsammanslutningar kan vara en mobiliserande kraft i samhället.</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanslutningar, som kanaliserar särskilda intressen, kan fungera som en motvikt till offentlig maktutövning.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Genom medborgarsammanslutningarna har medborgaren ytterligare möjlighet att göra sin röst hörd.</SPAN></P> <P class="p179 ft12">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Om sammanslutningarna ges bättre möjligheter att delta i den politiska processen kan de också ge makt åt i dag underrepresenterade grupper i samhället, vilket kan bidra till att bekämpa utanförskap.</SPAN></P> <P class="p181 ft18">Enligt propositionen besitter medborgarsammanslutningar erfarenheter och kompetens som är ovärderliga för den representativa demokratin. Därför är en bred dialog och samverkan med sådana sammanslutningar av stor betydelse. Små, nya och okonventionella, ibland löst organiserade, sammanslutningar måste beredas tillfälle att delta. Sammanslutningarna kan ge kompletterande information om nya behov i samhället och hur dessa kan tillgodoses. Användande av deras kompetens kan stimulera fler människor till deltagande.</P> <P class="p71 ft18">Propositionen betonar också att ett inte oviktigt resultat av föreningslivet är att människor, som medlemmar i föreningar eller andra sammanslutningar, lär sig samarbeta och utveckla ett ömsesidigt förtroende för varandra. Medlemmarnas åsikter vägs samman till gemensamma idéer och strävanden och beslut fattas för vilka deltagarna tvingas ta ett gemensamt ansvar. Dessa är viktiga kunskaper och egenskaper i en demokrati.</P> <P class="p42 ft18">Enligt propositionen kan fler vägar till inflytande öka engagemanget i frågor på olika samhällsnivåer, diskussionerna kan bli fler och nya idéer som annars inte hade fångats upp kan tas till vara. När deltagandet upplevs som meningsfullt kan det förhoppningsvis i sin tur också locka fler att engagera sig.</P> <P class="p182 ft6"><SPAN class="ft6">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">En infrastruktur för ett demokratiskt samhälle</SPAN></P> <P class="p183 ft18">Enligt propositionen bör formerna för det stöd som stat, kommuner och landsting ger för att underlätta för det lokala föreningslivet kontinuerligt ses över för att finna de bästa formerna. En sådan översyn bör ske i samråd med berörda folkrörelser.</P> <P class="p46 ft18">Regeringen genomförde under <NOBR>2000–2002</NOBR> ett långsiktigt utvecklingsarbete för den svenska demokratin, Tid för demokrati. Inom ramen för detta arbete lämnades bl.a. bidrag för demokratiutvecklingsprojekt med syfte att stimulera ett ökat engagemang och deltagande i de demokratiska processerna i stort och i val på alla nivåer. En utvärdering av projekten visar bl.a. på ett ökat engagemang för utvecklingen av den lokala demokratin.</P> <P class="p184 ft12">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p10 ft46">Uppdraget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft18">I regeringens arbete för att öka medborgarnas deltagande i den demokratiska processen föreslår regeringen därför i budgetpropositionen för 2004 att 10 miljoner kronor bör avsättas för en ny demokratisatsning. I den ingår bl.a. insatser för att öka valdeltagandet i valet till Europaparlamentet 2004. Samverkansprojekt mellan olika myndigheter och organisationer kommer att genomföras för att bl.a. stimulera till ett ökat valdeltagande bland grupper som i tidigare val haft ett lägre deltagande.</P> <P class="p186 ft18">I demokratipropositionen betonas att en förutsättning för att den lokala demokratin skall kunna utvecklas och stärkas är att det finns en stark infrastruktur för ett demokratiskt samhälle. En betydelsefull beståndsdel i en sådan infrastruktur är en god tillgång till ändamålsenliga samlingslokaler som möjliggör för medborgarna att utöva de grundlagsfästa <NOBR>mötes-,</NOBR> yttrande- och föreningsfriheterna. Det primära syftet med stödet är att samlingslokaler skall upplåtas för föreningslivet opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor.</P> <P class="p187 ft18">Mot den här bakgrund meddelade regeringen i propositionen att en särskild utredare skulle tillkallas för att undersöka och analysera frågor som rör allmänna samlingslokaler. Regeringen påpekade att stödet till allmänna samlingslokaler hade utretts vid ett flertal tillfällen men att situationen i dag är delvis annorlunda än vid tidigare översyner av stödet. Det samlade belopp som delas ut genom statligt stöd är lägre än under tidigare år. Dessutom har utbudet av kommersiell fritidsverksamhet ökat. Detta har troligen medfört att de allmänna samlingslokalernas roll för lokalsamhället och dess invånare är en annan än vad den var förr. Därför fanns det enligt regeringen behov av att på nytt utreda frågor rörande allmänna samlingslokaler.</P> <P class="p188 ft17"><SPAN class="ft17">1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Utredarens arbete</SPAN></P> <P class="p189 ft18">Utredningen inledde sitt arbete med en hearing i Hallunda Folkets Hus den 21 augusti 2002 för att få en uppfattning om vad de närmast berörda hade för uppfattning om utredarens uppdrag och vilka problem och möjligheter man såg. Hearingen har dokumenterats i rapporten ”Rapport från hearing om allmänna samlingslokaler” daterad <NOBR>2002-09-11.</NOBR></P> <P class="p88 ft18">Under hösten 2002 genomförde utredningen tre enkäter till ett urval av samlingslokalföreningar och ideella föreningar samt till alla</P> <P class="p190 ft12">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft18">289 kommuner i landet. Syftet var att få en aktuell bild av det samlade beståndet av allmänna samlingslokaler och för att få en uppfattning om olika gruppers nyttjande av allmänna samlingslokaler. Underlaget till enkäterna redovisas i bilaga 3.</P> <P class="p42 ft18">För att få en djupare bild av kommunerna och föreningslivet genomförde utredningens sekreterare under november 2002 en rundresa till 10 av de 12 kommuner som valts ut för föreningsenkäten. Kommunernas fritids/kulturchef intervjuades.</P> <P class="p46 ft18">Utredningen uppdrog också till en särskild forskare vid Umeå Universitet för att belysa vilken betydelse de allmänna samlingslokalerna och stödet för dessa lokaler har för närsamhället, särskilt när det gäller invånarnas deltagande i samhällslivet och i de politiska processerna. Forskarrapporten redovisas i bilaga 4.</P> <P class="p42 ft18">Den 26 mars 2003 genomförde utredningen tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté , SamSam, ett seminarium för att diskutera uppläggningen av ett projekt om hur en dialog och samarbete skulle kunna utvecklas mellan kommuner och samlingslokalhållande föreningar.</P> <P class="p42 ft18">Den 15 oktober 2003 genomförde utredningen en konferens i Rinkeby Folkets Hus i syfte att knyta samman utredningens arbete, forskarstudien och det fortsatta arbetet i form av ett samverkansprojekt mellan kommuner och lokala samlingslokalföreningar. Till konferensen inbjöds samtliga personer som på olika sätt bidragit till utredningens arbete samt kommunala kultur/fritidschefer.</P> <P class="p47 ft18">Utredaren har vid genomförandet av uppdraget haft samråd med Boverket, Ungdomsstyrelsen, Handikappombudsmannen (tillgänglighetscentret) och Svenska Kommunförbundet. Utredaren har också inhämtat synpunkter från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksföreningen Våra gårdar respektive Fritidsforum – Riksförbundet för fritids- och hemgårdar.</P> <P class="p191 ft12">36</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p192 ft16">I Allmänna samlingslokaler för folkrörelsernas behov</P> <P class="p193 ft18">De allmänna samlingslokalernas tillkomst och ställning hänger nära samman med folkrörelsernas framväxt och föreningslivets roll i samhället. I samband med att folkrörelserna växte sig allt starkare i slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> och början av <NOBR>1900-talet</NOBR> ökade behovet av möteslokaler för dessa rörelser. De lokala föreningarna vägrades ofta tillträde till de lokaler som fanns på orten. En annan anledning var att de tillgängliga lokalerna ofta inte ansågs lämpliga för den verksamhet föreningarna önskade bedriva. Till exempel ville nykterhetsrörelsen hålla sina möten i lokaler där det inte fick förtäras alkohol. Till följd av de olika svårigheterna skaffade folkrörelserna sig egna lokaler för såväl föreningsaktiviteter som för andra aktiviteter, t.ex. fester och danskvällar.</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p194 ft16"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft47">Föreningslivets utveckling under </SPAN><NOBR>1900-talet</NOBR></P> <P class="p195 ft17"><SPAN class="ft17">2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Folkrörelsernas framväxt</SPAN></P> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Folkrörelserna som proteströrelser</SPAN></P> <P class="p196 ft18">Det svenska föreningslivet har en lång och unik framgångshistoria, med högre medlemstal och fler som deltar aktivt än i de flesta länder. Det gäller politiska partier, fackliga organisationer och andra intresseorganisationer, solidaritetsrörelser, miljöorganisationer, körer, idrottsklubbar m.fl. Man talar ofta om de svenska folkrörelserna som demokratins plantskola.</P> <P class="p88 ft18">I sitt slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1) betonade Demokratiutredningen att ett starkt och fungerande föreningsliv är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Utredningen har förtjänstfullt beskrivit och problematiserat hur medborgarnas möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet påverkas av föreningslivets förändringar.</P> <P class="p88 ft18">Demokratiutredningen pekade på att folkrörelserna har varit viktiga aktörer inom svensk politik sedan mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> då det traditionella, paternalistiska svenska samhället föll samman. De klassiska folkrörelserna bildades som frivilliga demokratiska organisationer kring en politisk, religiös eller social idé. Fram till sekelskiftet etablerades en rad nationella och lokala organisationer för <NOBR>frikyrko-,</NOBR> <NOBR>nykterhets-,</NOBR> och arbetarrörelse liksom för kooperation och folkbildning. De växte upp som proteströrelser och utmanade det politiska etablissemanget, vilket i sin tur aktivt motarbetade dessa rörelsers idéer och handlingar.</P> <P class="p5 ft18">Några av rörelsernas viktigaste frågor var införande av allmän rösträtt och alkoholförbud samt frågan om rätten till arbetskonflikt. Politiska strejker var ett av de kritiserade medel som användes. Rörelserna agerade emellertid inte enbart som proteströrelser. Genom folkbildande verksamhet framodlades vid tiden före och under demokratins genombrott även kunskaper om</P> <P class="p197 ft12">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">demokratiskt beslutsfattande, mötesförhandlingar etc., som sedermera låg till grund för en slags demokratisk kultur. Folkrörelserna utgjorde därmed en rekryteringsbas för det framväxande folkstyret.</P> <P class="p182 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Från röst till service</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Det framväxande föreningslivets förhållande till staten förändrades i och med den allmänna rösträttens införande och dess effekter på det politiska systemet. Den folkbildande verksamheten fortsatte visserligen. Men organisationerna kom allt mindre att kännetecknas som proteströrelser. De blev legitima politiska aktörer och inledde så småningom ett institutionaliserat samarbete med statsmakten.</P> <P class="p42 ft18">Detta blev mest märkbart från <NOBR>1930-talet</NOBR> och framåt, i genomförandet av den s.k. svenska modellen med dess samverkan mellan olika parter på arbetsmarknaden, i ekonomin och politiken. Samarbetet mellan stat och organisationsliv rönte stor framgång och Sverige sågs av många som ett föregångsland när det gällde demokrati och välfärd.</P> <P class="p42 ft18">Men samarbetets korporativa strukturer, där vissa organiserade intressen inbjöds av staten att delta i den offentliga beslutsprocessen, hade samtidigt sina kostnader för de inblandade parterna. I en utvidgad välfärdsstat flyttas den sociala servicen över från organisationer till lokala myndigheter. Det offentliga tog över i relation till det civila samhället.</P> <P class="p42 ft18">Organisationerna såg måhända inte detta som något problem i sig, eftersom de hade bidragit till att placera frågor om sociala välfärdsproblem på den politiska dagordningen. Följden blev emellertid att folkrörelserna i praktiken förvandlades till en del av den offentliga förvaltningen. Det blev därmed svårare för rörelserna att förmedla någon känsla av angelägenhet för frågorna och målen. Det innebar att medlemsantalet så småningom sjönk och organisationerna tvingades söka alternativa finansieringskällor. Bland annat kom statsbidragen att bli allt viktigare för organisationernas överlevnad.</P> <P class="p200 ft12">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft6"><SPAN class="ft6">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Kritik mot samarbetet med staten</SPAN></P> <P class="p196 ft18">Det tycktes som om Sverige hade det fria organisationslivets fördelar men inte dess nackdelar. Samtidigt som organisationerna utgjorde en skola i demokrati, tack vare den folkbildande verksamheten och de interndemokratiska processerna, blev de också en integrerad del av den politiska beslutsprocessen.</P> <P class="p88 ft18">Så småningom började dock kritiska röster höjas mot organisationernas samarbete med staten. Denna politik av samförstånd mellan representativ demokrati och folkrörelser började ifrågasättas, inte minst inom partierna och folkrörelserna själva. Men det var först på 1960- och <NOBR>1970-talen</NOBR> som man kan tala om en mer urskiljbar proteströrelse av mestadels ungdomar som samlades nationellt och internationellt kring frågor om atomvapen, de afrikanska staternas koloniala frigörelse, USA:s krigföring i Vietnam, miljön och kärnkraften.</P> <P class="p202 ft18">Men det växte även fram ett ökat engagemang i närsamhällets miljö och utveckling, liksom för kvinnornas frigörelser, som samlade medborgargrupper utanför ”systemet”. De utmärktes av en samhällskritik med alternativa idéer och dagordningar liksom annorlunda arbetssätt som nätverk och aktionsgrupper, som med tiden har kompletterats med en transnationell organisation via Internet.</P> <P class="p37 ft18">Demokratiutredningen drog paralleller mellan de nya rörelsernas framväxt och folkrörelsernas framväxt under andra halvan av 1800- talet och början av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Inte heller då accepterades till en början i de nya rörelserna av det politiska etablissemanget. Med tiden ökade dock lyhördheten från staten, i synnerhet i de fall då rörelserna agerade enligt de traditionella folkrörelsernas principer.</P> <P class="p203 ft18">För det traditionella organisationslivets del fortsatte samarbetet med staten under <NOBR>1980-talet,</NOBR> även om det började minska i omfattning. Men samtidigt som det etablerade organisationslivet växte i respekt, ansvar och inflytande i statens ögon, växte problemen med en minskande medlemstillströmning, stagnation av mötesformerna och sjunkande förtroende bland allmänheten. Dessutom stod storstädernas lågutbildade låginkomsttagare i hög grad utanför organisationslivet.</P> <P class="p186 ft18">Denna problematik uppmärksammades av Maktutredningen (SOU 1990:44) i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Enligt utredningen hade organisationerna tappat mycket av sin ideologiska renhet genom ett flitigt kompromissande. Det omfattande deltagandet i den offent-</P> <P class="p204 ft12">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">liga beslutsprocessen hade hämmat organisationslivets obundenhet och möjlighet till fritt agerande. Ett annat problem var svårigheterna att engagera nya aktiva. Det gällde både de traditionella organisationerna och de nyare rörelserna. Trots att bara en liten minoritet av medborgarna helt saknade anknytning till någon form av organisation eller förening var andelen verkligt högaktiva få.</P> <P class="p205 ft17"><SPAN class="ft17">2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Föreningslivets utveckling på </SPAN><NOBR>90-talet</NOBR></P> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Sjunkande medlemsaktivitet i föreningarna</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Den utveckling som Maktutredningen pekade på i början av 1990- talet har till stor del fortsatt. I rapporten ”Föreningslivet i Sverige” (Rapport 98, 2003) har Statistiska centralbyrån, SCB, redovisat att mellan 1992 och 2000 sjönk den andel av hela befolkningen i åldern 16 till 84 år som är medlem i någon förening från 92 till 90 procent. Andelen aktiva föreningsmedlemmar sjönk från 52 till 44 procent. Det motsvarar en halv miljon medlemmar.</P> <P class="p72 ft18">Den sjunkande föreningsaktiviteten gäller för i stort sett alla föreningstyper, såsom fackliga organisationer, kulturföreningar, motororganisationer, aktiespararorganisationer, konsumentkooperationen, frivilliga försvarsföreningar samt kvinnorörelsen och fredsrörelsen.</P> <P class="p46 ft18">De politiska partierna tappade i genomsnitt en tredjedel av medlemmarna mellan 1992 och 2000. Andelen som uppger att de är partimedlemmar har minskat från 11,2 till 7,3 procent. Det innebär en minskning med en kvarts miljon medlemmar sedan 1992. Miljöorganisationerna har halverats från 8,5 till 4,2 procent. Föräldraföreningarna och kvinnorörelsen har tappat 40 procent av sitt medlemsantal sedan 1992.</P> <P class="p72 ft18">SCB:s undersökning visar att organisationsgraden har stigit inom några få områden. Minst drabbade är lokala aktionsgrupper. Pensionärsorganisationerna har fått något fler medlemmar, liksom patient- och handikappföreningar. Men undantagen förändrar inte den allmänna bilden. Det sammanlagda antalet föreningsmedlemskap minskar.</P> <P class="p42 ft18">Samtidigt som både det relativa och absoluta antalet medlemmar generellt har minskat, har allt fler som är föreningsmedlemmar minskat sin aktivitetsgrad. Passiva medlemmar har ökat med mer än en tiondel. För allt fler handlar medlemskapet om ideellt</P> <P class="p206 ft12">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft18">ekonomiskt stöd och information, utan fysisk närvaro. Det blir fler postgiromedlemmar och färre eldsjälar och mötesdeltagare.</P> <P class="p208 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Ökad jämställdhet men könsuppdelningen kvarstår</SPAN></P> <P class="p177 ft18">SCB:s undersökning visar att medlemsminskningen finns i alla befolkningsgrupper. Den viktigaste förändringen är den svaga återväxten i ungdomsgenerationen. Tillbakagången är särskilt tydlig i åldersgruppen 16 till 24 år, där andelen helt föreningslösa har ökat från 13 till 24 procent. Föreningslivet bärs i större utsträckning upp av medelålders och äldre, som är relativt sett aktiva och innehar förtroendeuppdrag. Färre förtroendevalda tvingas dra ett allt tyngre lass, medan kvarvarande medlemmar visar ett allt mindre engagemang för ideellt arbete.</P> <P class="p186 ft18">SCB konstaterar att könsskillnaderna har minskat men att könsuppdelningen kvarstår. Visserligen är männen oftare aktivare än kvinnorna. De har oftare förtroendeuppdrag och talar oftare på möten, särskilt män mellan 45 och 64 år. Men männens deltagande har minskat mer än kvinnornas, vilket i praktiken har lett till ökad jämställdhet.</P> <P class="p203 ft18">Däremot kvarstår könsskillnaderna i olika typer av föreningar. Kvinnors engagemang vetter mot omsorg, solidaritet, kultur och religion. De är överrepresenterade i humanitära organisationer, patientorganisationer, föräldraföreningar, religiösa organisationer och kulturföreningar.</P> <P class="p178 ft18">Männen dominerar i stället i motorklubbar, idrottsföreningar, hobbyföreningar, frivilliga försvarsorganisationer men också inom politiska partier, ordenssällskap, och aktieägarföreningar, med koppling till ekonomiskt och politiskt inflytande.</P> <P class="p88 ft18">SCB har också funnit intressanta skillnader mellan könen när det gäller aktivitetsmönster. Det är framför allt de unga kvinnorna som bryr sig om att reagera när de blivit orättvist behandlade av någon myndighet. Oftare än de unga männen försöker de göra något när de har behandlats illa av försäkringskassan, sjukvården, taxeringsmyndigheten etc. De tar saken i egna händer och utnyttjar sin kompetens, men gör det oberoende av några representanter.</P> <P class="p203 ft18">SCB har också noterat att kvinnor i alla åldrar har det lägsta förtroendet för de kommunalt förtroendevalda. SCB:s tolkning är att nittiotalets politiska ekonomi var framför allt kännbar för kvinnor, både som offentliganställda och som brukare av offentliga tjänster.</P> <P class="p204 ft12">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Föreningslivets klasskaraktär består</SPAN></P> <P class="p199 ft18">SCB:s undersökning visar att föreningslivets klasskaraktär består. Högutbildade, höginkomsttagare och högre tjänstemän är överrepresenterade nästan överallt, särskilt i fråga om förtroendeposter. Det gäller särskilt i miljörörelsen, kvinnoorganisationer, humanitära organisationer, kulturföreningar, ordenssällskap och aktieföreningar. SCB menar dock att det har skett en viss klassmässig utjämning på <NOBR>1990-talet,</NOBR> eftersom tjänstemännens andel av de aktiva medlemmarna har minskat mer än arbetarnas.</P> <P class="p72 ft18">SCB ser också tendenser till att föreningslivets politiska fokusering har försvagats. De politiska partierna har förlorat äldre medlemmar utan att kunna rekrytera nya i motsvarande grad. Visserligen har de aktiva inom de politiska partiorganisationerna bara blivit något färre under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Men de politiska partiernas medlemsantal har sjunkit kraftigt. 1968 var 13 procent av befolkningen medlemmar i något politiskt parti. 20 år senare hade siffran stigit till 15 procent. År 2000 var denna andel halverad till 7 procent. Under nittiotalet förlorade partierna en kvarts miljon medlemmar.</P> <P class="p71 ft18">Enligt SCB är det till stor del de passiva medlemmarna som har lämnat partierna. Vanliga aktiva medlemmar, dvs. medlemmar som inte har förtroendeuppdrag men som kommer på mötena, blir alltmer sällsynta. I alternativrörelser, såsom lokala aktionsgrupper och miljörörelser, är däremot denna typ av medlemmar fortfarande vanlig.</P> <P class="p47 ft18">En annan tendensen som SCB pekar på är att föreningslivet överlag har blivit allt mindre politiskt skolande till sin karaktär. Det gäller både för den andel som har förtroendeuppdrag och för den andel som deltar aktivt i verksamheten och som är med och diskuterar inriktningen av föreningens verksamhet.</P> <P class="p205 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Orsaker till svårigheterna att rekrytera ungdomar</SPAN></P> <P class="p199 ft18">SCB har försökt att finna orsaker till varför föreningslivet har svårigheter att rekrytera nya medlemmar, framför allt yngre. Man har funnit att i åldersgruppen 16 till 24 år ökade andelen helt föreningslösa från 13 till 24 procent mellan 1992 och 2000. En förklaring till den minskade aktiviteten kan enligt SCB vara att konkurrensen om de ungas fritid har hårdnat. Detta gäller särskilt i</P> <P class="p210 ft12">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">urbana miljöer, där möjligheter till sociala möten och fritidsalternativ utanför det organiserade föreningslivet är större. I glesbygden har däremot andelen aktiva ökat liksom andelen som är med i många föreningar.</P> <P class="p178 ft18">Svårigheterna att rekrytera nya medlemmar kan enligt SCB också bero på konkurrensen från medieutvecklingen. Det gäller särskilt det enormt vidgade utbudet av <NOBR>TV-kanaler</NOBR> respektive Internet. SCB ställer frågan om det kan vara så att föreningslivet inte längre känns attraktivt och att medborgarna väljer andra sätt att agera och att organisera sig.</P> <P class="p37 ft18">Andra orsaker till den minskade rekrytering som SCB pekar på är föreningarnas arbetsformer. Det finns en tendens mot att det lokala föreningslivet kommer i skymundan för mer centrala utspel. Lokala aktiviteter pågår på ett håll, men det lokala föreningslivet saknar alltmer inflytande över och kontakt med det mediefixerade, nationella ledarskapet.</P> <P class="p88 ft18">SCB ser också en tendens mot ökad professionalisering inom föreningslivet. Verksamheten sköts allt mer av anställd personal och allt mindre genom frivilliga medlemsinsatser. Samtidigt som den samhällskritiska funktionen har tystnat, sysslar föreningslivet alltmer med serviceproduktion. Det finns också tecken på en ökad marknadsutsättning.</P> <P class="p88 ft18">Offentliga budgetnedskärningar och privatisering inom framför allt skola, omsorg och kultur har ibland medfört att det offentliga åtagandet har tagits över av religiösa föreningar, nykterhetsföreningar, kooperativ och andra. Samtidigt har organisationsbidrag i allt större utsträckning kommit att ersättas av prestationsersättningar. Allt mer tid går åt för att skaffa intäkter till verksamheten. Detta har inneburit kostnadsökningar för medlemmarna, vilket säkerligen har fått konsekvenser för medlemmarnas vilja att engagera sig.</P> <P class="p66 ft18">SCB pekar på att vissa föreningar har tagit intryck av det marknadstänkande som fick fäste från <NOBR>1980-talet</NOBR> och framåt. Bolagsbildningar och omstruktureringar, som radikalt har förändrat förutsättningarna för enskilt medlemsinflytande, har bland annat präglat konsumentkooperationen de senaste årtiondena. Medlemsboken har devalverats till ett rabattkort.</P> <P class="p88 ft18">Samtidigt försöker flera enskilda företag starta ett slags kvasiföreningar i form av medlemsklubbar med förmånliga rabatterbjudanden för att därigenom skapa en köptrohet och få en motsvarande legitimitet som den ideella sektorn. Näringslivs-</P> <P class="p212 ft12">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">organisationer har i särskilda satsningar valt ut ett antal föreningar för att ge dem ekonomiskt och professionellt stöd i utbyte mot bland annat goodwill och framflyttade marknadspositioner.</P> <P class="p46 ft18">SCB reser den viktiga frågan om ungdomens tvekan att göra entré i svenskt föreningsliv kan vara en periodeffekt av 1990- talskrisen eller om det är en mer djupgående förändring som har att göra med utbud och organisationsformer.</P> <P class="p46 ft18">SCB antar att etableringen i föreningslivet förmodligen utvecklas parallellt med etableringen på andra arenor. Mycket tyder på att det handlar om en uppskjuten etablering i vuxenvärlden under <NOBR>90-talet,</NOBR> som kan förklaras av den snabbt ökande ungdomsarbetslösheten, längre ungdomsutbildning, senare egen bosättning, senare utträde på arbetsmarknaden och senare barnafödande. I så fall skulle den svaga återväxten vara en periodeffekt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> som skulle innebära att de unga tillfälligt har senarelagt sin entré i föreningslivet.</P> <P class="p71 ft18">Skulle det vi ser däremot vara en mer långsiktig trend mot minskat föreningsengagemang skulle det enligt SCB få allvarliga konsekvenser för välfärden. Minskat frivilligarbete i föreningarna skulle innebära verksamhetsminskningar, kostnadsökningar och att vissa aktiviteter inte längre kommer att kunna utövas. Verksamheter skulle ersättas av tjänster på marknaden. Föreningslivet som mötesplatser för sociala kontakter skulle krympa och infrastrukturen för individuellt stöd, liksom för alternativa politiska dagordningar, skulle försvagas.</P> <P class="p213 ft17"><SPAN class="ft17">2.3</SPAN><SPAN class="ft43">De kallar oss unga</SPAN></P> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Ungdomars fritid i och utanför föreningslivet</SPAN></P> <P class="p183 ft18">Ungdomsstyrelsen har sedan 1994 på uppdrag av regeringen genomfört tre attityd- och värderingsundersökningar bland unga. Dessa undersökningar har redovisats i rapporterna Ungdomars välfärd och värderingar (1994), Ny tid – nya tankar (1998) samt De kallar oss unga (2003). I detta sammanhang refereras resultatet från dessa undersökningar vad gäller ungdomarnas kultur- och fritidsaktiviteter.</P> <P class="p47 ft18">2002 års undersökning visar att sex av tio unga i åldrarna 16– 29 år är aktiva i minst en organisation eller förening.</P> <P class="p214 ft12">46</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">16–19</SPAN></NOBR> åringarna är relativt sett de mest föreningsaktiva.</P> <P class="p39 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Idrottsföreningar är den vanligaste föreningstillhörigheten bland unga. Totalt är en andel på 16 procent aktiva i idrottsföreningar.</SPAN></P> <P class="p216 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">En något större andel manliga än kvinnliga unga är aktiva i föreningar, men skillnaden är marginell.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Unga med avslutad högskoleutbildning är mer aktiva i föreningar än unga med endast gymnasieutbildning.</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Unga födda utomlands är i något lägre grad aktiva än unga födda i Sverige, en andel på 50 procent respektive 60 procent.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Två tredjedelar av de aktiva är med i </SPAN><NOBR>1–2</NOBR> föreningar och var tionde är aktiv i minst fem organisationer.</P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Att vara aktiv i politiska partier är vanligare bland ungdomar i åldern </SPAN><NOBR>16–19</NOBR> år jämfört med övriga ungdomar.</P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Samma aktivitetsmönster finns för kyrka eller samfund.</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Andelen unga är i högre grad aktiva i kulturföreningar än vad vuxna är.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Andelen vuxna aktiva i lokala aktionsgrupper är högre än andelen unga.</SPAN></P> <P class="p217 ft18">Mer än hälften, 57 procent, av de unga i undersökningen är aktiva i olika föreningar. Generellt är det ingen skillnad i vad som är viktigt för dem i det de gör på fritiden, jämfört med unga som inte är aktiva i föreningar. För unga som är aktiva i idrottsföreningar är det dock en större andel som anger att det är viktigt att träffa likasinnade på fritiden. Andelen är 80 procent jämfört med 69 procent bland unga som inte är med i en idrottsförening. Detsamma gäller för dem som är med i scouterna och i hobbyföreningar.</P> <P class="p186 ft18">För aktiva i föreningar kring åsiktsfrågor, till exempel politiska partier och djurrättsorganisationer, human/hjälporganisationer och liknande, är det viktigt att uttrycka sin personlighet. Det gäller 75 procent jämfört med 65 procent bland unga som inte är aktiva i dessa föreningar. Många uttrycker samtidigt att det är viktigt att förbättra villkoren för andra.</P> <P class="p88 ft18">Även för unga i invandrarföreningar, kvinnogrupper, kyrkor/samfund samt lokala aktions- och miljögrupper är det viktigt att vilja förbättra och förändra. Det gäller <NOBR>50–60</NOBR> procent jämfört med 35 procent bland dem som inte är aktiva i dessa föreningar.</P> <P class="p37 ft18">För unga i invandrar- och hobbyföreningar är det viktigt att ha nytta i framtiden av det man gör på fritiden. Det gäller 53 procent</P> <P class="p212 ft12">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">jämfört med 42 procent. Att lära sig nya saker är viktigt för unga i kulturföreningar och i hobbyföreningar, men mindre viktigt för unga i invandrarföreningar. Det gäller 88 procent jämfört med 78 procent i gruppen som inte är aktiva och 65 procent bland unga som är aktiva i invandrarföreningar.</P> <P class="p42 ft18">Det mesta av vad unga gör sker dock inte inom organisationer och föreningar. De unga i åldrarna <NOBR>16–29</NOBR> år tillfrågades hur ofta de träffar sina vänner utanför hemmet på kvällen utan att delta i någon föreningsaktivitet. Det vanligaste svaret blev en till tre gånger i veckan. Men det varierar mycket mellan de olika åldersgrupperna. Unga kvinnor träffar vänner utanför hemmet några gånger varje månad, medan unga män gör det några gånger varje vecka. Män i åldern <NOBR>16–19</NOBR> år träffar i högre grad än andra köns- och ålderskategorier sina vänner på fritiden.</P> <P class="p205 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Vad gör ungdomarna på sin fritid?</SPAN></P> <P class="p183 ft18">Forskaren Per Nilsson redovisar i Ungdomsstyrelsens rapport ”De kallar oss unga” vad ungdomarna gör på sin fritid. De svarsalternativ som vann starkast genklang var sådant som handlar om</P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">att det man gör ska vara roligt,</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">att man lär sig nya saker om något som är intressant,</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">att man ges möjlighet att uttrycka sig själv och sin personlighet samt</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">att man får tillfälle att umgås med andra med samma intressen.</SPAN></P> <P class="p221 ft18">Vikten att få möjlighet att uttrycka sig själv och sin personlighet på fritiden är också något som i högre grad värderas av ungdomarna än de äldre åldersgrupperna. Detsamma gäller också betydelsen av att det man gör på fritiden genererar status och prestige, som framför allt framhålls av ungdomar i <NOBR>16–19</NOBR> årsåldern.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Per Nilsson kan man utifrån tidigare forskning generellt sett säga att ungdomars fritid kretsar kring kompisar, musik, idrott, flickvänner/pojkvänner, nöjen, familj samt kring olika massmedier och datorer. Att vissa fritidssysslor utförs ofta, kanske varje dag, behöver dock inte innebära att det är dessa aktiviteter som ungdomarna värderar mest, eller att det är dessa sysslor som är det viktigaste i ungdomarnas fritid.</P> <P class="p42 ft18">Exempel på aktiviteter som betyder mycket för ungdomar, men som av förklarliga skäl förekommer mer oregelbundet, är olika</P> <P class="p86 ft12">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">slags nöjen och att vara tillsammans med flickvänner/pojkvänner. En aktivitet som att titta på TV eller video innebär inte samma sak för alla ungdomar. Det växande medieutbudet gör det möjligt att variera såväl programvalen som utsträckningen och valet av tid för tittandet på ett mycket personligt sätt.</P> <P class="p88 ft18">Per Nilsson menar att ett likartat resonemang kan föras för flertalet aktiviteter; t.ex. att lyssna på musik, gå på bio eller utöva idrott. Det är inte heller bara valen av program, filmer och aktiviteter som skiljer sig åt. Samtalen kring de enskilda sysselsättningarna, programvalen, t.ex. det som sägs före, under och efter programmen och musikgenrerna, ser också olika ut för olika ungdomar.</P> <P class="p37 ft18">Enligt Per Nilsson bekräftas denna bild även i 2002 års attityd- och värderingsstudie (De kallar oss unga). En betydelsefull förändring i förhållande till resultaten i tidigare studier på området är dock med vilken kraft den nya informationsteknologin har vuxit in i ungdomarnas liv. Åtta av tio ungdomar i åldern <NOBR>16–19</NOBR> år samt sju av tio ungdomar i åldersgrupperna <NOBR>20–29</NOBR> år uppger till exempel att de surfar på nätet varje vecka eller oftare. Motsvarande siffra för åldersgruppen <NOBR>55–74</NOBR> år är två av tio.</P> <P class="p186 ft18">Andra förändringar i ungdomars fritidsvanor under <NOBR>1990-talet</NOBR> visar att andelen ungdomar som ofta går på bio fluktuerar. I undersökningen 1993 uppgav sex ungdomar av tio i åldern <NOBR>16–19</NOBR> år att de besökte en biograf minst en gång varje månad. I motsvarande undersökning 1997 var det knappt fyra av tio ungdomar. 2002 hade andelen ungdomar som går på bio minst varje månad ökat till cirka hälften av ungdomarna i åldersgruppen.</P> <P class="p203 ft18">Per Nilsson noterar ett liknande mönster för ungas utövande av individuell idrott. Mellan åren 1993 och 1997 sjönk de ungas individuella idrottsutövande för att sedan öka väsentligt under perioden <NOBR>1997–2002.</NOBR> Andelen ungdomar i åldersgrupperna <NOBR>16–29</NOBR> år som uppgav att de varje vecka strövar i naturen, fiskar, jagar, gör båtturer etc. minskade svagt men signifikant under hela perioden 1993 till 2002.</P> <P class="p37 ft18">En annan intressant förändring i jämförelse med tidigare fritidsmönster bland ungdomar är enligt Per Nilsson att flera av de traditionella kultur- och nöjesaktiviteterna tycks ha förflyttats från offentliga lokaler, utformade speciellt för aktiviteterna i fråga, till en privat sfär. Exempelvis är hemmet den plats där nio av tio ungdomar uppger att de ser på film, dansar, ser på dans, läser, lyssnar på och spelar musik.</P> <P class="p222 ft12">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Frågor och reflektioner</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Per Nilsson frågar vad dessa förändringar och förhållanden på fritidens område betyder för kultur- och fritidspolitiken. Han menar att i den växelverkan som finns mellan ungdomarnas behov av att tillhöra grupper och behov av att vara ”någon särskild ” skapas ständigt nya aktiviteter, organisationsformer och ungdomsgrupperingar.</P> <P class="p47 ft18">Detta reser en rad frågor kring kultur- och fritidspolitiska insatser i relation till givna politiska mål:</P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Vilka behov och intressen har barn och ungdomar?</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Är det dessa behov som vuxenvärlden möter, eller stöder de vuxna verksamheter som inte längre intresserar målgruppen?</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Erbjuder kommunerna buggkurser när ungdomarna vill ha streetdance?</SPAN></P> <P class="p181 ft18">Per Nilsson menar också att förändringar i utbudet av fritids- och kulturaktiviteter, liksom olika gruppers varierande efterfrågan av för dem attraktiva sysselsättningar, har resulterat i att fritiden verkar bli alltmer olikartad för skilda grupper av barn och ungdomar. Det är idag både möjligt och befogat att tala om skilda fritidskulturer som får sin betydelse och innebörd i relation till varandra. Fritidssysselsättning har därför i allt större utsträckning kommit att vara en viktig del för ungdomsgrupper att skilja ut sig från varandra, symboliskt och på annat sätt.</P> <P class="p223 ft18">Detta leder Per Nilsson till nya frågor:</P> <P class="p224 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Vågar och skall samhället satsa på det nya och oprövade?</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Är alla ”nya” aktiviteter, uttrycksformer och ungdomskulturer som skapas värdefulla?</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Vem skall i så fall bedöma deras värde?</SPAN></P> <P class="p221 ft18">Enligt Per Nilsson kan man med fog påstå att de satsningar, som idag görs på föreningsliv och traditionella fritids- och kulturområden, ofta gynnar väletablerade ungdomar, påfallande ofta av manligt kön, medan flickor och andra stora grupper, t.ex. invandrare, handikappade och ungdomar från lägre samhällsskikt missgynnas.</P> <P class="p225 ft12">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft18">Per Nilsson ställer följande frågor:</P> <P class="p227 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Hur skall man se på detta?</SPAN></P> <P class="p228 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Vilka ungdomar gynnas av den rådande ordningen på fritidens område och vilka ungdomar missgynnas av dagens fritidssatsningar?</SPAN></P> <P class="p39 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Vad kan man göra för att stödja de ungdomar som avsiktligt flyr de vuxenorienterade fritidssysselsättningarna och de etablerade kulturinstitutionerna, till kamraterna och de oorganiserade fritidsaktiviteterna samt till populärkulturens utbud?</SPAN></P> <P class="p217 ft18">Enligt Per Nilsson är svaren på dessa frågor ingalunda lätta att ge. Det finns sällan något entydigt ”rätt eller fel” svar eller enkel lösning på frågornas problematik. De är i stället ofta förknippade med mer eller mindre osäkra avvägningar mellan olika handlingsalternativ. De är dessutom nära sammankopplade med individuella och politiska preferenser.</P> <P class="p88 ft18">Hur man än besvarar dessa frågor och väljer att agera menar Per Nilsson att fritiden, vid sidan av skolan, arbetet och hemmet, har kommit att bilda en sfär i ungdomars liv där goda möjligheter ges att utveckla egna identiteter, kulturer och livsprojekt, liksom att skapa sig bilder av hur världen fungerar och ser ut.</P> <P class="p88 ft18">Valet av fritidsaktiviteter och anslutningen till olika fritidskulturer bidrar inte endast till att ge de unga olika vanor och beredskaper, utan också till att skapa varierande erfarenhetsvärldar och kompetenser som i sin tur är olika gångbara, värderade och nödvändiga på andra samhällsarenor. På detta sätt uttrycks, kommuniceras och inhämtas också på fritiden erfarenheter och resurser som ungdomarna har fördel eller nackdel av på andra livsområden.</P> <P class="p203 ft18">Per Nilsson menar att fritiden bidrar till att ge de unga skilda utgångspunkter och livschanser. Fritiden kan förstärka de skillnader som finns mellan olika ungdomsgrupper. Men den kan också fungera utjämnande och som ett sammanhållande kitt mellan de unga. Fritiden utgör därför en mycket viktig del i barnens och ungdomarnas uppväxtvillkor. Vilken roll fritiden tillåts få i de ungas liv beror i stor utsträckning på de vuxna, vilka initiativ de vuxna tar, men kanske ännu mer på vilka åtgärder man avstår från.</P> <P class="p229 ft12">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft17"><SPAN class="ft17">2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Det svenska folkets kulturvanor</SPAN></P> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft6">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Förändringar av gamla kulturmönster</SPAN></P> <P class="p183 ft18">Statens Kulturråd redovisar i rapporten ”Den kulturella välfärden”(Statens Kulturråd 2002) en samlad statistik om svenska folkets kulturvanor under den senaste <NOBR>20-årsperioden.</NOBR> Resultaten, som bygger på SCB:s årliga <NOBR>ULF-undersökningar,</NOBR> bekräftar till stora delar de redan tidigare välkända stora skillnaderna i kulturvanor mellan exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrare, arbetare och tjänstemän, storstadsbor och glesbygdsbor osv.</P> <P class="p42 ft18">Rapporten visar samtidigt att både kulturverksamheterna och människors levnadsförhållanden har förändrats under 1980- och <NOBR>1990-talen.</NOBR> I flera avseenden håller gamla mönster på att brytas. Exempelvis håller sociala klasskillnader samt skillnader mellan unga och gamla på att jämnas ut. I andra avseenden konstaterar Statens Kulturråd att skillnaderna snarare har ökat än minskat.</P> <P class="p230 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Bilden av att kvinnor är mer kulturaktiva än män består och förstärks delvis. Kvinnornas försteg före männen har sammantaget ökat något.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Det finns tydliga samband mellan kulturaktivitet och ålder. Men skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Sambandet mellan utbildningsbakgrund och kulturaktivitet har varit och är alltjämt starkt, men det har minskat under </SPAN><NOBR>20-års-</NOBR> perioden. För samtliga aktiviteter, där det 1982/83 fanns utbildningsrelaterade skillnader, har det skett en viss utjämning.</P> <P class="p231 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">De skillnader i kulturaktivitet som har samband med olika socioekonomiska förhållanden har också utjämnats en del under </SPAN><NOBR>20-årsperioden.</NOBR> Men här är bilden inte lika entydig som i fråga om de utbildningsrelaterade sambanden.</P> <P class="p232 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Befolkningen i Gotlands och Stockholms län verkar i större utsträckning besöka olika slags kulturarrangemang än befolkningen i övriga landet.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Personer med rörelsehinder deltar i lägre grad i kulturaktiviteter än personer utan rörelsehinder.</SPAN></P> <P class="p233 ft12">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft6"><SPAN class="ft6">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">En titt i backspegel</SPAN></P> <P class="p235 ft18">Genom att vi nu kan se i backspegeln ca 20 år bakåt, i vissa fall ännu längre, menar Statens Kulturråd att det ökar vår förståelse för sambanden mellan mer övergripande samhällsförändringar och befolkningens kulturbeteenden. I rapporten summerar Statens Kulturråd helhetsbilden på följande sätt:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr23 td106"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td107"><SPAN class="p15 ft13">Andel av befolkningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p236 ft48">Nuläge</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p236 ft48">Trend</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td106"><SPAN class="p146 ft49">Läsvanor</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Bokläsning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">79,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 1,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p146 ft48">Tidskriftsläsning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p237 ft13">76,0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 7,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft48">Veckotidningsläsning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">73,2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 5,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Skönlitteratur</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">68,1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td106"><SPAN class="p146 ft49">Besöksvanor</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Bibliotek</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">58,9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 10,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p146 ft48">Bio</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p237 ft13">57,5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 11,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft48">Konsert</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">45,8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 14,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Annat museum än konstmuseum</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">42,2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 1,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p146 ft48">Teater</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p237 ft13">40,3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 9,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft48">Konstmuseum/konstutställning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">37,4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 7,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Föreläsning eller föredrag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">24,2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td106"><SPAN class="p146 ft49">Eget utövande och studiecirklar</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td18"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td63"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Fotografera, filma</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">48,9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 6,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p146 ft48">Skriva dagbok, brev ,dikter, artiklar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p237 ft13">36,3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 1,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft48">Sy, sticka, väva</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">30,8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 14,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Delta i studiecirkel eller kurser</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">22,8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 7,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p146 ft48">Måla, teckna, arbeta med lera</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p237 ft13">16,9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 1,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft48">Spela musikinstrument</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">15,1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Trä- och metallslöjda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">14,6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 0,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p146 ft48">Sjunga i kör</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p237 ft13">5,9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 0,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft48">Dansa folkdans, balett/jazzbalett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">3,8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">– 5,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p146 ft49">Utöva någon hobby</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p237 ft13">35,4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 16,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p146 ft7">Dator i hemmet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p237 ft13">64,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p237 ft13">+ 44,2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft12">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p0 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR> SOU 2003:118</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr24 td55"><SPAN class="p146 ft49">Andra aktiviteteter</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p146 ft49">Gudstjänst eller väckelsemöte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p11 ft49">36,9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p239 ft13">– 5,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p146 ft48">Idrottsevenemang</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p11 ft48">48,5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p239 ft13">+ 7,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p146 ft48">Restaurang, pub eller kafé</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p11 ft48">86,8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p239 ft13">+ 24,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p146 ft49">Dansrestaurang eller liknande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p11 ft49">28,6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p146 ft48">Diskotek eller annan danslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p11 ft48">41,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p239 ft13">– 4,6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft18">I rapporten redovisar Statens Kulturråd några viktiga iakttagelser:</P> <P class="p241 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Läsvanorna har delvis förändrats. En större andel av befolkningen läser tidskrifter medan andelarna som läser veckotidningar och böcker har minskat. Det gäller både det sporadiska och det regelbundna läsandet.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Bokläsandet har ökat bland kvinnorna men minskat bland männen sedan början av </SPAN><NOBR>1980-talet.</NOBR> Gapet mellan könen har därmed blivit ännu större. Tidskriftsläsandet har ökat något bland männen och kraftigt bland kvinnorna. Veckotidningsläsandet har minskat, i synnerhet bland männen.</P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">En större andel av den vuxna befolkningen än tidigare besöker kulturinstitutioner och det övriga utbudet av teater, dans, musik, film, föreläsningar och utställningar. Men andelen som gör det ofta visar en tendens att ha minskat något.</SPAN></P> <P class="p232 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Biblioteksbesökandet har ökat kraftigt både bland män och kvinnor under </SPAN><NOBR>1990–talet.</NOBR> Men det är fortfarande störst andel kvinnor. Biobesökandet har ökat något bland männen och kraftigt bland kvinnorna. De äldre har också blivit alltmer benägna att gå på bio. Teaterbesökandet och konsertbesökandet har ökat kraftigt sedan mitten av <NOBR>1970–talet.</NOBR> Fortfarande går dock betydligt större andel av kvinnorna på teater än vad männen gör.</P> <P class="p242 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Det egna utövandet ligger för vissa aktiviteter på en stabil nivå. För andra har det minskat. Det gäller både regelbundna och mer sporadiska aktiviteter.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Fotograferande och filmande har minskat kraftigt under 1990– talet, i synnerhet bland männen. Att sy, sticka, väva och liknande har minskat mycket kraftigt bland kvinnorna sedan i början av </SPAN><NOBR>1980–talet.</NOBR> Deltagandet i studiecirklar har minskat kraftigt såväl bland männen som bland kvinnorna. Deltagandet har minskat mer bland tjänstemännen än bland arbetarna.</P> <P class="p243 ft12">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Musikutövandet har minskat bland kvinnorna. Folkdans och balett/jazzbalett har minskat kraftigt bland kvinnorna. Även nöjesdansen har minskat. Tillgången till och användningen av datorer och Internet har ökat mycket kraftigt på kort tid för alla studerade befolkningsgrupper.</SPAN></P> <P class="p245 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Gudstjänstbesökandet minskade stadigt under 1970- och 1980- talen. Men under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> stannade nedgången upp.</P> <P class="p39 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Besök på något idrottsevenemang har blivit allt vanligare, i synnerhet bland kvinnor. Utvecklingen går därmed mot en könsutjämning.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Det har skett en dramatisk ökning av utelivet på krogar och kaféer under de senaste 20 åren. Restaurangbesökandet har ökat mycket kraftigt i hela befolkningen, i synnerhet bland äldre.</SPAN></P> <P class="p246 ft6"><SPAN class="ft6">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Fyra möjliga förklaringar</SPAN></P> <P class="p247 ft18">I rapporten prövar Statens Kulturråd fyra möjliga förklaringar till förändringarna i kulturvanorna:</P> <P class="p227 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Kulturaktiviteter som erbjuder upplevelser attraherar allt fler.</SPAN></P> <P class="p248 ft18">Teaterföreställningar, konserter, film på bio och konstutställningar är fyra av de sex aktiviteter som har ökat betydligt i andelen aktiva i befolkningen. Andra exempel på upplevelseinriktad konsumtion och aktivitet som har ökat är t.ex. en del av <NOBR>TV-tittandet,</NOBR> musiklyssnande och kulturturism. Rollspel, som engagerar en del ungdomar, är ytterligare exempel på en upplevelsepräglad aktivitet som har ökat.</P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Ett mer mångsidigt och delvis förändrat kunskapssökande.</SPAN></P> <P class="p249 ft18">Biblioteksbesök och tidskriftsläsande är två aktiviteter som visar stora ökningar. Tillgången till datorer och användningen av Internet i hemmet har ökat mycket kraftigt under <NOBR>90-talet.</NOBR> Det kan bero på att sökandet efter kunskap och tillgången på information har förändrats. Det har blivit mer direkt, mera otåligt än gamla tiders sökande. Man vill gå snabbaste vägen för att få svar på specifika frågor utan att behöva bedriva bredare studier. På biblioteket finns uppslagsverk, annan referenslitteratur, personal att fråga samt datorer. Via Internet kan man söka brett eller smalt, ladda hem artiklar m.m.</P> <P class="p250 ft12">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Brist på tid och tålamod. Enligt Statens Kulturråd talar mycket för att den begränsade tillgången på fri tid är en förklaring till förändringarna i kulturvanorna. Grupper som har gott om fri tid, såsom ålderspensionärer, förtidspensionärer och långvarigt arbetslösa samt andra grupper som har större möjligheter att själva disponera sin tid, såsom hemarbetande och företagare, har ökat betydligt av andelen aktiva.</SPAN></P> <P class="p251 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Om tid är en bristvara talar mycket för att man väljer ett ”enkvällsåtagande”. Man binder sig bara för några timmar. Man avstår från eller minskar på sådant som kräver mera tid och längre bindningar. Det gäller t.ex. studiecirklar, att spela musikinstrument, att sy och sticka etc. Det ökade tempot i samhället, ungdomars lust för snabba aktioner, korta projekt, lös och informell organisation och resultat omedelbart, gör att tålamodskrävande färdighetsträning inte lockar.</SPAN></P> <P class="p252 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Teknikutveckling, värderingar och trender påverkar kulturvanorna. Den tid som tillbringas vid datorerna måste tas från andra aktiviteter. Men det påverkar också brevskrivandet som ersätts med </SPAN><NOBR>e-post.</NOBR> Musik kan både komponeras, spelas in och distribueras med hjälp av elektronik i stället för i en replokal och en musikstudio. Filmer kan laddas hem via Internet och ses hemma i stället för på bio. Bildkonst kan skapas med hjälp av dator och spridas via Internet.</P> <P class="p252 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Tidigare var det populärt bland många kvinnor att dansa jazzbalett. Men idag har det i stor utsträckning ersatts av Friskis & Svettis och gym. Allt färre stickar i dag. Enligt Statens Kulturråd kan en rimlig förklaring vara att dagens flickor/kvinnor är mindre bundna av gamla könsroller och väljer efter personlig håg. Då väljer man att syssla med datorer, idrotta, gå på gym eller leva ett restaurang- och kaféliv framför traditionella kvinnosysselsättningar.</SPAN></P> <P class="p253 ft6"><SPAN class="ft6">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft44">Användningen av den fria tiden</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Att tid är en bristvara bekräftas i hög grad av de undersökningar av tidsanvändningen som SCB gjorde åren 1990/91 och 2000/01. En jämförelse mellan dessa år visar att kvinnor och män närmar sig varandra när det gäller arbete. Kvinnor hemarbetar 40 minuter mindre i dag än för tio år sedan och män förvärvsarbetar 20 minuter mindre. Det har således skett en utjämning av tidsanvänd-</P> <P class="p254 ft12">56</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">ningen.Trots att sammansättningen av kvinnors och mäns arbete har blivit mer lika, kvarstår dock stora olikheter. En stor del av mäns arbete sker mot betalning. Kvinnors arbete är mer jämnt fördelat på betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete.</P> <P class="p36 ft18">Att hemarbetet i dag är jämnare fördelat mellan könen får enligt SCB helt tillskrivas kvinnornas ändrade beteende, eftersom det är kvinnorna som har minskat på tiden för hemarbete. Det är dock betydligt vanligare att kvinnor än män tar sig an hemarbete direkt efter jobbet. Av hemarbetet är det städningen som har minskat mest.</P> <P class="p255 ft18">Mäns arbete sker i högre utsträckning under dagtid och på vardagar. Kvinnors arbete är jämnare utspritt över dagen och veckan. Mäns vardagsliv kännetecknas därmed av en tydligare åtskillnad mellan arbete och fri tid. Kvinnors fria tid är mer fragmenterad än mäns och uppdelad på kortare episoder, som oftare flätas samman med, eller avbryts av, episoder av hemarbete.</P> <P class="p88 ft18">Enligt SCB är det små skillnader mellan män i olika faser av livet i fråga om förvärvsarbete. För kvinnor är däremot skillnaderna stora. Att ha små barn får mycket större konsekvenser för mammornas förvärvsarbete än pappornas. Att ha små barn innebär mycket arbete totalt och lite fri tid.</P> <P class="p88 ft18">Småbarnspapporna har förkortat sitt förvärvsarbete med i genomsnitt 40 minuter per dag. Den tid småbarnsmammorna själva uttrycker att de tar aktiv omsorg för barnen har minskat kraftigt men har ersatts av fri tid tillsammans med dem. Papporna uppvisar inga förändringar i detta avseende.</P> <P class="p88 ft18">SCB:s studier visar att kvinnor och män är fysikt aktiva högt upp i åldrarna. Äldre ensamstående tillbringar mycket tid i ensamhet. Yngre, och framför allt föräldrar med hemmavarande barn, uttrycker tidsbrist. Ensamstående småbarnsmammor är mest stressade.</P> <P class="p256 ft18">Måltider tar lite mer tid. Den fria tiden har ökat med cirka en kvart per dag och uppgår till cirka fem timmar per dag, något mer för män än för kvinnor. Inom ramen för den ökningen har vissa fritidsaktiviteter minskat och andra har ökat.</P> <P class="p88 ft18">Aktiv fri tid i form av idrott och friluftsliv har ökat för bägge könen. För kvinnornas del har ökningen skett genom att andelen som ägnar sig åt det en genomsnittlig dag ökat med nio procentenheter, och att tiden som aktiviteten tar i anspråk har ökat med nio minuter. Männens ökning avser endast andelen utövare. De aktiviteter det gäller här är främst promenader.</P> <P class="p212 ft12">57</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Även stillasittande aktiviteter såsom <NOBR>TV-tittande,</NOBR> har ökat. Enbart <NOBR>TV-tittande ,</NOBR> inklusive video, har ökat för bägge könen. Den andel som ser på TV en genomsnittlig dag är oförändrad, vilket gör att de som ser på TV gör det under lite längre tid.</P> <P class="p46 ft18">Det som i undersökningen betecknats som social samvaro har minskat något. Det är främst besök av eller hos släkt och vänner som har blivit mindre frekvent. Det balanseras bl.a. av att besök på restaurang, bar eller café har blivit lite mer frekventa.</P> <P class="p42 ft18">Den tid som män använder för hobbies har ökat. I kvinnogruppen har stickning och annat handarbete minskat med tre fjärdedelar under tioårsperioden. En procent av kvinnorna ägnar sig åt någon av dessa aktiviteter en genomsnittlig dag. Dessutom har andelen som regelbundet läser böcker minskat.</P> <P class="p46 ft18">Bakom männens ökade tid för hobbies ligger det främst en ökad datoranvändning, plus 7 minuter för kvinnor och 17 för män. Här ingår aktiviterer som att surfa på Internet, programmera, spela datorspel och liknande. Men enligt SCB är den konstaterade ökningen troligen en underskattning av hur mycket tid som tillbringas framför datorn utanför arbetstid.</P> <P class="p42 ft18">I flera sammanhang är datorn i första hand ett hjälpmedel vid andra aktiviteter, t.ex. vid korrespondens. Det är därför knappast troligt att alla som t.ex. skrivit brev med hjälp av dator själva beskriver det som någon typ av datoraktivitet. Hela ökningen av denna aktivitet beror på att fler personer, såväl kvinnor från en andel på 0 till 13 procent, som män från en andel på 2 till 21 procent, ägnar sig åt den en genomsnittlig dag.</P> <P class="p205 ft17"><SPAN class="ft17">2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Folkrörelserna och den nya nätverkskulturen</SPAN></P> <P class="p258 ft6"><SPAN class="ft6">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Ökad styrning av folkrörelserna</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Enligt Demokratiutredningen finns det inte några skäl att alltför mycket svartmåla bilden av sjunkande föreningsaktiviteter. Vissa delar av föreningslivet sjuder ännu av liv och medborgarnas ideella insatser är stabila och mycket omfattande. Men utredningen är medveten om att både medlemstalen och aktivitetsnivån har minskat kraftigt för vissa folkrörelser. Några av de värst drabbade är nykterhetsrörelsen och de fackliga organisationerna, där andelen aktiva på tio år har halverats respektive i det närmaste halverats.</P> <P class="p64 ft12">58</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">Samtidigt tycks folkrörelserna främst attrahera äldre medborgare. Medelåldern blir allt högre.</P> <P class="p36 ft18">Utredningen pekar på att vissa organisationer, i syfte att stoppa denna utveckling, har vidtagit en del åtgärder. Man har bland annat utvecklat sin roll och sina verksamhetsformer. Bland annat betonas den folkbildande rollen. Men samtidigt pekar utredningen på den kritik som framförts att den folkbildande verksamheten är på väg i motsatt riktning: Studieförbunden blir alltmer fjärmade från de folkrörelser som födde dem.</P> <P class="p88 ft18">Demokratiutredningen menar att den folkbildande verksamheten och folkrörelsernas arbete som demokratibefrämjare kompliceras av att stat och kommun alltmer försöker styra verksamheten. Utöver att den offentliga finansieringen av verksamheterna har skapat ett finansiellt beroende till det offentliga, har organisationerna i ökad grad även kommit att tas i anspråk av stat och kommun för att genomföra uppgifter inom diverse olika politikområden och samhällssektorer.</P> <P class="p66 ft18">Därigenom styrs organisationerna inte främst av sina egna idéer, oberoende av olika maktgrupper, som är en av huvudavsikterna med föreningslivet. De blir i stället en integrerad del av den offentliga sfären. Enligt Demokratiutredningen tycks därför folkrörelserna spela en allt mindre roll i den folkbildande verksamheten. Istället spelar stat och kommun en allt viktigare roll.</P> <P class="p88 ft18">Utredningen pekar också på att ett flertal av de nya frågorna som växte fram under 1960- och <NOBR>1970-talen,</NOBR> och som drevs av nya sociala rörelser, under <NOBR>1980-talet</NOBR> har integrerats inom ramen för det etablerade partisystemet. Detta gäller exempelvis miljö- och fredsfrågor. I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> kunde man se liknande tendenser när olika så kallade livsstilpolitiska idéer pockade på uppmärksamhet. I ett mångkulturellt samhälle kräver medborgare med olika etniska eller religiösa identiteter, sexuell läggning, veganer m.fl. att bli offentligt erkända med lika rättigheter som andra. Jämlikhetskravet inkluderar i dag rätten att vara olik.</P> <P class="p259 ft6"><SPAN class="ft6">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Nätverken utmanar folkrörelsedemokratin</SPAN></P> <P class="p196 ft18">Demokratiutredningen tyckte sig se en renässans för ideella organisationer som serviceproducenter, en roll som var vanlig före välfärdsstatens genombrott. Runt om i landet har lokala utveck-</P> <P class="p260 ft12">59</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">lingsgrupper bildats både som en kanal för medborgarnas intresse och som utförare av vissa samhällstjänster.</P> <P class="p46 ft18">För dessa grupper är den interndemokratiska processen central i arbetet. De har växt fram i det vakuum som uppstod efter de senaste decenniernas kommunsammanslagningar. Från landsbygdens håll upplever man en brist på förståelse för de behov som landsbygden har. Därför har en stor mängd lokala utvecklingsgrupper bildats med förhoppning om att kunna motverka den i deras tycke allt för långt gångna kommunaliseringen. Genom dessa grupper försöker bygdens invånare kollektivt att lösa sina problem.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Demokratiutredningen fungerar åtskilliga av de medborgarsammanslutningar som har bildats på senare år mer som nätverk än som traditionella organisationer. De senare är medlemsbaserade och hierarkiskt uppbyggda medan nätverken däremot anses vara en ”platt” organisationsform. Med det menas att nätverken är <NOBR>icke-hierarkiska</NOBR> och att de genom sin informella struktur underlättar ett aktivt deltagande och spontana initiativ.</P> <P class="p72 ft18">Demokratiutredningen menar att nätverkskulturen kan ses som en kritik mot den formella medlemsorganisationen och dess representativa demokratibegrepp. Enligt denna kritik är problemet med den formella organisationens demokrati att den har ”en inbyggd tendens till institutionalisering och professionalisering”, vilket skapar och permanentar hierarkier.</P> <P class="p42 ft18">Demokratiutredningen påpekar dock att nätverk inte utesluter formella organisationer, snarare tvärtom. Organisationer utgör ofta en bas för nätverkens mobilisering. Tillsammans med andra organisationer, enskilda individer och grupper, som i övrigt har olika ideologiska plattformar, byggs informella kontaktnät upp, som i syfte att uppnå vissa specifika politiska mål, fogas samman i tillfälliga koalitioner. Ett par exempel på tillfälliga koalitioner av detta slag under <NOBR>1990-talet</NOBR> är kampanjen mot svenskt medlemskap i EU och den antirasistiska rörelsen.</P> <P class="p72 ft18">Ytterligare ett kännetecken på nätverkskulturen är att den har anammat den nya tekniken. Internet används i hög grad som kommunikationsmedel. Det möjliggör en levande diskussion och en snabb mobilisering av deltagande medborgare. De som engagerar sig i dessa verksamheter tycks också ha ett större intresse för handlingsinriktade verksamheter än att delta i möten och sammanträden. Det blir viktigare att nå politiska mål.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Demokratiutredningen belyser de nya sociala rörelserna denna förskjutning tydligt. De kan ses som nätverk av handlingar</P> <P class="p261 ft12">60</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p10 ft33">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">som utförs av en mångfald individer, grupper och organisationer i en gemensam kamp i konkreta sakfrågor. I syfte att skapa opinion kring de frågor man lyfter fram och de problem man blottlägger görs allt oftare handlingar som får en symbolisk laddning, Man kan exempelvis göra aktioner mot företag som inte anses uppfylla vissa miljökrav.</P> <P class="p37 ft18">Demokratiutredningen menar att nätverkskulturens utbredning på flera sätt utmanar folkrörelsedemokratin. Traditionellt har folkrörelserna skolat medlemmarna i demokratiskt utövande, genom att träna dem i mötesteknik. På så vis har de utgjort en rekryteringsbas för framtida förtroendevalda.</P> <P class="p88 ft18">I ett nätverkssamhälle riskerar detta att förbises. I stället knyter sig medborgare med ett gemensamt intresse samman och arbetar aktivt tillsammans för att främja just detta intresse. Det skapar förutsättningar för snabba initiativ och ett mer handlingsinriktat deltagande, vilket gynnar medborgarnas möjlighet till ett effektivt deltagande.</P> <P class="p88 ft18">Demokratiutredningen höjer dock ett varningens finger mot denna utveckling. När politiskt handlande blir allt viktigare, och konkurrensen om uppmärksamhet i medierna blir allt hårdare, är det risk för att den demokratiska skolningen inte hinns med, inte prioriteras. Det organiserade livet blir inte längre en skola i demokrati.</P> <P class="p37 ft18">Utredningen pekar också på att det kan förekomma problem med den interndemokratiska strukturen i ett nätverk eller en nätverksliknande organisation. Alla nätverk är nämligen inte öppna för alla. Det finns slutna nätverk, som i och för sig fostrar en stark solidaritet och tillit till den egna gruppen, men på bekostnad av dem som står utanför. I ett sådant nätverk odlas enligt Demokratiutredningen inte den förståelse och kompromissvilja till andra medborgargrupper som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.</P> <P class="p88 ft18">Demokratiutredningens slutsats är emellertid att medborgarsammanslutningar fyller en rad viktiga funktioner i samhället:</P> <P class="p262 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">De tränar sina deltagare i demokratiska färdigheter och odlar en förståelse för andra och oliktänkande.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">De kan samtidigt fungera som medborgarnas röst, genom att svara för opinionsbildning m.m.</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">De nya sammanslutningarna kan vaka över vissa lagars efterlevnad, men de kan aldrig ta över den representativa demokratins uppgifter.</SPAN></P> <P class="p263 ft12">61</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Föreningslivets utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p264 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">De kan vara en skola och utgöra en bas för framtida rekrytering, men de kan aldrig ersätta den representativa demokratin.</SPAN></P> <P class="p264 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">De kan också utveckla värden och färdigheter som är till glädje i näringsliv och företag.</SPAN></P> <P class="p265 ft18">Demokratiutredningens slutsats var att statens och kommunernas roll bör vara att främja det engagemang som finns i samhället, i folkrörelsearbetet, i lokala utvecklingsgrupper, i de rörelser som sysslar med aktioner utanför de etablerade kanalerna och i de globala rörelserna. Ett sätt att främja detta frivilliga och fria medborgerliga engagemang vore enligt utredningen att värna de fysiska mötesutrymmena. Stat och kommun har därför en viktig funktion att fylla när det gäller att se till att det finns billiga och goda lokaler.</P> <P class="p266 ft12">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <P class="p267 ft53"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft52">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p268 ft17"><SPAN class="ft17">3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Nykterhetsrörelsen</SPAN></P> <P class="p176 ft6"><SPAN class="ft6">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Nykterhetsrörelsens samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Nykterhetsrörelsen var först i Sverige med att uppföra en samlingslokal för profant bruk.</P> <P class="p36 ft18">Nykterhetsrörelsen är den sammanfattande benämningen på organisationer vilkas medlemmar avstår från alkohol och andra droger och som i regel också arbetar med upplysning om riskerna med dessa preparat och för att få till stånd samhälleliga åtgärder som begränsar konsumtionen.</P> <P class="p88 ft18">Den första logen av Godtemplarorden i Sverige bildades 1879 i Göteborg. Fram till trettiotalet bildades flera nya organisationer:</P> <P class="p227 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Blåbandsrörelsen i Sverige 1883.</SPAN></P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Templarorden (TO) 1884,</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Nationalgodtemplarorden (NGTO) 1888.</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Kvinnoorganisationen Vita Bandet 1900.</SPAN></P> <P class="p228 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">NGTO och TO slogs samman till Nationaltemplarorden (NTO) 1922.</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) 1926</SPAN></P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Svenska frisksportförbundet 1935</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">NTO förenades med IOGT till </SPAN><NOBR>IOGT-NTO</NOBR> 1970</P> <P class="p270 ft18">De organisationer som bildades under den första tiden hade alla en religiös prägel. IOGT blev religiöst neutral 1907 och NTO 1922, medan Blå Bandet och Vita Bandet har behållit den religiösa prägeln.</P> <P class="p37 ft18">När nykterhetsrörelsen etablerade sig hyrde medlemmarna ofta in sig i lokaler som var lämpliga för verksamheten, i första hand skolor och frikyrkor. Detta medförde dock vissa problem. IOGT:s speciella arbetsformer, men också det motstånd med vilket organisationen möttes i början, ställde krav på egna lokaler</P> <P class="p271 ft12">63</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">De första ordenshusen byggdes i städer och kunde vara stora och komplicerade hus. Det första ordenshuset i Sverige uppfördes 1881 i Arboga av Logen nr 2 Filadelfia som fortfarande är i bruk. Uppförandet av lokalen i Arboga var starten till ett intensivt byggnadsskede inom IOGT.</P> <P class="p42 ft18">Under <NOBR>1900-talets</NOBR> första årtionden arbetade rörelsen energiskt för en restriktiv lagstiftning med totalförbud som slutmål. Men vid den officiella folkomröstningen 1922 om alkoholförbud segrade motståndarna med knapp majoritet. Sedan frågan om totalförbudet avförts från dagordningen har nykterhetsrörelsen i stället propagerat för en statlig alkoholpolitik som syftar till att begränsa konsumtionen av alkoholdrycker. Dessutom bedriver den upplysnings- och propagandakampanjer, delvis med statsbidrag.</P> <P class="p42 ft18">Nykterhetsrörelsen har sina starkaste fästen i norra och mellersta Sverige. Majoriteten av nykterhetsföreningarna hade länge formen av slutna ordenssällskap, men detta upphörde successivt fram till 1970. De lokala föreningarna är främst inriktade på att erbjuda tillfällen till studier och ett alkoholfritt sällskaps- och nöjesliv. Anslutningen har minskat sedan storhetstiden på 1910- talet, men ännu på <NOBR>1990-talet</NOBR> var medlemsantalet omkring 250 000.</P> <P class="p72 ft18">Efter hand tillkom andra nykterhetsorganisationer som också hade lokalbehov. Lokaler byggdes och förvärvades på andra sätt. Till att börja med var det fråga om samlingslokaler i ordets egentliga bemärkelse. Så småningom blev det också sommarhem, scoutstugor, kurs- och friluftsgårdar, folkparker och en hel del annat. I mitten av <NOBR>1940-talet</NOBR> beräknas att det totala antalet uppgick till 1 500 lokaler.</P> <P class="p47 ft18">Detta krävde kunskap om byggnadsteknik och bestämmelser. I de fall då föreningen saknade denna kunskap anlitades arkitekter och entreprenörer. På många håll fanns det många hantverkare och senare även arbetare i logerna inom föreningen. 1914 beslöt man att ge ut en vägledning avsedd för de avdelningar som hade förutsättningar att bygga egna lokaler. I samband därmed anordnades en pristävling, som avsåg att få fram olika typer av såväl mindre som större samlingslokaler. Tjugotvå av dessa tävlingsförslag, omfattande huvudsakligen fyra olika typer av ordenshus, utgavs 1917 i tryck.</P> <P class="p272 ft12">64</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft6"><SPAN class="ft6">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Riksorganisationen Våra gårdar</SPAN></P> <P class="p269 ft18">År 1942 bildades Ordenshusens Riksförening. Syftet var att den skulle vara ett sammanhållande organ för de 1 500 allmänna samlingslokaler som nykterhetsrörelsen då ägde och förvaltade. År 1953 omorganiserades riksorganisationen till Riksföreningen Våra Gårdar. Syftet var att skapa en stark organisation, som skulle kunna stå till förfogande för den samlade nykterhetsrörelsens fastighetsinnehav.</P> <P class="p274 ft18">Våra Gårdar har till ändamål</P> <P class="p275 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">att värna om de allmänna samlingslokaler som nykterhetsrörelsen förfogar över och stimulera tillkomsten av nya,</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">att medverka till att nykterhetsrörelsens samlade fastighets- och lokalbestånd utvecklas i positiv riktning,</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">att verka för att fler helnyktra miljöer etableras i landet,</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">att skapa goda villkor för att barn- och ungdomsverksamhet skall kunna drivas i lokalerna</SPAN></P> <P class="p276 ft18">Våra Gårdar har idag drygt 500 medlemsföreningar. De flesta av Våra <NOBR>Gårdar-lokalerna</NOBR> är samlingslokaler för lokalföreningarna, men det finns även större kontorsfastigheter, kursgårdar, konferensanläggningar, folkhögskolor, studenthem, sommarhem och folkparker bland medlemmarna. Till sin hjälp har organisationen olika stödfunktioner.</P> <P class="p88 ft18">Man biträder medlemsorganisationerna i alla slag av byggärenden; nybyggen, om- och tillbyggnader och handikappanpassning. Man hjälper bland annat till med att upprätta ansökningshandlingar för anslag från stat och kommun. Man medverkar vid upphandlingar och slutbesiktningar, upprättar entreprenadkontrakt, köpebrev och andra lagfartshandlingar.</P> <P class="p88 ft18">För några år sedan utarbetades ett fördelaktigt försäkringsavtal, som innebar att kostnaden minskade påtagligt för medlemsföreningarna. Eftersom många kommuner har ”fryst” sina bidrag, och i vissa fall till och med sänkt dem, blir åtgärder som kan reducera kostnader och öka intäkter en allt viktigare uppgift för riksorganisationen.</P> <P class="p37 ft21">Tidningen Våra Gårdar utkommer med fyra nummer per år. Temat under 2002 var exempelvis att visa på positiva exempel när det gäller lokaler med en bred ungdomsverksamhet.</P> <P class="p277 ft18">Inom Våra Gårdar finns en distriktsorganisation där distrikten omfattar länen. Distrikten har en samordningsfunktion mellan</P> <P class="p271 ft12">65</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft18">förbundet och de lokalägande föreningarna. Med stöd av riksorganisationen anordnar distrikten kursverksamhet gällande;</P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">fastighetsförvaltning,</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">skadeförebyggande åtgärder,</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">hur lokalerna finansieras, samt</SPAN></P> <P class="p279 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">barn och ungdomsverksamheten i lokalerna.</SPAN></P> <P class="p181 ft18">Genom de resurser som Statens kulturråd ställer till förfogande förvärvar Våra Gårdar konst i samarbete med Bygdegårdarnas Riksförbund och Folkets Hus och Park. Konsten deponeras sedan i lokaler runt om i landet eller används i de tematiska vandringsutställningar som producerats.</P> <P class="p42 ft18">Kulturverksamheten är en viktig del i nykterhetsrörelsens lokaler. Varje år bedrivs tusentals kulturarrangemang. Genom stöd från Statens kulturråd lämnar Våra Gårdar bidrag till ett <NOBR>100-tal</NOBR> arrangemang per år. Stödet innebär att föreningarna vågar satsa på bra och ibland annorlunda kulturarrangemang. Samarbetet med studieförbund är en viktig del.</P> <P class="p42 ft18">Våra Gårdar programsätter också film åt ett <NOBR>70-tal</NOBR> biografer. Man har ett omfattande utvecklingsarbete med inriktning på marknadsförning, drifts- och samarbetsformer samt publikarbete. Man medverkar i att arrangera filmdagar och lokala filmfestivaler. Dessutom genomförs årligen kurser i film- och biograffrågor samt maskinistutbildning.</P> <P class="p182 ft17"><SPAN class="ft17">3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Folkets Hus och Parkrörelsens lokaler</SPAN></P> <P class="p280 ft6"><SPAN class="ft6">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Pionjärtiden i slutet på </SPAN><NOBR>1800-talet</NOBR></P> <P class="p281 ft18">När den fackliga och politiska arbetarrörelsen började ta form på <NOBR>1880-talet</NOBR> var behovet av lokaler stort. Arbetarna släpptes ogärna in i de lokaler som fanns. Markägare förbjöd t.o.m. sammankomster ute i det fria, eftersom man befarade att uppviglande idéer kunde föras fram.</P> <P class="p42 ft18">Det första Folkets Hus som byggdes för ändamålet var i Malmö som invigdes 1893. Samma år köptes också Möllevångsparken som fick det nya namnet Malmö Folkets Park. Anläggandet av folkparker och Folkets Hus kom igång mot slutet av <NOBR>1890-talet.</NOBR> Det skedde framför allt i större industrisamhällen där behovet av möteslokaler var stort på grund av den snabba utvecklingen av den</P> <P class="p282 ft12">66</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">fackliga verksamheten. En lång rad små och stora industriorter fick inom en tioårsperiod också egna folkparker. De hade ofta en koppling till Folkets Hus. Men det fanns också oberoende föreningar med uppdrag att skapa bra miljöer för billiga och bra nöjen för arbetarklassen. I folkparkerna var dansbanan ofta det första som byggdes.</P> <P class="p88 ft18">Landsorganisationen uppmärksammade samlingslokalsfrågan på ett tidigt stadium. 1906 års <NOBR>LO-kongress</NOBR> beslöt att grunda en Folkets <NOBR>Hus-fond</NOBR> i syfte att stödja arbetarrörelsens speciella samlingslokaler. Husen och parkerna byggdes på köpt mark. Byggnationerna finansierades bl.a. genom andelsteckning, banklån, bidrag i olika former, garantiföreningar och inte minst gratis arbetskraft.</P> <P class="p37 ft21">1905 bildades Folkets Parkers Centralorganisation (FPC) med säte i Eskilstuna. Syftet var främst att genom ett samarbete mellan de olika föreningarna samordna artistbokningar och olika inköp.</P> <P class="p283 ft18">För Folkets <NOBR>Hus-rörelsen</NOBR> dröjde det längre innan man bildade en central organisation. 1937 bildades Folketshusföreningarnas Riksorganisation. Som dess syfte angavs bl.a. att stå de anslutna företagen till råds med upplysningar vad det gäller byggnationer, materialinköp, filmhyror samt i övrigt det som berör dess verksamhet, samt att genom sin verksamhet verka för ett sunt nöjesliv.</P> <P class="p284 ft6"><SPAN class="ft6">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Folkets </SPAN><NOBR>Park-rörelsen</NOBR></P> <P class="p285 ft18">Under seklets första år var Folkets Parks scener främst en spelplats för den politiska agitationen. Men med tiden blev nöjesarrangemangen fler. Man byggde utescener, teatrar, serveringslokaler och dansbanor med tak. Teaterföreställningar kompletterades med bondkomik, revyer och liknande. Även människor utanför arbetarrörelsens led började gå till folkparkerna i större omfattning. Folkets Park kom i hög grad att bli synonymt med sommarens nöjen.</P> <P class="p66 ft18"><NOBR>1930-talet</NOBR> blev starten för en expansion som också kom att förändra folkparkernas utbud och karaktär. Radion, filmen och schlagerindustrins utveckling skapade ett ömsesidigt beroende och möjligheter i samspel med Folkets Parks scener. När underhållningsindustrin i en allt snabbare takt lanserade nya artister, blev folkparkerna livsviktiga som en väg att nå en stor publik.</P> <P class="p286 ft12">67</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Folkparkerna var vid den här tiden också synonyma med det oroväckande, lite skrämmande. Många ungdomar förbjöds av sina religiösa föräldrar att besöka detta dansbaneelände. Från religiöst håll ansågs dansen vara första steget på brottets bana.</P> <P class="p46 ft18">Folkparkerna hade sin stora blomstringstid under 1950- och <NOBR>1960-talen.</NOBR> Stora världsartister turnerade i parkerna. Det nya inom musiken och underhållningsbranschen återfanns i parkerna. Med TV:s intåg i det svenska folkhemmet, tillsammans med publikens förändrade nöjes- och fritidsvanor, kom bilden sakta men säkert att förändras under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Trubadurerna hade då sin storhetstid, men på andra scener än i Folkets Park. På <NOBR>1970-talet</NOBR> kom dansbanden. Folk gick till parken med ett mål i sikte – att få dansa. Många unga lärde sig att dansa i parken. Men fler och fler besökte också diskoteken som aldrig kom att etableras i folkparkerna.</P> <P class="p287 ft18">I dag består Folkparkerna av en stor mängd skiftande verksamhet, teater, dans, musik men även andra former av kultur och nöjen är det som fortfarande står i centrum.</P> <P class="p182 ft6"><SPAN class="ft6">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Folkets </SPAN><NOBR>Hus-rörelsen</NOBR></P> <P class="p199 ft18">Mot slutet <NOBR>av1930-talets</NOBR> slut började den politiska verksamheten i Folkets Hus avta och kulturspridningen fick en allt större roll. Sommaren 1943 upprättades ett särskilt arkitektkontor, vars uppgift framför allt var att tillhandahålla teknisk expertis till Folkets Husbyggen. Målet var att göra Folkets Hus till ortens kulturcentrum.</P> <P class="p47 ft18">I början var dansen det dominerande inslaget. Sedan kom teatern och så småningom filmen. Filmvisning blev snabbt ett populärt inslag i verksamheten. Biografer öppnades i rask takt i städer och andra tätorter. Biografdriften organiserades 1944 i Sveriges folkbiografer AB, sedermera i Skandinaviska biograf AB. Rörelsen var under åren <NOBR>1944–1969</NOBR> ägare till produktionsbolaget Nordisk Tonefilm. Under <NOBR>1960-talet</NOBR> började filmverksamheten att gå tillbaka, vilket påverkade föreningarnas ekonomi. TV kom och människors fritidsvanor förändrades. 1963 träffade staten och filmbranschen ett avtal, filmavtalet, där fonder bildades för olika ändamål. Nya biografer, som motsvarade publikens krav på teknik, kom till under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Bio Kontrast – kvalitetsfilmvisningar – startades efter en del kritik av filmutbudet.</P> <P class="p288 ft12">68</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft18">Folkets <NOBR>Hus-rörelsen</NOBR> var i början av <NOBR>1950-talet</NOBR> ett kultur- och nöjesimperium med omkring 500 biografer och ungefär dubbelt så många lokaler för annan underhållning, teater och dans samt studieverksamhet.</P> <P class="p36 ft18">Men i och med att många människor på 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> lämnade bruksorter och mindre tätorter för att flytta till tätorternas industrijobb, tvingades många hus att minska och inskränka sin verksamhet. Men omflyttningarna krävde inte bara avvecklingsplaner för en del hus, utan krav ställdes också på utbyggnad av fastigheter på orter som faktiskt växte, framför allt i de större städernas förorter.</P> <P class="p66 ft18">Ett handlingsprogram antogs 1974 om 100 nya Folkets Hus. Tio år senare hade man nått målet. Det var främst i de större kommunernas tätorter som de nya husen kom till, men även flera övergivna hus i glesbygden renoverades och togs åter i bruk.</P> <P class="p36 ft18">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> startade Folkets <NOBR>Hus-rörelsen</NOBR> också sin omfattande kurs- och utbildningsverksamhet. Denna verksamhet ökade under 1980- och <NOBR>1990-talen.</NOBR> Nöjesverksamhet i form av dans minskade däremot under samma period. Den traditionella mötesverksamheten har också gått ner under dessa år. Under <NOBR>1970-talet</NOBR> kom kulturarbetet inom Folkets Hus igång på allvar. ”Konst åt alla”, ”Konst i Folkets Hus” och ”Folkets <NOBR>Hus-hörnor”</NOBR> var några av de verksamheter som kom till. Idag består verksamheten alltmer av egen verksamhet i husen, t.ex. revyer, jazzfestivaler, fritidsgårdar, föreläsningar, konstutställningar, <NOBR>IT-kaféer,</NOBR> turisthem etc.</P> <P class="p290 ft6"><SPAN class="ft6">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Riksorganisationen Folkets Hus och Parker</SPAN></P> <P class="p269 ft21">År 1999 bildade Folkets Hus Riksorganisation och Folkparkernas Centralorganisation en ny gemensam riksorganisation, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP).</P> <P class="p283 ft18">I dag samlar riksorganisationen FHP många olika slags medlemsföreningar. Till medlemskåren har också tillkommit ett tiotal av landets största musikfestivaler. FHP erbjuder särskild medlemsförsäkring och andra medlemsförmåner exempelvis medlemskap i egen arbetsgivarorganisation samt specialistkompetens inom ekonomi, juridik, skatter, avtal och fastighetsförvaltning. Riksorganisationen bistår även medlemmarna vid <NOBR>om-,</NOBR> till- och nybyggnad. Förhandlingar med kommuner och andra myndigheter</P> <P class="p260 ft12">69</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">i samverkans- och kontraktsfrågor har också blivit en allt viktigare uppgift.</P> <P class="p46 ft18">FHP:s arbete är inriktat på att ge medlemmarna verktyg i det lokala utvecklingsarbete. Som en del av utvecklingsarbetet pågår ett kunskapslyft med tre större utbildningar, bland annat ett chefsutvecklingsprogram. Som redskap för information och erfarenhetsutbyte mellan medlemmar finns också medlemstidningen Scen och Salong och ett stort utbud av olika former av konferenser, seminarier och andra medlemsträffar. FHP för också i sin egenskap av riksorganisation diskussioner med myndigheter och andra aktörer kring olika utvecklingsfrågor.</P> <P class="p72 ft18">Folkets Hus och Parker bedriver en omfattande kultur och nöjesverksamhet. Man förmedlar själv varje år via sin artistförmedling och det egna programbolaget mer än 1 700 danstillfällen, 500 teaterföreställningar för barn och unga samt ytterligare 3 500 andra artistuppträdanden till medlemsföreningarnas 900 scener. Men en stor del av kultur och nöjesverksamheten sker genom de enskilda medlemmarnas egen försorg, vilket gör att antalet teaterföreställningar, danskvällar och andra nöjesarrangemang runt om i landet sammantaget uppgår till långt över 10 000 årligen.</P> <P class="p71 ft18">Medlemmarna har möjlighet att ta del av och påverka utbudet från FHP vid en årlig utbudsträff. För att utveckla arrangörskapet bland medlemmarna drivs en ettårig arrangörshögskola. Syftet är att höja kvalitén i arrangemangen, alltifrån planering och marknadsföring till själva mötet mellan artist och publik.</P> <P class="p42 ft18">FHPs konstavdelning hjälper medlemmarna att kunna erbjuda olika former av konstutställningar, vissa med särskild inriktning på barn och unga. Förutom vandringsutställningsverksamheten köps konstverk in som sedan deponeras i medlemmarnas anläggningar. Konstavdelningen arbetar också med ett antal utsmyckningsuppdrag.</P> <P class="p47 ft18">Inom Folkets Hus och Parker finns idag Sveriges största biografkedja. Sammanlagt 280 biografer på 260 orter visar årligen över 17 000 filmföreställningar, en förutsättning för människor utanför storstäderna att kunna se film på bio. Förutom traditionell filmvisning bedrivs också verksamhet inom Bio Kontrast och Skolbio. Även inom film och biografområdet sker ett omfattande utvecklingsarbete, med biografutbildning i fem steg, filmdagar och konsultverksamhet.</P> <P class="p291 ft12">70</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft18">Under senare år har Folkets Hus och Parker gjort en storsatsning på digital visningsteknik genom projektet Digitala Hus, i syfte att skapa former för framtidens mötesplatser. Inledningsvis har sju biografer utvecklat bion från biografsalong till upplevelsehus med hjälp av den nya tekniken. FHPs digitala kedja är den första i sitt slag i Europa. Digital bio innebär att mindre orter kan få filmpremiär samma kväll som i storstäderna. Digital bio innebär också en bredare filmrepertoar, där alla typer av film kan visas. Aktualiteten ökar och skapar därmed större publikintresse. Det är också lättare att texta filmerna, vilket skapar möjligheter i integrationssammanhang, för hörselskadade, i samband med språkkurser och mycket annat. Dessutom blir frakten avsevärt enklare och billigare.</P> <P class="p292 ft18">Förutom nya möjligheter kring vanlig filmvisning skapar den nya tekniken också unika kommunikationsmöjligheter. Bredband och satellit kan kopplas till den digitala projektorn för att visa evenemang av olika slag, som konserter, teater, sport, revyer, kortfilmfestivaler och mycket mer. Den digitala projektionen skapar också interaktiva möjligheter för studier, föreläsningar och konferenser.</P> <P class="p293 ft17"><SPAN class="ft17">3.3</SPAN><SPAN class="ft43">Bygdegårdsrörelsens lokaler</SPAN></P> <P class="p176 ft6"><SPAN class="ft6">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Ljus över landet</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Bygdegårdsrörelsen har i hög grad vuxit fram parallellt med landsbygdens organisering sedan början av <NOBR>1920-talet.</NOBR> Den första bygdegården öppnades 1920 i Ås i Småland. Därmed startade en rörelse som idag är samlad inom Bygdegårdarnas Riksförbund. Bygdegårdarna har av tradition en nära koppling till jordbrukarrörelsen. Andra delar av rörelsen är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet.</P> <P class="p186 ft18">Under 1920- och <NOBR>30-talet</NOBR> spreds tanken på att bygga samlingslokaler på landsbygden. I många byar fanns det gamla sockenstugor, men långt ifrån i alla. När frikyrkorörelsen växte fram under andra halvan av <NOBR>1800-talet</NOBR> byggdes bönehus och kapell, men dessa hus var ofta inte särskilt lämpade för profana möten. Om de alls fick anordnas. Det fanns krafter inom bygdegårdsrörelsen som ville få gårdarna att bli ett slags medborgarhus – eller allaktivitetshus – för bygden, en landsbygdsvariant av industristädernas Folkets Hus.</P> <P class="p179 ft12">71</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Det var framför allt Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU), en föregångare till Centerns Ungdomsförbund, och JUF, Jordbrukarungdomens Förbund, som var pådrivande till att bygdegårdar började byggas. De båda organisationerna tog initiativ till att det under de närmaste decennierna byggdes hundratals bygdegårdar över hela landet. Även om SLU var ett politiskt ungdomsförbund, var dess kanske viktigaste uppgift på landsbygden att bidra till ungdomens fritids- och nöjesverksamhet.</P> <P class="p72 ft18">Men det främsta syftet med Bygdegårdarna var naturligtvis att tillgodose organisationernas behov av att kunna samlas till föreningsmöten av olika slag. Liksom alla andra folkrörelser gav bygdegårdsrörelsen sina medlemmar omfattande föreningsskolning. Många av dem som i dag återfinns på ledande befattningar i samhället och i föreningssverige har fått sin första föreningsskolning i dessa organisationer.</P> <P class="p42 ft18">Med hjälp av bygdegårdarna spreds också folkbildningsarbetet med sina studiecirklar. ”Ljus över landet” var en slogan som spreds från tidigt <NOBR>1900-tal</NOBR> och framåt. JUF:s studieverksamhet utgjorde exempelvis grunden till det som 1959 blev Studiefrämjandet. Svenska Landsbygdens Studieförbund, som var starkt kopplat till SLU och en av initiativtagarna till att Bygdegårdarnas Riksförbund bildades, är idag Studieförbundet Vuxenskolan.</P> <P class="p253 ft6"><SPAN class="ft6">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Bygdegårdarnas Riksförbund</SPAN></P> <P class="p281 ft18">När 1942 års riksdag beslutade om statligt stöd till allmänna samlingslokaler växte behovet av rådgivning till de lokalägande föreningarna, eftersom det ställdes vissa krav på ansökningshandlingarna. Ett resultat av detta var att Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildades 1944. Organisationen bildades av Sveriges Lantbruksförbund, Svenska Landsbygdens Studieförbund, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Jordbrukareungdomens förbund samt Lantbruksförbundets Byggnadsförening.</P> <P class="p72 ft18">Lantbruksförbundets byggnadsförening (LBF) fungerade till en början som Bygdegårdarnas riksförbunds arkitektavdelning. LBF startades i början av <NOBR>1940-talet</NOBR> och utvecklades snabbt till ett landsomspännande arkitektkontor. LBF vände sig i första hand till landsbygden och arbetuppgifterna omfattade främst ekonomibyggnader av olika slag samt egnahem och arbetarbostäder. I</P> <P class="p254 ft12">72</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft18">samband med arbetena ute på landsbygden kom projektörerna från LBF också i kontakt med den stora bristen på samlingslokaler, mötesrum och fritidsanordningar överhuvudtaget. I slutet av 1943 öppnade därför LBF en särskild bygdegårdsavdelning, förlagd till stockholmskontoret.</P> <P class="p88 ft18">På 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> var behovet av nya bygdegårdar stort. De bygdegårdar som hade byggts på 1920- och <NOBR>1930-talen</NOBR> var i behov av upprustning och flera skolor och andra offentliga byggnader, som nu omvandlades till bygdegårdar, var tvungna att rustas upp för sitt nya ändamål. Det ställdes också större byggnadstekniska krav på byggnaderna.</P> <P class="p88 ft18">Bygdegårdrörelsen har i stor utsträckning tagit hand om och vidareutvecklat andra byggnader, som av olika skäl blivit lediga. Inte mindre än <NOBR>250-300</NOBR> före detta skolhus är nu bygdegårdar. På motsvarande sätt har bygdegårdsrörelsen tagit till vara många ordenshus och missionshus på landsbygden. Även ett antal militärbaracker från andra världskriget fungerar numera som bygdegårdar.</P> <P class="p88 ft18">1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> var besvärliga tider för alla folkrörelser. För bygdegårdsrörelsen blev situationen extra besvärlig tack vare den allt kraftigare urbaniseringen. Landsbygden höll på att dö. Detta visar sig också i medlemsutvecklingen för Bygdegårdarnas Riksförbund. Från toppsiffran 542 medlemsföreningar år 1960 dalade antalet till bottennoteringen 388 år 1973.</P> <P class="p88 ft18">Men under de senaste <NOBR>10-15</NOBR> åren har bygdegårdsrörelsen vuxit kraftigt. Idag har förbundet ca 1 300 medlemsföreningar. Bygdegårdarnas Riksförbund ger en omfattande service till medlemmarna genom det centrala kansliet och distrikten. Det gäller t.ex. att</P> <P class="p262 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">tillhandahålla normalstadgar för föreningar och ge råd i samband med stadgefrågor,</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">erbjuda studiematerial för lokal utbildning och erbjuda kurser på såväl regional som central nivå för föreningarnas funktionärer</SPAN></P> <P class="p295 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">ge råd och stöd i samband med ombyggnation och nybyggnad.</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">ge råd och stöd kring skötsel och underhåll av bygdegården</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">bedriva ett aktivt miljöarbete och ge råd och service på miljöområdet,</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">tillhandahålla en försäkring för föreningar som är anslutna till förbundet,</SPAN></P> <P class="p296 ft12">73</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">bedriva ett aktivt skadeförebyggande arbete och förmedla bra produkter till bra priser som ex stöldskyddsmärkning, vattenlarm m.m.</SPAN></P> <P class="p297 ft18">Sedan mitten av <NOBR>1940-talet</NOBR> är biografverksamheten en viktig del i bygdegårdarna. Man hade till en början ett intimt samarbete med Folkets Husbiograferna i Sveriges Folkbiografers AB. I dag finns biograf i 50 bygdegårdar och på 150 orter bedrivs filmklubbsverksamhet av bygdegårdar och medlemsorganisationer.</P> <P class="p42 ft18">Bygdegårdsbio är ett samarbete med Förbundet Vi Unga. Den viktigaste delen av Bygdegårdsbios arbete är att utbilda och inspirera de människor som är aktiva i filmverksamheten. Ungbio är filmklubbar i biografen för barn och ungdomar. Klubbarna bygger på de ungas val av film och ansvar för verksamheten. De unga kan där, tillsammans med de ansvariga för biografen, lära sig hur en biograf drivs.</P> <P class="p42 ft18">Förbundet anordnar kontinuerligt utbildning av distriktens programråd och arrangörsutbildningar för de lokala föreningarna. Tillsammans med Alma Folkhögskola och SV genomför man en högre utbildning kallad Arrangörsskolan. Under två terminer jobbar deltagarna i projektform på hemmaplan, träffas fyra gånger samt håller kontakten med varandra via ett virtuellt klassrum.</P> <P class="p42 ft18">Sedan riksförbundet bildades har konsten varit en central verksamhet i bygdegårdarna. Redan 1945 anslog riksdagen lotterimedel för inköp av BR:s första konstverk som delades in i kollektioner och deponerades i bygdegårdar för ett år i taget. Sedan slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> har BR bedrivit utställningsverksamhet för landets yrkesverksamma konstnärer, Konst åt alla. Denna verksamhet bedrivs i samarbete med Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar. Dessa inköpsutställningar är en förutsättning för BR:s övriga konstverksamhet, dvs. depositioner i bygdegårdar och vandringsutställningar med olika teman. Man köper årligen in ca 125 konstverk för deposition.</P> <P class="p298 ft18">Man samarbetar också med Rikskonserter och Riksföreningen Folkmusik och Dans (RFoD) för att sprida musik och dans genom turnéverksamhet över hela landet. Man har kontakter med många musikartister som turnerar över landet i bygdegårdarna. BR arbetar också aktivt för att sprida ”En bok för alla” i landet. Försäljning sker bland annat på olika kurser och konferenser. Vissa bygdegårdar har en aktiv försäljning.</P> <P class="p299 ft12">74</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft18">Förutom konst- och musikverksamheten är teaterverksamheten en viktig del. I samarbete med Riksteatern, Länsteatrarna och Fria grupper sprider BR teater på små spelplatser. Man har en turné- verksamhet inom länen/distrikten med sång, teater och musikgrupper. Alla bygdegårdar har möjlighet att boka dessa arrangemang till ett för bygdegården överkomligt pris. Ett 60 tal bygdegårdar driver amatörteater. BR stöder dessa med utbildning och information. Vartannat år arrangeras en amatörteaterfestival.</P> <P class="p293 ft17"><SPAN class="ft17">3.4</SPAN><SPAN class="ft43">Kommunala fritidsgårdar</SPAN></P> <P class="p300 ft6"><SPAN class="ft6">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Hemgårdar och ungdomsgårdar</SPAN></P> <P class="p269 ft18">De kommunala fritidsgårdarna brukar normalt inte räknas som allmänna samlingslokaler. Men det finns en nära anknytning till utvecklingen av de allmänna samlingslokalerna under efterkrigstiden, framför allt i de större städerna.</P> <P class="p178 ft18">De kommunala ungdoms- och fritidsgårdarna har sitt ursprung i de hemgårdar som etablerades under de första årtiondena på 1900- talet. Sveriges första hemgård, Birkagården i Stockholm, invigdes 1912. De första hemgårdarna byggde på slutna verksamheter och verkade gentemot alla åldrar. I utpräglade arbetarstadsdelar etablerades en bildningsverksamhet utifrån en "hjälp till självhjälpstanke" i en kristen, humanistiskt tradition.</P> <P class="p186 ft18">Hemgårdsrörelsen fick dock aldrig något riktigt fäste ute i landet. Sedan barnavårdslagens tillkomst 1924 blev kommunernas barnavårdsnämnder ansvariga för den förebyggande ungdomsvården. Bildande av ungdomsklubbar och ungdomsgårdar blev ett sätt för kommunerna att förhindra att ungdomar for illa</P> <P class="p36 ft18">1936 öppnades den första kommunala ungdomsgården i Sverige, Gamlestadens ungdomsgård i Göteborg. I stadgarna för församlingens barn- och ungdomsråd från 1935 stod att ungdomsgården hade till uppgift att genom studiecirklar, praktiska arbetskurser, föredrag, diskussioner, sång och musik ge manlig och kvinnlig ungdom i åldern <NOBR>12–21</NOBR> år tillfälle till ökad utbildning och vidgade kunskaper inom olika områden. Politisk propaganda fick inte ingå i stiftelsens verksamhet.</P> <P class="p66 ft18">Under <NOBR>1940-talet</NOBR> kom den statliga Ungdomsvårdskommittén med sju betänkanden där kommunernas uppgifter beskrevs mycket detaljerat. Samhällets insatser skulle inriktas på att skapa alternativ</P> <P class="p301 ft12">75</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">till den kommersiella och mediala påverkan som ungdomar utsattes för. Bland annat oroades man över de nya dans- och musikstilar som spreds i radio, bio och den kolorerade veckopressen.</P> <P class="p46 ft18">På ungdomsgårdarna introducerades s.k. öppen verksamhet utan annat syfte än att skapa rum för människors möten. När ungdomsgårdar började etableras i storstäderna i början av <NOBR>1940-talet</NOBR> blev den öppna verksamheten en huvudstrategi från myndigheternas sida för att skapa rumslig kontroll över den föreningslösa ungdomen som störde på gator och torg. I Stockholm ökade exempelvis antalet ungdomsgårdar mellan 1944 och 1972 från 7 till 90.</P> <P class="p42 ft18">År 1953 antog riksdagen betänkandet ”Bidrag till ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet” vilket skapade en tydligare samhällelig satsning på ungdomars fritidsaktiviteter. Föreningslivet fick ekonomiskt stöd till verksamheter för "föreningslös ungdom". Ungdomsgårdar inrättades i allt fler kommuner. De skulle vara ett komplement för de ungdomar som var socialt missgynnade. Därför öppnades gårdar framför allt i ”socioekonomiskt svaga” bostadsområden med få föreningsaktiva.</P> <P class="p223 ft18">År 1956 bildades den första kommunala fritidsnämnden i Sverige</P> <P class="p302 ft18">– Idrotts- och friluftsstyrelsen i Norrköping. Den fick ansvar även för den förebyggande ungdomsvården. Från slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> växte ungdoms- och fritidsgårdssektorn kraftigt i och med att kommunerna tog över ansvaret för den statliga ungdomspolitiken. Mot slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> och i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> fanns det ungdoms- och fritidsgårdar på de allra flesta orter i Sverige.</P> <P class="p253 ft6"><SPAN class="ft6">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Från ungdomsgård till fritidsgård</SPAN></P> <P class="p281 ft18">På många platser blev gårdarna tillhåll för ungdomar med problembeteenden. På en del gårdar kom destruktiva kulturer att odlas. Som en reaktion på detta, och för att tydligt markera avstånd mot den drogliberala eran och för att understryka att verksamheterna skulle stå öppna för andra grupper än enbart ungdomar, bytte ungdomsgårdarna under <NOBR>1970-talet</NOBR> namn till fritidsgårdar. På senare år har de fördelningspolitiska motiven för fritidsgårdarna även börjat omfatta kön, handikapp och etnisk bakgrund.</P> <P class="p72 ft18">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> inrättades det s.k. träffpunktsstödet. Syftet var att stödja tillkomsten av nya mötesplatser som skulle vara initierade och drivna av ungdomar. Träffpunktsstödet blev ett sätt att öka ungdomars inflytande lokalt. Under åren <NOBR>1991–1994</NOBR> för-</P> <P class="p184 ft12">76</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p10 ft46">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">delade Ungdomsstyrelsen totalt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till denna verksamhet.</P> <P class="p36 ft18">Under 1980- och i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> blev diskussioner om behovet av mötesplatser och de ungas delaktighet och inflytande allt vanligare. Kommunala beslutsfattare uppmärksammades på hur de fritidspolitiska satsningarna såg ut och hur väl eller illa de stämde överens med ungdomarnas önskemål. Med dessa fritidsvaneundersökningar som grund utformades fritidspolitiken lokalt.</P> <P class="p37 ft18">Ekonomiska besparingar på <NOBR>1990-talet</NOBR> fick emellertid till följd att både personalstyrkan och öppettiderna på gårdarna minskade i ett stort antal kommuner. Antalet fritidsledare i kommunerna minskade mellan 1990 och 1996 med nära 1 400 personer. Samtidigt lade man ned gårdar. Den kraftigaste nedläggningen av gårdar skedde mellan 1993 och 1997 då drygt 200 gårdar stängdes.</P> <P class="p88 ft18">Men under <NOBR>1990-talet</NOBR> gjorde antal kommuner också satsningar som innebar att ett <NOBR>30-tal</NOBR> nya verksamheter som Ungdomens hus och Musikens hus kom igång. Idag finns 134 sådana verksamheter. Antalet föreningsdrivna och kooperativt drivna fritidsgårdar har ökat och någon enstaka entreprenaddriven gård har tillkommit.</P> <P class="p88 ft18">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> tog kommunerna över ansvaret för grund- och gymnasieskolan. Det har förbättrat kommunernas möjligheter att arbeta samlat med lokala barn- och ungdomsfrågor. Till exempel har flera kommuner samlat frågorna under en barn- och <NOBR>ungdoms- /utbildningsnämnd.</NOBR> Detta har i sin tur lett till att gårdsverksamheterna har utvecklats mycket olika, både mellan olika gårdar inom kommunen och mellan olika kommuner.</P> <P class="p88 ft18">Omvärldsförändringar har fört med sig att gränserna i stor utsträckning har suddats ut mellan föreningsverksamhet och öppen verksamhet. I bred samverkan mellan kommunen, föreningar och andra aktörer har allehanda aktivitetsmöjligheter skapats. Under ett och samma tak möts fritids- och idrottsaktiviteter, sociala projekt, utbildningsverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder.</P> <P class="p88 ft18">I ett antal kommuner har gårdsnedläggningar resulterat i att andra aktörer, genom utvecklingsstöd, har fått möjlighet att ta över verksamheten, till exempel i en blandform av medlemsbaserad och öppen verksamhet, där fritidspersonalen fungerar som ”aktivitetsmöjliggörare” mer än ”aktivitetsanordnare”. Detta har inneburit att uppdelningen av föreningsaktiva respektive föreningslösa ungdomar har minskat i betydelse.</P> <P class="p222 ft12">77</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Det har också blivit vanligare att fritidsgårdarna har fått byta lokaler för att kunna samnyttjas med annan kommunal verksamhet. Till exempel finns gårdar i skolans lokaler eller korridorer, i gymnastiksalar, i kultur- och musikhus, i förenings- och klubbstugor men också i Svenska Kyrkans och andra religiösa samfundsbyggnader. På många håll förekommer fritidsgårdsverksamhet, såväl privat som kommunal, i allmänna samlingslokaler. Även studieförbunden driver en hel del verksamhet av öppen karaktär.</P> <P class="p72 ft18">Men det finns också ett mer ideologiskt grundat förändringsmönster. Medborgarna, och därmed även ungdomarna, har under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> satts i fokus utifrån ett mer aktivt medborgarskap. Kommunens nya roll har blivit tydligare på att skapa möjligheter och ge stöd för medborgarnas egna aktiviteter och engagemang. Brukarstyrning och självförvaltning är idag allt vanligare målsättningar i kommunerna.</P> <P class="p303 ft12">78</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <P class="p304 ft16"><SPAN class="ft16">4</SPAN><SPAN class="ft47">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p305 ft17"><SPAN class="ft17">4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Införandet av det statliga stödet</SPAN></P> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft6">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Samlingslokaler för föreningslivets behov</SPAN></P> <P class="p196 ft18">Det statliga stödet till allmänna samlingslokaler har funnits i över 60 år. Mitt under brinnande krig beslutade riksdagen 1942 att ge stöd för anordnande av nya samlingslokaler och för bevarande av befintliga lokaler. Men frågan om statligt stöd var inte ny. Den hade väckts redan vid 1912 års riksdag men avslagits. Den återkom flera gånger och 1920 begärde riksdagen en utredning av frågan. Det ledde dock inte till någon åtgärd från regeringens sida förrän 1937 då regeringen tillkallade en särskild utredare.</P> <P class="p202 ft18">Utredaren skulle enligt direktiven utgå från behovet av lokaler för sammankomster av olika slag, inte bara för fackliga och politiska sammanslutningar, utan även för sådana med skilda folkbildningsuppgifter. Utredaren presenterade sina förslag i betänkandet ”Tillgodoseendet av behovet av allmänna samlingslokaler” (SOU 1939:30)</P> <P class="p88 ft18">Utredarens utgångspunkt var att organisationerna hade kommit att framträda som den naturligaste arbetsformen för att förverkliga olika syftemål inom samhällslivet. Föreningslivet sågs som en naturlig och oumbärlig del av det medborgerliga livet. Frågan om de allmänna samlingslokalerna, opartiskt öppna för alla meningsriktningar, var därför inte ett intresse enbart för föreningslivet, utan var ett intresse för hela samhället.</P> <P class="p88 ft18">Utredaren betonade de betydande insatser som det enskilda föreningslivet hade gjort för att tillgodose samhällets behov av samlingslokaler. Från början hade det varit för att tillgodose rörelsernas egna behov av lokaler för att kunna samlas till möten och studier. Men i och med föreningslivets utbredning och ökade samhälleliga betydelse, hade också de allmänna samlingslokalernas betydelse ökat. Det hade blivit hela samhällets angelägenhet. Det</P> <P class="p306 ft12">79</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">var därför ett samhällsintresse att denna verksamhet också fick ett samhälleligt stöd.</P> <P class="p46 ft18">Utredarens förslag föranledde dock inte någon omedelbar åtgärd från regeringens sida. Krigsutbrottet kom emellan. Men de frivilliga försvarsorganisationerna var i ett trängande behov av lokaler. Vidare hade ungdomsvårdsfrågorna blivit alltmer aktuella. Därför lade regeringen 1942 fram propositionen (prop. 1942:113) om statliga lån och bidrag till samlingslokaler för föreningslivet.</P> <P class="p42 ft18">Enligt propositionen var det viktigt att brist på samlingslokaler inte hämmade medborgarnas möjligheter att överväga och dryfta de krävande frågor som anmälde sig, inte minst i allvarliga kristider. Föreningsliv och folkbildning hade fått ökad betydelse. Därför var det viktigt att det fanns lokaler där ungdomen kunde samlas till överläggningar, möten och underhållning och att nöjeslivet därigenom kunde saneras.</P> <P class="p42 ft18">Men det var i första hand föreningslivets behov av lokaler för olika former av medborgerlig verksamhet och för den fria folkbildningen som drev fram kraven på att hela samhället gemensamt, dvs. genom stat och kommun, skulle sörja för att det fanns tillräcklig tillgång på samlingslokaler.</P> <P class="p42 ft18">I 1942 års kungörelse uttrycktes föreningslivets behov av att kunna samlas till möten och studieverksamhet på följande sätt i § 1:</P> <P class="p307 ft54">Med allmänna samlingslokaler förstås i denna kungörelse för <SPAN class="ft7">föreningslivet </SPAN>avsedda hörsalar samt rum för sammanträden, samkväm och studiearbete jämte därtill hörande erforderliga utrymmen såsom förstugor, avklädningsrum, apparatrum, biblioteksrum, kök, serveringsrum, toalett, källare och vindslokaler, även som bostad för tillsyningsman.</P> <P class="p308 ft6"><SPAN class="ft6">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Samlingslokaler, opartiskt öppna för alla</SPAN></P> <P class="p199 ft18">I kungörelsens § 2 stadgades att endast kommuner kunde beviljas bidrag av statsmedel för att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler inom en ort. Bolag, förening eller stiftelse kunde beviljas statligt lån. Den som sökte stödet skulle enligt 11 § förbinda sig att ”opartiskt, i skälig omfattning och kostnadsfritt eller mot skälig avgift hålla lokalerna tillgängliga för föreningslivet i orten.”</P> <P class="p71 ft18">Utredaren hade starkt betonat att tillgången till samlingslokaler, opartiskt öppna för alla meningsriktningar, där medborgarna kunde samlas för att dryfta sina gemensamma angelägenheter, var ett</P> <P class="p43 ft12">80</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft18">behov som hörde samman med hela vårt samhällsliv. Det var därför ett oeftergivligt villkor att de lokaler, som i någon form fick bidrag från det allmänna, vare sig de ägdes av enskilda föreningar, av för ändamålet särskilt bildade sammanslutningar eller av kommunala organ, stod öppna för alla på skäliga och lika villkor. Endast under sådana förutsättningar kunde de göra skäl för benämningen allmänna samlingslokaler. Bidrag från det allmänna borde utgå endast under förutsättning att lokalerna opartiskt ställdes till förfogande för ortens föreningsliv i allmänhet och för tillgodoseendet av allmänt medborgerliga behov.</P> <P class="p186 ft18">Även i de fall där kommunala lokaler uppläts till föreningslivet, menade utredaren att opartiskhet skulle iakttas. Det var inte rätt att vägra upplåtelse till visst slag av föreningsverksamhet. Detta vore desto mer anmärkningsvärt om vissa politiska föreningar utestängdes från kommunens lokaler, medan föreningar av annan meningsriktning fick tillgång till lokalerna.</P> <P class="p88 ft18">Enligt utredaren måste den politiska upplysningsverksamheten i ett demokratiskt samhälle vara av en sådan betydelse att de politiska föreningarna, oavsett vilken meningsriktning de företräder, vara berättigade till samma hänsynstagande från myndigheterna som andra organisationer.</P> <P class="p88 ft18">I detta avseende har det inte skett någon större förändring i senare utredningar och förordningar. I den senaste förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler krävs enligt 3 § punkt 3 för att få statligt bidrag ”att lokalen hålls tillgänglig för varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten och att det sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor”.</P> <P class="p255 ft18">Frågan har också nyligen prövats rättsligt. År 2001 beslutade en stadsdelsnämnd i Stockholms stad att inte erbjuda en politisk organisation en allmän samlingslokal. Som skäl för beslutet angav nämnden att det fanns anledning befara ordningsstörningar vid eller i anslutning till mötet samt att det kunde antas förekomma brottslig verksamhet vid eller i anslutning till mötet i form av hets mot folkgrupp.</P> <P class="p187 ft18">Kommunen åberopade bl.a. att bråk tidigare hade uppkommit vid organisationens möte på ett torg i staden och vid en tunnelbanestation. Dessa bråk hade uppkommit genom att utomstående åstadkommit oordning och skadegörelse vid organisationens möten. Organisationen överklagade beslutet och Kammarrätten upphävde stadens beslut. Regeringsrätten beslutade senare att inte</P> <P class="p212 ft12">81</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">pröva frågan. Därmed gällde Kammarrättens beslut om att organisationen skall ha tillträde till lokalerna.</P> <P class="p46 ft18">I sitt beslut hänvisade Kammarrätten till att i en kommuns befogenheter ingår bl.a. att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Vid utövandet av denna kommunala befogenhet föreligger en skyldighet att behandla kommunens medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Enligt kammarrättens mening var inte omständigheterna sådana att kommunen kunde vägra uthyrning av ifrågavarande lokal. Beslutet upphävdes därför. Kammarrätten hänförde sig till rättspraxis varav framgår att kommunerna vid tillhandahållandet av samlingslokaler skall förhålla sig politiskt neutrala. (RÅ 1944 S 407 och 408 samt 1945 E 49).</P> <P class="p253 ft17"><SPAN class="ft17">4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Utvidgning av begreppet allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft6">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Från samlingslokaler till fritidslokaler</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Under <NOBR>1950-talet</NOBR> vidgades betydelsen av begreppet ”allmänna samlingslokaler” till att mer avse allmänna kultur- och fritidslokaler. Bostadskollektiva kommittén, som tillsattes 1948, skulle bland annat ”uppmärksamma sådana anläggningar som gav förutsättningar för föreningsliv och sällskaplig samvaro samt för fritidssysselsättningar för olika åldersgrupper”. Särskilt nämndes behovet av mindre samlingslokaler samt fritidslokaler för ungdom.</P> <P class="p72 ft18">I slutfasen av kommitténs arbete tillkallade regeringen en särskild utredare för att utvärdera statens stöd till de allmänna samlingslokalerna, som dittills hade betraktats som en försöksverksamhet. Enligt direktiven hade folkbildningsrörelsens och ungdomsverksamhetens ökade behov medfört en ökad efterfrågan på samlingslokaler efter kriget. Även inflyttningen till tätorterna hade medfört ett ökat behov av samlingslokaler i de nya bostadsområdena. Dessutom behövde de äldre föreningshusen renoveras. Byggnadskostnadsstegringen hade kullkastat tidigare kalkyler och gjort ökade insatser av allmänna medel nödvändiga.</P> <P class="p72 ft18">Utredaren och kommittén kom i stort sett fram till likartade ståndpunkter. Båda utredningarna konstaterade att i 1942 kungörelse var begreppet ”allmänna samlingslokaler” nära knutet till främjandet av församlingsfriheten. Man föreslog att begreppet ”allmänna samlingslokaler” skulle utvidgas till att ”omfatta alla för allmänheten avsedda lokaler, vilka prövas</P> <P class="p210 ft12">82</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">behövliga för det offentliga livet och de kulturella strävandena i orten, särskilt med hänsyn till föreningslivets behov.”</P> <P class="p178 ft18">De menade att med den ökade fritiden hade den kulturella sidan av verksamheten vidgats. Den hade kommit att omfatta fritidssysselsättningar av många skiftande slag. Dessutom hade anknytningen till föreningslivet blivit lösare eller helt upphört på många håll. De föreslog därför att den tidigare innebörden av begreppet ”medborgerliga samlingslokaler” utvidgades till att mer avse ”lokaler för fritiden”.</P> <P class="p88 ft18">Denna utvidgning av begreppet uttrycktes i 1957 års kungörelse § 1 på följande sätt:</P> <P class="p309 ft54">Med allmänna samlingslokaler förstås i denna kungörelse för allmänheten avsedda hörsalar samt rum för sammanträden, samkväm och studiearbete jämte därtill hörande erforderliga utrymmen, vilka lokaler prövas behövliga för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten, särskilt med hänsyn till föreningslivet behov.</P> <P class="p189 ft18">Utvidgningen av samlingslokalbegreppet innebar att som allmän samlingslokal ansågs även lokaler, som opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor uppläts för ungdomsverksamhet inom orten, under förutsättning att lokalerna var inrymda i samma byggnad som de övriga lokalerna. Därmed kunde även ungdomslokaler ingå i låneunderlaget.</P> <P class="p88 ft18">Bestämmelsen om att lokalerna opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor skulle upplåtas åt varje inom orten verksam organisation flyttades fram till inledningsparagrafen.</P> <P class="p36 ft18">För nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnad kunde statslån beviljas till kommun, bolag, förening eller stiftelse. Däremot kunde bidrag beviljas för anskaffande av inventarier till sådana lokaler som hade beviljats lån. Bidraget kunde utgå med högst 5 procent av det beräknade låneunderlaget.</P> <P class="p284 ft6"><SPAN class="ft6">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Ytterligare utvidgning på </SPAN><NOBR>1970-talet</NOBR></P> <P class="p177 ft18">1973 beslutade riksdagen om en genomgripande revidering av stödet till allmänna samlingslokaler. Den bakomliggande utredningen, “Finansiering av allmänna samlingslokaler” (SOU 1971:92) betonade i likhet med 1937 års utredare värdet av föreningslivets hittillsvarande och avgörande insatser, liksom vikten av att huvud-</P> <P class="p310 ft12">83</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">mannaskapet för lokalerna så ofta som möjligt bör uppdras åt föreningslivet.</P> <P class="p46 ft18">Utredaren ansåg att driften av samlingslokaler i föreningsregi bör ses som en samhällsangelägenhet. Samhällets stöd borde därför inte ses ur ett snävt privatekonomiskt perspektiv, som ett bidrag till en utanförstående verksamhet, utan som beslutade kostnader för viss samhällsverksamhet.</P> <P class="p46 ft18">I det sammanhanget föreslog utredningen att ett särskilt stöd borde utgå för att täcka de kostnader som de samlingslokalägande föreningarnas riksorganisationer åsamkades för sitt biträde i den statliga stödverksamheten. Stödet skulle utgå dels till riksorganisationernas allmänna verksamhet, dels till en samordnad konsultativ och utvecklande verksamhet.</P> <P class="p42 ft18">Utredaren menade att vidgningen av de allmänna samlingslokalernas användning för nöjes- och fritidsändamål hade drivits fram av det bristande samhällsstödet för strävandena att vidga bildnings- och studieverksamheten, i förening med ett påtaget ansvar även för den föreningslösa ungdomens fritid.</P> <P class="p42 ft18">Från början hade tanken varit att användningen av lokalerna för nöjes- och fritidsändamål på kommersiella grunder skulle ge det ekonomiska stöd som de ideella krafterna inte ensamma kunde bära. Men befolkningsomflyttningarna och en i övrigt ökad rörlighet i samhället, televisionens genombrott och nöjeslivets strukturella förändringar, hade gjort att de avsedda möjligheterna till kostnadstäckning hade minskat.</P> <P class="p42 ft18">Föreningslivet framställde därför ett naturligt anspråk på att få stöd även till lokaler för den fritids- och nöjesverksamhet som ursprungligen var avsedd som en finansieringsform. I takt därmed hade en uppfattning växt fram om att samhället måste ta ett ansvar även för fritidsverksamhet utanför det interna föreningslivet.</P> <P class="p42 ft18">Enligt 1968 års utredare tjänade samlingslokalerna följande syften i samhället:</P> <P class="p311 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Föreningslivet behöver lokaler för sin egen verksamhet för att kunna förverkliga centrala mål. Med tanke på organisationernas egenvärde för demokratisk fostran och deras sociala funktion får någon prövning av dessa syften inte ske utöver vad lagstiftningen innehåller.</SPAN></P> <P class="p232 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Kulturaktiviteter i vid bemärkelse behöver också lokaler. Detta gäller vare sig dessa lokaler fungerar som distributionsled eller som hemvist för skapande aktivitet.</SPAN></P> <P class="p312 ft12">84</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Det behövs också lokaler för debatt och aktiv fritidssysselsättning som tillgodoser spontana behov. Därmed öppnas vägar till ökad intressegemenskap och engagemang även utanför det organiserade föreningslivets ram. Här avsågs främst lokaler för sådan kontakt och gemenskap som går utöver snäva gruppintressen och som motverkar sociala segregationstendenser mellan bostadsområden.</SPAN></P> <P class="p314 ft18">Den ytterligare utvidgningen av begreppet allmänna samlingslokaler uttrycktes i 1974 års kungörelse § 2 på följande sätt:</P> <P class="p315 ft54">Med allmän samlingslokal avses lokal som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten, i första hand sådan lokal som tillgodoser föreningslivets behov av utrymme för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller annan liknande verksamhet.</P> <P class="p189 ft18">Liksom tidigare var förutsättningen för att få bidrag och lån att lokalerna opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor hölls tillgängliga för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation eller grupp med organiserad verksamhet. Det senare tillägget tillfördes för att undvika eventuella tveksamheter om formellt ickeorganiserade gruppers rätt i detta hänseende.</P> <P class="p293 ft17"><SPAN class="ft17">4.3</SPAN><SPAN class="ft43">Samhället och samlingslokalerna</SPAN></P> <P class="p316 ft6"><SPAN class="ft6">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Arbetsfördelning mellan, staten, kommunerna och föreningslivet</SPAN></P> <P class="p177 ft18">I december 1979 tillkallade regeringen åter igen en kommitté för att utreda principerna för det statliga stödet. I betänkandet “Samhället och samlingslokalerna” (SOU 1981:63) föreslog utredningen inte några större förändringar i det bidrags- och lånesystem som gällde sedan 1973.</P> <P class="p203 ft18">Kommittén bedömde att de grundläggande historiska och ideologiska motiveringarna för samhällsstöd till allmänna samlingslokaler fortfarande var giltiga. Kommittén hänvisade till att de principer som gällde kretsen av ägare, syftet med stödet och upplåtelsevillkor hade fastställts av riksdagen så sent som 1973. Dessa principer borde enligt kommittén inte ändras i något väsentligt avseende. När 1974 års förordning ändrades 1987 lämnades därför lydelsen oförändrad i dessa avseenden.</P> <P class="p190 ft12">85</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Liksom tidigare utredningar betonade kommittén det stora värdet av föreningslivets verksamhet. Det hade tagit sig uttryck i att samhället på olika nivåer i allt högre utsträckning hade gått in som garant för lokalhållande etc. Därigenom hade samhället skapat utrymme för frivilligorganisationerna att själva äga och förvalta lokaler. Ur samhällets synpunkt var detta av stor ekonomisk betydelse</P> <P class="p47 ft18">Kommittén konstaterade att det hade etablerats en form av arbetsfördelning mellan, staten, kommunerna och föreningslivet. Statens stöd hade utformats för att möjliggöra tillkomst och bevarande av lokaler. Genom att kapitalkostnaderna därmed blev lägre kunde en rimlig driftekonomi skapas i lokalbeståndet. Kommunernas roll hade stadigt ökat när det gällde att täcka driftkostnaderna för de allmänna samlingslokalerna. Föreningslivets ekonomiska resurser användes i första hand för den löpande verksamheten.</P> <P class="p71 ft18">Kommittén konstaterade emellertid att folkrörelseanknuten verksamhet hade svårt att bli förankrad i storstädernas nybyggda förortsområden. Enligt utredningen fanns det dock ett klart intresse från riksorganisationernas sida att introducera samlingslokaler för att åstadkomma en varierande verksamhet även i dessa områden. Kommittén ansåg därför att ytterligare insatser från organisationslivets sida borde understödjas.</P> <P class="p72 ft18">Kommittén betonade vikten av närhet mellan samlingslokaler och befintlig bostadsbebyggelse. Större uppmärksamhet borde därför ägnas åt gemensamhetsskapande åtgärder. Samlingslokaler i bostadsområdena ökade möjligheterna att etablera ett föreningsliv, som på ett effektivare sätt kunde engagera människor när de flyttade in i ett nybyggt område.</P> <P class="p42 ft18">Kommittén pekade också på kommunernas allt viktigare roll för samlingslokalprojektens genomförbarhet. I regel krävdes det stora kommunala insatser både under planerings- och byggnadskedet och för den fortsatta driften. Kommittén förespråkade emellertid att kommunerna borde minska sitt direkta engagemang i samlingslokalverksamheten. Enligt kommittén kunde en avkommunalisering av vissa lokaler vara till fördel både för föreningslivet och för kommunerna, för såväl verksamhetsutvecklingen som för ekonomin.</P> <P class="p71 ft18">Kommittén pekade också på att ett stort antal projekt hade tillkommit i slutet av 1970- och början av <NOBR>1980-talet</NOBR> för vilka finansiering inte genast hade kunnat anvisas. Därigenom hade det</P> <P class="p261 ft12">86</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">uppstått en köbildning vid samlingslokaldelegationen som förvärrades på grund av att de årliga beslutsramarna i stort sett var oförändrade, samtidigt som kostnaderna för projekten ökade kraftigt.</P> <P class="p188 ft6"><SPAN class="ft6">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Översyn av stödet till folkrörelserna</SPAN></P> <P class="p196 ft18">I maj 1986 tillkallade regeringen en särskild utredare för att föreslå åtgärder med syfte att ge ett ökat ansvar åt folkrörelser, föreningar och kooperativ i offentlig verksamhet, kallad folkrörelseutredningen. Uppdraget innefattade även en översyn av statsbidragen till folkrörelserna. Utredaren presenterade sina förslag i betänkandet ”Ju mer vi är tillsammans” (SOU 1987:33).</P> <P class="p88 ft18">När det gäller samlingslokalerna diskuterade utredningen följande frågeställningar:</P> <P class="p262 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Hur skall man kunna använda samlingslokaler i mindre samhällen och i glesbygden så att de bättre svarar mot invånarnas och de lokala föreningarnas behov?</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Hur skall man kunna sambruka lokaler både för samhällets sociala service och för föreningarnas behov?</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Hur skall man få fram fler små samlingslokaler också i storstadsområdenas och de större tätorternas bostadsområden?</SPAN></P> <P class="p217 ft18">Utredningen föreslog att statens bidrag till ny- och ombyggnad av samlingslokaler omformas så att de stimulerar byggande av mindre anläggningar. Maximalt bidrag skulle lämnas till en anläggning med högst 1 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>för att sedan trappas av. Statens bidrag skulle täcka 40 procent av byggkostnaderna upp till denna gräns. Därefter skulle stödet trappas ner för ytor upp till 2 000 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p88 ft18">I budgetpropositionen för 1989 (prop. 1988/99:100, bil. 13) föreslog regeringen att statens bidrag skulle vara 50 procent av byggnadskostnaderna upp till 1 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>och 30 procent upp till 2 000 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>. Ett villkor för stödet var att kommunerna åtog sig att bidra med lägst 30 procent upp till 2 000 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p88 ft18">När det gäller sambruk av lokaler fanns det enligt regeringen inte något som hindrade att samlingslokaler anordnades i anslutning till andra lokaler eller i byggnader som redan fanns i de större tätorternas bostadsområden, även om dessa byggnader ägdes av annan än en samlingslokalförening. Det väsentliga var att föreningarna kunde</P> <P class="p317 ft12">87</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">disponera lokalerna på lång sikt och på sådana villkor att värdet av statens och kommunernas bidrag tillföll föreningslivet.</P> <P class="p46 ft18">Det skedde således en precisering av syftet med allmänna samlingslokaler, som innebar en viss förskjutning mot det tredje syftet som 1968 års utredare hade diskuterat. Stödet kunde avse samlingslokaler för sådan kontakt och gemenskap som gick utöver snäva gruppintressen och som motverkade sociala segregationstendenser mellan bostadsområden.</P> <P class="p42 ft18">Denna förskjutning av syftet och innebörden innebar dock inte några större förändringar av formuleringarna i 1987 års förordning, som i sin tur var likalydande som 1974 års förordning i dessa delar. Den tidigare paragrafen delades upp i två delar, varav den första delen hade rubriken ”Inledande bestämmelser” och hade följande lydelse: ”Enligt denna förordning lämnas statligt stöd till sådana allmänna samlingslokaler som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten.”</P> <P class="p42 ft18">Den andra delen av paragrafen hade rubriken ”Bidrag” och hade följande lydelse: ”Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för köp eller nybyggnad av sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov av utrymme för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller annan liknande verksamhet”.</P> <P class="p205 ft17"><SPAN class="ft17">4.4</SPAN><SPAN class="ft43">Det statliga stödets avveckling och återkomst</SPAN></P> <P class="p21 ft6"><SPAN class="ft6">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Avveckling eller reformering av det statliga stödet ?</SPAN></P> <P class="p183 ft18">I budgetpropositionen för 1993 (prop. 1992/93:100) aviserade regeringen att en utredare skulle tillkallas för att se över principerna för det statliga stödet till de allmänna samlingslokalerna. Enligt propositionen hade flera faktorer som påverkade stödet förändrats. Det gällde t.ex. statens och kommunernas försämrade ekonomi, samt kraven på bättre samnyttjande av lokaler och mindre storlek på lokalerna. Enligt direktiven skulle utredaren föreslå två alternativ, dels en förutsättningslös prövning av konsekvenserna om stödet helt eller delvis avvecklades, dels att stödet blev kvar men reformerades.</P> <P class="p71 ft18">Utredaren presenterade sina förslag i betänkandet ”Mycket under samma tak” (SOU 1994:32). Enligt utredaren var det inte möjligt att helt avveckla eller kraftigt minska stödet utan att det på</P> <P class="p206 ft12">88</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">sikt skulle få kraftiga negativa återverkningar på tidigare gjorda investeringar. Ytterst handlade det också om möjligheterna för medborgarna att utnyttja de grundlagsfästa <NOBR>yttrande-,</NOBR> mötes- och föreningsfriheterna.</P> <P class="p36 ft18">Utredaren föreslog inte några förändringar i stödsystemet. Däremot föreslog han nya målformuleringar för stödet till allmänna samlingslokaler. Utredaren hänvisade till 1979 års utredning, som hade redovisat hur tidigare utredningar hade angivit syftet med det statliga stödet. Det citerade stycket från 1979 års utredning berörde emellertid endast de allmänna samlingslokalernas betydelse för <NOBR>yttrande-,</NOBR> mötes- och församlingsfriheten. De övriga syftena med allmänna samlingslokaler som 1968 års utredning hade redovisat, dvs. behovet av lokaler för kulturaktiviteter och lokaler för kontakt och gemenskap, berördes inte i 1979 års utredning.</P> <P class="p5 ft18">De mål som fanns för de olika former av stöd som staten lämnade till föreningslivet tolkade utredaren som att stöden skulle främja en allsidig förenings- och kulturverksamhet och stimulera till ett brett medborgerligt (förenings) engagemang. De allmänna samlingslokalerna var ett medel för att nå dessa mål.</P> <P class="p178 ft18">Utredaren föreslog att det övergripande målet för stödet till allmänna samlingslokaler skulle ligga fast. Det övergripande målet var att stödet skall underlätta tillkomsten och upprätthållande av allmänna samlingslokaler. Utgångspunkten var att det finns ett nationellt intresse av sådana lokaler. De har stor betydelse för <NOBR>yttrande-,</NOBR> mötes- och föreningsfriheterna såsom dessa uttrycks i regeringsformen. De allmänna samlingslokalerna skall ytterst tjäna demokratin och ett öppet pluralistiskt samhälle.</P> <P class="p186 ft18">Utredaren föreslog att delmålen för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler skulle vara:</P> <P class="p318 ft18"><SPAN class="ft6">att </SPAN>skapa förutsättningar för alla människor, oavsett ålder, kön eller eventuella funktionshinder, att ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sitt förenings- och kulturengagemang,</P> <P class="p319 ft18"><SPAN class="ft6">att </SPAN>främja mötesplatser för människor med olika etnisk och kulturell bakgrund, samt</P> <P class="p0 ft18"><SPAN class="ft6">att </SPAN>underlätta samverkan mellan offentlig, ideell och privat sektor.</P> <P class="p320 ft12">89</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft18">Därutöver föreslog utredaren vissa förändringar i hanteringen av stödet:</P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Stödet skulle fördelas vid ett beslutstillfälle.</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">För handikappanpassningen skulle bidrag lämnas för hela kostnaden, dock högst 165 000 kronor. Undantag kunde göras.</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Beslutet skulle vara möjligt att överklaga.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Om lokalen övergick till annan användning än den avsedda inom 15 år skulle stödet kunna återkrävas.</SPAN></P> <P class="p321 ft6"><SPAN class="ft6">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Alternativa vägar för att främja behovet av allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p183 ft18">1993 års utredning ledde emellertid inte till något omedelbart förslag till riksdagen utan Statskontoret fick 1995 i uppdrag att föreslå alternativa vägar för staten att främja behovet av allmänna samlingslokaler. Statskontoret skulle belysa effekterna av ett minskat eller avvecklat stöd. Man skulle även pröva andra aktörers möjligheter att göra insatser.</P> <P class="p322 ft18">Statskontoret föreslog tre alternativa lösningar:</P> <P class="p224 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Anslaget skulle upphöra.</SPAN></P> <P class="p232 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Anslaget skulle fördelas vid ett eller två tillfällen per år och få formen av reservationsanslag. Fördelningen skulle göras av Boverket, vilket skulle innebära att Samlingslokaldelegationen upphörde. Alternativet var att fördelningen även fortsättningsvis gjordes av Samlingslokaldelegationen, men som då skulle ges en ändrad sammansättning,</SPAN></P> <P class="p251 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Anslaget skulle fördelas av Samlingslokaldelegationen i tur och ordning till de sökande som godkänts som bidragsberättigade. Formen på anslaget skulle ändras till reservationsanslag.</SPAN></P> <P class="p297 ft18">Alternativen 2 och 3 skulle innebära att kösystemet blev kvar. Det hade hade uppstått i och med att ett stort antal projekt tillkom i slutet av 1970- och början av <NOBR>1980-talet</NOBR> för vilka finansiering inte genast hade kunnat anvisas. Statskontoret fann inte någon anledning att ifrågasätta formen för det statliga stödet, dvs att det skulle ges som bidrag. Däremot föreslog man vissa förändringar i hanteringen av stödet.</P> <P class="p42 ft18">Statskontoret föreslog också vissa förtydliganden i de övergripande målen för stödet och tillfogade ett antal delmål. Man</P> <P class="p312 ft12">90</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">konstaterade att statens mål för stödet var att det skulle stödja sådana allmänna samlingslokaler som behövs för det offentliga livet och för de kulturella strävandena inom orten. Statskontoret fann ingen anledning att ifrågasätta detta mål, utan ansåg att det borde gälla även i fortsättningen.</P> <P class="p88 ft18">I ett försök att närmare precisera betydelsen av formuleringen ”det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten” hänvisade Statskontoret till Demokratirådets rapport ”Demokrati som dialog”. I rapporten såg Demokratirådet det som ett problem för den framtida demokratin att deltagandet i frivilliga medborgarsammanslutningar hade sjunkit.</P> <P class="p88 ft18">Enligt Demokratirådet spelar de frivilliga organisationerna en central roll som en skola i demokrati. Aktivt deltagande i föreningslivet skapar förtroende och tillit medborgarna emellan. Därmed bildas ett för demokratin nödvändigt socialt kapital. Demokratirådet hänvisade till en undersökning av demokratin i Italien av Putnam 1993, som visade på det sociala kapitalets betydelse.</P> <P class="p37 ft18">Demokratirådet konstaterade att demokratins arbetsmetod är offentlig debatt. De fann att en av medborgarstyrelsens viktigaste förutsättningar, ett väl fungerande offentligt rum, fungerade illa i dagens Sverige och att utvecklingen dessutom var negativ. Enligt Demokratirådet kunde den svenska demokratin endast förbättras genom en förnyelse av den offentliga debatten.</P> <P class="p203 ft18">Statskontorets slutsats av Demokratirådets resonemang var att samlingslokaler utgör viktiga mötesplatser för medborgarna och kan betraktas som infrastruktur för utbyggande av ett socialt kapital. Statskontorets menade också att tillgång till allmänna samlingslokaler underlättar en förnyelse av den offentliga debatten</P> <P class="p88 ft18">Statskontoret nämnde några grupper för vilka möjligheterna att delta i demokratins dialog borde förbättras.</P> <P class="p275 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">Kvinnor och arbetare var fortfarande underrepresenterade i föreningar.</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Framförallt invandrare deltog i besvärande liten omfattning.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">Socialbidragstagare var i mindre utsträckning indragna i föreningslivet.</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">När det gäller de politiska partierna var svårigheten att engagera de unga ett uppenbart problem. Särskilt i de stora förorterna torde människor bo fysiskt nära varandra, men glest när det gäller kontakter och dialog.</SPAN></P> <P class="p263 ft12">91</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Statskontoret noterade dock som ett positivt tecken att studiecirkelverksamheten ökade. Att tillhandahålla lokaler för sådan verksamhet var enligt Statskontoret en rimlig användning av de statliga och kommunala medlen. För att uppnå en större precision i målet för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler, föreslog Statskontoret därför att kriteriet ”behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten” skulle inskränkas till samlings- och studielokaler samt deras biutrymmen. Tambur, förråd och kök borde kunna ingå men med lägre prioritet, liksom lokaler för förströelse och viss fritidssysselsättning.</P> <P class="p72 ft18">Statskontoret föreslog vidare att stöd skulle ges bara om det saknades en liknande lokal på rimligt avstånd, vilket angavs till <NOBR>3-4</NOBR> mil eller en halvtimmes bilresa. Stödet skulle också gå till underförsörjda grupper, t.ex. på orter där deltagandet i det offentliga livet och de kulturella strävandena var lågt. Även s.k. samverkansprojekt borde kunna stödjas.</P> <P class="p205 ft6"><SPAN class="ft6">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Förändring och minskning av det statliga stödet</SPAN></P> <P class="p199 ft18">I anslutning till behandlingen av budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, UO 17) beslutade riksdagen att förändra systemet för stöd till allmänna samlingslokaler. Den tidigare anslagsstrukturen, med en ram för Boverkets beslut samt ett förslagsanslag som belastades i efterhand, ändrades till ett ramanslag. Ramanslaget för 1997 fastställdes till 40 miljoner kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknades anslagsnivån vara oförändrad.</P> <P class="p71 ft18">Skälet till förändringen var att det tidigare systemet inte stämde överens med de nya principerna för budgeteringen som gällde fr.o.m. budgetåret 1997. Den nya budgetordningen krävde en starkare koppling mellan beslut och faktisk utgift. Enligt regeringen skulle stödet därmed effektiviseras och stämma bättre överens med det moderna samhällets stöd till lokaler åt medborgarna. Detta innebar att det gamla kösystemet försvann. Alla ansökningar skulle behandlas vid ett och samma tillfälle. I anslaget bakades bidraget till handikappanpassning in, liksom stödet till riksorganisationerna.</P> <P class="p71 ft21">I övrigt innebar riksdagens beslut att anslagets mål och inriktning skulle vara oförändrat. Men trots detta återfinns inte den tidigare bestämmelsen i 1 § att ”statligt stöd lämnas till sådana</P> <P class="p323 ft12">92</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">allmänna samlingslokaler som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten” längre i 1996 års förordning. Den nya bestämmelsen i 1 § lyder enligt följande: ”Med allmän samlingslokal avses i denna förordning en lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.”</P> <P class="p88 ft18">I budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1, UO17) föreslog regeringen att anslaget “N1 Bidrag till allmänna samlingslokaler” skulle avskaffas. Enligt propositionen fanns det betydligt bättre tillgång till lokaler än då stödet ursprungligen initierades. Anslaget hade följaktligen minskat från som högst 135 miljoner kronor till 40 miljoner under senare år. Här skall dock noteras att det höga beloppet i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> föranleddes av extraanslag för arbetsmarknadsåtgärder. Det ordinarie anslaget uppgick till 80 miljoner kronor.</P> <P class="p187 ft18">Regeringen konstaterade att lokala lösningar hade blivit alltmer varierande, bl.a. genom att olika slags sambruk hade ökat; främst mellan skola och fritidsverksamhet. Regeringen bedömde dessutom att det statliga bidraget till allmänna samlingslokaler hade en liten effekt på lokalbeståndet som helhet. Det var kommunerna som hade de bästa förutsättningarna för att bedöma hur behovet av samlingslokaler bäst kan tillgodoses. Kommunerna hade också ett stort eget intresse samt möjligheter att finna alternativa lösningar på dessa behov.</P> <P class="p66 ft18">Regeringen ansåg däremot att bidraget till riksorganisationerna skulle finnas kvar och föreslog att 4 miljoner kronor för ändamålet skulle anvisas från anslaget M2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.</P> <P class="p88 ft18">Riksdagen avslog dock regeringens förslag om att avskaffa anslaget och beslutade att anslaget till allmänna samlingslokaler skulle bibehållas samt anvisade 15 miljoner kronor till anslaget Stöd till allmänna samlingslokaler. I praktiken innebar det dock en halvering av stödet. Riksdagen biföll dessutom förslaget om att bidraget på 4 miljoner kronor. till riksorganisationerna skulle finnas kvar.</P> <P class="p88 ft18">I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/2002:1, UO17) föreslog regeringen att anslaget för 2002 skulle anvisas 19 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor avsåg stöd till riksorganisationerna. Regeringen anmälde samtidigt att man avsåg att se över stödformen, dels stödets effekter, dels lokalernas betydelse för</P> <P class="p324 ft12">93</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Utvecklingen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">medborgarnas möjligheter till deltagande och inflytande i samhällslivet och i de politiska processerna.</P> <P class="p46 ft18">Regeringen föreslog att Ungdomsstyrelsen skulle fortsätta att fördela bidraget till riksorganisationerna för informationsinsatser och utredningsarbete avseende ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Genom dessa insatser och ett ökat samarbete mellan samlingslokalorganisationerna och ungdomsföreningarna skulle ungdomars generella användning av samlingslokalerna kunna ökas.</P> <P class="p42 ft18">I samband med riksdagens behandling föreslog Kulturutskottet att anslaget borde tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I likhet med flertalet motionärer ansåg utskottet att de allmänna samlingslokalerna har stor betydelse för en rad olika organisationer och är en viktig grundpelare i det demokratiska samhället. Enligt utskottet bidrar samlingslokaler i hela landet till att stärka den lokala identiteten, gemenskapen och demokratin. Om dessa viktiga värden skulle kunna vidmakthållas och utvecklas, krävdes det enligt utskottet goda mötesplatser. För att göra detta möjligt ansåg utskottet att anslaget borde tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta blev också riksdagens beslut.</P> <P class="p298 ft18">I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1, UO17) föreslog regeringen att anslaget till allmänna samlingslokaler skulle minskas med 2,5 miljoner varav 1 miljon kronor skulle delfinansiera demokratiforskningen, i vilken även folkrörelseforskningen ingår. De övriga 1,5 miljoner kronorna skulle återföras till anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.</P> <P class="p42 ft18">Kulturutskottet föreslog emellertid att anslaget inte skulle minskas som regeringen föreslagit, utan stanna på den nivå som gällde för år 2002, nämligen 29 miljoner kronor. Detta blev också riksdagens beslut.</P> <P class="p325 ft12">94</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <P class="p326 ft16">II Tillgänglighet och nyttjande av allmänna samlingslokaler</P> <P class="p193 ft18">En av utredarens huvuduppgifter är att utreda i vilken utsträckning de allmänna samlingslokalerna är tillgängliga för det lokala föreningslivet samt olika gruppers, t.ex. ungdomar och funktionshindrade, nyttjande av lokalerna. Förhållandena i såväl tätorter som gles- och landsbygd skall belysas.</P> <P class="p327 ft18">Inom ramen för denna huvuduppgift skall utredaren kartlägga vilka behov lokala föreningar anser sig ha av allmänna samlingslokaler samt i vilken utsträckning lokala föreningar har tillgång till och nyttjar sådana lokaler. Utredaren skall även kartlägga andra gruppers nyttjande av de allmänna samlingslokalerna. Med utgångspunkt från genomförd kartläggning skall utredaren utreda om det är någon skillnad mellan lokala föreningars behov och faktiska nyttjande av allmänna samlingslokaler och i så fall vad skillnaden beror på.</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <P class="p0 ft16">5 Kommunerna och föreningslivet</P> <P class="p328 ft17"><SPAN class="ft17">5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Kommunalt stöd till föreningslivet</SPAN></P> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Förändringar i det kommunala stödet till föreningslivet</SPAN></P> <P class="p269 ft18">I kommunerna pågår det ständigt diskussioner kring mål, inriktning och regeluppbyggnad för det kommunala stödet till föreningslivet. Svenska Kommunförbundet genomförde under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> återkommande kartläggningar av kommunernas bidragssystem. Av dessa undersökningar framgår att det under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> fanns en stor mångfald av olika former av kommunalt stöd till föreningslivet. Det fanns lokalt aktivitetsstöd, ledarbidrag, administrationsbidrag och lokalbidrag som fortfarande hör till de vanligaste stöden. 1985 fanns det totalt dryga 60 bidragsformer i Sveriges kommuner. 1985 var också nolltaxa, dvs. fria lokaler för föreningslivet, mycket vanligt förekommande. Över 200 av Sveriges kommuner hade nolltaxa för alla ungdomsorganisationer.</P> <P class="p329 ft18">Enligt Svenska Kommunförbundet har dock antalet bidragsformer minskat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under våren 2001 genomförde Kommunförbundets Kultur- och fritidssektion en ny kartläggning av kommunernas stöd till föreningslivet. Enkäten besvarades av 234 av landets 289 kommuner.</P> <P class="p36 ft18">Kommunförbundet fann att det kommunala stödet till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet var omfattande. Närmare 1,3 miljarder delades årligen ut i kontantbidrag. Detta jämfördes med de statliga bidragen till det lokala föreningslivet som uppgick till 520 miljoner kr per år.</P> <P class="p203 ft18">Men enligt Kommunförbundet var det ”dolda” kommunala stödet i form av lokalsubventioner i verkligheten ännu större. De försök till beräkningar som hade gjorts av kommunernas lokalsubventionering visar att föreningslivet på det sättet fick stöd till ett värde av ytterligare ca 4 till 4,5 miljarder kronor. Det samman-</P> <P class="p197 ft12">97</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">lagda kommunala stödet till föreningslivet skulle därmed uppgå till 5,5 till 6 miljarder kronor per år.</P> <P class="p46 ft18">Kommunernas stöd till föreningarna utgör således en betydande del av finansieringen av verksamheterna. Subventioneringen av lokaler har kanske den mest avgörande betydelsen. Kommunförbundets bedömning är att utan reducerade taxor, ibland nolltaxor, och andra typer av ”naturastöd” hade Sverige antagligen haft ett mindre livaktigt föreningsliv. Kommunförbundet anser därför att det är viktigt att även det kommunala "naturastödet" räknas in ovanpå kontantstödet när föreningslivets olika finansieringskällor jämförs.</P> <P class="p71 ft18">2001 var grundplåten för det statliga stödet till det lokala föreningslivet 200 miljoner kronor för idrotten och 70 miljoner kronor för ungdomsorganisationer. Under de senaste <NOBR>2-3</NOBR> åren har det statliga stödet utökats med medel från överskottet på AB Svenska Spels 7 500 spelautomater runt om i Sveriges restauranger och bingohallar. Det uppgick år 2001 sammanlagt till 520 miljoner kronor, fördelat med 400 miljoner till idrotten och 120 miljoner till övriga ungdomsorganisationer. Under de närmaste åren beräknades att det lokala föreningslivet skulle tillföras ytterligare medel utöver de 200 respektive 50 miljoner kronor per år som sedan tidigare kom från Svenska Spel.</P> <P class="p71 ft18">2001 fanns förslag om förändringar av såväl bidragsgivningen till idrottsrörelsen som till ungdomsorganisationerna. För idrotten handlade det främst om en sänkt övre åldersgräns för det statliga lokala aktivitetsstödet från 25 till 20 år. För ungdomsorganisationer skulle förändringen bli mer omfattande och rörde vilka fördelningsprinciper som skulle gälla i framtiden.</P> <P class="p253 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Utvecklingen på </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p281 ft18">Enligt Kommunförbundet är tendensen idag att många kommuner söker nya lösningar för bidragsgivningen till föreningslivet samt till den ideella sektorn i övrigt. Det är delvis sprungen ur den ekonomiskt kärva tiden i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> som medförde att kommunerna skar ner på kontantstödet och lokalsubventionerna. Kommunerna såg också den traditionella bidragsgivningen som problematisk, eftersom den riskerade att konservera befintligt föreningsliv och stänga ute nya organisationsformer. Bidrags-</P> <P class="p330 ft12">98</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">systemet kunde också bidra till en bristande målstyrning och leda föreningar till bidragsjakt och bidragsberoende.</P> <P class="p178 ft18">Kommunförbundet har funnit att det normerade bidragssystemet, med aktivitetsstöd, ledarbidrag, lokalbidrag osv., har fått ett komplement i den så kallade "Sandvikenmodellen". Modellen används ofta som komplement till de normerade bidragen och lämpar sig bäst vid bidragsgivning till övriga ungdomsföreningar. Modellen bygger på en form av avtal mellan föreningslivet och kommunen där föreningen får stöd för viss prestation, exempelvis framträdande av sångkör, orkester eller annan kulturförening, flygbladsutdelning av idrottsförening, anordnande av läger för föreningslös ungdom. Själva bidragsgivningen sker i regel i form av en klumpsumma..</P> <P class="p187 ft18">Åtskilliga kommuner prövar eller har prövat modellen med överenskommelser. I Kommunförbundets enkät 2001 svarade 14 kommuner att de använde ett bidragssystem grundat på överenskommelser mellan föreningen och kommunen. Inom kultursektorn är den vanligt förekommande. Idrottsföreningarnas verksamhet bygger som i regel på en stor volym av aktivitetstillfällen. Många idrottsföreningar menar därför att de är bättre betjänta av de traditionella normerade föreningsbidragen.</P> <P class="p186 ft18">Kommunförbundet har också funnit att spannet för de bidragsberättigande åldrarna generellt sett har krympt. 1985 var det mest förekommande åldersspannet <NOBR>7–25</NOBR> år. Idag tillämpar de flesta kommuner bidragsåldrar som ligger mellan 7 och 20 år. Den övre åldersgränsen är 20 år i över hälften av kommunerna. Ett <NOBR>60-tal</NOBR> kommuner har 25 år som övre åldersgräns. En handfull kommuner har en högre åldersgräns än 26 år.</P> <P class="p88 ft21">Den 1 januari 2002 trädde nya regler i kraft om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Reglerna tillämpas första gången för bidragsåret 2004. Målen för statsbidraget är att:</P> <P class="p331 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">främja barns och ungdomars demokratiska fostran</SPAN></P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">främja jämställdhet mellan könen,</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">ge barn och ungdomar en meningsfull fritid</SPAN></P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">engagera fler ungdomar i föreningslivet.</SPAN></P> <P class="p270 ft18">Det nya statsbidraget kan ges i form av <NOBR>struktur-,</NOBR> utvecklings- eller etableringsbidrag. Statsbidraget består också av ett särskilt bidrag. Strukturbidraget består av dels ett fast belopp, dels ett rörligt</P> <P class="p301 ft12">99</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">belopp. Det rörliga beloppet skall grundas på antalet medlemmar i åldrarna <NOBR>7–25</NOBR> år och antalet lokalavdelningar. Utvecklingsbidraget och etableringsbidraget består av ett fast belopp.</P> <P class="p205 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Allt färre tillämpar </SPAN><NOBR>0-taxa</NOBR></P> <P class="p281 ft18">På <NOBR>1970-talet</NOBR> blev det allt vanligare att kommunerna tillhandahöll lokaler för ungdomsorganisationer utan kostnader. Nolltaxa tillämpades 1985 av cirka 200 kommuner, varav 155 kommuner upplät alla kommunala lokaler gratis till samtliga ungdomsorganisationer. Kommunförbundets enkät visar att idag tillhandhåller 62 kommuner fria lokaler till ungdomsorganisationerna. Av dessa upplät 22 kommuner fria lokaler även till övrig föreningsverksamhet, såsom handikappföreningar, sociala föreningar och ibland all föreningsverksamhet.</P> <P class="p72 ft18">Enligt Kommunförbundet finns det anledning att tro att exempelvis avgiftsfria lokaler blir än mindre vanliga i framtiden. Enligt enkätsvaren kunde de kommunala taxorna för anläggningar och lokaler komma att höjas i uppemot 90 kommuner sett de kommande <NOBR>3–4</NOBR> åren. I 40 procent av de svarande kommunerna hade en sådan höjning redan gjorts. Sammanlagt innebar det att i 80 procent av kommunerna hade antingen en höjning av taxorna skett eller så stundade en sådan höjning.</P> <P class="p72 ft18">När det gäller anslagen för kontantbidragen var dock utvecklingen inte lika entydig. I ett <NOBR>60-tal</NOBR> kommuner trodde man att anslagen för kontantbidrag skulle öka under de närmaste åren. Cirka 130 kommuner bedömde att anslagen för kontantbidragen inte skulle förändras. Ungefär lika många kommuner hade inte heller gjort någon förändring de senaste <NOBR>3–4</NOBR> åren. Ett <NOBR>50-tal</NOBR> kommuner hade höjt anslagen för kontantbidragen. Nästan lika många hade å andra sidan sänkt anslagen.</P> <P class="p42 ft18">Erfarenheten är dock att kommunen ser över bidragen med jämna tidsintervaller. Cirka en tredjedel av kommunerna uppgav i Kommunförbundets undersökning att de precis hade gjort en översyn av bidragssystemet. Ytterligare en tredjedel hade planer på att se över bidragssystemet de kommande åren. Den resterande tredjedelen var förmodligen inne i en period där ett justerat bidragssystem antagligen höll på att ”sätta sig”, alternativt fortfarande fungerade utan egentliga önskemål om förändringar.</P> <P class="p330 ft12">100</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft18">I den idrottspolitiska propositionen, som riksdagen antog hösten 1999, föreslog regeringen att sambandet mellan det statliga aktivitetsstödet till idrottsföreningar och till ungdomsorganisationer borde upphöra. I enkäten angav 15 kommuner att de hade skilda bidragsnormer för idrott respektive övriga ungdomsorganisationer. Oftast gällde det bidragsvarianter och/eller bidragsberättigande åldrar som skiljde sig åt i dessa kommuner</P> <P class="p88 ft18">Enkäten visade också ett <NOBR>50-tal</NOBR> kommuner hade funnit former för att stödja aktiviteter utanför föreningslivet. Sedan länge fanns s.k. ”Bidrag till fritidsnämndens förfogande” som användes för att stödja projekt, arrangemang osv. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ett antal kommuner prövat att ge ungdomar, genom ungdomsråd eller liknande, möjlighet att delta i besluten om vilka aktiviteter som skall stödjas.</P> <P class="p332 ft17"><SPAN class="ft17">5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Kommunalt stöd till föreningslivet i tio kommuner</SPAN></P> <P class="p333 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Föreningslivets ägande och förvaltning av verksamhetslokaler</SPAN></P> <P class="p285 ft18">Under de två första veckorna i november 2002 genomförde utredningens sekreterare en rundresa till tio av de tolv kommuner som hade valts ut för djupstudier genom en enkät till föreningslivet i dessa kommuner. Syftet med djupstudien var att utredningen skulle få en representativ bild bl.a. av hur samarbetet mellan kommunerna och föreningslivet såg ut. Vid besöken intervjuades kommunens ansvarige förvaltningschef för kultur- och fritidsfrågor. En närmare beskrivning av underlaget för intervjuerna redovisas i bilaga 3.</P> <P class="p334 ft18">Djupstudien gällde följande kommuner:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p10 ft18">Kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft18">Kommuntyp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Halmstad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Större stad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Botkyrka</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Förortskommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p10 ft18">Härryda</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft18">Förortskommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Degerfors</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Industrikommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Värnamo</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Industrikommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p10 ft18">Gällivare</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft18">Medelstor stad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Bollnäs</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Övrig större kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Rättvik</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Övrig mindre kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p10 ft18">Tomelilla</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft18">Landsbygdskommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft18">Lycksele</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft18">Glesbygdskommun</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft12">101</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Därutöver ingår Stockholms stad och Strömsund i djupstudien men några intervjuer har inte skett i dessa. När det gäller Stockholm stad gjordes under våren 2003 en utredning om bidragssystemet för allmänna samlingslokaler som refereras i avsnitt 7.3.</P> <P class="p46 ft18">I samtliga kommuner är man positiva till att föreningslivet i större utsträckning själva äger och driver de anläggningar där föreningen har sin verksamhet. I exempelvis Bollnäs kommunaliserade kommunen, liksom i många andra kommuner, idrottsföreningarnas planer och lokaler under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Kommunen köpte in både mark och byggnader. Idag säljer eller skänker kommunen tillbaka anläggningarna till samma föreningar. Alla partier har uttryckt att föreningsdriften skall utvecklas ytterligare inom alla områden.</P> <P class="p72 ft18">Gällivare kommun har sedan länge inställningen att föreningslivet skall driva verksamheter på kultur- och fritidsområdet. Kommunen tog aldrig över anläggningar som var vanligt för <NOBR>20–30</NOBR> år sedan. Kommunen driver exempelvis inte alla fotbollsplaner och ishallen är föreningsdriven. Kommunen äger också anläggningar som föreningar driver åt kommunen som de får driftsbidrag för. Det gäller exempelvis kommunens centrala skytteanläggning.</P> <P class="p42 ft18">Utvecklingen i Gällivare har dock avstannat en aning. Ett par föreningar har signalerat att de inte längre mäktar med att själva driva anläggningen. Kommunen har också diskuterat alternativ till kommunal drift av t.ex. badhuset. Det skulle då vara en privat entreprenör som tar över driften, inte föreningslivet.</P> <P class="p42 ft18">I Lycksele har man dock valt en annan modell. I Kristineberg, som är ett mindre gruvsamhälle, har kommunen förhandlat om att avyttra en fritidsanläggning till en nybildad ekonomisk förening, som fungerar som en form av samhällsförening. Det gäller en träningslokal, sporthall, simhall och biblioteket. Kommunen skall ge bidrag till föreningen för att lokalerna skall tillhandahållas för alla. Även skolan skall kunna utnyttja lokalerna.</P> <P class="p42 ft18">I Härryda kommun är partierna överens om att det är en fördel om föreningarna själva äger anläggningar. Kommunen är dock medveten om att föreningarna inte klarar att driva de stora tunga anläggningarna. Det finns också olika kulturer i de olika kommundelarna när det gäller synen på ägande och förvaltning av fritidsanläggningar. I den östra delen av kommunen är föreningarna vana att själva äga sina egna anläggningar. I gamla Råda kommun, där Mölnlycke är huvudort, var det vänstermajoritet och det har aldrig funnits någon politisk rörelse om att lägga över verksamheter på</P> <P class="p299 ft12">102</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">föreningar. I Mölnlycke äger och driver därför kommunen de flesta anläggningarna.</P> <P class="p36 ft18">I Värnamo kommun har det under en längre tid förekommit en diskussion om förutsättningarna för föreningslivet att bedriva sin verksamhet. Det finns en gemensam syn i kommunen om behovet av att stärka föreningar och ideologiska rörelser. Det man diskuterar är om kommunen skall stärka föreningslivet via t.ex. stöd till samlingslokaler eller om det skall ske genom verksamhetsmässiga idéer.</P> <P class="p88 ft18">Kommunens utgångspunkt är att det är de olika rörelserna och inte kommunen som skall bygga lokaler. Men från kultur- och fritidsförvaltningen är man också medveten om att det inte är ägandet som är det väsentliga. Genom att ha en stor fastighetsförvaltning drar föreningarna också på sig stora investerings- och driftskostnader. Enligt fritidschefen kan man i efterhand konstatera att vissa föreningar inte borde ha inriktat sig så mycket på att äga anläggningarna, utan borde mer ha satsat på innehållet i verksamheterna. Det finns dystra exempel på föreningar som har tagit över ansvaret för en anläggning och därmed urvattnats innehållsmässigt. Alla goda krafter har ägnat sig åt anläggningens drift.</P> <P class="p290 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Konkurrens eller samverkan</SPAN></P> <P class="p196 ft18">På orter där det finns gott om lokaler blir det också konkurrens om uthyrningen. Särskilt frikyrkorna ses på många håll som ett komplement eller konkurrent till andra rörelsers lokaler. I exempelvis Värnamo är såväl idrotten som frikyrkan stark och på mindre orter är dessa rörelsers lokalinnehav betydande och betydelsefulla även för de invånare som inte är medlemar i dessa rörelser. Dessutom har de frikyrkliga samfundens attityd till upplåtelser förändrats över tiden. De vill naturligtvis ha ekonomi på sina lokaler. Samnyttjande av lokaler förekommer därför i stor utsträckning.</P> <P class="p187 ft18">Enligt fritidsförvaltningen finns det emellertid skillnader mellan frikyrkorörelsens och idrottsrörelsens lokalinnehav. I frikyrkorna finns det ett stort mått av ideellt arbete för att upprätthålla driften av dessa anläggningar. De har i stort sett kvar samma arbetande strukturer som under de senaste <NOBR>10–20</NOBR> åren.</P> <P class="p88 ft18">Med idrottsföreningarna är det annorlunda. Inom kommunen har man sedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> önskat mer av ideella krafter</P> <P class="p336 ft12">103</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">inom idrottsrörelsen. I stället har verksamheten inom idrottsföreningarna blivit mer professionaliserad. Man köper tjänster i större utsträckning eller kräver att kommunen skall sköta verksamheten.</P> <P class="p84 ft18">I Degerfors har kommunen inte haft någon särskild diskussion om sin föreningspolitik. Kommunfullmäktige har dock tagit beslut om att inte dumpa hyrorna i de egna lokalerna för att konkurrera ut dem som har samlingslokaler som sitt levebröd, t.ex. Folkets Hus. Kommunen hyr numera inte ut skolans matsal till privatpersoner eller föreningar, utan de hänvisas till Folkets Hus.</P> <P class="p42 ft18">Ett viktigt skäl var att man ville att Folkets Hus skulle överleva. Men det berodde också på problem med skadegörelse i skolans lokaler som lämnades ostädade och olåsta. Det blev ett slitage som inte täcktes av hyran för lokalerna.</P> <P class="p42 ft18">En annan tanke var att föreningslivet skulle få upp ögonen för att det finns fina lokaler i kommunen. Lokalerna i Folkets Hus och nykterhetslogen i Degerfors är mycket utnyttjade. Däremot är det sämre i andra kommundelar där fotbollsföreningarna dominerar och har egna lokaler. Där fungerar fotbollsklubbarna mer som en form av samhällsföreningar. Dessutom finns det flera frikyrkor på dessa orter. Det är bara vid större sammankomster som julfester och liknande som de större samlingslokalerna, som t.ex. Folkets Hus i Svartå, används.</P> <P class="p213 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Policyprogram för kultur- och fritidsverksamheten</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Några av kommunerna har arbetat med att ta fram policyprogram för kultur- och fritidsverksamheten. Men det verkar inte vara en särskilt prioriterad verksamhet. Botkyrka kommun gjorde för ett par år sedan en kultur- och fritidspolitisk utredning där man planerade för föreningscentra i olika kommundelar. Man undersökte bl.a. föreningarnas behov av lokaler. Man gjorde också en förstudie till ett lokalpolicyprogram. Man såg det som ett problem att andra än kultur- och fritidsförvaltningen, t.ex. de olika skolorna, hyrde ut skollokaler till föreningar på godtyckliga grunder. Det ansågs därför finnas ett behov av en lokalpolicy så att det skulle bli lika behandling för alla. Frågan om en gemensam policy är dock vilande tills vidare.</P> <P class="p298 ft18">Härryda kommun skall påbörja ett arbete med ett fritids- och kulturpolitiskt program som beräknades bli klart inom <NOBR>1–1,5</NOBR> år.</P> <P class="p282 ft12">104</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft18">Det fanns visserligen gamla policydokument, men de var inte uppdaterade. I partiernas plattformar inför valet 2002 stod att de vill öka stödet till föreningslivet. Men sett i resurser är området inte särskilt prioriterat. Även om det inte finns stora förhoppningar om ökade resurser, anser kultur- och fritidsförvaltningen att det är en fördel med ett särskilt policyprogram, eftersom det blir nya och tydliga mål att arbeta efter.</P> <P class="p88 ft18">I Härryda kommun finns det inte några separata nämnder utan det finns endast en kommunstyrelse och tre beredningar i fullmäktige, en för samhällsbyggnad, en för sociala frågor och en för kultur och fritid. Dessa beredningar fattar dock inte beslut utan tar fram planer och arbetar med långsiktiga strategier. Därefter behandlas förslagen i kommunstyrelsen innan fullmäktige beslutar. I det läget får fullmäktige möjlighet att definiera nyttan av föreningslivet.</P> <P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Kontantstöd till föreningslivet</SPAN></P> <P class="p269 ft18">I Härryda kommun har budgeten till kultur- och fritidsverksamhet minskat under de senaste 10 åren. Anslaget med bidrag till föreningar har varit oförändrat i flera år, medan antalet föreningar har blivit fler. Det innebär att bidraget per förening har blivit lägre. De initiativ som har kommit från föreningar när det gäller samlingslokaler har kommunen stött vid sidan om det ordinarie bidragssystemet.</P> <P class="p37 ft18">Även i Lycksele ser kommunen positivt på föreningsdriven verksamhet. Man uppmuntrar och stöttar föreningslivet att ta ansvar för det man kan och klarar av. Men som de flesta kommuner har man ekonomiska problem på grund av vikande befolkningsunderlag. Bidragen till föreningslivet har därför försämrats. Frågan är inte långsiktigt löst och det kan komma att försvinna.</P> <P class="p88 ft18">Även Rättviks kommun ser positivt på föreningsliv och folkrörelser. I sina mål och visioner räknar de politiska partierna med att föreningslivet skall ta ett ökat ansvar och få en ökad betydelse. Men kommunen säger samtidigt att man har begränsade möjligheter att ge stöd. Stödet till samlingslokalerna har minskat på senare år. Tidigare var bidraget 2 500 kr/år. Idag får samlingslokalerna inget stöd från kommunen. Detta upplever säkert föreningarna som en försämring.</P> <P class="p337 ft12">105</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Däremot har ideella föreningar, ungdomsorganisationer, pensionärsföreningar och handikappföreningar ett kontantstöd från kommunen för sina verksamheter. Men det har minskat från ca 1 miljon kr per år till 750 000 kronor. Minskningen beror dock inte på en ändrad attityd från kommunen, utan på kommunens minskade resurser.</P> <P class="p213 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft44">Förekomsten av </SPAN><NOBR>0-taxa</NOBR> i kommunens lokaler</P> <P class="p281 ft18">De flesta av de undersökta kommunerna svarade att de hade avskaffat <NOBR>0-taxan</NOBR> till föreningslivet. Tomelilla kommun avskaffade <NOBR>0-taxan</NOBR> i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det gjordes först som en sparåtgärd. Men idag ser kommunen det mer som ett styrinstrument för att hindra ”okynnesbokningar”. Kommunen tar ut en avgift på 30 kr/tim för sporthallen och 20 kr/tim för andra lokaler. Hyrorna har höjts två gånger under de senaste fem åren med <NOBR>15–20</NOBR> procent varje gång.</P> <P class="p71 ft18">Även Gällivare avskaffade <NOBR>0-taxan</NOBR> för tio år sedan. Taxan har ökat i viss mån under den senaste tioårsperioden. Kommunens erfarenhet är att disciplinen i föreningslivet har blivit bättre när föreningarna måste betala. De håller sina tider och det har blivit mindre ”okynnesbokningar”. I Gällivare sköter föreningarna bokningen av sina egna lokaler. Kommunens lokaler bokas centralt.</P> <P class="p42 ft18">I Bollnäs har hyrorna ökat i viss mån, men har knappt följt index. Det gäller lokaler där kommunen själv bestämmer hyran. Kommunen hade <NOBR>0-taxa</NOBR> fram till början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Det främsta skälet till att den togs bort var att man ville ha ett styrinstrument för att hindra "okynnesbokningar". En idrottshall kostade då 10 kr/tim. Idag är hyran 100 kr/tim för det inhemska föreningslivet. Alla kategorier av det inhemska föreningslivet betalar lika. Däremot betalar föreningar som kommer utifrån, såsom distriktsorganisationer och liknande, ett annat pris,</P> <P class="p72 ft18">Även Värnamo kommun lämnade <NOBR>0-taxan</NOBR> i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Jämfört med <NOBR>0-taxan</NOBR> har kommunen höjt taxorna kraftigt under de senaste fem åren. Men beroende på kostnadsutvecklingen är ändå subventionsgraden högre i dag än för <NOBR>5–15</NOBR> år sedan.</P> <P class="p46 ft18">Botkyrka kommun har inte räknat upp hyran på lokaler under de senaste fem åren. Man gjorde en omfördelning mellan sporthallen och ishallen så att avgiften blev 90 kr för sporthallen och 150 kr för ishallen. Men budgeten har inte förändrats utan snarare minskat.</P> <P class="p184 ft12">106</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">Inte heller Botkyrka tillämpar <NOBR>0-taxa,</NOBR> utan tar ut en avgift för lokalerna på mellan <NOBR>30–90</NOBR> kr/tim. Det finns dock klagomål från en del föreningar eftersom det är grannkommuner som tillämpar 0- taxa.</P> <P class="p256 ft18">I Härryda kommun har föreningarnas ungdomsverksamhet, pensionärer och studieförbunden <NOBR>0-taxa</NOBR> i skolans lokaler. Om dessa typer av föreningar däremot hyr in sig i permanenta lokaler får de betala full hyra. Kommunen avskaffade <NOBR>0-taxan</NOBR> i andra anläggningar 1995. Ett viktigt skäl var att man ville styra användningen med avgifterna. Den kostnadstäckning som kommunen får in från avgifterna täcker ändå bara <NOBR>10–18</NOBR> procent av de verkliga kostnaderna.</P> <P class="p66 ft18">I Lycksele har hyresnivån i stort sett varit oförändrad under de senaste 5 åren. I kommunens egna lokaler är det i princip <NOBR>0-taxa</NOBR> för barn och ungdomsverksamhet. Däremot får vuxenverksamhet betala en avgift. Kommunen tar också ut en bokningsavgift på 10 kr för hanteringskostnader. Kommunens hyresintäkter är inte främst för att klara ekonomin utan det är mer ett principiellt ställningstagande. Kommunen kräver inte att de föreningsägda lokalerna skall upplåtas hyresfritt. Det är upp till varje förening. Men i de flesta fall har även dessa nolltaxa för barn- och ungdomsföreningar.</P> <P class="p66 ft18">I Degerfors hyr kommunen ut gymnastiksalar och idrottshallar för 50 kr/tim. Hyrorna har varit de samma under flera år. För fyra år sedan höjde kommunen hyran för första gången på tio år. De har inte räknats upp efter index vilket i praktiken har inneburit en sänkt nivå. Föreningarna anser ändå att de betalar för mycket.</P> <P class="p88 ft18">I Degerfors har föreningar som är godkända och registrerade i kultur- och fritidsförvaltningens föreningsregister rätt att utnyttja <NOBR>0-taxa</NOBR> i Degerfors Folkets Hus, Svartå Folkets Hus, Nysunds bygdegård och <NOBR>IOGT-NTO:s</NOBR> lokal, Strömtorp. <NOBR>0-taxa</NOBR> får utnyttjas vid föreningsmöten och kursverksamhet, men inte för intern verksamhet. Dessutom får varje förening anordna tre kommersiella tillställningar per år med nolltaxa, dvs program där man tar ut en entréavgift. Ansökan om att bli godkänd för nolltaxa skickas till kultur- och fritidsförvaltningen. Däremot tillämpas inte <NOBR>0-taxa</NOBR> i kommunens egna lokaler .</P> <P class="p66 ft18">Samlingslokalföreningarna får ersättning i efterhand från kommunen beroende på hur stor uthyrningen har varit och ersättningen motsvarar det föreningarna skulle ha betalt i hyra. Samtidigt avskaffade kommunen driftbidraget till samlingslokalföreningarna.</P> <P class="p338 ft12">107</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">I Halmstad är det ofta organisationerna, t.ex. ett byalag, som själva hyr ut sina lokaler. De sköter såväl bokning som städning. Tidigare hade tekniska förvaltningen även hand om samlingslokalernas bokningar men all central bokning av kommunens lokaler har lämnats på entreprenad till ett par privata organisationer.</P> <P class="p213 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.6</SPAN><SPAN class="ft44">Samverkan och dialog med föreningslivet</SPAN></P> <P class="p281 ft18">I Degerfors kommun är utgångspunkten för kultur- och fritidsverksamheten att det utbud som finns i kommunen skall bygga på att det finns ett bra föreningsliv. I kultur- och fritidsbudgeten finns det därför inte avsatt några medel till verksamhet, utan det är föreningslivet som skall stå för verksamheten.</P> <P class="p42 ft18">Degerfors tillämpar sedan fyra år den s.k. Sandvikenmodellen. De förtroendevalda träffar föreningarna inför beslutet om bidragen. Det har inneburit att kommunen har fått ett bättre grepp om vad föreningarna gör. Kommunen kan därmed också ställa större krav på föreningarna. Men det är en balansgång mellan föreningarnas frihet och en viss styrning, t.ex. att uppmuntra föreningarna att ordna aktiviteter för tjejer. Då kan kommunen ge extra resurser. Föreningen måste dock kunna visa vid nästa förhandlingstillfälle att de har gjort det de har utlovat annars drar kommunen in stödet.</P> <P class="p71 ft18">Även Gällivare kommun är inne på liknande tankar. Kommunens utredningschef har gjort en kartläggning av de olika föreningsstöden i kommunen. Det uppgår totalt till 14 miljoner kronor. Det är stöd från skola, social, fritid och kultur. Där ingår också stödet till samlingslokaler. Det visar sig att en oproportionerlig stor del av stödet går till anläggningar och lokaler och inte till verksamhet.</P> <P class="p42 ft18">Enligt utredningschefen skulle det vara intressant att få en diskussion, både politiskt och med föreningarna, om hur det ser ut och vad bidragen används till. Men det krävs då att föreningarna börjar samverka kring lokalerna. Det finns två samverkansföreningar i kommunen. Den ena är en samarbetsförening för kulturarbetare. Den andra omfattar övriga föreningar. Det har blivit viktiga kanaler för kommunen och för kommunpolitikerna i diskussionen med föreningslivet. Men det är fortfarande ganska nytt och har inte funnit sina former ännu.</P> <P class="p330 ft12">108</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.7</SPAN><SPAN class="ft44">Kommunens samverkan med utvecklingsgrupper</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Liksom andra kommuner med stor del landsbygd och glesbygd samverkar Gällivare kommun med olika byutvecklingsgrupper. På flera håll har byföreningar framgångsrikt tagit över verksamheter. Det gäller t.ex. olika fritidsföreningar och skoterföreningar. Det finns ofta ett intresse från dessa föreningar att bevara en levande bygd. Medlemmarna är ofta uppvuxna där.</P> <P class="p88 ft18">Ett bra exempel är Killingi, som är en fjällby vid Kaitumälven, med få invånare. Byns intresseförening har tagit hand om en grupp skolkåtor som tidigare användes av nomadskolan och som nu är ett kulturminne. Byföreningen satsar nu på att få till stånd servicebyggnader för turismen.</P> <P class="p88 ft18">Även Lycksele kommunen stöttar aktivt de många byföreningar som finns. I mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> fick kommunen statliga pengar till utrustning, vävstolar m.m. för ett glesbygdsprojekt för att skapa gemenskap bland äldre personer i byarna. Det bildades en mängd hobbyföreningar som i många fall har egna lokaler. På andra håll hyr man lokaler. I några byar finns det t.o.m. två föreningar. Kommunen stimulerar verksamheten genom olika bidrag. Men idag är hobbyverksamheten mer begränsad. Det viktigaste är mötena som gör att man träffas, dricker kaffe och umgås.</P> <P class="p339 ft17"><SPAN class="ft17">5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Föreningslivets användning av allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p340 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">I vilken utsträckning används lokalerna?</SPAN></P> <P class="p341 ft18">I samlingslokalsenkäten frågade utredaren för vilka ändamål och i vilken utsträckning samlingslokalföreningarna använder lokalerna. Svaren framgår av tabell 1.</P> <P class="p342 ft12">109</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Tabell 1. Procentuell fördelning av användningen av allmänna samlingslokaler*</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr24 td120"><SPAN class="p140 ft49">Verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td121"><SPAN class="p343 ft13">Dagtid</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td122"><SPAN class="p343 ft13">Kvällstid</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td123"><SPAN class="p344 ft49">Helger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td124"><SPAN class="p140 ft49">Egen verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p345 ft13">47</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p345 ft13">79</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p144 ft13">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td124"><SPAN class="p140 ft49">Andra föreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p345 ft13">53</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p345 ft13">80</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p144 ft13">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td124"><SPAN class="p140 ft49">Privata arrangemang</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p345 ft13">32</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p345 ft13">66</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p144 ft13">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td124"><SPAN class="p140 ft49">Kommunal verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p345 ft13">36</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td100"><SPAN class="p345 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p144 ft13">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td120"><SPAN class="p140 ft49">Annan verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p345 ft13">34</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p345 ft13">31</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p144 ft13">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td124"><SPAN class="p140 ft49">* n=819.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td100"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td124"><SPAN class="p140 ft13">Källa: Samlingslokalenkäten.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td100"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft18">Tabellen visar att på dagtid används 47 procent av samlingslokalerna för samlingslokalföreningarnas egen verksamhet och i 53 procent används lokalerna av andra föreningar. Mellan 32 och 36 procent av samlingslokalerna används på dagtid för privata arrangemang, kommunal verksamhet eller annan verksamhet.</P> <P class="p46 ft18">På kvällstid använder ungefär 80 procent av föreningarna lokalerna för egen verksamhet eller hyr dem ut till andra föreningar. 66 procent av lokalerna hyrs ut till privata arrangemang. På helgerna har ungefär 60 procent av samlingslokalerna motsvarande verksamhet. Av tabell 2 framgår den procentuella fördelningen av verksamhetstillfällen per år vid allmänna samlingslokaler</P> <P class="p85 ft18">Tabell 2. Procentuell fördelning av verksamhetstillfällen per år vid allmänna samlingslokaler</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p140 ft49">Verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p346 ft13">&lt;10</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p347 ft13">&lt;20</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p347 ft13">&lt;50</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p348 ft13">&lt;100</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p348 ft13">&lt;300</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p347 ft13">&lt;500</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p349 ft13">&gt;500</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td131"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p140 ft49">Egen verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p346 ft13">19</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p347 ft13">25</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p347 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p350 ft13">17</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p348 ft46">10</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p347 ft13">2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p349 ft13">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td125"><SPAN class="p140 ft49">Andra föreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p346 ft13">14</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p347 ft13">16</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p347 ft13">24</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td126"><SPAN class="p350 ft13">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td126"><SPAN class="p348 ft46">19</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p347 ft13">3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p349 ft13">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td125"><SPAN class="p140 ft49">Privata arrangemang</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p346 ft13">29</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p347 ft13">30</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p347 ft13">29</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td126"><SPAN class="p350 ft13">9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td126"><SPAN class="p348 ft46">3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p347 ft13">0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p349 ft13">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td125"><SPAN class="p140 ft56">Kommunal verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p346 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p347 ft13">8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p347 ft13">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td126"><SPAN class="p350 ft13">8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td126"><SPAN class="p348 ft46">5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td88"><SPAN class="p347 ft13">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p349 ft13">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td125"><SPAN class="p140 ft49">Annan verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p346 ft13">28</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p347 ft13">22</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p347 ft13">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td126"><SPAN class="p350 ft13">12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td126"><SPAN class="p348 ft46">14</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p347 ft49">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p349 ft13">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p140 ft57">Medelvärde %</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p346 ft58">23</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p347 ft58">20</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p347 ft58">23</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p350 ft58">13</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p348 ft59">10</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p347 ft58">2</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td92"><SPAN class="p349 ft58">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td128"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td129"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td129"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td130"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td130"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td131"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td128"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p351 ft7">Källa: Samlingslokalenkäten.</P> <P class="p352 ft18">När det gäller antal verksamhetstillfällen visar tabellen att 66 procent av samlingslokalerna har verksamhet mindre än 50 tillfällen per år, dvs. i genomsnitt ett tillfälle per vecka. När det gäller</P> <P class="p206 ft12">110</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">privata arrangemang har nära 90 procent av samlingslokalerna upp till 50 arrangemang per år. Endast 4 procent av samlingslokalerna har mer än 300 verksamhetstillfällen per år, dvs. ett om dagen i genomsnitt.</P> <P class="p293 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Fyra typfall av samlingslokalernas användning</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Men statistiken ger ingen rättvisande bild av hur verksamheterna vid de allmänna samlingslokalerna verkligen ser ut. Verksamheten eller aktivitetsgraden i lokalerna skiljer sig starkt från lokal till lokal. Som framgått ovan kan det röra sig om enstaka användningstillfällen under ett år till full aktivitet under hela året. Boverket redovisade i Boverksenkäten från 1992 ett antal typfall som fortfarande har giltighet:</P> <P class="p353 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">En typ av lokaler är de som används ett fåtal gånger per år, oftast av föreningen själv eller av ett fåtal andra föreningar. Det rör sig oftast om äldre lokaler med eftersatt underhåll. Användningen är i några fall årstidsbunden. Verksamheten drar förhållandevis låga kostnader och ger inga eller mycket låga intäkter av egen verksamhet. Lokalen är oftast beroende av, men får mycket små, kommunala bidrag för sin existens. I gruppen förekommer även mycket stora, oftast äldre, lokaler.</SPAN></P> <P class="p354 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">En annan typ är mindre och medelstora lokaler i stads- och annan tätortsmiljö. De används förhållandevis ofta, mest kvällstid. Det är normalt föreningen själv eller föreningslivet i övrigt som använder lokalen. Det förekommer att kommunen hyr lokalen, främst för ungdomsverksamhet på kvällstid.</SPAN></P> <P class="p354 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">En tredje typ är mindre och medelstora lokaler på landet och i mindre tätorter. Lokalen används i huvudsak av föreningslivet, men också relativt ofta för privata arrangemang såsom bröllop, födelsedagsfester, för viss barn- och ungdomsverksamhet, för kyrklig barnverksamhet m.m. Det förekommer också att kommunen hyr in t.ex. barnsorgsverksamhet i lokalen under dagtid och fritidsverksamhet, för ungdomar under kvällstid. Distriktssköterskan har mottagning någon eller några dagar i veckan. Det kan finnas en biblioteksfilial i lokalen etc.</SPAN></P> <P class="p355 ft12">111</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Ytterligare en typ är företrädesvis välhållna lokaler med en yta uppåt 500 m</SPAN><SPAN class="ft24">2 </SPAN>och däröver. De finns oftast i stads- och tätortsmiljö. Det rör sig normalt om väl underhållna och från funktionell utgångspunkt bra lokaler. De används oftast hela veckan både dagtid och kvällstid för flera olika ändamål; föreningsverksamhet, studieverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet m.m. Verksamheten bedrivs nästan alltid med anställd personal och drar oftast förhållandevis höga kostnader per m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p356 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">De vanligast förekommande verksamheterna</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Två studerande vid Högskolan i Kristianstad har undersökt vilka verksamheter som förekommer i de allmänna samlingslokalerna. Som underlag har de använt ansökningshandlingarna från de föreningar som har sökt bidrag från Boverkets samlingslokaldelegation. De har redovisat sina resultat i uppsatsen “Civilitetens arenor”.</P> <P class="p47 ft18">De fann att den verksamhet som främst bedrivs i de allmänna samlingslokalerna är föreningsmöten. Därefter kommer studiecirkelverksamhet. Den tredje mest förekommande verksamheten är privata sammankomster. Övriga verksamheter som förekommer frekvent är idrott, barn- och ungdomsverksamhet samt filmförevisning.</P> <P class="p42 ft18">Denna bild bekräftas av en redovisning från Bygdegårdarnas riksförbund från 1998 som bygger på bygdegårdsföreningarnas årsrapporter. Även om den procentuella fördelningen mellan verksamheterna kan vara annorlunda är bilden säkert giltig även idag. De tio vanligaste aktiviteterna framgår av diagram 1:</P> <P class="p357 ft12">112</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft18">Diagram 1. Andel av bygdegårdarna som hade minst en aktivitet under 1998</P> <P class="p358 ft61">0 20 40 60 80 100 120</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr28 td93"><SPAN class="p10 ft62">Möten</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td132"><SPAN class="p11 ft61">99</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p359 ft13">Privata sammankomster</P> <P class="p360 ft13">Föreningsfest</P> <P class="p361 ft13">Studiecirklar</P> <P class="p362 ft13">Religiös sammankomst</P> <P class="p363 ft13">Kulturarrangemang</P> <P class="p364 ft13">Offentliga sammankomster</P> <P class="p365 ft13">Kurser</P> <P class="p366 ft13">Barnverksamhet</P> <P class="p367 ft13">Idrott</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p368 ft61">91</P> <P class="p369 ft61">76</P> <P class="p370 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi3.jpg/" id="inl_img2"> 54</P> <P class="p371 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi5.jpg/" id="inl_img4"> 44</P> <P class="p371 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi7.jpg/" id="inl_img6"> 43</P> <P class="p371 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi9.jpg/" id="inl_img8"> 43</P> <P class="p371 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi11.jpg/" id="inl_img10"> 42</P> <P class="p371 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi13.jpg/" id="inl_img12"> 41</P> <P class="p371 ft61"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GRB3118d1109xi15.jpg/" id="inl_img14"> 41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p372 ft13">Källa: Bygdegårdarnas Riksförbund.</P> <P class="p373 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Föreningslivets tillgång till allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p374 ft18">Tillgång till lokal som passar föreningens verksamhet</P> <P class="p375 ft18">Hur upplever då föreningslivet möjligheterna att få tillgång till allmänna samlingslokaler i kommunen? Enligt föreningslivsenkäten ansåg var fjärde förening att det var svårt att få tillgång till en lokal som passar deras verksamhet. Något över hälften av föreningarna ansåg att det var lätt att få tillgång lokal som passar deras verksamhet.</P> <P class="p37 ft18">En jämförelse med Ungdomsstyrelseenkäten 1999, som hade samma frågeställning, visade att mer än var tredje ungdomsförening ansåg att det var svårt att få en lokal i kommunen som passade deras verksamhet. Av de kommuner som tillfrågades av Ungdomsstyrelsen angav drygt hälften att det var kortare väntetid än ett halvår för ungdomsföreningarna att få en föreningslokal. Fler än var fjärde kommun angav att en ungdomsförening fick vänta i minst ett år på en lokal i tätorten. I en av tio kommuner var väntetiden längre än två år.</P> <P class="p376 ft12">113</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Enligt Ungdomsstyrelseenkäten upplevde storstadskommunerna en större efterfrågan på föreningslokaler från ungdomsföreningarna än vad de kunde tillmötesgå, både i de centrala kommundelarna och utanför tätorten. Hälften av storstadskommunerna uppgav att väntetiden för en lokal var minst ett år. Det tog lika lång tid att få en lokal i en förort som i centrum. I kommuner utanför storstadsområdena var det lättare att möta efterfrågan på lokaler utanför tätorten, men kommunerna hade svårare att möta efterfrågan i de centrala kommundelarna.</P> <P class="p72 ft18">Av de 1 135 föreningar som besvarade föreningslivsenkäten angav 1 000 (88 %) att de hade tillgång till en lokal för sina möten och annan verksamhet. Det var således 135 (12 %) föreningar som inte hade någon lokal för sin verksamhet. Dessa föreningar angav följande orsaker varför man inte hade någon lokal för sin verksamhet.</P> <P class="p377 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">37procent behövde ingen lokal för sin verksamhet</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">33 procent hade inte råd att betala hyran</SPAN></P> <P class="p279 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">19 procent sökte lokal</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">11 procent var vilande eller hade upphört.</SPAN></P> <P class="p181 ft18">Som jämförelse hade över 90 procent av ungdomsföreningarna tillgång till en lokal enligt Ungdomsstyrelseenkäten. Samtliga religiösa föreningar i den undersökningen hade tillgång till en lokal, medan var fjärde handikappförening och var femte invandrarförening saknade lokal. Drygt 40 procent av föreningarna som inte hade tillgång till lokal angav i denna undersökning som skäl att de inte hade råd att betala lokalhyran.</P> <P class="p378 ft18">Föreningar som inte använder allmän samlingslokal</P> <P class="p281 ft18">Av de 1 000 (88 %) föreningar som enligt föreningslivsenkäten hade tillgång till en lokal för sin verksamhet angav 350 (35 %) att de inte använde en allmän samlingslokal.</P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">53 procent angav att de hade en egen lokal</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">14 procent angav att det inte fanns sådan lokal på orten</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">12 procent angav att lokalen var olämplig för verksamheten (Preciseras nedan)</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">10 procent angav att hyran/avgiften var för hög</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">7 procent angav att de delade lokal med annan</SPAN></P> <P class="p312 ft12">114</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">3 procent angav att tidpunkten inte passade</SPAN></P> <P class="p3 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">2 procent angav att lokalen låg fel geografiskt/ kommunikationsmässigt.</SPAN></P> <P class="p379 ft18">I föreningslivsenkäten ansåg ett <NOBR>40-tal</NOBR> föreningar (12 %) att den allmänna samlingslokalen var olämplig för deras verksamhet.</P> <P class="p262 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">37 procent angav att det saknades möjligheter att förvara saker i lokalen</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">12 procent angav att lokalen saknade inredning som behövs för verksamheten</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">12 procent angav att lokalen var för stor</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">11 procent angav att lokalen saknade teknisk utrustning som behövs för verksamheten</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">9 procent angav att lokalen var för liten</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">7 procent angav att inredningen/ möbleringen inte kunde ändras</SPAN></P> <P class="p380 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">6 procent angav att lokalen saknade handikappanpassning</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">4 procent angav att lokalen saknade ljudisolering</SPAN></P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">2 procent angav att lokalen saknade teater/scenutrustning.</SPAN></P> <P class="p270 ft18">Som jämförelse ansåg 80 procent av ungdomsföreningar att deras föreningslokal var lämplig för verksamheten enligt Ungdomsstyrelseenkäten. Mest nöjda var föreningar inom <NOBR>allmänna-,</NOBR> <NOBR>religiösa-,</NOBR> och handikapporganisationer. Minst nöjda var invandrar- och nykterhetsföreningar. Av den missnöjda femtedelen ansåg hälften att lokalen var för liten. Många tog även upp att lokalen saknade ljudisolering, förvaringsmöjligheter, teater/scenutrustning eller möbler/möjlighet att ändra på möbleringen.</P> <P class="p186 ft18">I Ungdomsstyrelseenkäten angav drygt hälften av kommunerna som problem att det inte fanns förvaringsutrymmen i lokalerna. Många uppgav att de tillgängliga lokalerna var för små, att ljudisoleringen var för dålig och att det fanns en efterfrågan på bra lokaler för teaterverksamhet. Många kommuner ansåg också att lediga tider och lokalernas läge inte motsvarade det som föreningarna frågade efter.</P> <P class="p255 ft18">Av Ungdomsstyrelseenkäten framgår att nästan var tredje ungdomsförening, 31 procent, ägde sin lokal antingen själv eller via sin moderorganisation. 13 procent hade privat hyresvärd. Kommunen angavs som ägare av nästan var tredje föreningslokal, 31 procent. Invandrarföreningar hyrde i stor utsträckning av</P> <P class="p381 ft12">115</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p382 ft18">privata hyresvärdar, medan nykterhets- och religiösa föreningar ofta ägde sina lokaler själva.</P> <P class="p383 ft18">Av Ungdomsstyrelseenkäten framgår att det var betydligt vanligare att en ungdomsförening ägde sin lokal i små kommuner jämfört med storstads kommuner. 43 procent jämfört med 15 procent. Däremot var det något vanligare att kommunen ägde föreningslokalen i storstadskommunerna jämfört med övriga landet. Privata hyresvärdar förekom också oftare i storstadsområdena.</P> <P class="p384 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Typ av samlingslokaler som används av föreningarna</SPAN></P> <P class="p385 ft18">I föreningslivsenkäten angav 650 föreningar att de använder en allmän samlingslokal för sin verksamhet. Fördelningen på de olika typerna av samlingslokaler framgår av diagram 2.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td133"><SPAN class="p10 ft18">Diagram 2. Föreningarnas</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td52"><SPAN class="p386 ft18">användning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p387 ft18">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td134"><SPAN class="p386 ft18">allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p11 ft18">samlings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p10 ft18">lokaler*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td136"><SPAN class="p11 ft13">0</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td39"><SPAN class="p137 ft13">5</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td137"><SPAN class="p11 ft13">10</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td54"><SPAN class="p11 ft13">15</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td88"><SPAN class="p388 ft13">20</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td16"><SPAN class="p389 ft13">25</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td16"><SPAN class="p11 ft13">30</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td32"><SPAN class="p390 ft13">35</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td135"><SPAN class="p391 ft13">40</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft13"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Bygdegård </SPAN><INGENBILD zsrc="GRB3118d1112xi2.jpg/" id="inl_img1"> 19</P> <P class="p393 ft13"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft63">Folkets Park </SPAN><INGENBILD zsrc="GRB3118d1112xi3.jpg/" id="inl_img2"> 1</P> <P class="p394 ft13"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Folkets Hus </SPAN><INGENBILD zsrc="GRB3118d1112xi4.jpg/" id="inl_img3"> 17</P> <P class="p395 ft13"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft63">Våra Gårdar </SPAN><INGENBILD zsrc="GRB3118d1112xi5.jpg/" id="inl_img4"> 5</P> <P class="p396 ft13"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft63">Skolans samlingssal </SPAN><INGENBILD zsrc="GRB3118d1112xi6.jpg/" id="inl_img5"> 35</P> <P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft63">Kom. samlingssal </SPAN><INGENBILD zsrc="GRB3118d1112xi7.jpg/" id="inl_img6"> 13</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr14 td138"><SPAN class="p10 ft62">7. Övrig samlingssal</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td139"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td140"><SPAN class="p10 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td141"><SPAN class="p398 ft62">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td142"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td143"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td138"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td144"><SPAN class="p10 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td145"><SPAN class="p10 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td146"><SPAN class="p10 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft13">* n=650.</P> <P class="p400 ft13">Källa: Föreningslivsenkäten.</P> <P class="p401 ft12">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft18">Av föreningslivsenkäten framgår vidare att:</P> <P class="p403 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">52 procent av de föreningar som använder en bygdegård är en aktions- eller utvecklingsgrupp eller en hembygdsförening och 12 procent är pensionärsföreningar.</SPAN></P> <P class="p404 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">25 procent av de föreningar som använder Folkets Hus är av kategorin kulturförening. 12 procent är politiska föreningar.</SPAN></P> <P class="p404 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">25 procent av de föreningar som använder en nykterhetslokal är av kategorin nykterhetsförening.</SPAN></P> <P class="p404 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">22 procent av de föreningar som använder skollokaler är av kategorin handikappförening. 20 procent är kulturföreningar.</SPAN></P> <P class="p404 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">33 procent av de föreningar som använder en annan kommunal samlingslokal än skolan är av kategorin kulturförening.</SPAN></P> <P class="p404 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">30 procent av de föreningar som använder en övrig samlingslokal är av kategorin kulturförening.</SPAN></P> <P class="p405 ft18">Inom de allmänna samlingslokalerna finns det olika typer av lokaler som föreningarna använder för sin verksamhet. De olika typerna av lokaler och hur stor andel av föreningarna som använder dessa lokaler framgår av diagram 3.</P> <P class="p406 ft18">Diagram 3. Lokaltyper som används av föreningslivet*</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD colspan=3 class="tr14 td147"><SPAN class="p388 ft62">0</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr14 td95"><SPAN class="p389 ft62">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td32"><SPAN class="p11 ft62">20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td95"><SPAN class="p11 ft62">30</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td135"><SPAN class="p407 ft62">40</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td11"><SPAN class="p11 ft62">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td148"><SPAN class="p10 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td149"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td150"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td152"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td150"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td152"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td150"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td152"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td155"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td152"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td152"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td156"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td157"><SPAN class="p10 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td158"><SPAN class="p10 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td159"><SPAN class="p408 ft62">1 Gymnastiksal</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td158"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td160"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td161"><SPAN class="p11 ft62">3</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td162"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td162"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td165"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td166"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td162"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td167"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td162"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td167"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td34"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td168"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td158"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td170"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td163"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td166"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td34"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td168"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td159"><SPAN class="p409 ft62">2 Klassrum, matsal, aula</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td166"><SPAN class="p410 ft62">12</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td168"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td169"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td170"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td169"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td172"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td174"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td167"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td167"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td34"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td168"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td158"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td159"><SPAN class="p387 ft62">3 Repetitionslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td161"><SPAN class="p11 ft62">4</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td166"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td168"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td170"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td163"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td166"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td34"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td168"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td159"><SPAN class="p411 ft62">4 Studieförbundslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td175"><SPAN class="p412 ft62">6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr36 td166"><SPAN class="p413 ft46">11</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td170"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td34"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td168"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td159"><SPAN class="p10 ft62">5 Lokal som föreningen disponerar ensam</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr15 td168"><SPAN class="p414 ft62">46</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td169"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td170"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td169"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td172"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td165"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td167"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td167"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td34"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td158"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td159"><SPAN class="p146 ft62">6 Lokal som föreningen delar med andra</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td166"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td170"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td172"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td173"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td174"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td176"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td177"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td177"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td178"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td159"><SPAN class="p408 ft62">7 Hembygdsgård</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td163"><SPAN class="p414 ft62">2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td166"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td163"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td166"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td34"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td168"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td159"><SPAN class="p415 ft62">8 Församlingshem eller frikyrka</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td163"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td162"><SPAN class="p11 ft70">9</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td166"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td168"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td169"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td170"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td169"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td171"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td172"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td164"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td165"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td166"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td167"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td167"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td34"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td168"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td158"><SPAN class="p10 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td159"><SPAN class="p387 ft62">9 Annan typ av lokal</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr23 td179"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td163"><SPAN class="p23 ft62">7</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td166"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td167"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td34"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td168"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td170"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td169"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td171"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td165"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td166"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td167"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td34"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td168"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td148"><SPAN class="p10 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td180"><SPAN class="p10 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td181"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td182"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td183"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td181"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td183"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td184"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td185"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td183"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td186"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td187"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td183"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td188"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td183"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td188"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td189"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td190"><SPAN class="p10 ft71">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td158"><SPAN class="p10 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft13">* n=651.</P> <P class="p417 ft13">Källa: Föreningslivsenkäten.</P> <P class="p418 ft12">117</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">46 procent av de föreningar som använder en allmän samlingslokal bedriver sin huvudsakliga verksamhet i en lokal som man delar med andra. 11 procent bedriver verksamheten i en lokal som man disponerar ensam. Ungefär lika stor andel bedriver sin verksamhet i någon av skolans lokaler. Här bör noteras att idrottsföreningar inte ingår i enkäten. Därför är det en liten andel som använder gymnastiksal.</P> <P class="p42 ft18">Av Ungdomsstyrelseenkäten framgår att trots att det finns allmänna samlingslokaler, d.v.s. bygdegårdar, nykterhetslokaler, Folkets Hus och Parker, i 97 procent av kommunerna, angav endast 10 procent av ungdomsföreningarna att de har sin verksamhet i en allmän samlingslokal. Ungdomsstyrelsens slutsats var att det därför fanns all anledning att se över hur man kan göra de allmänna samlingslokalerna mer tillgängliga för ungdomsföreningar och ungdomsgrupper.</P> <P class="p71 ft18">Ungdomsstyrelsen föreslog att ungdomar bör ges mer inflytande över verksamheten. Förutom en attitydförändring hos lokalt ansvariga, kan det även finnas anledning att anpassa lokalerna för ungdomsföreningarnas behov. Enligt Ungdomsstyrelsen kan detta vara en av de mest centrala framtidsfrågorna för samlingslokalföreningarna.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Ungdomsstyrelseenkäten frågar ungdomsföreningar oftast efter lokaler som de kan disponera ensamma. Därefter efterfrågas gymnastiksalar och repetitionslokaler. Mer än var tredje ungdomsförening har tillgång till en föreningslokal som de disponerar ensamma. En femtedel delar sin lokal med andra föreningar.</P> <P class="p47 ft18">83 procent av kommunerna angav i Ungdomsstyrelseenkäten att det vanligtvis förekommer sambruk av lokaler mellan ungdomsföreningar och skolan. Sambruk sker i större utsträckning i storstadskommunerna än i övriga typer av kommuner. De allra flesta kommuner har gymnastiksalar, klassrum och övriga lokaler i skolan att erbjuda. Ungefär hälften av de svarande kommunerna upplevde inga problem vid sambruk av lokaler mellan skolan och föreningarna. Bland den hälft som angav att det fanns problem, påtalade nästan 40 procent problem med städningen. 27 procent angav attityden hos skolorna och 16 procent angav låsning eller larmsystem som problem.</P> <P class="p298 ft18">Enligt kommunerna var det emellertid sällan som de idéburna ungdomsföreningarna frågade efter eller utnyttjade skolans lokaler. Endast 5 procent av denna typ av ungdomsföreningar hade sina</P> <P class="p261 ft12">118</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">möten i en skola, ett klassrum eller i en gymnastiksal. Av dem använde 2 procent en gymnastiksal.</P> <P class="p178 ft18">I föreningslivsenkäten ansåg nära 70 procent av föreningarna att de hade tillgång till samlingslokalen lagom ofta. 7 procent skulle vilja disponera lokalen oftare. Däremot önskade 42 procent av invandrarföreningarna disponera lokalen oftare.</P> <P class="p36 ft18">I Ungdomsstyrelseenkäten ansåg 52 procent av de ungdomsföreningar som hade tillgång till en lokal att de hade tillgång till lokalen lagom ofta. 46 procent ansåg att de hade tillgång till lokalen oftare än vad som behövdes.</P> <P class="p293 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft44">Föreningarnas hyra/avgift för lokalen</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Av de 650 föreningar som använder en allmän samlingslokal för sin verksamhet betalar 48 procent ingen hyra/avgift för lokalen. 47 procent betalar hyra/avgift. Hur stor andel av de olika föreningskategorierna som betalar hyra/avgift framgår av diagram 4.</P> <P class="p419 ft12">119</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Diagram 4. Andel av de olika föreningskategorierna som betalar hyra/avgift*</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td94"><SPAN class="p11 ft72">0</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td192"><SPAN class="p410 ft72">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td57"><SPAN class="p11 ft72">20</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr34 td95"><SPAN class="p390 ft72">30</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr34 td34"><SPAN class="p11 ft72">40</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr34 td87"><SPAN class="p420 ft72">50</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td194"><SPAN class="p414 ft72">60</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td35"><SPAN class="p420 ft72">70</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td34"><SPAN class="p421 ft72">80</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td20"><SPAN class="p11 ft72">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td195"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td150"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td196"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td197"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td198"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td152"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td199"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td152"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td198"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td152"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td198"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td149"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td150"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td200"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td149"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td201"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td150"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td202"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td199"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td151"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td203"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td202"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td201"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td204"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td198"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td197"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td191"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td161"><SPAN class="p23 ft74">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td205"><SPAN class="p390 ft75">Politiska föreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td206"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td11"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td207"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td162"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td37"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td208"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td209"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td162"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td209"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td180"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td160"><SPAN class="p11 ft76">38</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=4 class="tr39 td210"><SPAN class="p422 ft77">42</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td164"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td211"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td212"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td160"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td213"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td211"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td175"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td214"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td209"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td215"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td162"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td205"><SPAN class="p138 ft78">2 Friluftsföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td223"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td161"><SPAN class="p11 ft74">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td205"><SPAN class="p390 ft75">Miljöorganisationer</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td57"><SPAN class="p389 ft77">17</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr40 td211"><SPAN class="p11 ft79">49</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td205"><SPAN class="p14 ft78">4 Kulturföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td224"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td227"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td228"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td229"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td230"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td227"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td230"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td231"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td232"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td233"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td234"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td235"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td205"><SPAN class="p149 ft74">5 Hobbyföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td213"><SPAN class="p423 ft77">62</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td223"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td236"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td237"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td238"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td173"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td239"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td240"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td170"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td241"><SPAN class="p390 ft78">6 Handikappföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td57"><SPAN class="p414 ft77">34</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td161"><SPAN class="p389 ft78">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td205"><SPAN class="p139 ft59">Invandrarföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td209"><SPAN class="p11 ft77">79</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td223"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td236"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td237"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td238"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td173"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td239"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td240"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td170"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td242"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td239"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td238"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td243"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr9 td191"><SPAN class="p415 ft74">8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td244"><SPAN class="p390 ft75">Kvinnoorganisationer</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td84"><SPAN class="p414 ft80">40</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr40 td175"><SPAN class="p11 ft77">73</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td191"><SPAN class="p414 ft78">9</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr12 td244"><SPAN class="p138 ft59">Pensionärsföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td223"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td236"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td237"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td238"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td173"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td239"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td240"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td170"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td242"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td239"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td241"><SPAN class="p390 ft74">10 Föreningar för socialt arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td245"><SPAN class="p412 ft77">35</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr41 td175"><SPAN class="p23 ft77">44</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td241"><SPAN class="p424 ft59">11 Nykterhetsföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td223"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td236"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td237"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr12 td241"><SPAN class="p10 ft75">12 Aktions- eller utvecklingsgrupper</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td209"><SPAN class="p414 ft79">29</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=4 class="tr40 td210"><SPAN class="p408 ft80">42</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td241"><SPAN class="p425 ft59">13 Internationella föreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td246"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td205"><SPAN class="p25 ft59">14 Studieförbund</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td206"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td207"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td208"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td164"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td212"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td213"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td11"><SPAN class="p408 ft77">70</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td216"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td217"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td218"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td219"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td220"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td171"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td221"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td222"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td223"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td236"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td237"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td238"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td173"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td239"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td240"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td170"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td242"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td214"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td215"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td191"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td161"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td195"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td247"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td248"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td249"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td183"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td250"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td251"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td252"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td183"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td252"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td253"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td181"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td254"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td255"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td256"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td185"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td257"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td258"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td182"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td259"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td257"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td256"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td260"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td252"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td261"><SPAN class="p10 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td162"><SPAN class="p10 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td192"><SPAN class="p344 ft62">* n=650.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td193"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td191"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td161"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td195"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=12 class="tr3 td65"><SPAN class="p344 ft13">Källa: Föreningslivsenkäten.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td75"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td158"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td209"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td162"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft18">Av diagrammet framgår att av invandrarföreningarna betalar nära 80 procent hyra för den lokal man använder. Ungefär 70 procent av kategorierna ”pensionärsföreningar” och ”studieförbund” betalar hyra/avgift för lokalen.</P> <P class="p322 ft18">Av de föreningar som betalar hyra/avgift betalar</P> <P class="p224 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">74 procent per gång.</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">26 procent per månad.</SPAN></P> <P class="p426 ft18">Av de föreningar som betalar per gång betalar</P> <P class="p224 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">30 procent mellan 100 och 500 kronor.</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">20 procent betalar mellan 0 och 100 kronor.</SPAN></P> <P class="p279 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">12 procent anger inget belopp.</SPAN></P> <P class="p427 ft12">120</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft18">Av de föreningar som betalar månadsvis betalar</P> <P class="p227 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">12 procent mindre än 500 kronor.</SPAN></P> <P class="p117 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">7 procent mer än 2 000 kronor.</SPAN></P> <P class="p270 ft18">Ungefär 65 procent av de föreningar som betalar hyra/avgift för lokalen bedömer att de klarar av hyran/avgiften. 24 procent anger att de har svårt att klara hyran/avgiften.</P> <P class="p36 ft18">Enligt Ungdomsstyrelseenkäten betalade 60 procent av ungdomsföreningarna ingen hyra för lokalen. Bland de religiösa och politiska föreningarna betalade 78 respektive 70 procent ingen lokalhyra, medan endast 11 procent av invandrarföreningarna inte behövde betala hyra.</P> <P class="p203 ft18">Enligt Ungdomsstyrelseenkäten har hyresnivån i drygt 40 procent av kommunerna ökat måttligt de senaste fem åren, medan nästan 30 procent av kommunerna har en oförändrad hyresnivå. 20 procent har nolltaxa. Av storstadskommunerna anger 40 procent att nolltaxa gäller i kommunens lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.</P> <P class="p37 ft18">Av Ungdomsstyrelseenkäten framgår att 40 procent av ungdomsföreningar betalade i genomsnitt 2 980 kr per månad i hyra hösten 1999. Av de som betalade hyra angav 75 procent att de inte hade några problem med att betala hyran och 25 procent att de hade svårt att klara av den.</P> <P class="p36 ft18">Ungdomsstyrelsen fann också att i storstadskommunerna betalade 50 procent av ungdomsföreningarna lokalhyra, jämfört med 30 procent av föreningarna i små kommuner. I enkäten bedömde storstadskommunerna att 25 procent av ungdomsföreningarna hade svårt att klara av sin hyra. För hela landet uppgick snittvärdet till 10 procent. I de små kommuner bedömdes 6 procent av föreningarna ha svårt att klara av hyran.</P> <P class="p290 ft17"><SPAN class="ft17">5.4</SPAN><SPAN class="ft43">Mötesplatser för ungdom</SPAN></P> <P class="p12 ft6"><SPAN class="ft6">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Rum för utveckling</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Ungdomarnas demokratikommission hade regeringens uppdrag att följa och delta i Demokratiutredningens arbete med ett ungdomsperspektiv för ögonen. 1999 överlämnade kommissionen en delrapport till demokratiutredningen med titeln ”Utgång ” där ungdomsperspektivet på folkstyrelsens utveckling preciserades.</P> <P class="p336 ft12">121</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Senare gav Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) ut en uppföljningsrapport med titeln ”Ingång”, som tog upp ungdomars engagemang och inflytande</P> <P class="p46 ft18">Under rubriken ”Skapa rum för utveckling” i rapporten Ingång betonade LSU att en förutsättning för att unga människor skall kunna utöva sitt engagemang är att det finns mötesplatser, träffpunkter, diskussionscaféer och lokaler till rimliga priser. Unga människor känner sig ofta begränsade till lokaler som är vuxenstyrda. Enligt LSU fanns det därför ett missnöje runt om i Sverige med att unga människor inte har naturliga lokaler för att samlas i.</P> <P class="p42 ft18">Det är enligt LSU inga orimliga krav som ställs. Det är en lokal, ett hus eller en plats där man kan bedriva sin verksamhet. Enligt LSU är Ungdomens hus utmärkta platser för politiker och unga att träffas. Det kan bli viktiga platser för möten, samtal och ett sätt för människor att utöva demokrati i konkreta situationer.</P> <P class="p322 ft18">LSU föreslog därför</P> <P class="p241 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">att företrädare för kommunen sammankallar till träffpunkter där beslutsfattare och ungdomar gemensamt diskuterar hur framtidens mötesplatser i kommunen skall skapas och organiseras,</SPAN></P> <P class="p428 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">att varje kommun inrättar minst ett ungdomens hus och att brukarstyre införs på dessa,</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">att Ungdomsstyrelsen ser över vilka lagar och regelverk som behöver förändras för att underlätta självförvaltning för ungdomar i sina verksamheter,</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">att det införs en lokalgaranti i kommunerna,</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">att Ungdomsstyrelsen går vidare i sin analys av föreningslivets tillgång till lokaler och kartlägger andra typer av sammanslutningars tillgång till lokaler.</SPAN></P> <P class="p429 ft6"><SPAN class="ft6">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Ungdomsverksamhet i de allmänna samlingslokalerna</SPAN></P> <P class="p199 ft18">1998 gjorde Boverket en omfattande kartläggning av den verksamhet som de allmänna samlingslokalerna riktar till ungdomar. Enligt Boverket förekom det ”riktad” ungdomsverksamhet i 1 850 av de 2 750 samlingslokalerna. Verksamheten var ofta omfattande. Lokalerna fick årligen uppskattningsvis fem till sex miljoner besök av ungdomar i åldrarna <NOBR>12–25</NOBR> år. Besöken gällde olika former av verksamhet. Besöken var fördelade på ca 200 000 aktivitetstillfällen.</P> <P class="p430 ft12">122</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <P class="p0 ft13">SOU 2003:118 Kommunerna och föreningslivet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr9 td262"><SPAN class="p421 ft18">Enligt Boverkets undersökning redovisade bygdegårdarna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p11 ft18">ca.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td262"><SPAN class="p421 ft18">1 miljon besök fördelade på ca 49 300 tillfällen, varav 16 000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p11 ft26">var</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft18">öppen verksamhet En omfattande och bred verksamhet bedrevs av de egna medlemsorganisationerna och av andra ungdomsföreningar. Verksamheterna bestod främst av:</P> <P class="p262 ft21"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft20">allmän ungdomsverksamhet som anordnas av ungdomsföreningar.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">idrottsverksamhet, såsom innebandy, gympa, skytte, motionsdans, fotboll.</SPAN></P> <P class="p165 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">öppen verksamhet, såsom bordtennis, boule, biljard, läshörna.</SPAN></P> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft19">samarbete med kommunen, såsom fritidsgård, skola, ungdomscafé, dataträning, möten, studie, teater, film m.m.</SPAN></P> <P class="p270 ft18">När det gäller Folkets Hus bestod verksamheterna främst av filmvisning, dans, gympa, musik, kör, teater, media, innebandy, bordtennis och rollspel. Man hade 1998 ca <NOBR>1,5–2</NOBR> miljoner besök fördelade på ca 65 000 tillfällen varav 40 000 (60 %) var biobesök.</P> <P class="p36 ft18">Folkparkernas aktiviteter äger främst rum på sommaren. Verksamheterna bestod främst av disco, amatörteater, teater, musikkonserter, körmusik, musikstämmor, konstnärligt skapande, miljöaktiviteter, studieverksamhet och matlagningskurser. Man redovisade ca 3,5 miljoner besök, varav ca 1,5 miljoner var i direkt riktade arrangemang fördelade på ca 5 700 tillfällen.</P> <P class="p88 ft18">Boverket fann att nykterhetsrörelsens lokaler, som är medlemmar i Våra gårdar, företrädesvis finns på mindre orter. De redovisade ca 1,4 miljoner besök fördelade på ca 87 000 tillfällen, varav 10 000 var öppen verksamhet. Det fanns ett stort antal barn- och ungdomsföreningar inom nykterhetsrörelsen som bedrev en omfattande ungdomsverksamhet. Verksamheterna bestod, förutom av allmän föreningsverksamhet, främst av scouting, filmklubb, media, dans, gympa, innebandy, musik, skytte, fritidsgård, miljöaktiviteter, invandrarverksamhet, konst, mysverksamhet, studieverksamhet, politisk verksamhet samt teater och utställningar.</P> <P class="p290 ft6"><SPAN class="ft6">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Ungdomsverksamhet vid kommunala fritidsgårdar</SPAN></P> <P class="p341 ft18">För ungdomar är de kommunala ungdoms- eller fritidsgårdarna ett alternativ till de allmänna samlingslokalerna. Som tidigare framgått har de allmänna samlingslokalerna och ungdoms- eller fritidsgårdarna historiskt sett haft skilda målgrupper. De allmänna</P> <P class="p431 ft12">123</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">samlingslokalerna har i första hand vänt sig till föreningslivet medan ungdoms- eller fritidsgårdarna i första hand har vänt sig till den ”föreningslösa” ungdomen genom ”öppen verksamhet”, dvs till dem som står utanför det organiserade föreningslivet.</P> <P class="p46 ft18">I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> ändrade många kommuner inriktningen på sina gårdar. Ungdomsgårdar blev fritidsgårdar, eller allaktivitetshus, i syfte att bredda och blanda besökargruppen. Det innebar dels att gårdarna vände sig till en vuxen publik i föreningslivet, dels att gårdarna också fick ansvar att driva verksamhet för yngre besökare.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Svenska kommunförbundet har effekterna av att göra om ungdomsgårdarna till fritidsgårdar slagit olika ut i olika delar av landet. Generellt har dock gårdarna behållit ungdomar som sin huvudsakliga målgrupp. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har den ”nya generationens mötesplatser” vuxit fram såsom Ungdomens Hus, musikhus eller liknande. Dessa verksamheter har i regel en äldre målgrupp än de traditionella fritidsgårdarna.</P> <P class="p42 ft18">Kommunförbundet beräknar att det idag finns mellan 1 350 och 1 700 fritidsgårdar i landet. Svårigheten att slå fast det exakta antalet beror på variationer i och mellan kommuner vad som definieras som fritidsgård.</P> <P class="p42 ft18">Om beräkningen är 1 700 fritidsgårdar inkluderar det allt från traditionella fritidsgårdar, ungdomens hus, <NOBR>motor-/djurgårdar</NOBR> till mötesplatser/träffpunkter. Det inkluderar således även verksamheter som brukar räknas till ”den nya generationens mötesplatser”, dvs. Ungdomens Hus, nya allaktivitetshus och andra öppna fritidsverksamheter som ofta ligger i anknytning till andra <NOBR>offentliga-,</NOBR> ideella- eller kommersiella verksamheter.</P> <P class="p42 ft18">Det lägre talet, mellan 1 <NOBR>300–1</NOBR> 400, omfattar enbart fritidsgårdar som har en tydlig koppling till kommunen, dvs. att den enskilda gården drivs av eller på uppdrag av kommunen. Gårdarna kan vara förlagda till kommunala lokaler, alternativt i föreningars eller kyrkliga samfunds lokaler. De kan vara bemannade med anställd och utbildad personal. Men de kan också drivas utan personal med föräldrar eller ”föreningsmänniskor” som ledare.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Svenska Kommunförbundets har antalet fritidsgårdar blivit färre under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Antalet gårdar har sjunkit med ca 200 stycken, från ca 1 550 till ca 1 350. En tydlig trend är att allt fler gårdar drivs av föreningar. I slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> var ca 20 procent föreningsdrivna. År 2000 var motsvarande siffra mellan <NOBR>25–30</NOBR> procent.</P> <P class="p291 ft12">124</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft6"><SPAN class="ft6">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft44">Demokrati och inflytande vid fritidsgårdarna</SPAN></P> <P class="p269 ft18">Fritidsgårdarna har sedan länge arbetat med metoder för att stärka ungdomars inflytande över planeringen och verksamheten. Diskussionen om ”gårdsdemokrati” har varit aktuell sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dessa frågor lyfts fram på nytt.</P> <P class="p88 ft18">Enligt Svenska Kommunförbundet arbetar så gott som samtliga kommuner aktivt med gårdsråd eller liknande. Ungefär var sjunde kommun har en brukarstyrelse eller liknande för en eller flera verksamheter. Var tredje kommun har verksamheter som drivs direkt av ungdomarna själva, exempelvis genom Ungdomens <NOBR>hus-föreningar,</NOBR> ungdomsråd eller liknande.</P> <P class="p88 ft18">Under de senaste åren har många kommuner startat utvecklingsarbete kring den öppna fritidsverksamheten. Enligt Kommunförbundets enkät var ”inflytande och demokratiarbete” det mest frekventa svaret på frågan om vad som var viktigast för framtiden. Många kommuner angav också att man skulle arbeta för att ”utveckla verksamhetens innehåll” så att den attraherar ungdomarna.</P> <P class="p37 ft18">Det tredje mest förekommande svaret var ”Samverkan med andra offentliga verksamheter”. Därefter nämndes ”målarbete för fritidsgårdsverksamheten” samt det ”förebyggande arbetet”. Vidare nämndes ledarutbildning, drogförebyggande insatser, Ungdomens <NOBR>hus-satsningar,</NOBR> föreningssamarbete, satsning på äldre ungdomar, personalfrågor, integrationsarbete, föräldrasamarbete, nämnd/förvaltningstillhörighet, lokalisering, jämställdhetsarbete, satsning på yngre ungdomar, samarbete mellan gårdar, fältarbete, ungdomspolitiskt handlingsprogram och internationella utbyten.</P> <P class="p290 ft6"><SPAN class="ft6">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft44">Ungdomarnas egna kultur- och fritidsverksamheter</SPAN></P> <P class="p269 ft18">I september 1999 beslutade regeringen att under en treårig verksamhetsperiod ställa medel ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för att stimulera utvecklingen av ungas egna kulturverksamheter samt stöd för att utveckla nya lokala lösningar för ungas fritidsverksamhet. Nya mötesplatser lyftes fram som ett prioriterat område. I rapporten “Ungas egna kultur- och fritidsverksamheter” (2003:3) har Ungdomsstyrelsen redovisat vunna erfarenheter, identifierade utvecklingsbehov och förslag på åtgärder.</P> <P class="p432 ft12">125</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Bland annat redovisade Ungdomsstyrelsen förändringstendenser som var kopplade till föreningsliv och mötesplatser. Man pekade på att fritidsgårdar, ungdomens hus och annan öppen verksamhet sedan länge har varit en viktig och central del i den lokala ungdoms- och fritidspolitiken. Under de senaste åren har resursminskningar, oklara mål och otydliga yrkesroller inom den öppna ungdomsverksamheten varit frågor som har dominerat den politiska diskussionen inom den kommunala fritidssektorn.</P> <P class="p72 ft18">Enligt Ungdomsstyrelsen diskuteras i dag allt flitigare hur verksamheter skall kunna möta de ungas intresse och hur unga skall kunna vara delaktiga i planering och drift av olika verksamheter. Ungdomsstyrelsen menar dock att det preventiva perspektivet, som fokuserar på att motverka ungas ”negativa” beteenden, fortfarande har en allt för framskjuten plats i den lokala ungdoms- och fritidspolitiken.</P> <P class="p42 ft18">Ungdomsstyrelsen betonar emellertid att många kommuner försöker att lokalt hitta former för att möta ungas behov av mötesplatser. Det handlar dels om hur man på bästa sätt kan använda sig av redan befintliga lokaler, dels om vilka driftsformer och aktörer som kan samverka.</P> <P class="p42 ft18">Ungdomsstyrelsen påpekar att frågan om mötesplatser drivs av många unga i olika typer av inflytandeorgan. Det är också tydligt i de kultur- och fritidsvanestudier som görs på många håll. Frågan om mötesplatser drivs också av föreningsliv och studieförbund, eftersom ändamålsenliga lokaler är en förutsättning för de flesta kultur- och fritidsaktiviteter.</P> <P class="p42 ft18">Enligt Ungdomsstyrelsen har det länge varit ett argument att mötesplatsernas roll är att hålla ”ungarna från gatan”. Däremot har deras betydelse för att främja psykisk hälsa inte lyfts fram lika tydligt. Många unga tillbringar idag en stor del av sin tid i miljöer som är präglade av prestationer och kontroll, faktorer som också kan kopplas till ökad stress och psykisk ohälsa. Den öppna verksamhet bygger ofta på ungas egna initiativ och kan därför fungera som en frizon från en i övrigt väldigt inrutad tillvaro.</P> <P class="p42 ft18">Ungdomsstyrelsen pekar också på att en tydlig tendens är att allt fler mötesplatser drivs av föreningar eller i olika slag av samverkansformer. Studieförbund, föreningar, kommuner och företag utvecklar tillsammans nya samverkansformer som kan tillgodose ungas behov av mötesplatser. Ofta finns det lokaler, men det krävs också nya samverkansformer för att lokalerna skall kunna bli en resurs för unga inom kultur- och fritidsområdet.</P> <P class="p433 ft12">126</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft18">Enligt Ungdomsstyrelsen är fritidsgårdar och annan öppen ungdomsverksamhet viktiga för ung kultur, dels genom att de erbjuder en infrastruktur för eget skapande, dels för bio, dans, konserter m.m. Många mötesplatser spelar också en viktig roll för ungas möjligheter att föra en dialog med kommunen. Det kan vara en plats där ett ungdomsråd eller en förening träffas.</P> <P class="p88 ft18">Ungdomsstyrelsen pekar också på att många kommuner under senare år har försökt att etablera mötesplatser för ”unga vuxna”. Eftersom kommunerna upplever att de befintliga miljöerna inte lockar unga i gymnasieåldern försöker man hitta verksamhetsformer som passar den målgruppen.</P> <P class="p88 ft18">Vad är det då för typ av verksamheter som bedrivs vid dessa mötesplatser? I en enkät om öppen fritidsverksamhet som Kommunförbundet gjorde år 2000 redovisade 137 kommuner vilket innehåll eller aktiviteter som fanns i den öppna fritidsverksamheten för de äldre ungdomarna. Aktiviteterna framgår av diagram 5.</P> <P class="p434 ft18">Diagram 5. Procentuell fördelning av aktiviteter i öppen fritidsverksamhet för äldre ungdomar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr14 td160"><SPAN class="p11 ft13">0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td192"><SPAN class="p11 ft13">20</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td83"><SPAN class="p11 ft13">40</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td5"><SPAN class="p11 ft13">60</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td83"><SPAN class="p11 ft13">80</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td192"><SPAN class="p11 ft13">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p435 ft13">Café <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi2.jpg/" id="inl_img1"> 89</P> <P class="p436 ft13">Musik <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi3.jpg/" id="inl_img2"> 70</P> <P class="p437 ft13">Datorer <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi4.jpg/" id="inl_img3"> 53</P> <P class="p438 ft13">Scen <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi5.jpg/" id="inl_img4"> 40</P> <P class="p439 ft13">Studiecirklar <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi6.jpg/" id="inl_img5"> 36</P> <P class="p440 ft13">Dans <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi7.jpg/" id="inl_img6"> 35</P> <P class="p438 ft13">Idrott <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi8.jpg/" id="inl_img7"> 28</P> <P class="p441 ft13">Skaparverkstad <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi9.jpg/" id="inl_img8"> 22</P> <P class="p442 ft13">Filmprod <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi10.jpg/" id="inl_img9"> 20</P> <P class="p443 ft13">Utställning <INGENBILD zsrc="GRB3118d1123xi11.jpg/" id="inl_img10"> 19</P> <P class="p444 ft13">Källa: Svenska kommunförbundet.</P> <P class="p432 ft12">127</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Andra aktiviteter som också förekom var gruppverksamhet, disco, skateboard och radio.</P> <P class="p46 ft18">Ungdomsstyrelsens erfarenhet är att den kommunala politiken ofta saknar tydliga mål och uppdrag för den öppna ungdomsverksamheten. Målen kan exempelvis handla om frågor om vilka behov kommunen vill möta, vilka aktiviteter som skall finnas, varför kommunen har en viss satsning och vad den kan tillföra den kommunala verksamheten. I samverkan med Svenska Kommunförbundet har Ungdomsstyrelsen därför drivit ett utvecklingsarbete i syfte att stimulera kommunerna till att lyfta frågan om mötesplatsernas mål och uppdrag.</P> <P class="p72 ft18">Ungdomsstyrelsens slutsats är att behovet av ändamålsenliga mötesplatser kommer att vara en viktig framtidsfråga inom ungdomspolitiken. Man bedömer att följande frågor är särskilt viktiga att göra insatser kring:</P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">stimulera inflytandearbetet</SPAN></P> <P class="p220 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">inventera och sprida metoder samt öka den generella kunskapen inom området</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">stödja lokala initiativ</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">stärka nätverk och organisationer som driver frågor kring mötesplatser</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">stimulera till utbyte mellan forskare och praktiker inom området</SPAN></P> <P class="p231 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">stimulera en lokal politisk diskussion kring öppen ungdomsverksamhet.</SPAN></P> <P class="p445 ft6"><SPAN class="ft6">5.4.6</SPAN><SPAN class="ft44">Fritidsforums krav på öppna gårdar</SPAN></P> <P class="p281 ft18">Frågor om demokrati och inflytande är centrala frågor även för Fritidsforum, som är en organisation med rötter i hemgårdsrörelsen. Dess medlemmar utgörs av en brokig skara med varierande inriktningar, verksamhetsformer och huvudmän. Här finns både hemgårdar med många anställda och nya områdesföreningar som drivs helt på ideell grund. De flesta medlemmarna består emellertid av kommunala fritidsgårdar med inriktning på ungdomar.</P> <P class="p71 ft18">Fritidsforum ser inte fritidsgårdarna enbart som fritidsinstitutioner, utan vill att de också skall vara centrum i ett samhällsutvecklande och samhällspåverkande arbete. Det kan vara fritids-</P> <P class="p24 ft12">128</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td117"><SPAN class="p10 ft46">Kommunerna och föreningslivet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">gårdar, hemgårdar, kvartersgårdar, områdesföreningar, musikhus, kulturhus etc.</P> <P class="p36 ft18">Man driver bl.a. parollen ”Öppna Gårdar”. Det som förenar verksamheten skall vara att den är öppen för alla åldrar. Den skall syfta till att under fria former underlätta och ge utrymme åt människors möten, vilket ofta skapar tillfälliga eller mer varaktiga aktiviteter. Verksamheten skall vara frivillig och öppen för alla. Besökarna skall kunna komma och gå när de själva vill.</P> <P class="p203 ft18">Fritidsforum anser att alla medborgare skall ha rätt till meningsfull fritid och tillgång till bra mötesplatser. När kommunerna därför av krassa ekonomiska skäl stänger fritidsgårdar, eller drar undan grunden för föreningsgårdar, kvartersgårdar, hemgårdar eller områdesverksamheter, minskar även möjligheterna till möten och förståelse, inte minst mellan svenskar och invandrare.</P> <P class="p37 ft18">Ett långsiktigt mål för Fritidsforum är att varje bostadsområde skall ha en hemgård eller en allsidigt utrustad fritidsgård till stöd för grannsamarbete och föreningsliv. Ett viktigt syfte med ett sådant områdesarbete är att det skall stärka människors förutsättningar att bilda egna föreningar och att i kollektiv form ta direkt ansvar för bostadsområdets fritids- och kulturverksamhet.</P> <P class="p88 ft18">Fritidsforum bedriver också särskild verksamhet som riktar sig till tonårsflickor, som ofta glöms bort i den kommunala fritidsverksamheten. Fritidsgårdarna har historiskt sett kommit till utifrån de stökiga pojkarnas behov. Verksamheten har därför i hög grad utformats därefter. Fritidsforum arbetar därför med att lyfta fram tjejverksamhet och att stärka ledare i det arbetet.</P> <P class="p88 ft18">I projektet ”Men tjejerna då!” var syftet att öka flickors inflytande på fritiden samt att hitta arbetssätt som utgår från flickors behov. Projektet visade tydligt att tonårsflickor inte är nöjda med att sitta hemma, utan är intresserade av och har samma behov av intressanta och utvecklande fritidsaktiviteter som pojkar. Men innehållet, formerna och metoderna måste anpassas för att nå flickorna.</P> <P class="p446 ft12">129</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p447 ft53">III Det samlade beståndet av allmänna samlingslokaler</P> <P class="p448 ft18">Utredaren skall också inventera det samlade beståndet av allmänna samlingslokaler. Därvid skall utredaren redovisa vilken standard lokalerna har, om de är tillgängliga för personer med funktionshinder och vilka slags verksamheter som bedrivs i lokalerna. Utredaren skall också redovisa i vilken utsträckning lokalerna tillåter en flexibel användning. Utredaren skall göra en uppskattning av vad det skulle kosta att rusta upp lokalbeståndet, bl.a. i handikappanpassande syfte, samt undersöka föreningarnas finansiella möjligheter – t.ex. genom egenfinansiering, sponsring och bidrag – att bekosta en sådan upprustning.</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p449 ft53"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft52">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p450 ft17"><SPAN class="ft17">6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inventering av det samlade beståndet av allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p451 ft6"><SPAN class="ft6">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Medlemsutvecklingen i de ”klassiska” samlingslokalerna</SPAN></P> <P class="p452 ft18">De flesta av de föreningar som driver en eller flera allmänna samlingslokaler är medlemmar i någon av de tre riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund (BR), Folkets Hus & Parker (FHP) och Våra Gårdar (VG).</P> <P class="p453 ft18">I Boverksenkäten konstaterades 1992 att det fanns drygt 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokaler i landet, varav 2 750, dvs. 80 procent, var anslutna till någon av de centrala samlingslokalorganisationerna. I tabell 3 redovisas hur medlemsantalet har utvecklats i de tre riksorganisationerna under de senaste 25 åren.</P> <P class="p454 ft18">Tabell 3. Medlemsantalet i riksorganisationerna</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr4 td263"><SPAN class="p146 ft13">Föreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p11 ft10">1977</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td265"><SPAN class="p23 ft10">%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p11 ft10">1986</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td266"><SPAN class="p23 ft10">%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p11 ft10">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p11 ft10">%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p11 ft10">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td267"><SPAN class="p422 ft10">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p146 ft10">BR</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p11 ft10">485</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td71"><SPAN class="p23 ft10">25</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p414 ft10">825</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td268"><SPAN class="p414 ft10">35</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p389 ft10">932</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p23 ft10">39</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p414 ft10">1 280</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td95"><SPAN class="p408 ft10">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p146 ft10">FHP</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft10">822</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p23 ft10">43</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p414 ft10">885</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td268"><SPAN class="p414 ft10">38</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p389 ft10">888</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p23 ft10">37</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p414 ft10">681</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p408 ft10">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p146 ft10">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p11 ft10">616</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p23 ft10">32</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p414 ft10">630</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td268"><SPAN class="p414 ft10">27</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p389 ft10">561</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft10">24</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p414 ft10">516</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p408 ft10">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p146 ft81">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p414 ft10">1 923</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p11 ft10">100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p414 ft10">2 340</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td268"><SPAN class="p11 ft10">100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p389 ft10">2 381</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft10">100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p414 ft10">2 477</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p390 ft10">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td263"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td264"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td265"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td266"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td196"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td267"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p455 ft10">Källa: SOU 1987:33, SOU 1994:32, Riksorganisationernas register.</P> <P class="p456 ft18">Tabellen visar att år 2002 var något mer än hälften av de ”klassiska” samlingslokalerna medlemmar i BR. Något mer än en fjärdedel var medlemmar i FHP. Något mer än vad femte av de klassiska samlingslokalerna var medlemmar i VG. Tabellen visar också att det totala antalet föreningar, som är medlemmar i någon av riksorganisationerna, har varit ganska stabilt under de senaste årtiondena.</P> <P class="p457 ft12">133</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft18">Däremot har det skett förändringar inom och mellan organisationerna.</P> <P class="p311 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Medlemsantalet i BR har ökat från 485 till 1 280, dvs. nära en tredubbling av medlemsantalet och en ökning av andelen från en fjärdedel till hälften av alla samlingslokalägande föreningar under de senaste 25 åren.</SPAN></P> <P class="p232 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">FHP visade en svag ökning av medlemsantalet till början av 90- talet. Efter sammanslagningen av de båda organisationerna 1999 är nu medlemsantalet 681, dvs. en minskning med 141 jämfört med 1977. Det betyder dock inte att också antalet anläggningar har minskat lika mycket. En förening kan driva flera anläggningar, t.ex. både ett Folkets Hus och en folkpark, som tidigare drevs av två föreningar som var med i Folkets Hus Riksorganisation och i Folkparkernas Centralorganisation. Andelen av det totala antalet samlingslokalägande föreningar har dock sjunkit från 43 till 27 procent under de senaste 25 åren.</SPAN></P> <P class="p252 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">Medlemsutvecklingen i Våra Gårdar visar en minskning med 100 medlemsföreningar under perioden. Även här kan antalet anläggningar vara fler eftersom en förening kan förvalta flera anläggningar. Andelen av det totala antalet samlingslokalägande föreningar har dock sjunkit från en tredjedel till en femtedel under de senaste 25 åren.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Utöver de samlingslokaler som är allmänna samlingslokaler finns det samlingslokaler som inte är med i någon av de tre riksorganisationerna. Med samma beräkningssätt som Boverkets utredare använde 1992 skulle det finnas ytterligare mellan 1 050 och 1 100 föreningar som inte är med i någon av de tre riksorganisationerna. Det totala antalet samlingslokalföreningar skulle således vara cirka 3 500. I den beräkningen ingår inte kommunägda lokaler utom i de undantagsfall då dispositionsrätten har överlåtits till en enskild samlingslokalförening.</SPAN></P> <P class="p458 ft6"><SPAN class="ft6">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Lokaliseringen av samlingslokalerna</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Samtliga kommuner tillfrågades vilka allmänna samlingslokaler det finns i kommunens tätorter där föreningar kan bedriva verksamhet. Här inräknas således även skolans lokaler och andra lokaler som kan användas. Svaren redovisas i tabell 4.</P> <P class="p24 ft12">134</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p459 ft13">SOU 2003:118 Kartläggning av allmänna samlingslokaler</P> <P class="p460 ft18">Tabell 4. Antal samlingslokaler i tätorter och småorter</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr4 td269"><SPAN class="p146 ft10">Typ av samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td270"><SPAN class="p142 ft13">Tätorter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p412 ft10">%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p407 ft10">Småorter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p137 ft10">%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p137 ft10">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td272"><SPAN class="p461 ft10">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td273"><SPAN class="p146 ft10">Bygdegård</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p407 ft10">525</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p462 ft46">21</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td274"><SPAN class="p349 ft46">428</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p421 ft10">40</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p387 ft10">953</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td275"><SPAN class="p410 ft10">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td273"><SPAN class="p146 ft10">Folkpark</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p463 ft10">146</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p464 ft10">5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p465 ft46">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p387 ft10">151</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td275"><SPAN class="p410 ft10">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td273"><SPAN class="p146 ft10">Folkets Hus</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p463 ft10">394</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p462 ft46">16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p464 ft10">33</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p465 ft10">3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p387 ft10">427</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td275"><SPAN class="p410 ft10">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td273"><SPAN class="p146 ft10">Nykterhetslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p413 ft10">188</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft10">8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p141 ft46">23</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p465 ft10">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p142 ft10">211</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td275"><SPAN class="p410 ft10">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td273"><SPAN class="p146 ft13">Skolans samlingssal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p413 ft10">723</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p462 ft46">29</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p141 ft46">38</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p465 ft10">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p142 ft10">761</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td275"><SPAN class="p410 ft10">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td273"><SPAN class="p146 ft13">Kommunal samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p413 ft10">545</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p462 ft46">14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p141 ft46">21</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p465 ft10">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p142 ft10">366</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td275"><SPAN class="p410 ft10">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td273"><SPAN class="p146 ft10">Övrig samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p413 ft10">162</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p466 ft10">522</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p421 ft10">49</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p142 ft10">684</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td275"><SPAN class="p410 ft10">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td273"><SPAN class="p146 ft81">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p463 ft10">2 483</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p462 ft46">100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p461 ft10">1 070</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p388 ft10">100</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p387 ft10">3 553</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td275"><SPAN class="p410 ft10">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td269"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td270"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td129"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td271"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td128"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td272"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td273"><SPAN class="p18 ft13">Källa: Kommunenkäten.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td274"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td275"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p467 ft18">Enligt SCB finns det totalt 1 748 tätorter i de 249 kommuner som besvarade enkäten. Med tätorter menas en ort med mer än 200 invånare. I dessa tätorter finns det enligt kommunernas svar 2 483 allmänna samlingslokaler. Dessa orter var förtryckta på svarsformuläret och kommunerna skulle svara genom att markera vilka typer av lokaler som fanns i de olika orterna.</P> <P class="p468 ft18">Enligt SCB finns det även 2 719 småorter i de 249 kommunerna. Med småorter menas orter med mindre än 200 invånare. Enligt kommunernas svar finns det 1 070 samlingslokaler i dessa småorter. Denna bild av förekomsten är troligen något missvisande. I svarsformuläret fanns inte dessa orter särskilt angivna, utan kommunerna kunde själva ange i vilka småorter som det finns allmänna samlingslokaler. Den möjligheten har dock inte utnyttjats av alla svarande. Därför är antalet säkert beräknat i underkant.</P> <P class="p469 ft18">Huvuddelen, 70 procent, av de allmänna samlingslokalerna, inberäknat skolor och kommunala samlingslokaler, finns i tätorterna. Hälften av dessa samlingslokaler finns i skolor eller i kommunala samlingslokaler. Däremot skiljer sig de olika typerna av samlingslokaler åt. 40 procent av samlingslokalerna på småorterna är bygdegårdar och 49 procent är i kategorin övriga samlingslokaler. I rättvisans namn skall sägas att t.ex. en bygdegård ofta betjänar ett större omland än orten där lokalen är belägen.</P> <P class="p469 ft18">Här skall också en reservation göras när det gäller uppgiften om antalet nykterhetslokaler i småorter. Det kan vara så att uppgiftslämnaren inte alltid är medveten om vilken typ av lokal det gäller. En förklaring kan vara att många av nykterhetslokalerna har lokala namn som Svea, Ljunggården, Valhalla, Faxen, Rundviksgården, Fasaden m.m. Dessa lokaler har då förmodligen angivits under</P> <P class="p470 ft12">135</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">rubriken “Övriga samlingslokaler”. Däremot när det gäller bygdegårdar och Folkets Hus, finns det ofta en samstämmighet mellan namnen på fastigheterna och riksorganisationens namn.</P> <P class="p471 ft18">Kommunernas svar visar att:</P> <P class="p241 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">83 procent av tätorterna har tillgång till någon typ av samlingssal.</SPAN></P> <P class="p231 ft21"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft20">17 procent av tätorterna inte har tillgång till någon allmän samlingslokal.</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">34 procent av tätorterna har tillgång till endast en samlingssal.</SPAN></P> <P class="p219 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">49 procent av tätorter har mer än en samlingssal.</SPAN></P> <P class="p220 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">76 procent av småorterna har inte tillgång till någon samlingssal.</SPAN></P> <P class="p472 ft18">Kommunernas svar visar också att i:</P> <P class="p473 ft18">206 tätorter finns det endast en bygdegård.</P> <P class="p474 ft18">111 tätorter är Folkets Hus den enda allmänna samlingslokalen.</P> <P class="p475 ft18">148 tätorter är skolan den enda allmänna samlingslokalen.</P> <P class="p476 ft6"><SPAN class="ft6">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Balans mellan utbud och efterfrågan på allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Kommunerna tillfrågades också hur de uppfattar balansen mellan utbud och efterfrågan på allmänna samlingslokaler i kommunens tätorter. Svaren från de 249 kommunerna visar följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr4 td276"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td271"><SPAN class="p477 ft46">Tätorter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td277"><SPAN class="p138 ft46">Landsbygd/Glesbygd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td278"><SPAN class="p147 ft10">Efterfrågan är större än utbudet</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td274"><SPAN class="p477 ft46">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td279"><SPAN class="p478 ft46">1 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td278"><SPAN class="p147 ft33">Efterfrågan och utbudet är ungefär lika stort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p477 ft46">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td279"><SPAN class="p477 ft46">34 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td278"><SPAN class="p147 ft10">Utbudet är större än efterfrågan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p477 ft46">29 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td279"><SPAN class="p477 ft46">45 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td278"><SPAN class="p147 ft10">Kan inte bedöma</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p477 ft46">12 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td279"><SPAN class="p477 ft46">19 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td276"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td271"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td277"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft18">Kommunernas svar visar att bristen på allmänna samlingslokaler är störst i tätorterna. På de allra flesta håll är det balans mellan utbud och efterfrågan eller att utbudet är större än efterfrågan.</P> <P class="p46 ft18">För att närmare illustrera vilka typer av samlingslokaler det kan vara fråga om, återges nedan förekomsten av samlingslokaler i två av tätorterna i Jönköpings kommun, Bankeryd och Gränna, som har 8196 respektive 3936 invånare, således ganska stora tätorter:</P> <P class="p479 ft12">136</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr23 td282"><SPAN class="p10 ft35">Typ av samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td282"><SPAN class="p10 ft35">Bankeryd</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td283"><SPAN class="p10 ft35">Gränna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft35">Bygdegård</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft35">Bunns Bygdegård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft35">Skolans samlingssal</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft35">Bankeryds Kyrkskola</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p10 ft35">Ribbaskolan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft35">Attarpsskolan/Sörgården</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft35">Nyarpsskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft35">Kommunal samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p10 ft35">Attarpsgården</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p10 ft35">Gränna servicehus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft35">Ekåsens ålderdomshem</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft35">Övrig samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p10 ft35">Brandstationen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p10 ft35">Medborgargården</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p480 ft18">Ett annat exempel är från Torsby, en kommun i norra Värmland med 13 400 invånare. På många av de mindre orterna, ofta bruksorter, finns det en stor variation av samlingslokaler. I t.ex. Ambjörby, med en befolkning på 263 personer, finns det tre samlingslokaler och i Vitsand, som har färre än 200 invånare, finns det fem samlingslokaler.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr9 td271"><SPAN class="p139 ft7">Tätort</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td284"><SPAN class="p138 ft7">Typ av samlingslokal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p139 ft7">Ambjörby</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td285"><SPAN class="p138 ft7">Ambjörby Folkets Husförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td285"><SPAN class="p138 ft7">Logen 2571 Vågbrytaren av IOGT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7"><NOBR>Backa-Dalby</NOBR> Bygdeförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td274"><SPAN class="p139 ft7">Höljes</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td285"><SPAN class="p138 ft7">Höljes Folkets Husförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td274"><SPAN class="p139 ft7">Likenäs</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td285"><SPAN class="p138 ft7">Likenäs Folkpark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Solviks bygdegård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td274"><SPAN class="p139 ft7">Oleby</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td285"><SPAN class="p138 ft7">Oleby Folkets Husförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td274"><SPAN class="p139 ft7">Stöllet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td285"><SPAN class="p138 ft7">Stölletskolans matsal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Ljusnedalens bygdegård, Norra Ny</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td274"><SPAN class="p139 ft7">Sysslebäck</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td285"><SPAN class="p138 ft7">Sysslebäcks folkpark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td285"><SPAN class="p138 ft7">Kommunhusets Piltzsal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Stranna Folkets Hus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td274"><SPAN class="p139 ft7">Torsby</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td285"><SPAN class="p138 ft7">Graneviksparken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td285"><SPAN class="p138 ft7">Frykenskolans aula</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Stjerneskolans matsal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Prostgårdslagårn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td285"><SPAN class="p138 ft7">Stjärnan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td274"><SPAN class="p139 ft7">Östmark</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td285"><SPAN class="p138 ft7">Östmarksparken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Östmarks Folkets Hus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td285"><SPAN class="p138 ft7">Östmarks Hemvärnsgård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td274"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td285"><SPAN class="p138 ft7">Bastvålens bygdegård</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p481 ft12">137</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler SOU 2003:118</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr25 td286"><SPAN class="p139 ft7">Tätort</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td287"><SPAN class="p138 ft7">Typ av samlingslokal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td288"><SPAN class="p138 ft7">Lillskogshöjdens bygdegård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td288"><SPAN class="p138 ft7">Röjdåfors bygdegård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td288"><SPAN class="p138 ft7">Rundsjöns bygdegård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p139 ft7">Rinn</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td288"><SPAN class="p138 ft7">Rinns Folkets Hus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p139 ft7">Fensbol</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td288"><SPAN class="p138 ft7">Fensbols Folkets Hus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p139 ft7">Lekvattnet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td288"><SPAN class="p138 ft7">Lekvattnets Folkets Husförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td288"><SPAN class="p138 ft7">Lekvattnets Hemgård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td288"><SPAN class="p138 ft7">Mårbackens skolhusförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p139 ft7">Vitsand</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td288"><SPAN class="p138 ft7">Pustaparken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td288"><SPAN class="p138 ft7">PRO Vitsand/Nyskoga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td288"><SPAN class="p138 ft7">Logen 1868 av IOGT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td288"><SPAN class="p138 ft7"><NOBR>Kristinefors-Vitsands</NOBR> Folkets Hus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td288"><SPAN class="p138 ft7">Åsteby gårdsförening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p139 ft7">Södra</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td288"><SPAN class="p138 ft7">Älvsjövallen, Bjurberget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p139 ft7">Finnskoga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td288"><SPAN class="p138 ft7">Verdandi avd 372, Kindsjön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td288"><SPAN class="p138 ft7">Logen 3830, Bograngen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td286"><SPAN class="p139 ft7">Rådom</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td287"><SPAN class="p138 ft7">Rådoms bygdegård</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p445 ft17"><SPAN class="ft17">6.2</SPAN><SPAN class="ft43">Samlingslokalernas upptagningsområde</SPAN></P> <P class="p281 ft18">I samlingslokalenkäten tillfrågades föreningarna i vilken typ av ort samlingslokalen är belägen och hur stort upptagningsområdet är. Svaren redovisas i tabell 5:</P> <P class="p482 ft18">Tabell 5. Procentuell fördelning v allmänna samlingslokaler i olika ortsmiljöer</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr4 td289"><SPAN class="p147 ft13">Typ av samlingslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td290"><SPAN class="p463 ft46">Stadsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td290"><SPAN class="p483 ft46">Tätortsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td291"><SPAN class="p484 ft46">Landsbygdsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td292"><SPAN class="p140 ft10">Ej svar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td293"><SPAN class="p413 ft46">Svarsantal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td294"><SPAN class="p147 ft10">Bygdegårdarna</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td295"><SPAN class="p485 ft10">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td295"><SPAN class="p484 ft46">27</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td296"><SPAN class="p484 ft46">70</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p148 ft10">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td297"><SPAN class="p486 ft10">356</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td294"><SPAN class="p147 ft13">Folkets Hus & Parker</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td295"><SPAN class="p487 ft10">18</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td295"><SPAN class="p484 ft46">58</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td296"><SPAN class="p484 ft46">17</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p15 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p486 ft10">283</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td294"><SPAN class="p147 ft10">Våra Gårdar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td295"><SPAN class="p487 ft10">21</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td295"><SPAN class="p484 ft46">46</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td296"><SPAN class="p484 ft46">27</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p15 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p486 ft10">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td294"><SPAN class="p147 ft10">Ej medlem</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td295"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td295"><SPAN class="p484 ft46">26</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p484 ft46">74</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td297"><SPAN class="p466 ft10">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td294"><SPAN class="p147 ft82">Medelvärde %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td295"><SPAN class="p487 ft10">11</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td295"><SPAN class="p484 ft46">42</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td296"><SPAN class="p484 ft46">44</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p15 ft10">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p486 ft10">819</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td289"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td290"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td290"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td291"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td292"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td293"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft10">Källa: Samlingslokalenkäten.</P> <P class="p181 ft18">Tabellen visar att något över hälften av samlingslokalerna finns i stads- eller tätortsmiljö. I det här sammanhanget motsvaras ”lands-</P> <P class="p433 ft12">138</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p489 ft18">bygdsmiljö” av orter med mindre än 200 invånare, det som tidigare kallats ”småorter” Här skall påpekas att underlaget för samlingslokaler som inte är medlem i någon av riksorganisationerna är för litet för att några riktiga slutsatser skall kunna dras.</P> <P class="p490 ft18">I samlingslokalenkäten tillfrågades också föreningarna om antalet invånare i samlingslokalens upptagningsområde. Svaren redovisas i tabell 6.</P> <P class="p491 ft18">Tabell 6. Procentuell fördelning av invånarantalet i upptagningsområdet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p147 ft10">Inv. i upptagnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p10 ft10">Stadsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td298"><SPAN class="p485 ft46">Tätortsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p492 ft46">Landsbygdsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p150 ft33">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p147 ft10">området</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td293"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td301"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td60"><SPAN class="p147 ft10">0 &lt; 500</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td297"><SPAN class="p493 ft46">1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td298"><SPAN class="p494 ft10">8</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p492 ft46">90</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td5"><SPAN class="p150 ft46">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p147 ft10"><NOBR>501–2</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p495 ft10">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td298"><SPAN class="p496 ft10">40</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p492 ft46">60</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p150 ft46">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p147 ft10">2 <NOBR>001-10</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p495 ft10">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td298"><SPAN class="p496 ft10">68</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p492 ft46">26</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p150 ft46">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p147 ft10">10 <NOBR>001-20</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td297"><SPAN class="p493 ft46">25</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td298"><SPAN class="p496 ft10">62</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p492 ft46">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p150 ft46">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p147 ft10">20 000-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p493 ft46">51</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td298"><SPAN class="p496 ft10">33</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p492 ft46">15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p150 ft46">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p147 ft10">Ej svar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p495 ft10">8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td298"><SPAN class="p496 ft10">15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p492 ft46">26</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p150 ft46">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td299"><SPAN class="p147 ft84">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td293"><SPAN class="p493 ft46">11</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td300"><SPAN class="p496 ft10">42</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td301"><SPAN class="p492 ft46">44</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p461 ft10">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td60"><SPAN class="p14 ft46">Källa: Samlingslokalenkäten.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td297"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td298"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td5"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft18">Tabellen visar att 46 procent av samlingslokalerna har mindre än 2 000 invånare i upptagningsområdet. 20 procent har mer än 10 000 invånare i upptagningsområdet.</P> <P class="p491 ft18">I samlingslokalenkäten tillfrågades också föreningarna om det finns likvärdiga lokaler i upptagningsområdet. Svaren redovisas i tabell 7</P> <P class="p406 ft18">Tabell 7. Likvärdiga lokaler*</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr4 td302"><SPAN class="p146 ft10">Lokalen finns i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td303"><SPAN class="p497 ft10">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p153 ft10">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p143 ft70">Ej svar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td304"><SPAN class="p146 ft10">Stadsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td305"><SPAN class="p498 ft10">58</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p498 ft10">39</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p143 ft13">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td304"><SPAN class="p146 ft10">Tätortsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p498 ft10">46</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p498 ft10">52</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p143 ft13">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td304"><SPAN class="p146 ft13">Landsbygdsmiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td305"><SPAN class="p498 ft10">37</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p498 ft10">58</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p143 ft13">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td304"><SPAN class="p146 ft10">%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p498 ft10">43</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p498 ft10">53</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p143 ft13">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td302"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td303"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td110"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td304"><SPAN class="p18 ft10">* n = 785.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p499 ft10">Källa: Samlingslokalenkäten.</P> <P class="p500 ft12">139</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">Tabellen visar att något mer än hälften av samlingslokalerna är den enda allmänna samlingslokalen i upptagningsområdet. Den visar också att i stadsmiljö är sannolikheten större att det finns fler likvärdiga samlingslokaler i upptagningsområdet medan det på landsbygden är mer sannolikt att det inte finns någon likvärdig samlingslokal i upptagningsområdet.</P> <P class="p253 ft6"><SPAN class="ft6">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Fördelning på län och kommuntyper</SPAN></P> <P class="p281 ft18">Enligt riksorganisationernas medlemsregister fanns det totalt 2477 medlemsföreningar som var medlem i någon av riksorganisationerna år 2002 . Av tabell 8 framgår hur dessa föreningar fördelas länsvis.</P> <P class="p501 ft12">140</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p502 ft13">SOU 2003:118 Kartläggning av allmänna samlingslokaler</P> <P class="p503 ft18">Tabell 8. Antal samlingslokalsföreningar fördelade på länen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr4 td306"><SPAN class="p139 ft7">Län</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td307"><SPAN class="p142 ft7">BR</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td292"><SPAN class="p137 ft7">FHP</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p423 ft7">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td308"><SPAN class="p386 ft7">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td309"><SPAN class="p423 ft13">Invånare/samlingslokal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p139 ft7">Stockholms län</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td192"><SPAN class="p347 ft13">51</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p504 ft13">41</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p349 ft46">39</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td310"><SPAN class="p505 ft13">131</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td311"><SPAN class="p506 ft7">14 126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Uppsala län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">74</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">17</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">105</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">2 844</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Södermanlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">23</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">15</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">23</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">61</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">4 246</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Östergötlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">36</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">31</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">28</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">95</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">4 352</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Jönköpings län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">32</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">23</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">17</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">72</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">4 555</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Kronobergs län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">33</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">17</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">77</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">2 298</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Kalmar län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">42</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">32</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">26</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">100</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">2 346</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Gotlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">63</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p141 ft13">0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">68</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p507 ft7">844</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Blekinge län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p141 ft13">8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">40</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft13">3747</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Skåne län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">47</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">47</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">34</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">128</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft13">8946</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Hallands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">64</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">86</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft13">3239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft13">Västra Götalands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">189</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">73</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">61</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">323</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">4 669</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Värmlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">99</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">48</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">23</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">170</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">1 608</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p139 ft7">Örebro län</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td192"><SPAN class="p347 ft13">25</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p504 ft13">34</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p349 ft46">29</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td310"><SPAN class="p505 ft13">88</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td311"><SPAN class="p143 ft46">3 107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Västmanlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">23</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">69</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">3 752</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Dalarnas län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">42</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">35</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">152</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">1 820</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Gävleborgs län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">56</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">29</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">37</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">122</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">2 271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Västernorrlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">50</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">43</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">41</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">134</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">1 823</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Jämtlands län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">31</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">132</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p507 ft7">969</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Västerbottens län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">87</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">42</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">142</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p507 ft7">1 797</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft7">Norrbottens län</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p347 ft13">110</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p504 ft13">58</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p349 ft46">14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p505 ft13">182</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p507 ft7">1 394</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p139 ft85">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p423 ft7">1 280</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p508 ft7">681</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p386 ft7">516</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p142 ft7">2 477</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td311"><SPAN class="p143 ft46">3 559</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td306"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td307"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td292"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td123"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td308"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td309"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p509 ft7">Källa: Riksorganisationernas medlemsregister.</P> <P class="p510 ft18">Tabellen visar att de tre län som har flest antal samlingslokalföreningar är Västra Götaland, Norrbotten och Värmland. Det genomsnittliga antalet invånare per samlingslokal är 3 559. Flest antal invånare per samlingslokal har Stockholms, Skåne och Västra Götalands län. Minst antal invånare per samlingslokal finns i Gotlands, Jämtlands och Norrbottens län.</P> <P class="p511 ft18">Av tabell 9 framgår hur de allmänna samlingslokalerna fördelar sig på olika kommungrupper.</P> <P class="p512 ft12">141</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler SOU 2003:118</P> <P class="p513 ft18">Tabell 9. Allmänna samlingslokalers fördelning på kommungrupper</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr4 td312"><SPAN class="p146 ft10">Kommungrupp</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td307"><SPAN class="p463 ft10">BR</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p514 ft10">FHP</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p413 ft10">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td313"><SPAN class="p413 ft10">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td303"><SPAN class="p505 ft33">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td314"><SPAN class="p146 ft10">Storstäder</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td192"><SPAN class="p463 ft10">4</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td100"><SPAN class="p514 ft10">25</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td100"><SPAN class="p463 ft10">27</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p464 ft10">56</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td305"><SPAN class="p413 ft10">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td314"><SPAN class="p146 ft10">Större städer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p407 ft10">248</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">108</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">136</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p515 ft10">492</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p505 ft46">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p146 ft13">Glesbygdskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p407 ft10">158</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p504 ft46">86</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p145 ft46">27</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p515 ft10">271</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td305"><SPAN class="p505 ft46">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td314"><SPAN class="p146 ft13">Landsbygdskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p407 ft10">178</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p504 ft46">49</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">29</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p515 ft10">256</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p505 ft46">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td314"><SPAN class="p146 ft10">Industrikommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p407 ft10">187</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p504 ft46">78</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">64</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p515 ft10">329</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p505 ft46">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p146 ft10">Förortskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p514 ft10">55</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p504 ft46">28</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p145 ft46">33</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p515 ft10">116</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td305"><SPAN class="p413 ft10">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td314"><SPAN class="p146 ft10">Medelstora städer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p407 ft10">207</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">112</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">101</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p515 ft10">420</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p505 ft46">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td314"><SPAN class="p146 ft46">Övriga mindre kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p407 ft10">115</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p514 ft10">70</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p463 ft10">37</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p515 ft10">222</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p413 ft10">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p146 ft13">Övriga större kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p407 ft10">128</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p145 ft46">125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p145 ft46">62</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p515 ft10">315</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td305"><SPAN class="p505 ft46">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td314"><SPAN class="p146 ft82">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p407 ft10">1 280</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p145 ft46">681</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p413 ft10">516</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p485 ft10">2 477</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td305"><SPAN class="p463 ft10">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td312"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td307"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td313"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td303"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p516 ft10">Källa: Riksorganisationernas medlemsregister.</P> <P class="p181 ft18">Tabellen visar att 50 procent av de allmänna samlingslokaler som är med i någon av de tre riksorganisationerna finns i större och medelstora städer och i övriga större kommuner. 21 procent av de allmänna samlingslokalerna finns i glesbygds- eller landsbygdskommuner. Här skall dock en reservation göras för att många av de föreningar som inte är medlemmar i någon av riksorganisationerna är av typen ”byutvecklingsgrupp” som förekommer företrädesvis på landsbygden eller i glesbygden. Endast sju procent av de allmänna samlingslokalerna finns i någon av de tre storstäderna eller i förortskommuner.</P> <P class="p517 ft6"><SPAN class="ft6">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Kommuner med det minsta och flesta antalet allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Enligt riksorganisationernas medlemsregister saknar följande kommuner en samlingslokalägande förening som är medlem i någon av de tre riksorganisationerna:</P> <P class="p518 ft18">Burlöv</P> <P class="p519 ft18">Gnesta</P> <P class="p519 ft18">Karlsborg</P> <P class="p520 ft18">Lerum</P> <P class="p519 ft18">Lidingö</P> <P class="p519 ft18">Mullsjö</P> <P class="p520 ft18"><NOBR>Upplands-Bro</NOBR></P> <P class="p519 ft18">Vaxholm</P> <P class="p472 ft12">142</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p489 ft18">Detta betyder inte att det helt saknas allmänna samlingslokaler i dessa kommuner. Det finns samlingslokalföreningar som inte är medlem i någon riksorganisation. Dessutom finns det samlingslokaler i skolor och i andra kommunala lokaler som upplåts till föreningslivet på samma villkor som en allmän samlingslokal.</P> <P class="p521 ft18">Tabell 10 visar de tio kommuner som har flest allmänna samlingslokaler som är medlemmar i någon av de tre riksorganisationerna.</P> <P class="p406 ft18">Tabell 10. Kommuner med flest antal allmänna samlingslokaler</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr4 td315"><SPAN class="p138 ft10">Kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td307"><SPAN class="p407 ft10">BG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p407 ft10">FHP</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td316"><SPAN class="p515 ft10">VG</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td313"><SPAN class="p495 ft10">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td97"><SPAN class="p138 ft10">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td192"><SPAN class="p463 ft10">63</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td100"><SPAN class="p464 ft10">5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td317"><SPAN class="p522 ft10">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td318"><SPAN class="p486 ft10">68</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p138 ft10">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p463 ft10">37</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p464 ft10">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p522 ft10">8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td318"><SPAN class="p486 ft10">46</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p138 ft10">Örnsköldsvik</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p463 ft10">22</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p464 ft10">5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p522 ft10">17</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td318"><SPAN class="p486 ft10">44</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p138 ft10">Umeå</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p463 ft10">33</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p464 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p522 ft10">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td318"><SPAN class="p486 ft10">40</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p138 ft10">Sundsvall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p463 ft10">9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p464 ft10">12</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p522 ft10">11</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td318"><SPAN class="p486 ft10">35</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p138 ft10">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p463 ft10">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p464 ft10">11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p522 ft10">19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td318"><SPAN class="p486 ft10">32</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p138 ft10">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p463 ft10">7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p464 ft10">10</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p522 ft10">11</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td318"><SPAN class="p486 ft10">28</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p138 ft10">Luleå</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p463 ft10">19</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p464 ft10">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p522 ft10">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td318"><SPAN class="p486 ft10">27</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p138 ft10">Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p463 ft10">19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p464 ft10">3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p522 ft10">3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td318"><SPAN class="p486 ft10">25</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p138 ft10">Kalix</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p463 ft10">15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p464 ft10">8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p522 ft10">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td318"><SPAN class="p486 ft10">25</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td160"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td315"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td307"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td316"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td319"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td160"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p523 ft10">Källa: Riksorganisationernas medlemsregister.</P> <P class="p524 ft18">Följande fyra kommuner har minst antal invånare per allmän samlingslokal</P> <P class="p525 ft18">Kalix 680</P> <P class="p526 ft18">Gotland 838</P> <P class="p527 ft18">Arvika 1 040</P> <P class="p526 ft18">Örnsköldsvik 1 250</P> <P class="p528 ft18">Tabell 11 visar vilka kommuner som har flest antal samlingslokalföreningar som är medlemmar i de tre riksorganisationerna.</P> <P class="p529 ft12">143</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler SOU 2003:118</P> <P class="p513 ft18">Tabell 11. Kommuner med flest antal samlingslokalföreningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr4 td293"><SPAN class="p139 ft10">Våra Gårdar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td320"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td300"><SPAN class="p138 ft33">Bygdegårdarna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td321"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td322"><SPAN class="p138 ft13">Folkets Hus & Parker</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p139 ft7">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p530 ft7">19</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td298"><SPAN class="p138 ft7">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p423 ft7">63</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td323"><SPAN class="p138 ft7">Sundsvall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p531 ft13">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td297"><SPAN class="p139 ft13">Örnsköldsvik</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p530 ft7">17</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td298"><SPAN class="p138 ft7">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p423 ft7">37</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td323"><SPAN class="p138 ft7">Skellefteå</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p531 ft13">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td297"><SPAN class="p139 ft7">Sundsvall</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p530 ft7">11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td298"><SPAN class="p138 ft7">Umeå</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p423 ft7">33</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td323"><SPAN class="p138 ft7">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p531 ft13">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td297"><SPAN class="p139 ft7">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p530 ft7">11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td298"><SPAN class="p138 ft10">Örnsköldsvik</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p423 ft7">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td323"><SPAN class="p138 ft7">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p531 ft13">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td297"><SPAN class="p139 ft7">Östersund</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p530 ft7">10</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td298"><SPAN class="p138 ft7">Krokom</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p423 ft7">20</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td323"><SPAN class="p138 ft7">Gällivare</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p531 ft13">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td297"><SPAN class="p139 ft7">Söderhamn</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p514 ft7">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td298"><SPAN class="p138 ft7">Luleå</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p423 ft7">19</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td323"><SPAN class="p138 ft7">Strömsund</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p531 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td297"><SPAN class="p139 ft7">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p514 ft7">8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td298"><SPAN class="p138 ft7">Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p423 ft7">19</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td323"><SPAN class="p138 ft7">Ludvika</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p531 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td297"><SPAN class="p139 ft7">Bollnäs</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p514 ft7">8</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td298"><SPAN class="p138 ft7">Säffle</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p423 ft7">17</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td323"><SPAN class="p138 ft7">Uppvidinge</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p531 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td297"><SPAN class="p139 ft7">Nyköping</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p514 ft7">8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td298"><SPAN class="p138 ft7">Falkenberg</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p423 ft7">17</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td323"><SPAN class="p138 ft7">Göteborg</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p531 ft13">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td297"><SPAN class="p139 ft7">Gävle</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p514 ft7">8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td298"><SPAN class="p138 ft7">Varberg</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p423 ft7">16</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td323"><SPAN class="p138 ft7">Kalix</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p531 ft13">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td293"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td320"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td300"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td321"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td322"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td145"><SPAN class="p10 ft86">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft7">Källa: Riksorganisationernas medlemsregister.</P> <P class="p445 ft6"><SPAN class="ft6">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">De allmänna samlingslokalernas standard</SPAN></P> <P class="p281 ft18">Nästan samtliga samlingslokalföreningar äger sin lokaler. Endast 1 procent av bygdegårdsföreningarna och medlemmarna i Våra Gårdar hyr sina lokaler. Av medlemsföreningarna i Folkets Hus och Parker är det 7 procent som hyr sina lokaler.</P> <P class="p46 ft18">1992 var genomsnittsstorleken för de allmänna samlingslokalerna ca 500 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>. Medianstorleken var 275 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>. Uppdelat på tätorter och landsbygd var resultatet följande:</P> <P class="p532 ft18">De 1 600 lokaler som var belägna i landsbygdsmiljö hade en genomsnittlig storlek på ca 250 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>och en medianstorlek på 200 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p533 ft18">De ca 1 350 lokaler som var belägna i småtätorts och förortsmiljö hade en genomsnittlig storlek på drygt 600 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>och en medianstorlek på 400 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p533 ft18">De ca 450 lokaler som var belägna i stadsmiljö hade en genomsnittlig storlek på drygt 1 100 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>och en medianstorlek på ca 700 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p534 ft18">Dessa förhållanden gäller i stora drag fortfarande. Av samlingslokalenkäten framgår följande:</P> <P class="p299 ft12">144</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p535 ft18">80 procent av de allmänna samlingslokalerna har en lokalyta mindre än 1 000m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p527 ft18">44 procent har en lokalyta mindre än 300m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p536 ft18">32 procent av medlemsföreningarna i Folkets Hus och Parker har en lokalyta över 1 000 m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</P> <P class="p537 ft18">Av enkäten framgår vidare att;</P> <P class="p538 ft18">66 procent av de allmänna samlingslokalerna rymmer mindre än 300 personer.</P> <P class="p539 ft18">19 procent av de samlingslokaler som är medlemmar Folkets Hus och Parker rymmer mer än 1 000 personer.</P> <P class="p526 ft18">73 procent av de allmänna samlingslokalerna har mindre än</P> <P class="p527 ft18">5 rum.</P> <P class="p526 ft18">28 procent har 1 eller 2 rum.</P> <P class="p540 ft18">I 70 procent av de allmänna samlingslokalerna rymmer den största salen mindre än 200 personer .</P> <P class="p527 ft18">93 procent har högst två våningsplan.</P> <P class="p526 ft18">92 procent har tillgång till kök och wc.</P> <P class="p527 ft18">31 procent har tillgång till pentry.</P> <P class="p526 ft18">56 procent har källare</P> <P class="p540 ft18">95 procent av de allmänna samlingslokalerna innehåller en samlingssal.</P> <P class="p527 ft18">75 procent har en studielokal</P> <P class="p540 ft18">42 procent av de allmänna samlingslokalerna har en konferenslokal.</P> <P class="p539 ft18">61 procent av medlemmarna i Folkets Hus och Parker har en konferenslokal.</P> <P class="p539 ft18">23 procent av de allmänna samlingslokalerna innehåller en biograf.</P> <P class="p536 ft18">46 procent av medlemmarna i Folkets Hus och Parker har en biograf i lokalerna.</P> <P class="p405 ft18">Boverksenkäten 1992 visade att mellan 75 och 80 procent av de allmänna samlingslokalerna hade en scen. Av dessa bedömdes knappt 500 kunna ta emot tekniskt avancerade teateruppsättningar. 2002 års samlingslokalenkät visar att 78 procent av samlingslokalerna innehåller en scen. Endast 20 procent av dessa uppfyller Riksteaterns krav på mått, utrustning m.m. 28 procent vet inte om den uppfyller Riksteaterns krav. 32 procent av scenerna i Folkets Hus och Parkers lokaler uppfyller Riksteaterns krav..</P> <P class="p541 ft12">145</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft17"><SPAN class="ft17">6.3</SPAN><SPAN class="ft43">Tillgänglighet för personer med funktionshinder</SPAN></P> <P class="p258 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Nationell handlingsplan för handikappolitiken</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Socialstyrelsen uppskattar att runt 10 procent av befolkningen har någon form av funktionshinder. De vanligaste fysiska funktionshindren i åldrarna <NOBR>16–84</NOBR> år är :</P> <P class="p532 ft18">400 000 personer har rörelsehinder varav 90 000 är beroende av rullstol.</P> <P class="p519 ft18">300 000 personer har nedsatt hörsel varav 14 000 är döva.</P> <P class="p520 ft18">135 000 personer har nedsatt syn varav 13 000 är blinda.</P> <P class="p221 ft18">En utgångspunkt för handikappolitiken är att en funktionsnedsättning blir ett handikapp först när individen möter brister i en miljö eller verksamhet. När bristerna åtgärdas och tillgängligheten ökar kan handikappet minska eller försvinna.</P> <P class="p46 ft18">En förutsättning för att en person med funktionshinder skall kunna delta i kultur- och samhällsliv är att denne kan komma in i de lokaler där sådan verksamhet pågår. Personen skall också kunna vistas i och orientera sig i byggnaden. Vidare måste lokalerna vara utformade så att personer med funktionshinder kan ta del av och medverka i verksamheten. Man skall kunna använda utbudet, vilket innebär att man skall kunna ta del av utbudet, men också medverka, t.ex. som föreläsare eller som aktör i en teater- eller musikföreställning etc.</P> <P class="p71 ft18">I handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) slår regeringen fast att senast till utgången av år 2010 bör alla de hinder mot tillgänglighet och användbarhet som kan upplevas som “enkelt avhjälpta” vara undanröjda på allmänna platser samt till och i lokaler dit allmänheten har tillträde. I handlingsplanen slås också fast att målet bör vara allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande. I en skrivelse till riksdagen har regeringen redovisat dels planerade åtgärder som har genomförts, dels insatser som pågår för att personer med funktionshinder skall nå full delaktighet i samhällslivet (skr. 2002/03:25).</P> <P class="p298 ft18">Den 1 juli 2001 trädde en ny lagparagraf i plan- och bygglagen i kraft (17 kap 21a § PBL) som lyder: ”I byggnader, som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orien-</P> <P class="p282 ft12">146</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">teringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.”</P> <P class="p36 ft18">Boverket, som är sektorsansvarig myndighet för handikapppolitiken inom sitt verksamhetsområde, har redovisat förslag till etappmål för hur myndigheten skall kunna uppfylla sin del av de handikappolitiska målen. Bland annat redovisar Boverket i rapporten ”Delaktighet för alla” förslag på enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser m.m.</P> <P class="p88 ft18">Som inriktningsmål har Boverket föreslagit att den byggda miljön skall vara tillgänglig, användbar och attraktiv samt inbjuda till delaktighet för alla. Man har också föreslagit en rad etappmål. Etappmål 5 lyder: “Goda tillgänglighetslösningar vid bidragsgivning till annat än bostäder”.</P> <P class="p36 ft18">Som motiv för detta mål anger Boverket att bidrag lämnas till <NOBR>icke-statliga</NOBR> kulturlokaler och allmänna samlingslokaler. Bidrag lämnas till bland annat ny- eller ombyggnad, upprustning, köp samt handikappanpassning. Bidraget, som är ett investeringsstöd, ges i mån av medel. Boverket har dock uppmärksammat att många av förslagen till utformningar av handikappanpassningarna i ansökningarna är bristfälliga och att de inte uppfyller byggreglernas tillgänglighetskrav.</P> <P class="p66 ft18">För att målet skall uppnås anger Boverket några insatser/metoder som är nödvändiga:</P> <P class="p542 ft18">Ytterligare informations- och utbildningsinsatser.</P> <P class="p543 ft18">Genomgång av ansökningsblanketter och informationsmaterial med avseende på tillgänglighetsskapande åtgärder.</P> <P class="p544 ft18">Framtagande av goda exempel på bra lösningar som kan användas som ett hjälpmedel vid projektering så att utformningen av anpassningen håller en hög kvalitet särskilt vad gäller användbarhet och tillgänglighet.</P> <P class="p270 ft18">De uppföljningsmöjligheter som finns är enligt Boverket hanteringen av ansökningar. Boverket har också utfärdat tillämpningsföreskrifter till den nya lagregeln i PBL. I sina kommentarer säger Boverket bland annat att kännetecknande för ”allmänna platser” är att de är allmänt tillgängliga och avsedda för ett gemensamt behov. Det gäller också för ”befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde”.</P> <P class="p255 ft18">Boverket tolkar uttrycket ”allmänna platser” så att det också omfattar t.ex. receptioner eller andra motsvarande lokaler hos en</P> <P class="p545 ft12">147</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">statlig eller kommunal myndighet, på sjukhus och på vårdcentraler, skolor, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss- och taxistationer, järnvägsstationer, flygterminaler, apotek, kiosker, restauranger, affärslokaler och andra lokaler avsedda att betjäna eller att användas av allmänheten. Boverket använder begreppet ”publik lokal” som ett samlande begrepp för sådana lokaler som omfattas av reglerna.</P> <P class="p546 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Jämförelse mellan samlingslokalsenkäterna 1992 och 2002</SPAN></P> <P class="p547 ft18">Boverket frågade i sin enkät till samlingslokalföreningarna 1992 om graden av handikappanpassning av lokalerna. Man fann att:</P> <P class="p548 ft18">34 procent var helt handikappanpassade,</P> <P class="p520 ft18">38 procent var delvis handikappanpassade,</P> <P class="p519 ft18">27 procent var inte handikappanpassade.</P> <P class="p221 ft18">I de lokaler som endast var delvis handikappanpassade var det oftast möjligheten för rörelsehindrade personer att ta sig in i lokalen som saknades. De lokaler som inte till någon del var handikappanpassade fanns ofta bland dem som hade behov av upprustning. Boverket drog slutsatsen att ca 60 procent av samlingslokalbeståndet kunde komma i fråga för bidrag till handikappanpassning.</P> <P class="p71 ft18">Samlingslokalenkäten 2002 visar att andelen samlingslokaler som har <NOBR>handikapp-WC</NOBR> och ramp har ökat med drygt 20 procentenheter sedan 1992, från 66 till 86 procent. Andelen som har ramp har ökat från 55 till 73 procent. När det gäller hörselslinga har andelen ökat med 13 procentenheter, från 49 till 62 procent.</P> <P class="p46 ft18">En jämförelse mellan 1992 och 2002 när det gäller kombinationer av utrustning visar att det har skett en ökning av handikappanpassningen med drygt 20 procentenheter. Andelen med både HWC och ramp har ökat från 51 till 70 procent. Andelen med HWC och hörslinga har ökat från 43 till 60 procent. Andelen som har alla tre typerna av anpassning har ökat från 34 till 50 procent.</P> <P class="p42 ft18">Slutsatsen blir att mellan 40 och 50 procent av samlingslokalbeståndet kan komma i fråga för bidrag till handikappanpassning. Det är då främst fråga om installation av hörslinga.Det bör dock påpekas att det är otillräckligt att enbart se på förekomsten av ramp, <NOBR>handikapp-wc</NOBR> och hörslinga för att avgöra om en lokal</P> <P class="p261 ft12">148</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft18">fungerar för funktionshindrade. I stället för en ramp kanske det finns en lyftanordning eller att huset är byggt så att det inte behövs någon särskild anordning för att komma in. Andra förutsättningar för tillgänglighet är att det finns särskilda parkeringsplatser, gångväg till entrén, dörröppnare, kontrastmarkeringar, skyltar m.m.</P> <P class="p293 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Bygdegårdarnas tillgänglighet och användbarhet</SPAN></P> <P class="p196 ft18">En jämförelse mellan uppgifter om handikappanpassning som 352 bygdegårdar har redovisat i 2002 års samlingslokalenkät med uppgifter som samma bygdegårdar har angivit till BR:s register med fastighetsdata att de 352 bygdegårdarna har respektive utrustning inom följande intervall:</P> <P class="p542 ft18">83 till 92 procent har handikappWC</P> <P class="p549 ft18">81 till 87 procent har handikappramp</P> <P class="p550 ft18">52 till 60 procent har hörslinga.</P> <P class="p217 ft21">I början av år 2003 fanns det 1 275 medlemsföreningar i BR:s fastighetsregister. Av registret framgår följande när det gäller bygdegårdarnas handikappanpassning:</P> <P class="p551 ft18">19 procent saknar handikappanpassning</P> <P class="p549 ft18">29 procent har handikapptoalett och ramp</P> <P class="p550 ft18">40 procent har både HWC, ramp och hörslinga.</P> <P class="p552 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Ansökningar och beslut om handikappstöd</SPAN></P> <P class="p285 ft18">Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får statligt bidrag lämnas för handikappanpassning av en allmän samlingslokal. Bidrag får lämnas för hela kostnaden, dock högst med 165 000 kronor. En förutsättning är att en sådan anpassning inte ingår i någon annan åtgärd som får bidrag från samlingslokaldelegationen.</P> <P class="p37 ft18">Under perioden <NOBR>1998–2003</NOBR> har totalt 421 samlingslokalföreningar sökt handikappstöd från Boverkets samlingslokaldelegation. Det innebär att i genomsnitt 70 föreningar per år har ansökt om stöd. Tendensen är att antalet ansökningar har minskat något under de senaste åren.</P> <P class="p553 ft12">149</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft18">Den procentuella fördelningen av ansökningarna om handikappstöd mellan 1998 och 2002 framgår av tabell 12</P> <P class="p482 ft18">Tabell 12. Procentuell fördelning av ansökningar om handikappstöd</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr4 td324"><SPAN class="p146 ft7">Föreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p11 ft7">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td320"><SPAN class="p11 ft7">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td320"><SPAN class="p11 ft7">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td320"><SPAN class="p11 ft7">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td325"><SPAN class="p508 ft7">2002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td326"><SPAN class="p146 ft7">Bygdegårdarna</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td126"><SPAN class="p346 ft46">34</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td21"><SPAN class="p23 ft7">32</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td21"><SPAN class="p23 ft7">30</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td21"><SPAN class="p554 ft13">15</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td327"><SPAN class="p555 ft13">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td326"><SPAN class="p146 ft13">Folkets Hus & Park</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td126"><SPAN class="p556 ft13">9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p23 ft7">14</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p23 ft7">14</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p554 ft13">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td327"><SPAN class="p555 ft13">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td326"><SPAN class="p146 ft7">Våra Gårdar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td126"><SPAN class="p346 ft46">12</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p23 ft7">19</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p23 ft7">23</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p554 ft13">15</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td327"><SPAN class="p555 ft13">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td324"><SPAN class="p146 ft7">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td130"><SPAN class="p346 ft46">45</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td320"><SPAN class="p23 ft7">35</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td320"><SPAN class="p23 ft7">33</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td320"><SPAN class="p554 ft13">66</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td325"><SPAN class="p555 ft13">43</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p557 ft18">Källa: Boverket.</P> <P class="p482 ft18">Av tabellen framgår att 2001 var 66 procent av de sökande i kategorin övriga samlingslokaler medan 4 procent var medlemmar i Folkets Hus och Parker. Av ansökningarna under perioden kommer sammanlagt</P> <P class="p518 ft18">28 procent från bygdegårdsföreningar.</P> <P class="p519 ft18">10 procent från medlemmar i Folkets Hus och Parker.</P> <P class="p520 ft18">18 procent från medlemmar i Våra Gårdar.</P> <P class="p519 ft18">44 procent från kategorin övriga samlingslokaler.</P> <P class="p221 ft21">Av de 421samlingslokalföreningar som sökte stöd mellan 1998 och 2003 för att handikappanpassa lokalerna har 163 fått stöd. Det är en andel på 39 procent av de sökande.</P> <P class="p558 ft18">37 procent av de föreningar som har fått stöd är bygdegårdar,</P> <P class="p520 ft18">14 procent är medlemmar i Folkets Hus och Parker,</P> <P class="p519 ft18">18 procent är medlemmar i Våra Gårdar</P> <P class="p533 ft18">31 procent är inte medlemmar i någon av riksorganisationerna.</P> <P class="p221 ft21">Det totala belopp som har betalats ut i handikappstöd under de sex åren till de 163 föreningarna uppgår till 16,2 miljoner kronor. Det blir 100 000 kronor per projekt i genomsnitt.</P> <P class="p559 ft12">150</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Beräknade kostnader för handikappanpassningen</SPAN></P> <P class="p561 ft18">Boverket har med utgångspunkt från ett antal typfall försökt att bedöma vad det skulle kosta att undanröja enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet i hela riket. Ett av typfallen där man har hämtat kostnadsuppgifter gäller Bjurslättsskolans aula i stadsdelen Lundby i Göteborg. Aulan är på 200 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>och används som samlingslokal. Den ligger på andra våningen i en byggnad från 1951. Det finns inte hiss.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr4 td328"><SPAN class="p146 ft10">Åtgärd på våningsplanet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td112"><SPAN class="p391 ft10"><NOBR>A-pris</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td264"><SPAN class="p10 ft10">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td316"><SPAN class="p388 ft13">Kostnader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td329"><SPAN class="p146 ft33">Sätta upp kontrastmarkeringa på dörrar/dörrkarmar</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p483 ft46">192</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p10 ft10">50 st</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td317"><SPAN class="p142 ft10">9 600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p146 ft13">Sätta upp kontrastmarkeringar på strömbrytare</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p484 ft46">38</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p10 ft10">30 st</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p508 ft10">1 140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Utbyte av bef. skyltar (per våningsplan)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p562 ft10">9 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p508 ft10">9 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Komplettera skyltar (per våningsplan)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p562 ft10">2 400</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p508 ft10">2 400</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p146 ft13">Trösklar tas bort eller byts mot luftfyllt gummi</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p483 ft46">184</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p149 ft10">5 st</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p508 ft10">920</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft13">Trösklar tas bort eller byts mot luftfyllt gummi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">417</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft10">20 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p508 ft10">8 340</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft13">Sänka vissa klädkrokar till max 120 cm över golv</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p484 ft46">71</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">5 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p508 ft10">355</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p146 ft13">Förlänga ledstänger minst 30 cm efter trappa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p562 ft10">1 080</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p149 ft10">2 st</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p142 ft10">2 160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Göra kontrastmarkeringar på trappsteg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p484 ft46">48</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p10 ft10">50 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p508 ft10">2 400</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Göra våningsmarkering på vilplan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">270</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p344 ft10">2 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p508 ft10">540</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td328"><SPAN class="p146 ft84">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td264"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td316"><SPAN class="p142 ft10">36 855</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td329"><SPAN class="p140 ft10">Handikapptoalett + vanlig toalett (extra)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td317"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td328"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td112"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td264"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td316"><SPAN class="p10 ft83">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td329"><SPAN class="p146 ft10">Skylt jämte dörr sättas upp</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p483 ft46">250</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p149 ft10">5 st</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td317"><SPAN class="p142 ft10">1 250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Handtagslås sänkas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">911</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">911</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p146 ft10">Draghandtag insida dörr installeras</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p483 ft46">470</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p142 ft10">470</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Handfat flyttas från vägg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">936</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">3 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">2 808</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Tröskel tas bort eller i luftfyllt gummi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">184</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">5 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">920</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p146 ft10">Toalettstol göras åtkomlig på båda sidor</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p563 ft10">3 537</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p142 ft10">3 537</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Toalettpapper vara åtkomligt på båda sidor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">266</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">266</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Installera extra avställningsyta</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">231</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p146 ft10">Sätta in klädkrokar på max 110 cm ö.g.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p494 ft10">71</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p149 ft10">5 st</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p142 ft10">355</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Sänka handfatet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">546</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">546</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td329"><SPAN class="p146 ft10">Sänka handtorkningsapparat</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p483 ft46">769</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p149 ft10">1 st</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td317"><SPAN class="p142 ft10">769</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td328"><SPAN class="p146 ft84">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td264"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td316"><SPAN class="p508 ft10">12 063</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p564 ft18">Den totala kostnaden för att undanröja enkelt avhjälpta hinder blev i detta typfall 48 918 kronor. Kostnaderna inkluderar materialpris, arbetskostnad och eventuellt underleverantörspris. Till detta tillkommer byggherrekostnader och moms.</P> <P class="p565 ft12">151</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <P class="p0 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler SOU 2003:118</P> <P class="p257 ft18">Enligt Samlingslokaldelegationens handläggare verkar dock dessa kostnader vara beräknade i underkant. När det gäller handikapptoalett varierar kostnaderna stort beroende på vilka byggnadsåtgärder som är nödvändiga. Många samlingslokaler är äldre och små vilket gör att det oftast inte finns någon lämplig invändig lösning. Ofta behöver man göra en tillbyggnad. Därmed blir det fråga om helt andra kostnader. Samlingslokaldelegationens handläggare uppskattar att om det kvarvarande behovet av handikappanpassning av toaletter ser ut på ungefär samma sätt som för dem som hittills har sökt bidrag är den genomsnittliga kostnaden <NOBR>80–85</NOBR> 000 kronor.</P> <P class="p72 ft18">Även när det gäller entréramp är förutsättningarna olika mellan lokalerna. Det kan finnas behov av en speciell utformning beroende på t.ex. höjdskillnader. Vid en stor höjdskillnad behövs extra vilplan. Händiga personer i föreningen kan i vissa fall själva göra mycket av arbetet och därmed hålla nere kostnaden. Samlingslokaldelegationens handläggare uppskattar den genomsnittliga kostnaden till mellan <NOBR>15–20</NOBR> 000 kronor.</P> <P class="p72 ft18">Även när det gäller hörslinga råder olika förutsättningar. I vissa fall har man kanske redan en bra ljudanläggning i lokalen. Då behöver man i princip endast installera själva slingan. I andra fall saknas den kringutrustning som behövs för att få en väl fungerande anläggning. Samlingslokaldelegationens handläggare uppskattar att den genomsnittliga kostnaden för en hörslinga är ca. 25 000 kronor.</P> <P class="p47 ft18">Föreningarna söker även bidrag för justering av trösklar och dörrbredder, dörrautomatik, handikapparkeringsplats, hiss eller lyftplatta, allergisanering, övrig anpassning för hörsel eller synsvaga m.m.</P> <P class="p471 ft18">En översiktlig beräkning visar att kostnaden för att handikapp-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p10 ft18">anpassa de</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p10 ft18">återstående</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td330"><SPAN class="p29 ft18">allmänna samlingslokalerna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p343 ft18">skulle</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td179"><SPAN class="p11 ft18">bli</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p10 ft18">57 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p14 ft18">kronor.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td330"><SPAN class="p10 ft18">Dessa beräkningar utgår</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p483 ft18">från</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td179"><SPAN class="p11 ft18">de</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft18">2 400 samlingslokalföreningar som är medlemmar i någon av de tre riksorganisationerna samt den bedömning om återstående behov av handikappanpassning som har gjorts i avsnitt 6.2.2. Den genomsnittliga kostnaden per objekt bygger på den uppskattning som Samlingslokaldelegationens handläggare har gjort.</P> <P class="p566 ft18">Handikapptoalett (336 föreningar á 80 000 kr) = 27 mkr</P> <P class="p567 ft18">Entréramp (384 föreningar á 15 000 kr) = 6 mkr</P> <P class="p568 ft18">Hörslinga (960 föreningar á 25 000 kr) = 24 mkr.</P> <P class="p288 ft12">152</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">Om samtliga av dessa föreningar skulle ansöka om och beviljas stöd och kostnaden fördelas på 7 år uppgår kostnaden cirka 8 miljoner kronor per år. Detta belopp skall jämföras med den genomsnittliga kostnaden för stödet på 2,5 miljoner kronor per år som har utgått under åren <NOBR>1998–2002 .</NOBR> Av denna kostnad utgör för övrigt en tredjedel bidrag till föreningar som inte är medlemmar i någon av de tre riksorganisationerna.</P> <P class="p293 ft17"><SPAN class="ft17">6.4</SPAN><SPAN class="ft43">Samnyttjande av allmänna samlingslokaler</SPAN></P> <P class="p176 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Service i glesbygd</SPAN></P> <P class="p196 ft18">Boverket konstaterade i sin kartläggning 1992 att samlingslokalerna, särskilt på landsbygden, tycks minska behovet av kommunal service för barn- och ungdomsverksamhet, äldrevård m.m. I en bilaga till 1993 års samlingslokalutredning (SOU 1994:32) redovisades en exempelsamling om samnyttjande i allmänna samlingslokaler. Där hänvisas till en utredning om samnyttjande av allmänna samlingslokaler i glesbygd som Samsam, (Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté ) gjorde 1987.</P> <P class="p88 ft18">Samsam framhöll att samnyttjande är särskilt viktigt på landsbygden och i glesbygden. Post, distriktssköterska, läkarmottagning och annan service kan behållas genom att placeras i bygdegården eller Folkets Hus. Dessa lokaler kan i sin tur leva vidare på små orter och i glest befolkade trakter genom att bli en allmän samlingspunkt för bygden.</P> <P class="p203 ft18">Samsam menade att servicenivån kan höjas för glesbygdens folk, samtidigt som resurserna utnyttjas bättre, genom att vissa verksamheter lokaliseras till en samlingslokal, som av tradition inte brukar inrymmas där. För landets kommuner kan detta innebära stora möjligheter till samordning och effektivisering, vilket är betydelsefullt med tanke på de ständigt ökade fastighetskostnaderna.</P> <P class="p187 ft18">Enligt Samsam kan verksamheterna vara av olika slag. Det kan vara service som administreras av primär- eller landstingskommunen, en statlig myndighet eller olika organisationer. Även behov av kommersiellt riktad service kan tänkas bli tillgodosett genom samnyttjande. Men enligt Samsam kunde vissa av idéerna även användas på större orter. Det gäller särskilt samverkan mellan</P> <P class="p569 ft12">153</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <P class="p0 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler SOU 2003:118</P> <P class="p198 ft18">förskola, skola, biblioteksfilial och föreningsägda allmänna samlingslokaler.</P> <P class="p46 ft18">Utredarna skisserade en modellgård som bör ha en välkomnande entré med sittplatser och informationstavla för allmänheten med skylthänvisningar för byggnaden och bygden.</P> <P class="p92 ft18">Gården bör ha en stor samlingssal på <NOBR>100–150m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</NOBR> Här skall föredrag, sammanträden, teater och dans kunna ordnas. Man skall kunna ha motionsgymnastik och förskolans lekverksamhet. Verksamheten kräver förvaringsutrymmen för stolar. Akustiska frågor, liksom material och installationer, bör uppmärksammas. Salen bör kunna göras delbar med en vikvägg.</P> <P class="p92 ft18">Ett annat utrymme är en mindre samlingssal på <NOBR>30–60m<SPAN class="ft24">2</SPAN>.</NOBR> Där skall det kunna vara sammanträden och studiecirklar. Den kan vara lekrum för förskolan och tjäna som matsal åt förskolan eller pensionärsverksamheten. Den kan också hyras ut till olika fester. Ytterligare en lokal kan finnas som förutom för möten och studiecirklar kan användas för pensionärernas dagcentral med terapi och gymnastik. Hobbygrupper kan ha vävstuga eller slöjdsal. Bibliotek kan finnas i form av ett bokskåp.</P> <P class="p46 ft18">I Samsams modellgård skisserades även en form av bykontor, eller servicecentrum, som kunde lokaliseras till gården. Skissen har stora likheter med de tankar om medborgarkontor som senare utvecklades. På bykontoret skulle kommunal rådgivning, bygglovsärenden och sociala ärenden kunna expedieras. Det skulle även kunna fungera som hemtjänstexpedition. Där skulle även vissa statliga uppgifter såsom passhantering, jaktlicenser och deklarationer kunna hanteras. Kontoret skulle även kunna vara <NOBR>IT-café.</NOBR> Där skulle även kunna förmedlas allmän service, rådgivning, tidsbeställning, biljetter etc. Det skulle också kunna vara turistbyrå och ombesörja stugförmedling. Det skulle även kunna användas som postkontor med in- och utlämning av gods, apoteks- och systemvaror.</P> <P class="p570 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Kartläggningar av samnyttjande</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Boverket fann i sin kartläggning 1992 att en tredjedel (266) av de undersökta samlingslokalerna hade någon form av samnyttjande. Uppföljningen 2002 visar att andelen i stort sett är oförändrad. Av 786 samlingslokaler hade 261 (33 %) någon form av samnyttjande.</P> <P class="p571 ft12">154</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p572 ft18">Tabell 13 visar en jämförelse mellan 1992 och 2002 när olika verksamheter förekommer i samlingslokalerna mest frekvent.</P> <P class="p573 ft18">Tabell 13. Antal samlingslokaler med samnyttjande</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr4 td331"><SPAN class="p146 ft7">Verksamheter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td292"><SPAN class="p574 ft46">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td332"><SPAN class="p575 ft13">2002</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td333"><SPAN class="p146 ft48">Skolan, förmiddag</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p576 ft13">74</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p575 ft13">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td333"><SPAN class="p146 ft7">Fritidsverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p412 ft7">104</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td62"><SPAN class="p575 ft13">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td333"><SPAN class="p146 ft7">Barnomsorg, förmiddag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p576 ft13">60</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p575 ft13">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td333"><SPAN class="p146 ft7">Äldreomsorg, förmiddag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p576 ft13">22</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p575 ft13">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td331"><SPAN class="p146 ft10">Bibliotek, eftermiddag och kvällar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td292"><SPAN class="p576 ft13">43</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td332"><SPAN class="p575 ft13">34</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p455 ft7">Primärvård och post förekommer endast i ett fåtal samlingslokaler.</P> <P class="p577 ft7">Källa: Boverksenkäten och samlingslokalenkäten.</P> <P class="p578 ft18">Tabellen visar att förekomsten av skolverksamhet har ökat med 32 procent sedan 1992. Däremot har fritidsverksamhet och biblioteksverksamhet minskat med 13 respektive 20 procent.</P> <P class="p579 ft18">Samlingslokalenkäten visar att i 10 procent av samlingslokalerna förekommer det både skolverksamhet och fritidsverksamhet. I 8 procent av lokalerna finns både barnomsorg och fritidsverksamhet. Endast 12 procent av de samlingslokaler som har någon form av samnyttjande finns i stadsmiljö. Ungefär hälften finns i tätortsmiljö medan en tredjedel finns i landsbygdsmiljö.</P> <P class="p468 ft18">Av tabell 14 framgår den procentuella förekomsten av olika verksamheter.</P> <P class="p456 ft18">Tabell 14. Procentuell förekomst av samnyttjande i allmänna samlingslokaler</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr4 td334"><SPAN class="p146 ft7">Samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td313"><SPAN class="p580 ft46">Skola</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td293"><SPAN class="p154 ft13">Fritid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td301"><SPAN class="p581 ft33">Barnomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td325"><SPAN class="p582 ft13">Bibliotek</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td335"><SPAN class="p146 ft7">BR</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p150 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td297"><SPAN class="p492 ft13">33</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p581 ft13">31</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td327"><SPAN class="p492 ft13">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td335"><SPAN class="p146 ft7">FHP</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p150 ft13">44</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p492 ft13">30</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p581 ft13">18</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td327"><SPAN class="p492 ft13">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td335"><SPAN class="p146 ft7">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p150 ft13">45</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td297"><SPAN class="p492 ft13">68</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p581 ft13">29</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td327"><SPAN class="p492 ft13">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td334"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td313"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td293"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td301"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td325"><SPAN class="p10 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p455 ft7">Källa: Samlingslokalenkäten.</P> <P class="p564 ft18">Tabell visar att skolverksamhet är mindre förekommande i bygdegårdarna i jämförelse med Folkets Hus och Våra Gårdar där skolan har verksamhet i nära hälften av de lokaler som har någon form av samnyttjande. Även ifråga om biblioteksverksamhet är färre bygdegårdar representerade. Ungefär en tredjedel av de bygde-</P> <P class="p583 ft12">155</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GRB3118d1150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler SOU 2003:118</P> <P class="p198 ft18">gårdar som har samnyttjande har barnomsorgsverksamhet. 68 procent av Våra Gårdars lokaler har någon form av fritidsverksamhet.</P> <P class="p584 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Samnyttjande i bygdegårdar</SPAN></P> <P class="p281 ft18">Enligt en sammanställning som Bygdegårdarnas Riksförbund har gjort utifrån bygdegårdsföreningarnas redovisning i årsrapporterna 2000 hade totalt 309, dvs. mellan <NOBR>25–30</NOBR> procent, av medlemsföreningarna någon form av samnyttjande. De tio vanligaste verksamheterna var följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr4 td336"><SPAN class="p146 ft7">Verksamheter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td313"><SPAN class="p486 ft7">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td313"><SPAN class="p152 ft10">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td337"><SPAN class="p146 ft13">Barnomsorg, (dagis eller öppen förskola</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p492 ft13">105</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p152 ft46">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td337"><SPAN class="p146 ft13">Skola, (skolsal, gymnastiksal, skolmatsal,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p391 ft7">69</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p152 ft46">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td337"><SPAN class="p146 ft7">och/eller aula</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p10 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p146 ft7">Vävstuga</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p492 ft13">53</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p152 ft46">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td337"><SPAN class="p146 ft7">Bibliotek, (filialbibliotek)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p492 ft13">42</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p152 ft46">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td337"><SPAN class="p146 ft7">Ungdoms/fritidsgård</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p492 ft13">31</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p152 ft46">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p146 ft7">Bastu/dusch</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p492 ft13">28</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p150 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td337"><SPAN class="p146 ft7">Café/restaurang</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p492 ft13">27</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p150 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td337"><SPAN class="p146 ft7">Turism (turistbyrå, övernattningsrum)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p492 ft13">26</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p150 ft13">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td337"><SPAN class="p146 ft7">Hemtjänst (samling)</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p492 ft13">18</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p150 ft13">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td336"><SPAN class="p146 ft7">Kontor (uthyrning)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td313"><SPAN class="p492 ft13">16</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td313"><SPAN class="p150 ft13">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft7">Källa: Bygdegårdarnas Riksförbund.</P> <P class="p429 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft44">Exempel på samnyttjande i tio kommuner</SPAN></P> <P class="p199 ft18">I samband med den rundresa som utredningens sekreterare gjorde i tio av de tolv kommuner som valts ut för djupstudier, tillfrågades ansvariga förvaltningschefer i vilken utsträckning det förekommer samnyttjande mellan kommunala verksamheter, t.ex. barnomsorgen, och allmänna samlingslokaler. Frågan ställdes också var i kommunen samnyttjandet är vanligast, samt vilka kommunala verksamheter som samnyttjar samlingslokalerna.</P> <P class="p42 ft18">Samtliga kommuner angav att det förekommer någon form av samnyttjande mellan kommunala verksamheter och allmänna samlingslokaler. Omfattningen är dock mindre än tio procent i samtliga kommuner. Det förekommer främst i någon eller några av</P> <P class="p586 ft12">156</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">kommunens tätorter. Men i några fall förekommer samnyttjande även i mindre samhällen.</P> <P class="p36 ft18">Den kommunala verksamhet där det förekommer mest samnyttjande med samlingslokalerna är fritidsverksamheten. Det förekommer i åtta av de tio kommunerna. Därefter är barnomsorg och skola vanligast förekommande i sex respektive fem av kommunerna. I fyra av kommuner har biblioteket hyrt lokaler i en allmän samlingslokal.</P> <P class="p88 ft18">När det gäller fritidsverksamheten driver exempelvis Degerfors kommunen ett treårigt projekt med Ungdomens Hus i Folkets Hus som eventuellt kommer att permanentas. Dessutom har kommunen en stående bokning av en sammanträdeslokal i Folkets Hus där kommunstyrelsen ibland har sina sammanträden. Det finns en teatersalong i Folkets Hus som tar nära 500 personer som kommunen brukar hyra vid större sammandragningar med personalen. I Gällivare hyr kommunen in sig i Malmbergets Folkets Hus. I Hakkas, en av kommunens tätorter, fungerar skolans matsal och aula samtidigt som Folkets Hus.</P> <P class="p186 ft18">I Härryda hyr ett kommunalt dagis in sig i fotbollsföreningens klubbstuga i Landvetter där det är brist på lokaler. I Rättvik fanns det tidigare en öppen förskola i Jarlstugan. I Lycksele hyr barnomsorgen lokaler i Folkets Hus i byn Knaften. I Husbonliden finns ett kooperativ dagis i en f.d. skola som byföreningen också driver som bystuga.</P> <P class="p255 ft18">I Gällivare har biblioteket samlokaliserat sin verksamhet med samlingslokalen i några av de mindre tätorterna. I Halmstad har kommunen försökt att avveckla en biblioteksfilial i Åleds centrum vilket stötte på motstånd från de boende. Numera drivs biblioteket av Åleds kulturförening som håller biblioteket öppet på lördagarna. På andra håll i kommunen används biblioteken som ständig möteslokal av bl.a. föräldraföreningar, som har en egen egen nyckel så att personalen inte behöver vara närvarande. Studieförbunden har ofta vissa studiecirklar knutna till biblioteken.</P> <P class="p186 ft18">I Halmstad fanns också ett exempel i bostadsområdet Vallås där biblioteket är medlem i en samhällsförening som stöds av det kommunala bostadsbolaget. Från kommunens sida har man ett intresse av att det finns aktiviteter i centrum för att hindra skadegörelse. Man har också ett intresse av att bibliotekets samlingslokaler används så mycket som möjligt för olika syften. Biblioteket förlägger sina barnprogram där liksom teaterföreställningar. I</P> <P class="p587 ft12">157</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">anslutning till biblioteket finns Vallås Cafe som drivs av en entreprenör med invandrarbakgrund.</P> <P class="p46 ft18">Kommunerna hade svårigheter att närmare precisera hur mycket man betalar i hyra eller ersättning när man hyr in sig i samlingslokalerna. I Degerfors får kommunen ersättning från Ungdomsstyrelsen och EU för sin Ungdomens <NOBR>Hus-satsning.</NOBR> För kommunens del rör det sig om en kostnad på ca 750 000 kronor för Ungdomens Hus. Men det uppvägs till viss del av att verksamheten har ersatt en tidigare föreningsgård som fanns i källaren på Folkets Hus. I Gällivare delar skolan i Hakkas och Folkets Hus på kostnaden på 122 800 kronor per år för aulan och matsalen.</P> <P class="p72 ft18">I Tomelilla betalar kommunen 1 400 kr/mån till Österlenhem för den fritidsverksamhet som finns i Brösarps bygdegård. I Botkyrka subventionerar kommunen Hallunda Folkets Hus för att de ska hålla en rimlig taxa så att föreningslivet överhuvudtaget kan nyttja lokalerna. Man betalar också en fast hyra för Tumbascenen. I Segersjö bygdegård tillämpas <NOBR>0-taxa.</NOBR></P> <P class="p588 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.5</SPAN><SPAN class="ft44">Exempel på sambruk av lokaler mellan skolan och föreningslivet</SPAN></P> <P class="p199 ft18">Samtliga tio kommuner upplåter skolans lokaler för föreningsverksamhet. I tre av kommunerna är det möjligt för föreningar att använda skolans lokaler även under skoltid. Övriga kommuner anger att lokalerna upplåts endast efter skoltid. Nästan samtliga kommuner anger att omfattningen av de vanliga skollokalerna är liten. Däremot är uthyrningen av gymnastiksalar och idrottshallar stor i sju av kommunerna.</P> <P class="p42 ft18">De flesta kommunerna anger att alla typer av skollokaler kan utnyttjas, möjligen med undantag för data- och musiksalar. Skälet är att man är rädd för svinn av t.ex. mikrofoner och annan utrustning som står framme. Däremot hyrs alla slöjdsalar och hemkunskapssalar ut för hobby- och matlagningskurser .</P> <P class="p42 ft18">I Härryda kommun kan pensionärsföreningar nyttja skolans lokaler från morgon till kväll. Lycksele kommun har begränsningar för användningen av skolans lokaler på dagtid. Men om det är någon förening som vill ordna en verksamhet på dagtid i en skola är det inget problem med lokaler. Men det förekommer inte särskilt många möten på dagtid. Dessutom upplåter frikyrkorna sina lokaler gratis till pensionärer .</P> <P class="p254 ft12">158</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p589 ft18">I Lycksele måste det finnas godkända ledare för att en förening skall få använda skolan för t.ex. en studiecirkel i slöjd eller matlagning eller liknande. Men om det skulle krävas t.ex. en ljudanläggning för en konferens försöker fritidskontoret att hjälpa till. Om en förening har behov av en sporthall på dagtid, eller behöver specialutrustning för en viss sport, skall de ta kontakt med ansvarig idrottslärare. Fritidskontoret kan inte själva besluta om uthyrningen av dessa lokaler utan det krävs en dialog med den verksamhetsansvarige. Kommunen tillhandahåller dock inte specialutrustning för olika sporter, utan det får föreningarna själva skaffa.</P> <P class="p134 ft18">I Värnamo, Halmstad, Bollnäs, Botkyrka och Tomelilla har föreningarna tillgång till skolans lokaler efter skoltid. Värnamo upplåter gymnastiksalar utan begränsningar. Föreningarna kommer också in i skolans fritidslokaler samt i viss mån i aulan och samlingssalen. Man hyr också ut skolans lokaler till lägerskolor på helger och vinterlov. Däremot kommer föreningarna inte in i hälften av skolsalarna.</P> <P class="p255 ft18">I Halmstad finns det totalt 35 skolor. Uthyrningen omfattar både sporthallar, matsalar och aular. Utöver idrottslokalerna är uthyrningen av liten omfattning för övriga skollokaler. Det förekommer kanske fem uthyrningar i månaden på gymnasiet t.ex. av slöjdsalen eller aulan. Föreningarna hyr sällan klassrum. Tidigare använde studieförbunden klassrummen i viss omfattning, men de har idag ofta skaffat egna lokaler.</P> <P class="p88 ft18">Inte heller Bollnäs kommun upplåter lokaler i skolan till föreningarna under skoltid. Kommunen har inte planerat in några särskilda föreningslokaler i skolan. Men föreningar kan använda skolan på kvällstid för exempelvis fester. Man kan också använda lokaler för t.ex. textilslöjd, men då måste det finnas kompetenta ledare för verksamheten. Det är dock främst idrottslokalerna som hyrs ut i Bollnäs.</P> <P class="p186 ft18">I Botkyrka finns det en skola i varje kommundel där lokaler hyrs ut till föreningarna. 30 procent av klassrummen hyrs ut till föreningarna. Omfattningen är dock inte särskilt stor, ca 3 procent av den möjliga uthyrningstiden. Matsalarna hyrs ut ett fåtal gånger per år till föreningar som finns i närområdet. Däremot används sporthallarna lika mycket av föreningarna som av skolan. De hyrs ut 100 000 timmar per år vilket motsvarar 80 procentig uthyrning. De används inte bara för sport utan för alla typer av evenemang.</P> <P class="p587 ft12">159</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p590 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.6</SPAN><SPAN class="ft44">Exempel på modeller för hyressättningen av skollokaler</SPAN></P> <P class="p281 ft18">Värnamo kommun övertog för några år sedan en skolfastighet från Landstinget på 25 000 m<SPAN class="ft24">2 </SPAN>som har en utmärkt samlingslokal som tidigare användes ca 5 tillfällen per år, i huvudsak till skolavslutningar och centrala prov. När kommunen undersökte vilka begränsningar som fanns för uthyrningen av lokalen, fann man att den tidigare förvaltningen hade haft inställningen att uthyrningen ställde till problem och var till besvär. Efter kommunens övertagande hade man det första året 116 dagars uthyrning och året därefter 169 dagar.</P> <P class="p71 ft18">När det gäller uthyrningen av skollokaler generellt bedömde fritidschefen i Värnamo att det <NOBR>köp-säljsystem</NOBR> som tillämpas har inneburit att varje förvaltning har blivit mer kostnadsmedveten i och med att man själva ansvarar för sina kostnader. Men i takt med att teknikutvecklingen har ökat har emellertid viljan från skolförvaltningen att hyra ut lokaler minskat. För skolan har musiksalar och datasalar inneburit betydande investeringar. Eftersom föreningarna som regel inte kan betala full kostnad, kan förvaltningen inte ta ut full kostnadsteckning. Därför tillåter inte skolan att föreningarna använder lokalerna i den omfattning som föreningarna kanske vill. Förvaltningen är tveksam till att upplåta dyr och känslig utrustning till utomstående. Hans bedömning är därför att hushållningen med ”låtsaspengar” har försvårat uthyrningen till föreningarna.</P> <P class="p591 ft18">Botkyrka kommun betalar bidrag till föreningarna som ibland är resultat av förhandlingar där man kvittar olika saker mot varandra. En förening kan göra vissa tjänster åt kommunen, t.ex. städning, för att få billigare hyra. Kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka har hittat en form av fördelningsnyckel för att ersätta skolan när den upplåter lokaler till föreningar. Till en skola betalar fritidsförvaltningen 6 000 kr för städning och ökat slitage av gymnastiksalen. Fritidsförvaltningen betalar också en fast hyra oavsett om gymnastiksalen är uthyrd.</P> <P class="p71 ft18">I Bollnäs får skolan behålla hälften av intäkterna för uthyrningen av idrottshallarna. Tidigare skötte Kulturförvaltningen uthyrningen av skollokalerna. Men det fungerade inte särskilt väl på grund av dubbelbokningar m.m. Idag hyr skolorna själva ut aulan, matsalen och klassrummen, vilket fungerar bra eftersom skolan också svarar för tillsynslärare, vaktmästare, städning m.m. Kommunfullmäktige har också delegerat beslutanderätten om taxesättningen till respek-</P> <P class="p254 ft12">160</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td280"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td281"><SPAN class="p10 ft46">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft18">tive nämnd. Men nämnderna måste följa den fastlagda subventionspolicyn som gäller för det inhemska föreningslivet.</P> <P class="p178 ft18">Även i Degerfors har fullmäktige beslutat att inte hyra ut skolans lokaler, utom för vissa ändamål. Däremot upplåter kommunen gymnastiksalarna i skolan. Liksom i Bollnäs sköter skolan uthyrningen De får behålla intäkterna för uthyrningen av gymnastiksalarna och använda det för eget bruk i skolan. För övriga lokaler ska det vara ett studieförbund med en ansvarig ledare som hyr lokalen. Det kan vara fråga om hemkunskapssalar för matlagningskurser m.m. För övrigt är det inte är särskilt attraktivt att hyra skollokaler .</P> <P class="p384 ft6"><SPAN class="ft6">6.4.7</SPAN><SPAN class="ft44">Framtida utveckling av sambruket</SPAN></P> <P class="p341 ft18">Fyra kommuner bedömer att omfattningen av sambruket i skolan är oförändrat med en tendens till minskning, medan fyra bedömer att det är oförändrat. Två förortskommuner, Botkyrka och Härryda, bedömer dock att sambruket mellan skolan och föreningslivet har ökat något under de senaste fem åren och kommer att utvecklas ytterligare.</P> <P class="p37 ft18">I Botkyrka är bedömningen att sambruket i skolan har ökat efter en viss minskning på 1980- och <NOBR>90-talen.</NOBR> Tidigare behövde skolan alla lokaler, men med minskade elevkullar kan lokalerna nu användas även till annat. I Botkyrka finns projektet ”Skolan mitt i byn” i kommundelen Fittja. Det är en öppen mötesplats för ungdomar och föräldrar där det erbjuds olika aktiviteter såsom läxläsning, filmvisning, tillgång till datorer, musikstudio och mediatek efter skoltid. Dessa aktiviteter erbjuds i samarbete med skolan, olika studieförbund, föreningsrådet samt fritidsgården Pulsen som är lokaliserad i skolan.</P> <P class="p66 ft18">I Härryda kommun har man börjat tänka på ett annat sätt när man planerar nya anläggningar. Kommunerna tvingas av ekonomiska skäl att hitta nya lösningar. Man försöker därför hitta nya kombinationer inom barnomsorg, pensionärsverksamhet och föreningsliv för att kunna nyttja lokalerna effektivt. I exempelvis Mölnlycke vill föreningar ofta ha egna klubbhus. Då försöker kommunen planera så att även barnomsorgen och äldreomsorgen kan använda lokalerna.</P> <P class="p66 ft18">I Mölnlycke finns exempelvis en skola med matsal och aula. Kommunen bygger nu till den med ytterligare en mindre matsal</P> <P class="p336 ft12">161</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Kartläggning av allmänna samlingslokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft18">som föreningslivet t.ex. pensionärsföreningarna, kan använda dagtid. Den skall även kunna användas av musikskolan. På kvällar skall den kunna användas av olika föreningar.</P> <P class="p46 ft18">Även i övriga skolor finns det lokaler för vissa speciella ändamål, som också kan användas av andra. Det finns ett gymnasium med ca 1 500 elever, där det finns många lokaler som står oanvända av olika skäl. Kommunen har därför börjat med att öppna tre skolor på kvällstid för att medborgarna ska kunna nyttja de lokaler som ändå finns där t.ex. samlingssalar eller datasalar.</P> <P class="p42 ft18">Enligt de flesta kommunerna finns det vissa problem vid sambruk av lokaler mellan föreningarna och skolan. Det kan g älla städning, låsning m.m. som brukar anföras som skäl till att inte upplåta lokalerna. Men enligt kultur- och fritidschefen i Härryda är det främst fråga om vilken attityd man har. På <NOBR>1960-talet</NOBR> fanns det ett liknande motstånd när föreningarna önskade hyra skolans gymnastiksalar. I dag är detta inget problem. I Härryda finns det 15 gymnastiksalar och en idrottshall som kommunen hyr ut till föreningslivet. Föreningarna har som regel egna nycklar. De incidenter som har förekommit är lätt räknade. Enligt hans uppfattning är det en tidsfråga innan samma synsätt gäller för övriga delar av skolans lokaler.</P> <P class="p592 ft12">162</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <P class="p593 ft53">IV De allmänna samlingslokalernas betydelse för närsamhället</P> <P class="p594 ft18">En av utredarens huvuduppgifter är att undersöka och analysera vilken betydelse de allmänna samlingslokalerna och stödet för dessa lokaler har för närsamhället, särskilt när det gäller invånarnas deltagande i samhällslivet och i de politiska processerna. Förhållandena i såväl tätorter som gles- och landsbygd skall belysas. Häri ingår att utredaren skall undersöka vilken betydelse samlingslokalerna har för invånarnas utövande av de grundlagsfästa <NOBR>mötes-,</NOBR> yttrande- och föreningsfriheterna. I denna huvuduppgift ingår också att undersöka om lokalernas betydelse för närsamhället har förändrats under de senaste decennierna.</P> <P class="p595 ft18">I uppdraget ligger dessutom att utredaren skall undersöka vilken betydelse de allmänna samlingslokalerna har för den lokala demokratin. Vilken betydelse har lokalerna för det civila samhället och invånarnas deltagande i de politiska processerna? Vilken roll spelar samlingslokalerna när det gäller att möjliggöra möten mellan individer med olika etnisk och kulturell bakgrund? Vad har det ökade utbudet av kommersiella verksamheter, t.ex. olika nöjes- och kulturaktiviteter, inneburit i sammanhanget? Vad händer på en ort när en allmän samlingslokal läggs ned; får nedläggningen några effekter på samhällslivet och i så fall vilka? Utredaren skall besvara dessa frågor, och andra frågor som utredaren anser vara väsentliga, för att de allmänna samlingslokalernas betydelse för närsamhället skall kunna beskrivas.</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <P class="p194 ft16"><SPAN class="ft16">7</SPAN><SPAN class="ft47">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN></P> <P class="p193 ft17"><SPAN class="ft17">7.1</SPAN><SPAN class="ft43">Samlingslokaler för gemenskap</SPAN></P> <P class="p596 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Från medborgerliga samlingslokaler till lokaler för fritid.</SPAN></P> <P class="p597 ft1">Av tidigare avsnitt har det framgått att det i första hand var föreningslivets behov av lokaler för olika former av medborgerlig verksamhet och för den fria folkbildningen som drev fram kraven på att hela samhället gemensamt, dvs. genom stat och kommun, skulle sörja för att det fanns tillräcklig tillgång på samlingslokaler.</P> <P class="p36 ft6">När samlingslokalerna ursprungligen kom till i slutet av 1800- talet och i början av <NOBR>1900-talet</NOBR> stod frågor om införande av allmän rösträtt, rätt till arbetskonflikt och alkoholförbud högst på dagordningen. Syftet för de olika rörelserna att skaffa egna samlingslokaler var ett praktiskt behov av att kunna utöva de grundläggande fri- och rättigheterna och hävda en förenings- och församlingsfrihet och rätten att verka för vissa ideal.</P> <P class="p598 ft27">Dessa krav kom att gradvis förenas med föreningslivets insatser för en folkbildnings- och studieverksamhet. Rörelserna var inte bara proteströrelser utan bedrev också betydande folkbildningsarbete. Folkrörelserna blev en rekryteringsbas för den framväxande folkstyrelsen. Här spelade samlingslokalerna en viktig roll.</P> <P class="p36 ft6">Men under <NOBR>1950-talet</NOBR> kom betydelsen av begreppet ”allmänna samlingslokaler” att vidgas till att mer avse allmänna kultur- och fritidslokaler. 1941 års befolkningsutredning föreslog bland annat att en allsidig utredning om gemensamhetsanläggningar och fritidscentra borde tillsättas.</P> <P class="p203 ft6">Frågan aktualiserades också av flera motionärer vid 1945 års riksdag. Begreppet samlingslokaler, som dittills hade betraktats övervägande med hänsyn till föreningslivets behov, borde vidgas till att även omfatta fritidscentra med utrymme för olika slag av</P> <P class="p599 ft12">165</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">fritidssysselsättningar och lokalt samordnade med andra allmänna lokalbehov.</P> <P class="p601 ft1">I Stockholm lanserade stadsarkitekten Uno Åhrén tanken på ett ”fritidscentra” i varje stadsdel. Det var en del i ett stadsplaneringstänkande som tog sin utgångspunkt i människan som gruppvarelse och grannskapets betydelse för demokratin. Det var i hög grad en kritik mot <NOBR>1930-talets</NOBR> funktionalism. Genom att idéerna om grannskapsplaneringen fördes in i Bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945, blev det också en nationell politik. I utredningen använde Uno Åhrén kritiska formuleringar mot den dåvarande stadsplaneringen som nästan kunde ha skrivits idag. Han skrev:</P> <P class="p602 ft54">Den gruppgemenskap som tidigare fanns i familjen, i grannskapet, samhället, har mer eller mindre grundligt upplösts. I familjen är banden lösare knutna än förr, då den sammanhölls på ett mycket påtagligt sätt av produktiva uppgifter... Familjemedlemmarna arbetar på olika håll inom olika branscher. Man har olika fritidsintressen, skingras till olika möten och nöjen på kvällar och söndagar. Mötes- och nöjeslokalerna ligger långt från hemmet. Skolan har till stor del tagit hand om barnen, de minsta går till lekstugan... I storstadens bostadsdistrikt har man ingen eller blott svag förankring. Man är anonym, känner blott en och annan, ofta ens ej dem som bor i samma hus... Eftersom gemenskapen i grannskapet gått förlorad har naturligtvis även gemenskapen med den större enheten staden gjort det. Individen blir en anonym atom i storstadens folkmassor, i den våldsamma gatutrafiken, i varuhusens köer.</P> <P class="p603 ft6">Inom den radikala arkitektkåren ställdes höga förväntningar på att den nya grannskapsplaneringen kunde vara ett medel för att bekämpa totalitära rörelser, som man menade fann en grogrund i massamhället. Ett övergripande planeringsparadigm i den svenska grannskapsplaneringen blev därför att skapa fysiska miljöer som "stimulerade till gemenskap".</P> <P class="p42 ft6">En central tankegång i de svenska grannskapsidéerna var föreställningen att det fysiska och sociala närområdet till stor del kunde sammanfalla i den bemärkelsen att rumslig närhet, kombinerad med en lämplig stadsplanering, skulle skapa en social närhet. Denna närhet antogs i sin tur befrämja trivsel, samhörighet och utvecklandet av den demokratiska människan.</P> <P class="p604 ft87">Gemenskap lyftes således fram som ett väsentligt mål i grannskapsplaneringen. Då avsågs gemenskap inte bara inom familjen, utan även mellan grannar och andra i grannskapet. Boende och verksamma skulle därmed befinna sig både i ett gemensamt fysiskt rum och i ett grannskap. Åhréns recept var en uppdelning av stads-</P> <P class="p605 ft12">166</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft6">bygden i självständiga grannskap kring varsitt centrum med gemensamhetslokaler, butiker och offentlig verksamhet. Det skulle vara ett centrum för befolkningens gemensamma intressen och ett fokus för det kollektiva livet.</P> <P class="p173 ft27">Detta resulterade så småningom i att Bostadskollektiva kommittén, som tillsattes 1948, bland annat skulle ”uppmärksamma sådana anläggningar som gav förutsättningar för föreningsliv och sällskaplig samvaro samt för fritidssysselsättningar för olika åldersgrupper”. Särskilt nämndes behovet av mindre samlingslokaler samt fritidslokaler för ungdom.</P> <P class="p172 ft1">I slutfasen av kommitténs arbete tillkallade regeringen en särskild utredare för att utvärdera statens stöd till de allmänna samlingslokalerna, som dittills hade betraktats som en försöksverksamhet. Utredaren och kommittén kom i stort sett fram till likartade ståndpunkter. De menade att med den ökade fritiden hade den kulturella sidan av verksamheten vidgats. Den hade kommit att omfatta fritidssysselsättningar av många skiftande slag. Dessutom hade anknytningen till föreningslivet blivit lösare eller helt upphört på många håll. De föreslog därför att den tidigare innebörden av begreppet ”medborgerliga samlingslokaler” borde utvidgas till att mer avse ”lokaler för fritiden”.</P> <P class="p607 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Kritik mot storskaliga bostadsområden</SPAN></P> <P class="p269 ft6">Under de kommande trettio åren blev grannskapsidéerna ett recept för bostadsområdenas utformning. Det gällde särskilt under de så kallade rekordåren <NOBR>1950–1975,</NOBR> då den stora uppgiften var att bygga bort bostadsbristen. Med tiden blev grannskapsenheterna allt större, till följd av ökande krav på befolkningsunderlag och produktionsenheter. De sociala och demokratiska motiven kom allt mer i bakgrunden. Den ursprungliga grannskapsideologin dog mer eller mindre ut.</P> <P class="p598 ft88">Visserligen fortsatte man att bygga grannskap, men det motiverades och planerades främst i termer av kundunderlag, trafikföring och skolplanering. Begreppet ”grannskapsenhet” myntades för den beräkningsmässigt optimala storleken och utformningen av ett bostadsområde. Bostadsområden kom att trafikmatas från en kringfartsled som lämnade ett bilfritt område i mitten med skolor, park och stadsdelscentrum. Stadsdelstorget blev i första hand en serviceknut där det skulle finnas butiker, post och apotek.</P> <P class="p431 ft12">167</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p608 ft6">Kritiken mot de storskaliga bostadsområdena kom att få en allmän spridning och omfattade inte bara centrumanläggningarna i förorterna, utan förorterna och förortslivet i allmänhet, särskilt det som erbjöds i de storskaliga och industriellt producerade bostadsområdena byggda runt 1970. Kritiken gick i huvudsak ut på att områdena var ofärdiga vid inflyttningen och därmed erbjöd en torftig och ovärdig miljö. Det gällde såväl landskapsplanering som offentlig och kommersiell service, samt att de förstärkte förortsbornas isolering, vanmakt och passivitet. Nyckelorden i förortsdebatten var <NOBR>”aktiv-passiv”</NOBR> och <NOBR>”gemenskap-isolering”.</NOBR></P> <P class="p609 ft1">Det var långt ifrån alla bostadsområden som fick denna storskaliga karaktär, men det var de riktigt stora områdena som kom att stå i centrum för debatten under sjuttiotalet. Det paradoxala är att den stadsplaneform, som ursprungligen utvecklades för att främja grannsamverkan, solidaritet och gruppkänsla, under sjuttiotalet kom att kritiseras för sin motsats nämligen omänsklighet, splittring, social upplösning, isolering och brist på gemenskap.</P> <P class="p72 ft6">Vid mitten av sjuttiotalet avstannade flerbostadsproduktionen och i stället blev tomma lägenheter ett nytt begrepp i bostadsdebatten. På en rörligare bostadsmarknad förstärktes tendenserna till ökad segregation. De som hade det lite bättre ställt kunde flytta till nybyggda radhus och villor. Kvar i flerbostadshusen, särskilt de senare årgångarna, blev de som inte hade råd att flytta. Deras nya grannar kom från andra länder, först som arbetskraft, senare som flyktingar.</P> <P class="p42 ft6">Även om kritiken bemöttes, var det den negativa bilden av förorten som kom att bli den dominerande, nämligen att människorna i förorterna var passiva och isolerade. Kritikerna menade att det behövdes mer gemenskap mellan människorna i förorten. Som en röd tråd genom sjuttiotalet löpte därför idealet om aktivitet och gemenskap, och det var i grannskapet som detta skulle åstadkommas.</P> <P class="p609 ft87">Socialarbetarna gav sig ut från sina kontor och försökte i stället vara en hjälp till självhjälp i närsamhället. Avsikten var att tillvarata och utveckla grannskapets resurser och att förebygga olika sociala problem, speciellt i utsatta områden. Tillsammans med de boende ville man förbättra närmiljön och lekplatserna, åstadkomma föräldrasamverkan och ordna fritidsaktiviteter och gårdsfester. Detta är ett arbetssätt som har utvecklats vidare under åttio- och nittiotalen och är numera vedertaget i all områdesförnyelse.</P> <P class="p206 ft12">168</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Boendeservice i samverkan</SPAN></P> <P class="p610 ft1">Mellan åren 1985 och 1992 satsade regeringen sammanlagt 255 miljoner kronor på insatser i olika bostadsområden. Av dessa medel avsattes 100 miljoner kronor till det så kallade boendeservicebidraget som fanns från 1985 till 1990. Resterande 155 miljoner användes till ett förnyelsebidrag, som fanns från 1986 till 1992. Intresset för att delta i utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice blev stort. Drygt 100 lokala projekt i ett sjuttiotal kommuner fick del av det statliga bidraget.</P> <P class="p186 ft6">Trots sitt namn handlade utvecklingsarbetet långt ifrån om att enbart försöka förbättra servicen. Det handlade i lika hög grad om att öka gemenskapen mellan de boende i lokalsamhället. Det handlade också om att försöka åstadkomma en nära samverkan mellan offentlig verksamhet, kommersiell verksamhet och frivilligt arbete. Allt inom ramen för väl avgränsade och väl sammanhållna lokalsamhällen.</P> <P class="p88 ft6">Andra vanliga syften var bättre resursutnyttjande, ökat inflytande och social förnyelse. I över 80 procent av de lokala projekten förekom det någon form av fysisk förnyelse. Det var då främst fråga om att iordningsställa gemensamhetslokaler och servicebyggnader. Men det byggdes också bostäder och gjordes insatser för att förbättra tillgängligheten.</P> <P class="p88 ft6">Boendeservicedelegationen föreslog i sin slutrapport ”Service i samverkan” (Ds 1990:87) bland annat att reglerna för finansieringen av samlingslokaler behövde ses över. Man hade sett den stora betydelse som en lokal hade i många av projekten. Samverkan var ofta knuten till en lokal som också var en viktig kontaktpunkt för de boende. Delegationen ansåg därför att det var viktigt att det statliga finansieringsstödet underlättade att nya lokaler kunde komma till.</P> <P class="p598 ft6">Delegationen pekade på att de långa kötiderna på <NOBR>5–6</NOBR> år som då gällde förhindrade att anläggningar som byggde på samverkan med andra intressenter kom till stånd. Detta problem undanröjdes dock genom den förändring av det statliga stödet som gjordes 1996 som redovisats närmare i avsnitt 4.4.3.</P> <P class="p172 ft87">Delegationen pekade också på att det är mer komplicerat att driva ett samverkansprojekt än ett vanligt samlingslokalprojekt. Den lokala föreningen består ofta av några få personer som arbetar ideellt på sin fritid. Det blir då lätt att kommunerna med sina större resurser tar över projektet. Föreningens roll riskerar att bli redu-</P> <P class="p338 ft12">169</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">cerad till att skicka in ansökan om bidrag. Därmed tunnas folkrörelseinslaget ut.</P> <P class="p601 ft27">Delegationen föreslog att det årliga bidraget som de centrala samlingslokalorganisationerna fick för att medverka i handläggningen av samlingslokalstödet borde ses över. Delegationen ansåg också att det fanns skäl att vidga riksorganisationernas gemensamma uppgifter. Den samarbetskommitté som man hade tillsammans borde ges resurser att bistå föreningar som driver samverkansprojekt. Dess uppgift skulle då bli att bistå föreningarna i program- och planeringsskedena men också under driftsskedet. Man föreslog att det särskilda stödet till gemensamt utrednings- och utvecklingsarbete borde räknas upp så att det täckte kostnaden för en tjänst för rådgivning och konsultation för detta ändamål.</P> <P class="p611 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Utvärdering av stödet till boendeservice</SPAN></P> <P class="p281 ft6">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> utvärderades stödet till boendeservice av Boverket. Enligt utvärderingen förekom det två huvudtyper av utvecklingsarbete; de lokalsamhälleinriktade och de målgruppsinriktade. Utvecklingsarbetena i förortsområdena och på landsbygden var ofta utpräglat lokalsamhälleinriktade. Insatserna skulle motverka problem eller ett yttre hot som motiverade ett helhetsgrepp.</P> <P class="p72 ft6">De åtgärder som oftast var aktuella i de lokalsamhällesinriktade projekten var följande:</P> <P class="p224 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">starta områdescentraler/servicecentraler,</SPAN></P> <P class="p232 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">skapa mötesplatser med kaféer och lokaler för olika verksamheter,</SPAN></P> <P class="p219 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">inventera boendes önskemål och samverkan med de boende,</SPAN></P> <P class="p219 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">mobilisera de boende till egna aktiviteter och initiativ.</SPAN></P> <P class="p221 ft6">Projekten i förortsområdena hade som regel initierats och styrts av bostadsföretag, kommunen och hyresgästföreningen. Intressena hos dessa aktörer kunde skilja sig åt. Bostadsföretagen hade ett större intresse av att bredda kretsen av bostadssökande till området, medan kommunen var mer inriktad på att stödja dem som redan bodde i området och särskilt dem som man behövde ägna särskild hänsyn.</P> <P class="p42 ft6">Boendeservicedelegationen hade åsikten att förnyelse av områdena ofta i högre grad än som varit vanligt dittills borde</P> <P class="p86 ft12">170</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft6">inriktas på sociala och organisatoriska åtgärder. Boverket fann dock att erfarenheterna från utvecklingsarbetena när det gällde deltagande i olika aktiviteter utanför bostaden var blandade. Intresset från de boende var inte alltid som de projektansvariga hade förväntat sig. Man hade haft överdrivna föreställningar om ensamhet och passivitet.</P> <P class="p88 ft6">Delegationen hade också understrukit behovet av offentliga mötesplatser som var tillgängliga för alla. Ställen dit folk kunde gå utan krav på medverkan. Samtidigt hade man pekat på svårigheterna att stimulera till kontakter och gemenskap i utsatta områden. Störningar, vandalisering och otrygghet var faktorer som medverkade till detta. En av orsakerna till detta härledde delegationen bl.a. till stadsdelarnas storskalighet.</P> <P class="p88 ft6">Delegationen menade att i de storskaliga miljonprogramsområdena var det svårare att få ett brett engagemang bland de boende. Det fanns ofta ett ganska rikt föreningsliv bl.a. hade hyresgäströrelsen en relativt stark ställning. Det saknades emellertid ofta en social struktur som gjorde att man kunde ta itu med problemen.</P> <P class="p88 ft6">Boverkets utvärdering av boendeservicebidraget visade att de bidrag som hade givits till större samhällen hade använts till utvecklingsarbeten som ofta handlade om att öka gemenskapen mellan de boende. Det hade fokuserats på behovet av att skapa en intressegemenskap eller en <NOBR>”vi-anda”</NOBR> i bostadsområdet. Avsikten hade varit att detta skulle leda till ökat ansvarstagande för lokalsamhällets utveckling hos de boende och den personal som var verksam i området.</P> <P class="p186 ft6">Boverket fann att social förnyelse var ett mer uttalat syfte i ett tiotal projekt, ofta kopplat till utvecklingsarbete i större lokalsamhällen från miljonprogrammets dagar. Man konstaterade att det hade varit svårare att mobilisera invånarna i tätorterna än på landsbygden. Skälet var att de boende ofta saknade den historiska och kulturella förankringen som är nödvändig för en snabb tillväxt av intresse eller värdegemenskap.</P> <P class="p172 ft88">Boverket ansåg dock att utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice hade pånyttfött de gamla grannskapsidéerna. Utvärderingen visade att utvecklingsarbete i klart avgränsade lokalsamhällen hade goda möjligheter att bryta ett förhärskande sektorstänkande och i stället utgå från ett helhetsperspektiv i utvecklingsarbetet och samhällsplaneringen. Det var då möjligt att</P> <P class="p381 ft12">171</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p612 ft6">utnyttja den lokala intressegemenskapen och det lokala föreningslivet som drivkrafter i planering och förändringsarbete.</P> <P class="p613 ft6">För att ett utvecklingsarbete skulle bli framgångsrikt ansåg Boverket att följande villkor måste gälla:</P> <P class="p614 ft90"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft89">Lokalsamhället får inte splittras upp i en mängd resultatenheter som var för sig försöker optimera sitt ekonomiska resultat.</SPAN></P> <P class="p220 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Kommunerna måste i sin samverkan och i sin dialog med lokala företrädare visa respekt för den tid som dessa behöver för att ta till sig det nya.</SPAN></P> <P class="p445 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft44">Utvärdering av mötesplatser i förorten</SPAN></P> <P class="p281 ft6">Boverket utvärderade senare även förnyelsebidraget. Det omfattade åtta projekt och det främsta syftet var att bidraget skulle skapa mötesplatser för de boende i utsatta stadsdelar. Ett annat syfte var att ta fram ett underlag för ett eventuellt fortsatt ekonomiskt stöd till områden som brukar sammanfattas som ”sociala problemområden”.</P> <P class="p604 ft1">De förorter som undersöktes var Husby och Rinkeby i Stockholm, Biskopsgården, Eriksbo, Gårdsten och Hammarkullen i Göteborg och Rosengård i Malmö. Dessa förorter byggdes som en del av miljonprogrammet och präglades i varierande grad av hög arbetslöshet och därav bidragsberoende, stor andel invandrare och ensamstående mammor, höga ohälsotal, kriminalitet, många outhyrda lägenheter, eftersatt underhåll och allmänt dåligt rykte.</P> <P class="p322 ft6">Boverket kom fram till följande slutsatser:</P> <P class="p615 ft27"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft91">Gemensamhetslokaler eller andra mötesplatser minskar inte i sig sociala problem. En förutsättning är att det bedrivs sådan verksamhet i lokalerna som leder till kontakter och meningsfull sysselsättning och engagemang. Därför vore det bättre att ge bidrag till verksamheter vars uttalade mål just är att minska sociala problem som isolering och utanförskap. Bidrag till att ställa i ordning gårdar eller lokaler, där människor kan träffas utan att bedriva någon organiserad verksamhet, bör enligt utvärderingen hellre ses som allmänna miljöförbättringsbidrag.</SPAN></P> <P class="p616 ft12">172</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p617 ft88"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft92">Engångsbidrag till investeringar i lokaler garanterar inte lokalernas drift eller verksamhet. För att hålla igång lokaler och verksamheter krävs kontinuerlig finansiering av drift och underhåll av verksamheterna, bl.a. personalkostnader.</SPAN></P> <P class="p618 ft27"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft91">De boendes inflytande vid tillkomsten av mötesplatserna hade varit begränsad. Deras roll hade främst varit att uttala sitt gillande av idén i stort eller att bara ge synpunkter på detaljutformningen. De hade inte heller fått någon garanti för inflytande över åtgärderna när förnyelsebidragen lämnades till bostadsföretagen. I flera projekt förespeglades de boende ett inflytande som de sedan inte fick, trots avtal om hyresgästinflytande. Det skapade besvikelse och misstro och svårigheter att få de boende med sig. Enligt utvärderingen måste det råda klarhet redan från början om vilken roll och vilka rättigheter de boende har.</SPAN></P> <P class="p270 ft6">Boverket tyckte sig se ett något utopiskt förhållningssätt när mötesplatserna hade ställts i ordning. De ansvariga hade trott att om bara lokalen fanns där, så skulle människorna automatiskt ta den i besittning och verksamheter komma igång. Enligt utvärderingen måste det finnas ett behov av mötesplatsen bland föreningarna eller de boende. Lokalerna måste stämma med brukarnas behov.</P> <P class="p88 ft6">Det krävs också pengar för drift och underhåll och ett stöd till och engagemang från dem som håller i verksamheten. Bidragen delades ut mellan 1986 och 1992 och i de flesta fall fanns det inte några medel avsatta för framtida behov. Dessutom bidrog kommunala nedskärningar, som ingen hade räknat med, till bekymren. Ofta blev kostnaderna för att använda lokalerna för höga för den tilltänkta målgruppen.</P> <P class="p598 ft27">Mot denna bakgrund ansåg Boverket att de mötesplatser som hade tillkommit med stöd av förnyelsebidraget inte var resultat av en demokratisk process, där de boende först hade pekat ut ett problem, som de hade sett som angeläget att lösa, eller ett mål som de hade sett som angeläget att uppnå och att man sedan hade valt mötesplatsen som det lämpligaste sättet att lösa problemet eller att uppnå målet. En av orsakerna till detta var enligt Boverket att valet av åtgärder redan hade begränsats av villkoren i förordningen för förnyelsebidraget. Bidraget hade också lämnats till bostadsföretag</P> <P class="p432 ft12">173</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p612 ft6">som inte företrädde de boende, men som därigenom i praktiken fick den yttersta beslutanderätten.</P> <P class="p445 ft17"><SPAN class="ft17">7.2</SPAN><SPAN class="ft43">En politik för storstaden på </SPAN><NOBR>2000-talet</NOBR></P> <P class="p280 ft6"><SPAN class="ft6">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Storstadsutredningen</SPAN></P> <P class="p619 ft27">Den stora utbyggnaden av bostadsbeståndet, och därmed av stadsdelar runtom städerna, är numera avslutad. I stället har en ny urbaniseringsvåg medfört minskande befolkning i många kommuner och ökande i andra. Ny bebyggelse sker mest i storstadsområdena och på universitetsorterna, genom komplettering inom den befintliga strukturen, inte sällan på halvcentral mark och mark som tidigare använts för industriändamål. Denna strävan till koncentration av bebyggelsen har emellertid åtföljts av en uttunning av befolkningen i stadsdelarna, till följd av fler småhushåll, ökad bostadsstandard och utflyttning till grannkommuner och den tätortsnära landsbygden.</P> <P class="p298 ft6">I många stadsdelar har befolkningen minskat med hälften, i andra till och med med ännu mer, sedan de byggdes. Denna uttunning har fått konsekvenser för stadsdelens service. I de minst attraktiva områdena, oberoende av kommunstorlek, sker en ansamling av utsatta grupper, det vill säga låginkomsttagare, ensamföräldrar och arbetslösa. Där bor många invandrare, inte i första hand därför att de är invandrare, utan därför att deras ekonomi inte tillåter att de flyttar.</P> <P class="p42 ft6">Denna utveckling har behandlats av ett flertal statliga utredningar under 1980- och <NOBR>1990-talen.</NOBR> År 1988 tillsattes Storstadsutredningen eller "Utredningen om livsmiljön och det politiska deltagandet i storstäderna" som den hette. Bakgrunden var utvecklingen i storstäderna mot vidgade skillnader i levnadsvillkor, ökade levnadsomkostnader, försämrad miljö och service, samt inte minst det sjunkande deltagandet i politiken, däribland valdeltagandet. I direktiven gjordes också kopplingar till delaktigheten i grannskapet.</P> <P class="p609 ft88">Enligt Storstadsutredningen behövdes kraftfulla insatser för att förbättra bostadsmiljön inom den del av allmännyttans bostadsbestånd som byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Skötseln av områdena behövde förbättras. De boendes inflytande över områdenas förvaltning behövde öka radikalt. Utredningen</P> <P class="p254 ft12">174</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft6">ansåg att uppgiften att förnya allmännyttans förortsområden var en långsiktig uppgift som krävde en bred medverkan från boende, bostadsföretag, samt kommunala och statliga organ. Det var också väsentligt att samarbeta med folkrörelserna, enskilda företag och andra typer av sammanslutningar som kunde tillföra förorterna nya kvaliteter.</P> <P class="p172 ft1">Detta har därefter blivit den huvudsakliga inriktningen av arbetet under nittiotalet för att motverka segregationen och dess effekter. Det är i hög grad en fortsättning av sjuttiotalets grannskapsarbete, som hade sina rötter i <NOBR>1940-talets</NOBR> stadsplanering. Men det är nu inte bara en uppgift för arkitekter och socialarbetare, utan också för bostadsförvaltning, skola och olika kommunala förvaltningar. Det finns idag en ökad förståelse för att samarbete är nödvändigt för att komma någon vart och att samarbetet måste ske över förvaltningsgränser, mellan privata och offentliga sektorer, med föreningslivet och inte minst med de boende.</P> <P class="p290 ft6"><SPAN class="ft6">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">En ny nationell storstadspolitik</SPAN></P> <P class="p285 ft6">I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> tillsatte regeringen flera utredningar som bland annat skulle föreslå åtgärder mot den ökade segregationen i samhället. Det gällde Invandrarpolitiska kommittén, Bostadspolitiska utredningen och Storstadskommittén. Samtidigt inrättades ett särskilt stöd för att motverka segregation i boendet. Stödet kom sedermera att gå under benämningen ”Blommanpengarna”. Regeringen motiverade denna satsning med hänvisning till att den generella politiken dittills inte hade gett tillräckligt stöd för en utveckling som hindrade boendesegregationen att tillta och etnifieras.</P> <P class="p5 ft6">Syftet med stödet var att det skulle generera insatser som ökade arbetskraftsdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund, stärka deras kompetens, öka vardagliga kontaktytor, underlätta språkinlärning och motverka utanförskap. Detta kunde ske bl.a. genom att skapa träffpunkter som bidrog till en god social och kulturell utveckling.</P> <P class="p172 ft87">Under budgetåren 1995/96 och 1997 avsattes totalt 250 miljoner kronor för metodutvecklande insatser. Stödet begränsades till ett antal bostadsområden i åtta storstadskommuner och fyra andra större kommuner med snarlik situation. Det statliga stödet förutsatte bl.a. en övergripande och samordnad handlingsplan för</P> <P class="p338 ft12">175</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">insatserna i bostadsområdena och kommunal medfinansiering på minst 50 procent av kostnaderna för handlingsplanen.</P> <P class="p46 ft6">Vid årsskiftet 1997/98 beslutade riksdagen att godkänna propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på <NOBR>2000-talet</NOBR> (prop. 1997/98:165), den s.k. Storstadspropositionen. Därmed lades grunden för utvecklandet av en ny urban politik. Lokala utvecklingsavtal introducerades som ett instrument för att genomföra den nya politiken.</P> <P class="p42 ft6">Storstadspolitikens centrala utgångspunkt är att det går att återskapa framtidstro i segregerade bostadsområden, dvs. att vända misstro till tilltro. Två mål är övergripande för politiken:</P> <P class="p311 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">dels ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet,</SPAN></P> <P class="p232 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">dels bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare.</SPAN></P> <P class="p297 ft6">I januari 1999 tillsatte regeringen en storstadsdelegation med uppgift att utveckla och samordna storstadspolitiken. Storstadsdelegationen är ett beredningsorgan inom regeringskansliet bestående av statssekreterare från sju olika departement samt en representant från statsrådsberedningen.</P> <P class="p604 ft1">Under storstadspolitikens uppbyggnad har Storstadsdelegationens arbete främst inriktats på att ta fram lokala utvecklingsavtal. Dessa avtal skall i första hand vara ett instrument för arbetet med att bryta segregationen i storstäderna. Totalt medverkar 24 stadsdelar i de sju kommuner där utvecklingsavtal har träffats om olika konkreta åtgärder. Det sjunde och sista utvecklingsavtalet tecknades med Göteborgs kommun i februari 2001. Avtalen har olika sluttider, från årsskiftet 2003/2004 till årsskiftet 2005/2006.</P> <P class="p42 ft6">Storstadspolitiken eftersträvar en dialog mellan boende, tjänstemän och politiker och med ett underifrånperspektiv på problemen. Detta skall ge bostadsområdena, människorna, företag och alla inblandade, inte bara möjlighet att växa, utan att också att vara en del av det som sker.</P> <P class="p604 ft6">Integrationsverket har haft regeringens uppdrag att koordinera en nationell utvärdering av avtalen. I uppdraget har även ingått att</P> <P class="p214 ft12">176</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p620 ft6">föreslå hur utvärderingsarbetet långsiktigt bör läggas upp. Uppdraget slutredovisades i juni 2002.</P> <P class="p621 ft6">Ett antal kompletterande studier avseende de lokala utvecklingsavtalen har också genomförts, bland annat:</P> <P class="p275 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">en granskning av avtalen utifrån ett tillväxtperspektiv (NUTEK)</SPAN></P> <P class="p39 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">en studie om kulturens betydelse i utvecklingsarbetet (Mångkulturellt Centrum Botkyrka),</SPAN></P> <P class="p3 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">en studie om samverkan inom det lokala utvecklingsarbetet (Statskontoret).</SPAN></P> <P class="p622 ft6">På basis av en samlad avstämning skall Storstadsdelegationen</P> <P class="p623 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">sammanställa ett underlag med förslag till hur, och med vilken inriktning, den nationella storstadspolitiken fortsättningsvis skall beredas, och</SPAN></P> <P class="p165 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">kartlägga behov av kompletterande utredningar.</SPAN></P> <P class="p276 ft6">I vårpropositionen 2003 meddelade regeringen att man avser ta tillvara storstadspolitikens erfarenheter och omvandla dem till ordinarie strukturer. Statliga myndigheter kommer att ges tydliga mandat och riktlinjer för att storstadspolitikens tvärsektoriella mål skall uppnås. Ett antal myndigheter kommer att ges i uppdrag att vidareutveckla de samverkansöverenskommelser som finns i de lokala utvecklingsavtalen.</P> <P class="p88 ft6">Regeringen kommer under hösten 2003 att lämna en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för hur arbetet med att genomföra storstadspolitiken har utvecklats sedan riksdagen beslutade om Storstadspropositionen.</P> <P class="p284 ft17"><SPAN class="ft17">7.3</SPAN><SPAN class="ft43">Allmänna samlingslokaler i Stockholm</SPAN></P> <P class="p300 ft6"><SPAN class="ft6">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Samlingslokaler och föreningsliv i samverkan</SPAN></P> <P class="p610 ft87">I detta sammanhang, med förekomsten av allmänna samlingslokaler i storstäderna, är naturligtvis den utredning som Kulturnämnden i Stockholms stad har låtit göra av intresse. Utredningen handlar om hur ett nytt system för stadens stöd till allmänna samlingslokaler, hemgårdar, 4 <NOBR>H-gårdar</NOBR> och kommunövergripande verksamheter bör utformas i framtiden. Utredningen har redovisats i rapporten</P> <P class="p624 ft12">177</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p625 ft6">”Mötesplatser för demokrati och kultur” (2003). Det nya stödsystemet skall enligt planerna tillämpas från årsskiftet 2003/2004.</P> <P class="p46 ft6">I utredningen redovisas hur stödet till de allmänna samlingslokalerna har utvecklats under de senaste årtiondena i Stockholms stad. 1972 beslutade stadsfullmäktige i Stockholm om en samlingslokalnorm som slog fast att det skulle finnas en samlingslokal per 10 000 invånare. Nolltaxa infördes för föreningslivet och bildningsorganisationerna. De lokalförvaltande organisationerna ersattes genom ett fast driftsanslag.</P> <P class="p42 ft6">Som mest fanns det 78 särskilt iordningställda samlingslokaler inom ramen för det kommunala stödet, som täckte ungefär 80 procent av lokalförvaltarnas kostnader. Övriga kostnader täcktes främst genom uthyrning till privata och kommersiella hyresgäster.</P> <P class="p42 ft6">I dag finns det 18 allmänna samlingslokaler i Stockholm stad som hyr ut lokaler till föreningslivet, för kulturarrangemang m.m. De är anslutna till idrottsförvaltningens bokningsenhet och får kommunalt bidrag till verksamheten. Av de samlingslokaler som för närvarande får stöd från staden är sex medlemmar i Folkets Hus och Parker. Sju av samlingslokalerna, som är med i stödsystemet, är antingen kommunala lokaler eller drivs av andra föreningar. Fem föreningsråd får också kommunalt stöd. Föreningsråden drev under många år samlingslokaler över hela Stockholm och gav kontorsteknisk och annan service till föreningslivet. Sex av dessa föreningsråd finns fortfarande kvar varav fem driver samlingslokaler.</P> <P class="p287 ft6">Det finns också sex hemgårdar som alla får kommunalt stöd, dock inte från anslaget till samlingslokaler. Dessa gårdar arbetar utifrån en humanistisk utgångspunkt med <NOBR>bildnings-,</NOBR> kultur- och fritidsfrågor och erbjuder möjlighet för alla åldrar att delta i verksamheterna. Det finns också ett stöd till fritidsgårdar, som hanteras av stadsdelsnämnderna över anslagen till ungdomens fritidsverksamhet.</P> <P class="p42 ft6">Därutöver finns det två föreningar som är medlemmar i Bygdegårdarnas Riksförbund men som båda saknar kommunalt stöd. Dessutom finns det sex föreningar, som är anslutna till Våra Gårdar, som också saknar kommunalt stöd. Studieförbunden ABF och Vuxenskolan får offentliga bidrag för sitt folkbildningsarbete, men saknar sedan 1999 stöd för sin lokalupplåtelse till föreningslivet.</P> <P class="p626 ft12">178</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p627 ft27">I allmänhet drivs samlingslokalerna av en ideell förening, medan fastigheten ägs av staden eller något av stadens bolag. Hemgårdarna drivs i allmänhet av ideella föreningar, som har viss anknytning till den stiftelse som äger huset, eller också drivs verksamheten av stiftelsen själv. Några organisationer har <NOBR>icke-kommunala</NOBR> hyresvärdar och några lokaler drivs i kommunal regi.</P> <P class="p88 ft6">Enligt Kulturnämndens utredning kan verksamheten i samlingslokalerna delas upp i två områden;</P> <P class="p262 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">dels uthyrning av lokaler till föreningar och andra, som håller möten, anordnar studier eller kulturprogram, genomför fester m.m.</SPAN></P> <P class="p165 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">dels genomförande av egen kulturverksamhet.</SPAN></P> <P class="p628 ft1">Enligt utredningen brukar man inte skilja för mycket mellan dessa båda uppgifter när samlingslokalernas verksamheter beskrivs. Det finns knappast någon samlingslokalförening som ägnar sig enbart åt rutinmässig lokalupplåtelse. Kulturverksamheten finns i huset oavsett om anordnaren är den lokalförvaltande organisationen, någon medlemsorganisation, något studieförbund, något kommunalt organ, någon kulturinstitution eller någon annan.</P> <P class="p203 ft6">Det vanliga är att de olika verksamheterna brukar samverka med varandra. Ofta arrangerar samlingslokalföreningen tillsammans med föreningslivet teaterföreställningar, engagerar orkestrar, hänger utställningar, anordnar studiecirklar, planerar möten och drar i gång aktionsgrupper. Ofta har det mindre betydelse vem som står som formell arrangör.</P> <P class="p259 ft6"><SPAN class="ft6">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag om förändringar i bidragssystemet</SPAN></P> <P class="p269 ft6">Efter remiss av utredningen till de berörda har kulturförvaltningen lämnat ett förslag till Kulturnämnden. Förslaget presenterades i tjänsteutlåtande <NOBR>2003-09-11.</NOBR> I förvaltningens förslag ingår följande delar:</P> <P class="p629 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">behovet av ett kommunalt stöd till lokalorganisationer</SPAN></P> <P class="p165 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">vem skall ansvara för den centrala bokningen</SPAN></P> <P class="p165 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">vem skall vara lokalförvaltare – staden eller föreningslivet</SPAN></P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">förslag till nytt bidragssystem för allmänna samlingslokaler och hemgårdar</SPAN></P> <P class="p630 ft12">179</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">Förvaltningens tjänsteutlåtandet tar även upp frågan om vilken nämnd som skall ansvara för det framtida stödet till lokalorganisationerna.</P> <P class="p46 ft6">Kulturförvaltningen konstaterar att utredningen saknar en analys av hur de samhälleliga förutsättningarna för ett folkligt deltagande har förändrats. Man pekar på att när samlingslokalerna en gång startade var det för att erbjuda ett blomstrande föreningsliv mötesplatser. Folkrörelser och ideella föreningar har dock under lång tid förlorat medlemmar och värst drabbade är storstäderna. Även samlingslokalorganisationerna har tappat medlemmar och de som finns kvar har blivit äldre.</P> <P class="p609 ft1">Förvaltningen pekar också på att formerna för det demokratiska och kulturella deltagandet har förändrats. Den folketshus- eller godtemplarscen, som för inte så länge sedan utgjorde ramen för det politiska mötet eller en amatörteaterföreställning, efterfrågas inte längre i samma utsträckning. Studier sker allt mer på distans eller kräver tekniska hjälpmedel som samlingslokalerna har svårt att erbjuda. Dessutom har utbudet av alternativa samlingslokaler blivit större. Kommunala alternativ kan erbjudas genom skolor, men det finns även tillgång till privata eller folkrörelsedrivna mötes- och festlokaler.</P> <P class="p72 ft6">Kulturförvaltningen konstaterar att tillgången till offentliga rum varierar starkt mellan Stockholms stadsdelar. Bäst rustat i detta avseende är innerstaden. Detta gäller särskilt tillgången till kulturella institutioner och verksamheter. Södermalm uppvisar till exempel ett rikt utbud av mötes- och kulturlokaler; två hemgårdar, tre samlingslokaler, flera kulturinstitutioner och permanenta scener för fria grupper. Flera yttre stadsdelar uppvisar däremot en helt annan bild. Där utgör samlingslokalen ofta den enda arenan för möten och kultur.</P> <P class="p609 ft6">Med utgångspunkt från ovanstående bild anser kulturförvaltningen att det inte är rimligt att återgå till den samlingslokalstruktur som fanns tidigare. I stället förordar förvaltningen ett basutbud som omfattar en allmän samlingslokal i varje stadsdel som ges bättre resurser för att kunna erbjuda ändamålsenliga möteslokaler och egna kulturverksamheter. Särskild prioritet bör enligt förvaltningen ges till ytterstadsdelarna som har ett mindre utbud av samlingslokaler och kulturarenor än innerstaden.</P> <P class="p609 ft6">När det gäller ansvaret för den centrala bokningsverksamheten föreslår kulturförvaltningen att den samlade bokningsservice som idrottsförvaltningen erbjuder idrottsanläggningar, skolor,</P> <P class="p261 ft12">180</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft6">samlingslokaler och ett brett föreningsliv bör bibehållas. Att samla teknik, kunskap och personal på ett ställe skulle göra bokningen rationell och smidig.</P> <P class="p178 ft6">När det gäller vem som skall vara lokalförvaltare, staden eller föreningslivet, delar Kulturförvaltningen utredningens grundsyn att ansvaret för den lokala samlingslokalen bör ligga i föreningslivets händer. Denna syn stärks av att de två kommunalt drivna samlingslokalerna i Tensta och Alvik idag uppvisar den lägsta nyttjandefrekvensen av samtliga samlingslokaler. Enligt förvaltningen bör en överföring ske när det finns fungerande förvaltarorganisationer uppbyggda och när oklarheter i den nuvarande personalens anställningsvillkor kan lösas.</P> <P class="p186 ft6">När det gäller bidragssystemet hade utredningen föreslagit att det skulle bestå av följande delar:</P> <P class="p631 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Grundbidrag, som motsvarar den faktiska hyran inkl. värme</SPAN></P> <P class="p3 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">Tilläggsbidrag, som baseras på volymen uthyrda lokaler med nolltaxa eller subventionerad taxa</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Kulturbidrag, som täcker personalkostnader för kulturverksamhet</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Upprustningsbidrag, som fördelas efter ansökan och som i framtiden utgår proportionellt mot kvadratmeterytan.</SPAN></P> <P class="p632 ft6">Kulturförvaltningen delar i princip utredningens grundtankar i förslaget till ett nytt och gemensamt bidragssystem. Men förvaltningen anser att det bidragssystem som utredningen föreslår, med nuvarande stödåtagande, skulle bli starkt kostnadsdrivande. Det skulle spränga de bidragsramar som kan förutses under de närmaste åren och bli bindande på ett sätt som inte är önskvärt eller ens möjligt.</P> <P class="p203 ft6">Förvaltningen avvisar förslaget om en rak koppling mellan hyra och grundbidrag. Den föreslår i stället att grundbidraget blir individuellt för den enskilda lokalorganisationen och bestäms av flera vikter av vilka lokalkostnaden i flertalet fall kommer att vara den tyngsta. Enligt förvaltningen är det nödvändigt att väga in också andra faktorer som bokningsbara ytor, möjlighet till kommersiell uthyrning på korttidsbasis, lägesfaktorer m.m. En direkt koppling mellan hyresnivå och stöd bör enligt förvaltningen undvikas eftersom den kan uppmuntra till överdrivna hyresökningar.</P> <P class="p633 ft12">181</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p634 ft6">När det gäller kompensation för nolltaxeuthyrningar delar förvaltningen utredningens uppfattning om att sådan bör ges. Den föreslagna procentramen ger de samlingslokaler som har omfattande upplåtelse till nolltaxeföreningar en klar förbättring jämfört med tidigare år. Förvaltningen avser att återkomma med detaljerade regler för fördelningen av tilläggsbidraget.</P> <P class="p42 ft6">Förvaltningen stöder utredningens förslag om kulturbidrag. Det kan bli ett viktigt instrument för att täcka delar av framför allt hemgårdarnas personalkostnader för den egna utåtriktade verksamheten. Förvaltningen bedömer att tio procent av bidragsunderlaget bör reserveras för kulturbidrag och fördelas till främst hemgårdar och samlingslokaler med egen kulturverksamhet. Däremot ser Kulturförvaltningen ingen möjlighet att i åtagandena inrymma upprustningsbidrag samt engångsbidrag för införande av bokningssystem</P> <P class="p72 ft6">Kulturnämnden beslutade i september 2003 bland annat om riktlinjer för ett nytt bidragssystem från 2004 som innebär att allmänna samlingslokaler och hemgårdar kan söka ettåriga grundbidrag, tilläggsbidrag och kulturbidrag. Kulturförvaltningen fick också i uppdrag att förbereda ett överlämnande av ett antal lokaler från kommunalt huvudmannaskap till föreningsdrift.</P> <P class="p205 ft17"><SPAN class="ft17">7.4</SPAN><SPAN class="ft43">Allmänna samlingslokaler på landsbygden</SPAN></P> <P class="p258 ft6"><SPAN class="ft6">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">En aktiv regionalpolitik</SPAN></P> <P class="p619 ft27">Som ett resultat av strukturförändringarna i jordbruket och industrin inleddes en snabb urbaniseringsprocess efter krigsslutet 1945. Denna utveckling ökade tillgången på arbetstillfällen i städerna. Däremot minskade antalet arbetstillfällen på landsbygden snabbt och ledde till en storskalig utflyttning av befolkningen från dessa områden. De negativa effekterna på landsbygden lindrades dock delvis genom tillväxten av den offentliga sektorn.</P> <P class="p609 ft27">I början av <NOBR>1960-talet</NOBR> kom riskerna för att urbaniseringen utarmade landsbygdsområdena att uppmärksammas alltmer. För att motverka den dramatiska nedgången i befolkning och sysselsättning, framför allt i norra Sverige, antog riksdagen 1965 regeringens förslag om en aktiv regionalpolitik. Till en början inriktades politiken främst på att hålla glesbygden levande genom verksamheter på det sociala området. Senare introducerades stöd för</P> <P class="p210 ft12">182</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p635 ft6">näringslivsutveckling tillsammans med infrastruktursatsningar och så småningom stöd till lokal utveckling. 1977 tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp för frågor rörande glesbygden, kallad Glesbygdsdelegationen.</P> <P class="p636 ft1">Åren <NOBR>1987–1988</NOBR> uppmanade Europarådet medlemsländerna att driva en kampanj för Europas landsbygd. Glesbygdsdelegationen fick uppdraget att agera på regeringens vägnar. Samtidigt samlade Hembygdsrörelsen omkring 100 folkrörelser i en landsomfattande kampanj för landsbygdsutveckling. De myndigheter och folkrörelser som deltog utvecklade ett gemensamt program för kampanjarbetet och tillsammans arbetade de för att hela Sverige skulle mobiliseras för landsbygdens utveckling. Kampanjen fick namnet Hela Sverige ska leva.</P> <P class="p186 ft6">Genom Glesbygdsdelegationen involverades flera myndigheter i kampanjen. Folkrörelserna involverade folkrörelseaktivister och mobiliserade landsbygdsbefolkningen. Under de två åren kampanjen pågick arrangerades ett antal större evenemang. Landsbygdskampanjen avslutades med Sveriges första Landsbygdsriksdag i april 1989.</P> <P class="p172 ft87">Arbetet med landsbygdsutveckling fortsatte vidare genom att ett <NOBR>40-tal</NOBR> av folkrörelserna bildade den ideella föreningen Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva med målsättningen att stödja lokalt utvecklingsarbete och lokal demokrati. Folkrörelserådet arrangerar bland annat Landsbygdsriksdagen vartannat år. År 2000 antog Landsbygdsriksdagen ett Landsbygdspolitiskt program med framtida visioner för landsbygden.</P> <P class="p637 ft1">I programmet lyfter Landsbygdsriksdagen bland annat fram de allmänna samlingslokalernas betydelse för folkbildning och kultur och det lokala sociala livet. Det betonas att den lokala kulturella aktiviteten, föreningsmötet eller studiecirkeln ofta är startpunkten för diskussioner om bygdens utveckling. Det är i sådana sammanhang man lär känna varandra; utvecklar det sociala kapitalet.</P> <P class="p172 ft88">Programmet betonar att bygdens samlingspunkt, som kan vara en allmän samlingslokal, idrottsföreningens lokaler eller församlingshemmet, är en viktig mötesplats för landsbygdens befolkning, för det sociala livet och det demokratiska samtalet. Staten och kommunerna kan enligt programmet medverka till goda livsbetingelser på landsbygden genom anslag till nybyggnation och upprustning samt momsbefrielse på driftskostnader eller direkta driftsanslag för lokaler som används i ideell verksamhet.</P> <P class="p545 ft12">183</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p638 ft6"><SPAN class="ft6">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Lokala utvecklingsgrupper</SPAN></P> <P class="p619 ft4">Landsbygdskampanjen bidrog bland annat till att det bildades ett stort antal lokala utvecklingsgrupper runt om i landet, som har visat sig vara en betydelsefull faktor för den fortsatta utvecklingen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD colspan=3 class="tr24 td26"><SPAN class="p10 ft93">av landsbygden. När kampanjen avslutades fanns</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td340"><SPAN class="p11 ft93">det ungefär</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td341"><SPAN class="p10 ft6">1 000 grupper.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td340"><SPAN class="p10 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td341"><SPAN class="p13 ft6">Folkrörelserådets</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p138 ft6">nätverk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p639 ft6">omfattar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td340"><SPAN class="p11 ft6">idag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td341"><SPAN class="p10 ft6">50 medlemsorganisationer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p10 ft6">och nära</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p10 ft6">4 000 lokala</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td340"><SPAN class="p11 ft11">utvecklings-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft6">grupper. Ungefär 80 000 invånare är aktivt engagerade i de olika lokala utvecklingsgrupperna och deras geografiska intresseområde omfattar ca 3 miljoner boende på landsbygden och i mindre samhällen. I ungefär en tredjedel av landets kommuner samarbetar de lokala utvecklingsgrupperna med kommunen i s.k. kommunbygderåd. På regional nivå har bygderörelsen samlats i s.k. länsbygderåd.</P> <P class="p42 ft6">Utmärkande för en lokal utvecklingsgrupp är att den åtar sig ett kollektivt samhällsansvar för hela eller delar av den lokala utvecklingen. Grupperna består av frivilligt anslutna människor och det mesta av arbetet uträttas ideellt. Initiativet att bilda en lokal utvecklingsgrupp kommer vanligen från lokalbefolkningen själva, för att lösa specifika problem eller för att arbeta för en vision för det lokala samhällets framtid. Initiativet kan även komma från externa aktörer som folkrörelser eller myndigheter.</P> <P class="p72 ft6">De flesta bygdegrupper är organiserade som ideella föreningar som baseras på demokratiska principer; en medlem, en röst. Bygdegrupperna arbetar på eget initiativ med konkreta, praktiska insatser för att utveckla sitt lokalsamhälle. Med ett stort inslag av ideella krafter och ibland eget kapital bidrar grupperna till den lokala infrastrukturen på områden som kultur, service, arbetstillfällen och boende. Det arbete som utförs av bygdegrupper leder ofta till en förbättrad social samhörighet, starkare lokal identitet och nya former av lokal demokrati.</P> <P class="p72 ft6">Verksamheterna spänner från kulturella verksamheter till miljöfrågor och utbildningar, till initiativ rörande boende och lanthandeln. De flesta gemensamma initiativen har inriktning på fritids- och kulturella verksamheter;</P> <P class="p311 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">Nära 80 procent av alla lokala utvecklingsgrupper har fritidsaktiviteter på dagordningen.</SPAN></P> <P class="p219 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Nära 70 procent genomför olika kulturaktiviteter.</SPAN></P> <P class="p640 ft12">184</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p641 ft95"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft94">Varannan grupp arbetar med initiativ relaterade till bygdegårdar och samlingslokaler, studiecirklar, vägar och turism.</SPAN></P> <P class="p642 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">En tredjedel av grupperna är involverade i arbete med försäljning/marknader, badplatser, miljö/natur, tidningar/nyhetsbrev samt undersökning och planering av sina lokalsamhällen.</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">En fjärdedel av utvecklingsgrupperna arbetar med ungdomsprojekt, skolor och barnomsorg, och verksamheter som syftar till att öka inflyttning och att skapa arbetstillfällen.</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Många grupper driver också egna verksamheter med café, konst och hantverksprodukter.</SPAN></P> <P class="p3 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">Ett flertal lokala utvecklingsgrupper är också involverade i boende, äldreomsorg, IT, transporter, utbildning och att tillhandahålla servicebostäder för äldre eller funktionshindrade.</SPAN></P> <P class="p643 ft6"><SPAN class="ft6">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Begreppet social ekonomi</SPAN></P> <P class="p269 ft6">Den verksamhet som bedrivs av de lokala utvecklingsgrupperna har en nära koppling till det som brukar betecknas som den sociala ekonomin. Begreppet social ekonomi är förhållandevis nytt i Sverige. Regeringen beslutade därför i november 1997 att tillsätta ”Arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling” i syfte att kartlägga villkoren för den sociala ekonomin och belysa dess betydelse i samhället.</P> <P class="p186 ft6">I rapporten Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt som kom 1999 föreslog arbetsgruppen följande innebörd i begreppet social ekonomi:</P> <P class="p315 ft54">Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.</P> <P class="p177 ft6">Enligt arbetsgruppen utvecklas den sociala ekonomin företrädesvis i glesbygd och på landsbygden. På den svenska landsbygden finns det sedan gammalt en tradition av samarbete i byalag, sockenstämmor och liknande. Mark, anläggningar och utrustning har i stor utsträckning ägts och nyttjats gemensamt. Från slutet av 1800- talet tog samarbetet i många fall fastare former i föreningar för gemensamma angelägenheter.</P> <P class="p335 ft12">185</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p608 ft1">Det kunde gälla vägar, eldistribution, jordbruksmaskiner, sågverk, mejerier, badhus och tvättstugor, handelsverksamhet för både hushåll och jordbruk, bostäder, samlingslokaler samt bankverksamhet. Utvecklingen av formerna för detta ekonomiska samarbete hämtade näring från de spirande folkrörelserna där människor lärde sig ”föreningslivets teknik och möjligheter”</P> <P class="p604 ft1">Det förefaller enligt arbetsgruppen som att verksamheter inom den sociala ekonomin i många fall erbjuder de enda återstående möjligheterna för en bygd att överleva och utvecklas. Det verkar i dessa miljöer finnas de bästa förutsättningar för lokala utvecklingsgrupper och andra nya föreningar och kooperativ att utvecklas som man inte hittar i tätorter och städer i samma utsträckning.</P> <P class="p604 ft27">Enligt Arbetsgruppen är det positivt att människor har möjlighet att engagera sig direkt i och styra över konkreta verksamheter som på ett påtagligt sätt påverkar deras vardag, utan att gå ”omvägen” via det politiska systemet. Föreningar, kooperativ och liknande sammanslutningar utgör med sina demokratiska värderingar och arbetssätt en ”infrastruktur” i samhället som troligen inte kan ersättas med någonting annat. Forskning om nya kooperativ, lokala utvecklingsgrupper, nyskapande ungdomsverksamheter och frivilligt socialt arbete, visar att det ligger en stor kraft i de demokratiska idéerna när de tillämpas på lokal och konkret nivå.</P> <P class="p356 ft6"><SPAN class="ft6">7.4.4</SPAN><SPAN class="ft44">Social ekonomi och välfärd</SPAN></P> <P class="p281 ft6">En utgångspunkt för arbetsgruppen var antagandet att den sociala ekonomin spelar en viktig roll vad gäller produktion av tjänster inom välfärdsområdet. Det har visat sig att brukar- och personalkooperativ, föreningar och liknande ofta framstår som lämpliga alternativ till offentlig drift när det gäller att driva verksamhet inom vård, skola eller omsorg.</P> <P class="p604 ft6">Arbetsgruppen hänvisar till en rapport från Svenska Kommunförbundet att 1997 drevs ca 15 procent av landets alla daghem, fritidshem och liknande av andra än kommunerna. Ungefär hälften av dessa drevs av föräldrakooperativ och en tiondel av personalkooperativ. Övriga drevs av företag, föreningar, stiftelser, svenska kyrkan och landsting. Av samtliga former hade de ideella föreningarna , de som inte var föräldrakooperativ, den klart starkaste ökningen från 1995 till 1997 och närmade sig den bolagsdrivna barnomsorgen i antal inskrivna barn.</P> <P class="p312 ft12">186</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p644 ft6">Närmare 10 000 föreningar drev egna eller kommunala anläggningar med kommunala bidrag inom fritids- och kulturområdet. Rapportförfattarna drog slutsatsen att ”hundratusentals medlemmar torde på ett eller annat sätt vara beroende av eller engagerade i anläggningarnas drift eller skötsel”. De konstaterade också att det politiska intresset för föreningsdrift och för entreprenader på området ökade.</P> <P class="p88 ft6">När det gäller fritidsanläggningar, främst för idrott, svarade föreningar år 1990 för ägande eller drift av omkring 45 procent av de 30 000 anläggningarna i landet. 1997 hade den siffran stigit till omkring 55 procent. Ungefär var fjärde av de mellan 1 400 och 1 500 fritidsgårdarna som finns i landet drivs av föreningar, alltså i storleksordningen 350 stycken.</P> <P class="p88 ft6">I samma rapport uppgav branschorganisationen HELA, Sveriges vård- och omsorgsföretag, att ungefär 100 av organisationens 500 anslutna entreprenadföretag var stiftelser. Organisationens medlemmar var verksamma inom sjukvård, äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg.</P> <P class="p88 ft6">När det gäller individ- och familjeomsorgen hade kommunernas kostnader för köp av verksamhet från föreningar och stiftelser inom området ökat med närmare 40 procent från 1995 till 1997. Kooperativ, föreningar och stiftelser fanns även inom skolan samt de flesta vård- och omsorgsverksamheter. Liksom andra alternativa driftformer bidrog dessa former till ett ökat utbud av välfärdstjänster.</P> <P class="p172 ft6">Arbetsgruppen menade att det hade skett en tydlig förskjutning av fokus i synen på folkrörelsernas och föreningslivets roll och betydelse i samhället. Traditionellt har en central roll för svenska folkrörelser varit att ge röst åt olika gruppers behov, värderingar och intressen. En annan viktig roll har varit att organisera tjänster och service, både för medlemmar och för människor utanför organisationerna. Idag är intresset främst riktat mot den senare rollen och organisationerna tillhandahåller i allt större utsträckning själva den verksamhet som medlemmarna efterfrågar. Gränsen mellan organisationer med en <NOBR>”röst-roll”</NOBR> och sådana med en <NOBR>”service-roll”</NOBR> blir därför allt svårare att dra.</P> <P class="p645 ft87">Arbetsgruppen pekar på att det också är serviceperspektivet som har kommit till uttryck i flera statliga utredningar sedan mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Dessa utredningar utgår ifrån att organisationerna har en outvecklad potential som komplement och uppdragstagare till den offentliga sektorn. Arbetsgruppens intryck var att detta synsätt</P> <P class="p646 ft12">187</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">är dominerande inom EU och att det återspeglar att andra EU- länders välfärdsmodeller traditionellt skiljer sig från den svenska.</P> <P class="p601 ft6">Från att ha haft en roll av att ställa krav på stat och kommun att göra saker upptäcker nu många organisationer att de befinner sig i den motsatta situationen. Den innebär att de möts av förväntningar och förfrågningar om uppdrag från den offentliga sidan, vilket också sammanfaller med förändrade former för den offentliga finansieringen av föreningsverksamhet och liknande.</P> <P class="p205 ft6"><SPAN class="ft6">7.4.5</SPAN><SPAN class="ft44">Mot en ny landsbygdspolitik</SPAN></P> <P class="p199 ft6">1991 ombildades Glesbygdsdelegationen till Glesbygdsmyndigheten, som 1995 ändrade namn till Glesbygdsverket. Myndigheten lokaliserades till Östersund. Det övergripande syftet med den nya myndigheten var att skapa en ansvarig myndighet för samordning och bättre utnyttjande av de insatser som genomförs för gles- och landsbygdsutveckling.</P> <P class="p604 ft1">I början av april 2003 överlämnades en utredning till Näringsdepartementet med titeln Mot en ny landsbygdspolitik (SOU 2003:29). Utredningen föreslår att Glesbygdsverket flyttas från den regionala utvecklingspolitiken, som sorterar under Näringsdepartementet, till Jordbruksdepartementet. Glesbygdsverket föreslås byta namn till Landsbygdsverket men att det även i fortsättningen ska vara ett separat verk. Jordbruksdepartementet föreslås byta namn till Landsbygds- och jordbruksdepartementet.</P> <P class="p42 ft6">Enligt utredaren har landsbygden fortfarande på många sätt annorlunda problem och möjligheter trots att land och stad blir alltmer länkade till varandra. Det behövs därför en tydligt formulerad utvecklingsinriktad landsbygdspolitik om landsbygdens möjligheter ska tas tillvara. Målet bör vara en landsbygd som är ekonomiskt livskraftig, som har höga natur- och kulturvärden och socialt välfungerande, levande byar och bygder,</P> <P class="p72 ft6">Utredaren menar att Sverige hittills har saknat en politik för landsbygdens utveckling. Regionalpolitiken är inte längre inriktad på landsbygdsregionerna utan är en politik for alla regioner. Den gör inte heller skillnad mellan land och stad utan betraktar dem som funktionellt sammanväxta. Jordbrukspolitiken är också ett dåligt instrument för att ta vara på landsbygdens möjligheter anser utredaren.</P> <P class="p479 ft12">188</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p647 ft6">Utredaren pekar på att landsbygdens sociala och ekonomiska utveckling i högre grad än tätortens bygger på ett samspel mellan privata, offentliga och ideella insatser. Landsbygden, den glesa strukturen, tycks ha en förmåga att skapa och vidmakthålla utvecklingsprocesser utan att uppfylla krav på ett stort befolkningsunderlag. Frivilliga insatser görs för att kompensera för brister i kommersiell och offentlig service eller för att ta tillvara möjligheter som finns i den lokala miljön. Människor fullgör uppgifter som inte kommunerna kan göra i områden med litet befolkningsunderlag. Ofta handlar det om lösningar som bygger på den verkligt lokala uppsättningen av personnätverk, institutioner, lokaler osv. Det kan gälla t ex alternativa driftsformer, samspel mellan <NOBR>kommun-före-</NOBR> ningsliv, osv.</P> <P class="p5 ft6">Utredaren föreslår att det tillsätts en utredning för att fördjupa kunskapen inom områden som är strategiskt viktiga för landsbygdens framtid. Att belysa dagens och morgondagens viktiga utvecklingsfrågor på landsbygden, och samtidigt forma uppgiften för en landsbygdsmyndighet, skulle enligt utredaren vara att reformera ett politikområde som egentligen inte har omprövats på 50 år.</P> <P class="p202 ft6">Enligt utredarens bedömning bör två problemkomplex utredas. Det ena handlar om landsbygden som livsmiljö och dess utvecklingsmöjligheter i vid bemärkelse och det andra handlar om den glesa strukturens problem i ett framtidsperspektiv. När det gäller det senare området är den demografiska utvecklingen en viktig bakgrund. Mycket talar för en befolkningsminskning i många landsbygdsområden.</P> <P class="p648 ft6">Frågeställningar som enligt utredaren kan bli aktuella är:</P> <P class="p227 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Hur ska förändringarna kunna hanteras på bästa sätt?</SPAN></P> <P class="p228 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">Vilka problem kan förutses när det gäller t.ex. att upprätthålla kommersiell och offent lig service?</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Vilka möjligheter finns att främja småskaliga och annorlunda. lösningar?</SPAN></P> <P class="p165 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Vilka konsekvenser får den tekniska utvecklingen?</SPAN></P> <P class="p649 ft88">En viktig aspekt är enligt utredaren de många exempel på samarbete över gränserna mellan privat, offentlig och frivilligsektor som finns på landsbygden. Människor fullgör uppgifter som inte kommunerna har råd att decentralisera till landsbygden. Viktig</P> <P class="p650 ft12">189</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p651 ft88">i det samman hanget är relationen mellan land och stad. Kan ökad rörlighet göra att tätorterna kompenserar för gleshetens problem?</P> <P class="p652 ft17"><SPAN class="ft17">7.5</SPAN><SPAN class="ft43">Forskarstudie om den allmänna samlingslokalens betydelse i närsamhället</SPAN></P> <P class="p258 ft6"><SPAN class="ft6">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inledande markeringar</SPAN></P> <P class="p281 ft6">Utredningen uppdrog till en särskild forskare vid Umeå Universitet att belysa vilken betydelse de allmänna samlingslokalerna och stödet för dessa lokaler har för närsamhället. Rapporten från studien redovisas i <SPAN class="ft18">bilaga 4</SPAN>.</P> <P class="p322 ft6">De frågeställningar som skulle belysas var:</P> <P class="p241 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">Vilken betydelse lokalerna har för det civila samhället och invånarnas deltagande i de politiska processerna.</SPAN></P> <P class="p220 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Vilken roll samlingslokalerna spelar när det gäller att möjliggöra möten mellan individer med olika etnisk och kulturell bakgrund.</SPAN></P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">Vad det ökade utbudet av kommersiella verksamheter, t.ex. olika nöjes- och kulturaktiviteter, har inneburit i sammanhanget.</SPAN></P> <P class="p220 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Vad som händer på en ort när en allmän samlingslokal läggs ned. Får nedläggningen några effekter på samhällslivet och i så fall vilka?</SPAN></P> <P class="p221 ft6">Forskarna har intervjuat nära ett <NOBR>100-tal</NOBR> informanter från mars till oktober 2003. Det har varit lokalhållare, brukare, kulturentreprenörer, anställda, kommunala tjänstemän, föreningslivsaktiva m.fl. De representerar Våra Gårdar, Bygdegårdsrörelsen, Folkets Hus och Parker, offentlig förvaltning, det fria kulturlivet, organisationer och föreningar m.fl. De finns inom ett <NOBR>10-tal</NOBR> områden eller miljöer, stora och små, centrala och perifera, expansiva och kontraktiva. Informanterna och orterna framgår av rapporten i bilaga 4.</P> <P class="p609 ft88">Forskarna framhåller att de allmänna samlingslokalerna har en stor betydelse för det lokala kulturlivet. I den mån som det finns tillgång till en lokal som fungerar som ett slags lokalt kulturhus i närsamhället, är det som regel fråga om en allmän samlingslokal. Den har ofta en stor betydelse för ett rikt kulturliv i alla dess innebörder, för kulturella livsformer och kulturella livssätt, för skilda</P> <P class="p86 ft12">190</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft6">kulturuttryck och kulturmöten och för demokratiskt deltagande och delaktighet.</P> <P class="p36 ft6">De pekar också på att det är nödvändigt att uppmärksamma, synliggöra och beakta specifika samhällsgruppers och kulturyttringars särskilda lokalbehov. Det kan gälla etniska minoriteter, de unga, nya kulturella uttrycksformer och uttryckssätt och nya sociala rörelser, samt i alla dessa avseenden också specifikt könsrelaterade behov.</P> <P class="p203 ft6">Det är inte givet att den verksamhet, de verksamhetsformer och aktiviteter, som dessa behov och motsvarande intressen är kopplade till och föranleder, alltid har tillträde till den allmänna samlingslokalen. Lokalerna är kanske inte heller så utformade att de är tillgängliga för dessa grupper, och för deras behov och intressen. De står också ofta utanför den direkta makten över lokalen och den innehållsliga verksamhetsplaneringen.</P> <P class="p88 ft6">Forskarna menar att dessa nya behov och intressen hänger nära samman med det nya och som växer fram. Det hänger samman med förändrade samhällsbetingelser, demografiska och ekonomiska, utbildningsmässiga och arbetslivsrelaterade, såväl lokala som globala. De är tätt förbundna med förändrade kulturella livsformer och kulturmönster, vilka i allmänhet blir allt mera mång- och transkulturella eller beblandade i allmänhet.</P> <P class="p172 ft87">Men denna förändring motsvaras inte på något automatiskt sätt av en förändring i utbudet av allmänna samlingslokaler, eller att lokalerna blir mer tillgängliga eller ändamålsenligt utformade. De allmänna samlingslokalerna måste aktivt anpassas till de förändrade förutsättningarna i samhället. Forskarna menar att en sådan anpassning av de allmänna samlingslokalerna är nödvändig.</P> <P class="p653 ft6"><SPAN class="ft6">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Forskarnas samlade intryck och bedömningar</SPAN></P> <P class="p654 ft6">Forskarna sammanfattar svaren på de frågor som har varit utgångspunkten för studien på följande sätt:</P> <P class="p655 ft97"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft96">Den allmänna samlingslokalen utgör i hög grad själva närsamhället! </SPAN><SPAN class="ft87">Som en skärningspunkt mellan, eller mötespunkt för, medborgarskap, civilt samhälle och demokratisk delaktighet, utgör den allmänna samlingslokalen ofta själva närsamhället. Det är i hög grad här som det politiska och kulturella deltagandet och (gemen)skapandet sker. Det är här man umgås i vid mening. Här finns idéutbytet, studieverksamheten, det</SPAN></P> <P class="p656 ft12">191</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p657 ft6">organiserade mötes- och föreningslivet, arrangemangen och nöjeslivet. Häri ligger den fundamentala betydelsen av den allmänna samlingslokalen, som det närsamhälleliga och som en infrastruktur för demokrati.</P> <P class="p251 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Den allmänna samlingslokalen är en central infrastrukturell plattform, ett forum och en arena! </SPAN><SPAN class="ft6">Den allmänna samlingslokalen kan vara en viktig beståndsdel för en levande demokrati och skapande kultur, för förnyade samverkansformer i samhällsbygget och för utvecklingen av mera delaktiga och alternativa livsformer. Den är en del i en infrastruktur, inte bara för lokal demokrati, utan för demokrati i allmänhet. Ett samhälle som inte ger utrymme för allmän samling, en offentlighet i denna mening, lämnar inte heller fullt ut rum för demokrati i meningen folkstyre. Forskarna hänvisar till att många har pekat på den konkreta skillnad i närsamhällets livskraft och livsmiljö som finns mellan orter eller livsmiljöer, tätorter eller landsbygd, förorter eller byar, om man har tillgång till en allmän samlingslokal eller inte.</SPAN></P> <P class="p658 ft18"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft19">Föreställningen om den allmänna samlingslokalens avtagande roll och minskande betydelse, eller till och med död, är omotiverad och förhastad! </SPAN><SPAN class="ft6">Forskarnas intryck är att den allmänna samlingslokalen inte har fått en minskad betydelse, snarare tvärtom. Deras intryck är att den egentligen inte har något naturligt alternativ som allmän tillgång och nyttighet. Det finns därför ingen anledning att avskriva den allmänna samlingslokalen med hänvisning till andra former, privata eller kommersiella alternativ.</SPAN></P> <P class="p659 ft6">De menar att den allmänna samlingslokalen även fortsättningsvis fyller en fundamental funktion, dock av ett snitt och med en utformning och funktion som motsvarar vår tids behov och intressen. Den allmänna samlingslokalen måste alltid vidareutvecklas. På många håll jäser det också av nya idéer, initiativ och verksamhetsformer för en sådan anpassning ’up to date’, utifrån en mångfald av skilda kontexter och betingelser.</P> <P class="p660 ft18">Den allmänna samlingslokalen som resurs är inte given utan föränderlig och måste anpassas! <SPAN class="ft6">Forskarna nämner några allmänna ramar för en sådan anpassning:</SPAN></P> <P class="p658 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">I större tätorter, särskilt i storstäder och i förortsmiljöer, tycks det finnas för få samlingslokaler, eller att de är svåråtkomliga</SPAN></P> <P class="p661 ft12">192</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p662 ft6">eller för dyra. Särskilt påtagligt tycks detta vara i miljöer där det finns en stark mobilisering, exempelvis genom invandrarföreningar och där ungdomsaktiviteter pyr och söker växtutrymme. Det finns behov av lokaler som kan fungera som föreningshus, kulturhus och ungdomshus.</P> <P class="p663 ft1"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft98">På landsbygden och i glesbygden tycks det på många håll finnas mer än nog med allmänna samlingslokaler. Forskarna menar att många samlingslokaler är en bra sak i sig, eftersom de spelar en viktig roll för närsamhället, för livsmiljöns vitalitet och ibland för att upprätthålla ett närsamhälle överhuvudtaget. Men det gäller också att kunna utrusta och utforma lokalerna i tillräckligt hög grad. De menar att en koncentration i detta avseende ibland kan vara en förutsättning.</SPAN></P> <P class="p663 ft1"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft98">Forskarna pekar också på att det kan finnas en spänning mellan centrum och periferi vad gäller olika typer av satsningar på olika verksamheter och aktiviteter. Det gäller både i större tätortsmiljöer, t.ex. mellan city och förorter, och i landsbygdsmiljöer mellan tätort och byar. Det viktiga är enligt forskarna att man från såväl centrums som periferins samlingslokaler förmår att länka upp sig mot varandra verksamhetsmässigt. Ett centralt utbud, av exempelvis kulturarrangemang och kursverksamhet, kan också decentraliseras för en större bredd. Vice versa kan ett lokalt utbud kopplas med det som händer centralt, som en mobilisering av efterfrågan eller som ett vidgat publik- och aktivitetsunderlag.</SPAN></P> <P class="p664 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">Forskarna anser också att de stora samlingslokalerna bör försöka finna former för att öppna sig för behov och intressen som inte är så köpkraftiga. De mindre lokalerna bör fortsatt synliggöra sig för nya behov och intressen, även sådana som inte är så väletablerade i närsamhället. De allmänna samlingslokaler som har en anknytning till alternativa levnadssätt bör i högre grad än vad som idag tycks vara fallet försöka synliggöra sig själva just som det alternativ man utgör och knyta an till de strömningar i samhället som ligger nära ifrågavarande alternativa livsformer.</SPAN></P> <P class="p664 ft87"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft99">Forskarna pekar på att en nedläggning av en allmän samlingslokal kan innebära en känsla av hemlöshet för vissa aktörer om motsvarande lokaler inte finns att tillgå. Samtidigt kan det innebära en möjlighet till att göra en koncentrerad nysatsning om det finns andra, motsvarande lokaler, att vidareutveckla. Men profana lokaler är inte så lätta att ersätta med icke profana.</SPAN></P> <P class="p646 ft12">193</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p657 ft6">Inte heller lokaler med varierande stark ideologisk anknytning är omedelbart utbytbara. Samtidigt kan konkurrerande lokaler tendera att undergräva förutsättningarna för växt och expansiv vitalitet. Forskarna menar att en omstrukturering inte är något positivt eller negativt i sig. Allt beror på de konkreta betingelserna och i vilken grad olika behov och intressen kommer i kläm.</P> <P class="p665 ft1"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft98">Forskarnas intryck är att behovet av allmänna samlingslokaler i realiteten har kommit att bli allt mer accentuerat, oavsett i vilken grad detta behov finns på den politiska dagordningen eller ej. De hänvisar till den vitalisering som har skett, dock inte alltid i så traditionella former, till det mångkulturellt blandade samhället, till ungdomskulturens och nya kulturuttrycks allt intensivare genomslag och till en revitaliserad politisk aktivism i relation till globaliseringsfrågor, miljöfrågor och könsidentitetsmässiga frågor. Det handlar då inte bara om ett behov av specialfunktioner av typen arrangemangs- och gästspelsscener, utan också om ett behov av möteslokaler, verksamhetslokaler och träningslokaler.</SPAN></P> <P class="p666 ft87"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft99">Forskarna menar att det generellt tycks behövas betydligt mera rum eller utrymme för kulturmöten och samlade verksamheter över gränser, ideologiska och livsåskådningsmässiga. Rent generellt är det också motiverat att efterlysa en större koppling mellan nya politiska rörelser och de allmänna samlingslokalerna. Samtidens samhällsengagemang bör i högre grad dras in i den allmänna samlingslokalens offentlighet för att få spela den konstruktiva roll som samhällsengagemang måste få spela. I dessa avseenden finns det enligt forskarna också en utmaning vad beträffar den allmänna samlingslokalens anpassning till en roll och funktion som motsvarar vår tids, och den samtida demokratins, behov.</SPAN></P> <P class="p667 ft6"><SPAN class="ft6">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft44">Forskarnas rekommendationer</SPAN></P> <P class="p668 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Nya idéer, ambitioner och förnyelsearbete måste erkännas!</SPAN></P> <P class="p482 ft6">Forskarna har funnit att det pyr av nytänkande och nyskapande lokalt och underifrån. Det finns många vitala samlingslokaler, liksom konstruktiva utvecklingsidéer och pågående utvecklingsprojekt på såväl mindre som på större orter. Det förefaller dock</P> <P class="p254 ft12">194</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p635 ft6">som om de goda exemplen inte har så lätt att spridas. Det hänger enligt forskarna kanske samman med att nytänkande och ny öppenhet utvecklas lokalt och underifrån och att det i allt för hög grad existerar i marginalen. Forskarna efterlyser därför ett starkare synliggörande, kanske också ett ökat erkännande, av de nya idéer, ambitioner och förnyelsearbete som bedrivs när det gäller allmänna samlingslokaler och deras anpassning till samtidens förutsättningar och behov.</P> <P class="p353 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">De allmänna samlingslokalerna måste göra sig synliga och öppna sig för nya gruppers behov och intressen!</SPAN></P> <P class="p628 ft1">Forskarna menar också att alla allmänna samlingslokaler inte är stöpta i samma form, utan att de utgör en mångfald. Avgörande är det sammanhang som lokalen ingår i, de skilda behov och intressen som finns och de faktiska och efterfrågade mötena och verksamheterna. Den etniskt blandade och minoritetsdominerade förorten har andra behov än glesbygdsorten. Den centralt belägna stora samlingslokalen har en samlad funktion som skiljer sig från den centralt belägna mindre allmänna samlingslokalen.</P> <P class="p186 ft6">Behovs- och intresseperspektivet handlar om hur behov föder intressen och intressen föder behov, parallellt med att skilda behov och intressen i varierande grad uppmärksammas, synliggörs och artikuleras. Utbuds- och efterfrågeperspektivet handlar om att efterfrågan pockar på ett utbud, men också att ett utbud väcker efterfrågan, inte bara tillfredsställer ett redan artikulerat behov eller intresse.</P> <P class="p172 ft6">I en djupare mening handlar utbud och efterfrågan om såväl den reella tillgången till lokalen som dess ändamålsenlighet i relation till specifika behov och intressen. I såväl artikulering som dynamisk anpassning finns det ett utrymme för prioriteringar och maktspel som inte bara bör uppmärksammas, utan som också konstruktivt bör tillämpas inom ramen för en medveten politik för allmänna samlingslokaler och deras funktion.</P> <P class="p598 ft87">Forskarna menar att den allmänna samlingslokalens lokala betydelse är starkt avhängig av den lokala politikens inställning och öppenhet, program och handlingsberedskap. Det gäller inte minst i fråga om en expansiv och offensiv respektive en mera defensiv eller kontraktiv hållning när det gäller den allmänna samlingslokalens utformning och bruk, funktion och roll. Inställningen, själva</P> <P class="p669 ft12">195</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">utvecklings- och förändringsinriktningen, tycks spela en avgörande roll.</P> <P class="p601 ft87">Särskilt pockande tycks lokalbehoven vara bland etniska minoriteter, bland de unga och bland nya sociala rörelser. Dessa gruppers och verksamhetsformers särskilda lokalbehov hänger samman</P> <P class="p670 ft6">dels med samhällsförändringarna i sig i alla dess dimensioner av nytt och förnyelse, med det engagemang och de mer eller mindre formellt organiserade aktiviteter som växer fram kring detta det nya och framväxande,</P> <P class="p671 ft6">dels med det relativa utanförskap i relation till makten över den allmänna samlingslokalen som det nya och inte redan etablerade av naturliga skäl präglas av.</P> <P class="p181 ft6">Etniska minoriteter tycks inte alltid vara medvetna om den resurs som den allmänna samlingslokalen utgör. Detsamma tycks vara fallet för den unga generationen. Nya verksamhetsformer och kulturuttryck, liksom nya politiska aktivitetsformer, tycks inte heller riktigt aktivt pocka på den allmänna samlingslokalen som plattform, forum och arena.</P> <P class="p42 ft6">För att nämnda gruppers och verksamhetsformers behov och intressen skall få ett genomslag anser forskarna att de allmänna samlingslokalerna aktivt på olika sätt måste göra sig synliga och öppna upp sig för motsvarande behov och intressen. Synlighet och öppenhet att släppa in det nya skulle innebära en vitalisering av lokal kultur och lokal demokrati, vilket enligt forskarna har visat sig i de fall där sådan öppenhet och förnyelse redan praktiseras.Det finns många konkreta exempel att peka på.</P> <P class="p672 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Det behövs en lokalrörelse för den mångkulturella förorten!</SPAN></P> <P class="p673 ft1">Forskarna anser också att det behövs en lokalrörelse för den mångkulturella förorten. De pekar på att utvecklingen under de senaste decennierna när det gäller allmänna samlingslokaler på landsbygden har varit mycket expansiv. Det saknas en motsvarande utveckling när det gäller den mångkulturella förorten, inte bara storstadsförorten, utan den etniskt blandade förorten generellt, där det finns ett klart behov av en expansiv utveckling.</P> <P class="p42 ft6">Orsakerna till att läget på vissa ställen är mycket trängt när det gäller tillgången till samlingslokaler är enligt forskarna,</P> <P class="p32 ft12">196</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p674 ft6">dels de tillgängliga samlingslokalernas omfattning och karaktär,</P> <P class="p675 ft4">dels att det finns en viss slutenhet, inte avsiktlig men faktisk, visavi grupper som unga, nyskapande kulturaktiva, politiskt aktiva inom nya sociala rörelser och även etniska minoriteter.</P> <P class="p676 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">Det behövs ett öppet hus med utrymme för spontana och gränsöverskridande verksamheter, men också en målmedveten planlagd verksamhet som utgår från den allmänna samlingslokalens kontinuerliga verksamhet.</SPAN></P> <P class="p628 ft27">Forskarna pekar på den verksamhetsmässiga aspektens ökade betydelse. Det samtida samhället präglas i hög grad av det innehållsindustriella, av upplevelseindustrin och det upplevelsebaserade. Men samtidigt präglas det av aktivitetsdelaktighet och inte bara passivt deltagande. I motsvarande grad tycks det vara betydelsefullt att den allmänna samlingslokalen präglas av en fördjupad verksamhetsplanering och verksamhetsanpassning.</P> <P class="p172 ft1">Det räcker inte längre med att bara ställa en lokal till förfogande, utan den allmänna samlingslokalen måste också förbindas med såväl en spontan som planerad verksamhetsmässighet. Vad som är angeläget tycks vara såväl diversifiering som integrering. Det behövs ett öppet hus med utrymme för skilda verksamheter, även spontana och gränsöverskridande, men också en målmedveten planlagd verksamhet inifrån den allmänna samlingslokalen själv.</P> <P class="p172 ft6">Forskarna menar att det är bruket, inte bara förvaltningen, av den allmänna samlingslokalen som blir allt mera avgörande. De allmänna samlingslokalerna utgör, just som allmänna samlingslokaler, ett viktigt nav när det gäller det lokala samhällets sociala liv med en tyngdpunkt i de innehållsliga verksamheter som är förbundna med lokalerna som sådana eller i sig. Det räcker därför inte längre bara med att tillhandahålla lokalen, utan man måste också på det ena eller andra sättet involvera sig i dess bruk, om den allmänna samlingslokalens betydelse skall kunna inlösas.</P> <P class="p186 ft6">De pekar på att en viktig ledstjärna tycks vara att samverka med skilda aktörer och parter, att länka eller kedja ihop sig. Uppkopplingar, nätverkskontakter och partnerskapssamverkan är tidstypiska nyckelord som också är av central betydelse för den allmänna samlingslokalen.</P> <P class="p88 ft6">För verksamhetsinriktningen tycks det vara centralt att man förmår gripa tillfället, att lämna rum för tillfällighetsarrangemang och tillfälliga verksamheter, inte bara det mer permanenta eller</P> <P class="p677 ft12">197</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p10 ft13">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p600 ft6">återkommande. Man måste också se till att det finns tillgängliga spontanytor, eftersom samtidens livskultur och kulturliv i allt högre grad inriktas på det temporära och informella, upplevelsen och det omedelbara.</P> <P class="p218 ft6"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft5">Det behövs nya rum för nya typer av aktiviteter!</SPAN></P> <P class="p482 ft6">För att vidmakthålla en vital funktion och roll handlar det enligt forskarna inte bara om lokalen i sig, utan också om lokalens fysiska utformning och tekniska utrustning, tillgänglig pedagogisk och annan kompetens, verksamhetscoaching och projektledarskap. Det räcker inte med att bara se på upplåtelsen i sig, utan man måste också beakta lokalens beskaffenhet och vilken verksamhet som är möjlig i lokalen, den innehållsliga funktionen, de aktiviteter och processer som den allmänna samlingslokalen anknyter till och möjliggör.</P> <P class="p609 ft87">Enligt forskarna behövs det en ökad öppenhet och flexibilitet när det gäller tillhandahållandet av lokaler. Det behövs nya rum för nya typer av aktiviteter. De nämner exempelvis behovet av någon typ av ‘black <NOBR>box’-lokal,</NOBR> basteknisktvälutrustad och flexibel att inrymma olika slags av verksamheter med olika typer av utrustnings- och utformningsbehov. Det räcker alltså inte med traditionella mötes- eller arrangemangslokaler. Lokalerna måste anpassa sig till de aktivitetsformer som idag är de som i allt högre grad engagerar.</P> <P class="p232 ft4"><SPAN class="ft45">•</SPAN><SPAN class="ft3">Det behövs kulturprogram för deltagande och delaktighet, för livskultur och kulturliv, för gemensamt skapande och förnyelse, för kontakter över gränser, etniciteter, generationer och genrer!</SPAN></P> <P class="p297 ft6">Forskarna betonar vikten av kulturprogram. De har funnit att det ganska allmänt tycks finnas ett behov av kulturprogram för deltagande och delaktighet, för livskultur och kulturliv, för gemensamt skapande och förnyelse, för kontakter över gränser, etniciteter, generationer och genrer. Kultur har blivit allt viktigare. För att understryka denna ökade betydelse hänvisar de till kulturindustrins ökade betydelse, sådant som musikrörelser, media, design m.m.</P> <P class="p604 ft6">De menar att kreativitet och innovation i allt högre grad förmedlas genom stil och subkultur. Kulturellt kapital blir i samma grad en allt viktigare grundval för social differentiering och ojämlikhet. Även den allmänna samlingslokalens funktion och roll</P> <P class="p282 ft12">198</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr14 td338"><SPAN class="p10 ft13">SOU 2003:118</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td339"><SPAN class="p10 ft46">Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p620 ft6">för närsamhälle och demokrati, för medborgerlig delaktighet och deltagande, påverkas av denna djupgående samhällsförändring.</P> <P class="p262 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">Det behövs också lokala samhällspolitiska handlingsprogram för den allmänna samlingslokalen.</SPAN></P> <P class="p276 ft6">Avslutningsvis anser forskarna att samlingslokaler generellt sett tycks spela en viktig roll. Men denna roll kan och måste vitaliseras som en viktig beståndsdel i ett demokratiskt samhälle genom att man öppnar upp för och släpper in det nya, lämnar rum för deltagande och delaktighet och eftersträvar att vara en plattform, ett forum och en arena, för en livskultur och ett kulturliv av vår tids snitt.</P> <P class="p186 ft6">Detta nya är nära relaterat till just de unga, till nya kulturella uttrycksformer, nya politiska rörelser och kulturmötets mångkulturella beblandning. Det är i hög grad här som vitaliteten och förnyelsekraften, det levande medborgarengagemanget, finns. I samma grad är det detta som måste in i lokalerna, in i närsamhället och in i den lokala demokratin.</P> <P class="p172 ft6">De anser därför att det behövs lokala samhällspolitiska handlingsprogram för den allmänna samlingslokalen. De saknar kommunala kultur- och fritidspolitiska program, liksom ungdomspolitiska och integrationspolitiska program, som är länkade till demokratiaspekten och de medborgerliga fri- och rättigheterna.</P> <P class="p173 ft88">Överhuvudtaget berörs som regel inte frågan om den allmänna samlingslokalens betydelse för demokrati och medborgarskap, eller bara högst allmänt och i förbigående, i kommunala mål- och handlingsprogram. De anser att det skulle vara ett stort steg framåt om den allmänna samlingslokalen som resurs, med dess funktion och roll, uttalat, öppet och offensivt, markerades och aktualiserades i sådana program.De menar vidare att i detta sammanhang vore det önskvärt om ramen för samhällspolitiken rörande den allmänna samlingslokalen uttalat hanterades</P> <P class="p678 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft3">dels som en central kulturpolitisk fråga i relation till offensiva kulturpolitiska mål,</SPAN></P> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft5">dels som en avgörande fråga för i vilken grad det kulturella medborgarskapet, vid sidan av det politiska, sociala och civilrättsliga, skall kunna befrämjas.</SPAN></P> <P class="p679 ft12">199</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GRB3118d1 SOU_2003__118_d1.pdf 1054058 pdf Allmänna samlingslokaler - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/B0590A4A-E729-4C1A-9145-B214C32B1D6A GRB3118d2 SOU_2003__118_d2.pdf 970915 pdf Allmänna samlingslokaler - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/2A5ADABF-DCD9-45A5-A2B9-07CE3BC97881