<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420287</hangar_id>
 <dok_id>GRB310d1</dok_id>
 <rm>2003</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2003:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-02-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:23:00</systemdatum>
 <publicerad>2003-02-20 00:00:00</publicerad>
 <titel>Trygga medborgare - säker kommunikation - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GRB310d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GRB310d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GRB310d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:42px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:523px;}
#page_8 #dimg1 #img1  {width:434px;height:523px;}




#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:434px;height:427px;}
#page_9 #dimg1 #img1  {width:434px;height:427px;}




#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:422px;left:0px;z-index:-1;width:473px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1  {width:473px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:358px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1  {width:430px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:445px;left:0px;z-index:-1;width:461px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1  {width:461px;height:1px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:40px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}

#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:61px;left:336px;z-index:-1;width:440px;height:322px;}
#page_33 #dimg1 #img1  {width:440px;height:322px;}

#page_33 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:11px;}
#page_33 #inl_img2 {position:relative;width:10px;height:11px;}



#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:414px;}
#page_36 #dimg1 #img1  {width:434px;height:414px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:159px;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:434px;height:159px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:321px;}
#page_48 #dimg1 #img1  {width:434px;height:321px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:280px;}
#page_55 #dimg1 #img1  {width:434px;height:280px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:469px;}
#page_64 #dimg1 #img1  {width:434px;height:469px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:261px;}
#page_80 #dimg1 #img1  {width:434px;height:261px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:226px;left:0px;z-index:-1;width:471px;height:150px;}
#page_82 #dimg1 #img1  {width:471px;height:150px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:141px;}
#page_83 #dimg1 #img1  {width:434px;height:141px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:550px;}
#page_88 #dimg1 #img1  {width:434px;height:550px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:434px;height:170px;}
#page_89 #dimg1 #img1  {width:434px;height:170px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:454px;height:717px;}
#page_91 #dimg1 #img1  {width:454px;height:717px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:417px;left:0px;z-index:-1;width:463px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1  {width:463px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:463px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1  {width:463px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





.ft0{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft4{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft6{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft7{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft12{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft14{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft15{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 6px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft18{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft19{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft21{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;}
.ft23{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft24{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft25{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft27{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft31{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft33{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft36{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft37{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft38{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft39{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft40{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft41{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft42{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft43{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft44{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft45{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft46{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft47{font: bold  10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 11px;}
.ft48{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font:  10px 'Tahoma' !important;l-h: 10px;}
.ft50{font:  10px 'Tahoma' !important;l-h: 11px;}
.ft51{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 19px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft54{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft55{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft56{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft58{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft59{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft60{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft61{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft62{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft63{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft64{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft65{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;}
.ft66{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft67{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft68{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 604px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 576px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p254{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 488px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: center;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: center;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 38px;}
.tr2{heightzzz: 27px;}
.tr3{heightzzz: 26px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 36px;}
.tr7{heightzzz: 37px;}
.tr8{heightzzz: 28px;}
.tr9{heightzzz: 48px;}
.tr10{heightzzz: 20px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 61px;}
.tr13{heightzzz: 16px;}
.tr14{heightzzz: 51px;}
.tr15{heightzzz: 14px;}
.tr16{heightzzz: 15px;}
.tr17{heightzzz: 2px;}
.tr18{heightzzz: 3px;}
.tr19{heightzzz: 4px;}
.tr20{heightzzz: 12px;}
.tr21{heightzzz: 13px;}
.tr22{heightzzz: 11px;}
.tr23{heightzzz: 9px;}
.tr24{heightzzz: 23px;}
.tr25{heightzzz: 22px;}

.t0{width: 456px;margin-top: 121px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 509px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 520px;margin-top: 23px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 507px;margin-top: 16px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 457px;margin-top: 33px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 38px;margin-leftZ: 516px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 183px;margin-leftZ: 315px;margin-top: 18px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 460px;margin-leftZ: 32px;margin-top: 43px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 511px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 23px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 509px;margin-top: 24px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 509px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 24px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 465px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet Ulrica Messing, Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Regeringen beslutade vid regeringssammanträdet den 10 juni 2002 att tillkalla en särskild utredare med uppgift dels att presentera ett underlag till regeringsbeslut om att genomföra en upphandling och teckna avtal för ett gemensamt radiokommunikationsnät för skydd och säkerhet, dels att efter beslut av regeringen genomföra en sådan upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Till särskild utredare förordnades den 2 september 2002 förre ordföranden i riksdagens finansutskott Jan Bergqvist. Som huvudsekreterare förordnades samma dag kanslirådet Ulrika Barklund Larsson. Som sekreterare i kommittén förordnades den 1 oktober 2002 till och med den 31 december 2002 säkerhetssamordnaren Gunnar Pettersson. Den 7 oktober 2002 förordnades departementssekreteraren Ewa Larson. Från den 1 oktober 2002 har sekretariatet även bestått av affärskonsulten Ioannis Avramidis och länskommunikationsansvarige Stefan Kvarnerås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Kommittén har antagit namnet Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL). Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande Trygga medborgare – säker kommunikation (SOU 2003:10). I avvaktan på regeringens besked om huruvida en upphandling kan inledas fortsätter vi i vårt arbete med att förbereda en sådan upphandling i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Vi kommer därutöver att arbeta med den i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft1"&gt;angivna uppgiften att lämna förslag till organisation för förvaltning och utveckling av de gemensamma delarna i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Stockholm i januari 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Jan Bergqvist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;/Ulrika Barklund Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Ewa Larson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Ioannis Avramidis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Stefan Kvarnerås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Gunnar Pettersson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p10 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;Sammanfattning och slutsatser ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Bakgrund ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Uppdraget.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Genomförande .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft8"&gt;Tolkning och avgränsningar.........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Arbetssätt......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Samråd ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Vad är ett radiokommunikationssystem? .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Infrastruktur.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Nätoperatör..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Användare.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Ledningscentral........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;viktigt?......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Grundläggande motiv ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Ett gemensamt system kan rädda liv.......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Ökande behov av samverkan...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Läget idag..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;Hur går det till vid en räddningsinsats?..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;Generella argument..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft11"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p10 ft12"&gt;Innehåll SOU 2003:10&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;Utvecklingen i andra europeiska länder.........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Situationen i våra nordiska grannländer..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;Situationen i övriga Europa .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Försvarets telenät .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Motiv för att använda försvarets telenät .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Beskrivning av försvarets telenät.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Försvarets telenät stödjer Försvarsmaktens verksamhet.......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Utvecklingen av försvarets telenät ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Andra användare av försvarets telenät ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;Särskilda egenskaper.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Användarkretsen.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;Överväganden...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;Skydds- och säkerhetsmyndigheterna.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Polisen............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Tullverket ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Kustbevakningen...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Kommunal räddningstjänst ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Akutsjukvården.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Försvarsmakten.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.2.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Alarmering.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Övriga skydds- och säkerhetsaktörer vid särskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;händelser ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Statlig räddningstjänst ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Elförsörjning .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Frekvensfrågor............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Regelverk och tidigare utredningar .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Bakgrund .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Nuvarande regelverk.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;7.1.3 Förslag om nytt regelverk ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Tidigare utredningar .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2003:10 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Post- och telestyrelsens utredning..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Bakgrund .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;7.2.2 Utredningens innehåll och slutsatser ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;7.2.3 PTS överväganden och förslag .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Remissförfarandet.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;RAKELs bedömning avseende frekvenstilldelning ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;7.3.1 Frekvenstilldelning enligt nuvarande regelverk ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.3.2 Frekvenstilldelning enligt förslag på nytt regel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;verk ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Övrigt ............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Upphandlingsfrågor ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Upphandlingsstrategi...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Upphandlingsförfarande..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Upphandlingsunderlag................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Kravspecifikationen .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Arbetet med kravspecifikationen.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;Kravspecifikationens innehåll ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Övriga delar i upphandlingsunderlaget...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft14"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m. ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Bakgrund och genomförande..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Kommunikationskostnaderna hos de granskade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;myndigheterna .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;Kommunikationskostnaderna för hela riket hos berörda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;användargrupper.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;Tidigare gjorda kostnadsberäkningar...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Statskontorets kostnadsberäkningar ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Berit Rolléns beräkningar......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;Analys av alternativa tekniker ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft1"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft11"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p10 ft12"&gt;Innehåll SOU 2003:10&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Ekonomisk plan för utbyggnad ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft15"&gt;RAKELs kostnadsberäkningar ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Gemensamma kostnader........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Inledning...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;13.1.2 Vad är gemensamma kostnader? .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Grund för kostnadsberäkningarna ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Kostnadsberäkning...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Kostnader för användarna......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Kostnadsposter.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Fördelningsnyckel ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;13.2.3 Kostnader för mobila stationer................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;134&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.2.4 Användarnas avgifter till förvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;organisationen ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Övergångskostnader ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;13.2.6 Jämförelse med användarnas nukostnader..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;13.2.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Samhällekonomisk bedömning................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;Finansiering .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Finansiering av de gemensamma kostnaderna......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;144&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;14.1.1 Avgiftsfinansiering av driftskostnaderna med en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;inledande statlig subvention ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;144&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;14.1.2 Finansiering av anskaffningskostnaderna för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;infrastrukturen..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;14.1.3 Ekonomiska konsekvenser för staten .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;148&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;14.1.4 Anslagskonstruktion för finansiering från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;statsbudgeten............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;14.1.5 Finansieringskällor för finansiering av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;belastningen på statsbudgeten .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;14.1.6 Finansiering av belastningen på statsbudgeten.......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;Finansiering av användarnas kostnader.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;Frågan om tvingande anslutning och metoder för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;påverka anslutning..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft6"&gt;RAKELs fortsatta arbete ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;167&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td15"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Kommittédirektiv..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Tilläggsdirektiv..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Kontaktlista ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bilaga 4 &lt;/SPAN&gt;Sammanställning remissvar Post- och tele-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;styrelsens utredning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;187&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d18x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p24 ft5"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Ett gemensamt radiokommunikationssystem är angeläget för att stärka medborgarnas trygghet. Det finns så allvarliga brister i de nuvarande systemen att det är nödvändigt att vidta åtgärder genom att nu påbörja en utbyggnad av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Vi föreslår därför att regeringen uppdrar åt RAKEL att genomföra upphandlingen av ett nationellt gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. Utgångspunkterna för RAKELs fortsatta arbete bör vara följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Det gemensamma systemet skall vara rikstäckande, inledningsvis undantas emellertid fjällvärlden. Utbyggnaden av systemet bör ske under åren 2004 2009. Kostnaderna beräknas till ca 2,3 miljarder kr för infrastrukturen och en årskostnad för att driva systemet på drygt 500 miljoner kr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Så långt möjligt bör redan investerad infrastruktur användas för det gemensamma systemet. Om försvarets telenät (FTN) kan användas för det gemensamma systemet kan årskostnaderna komma att minskas med över 20 %. RAKEL har därför inlett ett samarbete med Försvarsmakten som tar sikte på att sänka kostnaderna för systemet genom användning av FTN.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Användarna av det gemensamma systemet bör vara skydds- och säkerhetsmyndigheterna, dvs. Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, kommunal räddningstjänst, akutsjukvården och Försvarsmakten. Dessutom skall andra samhällsviktiga aktörer kunna få tillgång till systemet vid särskilda händelser. Avgränsningen utesluter emellertid inte att även andra aktörer kan bli användare i framtiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Staten bör äga det gemensamma systemet. Förvaltningsorganisationen utövar ägarskapet, innehar aktuella frekvens-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d19x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;tillstånd, svarar för drift och underhåll av systemet och tillhandahåller tjänster till användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Infrastrukturen bör inledningsvis anslagsfinansieras och därefter finansieras med lån. Finansieringen av de årliga kostnaderna bör finansieras av användarna fullt ut, dock bör staten inledningsvis lämna ett driftbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Anslaget för att finansiera infrastrukturen och driftbidraget bör anvisas på ett särskilt ramanslag för förvaltningsorganisationen. Anslaget bör finansieras genom omprioritering från andra anslag i statsbudgeten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avgiftsmodellen bör utarbetas så att full kostnadstäckning uppnås på medellång sikt. Avgiftssystemet skall upplevas som rättvist, vara transparent och enkelt att tillämpa. Avgifterna bör vara lika för hela landet och utgå med ett schablonbelopp per mobil station, där schablonen anpassas till brukarintensitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft19"&gt;Med denna rapport får regeringen underlag för att nu kunna besluta om att genomföra en upphandling. RAKEL förbereder upphandlingen så att upphandlingsförfarandet kan inledas i maj 2003. Målsättningen skall vara att alla potentiella användare ansluts så snart utbyggnad skett i berört län. Medel bör avsättas inom anslaget för det civila försvaret för medfinansiering av användarkostnader för att stödja anslutning till det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;I den här rapporten visar vi varför det är så viktigt att ett nationellt gemensamt radiokommunikationssystem kommer till stånd så fort som möjligt. Till följd av olika kostnadsbesparande åtgärder kan vi också visa att det kan åstadkommas till en väsentligt lägre kostnad än vad som tidigare förts fram. Vi visar även hur de alltjämt betydande kostnaderna för systemet kan finansieras utan att det leder till en alltför stor belastning på statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Frågan om ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet har utretts i tio års tid nu. Regeringen har uttalat att inriktningen är att få till stånd ett landstäckande gemensamt system för radiokommunikation i skydds- och säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;sektorn. Vi menar att det nu finns mycket goda förutsättningar för att fatta ett avgörande beslut i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;Varför är det så viktigt med ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Det grundläggande motivet handlar om medborgarnas trygghet. Systemet skall underlätta och säkerställa kommunikation såväl inom myndigheter och organisationer som mellan dessa vid en räddningsinsats eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Vid de snabba förlopp som ofta präglar räddningsinsatser i samband med en olycka eller en katastrof, är det av största vikt att bl.a. ambulans, polis och räddningstjänst har tillgång till ett radiokommunikationssystem som underlättar och stödjer samverkan mellan räddningsaktörerna utan att behöva ha dubblerade system och komplicerad hantering. Detta kan vara direkt avgörande för liv eller död för de drabbade. Det gemensamma systemet måste vara enkelt att operera för att minimera risken för misstag eftersom aktörerna ofta agerar under hög stress vid räddningsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft2"&gt;Andra centrala krav från samhällets sida på ett nytt radiokommunikationssystem gäller beredskap och säkerhet. Samhällets &lt;NOBR&gt;räddnings-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och servicefunktioner ska kunna klara av de utomordentligt svåra situationer som kan uppstå vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid. Systemet måste ha en sådan uppbyggnad och funktion att det kan fungera även när skador uppstått på infrastrukturen. Det finns flera exempel på olyckor och påfrestningar både i Sverige och i andra länder där räddningsinsatserna allvarligt försvårats genom brister i radiokommunikationen. En effektiv räddningsorganisation förutsätter att radiokommunikationssystemet uppfyller kraven på integritet, tillförlitlighet och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Dagens kommunikationssystem uppfyller inte dessa elementära krav. Som medborgare tror man gärna att de olika myndigheter som har till uppgift att skydda samhället enkelt och effektiv kan kommunicera med varandra. Vi har i vårt arbete fått klart för oss att så inte är fallet. Bristerna i de befintliga radiokommunikationssystemen har lett skydds- och säkerhetsmyndigheterna till att i allt högre utsträckning använda mobiltelefoner, men också det är ett riskfyllt företag eftersom de publika näten så lätt blir överbelastade i samband med större olyckor med flera inblandade. Dessutom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;medges normalt endast tvåpartssamtal, vilket försvårar spridning av nödvändig information vid en insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Alla &lt;/SPAN&gt;nordiska länder och en lång rad andra europeiska länder har tagit ställning för att genomföra en utbyggnad av gemensamma radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. Det ger oss en indikation på den vikt som statsmakterna i vår omvärld lagt vid behovet av att de myndigheter som har till uppgift att värna om medborgarnas trygghet har ändamålsenliga kommunikationssystem baserade på modern och väl fungerande teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft6"&gt;Göteborgskommitténs slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;I sitt betänkande Göteborg 2001 (SOU 2002:122) skriver Göteborgskommittén bl.a. följande när det gäller polisens radiokommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;För den operativa polisverksamheten utgör radiokommunikation en förutsättning för ledning av verksamheten och säkerheten för personalen. Under Göteborgsmötet drabbades radiokommunikationssystemet av kraftiga störningar och det var under insatsen vid Vasaplatsen på kvällen den 15 juni i princip helt utslaget. Insatschefen vid Vasaplatsen kunde under långa perioder inte via radio nå de ca 700 poliser som fanns i närområdet. Om radiosystemet fungerat hade enligt flera poliser vi talat med mycket av det våld som förekom och som kulminerade med att flera skott avlossades sannolikt kunnat undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft26"&gt;Även vid andra tillfällen under &lt;NOBR&gt;EU-toppmötet&lt;/NOBR&gt; i Göteborg drabbades radiokommunikationssystemet av kraftiga störningar. Störningarna orsakades framför allt av utomstående personer som sände falska larmanrop, bekräftade påhittade uppdrag, spelade musik m.m. men handhavandefel inom polisen förekom emellertid också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft26"&gt;Nuvarande huvudsystem är gamla. Ett av dem tillverkas inte längre och det går inte heller att få tag i reservdelar eller annan utrustning till det. Systemen är inte kompatibla, de handhas inte på samma sätt, de är inte krypterade och de är relativt lätta att störa ut. Dessa brister är allvarliga och kan leda till att polisens radiosamband helt slutar att fungera vilket kan få ödesdigra konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;Som framgått har inte mindre än fem olika initiativ tagits för att modernisera polisens radiosystem sedan år 1997. Ingenting har dock hänt. Vi anser därför det vara nödvändigt att svensk polis snarast får ett nytt modernt radiosystem, gärna i samverkan med andra myndigheter och aktörer. Det är en förutsättning för att Sverige i framtiden bl.a. skall kunna åta sig arrangera evenemang som &lt;NOBR&gt;EU-toppmötet&lt;/NOBR&gt; i Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;RAKEL vill för sin del understryka allvaret i Göteborgskommitténs iakttagelser och slutsatser. Därutöver vill vi fästa uppmärksamheten på att konsekvenserna kan bli mångfalt större, om det i samband med en stor olycka eller katastrof krävs samverkan mellan flera räddningsmyndigheter som var för sig kan ha besvärande brister i sina interna radiokommunikationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Varför nu och inte (ännu) senare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Det råder idag en stor enighet om att det behövs ett gemensamt radiokommunikationssystem. Med denna rapport finns dessutom ett underlag för att gå till beslut i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;Vi anser att ett gemensamt system blir lönsammare än om alla olika aktörer fortsätter som nu och anskaffar egna specialbyggda system med låg funktionalitet och med svårigheter att kommunicera vid samverkan. Att vänta med en utbyggnad av det gemensamma systemet kommer knappast att innebära att det blir billigare när det väl byggs, särskilt med tanke på rådande marknadsläge inom branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft28"&gt;Det finns få exempel på användarorganisationer som investerat i ny teknik och därför inte efterfrågar det gemensamma systemet, även om undantag finns. De flesta genomför endast absolut nödvändigt underhåll och anpassningar av befintliga system i avvaktan på ställningstagande ifråga om det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Om upphandlingen inte kan genomföras kan det uppstå risk för att ett antal investeringar görs i separata system vilket innebär ineffektivt användande av resurser. Det tydligaste exemplet är Polisen där det kan handla om kanske 150 miljoner kr för enbart de tre storstäderna. Polisen förlorar sitt frekvenstillstånd för befintlig utrustning 2005, varför Polisen om inte utbyggnad av det gemensamma systemet påbörjas under 2004 måste investera i ett eget system med betydande kostnader och stark tidspress för att kunna tas i drift i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Hänsyn måste även tas till att Schengensamarbetet numera ställer krav på samverkan mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Att samtliga övriga nordiska länder har byggt ut eller beslutat om utbyggnad av gemensamma radiokommunikationssystem är ett viktigt bidrag till att skapa möjligheter för det samarbete som Schengen förutsätter. Med ett beslut om utbyggnad i Sverige kan denna utveckling mötas även av Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Kostnaderna för ett gemensamt radiokommunikationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Vi har i vår utredning inte kunnat finna något som talar för att ett nationellt gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet kan förverkligas utan att staten går in som ägare av infrastrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Tidigare utredningar har beräknat kostnaderna för ett fullt utbyggt nationellt system till mellan 4 och 6 miljarder kr. Det statsfinansiella läget medger knappast en så stor ansträngning varför vi aktivt sökt efter kostnadsbesparande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Resultatet av vårt arbete är att ett i stort sett rikstäckande system kan åstadkommas till en kostnad av ca 2,3 miljarder kr vilket motsvarar ca hälften av kostnaderna för de landstäckande alternativ som har presenterats tidigare. Dessutom finns det en möjlighet att få ned kostnaden ytterligare om befintlig statlig infrastruktur inom försvaret kan utnyttjas. Vi vill dock påpeka att våra beräkningar bygger på antaganden om bl.a. behovet av antal basstationer och möjligheten att återanvända befintliga basstationsplatser m.m. Det är först i samband med upphandlingen som den slutgiltiga kostnaden kan avgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Årskostnaden för förvaltning och utveckling beräknar vi till drygt 500 miljoner kr vid ett fullt utbyggt system, ett belopp som bör kunna sänkas till knappt 400 miljoner kr om försvarets infrastruktur kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Försvarsmakten har uttalat en positiv inställning till användning av försvarets telenät (FTN) för det gemensamma systemet. Eftersom besparingspotentialen är så pass intressant kommer vi under våren att arbeta vidare tillsammans med Försvarsmakten med målet att nå en överenskommelse om att använda FTN för det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft28"&gt;De belopp som här nämns grundar sig på försiktiga antaganden om olika kostnadsposter i syfte att ge en realistisk bild av kostnaderna och samtidigt ge viss marginal för att kunna hantera prisutveckling. Under förutsättning att det inte sker några nyinvesteringar under systemets ekonomiska livslängd kommer årskostnaden, på grund av allt lägre räntekostnader, att minska varje år till dess att det är dags att av åldersskäl byta ut infrastrukturen. Det är emellertid realistiskt att räkna med att det kommer att finnas behov av förbättringsinvesteringar innan infrastrukturen är avskriven. Därför har vi valt att inte beakta minskningen av räntekostnaderna vid värderingen av de årliga kostnaderna för systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Sådana förbättringsinvesteringar kan givetvis också leda till högre årskostnader totalt sett men det är inte möjligt att idag göra en närmare bedömning av när de kan komma att ske och till vilken kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Vad är det då som skiljer vårt förslag från beräkningarna i tidigare utredningar? Den främst bidragande faktorn till det relativt sett låga beloppet är att vi förändrat på vilket sätt täckning skall ske över landet. Denna åtgärd innebär en betydande minskning av antalet basstationer, något som har stor kostnadssänkande effekt. Den förändrade täckningen utgår dock från att användarna skall få motsvarande geografiska täckning som finns i de system som de idag använder. Att vi ålägger en enskild användare betalningsansvar för eventuella särkrav som ställs på det gemensamma systemet har också bidragit till att fokus ställts på det som är nödvändigt för att det skall svara mot verksamheternas grundläggande gemensamma behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft28"&gt;Därutöver kan vi också redovisa en besparingspotential som följer av att vi inlett ett samarbete med Försvarsmakten med målet att kunna använda försvarets telenät (FTN) med kompletterande nät inom försvaret för det gemensamma radiokommunikationssystemet. FTN finns i stora delar av landet och har en hög tillgänglighet och säkerhet vilket väl motsvarar behov som finns i skydds- och säkerhetssektorn. Försvarsmakten har konstaterat att det inte förefaller finnas några tekniska eller organisatoriska hinder mot ett samutnyttjande. Innan slutlig ställning tas i denna fråga måste en grundlig analys göras av en rad frågeställningar av främst teknisk och ekonomisk natur. Detta arbete kommer att genomföras under våren så att resultatet kan beaktas i upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft6"&gt;Ekonomisk utbyggnadsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;För att kunna bedöma när kostnaderna uppstår för det gemensamma systemet måste en plan tas fram för i vilken ordning, i vilken takt och med vilken geografisk täckning utbyggnaden skall ske. För en snabb utbyggnad talar främst det akuta behovet av ett väl fungerande radiokommunikationssystem som möjliggör samverkan. Mot en snabb utbyggnadstakt talar främst att den kan göra finansieringen svårare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft30"&gt;Vi förordar att det gemensamma systemet skall vara rikstäckande med undantag för fjällvärlden och att det byggs ut länsvis under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;sex år mellan åren 2004 och 2009. Anslutning av användare förutsätts ske löpande i takt med att systemet färdigställts i respektive län. Förslaget kan jämföras med att det rikstäckande gemensamma systemet i Finland byggdes ut på fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td23"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Fas/etapper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td24"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;När&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Kostnad infra-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;SPAN class="p78 ft9"&gt;Antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft31"&gt;strukturen (mnkr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;SPAN class="p78 ft31"&gt;invånare/etapp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft14"&gt;Fas 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft31"&gt;Skåne, Blekinge, Kalmar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2004 2004&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;1 578 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft33"&gt;Stockholm, Uppsala, Söder-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2005 2005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;2 929 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft31"&gt;manland, Gävleborg, Väst-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft35"&gt;manland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft31"&gt;Halland, Västra Götaland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2005 2006&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;1 778 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft36"&gt;Summa fas 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft36"&gt;2004 2006&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft37"&gt;614&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft36"&gt;6 285 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft14"&gt;Fas 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft31"&gt;Östergötland, Jönköping,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2006 2007&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;327&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;1 162 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft31"&gt;Kronoberg, Västernorrland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft31"&gt;Örebro, Värmland, Dalarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2007 2007&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;349&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;824 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft9"&gt;Jämtland, Västerbotten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2007 2008&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;492&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;383 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft35"&gt;(exkl. fjällvärlden)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Etapp 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft9"&gt;Norrbotten (exkl. fjäll-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2008 2009&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;498&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;255 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft35"&gt;världen), Gotland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft36"&gt;Summa fas 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft36"&gt;2006 2009&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft37"&gt;1 666&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft36"&gt;2 624 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft38"&gt;TOTALT&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;2004 2009&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;2 280&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft9"&gt;8 910 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Planen innebär att utbyggnaden sker i två faser, vilka delas in i etapper. Genom denna plan beaktar vi en rad viktiga aspekter såsom att kärnkraftslänen bör täckas in tidigt. Detta gäller även storstadsregionerna där Polisen förlorar sitt radiotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft2"&gt;En annan fördel med att bygga ut i storstadsregionerna tidigt är att en stor del av landets befolkning snabbt täcks in, samtidigt som flertalet potentiella användare finns i berörda län. Det är också viktigt att beakta de stora behov som finns i Norrlandslänen, vilket förklarar att utbyggnad planeras i Gävleborg redan i den första fasen. Det hade varit en stor fördel om fler Norrlandslän hade kunnat inkluderas tidigare i utbyggnadsfasen, men i ljuset av att de geografiskt omfattar en så stor del av Sveriges yta skulle det medföra en alltför stor finansiell belastning de första åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Det är samtidigt viktigt att klargöra att det kan finnas anledning att göra förändringar i planen om när utbyggnad skall ske i ett visst län, t.ex. till följd av radioplaneringen eller andra tekniska eller praktiska skäl. Sådana förändringar får då ske i samråd med användarna och leverantören med beaktande av de ekonomiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;ramar som förvaltningsorganisationen ges. Det är mot denna bakgrund vi kallar planen för en ekonomisk utbyggnadsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft6"&gt;Statsfinansiella konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;Vilka statsfinansiella konsekvenser uppstår för staten till följd av den förordade ekonomiska utbyggnadsplanen? Svaret på frågan avgörs av vilken finansieringsmodell som väljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Det är de gemensamma kostnaderna som i huvudsak får statsfinansiella konsekvenser, dvs. de kostnader som är knutna till anskaffning, drift och underhåll av infrastrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;När det gäller anskaffningen av infrastrukturen förordar vi att den första fasen anslagsfinansieras (2004 2006) men att infrastrukturen därefter, från 2007, lånefinansieras. Vi menar att investeringens karaktär är sådan att den talar för lånefinansiering, men det faktum att avgiftsinkomster inte erhålls förrän systemet tas i operativ drift gör att finansiering måste erhållas på annat sätt. Även osäkerheten om när användaranslutning kommer att ske den första tiden när systemet är nytt talar för anslagsfinansiering enligt vårt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;(mnkr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft31"&gt;Totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;2004&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;2005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft38"&gt;2006&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft38"&gt;2007&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;2008&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;2009&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;SPAN class="p93 ft31"&gt;2010&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Utgifter infrastruktur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft31"&gt;2 280&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft31"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft31"&gt;277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft32"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft32"&gt;676&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft31"&gt;492&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft31"&gt;498&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;Finansiering - anslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft31"&gt;154&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft31"&gt;277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft32"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft32"&gt;- lån (ackumulerat)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft32"&gt;676&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft31"&gt;1 123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft31"&gt;1 588&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;SPAN class="p93 ft31"&gt;1 477&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Årskostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft31"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft31"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft32"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p92 ft32"&gt;209&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft31"&gt;362&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft31"&gt;476&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p93 ft31"&gt;507&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;(Årskostnad FTN)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;(25)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;(47)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;(83)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;(153)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;(270)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft31"&gt;(357)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft31"&gt;(387)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td46"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td46"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td50"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft2"&gt;Anslagsfinansieringen av infrastrukturen för den första fasen uppgår till totalt drygt 610 miljoner kr medan lånefinansieringen uppgår till som mest knappt 1,6 miljarder kr för andra fasen. Detta förutsätter emellertid att det inte krävs någon förbättringsinvestering i systemet utöver sedvanligt underhåll under denna period. När systemet är fullt utbyggt behövs inte någon nyupplåning förrän ev. förbättringsåtgärder krävs eller när det är dags att ersätta systemet av åldersskäl. Denna ersättning kommer normalt att ske när infrastrukturen för respektive etapp skrivits av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;De årliga kostnaderna för det gemensamma systemet utgörs av dels kostnader för drift och underhåll, utveckling och förvaltnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;organisationens administration, dels kapitalkostnader (dvs. finansiella kostnader i form av avskrivningar och räntor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Vi anser att användarna skall finansiera de årliga kostnaderna genom avgifter till förvaltningsorganisationen. Men eftersom avgiftsinkomster inte genereras förrän systemet tagits i drift behöver förvaltningsorganisationen erhålla finansiering från statsbudgeten under det första året för att verksamheten inte skall gå med underskott. I syfte att ge incitament för snabb anslutning förordar vi att staten lämnar ett driftsbidrag till förvaltningsorganisationen även de två efterföljande åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft19"&gt;De anslagsmedel det blir fråga om åren 2004 2006 för dels infrastrukturen, dels bidraget till täckande av driftskostnaderna, bör lämnas till förvaltningsorganisationen på ett separat ramanslag. För att undvika en merbelastning på statsbudgeten, förordar vi att det nya anslaget finansieras fullt ut genom omprioritering från andra anslag i statsbudgeten. Statsbudgetbelastningen och hur den kan finansieras redovisas i följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Statsbudgetbelastning (mnkr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2004&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2006&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td56"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft36"&gt;Anslag till förvaltningsorganisationen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft36"&gt;182&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft36"&gt;308&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft36"&gt;225&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft36"&gt;715&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td53"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft14"&gt;Finansiering (omprioritering)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft32"&gt;UO 25 Statsbidrag till kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft35"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft35"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft35"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft35"&gt;215&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td53"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;UO 6 Civila försvaret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft9"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft9"&gt;221&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td53"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;UO 19 Regional utjämning och utveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft9"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft9"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft32"&gt;UO 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft35"&gt;Polisorganisationen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft35"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft35"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft35"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft35"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft32"&gt;UO 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft9"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft32"&gt;UO 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft9"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft9"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft32"&gt;UO 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft35"&gt;Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft35"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p94 ft35"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p95 ft35"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p102 ft35"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Ekonomiska konsekvenser för användarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft19"&gt;De ekonomiska konsekvenserna för användarorganisationerna beror på den avgiftsmodell som tillämpas för uttaget av avgifter och hur många användare som ansluts till systemet. Det är ännu för tidigt att presentera en konkret avgiftsmodell men principerna för avgiftssättningen kan slås fast nu. Vi förordar att avgifterna baseras på full kostnadstäckning på medellång sikt och tas ut per mobil station. Avgiftssystemet skall vara transparent, enkelt att förstå och tillämpa. Avgifterna skall baseras på de totala kostnaderna och därmed vara lika över hela landet men avgiftsnivån bör anpassas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;intensiteten i användningen av systemet. Vår utgångspunkt är att brukarintensiteten skall reflekteras i schablonavgifter för låg, genomsnittlig respektive hög utnyttjandegrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Användaravgifterna blir därmed beroende av hur många mobila stationer som ansluts till systemet. Användaravgifterna är också självklart beroende av hur många användare systemet har. I beräkningarna i denna rapport inkluderas enbart skydds- och säkerhetsmyndigheterna. Ytterligare användare kan ses som en potential för sänkta kostnader men bör enligt vår uppfattning inte inkluderas i beräkningen för att inte riskera att göra beslutet om upphandlingen avhängigt av ytterligare deltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft28"&gt;Skydds- och säkerhetsmyndigheterna har uppdaterat prognoserna över sina behov av mobila stationer. Vi har med dessa uppgifter som grund beräknat hur mycket varje användare borde bidra med i form av användaravgifter till förvaltningsorganisationen som om det inte fanns någon differentierad avgift för brukarintensitet. Eftersom avgiftsmodellen ännu inte föreligger kan inte avgifterna per organisation beräknas exakt, utan det kräver fortsatt utredningsarbete inom RAKEL i samråd med användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft21"&gt;Till den årskostnad som avgifterna till förvaltningsorganisationen utgör, skall läggas användarnas egna kostnader för anskaffning, drift och underhåll av de mobila stationerna.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft33"&gt;Årskostnad mobila stationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2004&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2005&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2006&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2007&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2008&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2009&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;År 15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;(mnkr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Polisen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;15,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;27,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;44,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;53,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;58,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;60,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;0,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;0,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;1,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft35"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;0,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;1,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;2,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;3,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;3,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft35"&gt;3,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;Kommunal räddningstjänst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;12,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;22,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;41,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;51,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;56,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;58,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Landsting/regioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;0,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;2,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;3,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;7,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;9,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;9,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;10,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft35"&gt;Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;0,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;0,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;1,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft35"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft36"&gt;Summa årskostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft36"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;TOTALT inkl. avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;208&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;382&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;545&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;628&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;SPAN class="p97 ft9"&gt;642&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td57"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Den genomsnittliga årskostnaden per mobil station inkl. avgifterna till förvaltningsorganisationen blir med våra antaganden ca 21 000 kr per år. Om istället redovisat maximibehov av mobila stationer används som beräkningsgrund sjunker årskostnader per station till knappt 13 500 kr per år. Vi förordar emellertid att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;användarna inledningsvis erhåller en viss rabatt på avgifterna vilket har beaktats i tabellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;I det fall försvarets infrastruktur kan användas torde den genomsnittliga kostnaden kunna sänkas till i varje fall ca 17 000 kr per mobil station och år för minimiantalet och ca 11 000 kr per station och år vid maximiantalet mobila stationer. Men den faktiska årskostnaden per mobil station beror på om berörd användare är &lt;NOBR&gt;hög-,&lt;/NOBR&gt; genomsnittlig eller låganvändare av systemet. En användarorganisation vars verksamhet karakteriseras av ett relativt lågintensivt utnyttjade av radiokommunikation bör alltså kunna räkna med lägre årskostnad per mobil station än genomsnittskostnaden (och vice versa).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft2"&gt;Utöver de årliga kostnaderna för de mobila stationerna och avgifterna till förvaltningsorganisationen uppstår även kostnader hos användarorganisationen vid övergången till det gemensamma systemet. Dessa är kostnader för utbildning och anpassning av ledningssystem. Dessutom tillkommer kostnader för eventuell dubbel drift vilket behöver beaktas. Kostnader för dubbel drift uppstår om myndigheten behåller det gamla systemet i drift när det gemensamma systemet tagits i operativ drift. Det senare kan komma att krävas t.ex. vid länsgränsöverskridande samverkan innan systemet byggts ut i alla berörda län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Hur förhåller sig då användarkostnaderna för det nya gemensamma systemet till de kostnader som användarna har idag för sina gamla befintliga system? På vårt uppdrag har en omfattande och detaljerad analys av nukostnaderna genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Analysarbetet, som har omfattat 21 organisationer, har varit mycket arbetskrävande då kostnadsuppgifter i normalfallet inte funnits samlad. När det gäller Polisen, kommunal räddningstjänst och akutsjukvården hos landstingen och regionerna har granskning skett av ett urval myndigheter. Resultatet har i dessa fall lagts till grund för en extrapolering för att beräkna kostnaderna på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p113 ft12"&gt;SOU 2003:10 Sammanfattning och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;2001 (mnkr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft32"&gt;Berörd myndighetsgrupps nukostnader för mobil radio&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;SPAN class="p114 ft35"&gt;Medelvärde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;SPAN class="p115 ft35"&gt;Spann&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Polisen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft32"&gt;105 145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft35"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;3,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft32"&gt;3,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;6,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft32"&gt;6,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Kommunal räddningstjänst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft32"&gt;110 140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Landsting/regioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft32"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft31"&gt;39 59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;309&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;SPAN class="p117 ft32"&gt;264 354&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft19"&gt;De kostnader som har fångats in i analysen är alla kostnader förknippade med radiokommunikation, mobiltelefon och mobil dataöverföring som är hänförliga till den egna organisationen, dvs. inte endast rena utbetalningar utan även kostnader som uppkommer indirekt i organisationen. I uppgifterna om myndigheternas egna kostnader ingår således inte de radiokommunikationskostnader som utkontrakterats genom avtal om alarmerings- och ledningstjänster med SOS Alarm AB, ej heller ingår kostnader för utrustning som finansierats helt eller delvis med hjälp av statsbidrag från den civila ramen. Skälet att uppgifterna inte inkluderats är att berörda myndigheter saknat information om dessa kostnader. Vi uppskattar emellertid dessa tillkommande kostnader till minst 35 miljoner kr för landstingen och regionerna, exkl. de kostnader för utrustning som Socialstyrelsen finansierat. Detta talar för att den totala nukostnaden för skydds- och säkerhetsmyndigheternas radiokommunikation uppgår till minst 350 miljoner kr/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Nukostnadsanalysen tyder på att kostnaderna för det nya gemensamma systemet blir högre än de nuvarande kostnaderna. Det finns dock ett antal faktorer som behöver beaktas för att bedöma innebörden av denna jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft28"&gt;Om en upphandling av det gemensamma systemet inte blir av är alternativet för berörda myndigheter inte att behålla samma gamla system med samma kostnader. I många fall är det oundvikligt att ersätta dem med något annat system än det gemensamma systemet. I ljuset av att de gamla systemen i många fall är avskrivna kommer investeringarna i nya system även medföra högre kostnader för användarna än vad de har idag. Med det gemensamma systemet handhas förvaltning och utveckling av förvaltningsorganisationen vilket frigör resurser inom användarorganisationerna som idag ägnas åt motsvarande uppgifter. Med det gemensamma systemet följer också en rationaliseringspotential då nödvändig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;för verksamheten kan bli tillgänglig direkt för personalen ute i fält. Till detta skall även läggas att det gemensamma radiokommunikationssystemet kommer att innebära att mycket högre säkerhet och tillgänglighet uppnås samt att samverkansmöjligheterna förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft2"&gt;Vår bedömning är att kostnadsökningen endast uppstår på kort sikt. På längre sikt bör det gemensamma systemet bli billigare än om alla skydds- och säkerhetsmyndigheter ersätter dagens system med nya separata system. Huruvida det gemensamma systemet fullt ut kommer att ersätta de radiokommunikationskostnader som beaktats i nukostnadsanalysen avgörs slutligen av dels funktionaliteten och de tekniska förutsättningarna som ges i det gemensamma systemet, dels myndighetens egna prioriteringar och användarmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;Avslutningsvis påverkas användarnas ekonomiska utrymme även av vårt förslag att anslaget till förvaltningsorganisationen skall finansieras inom statsbudgeten genom omprioritering från anslag som i flera fall annars skulle disponeras av skydds- och säkerhetsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft6"&gt;Frekvensfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft2"&gt;Frågan om frekvenstilldelning för det gemensamma radiokommunikationssystemet har länge varit en stötesten. Statskontoret lyfte bl.a. fram möjliga konflikter mellan frekvenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen som försvårande för att få till stånd en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Vi har analyserat frågan på basis av en utredning som Post- och telestyrelsen (PTS) gjort på regeringens uppdrag och som, tillsammans med remissvaren på utredningen, överlämnats till oss för beaktande. För att frågan om konflikt överhuvudtaget skall aktualiseras måste det först ha konstaterats att det kan antas att frekvensbrist föreligger. Med frekvensbrist menas att utrymmet i det frekvensband där det tänkta systemet skall opereras inte är tillräckligt i förhållande till efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;PTS genomförde i december 2002 en intresseundersökning som visat att risk för frekvensbrist kan konstateras i det frekvensband som är avsett för samhällsviktig verksamhet. Detta innebär normalt att ett inbjudningsförfarande kommer till stånd för prövning och tilldelning av frekvenstillstånd. Vår uppfattning är att det är RAKEL (och senare förvaltningsorganisationen) som bör inneha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;frekvenstillståndet för det gemensamma systemet. Mot bakgrund av att det nu kan antas att det råder frekvensbrist finns det två möjliga sätt för oss att erhålla tillstånd. Antingen ansöker vi om tillstånd i ett inbjudningsförfarande som PTS genomför enligt gällande lagstiftning på frekvensområdet, eller också avvaktar vi den nya lagstiftningen på området som undantar RAKEL från ett inbjudningsförfarande. Vi kan därmed ansöka om tillstånd direkt utan ett prövningsförfarande. Oavsett vilket förfarande som blir aktuellt är frågan om konflikt mellan frekvenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen inte längre aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft6"&gt;Upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;Vi anser att upphandlingen av det gemensamma systemet avser upphandling av en tjänst. Resultatet av samarbetet med Försvarsmakten kan dock inverka på upphandlingens innehåll, omfattning och avgränsning. Även frågor om sekretess kan behöva beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Ett omfattande arbete har genomförts med att ta fram och sammanställa ett upphandlingsunderlag. Detta har skett med beaktande av skydds- och säkerhetsmyndigheternas behov och krav på det gemensamma radiokommunikationssystemet. Arbetet med underlaget kommer att fortsätta under våren för att kunna färdigställas i sådan tid att upphandlingen kan inledas i maj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Underlaget är ett arbetsmaterial och utgörs i dagsläget av ett utkast med de huvudsakliga delar som måste ingå i det slutgiltiga upphandlingsunderlaget. Materialet består av utkast till kravspecifikation, kommersiella villkor, administrativa bestämmelser, utvärderingskriterier, leverantörskrav m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Inom ramen för arbetet med upphandlingsunderlaget har vi prioriterat arbetet med kravspecifikationen. Det har bedrivits av en särskild grupp med representanter för berörda myndigheter och organisationer som inledde sitt arbete i november 2002. Gruppen har sammanträtt två arbetsdagar i veckan. Dessutom har arbetet krävt ytterligare arbetsinsatser av gruppens medlemmar inom sina respektive myndigheter. Arbetet med den gemensamma kravspecifikationen börjar nu närma sig sin avslutning och utkastet består av i dagsläget av ca 200 sidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;Gruppens uppgift har varit att, med utgångspunkt från redan framtaget arbetsmaterial från tidigare utredningar och projekt, arbeta fram ett gemensamt underlag som representerar de gemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft28"&gt;samma kraven på systemet. Kraven har varit av funktionell karaktär och endast i de fall det varit nödvändigt har dessa omvandlats till tekniska krav. Eventuella krav som inte är gemensamma för samtliga användare kommer att redovisas som tilläggskrav från respektive kravställare. Arbetet har visat att det inom gruppen råder stort samförstånd om de gemensamma kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Valet av teknisk lösning har inte varit av någon väsentlig betydelse i arbetet eftersom utgångspunkten är att det gemensamma systemet skall svara upp mot de funktionella krav som användarna ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p131 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft28"&gt;Frågan om att anskaffa ett gemensamt kommunikationssystem för skydd och säkerhet är inte ny. Under första delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; uppmärksammades behovet av bättre radiokommunikationsstöd för myndigheter med uppdrag att tillgodose samhällets behov av skydd och säkerhet. I rapporten kallar vi denna myndighetsgrupp för skydds- och säkerhetsaktörer och området för skydds- och säkerhetssektorn (motsvarar den engelska benämningen ”public safety”, en benämning som ofta också används i Sverige). Genom ett bättre radiokommunikationssystem skulle t.ex. polis, räddningstjänst och sjukvårdspersonal ute på ett olycks- eller katastrofområde kunna stå i direkt förbindelse med varandra under insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft28"&gt;De utredningar som föregått RAKEL finns väl dokumenterade i rapporter till regeringen. Efter en första utredning som Rikspolisstyrelsen (RPS) genomförde på regeringens uppdrag 1995 1996, tillsattes utredningen om gemensam radiokommunikation, UGR (Dir. 1997:92). UGR, som leddes av Jan Rydh, presenterade i december 1998 betänkandet Ett tryggare Sverige (SOU 1998:143).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;UGR-utredningen&lt;/NOBR&gt; följdes av att Statskontoret i augusti 2000 fick i uppdrag av regeringen att förbereda och genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Regeringen avbröt dock uppdraget till Statskontoret på Statskontorets begäran i november 2001 då förutsättningar att gå vidare med upphandlingen inte ansågs föreligga. När Statskontorets uppdrag avbröts tillsatte regeringen en förhandlare, Berit Rollén, med uppdrag att presentera modeller för finansiering av ett gemensamt system utifrån användarnas vilja att använda systemet och finansiera den föreslagna utbyggnaden. I sin rapport, som presenterades i mars 2002, uppmanade Berit Rollén bl.a. regeringen att inrätta en kommitté med ansvar att genomföra upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;När Statskontorets arbete avbröts inledde RPS ett eget arbete med att förbereda en upphandling av ett radiokommunikationssystem. Målet var att anskaffa ett system för polisens behov men som också skulle ge förutsättningar för andra användare att ansluta sig. RPS projekt avslutades hösten 2002 som en följd av att vår kommitté tillsattes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Då resultatet av dessa utredningar på ett heltäckande sätt återgivits i Riksdagens revisorers nyligen lämnade revisionsrapport om regeringens handläggning av denna fråga (2002/03:5 Radiokommunikation för trygghet och säkerhet) avstår vi från att här upprepa vad de tidigare utredningarna kommit fram till. Sammanfattningsvis har ett omfattande arbete gjorts för att dels identifiera behov och krav på ett gemensamt system, dels identifiera möjliga användare av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Samtliga utredningar har utgått från att systemet bör bygga på &lt;NOBR&gt;TETRA-teknik.&lt;/NOBR&gt; TETRA är en teknisk standard framtagen av det europeiska standardiseringsorganet ETSI för att motsvara behov inom skydds och säkerhetssektorn. &lt;NOBR&gt;TETRA-standarden&lt;/NOBR&gt; kan jämföras med GSM som är en &lt;NOBR&gt;ETSI-standard&lt;/NOBR&gt; för mobiltelefoni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Det förefaller oomtvistat att ett gemensamt kommunikationssystem är önskvärt, och vi ser att de flesta europeiska länder, inte minst våra grannländer, har beslutat att satsa på gemensamma system för sina myndigheter inom skydds- och säkerhetssektorn. Frågan som lätt infinner sig är varför ett gemensamt radiokommunikationssystem ännu inte kommit till stånd i Sverige, trots det omfattande utredningsarbetet. I första hand beror det på att finansieringen varit oklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;Statskontoret gjorde även en analys av kostnaderna för infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet. Enligt Statskontorets beräkningar skulle detta kräva en grundinvestering på mellan knappt 3 miljarder och drygt 6 miljarder kr beroende på geografisk täckning och funktionalitet. Till detta kommer att den potentiella användarkretsen är en bred samling av aktörer bestående inte bara av offentliga aktörer från stat, kommun, landsting och regioner utan också kommersiella aktörer. Ingen av dessa aktörer har tydligt utfäst sig vid att ansluta sig till systemet. Vidare har ingen tidigare utredning tydligt presenterat hur ett gemensamt system skall finansieras. Sammantaget har detta inneburit att regeringen inte haft ett tillräckligt underlag för att ta ställning till en trovärdig finansieringsmodell. Detta torde också ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td75"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft28"&gt;bidragit till att regeringen inte lämnade den trafikgaranti som Statskontoret ansåg att staten måste ställa ut till operatören av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Statskontoret pekade på potentiella konflikter mellan upphandlingslagstiftningen och frekvenslagstiftningen. Problemet har sin grund i att de båda lagstiftningarna har olika prövningsförfaranden för tilldelningsbeslut. För att bringa klarhet i frågan uppdrog regeringen åt Post- och telestyrelsen (PTS) att utreda frågan. PTS överlämnade sin rapport i januari 2002. Regeringen har inte tagit ställning till resultatet av den utredningen, istället har rapporten överlämnats till RAKEL för beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;RAKEL skall enligt sitt direktiv (Dir. 2002:78; &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;) dels presentera ett underlag till regeringsbeslut om att genomföra en upphandling och teckna avtal för ett gemensamt radiokommunikationsnät för skydd och säkerhet, dels att efter beslut av regeringen genomföra en sådan upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;I beslutsunderlaget skall flera frågeställningar redovisas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;ekonomiska och funktionella konsekvenser av alternativa kravnivåer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;kostnader och former för fördelning av dessa kostnader mellan användare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur stor del av investeringen som bör finansieras gemensamt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;metoder för att påverka anslutningen av offentliga användare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;(så långt möjligt) utarbeta och sammanställa ett upphandlingsunderlag med blivande användares kravspecifikationer och villkor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;hur eventuella konflikter mellan reglerna för frekvenstilldelning och för offentlig upphandling skall lösas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft1"&gt;I direktivet anges att beslutsunderlaget skulle överlämnas till regeringen senast den 31 oktober 2001. Regeringen har emellertid på RAKELs begäran i tilläggsdirektiv ändrat tidsgränsen för när beslutsunderlaget skall lämnas till regeringen till den 31 januari 2003 (Dir. 2002:135, &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;). Det efterfrågade beslutsunderlaget lämnas i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft1"&gt;I ett nästa steg skall vi, om regeringen bedömer att förutsättningarna är tillräckliga för att genomföra upphandlingen och efter beslut av regeringen, utforma upphandlingen så att anbud med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft11"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft2"&gt;skilda tekniska och operativa lösningar möjliggörs. Upphandlingen skall resultera i avtal med systemleverantör och nätoperatör som tillhandahåller grundläggande infrastruktur och infrastrukturstjänster som kan avropas av förvaltningsorganisationen och användare. Slutligen skall RAKEL göra en plan för ett nationellt nät. RAKELs arbete skall enligt direktivet avslutas senast den 30 november 2003. Före det, senast den 1 mars 2003, skall vi även ha lämnat förslag till organisation och förvaltning av de gemensamma delarna av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft28"&gt;Polisen riskerar att förlora frekvenserna för det kommunikationssystem som används i storstäderna den 1 januari 2004. Vi har enligt direktivet möjlighet att lägga förslag till övergångslösningar för att hantera detta problem. Enligt en muntlig överenskommelse mellan PTS och dess danska motsvarighet som träffades i december 2002 ges polisen möjlighet att utnyttja berörda frekvenser ytterligare ett år, dvs. till och med den 31 december 2004. Överenskommelsen kommer inom kort att bekräftas i ett skriftligt avtal mellan de båda ländernas myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;I direktivet klargörs att RAKEL skall dra nytta av det arbete som Statskontoret och Rikspolisstyrelsen har lagt ner på att utreda och analysera kraven på ett nytt radiokommunikationssystem samt utarbeta upphandlingsunderlag med kravspecifikation. Även i övrigt bör utredaren hitta lämpliga samarbetsformer med de viktigaste användarna. Vidare sägs att vi skall samråda med närmast berörda myndigheter och organisationer, särskilt Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Räddningsverket och PTS, men även andra som utredaren finner lämpligt, exempelvis Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Tolkning och avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft19"&gt;Vi har uppfattat att vårt huvuduppdrag har varit att i denna rapport redovisa de ekonomiska förutsättningarna för att anskaffa och driva ett gemensamt radiokommunikationssystem samt att på ett konkret sätt visa hur det kan finansieras. I genomförandet av denna uppgift har vi sökt identifiera vilka kostnader de potentiella användarna har för dagens mobila kommunikation och att hitta möjliga finansieringskällor. Vi har inte gjort några nya grundberäkningar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2003:10 Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;kostnaderna för ett gemensamt system, utan vi har i våra kalkyler i flera fall utgått från de beräkningar som Statskontoret gjorde i sin kostnadsanalys av ett &lt;NOBR&gt;TETRA-system.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Vi har även tagit del av de kompletterande beräkningar som gjordes i en studie av analysföretaget AB Stelacon av ett gemensamt system baserat på alternativa tekniker (såsom GSM och UMTS/3G). Denna studie beställdes av Näringsdepartementet i juni 2002 och överlämnades, efter överenskommelse mellan departementet och AB Stelacon, till RAKEL i september samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Vi har härutöver analyserat möjligheter att utnyttja redan gjorda investeringar i staten för att på så sätt åstadkomma ett billigare nät och som därmed blir enklare att finansiera. Vi har därför vänt oss till Försvarsmakten som på vår förfrågan, tillsammans med Försvarets materielverk (FMV), undersökt förutsättningarna för att upplåta plats för det gemensamma systemet i försvarets telenät (FTN) och de kompletterande radionät som försvaret har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;En annan huvuduppgift har varit att klarlägga de juridiska frågor som rests i anslutning till uppdraget. Ett viktigt inslag har varit att ta ställning till hur problemet med olika prövningsförfaranden enligt frekvens- och upphandlingslagstiftning kan lösas. Vi har därvid behandlat den utredning PTS genomfört på uppdrag av regeringen och som Näringsdepartementet, tillsammans med remissvaren, överlämnat till RAKEL för beaktande. Vi har vidare prövat och tagit ställning till konsekvenserna av att gällande frekvenslagstiftning ersätts av en ny lag vilken kan komma att träda i kraft under den tid upphandlingen pågår. Vi har också tagit tillfället i akt att i ett yttrande till Näringsdepartementet lämna synpunkter på det aktuella lagförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft2"&gt;I vårt arbete har vi tagit ställning till en rad rättsliga frågor kopplade till att upphandlingen avser ett system som skall nyttjas av flera olika huvudmän. Vi utgick tidigt från att det vore bäst rent ekonomiskt om så många som möjligt skulle släppas in i systemet, men att begränsning av användarkretsen ändå kan komma att behöva göras med anledning av frekvenslagstiftningen eller andra skäl. En fråga vi också har belyst är RAKELs möjligheter att upphandla ett system inte bara för statliga myndigheters räkning utan också för kommuner, landsting och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;En tredje huvuduppgift har varit att med de viktigaste användarna ta fram och förankra vilka krav som skall ställas på det gemensamma systemet utifrån användarnas behov. Vi har verkat för att identifiera vilken funktionalitet som är nödvändig för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;användarna och som systemet därför måste ha. Som komplement till denna basfunktionalitet identifieras särskilda krav som speglar individuella behov hos en viss eller några användare. Detta arbete är ännu inte avslutat utan kommer att pågå till dess att upphandlingen inleds. Genom att arbetet med kravspecifikationen baseras på funktionella behov och krav har därmed beaktats, där så är relevant, uppgiften att upphandlingen skall utformas så att anbud med skilda tekniska och operativa lösningar möjliggörs. Det är också genom arbetsmetoden för kravspecifikationsarbetet som ekonomiska konsekvenser av särskilda funktionalitetskrav kommer att identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Som framgått har tidigare utredningar tagit ställning för att det gemensamma radiokommunikationssystemet bör baseras på &lt;NOBR&gt;TETRA-teknik.&lt;/NOBR&gt; Skälet till detta är att man bedömt att befintliga mobiltelefonistandarder inte uppfyller nödvändig basfunktionalitet för de samhällsviktiga verksamheterna. I vårt utredningsarbete har vi valt att inte ta ställning till vilken teknisk lösning som är lämpligast. Istället har vi fokuserat på användarnas funktionella behov, dvs. vad systemet måste klara av. Vad vi däremot har tagit ställning för är att det gemensamma radiokommunikationssystemet bör bygga på en fastställd teknisk standard, för att på så sätt säkra bl.a. utveckling av systemet, konkurrens och leverenssäkerhet. Men om det sedan är TETRA, en annan teknisk plattform eller kombinationer av olika tekniker som kan svara mot kraven får visa sig i upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetssätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Arbetet har bedrivits i projektform med en rad delprojekt. Vi har genom vår bemanning kompetensmässigt väl speglat de verksamhetsområden och frågeställningar vi ställts inför. Men vi har också behövt få tillgång till stöd och biträde av kunskap och resurser hos en rad myndigheter och organisationer. I några fall har vi organiserat samarbetet i mer formaliserade projekt, i andra fall har vi valt att konsultera berörda organisationer löpande. I &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 3 &lt;/SPAN&gt;lämnas en förteckning över de personer och konstellationer vi fått förmånen att arbeta med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft3"&gt;En förutsättning för att det gemensamma systemet skall få legitimitet är att användarna anser att det svarar mot deras behov och är möjligt att finansiera, vilket också motiverat ett nära samarbete med berörda myndigheter. Vi har därför lagt ned stor möda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td75"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;på att involvera berörda myndigheter och organisationer i vårt arbete. Ett exempel på detta är den arbetsgrupp vi bildat med representanter från en rad användarmyndigheter för att biträda oss i arbetet med kravspecifikationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Våra strategiska ställningstaganden som presenteras i detta betänkande har så långt möjligt stämts av med berörda användarmyndigheters ledningar. När det gäller kommunerna, landstingen och regionerna har motsvarande avstämning gjorts med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Vi har också tagit del av erfarenheter som gjorts i andra europeiska länder. För att följa med utvecklingen på den tekniska sidan har vi deltagit i seminarier på europeisk nivå. Vi har också mötts av ett stort intresse av marknadsaktörer som i många fall försett oss med information vilket underlättat vår förståelse för vad marknaden har att erbjuda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Utredningsarbetet har i allt väsentligt skötts i egen regi. Undantaget är att vi anlitat ett konsultföretag, AB Stelacon, för att genomföra den omfattande analysen av kostnaderna för befintlig radiokommunikation hos potentiella användare. Tidigare utredningar har bedömt att det inte är möjligt att identifiera nukostnaderna mot bakgrund av att informationen inte finns samlad, i många fall inte registrerad i redovisningssystemen m.m. Vi kan nu bekräfta att det är möjligt, även om vissa osäkerheter kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Efterfrågan på information om vårt arbete och det gemensamma radiokommunikationssystemets öde har varit hög. Marknadsaktörer är en grupp som har efterfrågat information, media är en annan men den största gruppen är potentiella användare på central, regional och lokal nivå. För att möta denna efterfrågan har vi satsat på att aktivt förmedla information via vår hemsida (www.sou.gov.se/rakel). Positiva reaktioner har visat att detta var en riktig strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Samarbete och samråd har skett främst med Post- och telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, representanter för vissa kommuner (räddningstjänsten) och landsting samt Räddningsverket och Tullverket. Vi har också konsulterat Nämnden för offentlig upphandling, Krisberedskapsmyndigheten, Socialstyrel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Uppdraget; bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;sen, SOS Alarm AB, Försvarets materielverk, Statskontoret, Strålskyddsinstitutet, Arbetsmiljöverket och tjänstemän i regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Samrådet med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet formaliserades i en särskild projektgrupp. Vi har också initierat regelbundna möten med en gemensam referensgrupp de båda förbunden har med representanter från regionala företrädare för räddningstjänsten och akutsjukvården. Vi har vid ett par tillfällen träffat Näringsdepartementets referensgrupp med ansvariga handläggare i de berörda departementen. Vi har vidare deltagit vid olika möten med representanter för skydds- och säkerhetssektorn. Exempel på det är Rådet för räddningstjänst under försvarsministerns ledning, Kommunförbundet Stockholms län, Kommunförbundet Skåne (räddningscheferna) och Kommunförbundet Norrbotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Vi har även varit i kontakt med USI, Utredningen om samordning av informationsförsörjning mellan statliga, kommunala och enskilda aktörer inom det civila försvaret eller som är verksamma i fred (Dir. 2002:100), under Försvarsdepartementet. Vår gemensamma bedömning var att det finns beröringspunkter mellan våra båda utredningar. USI har emellertid en annan inriktning och målgrupp än RAKEL då USI tar sikte enbart på förmedlande av information till ledningsfunktioner och allmänhet vid kriser. Mot denna bakgrund har vi inte utvecklat något närmare samarbete mellan våra utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;P class="p160 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vad är ett radiokommunikationssystem?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Med radiokommunikation menas &lt;/SPAN&gt;trådlös överföring av signaler &lt;SPAN class="ft1"&gt;mellan två punkter. Det krävs minst en sändare och en mottagare för att radiokommunikation skall kunna ske och information överföras. Informationen kan antingen bestå av tal eller av data. Ett antal sändare och mottagare som står i förbindelse med varandra inom ett givet frekvensband utgör grunden i ett radiokommunikationssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;För att beskriva de olika delarna i ett radiokommunikationssystem används ett antal olika begrepp. Betydelsen av dessa begrepp, omfattningen och innebörden kan variera beroende på dels vilket sammanhang de förekommer i och på vem eller vilken aktör som använder orden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Exempel på vanligt förekommande begrepp är infrastruktur, systemleverantör, systemkomponenter, nätoperatör, transmission, tjänsteleverantör osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;I följande bild lämnas en förenklad schematisk bild över ett radiokommunikationssystem. Därefter förklaras berörda begrepp och ingående delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB310d1/GRB310d133x1.jpg" style="width:458px;height:335px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Vad är ett radiokommunikationssystem?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p162 ft47"&gt;Ledningscentral&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td77"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft48"&gt;Databaser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft48"&gt;Nätverk&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft47"&gt;Nätoperatör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;SPAN class="p164 ft47"&gt;Infrastruktur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft48"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d133xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Administrationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft49"&gt;V äxel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft50"&gt;Transmission&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p10 ft47"&gt;Användare &lt;INGENBILD zsrc="GRB310d133xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p168 ft49"&gt;Basstation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Infrastruktur består oftast i huvudsak av två delar, dels ett antal fasta systemkomponenter i form av antenner, master, basstationer och växlar och dels den fasta förbindelse (transmission) som sammanbinder systemkomponenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft2"&gt;Ordningsföljden är att en antenn, monterad på en mast förbinds till en basstation som finns placerad i en basstationsplats. Ett antal basstationer är förbundna till en växel. Med hjälp av dessa systemkomponenter kan ett nät byggas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft19"&gt;Den som levererar systemkomponenter brukas i regel benämnas systemleverantör. Systemleverantören levererar, driftsätter och utvecklar systemet. Systemleverantören är också den som levererar olika typer av tjänster i ett system. Denna typ av tjänster benämns oftast för funktioner/funktionalitet. Det är inte ovanligt att en systemleverantör använder sig av ett antal underleverantörer för utveckling och drift av specifika tjänster i ett system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft11"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Vad är ett radiokommunikationssystem?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Nätoperatör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft1"&gt;Den som opererar infrastrukturens transmissionsnät genom drift, underhåll och service benämns oftast nätoperatör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;Förbindelse mellan systemkomponenter med avseende på transmissionen kan delas upp enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Stomnät är det nät som förbinder en region med en annan och där de sammanbundna regionala näten tillsammans utgör ett nationellt nät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regionala nät är det nät som sammanbinder så kallade stadsnät (lokala nät) inom en region.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Stadsnät är det nät som förbinder basstationer på lokal nivå inom t.ex. en stad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;Nätoperatören kan antingen operera sitt eget nät eller operera ett nät på uppdrag. Ett exempel på det senare är att Teracom opererar Vodafones mobilnät i Norrland. Nätoperatören har ofta knutit till sig ett antal underleverantörer för exempelvis radioplanering, implementering, drift, anskaffning av basstationsplatser, transmissionsanskaffning etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Nätoperatören svarar dessutom för den utrustning som utgör radionätets styrsystem. Denna typ av styrsystem brukar oftare benämnas administrationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Användare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;Begreppen mobila stationer, ledningscentraler, tjänsteleverantör och övriga nät är knutna till användarorganisationerna och har följande innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;Mobila stationer är den utrustning som användaren använder för informationsåtkomst och för kommunikation. Den mobila stationen kan antingen vara handburen eller monterad i ett fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ledningscentral&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft2"&gt;Ledningscentralen (eller kommunikationscentralen) är den plats som användarorganisationerna normalt leder sin verksamhet från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft30"&gt;I ledningscentralen har användarna många gånger anpassat sina andra system (ledningsstödsystem) för att tillsammans med det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Vad är ett radiokommunikationssystem?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;befintliga radiokommunikationssystemet erbjuda trafikledaren en integrerad arbetsmiljö. Den integrerade lösningen kan bestå av fast utrustning som exempelvis databaser som utgörs av servrar, terminaler m.m. som finns i eller i nära anslutning till ledningscentralen. I ledningscentralen finns även tillgång till de publika telenäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Den integrerade arbetsmiljön brukar i vissa sammanhang tas med i begreppet infrastruktur. Detta för att markera att det utgör en del av den faktiska utrustning som behövs för att möjliggöra kommunikationsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft19"&gt;Inom varje användarorganisation finns det idag ett antal lokala nätverk som används för övriga egna &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Den som levererar tjänster i de system som användarna brukar i de lokala nätverken benämns oftast för tjänsteleverantör. Det är en tjänsteleverantör som levererar anpassningar till användarnas ledningsstödsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft11"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p187 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;Ett gemensamt radiokommunikationssystem skapar bättre förutsättningar att rädda människoliv och innebär dessutom ett antal samhällsekonomiska fördelar jämfört med dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Bättre säkerhet och trygghet för medborgarna på grund av bättre funktionalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Goda möjligheter till samverkan med andra aktörer inom och utom landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Möjlighet att snabbt bilda valfria samtalsgrupper då behov uppstår i operativt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Säker mobil åtkomst till olika stödsystem som t.ex. resursdatabaser, riskdatabaser, körkortsregister m.m. Detta ger möjlighet till nya och mer effektiva arbetssätt i organisationerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förutsättningar för bättre ekonomi genom gemensam upphandling och genom att drift och underhåll kan samordnas hos en organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Lättare att avhjälpa problemen med störning och avlyssning m.m. genom bl.a. möjlighet till kryptering av känslig information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Tillgång till reservdelar under överskådlig tid. Idag går det inte att få tag i reservdelar till en del radiosystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Grundläggande motiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft1"&gt;I direktivet till RAKEL redovisar regeringen sin avsikt att få till stånd ett landstäckande gemensamt system för radiokommunikation i skydds- och säkerhetssektorn. Regeringen framhåller därvid:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft11"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft27"&gt;Erfarenheter från inhemska och internationella civila katastrofer, olyckor och brott, inte minst under de senaste åren, visar att möjligheterna till kommunikation mellan flera aktörer är avgörande för framgång i räddningsarbete och andra ingripanden. Även i vardagsarbetet ger ett gemensamt system möjligheter till förebyggande arbete, rationalisering och utveckling av samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft2"&gt;Ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet handlar alltså om medborgarnas trygghet. Systemet skall underlätta och säkerställa kommunikation såväl inom myndigheter och organisationer som mellan dessa vid räddningsinsatser. Det skall vara så robust att det fungerar även vid störningar i andra system och kan användas i hela hotskalan från den minsta olycka till stor påfrestning på samhället i fred samt beredskap och krig. För att kunna tillgodose medborgarnas behov av en effektiv räddningsorganisation måste ett sådant system därutöver uppfylla högt ställda krav på integritet, tillförlitlighet och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Andra centrala krav från samhällets sida på ett nytt radiosystem gäller beredskap och säkerhet. Samhällets &lt;NOBR&gt;räddnings-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och servicefunktioner ska kunna klara av de utomordentligt svåra situationer som kan uppstå vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid. Radiosystemet måste ha en sådan uppbyggnad och funktion att det kan fungera även när skador uppstått på infrastrukturen. Det finns flera exempel på olyckor och påfrestningar både inom Sverige och i andra länder där räddningsinsatserna allvarligt försvårats genom brister i radiokommunikationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft21"&gt;Dagens kommunikationssystem uppfyller inte dessa elementära krav. Det finns också en påtaglig risk för att stora ekonomiska värden kan gå till spillo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett gemensamt system kan rädda liv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Det främsta skälet för att införa ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem är förstås att det bidrar till att rädda liv. Det skall även bidra till att förhindra livslångt lidande för människor som är med om svåra olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;Vid de snabba förlopp som ofta präglar räddningsinsatser i samband med en olycka eller en katastrof, är det av största vikt att bl.a. ambulans, polis och räddningstjänst har tillgång till ett radiokommunikationssystem som underlättar och stödjer samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td81"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;mellan räddningsaktörerna utan att behöva ha dubblerade system och komplicerad hantering. Detta kan vara direkt avgörande för liv eller död för de drabbade. Systemet måste vara enkelt att operera för att minimera risken för misstag eftersom aktörerna ofta agerar under hög stress vid räddningsinsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ökande behov av samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft1"&gt;Samverkansbehovet mellan olika aktörer är omfattande. Behoven varierar beroende på situation och var i ledningskedjan behovet uppstår. Samverkansbehoven följer inte alltid de administrativa gränserna såsom &lt;NOBR&gt;kommun-,&lt;/NOBR&gt; län- och riksgränser, utan radiosystemet måste ha så stor flexibilitet att det säkerställer samverkan över administrativa och funktionella gränser. Behovet av samverkan ökar i takt med att räddningsorganisationerna blir allt mer ”slimmade” och resurser som tidigare fanns i den egna organisationen nu måste sökas hos andra huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft21"&gt;Krisberedskapsmyndigheten anger samverkan mellan myndigheter som en av grundpelarna i det nya planeringssystem som skapats för att få till stånd ett säkrare samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Läget idag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft28"&gt;I dagsläget finns ca 200 olika radiokommunikationssystem inom skydds- och säkerhetssektorn. Systemen är anpassade efter de olika huvudmännens behov såsom dessa var när systemen anskaffades. Detta försvårar en alltmer nödvändig samverkan mellan aktörerna i räddningsorganisationen. Det ger inte heller någon självklar möjlighet till radiokommunikation över rikets gränser, något som blivit allt viktigare i ljuset av &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; och den ökade internationaliseringen. Systemen är också ofta omoderna, där såväl teknisk som ekonomisk livslängd passerat. Den tekniska utvecklingen gör det dessutom allt svårare och dyrare för enskilda användare att underhålla och vidareutveckla egna system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Mobiltelefonsystemen är inte anpassade till användarnas behov idag. De används ofta som komplement till radiokommunikation och ibland som ersättning för bristfälliga radiosystem. Erfarenheterna visar att dessa system är sårbara vid en större händelse eftersom näten kan slås ut om belastningen blir stor. Det beror på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft2"&gt;ett dramatiskt ökat ringande via mobiltelefon av berörda räddningsaktörer, anhöriga, massmedia och allmänhet i samband med större händelser. Dessutom kan mobiltelefonsystemen avlyssnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft2"&gt;Idag är möjligheten att kommunicera mellan olika verksamheter begränsad på flera sätt. Förutom tal, finns behov att överföra larm, statusrapporter, bilder, positionsangivelser och många andra typer av information. Genom att använda sig av automatisk positionering, exempelvis på ambulanser, vet man hela tiden var bilarna finns och vilken som är närmast vid en händelse. Vid vissa insatstyper skulle det vara värdefullt om det gick att överföra bilder av en olycksplats eller en patient så att specialister på annat ställe kunde bidra med värdefull information. Räddningstjänsten skulle t.ex. snabbt kunna få fram ritningar på ett flerfamiljshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Hur går det till vid en räddningsinsats?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft28"&gt;Så här kan det gå till vid en räddningsinsats vid en större händelse. I grunden har samhällets räddningsinsatser en likartad organisa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft1"&gt;tion över hela landet vare sig det handlar om ett kemikalieutsläpp, en tågolycka eller en större brand. Beroende på lokala förutsättningar kan det givetvis ändå förekomma variationer över landet när det gäller ledning, organisation och samverkan vid en räddningsinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft21"&gt;Starten av en räddningsinsats är emellertid likartad över hela landet; det vanligaste är att någon ringer nödnumret 112.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft1"&gt;Vid en större händelse larmar larmoperatören, oftast SOS Alarm AB, regelmässigt ambulans, kommunal räddningstjänst och polis och hos respektive aktör engageras normalt flera enheter. Dessa tre huvudaktörer är de som står för den absoluta merparten av räddningsinsatserna vid större händelser. De ligger idag på skilda frekvenser och på olika radiosystem. De som använder olika system kan överhuvudtaget inte samverka via sina radiosystem. Larmoperatören som fungerar som spindeln i nätet vid räddningsinsatser, kan inte samtidigt nå insatsstyrkorna utan måste växla mellan olika frekvenser och system, något som fördröjer insatsen och försämrar samverkan. Den totala effektiviteten i insatsen blir sämre jämfört med om man haft tillgång till ett gemensamt radiokommunikationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft21"&gt;På väg fram till olycksplatsen söker de olika aktörerna kontakt med larmcentralen för att kvittera larmet och få mer information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td81"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;om händelsen. Radiokontakt upprättas även bakåt med den egna organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;Väl framme på skadeplatsen upprättas en räddningsledning bestående av räddningsledare, ledningsläkare och polisinsatschef. Dessa upprätthåller kontakten med sina egna organisationer via radio och/eller mobiltelefon på grund av bristfälligt radiosamband. Räddningsledningen kommer överens om på vilken kanal samverkan ska ske. Ibland ansluter räddningstjänsten till sjukvårdens frekvens och ibland ansluter sjukvården till räddningstjänstens frekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft28"&gt;Räddningsledaren får ofta agera under stort tryck från allmänhet och massmedia. Det är då viktigt att ha ett radiokommunikationssystem som inte påverkas av belastningen på publika telenät. Idag händer det regelbundet vid större händelser att publika mobiltelefonnät slås ut på grund av för stor belastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;När flera aktörer använder samma frekvens kan det bli svårigheter att kommunicera. Det blir helt enkelt för många som ska nyttja samma frekvens och trängsel uppstår. Det kanske inte går att få fram ett viktigt meddelande, vilket kan vara förödande i kritiska situationer. Förutom samverkansbehovet finns hela tiden behovet för alla aktörer att kommunicera med egna enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft2"&gt;Kravet på att informationen kan skyddas är stort eftersom framför allt polisen och akutsjukvården hanterar känsliga personuppgifter. De system som används idag saknar alla analoga radiosystem skydd vid talöverföring. För polisen innebär detta att det är lätt att avlyssna deras radiotrafik med de problem detta medför vid brottsbekämpning. Den som vill lyssna på polisens radiotrafik kan idag hitta information om Polisens alla signaler och anrop på Internet. Sjukvården kan inte utbyta talöverförda personuppgifter mellan olika sjukvårdsaktörer via radio pga. bristfälligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Akutmottagningen har ibland behov av att kunna upprätta radiosamband med Försvarsmaktens helikopter för att få information om patienters status. Det kan även handla om att upprätta radiosamband mellan en sjuktransportbandvagn och en ambulans som ska ansluta vid en väg. Detta är många fall omöjligt eftersom berörda aktörer har olika radiosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Polisen måste kanske genomföra eftersökning av försvunna personer i samverkan med Försvarsmakten. Det förutsätter emellertid väl fungerande radiokommunikation. Dessa båda aktörer har olika radiosystem och kan inte kommunicera via radio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Om insatsen sker i skärgårdsmiljö kan Kustbevakningen delta som en viktig aktör. Det handlar då om att transportera patienter in till en brygga där ambulans väntar. Det finns idag problem för ambulanser och fartyg att etablera kontakt med varandra. Denna brist i radiokommunikationen mellan två aktörer försämrar insatsens kvalitet. Ambulanspersonalen behöver veta vid vilken brygga hämtning ska ske och behöver veta om särskilda förberedelser behöver göras med anledning av patienternas status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft2"&gt;Beroende på plats och typ av händelse kan även andra aktörer kallas in. Vid tågurspårning kommer t.ex. Banverket att kallas in för att säkerställa att ledningarna inte är strömförande. Andra aktörer kan vara kommunens socialtjänst för inkvartering av oskadade och trafikföretag för passagerartransporter. Det innebär att ytterligare funktioner ansluter på skadeplatsen vilket ställer höga krav på radiokommunikationssystemet för att möjliggöra samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;En del av de tillkommande aktörerna har över huvudtaget inte tillgång till radio och är hänvisade till mobiltelefon med de risker detta medför. Andra har tillgång till radio, men då till sådana radiosystem som inte kan kommunicera med övriga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Generella argument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;Förutom myndighets- och organisationsspecifika skäl, finns ett antal argument som talar för ett gemensamt radiokommunikationssystem. Dessa argument är giltiga för flertalet användare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ett gemensamt radiokommunikationssystem skapar förutsättningar för att frigöra resurser, eftersom myndigheterna inte på samma sätt som tidigare behöver ta ansvar för upphandling, drift och underhåll av sina system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Den som upphandlar och driver ett digitalt radiokommunikationssystem ställs inför mycket komplexa frågeställningar som fordrar en kompetens som inte alla har möjlighet att hålla i den egna organisationen. Detta talar för en gemensam lösning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Myndigheter och organisationer får tillgång till ett radiokommunikationssystem med god tillgänglighet, god informationssäkerhet och starkt säkerhetsskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem skapar förutsättningar för säker och effektiv mobil åtkomst till övriga IT-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td81"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Varför är ett gemensamt radiokommunikationssystem viktigt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;stödsystem inom myndigheterna som t.ex. resursdatabaser, riskdatabaser, körkortsregister m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Ett gemensamt radiokommunikationssystem ger större möjligheter att i enlighet med Schengenavtalet verka för gemensamma kommunikationslösningar och samverkan med andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”Schengen-länder”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Våra tre grannländer, Finland, Danmark och Norge har vart och ett fattat beslut om införande av ett gemensamt radiokommunikationssystem. På Island fanns inledningsvis två system för skydds- och säkerhetssektorn, där ett av dem nu kommer att byggas ut till för att bli det rikstäckande systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p217 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Utvecklingen i andra europeiska länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Övriga nordiska länder har i viktiga avseenden kommit betydligt längre än Sverige när det gäller ett gemensamt radiokommunikationssystem. Särskilt gäller detta Finland som idag har ett gemensamt system med täckning i hela landet och med ca 30 000 användare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;I många av de övriga europeiska länderna pågår också en utveckling för att skapa nationella radiokommunikationssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;Från år 1997 fram till idag har samtliga nordiska länder utom Sverige beslutat att införa nya nationella gemensamma radiokommunikationssystem för myndigheter och organisationer som svarar för ordning och säkerhet i samhället. I Europa i övrigt har ett flertal länder beslutat om anskaffning av nya nationella radiokommunikationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Situationen i våra nordiska grannländer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;Liksom Danmark, Finland och Norge är Sverige operativ medlem i Schengensamarbetet, som vid sidan av allmänt polis- och tullsamarbete ställer krav på kommunikation och samverkan i gränsområden. Processen att anskaffa ett nytt nationellt gemensamt radiokommunikationssystem har kommit olika långt i de nordiska länderna. Utvecklingen i våra nordiska grannländer har dock kommit längre än i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Utvecklingen i andra europeiska länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft2"&gt;I Danmark genomfördes sommaren 2000 ett inbjudningsförfarande om att bygga och driva två nät baserade på &lt;NOBR&gt;TETRA-standard,&lt;/NOBR&gt; ett för kommersiellt bruk och ett för skydds- och säkerhetsaktörer (nød- og beredskab). Skillnaden mellan näten är att det i skydds- och säkerhetsnätet ställs vissa särskilda krav på funktioner som är anpassade för polisens, räddningstjänstens och andra samhällsviktiga aktörers verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft19"&gt;Licensen att bygga och driva skydds- och säkerhetsnätet tilldelades ett konsortium bestående av företagen &lt;NOBR&gt;SAIT-Stento&lt;/NOBR&gt; och Motorola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Den första basstationen i det s.k. TetraNet, som är det danska skydds- och säkerhetsnätet, togs i drift i januari 2002. Fullständig täckning i Köpenhamnsregionen beräknas finnas vid utgången av 2002. Under 2003 beräknar man att nätet ska vara landstäckande (98 % av landets yta).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Det råder emellertid viss osäkerhet kring den fortsatta utbyggnadstakten. Operatören avser bygga ut i den takt användare ansluter sig, men har i produktinformation lovat landstäckning senast i oktober 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft29"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Det finska inrikesministeriet tecknade 1997 två avtal, ett med en tillverkare – Nokia – och ett annat med en operatör – Sonera – gällande ett nationellt mobilt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet i landet. Införandet av radiokommunikationssystemet förvaltas inom det s.k. &lt;NOBR&gt;VIRVE-projektet&lt;/NOBR&gt; som är en enhet inom Inrikesministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Nätet har i dag ca 30 000 användare. De organisationer som tillhör den fördefinierade gruppen användare bestämmer själva när de ska ansluta sig. Sammanlagt beräknas nätet betjäna ca 50 000 mobila stationer när det är fullt utbyggt. Radiokommunikationssystemet, som är baserat på &lt;NOBR&gt;TETRA-standard,&lt;/NOBR&gt; är i idag i drift och har täckning i hela Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Utvecklingen i andra europeiska länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft29"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;I januari 2000 beslutade regeringen om en pilotinstallation som ett led i projektet att anskaffa ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem. Piloten, som startade i juli 2000 och ska pågå till och med utgången av 2002, genomförs i Trondheimsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Stortinget beslutade den 5 november 2002 att bygga ett nytt nationellt gemensamt radiokommunikationssystem och successivt ersätta de gamla radiosystemen inom polis, räddningstjänst och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Ärendet om ett nytt radiokommunikationssystem hanteras inom &lt;NOBR&gt;TETRA-projektet&lt;/NOBR&gt; på Justitiedepartementet men är ett samarbete mellan flera myndigheter och departement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Definitiv ställning för &lt;NOBR&gt;TETRA-standard&lt;/NOBR&gt; har inte tagits, men man pekar på att de nuvarande analoga systemen ska bytas ut mot ett gemensamt digitalt och att TETRA bedöms vara den bästa lösningen som finns på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft29"&gt;Island&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft19"&gt;På Island valde man från början att som i Danmark dela ut två licenser att bygga system baserade på &lt;NOBR&gt;TETRA-standard.&lt;/NOBR&gt; Sedan dess har planeringen förändrats till att endast ett system skall bli kvar. I dagsläget finns två system i drift, dels ett system som Motorola har levererat och som företrädesvis finns runt Reykjavik, dels ett &lt;NOBR&gt;Nokia-system&lt;/NOBR&gt; som finns inom befolkade delar utanför Reykjavik och som därmed täcker ett något större geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Situationen i övriga Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;I flera länder i Europa finns mer eller mindre långt gångna planer på utbyggnad av nationella gemensamma radiokommunikationssystem. I vissa fall har radiokommunikationssystem byggts upp i delar av länder och i vissa fall som pilotprojekt. Gemensamt för alla dessa länder är att man valt att bygga sina nya gemensamma system på &lt;NOBR&gt;TETRA-standard.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft11"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Utvecklingen i andra europeiska länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I Nederländerna har man beslutat om införande av ett nationellt gemensamt radiokommunikationssystem. Systemet förvaltas av det s.k. &lt;NOBR&gt;C2000-projektet&lt;/NOBR&gt; under Inrikesministeriet i det nederländska regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft21"&gt;Inrikesministeriet samarbetar med &lt;NOBR&gt;justitie-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och socialdepartementen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Radiokommunikationssystemet är statligt ägt och opereras av ITO (Information Technology Organisation) som är en central statlig organisation och ansvarar för realisering och drift av C2000- projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;C2000-projektet&lt;/NOBR&gt; har tecknat avtal med ett konsortium, TetraNed, bestående av bl.a. operatören KPN och systemleverantören Motorola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft21"&gt;Radiokommunikationssystemet beräknas vara landstäckande under 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft29"&gt;Belgien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;I Belgien har regeringen beslutat om utbyggnad av ett nationellt gemensamt radiokommunikationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Ett aktiebolag, ASTRID, ansvarar för utbyggnaden. Bolaget som till 61 % ägs av staten och till 39 % ägs av kommunerna har till uppgift att ansvara för utrullning, drift och kundkontakter. ASTRID bildades genom en förlängning och ombildning av ett projekt inom regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Nokia har valts till leverantör av radiokommunikationssystemet. Systemet, som beräknas bli landstäckande under år 2003, kommer fortsättningsvis att vara statligt ägt och opererat av en privat operatör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft29"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft3"&gt;I Storbritannien byggs för närvarande ett radiokommunikationssystem baserat på &lt;NOBR&gt;TETRA-standard&lt;/NOBR&gt; ut successivt. Radiokommunikationssystemet är öppet för anslutning av alla skydds- och säkerhetsmyndigheter. Ursprungligen var tanken att det skulle byggas ett gemensamt radiokommunikationssystem för polisen och räddningstjänsten, men räddningstjänsten valde på ett tidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Utvecklingen i andra europeiska länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;stadium att tills vidare stå utanför och än så länge är det bara polisen som har anslutit sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;För utbyggnaden och större delen av finansieringen (genom en garanterad minsta användning) ansvarar PITO (Police Information Technology Organisation). Organisationen sorterar under inrikesministeriet. PITO har tecknat ett 19 år långt avtal med en privat operatör. Avsikten är att radiokommunikationssystemet skall bli landstäckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Österrike&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Österrike har beslutat att tilldela en publik operatör, &lt;NOBR&gt;Master-Talk,&lt;/NOBR&gt; ansvaret att bygga ett gemensamt radiokommunikationssystem baserat på &lt;NOBR&gt;TETRA-standard.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Master-Talk&lt;/NOBR&gt; har valt att tilldela företaget Rhode &amp; Schwarz uppdraget att leverera radiokommunikationssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Radiokommunikationssystemet kommer att ägas och drivas av &lt;NOBR&gt;Master-Talk&lt;/NOBR&gt; och är öppet för samtliga skydds- och säkerhetsorganisationer. I nuläget är det dock enbart polisen som har tecknat avtal för att ansluta sig till systemet. Det är inrikesministeriets s.k. ADONIS &lt;NOBR&gt;-projektet&lt;/NOBR&gt; som har tecknat ett 15 år långt avtal med &lt;NOBR&gt;Master-Talk.&lt;/NOBR&gt; Radiokommunikationssystemet planeras bli landstäckande vid mitten av år 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft11"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p235 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;RAKEL har inlett ett samarbete med Försvarsmakten med målsättningen att försvarets telenät (FTN) skall nyttjas för det gemensamma radiokommunikationssystemet. Arbetet med identifiera förutsättningar för att nyttja FTN fortsätter under våren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;FTN är mycket uthålligt och motsvarar samtliga grundläggande krav på tillgänglighet och säkerhet som de tänkta användarorganisationerna har på ett radiokommunikationssystem för sin operativa verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;FTN är utbyggt över hela landet och är därmed redan etablerat inom områden som annars har dålig täckning av radio- och telekommunikationssystem (teleglesbygd).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Användandet av FTN ger kostnadsfördelar då redan skattefinansierad infrastruktur återanvänds av samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inflytandet från användarorganisationerna torde vara större i ett statligt ägt system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Den följande redovisningen ger en övergripande beskrivningen av försvarets telenät (FTN) och de fördelar som finns för att använda FTN som grund för uppbyggandet av ett nytt gemensamt nationellt radiokommunikationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Motiv för att använda försvarets telenät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft1"&gt;FTN är mycket uthålligt och har hög säkerhet, stor tålighet och flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft3"&gt;Skydds- och säkerhetsmyndigheterna tillgång till ett gemensamt radiokommunikationssystem får inte vara beroende av enstaka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;geografiska platser. Detta ställer stora krav på systemets autonomitet och möjlighet till decentraliserad styrning. Om det nya gemensamma radiokommunikationssystemet utsätts för olovligt intrång eller sabotage accepterar användarna på sin höjd att kapaciteten blir reducerad men tillgängligheten får inte plötsligt upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Det finns även geografiska motiv. De publika, kommersiella, telenäten byggs ut där det finns tillräcklig kommersiell efterfrågan. Efterfrågan överensstämmer däremot inte alltid med de områden som användarna av det gemensamma kommunikationssystemet bedriver sin verksamhet i. Fördelen med FTN är att systemet redan i stor utsträckning finns där idag och att utbyggnadskostnaden därför väsentligt kan reduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Vid extraordinära situationer har det redan idag visat sig att de publika telenäten inte har tillräcklig tillgänglighet för att motsvara de krav som användarna av det gemensamma systemet ställer. Det kan bero på olyckor såsom bränder eller avgrävningar av kablar eller indirekta effekter av att till exempel elförsörjningen sviktar. Oavsett orsaken kan det leda till mer eller mindre utbredd brist på möjlighet att kommunicera med de enheter som svarar för samhällets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;FTN kommer sannolikt att uppskattas i minst lika hög grad för sina konkurrenskraftiga kostnader som för sin uthållighet. En målsättning som FM har för FTN är att såväl i krig som i fred skall FTN utgöra det mest kostnadseffektiva sättet att tillgodose Försvarsmaktens höga krav på telekommunikationer. Den målsättningen finner även RAKEL som mycket tilltalande för att kunna leverera ett nationellt gemensamt system för radiokommunikation för skydd och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Beskrivning av försvarets telenät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;FTN erbjuder användarna telekommunikationstjänster. De utgörs av olika slags bärar- och tilläggstjänster vilka används av Försvarsmakten och vissa andra delar av totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft19"&gt;FTN ägs och drivs av Försvarsmakten och har byggts för att medge goda omkopplingsmöjligheter av transmissionen. Syftet är att vid skador kunna nyttja de återstående transmissionsresurserna optimalt. Vidare kan transmissionen upprätthållas under lång tid även om den allmänna elförsörjningen faller bort. Det är främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;utvecklingen av Försvarsmaktens ledningssystem som är avgörande för kraven på kapacitet, tjänster mm i FTN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;Strukturellt består transmissionsnätet i FTN av ett maskformigt nät, stomnätet, som delas av alla användare. Transmissionsnätet utgörs av radiolänk och kabel. Vissa delar i transmissionsnätet ägs av försvaret. Andra delar hyrs från publika nätoperatörer, främst Telia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Liksom i de publika näten har den tekniska utvecklingen av FTN lett till att flera åtgärder kan göras med fjärrmanövrering. Det effektiviserar drift och underhåll och minskar behovet av personell närvaro. Tillsammans med ökad driftsäkerhet medför det att kostnaderna för att vidmakthålla FTN minskar samtidigt som kapaciteten ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Försvarets telenät stödjer Försvarsmaktens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;FTN skapades för att stödja Försvarsmaktens behov av säker telekommunikation. Med tiden har Försvarsmaktens huvuduppgifter förändrats vilket påverkat kraven på FTN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvar mot väpnat angrepp. &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen av FTN var under lång tid koncentrerad på att skapa god uthållighet mot krigsskador, för att utgöra ett gott stöd för invasionsförsvaret. Därmed har FTN de funktioner och egenskaper som behövs för försvar mot ett väpnat angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Territoriell integritet. &lt;/SPAN&gt;Ända sedan &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; har väsentliga delar av incidentberedskapen förlitat sig på FTN. FTN kan användas på motsvarande sätt för att värna Sveriges territoriella integritet även i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Stöd till samhället. &lt;/SPAN&gt;Ett antal statliga myndigheter, såväl centrala myndigheter som länsstyrelserna, är anslutna till FTN. Syftet är dels att säkerställa deras ledningsmöjligheter, dels ge möjlighet till samverkan med Försvarsmakten. Det finns också särskilda åtgärder till stöd för kärnkraftssäkerheten vilket utgör direkt stöd till samhället. Därutöver kan FTN utgöra ett indirekt stöd. Det är när militära förband och ledningsfunktioner använder FTN för att lösa uppgifter för samhället vid extraordinära påfrestningar i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Internationella insatser. &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten har genomgått en omfattande internationell anpassning för att möjliggöra ett effektivt deltagande i fredsfrämjande operationer utomlands. Det saknas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;närvarande en fastställd målsättning för hur FTN skall kunna stödja sådan verksamhet, men det skulle t.ex. kunna innebära att lokal infrastruktur kan anordnas med &lt;NOBR&gt;FTN-materiel,&lt;/NOBR&gt; att hyrda förbindelser mellan Sverige och operationsområdet kan anslutas till FTN och att FTN ger stöd till fältförband vid internationella övningar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Möjligheterna till internationell samverkan underlättas av att FTN använder kommersiellt tillgänglig utrustning baserad på standard och internationella rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Utvecklingen av försvarets telenät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;FTN skall ha förmåga att stödja Försvarsmaktens fullgörande av sina huvuduppgifter, utgöra telekommunikationsbasen för det moderniserade ledningssystemet och samtidigt utgöra en kostnadseffektiv resurs för Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Kapaciteten anpassas fortlöpande med hänsyn till den ökande efterfrågan. I de fall det är ekonomiskt fördelaktigt och operativt/taktiskt lämpligt anskaffas transmissionsresurser främst i publika teleoperatörers nät. Det ger samtidigt förbättrade samverkansmöjligheter med privata operatörer som möjliggör för Försvarsmakten att disponera civila resurser i kris/krig utan att behöva anskaffa dem i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Under det senaste decenniet har FTN genomgått en omfattande modernisering, analoga nätväxlar har bytts mot digitala, och hela stomnätet har digitaliserats. Även i fortsättningen baseras FTN väsentligen på kommersiellt tillgänglig materiel (detta gäller dock ej signalskyddsmateriel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Infrastrukturinvesteringar som FTN är långsiktiga och kräver relativt stor kontinuitet för att ge bra resultat. Det hindrar inte att tyngdpunkten i kravbilden förskjuts över tiden. Med hänsyn till rådande hotbild har de rena krigsskyddsåtgärderna tonats ner. I stället fästs för närvarande större vikt vid kapacitetsökning, skydd mot fredstida &lt;NOBR&gt;IT-hot&lt;/NOBR&gt; och sänkta kostnader för att vidmakthålla systemet. Däremot förblir säkerhet, tålighet och flexibilitet alltid viktigt för FTN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft19"&gt;Det är en tydlig trend att Försvarsmakten i allt större utsträckning använder standardiserade produkter hämtade från den privata marknaden än militära speciallösningar. Det är ekonomiskt fördelaktigt för försvaret att använda det befintliga nätet även i fred i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;stället för att då köpa andra resurser av publika nätoperatörer. De nödvändiga investeringarna i telenätet är väsentligen redan gjorda, och nätet slits inte av att användas. Möjligen påverkas underhållskostnaderna något av att kravet på tillgänglighet i fred kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Andra användare av försvarets telenät&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Med tiden har det tillkommit fler och fler användare inom totalförsvaret. Dit hör Försvarets radioanstalt, Luftfartsverket, Pliktverket, Räddningsverket och SMHI som i flera fall använder FTN i fredstid i betydande omfattning. På uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten ansluts även civila myndigheter såsom Polisen och Länsstyrelsernas fredskanslier till FTN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Även kärnkraftverken och de myndigheter som är av särskild betydelse för kärnkraftssäkerheten är anslutna till FTN för att garantera en säker möjlighet att kommunicera inbördes i händelse av ett olyckstillbud. Det är lätt att föreställa sig att det allmänna telenätet vid en olycka kan komma att lastas ner så hårt av samtal från en orolig allmänhet att det uppstår spärr i nätet. Då är det viktigt att de som skall minimera olyckans följder ändå kan stå i kontakt med varandra. Resonemanget har flera paralleller med försvarets krigstida användning av FTN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Särskilda egenskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;I det följande redovisas några speciella egenskaper som finns i FTN som gör det särskilt fördelaktigt för det gemensamma nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft29"&gt;Skadetålighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Grundfilosofin i FTN är att då skador uppkommer får funktioner inte plötsligt upphöra. Funktionen får nedgå endast i små steg. Avsikten är att nätet skall fortsätta att fungera när 80 % av resurserna är utslagna, medan man skall vara tillfreds om ett publikt nät fungerar när 80 % återstår. Nätet dimensioneras för att tåla stora snedbelastningar, dvs. stora variationer i trafikmängden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Elförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Risken för sabotage, terroristaktioner, mot den civila infrastrukturen har fått allt större uppmärksamhet. Det går inte att lita på att de ordinarie elförsörjning alltid fungerar. Samtliga stomnätsanläggningar i FTN är därför försedda inte bara med batterier utan även reservelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft29"&gt;Skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;Anläggningarna i FTN stomnät ges ett gott skydd för att motstå sabotage och flyganfall. Vid ny- och ombyggnad skyddas de även mot elektromagnetisk puls (EMP; kan uppstå vid t.ex. detonationer och blixtnedslag). Anläggningarna är tillträdesskyddade, larmade och placerade geografiskt skilda från övriga anläggningar inom totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft29"&gt;Geografisk tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;FTN finns i områden där publika nät har låg eller mycket låg kapacitet och stor sårbarhet (teleglesbygd). Delar av Norrland är bra exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft29"&gt;Riskspridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Riskspridning är en annan grundsten i försvarets telekommunikationsfilosofi. Det innebär bland annat att försvarets totala trafik med avsikt fördelas på flera olika slags nät, men även inom FTN finns exempel på flera slags riskspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;Som redan nämnts är FTN uppbyggt med kommersiellt tillgänglig materiel som följer internationell standard. Den köps vanligen i konkurrensupphandlingar på den internationella marknaden. Det finns dock två undantag från standardmateriel. Det första är kryptoapparater, där det finns unika militära krav. Det andra är nätväxlar vilka har program som är unika för försvaret. Det beror på att det finns krav dels på speciell trafikdirigering för att klara alternativa vägval, dels på anpassning till vissa äldre abonnentutrustningar. Det senare problemet bör minska med tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Försvarets telenät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft1"&gt;FTN har byggts för att medge goda omkopplingsmöjligheter. Syftet är att vid skador kunna använda de återstående transmissionsresurserna optimalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Genom prioriteringsfunktioner och lämplig dimensionering erbjuder FTN en mycket god framkomlighet för prioriterad trafik även i ett skadeläge. All trafik skall kunna avverkas, men den prioriterade trafiken har fördelen att den har företräde för att komma fram omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft29"&gt;Drift och underhåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft2"&gt;FTN har en egen nätdriftsledning vars huvuduppgift på såväl central som regional nivå är att med tekniska åtgärder säkerställa att telenätet kan tillgodose aktuella operativa och taktiska krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;Liksom i de publika näten leder den tekniska utvecklingen till att mer och mer kan göras med hjälp av fjärrmanövrering. Underhållet i nätet utförs av Försvarsmaktens Logistikavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft29"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;All materiel och teknik i FTN är i princip öppen, signalskyddsutrustning undantagen. Den geografiska placeringen och den exakta nätstrukturen är däremot sekretessbelagd. Sekretessen avser att skydda själva nätet liksom de anslutna abonnenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft29"&gt;Signalskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Kryptering har införts i stor skala på radiolänkar i stomnätet och vissa anslutningsstråk vilket ger informationen ett trafikskydd, dock inte textskydd. Den som skall överföra hemlig information har därför liksom tidigare att ordna kryptering mellan de inblandade parternas utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;Trafikskyddet hindrar bland annat trafikanalyser och lyssnande efter hemliga uppgifter som av misstag/vårdslöshet lämnas i den öppna trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p235 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Skydds- och säkerhetsmyndigheterna bör i första hand vara användare av det gemensamma systemet på permanent basis. Dessa är Polisen, Tullverket, Kustbevakningen, den kommunala räddningstjänsten, akutsjukvården och Försvarsmakten. Dessutom bör alarmeringsföretag som bistår dessa myndigheter för alarmering och dirigering inkluderas i användarkretsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Även andra aktörer som verkar för att upprätthålla samhällets skydd och säkerhet bör kunna få tillgång till radiokommunikationssystemet vid särskilda händelser. Dessa övriga skydds- och säkerhetsaktörer är den statliga räddningstjänsten (Luftfartsverket, Sjöfartsverket och länsstyrelserna) och eldistributionsföretag. Tillgång till nätet bör i normalfallet kunna ges efter beslut av räddningsledare. Formerna för denna ordning kommer att utarbetas närmare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft1"&gt;Frågan om vilka myndigheter och organisationer som anses vara skydds- och säkerhetsaktörer och som skall vara användare av ett gemensamt radiokommunikationssystem har analyserats och belysts i de utredningar som föregått RAKEL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;UGR redovisade i sitt betänkande, Ett tryggare Sverige (SOU 1998:143) att skydds- och säkerhetsmyndigheterna skulle delta i ett gemensamt radiokommunikationssystem. UGR förordade även att övriga samhällsviktiga verksamheter som har uppgifter under höjd beredskap och under svåra påfrestningar i fred skulle kunna delta i det gemensamma radiokommunikations-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;systemet. Statskontoret använde UGR:s användaravgränsning i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Vår utgångspunkt är att det vore bäst rent ekonomiskt om så många som möjligt skulle släppas in i radiokommunikationssystemet, men att en begränsning av användarkretsen ändå komma att bli nödvändig av en rad olika anledningar. Vi har bl.a. beaktat följande aspekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Legala aspekter angående frekvenstilldelning och det frekvensutrymme som finns i ett visst frekvensband.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Finansiella aspekter (ju fler användare desto lägre användarkostnad).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Konkurrensaspekter (att ej konkurrera med kommersiella aktörer).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Den inverkan som resultatet av ett samarbete med Försvarsmakten kan ha på bl.a. upphandlingens innehåll när det gäller t.ex. konkurrens- och sekretessfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft1"&gt;Vår avsikt har varit att specificera och förbereda anskaffning av ett rikstäckande radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet, inte ytterligare ett kommersiellt kommunikationssystem som konkurrerar med teleoperatörer för publika nät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Vi anser därför att användarkretsen för det gemensamma radiokommunikationssystemet i första hand bör avgränsas till skydds- och säkerhetsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Denna avgränsning innebär bl.a. att eldistributionsföretag och andra samhällsviktiga aktörer faller utanför användarkretsen. Vid svåra situationer och extraordinära händelser kan denna avgränsning ge avsevärda nackdelar. Efter samråd med Räddningsverket bedömer vi att användarkretsen bör kunna vidgas vid sådana tillfällen genom att ansvarig räddningsledare med hänvisning till räddningstjänstlagen begär att begränsningen tillfälligt tas bort för berörda aktörer inom ett givet område. Vi kommer att arbeta vidare med de närmare formerna för hur sådan anslutning kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft19"&gt;Skillnaden mellan båda dessa grupper är alltså att skydds- och säkerhetsmyndigheterna använder det gemensamma systemet permanent, medan övriga aktörer inom skydds- och säkerhetssektorn kan ges tillträde vid särskilda händelser. Vi bedömer att det inte torde föreligga något hinder att släppa fram trafik som involverar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;privata aktörer, såsom t.ex. &lt;NOBR&gt;el-distributörers&lt;/NOBR&gt; linjearbetare, i krislägen då räddningstjänstlagen kan åberopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft21"&gt;Vi inkluderar följande organisationer i gruppen skydds- och säkerhetsmyndigheter och som därför bör vara användare av det gemensamma systemet på permanent basis:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Polisen, Tullverket och Kustbevakningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kommunal räddningstjänst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Landstingens och regionernas akutsjukvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Försvarsmakten för samverkan med civila myndigheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Alarmering (som anlitas av skydds- och säkerhetsmyndigheterna).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft2"&gt;Radiokommunikation är en viktig förutsättning och används till den egna vardagliga verksamheten och vid samverkan. Det främsta användarbehovet vid räddningsinsatser utgörs av informationsåtkomst, kommunikation samt ledning av fältoperativ personal, dels för det egna behovet dels för samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Vi grundar därför vår uppfattning om användarkretsen på en bedömning av dels de olika användarnas verksamhets- och ansvarsområden inom den egna organisationen och samverkansmönstret som förekommer mellan aktörerna vid olika slags händelser. Vi har också beaktat användningen av försvarets telenät som en del av infrastrukturen. Möjlighet bör dock finnas, som sagts ovan, att av beredskapsskäl vid svåra situationer och extraordinära händelser temporärt utöka användarkretsen med andra samhällsviktiga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Skydds- och säkerhetsmyndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Behov av daglig samverkan vid räddningsinsatser föreligger mellan polis, kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvård och berörd larmoperatör. Dessutom tillkommer fältoperativ personal från tull och kustbevakning vid bl.a. samverkan till sjöss och vid gränstrakterna. Dessa aktörer utgör användare inom skydds- och säkerhetsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft2"&gt;I polisens arbetsuppgifter ingår bl.a. att följa samhällets utveckling och svara för medborgarnas säkerhet och trygghet, förebygga brott och hindra störningar i samhället. Samarbete och samverkan mellan polis och övriga samhällsviktiga myndigheter och organisationer är en nödvändighet för att på bästa möjliga sätt klara arbetsuppgiften. Inom det internationella samarbetet som framförallt bedrivs med våra närmaste grannländer utgör kommunikationsmöjligheten ett viktigt medel vid exempelvis bekämpning av organiserad brottslighet. De kommunikationsmedel som den fältoperativa personalen använder dagligen för samband och samverkan måste vara säkra, robusta och inte kunna störas eller slås ut vid kriser och större händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;Vi kan se fördelar med att Tullverket använder sig av det gemensamma radiokommunikationssystemet. Inom Tullverkets verksamhet ingår bl.a. att kontrollera in- och utförseln av varor över Sveriges gränser. Detta innefattar bl.a. kontroll av olika slags droger, vapen etc. Samordning och samverkan med t.ex. polisen är ofta nödvändigt vid sådana tillfällen. Ett annat skäl är att Tullverket i enlighet med Schengensamarbetet har att verka för gemensamma kommunikationslösningar och samverkan med andra ”Schengenländer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Kustbevakningens verksamhet till sjöss innefattar sjöövervakning, miljöräddningstjänst till sjöss samt uppdragsverksamhet. Ansvarsområdet är svenskt sjöterritorium inklusive Vänern och Mälaren samt miljöskyddsansvar i Vättern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft3"&gt;Inom sjöövervakningen bedrivs sjösäkerhetsinspektioner, gränskontroll och fiskeövervakning med landningskontroller. Detta innebär bl.a. övervakning och kontroll av personer och varor som passerar sjögränsen, sjötrafik, sjösäkerhet och marinvetenskaplig forskning, skyddsområden, vattenförorening och dumpning, fartygs registrering och identifiering, naturskydd m.m. Inom sjööver-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft1"&gt;vakningen sker samverkan i hög utsträckning med polisen och Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Inom räddningstjänsten ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss samt deltar i sjöräddning, flygräddning, sjuktransporter samt landets kärnkraftsberedskap. Här sker samverkan ofta med kommunal räddningstjänst och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kommunal räddningstjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;Den övervägande delen av räddningsinsatser utförs av kommunal räddningstjänst vid exempelvis brand- och trafikolyckor och naturkatastrofer. Det är inte ovanligt att samarbete och samverkan sker och regleras i olika former av avtal mellan två eller fler kommuner. Gemensam radiokommunikationsutrustning är viktig för att räddningstjänsten skall klara sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft28"&gt;Ledningsplatsen för den kommunala räddningstjänsten, (räddningscentral) är oftast integrerad med kommunens brandstation. Räddningscentralen kan i vissa fall även utgöra som ledningsplats för kommunal ledning vid större händelser. Räddningsverket bidrar med medel och resurser till kommunerna för åtgärder för skydd och försörjningssäkerhet och som krävs under exempelvis höjd beredskap i vilket ingår radiokommunikationsutrustning. Till detta kommer att Räddningsverket även anskaffar och äger sådan radiokommunikationsutrustning som anses behövas för en utökad organisation under höjd beredskap och vid större räddningsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;Samarbete och samverkan mellan kommuner i gränstrakter är något som på senare tid uppmärksammats. Kommunalt samarbete sker mellan de nordiska grannländerna genom avtal om snabbaste brand- och räddningsstyrka. Avtal finns för närvarande i Värmland och Jämtland mot norska kollegor. Mellan Sverige och Finland finns ett samarbetsavtal i Haparanda kommun. I Skåne, där förbindelser, transport- och kommunikationsmöjligheter med Danmark har byggts ut och utvecklats finns ett samarbete avseende samverkan enligt avtal mellan Malmö Brandkår och Köpenhamns brandväsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft11"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Akutsjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft2"&gt;Landstingen och regionerna har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sjukvårdens omfattning vid räddningsinsatser regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar åtgärder vid bl.a. sjukvård, olyckor, större katastrofer och höjd beredskap. Radiokommunikation och informationsåtkomst för akutsjukvården är en viktig förutsättning för fullföljandet av ansvaret gentemot samhället. Detta förutsätter att samband och samverkan kan ske mellan larmcentral, ambulans, sjukvårdgrupper, sjukhus etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft2"&gt;I gränstrakterna mot Norge är samverkan inom ambulans- och helikopterverksamheten väl utvecklad både under den dagliga sjukvården och under högsäsongen. Längs &lt;NOBR&gt;svensk-finska&lt;/NOBR&gt; gränsen finns också ett gränsöverskridande samarbete inom framförallt primärvård. I Skåne finns ett aktivt samarbete med Danmark om den akuta sjukvården. Detta samarbete utvecklades under själva brobygget och har därefter vidareutvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Socialstyrelsen, som har tillsynsansvaret över landstingen och regionernas hälso- och sjukvård, bistår landstingen och regionerna med kommunikationsutrustning eller med medfinansiering av sådan utrustning inom akutsjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;Samverkan med samhällets civila delar enligt räddningstjänstlagen innebär bl.a. att medel och resurser skall kunna ställas till förfogande vid exempelvis större händelser, naturkatastrofer och eftersökningar på försvunna personer. En förutsättning för effektivt nyttjande av resurser och minimering av effekter på samhället och medborgarna är att en effektiv samverkan och samband kan åstadkommas och möjliggöras med bl.a. polis, räddningstjänst och ambulans. I dagsläget utnyttjas flera olika särlösningar för samverkan mellan exempelvis mark- och flygfordon, personal etc. Försvarsmakten har även en mängd radiosystem inom den egna organisationen, främst för intern kommunikation och samverkan som kan vara effektivare att ersätta med det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Alarmering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;Samverkan och samband inom framförallt akutsjukvården men även inom och med andra skydds- och säkerhetsaktörer sker via SOS Alarms AB larmcentraler i form av utlarmningsinformation, dirigering av ambulanser etc. SOS Alarm AB ägs av staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. I avtalet mellan SOS Alarm AB och staten uppdras företaget att ansvara för att upprätthålla landstäckande radiokommunikation för alarmering och samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;Efter kontakt med ledningen för SOS Alarm AB kan vi konstatera att företagets ansvar för att upprätthålla landstäckande radiokommunikation skulle kunna uppfyllas genom användande av det nya gemensamma radiokommunikationssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Övriga skydds- och säkerhetsaktörer vid särskilda händelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;Vid störningar i viktiga samhällsfunktioner som kräver omedelbara insatser, vid allvarligare och större händelser och katastrofer, finns behov av samverkan med personal och enheter från andra såsom statlig räddningstjänst och &lt;NOBR&gt;el-distributörer.&lt;/NOBR&gt; Dessa aktörer utgör övriga användare inom skydds- och säkerhetssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Statlig räddningstjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Verksamheten inom räddningstjänsten definieras i räddningstjänstlagen, (1986:1102). Räddningstjänstlagen skiljer mellan statlig och kommunal räddningstjänst. Räddningstjänst som inte är statlig svarar kommunerna för. Kommuner och statliga myndigheter som har räddningstjänstansvar är skyldiga att samarbeta och samverka med varandra vid räddningsinsatser. Ansvaret för den statliga räddningstjänsten är fördelat mellan flera statliga myndigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Luftfartsverket (flygräddningstjänst)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Sjöfartsverket (sjöräddningstjänst)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Länsstyrelserna (räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;I den statliga räddningstjänsten ingår även Kustbevakningen för miljöräddningstjänst till sjöss och polisen för fjällräddningstjänst och efterforskning av försvunna personer. Då dessa myndigheter ingår i gruppen skydds- och säkerhetsmyndigheter kommenteras de inte närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft29"&gt;Flygräddningstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Luftfartsverket svarar för efterforskning och lokalisering av saknade luftfartyg i Sverige. Vid flyghaverier inom svenskt sjöterritorium samt i Vänern, Vättern och Mälaren dessutom för undsättning. När ett flygplan är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken skall Luftfartsverket utföra förebyggande räddningsinsatser mot skador. Luftfartsverket beslutar genom ett avtal med Försvarsmakten om insats och ledning av Försvarsmaktens helikoptrar. Luftfartsverkets flygräddningscentral (ARCC) ligger i Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft29"&gt;Sjöräddningstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;Sjöfartsverket svarar för räddningstjänsten när någon hamnat i sjönöd inom Sveriges sjöterritorium till havs, i Vänern, Vättern och Mälaren samt inom Sveriges ekonomiska zon. Sjöfartsverket svarar även för sjuktransporter från fartyg till land. Räddningscentral (MRCC) för ledning av sjöräddningsinsatser finns i Göteborg. För räddningstjänst i vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern, och Mälaren ansvarar respektive kommun. Sjöfartsverket kan utöver sina egna fartyg även nyttja resurser från andra myndigheter och från frivilliga organisationer såsom t.ex. Sjöräddningssällskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft29"&gt;Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;Länsstyrelserna svarar för räddningstjänsten om det behövs särskilda åtgärder för att skydda allmänheten vid ett utsläpp eller vid överhängande fara för ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Utöver ansvaret för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen ansvarar länsstyrelserna också för den sanering som behövs efter ett sådant utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft11"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td87"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Användarkretsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Elförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Enligt Beredskapsförordningen (1993:242), är Svenska kraftnät en beredskapsmyndighet. Svenska kraftnät förvaltar och ansvarar för landets &lt;NOBR&gt;el-stamnät&lt;/NOBR&gt; och är den myndighet som enligt &lt;NOBR&gt;el-lagen&lt;/NOBR&gt; ansvarar för bl.a. funktionen elförsörjning inom totalförsvaret, drift, elbalans, driftsäkerhet etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Den svenska elmarknaden är uppdelad i en bred ägarstruktur med både statligt, kommunalt och privat ägda elbolag. Vid svåra störningar i elsystemet, t.ex. vid storm och snöoväder, innebär detta att resurser från olika elföretag, entreprenörer och organisationer måste samordnas och ledas. I krislägen då räddningstjänstlagen kan åberopas bör den radiokommunikation som krävs för att säkerställa elförsörjningen, t.ex. för dirigering av linjearbetare, ske i det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p235 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;RAKEL konstaterar att det finns två sätt att lösa de sedan länge uppmärksammade problemen med frekvenstilldelning för ett gemensamt radiokommunikationssystem. Inget av dem kräver något särskilt beslut av regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utgångspunkt för båda dessa förfaranden är att frågan om frekvensbrist råder eller inte är besvarad. Det har nu visat sig att det kan antas föreligga frekvensbrist, då andra aktörer förutom RAKEL, anmält intresse vid den intresseundersökning som Post- och telestyrelsen (PTS) genomfört för det frekvensband som avsatts för samhällsviktig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Det ena förfarandet innebär att vi, vid ett inbjudningsförfarande som PTS genomför, ansöker om tillstånd. Vi bedömer att PTS kan bevilja tillståndet givet att vi får bemyndigande från regeringen att utföra upphandlingen. Det andra förfarandet innebär att RAKEL avvaktar med att söka frekvenstillstånd till dess att den nya lagstiftningen träder i kraft som undantar ett inbjudningsförfarande för vår del. Eftersom den operatör som upphandlas av RAKEL inte skall inneha frekvenstillstånd är frågan om frekvenstilldelning helt skild från upphandlingen. Därmed uppstår ingen konflikt mellan frekvenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen vid respektive prövningsförfarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Att RAKEL, inför det att förvaltningsorganisationen bildas, innehar frekvenstillstånd överensstämmer även med de förslag vi har lämnat avseende avtals- och finansieringsmodell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Regelverk och tidigare utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet för området. Allmänt gäller att frekvensspektrum är begränsat och PTS ansvarar för fördelningen av frekvensspektrum mellan olika användargrupper och användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;I Sverige regleras telekommunikation i telelagen (1993:597) och frekvenstilldelning i lagen (1993:599) om radiokommunikation (LRK). Båda dessa lagar trädde i kraft den 1 juli 1993. I EU finns ett flertal rättsakter som reglerar området. Redan 1987 påbörjades arbetet i EU att utveckla en gemensam marknad för telekommunikationstjänster och utrustning. För närvarande finns ca 20 direktiv på telekommunikationsområdet utöver de direktiv som ingår i det nya &lt;NOBR&gt;EG-regelverket.&lt;/NOBR&gt; Därutöver finns det ett antal beslut och en förordning på telekommunikationsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft2"&gt;När det gäller den internationella samordningen av frekvensutrymmet inom Europa kan nämnas att European Radiocommunication Committee (ERC) beslutade 1996 att ett visst frekvensband skulle avsättas för att användas av ett harmoniserat digitalt landmobilt radiosystem för ”emergency service” från och med den 1 januari 1998. Det landmobila radiosystemet skall enligt beslutet vara antaget av ETSI (europeiskt standardiseringsorgan). ERC beslutade den 1 januari 1997 även att vissa frekvensband skulle avsättas för s.k. civila system, dvs. det som inte räknas som ”emergency service”. Sverige har inte ratificerat dessa beslut, men även i Sverige anses att dessa frekvenser bör användas för ”emergency service” som enligt beslutet exemplifieras med polis, säkerhetstjänst, tull, brandkår och ambulans, dvs. sådana funktioner som ingår i skydds- och säkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Nuvarande regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft29"&gt;Telelagen (1993:597)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;Telelagen är statens instrument att genom regler för tillståndsprövning och fastställande av tillståndsvillkor tillförsäkra att vissa grundläggande behov av telekommunikation kan tillgodoses överallt och inte bara där den är lönsam. Telelagen är tillämplig på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft11"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;televerksamhet. För sådan televerksamhet som innefattar användning av radiosändare gäller även LRK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft28"&gt;För att bedriva televerksamhet inom ett allmänt tillgängligt telenät genom att tillhandahålla teletjänster eller nätkapacitet krävs anmälan till PTS. I särskilda fall krävs förutom anmälan även tillstånd för att ha rätt att tillhandahålla telefonitjänst bl.a. mobil teletjänst. För mobila teletjänster och nätkapacitet finns det speciella regler. Detta kan innebära att om det föreligger begränsningar av radiofrekvensutrymmet i förhållande till efterfrågan, måste först ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan (inbjudningsförfarande) genomföras innan tillstånd kan beviljas. Beträffande tillstånd finns möjlighet för PTS att förena dessa med villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Lagen (1993:599) om radiokommunikation (LRK)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft1"&gt;LRK är tillämplig på användning av radioanläggningar och på användning av radiovågor för kommunikation m.m. Bestämmelserna i lagen syftar dels till att främja ett effektivt nyttjande av möjligheterna till radiokommunikationer och andra användningar av radiovågor, dels till att tilldelning av radiofrekvenser skall ske efter bestämda principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Som huvudregel krävs tillstånd att få använda en radiosändare. Undantag från tillståndsplikten gäller bland annat för vissa användare med hänsyn till det gemensamma och samhälleliga intresset (Polisen och Försvarsmakten). När det gäller tillstånd krävs dessutom tillstånd enligt annan lagstiftning, exempelvis telelagen, för att tillstånd skall kunna meddelas. Detta innebär att tillstånd för mobila teletjänster enligt telelagen måste föreligga innan tillstånd enligt LRK kan beviljas, s.k. dubbel tillståndsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Lagen innehåller även reglering om hur fördelning av frekvensutrymmet skall ske när det finns fler sökande för användning av samma spektrumutrymme. Även denna prövning sker då som huvudregel genom ett inbjudningsförfarande. Ett tillstånd avseende radioanvändning kan förenas med villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag om nytt regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;I april 2001 tillsatte regeringen en utredning för att föreslå bland annat ny lagstiftning inom området för elektronisk kommunikation. Syftet med utredningen var att se över de politiska målen, analysera lagstiftningen och föreslå samordning av reglerna inom området elektronisk kommunikation. Detta mot bakgrund av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen som skett inom området och de rättsakter som antagits inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Resultatet av utredningen framgår i delbetänkandet av &lt;NOBR&gt;e-kom-&lt;/NOBR&gt; utredningen Lag om elektronisk kommunikation (SOU 2002:60). Förslaget till ny rättslig reglering innebär bland annat att det införs en lag om elektronisk kommunikation som ersätter telelagen och LRK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Lagförslaget utgår från en allmän plikt att anmäla verksamhet som innebär tillhandahållande av allmänna kommunikationsnät och allmänt tillgängliga kommunikationstjänster. Användning av radiosändare och adresser ur en nationell adressplan kräver därutöver särskilt tillstånd. Skyldigheter för den som bedriver anmälningspliktig verksamhet är begränsat till ett antal generella skyldigheter, men anmälningsplikten innebär istället en utvidgning i förhållande till telelagen. I gengäld slopas kraven på teletillstånd, dvs. den dubbla tillståndsplikten för mobiltelefoni enligt telelagen och LRK upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;När det gäller tillståndsplikten så innebär förslaget även att möjligheten till undantag för tillstånd utvidgas. Tillstånd kan förenas med villkor. Vid begränsat frekvensutrymme skall tillstånd beviljas efter ett inbjudningsförfarande. Som grund för denna prövning skall ligga ett jämförande urvalsförfarande eller ett anbudsförfarande. En nyhet är att tillstånd att använda radiosändare eller adresser får överlåtas efter medgivande från tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft19"&gt;Det nya regelverket innebär ett närmande till den generella konkurrensrätten, vilket bland annat medför att det årligen skall fastställas vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt lagen. Om det på sådan marknad inte råder effektiv konkurrens skall företag med betydande inflytande på marknaden identifieras och åläggas en eller flera skyldigheter ur en särskild katalog. Lagen pekar även ut vissa intressen som anses mer angelägna att tillgodose&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft1"&gt;vid intresseavvägningen avseende tillämpningen av olika bestämmelser i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Tidigare utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;UGR-utredningen&lt;/NOBR&gt; lämnade bland annat en redogörelse för tillgängliga frekvensband, frekvensbehov och tillståndsfrågor. Utredningen fann att om ett &lt;NOBR&gt;TETRA-nät&lt;/NOBR&gt; skulle betraktas som ett allmänt tillgängligt nät och således tillståndspliktigt, skulle ett inbjudningsförfarande komma att aktualiseras. Detta under förutsättning att det kunde antas att frekvensbrist skulle råda. Utredningen ansåg även att det var angeläget att privata företag som är särskilt viktiga ur beredskapssynpunkt skulle tillåtas delta i det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Utredningen beaktade även frågan om användning av s.k. direktmod, dvs. möjligheten för terminaler (mobila stationer) att kommunicera utan att gå via den existerande infrastrukturen. I samband med detta fastslog utredningen att det borde fastläggas vilka frekvenser som ska användas för direktkommunikation mellan terminaler och vem som ska ha motsvarande tillstånd. När det gäller behovet av en gemensam frekvensplanering och ett ansvar för att lösa telekonflikter, menade utredningen att det talade för att det borde vara operatören som innehar frekvenstillstånden även för direktmod. Avslutningsvis påpekade utredningen att det skulle vara en stor fördel om dessa frekvenser kunde vara gemensamma med grannländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft2"&gt;I Statskontorets delrapport framgår att kontoret bett PTS att göra en rättsutredning om olika frågor i samband med ett inbjudningsförfarande enligt telelagen och enligt LRK. Enligt Statskontoret ansåg PTS i sin rättsutredning att &lt;NOBR&gt;TETRA-tjänsten&lt;/NOBR&gt; skulle kunna anses falla utanför begreppet allmänt tillgängligt om användarkretsen begränsades till att omfatta skydds- och säkerhetsmyndigheter. PTS var dock tveksam till om användarkretsen var tillräckligt avgränsad om även andra kommunala förvaltningar än den där räddningstjänsten ingår och kraftbranschen skulle tillåtas ingå. Prövning skulle dock ske efter ett inbjudningsförfarande enligt LRK. Förslaget motiverades av att undantaget om privat bruk inte var tillämpligt för upphandling av tjänst från en operatör om operatören skulle äga nätet. Den sammanfattade slutsatsen enligt PTS var därmed att om den beslutade lösningen var en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;upphandling av tjänst så skulle det krävas ett inbjudningsförfarande, antingen enligt telelagen eller enligt LRK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;En av de konsekvenser Statskontoret menade att ett inbjudningsförfarande kunde innebära, var att den operatör som Statskontoret upphandlade inte skulle bli samma operatör som fick tillstånd från PTS. PTS skulle i sitt prövningsförfarande ha att följa telelagen och LRK medan för Statskontoret skulle prövningen av anbud ske utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU). För att undanröja denna osäkerhet föreslog Statskontoret tre lösningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ett samarbete mellan PTS och Statskontoret så att inbjudnings- och upphandlingsförfarandet skulle ske sammanhållet och enligt sådana kriterier att upphandlings- och inbjudningsförfarandet medförde samma resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En lagändring med innebörden att inbjudningsförfarande inte skulle behöva göras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;PTS genomförde ett inbjudningsförfarande för de båda frekvensbanden för TETRA. Den operatör som får tillstånd i det lägre bandet skulle även uppfylla kraven från skydds- och säkerhetsmyndigheter. Enligt Statskontoret skulle detta alternativ innebära att kontoret inte skulle behöva göra någon upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;Oklarheterna gällande frekvens- och tillståndsfrågor bidrog till att Statskontoret ansåg att de inte hade möjlighet att fullfölja sitt regeringsuppdrag. Statskontoret menade därför att den fortsatta hanteringen av tillståndsförfarandet enligt telelagen och LRK behövde klaras ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;I det förhandlingsuppdrag som Berit Rollén fick av regeringen, avgränsades upphandlingen av ett radiokommunikationssystem till att bli i första hand polisens ansvar. För polisen gäller normalt undantag från tillståndsplikt enligt LRK, men för att polisen skulle ha möjlighet att ta med andra användare redan vid starten föreslogs att polisen skulle söka tillstånd för ett allmänt tillgängligt nät samtidigt som upphandling genomfördes. Om det visade sig att fler anmälde intresse och det därmed kunde fastställas att frekvensbrist rådde, skulle ett inbjudningsförfarande genomföras. Berit Rolléns bedömning var dock att det inte skulle finnas någon konkurrens om frekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft11"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Post- och telestyrelsens utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Såsom tidigare nämnts överlämnade regeringen PTS rapport och remissinstansernas yttranden till RAKEL för beaktande. Den centrala frågan om prövningsförfarandet enligt frekvenslagstiftningen kan stå i konflikt med prövningsförfarandet enligt upphandlingslagstiftningen och lösning på denna frågeställning har därmed inneburit en särskild utredningsuppgift för både oss och PTS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Regeringen beslutade den 27 september 2001 att ge PTS i uppdrag att utreda hur kraven i telelagen och LRK på ett allmänt inbjudningsförfarande vid viss frekvenstilldelning förhåller sig till möjligheten att genomföra upphandling av radiokommunikationssystem enligt LOU. Om utredningen skulle visa att en sådan upphandling inte kan genomföras utan risk för konflikt mellan regelverken, ingick det i uppdraget att lämna förslag till erforderliga ändringar av telelagen och LRK. Vid genomförandet av uppdraget uttalades även att relevanta &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelser skulle beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningens innehåll och slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;PTS rapporterade till regeringen den 30 januari 2002. I rapporten ges en beskrivning av gällande rätt inom frekvensområdet både i Sverige och inom EU, begränsat till de bestämmelser som torde bli aktuella vid ett prövningsförfarande. För vissa av dessa bestämmelser finns även hänvisning till tolkningsdata, såsom förarbeten och &lt;NOBR&gt;EG-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Även prövningsförfarandet enligt LOU finns redogjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft21"&gt;För att prövning genom ett inbjudningsförfarande enligt frekvenslagstiftningen överhuvudtaget skall aktualiseras förutsätts att vissa kriterier är uppfyllda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;att det är ett allmänt tillgängligt nät och av viss omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;att det är frågan om tillståndspliktig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;att det råder frekvensbrist&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft11"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;att radioanvändningen inte anses vara avsedd för privat bruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;att undantag inte är möjligt för tillståndsplikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft28"&gt;PTS slutsatser är att det inte råder någon som helst tvekan om att det gemensamma radiokommunikationssystemet som skall opereras i ett gemensamt nät blir allmänt tillgängligt för det fall tjänster skall tillhandahållas kommersiellt. När det gäller frågan om användarkretsen skulle begränsas till enbart skydds- och säkerhetsmyndigheter, menar PTS att även ett sådant nät skall bedömas som allmänt tillgängligt. Dessutom kommer ett rikstäckande nät att ha sådan omfattning att den blir tillståndspliktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft2"&gt;När det gäller frågan om det råder frekvensbrist hänvisar PTS till att år 1997 konstaterades att det rådde frekvensbrist för s.k. &lt;NOBR&gt;TETRA-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och att flera operatörer anmälde intresse av att bedriva &lt;NOBR&gt;TETRA-verksamhet&lt;/NOBR&gt; 1999. PTS menade dock att det sedan dess råder det oklarhet i frågan. PTS bedömer även att om ett gemensamt radiokommunikationssystem erbjuds till fler än tillståndshavaren inryms nätet inte under undantaget för privat bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;PTS anser att möjligheten till undantag från tillståndsplikten i LRK inte innefattar någon möjlighet att föreskriva att vissa bestämda myndigheter eller företag inte skall vara tillståndspliktiga vid användning av det gemensamma nätet. När det gäller Polisen och Försvarsmaktens undantag från tillståndsplikt i enlighet med LRK, menar PTS att det skulle kunna finnas utrymme för Polisen och Försvarsmakten att upplåta nätet till en eller möjligtvis två användarkategorier, utan att nätet för den skull blir att betrakta som allmänt tillgängligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;PTS överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft29"&gt;Inbjudningsförfarande före upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;Varken enligt frekvenslagstiftningen eller enligt LOU föreligger det några hinder att respektive prövningsförfarande genomförs var för sig. Om ett inbjudningsförfarande sker före upphandlingen, måste dock vid upphandlingen förbehåll anges om att de som antas vid upphandlingen förutsätts ha erforderligt tillstånd. Tilldelningen av frekvenser får då anstå till dess att upphandlingen avslutats för att säkerställa att den som får uppdraget även tilldelas de frekvenser som är avsedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft29"&gt;Ett samordnat förfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Många av de enskilda utvärderingskriterierna kan vara desamma enligt såväl LOU och telelagen som LRK, exempel på sådana kriterier är kvalitet, pris, tillgänglighet, täckning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;PTS slutsats är därmed att det finns möjlighet att vid ett inbjudningsförfarande föreskriva sakliga grunder som till stora delar kan vara identiska med kriterier i en offentlig upphandling. Den upphandlande enheten och PTS skulle gemensamt kunna utarbeta sakliga grunder respektive kriterier som uppfyller både frekvenslagstiftningen och kraven enligt LOU. Förslaget innebär ett nära samarbete mellan berörda myndigheter, men enligt PTS är det sannolikt en fördel och möjligen i praktiken en förutsättning att en och samma myndighet ansvarar för såväl inbjudningsförfarandet som den offentliga upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Upphandling före inbjudningsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft21"&gt;Om en upphandling skulle föregå ett inbjudningsförfarande, bedömer PTS att det inte generellt går att utgå från att den som vinner upphandlingen även får tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft29"&gt;Kan lagändring genomföras för att undvika konflikt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft2"&gt;När det gäller frågan om det är möjligt att undvika konflikt genom lagändring som innebär att reglerna om inbjudningsförfarande inte skall tillämpas har PTS kommit till följande slutsats. För verksamhet som endast omfattar skydds- och säkerhetsmyndigheter kan en undantagsbestämmelse från inbjudningsförfarandet införas i telelagen respektive LRK. Ett sådant undantag är även förenligt med aktuellt &lt;NOBR&gt;EG-direktiv.&lt;/NOBR&gt; PTS har även redogjort för sådana alternativa ändringar av relevanta bestämmelser. Förslaget innebär således att tillståndet begränsas till en viss användarkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft3"&gt;Om användarkretsen skulle utvidgas och även avse annan kommersiell verksamhet och en lagändring genomförs som medger undantag är PTS tveksam till en sådan lösning. Anledningen till detta är att även om bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; tillgodoses, kan lämpligheten ifrågasättas då upphandling inte betraktas som myndighetsutövning med de rättsäkerhetsgarantier som följer med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;sådan verksamhet. PTS betonar även att förfarandet kan komma att kräva ändring i LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft1"&gt;PTS sammanfattande förslag är därmed:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;PTS genomför en undersökning för att utröna om frekvensbrist föreligger och ett inbjudningsförfarande således aktualiseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Om undersökningen visar att frekvensbrist råder genomförs ett inbjudningsförfarande i princip samtidigt med upphandlingen. Detta skulle innebära att även andra användare än skydds- och säkerhetsmyndigheter kan använda nätet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Eftersom det krävs en nära samordning mellan tillståndsgivningen och upphandlingen är det lämpligt att en och samma myndighet eller organisation genomför bådadera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Om regeringen anser att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TETRA-verksamheten&lt;/NOBR&gt; enbart skall omfatta skydds- och säkerhetsmyndigheter, föreslår PTS ändringar i frekvenslagstiftningen så att bestämmelserna om anmälningsplikt, inbjudningsförfarande m.m. inte blir tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft1"&gt;Beträffande organisation av ett samordnat förfarande föreslår PTS tre lösningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;PTS får i uppdrag att handha, förutom själva tillståndsgivningen, även upphandlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En annan myndighet med erfarenhet av statlig upphandling, såsom Statskontoret, bemyndigas att pröva tillståndsansökan och får i uppdrag att även ansvara för upphandlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Uppgifterna anförtros en för ändamålet särskilt inrättad kommitté.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Remissförfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;Näringsdepartementet beslutade att PTS utredning skulle remissbehandlas. Tjugosju yttranden inkom varav fem var från myndigheter som meddelade att de inte lämnar synpunkter på utredningen. I &lt;SPAN class="ft56"&gt;bilaga 4 &lt;/SPAN&gt;lämnas en sammanställning av remissvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft1"&gt;Enbart ett fåtal av PTS förslag har besvarats av de remissinstanser som inkommit med yttranden. Nedan följer en sammanfattning av remissinstansernas svar på PTS förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft29"&gt;Allmänt inbjudningsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;PTS föreslag att ett allmänt inbjudningsförfarande skall genomföras om det kan antas att frekvensbrist råder och att därmed användarkretsen skulle kunna utvidgas till andra användare än skydds- och säkerhetsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Följande remissinstanser tillstyrker i princip förslaget: &lt;SPAN class="ft57"&gt;Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Statskontoret, Räddningsverket, Kustbevakningen, Glesbygdsverket, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Securitas Bevakning AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Både &lt;/SPAN&gt;Räddningsverket &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen &lt;SPAN class="ft1"&gt;har dock lämnat tillägget att det gemensamma kommunikationsnätet bör avses i första hand för skydds- och säkerhetsmyndigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Följande remissinstanser avstyrker i princip förslaget: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsrätten i Stockholms län, Teracom AB, Telia AB, Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;IT-företagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; organisation AB, Vodafone Sverige AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft28"&gt;De remissinstanser som avstyrker förslaget förordar därmed PTS förslag om ändringar av frekvenslagstiftningen, så att bestämmelserna om anmälningsplikt, inbjudningsförfarande m.m. inte kommer att bli tillämpliga. En sådan ändring innebär även att användarkretsen begränsas till att omfatta enbart skydds- och säkerhetsmyndigheter. När det gäller &lt;SPAN class="ft58"&gt;Länsrätten i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;framgår av svaret att det är begränsat till enbart den juridiska frågan om de olika regelverken kommer i konflikt, förutsatt att respektive prövningsförfarande sker såsom individuella förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Teracom AB &lt;/SPAN&gt;anser dock att användarkretsen skall vara något vidare än det PTS förordar och istället omfatta samtliga av de användarkategorier som Berit Rollén föreslagit i sitt förhandlingsuppdrag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;IT-företagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; organisation AB &lt;/SPAN&gt;lämnar inte ett uttryckligt avstyrkande, men anför argument mot att öppna för andra än skydds- och säkerhetsmyndigheterna. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Nämnden för Offentlig upphandling (NOU) &lt;/SPAN&gt;har i sitt svar poängterat att prövningsförfarandet enligt frekvenslagstiftningen inte står i strid med LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Samordnat förfarande för tillståndsgivning och upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;PTS förslag att ett samordnat förfarande bör ske gällande tillståndsgivning och upphandling i det fall ett allmänt inbjudningsförfarande kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Följande remissinstanser tillstyrker förslaget: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret, Räddningsverket, Kustbevakningen, Teracom AB, Luftfartsverket, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Vodafone Sverige AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Inga av remissinstanserna har i princip avstyrkt förslaget. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Telia AB &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;IT-företagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; organisation AB &lt;/SPAN&gt;anser att utgångspunkten bör vara att endast ett förfarande genomförs. &lt;SPAN class="ft4"&gt;NOU &lt;/SPAN&gt;har dock även när det gäller frågan om ett samordnat förfarande, uttryckt att detta inte är nödvändigt då de olika regelverken inte står i strid med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Organisering av ett samordnat förfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;Vad gäller PTS förslag av organiseringen av ett samordnat förfarande är det enbart ett fåtal remissinstanser som lämnat synpunkter och av dessa är det enbart sex instanser som förordat någon av lösningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Tullverket &lt;/SPAN&gt;förordar förslaget att PTS får i uppdrag att handha tillståndsgivning och upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska kommunförbundet &lt;/SPAN&gt;förordar PTS förslag att annan myndighet bemyndigas att pröva ansökan och uppdrag att ansvara för upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Teracom AB, Landstingsförbundet &lt;SPAN class="ft1"&gt;förordar förslaget att tillståndsgivning och upphandling anförtros särskild inrättad kommitté.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft1"&gt;accepterar alla tre förslagen. &lt;/SPAN&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;IT-före-&lt;/NOBR&gt; tagens organisation AB &lt;SPAN class="ft1"&gt;tillstyrker inte något av förslagen utan anser att ansvaret bör ligga på en myndighet med upphandlingsexpertis i samråd med PTS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;RAKELs bedömning avseende frekvenstilldelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Vi har gjort en bedömning av hur lösningen på frekvenstilldelning skall kunna ske både utifrån gällande regelverk och utifrån förslag till nytt regelverk på frekvensområdet. I denna bedömning har hänsyn tagits till PTS utredning och remissinstansernas yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Frekvenstilldelning enligt nuvarande regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft2"&gt;Vi ställer oss i princip bakom den rättsutredning som PTS genomfört. Vi instämmer dock i NOUs remissvar, att det inte strider mot reglerna i LOU att kräva att en anbudsgivare redan vid anbudsgivningen innehar aktuella tillstånd för att bedriva den tjänst som är föremålet för upphandlingen eller att i upphandlingen ställa som villkor att den anbudsgivare som vinner upphandlingen därefter inom viss tid införskaffar aktuella tillstånd för att avtalet skall träda i kraft. Båda dessa förfaranden innebär dock ett osäkerhetsmoment som ett samordnat förfarande skulle minimera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;I PTS utredning framgår även att ett inbjudningsförfarande förutsätter att vissa kriterier enligt frekvenslagstiftningen är uppfyllda. RAKEL har av PTS begärt ytterligare underlag och analys för den tolkning och tillämpning PTS stödjer sig på. Resultatet av dessa avstämningar med PTS har medfört att vi kommit att överväga ett helt nytt handlingsalternativ för lösning av frekvenstilldelningen, nämligen att RAKEL själv skulle kunna söka tillstånd. Genom att det nya lagförslaget (lag om elektronisk kommunikation) huvudsakligen innehåller de ändringar som PTS föreslår som en möjlig väg att undvika konflikt mellan frekvenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen, kan konstateras att detta förslag redan har landat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;Remissvaren på PTS utredning visar att ett inbjudningsförfarande torde vara lämpligaste lösningen om frekvensbrist råder, huvudsakligen beroende på att det inte skulle begränsa användarkretsen. Detta leder även till att ett samordnat förfarande anses vara ett lämpligt förfarande. På frågan om organisation av ett sådant förfarande kan det av remissvaren utläsas att stöd finns för att inrätta en särskild kommitté som anförtros både tillståndsgivning och upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;Av avgörande betydelse för hur frågan om frekvenstilldelning kan lösas, är beroende av om det kan antas råda frekvensbrist eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;inte för det frekvensband som är avsatt för samhällsviktig verksamhet. I december 2002 gjorde PTS en intresseundersökning för att få svar på denna fråga där intresseanmälan skulle ha inkommit till PTS senast den 13 januari 2003. RAKEL anmälde intresse för berört frekvensutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Intresseundersökningen som PTS genomfört ledde till att även andra aktörer än RAKEL inkom med intresseanmälan inom föreskriven tid. Enligt PTS bedömning innebär resultatet att frekvensbrist kan antas föreligga för detta frekvensband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;För att RAKEL skall kunna erhålla frekvenstillstånd bedömer vi att två förfaranden är möjliga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Om ett inbjudningsförfarande genomförs av PTS enligt nuvarande regelverk kan RAKEL ansöka om tillstånd. Vi bedömer att PTS kan bevilja tillståndet givet att vi får bemyndigande från regeringen att utföra upphandlingen. Ett inbjudningsförfarande skulle kunna ske innan en upphandling inleds, men det är inte nödvändigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Alternativt skulle vi kunna avvakta med att söka frekvenstillstånd tills dess att den nya lagstiftningen träder i kraft, vilket föreslås ske den 25 juli 2003. Ändringen innebär att RAKEL undantas från ett inbjudningsförfarande och därmed kan ansöka om frekvenstillstånd direkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft1"&gt;Om ett inbjudningsförfarande genomförs och RAKEL erhåller frekvenstillstånd blir frågan om att säkerställa att den som vinner upphandlingen har erforderliga tillstånd inte aktuell. Detta innebär även att frågan om ett samordnat förfarande eller hur detta skall organiseras inte längre är för handen. Inget av ovanstående förfaranden inverkar således på upphandlingen och dess prövningsförfarande och därmed uppstår inte någon konflikt mellan frekvenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;En viktig skillnad mellan alternativen är att ett inbjudningsförfarande möjliggör att användarkretsen skulle kunna vidgas till även andra än skydds- och säkerhetsmyndigheter. Eftersom vi andvändarkretsen för det gemensamma systemet inledningsvis begränsas till skydds- och säkerhetsmyndigheter, torde inte alternativet att avvakta nya lagstiftningen på området innebära något problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;Vi anser att det inte krävs något särskilt regeringsbeslut i frågan eftersom den uppmärksammade frågan om eventuell konflikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;mellan frekvenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen inte längre är aktuell. Frågan om frekvenstilldelning för RAKEL kan därmed hanteras av oss enligt något av de här redovisade förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Att ett samarbete har påbörjats med Försvarsmakten om möjligheter till samutnyttjande av Försvarets telenät (FTN) har lett till att frågan om Försvarsmaktens undantagsmöjlighet gällande frekvenstillstånd undersökts med PTS. Resultatet av denna undersökning är att PTS vidhåller sin uppfattning som även kommit till uttryck i dess utredning. Det innebär att även om tillståndsplikt inte gäller för Försvarsmakten enligt LRK så kan ett inbjudningsförfarande enligt telelagen ändå bli aktuellt under förutsättningen att nätet anses bli allmänt tillgängligt på grund av en utvidgad användarkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;Enligt den praxis som utvecklats med stöd av lagens förarbeten blir Försvarsmaktens nät allmänt tillgängligt om nätet upplåts till fler än två användarkategorier. Detta skulle bli fallet för ett gemensamt radiokommunikationssystem i och med att det blir frågan om åtminstone fler än två användarkategorier förutom Försvarsmakten. Slutsatsen är därmed att ett samarbete med Försvarsmakten avseende &lt;NOBR&gt;FTN-nätet&lt;/NOBR&gt; inte medför någon skillnad avseende ovan angivna förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Frekvenstilldelning enligt förslag på nytt regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft2"&gt;Såsom framgått tidigare föreligger för närvarande ett nytt lagförslag till lagstiftning på frekvensområdet, lagen om elektronisk kommunikation. Vi har tagit del av lagförslaget och har av Näringsdepartementet beretts möjlighet att yttra oss över innehållet. Vi har också till viss del tagit del av remissinstansernas yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Förslaget behandlar generella förändringar av frekvenslagstiftningen som kan komma att påverka frekvens- och tillståndsfrågor för ett gemensamt radiokommunikationssystem. Vidare kommer sannolikt den planerade upphandlingen att genomföras under tiden nuvarande frekvenslagstiftning ersätts. Vi har därför analyserat lagförslaget avgränsat till frågor som gäller för ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. RAKEL lämnade ett skriftligt yttrande till departementet den 2 december 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Frekvensfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft2"&gt;Värt att notera i det nya lagförslaget är särskilt dess innebörd gällande frekvenstilldelning. Vid tillämpning av olika bestämmelser i lagen skall vid en intresseavvägning hänsyn även tas till olika ändamål med lagen, bland annat allmän ordning. Vi förordar att även säkerhetsintressen och säkerhet skall inrymmas beträffande detta ändamål, för att bättre harmonisera med &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; och med den i internationella sammanhang brukliga definitionen av skydds- och säkerhetsaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;När det gäller förslaget att göra undantag för tillståndsprövning genom allmän inbjudan för radioanvändning som ”skall användas uteslutande för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning och säkerhet” har vi även föreslagit en komplettering med ”säkerhetsintressen”. Undantaget avses därmed omfatta skydds- och säkerhetsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft28"&gt;I förslaget till ny lag finns även ett visst stöd för att ett gemensamt radiokommunikationssystem som opereras i ett gemensamt nät inte behöver anses vara allmänt tillgängligt och därmed att det inte är frågan om anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet. Vi bedömer därför att om en ny lagstiftning träder i kraft, så kommer detta att innebära lättnader avseende frekvenstilldelning förutsatt att användarkretsen är begränsad till skydds- och säkerhetsaktörer. Åtminstone tyder allt på att reglerna för ett allmänt inbjudningsförfarande inte behöver tillämpas, vilket innebär att RAKEL direkt kan ansöka om tillstånd vid eventuell frekvensbrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Vi har även analyserat att de villkor som enligt frekvenslagstiftningen får förenas med ett tillstånd är möjliga att uppfylla för RAKEL eller en framtida förvaltningsorganisation. Om det i ett senare skede blir frågan om att förvaltningsorganisationen skall inneha frekvenstillståndet, kan en överlåtelse av vårt tillstånd ske. Detta på grund av att nya regelverket föreslår att det införs regler som möjliggör överlåtelse av tillstånd efter medgivande av PTS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft21"&gt;När det slutligen gäller frågan om direktmod som togs upp av &lt;NOBR&gt;UGR-utredningen&lt;/NOBR&gt; anser vi att om detta blir aktuellt bör det vara RAKEL som innehar frekvenstillståndet för direktmod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p235 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Upphandlingsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vi bedömer att upphandlingen genomförs som en tjänsteupphandling. Upphandlingen består dock av en kombination av olika delar, men tjänsteinslaget överväger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Resultatet av ett samarbete med Försvarsmakten kan inverka på upphandlingens innehåll, omfattning och avgränsning samt att sekretessfrågan aktualiseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avtalskonstruktionen innebär, i ljuset av vårt förslag till finansiering av det gemensamma radiokommunikationssystemet, att staten tar den ekonomiska risken genom att förvaltningsorganisationen tillhandahåller tjänsterna åt användarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;RAKEL kan som statlig myndighet genomföra upphandlingen för kommuner, landsting och regioners behov utan särskilda bemyndiganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Upphandlingsstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft1"&gt;När det gäller frågan om strategi för upphandlingen har RAKEL analyserat ett flertal möjliga alternativ för anskaffning av ett gemensamt radiokommunikationssystem. I denna analys har även de mer kommersiellt betingade anskaffningsförfaranden såsom koncession och ”Public Private Partnership” (PPP) undersökts. Som en följd av att vi förordar att radiokommunikationssystemet finansieras genom offentliga medel och att användarkretsen i ett första skede begränsas till skydds- och säkerhetsmyndigheter kan det endast bli frågan om ett traditionellt köp dvs. en offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;UGR-utredningen&lt;/NOBR&gt; ansåg att upphandlingen kan genomföras som antingen en tjänst eller infrastruktur. &lt;NOBR&gt;UGR-utredningen&lt;/NOBR&gt; valde att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Upphandlingsfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft2"&gt;rekommendera att upphandlingen skulle göras i form av en tjänsteupphandling. Även Statskontoret bedömde att upphandlingen avsåg en tjänst. Vid kontakter med Nämnden för offentlig upphandling (NOU) i denna fråga fick dock Statskontoret beskedet att upphandlingen, med tanke på att staten föreslogs äga nätet eller ha rätt att ta över nätet, borde genomföras antingen som byggentreprenad och tjänsteupphandling parallellt, eller som byggkoncession. NOU menade dock att två parallella upphandlingar kunde vara svårt att praktiskt genomföra och samtidigt uppnå kompatibilitet. Berit Rollén rekommenderade att staten skulle gå samman med andra aktörer som var intresserade av nätet och med dem dela kostnaderna för att bygga och driva nätet. Staten förutsågs äga nätet medan operatör skulle upphandlas för driften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;En internationell jämförelse visar att i bl.a. Finland, Nederländerna och Belgien har staten ansvarat för och upphandlat en infrastruktur, men att nätet opereras av annan part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft19"&gt;Frågan om vad som skall ingå i upphandlingen har analyserats med utgångspunkt från nuvarande kravspecifikationsarbete och våra förslag till finansiering och användarkrets för systemet. Vår bedömning är att upphandlingen omfattar en kombination av byggentreprenad, tjänst och vara. Med tanke på att upphandlingen avser ett långsiktigt avtal anser vi att formen för upphandlingen är en tjänst. Vi instämmer därmed i UGRs och Statskontorets uppfattning att det är frågan om en tjänsteupphandling. Upphandlingen kan dock sägas bestå av två delar, dels tjänst och byggentreprenad, dels vara. Även om upphandlingen består av två delar är det vår bedömning att upphandlingen kan ske samtidigt och att möjlighet ges att lämna anbud i delar eller helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Inom ramen för samarbetet med Försvarsmakten har frågan om användning av Försvarsmaktens telenät med kompletterande radiosystem penetrerats. Detta kommer att påverka upphandlingen avseende innehåll, omfattning och avgränsning men torde inte innebära att upphandlingsföremålet och därmed formen för upphandlingen ändras. Det som även aktualiserats är att upphandlingen kan bli föremål för sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;Avslutningsvis vill vi nämna att den av oss förordade finansieringslösningen innebär att det inte kommer att bli aktuellt med avtal med externa parter såsom nätoperatör och systemleverantör som användarna skall kunna avropa tjänster från. Avtalsmodellen blir istället att förvaltningsorganisationen ingår avtal med externa parter och att användarna sedan genom anslutningsavtal med för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft11"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td92"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Upphandlingsfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;valtningsorganisationen kommer att kunna erhålla tjänster. Innan förvaltningsorganisationen bildas svarar RAKEL för dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;Detta medför att den ekonomiska riskfördelningen och riskhanteringen kommer att ligga hos förvaltningsorganisationen och inte överlåtas till extern part. Avtalskonstruktionen innebär också att Statskontorets farhågor att det inte skulle vara möjligt att ingå avtal med extern part på grund av den finansiella risken har undanröjts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Avtalsmodellen illustreras i följande bild.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td93"&gt;&lt;SPAN class="p331 ft60"&gt;Leverantörsavtal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft60"&gt;Anslutningsavtal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft60"&gt;Användare:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;SPAN class="p332 ft48"&gt;Nätoperatör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft60"&gt;- Polisen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td93"&gt;&lt;SPAN class="p333 ft48"&gt;Förvaltnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-Tullverket&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft64"&gt;- Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;SPAN class="p333 ft48"&gt;organisation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft64"&gt;- Kommuner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td93"&gt;&lt;SPAN class="p334 ft48"&gt;Systemleverantör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft48"&gt;- Landsting &amp; regioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft60"&gt;- Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Upphandlingsförfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Vårt utredningsarbete har aktualiserat frågan om hur upphandlingsförfarandet kan ske med hänsyn till att upphandlingen inte enbart avser statliga myndigheter utan även omfattar kommuner, landsting och regioners behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Bakgrunden är att förfarandet förutom upphandlingslagstiftningen skulle kunna involvera den kommunalrättsliga regleringen, dvs. den kommunala självbestämmanderätten. Vi har efter kontakter med ett flertal personer och organisationer samt genom att ta del av ett antal utlåtanden i denna fråga, kommit fram till att det föreslagna förfarandet inte innebär något åsidosättande av dessa regelverk och att upphandlingen därmed kan genomföras utan särskild åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p235 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Upphandlingsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ett utkast till upphandlingsunderlag med kravspecifikation har arbetats fram i samråd med representanter från skydds- och säkerhetsmyndigheterna. Samsyn finns inom arbetsgruppen om de viktigaste ställningstagandena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Avstämning av upphandlingsunderlag kommer att ske. Vi avser också att genomföra en särskild kvalitetssäkring av upphandlingsunderlaget med hjälp av fristående expertis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft1"&gt;Upphandlingsunderlaget har så långt möjligt utarbetats och sammanställts utifrån skydds- och säkerhetsmyndigheternas behov och krav på det gemensamma radiokommunikationssystemet. Vi har givit arbetet med kravspecifikationen hög prioritet. Utkastet till kravspecifikationen består av i dagsläget av ca 200 sidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft1"&gt;Arbetet är ännu inte avslutat varför upphandlingsunderlaget fortfarande är ett arbetsmaterial inom RAKEL. Underlaget utgörs i dagsläget av en preliminär sammanställning av de huvudsakliga delar som måste ingå i upphandlingsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft1"&gt;Materialet består av utkast till kravspecifikation, kommersiella villkor, administrativa bestämmelser, utvärderingskriterier, leverantörskrav etc. Underlaget kommer att utarbetas i detalj och slutgiltigt sammanställas under det fortsatta arbetet. En kvalitetsgranskning av upphandlingsunderlaget avses utföras innan upphandling påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft1"&gt;Vi har valt att i denna första fas av vårt arbete gå igenom och identifiera användarnas behov och formulera dessa i en kravspecifikation. Erfarenheter och kunskap från tidigare utredningar och projekt har återanvänts och beaktats så långt som möjligt. Vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft11"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Upphandlingsunderlag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;har också beaktat information och erfarenheter av liknande upphandlingar som vi fått ta del av i kontakter med Nämnden för offentlig upphandling och andra upphandlingsenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft2"&gt;I syfte att hålla ned kostnaderna men ändå tillhandahålla ett gemensamt system med fullgod täckning har i kravspecifikationen inkluderats att täckning med handburna mobila stationer skall garanteras i större tätorter medan täckning utanför större tätorter skall ske via fordonsmonterade mobila stationer. Den förändrade täckningen utgår dock från att erbjuda användarna motsvarande geografiska täckning som finns i de system de använder idag. Det innebär att vi utgår från att garantera täckning för handburen mobil station i orter som har mer än 2 500 invånare. Utöver det vill vi från RAKELs sida erbjuda användarna täckning för fordonsburen mobil station inom 95 % av svenskt territorium, med undantag av fjällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Kravspecifikationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetet med kravspecifikationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Arbetet med kravspecifikationen sker i en särskild arbetsgrupp med representanter för de blivande användarna inom skydds- och säkerhetsmyndigheterna. I arbetsgruppen ingår Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, kommunal räddningstjänst, landsting och Försvarsmakten. Räddningsverket som inte tillhör användarkretsen men som utgör en viktig aktör i detta samanhang har även deltagit i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Arbetet i gruppen har utgått från en sammanställning av de krav och behov som identifierats och dokumenterats av tidigare utredningar och projekt &lt;NOBR&gt;(UGR-utredningen,&lt;/NOBR&gt; Statskontoret och Rikspolisstyrelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft2"&gt;Utgångspunkt har varit att identifiera de verksamhetsmässiga, funktionella samt säkerhetsmässiga krav och behov som användarna har på ett gemensamt radiokommunikationssystem. Vikt har även lagts vid täcknings- och kapacitetsbehov vid normal verksamhet samt vid större händelser och kriser. Arbetet har så långt som möjligt tagit hänsyn till att anbud med skilda tekniska och operativa lösningar skall möjliggöras och baseras på en standardiserad lösning. En standardiserad lösning innebär bl.a. att flera leverantörer kan lämna anbud, ger högre konkurrensfördelar och leveranstrygghet samt en mer säker framtida produktutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td97"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Upphandlingsunderlag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft19"&gt;Grundläggande verksamhetskrav som ansetts gemensamma och nödvändiga för operativ verksamhet hos alla skydds- och säkerhetsmyndigheter kommer att sammanställas i en gemensam del. Specifika verksamhetskrav och behov som identifierats och ansetts viktiga för endast en enskild eller ett par aktörer skall sammanställas som bilagor till kravspecifikationen. Anledningen till detta är att kunna särskilja gemensamma krav från myndighetsspecifika så att en rättvisare kostnadsfördelning kan åstadkommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kravspecifikationens innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;De gemensamma verksamhetsmässiga, funktionella samt säkerhetsmässiga kraven och behoven har identifierats och dokumenterats. Exempel på gemensamma krav som arbetsgruppen identifierat är bland annat möjligheten till dynamisk gruppsamtalshantering, snabb uppkopplingstid, prioritering av olika typer av samtal, direkttrafik mellan mobila stationer, kryptering etc. Ett annat gemensamt krav som framförts är att ett gemensamt radiokommunikationssystem skall vara robust, säkert med hög tillgänglighet även vid stora påfrestningar. Några individuella krav har än så länge inte framförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;Kravspecifikationen tar även hänsyn till att införandet av ett nytt kommunikationssystem skall vara så konstruerat att en effektiv samverkan och samband mellan användarna kan möjliggöras och vidareutvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;Kravspecifikationen omfattar den infrastruktur som är nödvändig för informationsåtkomst och kommunikation mellan verksamhetens ledning och den fältoperativa personalen. Det innebär att kravspecifikationen och därmed upphandlingen av det gemensamma systemet, avgränsas till de gemensamma delarna i systemet. Det faller därmed på berörda användare att själva svara för nödvändiga anpassningar och anskaffning av utrustning i den egna verksamheten (det skall dock inte uteslutas att det finns anledning att undersöka möjligheterna för ett gemensamt agerande i fråga om anskaffning av mobila stationer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;I arbetet har även ingått att identifiera och sammanställa de gemensamma grundläggande krav och behov som ställs på den utrustning som fältoperativ personal behöver för sina respektive uppdrag (mobila handstationer och fordonsmonterade). Hänsyn har även tagits till de redan idag existerande lednings- och kommu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Upphandlingsunderlag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;nikationscentraler (uppbyggnad, funktion m.m.). Som en naturlig del i kravspecifikationsarbetet har även miljö och hälsofrågorna beaktats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;I arbetsgruppen finns en samsyn om de gemensamma behoven och kraven. Vi avser att genomföra en avstämning med myndighetsledningarna innan en upphandling påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;RAKEL har redan underställt myndigheterna några viktiga ställningstaganden när det gäller innehållet i kravspecifikationen. Detta gäller främst frågorna om täckning och att användarna själva skall få svara för anskaffning av utrustning till den egna verksamheten. Ingen har haft någon principiell invändning mot avgränsningen vad gäller täckningen under förutsättning att den täckning man har idag också garanteras med det gemensamma systemet. Arbetet fortsätter i samråd med berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Övriga delar i upphandlingsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Utöver kravspecifikationen består upphandlingsunderlaget av flera delar vilka redovisas i det följande. I arbetet med upphandlingsunderlaget har material från tidigare utredningar och projekt återanvänts, där så varit möjligt. Synpunkter och information har även inhämtats från andra med erfarenheter från liknande upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Bakgrund och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;Avsnittet innehåller bakgrunden till initiativet och syftet med upphandlingen. Här beskrivs även skydds- och säkerhetsaktörernas verksamhet och befintliga system samt de förutsättningar och villkor som gäller för själva upphandlingsförfarandet. I avsnittet skall också klargöras vad det gemensamma radiokommunikationssystemet är tänkt att användas till och för vilken verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft29"&gt;Administrativa bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;Avsnittet ger en beskrivning av upphandlingsförfarandet och själva upphandlingsunderlaget, dess uppbyggnad och struktur. Avsnittet innehåller även en beskrivning av tidplan för själva upphandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td97"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft55"&gt;Upphandlingsunderlag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;där viktiga datum och nyckelaktiviteter inkluderas. I avsnittet återfinns också de krav som ställs på själva anbudets struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft29"&gt;Leverantörskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Avsnittet behandlar och innehåller de krav som ställs på anbudsgivaren. Utifrån bl.a. ekonomisk och finansiell ställning, teknisk förmåga samt juridisk ställning formas de krav som en anbudsgivare bör uppfylla. I avsnittet behandlas även de gällande lagar om offentlighet och sekretess som skall beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Anbudsutvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I underlaget kommer aktuella utvärderingskriterier att anges, dvs. de faktorer som utgör grund för bedömning av anbud. Utvärderingskriterier som är aktuella för utvärdering av anbud grundar sig på ett antal evalueringsområden som finns i själva underlaget. Exempel på vanliga utvärderingsområden är systemets tekniska och funktionella kravbild, genomförbarhet av det som anbudet avser och pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Kommersiella villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft21"&gt;Avsnittet skall omfatta ett avtalsförslag där bl.a. omfattning och innehåll, betalningsvillkor, avtalstid och priser skall specificeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p346 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Skydds- och säkerhetsmyndigheternas kostnader för dagens radiokommunikation inkl. mobiltelefoni och mobil datakommunikation (mobil radio) är högre än vad som tidigare antagits och uppgår till minst 265 355 miljoner kr/år i egna kostnader exklusive Försvarsmakten. Beräkningen baseras på faktiska kostnader år 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;I angiven årskostnad ingår inte utrustning hos skydds- och säkerhetsmyndigheterna som medfinansierats med bidrag från beredskapsmyndigheterna. Ej heller ingår kostnader förknippade med radiokommunikation som alarmeringsföretag (SOS Alarm AB) ombesörjer för myndigheternas räkning enligt avtal. Vi bedömer att kostnaderna inklusive dessa två poster ökar med minst 35 miljoner kr varför årskostnaden torde uppgå till åtminstone 350 miljoner kr/år. Till detta kommer Försvarsmaktens radiokommunikationskostnader som inte heller ingår i angivna belopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;De årliga kostnaderna per myndighetsgrupp uppgår för Polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft1"&gt;till ca 125 miljoner kr (105 145 mnkr), Kustbevakningen 3,4 miljoner kr, Tullverket 6,4 miljoner/kr, kommunal räddningstjänst ca 125 miljoner kr (110 140 mnkr) och landstingens och regionernas akutsjukvård ca 50 miljoner kr (39 59 mnkr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Beloppen baseras på en detaljerad analys av kommunikationskostnaderna för mobil radio för tal och data hos skydds- och säkerhetsmyndigheterna. För Polisen, kommunal räddningstjänst och landstingens och regionernas akutsjukvård har kostnaderna analyserats hos ett urval myndigheter. Resultatet har legat till grund för en skattning av kostnaderna på nationell nivå för berörd användargrupp. När det gäller Försvarsmakten har granskningen omfattat enbart ett par radiokommunika-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft11"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;tionssystem hos ett förband vardera, varför underlag saknas för en bedömning av kostnaderna på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;I analysen har kostnaderna för kommunikationsutrustning som vi bedömer vara utbytbar med det gemensamma systemet inkluderats. Då mobiltelefoni ofta används i den operativa verksamheten som komplement till radiokommunikationssystemet har även den andel av myndigheternas mobiltelefonikostnader som utgörs av ”blåljuskommunikation” inkluderats. Användarna har själva skattat denna andel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bakgrund och genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;Tidigare utredningar har inte kunnat göra någon bedömning av skydds- och säkerhetsmyndigheters kostnader för de befintliga systemen. Som skäl för det har bl.a. anförts att flera system är avskrivna och att kostnaderna förknippade med radiokommunikation inte är särredovisade i berörda myndigheters ekonomiska redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Uppgift om nukostnaderna är ett väsentligt underlag för såväl regeringens bedömning av de finansiella förutsättningarna för det gemensamma radiokommunikationssystemet som användarnas bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av att byta till det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft2"&gt;Nukostnadsanalysen har genomförts av analysföretaget AB Stelacon. Företaget har på RAKELs uppdrag kartlagt kostnaderna för befintlig mobil radio hos skydds- och säkerhetsmyndigheterna. Med mobil radio avses radiokommunikation, mobiltelefoni och mobil datakommunikation. De granskade organisationerna är Polisen, Tullverket, &lt;NOBR&gt;Kustbevak-ningen,&lt;/NOBR&gt; kommunal räddningstjänst samt landsting och regioner (akutsjukvård). Analysen har även inkluderat två radiokommunikationssystem vid två förband inom Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft3"&gt;Då det inte varit möjligt att genomföra en detaljerad granskning av samtliga skydds- och säkerhetsmyndigheter har ett urval gjorts ifråga om Polisen, kommuner samt landsting och regioner. Inom polisorganisationen har Rikspolisstyrelsen (RPS) och länspolismyndigheterna i Stockholms län och Norrbottens län granskats. Vidare har den kommunala räddningstjänsten (brandkåren) i tio kommuner respektive akutambulanssjukvården i två landsting och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;två regioner ingått i analysen. RAKEL har valt ut dessa myndigheter i samråd med RPS, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Resultatet av analyserna för urvalet av myndigheter har lagts till grund för vår bedömning av de totala kostnaderna för hela riket för berörda användargrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;Urvalet av de två systemen inom Försvarsmakten har skett i samråd med Försvarsmakten. Analysen syftar i detta fall inte till att ligga till grund för en skattning av Försvarsmaktens totala kostnader för radiokommunikation. Istället skall det ses som ett exempel på nukostnader inom Försvarsmakten för system som skulle kunna ersättas av det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;Sammanlagt har 21 myndigheter analyserats, geografiskt spridda över riket från Trelleborg till Luleå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;Enbart system som har bedömts kunna ersättas av det gemensamma radiokommunikationssystemet har inkluderats i analysen. När det gäller mobiltelefonikostnader inkluderas för fältarbetande personal utifrån berörda myndigheters egna bedömningar av hur mycket denna personal använder mobiltelefoni i tjänsten för samtal i den operativa verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Kartläggningen omfattar både direkta och indirekta kostnader för radiokommunikationssystemen utifrån vilken verksamhet som fordras för att äga, förvalta och använda mobil radio (Total cost of ownership, TCO). Förutom kostnader som går att härleda direkt ur den ekonomiska redovisningen, har kostnader förknippade med exempelvis &lt;NOBR&gt;drift-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;underhålls-,&lt;/NOBR&gt; och utbildningsverksamhet, och som sker genom i anspråkstagande av egen personal beaktats. Kostnadsslagen har bl.a. härletts från den utrustning som drivs och nyttjas. Kostnadskartläggningen har genomförts ur ett femårsperspektiv med tonvikt på år 2001. Följande bild visar samtliga kostnadsslag som har inkluderats i kartläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft11"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GRB310d1/GRB310d191x1.jpg" style="width:473px;height:746px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Kostnadsuppgifter har inhämtats genom ett stort antal enskilda intervjuer med varje organisation. Inom varje organisation har intervjuer genomförts med representanter för användarna, IT- ansvariga och ansvariga för radiokommunikation och telefoni. De bedömda kostnadsuppskattningar som AB Stelacon redovisar i rapporten har stämts av med huvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft1"&gt;Resultatet av analysen redovisas i en rapport till RAKEL. Den återfinns i sin helhet på vår hemsida www.sou.gov.se/rakel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kommunikationskostnaderna hos de granskade myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft1"&gt;AB Stelacon sammanfattar resultatet av undersökningen enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft2"&gt;I de allra flesta fall har kostnaderna för mobil radio visat sig vara högre än vad huvudmännen ursprungligen bedömt. Generellt kan sägas att huvudmännen inledningsvis i stor utsträckning redovisade direkta och bokförda kostnader förknippade med mobil radio. De ytterligare kostnader som identifierats under intervjuer och granskning är främst kostnader förknippade med egen verksamhet rörande drift och underhåll samt utbildning och som utförs av egen personal. Huvudmännen har själva fått skatta denna personals nedlagda tid på nämnda aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft19"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att organisationen av verksamhet förknippad med mobil radio (drift och underhåll, utbildning) påverkar kostnaderna. Det förefaller också kunna finnas möjlighet till samordningsfördelar genom upphandlingssamordning. Nedan presenteras i korthet delar av undersökningsresultatet utifrån kategorierna statliga myndigheter, regioner/landsting och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;P class="p10 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m. SOU 2003:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft14"&gt;Kostnader (tkr), år 2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Statliga myndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft9"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft9"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td106"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft9"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;mobil radio&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft31"&gt;radiokom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft31"&gt;mobiltele-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft9"&gt;mobil&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft31"&gt;sambands-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft9"&gt;foni&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft31"&gt;datakom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft9"&gt;central&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;RPS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft14"&gt;63 046&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft9"&gt;58 681&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft9"&gt;1 950&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft9"&gt;2 415&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft14"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;Länspolismyndigheten i Stockholm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft67"&gt;14 375&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft35"&gt;7 383&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft35"&gt;6 383&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft35"&gt;608&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft67"&gt;74 358&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft33"&gt;Länspolismyndigheten i Norrbotten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft14"&gt;1 744&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft9"&gt;874&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft9"&gt;787&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft9"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft14"&gt;8 063&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft35"&gt;Försvarsmakten förband:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;FM Marinmas Ost&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft14"&gt;613&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft9"&gt;613&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft9"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft9"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft14"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft9"&gt;FM S1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft14"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft9"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft9"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft9"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft14"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft14"&gt;3 377&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft9"&gt;1 476&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft9"&gt;975&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft9"&gt;926&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft14"&gt;26 571&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft35"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft67"&gt;6 398&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft35"&gt;3 539&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft35"&gt;2 858&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft35"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft67"&gt;2 465&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td28"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft41"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;AB Stelacon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft2"&gt;Totalkostnaderna för mobil radio för de undersökta statliga myndigheterna uppgår till 89,6 miljoner kr. Kostnader för sambandscentraler är då exkluderade. Observera att endast två länspolismyndigheter av 21 och två radiokommunikationssystem inom två förband i Försvarsmakten är inkluderade. Skulle kostnader för samtliga länspolismyndigheter och förband inom Försvarsmakten inkluderas, är kostnaderna markant högre (se avsnitt 10.3). De statliga myndigheterna utnyttjar Försvarsmaktens master för inplacering av radiokommunikationsutrustning. Dessa kostnader är inte heller inkluderade i totalsumman. Dessa kostnader bedöms dock vara inte försumbara och bör, enligt AB Stelacon, beaktas i bedömning av statsförvaltningens totala kostnader för mobil radio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Totalkostnaderna för mobil radio varierar stort mellan de statliga myndigheterna. Anledningen till variationerna är att myndigheternas verksamheter samt användning och organisation av mobil radio skiljer sig. Radiokommunikation står för den största andelen av kostnaderna för mobil radio i de statliga myndigheterna. Inom radiokommunikation är drift och underhåll den enskilt största kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;Varje myndighet, där mobil radio har undersökts, har minst ett eget radiokommunikationsnät, egna drift- och underhållsorganisationer samt egna sambandscentraler. Kostnad per användare för drift och underhåll varierar mellan myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft11"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft1"&gt;Genomsnittskostnaderna för radiokommunikation, mobiltelefoni respektive mobil datakommunikation per år för de undersökta myndigheterna år 2001 uppgår till 3 875 kr per användare, 3 768 per mobilteleabonnemang respektive 825 kr per användare. Genomsnittskostnaden för drift och underhåll för enbart radiokommunikation per användare i de statliga myndigheterna, uppgår till 2 944 kr per användare. För att erhålla en rättvisande uppfattning av radiokommunikationskostnaderna inom Polisen, har kostnaderna för radiokommunikation per användare och år för RPS och respektive länspolismyndighet slagits ihop. Räknat på detta sätt uppgår kostnaden för radiokommunikation för en polisman i Stockholm till 7 000 kr per år och motsvarande kostnad i Norrbotten till 6 500 kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft1"&gt;Kostnadsutvecklingen för mobil radio sett över ett femårsperspektiv varierar mellan de undersökta statliga myndigheterna. Trenden är dock att kostnaderna ökar något, vilket i första hand beror på investeringar i mobila stationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft29"&gt;De fyra undersökta landstingen och regionerna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft24"&gt;Kostnader (tkr), år 2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td112"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;Regioner och landsting&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft31"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft31"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft31"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td105"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft38"&gt;mobil radio&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;radiokom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td112"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft31"&gt;mobiltele-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;mobil&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft38"&gt;sambands-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft32"&gt;SOS Alarm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft31"&gt;foni&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;datakom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft31"&gt;central&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Västra Götaland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft55"&gt;7 605&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;3 792&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;690&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;3 123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft12"&gt;17 503&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td110"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Skåne&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft55"&gt;4 361&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;2 089&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td112"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;596&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;1 676&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft12"&gt;14 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Östergötland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft55"&gt;2 487&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;1 302&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td112"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;565&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;620&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft12"&gt;4 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft12"&gt;Gävleborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft55"&gt;1 418&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;392&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td112"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;156&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft31"&gt;871&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p116 ft32"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft12"&gt;4 700&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td115"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td116"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;AB Stelacon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Den totala kostnaden för mobil radio för de undersökta landstingen och regionerna uppgår till 15,9 miljoner kr. Observera att det i denna summa endast ingår fyra av Sveriges 21 landsting och regioner. Kostnader för avgifter till SOS Alarm AB är då exkluderade. Inte heller statsbidrag från Socialstyrelsen ingår i denna summa. Den totala summan för mobil radio för samtliga regioner/landsting inklusive deras kostnader för mobil radio till SOS Alarm AB och statsbidrag är betydligt högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft11"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GRB310d195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft1"&gt;Snittkostnaderna per år för radiokommunikation, mobiltelefoni och mobil datakommunikation för de undersökta regionerna och landstingen år 2001 uppgår till 4 204 kr per användare, 3 737 kr per abonnemang respektive 3 914 kr per användare. Genomsnittskostnad per år för drift och underhåll per användare vad gäller radiokommunikation uppgår till 2 285 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;I tre av de undersökta regionerna och landstingen uppgår radiokommunikationskostnaderna till ungefär hälften av de totala kostnaderna för mobil radio. I ett av landstingen står dock kostnaderna för mobil datakommunikation för den största andelen av mobil radio. Även i de undersökta landstingen och regionerna står drift och underhåll för den största andelen av kostnaderna för radiokommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;Kostnadsutvecklingen för mobil radio sett över ett femårsperspektiv varierar. Kostnadsökningar beror på investeringar i radiokommunikationsutrustning, mobil datakommunikation eller utbildningsinsatser. Det bör också noteras att avgifter till SOS Alarm AB svarar för en icke oväsentlig kostnad för regionernas och landstingens ambulanssjukvård. I denna avgift ingår kostnader för utalarmering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;De tio undersökta kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft24"&gt;Kostnader (tkr), år 2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft31"&gt;Kommuner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft31"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft31"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td119"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft31"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td120"&gt;&lt;SPAN class="p376 ft31"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td121"&gt;&lt;SPAN class="p376 ft31"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft31"&gt;mobil radio&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft31"&gt;radiokom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft31"&gt;mobiltele-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft31"&gt;mobil&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p376 ft31"&gt;sambands-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p376 ft32"&gt;SOS Alarm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft31"&gt;foni&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td123"&gt;&lt;SPAN class="p375 ft31"&gt;datakom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;SPAN class="p376 ft31"&gt;central&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Trelleborg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;1 063&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;963&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;321&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Lund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;397&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;374&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;1 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;900&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Skövde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;524&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;495&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;943&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;595&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Töreboda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Ockelbo&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Höör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;260&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;257&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Valdemarsvik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;160&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Linköping&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;1 124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;1 068&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;928&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Strömstad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p370 ft12"&gt;232&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;206&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft12"&gt;Bollnäs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft31"&gt;370&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;SPAN class="p371 ft31"&gt;348&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;SPAN class="p377 ft31"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;SPAN class="p378 ft31"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p379 ft12"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft12"&gt;216&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td122"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td115"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td115"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;AB Stelacon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Den totala kostnaden för mobil radio i de tio undersökta kommunerna uppgår till 4,3 miljoner kr. I denna summa ingår endast tio av landets 290 kommuner. Kostnader för sambandscentraler och kostnader för avgifter till SOS Alarm AB är då exkluderade. De statsbidrag som kommunerna får från Räddningsverket ingår inte heller i summan. Den totala summan för mobil radio för landets samtliga kommuner inklusive kostnader för mobil radio till SOS Alarm AB och statsbidrag är väsentligt högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Snittkostnaderna per år för radiokommunikation och mobiltelefoni för de undersökta kommunerna uppgår till 5 643 kr per användare respektive 2 339 kr per abonnemang. Kostnaden för mobil datakommunikation per användare är mycket liten samt varierar kraftigt. Genomsnittskostnad per år för drift och underhåll per användare vad gäller radiokommunikation uppgår till 3 344 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Radiokommunikationskostnaderna står för den största kostnaden inom mobil radio. Sett i andelar svarar radiokommunikation i genomsnitt för 90 % av kostnaderna för mobil radio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;I de undersökta kommunerna förefaller användningsmönstret av mobil radio vara likartade medan organisation och därmed kostnader för verksamhet för mobil radio kraftigt varierar från kommun till kommun. Den enskilda kommunens organisation av mobil radio påverkar med andra ord kommunens totalkostnad. I några kommuner svarar avskrivningar på genomförda investeringar för den andelsmässigt största delen av radiokommunikationskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft2"&gt;Kostnadsutvecklingen för mobil radio sett över ett femårsperspektiv är ytterst varierande, beroende på om investeringar genomförts och i vilken omfattning. Generellt kan sägas att i undersökta kommuner med förhållandevis låga kostnader för mobil radio, har inga investeringar genomförts under den undersökta perioden. Det är värt att notera att många kommuner har anfört att de, trots behov av investeringar, avvaktat med att investera i ny radiokommunikationsutrustning med anledning av att ett nytt rikstäckande radiokommunikationssystem utreds. Det bör också noteras att avgifter till SOS Alarm AB, svarar för en icke oväsentlig kostnad för kommunernas räddningstjänst. I denna avgift ingår kostnader för utalarmering som innefattar radiokommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft11"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft29"&gt;Kostnader för mobil radio hos organisationer som inte ingått i kartläggningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Det har i undersökningen framkommit att kostnader för mobil radio som nyttjas av de granskade myndigheterna återfinns hos andra aktörer. Dessa är Räddningsverket, Socialstyrelsen och SOS Alarm AB. Räddningsverket har finansierat mobil radioutrustning (handradiostationer) till kommunerna och infrastruktur för radiokommunikation (master, bodar, basstationer, etc.). Socialstyrelsen har finansierat mobil radioutrustning (handradiostationer) till landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Som redan framgått återfinns även kostnader för radiokommunikation hos SOS Alarm AB, vilket de undersökta kommunerna, regionerna och landstingen anlitar för utalarmering. Landstingen och regionerna avropar även prioriterings- och dirigeringstjänster av företaget. SOS Alarm AB äger såväl sambandscentraler som radiokommunikationsinfrastruktur. Enligt AB Stelacon förefaller det således finnas ytterligare kostnader för mobil radio som återfinns hos dessa aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kommunikationskostnaderna för hela riket hos berörda användargrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft1"&gt;För att kunna redovisa den totala kostnaden för dagens radiokommunikation hos skydds- och säkerhetsmyndigheterna på nationell nivå krävs att resultatet av urvalet myndigheter inom Polisen, kommuner samt landsting och regioner läggs till grund för en extrapolering av kostnaderna till riket som helhet. Som grund för beräkningarna används kostnaderna för 2001 enligt AB Stelacons kartläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;AB Stelacons granskning visar att det finns stora variationer i radiokommunikationskostnaderna mellan olika myndigheter inom samma verksamhetsområde. Variationerna förklaras av en mängd olika faktorer. De viktigaste förklaringsfaktorerna torde vara ambitionsnivå, myndigheternas storlek och ekonomiska situation, organisatoriska förhållanden, när investeringar i radiokommunikationssystemen skett samt hur radiokommunikationssystemet används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;Det finns olika metoder för att skatta kostnaderna för hela riket och beroende på vilken metod vi väljer kommer vi till olika resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Varje metod leder till skilda utfall men vi anser att den sammanlagda bilden ger en god indikation på vilken nivå de nationella kostnaderna ligger, även med hänsyn tagen till de variationer som finns vid de enskilda myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft29"&gt;Statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Kartläggningen av Kustbevakningen och Tullverket avser kostnaderna på nationell nivå varför vi inte behöver skatta dessa. Som framgick i avsnitt 10.2 uppgick dessa kostnader år 2001 till 3,4 miljoner kr för Kustbevakningen och 6,4 miljoner kr för Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;När det gäller Polisen har vi uppgifter för Rikspolisstyrelsen (RPS) och länspolismyndigheterna i Stockholms län och Norrbottens län som grund för extrapolering till riksnivå. Vi har använt tre olika metoder för att skatta kostnaderna för radiokommunikation i hela riket. I samtliga tre fall har kostnaderna för radiokommunikation vid RPS, exklusive de kostnader som är hänförliga till säkerhetspolisen, fördelats ut på länspolismyndigheterna. I det följande kallas detta för &lt;NOBR&gt;”RPS-påslaget”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Om man tar summan radiokommunikationskostnaderna vid Stockholms och Norrbottens län inkl. &lt;NOBR&gt;RPS-påslaget&lt;/NOBR&gt; och slår ut det på antalet invånare i de två länen erhålls en genomsnittlig kostnad på 15 kr/invånare. Genom att multiplicera med det totala antalet invånare i landet erhålls en sammanlagd nukostnad på nationell nivå på 132 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft2"&gt;Om man istället tar radiokommunikationskostnaderna vid de båda länen, inkl. &lt;NOBR&gt;RPS-påslaget,&lt;/NOBR&gt; och delar beloppet med det antal mobila stationer som de båda länen behöver för sin personal i det gemensamma radiokommunikationssystemet erhålls en genomsnittlig kostnad som kan ställas mot den kostnad som de båda länen kommer att få för det gemensamma systemet per mobil station. Men denna uppgift kan också användas som grund för en skattning av de totala nukostnaderna på riksnivå om den genomsnittliga kostnaden per mobil station multipliceras med det antal mobila stationer som Polisen behöver för hela riket. Räknat på detta sätt erhålls en sammanlagd nukostnad på 116 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft21"&gt;En tredje metod är att ta den faktiska snittkostnaden för radiokommunikation per polis i Stockholms och Norrbottens län som grund för beräkningen (6 700 kr/år). Till detta skall läggas mobil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft11"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;telefonkostnaderna, där vi använder den faktiska kostnaden i Stockholms län även för polismyndigheterna i Göteborg och Malmö (6,4 miljoner kr/år) och den faktiska kostnaden i Norrbottens län för övriga polismyndigheter (800 000 kr/ år). Slutligen när det gäller mobil datakommunikation används samma metod, dvs. 600 000 kr/år och länspolismyndighet i Stockholm, Göteborg och Malmö respektive 80 000 kr/år vid varje polismyndighet i övriga län. Denna beräkningsmetod leder till en sammanlagd nukostnad för hela riket på ca 127 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft1"&gt;De tre olika metoderna för extrapolering av nukostnaderna till hela polisorganisationen exklusive säkerhetspolisen ger en sammanlagd kostnad på mellan 116 och 132 miljoner kr. Med en felmarginal på 10 % skulle det verkliga värdet ligga mellan 105 och 145 miljoner kr. Medelvärdet blir ca 125 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft29"&gt;Kommunal räddningstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;För att erhålla den sammanlagda kostnaden för radiokommunikation inom den kommunala räddningstjänsten inom landets 290 kommuner skall en extrapolering göras av de kostnadsuppgifter vi fått för de tio granskade kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Som metod har vi valt att räkna fram en genomsnittskostnad per invånare i respektive granskad kommunerna och sedan applicera varje nyckeltal som då erhålls på ett proportionerligt antal kommuner (29 kommuner per granskad kommun). Denna metod resulterar i en sammanlagd kostnad på nationell nivå på 124,9 miljoner kr och en genomsnittlig kostnad på ca 14 kr per invånare i landet. Med en felmarginal på 10 % skulle den faktiska kostnaden som den kommunala räddningstjänsten har uppgå till 110 140 miljoner kr per år (eller 13 15 kr/invånare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Om vi hade haft uppgift om behovet av antalet mobila stationer i det gemensamma systemet hade vi, som för Polisen, kunnat räkna fram en rikskostnad med denna fördelningsnyckel som bas. Emellertid har vi enbart uppgifter om räddningstjänstens behov per län, varför en sådan beräkning inte låter sig göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft24"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft29"&gt;Akutsjukvård (landsting och regioner)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft1"&gt;Den sammanlagda kostnaden på nationell nivå för landstingen och regionerna erhålls genom en extrapolering av de kostnader som de fyra granskade landstingen och regionerna till riket som helhet. Vi har gjort överslagsberäkningar med tillämpning av tre olika metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;En metod är att använda den sammanlagda kostnaden för radiokommunikationen i de fyra granskade landstingen och regionerna och slå ut det med antalet invånare i berörda län. Därmed erhålls en genomsnittlig kostnad per invånare som kan appliceras på riket som helhet. Denna metod resulterar i en sammanlagd kostnad för landstingens och regionernas radiokommunikationskostnader på ca 43 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Ett annat sätt att extrapolera resultatet av granskningen till riket som helhet är att dela in landstingen och regionerna i två grupper där genomsnittskostnaden för de två granskade regionerna (ca 6 miljoner kr) appliceras även på den tredje regionen Stockholm och genomsnittskostnaden för de två landstingen (ca 2 miljoner kr) appliceras på övriga 18 landsting. Med denna metod blir den sammanlagda kostnaden för hela riket ca 54 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;En tredje metod är att använda antalet mobila stationer som de granskade landstingen och regionerna behöver i det gemensamma systemet som fördelningsnyckel att applicera på dagens kostnader. Den genomsnittskostnad som erhålles multipliceras sedan med det totala behovet av mobila stationer i landet som helhet. Med denna metod blir den sammanlagda kostnaden på nationell nivå ca 49 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;De tre metoderna resulterar i en skattning av den sammanlagda kostnaden för radiokommunikation för den akuta ambulanssjukvården i landets landsting och regioner på mellan 43 och 54 miljoner, som med en felmarginal på 10 % innebär 39 59 miljoner kr. Medelvärdet blir ca 49 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft68"&gt;Sammanställning av radiokommunikationskostnaderna hos samtliga skydds- och säkerhetsmyndigheter (exklusive Försvarsmakten)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft1"&gt;Extrapoleringen av kostnaderna inom polisorganisationen, kommunal räddningstjänst och akutsjukvården pekar på att nukostnaderna inom skydds- och säkerhetsmyndigheterna, exkl. kost-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft11"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft12"&gt;SOU 2003:10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;naderna vid SOS Alarm AB och utrustning som finansierats med statsbidrag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;tyder på att de totala &lt;/SPAN&gt;kostnaderna uppgår till över 300 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;2001 (mnkr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft32"&gt;Beräknad kostnad nationell nivå exkl. SOS Alarm AB och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td129"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft31"&gt;beredskapsfinansierad utrustning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td131"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;SPAN class="p392 ft9"&gt;Medelvärde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td133"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;Spann&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Polisen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;SPAN class="p393 ft32"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft32"&gt;105 145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td128"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft35"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td134"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft32"&gt;3,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft32"&gt;3,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft32"&gt;6,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft32"&gt;6,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Kommunal räddningstjänst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;SPAN class="p393 ft32"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft32"&gt;110 140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft9"&gt;Landsting/regioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft32"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft31"&gt;39 59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft36"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;SPAN class="p393 ft37"&gt;309&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft37"&gt;264 354&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td131"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td132"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td133"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft1"&gt;Som redan nämnts ingår inte de kostnader för radiokommunikation som berörda myndigheter betalar indirekt via sina avgifter till SOS Alarm AB, ej heller ingår kostnader för den radiokommunikationsutrustning som myndigheterna använder men som finansierats med statsbidrag från Räddningsverket och Socialstyrelsen (beredskapsmedel). Även dessa kostnader borde beaktas i en skattning av de totala kostnaderna för att nukostnaderna skall bli jämförbara med de kostnader som följer av det gemensamma systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft2"&gt;Uppgifter från SOS Alarm AB visar att av de budgeterade avgiftsinkomsterna från landsting och regioner för 2003 har ca 8 miljoner kr budgeterats för radiokommunikationsutrustning. Det bör noteras att i detta belopp ingår inte kostnader för operativ teknik &lt;NOBR&gt;(IT-system),&lt;/NOBR&gt; personal och lokaler, varför den totala kostnaden inom SOS Alarm AB för radiokommunikation för sjukvårdens räkning torde uppgå till minst 10 miljoner kr. Vi saknar emellertid uppgift om motsvarande radiokommunikationskostnader som SOS Alarm AB har för den kommunala räddningstjänsten. Med tanke på att den kommunala räddningstjänsten anlitar SOS Alarm AB i mindre utsträckning än vad landstingen och regionerna gör torde den indirekta kostnaden för räddningstjänsten understiga den nivå som gäller för akutsjukvården, men torde i alla fall uppgå till minst 5 miljoner kr per år. Vid värderingen av de kostnader som återfinns hos SOS Alarm AB bör även beaktas att deras radiokommunikationssystem är gammalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft11"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;P class="p10 ft12"&gt;SOU 2003:10 Kostnaderna för befintlig radiokommunikation m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft2"&gt;Dessutom måste hänsyn tas till de kostnader för radiokommunikationsutrustning som används av kommuner respektive landsting och regioner som finansierats med statsbidrag från Räddningsverket och Socialstyrelsen. Vi har inte underlag för att redovisa en årlig kostnad som bör läggas till den beräknade nationella kostnaden för berört verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Men för att ge en indikation på vilka belopp det handlar om har Räddningsverket under åren 1996 1998 finansierat handburna mobila stationer av typen B96 (räddningsradio) till kommunerna för drygt 75 miljoner kr. Till detta kommer infrastrukturen för denna utrustning som Räddningsverket äger. Enligt uppgift från Räddningsverket uppgick deras kostnader för fasta installationer i sambandssystem år 2000 till 16,7 miljoner kr, 2001 22,2 miljoner kr och januari oktober 2002 18 miljoner kr. Kostnaderna utgörs av bidrag till kommunerna (kontantersättning respektive kostnader för av Räddningsverket tillhandahållen materiel) och kostnader för materiel i de statligt ägda länsradiosystemen som förvaltas av Räddningsverket. Till detta kommer kostnader för köpta tjänster (konsulter) som uppgår till 6 7 miljoner kr per år. En låg skattning talar för att de kostnader som finns hos Räddningsverket för kommunernas radiokommunikation uppgår till minst 20 miljoner kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft28"&gt;Socialstyrelsen har på samma sätt som Räddningsverket distribuerat B96 stationer till kommunerna distribuerat handradiostationer av typen B 98 (skadeplatsradio) till landstingen. Socialstyrelsen har även finansierat mobitexenheter som finns i ambulanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft2"&gt;Med de indirekta kostnader vi här angivit, dvs. minst 15 miljoner kr per år för radiokommunikation som kommuner respektive landsting och regioner betalar SOS Alarm AB för och minst 20 miljoner kr som Räddningsverket betalar för radiokommunikation hos kommunerna, bör minst 35 miljoner kr läggas till de kostnader vi beräknat att skydds- och säkerhetsmyndigheterna har för sin radiokommunikation. Härutöver finns kostnader hos Socialstyrelsen för landstingen och kommunerna. Det skall också noteras att Försvarsmaktens kostnader för radiokommunikation inte inkluderats alls i dessa beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft1"&gt;Med beaktande av de kostnader som inte kunnat beräknas talar allt för att de faktiska totala kostnaderna för skydds- och säkerhetsmyndigheternas radiokommunikation och som är jämförbart med det nya gemensamma systemet kan uppgå till i alla fall 350 miljoner kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft11"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GRB310d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2003__10_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>752552</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Trygga medborgare - säker kommunikation - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/182C2B4F-6195-4FD4-8147-B188DE3AB91D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GRB310d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2003__10_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>647115</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Trygga medborgare - säker kommunikation - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/77194F63-D71F-425A-9498-7C97FA1E598A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>