<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2330205</hangar_id>
 <dok_id>GR1083</dok_id>
 <rm>2003/04</rm>
 <beteckning>83</beteckning>
 <typ>ip</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>ip</doktyp>
 <typrubrik>Interpellation 2003/04:83 av Wigström, Cecilia (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Interpellation</dokumentnamn>
 <debattnamn>Interpellationsdebatt</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp</tempbeteckning>
 <organ>fp</organ>
 <mottagare>statsrådet Lena Hallengren</mottagare>
 <nummer>83</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-31 13:44:27</systemdatum>
 <publicerad>2003-11-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>jämställdheten i förskolan</titel>
 <subtitel>Wigström, Cecilia (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GR1083/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GR1083</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR1083</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;I&gt;&lt;FONT FACE="Verdana,Tahoma" SIZE=2&gt;&lt;P&gt;den 5 november&lt;/P&gt;&lt;/I&gt;&lt;B&gt;&lt;P&gt;Interpellation 2003/04:83&lt;/B&gt; av &lt;I&gt;Cecilia Wigstr&amp;ouml;m&lt;/I&gt; (fp) till statsr&amp;aring;det Lena Hallengren om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten i f&amp;ouml;rskolan&lt;/P&gt;&lt;P&gt;&lt;A NAME="Temp"&gt;&lt;/A&gt;Bristen p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i Sverige &amp;auml;r inte ett problem som dyker upp pl&amp;ouml;tsligt ur tomma intet, utan k&amp;ouml;nsrollerna l&amp;aring;ses fast i tidig &amp;aring;lder. Barbiedockornas rosa utseendefixering och manlighetens tuffhet &amp;auml;r mallar som individerna i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle st&amp;ouml;ps in i fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten b&amp;ouml;rjar i familjen, men genom barns tidiga kontakt med f&amp;ouml;rskolor m&amp;aring;ste &amp;auml;ven dessa ta ett ansvar f&amp;ouml;r ett mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. Trots &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet p&amp;aring; k&amp;ouml;nsroller, s&amp;aring; l&amp;auml;r sig pojkar fortfarande att vara tuffa, ta f&amp;ouml;r sig och s&amp;auml;tta sig sj&amp;auml;lva i centrum, medan flickorna skolas i att vara lydiga, lyh&amp;ouml;rda och att prata. F&amp;ouml;rskolan, och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;ven skolan, m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r aktivt s&amp;ouml;ka motarbeta de strukturer av k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rtryck som finns i samh&amp;auml;llet, genom att integrera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten i f&amp;ouml;rskolans verksamhet och g&amp;ouml;ra barnen till fria individer. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i f&amp;ouml;rskolan ska bidra till att flickor och pojkar kan v&amp;auml;lja sin framtid utifr&amp;aring;n kunskap, erfarenhet och intresse. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Som framg&amp;aring;r av f&amp;ouml;rskolans l&amp;auml;roplan, Lpf&amp;ouml;&amp;nbsp;98, tillh&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen de v&amp;auml;rden som f&amp;ouml;rskolan ska h&amp;aring;lla levande i arbetet med barnen. Skolverkets utv&amp;auml;rdering 2003 av f&amp;ouml;rskolan efter f&amp;ouml;rskolereformen 1998, visar dock att flickor och pojkar bem&amp;ouml;ts olika. Dessutom &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet en l&amp;aring;gt prioriterad fr&amp;aring;ga i alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kommuner och f&amp;ouml;rskolor. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet uppm&amp;auml;rksammas inte i lika h&amp;ouml;g grad som andra delar av v&amp;auml;rdegrunden. F&amp;ouml;r f&amp;aring; l&amp;aring;ngsiktiga insatser har hittills gjorts f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i f&amp;ouml;rskolan. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Det finns dock undantag. P&amp;aring; f&amp;ouml;rskolorna Bj&amp;ouml;rntomten och Tittmyran i G&amp;auml;vle har man sedan l&amp;auml;nge arbetat aktivt med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Man delar upp barnen efter k&amp;ouml;n vid m&amp;aring;ltiderna och under n&amp;aring;gra timmar p&amp;aring; f&amp;ouml;rmiddagen. Det handlar inte om att korrigera eller ta bort felaktigt beteende, utan snarare om att ge barnen chansen att f&amp;aring; plocka fram sidor som annars undertrycks. Delningen var d&amp;aring; allts&amp;aring; inte ett m&amp;aring;l utan en strategi, med resultatet att pojkarna blev lugnare och tvungna att b&amp;ouml;rja fr&amp;aring;ga om saker, att prata vid matbordet. Utan pojkar som tog all plats blev flickorna d&amp;auml;remot mera pratiga och v&amp;aring;gade ta f&amp;ouml;r sig mera, vilket i dagens samh&amp;auml;lle ska ses som en stor framg&amp;aring;ng. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Genom detta har flickorna l&amp;auml;rt sig att ta f&amp;ouml;r sig och utveckla en st&amp;ouml;rre sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla, och pojkarna har f&amp;aring;tt tr&amp;auml;na upp sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till att uttrycka sig i tal och k&amp;auml;nslor. Detta kommer i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leda till seri&amp;ouml;sa sprickor i det k&amp;ouml;nssegregerade samh&amp;auml;llet som vi lever i och ge oss ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r fria och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga individer. Ingemar Gens, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsexpert vid L&amp;auml;nsstyrelsen i G&amp;auml;vleborg startade det omtalade projektet d&amp;auml;r. Han skriver:&lt;/P&gt;&lt;P&gt;&amp;quot;Tittmyran och dess systerf&amp;ouml;rskola Bj&amp;ouml;rntomten var de som konsekvent b&amp;ouml;rjade arbeta med att indela barnen i pojk- och flickgrupper, schemal&amp;auml;gga verksamheten och konsekvent tr&amp;auml;na barnen i de f&amp;auml;rdigheter de saknade. Resultaten var omtumlande. N&amp;auml;r man bes&amp;ouml;kte f&amp;ouml;rskolan var det sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; att man var p&amp;aring; ett dagis. H&amp;auml;r samtalade man, pojkarna talade till varandra, flickorna spelade bandy och pedagogerna visade alltid p&amp;aring; alternativ ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbjuda. Flickorna beh&amp;ouml;vde aldrig sitta som d&amp;auml;mpare mellan pojkarna och deras nej respekterades. Fantastiskt!&amp;quot;&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Mot bakgrund av detta &amp;auml;r det av vikt att alla f&amp;ouml;rskolor i Sverige tar l&amp;auml;rdom av erfarenheterna i G&amp;auml;vle. Den nuvarande l&amp;auml;roplanen har uppenbarligen inte r&amp;auml;ckt till f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet ska genomsyra pedagogiken. Regeringen har under h&amp;ouml;sten fattat beslut om att en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsdelegation f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskolan ska tills&amp;auml;ttas. Delegationen ska ha som uppgift att lyfta fram, f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka och utveckla f&amp;ouml;rskolans pedagogiska arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, genom att bland annat: 1) f&amp;ouml;rdela medel till j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsprojekt, 2) v&amp;auml;lja ut, f&amp;ouml;lja och dokumentera ett antal f&amp;ouml;rskolors j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete samt sprida dessa f&amp;ouml;rskolors erfarenheter och kunskaper, 3) lyfta fram och premiera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete av god kvalitet i f&amp;ouml;rskolan, 4) utveckla verktyg f&amp;ouml;r att personal i f&amp;ouml;rskolan ska kunna granska och analysera bland annat pedagogiska hj&amp;auml;lpmedel, lekmaterial och barnlitteratur ur ett k&amp;ouml;nsperspektiv, 5) lyfta fram goda exempel p&amp;aring; insatser i Sverige och i andra l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att stimulera fler m&amp;auml;n att s&amp;ouml;ka sig till utbildningar med inriktning mot barn och arbete i f&amp;ouml;rskolan samt &amp;auml;ven insatser f&amp;ouml;r att beh&amp;aring;lla m&amp;auml;n som redan arbetar i f&amp;ouml;rskolan. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling &amp;auml;r den myndighet som har ansvar f&amp;ouml;r att utveckla f&amp;ouml;rskoleverksamheten. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rmed anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att regeringen har valt att bilda en separat j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsdelegation f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskolan. Ansvaret f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i f&amp;ouml;rskolorna borde i st&amp;auml;llet lagts p&amp;aring; Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet f&amp;aring;r inte hanteras som en separat fr&amp;aring;ga utan m&amp;aring;ste integreras inom den ordinarie verksamheten. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; dags att g&amp;aring; fr&amp;aring;n ord till handling i den ordinarie f&amp;ouml;rskoleverksamheten, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rdela medel till olika projekt och lyfta fram goda exempel. Goda exempel och erfarenheter finns redan. Det &amp;auml;r dags att f&amp;ouml;rskolans l&amp;auml;roplan ses &amp;ouml;ver, utifr&amp;aring;n erfarenheterna fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rskolorna Tittmyran och Bj&amp;ouml;rntomten i G&amp;auml;vle. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Med anledning av ovanst&amp;aring;ende vill jag st&amp;auml;lla f&amp;ouml;ljande fr&amp;aring;gor till f&amp;ouml;rskoleministern:&lt;/P&gt;&lt;DIR&gt;&lt;P&gt;1.&amp;#9;Avser statsr&amp;aring;det att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syfte att Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling f&amp;aring;r ett &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i f&amp;ouml;rskolan?&lt;/P&gt;&lt;P&gt;2.&amp;#9;N&amp;auml;r anser statsr&amp;aring;det att tiden &amp;auml;r mogen f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet integreras p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt i den ordinarie f&amp;ouml;rskoleverksamheten i &lt;A NAME="PassTempLäge"&gt;&lt;/A&gt;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att bedrivas som projekt?&lt;/P&gt;&lt;/DIR&gt;&lt;/FONT&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2003-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>ANM</kod>
<namn>Anmäld</namn>
<datum>2003-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BESV</kod>
<namn>Besvarad</namn>
<datum>2003-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>SISVA</kod>
<namn>Sista svarsdatum</namn>
<datum>2003-11-24 00:00:00</datum>
<status>planerad</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<namn>Lena Hallengren</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>besvaradav</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<namn>Lena Hallengren</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>stalldtill</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0992604658114</intressent_id>
<namn>Cecilia Wigström</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Interpellationen är besvarad</text>
<dok_id>GR1083</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 10:11:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>ipsvarid</referenstyp>
<uppgift>{209D6CC2-3B9A-4465-93A4-5294935E367C}</uppgift>
<ref_dok_id>GR0929</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:29 Måndagen den 17 november</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>8 § Svar på interpellation 2003/04:83 om jämställdhet i förskolan</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>