<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2329961</hangar_id>
 <dok_id>GR1063</dok_id>
 <rm>2003/04</rm>
 <beteckning>63</beteckning>
 <typ>ip</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>ip</doktyp>
 <typrubrik>Interpellation 2003/04:63 av Ohlsson, Birgitta (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Interpellation</dokumentnamn>
 <debattnamn>Interpellationsdebatt</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp</tempbeteckning>
 <organ>fp</organ>
 <mottagare>statsrådet Lena Hallengren</mottagare>
 <nummer>63</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-31 13:44:27</systemdatum>
 <publicerad>2003-10-31 00:00:00</publicerad>
 <titel>jämställdhetsplaner i förskolan</titel>
 <subtitel>Ohlsson, Birgitta (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GR1063/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GR1063</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR1063</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;I&gt;&lt;FONT FACE="Verdana,Tahoma" SIZE=2&gt;&lt;P&gt;den 31 oktober&lt;/P&gt;&lt;/I&gt;&lt;B&gt;&lt;P&gt;Interpellation 2003/04:63&lt;/B&gt; av &lt;I&gt;Birgitta Ohlsson&lt;/I&gt; (fp) till statsr&amp;aring;det Lena Hallengren om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplaner i f&amp;ouml;rskolan&lt;/P&gt;&lt;P&gt;&lt;A NAME="Temp"&gt;&lt;/A&gt;Passivt rosaf&amp;auml;rgat Barbieland kontra aktivt sj&amp;auml;lvs&amp;auml;kra sm&amp;aring;pojkar. Dagislandskapet i ett n&amp;ouml;tskal. Dessv&amp;auml;rre verkar inte mycket ha h&amp;auml;nt p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfronten under dessa 24 &amp;aring;r sedan min dagismaskerad. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vinnarna respektive f&amp;ouml;rlorarna under barndomen framtr&amp;auml;der tydligt vid f&amp;ouml;rsta anblicken. Pojkarna skolas fortfarande i att vara tuffa, ta f&amp;ouml;r sig och s&amp;auml;tta sig sj&amp;auml;lva i centrum. De f&amp;aring;r g&amp;aring; f&amp;ouml;re flickorna, till&amp;aring;ts att bryta mot uppst&amp;auml;llda regler och tar mer uppm&amp;auml;rksamhet fr&amp;aring;n personalen. Flickorna &amp;aring; andra sidan f&amp;aring;r mindre uppm&amp;auml;rksamhet och n&amp;auml;rhet samtidigt som de st&amp;auml;mplas som provocerande om de ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter. K&amp;ouml;nen s&amp;auml;rbehandlas tydligt, vilket bland annat en doktorsavhandling fr&amp;aring;n Malm&amp;ouml;forskaren Annika M&amp;aring;nsson visat. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Jag har genomf&amp;ouml;rt en unders&amp;ouml;kning av svenska f&amp;ouml;rskolor f&amp;ouml;r att ta reda p&amp;aring; hur det ser ut p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfronten. Vi har ringt runt till ett 100-tal kommunala, frist&amp;aring;ende- och kooperativa f&amp;ouml;rskolor i Stockholm. Resultaten &amp;auml;r nedsl&amp;aring;ende. Av de 100 tillfr&amp;aring;gade f&amp;ouml;rskolorna &amp;auml;r det endast ett f&amp;aring;tal som har j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplaner. &amp;Auml;ven om flera dagis ut&amp;ouml;ver detta s&amp;auml;ger sig vara medvetna om k&amp;ouml;nsroller genom att involvera alla barnen i lekarna och f&amp;aring; flickor att testa sporter som boxning och bandy eller sm&amp;aring;pojkar att prova h&amp;ouml;gklackade skor k&amp;auml;nns bristen p&amp;aring; medvetenhet tydlig. Vanligt f&amp;ouml;rekommande svar var &amp;quot;vi tycker att det &amp;auml;r f&amp;ouml;r tidigt att b&amp;ouml;rja med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete redan p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolan&amp;quot;, &amp;quot;vi vill inte l&amp;auml;gga v&amp;auml;rderingar i barnens lekar&amp;quot; , &amp;quot;vi ser inte k&amp;ouml;nsrollerna som n&amp;aring;got st&amp;ouml;rre problem&amp;quot; eller &amp;quot;fr&amp;aring;gan k&amp;auml;nns inte speciellt viktig&amp;quot;. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Bristen p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet b&amp;ouml;rjar i familjen. Men f&amp;ouml;r att befria individen fr&amp;aring;n gammeldags k&amp;ouml;nsroller r&amp;auml;cker det inte bara med en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsmedveten barnuppfostran i hemmen utan det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; en feministiskt medveten f&amp;ouml;rskolepolitik. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som skolan i dag ska arbeta aktivt f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen borde detta vara en sj&amp;auml;lvklarhet &amp;auml;ven inom f&amp;ouml;rskoleverksamheten. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Det finns dock positiva undantag. P&amp;aring; uppm&amp;auml;rksammade Bj&amp;ouml;rntomtens och Tittmyrans f&amp;ouml;rskola i G&amp;auml;vle har personalen sedan 1996 arbetat aktivt med att integrera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten i verksamheten och d&amp;auml;rmed utvidga k&amp;ouml;nsrollerna. Flickorna har f&amp;aring;tt l&amp;auml;ra sig att st&amp;auml;rka sin sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla och v&amp;aring;ga ta f&amp;ouml;r sig. Pojkarna har genom projektet f&amp;aring;tt tr&amp;auml;na upp sitt spr&amp;aring;k och att uttrycka sina k&amp;auml;nslor. Visionen med kreativa dagis b&amp;ouml;r just vara att barnen utvecklas som individer, blir starka i sig sj&amp;auml;lva och f&amp;aring;r en s&amp;auml;ker sj&amp;auml;lvbild oavsett k&amp;ouml;n.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vad s&amp;auml;ger lagen i dag?&lt;/P&gt;&lt;P&gt;I 2a&amp;nbsp;kap. skollagen (1985:1100) finns allm&amp;auml;nna best&amp;auml;mmelser om f&amp;ouml;rskoleverksamheten. F&amp;ouml;rskoleverksamhetens uppgift &amp;auml;r att genom&lt;/P&gt;&lt;P&gt;pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omv&amp;aring;rdnad.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;F&amp;ouml;rskolans l&amp;auml;roplan (Lpf&amp;ouml; 98), som bygger p&amp;aring; skollagen, sl&amp;aring;r fast att f&amp;ouml;rskolans verksamhet ska pr&amp;auml;glas av grundl&amp;auml;ggande demokratiska v&amp;auml;rderingar. &amp;quot;Omsorg om och h&amp;auml;nsyn till andra m&amp;auml;nniskor, liksom r&amp;auml;ttvisa och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet samt egna och andras r&amp;auml;ttigheter ska lyftas fram och synligg&amp;ouml;ras i verksamheten.&amp;quot;&lt;/P&gt;&lt;P&gt;F&amp;ouml;rskolans uppdrag finns formulerat i l&amp;auml;roplanen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskolan. Under avsnittet Saklighet och allsidighet i l&amp;auml;roplanen behandlas k&amp;ouml;nsroller och k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster. &amp;quot;Vuxnas s&amp;auml;tt att bem&amp;ouml;ta flickor och pojkar liksom de krav och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar som st&amp;auml;lls p&amp;aring; dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som &amp;auml;r kvinnligt och manligt. F&amp;ouml;rskolan skall motverka traditionella k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster och k&amp;ouml;nsroller. Flickor och pojkar ska i f&amp;ouml;rskolan ha samma m&amp;ouml;jligheter att pr&amp;ouml;va och utveckla f&amp;ouml;rm&amp;aring;gor och intressen utan begr&amp;auml;nsningar utifr&amp;aring;n stereotypa k&amp;ouml;nsroller.&amp;quot; &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Regeringen meddelade i mitten av augusti 2003 direktiv till en delegation med fr&amp;auml;msta uppgift att lyfta fram, f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka och utveckla j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i f&amp;ouml;rskolan (dir. 2003:1011). Uppdraget omfattar s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;rskola med kommunal huvudman som f&amp;ouml;rskola anordnad av enskild.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;I direktiven n&amp;auml;mns att flera utv&amp;auml;rderingar under senare &amp;aring;r visar att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r den aspekt av demokrati och v&amp;auml;rdegrund som f&amp;aring;r minst uppm&amp;auml;rksamhet i f&amp;ouml;rskolan samt grund- och gymnasieskolan. Personalens egna attityder och v&amp;auml;rderingar avg&amp;ouml;r ofta om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gorna uppm&amp;auml;rksammas eller inte.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vidare s&amp;auml;gs att studier visar att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsinsatser ofta riktas fr&amp;auml;mst till flickor. F&amp;ouml;r att kunna bryta traditionella k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster och k&amp;ouml;nsroller beh&amp;ouml;ver fler insatser och &amp;aring;tg&amp;auml;rder inriktas p&amp;aring; pojkar och deras villkor. F&amp;ouml;rskolan har utvecklats fr&amp;aring;n en nationellt homogen institution till en m&amp;aring;ngkulturell samlingsplats, d&amp;auml;r rollerna som flicka och pojke blivit mycket mer varierande och mots&amp;auml;gelsefulla. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste arbetet i f&amp;ouml;rskolan utg&amp;aring; fr&amp;aring;n barnens m&amp;aring;ngfaldiga resurser och erfarenheter @ oavsett k&amp;ouml;n och bakgrund.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;F&amp;ouml;r att bryta r&amp;aring;dande oj&amp;auml;mlika strukturer mellan k&amp;ouml;nen och &amp;aring;stadkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar m&amp;aring;ste j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet starta redan i f&amp;ouml;rskolan. Utformningen av f&amp;ouml;rskolans pedagogiska verksamhet &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av stor betydelse i det l&amp;aring;ngsiktiga arbetet med att bryta stereotypa k&amp;ouml;nsroller och k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster, heter det i direktiven.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Myndigheten f&amp;ouml;r skolutveckling har regeringens uppdrag att ta fram exempel p&amp;aring; hur skolor och kommuner, i samarbete med myndigheter och organisationer, arbetar med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och social och etnisk m&amp;aring;ngfald. Regeringsuppdraget syftar till att fr&amp;auml;mja och intensifiera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet i skolor och kommuner. Exemplen ska &amp;ouml;ka kunskapen om inneb&amp;ouml;rden i begreppet j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i ett skolperspektiv, hur genus och k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster tar sig i uttryck i skolan samt hur man kan arbeta f&amp;ouml;r att n&amp;aring; l&amp;auml;roplanens m&amp;aring;l.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Med anledning av ovanst&amp;aring;ende vill jag fr&amp;aring;ga statsr&amp;aring;det:&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vad avser statsr&amp;aring;det att g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att bryta de oj&amp;auml;mlika strukturerna och &amp;aring;stadkomma f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar bland barn i f&amp;ouml;rskolan?&lt;/P&gt;&lt;/FONT&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>ANM</kod>
<namn>Anmäld</namn>
<datum>2003-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2003-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BESV</kod>
<namn>Besvarad</namn>
<datum>2003-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>SISVA</kod>
<namn>Sista svarsdatum</namn>
<datum>2003-11-21 00:00:00</datum>
<status>planerad</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0404025497421</intressent_id>
<namn>Birgitta Ohlsson</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<namn>Lena Hallengren</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>besvaradav</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<namn>Lena Hallengren</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>stalldtill</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Interpellationen är besvarad</text>
<dok_id>GR1063</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 10:11:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>ipsvarid</referenstyp>
<uppgift>{862FF587-902E-4E6C-9ED6-F51EFE6F6D9C}</uppgift>
<ref_dok_id>GR0929</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:29 Måndagen den 17 november</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>7 § Svar på interpellation 2003/04:63 om jämställdhetsplaner i förskolan</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>