<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2253600</hangar_id>
 <dok_id>GR0321</dok_id>
 <rm>2003/04</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2003/04:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-10-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-10-12 18:31:01</systemdatum>
 <publicerad>2003-10-16 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. Prop. 2003/04:21</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>text/tml</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GR0321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GR0321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR0321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>Regeringens proposition&lt;br&gt;
2003/04:21&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.&lt;br&gt;
Prop.&lt;br&gt;
2003/04:21&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Stockholm den 16 oktober 2003&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Margareta Winberg&lt;br&gt;
        Bosse Ringholm&lt;br&gt;
        (Finansdepartementet)&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;br&gt;
I propositionen föreslås att skattefriheten för förmån av inte offentligt&lt;br&gt;
finansierad tandvård i Sverige och av tandvård utomlands slopas. Som en&lt;br&gt;
konsekvens av detta föreslås även att avdragsförbudet slopas för sådana utgifter&lt;br&gt;
 i arbetsgivarens verksamhet.&lt;br&gt;
Vidare föreslås att avdragsrätten begränsas för ersättning som lämnas vid&lt;br&gt;
övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser. Ersättning skall dras av om&lt;br&gt;
övertagandet sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som&lt;br&gt;
också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna. I det sammanhanget föreslås&lt;br&gt;
också en utvidgning av skattskyldigheten till avkastningsskatt till att omfatta&lt;br&gt;
panthavare i vissa fall.&lt;br&gt;
Dessutom föreslås att skattefriheten för belöningar vid avslöjande eller&lt;br&gt;
gripande av brottslingar utvidgas till att omfatta ersättning till den som har&lt;br&gt;
bidragit till att förebygga brott eller att tillgångar tas i beslag.&lt;br&gt;
I propositionen föreslås också en begränsning av skattefriheten för förmån av&lt;br&gt;
lånedator, vilken aviserats i budgetpropositionen för 2004. Som en förutsättning&lt;br&gt;
 för skattefriheten för förmånen bör gälla att den inte byts ut mot kontant lön&lt;br&gt;
med mer än 10 000 kronor under beskattningsåret.&lt;br&gt;
Propositionen innehåller slutligen förslag till vissa justeringar i&lt;br&gt;
fordonsskattelagen och i lagen om allmän löneavgift.&lt;br&gt;
De nya bestämmelserna föreslås, med visst undantag, träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;
2004.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Innehållsförteckning&lt;br&gt;
1       Förslag till riksdagsbeslut     4&lt;br&gt;
2       Lagtext 5&lt;br&gt;
2.1     Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)    5&lt;br&gt;
2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel   8&lt;br&gt;
2.3     Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;
        (1988:327)      9&lt;br&gt;
2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920)&lt;br&gt;
        om allmän löneavgift    10&lt;br&gt;
3       Ärendet och dess beredning      11&lt;br&gt;
4       Förmån av tandvård      12&lt;br&gt;
4.1     Gällande rätt   12&lt;br&gt;
4.2     Ändrade skatteregler för förmån av tandvård     13&lt;br&gt;
5       Skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser, m.m.&lt;br&gt;
17&lt;br&gt;
5.1     Gällande rätt   17&lt;br&gt;
5.1.1   Tryggande av pensionsutfästelser        17&lt;br&gt;
5.1.2   Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser     18&lt;br&gt;
5.1.3   Beskattning av pensionsborgenären       19&lt;br&gt;
5.1.4   Övertagande av pensionsutfästelser      20&lt;br&gt;
5.2     Ändrade skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
        21&lt;br&gt;
5.2.1   Avdragsrätt för lämnad ersättning       21&lt;br&gt;
5.2.2   Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser       25&lt;br&gt;
5.3     Utvidgad skyldighet att betala avkastningsskatt 25&lt;br&gt;
6       Beskattning av ersättningar till uppgiftslämnare        27&lt;br&gt;
6.1     Ersättning som hänför sig till uppdrag  27&lt;br&gt;
6.2     Ersättning vid förebyggande av brott, vid beslag och&lt;br&gt;
        vid uteblivet resultat  29&lt;br&gt;
7       Förmån av datorutrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren   30&lt;br&gt;
7.1     Bakgrund och gällande rätt      30&lt;br&gt;
7.2     Begränsning av skattefriheten för lånedator     31&lt;br&gt;
8       Fordonsskattelagen      33&lt;br&gt;
8.1     Återbetalning av fordonsskatt   33&lt;br&gt;
8.2     Justering i fråga om skattetillägg      34&lt;br&gt;
9       Justering i lagen om allmän löneavgift  34&lt;br&gt;
10      Effekter för offentliga finanser, m.m.  35&lt;br&gt;
11      Författningskommentarer 36&lt;br&gt;
11.1    Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)  36&lt;br&gt;
11.2    Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel   38&lt;br&gt;
11.3    Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)   39&lt;br&gt;
11.4    Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;
39&lt;br&gt;
Bilaga 1        Sammanfattning av promemorian Förmån av tandvård        40&lt;br&gt;
Bilaga 2        Lagförslag i promemorian Förmån av tandvård     41&lt;br&gt;
Bilaga 3        Förteckning över remissinstanser till promemorian Förmån av&lt;br&gt;
tandvård        42&lt;br&gt;
Bilaga 4        Sammanfattning av promemorian Skatteregler vid övertagande av&lt;br&gt;
ansvaret för pensionsutfästelser        43&lt;br&gt;
Bilaga 5        Lagförslag i promemorian Skatteregler vid övertagande av&lt;br&gt;
ansvaret för pensionsutfästelser        44&lt;br&gt;
Bilaga 6        Förteckning över remissinstanser till promemorian Skatteregler&lt;br&gt;
vid övertagande av ansvaret för pensions- utfästelser   45&lt;br&gt;
Bilaga 7        Sammanfattning av promemorian Skatt på ersättning till&lt;br&gt;
uppgiftslämnare och informatörer i polisarbetet 46&lt;br&gt;
Bilaga 8        Lagtext i promemorian Skatt på ersättning till uppgiftslämnare&lt;br&gt;
och informatörer i polisarbetet 47&lt;br&gt;
Bilaga 9        Lagrådsremissens förslag till lagtext   48&lt;br&gt;
Bilaga 10       Lagrådets yttrande      51&lt;br&gt;
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2003        53&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1&lt;br&gt;
Förslag till riksdagsbeslut&lt;br&gt;
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;br&gt;
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;br&gt;
2. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,&lt;br&gt;
3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:372),&lt;br&gt;
4. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;br&gt;
2&lt;br&gt;
Lagtext&lt;br&gt;
Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;br&gt;
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 30 §, 11 kap. 7 och 18 §§, 16 kap. 22 § samt 28&lt;br&gt;
kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
8 kap.&lt;br&gt;
30 §&lt;br&gt;
Följande ersättningar är skattefria:&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
- hittelön,&lt;br&gt;
- ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och&lt;br&gt;
- ersättning till den som har bidragit till att personer som har begått brott&lt;br&gt;
avslöjas eller grips.&lt;br&gt;
Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller&lt;br&gt;
 uppdrag:&lt;br&gt;
1. hittelön,&lt;br&gt;
2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och&lt;br&gt;
3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till&lt;br&gt;
- att förebygga brott,&lt;br&gt;
- att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller&lt;br&gt;
- att föremål tas i beslag.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
11 kap.&lt;br&gt;
7§&lt;br&gt;
Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren&lt;br&gt;
tillhandahåller skall inte tas upp. Detta gäller dock bara om förmånen&lt;br&gt;
väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.&lt;br&gt;
Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren&lt;br&gt;
tillhandahåller skall inte tas upp. Detta gäller dock bara om&lt;br&gt;
- förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på&lt;br&gt;
arbetsplatsen, och&lt;br&gt;
- den anställde för att få förmånen inte byter ut denna mot kontant ersättning&lt;br&gt;
med belopp som överstiger 10 000 kronor under beskattningsåret.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
18 §&lt;br&gt;
Förmån av hälso- och sjukvård eller tandvård skall inte tas upp om förmånen&lt;br&gt;
avser&lt;br&gt;
- vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, och&lt;br&gt;
- vård utomlands.&lt;br&gt;
Förmån av hälso- och sjukvård skall inte tas upp om förmånen avser&lt;br&gt;
- vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, eller&lt;br&gt;
- vård utomlands.&lt;br&gt;
Följande förmåner skall inte heller tas upp&lt;br&gt;
- läkemedel vid vård utomlands,&lt;br&gt;
- företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,&lt;br&gt;
- vaccination som betingas av tjänsten, och&lt;br&gt;
- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav&lt;br&gt;
för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i&lt;br&gt;
huvudsak liknande arbetsförhållanden.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
16 kap.&lt;br&gt;
22 §&lt;br&gt;
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård eller tandvård i Sverige som inte är&lt;br&gt;
offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de&lt;br&gt;
avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt&lt;br&gt;
handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt&lt;br&gt;
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.&lt;br&gt;
Utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel utomlands skall dras av&lt;br&gt;
 om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt&lt;br&gt;
finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de avser en&lt;br&gt;
anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag&lt;br&gt;
som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;
om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.&lt;br&gt;
Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands skall dras av om de&lt;br&gt;
uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
28 kap.&lt;br&gt;
26 §&lt;br&gt;
Ersättning som lämnas till den som tar över ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
skall dras av.&lt;br&gt;
Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser skall&lt;br&gt;
dras av om övertagandet&lt;br&gt;
1. avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska gemenskaperna,&lt;br&gt;
eller&lt;br&gt;
2. sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också&lt;br&gt;
övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.&lt;br&gt;
Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelser skall tas upp.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;
2005 års taxering, om inte annat anges i 2 eller 3.&lt;br&gt;
2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om datorutrustning som&lt;br&gt;
tillhandahålls den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal&lt;br&gt;
mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari 2004.&lt;br&gt;
3. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om övertagande av&lt;br&gt;
ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003.&lt;br&gt;
2.2&lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2 §1&lt;br&gt;
Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;br&gt;
1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;br&gt;
2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast&lt;br&gt;
driftställe i Sverige,&lt;br&gt;
3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet,&lt;br&gt;
4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;
 m.m.,&lt;br&gt;
5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under&lt;br&gt;
rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;
m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,&lt;br&gt;
6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,&lt;br&gt;
7. obegränsat skattskyldiga som innehar&lt;br&gt;
a) kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från&lt;br&gt;
fast driftställe i Sverige, eller&lt;br&gt;
b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 §&lt;br&gt;
inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Om en sådan försäkring som avses i första stycket 7 a inte innehas av någon som&lt;br&gt;
är obegränsat skattskyldig, skall den som har panträtt i försäkringen anses&lt;br&gt;
inneha den.&lt;br&gt;
Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart avser&lt;br&gt;
olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte&lt;br&gt;
är återköpsbar.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;
2005 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som&lt;br&gt;
påbörjats före ikraftträdandet.&lt;br&gt;
2.3&lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)1&lt;br&gt;
dels att 69, 70 och 74 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;
dels att 47 § skall ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
47 §2&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
I fråga om skattetillägg skall 15 kap. 7, 10, 12 och 13 §§ samt 21 kap. 7 §&lt;br&gt;
skattebetalningslagen (1997:483) tillämpas.&lt;br&gt;
I fråga om skattetillägg skall 15 kap. 7, 10, 12, 13 och 15 §§ samt 21 kap. 7 §&lt;br&gt;
skattebetalningslagen (1997:483) tillämpas.&lt;br&gt;
Beslutas om ändring av tidigare beslut om skatt, skall även därav föranledd&lt;br&gt;
nedsättning i beslut om skattetillägg vidtas.&lt;br&gt;
Vid handläggningen i länsrätt och kammarrätt av mål om skattetillägg skall&lt;br&gt;
muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling&lt;br&gt;
behövs dock inte, om det finns anledning att anta att tillägget inte kommer att&lt;br&gt;
tas ut.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.&lt;br&gt;
De upphävda paragraferna skall fortfarande tillämpas i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;
 hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;br&gt;
Äldre bestämmelser i 47 § gäller fortfarande för skatteår och skatteperioder som&lt;br&gt;
 påbörjats före utgången av år 2003.&lt;br&gt;
2.4&lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall&lt;br&gt;
 ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1 §1&lt;br&gt;
Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) skall betala&lt;br&gt;
arbetsgivaravgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften&lt;br&gt;
beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt&lt;br&gt;
socialavgiftslagen (2000:980).&lt;br&gt;
Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) skall betala&lt;br&gt;
arbetsgivaravgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften&lt;br&gt;
beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt&lt;br&gt;
socialavgiftslagen.&lt;br&gt;
I underlaget enligt första stycket skall dock inte ingå ersättning till sådana&lt;br&gt;
personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2 §2&lt;br&gt;
Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) skall betala egenavgifter&lt;br&gt;
skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det&lt;br&gt;
underlag som gäller för egenavgift till efterlevandepensioneringen enligt nämnda&lt;br&gt;
 lag.&lt;br&gt;
Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) skall betala egenavgifter&lt;br&gt;
skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det&lt;br&gt;
underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Första stycket gäller inte den som bara skall betala ålderspensionsavgift enligt&lt;br&gt;
 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.&lt;br&gt;
3&lt;br&gt;
Ärendet och dess beredning&lt;br&gt;
I en promemoria som utarbetats inom Finansdepartementet under våren 2003&lt;br&gt;
föreslås att skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i&lt;br&gt;
 Sverige, och förmån av tandvård utomlands slopas. Som en konsekvens av detta&lt;br&gt;
föreslås i promemorian även att avdragsförbudet tas bort för sådana utgifter i&lt;br&gt;
inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;br&gt;
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag&lt;br&gt;
finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;
remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;
Finansdepartementet (dnr Fi2003/2981).&lt;br&gt;
I en annan promemoria som utarbetats inom Finansdepartementet under våren 2003&lt;br&gt;
föreslås att avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar&lt;br&gt;
för pensionsutfästelser begränsas till att avse ersättning för utfästelser som&lt;br&gt;
har tryggats med avdragsrätt. Det föreslås också i promemorian att en&lt;br&gt;
motsvarande begränsning i beskattningen av ersättningen hos mottagaren införs.&lt;br&gt;
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 och promemorians lagförslag&lt;br&gt;
finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;
remissinstanserna finns i bilaga 6. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;
Finansdepartementet (dnr Fi2003/3542).&lt;br&gt;
Regeringen har i anslutning till remissbehandlingen av promemorian i en&lt;br&gt;
skrivelse till riksdagen aviserat ett kommande förslag om begränsningar i nämnda&lt;br&gt;
 avdragsrätt (skr. 2002/03:145). I anslutning till lagrådsremissen har&lt;br&gt;
regeringen lämnat ytterligare en skrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:14). I&lt;br&gt;
den senare skrivelsen aviseras det förslag som nu läggs fram i propositionen.&lt;br&gt;
Det förslag till förändring som föreslås i propositionen avseende&lt;br&gt;
pensionsutfästelser inklusive förslaget om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;
avkastningsskatt på pensionsmedel har beretts under hand med Riksskatteverket,&lt;br&gt;
Sveriges Försäkringsförbund och Länsförsäkringsbolagens förening. I den mån&lt;br&gt;
synpunkterna under beredningen inte har beaktats framgår detta särskilt under&lt;br&gt;
respektive avsnitt.&lt;br&gt;
Rikspolisstyrelsen har i en framställan till regeringen (dnr Fi1995/5661)&lt;br&gt;
hemställt om förtydliganden och ändringar av gällande rätt avseende skatt på&lt;br&gt;
tipspengar och ersättning till utomstående provokatör. Framställningen grundar&lt;br&gt;
sig på vad som anförts i rapporten Återköp och betalning för information (RPS&lt;br&gt;
rapport 1994:9).&lt;br&gt;
Inom Finansdepartementet har under våren 2003 utarbetats en promemoria som&lt;br&gt;
behandlar Rikspolisstyrelsens framställan. En sammanfattning av promemorian&lt;br&gt;
finns i bilaga 7 och promemorians lagförslag finns i bilaga 8. Promemorian har&lt;br&gt;
remitterats till Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket och Sveriges&lt;br&gt;
Försäkringsförbund. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;
Finansdepartementet (dnr Fi1995/5661).&lt;br&gt;
I propositionen tas förslagen i promemoriorna upp till behandling.&lt;br&gt;
I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, avsnitt 8.2.4)&lt;br&gt;
förordar regeringen att reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229) om&lt;br&gt;
skattefrihet för förmån av s.k. lånedator skärps. I propositionen tas nu frågan&lt;br&gt;
upp om lagstiftning med anledning av regeringens bedömning i&lt;br&gt;
budgetpropositionen. Synpunkter på förslaget har inhämtats under hand från&lt;br&gt;
Riksskatteverket som också inkommit med en framställan i frågan (dnr&lt;br&gt;
Fi2002/1441).&lt;br&gt;
Propositionen innehåller dessutom förslag till ändringar i fordonsskattelagen&lt;br&gt;
(1988:327) och i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Förslagen har beretts&lt;br&gt;
under hand med Riksskatteverket.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Lagrådet&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Regeringen beslutade den 25 september 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;
de lagförslag som finns i bilaga 9.&lt;br&gt;
Lagrådets yttrande finns i bilaga 10. Regeringens lagförslag har utformats i&lt;br&gt;
enlighet med vad Lagrådet förordat. Lagrådets granskning har också lett till&lt;br&gt;
redaktionella och språkliga förändringar i lagtexten.&lt;br&gt;
Förslagen till ändringar i 11 kap. 7 § inkomstskattelagen (avsnitt 7), i&lt;br&gt;
fordonsskattelagen (avsnitt 8) samt i lagen om allmän löneavgift (avsnitt 9) har&lt;br&gt;
 inte granskats av Lagrådet. Ändringen i inkomstskattelagen innebär att det för&lt;br&gt;
skattefriheten för datorutrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren införs en&lt;br&gt;
 beloppsgräns för storleken på s.k. bruttolöneavdrag. I fråga om&lt;br&gt;
fordonsskattelagen rättas en hänvisning till och tre paragrafer upphävs.&lt;br&gt;
Beträffande den allmänna löneavgiften görs ett förtydligande så att det klarare&lt;br&gt;
framgår att sådan avgift inte skall betalas på ersättningar eller inkomster för&lt;br&gt;
vilka endast ålderspensionsavgiften i socialavgifterna skall betalas. Enligt&lt;br&gt;
regeringens mening är dessa ändringar är av sådan beskaffenhet att Lagrådets&lt;br&gt;
hörande skulle sakna betydelse.&lt;br&gt;
4 Förmån av tandvård&lt;br&gt;
4.1 Gällande rätt&lt;br&gt;
Löner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall&lt;br&gt;
enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till beskattning. I 11&lt;br&gt;
 kap. 18 § inkomstskattelagen föreskrivs att förmån av hälso- och sjukvård eller&lt;br&gt;
 tandvård inte skall tas upp om förmånen avser vård i Sverige, som inte är&lt;br&gt;
offentligt finansierad, eller avser vård utomlands. Från beskattning undantas&lt;br&gt;
även sådan tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till&lt;br&gt;
tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för&lt;br&gt;
andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden. Regeln fick sitt nuvarande&lt;br&gt;
innehåll år 1995 (prop. 1994/95:182, bet. 1994/95:SkU25, rskr. 1994/95:371).&lt;br&gt;
Till arbetstagaren utbetald ersättning för inte offentligt finansierad vård får&lt;br&gt;
enligt 16 kap. 22 § inkomstskattelagen inte dras av i arbetsgivarens verksamhet.&lt;br&gt;
 Enligt samma bestämmelse skall utgifter för vård utomlands dras av om de&lt;br&gt;
uppkommit vid insjuknande under tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och&lt;br&gt;
 skador i munhålan (1 § tandvårdslagen [1985:125]).&lt;br&gt;
Sedan prisregleringen på vuxentandvård och specialisttandvård avskaffades den 1&lt;br&gt;
januari 1999 bestäms i förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa numera i&lt;br&gt;
huvudsak endast vilken tandvård som berättigar till ersättning och storleken på&lt;br&gt;
den ersättning som lämnas från försäkringskassan för olika vårdåtgärder.&lt;br&gt;
I lagen (1962:381) om allmän försäkring regleras vilka vårdgivare som är&lt;br&gt;
berättigade till ersättning för tandvård. Sådan vård som ges vid en&lt;br&gt;
folktandvårdsklinik eller vid en tandläkarhögskola som uppfyller vissa kriterier&lt;br&gt;
 eller annars ges genom det allmännas försorg berättigar till ersättning från&lt;br&gt;
den allmänna försäkringen. Ersättning lämnas också om vården ges hos en enskild&lt;br&gt;
näringsidkare, ett bolag eller en annan juridisk person, under förutsättning att&lt;br&gt;
 vårdgivaren är uppförd på en förteckning som upprättats av den allmänna&lt;br&gt;
försäkringskassan.&lt;br&gt;
En vårdgivare som finns uppförd på en sådan förteckning hos försäkringskassan&lt;br&gt;
kan genom anmälan till kassan begära att bli avförd från förteckningen.&lt;br&gt;
I skattelagstiftningen finns inte närmare angivet vad som avses med offentligt&lt;br&gt;
finansierad vård. Utgångspunkten för regleringen är att den offentligt&lt;br&gt;
finansierade vården bekostas av det allmänna genom bl.a. den allmänna&lt;br&gt;
försäkringen och andra offentliga finansieringssystem. Den inte offentligt&lt;br&gt;
finansierade vården ligger alltså utanför det offentliga finansieringssystemet&lt;br&gt;
och bekostas ofta genom privata sjukförsäkringar. Vid införandet av&lt;br&gt;
skattefriheten för inte offentligt finansierad tandvård ansågs denna vara av&lt;br&gt;
begränsad omfattning.&lt;br&gt;
Enligt praxis betraktas tandvård som inte offentligt finansierad om en&lt;br&gt;
tandläkare, som är anknuten till försäkringskassan, i det enskilda fallet avstår&lt;br&gt;
 från ersättning från försäkringskassan (RÅ 2002 ref. 2). I det aktuella fallet&lt;br&gt;
hade tandläkaren kommit överens med patientens arbetsgivare om att avstå från&lt;br&gt;
ersättning från försäkringskassan. Patientens arbetsgivare skulle stå för hela&lt;br&gt;
vårdkostnaden och kompensera sig med ett s.k. bruttolöneavdrag. Eftersom&lt;br&gt;
tandvården ansågs vara inte offentligt finansierad beskattades inte den&lt;br&gt;
anställde för förmånen.&lt;br&gt;
4.2 Ändrade skatteregler för förmån av tandvård&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad&lt;br&gt;
tandvård i Sverige och av tandvård utomlands slopas. Som en följd av detta&lt;br&gt;
slopas även avdragsförbudet för sådana utgifter i inkomstslaget&lt;br&gt;
näringsverksamhet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;
Remissinstanserna: Flertalet myndigheter, såsom Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;
Socialstyrelsen och Riksskatteverket tillstyrker förslagen. Svenska&lt;br&gt;
Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;
tillstyrker också förslagen. Svenskt Näringsliv och branschorganisationer,&lt;br&gt;
däribland Sveriges Privattandläkarförening och Tjänstetandläkarföreningen&lt;br&gt;
avstyrker förslagen. Svenskt Näringsliv anser att förändringar i nuvarande&lt;br&gt;
regler bör ske utifrån ett principiellt resonemang avseende hela hälso- och&lt;br&gt;
sjukvårdens område. Flera av de övriga remissinstanser som avstyrker förslagen&lt;br&gt;
anför även att skattefriheten bidrar till att förbättra tandvårdsförsäkringen&lt;br&gt;
och att skattefri tandvård bör vara lika angeläget som andra skattefria&lt;br&gt;
förmåner. Även Näringslivets nämnd för regelgranskning avstyrker förslagen och&lt;br&gt;
anför att promemorian saknar en beskrivning av storleken på "problemet" och&lt;br&gt;
effekter på statens finanser. Liknande synpunkter framförs av Konkurrensverket.&lt;br&gt;
Arbetsgivarverket anser att förmån av akut tandvård vid utrikes tjänsteresa och&lt;br&gt;
utlandsstationering skall vara skattefri.&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att&lt;br&gt;
lön, förmån och annan ersättning som erhålls på grund av tjänst skall tas upp&lt;br&gt;
som intäkt. Om ersättningen för tjänsten betalas ut i en näringsverksamhet skall&lt;br&gt;
 kostnaden för denna dras av. Om en arbetsgivare betalar tandvård för en&lt;br&gt;
anställd skall alltså värdet av tandvården beskattas hos den anställde medan&lt;br&gt;
arbetsgivaren får göra avdrag med motsvarande belopp. Förmånen skall värderas&lt;br&gt;
till marknadsvärdet. Beskattningen av förmån av tandvård är emellertid begränsad&lt;br&gt;
 till att avse tandvård i Sverige som är offentligt finansierad. Förmån av annan&lt;br&gt;
 tandvård beskattas alltså inte. Eftersom den tandvård som utförts under de&lt;br&gt;
senaste årtiondena väsentligen varit offentligt finansierad har i princip alla&lt;br&gt;
förmåner av tandvård beskattats.&lt;br&gt;
De principiella förändringarna i tandvårdsersättningen som genomfördes år 1999&lt;br&gt;
lämnar ett utrymme att i det enskilda fallet välja om tandvården skall vara&lt;br&gt;
offentligt finansierad eller inte. Skattefriheten för inte offentligt&lt;br&gt;
finansierad tandvård medför att det är förmånligt att byta ut en del av lönen&lt;br&gt;
mot en sådan förmån. På grund av marginaleffekten blir ett sådant byte mest&lt;br&gt;
förmånligt för personer vars inkomst ligger över skiktgränsen för statlig&lt;br&gt;
inkomstskatt. Ett skifte från skattepliktig lön till skattefri förmån lönar sig&lt;br&gt;
även för arbetsgivaren genom lägre arbetsgivaravgifter. Dessa konsekvenser var&lt;br&gt;
inte avsedda när reglerna infördes.&lt;br&gt;
Skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad tandvård berör numera&lt;br&gt;
inte ett fåtal. Samtliga arbetstagare kan med nuvarande utformning av reglerna&lt;br&gt;
erbjudas möjligheten att utnyttja skattefriheten för inte offentligt finansierad&lt;br&gt;
 tandvård. Ett motiv för skattefrihet har varit svårigheterna att värdera en&lt;br&gt;
tandvårdsförmån. Genom de principiella förändringarna i tandvårdsersättningen&lt;br&gt;
finns inte längre några egentliga värderingsproblem. I den inom&lt;br&gt;
Finansdepartementet upprättade promemorian föreslås därför att skattefriheten&lt;br&gt;
för inte offentligt finansierad tandvård slopas.&lt;br&gt;
Några remissinstanser anser att förmån av tandvård skattemässigt skall behandlas&lt;br&gt;
 på samma sätt som förmån av hälso- och sjukvård. Den offentliga finansieringen&lt;br&gt;
av tandvården är emellertid annorlunda utformad än den av hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;
 Inom hälso- och sjukvården är de enhetliga patientavgifterna oberoende av de&lt;br&gt;
faktiska kostnaderna för sjukvården. Det görs därtill i bl.a. den allmänna&lt;br&gt;
försäkringen en klar distinktion mellan tandvård respektive hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;
 Det finns enligt regeringens bedömning därför inte någon egentlig risk att&lt;br&gt;
skillnader i den skattemässiga behandlingen skulle medföra några&lt;br&gt;
gränsdragningsproblem mellan tandvård respektive hälso- och sjukvård, vilket&lt;br&gt;
framförs som ett skäl för likabehandling. Regeringen anser inte heller att det&lt;br&gt;
är nödvändigt att genomföra en generell översyn av reglerna om beskattning av&lt;br&gt;
förmån av hälso- och sjukvård och tandvård med anledning av de förändringar som&lt;br&gt;
nu föreslås.&lt;br&gt;
Ytterligare en invändning som framförs är att skattefriheten bidrar till att&lt;br&gt;
förbättra tandvårdsförsäkringen för personer mellan 20 och 65 år med&lt;br&gt;
anställning, som i dag är den grupp som inte har ett bra skydd mot höga&lt;br&gt;
tandvårdskostnader. Mot detta kan anföras att personer mellan 20 och 65 år utan&lt;br&gt;
anställning inte får del av den billigare skattefria tandvården, samtidigt som&lt;br&gt;
det skattebortfall som blir en följd av skattefriheten också drabbar bland annat&lt;br&gt;
 denna grupp. Socialstyrelsens bedömning är också att nuvarande skattefrihet&lt;br&gt;
generellt inte torde medföra någon tandhälsovinst. Det saknas därför enligt&lt;br&gt;
regeringens mening anledning att med hänsyn till den allmänna tandhälsan behålla&lt;br&gt;
 skattefriheten för inte offentligt finansierad tandvård.&lt;br&gt;
Flera remissinstanser pekar på att det finns andra förmåner som är skattefria,&lt;br&gt;
t.ex. motionskort och hemdator som betalas av arbetsgivaren, och att det är&lt;br&gt;
svårt att förstå att dessa skulle vara mer angelägna än tandvård. Regeringen&lt;br&gt;
vill härvid framhålla att motiven för att vissa förmåner inte beskattas är olika&lt;br&gt;
 men har sin grund i att det finns ett visst samband med arbetsgivarens&lt;br&gt;
verksamhet. Ett sådant samband gäller endast i rena undantagsfall för tandvård,&lt;br&gt;
t.ex. den särskilt reglerade skattefriheten för submarin personal.&lt;br&gt;
Konkurrensverket efterlyser beräkningar av nettoeffekten av förslagen i&lt;br&gt;
kvantitativa termer och en jämförelse med utgifterna för den ersättning som&lt;br&gt;
skulle ha betalats ut vid offentlig finansiering av tandvården. Inom&lt;br&gt;
Finansdepartementet har beräkningar genomförts som grundar sig på fem olika&lt;br&gt;
behandlingspaket. Dessa paket har hämtats från en av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;
utförd enkätundersökning avseende priser för tolv olika behandlingspaket inom&lt;br&gt;
allmäntandvård. Beräkningarna visar att de förväntade inkomstminskningarna i den&lt;br&gt;
 offentliga sektorn när skattefriheten utnyttjas genom bruttolöneavdrag,&lt;br&gt;
beroende på behandlingspaket, uppgår till mellan två och åtta gånger storleken&lt;br&gt;
av statens inbesparade utgifter i form av att tandvårdsersättning inte behöver&lt;br&gt;
betalas ut.&lt;br&gt;
Regeringen anser mot denna bakgrund att utgångspunkten således bör vara att den&lt;br&gt;
offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak inom ramen för den&lt;br&gt;
allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet. Såsom Socialstyrelsen och&lt;br&gt;
Riksförsäkringsverket understryker har en sammanhållen allmän&lt;br&gt;
tandvårdsförsäkring också den fördelen att samhällets aktörer får viktig&lt;br&gt;
information som kan ligga till grund för prioriteringar och beslut rörande&lt;br&gt;
svensk tandvård. Regeringen föreslår därför att skattefriheten för inte&lt;br&gt;
offentligt finansierad svensk tandvård slopas.&lt;br&gt;
För beskattning av tandvårdsförmåner bör gängse regler för värdering tillämpas,&lt;br&gt;
dvs. dessa förmåner skall värderas till marknadsvärdet. Med detta avses det pris&lt;br&gt;
 den skattskyldige hade fått betala på orten om han eller hon själv hade skaffat&lt;br&gt;
 sig motsvarande tandvård. I de fall tandvården berättigar till&lt;br&gt;
tandvårdsersättning minskar det alltså värdet av den beskattningsbara förmånen.&lt;br&gt;
En särskild fråga gäller förmån av tandvård utomlands. Enligt nu gällande regler&lt;br&gt;
 är också en sådan förmån skattefri. Skattefriheten avser all tandvård oavsett&lt;br&gt;
hur den är finansierad. För att arbetsgivaren skall ha rätt till avdrag för&lt;br&gt;
utgifter för sådan tandvård krävs dock att utgiften uppkommit vid insjuknande&lt;br&gt;
under tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
Enligt gällande regler kan en arbetsgivare alltså tillhandahålla en skattefri&lt;br&gt;
förmån av tandvård utomlands. Det finns emellertid skäl som talar mot ett&lt;br&gt;
bibehållande av skattefriheten för tandvård utomlands.&lt;br&gt;
Skattefriheten för förmån av utländsk vård motiverades med att skillnaderna när&lt;br&gt;
det gällde ersättning från den allmänna försäkringen för vård utomlands inte&lt;br&gt;
borde få styra skattereglerna. Om utländsk vård berättigade till ersättning från&lt;br&gt;
 den allmänna försäkringen skulle den nämligen kunna klassificeras som&lt;br&gt;
offentligt finansierad, varför förmån av sådan vård skulle vara skattepliktig.&lt;br&gt;
Annan utländsk vård, som inte berättigade till ersättning från den allmänna&lt;br&gt;
försäkringen, skulle däremot kunna klassificeras som inte offentligt&lt;br&gt;
finansierad, varför förmån av sådan vård skulle vara skattefri. Av&lt;br&gt;
förenklingsskäl undantogs därför förmån av vård utomlands från beskattning&lt;br&gt;
(prop. 1994/95:182 s. 24).&lt;br&gt;
Om det i skattehänseende inte längre görs någon skillnad mellan olika former av&lt;br&gt;
finansiering av tandvård har det motivet för en skattefrihet för förmån av&lt;br&gt;
tandvård utomlands förlorat sin betydelse. Regeringen anser att övervägande skäl&lt;br&gt;
 talar för att skattefriheten för förmån av tandvård utomlands bör slopas.&lt;br&gt;
Förmån av sådan tandvård skall värderas till marknadsvärdet, i likhet med vad&lt;br&gt;
som gäller för förmån av svensk tandvård. I de fall den utländska tandvården&lt;br&gt;
erhållits till reducerat pris, dvs. ett lägre pris än den verkliga kostnaden,&lt;br&gt;
minskar alltså värdet av den beskattningsbara förmånen.&lt;br&gt;
Arbetsgivarverket påpekar att det för utlandsstationerade personer och personer&lt;br&gt;
på tjänsteresa utomlands kan uppstå behov av akut tandvård, där behovet måste&lt;br&gt;
tillgodoses utomlands. Enligt verket är tandvården därmed ibland nödvändig för&lt;br&gt;
att utlandstjänstgöringen skall kunna fullföljas. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;
medför inte detta att det finns skäl att ha speciella skatteregler för förmån av&lt;br&gt;
 akut tandvård utomlands. Även en person som erhållit en förmån av akut tandvård&lt;br&gt;
 utomlands har fått en inbesparad levnadskostnad, varför förmånen principiellt&lt;br&gt;
skall beskattas. Det finns även anledning att framhålla att tandvård också kan&lt;br&gt;
erhållas till reducerat pris inom EU enligt gemenskapsrätten, eller enligt avtal&lt;br&gt;
 om social trygghet med andra länder.&lt;br&gt;
Riksskatteverket pekar på att ett slopande av skattefriheten kan medföra att&lt;br&gt;
arbetsgivare och arbetstagare väljer försäkringslösningar för tandvården i högre&lt;br&gt;
 utsträckning än i dag och att det är oklart hur värdet av en förmån av en sådan&lt;br&gt;
 försäkring skall beräknas. De problem som Riksskatteverket pekar på gäller&lt;br&gt;
också om de nu föreslagna förändringarna inte genomförs, även om de kan komma&lt;br&gt;
att accentueras. Om det visar sig att förändringarna medför värderingsproblem i&lt;br&gt;
ökad omfattning kan det finnas anledning att återkomma i frågan.&lt;br&gt;
Som en konsekvens av den slopade skattefriheten för förmån av inte offentligt&lt;br&gt;
finansierad tandvård i Sverige och av tandvård utomlands skall arbetsgivaren ha&lt;br&gt;
rätt att dra av sådana utgifter i näringsverksamheten.&lt;br&gt;
Förslagen föranleder ändringar i 11 kap. 18 § och 16 kap. 22 §&lt;br&gt;
inkomstskattelagen.&lt;br&gt;
5 Skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser, m.m.&lt;br&gt;
5.1 Gällande rätt&lt;br&gt;
5.1.1 Tryggande av pensionsutfästelser&lt;br&gt;
Arbetsgivarens utfästelse om pension är en del av den ersättning som avtalas för&lt;br&gt;
 ett förvärvsarbete. Utfästelsen är ett bindande avtal om framtida&lt;br&gt;
pensionsutbetalningar.&lt;br&gt;
En utfästelse om framtida tjänstepension innebär att den anställde fortlöpande&lt;br&gt;
tjänar in en fordran på pension. Den anställde är pensionsborgenär, dvs. den som&lt;br&gt;
 innehar en fordran på pension. Till tryggande av pensionsutfästelsen vidtar&lt;br&gt;
arbetsgivaren åtgärder för att utfästelsen skall kunna infrias den dag pensionen&lt;br&gt;
 skall betalas ut.&lt;br&gt;
De tre särskilt reglerade sätten att trygga en pensionsutfästelse är enligt&lt;br&gt;
inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
- överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;
pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen),&lt;br&gt;
- avsättning enligt samma lag i balansräkning i förening med t.ex.&lt;br&gt;
kreditförsäkring, eller&lt;br&gt;
- betalning av premie för pensionsförsäkring.&lt;br&gt;
En pensionsstiftelse inrättas av arbetsgivaren med enda syfte att fungera som&lt;br&gt;
säkerhet för arbetsgivarens pensionsutfästelser. Till stiftelsen gör&lt;br&gt;
arbetsgivaren överföringar av medel för de framtida pensionsutbetalningarna.&lt;br&gt;
Arbetsgivaren har hela tiden kvar ansvaret för infriandet av&lt;br&gt;
pensionsutfästelserna. Det är också arbetsgivaren som normalt betalar ut&lt;br&gt;
pensionen. Efter en sådan utbetalning har arbetsgivaren under vissa&lt;br&gt;
förutsättningar rätt till ersättning - gottgörelse - ur pensionsstiftelsen.&lt;br&gt;
Särskild redovisning av pensionsavsättning i balansräkning innebär att&lt;br&gt;
arbetsgivaren gör en avsättning på balansräkningens skuldsida. Det avsatta&lt;br&gt;
beloppet bör normalt överensstämma med det upplupna kapitalvärdet av&lt;br&gt;
pensionsutfästelserna, dvs. pensionsreserven. Avsättningen skall vara förenad&lt;br&gt;
med t.ex. en kreditförsäkring.&lt;br&gt;
Pensionsförsäkring innebär att arbetsgivaren betalar premien under hela&lt;br&gt;
försäkringsavtalstiden för en tjänstepensionsförsäkring och att arbetsgivaren&lt;br&gt;
därigenom överlåter fullgörandet av utfästelsen på ett försäkringsföretag.&lt;br&gt;
Arbetsgivarens civilrättsliga ansvar för pensionsutfästelserna kvarstår dock&lt;br&gt;
gentemot arbetstagaren. Pensionsförsäkringspremierna beräknas så att de räcker&lt;br&gt;
för att försäkringsgivaren skall kunna fullgöra utfästelserna och få täckning&lt;br&gt;
för sina omkostnader.&lt;br&gt;
De tre särskilt reglerade tryggandeformerna innebär alltså att avsättningar sker&lt;br&gt;
 i förväg för framtida pensionsutbetalningar och kan liknas vid en avsättning&lt;br&gt;
för uppskjuten lön för förvärvsarbete.&lt;br&gt;
Till skillnad från tryggande med pensionsförsäkring innebär de båda&lt;br&gt;
tryggandeformerna särskild redovisning av avsättning i balansräkning och&lt;br&gt;
överföring till pensionsstiftelse, att pensionering sker i företagets egen regi.&lt;br&gt;
 Bestämmelser som reglerar dessa båda tryggandeformer civilrättsligt finns i&lt;br&gt;
tryggandelagen.&lt;br&gt;
Vid sidan av de tre nämnda tryggandeformerna kan en pensionsutfästelse&lt;br&gt;
säkerställas på något annat sätt, t.ex. genom tecknande av en kapitalförsäkring.&lt;br&gt;
5.1.2 Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser&lt;br&gt;
Tjänstepension utgör en uppskjuten del av inkomsten från det tidigare&lt;br&gt;
förvärvsarbetet. Arbetsgivarens kostnader för pensionen skall därför dras av på&lt;br&gt;
samma sätt som andra personalkostnader. Det finns inga särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;
inkomstskattelagen om avdrag för pension som arbetsgivaren betalar ut.&lt;br&gt;
I vissa fall skall avdrag göras av arbetsgivaren för avsättningar för framtida&lt;br&gt;
pensionsutbetalningar (tryggande). Bestämmelser om detta finns i 28 kap.&lt;br&gt;
inkomstskattelagen. Avdrag ges för de tre särskilt reglerade formerna av&lt;br&gt;
tryggande (28 kap. 3 § inkomstskattelagen):&lt;br&gt;
- överföring till pensionsstiftelse,&lt;br&gt;
- avsättning i balansräkning i förening med t.ex. kreditförsäkring, eller&lt;br&gt;
- betalning av premie för pensionsförsäkring.&lt;br&gt;
En avsättning som säkerställs genom tecknande av en kapitalförsäkring omfattas&lt;br&gt;
alltså inte av arbetsgivarens avdragsrätt för tryggande av pension.&lt;br&gt;
En annan förutsättning för att avdrag skall få göras för avsättningar för&lt;br&gt;
framtida pensionskostnader är att dessa har ett egentligt pensioneringssyfte.&lt;br&gt;
Det finns därför en rad kvalitativa och kvantitativa regler som skall vara&lt;br&gt;
uppfyllda för att kostnaderna för tryggandet skall få dras av.&lt;br&gt;
De kvalitativa reglerna anger vilka villkor som skall gälla för&lt;br&gt;
pensionsutfästelsen för att avdrag för tryggande av den skall få göras, t.ex.&lt;br&gt;
att utfästelsen är oantastbar, vid vilken ålder som pensionen tidigast får&lt;br&gt;
betalas ut och under hur lång tid den minst måste betalas ut.&lt;br&gt;
De kvantitativa reglerna anger beloppsramarna för avdraget. Beloppsramarna&lt;br&gt;
återges i två avdragsregler: en huvudregel (schablonregel) och en&lt;br&gt;
kompletteringsregel. Enligt huvudregeln får avdrag göras per arbetstagare med&lt;br&gt;
maximalt 35 procent av lönen eller motsvarande tio prisbasbelopp.&lt;br&gt;
Enligt kompletteringsregeln får avdrag göras för upplupen del av utfästa&lt;br&gt;
pensionsförmåner. Pensionsförmånerna skall därvid hålla sig inom vissa närmare&lt;br&gt;
angivna ramar. Avdragsramen enligt kompletteringsregeln bestäms genom att värdet&lt;br&gt;
 av maximala pensionsförmåner för den anställde beräknas med avräkning för de&lt;br&gt;
vid beräkningstillfället intjänade och redan tryggade pensionsrättigheterna.&lt;br&gt;
Det finns även regler om begränsningar i avdragsrätten för tryggandeformerna&lt;br&gt;
pensionsstiftelse och avsättning i balansräkningen (28 kap. 13 och 14 §§&lt;br&gt;
inkomstskattelagen). Vid tryggande genom pensionsförsäkring får företaget göra&lt;br&gt;
avdrag för försäkringspremien, så länge den håller sig inom de avdragsramar som&lt;br&gt;
ställs upp av huvud- och kompletteringsreglerna.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Sammanfattningsvis skall avdrag för tryggande av pensionsutfästelser således&lt;br&gt;
göras om&lt;br&gt;
- tryggandet sker genom de tre särskilt reglerade tryggandeformerna,&lt;br&gt;
- pensionsutfästelserna har ett visst innehåll, och&lt;br&gt;
- avdraget ryms inom beloppsramarna.&lt;br&gt;
5.1.3 Beskattning av pensionsborgenären&lt;br&gt;
En pensionsborgenär är den som innehar en pensionsfordring. Förmån av pension är&lt;br&gt;
 i princip att hänföra till inkomstslaget tjänst och skall därför beskattas.&lt;br&gt;
Från den generella skatteplikten finns dock undantag för intjänande av&lt;br&gt;
tjänstepension. Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;
för att trygga pension skall inte tas upp hos arbetstagaren (11 kap. 6 § samma&lt;br&gt;
lag). Det innebär alltså att den framtida rätt till tjänstepension som ett&lt;br&gt;
arbete ger upphov till är undantagen från beskattning, såvida arbetsgivarens&lt;br&gt;
utgifter för pensionen avser sådant tryggande som skall dras av enligt 28 kap. 3&lt;br&gt;
 § inkomstskattelagen. Arbetstagaren beskattas då i stället för pensionen när&lt;br&gt;
den betalas ut till denne. Skattereglerna beträffande pensioner syftar alltså&lt;br&gt;
till att upprätthålla en symmetri genom att avdragsrätten för pensionskostnader&lt;br&gt;
skall vara kombinerad med en beskattning av utfallande pensioner.&lt;br&gt;
Om arbetsgivarens utgifter för pension är av annat slag än tryggande som skall&lt;br&gt;
dras av enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen, skall arbetstagaren i princip ta&lt;br&gt;
upp denna förmån till beskattning. En förutsättning för beskattning i&lt;br&gt;
inkomstslaget tjänst är dock att inkomsten kan disponeras av den skattskyldige&lt;br&gt;
eller på annat sätt kommer denne till del.&lt;br&gt;
I rättspraxis har förmån av pension som säkerställts genom panträtt i en av&lt;br&gt;
arbetsgivaren ägd kapitalförsäkring utan förmånstagarförordnande inte ansetts&lt;br&gt;
kommit arbetstagaren till del på ett sådant sätt att denne skall beskattas redan&lt;br&gt;
 vid arbetsgivarens betalning av premien utan först när beloppet blir&lt;br&gt;
disponibelt för arbetstagaren (RÅ 2000 ref. 4).&lt;br&gt;
I ett annat fall från Regeringsrätten har förmånen av en ny pensionsordning i&lt;br&gt;
princip hänförts till inkomstslaget tjänst. Arbetsgivarens överföring av medel i&lt;br&gt;
 samband med överflyttning av ansvaret för pensionsutfästelsen enligt&lt;br&gt;
pensionsordningen till en "trust" i utlandet medförde omedelbart avdrag för&lt;br&gt;
arbetsgivaren, men arbetstagaren beskattades inte i och med överföringen.&lt;br&gt;
Motiveringen var att arbetstagaren vid överföringen saknade möjlighet att&lt;br&gt;
förfoga över medlen (RÅ 2000 ref. 28, det s.k. trustmålet).&lt;br&gt;
Arbetstagaren kan få del av pensionsinkomsten på olika sätt och vid skiftande&lt;br&gt;
tidpunkter. Pensionsinkomsten kan betalas ut direkt av arbetsgivaren. Om&lt;br&gt;
pensionen är säkerställd genom en kapitalförsäkring kan arbetsgivaren i stället&lt;br&gt;
låta försäkringsföretaget betala ut beloppet direkt till arbetstagaren, s.k.&lt;br&gt;
förmedlingspension. Beskattning sker i dessa fall i och med utbetalningen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Om arbetstagaren i stället sätts in som oåterkallelig förmånstagare till&lt;br&gt;
kapitalförsäkringen beskattas normalt arbetstagaren redan när denne genom&lt;br&gt;
förmånstagarförordnandet får rätt till försäkringen. Utbetalningar från&lt;br&gt;
försäkringen kan då omfattas av skattefriheten för ersättningar som betalas ut&lt;br&gt;
på grund av en sådan försäkring enligt 8 kap. 14 § inkomstskattelagen (jfr RÅ&lt;br&gt;
2000 ref. 28).&lt;br&gt;
5.1.4 Övertagande av pensionsutfästelser&lt;br&gt;
En överflyttning eller ett övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser kan&lt;br&gt;
bli aktuellt vid t.ex. byte av anställning eller i samband med överflyttning av&lt;br&gt;
näringsverksamhet. Den överflyttningssituation som regleras i 23 §&lt;br&gt;
tryggandelagen avser byte av arbetsgivare i samband med överföring av&lt;br&gt;
näringsverksamhet. Ett sådant byte är tillåtet om pensionsborgenären samtyckt&lt;br&gt;
till överföringen eller tillsynsmyndigheten har lämnat tillstånd. Om ansvaret&lt;br&gt;
för pensionsutfästelsen tagits över, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar&lt;br&gt;
som om pensionsborgenären varit anställd hos efterträdaren från dagen för&lt;br&gt;
anställningen hos företrädaren. Efter övertagandet är företrädaren fri från&lt;br&gt;
ansvar för utfästelsen.&lt;br&gt;
Dessa principer har även ansetts tillämpliga vid överflyttning av ansvaret för&lt;br&gt;
en pensionsutfästelse utan samband med att en näringsverksamhet övergår. I ett&lt;br&gt;
sådant fall är dock inte tillsynsmyndigheten behörig att lämna tillstånd till&lt;br&gt;
överflyttningen (se RÅ 1997 ref. 30 II, jfr prop. 1967:83 s. 271).&lt;br&gt;
Skattekonsekvenserna av att ersättning lämnas i samband med att någon annan tar&lt;br&gt;
över ansvaret för pensionsutfästelser regleras i 28 kap. 26 §&lt;br&gt;
inkomstskattelagen. Av första stycket framgår att lämnad ersättning skall dras&lt;br&gt;
av. Bestämmelsen infördes i dåvarande kommunalskattelagen (1928:370) år 1998&lt;br&gt;
(prop. 1997/98:146, bet. 1997/98:SkU27, rskr. 1997/98:265). I propositionen (s.&lt;br&gt;
78) uttalades att bestämmelsen torde motsvara den praxis som utbildats med stöd&lt;br&gt;
av uttalanden i prop. 1967:84.&lt;br&gt;
I praxis har bestämmelsen om avdragsrätt tillämpats enligt sin ordalydelse,&lt;br&gt;
vilket innebär att en överflyttning av ansvaret för pensionsutfästelser kan ske&lt;br&gt;
med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen även till en utländsk juridisk person och&lt;br&gt;
oavsett om pensionsansvaret tidigare medfört avdragsrätt eller om övertagandet&lt;br&gt;
skett utan samband med att pensionsborgenären byter anställning (RÅ 2000 ref.&lt;br&gt;
28).&lt;br&gt;
I rättsfallet hade en arbetsgivare fört över medel till en på Guernsey bildad&lt;br&gt;
"pension trust" varvid ansvaret för arbetsgivarens pensionsutfästelse till en&lt;br&gt;
anställd förts över till trusten. Trusten ansvarade för att de överförda medlen&lt;br&gt;
liksom avkastningen på dessa skulle tas i anspråk för att förvärva en försäkring&lt;br&gt;
 med den anställde som oåterkallelig förmånstagare. Pensionsrätten hade hos&lt;br&gt;
arbetsgivaren redovisats under kontot Avsatt till pensioner. Tryggandet hade&lt;br&gt;
emellertid inte skett på ett sådant sätt att arbetsgivaren haft rätt till avdrag&lt;br&gt;
 vid inkomsttaxeringen. Regeringsrätten fann att arbetsgivaren hade rätt till&lt;br&gt;
avdrag för de till trusten överförda medlen eftersom trusten tog över ansvaret&lt;br&gt;
för pensionsutfästelsen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Av 28 kap. 26 § andra stycket inkomstskattelagen framgår att ersättning som en&lt;br&gt;
skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsutfästelser skall tas upp&lt;br&gt;
till beskattning. En motsvarande bestämmelse infördes redan år 1967, men gällde&lt;br&gt;
då bara övertagande av pensionsutfästelser i samband med att en&lt;br&gt;
näringsverksamhet övertogs. Detta sambandskrav avskaffades år 1998 genom nämnda&lt;br&gt;
lagändring med hänvisning till gällande praxis.&lt;br&gt;
Den arbetsgivare som tar över ansvaret för pensionsutfästelser har rätt till&lt;br&gt;
avdrag för kostnaden för att trygga pensionsutfästelserna under förutsättning&lt;br&gt;
att dessa tidigare tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt (28 kap. 18&lt;br&gt;
 § inkomstskattelagen). En övertagen utfästelse som avser det löpande&lt;br&gt;
räkenskapsåret kan dras av enligt huvud- eller kompletteringsregeln. Enligt&lt;br&gt;
kompletteringsregeln får avdrag för tryggande av pensionsutfästelser göras bl.a.&lt;br&gt;
 i den mån de inte är tillräcklig tryggade.&lt;br&gt;
Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet utan att ansvaret för en&lt;br&gt;
pensionsutfästelse överflyttas till någon annan, skall arbetsgivaren trygga den&lt;br&gt;
upplupna delen av pensionsutfästelsen genom att köpa en pensionsförsäkring (25 §&lt;br&gt;
 tryggandelagen). Detta gäller dock inte om utfästelsen är kreditförsäkrad eller&lt;br&gt;
 tillsynsmyndigheten medger undantag. Om pensionsutfästelsen tryggats genom en&lt;br&gt;
pensionsstiftelse, skall stiftelsen likvideras och stiftelsen köpa&lt;br&gt;
pensionsförsäkringar motsvarande utfästelsen, så långt stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;
medger detta (19-21 §§ tryggandelagen). För den del av utfästelsen, som&lt;br&gt;
stiftelsens förmögenhet inte förslår till, är arbetsgivaren skyldig att köpa en&lt;br&gt;
pensionsförsäkring enligt 25 § tryggandelagen.&lt;br&gt;
5.2 Ändrade skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
5.2.1 Avdragsrätt för lämnad ersättning&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av&lt;br&gt;
pensionsutfästelser begränsas. Ersättning skall bara dras av om övertagandet&lt;br&gt;
sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar&lt;br&gt;
ansvaret för pensionsutfästelserna.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian&lt;br&gt;
föreslås att avdragsrätten begränsas till att avse ersättning för sådana&lt;br&gt;
pensionsutfästelser som tryggats med avdragsrätt. I promemorian föreslås också&lt;br&gt;
en begränsning i skattskyldigheten för mottagen ersättning.&lt;br&gt;
Remissinstanserna: Statens Pensionsverk, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;
Stockholms län och Sveriges Akademikers centralorganisation tillstyrker&lt;br&gt;
förslagen. Branschorganisationerna Sveriges Försäkringsförbund och&lt;br&gt;
Länsförsäkringsbolagens förening avstyrker förslagens tekniska utformning, men&lt;br&gt;
anser att en förändrad lagstiftning är såväl önskvärd som nödvändig. Liknande&lt;br&gt;
synpunkter framförs av Kommunförbundet och Föreningen Auktoriserade Revisorer.&lt;br&gt;
De flesta av de remissinstanser som avstyrker förslagen är kritiska till den&lt;br&gt;
föreslagna begränsningen då den får ett antal oönskade effekter. Kritiken avser&lt;br&gt;
främst att fullt legitima överlåtelser av pensionsutfästelser till följd av&lt;br&gt;
omstruktureringar eller förändrade anställningsförhållanden kommer att&lt;br&gt;
förhindras utan att begränsningen i tillräcklig utsträckning stävjar&lt;br&gt;
skatteundandragande överlåtelser. Länsförsäkringsbolagens förening menar&lt;br&gt;
dessutom att förslaget skapar incitament till en skatteplanerande marknad för&lt;br&gt;
tryggande av pensionsutfästelser i egen regi.&lt;br&gt;
Några remissinstanser påpekar också att promemorians förslag är oklart på vissa&lt;br&gt;
punkter.&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Den civilrättsliga lagstiftningen styr&lt;br&gt;
tjänstepensioneringen bara genom reglerna för försäkringsverksamhet och&lt;br&gt;
tryggande av pensionsutfästelse.&lt;br&gt;
Den skatterättsliga lagstiftningen har stor betydelse för pensionsavtalens&lt;br&gt;
ramar. Den anger nämligen utrymmet för arbetsgivares avdragsrätt för tryggande&lt;br&gt;
av framtida pensionsutbetalning. Avdragsutrymmet avgränsar därmed området för&lt;br&gt;
vad som kan anses vara skattemässigt gynnat. Skattelättnaderna motiveras av det&lt;br&gt;
allmänna intresset av ett långsiktigt pensionssparande och består i en lägre&lt;br&gt;
beskattning av avkastningen kombinerad med en uppskjuten beskattning av&lt;br&gt;
arbetstagaren.&lt;br&gt;
Tjänstepension betraktas som en uppskjuten utbetalning av ersättning för&lt;br&gt;
förvärvsarbete. Den huvudsakliga grunden för avdragsrätten för pensionssparande&lt;br&gt;
är att underlätta en sådan utjämning av lön till tid efter den yrkesverksamma&lt;br&gt;
perioden. Skattelagstiftningen syftar till att upprätthålla en symmetri genom en&lt;br&gt;
 avdragsrätt för arbetsgivarens pensionskostnader och beskattning hos&lt;br&gt;
arbetstagaren av utfallande pensionsbelopp.&lt;br&gt;
Det skattemässigt gynnande området bör bara omfatta dispositioner som&lt;br&gt;
arbetsgivaren gör i pensioneringssyfte. Reglerna om arbetsgivarens avdragsrätt&lt;br&gt;
för tryggande av pensionsutfästelser har alltså utformats för att tillgodose&lt;br&gt;
detta syfte.&lt;br&gt;
Ett annat syfte med reglerna om avdragsrätten är att säkerställa att&lt;br&gt;
pensionsborgenärens krav på framtida pension inte äventyras. Detta syfte&lt;br&gt;
tillgodoses genom att avsättning skall ske i vissa särskilt reglerade former.&lt;br&gt;
Samma syfte kommer även till uttryck i tryggandelagens regler om hur&lt;br&gt;
pensionsborgenärens rätt skall tryggas när en arbetsgivare upphör med sin&lt;br&gt;
näringsverksamhet utan att ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttas till&lt;br&gt;
någon annan. Arbetsgivaren är då skyldig att köpa en pensionsförsäkring för att&lt;br&gt;
trygga den upplupna delen av pensionsutfästelsen.&lt;br&gt;
Det är mot denna bakgrund som behovet av en förändring av reglerna om avdrag för&lt;br&gt;
 ersättning vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser bör bedömas.&lt;br&gt;
Det kan finnas anledning att överflytta ansvaret för en pensionsutfästelse t.ex.&lt;br&gt;
 när pensionsborgenären byter anställning i samband med att verksamheten övertas&lt;br&gt;
 av ett annat företag. Det som föranlett det förslag om avdragsbegränsning som&lt;br&gt;
återfinns i den promemoria som utarbetats inom Finansdepartementet har dock&lt;br&gt;
varit andra former av övertaganden.&lt;br&gt;
Gällande bestämmelser i 28 kap. 26 § inkomstskattelagen om avdrag för ersättning&lt;br&gt;
 vid övertagande av ansvar för pensionsutfästelser tillämpas så att avdrag kan&lt;br&gt;
ges utöver de gällande avdragsbegränsningarna för tryggandekostnader. Denna&lt;br&gt;
avdragsmöjlighet utnyttjas genom att bolag mot ersättning övertar&lt;br&gt;
pensionsutfästelser från arbetsgivare, medan berörda anställda har kvar sina&lt;br&gt;
tjänster hos samma arbetsgivare. Bolagen som övertar utfästelser är etablerade i&lt;br&gt;
 eller utanför Sverige och kallas i det följande för pensionsbolag.&lt;br&gt;
Promemorians förslag innebär att avdragsrätten för en ersättning beloppsmässigt&lt;br&gt;
begränsas till vad som får dras av som tryggande i godkända former, oavsett&lt;br&gt;
anledningen till att utfästelserna överflyttas. Syftet med förslaget är att&lt;br&gt;
komma till rätta med det fortgående skattebortfall som nuvarande regler ger&lt;br&gt;
upphov till.&lt;br&gt;
Flera av de remissinstanser som avstyrker förslaget anser att en avdragsrätt är&lt;br&gt;
motiverad endast i de fall överflyttningen av ansvaret för utfästelsen beror på&lt;br&gt;
att en näringsverksamhet överförs mellan arbetsgivare eller en anställd byter&lt;br&gt;
arbetsgivare och att avdragsrätten då bör vara obegränsad. I annat fall berövas&lt;br&gt;
enligt remissinstanserna den ursprunglige arbetsgivaren sitt rättmätiga avdrag&lt;br&gt;
för en personalkostnad och rationella förändringar i företagen förhindras. Även&lt;br&gt;
Riksskatteverket framför att något generösare regler bör gälla i samband med&lt;br&gt;
byte av arbetsgivare.&lt;br&gt;
En del av kritiken mot promemorians förslag består i att det öppnar för&lt;br&gt;
överflyttning av pensionsutfästelser till både utlandet och oberoende&lt;br&gt;
pensionsbolag. Det är svårt att i nuläget överblicka konsekvenserna av&lt;br&gt;
promemorians förslag. Om förslaget, som en remissinstans anser och andra&lt;br&gt;
antyder, riskerar att leda till att i princip en marknad för handel med&lt;br&gt;
pensionsutfästelser uppstår, är det en effekt som står i konflikt med syftet med&lt;br&gt;
 förslaget. Regeringen anser därför, i likhet med flera remissinstanser, att&lt;br&gt;
avdragsreglerna för ersättning vid övertagande av pensionsutfästelser bör&lt;br&gt;
utformas på ett annat sätt än vad som föreslås i promemorian. En annan lösning,&lt;br&gt;
som kan hindra fortsatt skattebortfall, bör alltså övervägas.&lt;br&gt;
Flera remissinstanser pekar på att det egentligen bara finns behov av en&lt;br&gt;
avdragsrätt vid övertaganden av pensionsutfästelser som beror på att&lt;br&gt;
näringsverksamhet överförs mellan arbetsgivare eller att en anställd byter&lt;br&gt;
arbetsgivare. Det innebär att utgångspunkten för en reglering bör vara i vilka&lt;br&gt;
situationer som avdrag får göras för lämnad ersättning i stället för att, som&lt;br&gt;
föreslås i promemorian, knyta avdragsrätten till de kvantitativa och kvalitativa&lt;br&gt;
 reglerna för avdrag vid tryggande av pensionsutfästelser.&lt;br&gt;
Den lösning som framstår som mest naturlig i det läget är att anknyta till&lt;br&gt;
tryggandelagens regler om överflyttning av ansvar för pensionsutfästelser. Det&lt;br&gt;
skulle innebära att avdrag för lämnad ersättning ges om en näringsverksamhet&lt;br&gt;
övergår till en ny arbetsgivare som också tar över ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelserna. Om en arbetsgivare i andra fall har behov av att med&lt;br&gt;
avdragsrätt frånhända sig ansvaret för pensionsutfästelserna, kan arbetsgivaren,&lt;br&gt;
 precis som när näringsverksamheten upphör utan att ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelserna överflyttas, köpa pensionsförsäkringar motsvarande&lt;br&gt;
pensionsutfästelsernas upplupna värde. Regeringen bedömer att det är lämpligast&lt;br&gt;
att i nuläget föreslå en sådan koppling till tryggandelagen. Detta torde&lt;br&gt;
effektivt hindra fortsatt skattebortfall utan att samtidigt motverka&lt;br&gt;
möjligheterna till rationella förändringar i näringslivet.&lt;br&gt;
Kravet på att det både skall vara en övergång av en näringsverksamhet och att&lt;br&gt;
övergången av en näringsverksamheten sker mellan arbetsgivare har också andra&lt;br&gt;
fördelar. Om avdragsrätten görs beroende av att överflyttningen av ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelserna sker i samband med byte av arbetsgivare, utan att det&lt;br&gt;
samtidigt krävs en övergång av näringsverksamhet, finns i nuläget en risk för&lt;br&gt;
att reglerna kringgås genom konstruerade anställningar. Om avdragsrätten skulle&lt;br&gt;
gälla vid övergång av näringsverksamhet utan krav på ett arbetsgivarbyte, kan&lt;br&gt;
det befaras att det blir möjligt att genom bolagskonstruktioner skapa&lt;br&gt;
pensionsbolag till vilka ansvaret för pensionsutfästelser överflyttas.&lt;br&gt;
Regeringens förslag innebär en något mer omfattande begränsning i avdragsrätten&lt;br&gt;
vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser än vad som förespråkas av&lt;br&gt;
flertalet av de remissinstanser som avstyrker promemorians förslag. Mot detta&lt;br&gt;
bör emellertid vägas risken för kringgåenden av reglerna, om avdragsrätten&lt;br&gt;
skulle få tillämpas generellt vid byte av anställning utan ett samtidigt krav på&lt;br&gt;
 att anställningsbytet skett i samband med övergång av näringsverksamhet.&lt;br&gt;
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att avdrag för ersättning som lämnas vid&lt;br&gt;
övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser endast får göras om övertagande&lt;br&gt;
sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar&lt;br&gt;
ansvaret för utfästelserna. Det innebär en tydligare skattemässig reglering i&lt;br&gt;
det fall en pensionsutfästelse övertas och försvårar enligt regeringens&lt;br&gt;
bedömning inte omstruktureringar som innefattar personalövergångar. En sådan&lt;br&gt;
reglering överensstämmer också väl med ändamålet med det pensioneringssyfte som&lt;br&gt;
utgör grunden för rätten till avdrag för tryggande av pensionsutfästelser.&lt;br&gt;
Förslaget innebär inte någon inskränkning av möjligheterna att med avdragsrätt&lt;br&gt;
föra över pensionsrättigheter till Europeiska unionens institutioner.&lt;br&gt;
Med den lösning som regeringen nu föreslår saknas anledning att göra några&lt;br&gt;
sådana inskränkningar i skatteplikten för mottagaren av ersättningen, som&lt;br&gt;
föreslås i promemorian. Mottagaren av ersättningen bör således liksom tidigare&lt;br&gt;
beskattas för ersättningen i sin helhet. Mottagaren tar i detta fall över en&lt;br&gt;
skuld och får en ersättning för detta. Ersättningen är avsedd att täcka&lt;br&gt;
mottagarens kostnad för att fullgöra de övertagna pensionsutfästelserna.&lt;br&gt;
Mottagaren kan sedan ha rätt till avdrag när de övertagna pensionsutfästelserna&lt;br&gt;
tryggas eller infrias.&lt;br&gt;
Vid remissbehandlingen har det framkommit ett flertal olika frågeställningar som&lt;br&gt;
 inte har omedelbart samband med det remitterade förslaget, utan berör&lt;br&gt;
oklarheter i nuvarande reglering av arbetsgivares avdragsrätt för&lt;br&gt;
pensionskostnader.&lt;br&gt;
Regeringen vill poängtera att stora förändringar pågår på pensionsområdet. Inom&lt;br&gt;
EU har under en längre tid pågått ett omfattande förändringsarbete. Redan när de&lt;br&gt;
 nya enklare reglerna för avdrag för arbetsgivares pensionskostnader infördes&lt;br&gt;
1998, lyftes behovet av en mer genomgripande översyn av reglerna för&lt;br&gt;
tjänstepensioner fram och då särskilt samspelet mellan beskattningen och den&lt;br&gt;
civilrättsliga regleringen. Mot denna bakgrund avser regeringen att tillsätta en&lt;br&gt;
 utredning för att göra en större översyn av utformningen av bl.a. den&lt;br&gt;
skattemässiga regleringen på tjänstepensionsområdet. I det sammanhanget bör även&lt;br&gt;
 kunna utredas hur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas i en&lt;br&gt;
alltmer avreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad.&lt;br&gt;
Förslaget föranleder ändringar i 28 kap. 26 § inkomstskattelagen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
5.2.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;br&gt;
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;
2004 och tillämpas på avtal om övertagande av pensionsutfästelser som ingåtts&lt;br&gt;
efter den 25 september 2003, dvs. dagen efter överlämnandet av regeringens&lt;br&gt;
skrivelse till riksdagen där förslaget om en begränsning i avdragsrätten vid&lt;br&gt;
övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser aviserades.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens.&lt;br&gt;
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt i&lt;br&gt;
 frågan. Länsstyrelsen i Västernorrlands län tillstyrker förslaget. Företagarnas&lt;br&gt;
 Riksorganisation anser att retroaktiv lagstiftning inte är motiverad då något&lt;br&gt;
allvarligt hot mot statsfinanserna inte visats.&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Det har framkommit att det finns en uppenbar&lt;br&gt;
risk för att den nuvarande bestämmelsen om avdrag för ersättning som lämnas när&lt;br&gt;
ansvaret för pensionsutfästelser övertas kommer att utnyttjas på ett inte avsett&lt;br&gt;
 sätt och i en alltmer tilltagande omfattning, vilket resulterar i omotiverade&lt;br&gt;
skattefördelar. På grund härav och då detta skulle medföra ett avsevärt&lt;br&gt;
skattebortfall, föreligger särskilda skäl för att med stöd av 2 kap. 10 § andra&lt;br&gt;
stycket regeringsformen tillämpa den föreslagna regeln på avtal om övertagande&lt;br&gt;
av pensionsutfästelser som ingåtts från och med dagen efter överlämnandet av en&lt;br&gt;
skrivelse till riksdagen.&lt;br&gt;
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen aviserat ett kommande förslag om&lt;br&gt;
ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
(skr. 2002/03:145). Enligt förslaget skulle avdragsbegränsningen tillämpas på&lt;br&gt;
avtal om övertagande av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 18 juni 2003.&lt;br&gt;
Regeringen lägger dock inte fram det förslag som aviserades i nämnda skrivelse.&lt;br&gt;
Regeringen har i stället den 25 september 2003 till riksdagen överlämnat&lt;br&gt;
skrivelsen Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid&lt;br&gt;
övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser (skr. 2003/04:14), i vilken den&lt;br&gt;
nu föreslagna begränsningen aviserats. Det innebär att den nya föreslagna regeln&lt;br&gt;
 om avdrag för ersättning vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
bör tillämpas på avtal om övertaganden av pensionsutfästelser som ingåtts efter&lt;br&gt;
den 25 september 2003.&lt;br&gt;
5.3 Utvidgad skyldighet att betala avkastningsskatt&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Den som har panträtt i en kapitalförsäkring, som inte är&lt;br&gt;
meddelad i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i&lt;br&gt;
Sverige, skall i vissa fall likställas med innehavare av försäkringen och därmed&lt;br&gt;
 vara skyldig att betala avkastningsskatt.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Promemorian innehöll inget förslag i denna del.&lt;br&gt;
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har påpekat att om promemorians förslag&lt;br&gt;
 som behandlas i avsnitt 5.2.1. genomförs finns det en risk att ett förfarande&lt;br&gt;
legitimeras som innebär ett kringgående av skyldigheten att betala&lt;br&gt;
avkastningskatt för utländska kapitalförsäkringar.&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Avkastningsskatten avser att beskatta den årliga&lt;br&gt;
 avkastningen på pensionsmedel och sparande i försäkringar. Avkastningsskatten&lt;br&gt;
regleras i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;br&gt;
Skatteunderlaget beräknas i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag.&lt;br&gt;
Därefter beräknas en schablonmässig avkastning på detta kapital genom att&lt;br&gt;
underlaget multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan för kalenderåret&lt;br&gt;
 närmast före beskattningsåret.&lt;br&gt;
Avkastningsskatten är 15 procent av det skatteunderlag som avser pensionsmedel&lt;br&gt;
och 30 procent av nio tiondelar - motsvarande 27 procent - av det skatteunderlag&lt;br&gt;
 som avser kapitalförsäkringar.&lt;br&gt;
Skattskyldiga till avkastningsskatt är bl.a. svenska livförsäkringsföretag och&lt;br&gt;
utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast&lt;br&gt;
driftställe i Sverige. Andra skattskyldiga är pensionsstiftelser och&lt;br&gt;
arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken&lt;br&gt;
 Avsatt till pensioner enligt tryggandelagen.&lt;br&gt;
I fråga om en kapitalförsäkring som är meddelad i en försäkringsrörelse som inte&lt;br&gt;
 bedrivs från fast driftställe i Sverige är det obegränsat skattskyldiga som&lt;br&gt;
innehar försäkringen, och inte försäkringsföretaget, som är skattskyldiga för&lt;br&gt;
avkastningen på försäkringen. Vilka som är obegränsat skattskyldiga regleras i 3&lt;br&gt;
 och 6 kap. inkomstskattelagen, dvs. i princip fysiska personer bosatta i&lt;br&gt;
Sverige och svenska juridiska personer.&lt;br&gt;
Det förekommer i pensionssammanhang att kapitalförsäkringar används för att&lt;br&gt;
garantera pensionsutfästelser. Det kan ske genom att pensionsborgenären har&lt;br&gt;
panträtt i försäkringen. Om försäkringen i sådant fall är meddelad i en&lt;br&gt;
försäkringsverksamhet utomlands och innehavaren av försäkringen inte är bosatt i&lt;br&gt;
 Sverige saknas en skattskyldig person till avkastningsskatten. Det kan&lt;br&gt;
konstateras att detta gäller oberoende av om promemorians förslag genomförs&lt;br&gt;
eller inte.&lt;br&gt;
Det är enligt regeringens mening oacceptabelt att det med ett enkelt formellt&lt;br&gt;
juridiskt förfarande går att undvika att betala avkastningsskatt, utan att det i&lt;br&gt;
 realiteten innebär någon inskränkning i rätten till den avkastning som&lt;br&gt;
avkastningsskatten avser att träffa. Lagen (1995:575) mot skatteflykt kan inte&lt;br&gt;
tillämpas på detta skatteundandragande.&lt;br&gt;
I den beskrivna situationen svarar panträtten i försäkringen som säkerhet för&lt;br&gt;
den fordran på pension eller uppskjuten lön som panthavaren har på innehavaren&lt;br&gt;
av försäkringen. Avkastningen på försäkringen kommer alltså panthavaren till del&lt;br&gt;
 vid utbetalningen. Panthavaren bör därför betala avkastningsskatt på värdet av&lt;br&gt;
säkerheten för beloppet, dvs. panträtten i försäkringen. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;
 skattskyldigheten för kapitalförsäkringar meddelade i en försäkringsrörelse som&lt;br&gt;
 inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige utvidgas till att också&lt;br&gt;
omfatta den som har panträtt i försäkringen, naturligtvis förutsatt att det inte&lt;br&gt;
 finns någon annan som är skyldig att betala avkastningsskatten på försäkringen.&lt;br&gt;
 Panthavare bör i sådant fall i avkastningsskattesammanhang jämställas med&lt;br&gt;
innehavare av försäkringen och behandlas på samma sätt som innehavare.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Under beredningen av ärendet har det framförts invändningar mot förslaget om en&lt;br&gt;
utvidgad skyldighet att betala avkastningsskatt. Invändningarna tar sikte på att&lt;br&gt;
 panthavaren saknar möjlighet att förfoga över försäkringen, att det är&lt;br&gt;
omotiverat att den utvidgade skattskyldigheten endast gäller i fråga om panträtt&lt;br&gt;
 i kapitalförsäkringar och inte panträtt i andra slag av egendomar och att&lt;br&gt;
förslaget kan vara tveksamt från EG-rättslig synpunkt.&lt;br&gt;
Det är i och för sig riktigt att en panthavare i en försäkring normalt saknar&lt;br&gt;
möjlighet att förfoga över panten. Detta utgör emellertid inget hinder mot att&lt;br&gt;
panthavaren i vissa fall kan vara skattskyldig. Motsvarande inskränkning i&lt;br&gt;
förfoganderätten gäller ju för innehavaren, om denne pantförskrivit&lt;br&gt;
försäkringen.&lt;br&gt;
Avkastningsskatt betalas för pensionssparande och sparande i&lt;br&gt;
kapitalförsäkringar. Det är därför inte för handen att för annan egendom än i&lt;br&gt;
fråga om aktuellt slag av kapitalförsäkringar utvidga skattskyldigheten till&lt;br&gt;
avkastningsskatt. Den utvidgade skattskyldigheten till avkastningsskatt ansluter&lt;br&gt;
 till ett redan existerade regelverk som utformats mot bakgrund av EG-rättens&lt;br&gt;
likabehandlingsprinciper.&lt;br&gt;
Regeringen anser sammanfattningsvis att fördelarna med en förändring överväger&lt;br&gt;
de skäl som förts fram mot förslaget.&lt;br&gt;
Några särskilda värderingsregler är inte nödvändiga med anledning av förslaget.&lt;br&gt;
De regler som gäller i detta sammanhang för innehavaren bör också gälla för&lt;br&gt;
panthavaren.&lt;br&gt;
Bestämmelserna i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;br&gt;
om innehållet i självdeklarationen och kontrolluppgiftsskyldigheten som är&lt;br&gt;
tillämpliga avseende innehavaren, blir också tillämpliga avseende panthavaren i&lt;br&gt;
de fall han eller hon är skattskyldig för försäkringen.&lt;br&gt;
De regler om uppgiftsskyldighet i deklarationssammanhang som gäller för&lt;br&gt;
innehavaren blir också tillämpliga i det fall panthavaren är den skattskyldige&lt;br&gt;
för försäkringen.&lt;br&gt;
Förslaget föranleder ändringar i 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;br&gt;
6 Beskattning av ersättningar till uppgiftslämnare&lt;br&gt;
6.1 Ersättning som hänför sig till uppdrag&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Ett förtydligande införs i 8 kap. 30 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;
om att skattefriheten endast gäller om den handling som ligger till grund för&lt;br&gt;
ersättningen inte hänför sig till anställning eller uppdrag.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Riksskatteverket och Sveriges&lt;br&gt;
Försäkringsförbund. Rikspolisstyrelsen anser att skattefriheten även bör gälla i&lt;br&gt;
 uppdragssituationer då begreppet "uppdrag" är oklart, men också då det finns en&lt;br&gt;
 beaktansvärd risk för att en uppgiftslämnare kan komma att bli avslöjad om&lt;br&gt;
denne måste betala skatt på denna typ av ersättning.&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Löner, arvoden och alla andra inkomster som&lt;br&gt;
erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i&lt;br&gt;
 8 eller 11 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Med tjänst avses anställning&lt;br&gt;
liksom uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig&lt;br&gt;
natur.&lt;br&gt;
Enligt 8 kap. 30 § inkomstskattelagen undantas från inkomstbeskattningen&lt;br&gt;
hittelön, ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara&lt;br&gt;
och ersättning till den som har bidragit till att personer som har begått brott&lt;br&gt;
avslöjas eller grips. Bestämmelsen infördes genom 1990 års skattereform (prop.&lt;br&gt;
1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356). Belöning för medverkan till&lt;br&gt;
 gripande av brottsling var vid införandet även enligt praxis skattefri (RÅ 1951&lt;br&gt;
 ref. 9). Av rättsfallet följer att skattefriheten även kan omfatta ersättning&lt;br&gt;
som en myndighet förmedlar från utomstående personer.&lt;br&gt;
Skattefriheten i 8 kap. 30 § inkomstskattelagen är således ett undantag från den&lt;br&gt;
 grundläggande principen att alla inkomster från inkomstgivande verksamhet skall&lt;br&gt;
 tas upp till beskattning. När bestämmelsen infördes uttalades dock att&lt;br&gt;
ersättning som betalas ut till en uppgiftslämnare skall tas upp till beskattning&lt;br&gt;
 om den handling som ligger till grund för belöningen har skett i tjänsten eller&lt;br&gt;
 i ett uppdrag eller haft samband med tjänst eller uppdrag (a. prop. del 1, s.&lt;br&gt;
648). Ersättning i dessa fall har därvid inte ansetts vara av så speciell&lt;br&gt;
karaktär att de skulle omfattas av skattefriheten. Detta kom dock inte till&lt;br&gt;
uttryck i lagtexten.&lt;br&gt;
Regeringen är alltjämt av den uppfattningen att all ersättning som erhålls på&lt;br&gt;
grund av anställning eller uppdrag m.m. i princip skall tas upp till beskattning&lt;br&gt;
 och att undantag från denna princip endast skall göras när starka skäl talar&lt;br&gt;
för det. Frågan är om detta kan anses gälla när ersättning betalas ut till&lt;br&gt;
uppdragstagare som bistått en brottsbekämpande myndighet i dess verksamhet. Ett&lt;br&gt;
skäl som anförts mot att uppdragstagare skall beskattas för erhållen ersättning&lt;br&gt;
är att dessa annars löper stor risk att bli identifierade.&lt;br&gt;
I denna del vill regeringen framhålla följande.&lt;br&gt;
I prop. 1993/94:151 behandlade regeringen frågan om en särskild skatt skulle&lt;br&gt;
införas på arvoden för meddelare som åtnjuter anonymitetsskydd enligt&lt;br&gt;
tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen, som inte&lt;br&gt;
fann skäl att införa en sådan skatt, uttalade (s. 149 f.) följande:&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Konflikt mellan anonymitetsskydd och kontroll vid inkomstbeskattningen kan&lt;br&gt;
uppkomma främst vid avgivandet av kontrolluppgift och vid revision. En&lt;br&gt;
kontrolluppgift om att arvode betalats ut innehåller inga uppgifter om&lt;br&gt;
motprestationen för arvodet. Risken för att någon hos skattemyndigheten kan dra&lt;br&gt;
slutsatsen att vederbörande är meddelare och vidare kan koppla arvodet till&lt;br&gt;
visst meddelande framstår som i det närmaste obefintlig, särskilt med hänsyn&lt;br&gt;
till att kontrolluppgifter inte längre granskas manuellt. Kvar står möjligheten&lt;br&gt;
att en revisor under pågående revision får tillgång till sådan information att&lt;br&gt;
någon kan identifieras såsom den som har lämnat ett visst meddelande. Ordnas&lt;br&gt;
bokföringen på ett sådant sätt, att detta inte framgår av räkenskaperna, är även&lt;br&gt;
 denna risk minimal. En revision avser kontroll av att företaget fullgör sina&lt;br&gt;
skyldigheter enligt skatteförfattningarna. En revisor har inte något intresse av&lt;br&gt;
 att kontrollera vad ett utbetalt arvode hos t.ex. ett tidningsföretag avser.&lt;br&gt;
Till detta kommer den absoluta sekretess som gäller på skatteområdet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Den begränsade risken för ett avslöjande som redovisats för meddelare bör enligt&lt;br&gt;
 regeringens mening även gälla uppgiftslämnare. Av denna anledning finns således&lt;br&gt;
 inte tillräckliga skäl att utvidga skattefriheten till att omfatta&lt;br&gt;
uppdragstagare. Inte heller anser regeringen att det finns skäl att utvidga&lt;br&gt;
skattefriheten till att omfatta uppdragssituationer av den anledningen att det&lt;br&gt;
är oklart vilka situationer som omfattas. Regeringen anser alltså att&lt;br&gt;
ersättningar till uppdragstagare inte bör undantas från beskattning.&lt;br&gt;
Om ersättningar i dessa fall skall beskattas anges i rapporten Återköp och&lt;br&gt;
betalning för information (RPS rapport 1994:9) att en särskild skatt i så fall&lt;br&gt;
bör övervägas.&lt;br&gt;
Regeringen anser att en sådan lösning inte är ändamålsenlig. Tvärtom skulle en&lt;br&gt;
särskild skatt snarare öka riskerna för en identifiering av uppgiftslämnaren.&lt;br&gt;
Även en särskild skatt måste vara föremål för kontroll av framför allt&lt;br&gt;
skattemyndigheterna och uttag genom en särskild skatt skulle direkt utvisa vilka&lt;br&gt;
 som fått ersättning för att ha bistått myndigheter i deras brottsbekämpande&lt;br&gt;
verksamhet. En särskild skatt framstår därför inte som ett gångbart alternativ&lt;br&gt;
till de vanliga inkomstskattebestämmelserna (jfr prop. 1993/94:151 s. 150).&lt;br&gt;
Som redogjorts för ovan har det vid bestämmelsens tillkomst ansetts utgöra en&lt;br&gt;
grundläggande förutsättning för skattefrihet att den handling som ligger till&lt;br&gt;
grund för belöningen inte har skett i tjänsten eller i ett uppdrag eller haft&lt;br&gt;
samband med tjänst eller uppdrag. Regeringen anser att detta i fortsättningen&lt;br&gt;
uttryckligen bör framgå av lagtexten och föreslår därför en ändring med nämnda&lt;br&gt;
innehåll.&lt;br&gt;
Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 30 § inkomstskattelagen.&lt;br&gt;
6.2 Ersättning vid förebyggande av brott, vid beslag och vid uteblivet resultat&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Skattefriheten i 8 kap. 30 § inkomstskattelagen utvidgas&lt;br&gt;
till att omfatta ersättning till den som har bidragit till att förebygga brott&lt;br&gt;
eller att tillgångar tas i beslag.&lt;br&gt;
Skattefriheten utvidgas även till att omfatta fall då uppgiftslämnarens insats&lt;br&gt;
inte har lett till avsett resultat.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 6.1 är i dag ersättning&lt;br&gt;
för information som avser ett redan begånget brott skattefri. Information som en&lt;br&gt;
 brottsbekämpande myndighet erhåller i syfte att förebygga brott omfattas dock&lt;br&gt;
inte av skattefriheten. Enligt regeringens mening bör beskattningskonsekvenserna&lt;br&gt;
 inte vara olika för ersättning för information som har bidragit till att&lt;br&gt;
förebygga ett brott jämfört med ersättning för information som bidragit till att&lt;br&gt;
 lösa ett brott. Om det har bedömts skäligt av den brottsbekämpande myndigheten&lt;br&gt;
att ersättning skall betalas ut med anledning av att ett brott förebyggts, får&lt;br&gt;
det anses motiverat att även denna ersättning är skattefri. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;
därför utvidgas till att också omfatta ersättning till den som har bidragit till&lt;br&gt;
 att förebygga brott.&lt;br&gt;
Beslag av föremål kan göras med stöd av ett antal olika författningar, däribland&lt;br&gt;
 rättegångsbalken. Enligt 27 kap. 1 § nämnda balk får föremål tas i beslag om&lt;br&gt;
föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller skäligen&lt;br&gt;
kan antas vara fråntaget någon genom brott eller förverkat på grund av brott.&lt;br&gt;
Nuvarande skatteregler kan i vissa fall innebära att ersättning till den som&lt;br&gt;
t.ex. lämnat sådan information som lett till att föremål tas i beslag, inte&lt;br&gt;
omfattas av skattefriheten. Det är enligt regeringens mening svårt att se några&lt;br&gt;
bärande skäl som motiverar att ersättning för sådan information skall behandlas&lt;br&gt;
skattemässigt annorlunda än ersättning som ges ut för information som bidragit&lt;br&gt;
till att en brottsling kunnat avslöjas eller gripas. Det kan inte heller anses&lt;br&gt;
lämpligt att ersättningen skall behöva delas upp i en del som avser gripandet av&lt;br&gt;
 gärningsmannen och en del som avser beslaget i de fall såväl ett gripande som&lt;br&gt;
ett beslag kunnat ske på grundval av informationen. Ersättning som betalas ut&lt;br&gt;
till den som bidragit till att föremål tas i beslag bör därför också vara&lt;br&gt;
undantagen från beskattning.&lt;br&gt;
Ersättning som betalas ut vid uteblivet resultat omfattas inte heller av&lt;br&gt;
skattefriheten. Det kan emellertid inte anses tillfredsställande att&lt;br&gt;
ersättningar riskerar att behandlas olika beroende på om det avsedda resultatet&lt;br&gt;
har uppnåtts eller inte. Enligt regeringens mening bör ersättningen därför&lt;br&gt;
omfattas av skattefriheten oavsett om uppgiftslämnarens insats har lett till&lt;br&gt;
resultat eller inte. Detta bör lämpligast komma till uttryck genom att i&lt;br&gt;
lagtexten anknyta skattefriheten till det förhållandet att uppgiftslämnaren&lt;br&gt;
avsett att bidra till att förebygga brott, att brott klaras upp eller att&lt;br&gt;
föremål tas i beslag.&lt;br&gt;
Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 30 § inkomstskattelagen.&lt;br&gt;
7 Förmån av datorutrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren&lt;br&gt;
7.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;br&gt;
Regeringen antog i prop. 1995/96:125 målen för en nationell IT-strategi.&lt;br&gt;
Strategin tar sikte på att övergången till informations- och kunskapssamhället&lt;br&gt;
skall omfatta nationen i sin helhet och att alla medborgare skall kunna dra&lt;br&gt;
nytta av informationsteknikens möjligheter. Regeringen menade att det faktum att&lt;br&gt;
 så många som möjligt får god kunskap om IT och att tillgången på information&lt;br&gt;
och kunskap ökar, befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Särskild&lt;br&gt;
uppmärksamhet borde riktas mot de grupper av arbetstagare som inte så ofta&lt;br&gt;
kommer i kontakt med datorer. Ett sätt att nå dessa grupper och motivera dem för&lt;br&gt;
 utbildningsinsatser kunde enligt regeringen vara att ge dem möjlighet till&lt;br&gt;
distansutbildning.&lt;br&gt;
Regeringen konstaterade därefter i prop. 1996/97:173 att det rådde viss&lt;br&gt;
osäkerhet om i vilka situationer de dåvarande skattereglerna ledde till att den&lt;br&gt;
anställde skulle förmånsbeskattas med anledning av datautbildning som skedde i&lt;br&gt;
hemmet på fritiden. Regeringen ansåg att det var viktigt att osäkerhet om&lt;br&gt;
skattereglerna inte hindrade nödvändiga förändringar och utbildningsinsatser i&lt;br&gt;
arbetslivet. Det kunde försvåra att målen för den nationella IT-strategin&lt;br&gt;
uppnåddes (a. prop. s. 50).&lt;br&gt;
Av dessa skäl infördes fr.o.m. år 1998 en skattefrihet för förmån av&lt;br&gt;
datorutrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk.&lt;br&gt;
Bestämmelsen finns numera i 11 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229). En&lt;br&gt;
förutsättning för skattefrihet är dock att förmånen väsentligen riktar sig till&lt;br&gt;
hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Nämnda regel är ett undantag&lt;br&gt;
 från den grundläggande principen att alla inkomster, ersättningar och förmåner&lt;br&gt;
som åtnjuts i tjänsten skall beskattas.&lt;br&gt;
Möjligheten att utan beskattningskonsekvenser nyttja en dator som tillhandahålls&lt;br&gt;
 av arbetsgivaren för privat bruk har kommit en stor del av befolkningen till&lt;br&gt;
godo. Sedan år 1998 har uppskattningsvis 850 000 lånedatorpaket distribuerats&lt;br&gt;
till anställda över hela landet (se IT-kommissionens rapport den 26 juni 2002&lt;br&gt;
Personaldatorer - en utvärdering av arbetsmarknadseffekter).&lt;br&gt;
7.2 Begränsning av skattefriheten för lånedator&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Reglerna om skattefrihet för förmån av s.k. lånedator&lt;br&gt;
skärps. För att förmånen skall vara skattefri krävs i fortsättningen att&lt;br&gt;
förmånen inte byts ut mot kontant ersättning med mer än 10 000 kronor under ett&lt;br&gt;
år.&lt;br&gt;
De nya reglerna omfattar inte datorutrustning vilken tillhandahållits den&lt;br&gt;
anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal som ingåtts före den 1&lt;br&gt;
januari 2004.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Den tekniska utvecklingen har de senaste åren&lt;br&gt;
medfört att datorutrustningarna blivit allt mer avancerade. I dag finns&lt;br&gt;
datorutrustningar vilka i princip kan ersätta en stor del av den&lt;br&gt;
teknikutrustning som finns i många hem för privat bruk. I praktiken kan den&lt;br&gt;
enskilde därmed ha en enda anläggning som innehåller samtliga funktioner som det&lt;br&gt;
 tidigare krävts ett antal anläggningar till. Som skattefriheten för lånedatorer&lt;br&gt;
 är utformad kan dyrbar datorutrustning lämnas till anställda som skattefri&lt;br&gt;
lånedator även om denna i väsentlig grad också tjänar som t.ex. bild- och&lt;br&gt;
musikanläggning. Detta förhållande har bl.a. uppmärksammats av Riksskatteverket&lt;br&gt;
som hemställt om en lagändring för att begränsa skattefriheten (dnr&lt;br&gt;
Fi2002/1441).&lt;br&gt;
Ett vanligt sätt för arbetsgivare att finansiera ett tillhandahållande av förmån&lt;br&gt;
 av s.k. lånedator är att arbetsgivaren och den anställde kommer överens om att&lt;br&gt;
den anställde under nyttjandetiden minskar sin lön genom ett s.k.&lt;br&gt;
bruttolöneavdrag, dvs. den anställde byter ut kontant skattepliktig lön mot en&lt;br&gt;
skattefri förmån. Detta bruttolöneavdrag görs vanligtvis varje månad under den&lt;br&gt;
tid den anställde nyttjar datorutrustningen, men det kan även förekomma att&lt;br&gt;
avdrag görs vid ett enda löneutbetalningstillfälle. Ofta ingås avtal om att den&lt;br&gt;
anställde skall få nyttja utrustningen under en viss längre tid. Tre år är en&lt;br&gt;
inte ovanlig nyttjandetid. I och med att förmånen är skattefri sänks på detta&lt;br&gt;
sätt arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och förmånen ligger inte&lt;br&gt;
heller till grund för socialförsäkringsrättsliga förmåner. Något övre "värdetak"&lt;br&gt;
 på skattefriheten finns inte i dag.&lt;br&gt;
Ett av syftena bakom skattefriheten är att stärka den allmänna datakompetensen.&lt;br&gt;
Detta syfte kan enligt regeringens uppfattning förfelas om skattefriheten också&lt;br&gt;
omfattar utrustning som i väsentlig grad skiljer sig från vad som normalt&lt;br&gt;
används på en arbetsplats. En lånedator som i hög utsträckning består i annan&lt;br&gt;
utrustning än traditionell datorutrustning bör inte heller subventioneras genom&lt;br&gt;
skattesystemet. Det finns därför enligt regeringens uppfattning anledning att&lt;br&gt;
begränsa skattefriheten för lånedator.&lt;br&gt;
Regeringens utgångspunkt i denna del är att anställda som endast nyttjar&lt;br&gt;
datorutrustning av mer ordinär standard - vilket torde vara merparten av de&lt;br&gt;
lånedatorer som distribuerats - även tills vidare bör ha möjlighet att utan&lt;br&gt;
beskattningskonsekvenser kunna ta del av sådana erbjudanden från arbetsgivaren.&lt;br&gt;
Däremot bör förmån av dator av mer dyrbar karaktär inte längre undantas från&lt;br&gt;
beskattning.&lt;br&gt;
Detta kan lösas på olika sätt. Riksskatteverket har i sin hemställan ansett att&lt;br&gt;
reglerna bör kompletteras med en värdegräns för datorutrustningen om exempelvis&lt;br&gt;
ett prisbasbelopp eller i form av ett bestämt belopp, exempelvis 30 000 kronor.&lt;br&gt;
Regeringen är inte övertygad om att detta är en helt problemfri lösning. Snarare&lt;br&gt;
 kan en sådan lösning bidra till problem vid värderingen av den skattepliktiga&lt;br&gt;
delen av förmånen. Förmåner skall normalt värderas till marknadsvärdet, dvs. det&lt;br&gt;
 pris den skattskyldige själv skulle få betala på orten för motsvarande förmån.&lt;br&gt;
En sådan lösning som Riksskatteverket förespråkar skulle delvis kunna innebära&lt;br&gt;
att de värderingsproblem som fanns på området före skattefriheten år 1998 skulle&lt;br&gt;
 återuppstå, vilket inte är att eftersträva.&lt;br&gt;
Regeringen anser i stället att en skärpning av reglerna lämpligen bör komma till&lt;br&gt;
 stånd genom att det för skattefrihet krävs att förmånen inte byts ut mot&lt;br&gt;
kontant ersättning, vilket bedöms vara en något mer flexibel lösning än en&lt;br&gt;
uttrycklig värdegräns. En liknande begränsning finns i dag i reglerna om&lt;br&gt;
personalvårdsförmåner (11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen).&lt;br&gt;
I fråga om datorutrustning bör dock, till skillnad mot vad som gäller för&lt;br&gt;
personalvårdsförmåner, ett utbyte av förmånen mot kontant ersättning kunna göras&lt;br&gt;
 upp till ett visst belopp utan beskattningskonsekvenser. Ett rimligt antagande&lt;br&gt;
är att datorutrustningar av mer ordinär standard motsvaras av ett&lt;br&gt;
bruttolöneavdrag om högst 10 000 kronor per år. Gränsen för skattefrihet bör&lt;br&gt;
därför sättas vid nämnda belopp. Den föreslagna gränsen gäller inte bara avtal&lt;br&gt;
om renodlade bruttolöneavdrag utan omfattar även fall där ett erbjudande om&lt;br&gt;
datorutrustning görs beroende av att den som antar erbjudandet får en lägre lön&lt;br&gt;
med mer än 10 000 kronor per år än denne skulle få om erbjudandet inte antogs.&lt;br&gt;
I budgetpropositionen aviserades också att en översyn kommer att göras av den&lt;br&gt;
nuvarande ordningen där det skall ingå att pröva behovet av att behålla&lt;br&gt;
möjligheterna att kombinera förmånen av datorutrustning med individuella&lt;br&gt;
bruttolöneavdrag. Resultatet av översynen får utvisa om det finns anledning för&lt;br&gt;
regeringen att återkomma till riksdagen i denna fråga.&lt;br&gt;
Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 7 § inkomstskattelagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
De skärpta reglerna för förmån av lånedator föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;
 2004. Regeringen anser dock att förmån av lånedator där datorn tillhandahållits&lt;br&gt;
 den anställde före utgången av juni månad 2004 inte skall omfattas av de nya&lt;br&gt;
reglerna. En förutsättning för detta skall vara att avtalet mellan arbetsgivaren&lt;br&gt;
 och den anställde om tillhandahållande av datorutrustningen ingåtts före&lt;br&gt;
ikraftträdandet, dvs. före den 1 januari 2004.&lt;br&gt;
8 Fordonsskattelagen&lt;br&gt;
8.1 Återbetalning av fordonsskatt&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Bestämmelserna om återbetalning av fordonsskatt för fordon&lt;br&gt;
som använts utomlands skall upphöra att gälla.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: En rätt till återbetalning av fordonsskatt när&lt;br&gt;
motsvarande skatt eller avgift påförts svenskregistrerade fordon i&lt;br&gt;
internationell trafik infördes den 1 juli 1971 (prop. 1971:97, SkU 1971:38,&lt;br&gt;
rskr. 1971:202). Syftet var att undanröja den dubbelbeskattning som uppkom när&lt;br&gt;
en sådan skatt eller avgift påfördes utomlands.&lt;br&gt;
Numera finns en ömsesidig befrielse från skatter eller avgifter på innehav av&lt;br&gt;
fordon i de transportavtal som ingås med andra länder. Vad gäller&lt;br&gt;
trafikrelaterade skatter och avgifter tas dessa oftast ut för användandet av&lt;br&gt;
vägnätet i det aktuella landet. Dessa skatter eller avgifter motsvarar således&lt;br&gt;
normalt inte den svenska fordonsskatten. Skattemyndigheten har inte heller haft&lt;br&gt;
några ansökningar om återbetalning de senaste åren. Det behov som finns att&lt;br&gt;
ersätta skatter och avgifter som påförts i utlandet är således marginellt.&lt;br&gt;
Därutöver kan det ifrågasättas om en återbetalning av ett skatte- eller&lt;br&gt;
avgiftsuttag som är relaterat till innehav av fordon är förenligt med EG:s&lt;br&gt;
regler om statligt stöd. En sådan återbetalning överensstämmer inte heller med&lt;br&gt;
svensk transportpolitik eller den gemensamma transportpolitiken i EU.&lt;br&gt;
Lämpligheten av återbetalning kan även ifrågasättas ur ett miljöperspektiv.&lt;br&gt;
Eftersom ingen hänsyn tas till att utländska skatter eller avgifter kan vara&lt;br&gt;
differentierade i miljöhänseende vid en avräkning mot den svenska&lt;br&gt;
fordonsskatten, förlorar de sin miljöstyrande effekt.&lt;br&gt;
Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelserna om återbetalning av fordonsskatt&lt;br&gt;
för fordon som använts utomlands i 69, 70 och 74 §§ fordonsskattelagen&lt;br&gt;
(1988:387) skall upphöra att gälla den 1 januari 2004.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
8.2 Justering i fråga om skattetillägg&lt;br&gt;
Regeringens förslag: När 15 kap. skattebetalningslagen ändrades fr.o.m. den 1&lt;br&gt;
juli 2003, kom av förbiseende hänvisningen i 47 § fordonsskattelagen inte att&lt;br&gt;
göras till den nya bestämmelsen i 15 kap. 15 § skattebetalningslagen om att&lt;br&gt;
bl.a. skattetillägg inte skall tas ut bl.a. om den skattskyldige har avlidit.&lt;br&gt;
Detta rättas nu till genom att en hänvisning till 15 kap. 15 §&lt;br&gt;
skattebetalningslagen införs i 47 § fordonsskattelagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 juli 2003 gäller nya&lt;br&gt;
bestämmelser för i vilka avseenden skattetillägg enligt 15 kap.&lt;br&gt;
skattebetalningslagen (1997:483) skall tas ut. Bl.a. har bestämmelser som&lt;br&gt;
innebär att möjligheten att göra nyanserade bedömningar av frågan om&lt;br&gt;
skattetillägg i varje enskilt fall utökats och förbättrats. De tidigare&lt;br&gt;
befrielsegrunderna har förtydligats och kompletterats med nya grunder för när&lt;br&gt;
befrielse från skattetillägg skall ske.&lt;br&gt;
Enligt tidigare hänvisning i 47 § fordonsskattelagen till den dåvarande lydelsen&lt;br&gt;
 av 15 kap. 4 § skattebetalningslagen, skulle skattetillägg inte tas ut om den&lt;br&gt;
skattskyldige hade avlidit. När 15 kap. skattebetalningslagen ändrades fr.o.m.&lt;br&gt;
den 1 juli 2003 (prop. 2002/03:106, bet. 2002/03:SkU16, rskr. 2002/03:167), kom&lt;br&gt;
av förbiseende hänvisningen i 47 § fordonsskattelagen inte att göras till den&lt;br&gt;
nya bestämmelsen i 15 kap. 15 § skattebetalningslagen om att skattetillägg inte&lt;br&gt;
skall tas ut om den skattskyldige har avlidit. Detta rättas nu till.&lt;br&gt;
9 Justering i lagen om allmän löneavgift&lt;br&gt;
Regeringens förslag: Lagen om allmän löneavgift justeras så att det tydligare&lt;br&gt;
framgår att allmän löneavgift inte skall betalas på sådana ersättningar för&lt;br&gt;
vilka endast ålderspensionsavgift skall betalas enligt socialavgiftslagen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna enligt&lt;br&gt;
socialavgiftslagen (2000:980) består av sex olika delavgifter. För personer som&lt;br&gt;
vid årets ingång har fyllt 65 år skall arbetsgivaren bara betala&lt;br&gt;
ålderspensionsavgift. För egenavgifterna gäller att den som vid ingången av året&lt;br&gt;
 före taxeringsåret har fyllt 65 år endast betalar ålderspensionsavgift. Förutom&lt;br&gt;
 ålderspensionsavgift skall i nu angivna fall även särskild löneskatt betalas&lt;br&gt;
enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;br&gt;
Däremot skall inte avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift betalas.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Det har uppmärksammats att nuvarande lydelse av lagen om allmän löneavgift&lt;br&gt;
skulle kunna tolkas så att, utöver särskild löneskatt, även allmän löneavgift&lt;br&gt;
skall betalas. Denna oklarhet bör åtgärdas genom att det av lagtexten tydligt&lt;br&gt;
skall framgå att allmän löneavgift inte skall betalas i det fall endast&lt;br&gt;
ålderspensionsavgift skall betalas enligt socialavgiftslagen.&lt;br&gt;
Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen om allmän löneavgift.&lt;br&gt;
10 Effekter för offentliga finanser, m.m.&lt;br&gt;
Undantag från beskattning eller skattenedsättningar för vissa grupper&lt;br&gt;
undergräver principen om breda skattebaser och låga marginalskatter som var&lt;br&gt;
vägledande vid skattereformen. Ju mer omfattande undantagen blir desto mindre&lt;br&gt;
blir skatteunderlaget, vilket medför att högre skattesatser krävs för att&lt;br&gt;
finansiera den offentliga verksamheten och de generella välfärdssystemen. Det&lt;br&gt;
finns inga taxeringsstatistiska uppgifter för att beräkna hur stort&lt;br&gt;
skattebortfall som nuvarande obeskattade förmåner orsakar den offentliga&lt;br&gt;
sektorn.&lt;br&gt;
Ett slopande av skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad&lt;br&gt;
tandvård medför att man förhindrar det förväntade skattebortfall som ett&lt;br&gt;
utnyttjande av skattefriheten skulle innebära eller redan har inneburit. När&lt;br&gt;
skattefriheten utnyttjas genom bruttolöneavdrag uppgår de förväntade&lt;br&gt;
inkomstminskningarna i den offentliga sektorn, beroende på behandlingspaket,&lt;br&gt;
till mellan två och åtta gånger storleken av statens inbesparade utgifter i form&lt;br&gt;
 av att tandvårdsersättning inte behöver betalas ut. Förekomsten av skattefria&lt;br&gt;
tandvårdsförmåner är i dag inte större än att ett slopande av dem bedöms medföra&lt;br&gt;
 endast försumbara budgeteffekter.&lt;br&gt;
Med dagens regler erhålls den skattefria tandvården i de flesta fall mot&lt;br&gt;
bruttolöneavdrag. Arbetsgivaren måste alltså justera den anställdes lön med ett&lt;br&gt;
belopp motsvarande tandvårdskostnaden. Arbetsgivaren måste även ha kontakt med&lt;br&gt;
tandläkaren för att tillse att försäkringskassan inte debiteras&lt;br&gt;
tandvårdsersättning. Ett slopande av skattefriheten för förmån av tandvård&lt;br&gt;
innebär en regelförenkling för företagen på så sätt att en sådan förmån, precis&lt;br&gt;
som de flesta andra förmåner, skall tas upp till beskattning hos den anställde.&lt;br&gt;
Sedan år 2000 har stora belopp förts ut ur landet i och med att&lt;br&gt;
pensionsutfästelser har övertagits av utländska bolag belägna i länder med&lt;br&gt;
förmånliga skatteregler. Utförseln av pensionskapital skapar ett intäktsbortfall&lt;br&gt;
 för staten vad gäller bolagsskatt, avkastningsskatt och inkomstskatt. Den av&lt;br&gt;
regeringen föreslagna åtgärden att begränsa avdragsrätten för lämnad ersättning&lt;br&gt;
vid övertagande av pensionsutfästelser innebär inte någon omedelbar&lt;br&gt;
inkomstförstärkning för staten. Däremot kan den nuvarande skattebasen&lt;br&gt;
upprätthållas. Detsamma gäller förslaget om en utvidgad skyldighet att betala&lt;br&gt;
avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;br&gt;
Förslaget att utvidga skattefriheten för belöningar vid avslöjande eller&lt;br&gt;
gripande av brottslingar bedöms få försumbara budgetmässiga effekter.&lt;br&gt;
De nu nämnda förslagen kommer att leda till en tydligare och mer transparent&lt;br&gt;
lagstiftning och bör därför underlätta för myndigheterna vid rättstillämpningen.&lt;br&gt;
Vad gäller den föreslagna skärpningen av reglerna om skattefrihet för&lt;br&gt;
lånedatorer kommer detta att medföra en viss inkomstförstärkning för staten.&lt;br&gt;
Några närmare beräkningar av hur stor denna inkomstförstärkning kan förväntas&lt;br&gt;
bli går inte att göra eftersom nödvändiga statistiska uppgifter inte finns att&lt;br&gt;
tillgå.&lt;br&gt;
Övriga förslag i propositionen bedöms inte få några offentlig-finansiella&lt;br&gt;
effekter.&lt;br&gt;
Förslagen bedöms inte medföra några budgetkonsekvenser för berörda myndigheter.&lt;br&gt;
11 Författningskommentarer&lt;br&gt;
11.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
8 kap.&lt;br&gt;
30 §&lt;br&gt;
Paragrafens tre strecksatser har i förtydligande syfte ersatts av punkterna 1-3.&lt;br&gt;
Ersättningar som faller in under paragrafens tillämpningsområde är skattefria.&lt;br&gt;
Som ett uttryckligt villkor för skattefriheten anges att ersättningen inte får&lt;br&gt;
hänföra sig till anställning eller uppdrag. Om så är fallet omfattas inte&lt;br&gt;
ersättningen av paragrafens bestämmelser.&lt;br&gt;
Skattefriheten i tredje punkten skall gälla även om t.ex. en uppgiftslämnares&lt;br&gt;
insats inte har lett till något resultat. Detta har kommit till uttryck i&lt;br&gt;
lagtexten genom tillägget avsett att bidra till. Ändringen innebär alltså att en&lt;br&gt;
 ersättning som betalas ut i sådana fall då resultatet uteblivit också omfattas&lt;br&gt;
av skattefriheten. Den misstänkte kan t.ex. ha avlidit eller avvikit och kan&lt;br&gt;
därför inte lagföras. Begreppet "grips" har i detta sammanhang inte samma&lt;br&gt;
begränsande innebörd som följer av reglerna i rättegångsbalken, utan innefattar&lt;br&gt;
även andra former av frihetsberövanden, t.ex. verkställande av anhållningsbeslut&lt;br&gt;
 och förpassande av någon som har avvikit från en kriminalvårdsanstalt till&lt;br&gt;
sådan anstalt.&lt;br&gt;
Paragrafens tredje punkt har slutligen kompletterats med att ersättning till den&lt;br&gt;
 som har bidragit till att förebygga brott eller att föremål tas i beslag också&lt;br&gt;
omfattas av skattefriheten. På Lagrådets inrådan bör framhållas att&lt;br&gt;
skattefriheten omfattar även beslag enligt annan lag än rättegångsbalken, t.ex.&lt;br&gt;
beslag som beslutas enligt tryckfrihetsförordningen. Med föremål avses i detta&lt;br&gt;
sammanhang även annat som tas i beslag, t.ex. skriftliga handlingar.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
11 kap.&lt;br&gt;
7 §&lt;br&gt;
Ändringen innebär att förutsättningarna skärps för att en skattefri förmån av&lt;br&gt;
lånedator skall anses föreligga. Liksom tidigare är en grundläggande&lt;br&gt;
förutsättning för skattefrihet att erbjudandet väsentligen riktar sig till hela&lt;br&gt;
den stadigvarande personalen. Är detta krav inte uppfyllt, är således förmånen&lt;br&gt;
redan av denna anledning skattepliktig.&lt;br&gt;
Ändringen består i att den skattskyldige kan byta ut kontant ersättning mot&lt;br&gt;
förmån av lånedator med högst 10 000 kronor under beskattningsåret utan&lt;br&gt;
beskattningskonsekvenser. Om ett sådant utbyte gjorts med högre belopp än 10 000&lt;br&gt;
 kronor under beskattningsåret, skall förmånen av lånedatorn inte undantas från&lt;br&gt;
beskattning enligt förevarande paragraf.&lt;br&gt;
En datorförmån skall värderas till marknadsvärdet enligt reglerna i 61 kap.&lt;br&gt;
inkomstskattelagen. Ett eventuellt bruttolöneavdrag påverkar inte värderingen av&lt;br&gt;
 förmånen. Vad som avses med datorutrustning m.m. anges närmare i prop.&lt;br&gt;
1996/97:173 s. 60.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
18 §&lt;br&gt;
Paragrafens första stycke ändras på så sätt att ordet tandvård utgår. Därmed&lt;br&gt;
upphör skattefriheten för förmån av tandvård i Sverige som inte är offentligt&lt;br&gt;
finansierad och för förmån av tandvård utomlands. Skattefriheten för förmån av&lt;br&gt;
vård i Sverige gäller nu hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad.&lt;br&gt;
 Skattefriheten för förmån av vård utomlands gäller hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;
Förmån av tandvård i Sverige skall värderas till marknadsvärdet enligt 61 kap. 2&lt;br&gt;
 § andra stycket. Med marknadsvärdet avses enligt nämnda bestämmelse det pris&lt;br&gt;
den skattskyldige hade fått betala på orten om denne själv skaffat sig&lt;br&gt;
motsvarande tandvård. I de fall tandvården berättigar till tandvårdsersättning&lt;br&gt;
som betalas ut av försäkringskassan enligt förordningen (1998:1337) om&lt;br&gt;
tandvårdstaxa minskar det alltså värdet av den beskattningsbara förmånen.&lt;br&gt;
Förmån av tandvård utomlands skall också värderas till marknadsvärdet, dvs. det&lt;br&gt;
pris som arbetsgivaren betalar för tandvården i utlandet. Om priset är&lt;br&gt;
reducerat, dvs. understiger den verkliga kostnaden, skall värdet av förmånen&lt;br&gt;
motsvara det reducerade priset.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
16 kap.&lt;br&gt;
22 §&lt;br&gt;
Ändringen består i att ordet tandvård utgår. Avdragsförbudet för utgifter för&lt;br&gt;
vård i Sverige gäller nu, med vissa undantag, hälso- och sjukvård som inte är&lt;br&gt;
offentligt finansierad. Avdragsbegränsningen för utgifter för vård utomlands&lt;br&gt;
gäller endast hälso- och sjukvård. Arbetsgivarens utgifter för tandvård&lt;br&gt;
betraktas som ordinära kostnader i verksamheten som i likhet med övriga&lt;br&gt;
driftskostnader är avdragsgilla vid beskattningen.&lt;br&gt;
Även enskilda näringsidkare får göra avdrag för tandvårdsutgifter. En enskild&lt;br&gt;
näringsidkare som utnyttjar rätten till avdrag skall dock uttagsbeskattas för&lt;br&gt;
samma belopp enligt bestämmelserna i 22 kap.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
28 kap.&lt;br&gt;
26 §&lt;br&gt;
Ändringarna i första stycket innebär att avdragsrätten begränsas för ersättning&lt;br&gt;
som lämnas i samband med att ansvaret för pensionsutfästelser övertas.&lt;br&gt;
Begränsningen innebär att ersättningen endast får dras av i närmare angivna&lt;br&gt;
situationer, vilka anges i punkterna 1 och 2.&lt;br&gt;
Bestämmelsen i första punkten innebär att full avdragsrätt även fortsättningsvis&lt;br&gt;
 skall finnas då överflyttningen sker med anledning av en överföring av värdet&lt;br&gt;
av en rätt till tjänstepension till Europeiska gemenskaperna. Rätten till sådana&lt;br&gt;
 överföringar regleras i de tjänsteföreskrifter som är fastställda genom rådets&lt;br&gt;
förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 och som&lt;br&gt;
därefter har ändrats vid åtskilliga tillfällen. De nationella bestämmelser som&lt;br&gt;
krävs för att möjliggöra sådana överföringar finns i lagen (2002:125) om&lt;br&gt;
överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska&lt;br&gt;
gemenskaperna.&lt;br&gt;
Innebörden av bestämmelserna i andra punkten är att ersättning skall dras av&lt;br&gt;
bara om övertagandet sker när en näringsverksamhet övergår till en ny&lt;br&gt;
arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna. Rätt till&lt;br&gt;
avdrag finns alltså endast då övertagandet är tillåtet enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;
23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Härmed avses&lt;br&gt;
övertaganden som tillsynsmyndigheten kan lämna sitt samtycke till. Detta innebär&lt;br&gt;
 även normalt sett att tidigare anställda och personer som gått i pension&lt;br&gt;
omfattas av övertagandet och därmed att avdragsrätten för ersättning inkluderar&lt;br&gt;
även pensionsutfästelser som avser sådana personer.&lt;br&gt;
Regleringen avser inte att inskränka de i 58 kap. 16 och 17 §§ angivna&lt;br&gt;
möjligheterna att överlåta pensionsförsäkringar.&lt;br&gt;
Lagförslaget innebär ingen förändring i beskattningen av mottagen ersättning.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.&lt;br&gt;
Av andra punkten framgår beträffande 11 kap. 7 § att äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;
tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahållits den anställde före&lt;br&gt;
utgången av juni månad 2004. Med detta avses att datorn levererats till den&lt;br&gt;
anställde eller på annat sätt är tillgänglig för nyttjande av den anställde före&lt;br&gt;
 nämnda tidpunkt. För tillämpning av äldre bestämmelser krävs vidare att avtalet&lt;br&gt;
 om tillhandahållande av datorutrustningen skall ha ingåtts före den 1 januari&lt;br&gt;
2004. Härmed avses det tillfälle då arbetstagaren och arbetsgivaren kommit&lt;br&gt;
överens om att en lånedator skall tillhandahållas. När det gäller avtal om&lt;br&gt;
bruttolöneavdrag finns normalt ett skriftligt avtal i form av en underskriven&lt;br&gt;
bindande anmälan från arbetstagaren. I dessa fall torde det tämligen enkelt&lt;br&gt;
kunna avgöras vilka regler som skall tillämpas.&lt;br&gt;
I tredje punkten anges att den ändrade bestämmelsen i 28 kap. 26 § om&lt;br&gt;
avdragsrätt för ersättning som lämnas vid övertagande av pensionsutfästelser&lt;br&gt;
tillämpas på avtal om övertagande som ingåtts från och med den 26 september&lt;br&gt;
2003. Det innebär att den nu föreslagna begränsningen i avdragsrätten för&lt;br&gt;
ersättning vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser skall tillämpas&lt;br&gt;
från och med dagen efter avlämnandet av den skrivelsen till riksdagen (skr.&lt;br&gt;
2003/04:14) i vilken avdragsbegränsningen aviserats.&lt;br&gt;
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel&lt;br&gt;
2 §&lt;br&gt;
I ett nytt andra stycke utökas kretsen av skattskyldiga till avkastningsskatt.&lt;br&gt;
Innebörden är att i det fall ingen annan är skyldig att betala avkastningsskatt&lt;br&gt;
för en kapitalförsäkring som är meddelad i en försäkringsrörelse som inte&lt;br&gt;
bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, skall den som har panträtt i en&lt;br&gt;
sådan försäkring anses inneha försäkringen och därmed vara skattskyldig till&lt;br&gt;
avkastningsskatt. Så kan t.ex. fallet vara när en pensionsutfästelse som&lt;br&gt;
säkerställts med en utländsk kapitalförsäkring, i vilken pensionsborgenären har&lt;br&gt;
panträtt som säkerhet för sin fordran, överlåts till ett utländskt&lt;br&gt;
pensionsbolag.&lt;br&gt;
Lagtexten har utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat.&lt;br&gt;
11.3 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;
47 §&lt;br&gt;
Första stycket korrigeras genom att en hänvisning till 15 kap. 15 §&lt;br&gt;
skattebetalningslagen (1997:483) införs. Ändringen föranleds av att ett nytt&lt;br&gt;
kapitel 15 har införts i skattebetalningslagen (prop. 2002/03:106, bet.&lt;br&gt;
2002/03:SkU16, rskr. 2002/03:167). Skattetillägg skall således inte - i enlighet&lt;br&gt;
 med vad som har gällt tidigare - tas ut om den skattskyldige har avlidit.&lt;br&gt;
11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;
1 §&lt;br&gt;
Ändringen i första stycket är redaktionell.&lt;br&gt;
I ett nytt andra stycke har ett förtydligande förts in att ersättning till den&lt;br&gt;
som arbetsgivaren bara skall betala ålderspensionsavgift för enligt 2 kap. 27 §&lt;br&gt;
socialavgiftslagen (2000:980), inte ingår i underlaget för allmän löneavgift.&lt;br&gt;
Det bör i sammanhanget påpekas att ersättningar till personer som är födda år&lt;br&gt;
1937 eller tidigare, genom en övergångsregel till nämnda lag, är helt undantagna&lt;br&gt;
 från arbetsgivaravgifter och således också undantagna från allmän löneavgift.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2 §&lt;br&gt;
Ändringen i första stycket är redaktionell.&lt;br&gt;
Av det införda andra stycket framgår att den som enligt 3 kap. 15 eller 16 §&lt;br&gt;
socialavgiftslagen bara skall betala ålderspensionsavgift inte skall betala&lt;br&gt;
allmän löneavgift. På motsvarande sätt som för arbetsgivaravgifter är inkomster&lt;br&gt;
för personer födda år 1937 eller tidigare helt undantagna från egenavgifter och&lt;br&gt;
således också undantagna från allmän löneavgift.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Sammanfattning av promemorian Förmån av tandvård&lt;br&gt;
Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i&lt;br&gt;
huvudsak inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet.&lt;br&gt;
 Det förhållandet att vanlig svensk tandvård blivit skattefri är en inte avsedd&lt;br&gt;
konsekvens av nuvarande lagstiftning.&lt;br&gt;
I promemorian föreslås därför att skattefriheten slopas för förmån av inte&lt;br&gt;
offentligt finansierad tandvård i Sverige. För att undvika ett kringgående&lt;br&gt;
föreslås även att skattefriheten för förmån av tandvård utomlands avskaffas. Som&lt;br&gt;
 en konsekvens av ett slopande av skattefriheten för förmån av tandvård föreslås&lt;br&gt;
 dessutom att avdragsförbudet för tandvårdsutgifter i inkomstslaget&lt;br&gt;
näringsverksamhet slopas.&lt;br&gt;
Lagförslag i promemorian Förmån av tandvård&lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 18 § och 16 kap. 22 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;
(1999:1229) skall ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
11 kap.&lt;br&gt;
18 §&lt;br&gt;
Förmån av hälso- och sjukvård eller tandvård skall inte tas upp om förmånen&lt;br&gt;
avser&lt;br&gt;
- vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, och&lt;br&gt;
- vård utomlands.&lt;br&gt;
Förmån av hälso- och sjukvård skall inte tas upp om förmånen avser vård i&lt;br&gt;
Sverige som inte är offentligt finansierad eller vård utomlands.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Följande förmåner skall inte heller tas upp&lt;br&gt;
- läkemedel vid vård utomlands,&lt;br&gt;
- företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,&lt;br&gt;
- vaccination som betingas av tjänsten, och&lt;br&gt;
- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav&lt;br&gt;
för försvarsmaktens submarina eller flygandepersonal och för andra med i&lt;br&gt;
huvudsak liknande arbetsförhållanden.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
16 kap.&lt;br&gt;
22 §&lt;br&gt;
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård eller tandvård i Sverige som inte är&lt;br&gt;
offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de&lt;br&gt;
avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt&lt;br&gt;
handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt&lt;br&gt;
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.&lt;br&gt;
Utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel utomlands skall dras av&lt;br&gt;
 om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt&lt;br&gt;
finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de avser en&lt;br&gt;
anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag&lt;br&gt;
som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;
om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.&lt;br&gt;
Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands skall dras av om de&lt;br&gt;
uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005&lt;br&gt;
 års taxering.&lt;br&gt;
Förteckning över remissinstanser till promemorian Förmån av tandvård&lt;br&gt;
Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från&lt;br&gt;
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket,&lt;br&gt;
Konkurrensverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenskt&lt;br&gt;
Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;
Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Sveriges&lt;br&gt;
 Privattandläkarförening och Sveriges Tandhygienistförening.&lt;br&gt;
Tjänstetandläkarföreningen har yttrat sig i stället för Sveriges&lt;br&gt;
Tandläkarförbund.&lt;br&gt;
Sveriges Akademikers Centralorganisation har avstått från att yttra sig och har&lt;br&gt;
hänvisat till yttrandena från Sveriges Privattandläkarförening,&lt;br&gt;
Tjänstetandläkarföreningen och Sveriges Tandhygienistförening.&lt;br&gt;
Utöver remissinstanserna har yttrande avgetts av Praktikertjänst,&lt;br&gt;
Vårdföretagarna och Trossamfundet Jehovas Vittnen - Bibelsällskapet Vakttornet.&lt;br&gt;
Sammanfattning av promemorian Skatteregler vid övertagande av ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelser&lt;br&gt;
Enligt nuvarande bestämmelser skall en ersättning som lämnas vid övertagande av&lt;br&gt;
ansvaret för pensionsutfästelser dras av hos den som lämnar ersättningen.&lt;br&gt;
Ersättningen skall tas upp till beskattning hos mottagaren. Detta gäller oavsett&lt;br&gt;
 om pensionsutfästelserna har tryggats eller inte. Det finns inte några&lt;br&gt;
beloppsmässiga begränsningar.&lt;br&gt;
I promemorian föreslås att avdragsrätten för lämnad ersättning vid övertagande&lt;br&gt;
av pensionsutfästelser begränsas till att avse ersättning för sådana&lt;br&gt;
pensionsutfästelser som tryggats med avdragsrätt. Det innebär att avdrag bara&lt;br&gt;
skall göras om och i den mån ersättningen avser pensionsutfästelser som redan&lt;br&gt;
tryggats genom överföring till pensionsstiftelse, avsättning i balansräkning i&lt;br&gt;
förening med t.ex. kreditförsäkring eller betalning av premie till&lt;br&gt;
pensionsförsäkring. Det innebär vidare att det krävs att tryggandet av de&lt;br&gt;
aktuella pensionsutfästelserna ryms inom de beloppsmässiga ramar som gäller för&lt;br&gt;
avdrag för sådana kostnader.&lt;br&gt;
Vidare föreslås en motsvarande begränsning i beskattningen av ersättningen hos&lt;br&gt;
mottagaren. Ersättning vid övertagande av pensionsutfästelser skall tas upp till&lt;br&gt;
 beskattning hos mottagaren i samma utsträckning som ersättningen skall dras av&lt;br&gt;
hos den som lämnar ersättningen.&lt;br&gt;
Lagförslag i promemorian Skatteregler vid övertagande av ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelser&lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
28 kap.&lt;br&gt;
26 §&lt;br&gt;
Ersättning som lämnas till den som tar över ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
skall dras av.&lt;br&gt;
Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelser skall tas upp.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ersättningen skall bara dras av respektive tas upp, om och i den mån den avser&lt;br&gt;
pensionsutfästelser som har tryggats på sådant sätt att tryggandet skall ha&lt;br&gt;
dragits av som kostnad enligt bestämmelserna i 3 §.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på avtal om&lt;br&gt;
övertaganden av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 18 juni 2003.&lt;br&gt;
Förteckning över remissinstanser till promemorian Skatteregler vid övertagande&lt;br&gt;
av ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från Statens Pensionsverk,&lt;br&gt;
 Finansinspektionen, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;
Stockholms län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Västra Götalands&lt;br&gt;
 län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Svenska Kommunförbundet, Svenskt&lt;br&gt;
Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer,&lt;br&gt;
Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;
Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Länsförsäkringsbolagens&lt;br&gt;
förening, Kooperationens Pensionsanstalt och Aktuarienämnden.&lt;br&gt;
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att&lt;br&gt;
lämna några synpunkter: Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen&lt;br&gt;
i Sverige, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Utländska försäkringsbolags&lt;br&gt;
förening och Svenska Försäkringsmäklares förening.&lt;br&gt;
Utöver remissinstanserna har yttranden inkommit från Försäkringsbolaget Folksam&lt;br&gt;
och skattekonsulten Anders Palm.&lt;br&gt;
Sammanfattning av promemorian Skatt på ersättning till uppgiftslämnare och&lt;br&gt;
informatörer i polisarbetet&lt;br&gt;
I promemorian föreslås vissa justeringar när det gäller beskattning av&lt;br&gt;
ersättning som betalas till uppgiftslämnare som hjälpt polisen med information&lt;br&gt;
m.m.&lt;br&gt;
Nuvarande undantag från beskattning gäller ersättning till den som bidragit till&lt;br&gt;
 att personer som har begått brott avslöjas eller grips. Det föreslås att&lt;br&gt;
undantaget också skall omfatta betalning för insatser som lett till att brott&lt;br&gt;
har kunnat förhindras eller till att föremål har kunnat tas i beslag.&lt;br&gt;
Undantaget bör inte bara gälla om uppgiftslämnarens insats lett till det avsedda&lt;br&gt;
 resultatet. Det bör också omfatta fall då insatsen inte lett till något&lt;br&gt;
resultat, om detta beror på något uppgiftslämnaren inte rått över.&lt;br&gt;
Det föreslås också att ett förtydligande införs om att skattefriheten endast&lt;br&gt;
gäller om den handling som ligger till grund för ersättningen inte hänför sig&lt;br&gt;
till en anställning eller ett uppdrag.&lt;br&gt;
Lagtext i promemorian Skatt på ersättning till uppgiftslämnare och informatörer&lt;br&gt;
i polisarbetet&lt;br&gt;
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha&lt;br&gt;
följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
8 kap.&lt;br&gt;
30 §&lt;br&gt;
Följande ersättningar är skattefria:&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller&lt;br&gt;
 uppdrag:&lt;br&gt;
- hittelön,&lt;br&gt;
- ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och&lt;br&gt;
- ersättning till den som har bidragit till att personer som har begått brott&lt;br&gt;
avslöjas eller grips.&lt;br&gt;
- ersättning till den som bidragit till eller avsett att bidra till att&lt;br&gt;
förhindra brott, att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller&lt;br&gt;
att föremål tas i beslag.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005&lt;br&gt;
 års taxering.&lt;br&gt;
Lagrådsremissens förslag till lagtext&lt;br&gt;
1. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 30 §, 11 kap. 18 §, 16 kap. 22 § och 28 kap. 26&lt;br&gt;
§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
8 kap.&lt;br&gt;
30 §&lt;br&gt;
Följande ersättningar är skattefria:&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
- hittelön,&lt;br&gt;
- ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och&lt;br&gt;
- ersättning till den som har bidragit till att personer som har begått brott&lt;br&gt;
avslöjas eller grips.&lt;br&gt;
Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller&lt;br&gt;
 uppdrag:&lt;br&gt;
1. hittelön,&lt;br&gt;
2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och&lt;br&gt;
3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till&lt;br&gt;
- att förebygga brott,&lt;br&gt;
- att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller&lt;br&gt;
- att föremål tas i beslag.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
11 kap.&lt;br&gt;
18 §&lt;br&gt;
Förmån av hälso- och sjukvård eller tandvård skall inte tas upp om förmånen&lt;br&gt;
avser&lt;br&gt;
- vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, och&lt;br&gt;
- vård utomlands.&lt;br&gt;
Förmån av hälso- och sjukvård skall inte tas upp om förmånen avser vård i&lt;br&gt;
Sverige som inte är offentligt finansierad eller vård utomlands.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Följande förmåner skall inte heller tas upp&lt;br&gt;
- läkemedel vid vård utomlands,&lt;br&gt;
- företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,&lt;br&gt;
- vaccination som betingas av tjänsten, och&lt;br&gt;
- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav&lt;br&gt;
för försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i&lt;br&gt;
huvudsak liknande arbetsförhållanden.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
16 kap.&lt;br&gt;
22 §&lt;br&gt;
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård eller tandvård i Sverige som inte är&lt;br&gt;
offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de&lt;br&gt;
avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt&lt;br&gt;
handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt&lt;br&gt;
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.&lt;br&gt;
Utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel utomlands skall dras av&lt;br&gt;
 om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt&lt;br&gt;
finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de avser en&lt;br&gt;
anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag&lt;br&gt;
som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;
om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.&lt;br&gt;
Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands skall dras av om de&lt;br&gt;
uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
28 kap.&lt;br&gt;
26 §&lt;br&gt;
Ersättning som lämnas till den som tar över ansvaret för pensionsutfästelser&lt;br&gt;
skall dras av.&lt;br&gt;
Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser skall&lt;br&gt;
dras av om&lt;br&gt;
1.  övertagandet sker vid övergång av näringsverksamhet mellan arbetsgivare, och&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2. den nya arbetsgivaren övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.&lt;br&gt;
Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för&lt;br&gt;
pensionsutfästelser skall tas upp.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005&lt;br&gt;
 års taxering. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas dock på avtal om&lt;br&gt;
övertaganden av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel&lt;br&gt;
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;
pensionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;br&gt;
Föreslagen lydelse&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2 §1&lt;br&gt;
Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;br&gt;
1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;br&gt;
2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast&lt;br&gt;
driftställe i Sverige,&lt;br&gt;
3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet,&lt;br&gt;
4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;
 m.m.,&lt;br&gt;
5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under&lt;br&gt;
rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;
m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,&lt;br&gt;
6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,&lt;br&gt;
7. obegränsat skattskyldiga som innehar&lt;br&gt;
a) kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från&lt;br&gt;
fast driftställe i Sverige, eller&lt;br&gt;
b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 §&lt;br&gt;
inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Med innehavare av en sådan försäkring som avses i första stycket 7 a likställs&lt;br&gt;
den som har panträtt i försäkringen, om ingen annan är skattskyldig för&lt;br&gt;
försäkringen enligt denna lag.&lt;br&gt;
Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart avser&lt;br&gt;
olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte&lt;br&gt;
är återköpsbar.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;
2005 års taxering.&lt;br&gt;
Lagrådets yttrande&lt;br&gt;
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-29&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp,&lt;br&gt;
 regeringsrådet Göran Schäder.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Enligt en lagrådsremiss den 25 september 2003 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;br&gt;
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;br&gt;
2. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förslagen har inför Lagrådet fördragits av kammarrättsassessorerna Lena Bartholf&lt;br&gt;
 Axelsson och Peter Ljungqvist.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
8 kap. 30 §&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
I lagrådsremissen föreslås i en ny punkt 3 till paragrafen bl.a. att ersättning&lt;br&gt;
till den som har bidragit till eller avsett att bidra till att föremål tas i&lt;br&gt;
beslag också skall omfattas av skattefrihet. I författningskommentaren har&lt;br&gt;
uttalats att förslaget gäller föremål som tas i beslag enligt rättegångsbalken.&lt;br&gt;
Enligt den föreslagna lydelsen är bestämmelsen inte begränsad till sådana&lt;br&gt;
beslag. Under föredragningen har upplysts att skattefriheten avses omfatta även&lt;br&gt;
beslag beslutade enligt annan lag och att skattefriheten inte skall vara&lt;br&gt;
begränsad till föremål utan gälla även annat som tagits i beslag (se t.ex. 27&lt;br&gt;
kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken gällande skriftlig handling). Lagrådet&lt;br&gt;
utgår därför ifrån att författningskommentaren kommer att ses över så att den&lt;br&gt;
svarar mot det avsedda innehållet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Förslaget till lag om ändring i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2 §&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
I det föreslagna nya andra stycket anges att med innehavare av en sådan&lt;br&gt;
försäkring som avses i första stycket 7 a skall likställas den som har panträtt&lt;br&gt;
i försäkringen, om ingen annan är skattskyldig för försäkringen enligt den&lt;br&gt;
aktuella lagen. Den i förslaget angivna förutsättningen att ingen annan är&lt;br&gt;
skattskyldig för försäkringen framstår för Lagrådet som alltför opreciserad.&lt;br&gt;
Bestämmelsen skulle enligt Lagrådet vinna i tydlighet om den gavs exempelvis&lt;br&gt;
följande lydelse:&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
"Om en sådan försäkring som avses i första stycket 7 a inte innehas av någon som&lt;br&gt;
 är obegränsat skattskyldig, skall den som har panträtt i försäkringen anses&lt;br&gt;
inneha denna".&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Finansdepartementet&lt;br&gt;
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2003&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Närvarande: statsrådet Winberg, ordförande, och statsråden Sahlin, Pagrotsky,&lt;br&gt;
Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund,&lt;br&gt;
Nykvist, Andnor, Nuder, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Regeringen beslutar proposition 2003/04:21 Förmån av tandvård och övertagande av&lt;br&gt;
 pensionsutfästelser, m.m.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
1 Senaste lydelse 1999:1264.&lt;br&gt;
1 Senaste lydelse av&lt;br&gt;
lagens rubrik 1992:1440&lt;br&gt;
69 § 1992:1440&lt;br&gt;
74 § 1992:1440.&lt;br&gt;
2 Senaste lydelse 2003:215.&lt;br&gt;
1 Senaste lydelse 2000:995.&lt;br&gt;
2 Senaste lydelse 2000:995.&lt;br&gt;
1 Senaste lydelse 1999:1264.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;&lt;br&gt;
39&lt;br&gt;&lt;br&gt;
1&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 1&lt;br&gt;&lt;br&gt;
40&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 2&lt;br&gt;&lt;br&gt;
41&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 3&lt;br&gt;&lt;br&gt;
42&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 4&lt;br&gt;&lt;br&gt;
43&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;br&gt;&lt;br&gt;
44&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 6&lt;br&gt;&lt;br&gt;
45&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 7&lt;br&gt;&lt;br&gt;
46&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 8&lt;br&gt;&lt;br&gt;
47&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 9&lt;br&gt;&lt;br&gt;
50&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;
Bilaga 10&lt;br&gt;&lt;br&gt;
52&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Prop. 2003/04:21&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;&lt;br&gt;
53&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</lydelse2>
<utskottet> Bifall,  Bifall,  Delvis bifall,  Bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2003/04:SkU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2003-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2003-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2003-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2003-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2003-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:57:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GR0321</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 10:05:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:57:23</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GR0321d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200304__21_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>10685</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/088C7D56-A15B-4E5F-9524-674BADE49251</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2003/04:SkU12</uppgift>
<ref_dok_id>GR01SkU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. (prop. 2003/04:21, skr. 2003/04:14 och skr. 2002/03:145)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Axel Johansson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2003/04:21&lt;br/&gt;
Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2003/04:21 Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Axel Johansson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Lindblad och Ewa Björling (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2003/04:21&lt;br/&gt;
Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2003/04:21 Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Lindblad och Ewa Björling (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Landgren m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2003/04:21&lt;br/&gt;
Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2003/04:21 Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roger Tiefensee m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2003/04:21&lt;br/&gt;
Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2003/04:21 Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roger Tiefensee m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>