2229520 GR03155 2003/04 155 prop prop prop Proposition 2003/04:155 Proposition Proposition FI FiU 155 0 2004-05-27 00:00:00 2013-02-16 17:50:53 2004-05-27 00:00:00 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GR03155/text https://data.riksdagen.se/dokument/GR03155 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR03155 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:803px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:418px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:63px;z-index:-1;width:501px;height:59px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:501px;height:59px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:34px;left:63px;z-index:-1;width:501px;height:154px;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:501px;height:154px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:42px;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:503px;height:42px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:42px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:507px;height:42px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:562px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:80px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:507px;height:80px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:892px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:686px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:100px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:745px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:196px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:507px;height:196px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:375px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:61px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:507px;height:61px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:106px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:158px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:507px;height:158px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:807px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:177px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:507px;height:177px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:497px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:62px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:507px;height:62px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:40px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:292px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:507px;height:292px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:273px;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:507px;height:273px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:154px;left:63px;z-index:-1;width:499px;height:272px;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:499px;height:272px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:276px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:100px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:507px;height:100px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:63px;z-index:-1;width:499px;height:697px;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:499px;height:697px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:546px;left:63px;z-index:-1;width:499px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:499px;height:2px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:182px;left:63px;z-index:-1;width:499px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:499px;height:2px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:63px;z-index:-1;width:564px;height:482px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:564px;height:482px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:63px;z-index:-1;width:519px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:519px;height:2px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_77 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_77 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_82 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:404px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_85 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_85 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:193px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_92 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_95 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_95 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_96 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_96 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_97 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_97 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:524px;left:0px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:154px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:219px;left:1px;z-index:-1;width:151px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:151px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 33px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 18px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 2px;} .ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft39{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 19px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft46{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;position: relative; bottom: -5px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft49{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 53px;l-h: 26px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;} .ft51{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 19px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 22px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft57{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft59{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft60{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 19px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p39{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 850px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p46{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p48{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p51{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p52{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p56{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p73{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p81{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p84{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p94{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p97{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p101{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p104{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p106{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p109{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p111{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p117{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p137{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p140{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p173{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p176{text-align: right;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p178{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: right;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p193{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p195{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p199{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p207{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p208{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p209{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p213{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p220{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: right;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p233{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: right;margin-top: 705px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p250{text-align: right;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p270{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p272{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p274{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p277{text-align: right;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p279{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p280{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p281{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p284{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p285{text-align: right;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p288{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p294{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: right;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p304{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p310{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;} .p321{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p324{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p329{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p336{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p338{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p351{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p353{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p357{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 930px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 585px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 521px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;} .td101{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td102{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 531px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 673px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td107{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td108{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td109{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td111{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td113{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 511px;vertical-align: bottom;} .td119{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;} .td121{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td122{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 541px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td134{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td135{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td136{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td137{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td143{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td145{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td148{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td167{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td168{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td169{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td176{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td177{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td178{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td182{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td185{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 24px;} .tr2{heightzzz: 43px;} .tr3{heightzzz: 27px;} .tr4{heightzzz: 948px;} .tr5{heightzzz: 906px;} .tr6{heightzzz: 0px;} .tr7{heightzzz: 625px;} .tr8{heightzzz: 548px;} .tr9{heightzzz: 425px;} .tr10{heightzzz: 310px;} .tr11{heightzzz: 272px;} .tr12{heightzzz: 21px;} .tr13{heightzzz: 19px;} .tr14{heightzzz: 18px;} .tr15{heightzzz: 20px;} .tr16{heightzzz: 28px;} .tr17{heightzzz: 25px;} .tr18{heightzzz: 6px;} .tr19{heightzzz: 38px;} .tr20{heightzzz: 23px;} .tr21{heightzzz: 14px;} .tr22{heightzzz: 15px;} .tr23{heightzzz: 2px;} .tr24{heightzzz: 3px;} .tr25{heightzzz: 37px;} .tr26{heightzzz: 9px;} .tr27{heightzzz: 22px;} .tr28{heightzzz: 5px;} .tr29{heightzzz: 30px;} .tr30{heightzzz: 16px;} .tr31{heightzzz: 1px;} .tr32{heightzzz: 17px;} .tr33{heightzzz: 32px;} .tr34{heightzzz: 13px;} .tr35{heightzzz: 8px;} .tr36{heightzzz: 39px;} .tr37{heightzzz: 29px;} .tr38{heightzzz: 60px;} .tr39{heightzzz: 59px;} .t0{width: 693px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 16px;f:23px 'Verdana' !important;} .t1{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t2{width: 727px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;} .t3{width: 688px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t4{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;} .t5{width: 688px;margin-leftZ: 170px;f:1px 'Verdana' !important;} .t6{width: 605px;margin-leftZ: 170px;f:17px 'Verdana' !important;} .t7{width: 540px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;} .t8{width: 540px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 436px;margin-leftZ: 94px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;} .t11{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:23px 'Verdana' !important;} .t12{width: 695px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 696px;f:17px 'Verdana' !important;} .t14{width: 416px;margin-top: 18px;f:17px 'Verdana' !important;} .t15{width: 540px;f:17px 'Verdana' !important;} .t16{width: 705px;margin-top: 161px;f:8px 'Verdana' !important;} .t17{width: 713px;f:16px 'Verdana' !important;} .t18{width: 695px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 713px;margin-top: 37px;f:16px 'Verdana' !important;} .t20{width: 695px;margin-leftZ: 8px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 705px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 8px;f:17px 'Verdana' !important;} .t22{width: 556px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;} .t23{width: 704px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 713px;margin-top: 48px;f:16px 'Verdana' !important;} .t25{width: 713px;margin-top: 38px;f:16px 'Verdana' !important;} .t26{width: 548px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 548px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 574px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} .t29{width: 620px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 570px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2003/04:155</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Ändringar i det kommunala utjämningssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft4">Stockholm den 13 maj 2004</P> <P class="p6 ft4">Göran Persson</P> <P class="p7 ft4"><NOBR>Lars-Erik</NOBR> Lövdén</P> <P class="p8 ft4">(Finansdepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p10 ft5">I propositionen föreslås ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Ett nytt system för inkomstutjämning föreslås som i huvudsak innebär</P> <P class="p11 ft6">att staten finansierar utjämningen. Kommuner och landsting föreslås få ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer skall i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner föreslås bidragen beräknas utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattsatsen. Vid fastställandet av skattesatserna skall hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med 1991.</P> <P class="p12 ft7">Nuvarande system för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls men vissa ändringar föreslås, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.</P> <P class="p13 ft7">Ett statligt finansierat strukturbidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet föreslås. Strukturbidrag betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av nuvarande kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kommunens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag.</P> <P class="p13 ft6">Särskilda införandebidrag föreslås för åren <NOBR>2005–2010.</NOBR> Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under</P> <P class="p14 ft4">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">perioden till högst 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 procent för landsting.</P> <P class="p16 ft4">Vidare föreslås att regleringsavgifter och regleringsbidrag införs dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen.</P> <P class="p17 ft4">Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p19 ft4">2</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td4"><SPAN class="p3 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft4">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_5">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p21 ft5"><A href="#page_5">Förslag till riksdagsbeslut..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p22 ft4"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_6">2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p21 ft4"><A href="#page_6">Lagtext</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_6">...............................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft4"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_6">2.1 ..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p24 ft11">Förslag till lag om kommunalekonomisk utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft4"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft13"><SPAN class="ft11">2.2</SPAN><A href="#page_11"><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_11">särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_11">utdebitering av skatt, m.m.................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_11">11</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_14">3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_14">Ärendet och dess beredning.............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_14">4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_14">Bakgrund .........................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_14">4.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_14">Inledning ...........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_15">4.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_15">Nuvarande utjämningssystem ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_17">4.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_17">Senare utredningar och ändringar i utjämningssystemet ..</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_18">5</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_18">Ett nytt system för inkomstutjämning .............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_18">5.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_18">En statligt finansierad inkomstutjämning .........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_21">5.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_21">Inkomstutjämningsbidrag .................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_21">21</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_27">5.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_27">Inkomstutjämningsavgift ..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_28">6</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_28">Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen .................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_28">28</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft13"><SPAN class="ft11">6.1</SPAN><A href="#page_29"><SPAN class="ft12">Verksamheter och kostnadsslag som utgår ur</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_29">kostnadsutjämningen.........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_29">6.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_29">Vatten och avlopp ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_30">6.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_30">Kallortstillägg .................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_30">30</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft13"><SPAN class="ft11">6.2</SPAN><A href="#page_32"><SPAN class="ft12">Verksamheter och kostnadsslag som överförs till ett statligt</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_32">finansierat strukturbidrag ..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_33">6.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_33">Nya verksamheter och kostnadsslag .................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_33">6.3.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_33">Bebyggelsestruktur .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_34">6.3.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_34">Läkemedel.......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_34">34</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_35">7</A></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td14"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_35">Faktorer för beräkning av kostnadsutjämningen .............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_35">35</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft13"><SPAN class="ft11">7.1</SPAN><A href="#page_35"><SPAN class="ft12">Verksamheter och kostnadsslag där faktorerna förändras 35</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_35">7.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_35">Förskoleklass och grundskola.........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_35">35</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_37">7.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_37">Individ- och familjeomsorg ............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_40">7.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_40">Äldreomsorg ...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_40">40</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_42">7.1.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_42">Befolkningsförändringar.................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_45">7.1.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_45">Kollektivtrafik.................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_45">45</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft13"><SPAN class="ft11">7.2</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft12">Verksamheter och kostnadsslag där endast uppdateringar</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_47">görs....................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_47">47</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft13"><SPAN class="ft11">7.3</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft12">Sammanfattning av verksamheter, kostnadsslag och</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_52">faktorer i kostnadsutjämningen.........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_52">52</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_54">8</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_54">Strukturbidrag..................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_54">54</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_56">9</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_56">Införandebidrag ...............................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_56">56</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_57">10</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_57">Regleringsbidrag och regleringsavgift ............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_57">57</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_60">11</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_60">Administration och uppföljning av utjämningssystemet.................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_60">60</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p27 ft11"><A href="#page_60">11.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_60">Systemets administration ..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_60">60</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p27 ft11"><A href="#page_61">11.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_61">Löpande uppföljning.........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p3 ft13"><A href="#page_64">12</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_64">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_64">64</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft14">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p3 ft5"><A href="#page_64">13 Ekonomiska konsekvenser ..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_64">64</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft8">13.1</SPAN><A href="#page_65"><SPAN class="ft15">Ekonomiska konsekvenser av förändringar i statsbidrags-</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td15"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_65">och utjämningssystemet exklusive införanderegler..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_65">65</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p3 ft16"><A href="#page_65">13.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p30 ft5"><A href="#page_65">Kommuner ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_65">65</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_68">13.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p30 ft5"><A href="#page_68">Landsting ........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_68">68</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_69">13.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td26"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_69">Kommuner och landsting sammantaget..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_69">69</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft4"><SPAN class="ft8">13.2</SPAN><A href="#page_69"><SPAN class="ft17">Ekonomiska konsekvenser av de föreslagna</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td28"><SPAN class="p23 ft5"><A href="#page_69">införandereglerna ..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_69">69</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p32 ft16"><A href="#page_69">13.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p23 ft5"><A href="#page_69">Utfallet för kommuner och landsting..............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_69">69</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p32 ft4"><A href="#page_71">13.2.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft5"><A href="#page_71">Kostnaderna för införandereglerna .................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_71">71</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td7"><SPAN class="p23 ft5"><A href="#page_72">14 Författningskommentarer ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_72">72</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_72">14.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td28"><SPAN class="p23 ft4"><A href="#page_72">Förslaget till lag om kommunalekonomisk utjämning .....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_72">72</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft4"><SPAN class="ft8">14.2</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td31"><SPAN class="p33 ft8"><A href="#page_76">särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p33 ft8"><A href="#page_76">utdebitering av skatt, m.m.................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td33"><SPAN class="p20 ft16"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p3 ft5"><A href="#page_77">Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Gemensamt finansierad</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_77">utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88)........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_77">77</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_82">Bilaga 2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft5"><A href="#page_82">Författningsförslagen i betänkandet Gemensamt finansierad</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_82">utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88)........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_82">82</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_92">Bilaga 3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_92">Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_92">betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_92">kommunsektorn (SOU 2003:88) ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_95">Bilaga 4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_95">Lagrådsremissens lagförslag .................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td33"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_95">95</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p3 ft4"><A href="#page_99">Bilaga 5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_99">Lagrådets yttrande .................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p20 ft4"><A href="#page_99">99</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p3 ft8"><A href="#page_101">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2004.........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_101">101</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p19 ft4">4</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p34 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p35 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft18">lag om kommunalekonomisk utjämning,</SPAN></P> <P class="p38 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft19">lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</SPAN></P> <P class="p39 ft4">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft1">2 Lagtext</P> <P class="p40 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p41 ft21"><SPAN class="ft4">2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Förslag till lag om kommunalekonomisk utjämning</SPAN></P> <P class="p42 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p43 ft22">Inledande bestämmelser</P> <P class="p44 ft4">1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inkomst- och kostnadsutjämning för kommuner och landsting.</P> <P class="p45 ft4">Lagen innehåller även bestämmelser om strukturbidrag och införandebidrag samt om regleringsbidrag och regleringsavgift.</P> <P class="p46 ft4">2 § Med landsting avses i denna lag även kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p47 ft4">3 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här. Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift skall betalas.</P> <P class="p48 ft4">Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p49 ft4">Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatteunderlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.</P> <P class="p48 ft4">Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.</P> <P class="p45 ft4">Medelskattesats: Varje kommuns och landstings skatteunderlag multiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade beloppen divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteunderlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i ett landsting undantas från denna beräkning.</P> <P class="p50 ft6">Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella förhållanden.</P> <P class="p48 ft4">Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kommun eller ett landsting.</P> <P class="p51 ft23">Bidragsminskning: En bidragsminskning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år 2004 enligt de lagar som upphävs genom denna lag ökat med ett enhetligt belopp per invånare, 333 kronor för kommuner och 139 kronor för landsting, är större än nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter enligt</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p19 ft4">6</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">5, 6, 9, 10 §§, 11 § andra stycket, 12 § andra stycket, 15 och 16 §§, om dessa bestämmelser skulle ha gällt för år 2004.</P> <P class="p43 ft22">Inkomstutjämning</P> <P class="p52 ft5">4 § Vid beräkning av skatteutjämningsunderlaget skall procentsatsen vara 115 procent för en kommun och 110 procent för ett landsting.</P> <P class="p53 ft4">5 § En kommun eller ett landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.</P> <P class="p46 ft4">6 § En kommun eller ett landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget skall betala en inkomstutjämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.</P> <P class="p54 ft4">7 § Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §.</P> <P class="p55 ft4">De länsvisa skattesatserna skall för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medelskattsatsen år 2003.</P> <P class="p55 ft4">Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med år 1991.</P> <P class="p56 ft22">Kostnadsutjämning</P> <P class="p57 ft4">8 § För varje kommun beräknas standardkostnaden för</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft24">förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,</SPAN></P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft24">förskoleklass och grundskola,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft24">gymnasieskola,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft24">individ- och familjeomsorg,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft24">barn och ungdomar med utländsk bakgrund,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft24">äldreomsorg,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft24">befolkningsförändringar, och</SPAN></P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft24">bebyggelsestruktur.</SPAN></P> <P class="p48 ft4">För varje landsting beräknas standardkostnaden för hälso- och sjukvård.</P> <P class="p48 ft4">En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p19 ft4">7</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p60 ft4">9 § En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare Prop. 2003/04:155 överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare</P> <P class="p61 ft4">har rätt till ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget.</P> <P class="p62 ft6">10 § En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare understiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare skall betala en kostnadsutjämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget.</P> <P class="p63 ft22">Strukturbidrag</P> <P class="p64 ft4">11 § En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.</P> <P class="p65 ft4">En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.</P> <P class="p38 ft4">En kommun som får en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag motsvarande denna del av minskningen.</P> <P class="p66 ft4">12 § Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.</P> <P class="p67 ft4">Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp.</P> <P class="p68 ft4">Ett landsting som får en bidragsminskning som är större än 0,28 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag som motsvarar denna del av minskningen.</P> <P class="p69 ft22">Införandebidrag</P> <P class="p70 ft4">13 § En kommun som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som inte ersätts enligt 11 § tredje stycket och som överstiger 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005.</P> <P class="p65 ft4">Införandebidraget skall därefter årligen minska med 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 och utgå längst till och med år 2010.</P> <P class="p71 ft4">14 § Ett landsting som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som inte ersätts enligt 12 § tredje stycket och som överstiger 0,04 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005.</P> <P class="p72 ft4">Införandebidraget skall därefter årligen minska med 0,04 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 och utgå längst till och med år 2010.</P> <P class="p73 ft4">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR031559x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p3 ft22">Regleringsbidrag och regleringsavgift</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft6">15 § Om statens samlade utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag, minskade med statens samlade inkomster från inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens anslag för dessa bidrag, skall skillnaden fördelas till kommuner respektive landsting som regleringsbidrag, med ett enhetligt belopp per invånare i landet.</P> <P class="p75 ft6">16 § Om statens samlade utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag, minskade med statens samlade inkomster från inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är högre än statens anslag för dessa bidrag, skall skillnaden betalas av kommuner respektive landsting i form av regleringsavgift, med ett enhetligt belopp per invånare i landet.</P> <P class="p76 ft22">Gemensamma bestämmelser</P> <P class="p77 ft4">17 § Avgifter och bidrag beräknas på grundval av antalet invånare i en kommun eller i ett landsting den 1 november året före utjämningsåret och den indelning av kommuner och landsting som gäller vid början av utjämningsåret.</P> <P class="p78 ft4">18 § Skatteverket beslutar senast den 20 januari under utjämningsåret preliminärt om bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting.</P> <P class="p79 ft4">En kommun eller ett landsting får senast den 15 februari under utjämningsåret till Skatteverket påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet.</P> <P class="p80 ft4">Skatteverket fastställer bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting senast den 15 april under utjämningsåret.</P> <P class="p75 ft6">19 § Avgifter och bidrag enligt denna lag avräknas respektive betalas i samband med och på motsvarande sätt som vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p81 ft4">20 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.</P> <P class="p78 ft4">21 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av bidrag och avgifter enligt denna lag.</P> <P class="p82 ft4">1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Genom lagen upphävs</P> <P class="p83 ft4"><SPAN class="ft25">a)</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting,</SPAN></P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting,</SPAN></P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft26">c)</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting, samt</SPAN></P> <P class="p85 ft4"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1517) om införande av lagen (1995:1514) om generellt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p3 ft4">statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om utjäm-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td30"><SPAN class="p20 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p3 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">ningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</P> <P class="p86 ft4">2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter för år 2004 och tidigare år.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p87 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">10</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p89 ft21">2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med <SPAN class="ft28">Prop. 2003/04:155 </SPAN>särskilda bestämmelser om kommuns och annan me-</P> <P class="p90 ft21">nighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p91 ft4">Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.<A href="#page_11"><SPAN class="ft29">1 </SPAN></A>skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p3 ft16">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p20 ft16">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td39"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td40"><SPAN class="p92 ft4">4 §<A href="#page_11"><SPAN class="ft29">2</SPAN></A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft6">Det som sägs i denna paragraf om kommun och kommunalskattemedel tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel samt kommuns begravningsavgiftsmedel. I fråga om slutavräkning av begravningsavgiftsmedel gäller dock i stället bestämmelserna i sjätte stycket.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR height=0> <TD width=50px></TD> <TD width=19px></TD> <TD width=28px></TD> <TD width=41px></TD> <TD width=12px></TD> <TD width=48px></TD> <TD width=54px></TD> <TD width=70px></TD> <TD width=92px></TD> <TD width=52px></TD> <TD width=25px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft4">En kommun har rätt att under</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">En kommun har rätt att under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr14 td41"><SPAN class="p94 ft8">visst år (beskattningsåret) av staten</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr14 td42"><SPAN class="p20 ft8">visst år (beskattningsåret) av staten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td43"><SPAN class="p3 ft4">uppbära</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft4">preliminära</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td45"><SPAN class="p94 ft4">kommunal-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p3 ft4">uppbära</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p3 ft4">preliminära</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td48"><SPAN class="p20 ft5">kommunal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft4">skattemedel med ett belopp som</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">skattemedel med ett belopp som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft4">motsvarar produkten av de sam-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">motsvarar produkten av de sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td43"><SPAN class="p3 ft5">manlagda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr15 td49"><SPAN class="p95 ft8">beskattningsbara</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p94 ft4">för-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td46"><SPAN class="p3 ft4">manlagda</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td51"><SPAN class="p95 ft4">beskattningsbara</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p20 ft5">för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr13 td52"><SPAN class="p3 ft4">värvsinkomsterna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p3 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td45"><SPAN class="p94 ft4">kommunen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td54"><SPAN class="p3 ft4">värvsinkomsterna i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td48"><SPAN class="p20 ft5">kommunen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p3 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr13 td56"><SPAN class="p96 ft16">skattemyndighetens</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p94 ft8">beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft5">enligt Skatteverkets beslut enligt 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p3 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td57"><SPAN class="p1 ft4">4 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p97 ft4">2 §</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td59"><SPAN class="p94 ft8">taxeringslagen</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft8">kap. 2 § taxeringslagen (1990:324)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft4">(1990:324) om taxering till kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">om taxering till kommunal in-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p3 ft4">munal</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td60"><SPAN class="p96 ft8">inkomstskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td45"><SPAN class="p94 ft8">(skatteunder-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td61"><SPAN class="p3 ft4">komstskatt (skatteunderlaget)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p20 ft8">året</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p3 ft4">laget)</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr15 td62"><SPAN class="p94 ft5">året före beskattningsåret,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr15 td42"><SPAN class="p20 ft5">före beskattningsåret, den skatte-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft8">den skattesats som har beslutats för</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft5">sats som har beslutats för beskatt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft4">beskattningsåret och de uppräk-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">ningsåret och de uppräknings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td63"><SPAN class="p3 ft4">ningsfaktorer</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p98 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td59"><SPAN class="p94 ft4">tredje stycket</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">faktorer enligt tredje stycket som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr13 td41"><SPAN class="p94 ft8">som har fastställts senast i septem-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td42"><SPAN class="p20 ft4">har fastställts senast i september</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr13 td64"><SPAN class="p3 ft8">ber året före beskattningsåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td61"><SPAN class="p3 ft4">året före beskattningsåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft7">Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den ena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta skall ske senast en vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p99 ft30">1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td66"><SPAN class="p100 ft31">Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p99 ft30">2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td66"><SPAN class="p100 ft31">Senaste lydelse 2003:888.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p20 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR height=0> <TD width=30px></TD> <TD width=43px></TD> <TD width=19px></TD> <TD width=27px></TD> <TD width=15px></TD> <TD width=26px></TD> <TD width=54px></TD> <TD width=31px></TD> <TD width=46px></TD> <TD width=30px></TD> <TD width=7px></TD> <TD width=38px></TD> <TD width=48px></TD> <TD width=53px></TD> <TD width=24px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr12 td67"><SPAN class="p101 ft4">Innan skattemyndigheten betalar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td68"><SPAN class="p102 ft4">Innan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td69"><SPAN class="p3 ft16">Skatteverket</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p96 ft4">betalar</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td71"><SPAN class="p20 ft4">ut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr14 td67"><SPAN class="p101 ft16">ut kommunalskattemedel till kom-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr14 td72"><SPAN class="p103 ft16">kommunalskattemedel</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p20 ft16">till kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">munerna skall avräkning göras en-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td68"><SPAN class="p103 ft4">munerna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p104 ft4">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td75"><SPAN class="p105 ft4">avräkning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p20 ft8">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p3 ft4">ligt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p106 ft4">10 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td18"><SPAN class="p107 ft5">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td20"><SPAN class="p107 ft5">(1995:1516)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p101 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">tillägg för bidrag göras enligt 19 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft8">utjämningsavgift för kommuner och</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td78"><SPAN class="p103 ft16">lagen (2004:000) om kommunal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft8">landsting, 6 § lagen (2003:886) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">ekonomisk utjämning. Vidare skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">utjämningsavgift för kommuner för</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">avräkning göras enligt 6 § lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td79"><SPAN class="p3 ft4">kostnader</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td18"><SPAN class="p107 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td58"><SPAN class="p3 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td80"><SPAN class="p101 ft5">(1993:387)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td81"><SPAN class="p103 ft8">(2003:886)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p108 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td82"><SPAN class="p20 ft4">utjämningsavgift</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">om stöd och service till vissa funk-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">för kommuner för kostnader enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft8">tionshindrade och 16 kap. 8 § skat-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">lagen (1993:387) om stöd och ser-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft5">tebetalningslagen (1997:483). Vi-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p103 ft4">vice</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p1 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td83"><SPAN class="p109 ft4">vissa</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td82"><SPAN class="p20 ft5">funktionshindrade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft4">dare skall tillägg göras för bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p103 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p110 ft4">16</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p109 ft8">kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p111 ft4">8 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td48"><SPAN class="p20 ft8">skattebetal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">enligt 10 § lagen (1995:1515) om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">ningslagen (1997:483) samt tillägg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr13 td85"><SPAN class="p3 ft5">utjämningsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td80"><SPAN class="p101 ft4">kommuner</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">göras för bidrag enligt 6 § lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">och landsting, för bidrag enligt 6 §</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td81"><SPAN class="p103 ft8">(2003:887)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p112 ft4">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td82"><SPAN class="p20 ft4">utjämningsbidrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">lagen (2003:887) om utjämnings-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">till kommuner för kostnader enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft5">bidrag till kommuner för kostnader</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td78"><SPAN class="p103 ft5">lagen (1993:387) om stöd och ser-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft4">enligt lagen (1993:387) om stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p103 ft4">vice</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td83"><SPAN class="p3 ft4">vissa</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td82"><SPAN class="p20 ft8">funktionshindrade.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">och service till vissa funktionshind-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">Det belopp som framkommer skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">rade samt för bidrag enligt 1 och 2</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">betalas ut med en tolftedel per må-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft8">§§ lagen (1995:1514) om generellt</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft8">nad den tredje vardagen räknat från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td47"><SPAN class="p3 ft4">statsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p109 ft4">till</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td20"><SPAN class="p32 ft4">kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p101 ft8">och</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">den 17 i månaden, varvid dag som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft4">landsting. Det belopp som fram-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p103 ft4">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td89"><SPAN class="p112 ft4">2 §</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td90"><SPAN class="p103 ft4">lagen (1930:173)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p20 ft4">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft4">kommer skall betalas ut med en</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">beräkning av lagstadgad tid jäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">tolftedel per månad den tredje var-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft8">ställs med allmän helgdag inte skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">dagen räknat från den 17 i måna-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft8">medräknas. Är kommunens fordran</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">den, varvid dag som enligt 2 § la-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p103 ft4">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td30"><SPAN class="p108 ft4">uträknad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p99 ft4">vid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td48"><SPAN class="p20 ft4">utbetal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft4">gen (1930:173) om beräkning av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">ningstillfällena i månaderna januari</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft4">lagstadgad tid jämställs med all-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td78"><SPAN class="p103 ft5">och februari, skall utbetalningarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft8">män helgdag inte skall medräknas.</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft8">dessa månader grundas på samma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">Är kommunens fordran inte uträk-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">belopp som utbetalningen i de-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p3 ft4">nad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td34"><SPAN class="p113 ft4">vid</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr13 td91"><SPAN class="p101 ft4">utbetalningstillfällena i</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft8">cember månad det föregående året.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td79"><SPAN class="p3 ft26">månaderna</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td92"><SPAN class="p114 ft4">januari</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td93"><SPAN class="p101 ft4">och februari,</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">När särskilda skäl föranleder det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">skall utbetalningarna dessa måna-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">får Skatteverket dock förordna att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft8">der grundas på samma belopp som</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td78"><SPAN class="p103 ft5">utbetalningen skall grundas på ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td47"><SPAN class="p3 ft5">utbetalningen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr13 td94"><SPAN class="p101 ft4">i december månad</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">annat belopp. Om något av de be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">det föregående året. När särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">lopp som utbetalningen i måna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">skäl föranleder det får skattemyn-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">derna januari, februari och mars</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">digheten dock förordna att utbetal-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">grundats på inte motsvarar en tolf-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">ningen skall grundas på ett annat</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">tedel av kommunens fordran, skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr15 td67"><SPAN class="p101 ft4">belopp. Om något av de belopp</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td78"><SPAN class="p103 ft4">den jämkning som föranleds av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p3 ft4">som</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr13 td95"><SPAN class="p115 ft5">utbetalningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p114 ft4">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td80"><SPAN class="p101 ft8">månaderna</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft8">detta ske i fråga om utbetalningen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft8">januari, februari och mars grundats</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">april eller, om det är fråga om ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft4">på inte motsvarar en tolftedel av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft5">större belopp, fördelas på utbetal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td47"><SPAN class="p3 ft4">kommunens</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td96"><SPAN class="p116 ft4">fordran,</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p117 ft4">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p101 ft8">den</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr13 td78"><SPAN class="p103 ft4">ningarna i april, maj och juni må-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft4">jämkning som föranleds av detta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td68"><SPAN class="p103 ft4">nader.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr13 td67"><SPAN class="p101 ft5">ske i fråga om utbetalningen i april</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft6">eller, om det är fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni månader.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p87 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">12</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315513x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p51 ft6">En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.</P> <P class="p119 ft7">En slutavräkning av kommunens begravningsavgiftsmedel skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den avgiftssats för begravningsavgiften som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga begravningsavgiftsmedlen. Om dessa överstiger de preliminära begravningsavgiftsmedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunen. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunen. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.</P> <P class="p120 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">13</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p34 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p35 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p121 ft4">Regeringen tillkallade i september 2001 en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda vissa frågor beträffande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet samt vid behov föreslå förändringar (dir. 2001:73).</P> <P class="p122 ft7">Kommitténs uppdrag var att analysera om målen för utjämningssystemet uppnås i den del som avser utjämning för strukturella kostnadsskillnader och vid behov föreslå förändringar. Kommittén hade vidare i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla vård, omsorg och utbildning. Dessutom skulle kommittén undersöka möjligheterna till förenklingar av systemet samt lämna förslag till hur intäktsförändringarna för enskilda kommuner och landsting till följd av ändringar i systemet efter 2004 skall hanteras.</P> <P class="p12 ft4">Kommittén, som antog namnet Utjämningskommittén, överlämnade i september 2003 betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88). Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Kommitténs lagförslag finns i bilaga 2.</P> <P class="p13 ft4">Betänkandet har varit föremål för en bred remissbehandling. Yttranden har lämnats av 299 remissinstanser, varav bl.a. 229 kommuner, 19 landsting samt 36 andra organisationer och statliga myndigheter. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissutfallet samt remissyttrandena i ärendet finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2003/5201).</P> <P class="p38 ft4">Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna.</P> <P class="p123 ft5">Lagrådet</P> <P class="p124 ft4">Regeringen beslutade den 15 april 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.</P> <P class="p38 ft4">Regeringen har på samtliga punkter följt Lagrådets förslag. Regeringen behandlar Lagrådets synpunkter i avsnitten 12 och 14.1. Därutöver har regeringen gjort vissa andra ändringar, huvudsakligen av redaktionell natur.</P> <P class="p125 ft1">4 Bakgrund</P> <P class="p126 ft21"><SPAN class="ft4">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Inledning</SPAN></P> <P class="p127 ft6">År 1993 infördes ett statligt utjämningsbidrag för kommuner efter förslag i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/1992:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Till grund för förslaget låg betänkandet Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans (SOU 1991:98). Vid remissbehandlingen riktades kritik mot förslagen i betänkandet, framför allt beträffande den del som avsåg utjämning av kostnadsskillnader. Det nya bidragssystemet kritiserades även för att det inte omfattade</P> <P class="p128 ft4">14</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p60 ft4">alla kommuner, vilket bl.a. innebar problem vid ekonomiska regleringar Prop. 2003/04:155 mellan staten och kommunerna. För landstingen tillämpades andra bi-</P> <P class="p129 ft4">dragsregler, vilket bl.a. skapade problem vid s.k. skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Därför inleddes ett antal utredningsarbeten på området.</P> <P class="p122 ft7">En särskild utredare tillkallades med uppgift att föreslå en ny modell för kostnadsutjämning mellan kommunerna. Förslaget lades fram i betänkandet Kostnadsutjämning mellan kommunerna (SOU 1993:53). En arbetsgrupp inom Finansdepartementet fick i uppdrag att belysa olika modeller för inkomstutjämning. Arbetet redovisades i rapporten Kommunal inkomstutjämning – alternativa modeller (Ds 1993:68). Ytterligare en särskild utredare tillkallades med uppgift att se över utjämningssystemet för landsting och landstingsfria kommuner. Förslaget presenterades i betänkandet Inomkommunal utjämning (SOU 1994:70).</P> <P class="p12 ft6">I december 1993 tillsattes en parlamentarisk kommitté, den s.k. Statsbidragsberedningen, med uppgift att föreslå hur statens bidrag till kommuner och landsting och utjämningen av de ekonomiska förutsättningarna mellan dem skulle utformas. Beredningen skulle väga samman det underlag och de förslag som tagits fram i de ovan nämnda utredningarna samt de synpunkter som framförts vid remissbehandlingen av dessa och ta fram ett samlat förslag med bred politisk förankring. Beredningen lade fram sina förslag i betänkandet Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting (SOU 1994:144).</P> <P class="p130 ft21"><SPAN class="ft4">4.2</SPAN><SPAN class="ft20">Nuvarande utjämningssystem</SPAN></P> <P class="p131 ft4">I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150, bil. 7) lade regeringen fram ett förslag till nytt utjämningssystem för kommuner och landsting som i stor utsträckning byggde på Statsbidragsberedningens förslag.</P> <P class="p38 ft4">Under riksdagens behandling av kompletteringspropositionen inhämtades Lagrådets yttrande över förslaget till lag om utjämning av skatteinkomster och kostnader i kommuner och landsting. Lagrådet avstyrkte förslaget med motiveringen att det inte var förenligt med bestämmelserna om den kommunala beskattningsrätten i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen.</P> <P class="p13 ft6">Riksdagen ställde sig bakom de grundläggande principerna för ett nytt bidrags- och utjämningssystem vad gällde syfte, inriktning, omfattning och införande (bet. 1994/95:FiU19, rskr. 1994/95:416 och 417). På grund av de oklarheter som rådde vid tolkningen av regeringsformen vad gäller den kommunala beskattningsrätten ansåg emellertid riksdagen att en annan lagstiftningsteknik borde väljas för att uppnå de utjämningseffekter som förslaget i kompletteringspropositionen eftersträvade och uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.</P> <P class="p12 ft6">Regeringen återkom till riksdagen under hösten 1995 med ett förslag som givits en annan lagteknisk utformning och som Lagrådet inte hade motsatt sig (prop. 1995/96:64). Förslaget innebar att kommuner och landsting som har sämre förutsättningar än genomsnittet i fråga om skattekraft och strukturella förhållanden ges ett statligt bidrag i syfte att jäm-</P> <P class="p132 ft32">na ut dessa skillnader. Samtidigt får de kommuner och landsting som har</P> <P class="p128 ft4">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p133 ft4">bättre förutsättningar än genomsnittet i dessa avseenden erlägga en utjämningsavgift till staten. Bidragen och avgifterna är beloppsmässigt i stort sett lika stora. Förslaget antogs av riksdagen (bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116).</P> <P class="p134 ft6">Utgångspunkten för dagens utjämningssystem är att alla kommuner och landsting skall tillförsäkras likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Detta uppnås genom en långtgående inkomstutjämning för både kommuner och landsting. Efter utjämningen skall alla kommuner och landsting ha en skattekraft (skatteunderlag per invånare) som motsvarar genomsnittet för landet. Dessutom sker en utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. För varje kommun och landsting beräknas en standardkostnad med hjälp av ett antal delmodeller, en för varje verksamhet och kostnadsslag som skall omfattas av kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen skall bara omfatta obligatorisk verksamhet och skall enbart utjämna för strukturellt betingade kostnadsskillnader. Med strukturellt betingade kostnader avses kostnader som är opåverkbara för den enskilda kommunen respektive landstinget och som hänger samman med t.ex. befolkningsstruktur, sociala förhållanden eller geografiska förutsättningar. Sy- stemet syftar alltså inte till att utjämna för sådana faktiska kostnadsskillnader som hänger samman med val av avgiftssättning, servicenivå eller andra kvalitetsaspekter på utbudet av kommunal service. Utjämningen skall bara ta sikte på att balansera skillnader i behov av kommunal service såsom det kan bestämmas med utgångspunkt från befolkningens sammansättning och andra förutsättningar för att producera service. Skillnader av detta slag kan kommunerna och landstingen inte själva råda över.</P> <P class="p135 ft6">Kostnadsutjämningen är uppbyggd kring ett antal verksamheter och kostnadsslag. För kommuner och landsting gemensamt sker utjämning för kollektivtrafik, för landstingen sker utjämningen för kostnader inom hälso- och sjukvård och för kommuner sker utjämning för totalt åtta verksamheter och kostnadsslag inom skolans och socialtjänstens områden samt för befolkningsförändringar och näringsgeografi i övrigt.</P> <P class="p136 ft7">Sedan 1996 har standardkostnadsmetoden tillämpats för kostnadsutjämning. Metoden innebär att utjämning sker till den kostnad kommunen eller landstinget skulle ha haft om verksamheten bedrivits vid en genomsnittlig <NOBR>avgifts-,</NOBR> ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till egna strukturella förhållanden och enligt valda faktorer. En fördel med metoden är att den är direkt kopplad till hur de olika verksamheterna utvecklas i kommuner och landsting.</P> <P class="p137 ft4">För att underlätta anpassningen till det nya utjämningssystemet fanns särskilda införanderegler för åren <NOBR>1996–2003,</NOBR> vilka innebar att effekterna av systemet skulle slå igenom successivt under en period om åtta år. Den sammanlagda bidragsminskningen under införandeperioden begränsades genom s.k. fasta införandetillägg. De årliga förändringarna under perioden begränsades genom s.k. rörliga införandetillägg och införandeavdrag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">16</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p139 ft21"><SPAN class="ft4">4.3</SPAN><SPAN class="ft20">Senare utredningar och ändringar i utjämningssystemet</SPAN></P> <P class="p140 ft6">Regeringen tillsatte 1995 en parlamentarisk kommitté – Kommunala utjämningsutredningen – med uppgift att följa upp och utvärdera systemet. Utredningen överlämnade 1998 sitt slutbetänkande Kostnadsutjämning för kommuner och landsting (SOU 1998:151). Utredningen lade fram förslag om ändringar av kostnadsutjämningen och nya införanderegler. Eftersom utredningens uppdrag i första hand gällde systemet för kostnadsutjämning, tog man inte närmare ställning till inkomstutjämningssystemet. De överväganden som utredningen gjorde i denna del avsåg främst de negativa marginaleffekter som i vissa fall kan uppkomma vid en långtgående inkomstutjämning – i debatten ofta benämnda pomperipossaeffekter. Utredningen lade dock inte fram några förslag i denna del.</P> <P class="p141 ft6">I den efterföljande propositionen Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting (prop. 1998/99:89) lämnade regeringen förslag till ändringar i kostnadsutjämningen som till stora delar byggde på de förslag som Kommunala utjämningsutredningen lämnat. Förslagen antogs av riksdagen (bet. 1998/99:FiU25, rskr. 1998/99:253).</P> <P class="p142 ft5">År 1999 tillsattes ytterligare två utredningar om utjämningssystemet. Den s.k. Utjämningsdelegationen föreslog i sitt betänkande Rättvis</P> <P class="p143 ft6">kommunal utjämning (SOU 2000:127) vissa justeringar i delmodellerna för hälso- och sjukvård samt för befolkningsminskning för kommuner. Delegationen hade tidigare under samma år i delrapporten Förslag om omställningsbidrag till landsting med minskande befolkning samt om vissa förändringar i inkomstutjämningen för kommuner (dnr Fi2000/607) föreslagit justeringar i inkomstutjämningen för att förhindra att kommuner och landsting med låg skattesats och snabb tillväxt i det egna skatteunderlaget får en intäktsökning efter utjämning som understiger genomsnittet för riket. Delegationen föreslog även att landsting med större befolkningsminskning får ett särskilt omställningsbidrag under 2001 och 2002. Förslagen genomfördes från och med 2001 (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU09, rskr. 2000/01:26).</P> <P class="p141 ft6">Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning föreslog i betänkandet Förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120) att effekterna av kostnadsutjämningen skulle beskrivas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Expertgruppen ansåg att det skulle vara betydligt enklare att överblicka resultatet om utfallet redovisades uppdelat på de tre faktorerna åldersstruktur, social struktur och geografisk struktur i stället för de 16 respektive 4 delmodeller som används. Expertgruppen föreslog också att vissa delmodeller skulle utgå ur kostnadsutjämningen, att de fasta införandetilläggen skulle avskaffas och att ett särskilt regionalpolitiskt statsbidrag skulle införas vid sidan om utjämningssystemet som ersättning för de nämnda förändringarna. Den föreslog slutligen en sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämningen för kommuner och landsting med en egen skattekraft över riksgenomsnittet. Det skulle innebära att avgiften i nuvarande inkomstutjämning för kommuner och landsting med en skattekraft över genomsnittet skulle beräknas efter en lägre skattesats än den nuvarande. Regeringen har inte lagt fram några förslag som bygger på expertgruppens förslag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">17</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315518x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p34 ft1">5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p35 ft1">Ett nytt system för inkomstutjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p126 ft21"><SPAN class="ft4">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">En statligt finansierad inkomstutjämning</SPAN></P> <P class="p144 ft7">Regeringens förslag: Kommuner och landsting skall få ett statligt inkomstutjämningsbidrag om deras respektive skatteutjämningsunderlag är högre än det egna uppräknade skatteunderlaget.</P> <P class="p145 ft5">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet (ca 90 procent) av de kommu-</P> <P class="p146 ft6">ner och landsting som yttrat sig samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet tillstyrker kommitténs förslag eller har inte lämnat några erinringar. Förbunden anser att så länge den kommunala verksamheten är beroende av statsbidrag är den föreslagna inkomstgarantin att föredra framför dagens ordning genom att den bidrar till att reducera ”rundgången” i systemet och genom att betydligt färre kommuner än i dag betalar avgift till systemet. Enligt Stockholms läns landsting måste utjämningssystemet utformas så att landsting och kommuner med stark skattekraft över den garanterade nivå ges goda villkor att utveckla det egna skatteunderlaget, detta för att Stockholmsregionen skall ges goda utvecklingsmöjligheter att fortsätta bidra till långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd. Även Stockholms kommun anser att kommuner med stark skattekraft över den garanterade nivån bör få tydligare incitament att utveckla det egna skatteunderlaget med en aktiv kommunal tillväxt- och näringspolitik. Utjämningssystemet måste därför enligt kommunen i högre grad befrämja en långsiktigt hållbar tillväxt. Danderyds kommun är kritisk till förslaget och anser att en delvis statligt finansierad utjämning kan upplevas som ett steg i rätt riktning, men att de grundläggande bristerna i systemet består i och med att den mellankommunala inkomstutjämningen behålls för kommuner som har en hög skattekraft. Liknande synpunkter har framförts av andra kommuner. Statskontoret påpekar att det statliga bidragets roll blir oklar genom att det generella bidraget förs ihop med skatteutjämningen och att utjämningen finansieras dels genom avgifter från en del kommuner, dels genom ett statligt bidrag. Samtidigt bör systemets legitimitet enligt Statskontoret öka genom att staten bidrar till inkomstutjämningen. Ekonomistyrningsverket ställer sig positivt till förslaget eftersom det förenklar ett komplext system, men befarar att såväl transparensen som statens möjligheter till styrning och uppföljning minskar. Enligt Svenskt Näringsliv saknar kommuner ekonomiska incitament att vidta åtgärder som förbättrar företagsklimatet och främjar tillväxten eftersom en kommun måste avstå från i princip 95 procent av den skatteinkomstökning som följer av en högre tillväxttakt än i landet i genomsnitt. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och anser att systemet med ett generellt statsbidrag och en inkomstutjämning bör bestå parallellt för att inte genomskinligheten skall försämras. Företagarna avstyrker kommitténs förslag i sin helhet.</P> <P class="p147 ft4">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p148 ft6">Det finns stora skillnader i beskattningsbar inkomst per invånare och därmed också i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Framför allt gäller detta för kommunerna. I den kommun som har högst skattekraft i landet, Danderyd, uppgår skattekraften till 186 procent av medelskattekraften i landet (motsvarande en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst hos invånarna på ca 277 000 kronor). I den kommunen med lägst skattekraft, Borgholm, är skattekraften 76 procent av medelskattekraften (motsvarande en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst hos invånarna på ca 115 000 kronor). Utan utjämning av skattekraften skulle Borgholms kommun behöva ta ut 27 procent i kommunalskatt medan Danderyds kommun skulle kunna begränsa sitt uttag av kommunalskatt till 11 procent för att båda kommunerna skulle erhålla lika stora skatteintäkter per invånare.</P> <P class="p119 ft6">Det finns sedan lång tid en bred politisk enighet om behovet av en långtgående utjämning av dessa skillnader i syfte att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Skall kommuner och landsting kunna ge sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden är en utjämning av dessa skillnader nödvändig. Genom den omfördelning av resurser som sker i utjämningssystemet kan likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster skapas. Det finns ett mycket starkt stöd bland remissinstanserna för en långtgående utjämning av de ekonomiska förutsättningarna och att denna utjämning sker med statliga medel.</P> <P class="p119 ft6">Det finns starka kopplingar mellan förutsättningarna för kommunal självstyrelse och den ekonomiska förmågan hos kommuner och landsting. Ett kommunalt utjämningssystem är därför avgörande för att den kommunala självstyrelsen skall kunna utvecklas även i kommuner och landsting med sämre ekonomiska förutsättningar. Den kommunala självstyrelsen ger kommuner och landsting stor frihet att själva utforma, organisera och prioritera sin verksamhet. Dessa förhållanden verkar också för ekonomisk effektivitet. Det finns därför starka skäl att utforma statsbidrags- och utjämningssystem efter så generella principer som möjligt.</P> <P class="p50 ft6">Genom att alla kommuner respektive landsting solidariskt medverkar i ett nationellt system för utjämning kan en långtgående utjämning upprätthållas. Att det vid sidan av utjämningssystemet finns ett generellt statsbidrag innebär med dagens system att flera kommuner och landsting får betala en utjämningsavgift till staten samtidigt som de erhåller ett generellt statsbidrag. Detta förhållande har medfört att systemets legitimitet från vissa håll har ifrågasatts. Utjämningssystemet har också kritiserats för att det är komplicerat. Det statliga stödet i form av generella statsbidrag och vissa riktade statsbidrag betraktas sällan i samma sammanhang som utjämningssystemet. Statens roll har därmed kommit att uppfattas som otydlig. Genom att sammanföra utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa riktade statsbidrag för att finansiera ett nytt system för inkomstutjämning (se närmare avsnitt 5.2) kan det statliga stödet riktas på ett tydligare sätt till de delar av landet som har mindre goda förutsättningar när det gäller skattekraft.</P> <P class="p149 ft33">Nivån för vad som kan anses vara likvärdiga ekonomiska förutsättningar bestäms lämpligen med utgångspunkt från medelskattekraften</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">19</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p60 ft4">i landet och med hänsyn taget till det utrymme som kan skapas genom att Prop. 2003/04:155 systemet omfattar i stort sett hela den statliga bidragsgivningen. Flera</P> <P class="p150 ft7">remissinstanser har framfört kritiska synpunkter på att varken nuvarande eller föreslagen inkomstutjämning främjar tillväxt av det kommunala skatteunderlaget. Skall kommuner och landsting ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet krävs emellertid en långtgående utjämning. När en stor del av den statliga bidragsgivningen tillförs inkomstutjämningen blir emellertid de kommuner och landsting som måste avstå en del av sin skattekraft, till skillnad från i dag, relativt få. Detta bör enligt regeringens uppfattning bidra till att stärka systemets legitimitet samtidigt som en långtgående utjämning av skillnader i beskattningsbara inkomster bibehålls. Detta leder till att betydligt färre kommuner än i dag kommer att betala en avgift till inkomstutjämningen. Det förhållandet att kommuner och landsting med en hög egen skattekraft dessutom skall betala inkomstutjämningsavgift efter en lägre skattesats än i dag (se avsnitt 5.3) innebär samtidigt att den årliga avgiften för avgiftsbetalande kommuner och landsting reduceras avsevärt jämfört med i dagens system.</P> <P class="p151 ft5">Vissa grundläggande begrepp i inkomstutjämningssystemet</P> <P class="p124 ft4">Innan regeringen behandlar den närmare utformningen av förslagen förklaras här några av de begrepp som kommer att användas i den fortsatta redogörelsen.</P> <P class="p152 ft4">Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift skall betalas.</P> <P class="p38 ft4">Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknat med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p65 ft4">Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatteunderlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.</P> <P class="p65 ft4">Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat med viss procentsats.</P> <P class="p65 ft4">Medelskattesats: Varje kommuns och landstings skatteunderlag multipliceras med dess skattesats varefter summan av de beräknade beloppen divideras med skatteunderlaget i landet.</P> <P class="p153 ft4">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr20 td97"><SPAN class="p20 ft34">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p154 ft34">Inkomstutjämningsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td99"><SPAN class="p109 ft5">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td100"><SPAN class="p3 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td99"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p155 ft5">Regeringens förslag: Kommuner vars skatteutjämningsunderlag är hög-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">re än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett statligt inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft5">utjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden multiplicerad med en</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">enhetlig skattesats för kommunerna inom varje län.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p101 ft5">Skatteutjämningsunderlaget för kommuner skall motsvara 115 procent</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet in-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">vånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p101 ft5">Inkomstutjämningsbidrag för landsting skall beräknas på motsvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">sätt utifrån 110 procent av den uppräknade medelskattekraften.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p101 ft5">För kommuner skall den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 95 pro-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft5">cent av medelskattesatsen för kommunerna i landet 2003 korrigerad per</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft5">län för de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting från</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p155 ft4">och med 1991.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p101 ft5">För landsting skall den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 90 pro-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft8">cent av medelskattesatsen för landstingen 2003 korrigerad för de skatte-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">växlingar som skett mellan landsting och kommuner i länet.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td102"><SPAN class="p3 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td99"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td37"><SPAN class="p109 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">förslag. Kommittén föreslår dock en utjämningsnivå på 120 procent av</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">den uppräknade medelskattekraften för både kommuner och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">och att de länsvisa skattesatserna vid beräkning av inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">utjämningsbidraget skall motsvara 95 procent av medelskattesatsen för</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">såväl kommuner som för landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p109 ft4">Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet och Landstings-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">förbundet föreslår i ett gemensamt yttrande att skatteutjämningsunder-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">laget endast bör uppgå till 110 procent av medelskattekraften. Skälet för</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">detta är att förbunden avstyrker att statsbidragen till läkemedels-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">förmånerna och till maxtaxa i barnomsorgen skall avskaffas och att, som</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">kommittén föreslagit, motsvarande medel används för att finansiera in-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">komstutjämningsbidraget. I denna del hänvisar förbunden till den snabba</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna och landstingens be-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">gränsade möjligheter att påverka kostnaderna. I stort sett alla landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">delar förbundens uppfattning vad avser bidraget till läkemedelsförmånen.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p109 ft4">Förbunden anser också att staten har tillfört för lite medel som kost-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">nadstäckning för vissa reformer och att denna fråga måste lösas innan de</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">riktade statsbidrag som finansierar dessa reformer kan omformas till ge-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">nerella bidrag. Detta anser man om bl.a. de senaste årens reformer inom</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">barnomsorgen. Liknande synpunkter om maxtaxa i barnomsorgen har</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">framförts av bl.a. Nybro kommun. Förbunden anser vidare att samma</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">garantinivå i kommuner och landsting har klara fördelar, då det bl.a. un-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">derlättar skatteväxlingar mellan sektorerna, men för att undvika att den</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">föreslagna regleringsposten i någon av sektorerna uppgår till betydande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">belopp kan olika garantinivåer för kommuner och landsting accepteras.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">Förbunden anser vidare att de länsvisa skattesatserna skall vara 90 pro-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">cent av medelskattesatsen för landsting. Ett flertal kommuner framför att</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">generella statsbidrag är att föredra framför riktade. Eskilstuna kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">anser att nuvarande riktade statsbidrag försvårar en effektiv styrning och</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">ekonomisk långsiktig planering av den kommunala verksamheten samt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p155 ft4">att</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p109 ft5">de riktade statsbidragen dessutom är ett intrång i det kommunala</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td99"><SPAN class="p20 ft4">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td97"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td98"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft6">självstyret. Ett stort antal kommuner, landsting och regionala kommunförbund påpekar att systemet förutsätter att staten tillskjuter medel för att den föreslagna nivån på utjämningen skall kunna upprätthållas. Uppsala kommun är tveksam till en bidragsnivå på 120 procent av medelskattekraften och menar att värdet på den garanterade nivån då inte får urholkas genom att andra delar i statsbidrags- och utjämningssystemet används för att neutralisera förändringarna för staten. Kommunen anser vidare att kompensationsgraden på 95 procent skall sänkas för att främja tillväxten i riket och att det leder till större incitament eftersom man får behålla mer av sina egna skatteintäkter. Statskontoret framför att en skattekraftsgaranti inte kan upprätthållas utan att staten successivt tillskjuter medel. I stället för att dölja detta förhållande vore det enligt Statskontoret bättre att uttryckligen basera garantin på en bestämd summa statsbidrag. Även Länsstyrelsen i Kalmar län anser att en enklare modell för reglering mellan staten och kommunsektorn vore att låta garantinivån variera uppåt och nedåt. Ekonomiska rådet kan inte biträda förslaget om en kompensationsgrad på 95 procent eftersom det inte finns forskning som visar att en sådan långtgående utjämning är effektiv och att man med en så hög utjämning riskerar att åtgärder som ökar skattebasernas storlek inte kommer till stånd. SACO avstyrker förslaget till inkomstutjämning då ett rimligt krav är att negativa marginaleffekter inte skall få förekomma och att endast ett fåtal kommuner och landsting berörs av detta ändrar inte ställningstagandet. SACO menar dock att det är positivt att riktade statsbidrag omvandlas till ett generellt bidrag eftersom riktade bidrag är ett relativt klumpigt sätt för staten att styra verksamhet och skapar ofta felaktiga prioriteringar och finansiella inlåsningseffekter. LO anser att inkomstutjämningen blir mer tydlig och genomskinlig när ett statligt bidrag införs. Enligt LO är det dock inte helt självklart att alla statsbidrag skall vara generella eftersom en del bidrag är kopplade till åtaganden och staten bör har möjlighet att styra genom specialdestinerade statsbidrag. Några kommuner, bl.a. Finspång, Linköping, Mjölby och Norrköping, föreslår att en riksgenomsnittlig skattesats tillämpas i stället för en länsvis i intervallet <NOBR>100–120</NOBR> procent av medelskattekraften för att undvika de omfördelningseffekter som uppstår när det generella statsbidraget används för att finansiera inkomstutjämningen. Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms läns landsting framför kritiska synpunkter mot att de skattesatser som används för beräkning av bidrag och avgifter uppdateras till 2003 års nivå eftersom man anser det oförenligt med principen om systemets opåverkbarhet. Liknande synpunkter har framförts av</P> <P class="p156 ft4">Kommunförbundet Skåne och flera kommuner i Skåne. Skolverket anser att analysen bakom förslaget att överföra riktade bidrag till det generella bidraget är otillräcklig.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">22</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p157 ft5">Den huvudsakliga utformningen av inkomstutjämningen</P> <P class="p158 ft7">I nuvarande inkomstutjämning får kommuner och landsting med en skattekraft lägre än medelskattekraften i landet ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan den uppräknade medelskattekraften och den egna uppräknade skattekraften. Regeringen föreslår att en långtgående utjämning av skillnaderna i beskattningsbara inkomster i stället skall åstadkommas genom att kommuner och landsting får ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan en högre skattekraft än i nuvarande system och den egna skattekraften.</P> <P class="p157 ft5">Regeringens bedömning av vilka bidrag som skall avvecklas</P> <P class="p158 ft7">För att åstadkomma en i huvudsak statligt finansierad inkomstutjämning på en så hög nivå som möjligt avser regeringen att i budgetpropositionen för 2005 föreslå att det generella statsbidraget och vissa riktade bidrag skall uppgå i inkomstutjämningssystemet.</P> <P class="p50 ft7">År 2004 uppgår det generella statsbidraget till kommunerna till 35,8 miljarder kronor. Huvuddelen, 29,1 miljarder kronor, fördelas till kommunerna utifrån antalet invånare och en mindre del, 6,7 miljarder kronor, fördelas i förhållande till antal barn i skolåldern och antal äldre. Landstingens generella statsbidrag uppgår till 8,4 miljarder kronor och fördelas i sin helhet med utgångspunkt från antalet invånare.</P> <P class="p45 ft4">Ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår till kommuner och landsting åren <NOBR>2002–2004.</NOBR> Kommuner och landsting får också ett tillskott till skatteintäkterna genom den s.k. <NOBR>200-kronan</NOBR> t.o.m. 2004. I budgetpropositionen för 2004 aviserade regeringen att det generella statsbidraget fr.o.m. 2005 kommer att höjas till ett belopp motsvarande dessa båda stöd, sammanlagt 4,7 miljarder kronor.</P> <P class="p50 ft6">Under de senaste åren har staten prioriterat riktade bidrag till utbildningsområdet och till sjukvården bl.a. för att öka personaltätheten i skolan och för att öka tillgängligheten i vården. Avsikten har dock varit att bidragen till utbildningsområdet senare skall tillföras det generella bidraget till kommunerna. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2005 föreslå att en överföring av 3 miljarder kronor sker från anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem till det föreslagna statliga inkomstutjämningsbidraget redan från och med 2005. Re- geringen gör nu också bedömningen att även medlen på anslaget 48:5</P> <P class="p159 ft4">Bidrag till ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården bör föras till det statliga utjämningsbidraget 2005. Sammantaget innebär det en överföring med ca 4,25 miljarder kronor.</P> <P class="p50 ft6">Kommittén har även föreslagit att anslaget 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånerna, anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. och anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna överförs till det statliga inkomstutjämningsbidraget 2005. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har i sitt gemensamma yttrande över kommitténs förslag avstyrkt att de två förstnämnda bidragen överförs till det generella bidra-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">23</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">get. Liknande synpunkter har framförts av i stort sett samtliga landsting och av några kommuner.</P> <P class="p51 ft6">Regeringen är inte beredd att nu föreslå att bidragen till läkemedelsförmånerna, till maxtaxa i barnomsorgen och till stöd för utbildning av vuxna avskaffas och överförs till det generella bidraget redan från och med 2005. Kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna har visserligen dämpats men frågan om läkemedelsförmånernas finansiering bör först bli föremål för överläggningar mellan staten och Landstingsförbundet innan en överföring av dessa medel till det generella bidraget kan bli aktuell. Maxtaxa inom barnomsorgen tillämpas av samtliga kommuner men är ett frivilligt åtagande. Ett avskaffande av bidraget till maxtaxa i barnomsorgen måste föregås av att maxtaxan görs obligatorisk för kommunerna, vilket kräver ytterligare beredning. Vad gäller det statliga stödet för utbildning av vuxna avser regeringen att återkomma senare.</P> <P class="p119 ft7">I 2004 års ekonomiska vårproposition har regeringen aviserat ytterligare tillskott till kommuner och landsting om sammanlagt 4 miljarder kronor 2005, varav preliminärt 3 miljarder kronor avses tillföras i form av generella statsbidrag. Av dessa medel avser 1,3 miljarder kronor täcka ökade utgifter för att mildra omfördelningseffekterna vid införandet av det nya utjämningssystemet. Vidare avses ytterligare 1,7 miljarder kronor tillföras utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och regeringen avser att återkomma till hur dessa medel skall användas.</P> <P class="p45 ft4">Med de här aviserade förändringarna kommer statsbidragsramen för 2005 att uppgå till ca 56 miljarder kronor.</P> <P class="p157 ft5">Nivån på inkomstutjämningen</P> <P class="p158 ft23">Kommittén har föreslagit att utjämningsnivån i inkomstutjämningen skall motsvara 120 procent av den uppräknade medelskattekraften. För att finansiera denna höga nivå har kommittén, som framgår ovan, föreslagit att ett antal i dag riktade bidrag skall användas för inkomstutjämning. Regeringens mål är att inkomstutjämningen skall omfatta så många kommuner och landsting som möjligt. Regeringen är dock, som tidigare angetts, inte nu beredd att låta alla de av kommittén föreslagna bidragen ingå. Den enligt regeringens bedömning nu tillgängliga bidragsramen blir därmed inte tillräckligt hög för att föreslå en utjämningsnivå på 120 procent av den uppräknade medelskattekraften. Bidragsramen för ändamålet ger för kommunerna utrymme för en utjämningsnivå motsvarande 115 procent av den uppräknade medelskattekraften. Motsvarande nivå för landstingen är 110 procent. Regeringen föreslår därför att utjämningsnivån skall vara 115 respektive 110 procent av den uppräknade medelskattekraften för kommuner respektive landsting. De föreslagna utjämningsnivåerna innebär att samtliga kommuner utom 15 och samtliga landsting utom Stockholms läns landsting kommer att få ett statligt inkomstutjämningsbidrag. Regeringens strävar efter att, på några års sikt, inordna ytterligare bidrag i inkomstutjämningssystemet och att då ta ställning till möjligheterna för att kunna höja utjämningsnivån för kommuner och landsting till samma nivå.</P> <P class="p119 ft6">Genom den föreslagna konstruktionen kommer utgifterna för inkomstutjämningsbidraget årligen att öka i ungefär samma takt som den genomsnittliga tillväxten av skatteunderlaget. Regeringen och riksdagen kom-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">24</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">mer årligen att ta ställning till hur detta skall hanteras (se vidare avsnitt 10).</P> <P class="p160 ft5">Nivån på de länsvisa skattesatserna</P> <P class="p158 ft6">Vid beräkningen av bidrag och avgifter i nuvarande utjämningssystem tillämpas s.k. länsvisa skattesatser. De länsvisa skattesatser som nu tilllämpas för kommunerna motsvarar 95 procent av medelskattesatsen för kommunerna i landet 1995 korrigerad per län för de skatteväxlingar som skett till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting från och med 1991. För landstingen tillämpas på motsvarande sätt 95 procent av medelskattesatsen för landstingen i landet 1995. Bi- drag och avgifter beräknas genom att skillnaden mellan det uppräknade skatteunderlaget och ett skatteunderlag baserat på den fastställda utjämningsnivån multipliceras med de länsvisa skattesatserna.</P> <P class="p119 ft7">Sedan 1995 har den genomsnittliga skattesatsen stigit. Eftersom de länsvisa skattesatserna inte har uppdaterats med hänsyn till dessa förändringar har den reella kompensationsgraden sjunkit. Särskilt gäller detta för landstingen. Inkomstskillnaderna efter inkomstutjämningen för kommuner och landsting med hög respektive låg skattekraft har därigenom kommit att öka sedan systemet infördes. För att återställa den tidigare kompensationsgraden anser regeringen att de länsvisa skattesatserna bör motsvara den nivå på medelskattesatsen som råder i dag. Effekten av detta blir relativt begränsad för kommunerna men något större för landstingen.</P> <P class="p50 ft6">Några remissinstanser anser att kompensationsgraden i inkomstutjämningen för kommuner skall sänkas. Regeringen anser emellertid att den beräkningsmässiga kompensationsgraden för kommunerna bör vara oförändrad, 95 procent, för att en långtgående inkomstutjämning för kommuner med låg skattekraft skall kunna bibehållas. De länsvisa skattesatser som skall tillämpas för kommuner skall därför motsvara 95 procent av medelskattesatsen för kommuner i landet 2003 korrigerad per län för de skatteväxlingar som skett till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting från och med 1991.</P> <P class="p119 ft6">Det nuvarande generella statsbidraget fördelas i huvudsak lika utifrån kommunens och landstingets folkmängd. När det generella statsbidraget används för att finansiera inkomstutjämningen sker vissa omfördelningseffekter eftersom de tillämpade skattesatserna vid bidrags- och avgiftsberäkningen varierar mellan länen. Genom att, som några remissinstanser föreslår, tillämpa en riksgenomsnittlig skattesats i stället för en länsvis i intervallet <NOBR>100–120</NOBR> procent av medelskattekraften skulle sådana omfördelningseffekter kunna undvikas. Att tillämpa olika skattesatser i skilda intervall av inkomstutjämningen skulle dock enligt regeringens uppfattning leda till en ytterligare komplicering av systemet.</P> <P class="p50 ft6">De senaste årens skattehöjningar har medfört att medelutdebiteringen för landstingen har ökat med nästan 0,7 procentenheter. En uppdatering av de länsvisa skattesatserna till 2003 års nivå för landsting skulle därför med nuvarande inkomstutjämning medföra en betydande förändring av bidrag och avgifter. För att i någon mån dämpa dessa effekter vid en uppdatering av de länsvisa skattesatserna bör bidrag för landstingen beräknas utifrån en lägre procentsats än den nuvarande. Skillnaderna i skat-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">25</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p60 ft4">tekraft är dessutom betydligt mindre mellan landstingen än mellan kom- Prop. 2003/04:155 munerna. Regeringen delar därför Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets uppfattning att den länsvisa skattesatsen för lands-</P> <P class="p150 ft7">tingen vid bidragsberäkningen skall motsvara 90 procent av medelskattesatsen för landsting 2003. Enligt förbunden blir den faktiska utjämningsgraden för landstingen i det närmaste fullständig även med en kompensationsgrad på 90 procent och antalet landsting med negativ marginaleffekt reduceras till ett enda. Liknande synpunkter har även framförts av Stockholms läns landsting och Kommunförbundet i Stockholms län. För landsting skall därför den länsvisa skattesatsen motsvara 90 procent av medelskattesatsen för samtliga landsting 2003 korrigerad för de skatteväxlingar som skett till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan landstinget och kommuner i länet.</P> <P class="p161 ft5">Skatteväxlingar</P> <P class="p124 ft4">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> ändrades huvudmannaskapet mellan kommuner och landsting i samband med att ansvaret för ett antal olika verksamheter överfördes från landstingen till kommunerna. Den ekonomiska regleringen vid dessa huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting har i stor utsträckning skett genom skatteväxlingar. Därigenom har ett ekonomiskt utrymme, motsvarande de överflyttade verksamheternas kostnader, överförts från landstinget till kommunerna i respektive län. Skatteväxlingar har skett på olika nivåer i länen beroende på att omfattningen av den överförda verksamheten varierar mellan olika delar av landet.</P> <P class="p68 ft4">Det nuvarande utjämningssystemet är konstruerat så att det ekonomiska utfallet av en skatteväxling blir lika för landstinget och för alla kommunerna sammantaget i det län där skatteväxlingen sker. Nuvarande systemkonstruktion ger således ett neutralt utfall för landstinget och berörda kommuner vid en skatteväxling.</P> <P class="p13 ft7">Det nya föreslagna inkomstutjämningssystemet skiljer sig i förhållande till det nuvarande genom skilda utjämningsnivåer för kommuner respektive landsting. Detta förhållande kan innebära vissa praktiska problem vid eventuella framtida skatteväxlingar. Kommunerna i ett län får vid en skatteväxling med landstinget ett ökat inkomstutjämningsbidrag som baseras på skillnaden mellan en utjämningsnivå på 115 procent av den uppräknade medelskattekraften och det uppräknade skatteunderlaget. Vid skatteväxlingen förlorar landstinget inkomstutjämningsbidrag motsvarande skillnaden mellan en utjämningsnivå på 110 procent av den uppräknade medelskattekraften och det uppräknade skatteunderlaget. Det innebär att kommunerna i ett län vid skatteväxling sammantaget får ett inkomstutjämningsbidrag som är större än det landstinget förlorar. Utfallet av en skatteväxling blir således inte neutralt.</P> <P class="p12 ft6">Regeringen avser att vid behov senare återkomma till frågan hur eventuella framtida skatteväxlingar skall hanteras i utjämningssystemet.</P> <P class="p162 ft4">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315527x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p163 ft4">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p164 ft21">Inkomstutjämningsavgift</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft23">Regeringens förslag: Kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än deras uppräknade skatteunderlag skall betala en inkomstutjämningsavgift till staten som motsvarar mellanskillnaden multiplicerad med en enhetlig skattesats för kommunerna inom varje län.</P> <P class="p165 ft4">De länsvisa skattesatser som skall tillämpas skall motsvara 85 procent av medelskattesatsen för kommuner respektive landsting i landet 2003 korrigerad per län för de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting från och med 1991.</P> <P class="p166 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén föreslår dock att avgiften skall betalas över en generell nivå på 120 procent av den uppräknade medelskattekraften för både kommuner och landsting.</P> <P class="p122 ft6">Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet konstaterar att antalet kommuner med negativa marginaleffekter i inkomstutjämningen begränsas kraftigt om de som ligger över den föreslagna garantinivån betalar en särskild utjämningsavgift på 85 procent. Avgiften för kommuner och landsting med en skattekraft över garantinivån bör, enligt förbunden, uppgå till 85 procent även om garantinivån sätts lägre än den kommittén föreslagit. Boverket anser att kompensationsgraden bör vara 95 procent även för kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den garanterade och påpekar att trycket på kommundelningar skulle öka i segregerade städer om kommuner med hög skattekraft skulle få behålla skatteinkomsterna över garantinivån ograverat. Några kommuner, bl.a Härryda, Lerum och Lilla Edet är tveksamma till att kompensationsgraden skall vara lägre för kommuner med hög skattekraft, eftersom incitamentet att stärka det egna skatteunderlaget bör vara detsamma för alla kommuner. Svenskt Näringsliv anser att kompensationsgraden bör vara 50 procent för kommuner med hög skattekraft för att tillväxten skall gynnas.</P> <P class="p167 ft4">Skälen för regeringens förslag: Samtliga kommuner och landsting kommer inte att omfattas av det föreslagna inkomstutjämningsbidraget. Ett landsting, Stockholm läns landsting, har en skattekraft som 2004 överstiger 110 procent av medelskattekraften. Av kommunerna är det 15 stycken som samma år har en skattekraft högre än 115 procent av medelskattekraften.</P> <P class="p13 ft7">I det utjämningssystem som fanns under åren <NOBR>1993–1995</NOBR> var det tre kommuner som hade en skattekraft som översteg den då generella garantinivån. Dessa kommuner fick behålla det överskjutande skatteunderlaget vilket möjliggjorde ett lägre skatteuttag jämfört med andra kommuner som omfattades av systemet. Dessa kommuner gavs därigenom bättre ekonomiska förutsättningar än övriga kommuner.</P> <P class="p13 ft6">För att samtliga kommuner och landsting skall ges likvärdiga förutsättningar är det angeläget att samtliga kommuner och landsting omfattas av utjämningssystemet. Ytterligare ett skäl för att ta ut avgifter är, som påpekats av Boverket, att trycket på kommundelningar skulle kunna komma att öka om kommuner med hög skattekraft skulle få behålla sina skatteinkomster ograverade. Regeringen föreslår därför att en särskild</P> <P class="p132 ft32">inkomstutjämningsavgift tas ut av de kommuner och landsting som har</P> <P class="p128 ft4">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <P class="p168 ft4">en skattekraft som överstiger den fastställda utjämningsnivån. Underlaget Prop. 2003/04:155 för avgiften bör vara skillnaden mellan det egna uppräknade skatte-</P> <P class="p169 ft4">underlaget och skatteutjämningsunderlaget multiplicerad med en enhetlig skattesats för kommunerna inom varje län. Motsvarande bör gälla även för landstingen.</P> <P class="p170 ft7">För kommuner och landsting med en egen skattesats som är lägre än den länsvisa skattesatsen kunde tidigare negativa marginaleffekter uppkomma i de fall det egna skatteunderlaget växer snabbare än utvecklingen av medelskattekraften. Det innebär att skatteintäkterna efter utjämning ökar långsammare än den genomsnittliga tillväxten. För att undvika att sådana negativa marginaleffekter uppkommer tillämpas sedan 2001 en s.k. justerad inkomstutjämning för berörda kommuner och landsting. Genom att tillämpa lägre länsvisa skattesatser för kommuner och landsting med en skattekraft över den föreslagna utjämningsnivån undviks sådana negativa marginaleffekter även om den justerade inkomstutjämningen slopas.</P> <P class="p171 ft6">Med nuvarande skattesatser skulle inga negativa marginaleffekter uppstå för kommuner och landsting över de föreslagna utjämningsnivåerna om dessa betalar en utjämningsavgift beräknad på 85 procent av skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det egna skatteunderlaget. De länsvisa skattesatser som skall tillämpas skall därför enligt regeringens mening motsvara 85 procent av medelskattesatsen för kommuner respektive landsting 2003 korrigerade per län för de skatteväxlingar som skett till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting från och med 1991.</P> <P class="p172 ft4">Statens inkomster från inkomstutjämningsavgifterna bör enligt regeringens mening användas för att finansiera delar av statens kostnader för det föreslagna inkomstutjämningsbidraget. Om den föreslagna inkomstutjämningsavgiften skulle ha tillämpats för 2004 skulle statens inkomster från berörda kommuner och landsting ha varit närmare 7 miljarder kronor.</P> <P class="p173 ft1"><SPAN class="ft1">6</SPAN><SPAN class="ft39">Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen</SPAN></P> <P class="p174 ft4">Nedan lämnar regeringen inledningsvis i avsnitt 6.1 förslag om vilka verksamheter och kostnadsslag som inte längre skall beaktas i kostnadsutjämningen. I avsnitt 6.2 behandlas några verksamheter och kostnadsslag i nuvarande kostnadsutjämning som är av regionalpolitisk karaktär och som föreslås överföras från kostnadsutjämningen till ett nytt statligt finansierat s.k. strukturbidrag (se avsnitt 8). Slutligen föreslås i avsnitt 6.3 att vissa nya verksamheter och kostnadsslag införs i kostnadsutjämningen.</P> <P class="p175 ft5">I avsnitt 7 redovisar regeringen sina bedömningar när det gäller vilka faktorer som bör beaktas vid utjämningen för de olika verksamheterna.</P> <P class="p176 ft4">28</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315529x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p177 ft21"><SPAN class="ft4">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Verksamheter och kostnadsslag som utgår ur kostnadsutjämningen</SPAN></P> <P class="p140 ft4"><SPAN class="ft8">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Vatten och avlopp</SPAN></P> <P class="p178 ft4">Regeringens förslag: Delmodellen för vatten och avlopp skall utgå ur kostnadsutjämningen.</P> <P class="p179 ft5">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet av de kommuner som yttrat sig,</P> <P class="p180 ft6">73 procent, anser att förändringen är acceptabel eller lämnar inte någon erinran mot förslaget. Flertalet av de kommuner, som i nuvarande utjämningssystem erhåller ersättning för vatten och avlopp, anser dock att sådana kostnader även i fortsättningen skall beaktas i kostnadsutjämningen. De anser att de förhållanden som råder i kommunen leder till högre kostnader som antingen måste finansieras genom högre avgifter eller via kommunalskatten. Liknande synpunkter har framförts av Göteborgsregionens kommunalförbund och Skogslänsgruppen (forum för samverkan mellan kommunförbunden, landstingen och regionförbunden i de sju nordligaste länen) som även föreslår att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp bör föras till det föreslagna strukturbidraget. Några kommuner och kommunförbund i skogslänen har hänvisat till Skogslänsgruppens yttranden. Kommunförbundet Jämtlands län anser att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp bör kvarstå och föras till den föreslagna delmodellen bebyggelsestruktur. Denna synpunkt har även framförts av några kommuner. Glesbygdsverket anser det klarlagt att en gles bebyggelsestruktur ger högre kostnader för gemensam vatten- och avloppsförsörjning och att verksamheten därför inte bör tas bort från kostnadsutjämningen.</P> <P class="p149 ft6">Skälen för regeringens förslag: I merparten av kommunerna finansieras kostnaderna för vatten och avlopp till över 90 procent med avgifter. I vissa kommuner finns det dock ett större inslag av skattefinansiering. I sammanhanget finns anledning att notera att de kommuner som har den högsta ersättningen i nuvarande kostnadsutjämning finansierar denna verksamhet helt med avgifter och att dessa avgifter inte överstiger genomsnittet i riket. Detta talar enligt regeringens mening för att kostnadsutjämningen inte skall omfatta vatten och avlopp, eftersom kostnaderna för denna verksamhet bör, såsom i mycket stor utsträckning redan är fallet, kunna täckas med anslutnings- och brukaravgifter. Till detta skall läggas att kommuner, som under en tioårsperiod minskat sin folkmängd med mer än två procent, i nuvarande kostnadsutjämning får en särskild kompensation för att täcka de merkostnader detta kan medföra. I underlaget för denna kompensation ingår bl.a. den merkostnad som kan uppkomma i berörda kommuners <NOBR>VA-verksamhet</NOBR> till följd av att fasta kostnader skall betalas av färre personer än anläggningarna är dimensionerade för. Flertalet kommuner som får ersättning för vatten och avlopp i nuvarande kostnadsutjämning får samtidigt denna kompensation för befolkningsminskning. Det finns indikation på att berörda kommuner överkompenseras, vilket är ytterligare ett skäl för att verksamheten vatten och avlopp skall utgå ur utjämningssystemet. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser regeringen att verksamheten vatten och avlopp skall utgå ur</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">29</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315530x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">utjämningssystemet. Utvecklingen av kommunernas <NOBR>VA-kostnader</NOBR> bör emellertid bli föremål för fortsatt uppföljning. Av de skäl som angivits anser regeringen att verksamheten varken skall överföras till det föreslagna strukturbidraget (avsnitt 6.2 och 8) eller till den föreslagna delmodellen bebyggelsestruktur (avsnitt 6.3.1) vilket några remissinstanser föreslagit.</P> <P class="p181 ft4"><SPAN class="ft8">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Kallortstillägg</SPAN></P> <P class="p182 ft4">Regeringens förslag: Delmodellen för kallortstillägg skall utgå ur kostnadsutjämningen.</P> <P class="p183 ft5">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet kommuner och landsting delar</P> <P class="p184 ft7">kommitténs förslag. Norrbottens läns landsting anser att kallortstillägget bör avskaffas eftersom begreppet är en kvarleva från ett gammalt system, men eftersom löneskillnaden finns kvar bör motsvarande kompensation finnas kvar. Landstinget anser emellertid att någon ny kompensation för höga lönelägen inte bör byggas in i systemet eftersom en sådan kompensation kan verka kostnadsdrivande för hela sektorn. Motsvarande synpunkter har framförts från flertalet landsting och ett antal kommuner i södra Sverige. Enligt Härjedalens kommun får kallortstillägget anses ha regionalpolitiska inslag och bör därför föras till det föreslagna strukturbidraget. Motsvarande synpunkt har framförts av Strömsunds och Ra- gunda kommuner. Bodens kommun anser att kallortstillägget bör finnas kvar helt eller delvis och inordnas i strukturbidraget eftersom kommunerna i Norrbottens län har högre lönekostnader än i de flesta övriga län. Liknande synpunkter har framförts av andra kommuner i Norrbottens län.</P> <P class="p149 ft5">Kommunförbundet i Stockholms län, flertalet kommuner i Stockholms län och Stockholms läns landsting anser att skillnader i lönenivåer bör beaktas i utjämningssystemet. Liknande synpunkter har framförts av</P> <P class="p185 ft7">Statskontoret, Socialstyrelsen, Boverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Kommunförbundet i Uppsala län, Institutet för kommunal ekonomi vid Stockholms Universitet och Svenskt Näringsliv. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet konstaterar att det finns ett tydligt samband mellan arbetsmarknadsregionens storlek och den genomsnittliga lönenivån i det privata näringslivet och att detta samband också finns för kommunanställda även om det är svagare. Förbunden anser att en betydande del av de regionala löneskillnaderna mellan kommunerna respektive landstingen således har andra orsaker och att tillräcklig kunskap för närvarande saknas för att ta ställning till i vilken utsträckning som nuvarande löneskillnader kan förklaras av strukturen på arbetsmarknaden, konjunkturen eller har andra orsaker.</P> <P class="p51 ft6">Bakgrund: Skälet till att kallortstillägget ursprungligen infördes i kostnadsutjämningen var att rätten till kallortstillägg för arbetstagare stationerade i norra Sverige fanns reglerad i centrala avtal fram till 1993. Denna merkostnad betraktades därför som opåverkbar för den enskilda kommunen och för det enskilda landstinget. Avtalet om kallortstillägg upphörde 1994. Kommunernas och landstingens merkostnad för kallorts-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">30</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p168 ft4">tillägget försvann emellertid inte eftersom tilläggen omvandlades till Prop. 2003/04:155 normal lön.</P> <P class="p170 ft7">I de utredningar som legat till grund för nuvarande utjämningssystem betraktades därför denna merkostnad som opåverkbar på kort sikt för berörda kommuner och landsting. I den proposition (prop. 1994/95:150), där förslaget till nuvarande utjämningssystem lades fram, anges att frågan om berörda kommuner och landsting även i framtiden skall kompenseras för ett högre löneläge eller om kompensationen skall trappas av bör bli föremål för överväganden vid en översyn av systemet. I regeringens proposition Förändringar i utjämningssystemet (prop. 1998/99:89) föreslogs dock inga ändringar i kostnadsutjämningen i denna del. Regeringen ansåg då att det var för tidigt att avgöra om löneskillnaderna mellan kallortskommunerna och övriga kommuner faktiskt hade minskat i någon större utsträckning.</P> <P class="p171 ft4">Skälen för regeringens förslag: Utjämningskommittén har följt upp löneutvecklingen i kommuner och landsting i syfte att belysa om kommuner och landsting som tidigare haft kallortstillägg fortfarande har en avvikande lönenivå. Det underlag som tagits fram tyder på att lönenivåerna i de tidigare kallortskommunerna ökat långsammare än i övriga kommuner och därför successivt sjunkit i förhållande till genomsnittet i riket. År 2002 var lönenivån i den högsta kallortsgruppen drygt 1 procent högre än riksgenomsnittet. I övriga kallortsgrupper ligger lönenivån under senare år rent av under riksgenomsnittet. För de tidigare kallortslandstingen Norrbotten och Västerbotten är förändringen i lönenivåer inte lika tydlig som för kommunerna. Någon tydlig effekt av det avskaffade kallortstillägget kan därför inte utläsas på landstingsnivå i de båda länen.</P> <P class="p171 ft7">Det underlag kommittén har tagit fram tyder på att det tidigare kallortstillägget endast i begränsad omfattning återspeglas i lönenivåerna under senare år. Regeringen anser därför att kallortstillägget bör utgå ur kostnadsutjämningen. Några remissinstanser anser att kallortstillägget av regionalpolitiska skäl helt eller delvis bör överföras till det föreslagna strukturbidraget. Regeringen är medveten om att ett slopande av kallortstillägget innebär ett betydande intäktsbortfall för ett antal kommuner och två landsting. Genom regeringens förslag att införa ett statligt finansierat strukturbidrag dämpas emellertid effekterna av att kallortstillägget slopas (se avsnitt 8).</P> <P class="p171 ft4">Kommittén har noterat att det finns andra regionala löneskillnader mellan kommuner respektive landsting, men har gjort bedömningen att dessa inte skall beaktas i kostnadsutjämningen, bl.a. med motiveringen att kostnaderna går att påverka och att högre lönekostnader i tillväxtregionerna kan vara av övergående natur.</P> <P class="p175 ft7">Regeringen instämmer i vad som framförs av bl.a. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, dvs. att det för närvarande saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till i vilken utsträckning som nuvarande löneskillnader kan förklaras av strukturen på arbetsmarknaden, konjunkturen eller har andra orsaker. Regeringen anser vidare att en eventuell kompensation för höga löner måste utgå från opåverkbara strukturella faktorer. Regeringen anser därför att löneutvecklingen i kommuner och landsting bör bli föremål för fortsatt utredning för att</P> <P class="p186 ft4">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <P class="p187 ft4">kunna bedöma om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som Prop. 2003/04:155 kan anses vara strukturellt betingade.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr27 td81"><SPAN class="p188 ft34">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p3 ft41">Verksamheter och kostnadsslag som överförs till ett</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td81"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p3 ft34">statligt finansierat strukturbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td100"><SPAN class="p3 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td99"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p155 ft4">Regeringens förslag: Delmodellerna för näringslivs- och syssel-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft5">sättningsfrämjande åtgärder och svagt befolkningsunderlag skall utgå ur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">nuvarande kostnadsutjämning för kommuner.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p102 ft4">Regeringens bedömning: Tillägget för små landsting skall utgå ur</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td102"><SPAN class="p155 ft4">nuvarande kostnadsutjämning för landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p102 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft4">Remissinstanserna: Flertalet kommuner (78 procent) och samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">landsting anser att förslaget är acceptabelt eller lämnar inte någon erinran</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">mot förslaget. Ett flertal kommuner framhåller vikten av att regionalpoli-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">tiska inslag läggs utanför utjämningssystemet. Bland annat Kommunför-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">bundet Kronoberg och Regionförbundet i Kalmar län, menar att förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">medverkar till att ytterligare dölja regionalpolitisk omfördelning. Enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">Skogslänsgruppen bör man överväga att inte föra delmodellen närings-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">livs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder till strukturbidraget utan ha</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">den kvar som en separat del av kostnadsutjämningen med hänsyn till att</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">sysselsättningen kan variera starkt mellan lokala arbetsmarknader över</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">tiden. Några kommuner och kommunförbund i skogslänen har hänvisat</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">till Skogslänsgruppens yttranden.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft5">Bakgrund: I nuvarande kostnadsutjämning kompenseras vissa kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">muner för merkostnader på grund av deras bedömda större behov av när-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">ingslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder. De kommuner som un-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">der den senaste femårsperioden har haft en andel av befolkningen i ål-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft8">dern <NOBR>16–64</NOBR> som varit arbetslösa eller i konjunkturberoende åtgärder som</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">legat 2 procentenheter över riksgenomsnittet ersätts med 200 kronor per</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">invånare för varje överskjutande procentenhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft4">I kostnadsutjämningen för svagt befolkningsunderlag kompenseras</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">vissa kommuner för merkostnader som kan uppkomma då det regionala</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">befolkningsunderlaget understiger 250 000 invånare. Dessa merkostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft4">kan uppkomma på grund av sämre förutsättningar för interkommunalt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">samarbete och för att kommunen måste ta ett större ansvar för att erfor-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">derlig samhällsservice upprätthålls.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft5">Landsting med färre invånare än 200 000 får ett särskilt tillägg vid be-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">räkningen av standardkostnaden för hälso- och sjukvård. Tillägget, som</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">utgår till fyra landsting, är avsett att finansiera merkostnader som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">uppkomma när dyr utrustning måste finansieras av ett färre antal invåna-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p155 ft4">re.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft4">Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det har inte varit</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">möjligt att på objektiva grunder fastställa de merkostnader som upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">kommer till följd av att en kommun eller ett landsting har ett svagt be-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">folkningsunderlag. För landstingen bygger de beräknade merkostnaderna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">inte på något empiriskt underlag och det har inte heller påvisats några</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">merkostnader för hälso- och sjukvård som hänger samman med att vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">landsting har liten folkmängd. Den uppföljning som gjorts av kostnadsut-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td99"><SPAN class="p20 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td81"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td103"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315533x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p60 ft4">jämningen för hälso- och sjukvården visar att förklaringsgraden förbätt- Prop. 2003/04:155 ras påtagligt om tillägget för små landsting tas bort. Även kostnaderna</P> <P class="p150 ft6">för kommunernas näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder är svåra att särredovisa även om vissa delkostnader kan identifieras. Ge- mensamt för de tre verksamheterna är således att grunderna för att fastställa principerna för utjämningen och ersättningsnivåerna avviker vad gäller mätbarhet från övriga delar av kostnadsutjämningen och de har enligt regeringens mening snarare en regionalpolitisk profil. Några remissinstanser anser att delmodellen för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder bör finnas kvar som en separat del av kostnadsutjämningen med hänsyn till att sysselsättningen kan variera starkt över tiden. Eftersom nuvarande kompensation baseras på förhållandena under en längre tid, fem år, har emellertid denna kompensation aldrig varit avsedd att användas som instrument i arbetsmarknadspolitiken.</P> <P class="p12 ft6">Regeringen anser att kostnadsutjämningen inte bör innehålla regionalpolitiska inslag utan endast skall omfatta strukturella kostnadsskillnader för olika verksamheter och kostnadsslag. Regeringen föreslår därför att de nämnda delmodellerna skall utgå ur kostnadsutjämningen för kommunerna men att belopp motsvarande de beräknade standardkostnaderna överförs till ett statligt finansierat strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet (se avsnitt 8). Regeringen gör den bedömningen att tillägget för små landsting som nu ingår i kostnadsutjämningen för hälso- och sjukvård bör behandlas på motsvarande sätt. Förslaget leder även till en förenkling av kostnadsutjämningen genom att antalet verksamheter och kostnadsslag därigenom reduceras.</P> <P class="p189 ft21"><SPAN class="ft4">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Nya verksamheter och kostnadsslag</SPAN></P> <P class="p190 ft4"><SPAN class="ft8">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Bebyggelsestruktur</SPAN></P> <P class="p191 ft7">Regeringens förslag: Standardkostnaderna i kommunernas kostnadsutjämning för gator och vägar, byggkostnader, uppvärmningskostnader samt administration, resor och räddningstjänst slås samman till en ny delmodell benämnd bebyggelsestruktur.</P> <P class="p192 ft6">Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att delmodellen benämns näringsgeografi.</P> <P class="p122 ft6">Remissinstanserna: Flertalet kommuner (74 procent) anser att förslaget är acceptabelt eller lämnar inte någon erinran mot förslaget. Växjö kommun anser att byggkostnader och uppvärmningskostnader inte bör beaktas i utjämningssystemet eftersom det kan betraktas som regionalpolitiska inslag. Motsvarande synpunkt har framförts av ytterligare ett antal kommuner och kommunförbund i södra Sverige. Flera kommuner, bl.a. Varbergs kommun, anser att de aktuella delmodellerna i stället bör föras till det föreslagna strukturbidraget. Bland annat Essunga och Sunne kommuner samt Kommunförbundet i Jämtlands län anser att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp bör ingå som en del i näringsgeografi. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att samtliga kommuner i Stockholms län bör kompenseras på samma sätt beträffande byggkostnader. Södertörnskommunerna och ytterligare några kommuner i Stockholms län har framfört motsvarande synpunkter. Stockholms kommun anser att</P> <P class="p193 ft4">33</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315534x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">man har högre strukturella kostnader för bl.a. lokaler vilket inte beaktas i kostnadsutjämningen. Bland annat Kommunförbundet i Stockholms län har framfört liknande synpunkter.</P> <P class="p51 ft7">Skälen för regeringens förslag: Beräkningen av standardkostnaderna för gator och vägar, byggkostnader, uppvärmningskostnader samt administration, resor och räddningstjänst sker i nuvarande kostnadsutjämning för kommunerna i fyra separata s.k. delmodeller. De avser att kompensera berörda kommuner för merkostnader uppkomna på grund av deras geografiska läge i landet och/eller deras bebyggelsestruktur. Kommitténs genomgång av de fyra aktuella beräkningsmodellerna tyder på att de fortfarande är relevanta eftersom de strukturella merkostnader de är tänkta att kompensera för kan identifieras. Vissa delar har dock inte kunnat följas upp på grund av att underlag saknas.</P> <P class="p119 ft23">Varje enskild modell omsätter relativt små belopp. Vidare behöver underlaget för beräkningarna inte uppdateras utan det har i huvudsak legat fast sedan nuvarande utjämningssystem infördes. Regeringen anser därför att de aktuella delmodellerna bör sammanföras till en delmodell som benämns bebyggelsestruktur. Därvid reduceras antalet verksamheter i kommunernas kostnadsutjämning, vilket bidrar till en förenkling av utjämningssystemet. Då dessa modeller har en koppling till geografiska förhållanden och bebyggelsestrukturen och inte förändras nämnvärt över åren kommer enligt regeringens bedömning inte träffsäkerheten att försämras genom denna sammanläggning. Några remissinstanser anser att högre lokalkostnader är strukturellt betingat och att dessa kostnader därför bör kompenseras i kostnadsutjämningen. Skillnader i lokalkostnader beaktas emellertid redan i kostnadsutjämningen för byggkostnader. Skillnader i lokalkostnader kommer fortsättningsvis att beaktas i den nya delmodellen bebyggelsestruktur. Regeringen anser dock att underlaget för att beakta regionala skillnader i byggkostnader behöver uppdateras med underlag för åren 2001 och 2002. Mot bakgrund av synpunkter som framförts bör en ytterligare översyn av byggkostnadsfaktorn göras snarast.</P> <P class="p194 ft6">Kommittén har konstaterat att kommuner med färre än 20 000 invånare och som samtidigt har färre än 6 invånare per kvadratkilometer, har betydligt högre kostnader för administration, resor och räddningstjänst än deras beräknade standardkostnader. Kommittén har emellertid inte föreslagit någon uppdatering av beräkningsunderlaget. Regeringen anser emellertid att även underlaget för att beräkna standardkostnaderna för administration, resor och räddningstjänst behöver uppdateras till aktuell kostnadsnivå innan de beräknade standardkostnaderna förs till den nya delmodellen bebyggelsestruktur. En sådan uppdatering får effekt endast för de allra glesast befolkade kommunerna, dvs. de som har färre än 6 invånare per kvadratkilometer.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft8">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Läkemedel</SPAN></P> <P class="p196 ft4">Regeringens bedömning: En utjämning av landstingens kostnader för läkemedelsförmånerna bör inte nu ingå i landstingens kostnadsutjämning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">34</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315535x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p197 ft4">Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att landstingens kostnader Prop. 2003/04:155 för läkemedelsförmånerna skall ingå i landstingens kostnadsutjämning.</P> <P class="p13 ft6">Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet avstyrker att statsbidragen till läkemedelsförmånerna avskaffas och att motsvarande medel används för att finansiera inkomstutjämningsbidraget. Förbunden hänvisar till den snabba kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna och landstingens begränsade möjligheter att påverka kostnaderna. I stort sett alla landsting och några kommuner delar förbundens uppfattning. Socialstyrelsen anser att det finns starka principiella skäl till att infoga bidraget för läkemedelsförmånerna eftersom landstingen skall väga läkemedel gentemot andra sjukvårdsinsatser och tillstyrker därför kommitténs förslag.</P> <P class="p13 ft6">Skälen för regeringens bedömning: Regeringen är, som utvecklats under avsnitt 5.2, inte beredd att nu föreslå att bidraget till läkemedelsförmånerna avskaffas och överförs till det generella bidraget. Därför föreslås ingen kostnadsutjämning för läkemedel i systemet. Det kan emellertid konstateras att det finns vissa variationer i landstingens kostnader för läkemedelsförmånen. I överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet för åren <NOBR>2002–2004</NOBR> ingår att en successivt större del av ersättningen till landstingen skall baseras på den behovsbaserade fördelningsmodell som utvecklats av en gemensam arbetsgrupp som tillsatts av staten och Landstingsförbundet. En kostnadsutjämning för läkemedel har således hittills beaktats i ett särskilt system som avser att spegla behovsskillnaderna och inte den faktiska förbrukningen av läkemedel. Denna utjämning är helt frikopplad från landstingens ordinarie utjämning.</P> <P class="p198 ft1"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft39">Faktorer för beräkning av kostnadsutjämningen</SPAN></P> <P class="p199 ft21"><SPAN class="ft4">7.1</SPAN><SPAN class="ft20">Verksamheter och kostnadsslag där faktorerna förändras</SPAN></P> <P class="p200 ft4"><SPAN class="ft8">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Förskoleklass och grundskola</SPAN></P> <P class="p201 ft4">Regeringens bedömning: Underlaget för att beräkna kostnader för modersmålsundervisning bör ändras från medborgarskap till utländsk bakgrund.</P> <P class="p65 ft4">Antalet sexåringar och den genomsnittliga kostnaden per elev för förskoleklass bör beaktas vid beräkningen av standardkostnaden.</P> <P class="p202 ft5">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Det stora flertalet kommuner (94 procent) anser</P> <P class="p146 ft6">att förslaget är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Bland annat Sollefteå kommun delar dock inte kommitténs uppfattning att hänsyn inte skall tas till merkostnader för skolskjuts och modersmålsundervisning i förskoleklassen. Södertörnskommunerna ifrågasätter om inte etnicitetsfaktorn slår igenom och medför merkostnader på andra områden än i modersmålsundervisningen. Skolverket anser att förslaget är</P> <P class="p132 ft43">acceptabelt.</P> <P class="p128 ft4">35</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p51 ft7">Bakgrund: I nuvarande kostnadsutjämning för grundskolan beaktas andelen barn <NOBR>7–15</NOBR> år och andelen barn med finskt eller utomnordiskt medborgarskap för att beräkna kostnader för modersmålsundervisning samt en teoretiskt beräknad kostnad för små skolor och skolskjutsar utifrån barnens geografiska fördelning inom kommunen.</P> <P class="p50 ft6">Sedan nuvarande utjämningssystem infördes 1996 har grundskolemodellen i princip varit oförändrad. Antalet barn per kommun, den riksgenomsnittliga elevkostnaden samt barn med utomnordiskt och finskt medborgarskap uppdateras årligen. En uppdatering av den del som rör merkostnader för små skolor och skolskjutsar genomfördes från och med 2000 utifrån uppgifter om barnens bosättning vid årsskiftet 1995/96.</P> <P class="p203 ft4">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p157 ft5">Inledning</P> <P class="p158 ft6">Regeringen anser, av skäl som framgår nedan, att grundskolemodellen bör förändras i två avseenden. Det gäller underlaget för att beräkna kostnaderna för modersmålsundervisningen och att i utjämningen ta hänsyn till att den kommunala skolan från och med 1998 utökats med en för kommunerna obligatorisk förskoleklass. Regeringen avser dessutom att uppdatera underlaget vad avser merkostnader för bebyggelsestrukturen.</P> <P class="p157 ft5">Förskoleklass</P> <P class="p158 ft6">Den från och med 1998 för kommunerna obligatoriska förskoleklassen omfattas inte av nuvarande kostnadsutjämning för grundskola eller barnomsorg. Det beror på att inget kostnadsunderlag fanns tillgängligt vid föregående översyn av kostnadsutjämningen. År 2001 var närmare 99 000 elever inskrivna i förskoleklass, varav 98 procent var sex år. To- talt var ca 93 procent av alla sexåringar inskrivna i förskoleklass detta år.</P> <P class="p50 ft6">Eftersom nästan alla sexåringar går i förskoleklass är det inte enligt regeringens mening nödvändigt att beräkna standardkostnaden för förskoleklass utifrån att efterfrågan skulle vara olika stor i olika delar av landet. Standardkostnaden bör därför beräknas utifrån andelen sexåringar och den genomsnittliga elevkostnaden per sexåring. Antalet sexåringar och den genomsnittliga kostnaden per elev för förskoleklass bör därför ingå som en ny del i grundskolemodellen. Beräkningen sker genom att antalet sexåringar per kommun multipliceras med den riksgenomsnittliga kostnaden per elev i förskoleklass. Eftersom modersmålsundervisning och skolskjuts inte är obligatoriskt för kommunerna beträffande förskoleklass, görs inga beräkningar av sådana merkostnader. Den del av kostnaden som avser skolbarnsomsorg för sexåringarna bör ingå i kostnadsutjämningen för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (se avsnitt 7.2).</P> <P class="p204 ft5">Modersmålsundervisning i grundskolan</P> <P class="p158 ft6">Andelen barn som är berättigade till modersmålsundervisning i de kommunala grundskolorna uppgår till knappt 12 procent läsåret 2001/02. Un- gefär hälften av de berättigade deltar i modersmålsundervisning och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">36</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315537x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p205 ft6">knappt hälften i undervisning i svenska som andraspråk. Variationerna i deltagande mellan enskilda kommuner är stora. Det är även stora skillnader i berättigade elevers deltagande beroende på elevens modersmål.</P> <P class="p51 ft6">Den variabel som hittills används i utjämningsberäkningarna, dvs. andelen barn <NOBR>7–15</NOBR> år med finskt eller utomnordiskt medborgarskap, överensstämmer enligt regeringens mening inte särskilt väl med de grupper som är berättigade till modersmålsundervisning och bör utgå. Regeringen anser därför att nuvarande variabel bör ersättas med en ny, barn med utländsk bakgrund, dvs. barn <NOBR>7–15</NOBR> år födda utanför Sverige, Norge och Danmark eller där båda föräldrarna är födda utanför dessa länder. Denna avgränsning överensstämmer antalsmässigt bäst med antalet berättigade.</P> <P class="p50 ft6">Några remissinstanser ifrågasätter om inte barnens etnicitet leder till merkostnader även i andra delar av grundskolan än enbart i modersmålsundervisningen. Så är säkerligen förhållandena, men regeringen anser att sådana merkostnader kompenseras genom den från 2000 införda delmodellen barn och ungdomar med utländsk bakgrund.</P> <P class="p157 ft5">Små skolor och skolskjutsar i grundskolan</P> <P class="p158 ft5">För kommuner med få barn per skola och utspridd bebyggelse beaktas i kostnadsutjämningen merkostnader för små skolor och skolskjutsar.</P> <P class="p149 ft7">Beräkningen av merkostnader för små skolor utgår från två kostnadsfunktioner, en för det som tidigare benämndes låg- och mellanstadieskolor och en för det som tidigare benämndes högstadieskolor. Dessa kostnadsfunktioner har inte uppdaterats sedan nuvarande kostnadsutjämning infördes 1996. Glesbygdsverket har på kommitténs uppdrag uppdaterat kostnadsfunktionerna och skolskjutskostnaderna med utgångspunkt från aktuellare underlag. En uppdatering har även gjorts av antalet skolenheter, skolstorlekar, skolornas lokalisering samt skolskjutsar med utgångspunkt från elevernas geografiska fördelning årsskiftet 2001/02.</P> <P class="p45 ft4">Effekten av en uppdatering blir i vissa fall relativt stor. För att öka stabiliteten i dessa beräkningar kommer merkostnaderna för gles bebyggelsestruktur att baseras på den genomsnittliga beräknade kostnaden för små skolor och skolskjutsar för tre år.</P> <P class="p41 ft4"><SPAN class="ft8">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Individ- och familjeomsorg</SPAN></P> <P class="p196 ft4">Regeringens bedömning: Kostnadsutjämningen för individ- och familjeomsorg bör delas upp i två delar. De två delarna summeras till en standardkostnad för individ- och familjeomsorg.</P> <P class="p206 ft4">I den ena delen bör strukturella skillnader beräknas för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig individ- och familjeomsorg med nuvarande faktorer.</P> <P class="p45 ft4">I den andra delen bör strukturella skillnader beräknas inom barn- och ungdomsvården med faktorerna barn till ensamstående föräldrar, barn med utländsk bakgrund, lagförda ungdomar och folkmängdsstorlek upp till 75 000 invånare.</P> <P class="p120 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens bedömning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">37</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p134 ft6">Remissinstanserna: Flertalet kommuner som yttrat sig (87 procent) anser att förslaget är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Kommunförbundet i Stockholms län och flertalet kommuner i Stockholms län anser dock att förslaget är oacceptabelt. Bland annat Järfälla kommun och Kommunförbundet i Stockholms län anser att strukturella skillnader i behovet av insatser för personer med psykiatriska problem och missbruksproblem måste beaktas. Stockholms kommun framhåller brister i delmodellen och föreslår att en alternativ modell prövas. Bland annat bör de variabler som används för fördelning av resurser inom kommunen analyseras ytterligare för att belysa strukturella skillnader mellan landets kommuner. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att kostnadsutjämningen inte fångar in de strukturella skillnaderna i storstadsområdena. Socialstyrelsen tillstyrker en uppdelning av kostnadsutjämningen i två delar, men ställer sig ändå tveksam till utformningen eftersom den leder till en omfördelning av resurserna från storstäder till övriga delar av landet. Enligt Socialstyrelsens uppfattning bör denna delmodell ses över och analyseras ytterligare.</P> <P class="p207 ft7">Bakgrund: Nuvarande utjämningsmodell bygger på faktorer som samvarierade med nettokostnaderna för individ- och familjeomsorg i mitten på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Faktorerna används som indikatorer på olikheter i sociala förhållanden. De faktorer som använts i kostnadsutjämningen sedan 2000 är ensamstående kvinnor med barn, flyktingar och nära anhöriga samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU, arbetssökande utan arbetslöshetsersättning, män med låg inkomst samt ett täthetsindex.</P> <P class="p141 ft5">I den årliga beräkningen per kommun uppdateras samtliga variabler med undantag för täthetsindex. De ingående variablernas vikter är däremot skattade utifrån 1996 års kostnadsnivå och har därefter legat fast.</P> <P class="p207 ft6">Individ- och familjeomsorg omfattar vård av barn och unga, vård av personer med missbruksproblem, övrig vuxenvård, familjerättslig verksamhet samt ekonomiskt bistånd (socialbidrag). I fasta priser har kostnaderna för individ- och familjeomsorgen minskat sedan 1998. Det är dock det ekonomiska biståndet som har minskat medan kostnaderna för övriga delar ökat något. Främst är det barn- och ungdomsvården som tagit ökade resurser i anspråk. År 1996 stod det ekonomiska biståndet för 54 procent av de totala kostnaderna. År 2001 uppgick samma andel till 41 procent. Det har således skett en förskjutning av verksamheten från ekonomiska transfereringar till insatser av vårdkaraktär. Detta innebär att nuvarande faktorer inte är de som bäst fångar kostnadsskillnaderna.</P> <P class="p141 ft6">Enligt Socialstyrelsens rapport Vilka faktorer bestämmer socialbidragskostnaderna? beror variationen i kommunernas kostnader på en kombination av strukturella och individuella faktorer. Biståndstagandet beror till exempel på socialtjänstens praxis vid bedömningen av behovet, på förekomst av och innehåll i kommunala riktlinjer, på olika arbetssätt och på hur benägna människor är att söka bistånd. Enligt Socialstyrelsens studier av åren <NOBR>1995–1999</NOBR> kan närmare 75 procent av den kommunala variationen i ekonomiskt bistånd förklaras av de fyra faktorerna, andelen ensamstående kvinnor med barn, folkmängd, andelen födda i ickevästländer med vistelsetid mindre än 10 år samt andelen arbetslösa utan ersättning. Återstoden kan enligt Socialstyrelsen förklaras av socialtjänstens och arbetsförmedlingens arbetssätt och bedömningar och av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">38</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft5">olikheter i sättet att ta hand om flyktingar. Socialstyrelsens förklaringsvariabler ligger således mycket nära de som ingår i den nuvarande kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen omfattar dock hela individ- och familjeomsorgen och inte bara det ekonomiska biståndet.</P> <P class="p135 ft6">Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande modell ger en relativt god förklaringsgrad till den totala kostnaden för individ- och familjeomsorgen även om den har minskat något under de senaste åren. Nuvarande variabler har emellertid högre samvariation med kostnaderna om barn- och ungdomsvården exkluderas eftersom de nuvarande faktorerna inte tar direkt sikte på denna delverksamhet. De förklarande variablerna har därför enligt regeringens bedömning en svagare samvariation med kostnaderna för barn- och ungdomsvården jämfört med kostnaden för övriga delar av verksamhetsområdet. För att åstadkomma en bättre överensstämmelse med de senaste årens kostnadsutveckling anser regeringen att kostnadsutjämningen för individ- och familjeomsorg bör delas upp i två delar. I en del utjämnas, med nuvarande faktorer, för kostnadsskillnader i ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig individ- och familjeomsorg. I den andra delen utjämnas, med nya faktorer, för kostnadsskillnader i barn- och ungdomsvård.</P> <P class="p208 ft4">Dygnsvård utgör 75 procent av kommunernas kostnader för barn- och ungdomsvård. Det är dock inte skillnader i kostnader per vårddygn som ger upphov till stora kostnadsskillnader mellan kommuner. Det är i första hand andelen ungdomar som får vård som är avgörande för kommunens kostnad.</P> <P class="p136 ft5">Det är svårt att finna variabler som speglar behovet av barn- och ungdomsvård eftersom bedömningen av vårdbehoven skiljer sig åt mellan olika kommuner. Enligt tillgänglig statistik och aktuell forskning från bl.a. Socialstyrelsen finns det dock vissa strukturella samband.</P> <P class="p135 ft6">Enligt Socialstyrelsens analys löper barn till ensamstående föräldrar genomgående större risker än övriga barn att behöva vårdas på sjukhus för psykiatrisk sjukdom, suicidalförsök samt för alkohol- och våldsrelaterade diagnoser. Detta gäller även risken att få en narkotikarelaterad diagnos. En stor del av skillnaderna mellan barn till ensamstående föräldrar och barn till sammanboende föräldrar kan förklaras av socioekonomiska skillnader. Men även om hänsyn tas till detta kvarstår det skillnader mellan gruppernas vårdbehov. Bland dem som under 2000 fick dygnsvård med stöd av lagen om vård av unga (LVU) var personer med utländsk bakgrund överrepresenterade. En mindre del av skillnaderna i kommunernas kostnader för barn- och ungdomsvård kan förklaras av andelen lagförda ungdomar i åldern <NOBR>15–17</NOBR> år.</P> <P class="p209 ft4">Det finns även ett samband mellan kostnaderna för barn- och ungdomsvård och kommunens folkmängd. Ju större folkmängd desto högre kostnader för barn- och ungdomsvård. Sambandet gäller för en folkmängd upp till 75 000 invånare.</P> <P class="p136 ft7">Regeringen anser att faktorer som beskriver barn till ensamstående föräldrar, barn med utländsk bakgrund, lagförda ungdomar och folkmängdsstorlek upp till 75 000 invånare bättre återspeglar skillnaderna i kostnadsstruktur för barn- och ungdomsvården än de som används för övrig verksamhet inom området och bör därför användas.</P> <P class="p136 ft33">En uppdelad beräkning av standardkostnaden för individ- och familjeomsorg på sätt som beskrivits, ger en högre förklaringsgrad till de redo-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">39</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315540x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p205 ft6">visade kostnaderna än nuvarande beräkningsmodell. Utfallet på kommungruppsnivå stämmer bättre med de faktiska kostnaderna jämfört med den nuvarande modellens utformning. Regeringen anser även att variablernas vikter i kostnadsutjämningen för individ- och familjeomsorg bör uppdateras för att bättre spegla dagens situation. Stockholms kommun föreslår att de variabler som används för fördelning av resurser inom kommunen bör analyseras ytterligare för att belysa strukturella skillnader mellan landets kommuner. Vad som därmed skall kunna bli aktuellt är narkotikarelaterade variabler. Sådana har emellertid prövats av tidigare utredningar men ansågs problematiska då låga tal i små kommuner gör att variablerna får stort slumpmässigt genomslag. Man valde därför i stället en täthetsvariabel, vilket fortfarande tillämpas i kostnadsutjämningen. Denna innebär att främst storstadskommunerna får en hög ersättning i kostnadsutjämningen för individ- och familjeomsorg. Även alkoholrelaterade variabler prövades. De visade sig dock ge en negativ samvariation med kostnaden för individ- och familjeomsorg.</P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft8">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft40">Äldreomsorg</SPAN></P> <P class="p182 ft4">Regeringens bedömning: Indelning av de äldre i <NOBR>10-årsintervall</NOBR> bör ersättas med <NOBR>5-årsintervall</NOBR> och etnicitetsfaktorn bör ändras till att avse personer födda inom respektive utom Norden.</P> <P class="p179 ft5">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av kommunerna (95</P> <P class="p180 ft6">procent) anser att förslaget är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Socialstyrelsen framför att beräkningsmetoden riskerar att konservera könsskillnader som finns i dag i bedömningen av behovet av insatser och anser att det är viktigt att utjämningssystemets fördelning av normkostnaderna mellan könen ger kommunerna möjligheter att fördela biståndsinsatser som utgår ifrån behovet av insatser oavsett kön. Äldreomsorgsmodellen bör därför vidareutvecklas och följas upp utifrån detta syfte. Jämställdhetsombudsmannen har framfört liknande synpunkter. Socialstyrelsen avstyrker den del av förslaget som avser etnicitetsfaktorn och föreslår i stället att den äldre befolkningen delas in efter härkomst. Även Integrationsverket har synpunkter på hur etniciteten beaktas. Verket anser att alla födda utanför Sverige, Norge och Danmark och födda i Finland med finska som modersmål bör ges högre normkostnader eftersom rätten till vård på lika villkor innebär att alla som behöver vård och omsorg skall kunna använda sitt modersmål.</P> <P class="p119 ft7">Bakgrund: I nuvarande kostnadsutjämning för äldreomsorg beaktas de äldres ålders- och könsfördelning, civilstånd, yrkesbakgrund och utländsk bakgrund. Dessutom tas hänsyn till att äldre bosatta i glesbygd medför dyrare hemtjänst och ett större behov av särskilt boende.</P> <P class="p50 ft6">Vårdbehovet i olika socioekonomiska grupper som ligger till grund för beräkningarna bygger på en fältundersökning som genomfördes 1994 i ett antal kommuner. Det har sedan dess skett betydande förändringar av vården och omsorgen om de äldre. Insatserna för de mest vårdkrävande äldre har i allt högre grad kommit att vila på kommunerna. Samtidigt har ekonomiska åtstramningar medfört att kommunerna tvingats koncentrera</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">40</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p133 ft4">insatserna till de allra äldsta. Detta har gjort att andelen vårdtagare minskat samtidigt som insatserna per vårdad har ökat.</P> <P class="p134 ft6">Skälen för regeringens bedömning: Regeringen avser mot bakgrund av ovan beskrivna förändringar att uppdatera underlaget för beräkningen av vårdbehovet med utgångspunkt från en fältundersökning som på kommitténs uppdrag genomförts under hösten 2002. Detta materialet har också breddats genom att motsvarande data från det s.k. <NOBR>SNAC-projektet</NOBR> (Swedish National study on Ageing and Care) har tillförts. Det kostnadsunderlag från <NOBR>SNAC-projektet</NOBR> som kompletterar den uppdaterade fältundersökningen avviker när det gäller etnicitetsfaktorn. I <NOBR>SNAC-projektet</NOBR> görs en indelning i personer födda inom respektive utanför Norden. I den nuvarande utjämningen beräknas vårdkostnaden för personer födda i södra Europa eller utanför Europa schablonmässigt genom ett tillägg på 50 procent. Genom den nya undersökningen kan det faktiska vårdbehovet uppskattas för personer födda utanför Norden i åldrarna 65 till 85 år. Re- geringen anser därför att etnicitetsfaktorn bör ändras till att avse personer födda inom respektive utom Norden. I genomsnitt är vårdkostnaden 10– 20 procent högre för födda utanför Norden jämfört med invånare födda inom Norden. Detta bör enligt regeringens mening beaktas i kostnadsutjämningen. När det gäller personer 85 år och äldre som är födda utanför Norden bör vårdkostnaden i respektive grupp motsvaras av normkostnaden för motsvarande personer födda inom Norden ökat med tio procent.</P> <P class="p208 ft4">Förskjutningen av vårdinsatserna uppåt i åldrarna gör att en åldersindelning i <NOBR>10-årsintervaller</NOBR> är för grov och riskerar leda till snedvridning. I de åldrar där vårdbehovet är som störst är vårdkostnaden i flera fall mer än dubbelt så stor i det övre intervallet jämfört med det nedre. Detta medför att kostnaderna överskattas i det undre intervallet av <NOBR>10-årsgrupperna</NOBR> och underskattas i det övre intervallet. Åldersindelningen bör därför ändras till <NOBR>5-årsintervaller</NOBR> i stället för nuvarande <NOBR>10-årsintervaller</NOBR> i syfte att öka precisionen.</P> <P class="p209 ft4">Regeringen avser vidare att uppdatera uppgifter om de äldres yrkesbakgrund, vilka bygger på Folk- och bostadsräkningarna <NOBR>1970–1990</NOBR> och omfattade den då yrkesverksamma befolkningen, utifrån aktuellt befolkningsregister.</P> <P class="p134 ft7">Utjämningskommittén konstaterade att äldreomsorgsmodellen även efter de föreslagna uppdateringarna fortfarande kommer att avspegla en ojämlik fördelning av vårdresurserna mellan könen – dock minskar skillnaderna jämfört med underlaget för nuvarande utjämning. Underlaget för utjämningen, som bygger på behovsbedömningar och vårdinsatser i de kommuner som ingått i nämnda fältundersökning, ger kommunerna möjligheter att fördela biståndsinsatser som utgår ifrån en individuell behovsbedömning oavsett kön även om utfallet i kostnadsutjämningen för kommuner med avvikande könsfördelning kan komma att påverkas något. Ytterligare analyser behövs dock av skilda vårdbehov för män och kvinnor som har samma ålder, civilstånd och ohälsa innan en prövning kan ske om fördelningen bör utgå från annan än den faktiska. Som påpekats av Socialstyrelsen finns skäl att följa upp äldreomsorgsmodellen utifrån ett könsperspektiv.</P> <P class="p207 ft33">Glesbygdsverket har på kommitténs uppdrag genomfört en uppdatering av reskostnaderna för hemtjänstpersonalen utifrån de äldres bo-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315542x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p210 ft4">sättningsmönster vid årsskiftet 2001/02. Även sådana uppdateringar av underlaget bör genomföras.</P> <P class="p181 ft4"><SPAN class="ft8">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft40">Befolkningsförändringar</SPAN></P> <P class="p211 ft7">Regeringens bedömning: Ersättningsbeloppet vid minskning av antalet skolelever bör sänkas. Elevminskningen bör vara 2 procentenheter större än elevminskningen i riket för att ersättning skall utgå.</P> <P class="p45 ft4">En kompensation bör införas för kommuner där antalet skolelever ökat med mer än 5 procent jämfört med riket de senaste fem åren.</P> <P class="p50 ft5">De kommuner och landsting som de senaste fem åren haft en kraftig ökning av folkmängden bör kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i statsbidrags- och utjämningssystemet.</P> <P class="p212 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P> <P class="p51 ft6">Remissinstanserna: En majoritet av kommunerna (79 procent) anser att förslaget är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Ett flertal kommuner och kommunförbund i regioner med folkmängdstillväxt anser att kompensationen vid befolkningsökning är för låg i förhållande till de merkostnader detta medför. Synpunkter har framförts från kommuner och regionala kommunförbund att kompensationen vid befolkningsminskning är såväl för låg som för hög i förhållande till de merkostnader minskningen medför. Flera högskole- och universitetskommuner, bl.a. Kalmar, Umeå och Uppsala kommuner, har framfört synpunkter på att den tidsperiod som föreslagits ligga till grund för kompensation av eftersläpningseffekter inte är anpassad efter när under året befolkningsförändringarna inträffar. TCO anser att systemet bör vara tillväxtfrämjande genom att snabbt växande kommuner kompenseras för de merkostnader, framför allt på investeringssidan, som tillväxten medför innan skatteunderlaget börjar växa. Enligt TCO innebär den föreslagna modellen att växande kommuner inte kompenseras tillräckligt vilket kan komma att bromsa tillväxten i ekonomin. Samtliga landsting i skogslänen samt Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att även landsting med minskande befolkning bör kompenseras.</P> <P class="p149 ft7">Bakgrund: I nuvarande kostnadsutjämning får kommuner vars totalbefolkning minskat under den senaste tioårsperioden 100 kronor per invånare för varje procentenhet som minskningen överstiger 2 procent. Kommuner vars totalbefolkning de senaste tre åren minskat med minst 2 procent får därutöver en ytterligare ersättning med 55 kronor per invånare för varje procentenhet antalet barn i åldern <NOBR>7–18</NOBR> år minskat under samma period. Syftet är att kompensera berörda kommuner för högre kostnader per invånare på grund av att vissa kostnader är mer eller mindre fasta och inte utan svårigheter kan sänkas i samma takt som befolkningen och inkomsterna från egna skatter, inkomstutjämning och generella statsbidrag minskar.</P> <P class="p149 ft6">Till landsting vars totalbefolkning under de senaste fem åren minskat med mer än 2 procent utgår tillfälligt under åren <NOBR>2001–2004</NOBR> ett omställningsbidrag. Omställningsbidraget utgår med 60 kronor per invånare i landstinget för varje procentenhet med vilken minskningen av befolk-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">42</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">ningen överstiger gränsen 2 procent. Landstingens omställningsbidrag ingår dock inte i utjämningssystemet. Bidraget kommer att upphöra från och med 2005.</P> <P class="p51 ft7">En slutsats som kommittén dragit är att det kan uppstå betydande merkostnader vid kraftig befolkningsminskning. Det handlar om mer eller mindre fasta kostnader som inte minskar när efterfrågan på de kommunala tjänsterna minskar. Främst är det frågan om kostnader för lokaler och olika former av anläggningar samt pensionsutbetalningar och då särskilt den pensionsskuld som avser tidigare intjänade pensioner. De kommuner, vars folkmängd minskar mest, hade 2001 den högsta pensionsskulden per invånare. Skillnaden kommer att öka om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Detta kommer att bli extra kännbart redan i slutet av innevarande decennium och framöver när de stora årskullarna födda på <NOBR>1940-talet</NOBR> går i pension och utbetalningarna därför kommer att öka dramatiskt.</P> <P class="p49 ft4">Andra fasta kostnader är kommunernas anläggningar, exempelvis gator samt vatten- och avloppsanläggningar. Dessa har oftast dimensionerats utifrån en större folkmängd och kan därför komma att kosta mer per invånare vid en minskande folkmängd.</P> <P class="p50 ft6">Kostnader för personal kan däremot betraktas som en mer rörlig kostnad som kan anpassas när efterfrågan minskar. Det kan dock finnas vissa trögheter i denna anpassningsprocess. Den totala merkostnaden för en kommun med en befolkningsminskning på 10 procent under de senaste tio åren uppskattas till knappt 400 kronor per invånare. Om nuvarande gräns på 2 procent behålls skulle ersättningsbeloppet per procentenhets minskning bli knappt 50 kronor per invånare.</P> <P class="p50 ft6">Lokalkostnaderna visar sig vara högre i de kommuner som minskat mest i befolkning. Merkostnaden beror på för stor kapacitet i förhållande till antalet brukare. Om dessa kommuner skall få samma ekonomiska förutsättningar som andra kommuner måste en särskild ersättning utformas som syftar till att täcka kostnaderna för överkapaciteten.</P> <P class="p203 ft4">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p160 ft5">Befolkningsminskning</P> <P class="p158 ft6">Vissa remissinstanser anser att kommuner med minskande befolkning är underkompenserade i utjämningssystemet i förhållande till de merkostnader och intäktsminskningar en sådan utveckling medför. Parallellt med den särskilda kompensation som ges för befolkningsminskning i nuvarande kostnadsutjämning ger en minskande folkmängd ofta upphov till en positiv effekt på ersättningarna inom övriga delar av utjämningssystemet. Om befolkningen i de mest kostnadskrävande åldrarna utgör en allt större relativ andel av befolkningen, i takt med att befolkningen som helhet minskar, sker nämligen en kompensation i övriga delar i kostnadsutjämningen. Kommuner med minskande befolkning kompenseras även i viss mån genom att intäkterna för ett visst utjämningsår utgår ifrån folkmängden den första november året innan.</P> <P class="p119 ft6">Enligt regeringens bedömning är kommuner med minskande befolkning åtminstone inte underkompenserade i nuvarande system för de merkostnader detta normalt kan medföra. Regeringen gör emellertid bedöm-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">43</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p60 ft4">ningen att det är rimligt att bibehålla den nuvarande utformningen vad Prop. 2003/04:155 avser den del som kompenserar för utvecklingen av totalfolkmängden</P> <P class="p132 ft4">under en tioårsperiod.</P> <P class="p122 ft6">I nuvarande kostnadsutjämning ersätts en kommun för hela minskningen av antalet skolelever om kommunen har minskat sin totala folkmängd. En sådan utformning är inte längre lämplig eftersom flertalet kommuner bedöms få ett minskande elevunderlag under de närmaste åren. I den del som kompenserar för minskning av antal skolelever bör därför ändrade kriterier införas. Regeringen avser sänka ersättningen per elev samtidigt som kravet på en minskning av den totala folkmängden slopas. Ersättningsperioden sätts till fem mot nuvarande tre år för att undgå naturliga svängningar i elevantalet. Regeringen anser att endast de kommuner som har haft en negativ procentuell förändring av antalet skolelever <NOBR>7–18</NOBR> år som är större än riket, ökat med 2 procentenheter, de senaste fem åren bör kompenseras. Ersättning är tänkt att utgå med 12 000 kronor per elev utöver det aktuella gränsvärdet.</P> <P class="p12 ft6">Beträffande landstingen är problemet med minskande befolkning betydligt mindre än för kommunerna. De merkostnader som förekommer är av mindre storlek per invånare. Till skillnad från ett antal remissinstanser anser därför regeringen att befolkningsminskningarna bör kunna hanteras inom ramen för de intäkter som erhålls inom utjämningssystemet.</P> <P class="p123 ft5">Kraftig befolkningstillväxt</P> <P class="p124 ft4">I nuvarande kostnadsutjämning beaktas endast merkostnader vid minskande folkmängd. Det finns emellertid ett tydligt samband mellan befolkningstillväxt och merkostnader inom exempelvis grundskolan. Merkostnaden för nya lokaler är jämfört med genomsnittet 800 kronor per kvadratmeter. Detta ger en merkostnad på 12 000 kronor per elev. Kommuner med kraftigt ökande antal grundskole- och gymnasieelever har merkostnader i form av högre lokalkostnader som i dag inte beaktas i kostnadsutjämningen.</P> <P class="p65 ft4">Det är dock enligt regeringens mening inte rimligt att kompensera för hela efterfrågeökningen eftersom en mindre ökning oftast kan rymmas inom en befintlig organisation och får även i övrigt antas ge goda förutsättningar för ett rationellt lokalutnyttjande. Regeringen anser därför att det är rimligt att endast kompensera de kommuner som har haft en kraftig ökning av antalet grundskole- och gymnasieelever de senaste fem åren.</P> <P class="p12 ft7">Mot denna bakgrund bör man införa en ny del i kostnadsutjämningen för befolkningsförändringar. Modellen är tänkt att ersätta de merkostnader som uppstår vid kraftig ökning av antalet elever i grund- och gymnasieskolan. Ersättning utgår till de kommuner som har haft en positiv procentuell förändring av antalet elever i åldern <NOBR>7–18</NOBR> år som överstiger utvecklingen i riket med minst 5 procentenheter de senaste fem åren. Ersättning bör utgå med 12 000 kronor per elev över denna gräns. Vidare bör, om elevantalet i riket minskar, elevökningen i kommunen vara minst fem procent för att denna ersättning skall utgå.</P> <P class="p213 ft4">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315545x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft5">Eftersläpningseffekter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">Kommuners och landstings intäkter i form av skatteintäkter, inkomstutjämning samt generellt statsbidrag beräknas utifrån antalet invånare den 1 november året före utjämningsåret. Om folkmängden ökar under utjämningsåret får kommunen inga ytterligare intäkter. Samtidigt får kommunen kostnader för den under året tillkommande befolkningen. För kommuner som kontinuerligt växer är det således inte frågan om något tillfälligt likviditetsproblem utan ett konstant bortfall av intäkter. Snabbväxande kommuner får därigenom sämre förutsättningar än andra kommuner på grund av den eftersläpning av intäkterna som finns i systemet.</P> <P class="p215 ft7">De kommuner som har haft en snabb tillväxt under en följd av år bör kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i systemet. Endast de kommuner som under de senaste fem åren haft en haft en genomsnittlig årlig folkmängdstillväxt på minst 1,2 procent bör komma i fråga. Enligt kommitténs förslag bör det ske genom en avstämning av folkmängden vid halvårsskiftet under utjämningsåret. Om kommunens folkmängd den 30 juni utjämningsåret ökat med mer än 0,8 procent sedan den 1 november året före utjämningsåret bör kommunen, enligt kommitténs förslag, få de intäkter det överskjutande antalet personer skulle har genererat i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Från flera högskole- och universitetskommuner har framförts synpunkter på att den tidsperiod som föreslagits ligga till grund för kompensation av eftersläpningseffekter inte är anpassad efter när under året befolkningsförändringarna inträffar.</P> <P class="p216 ft7">När beräkningarna för utjämningssystemet sker i januari utjämningsåret används antalet invånare den 1 november året före utjämningsåret. Regeringen anser därför, till skillnad från utredningsförslaget, att mätperioden bör vara från den 1 november två år före utjämningsåret till den 1 november året före utjämningsåret och att en kompensation bör utgå om folkmängden ökat med mer än 1,2 procent. Vid de preliminära beräkningarna som sker i oktober året för utjämningsåret bör dock de tidpunkter och procenttal som kommittén föreslagit användas. Om detta bidrag tillämpats under 2003 skulle enligt kommittén sex kommuner erhållit bidrag på sammanlagt ca 19 miljoner kronor.</P> <P class="p217 ft4">Denna kompensation bör gälla även för landsting. Tillämpas samma kriterier för landstingen som för kommunerna är det emellertid inget landsting som under de senaste åren skulle ha erhållit någon sådan kompensation.</P> <P class="p218 ft4">7.1.5 Kollektivtrafik</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td104"><SPAN class="p3 ft4">Regeringens bedömning: Underlaget för beräkningarna av standard-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td104"><SPAN class="p3 ft16">kostnaderna bör vara länstrafikhuvudmännens kostnader för trafiken re-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p3 ft4">ducerade med den genomsnittliga avgiftsnivån i landet.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td106"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td104"><SPAN class="p219 ft5">Nuvarande reduktion av standardkostnaderna med 25 procent bör tas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft4">bort.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td104"><SPAN class="p219 ft5">Landstingen bör erhålla 50 procent av den för länet beräknade stan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p3 ft4">dardkostnaden utom i Stockholms län där landstinget bör</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p219 ft8">erhålla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td104"><SPAN class="p3 ft4">60 procent. Fördelningen mellan kommunerna i respektive län bör upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p3 ft4">dateras.</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p20 ft4">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p220 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P> <P class="p136 ft7">Remissinstanserna: En majoritet av kommunerna och landstingen (83 respektive 53 procent) anser att förslaget är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Flera kommuner, landsting och regionala kommunförbund framför dock tveksamhet mot att den nuvarande reduktionen av de beräknade kollektivtrafikkostnaderna tas bort eftersom man då riskerar att kompensera för en hög servicenivå. Några av dessa remissinstanser anser att kollektivtrafiken helt borde utgå ur kostnadsutjämningen. Enligt Glesbygdsverket förklaras kollektivtrafikens omfattning inte tillräckligt bra i alla delar av landet med andel pendlare över kommungräns.</P> <P class="p137 ft4">Bakgrund: Kommuner och landsting delar på finansieringsansvaret för kollektivtrafiken. Behovet av kollektivtrafik beaktas därför för både kommunerna och landstingen i en gemensam beräkningsmodell. Kostnadsutjämningen beräknas per län utifrån faktorer som avser att fånga upp såväl glesbygdsproblem som trängselproblem i storstadsregionerna samt att behovet av kollektivtrafik i tätorter endast uppkommer i större samhällen.</P> <P class="p209 ft4">Den i kostnadsutjämningen länsvis beräknade standardkostnaden reduceras med 25 procent, varefter ersättningen fördelas med hälften till länets kommuner och hälften till landstinget oavsett den faktiska kostnadsfördelningen. Den faktiska kostnadsfördelningen skiljer sig åt mellan länen. I Stockholms och Skåne län ligger hela det finansiella ansvaret för kollektivtrafiken på landstinget.</P> <P class="p136 ft7">Fördelningen mellan kommunerna inom länen sker i huvudsak efter den faktiska kostnadsfördelningen 1992. Den <NOBR>25-procentiga</NOBR> reduktionen infördes på grund av svårigheterna att fastställa hur stor del av kostnaderna som är självvalda med avseende på servicenivå och avgifter, och hur mycket som beror på strukturella skillnader.</P> <P class="p134 ft7">Skälen för regeringens bedömning: Storleken på bidraget från kommuner och landsting till kollektivtrafiken beror på behovet av underskottstäckning för trafiken och påverkas därmed av biljettintäkternas andel av de totala intäkterna. Biljettintäkternas andel av de totala intäkterna varierar mellan länen från 37 till 64 procent. Varje trafikhuvudman kan själv välja hur stor del som skall betalas av dem som nyttjar kollektivtrafiken och hur stor del som skall betalas av kommuner och landsting via skatten. Mot denna bakgrund bör underlaget för beräkningen av standardkostnaderna vara trafikhuvudmännens kostnad för trafiken i stället för kommunernas och landstingens bidrag till trafiken, vilket hittills använts. Genom denna förändring begränsas påverkbarheten i kostnadsutjämningen.</P> <P class="p208 ft4">Kommittén har föreslagit att faktorernas vikter fastställs med utgångspunkt från länsvisa kostnadsuppgifter för trafiken avseende 2001, gleshet, andel personer som arbetspendlar över kommungräns samt andelen personer som bor i tätorter med minst 12 000 invånare. Regeringen gör samma bedömning, dock anser vi att tätortsgränsen bör sänkas till 11 000 invånare med hänsyn till att tätortstrafik vanligtvis bedrivs i tätorter av minst denna storlek.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">46</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315547x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p221 ft4">Vidare anser regeringen, till skillnad från vissa remissinstanser, att kol- Prop. 2003/04:155 lektivtrafiken bör behandlas på samma sätt som övriga verksamheter i kostnadsutjämningen, vilket innebär att utjämningen bör ske för en ge-</P> <P class="p222 ft7">nomsnittlig avgift, service och effektivitet. Det innebär att nuvarande reduktion med 25 procent av de beräknade standardkostnaderna för kollektivtrafik tas bort. Denna förändring innebär att standardkostnaden för främst Stockholms län ökar. Med hänsyn till kollektivtrafikens höga kostnader i Stockholms län och att landstinget har hela finansieringsansvaret anser regeringen att den ökade ersättning detta innebär för Stockholms län i sin helhet bör tillfalla landstinget. Övriga landsting erhåller då liksom nu 50 procent av den för länet beräknade standardkostnaden men i Stockholms län bör landstinget i stället erhålla 60 procent. För att denna förändring inte skall skapa obalans i kommunernas respektive landstingens kostnadsutjämning utan ge ett neutralt utfall i övriga län avser regeringen föreslå att 250 miljoner kronor av kommunernas inkomstutjämningsbidrag överförs till landstingens.</P> <P class="p172 ft4">Regeringen avser vidare att uppdatera fördelningen mellan kommunerna inom respektive län. Nuvarande fördelning från 1992 är inaktuell i vissa län och bör ersättas med aktuella uppgifter. I Stockholms respektive Skåne län avses dock samtliga kommuner liksom nu erhålla samma belopp per invånare.</P> <P class="p223 ft21"><SPAN class="ft4">7.2</SPAN><SPAN class="ft20">Verksamheter och kostnadsslag där endast uppdateringar görs</SPAN></P> <P class="p224 ft4">Regeringens bedömning: Uppdateringar av underlaget för kostnadsutjämningen bör göras för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, gymnasieskola samt hälso- och sjukvård.</P> <P class="p225 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av kommunerna</P> <P class="p226 ft6">(90 procent) anser att förslaget vad gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Några kommuner, bl.a. Eskilstuna, Flens och Norrtälje kommuner, är tveksamma till de faktorer som används för att beräkna barnomsorgsbehovet. Flera kommuner anser att hänsyn borde tas till de förändringar som skett inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och efterlyser en ny mätmetod som ökar träffsäkerheten. Bland annat Göteborgs och Stenungsunds kommuner har betonat vikten av regelbunden uppdatering för att fånga upp effekter av reformer inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Flera kommuner anser att merkostnader för barn med utländsk bakgrund bör beaktas. Askersunds kommun anser att merkostnader för gles bebyggelsestruktur bör beaktas.</P> <P class="p175 ft7">Nästan samtliga kommuner (97 procent) anser att förslaget vad gäller gymnasieskolan är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att regionens strukturella faktorer inte har beaktats tillräckligt. Stockholms kommun anser att förändringen av programvalsfaktorn missgynnar snabba förändringar av programutbud i förhållande till efterfrågan.</P> <P class="p227 ft4">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p205 ft23">Samtliga landsting utom två anser att förslaget vad gäller hälso- och sjukvården är acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Socialstyrelsen anser det inte vara tillfredsställande att använda sig av vårdtunga grupper, eftersom det finns utrymme för manipulationer vad gäller definitioner av patienter. Enligt Socialstyrelsens uppfattning vore det bättre att utgå från all vårdkonsumtion och vikta volymen med t.ex. s.k. <NOBR>DRG-vikter</NOBR> för hela den slutna akutsjukvården. Det är också viktigt att få fler huvudmän att använda s.k. <NOBR>KPP-system</NOBR> så att beroendet av underlag från enbart Skåne läns landsting upphör. Region Skåne föreslår att kostnadsunderlaget bör uppdateras årligen för att öka samstämmigheten mellan modellens utfall och kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården. Vidare poängteras vikten av att kontinuerligt granska registreringen av vårdtunga grupper mellan landstingen. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedömer att sjukvårdsmodellen fungerar väl med de föreslagna uppdateringarna och korrigeringarna. För att ytterligare öka modellens legitimitet bör Socialstyrelsen, enligt förbunden, ges uppdraget att årligen följa och analysera utvecklingen av de vårdtunga grupperna. Vidare anser förbunden att kostnadsunderlaget från Skåne läns landsting bör kompletteras med data från andra landsting när sådant finns tillgängligt. Stockholms läns landsting anser att delmodellen har låg förklaringsgrad och olika förhållanden i Stockholms län beaktas ej, bl.a. nationella läkartaxan.</P> <P class="p228 ft4">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p157 ft5">Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg</P> <P class="p158 ft6">I nuvarande kostnadsutjämning för barnomsorg beaktas andelen barn och behovet av barnomsorg. Barnomsorgsbehovet, som det mäts i nuvarande modell, avser att beakta såväl andelen barn i åldern <NOBR>1–9</NOBR> år som andelen av dessa som behöver barnomsorg, barnens vistelsetider i barnomsorgen och kostnadsskillnader mellan olika barnomsorgsformer.</P> <P class="p50 ft6">Sedan föregående uppföljning 1998 har betydande förändringar skett inom barnomsorgen. Förskoleklass har införts som egen skolform för sexåringar och den tidigare deltidsförskolan för denna grupp ingår därför inte längre i barnomsorgen. Förskoleklass beaktas därför inte på ett korrekt sätt i nuvarande kostnadsutjämning. Vidare har rätt till förskoleverksamhet införts för barn till arbetslösa och till föräldralediga. Från och med 2003 har samtliga kommuner infört maxtaxa. Införandet av maxtaxa har sannolikt påverkat efterfrågan på barnomsorg och barnens genomsnittliga närvarotid i varierande omfattning i olika kommuner beroende på tidigare avgiftssystem och avgiftsnivåer.</P> <P class="p50 ft6">Som underlag för nuvarande barnomsorgsmodell har ett barnomsorgsbehov beräknats per kommun enligt en för alla kommuner gemensam mall. För att göra kostnaderna jämförbara mellan kommunerna beräknas antalet heltidsbarn i barnomsorgen. Därvid beaktas att barn vistas olika länge i omsorgen per vecka och att de yngsta barnen kräver mer omvårdnad och därför kostar mer. Även barn i skolbarnsomsorg ingår i heltidsbarnsmåttet. Då antalet heltidsbarn relateras till det totala antalet barn i kommunen får man ett mått på barnomsorgsproduktionen. Under förut-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">48</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p25 ft33">sättning att alla barn som behöver barnomsorg också får en sådan omsorg blir det även ett mått på behovet av eller efterfrågan på barnomsorg.</P> <P class="p141 ft6">Den faktiska barnomsorgsproduktionen per kommun kan emellertid inte användas direkt i beräkningarna av kostnadsutjämningen eftersom självvalda skillnader i servicenivå inte skall beaktas. I nuvarande barnomsorgsmodell beräknas barnomsorgsbehovet med hjälp av tre faktorer, föräldrarnas förvärvsfrekvens, kommunens skattekraft och ett täthetsindex. De ingående faktorernas vikter i nuvarande kostnadsutjämning fastställdes utifrån underlagsdata från 1996 och har därefter legat fast. Däremot görs en årlig uppdatering av antalet barn per kommun.</P> <P class="p136 ft7">Kommittén har gjort en ny beräkning av antalet heltidsbarn per kommun utifrån aktuell statistik. Uppgifter om antalet inskrivna barn i olika åldrar och omsorgsformer under 2002 har utnyttjats liksom den undersökning av barnens närvarotider i förskolan och skolbarnsomsorgen som genomförts av Skolverket under hösten 2002, dvs. efter det att maxtaxa införts. Jämfört med den tidigare beräkningen har vikterna för skolbarn sänkts till följd av att de genomsnittliga närvarotiderna blivit kortare. Vikten för sexåringar har justerats med hänsyn till införandet av förskoleklass (se avsnitt 7.1.1). Även de genomsnittliga närvarotiderna för <NOBR>1–5-</NOBR> åringar har blivit något kortare jämfört med tidigare motsvarande undersökning.</P> <P class="p141 ft6">När såväl skillnader i andelen inskrivna barn som skillnader i vistelsetider och kostnadsvikter för olika omsorgsformer beaktas pekar det på att tidigare skillnader mellan kommunernas barnomsorgsbehov i stor utsträckning kvarstår. En enbart åldersbaserad barnomsorgsmodell, utan hänsyn till skillnader i barnomsorgsutnyttjande och vistelsetider, skulle ge en alltför dålig överensstämmelse mellan beräknad standardkostnad och redovisad kostnad. Endast knappt 32 procent av skillnaderna i redovisade nettokostnader kan förklaras av en rent åldersbaserad barnomsorgsmodell. Skillnaderna i barnomsorgsbehov mellan kommuner är således fortfarande alltför stor för att övergå till en enbart åldersbaserad utjämningsmodell. Regeringen delar kommitténs uppfattning att nuvarande utjämningsmodell för barnomsorgen bör bibehållas men behöver uppdateras. Faktorernas vikter fastställs med utgångspunkt från ett uppdaterat underlag för kommunernas faktiska barnomsorgsbehov, föräldrarnas förvärvsfrekvens, kommunens skattekraft och täthet. För att få en bättre förklaringsgrad bör skattekraften i beräkningarna begränsas uppåt till 127 procent av medelskattekraften och nedåt till 82 procent. Denna begränsning innebär en marginell förändring jämfört med nuvarande modell. Även täthetsmåttet bör begränsas uppåt och nedåt.</P> <P class="p207 ft7">Vidare bör beräkningarna anpassas till att den kommunala skolan utökats med en förskoleklass. Det innebär att sexåringarnas tidigare deltidsförskola utgår ur barnomsorgsmodellen. Antalet sexåringar och den genomsnittliga kostnaden per elev för förskoleklass bör därför ingå som en ny del i grundskolemodellen (se avsnitt 7.1.1). Den från och med 2003 införda allmänna förskolan för fyra- och femåringar har dock inte kunnat beaktas eftersom erforderligt dataunderlag ännu inte finns tillgängligt. När sådant finns tillgängligt bör även denna förändring beaktas i kostnadsutjämningen.</P> <P class="p141 ft33">Flera remissinstanser har påtalat att barnens etnicitet leder till merkostnader. Regeringen delar denna synpunkt och anser att sådana merkostna-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">49</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">der kompenseras genom den från och med 2000 införda delmodellen barn och ungdomar med utländsk bakgrund.</P> <P class="p160 ft5">Gymnasieskola</P> <P class="p229 ft4">Kostnadsutjämningen för gymnasieskolan beräknas utifrån andelen ungdomar <NOBR>16–18</NOBR> år, en teoretiskt beräknad kostnad för inackordering och dagliga resor, gymnasiefrekvens samt att olika utbildningsprogram i gymnasieskolan kostar olika mycket.</P> <P class="p50 ft6">Kostnader för elevernas resor och inackorderingstillägg avser att beakta merkostnader för gles bebyggelsestruktur. I den beräknade totalkostnaden för kommunens gymnasieelever beaktas även skillnader i andelen ungdomar som går i gymnasieutbildning. Kommittén har inte föreslagit några principiella förändringar i kostnadsutjämningen.</P> <P class="p51 ft7">Regeringen anser i likhet med kommittén att stabiliteten i de årliga utfallen av kostnadsutjämningen för gymnasieskolan kan förbättras om underlaget för beräkningarna baseras på medelvärdet av de två senaste årens programvalsfaktorer i stället för endast det senaste årets värde. Stockholms kommun anser att den föreslagna förändringen av programvalsfaktorn missgynnar snabba förändringar av programutbud i förhållande till efterfrågan. Enskilda år kan i och för sig en kommun få ett ökat eller minskat tillägg/avdrag jämfört med dagens beräkningsunderlag, men utslaget över flera år kommer emellertid ingen omfördelning mellan kommuner att äga rum till följd av denna förändring.</P> <P class="p119 ft6">Merkostnader för gles bebyggelsestruktur beräknas i nuvarande system för resor och inackorderingstillägg. Kommuner med ett litet elevunderlag och stora avstånd till andra gymnasieorter får genom denna ersättning en kompensation för detta oavsett om kommunen bedriver gymnasieutbildning eller ej. För de kommuner som trots ett lågt elevunderlag bedriver egen utbildning fungerar den beräknade ersättningen som en kompensation för merkostnader för små gymnasieskolor.</P> <P class="p50 ft6">Glesbygdsverket har på kommitténs uppdrag gjort en uppdatering av beräknade kostnader för elevernas resor och inackordering. Förändringarna i den teoretiskt beräknade kostnaden för inackordering och dagliga resor innebär små förändringar sett på kommungruppsnivå, men för enskilda kommuner kan förändringen bli större.</P> <P class="p157 ft5">Hälso- och sjukvård</P> <P class="p229 ft4">I kostnadsutjämningen för hälso- och sjukvården delas befolkningen in i grupper som återspeglar olika stora vårdbehov. Landsting med gles bebyggelsestruktur kompenseras för de merkostnader som detta medför. Vidare finns ett tillägg till små landsting.</P> <P class="p45 ft4">Beräkningen av vårdbehovet sker i två separata modeller, en för vårdtunga personer och en för den övriga befolkningen. Vårdtunga personer omfattar ca 5 procent av befolkningen och närmare 40 procent av sjukvårdskostnaderna. Dessa personer delas in i olika grupper med avseende på diagnos, ålder och kön.</P> <P class="p50 ft33">Den övriga befolkningen omfattar således resterande 95 procent av befolkningen och ca 60 procent av kostnaderna. Personerna delas in i olika</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">50</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p133 ft4">socioekonomiska grupper med avseende på kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, inkomst och boendetyp.</P> <P class="p134 ft6">Den nuvarande utjämningsmodellen är relativt ny och förefaller vara allmänt accepterad bland landstingen. Regeringen delar kommitténs slutsats att det inte finns anledning att genomföra några förändringar av den principiella uppbyggnaden av kostnadsutjämningen för hälso- och sjukvården. Vissa justeringar och uppdateringar behöver dock göras.</P> <P class="p136 ft7">Generellt sett är överensstämmelsen mellan standardkostnader och faktiska kostnader god. Störst negativ avvikelse har Stockholms läns landsting som enligt modellen har en standardkostnad som understiger genomsnittet medan de faktiska kostnaderna överstiger genomsnittet. Även landstingen i Norrbotten, Värmland, Örebro och Blekinge har höga faktiska kostnader i förhållande till standardkostnaden. En förklaring till de högre kostnaderna i Stockholm, Blekinge och Norrbotten är en högre lönenivå. En annan förklaring för Stockholms del är att man behållit en större del av hemsjukvården i samband med <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> och att man därför växlat en lägre skattesats till kommunerna jämfört med andra landsting. Merkostnaden för Stockholm finansieras därmed med en högre skattesats.</P> <P class="p141 ft6">Kommittén har även undersökt möjligheterna att förenkla den nuvarande modellen genom att slopa de vårdtunga grupperna och i stället enbart använda modellen för den övriga befolkningen. Detta ger dock en markant försämring av förklaringsgraden. Förklaringsgraden ökar ytterligare efter att kostnadsunderlaget uppdateras och kostnadsskillnaderna för HIV/aids beaktas. En märkbar förbättring av förklaringsgraden inträffar när dessutom glesbygdsmodellen tas med. Träffsäkerheten försämras dock betydligt när delmodellen för små landsting tas med. Det finns inte något beräkningsunderlag bakom denna delmodell och det har inte heller påvisats några merkostnader för hälso- och sjukvård som hänger samman med att vissa landsting är små.</P> <P class="p141 ft5">Delmodellen för små landsting bör därför som tidigare nämnts inte ingå i hälso- och sjukvårdsmodellen utan motsvarande kompensation bör överföras till ett nytt statligt finansierat strukturbidrag (se avsnitt 8).</P> <P class="p207 ft6">Viss kritik har riktats mot den nuvarande sjukvårdsmodellen för att den bygger på ett kostnadsunderlag som endast omfattar Skåne läns landsting. Detta kostnadsunderlag används eftersom det är det enda i landet som omfattar patienternas totala sjukvårdskostnader, inom såväl sluten som öppen vård. För att i möjligaste mån utvärdera detta underlag har kostnaderna för sluten vård i Skåne jämförts med motsvarande uppgifter från Stockholms läns landsting och med uppgifter från Socialstyrelsens patientregister. Kostnaderna överensstämmer relativt väl trots att vissa avvikelser finns, främst i de äldsta åldersgrupperna.</P> <P class="p141 ft6">Delmodellen för den övriga befolkningen har visat sig utvecklas stabilt mellan åren. Däremot är variationerna i delmodellen för den vårdtunga befolkningen större. Variationerna orsakas av förändringar i andelen personer i olika vårdtunga grupper. En viss del av dessa förändringar är naturliga och förklaras t.ex. av förändringar i befolkningsstrukturen i samband med befolkningsminskning eller befolkningsökning. Förutom dessa naturliga förändringar har det även hos några landsting förekommit relativt kraftiga förändringar i antalet personer med vissa diagnoser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <P class="p221 ft4">Mot bakgrund av dessa förändringar och upptäckten av vissa fel i till- Prop. 2003/04:155 lämpningen och definitionen av de vårdtunga grupperna har Social-</P> <P class="p222 ft4">styrelsen för kommitténs räkning gjort en översyn av de vårdtunga grupperna och föreslagit vissa förändringar. Socialstyrelsen har även sett över möjligheterna att ta bort diagnoser som inte är särskilt vårdkrävande. Resultatet visar dock att det är mer ändamålsenligt med breda definitioner, bl.a. för att olika praxis påverkar diagnossättningen. Några systematiska skillnader i diagnossättning mellan landstingen har emellertid inte kunnat påvisas.</P> <P class="p175 ft7">De merkostnader för sjukvården som uppstår om befolkningsunderlaget är för litet har uppdaterats av Glesbygdsverket med hänsyn till befolkningsfördelningen vid årsskiftet 2001/02. Merkostnader för gles bebyggelsestruktur har därvid beräknats för fem delar av sjukvården; sjukhusvård, primärvård, ambulanstransporter, sjukresor och övernattningsplatser vid vårdcentraler med långa avstånd till närmsta sjukhus. För att beräkna befolkningsunderlaget görs en fiktiv utplacering av sjukhus, vårdcentraler och ambulanscentraler. Merkostnader för sjukresor beräknas utifrån avstånden från invånarna till vårdcentralerna respektive sjukhusen.</P> <P class="p230 ft21"><SPAN class="ft4">7.3</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanfattning av verksamheter, kostnadsslag och faktorer i kostnadsutjämningen</SPAN></P> <P class="p231 ft4">Kostnadsutjämningen kommer att omfatta följande verksamheter och kostnadsslag. Av sammanställningen framgår även de faktorer som ligger till grund för beräkningen i respektive delmodell.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr22 td107"><SPAN class="p155 ft44">Verksamhet/kostnadsslag</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td108"><SPAN class="p232 ft44">Faktorer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p155 ft44">Kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p155 ft31">Förskoleverksamhet och skol-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">Åldersstruktur, föräldrarnas förvärvsfrekvens, skatte-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p155 ft31">barnsomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">kraft och befolkningstäthet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p155 ft31">Förskoleklass och grundskola</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p232 ft31">Åldersstruktur, glesbygd samt barn med utländsk bak-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">grund.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p155 ft31">Gymnasieskola</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p232 ft31">Åldersstruktur, bebyggelsestruktur och programval.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p155 ft31">Äldreomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p232 ft31">Åldersstruktur, könsfördelning, yrkesbakgrund, civil-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p232 ft31">stånd, utomnordisk bakgrund och glesbygd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p155 ft31">Individ- och familjeomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p95 ft31"><NOBR>-Barn-</NOBR> och ungdomsvård</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p232 ft31">Barn till ensamstående föräldrar, barn med utländsk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">bakgrund, lagförda ungdomar och folkmängdsstorlek</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">upp till 75 000 invånare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p95 ft31"><NOBR>-Övrig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p232 ft31">Ensamstående kvinnor med barn, arbetssökande utan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">ersättning, flyktingar och övriga utländska medborgare,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">män med låg inkomst samt befolkningstäthet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p155 ft31">Barn och ungdomar med ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p232 ft31">Barn med minst en förälder född utanför Norden och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p155 ft31">ländsk bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">EU.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p155 ft31">Bebyggelsestruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p95 ft31"><NOBR>-Gator</NOBR> och vägar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p232 ft31">Trafik- och klimatberoende slitage.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p95 ft31"><NOBR>-Byggkostnader</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p232 ft31">Index baserat på faktiska kostnader.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td111"><SPAN class="p95 ft31"><NOBR>-Uppvärmningskostnader</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p232 ft31">Index baserat på faktiska kostnader.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft4">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr31 td113"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p95 ft31"><NOBR>-Administration,</NOBR> resor och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p232 ft31">Folkmängd, invånare per kvadratkilometer och tätorts- <SPAN class="ft32">Prop. 2003/04:155</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td109"><SPAN class="p234 ft44">räddningstjänst</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td116"><SPAN class="p232 ft44">grad.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p155 ft31">Befolkningsförändringar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td116"><SPAN class="p232 ft31">Befolkningsminskning de tio senaste åren samt minsk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p232 ft31">ning av antalet elever de tre senaste åren. Ökning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td116"><SPAN class="p232 ft31">antalet skolelever med mer än fem procent de fem se-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p232 ft31">naste åren. Eftersläpning av intäkterna vid kraftig ök-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td116"><SPAN class="p232 ft31">ning av folkmängden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p155 ft31">Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p155 ft31">Hälso- och sjukvård</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p232 ft31">Kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td116"><SPAN class="p232 ft31">och boendeform, personer i vårdtunga grupper samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p232 ft31">gles byggelsestruktur.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td109"><SPAN class="p155 ft31">Verksamhet med delat huvud-</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td115"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td115"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p155 ft31">mannaskap</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td115"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td111"><SPAN class="p155 ft31">Kollektivtrafik</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td112"><SPAN class="p232 ft31">Gleshet, arbetspendling samt tätortsstruktur.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft4">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315554x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p132 ft46">8 Strukturbidrag <SPAN class="ft4">Prop. 2003/04:155</SPAN></P> <P class="p236 ft4">Regeringens förslag: Ett statligt finansierat strukturbidrag skall införas vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.</P> <P class="p237 ft7">Kommuner skall ha rätt till ett bidrag motsvarande standardkostnaden 2004 i nuvarande kostnadsutjämning för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt svagt befolkningsunderlag.</P> <P class="p237 ft5">Kommuner som får en bidragsminskning till följd av de föreslagna ändringarna i nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem skall ha rätt till ett belopp motsvarande den bidragsminskning som överstiger 0,56 procent av kommunens uppräknade skatteunderlag 2005.</P> <P class="p238 ft4">Landsting skall ha rätt till bidrag motsvarande standardkostnaden 2004 i nuvarande kostnadsutjämning för små landsting.</P> <P class="p13 ft5">Landsting som får en bidragsminskning till följd av de föreslagna ändringarna i nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem skall ha rätt till ett belopp motsvarande den bidragsminskning som överstiger 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag 2005.</P> <P class="p239 ft6">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens med undantag för storleken på de bidragsminskningar som skall berättiga till bidrag. Kommittén har föreslagit att ett belopp motsvarande den bidragsminskning som överstiger 1 procent av kommunens skatteunderlag respektive 0,5 procent av landstingets skatteunderlag skall utgå i bidrag.</P> <P class="p13 ft7">Remissinstanserna: En majoritet av kommunerna (78 procent) och samtliga landsting anser förslaget acceptabelt eller har inte framfört någon erinran däremot. Flera remissinstanser, bl.a. Statskontoret, Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar läns landsting, Skåne läns landsting och ett antal kommuner, anser att strukturbidraget borde ha en tydligare regionalpolitisk profil och att bidragsförändringar och regionalpolitiska bidrag bör åtskiljas. Som redovisats i avsnitt 6.2 har bl.a. Skogslänsgruppen framfört att delmodellen näringsliv och sysselsättning inte bör föras till strukturbidraget utan att den bör vara kvar som en separat del av kostnadsutjämningen med hänsyn till att sysselsättningen kan variera starkt mellan lokala arbetsmarknader över tiden.</P> <P class="p12 ft6">Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår i avsnitt 6.2 att de två delmodellerna näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder och svagt befolkningsunderlag skall utgå ur kostnadsutjämningen. I avsnittet görs även bedömningen att tillägget för små landsting i hälso- och sjukvårdsmodellen bör behandlas på motsvarande sätt. Gemensamt för dessa delmodeller är, som närmare utvecklas i ovan nämnda avsnitt, att grunderna för att fastställa principerna för utjämningen och ersättningsnivåerna avviker från övriga delar av kostnadsutjämningen eftersom det inte har varit möjligt att på objektiva grunder fastställa de merkostnader som anses uppkomma till följd av ett lågt befolkningsunderlag eller hög arbetslöshet. De förhållanden som har motiverat delmodellerna kvarstår dock. Kommuner med litet regionalt befolkningsunderlag kan tvingas ta på sig ett större åtagande genom att marknadsförutsättningarna är sämre för privata företag. Även förutsättningarna för samarbete och samverkan mellan kommuner kan påverkas negativt i områden med ett mycket be-</P> <P class="p240 ft4">54</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p133 ft4">gränsat befolkningsunderlag på en stor yta. Detta kan leda till en förhöjd kostnadsnivå.</P> <P class="p134 ft7">Regeringen anser att utfallet av de tre delmodellerna har en regionalpolitisk profil som det är angeläget att bibehålla men att denna kompensation, av skäl som anförts ovan, inte bör ges inom ramen för utjämningssystemet. Regeringen föreslår därför att kommuner och landsting skall ha rätt till ett bidrag motsvarande standardkostnaden i nuvarande kostnadsutjämning på sätt som framgår av förslaget ovan.</P> <P class="p136 ft4">Regeringens förslag till förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet i övrigt leder till stora intäktsminskningar för vissa kommuner och landsting. Den största förändringen beror på att kallortstillägget tas bort från kostnadsutjämningen (se avsnitt 6.1.2). Dessutom får 49 kommuner och 5 landsting bidragsminskningar fr.o.m. 2005 i samband med att de fasta införandetilläggen inte längre kommer att utgå. Även andra förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar leder till omfördelningar mellan kommuner och mellan landsting.</P> <P class="p136 ft6">För att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner och landsting anser regeringen att genomslaget av de föreslagna förändringarna måste begränsas. Regeringen anser att en kommun bör klara omställningar i förhållande till utfallet av nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem motsvarande 0,56 procent av kommunens skatteunderlag under förutsättning att den får tillräckligt lång tid att genomföra erforderliga omställningar. En kommun med en sammantagen bidragsminskning till följd av de föreslagna förändringarna bör därför ha rätt till ett bidrag motsvarande den bidragsminskning som överstiger 0,56 procent av kommunens skatteunderlag. Landstingen bör klara omställningar motsvarande 0,28 procent av landstingets skatteunderlag. Ett landsting med en sammantagen bidragsminskning till följd av de föreslagna förändringarna bör därför ha rätt till ett bidrag motsvarande den bidragsminskning som överstiger 0,28 procent av landstingets skatteunderlag.</P> <P class="p207 ft6">Med bidragsminskning avses skillnaden mellan en kommuns eller ett landstings nettoutfall av nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem 2004 inklusive ett enhetligt belopp per invånare som motsvarar vissa riktade statsbidrag som utgått 2004, 333 kronor för kommuner och 134 kronor för landsting, och nettoutfallet av det föreslagna utjämningssystemet, exklusive införanderegler och den del av strukturbidraget som beror av bidragsminskningen, under förutsättning att denna skillnad är negativ.</P> <P class="p137 ft4">Några remissinstanser anser att effekterna av bidragsförändringarna och de till strukturbidraget överförda delarna från nuvarande kostnadsutjämning bör hållas åtskilda. Regeringen anser dock, i likhet med kommittén, att bidragsminskningar över den här angivna nivån bör föras till det föreslagna strukturbidraget eftersom någon årlig omräkning av de olika delarna inte skall göras.</P> <P class="p137 ft4">Med den föreslagna utformningen kommer strukturbidrag att utgå till 94 kommuner och 6 landsting. Bidraget utbetalas årligen utan en på förhand given tidsbegränsning.</P> <P class="p134 ft6">Utjämningskommittén betonar vikten av att kostnadsutjämningen endast hanterar strukturellt betingade kostnadsskillnader. Inom ramen för strukturbidraget pekar emellertid kommittén på möjligheterna att ge eko-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">55</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p187 ft4">nomiskt stöd till kommuner som står inför stora ekonomiska problem Prop. 2003/04:155 orsakade av annat än strukturellt, och förutsägbara, betingade kostnader.</P> <P class="p241 ft4">Hur den del av bidragsminskningen som understiger 0,56 procent av kommunens respektive 0,28 procent av landstingets skatteunderlag skall hanteras redovisas i avsnitt 9.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr33 td117"><SPAN class="p99 ft1">9</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td118"><SPAN class="p242 ft1">Införandebidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr34 td100"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td99"><SPAN class="p3 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p155 ft4">Regeringens förslag: För kommuner och landsting negativa för-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">ändringar i bidragsgivningen skall inträda successivt.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td119"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td120"><SPAN class="p1 ft4">Kommuner och landsting som får en bidragsminskning skall under</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft8">åren <NOBR>2005–2010</NOBR> få ett införandebidrag motsvarande ett belopp av sådan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft5">storlek att den årliga bidragsminskningen begränsas till 0,08 procent för</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p155 ft5">kommuner respektive 0,04 procent för landsting beräknat på det uppräk-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">nade skatteunderlaget 2005.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td121"><SPAN class="p3 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td122"><SPAN class="p3 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td99"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td117"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td118"><SPAN class="p1 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer inte helt med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">Kommittén föreslår att den årliga bidragsminskningen skall begränsas till</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">0,1 procent för kommuner respektive 0,05 procent för landsting. Kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">mittén har även föreslagit att den totala bidragsminskningen under en 10-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">årsperiod skall uppgå till högst 1 procent för kommuner och högst 0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">procent för landsting beräknat på det egna skatteunderlaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td117"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p1 ft4">Remissinstanserna: Flertalet kommuner (73 procent) och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">(58 procent) anser att förslaget är acceptabelt eller har inte framfört nå-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">gon erinran däremot. Bland remissinstanserna finns såväl de som anser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">att införandereglerna är för långtgående som de som anser att de inte är</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">tillräckligt långtgående. Statskontoret anser att införandereglerna i det</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">nuvarande systemet och strukturbidragen i det föreslagna systemet visar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">på svårigheterna att grunda systemet på klara principer. Statskontorets</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">uppfattning är att statsmakterna måste ta ställning till dessa omställnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">problem öppet så att de i det enskilda fallet endera är uttryck för över-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">eller underkompensation i det nuvarande systemet och därför på sikt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">skall avvecklas eller är motiverade av regionalpolitiska skäl, som tills</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">vidare talar för att de bör vara kvar. Ekonomistyrningsverket anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">införandeperioden är för lång och att det nuvarande systemet riskerar att</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">permanentas. Flera kommuner, landsting och regionala kommunförbund</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">anser också att införandeperioden är för lång. Flera kommuner, bl.a. Väs-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">terviks, Vimmerby och Ystads kommuner, anser att en samordning bör</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">ske med införandet av utjämning av kostnader för verksamhet enligt la-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">gen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td117"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p1 ft5">Skälen för regeringens förslag: Kommuner och landsting med nega-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">tiva förändringar bör ges en viss tid att anpassa sina kostnader om bi-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">dragsminskningen överstiger en viss nivå. Genom det föreslagna struk-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft4">turbidraget (se avsnitt 8) undviks alltför drastiska förändringar för en-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">skilda kommuner och landsting till följd av de föreslagna förändringarna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">i utjämningssystemet. Genom strukturbidraget fångas bidragsminsk-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">ningar som överstiger 0,56 respektive 0,28 procent av det uppräknade</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">skatteunderlaget upp för kommuner och landsting. För en kommun med</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">en genomsnittlig skattekraft motsvarar 0,56 procent av det uppräknade</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td99"><SPAN class="p20 ft4">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td117"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td118"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315557x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p60 ft4">skatteunderlaget ca 850 kronor per invånare och för ett landsting motsva- Prop. 2003/04:155 ra 0,28 procent ca 425 kronor per invånare. Detta utgör således den del</P> <P class="p132 ft4">av bidragsminskningen som inte täcks av strukturbidraget.</P> <P class="p122 ft6">Regeringen bedömer att flertalet kommuner med bidragsminskningar bör successivt klara omställningar motsvarande en utdebitering på 0,08 procent per år utan skattehöjningar. För landstingen bör denna gräns sättas till 0,04 procent per år. I 2004 års nivå motsvarar en utdebitering om 0,08 procent ca 120 kronor per invånare för en kommun med ett genomsnittligt skatteunderlag per invånare. Motsvarande siffra för landstingen är ca 60 kronor per invånare. För att åstadkomma en sådan begränsning föreslår regeringen ett införandebidrag som 2005 maximalt kan utgå med 0,48 procent av det uppräknade skatteunderlaget för kommuner och 0,24 procent för landsting. Bidraget trappas sedan årligen ned motsvarande 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 procent för landsting. Detta innebär att införandebidrag kan utgå under maximalt sex år, dvs. åren <NOBR>2005–2010.</NOBR></P> <P class="p12 ft7">Genom den föreslagna konstruktionen av införandereglerna kan införandebidragens storlek per kommun respektive landsting beräknas redan vid införandet för varje enskilt år under hela införandeperioden.</P> <P class="p65 ft4">De sammanlagda utfallseffekterna för kommuner och landsting med positiva bidragsförändringar skall dock slå igenom fullt ut samma år som förändringarna införs. Vid de årliga beräkningarna av utjämningssystemet sker förändringar i bidrag och avgifter som beror på de årliga uppdateringarna av förändringar i skattekraft och struktuella förhållanden. Sådana förändringar omfattas inte av införandereglerna utan får fullt genomslag.</P> <P class="p13 ft7">Flera kommuner anser att en samordning bör göras med införandet av kostnadsutjämningen för <NOBR>LSS-verksamhet.</NOBR> Regeringen är medveten om att det finns kommuner som får negativa förändringar i både det ordinarie utjämningssystemet och i <NOBR>LSS-utjämningen.</NOBR> Regeringen anser dock att en samordning inte är lämplig, bl.a. mot bakgrund att de båda systemen har skilda införandeperioder.</P> <P class="p243 ft1">10 Regleringsbidrag och regleringsavgift</P> <P class="p244 ft4">Regeringens förslag: Om summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens anslag för bidragen skall skillnaden fördelas som regleringsbidrag till kommuner respektive till landsting.</P> <P class="p68 ft4">Om summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är högre än statens anslag för bidragen skall skillnaden betalas som regleringsavgift av kommuner respektive landsting.</P> <P class="p245 ft4">Regleringsbidrag eller regleringsavgift bestäms årligen till ett enhetligt</P> <P class="p132 ft43">belopp per invånare i landet, dels för kommunerna, dels för landstingen.</P> <P class="p128 ft4">57</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p246 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer i princip med regeringens. Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har framfört invänd-</P> <P class="p247 ft7">ningar mot att en regleringspost införs. Statskontoret anser att det vore bättre att uttryckligen basera garantin på en bestämd statsbidragsnivå. Även Länsstyrelsen i Kalmar län anser att en enklare modell för reglering mellan staten och kommunsektorn vore att låta garantinivån variera uppåt och nedåt, vilket skulle innebära att en regleringsavgift inte behöver tas ut. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet förutsätter att regleringsposten ligger fast och bara förändras om särskilda skäl föreligger. Vidare anser förbunden att det är av yttersta vikt att regleringsposten hanteras på ett sådant sätt i statens budgetprocess att det blir mycket tydligt om riksdagen väljer att inte värdesäkra statsbidragen. Uppsala kommun anser att värdet på den garanterade nivån inte får urholkas genom att andra delar i statsbidrags- och utjämningssystemet används för att neutralisera förändringarna för staten. Några kommuner anser att en sänkt garantinivå är att föredra framför en negativ regleringspost.</P> <P class="p141 ft7">Skälen för regeringens förslag: Ekonomiska regleringar, t.ex. till följd av en förändrad fördelning av uppgifter mellan staten och kommunsektorn, sker i dag genom justeringar av storleken på det generella statsbidraget. Sådana justeringar sker normalt för flera förändringar varje år. Den ekonomiska situationen i kommunsektorn samt bedömningar av det samhällsekonomiska utrymmet för kommunsektorn utgör också underlag när staten årligen tar ställning till storleken på det generella statsbidraget till kommuner och landsting.</P> <P class="p141 ft6">Med den föreslagna bidragskonstruktionen kommer utgifterna för inkomstutjämningsbidraget att öka i takt med tillväxten i det kommunala skatteunderlaget. Regeringens förslag till förändringar i nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem innebär att det generella statsbidraget kommer att upphöra. Behovet av att påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme kvarstår dock liksom behovet av att kunna ta hänsyn till det statsfinansiella läget. Den kommunala finansieringsprincipen måste också kunna hanteras. När det generella bidraget till kommunsektorn upphör måste ett nytt instrument för ekonomiska regleringar och för att påverka det ekonomiska utrymmet för kommunsektorn skapas.</P> <P class="p136 ft7">En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag om en statligt finansierad inkomstutjämning eller lämnar det utan erinran. Flera kommuner och landsting anger att man förutsätter att staten garanterar att det föreslagna inkomstutjämningsbidraget följer skatteunderlagsutvecklingen. Det förutsätter att förändringar av inkomstutjämningsbidraget till följd av skatteunderlagsförändringar inte neutraliseras via den av kommittén föreslagna regleringsposten.</P> <P class="p141 ft6">Det finns dock nackdelar med ett sådant förfaringssätt. Skatteunderlagsutvecklingen påverkas bl.a. av regeländringar i inkomstbeskattningen. Sådana regeländringar kan medföra att skatteunderlaget, och därmed skatteintäkterna, såväl ökar som minskar för kommunerna och landstingen. Statens kostnader för inkomstutjämningsbidraget kan således komma att påverkas av sådana regeländringar. Vidare påverkas skatteunderlaget av konjunkturvariationer. Att låta statsbidragen följa konjunkturen innebär att bidragen utvecklas i takt med konjunkturförloppet. Därmed förstärks de offentliga finansernas konjunkturkänslighet. Om</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">58</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <P class="p168 ft4">statsbidragen samvarierar med skatteintäkternas utveckling försämras Prop. 2003/04:155 även stabiliteten i planeringsförutsättningarna för kommuner och lands-</P> <P class="p169 ft4">ting. Det bör således finnas möjligheter att påverka den totala ramen för bidrag till kommuner och landsting.</P> <P class="p170 ft23">Mot denna bakgrund föreslår regeringen att regleringsbidrag och regleringsavgifter införs som nya instrument i de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. När summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens anslag för bidragen bör skillnaden fördelas som regleringsbidrag till kommuner respektive till landsting. När summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, å andra sidan är högre än statens anslag för bidragen bör skillnaden betalas av kommuner respektive landsting i form av en regleringsavgift. Regleringsbidrag respektive regleringsavgift bör bestämmas ett enhetligt belopp per invånare i samtliga kommuner. Motsvarande förhållande bör gälla för landstingen. Det innebär att beloppen för kommunerna respektive för landstingen blir olika.</P> <P class="p248 ft6">De föreslagna regleringsavgifterna och regleringsbidragen kommer således att kunna användas som instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. Regleringsavgiften och regleringsbidraget kan därvid användas för att påverka den totala ramen för bidrag till kommuner och landsting och att hantera den ökning av utgifterna för inkomstutjämningsbidraget som beror på tillväxt i det kommunala skatteunderlaget. Hur stor denna reglering sammantaget skall vara för kommuner respektive landsting bestäms årligen av riksdagen.</P> <P class="p249 ft4">Enligt förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall underskott respektive överskott i nämnda utjämning regleras genom en nivåjustering. Denna nivåjustering bör från och med 2005 göras genom regleringsavgiften/regleringsbidraget för kommunerna.</P> <P class="p175 ft7">För 2005 har regeringen för avsikt att föreslå att nivån på regleringsavgiften/regleringsbidraget fastställs så att ett statsfinansiellt neutralt utfall uppnås mellan staten och kommunsektorn.</P> <P class="p250 ft4">59</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315560x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p251 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p252 ft1"><SPAN class="ft1">11</SPAN><SPAN class="ft49">Administration och uppföljning av utjämningssystemet</SPAN></P> <P class="p126 ft21"><SPAN class="ft4">11.1</SPAN><SPAN class="ft50">Systemets administration</SPAN></P> <P class="p201 ft4">Regeringens förslag: Statistiska centralbyrån och Skatteverket skall administrera systemet.</P> <P class="p65 ft4">Skatteverket skall senast den 20 januari under utjämningsåret besluta om preliminära bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting.</P> <P class="p38 ft4">En kommun eller ett landsting får senast den 15 februari under utjämningsåret påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet.</P> <P class="p65 ft4">Skatteverket skall fastställa bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting senast den 15 april under utjämningsåret.</P> <P class="p152 ft4">Skatteverkets beslut får överklagas hos regeringen.</P> <P class="p67 ft4">Regeringens bedömning: Statistiska centralbyrån bör senast den 1 oktober året före utjämningsåret lämna preliminära uppgifter till kommuner och landsting om beräkningsutfallet.</P> <P class="p253 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning.</P> <P class="p65 ft4">Remissinstanserna: Statistiska centralbyrån ser inga tekniska problem med att ändra beräkningarna av inkomstutjämningen så att den blir statligt finansierad på det sätt kommittén föreslår. Skatteverket konstaterar att förslagen inte förändrar Skatteverkets eller Statistiska centralbyråns roll och uppgifter i administrationen av det kommunala utjämningssystemet.</P> <P class="p237 ft6">Bakgrund: I nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem svarar Statistiska centralbyrån för de årliga beräkningarna och Skatteverket beslutar om kommunernas och landstingens avgifter och bidrag. I budgetpropositionen på hösten lämnas förslag på den generella statsbidragsram som skall ligga till grund för kommunernas och landstingens generella statsbidrag följande år. Senast den 1 oktober skall regeringen fastställa de uppräkningsfaktorer som skall ligga till grund för den uppräkning av skatteunderlaget som görs årligen. Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober året före utjämningsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om preliminära avgifter och bidrag.</P> <P class="p12 ft6">Det uppräknade skatteunderlaget används för såväl beräkningen av skatteintäkter som beräkning av bidrag och avgifter i inkomstutjämningen. Vid arbetet med budgetpropositionen finns endast prognoser för skatteunderlaget utifrån senaste taxeringsår. Skatteunderlaget fastställs först i december månad året före utjämningsåret. Bidrag och avgifter beräknas utifrån folkmängden den 1 november året före utjämningsåret. Det innebär att bidrag och avgifter i utjämningssystemet slutligen kan beräknas och beslutas först i januari under utjämningsåret. Beslut om varje kommuns och landstings avgifter och bidrag i utjäm-</P> <P class="p254 ft4">60</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p187 ft4">ningssystemet fattas av Skatteverket. Besluten kan överklagas hos reger- Prop. 2003/04:155 ingen.</P> <P class="p255 ft23">Skälen för regeringens förslag och bedömning: I likhet med vad som gäller i dag bör utjämningssystemet administreras av Statistiska centralbyrån och Skatteverket. Beslut om inkomstutjämningsavgift, inkomstutjämningsbidrag och regleringsavgiftens/regleringsbidragets storlek kan fattas först i januari månad under utjämningsåret. Samma förhållande gäller även bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen, strukturbidrag, införandebidrag samt den nivåjustering som kan bli aktuell för att reglera eventuella underskott eller överskott i kostnadsutjämningssystemet för <NOBR>LSS-verksamhet.</NOBR> Det innebär att regeringen i budgetpropositionen endast kan ange en prognos för utvecklingen av inkomstutjämningsavgifterna, inkomstutjämningsbidragen och regleringsavgifterna/regleringsbidragen. Beslut om regleringsavgift/regleringsbidrag bör därför fattas av Skatteverket i samband med att verket i januari månad under utjämningsåret fattar beslut om övriga bidrag och avgifter för varje kommun och landsting.</P> <P class="p256 ft7">De av regeringen föreslagna förändringarna av statsbidrags- och utjämningssystemet innebär således inga större förändringar för de berörda myndigheterna. De årliga beräkningarna i utjämningssystemet bör regleras i förordning och genomföras av Statistiska centralbyrån.</P> <P class="p257 ft5">Skatteverkets beslut bör, som hittills, få överklagas hos regeringen. Det förhållandet att regeringen föreslår en ny lag beträffande det</P> <P class="p258 ft4">kommunala utjämningssystemet föranleder en följdändring i en hänvisning i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr27 td22"><SPAN class="p259 ft21">11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p260 ft21">Löpande uppföljning</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td100"><SPAN class="p3 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td99"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td101"><SPAN class="p155 ft4">Regeringens bedömning: Utjämningssystemet bör kontinuerlig följas</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td102"><SPAN class="p155 ft4">upp och utvärderas.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td37"><SPAN class="p102 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft4">Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i denna</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">fråga stöder kommitténs förslag. Statistiska centralbyrån tillstyrker att ett</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">permanent organ tillsätts med ansvar för kontinuerlig uppföljning av ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">jämningssystemet. Liknande synpunkter har framförts av bl.a. Ekonomi-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft8">styrningsverket, Socialstyrelsen och LO. Statskontoret anser att en löpan-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">de uppföljning av systemet är nödvändig, men avstyrker att en parla-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">mentariskt sammansatt grupp fortlöpande skall följa upp systemet efter-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">som det bäddar för fortlöpande förändringar. SACO avstyrker förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">med motiveringen att det redan finns aktörer med tydliga roller. Svenskt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft5">Näringsliv anser att det finns brister i statens tillsyn och resultatredovis-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">ning i de verksamheter som kommuner och landsting har ansvar för. Sta-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">ten bör därför stärka resultatredovisningen samtidigt som de specialdes-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">tinerade bidragen minskas.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p102 ft5">Bakgrund: I tillämpningen av nuvarande kostnadsutjämning ligger en</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft4">fortlöpande anpassning till förändringar av behovs- och kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td37"><SPAN class="p155 ft4">strukturen i de kommunala verksamheterna. Det sker genom att kost-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td37"><SPAN class="p155 ft5">nadsutjämningen uppdateras årligen när det gäller åldersstruktur och de</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td99"><SPAN class="p20 ft4">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td22"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td105"><SPAN class="p3 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p205 ft6">viktigaste behovsvariablerna inom skola, barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Övriga faktorer uppdateras med längre tidsintervall. Beräkningarna av inkomstutjämningen görs årligen med utgångspunkt från senaste fastställda taxeringsutfall.</P> <P class="p51 ft6">Beräkningarna av inkomst- och kostnadsutjämningen regleras i dag i förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen beslutar inför varje bidrags- och avgiftsår om de förändringar som skall göras i beräkningarna för de olika verksamheter och kostnadsslag som ingår i kostnadsutjämningen. Förändringarna avser uppdateringar av kostnadsdata, befolkningens ålder och sociala struktur m.m. I bilaga till förordningen anges beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningens olika delar. En- ligt förordningen skall Statistiska centralbyrån beräkna inkomst- och kostnadsutjämningen och lämna uppgifterna till Skatteverket.</P> <P class="p119 ft7">Sedan nuvarande utjämningssystem infördes den 1 januari 1996 har förutom Utjämningskommittén ytterligare tre kommittéer haft uppdraget att följa upp och/eller utveckla systemet och då med huvudinriktning på kostnadsutjämningen. Förändringar i både kostnads- och inkomstutjämningen har hittills genomförts efter förslag från två av dessa kommittéer. En del av förändringarna har haft karaktären av uppdateringar av underlaget för kostnadsutjämningen.</P> <P class="p157 ft5">Förslag om löpande uppföljning</P> <P class="p229 ft4">Flertalet kommittéer, inklusive Statsbidragsberedningen vars förslag låg till grund för 1996 års system, har föreslagit att systemet bör bli föremål för en löpande uppföljning. De föreslagna formerna för denna uppföljning har dock varierat.</P> <P class="p45 ft4">Någon permanent organisation för en löpande uppföljning har hittills inte tillskapats. I stället har denna uppgift ingått i de tidsbegränsade kommittéernas uppdrag. En informell arbetsgrupp, med tjänstemän från Re- geringskansliet, Statistiska centralbyrån och de två kommunförbunden, har främst ägnat sig åt delar av underlaget för de årliga uppdateringarna av kostnadsutjämningen.</P> <P class="p50 ft7">Utjämningskommitténs erfarenheter är att uppdateringen av olika delar av kostnadsutjämningen i många fall leder till stora omfördelningar mellan kommuner. En förklaring till de stora omfördelningarna är att vissa delar av underlaget är gammalt och att ingen uppdatering gjorts sedan systemet infördes. När ett nytt underlag tas fram kan uppdateringen innebära att förändringar som pågått under loppet av <NOBR>6–8</NOBR> år slår igenom fullt ut vid ett enda tillfälle. Det gäller bl.a. äldreomsorgen, där den föregående fältundersökningen över de äldres hälsa och vårdbehov genomfördes 1994. Beräkningarna över kostnader för gles bebyggelsestruktur inom grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg återspeglar i nuvarande utjämning befolkningens fördelning vid årsskiftet 1995/96. Enligt kommitténs uppfattning bör uppdateringar, även av det underlag som inte sker årligen i nuvarande system, göras oftare än som hittills skett. Om systemet blir föremål för en kontinuerlig uppföljning förbättras förutsättningarna för att göra uppdateringar när sådana behövs och vid lämpliga tillfällen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">62</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p3 ft4">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft5">Uppgifter för en permanent uppföljningsorganisation</P> <P class="p127 ft7">De motiv som tidigare utredningar framfört om behovet av att tillskapa en organisation för löpande uppföljning av utjämningssystemet har varit relativt likartade. Även regeringen anser att det finns behov av en löpande uppföljning av systemet. Regeringen anser att en permanent uppföljningsorganisation främst bör ha följande uppgifter:</P> <P class="p262 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">Underhålla, uppdatera och utveckla systemet samt svara för den löpande uppföljningen och utvärderingen av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag.</SPAN></P> <P class="p263 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">Löpande följa upp kostnadsutjämningens olika delar och tillskapa ett system för detta.</SPAN></P> <P class="p263 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">Löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna.</SPAN></P> <P class="p264 ft5"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft53">Löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och i de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för systemet.</SPAN></P> <P class="p264 ft5"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft53">Ta fram underlag för och följa behovet av uppdateringar av systemets olika delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar.</SPAN></P> <P class="p265 ft7">Dessutom bör en uppföljningsorganisation analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Löneutvecklingen i kommuner och landsting bör, som tidigare angivits i avsnitt 6.1.2, bli föremål för fortsatta analyser för att kunna bedöma om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade. Vidare bör, som närmare utvecklats i avnittet 6.3.1, en ytterligare översyn av byggkostnadsfaktorn göras och utvecklingen av kommunernas <NOBR>VA-kostnader</NOBR> bör, som angivits i avsnitt 6.1.1, bli föremål för fortsatt uppföljning. Inom det kommunala utjämningssystemet finns även faktorer som har en könsdimension. Bland annat bör äldreomsorgsmodellen följas upp utifrån ett könsperspektiv där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civilstånd och ohälsa har skilda vårdbehov.</P> <P class="p161 ft5">Uppföljningsarbetets organisation</P> <P class="p124 ft4">Tidigare utredningar har föreslagit varierande organisationer för det löpande uppföljningsarbetet och det finns olika tänkbara lösningar. Arbetet kan organiseras inom Regeringskansliet, i kommittéform eller i en myndighet. Regeringen avser att återkomma till frågan om i vilken form en fortsatt uppföljning bör ske. Regeringen avser att då också ta ställning till om en parlamentariskt sammansatt referensgrupp skall följa det löpande uppföljningsarbetet.</P> <P class="p65 ft4">Mer omfattande utredningar av det kommunala utjämningssystemet bör dock såsom hitintills lämpligen ske i en tidsbegränsad parlamentarisk kommitté.</P> <P class="p266 ft4">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315564x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft5">Förbättrad uppföljning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft4">Lagar, andra riksdagsbeslut samt beslut av regeringen styr den kommunala verksamheten. Det finns både övergripande långsiktiga mål som till viss del är uppföljningsbara och mer konkreta mål som är uppföljningsbara. Det är viktigt att såväl regeringen och riksdagen, som kommuner, landsting och medborgare har tillgång till relevant information om den kommunala verksamhetens resultat. Regeringen anser därför att det är angeläget att utveckla uppföljningen. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet.</P> <P class="p243 ft1">12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P> <P class="p244 ft4">Regeringens förslag: Utjämningslagen skall träda i kraft den 1 januari 2005 då de lagar som framgår av i kraftträdandebestämmelsen (se avsnitt 2) skall upphöra att gälla.</P> <P class="p68 ft4">De upphävda lagarna skall fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter för 2004 och tidigare år.</P> <P class="p253 ft4">Kommitténs förslag överensstämmer såvitt avser ikraftträdandet med regeringens. Kommittén har inte föreslagit några övergångsbestämmelser.</P> <P class="p267 ft5">Remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter i denna del. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna är ange-</P> <P class="p146 ft5">lägna. Utjämningslagen bör därför träda i kraft vid närmaste helårsskifte. Såsom Lagrådet påpekat finns behov av övergångsbestämmelser.</P> <P class="p268 ft1">13 Ekonomiska konsekvenser</P> <P class="p121 ft4">I detta avsnitt redovisas det preliminära utfall som följer av förslagen och bedömningarna i denna proposition. Utfallet redovisas för enskilda landsting samt länsvis och kommungruppsvis för kommuner. Effekterna av förändringarna redovisas dels utan, dels med de föreslagna införandereglerna.</P> <P class="p269 ft6">Preliminära beräkningar av utfallet för enskilda kommuner och landsting redovisas i promemoria Ändringar i det kommunala utjämningssystemet enligt proposition 2003/04:155 (Ds 2004:26) i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. I nämnda promemoria redovisas även utfallet mer detaljerat, bl.a. framgår där hur enskilda kommuner och landsting påverkas i de olika delarna av kostnadsutjämningen.</P> <P class="p270 ft4">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft21"><SPAN class="ft4">13.1</SPAN><SPAN class="ft54">Ekonomiska konsekvenser av förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet exklusive införanderegler</SPAN></P> <P class="p272 ft7">De nedan redovisade beräkningarna avser en jämförelse mellan nuvarande system 2004 och det föreslagna systemet om det hade införts redan 2004. Utfallet av det nuvarande systemet har räknats om så att det skall vara jämförbart med utfallet av det föreslagna systemet. Det nuvarande generella statsbidraget är uppräknat med hänsyn till att regeringen avser att föreslå att vissa specialdestinerade bidrag skall föras över till det generella statsbidraget (se avsnitt 5.2). I förekommande fall ingår de nuvarande fasta införandetilläggen.</P> <P class="p50 ft6">De redovisade effekterna innefattar dels de föreslagna förändringarna i statsbidrags- och utjämningssystemets olika delar inklusive det föreslagna strukturbidraget, dels effekterna av att de fasta införandetilläggen i det nuvarande systemet upphör. Den föreslagna kompensationen för eftersläpningseffekter till följd av snabbt ökande folkmängd ingår inte i de redovisade effekterna (se avsnitt 8.2.4).</P> <P class="p41 ft4"><SPAN class="ft8">13.1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Kommuner</SPAN></P> <P class="p272 ft7">Genom det föreslagna strukturbidraget begränsas den maximala negativa bidragsförändringen till 0,56 procent av kommunens uppräknade skatteunderlag. För en kommun med genomsnittlig skattekraft innebär det att bidragsminskningen därigenom begränsas till ca 850 kronor per invånare. Den största negativa förändringen för en enskild kommun uppgår till knappt 1 500 kronor per invånare och den största positiva förändringen uppgår till ca 1 580 kronor per invånare.</P> <P class="p50 ft7">Förändringar sker i de flesta av kostnadsutjämningens delmodeller till följd av uppdateringar av underlagsdata. Störst omfördelning sker i delmodellerna för äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt barnomsorg. Även upphörandet av kallortstillägget får betydande effekt, som mest med ca 1 900 kronor per invånare för enskilda kommuner. De sammantagna effekterna av förändringarna i kostnadsutjämningen blir dock mindre än summan av delarna eftersom de flesta kommuner påverkas av båda positiva och negativa förändringar. Förändringarna i inkomstutjämningen ger upphov till relativt måttliga omfördelningseffekter.</P> <P class="p119 ft7">Utfallet påverkas även av att den åldersbaserade delen av det generella statsbidraget övergår till att fördelas efter antal invånare. Bortfallet av de fasta införandetilläggen är den förändring som får störst effekt för vissa kommuner. Denna förändring är dock inte en effekt av de föreslagna förändringarna i statsbidrags- och utjämningssystemet, utan en följd av att gällande regelverk upphör efter 2004.</P> <P class="p45 ft4">Av tabell 1 framgår hur många kommuner som påverkas av de föreslagna förändringarna i olika förändringsintervall i kronor per invånare. Drygt 40 procent av kommunerna får sammantaget positiva förändringar. Två kommuner får negativa förändringar med mer än 1 000 kronor per invånare.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">65</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD colspan=5 class="tr27 td123"><SPAN class="p155 ft4">Tabell 1. Antal kommuner i olika förändringsintervall exklusive</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr14 td124"><SPAN class="p155 ft16">införanderegler. Kronor per invånare.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td128"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td131"><SPAN class="p115 ft31">Förändring</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td132"><SPAN class="p273 ft31">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td132"><SPAN class="p273 ft31">kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td134"><SPAN class="p155 ft31">Antal kommuner med</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td135"><SPAN class="p99 ft31">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td136"><SPAN class="p1 ft31">–</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td137"><SPAN class="p274 ft31">1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">positiv förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td133"><SPAN class="p99 ft31">750</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 999</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td125"><SPAN class="p274 ft31">4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p99 ft31">500</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 749</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p274 ft31">7</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p99 ft31">250</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 499</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p274 ft31">38</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td133"><SPAN class="p99 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 249</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td125"><SPAN class="p274 ft31">69</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Antal kommuner med</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p99 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 249</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p274 ft31">63</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">negativ förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p99 ft31">250</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 499</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p274 ft31">51</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td133"><SPAN class="p99 ft31">500</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 749</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td125"><SPAN class="p274 ft31">34</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p99 ft31">750</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p1 ft31">– 999</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p274 ft31">21</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p99 ft31">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p1 ft31">–</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p274 ft31">2</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td127"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td138"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td139"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td129"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td126"><SPAN class="p3 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p3 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft7">I tabell 2 redovisas den genomsnittliga effekten av förändringarna för kommuner i genomsnitt per län. Förändringarna i kostnadsutjämningen i tabellen innefattar effekterna av uppdateringarna av de olika delmodellerna, att delmodellerna för kallortstillägg samt vatten och avlopp utgår ur kostnadsutjämningen och att standardkostnaden för vissa delmodeller överförs till strukturbidraget. Förändringarna i inkomstutjämningen innefattar effekterna av att det generella statsbidraget och nuvarnade inkomstutjämning upphör och föreslås ersättas av nya inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgifter. I övrigt innefattas även effekterna av upphörande av fasta införandetillägg, det föreslagna strukturbidraget och att nuvarande åldersbaserade generella statsbidrag upphör.</P> <P class="p276 ft4">Kommunerna i Jönköpings, Blekinge och Dalarnas län samt Norrlandslänen, förutom Jämtland, får i genomsnitt negativa förändringar överstigande 100 kronor per invånare. För kommunerna i Norrlandslänen beror det i första hand på förändringar i kostnadsutjämningen och att de fasta införandetilläggen försvinner. Jämfört med kommitténs förslag innebär de av regeringen föreslagna justeringarna ett förbättrat utfall för kommunerna i Stockholms, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.</P> <P class="p277 ft4">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315567x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p168 ft4">Tabell 2. Effekter av regeringens förslag för kommunerna per län. Prop. 2003/04:155 Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr32 td130"><SPAN class="p155 ft31">Län</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td140"><SPAN class="p278 ft31">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td141"><SPAN class="p279 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td63"><SPAN class="p280 ft31">Övrigt 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td10"><SPAN class="p101 ft31">Förändring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td142"><SPAN class="p278 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p279 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td144"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31">125</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31"><NOBR>-153</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-38</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31">157</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-53</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">140</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Södermanland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-98</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">167</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Östergötland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31">80</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-165</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">94</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Jönköping</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-114</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">51</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-122</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Kronoberg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-105</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">84</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">72</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Kalmar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31">15</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">167</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">53</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 106</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31">301</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">1 377</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">573</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Blekinge</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-73</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-129</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">112</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-90</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Skåne</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">193</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Halland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31">84</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-64</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">77</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västra Götaland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-45</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">4</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">122</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Värmland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-279</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">152</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">74</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-53</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">90</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-13</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västmanland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31">75</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">52</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31"><NOBR>-1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Dalarna</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-159</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31"><NOBR>-84</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-253</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Gävleborg</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-257</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-108</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">86</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-280</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västernorrland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-144</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">203</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31"><NOBR>-250</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-191</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Jämtland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-807</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p279 ft31">160</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p281 ft31">1 016</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">368</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västerbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td140"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-908</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p279 ft31">130</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td63"><SPAN class="p281 ft31">472</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-305</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td127"><SPAN class="p155 ft31">Norrbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td142"><SPAN class="p278 ft31"><NOBR>-2</NOBR> 168</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td143"><SPAN class="p279 ft31">90</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td144"><SPAN class="p281 ft31">1 289</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td145"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-789</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft31">1) Strukturbidrag samt upphörande av fasta införandetillägg och av fördelning av statsbidrag efter ålder.</P> <P class="p275 ft7">Negativa förändringar i inkomstutjämningen för kommunerna i ett län kompenseras i stor utsträckning av en motsvarande positiv förändring för landstinget i samma län och omvänt. Särskilt tydligt märks detta för Gotlands kommun, som i utjämningssystemets beräkningar delas upp i en kommundel och en landstingsdel. Sex kommungrupper får negativa förändringar i genomsnitt. Störst negativa förändringar får gruppen industrikommuner med 250 kronor per invånare. Tre kommungrupper, större och medelstora städer samt förortskommuner, får positiva förändringar. Jämfört med kommitténs förslag innebär de av regeringen föreslagna justeringarna ett förbättrat utfall för förortskommuner och glesbygdskommuner.</P> <P class="p282 ft4">Tabell 3. Effekter av regeringens förslag för kommunerna per kommungrupp. Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr32 td146"><SPAN class="p155 ft31">Kommungrupp</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td147"><SPAN class="p280 ft31">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td44"><SPAN class="p283 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td44"><SPAN class="p32 ft31">Övrigt 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td10"><SPAN class="p101 ft31">Förändring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td148"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td149"><SPAN class="p280 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p283 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p155 ft31">Förortskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td147"><SPAN class="p280 ft31">238</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p283 ft31">21</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p284 ft31"><NOBR>-128</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td146"><SPAN class="p155 ft31">Glesbygdskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td147"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 954</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p283 ft31">120</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p284 ft31">1 624</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-209</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p155 ft31">Industrikommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td147"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-197</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p283 ft31"><NOBR>-6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p284 ft31"><NOBR>-46</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-249</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p155 ft31">Landsbygdskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td147"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-362</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p283 ft31">51</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p284 ft31">210</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-101</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td146"><SPAN class="p155 ft31">Medelstora städer</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td147"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-82</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p283 ft31"><NOBR>-11</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p284 ft31">112</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p155 ft31">Storstäder</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td147"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-159</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p283 ft31"><NOBR>-21</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p284 ft31">96</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-84</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p155 ft31">Större städer</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td147"><SPAN class="p280 ft31">64</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p283 ft31"><NOBR>-12</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p284 ft31">104</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td146"><SPAN class="p155 ft31">Övriga mindre kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td147"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-319</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p283 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td44"><SPAN class="p284 ft31">189</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-140</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td148"><SPAN class="p155 ft31">Övriga större kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td149"><SPAN class="p280 ft31"><NOBR>-280</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td150"><SPAN class="p283 ft31"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td150"><SPAN class="p284 ft31">109</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td145"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-174</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft31">1) Strukturbidrag samt upphörande av fasta införandetillägg och av fördelning av statsbidrag efter ålder.</P> <P class="p285 ft4">67</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315568x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p32 ft8">13.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td152"><SPAN class="p30 ft4">Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p286 ft4">Genom det föreslagna strukturbidraget begränsas den maximala negativa bidragsförändringen till 0,28 procent av landstingets skatteunderlag 2004. För ett landsting med genomsnittlig skattekraft innebär det att bidragsminskningen begränsas till ca 425 kronor per invånare. Den största negativa förändringen uppgår dock endast till drygt 400 kronor per invånare och den största positiva förändringen uppgår till ca 290 kronor per invånare.</P> <P class="p12 ft7">Störst effekt på utfallet har bortfallet av de fasta införandetilläggen. Även bortfallet av kallortstilläggen får betydande effekt för två landsting. Utfallet av förändringar i hälso- och sjukvårdsmodellen och i kollektivtrafikmodellen är betydligt mindre. Förändringarna i inkomstutjämningen blir som mest ca 180 kronor per invånare men i genomsnitt är förändringarna även i denna måttliga. Negativa förändringar i inkomstutjämningen för landstingen kompenseras i stor utsträckning av en motsvarande positiv förändring för kommunerna i samma län.</P> <P class="p65 ft4">I förhållande till kommitténs förslag innebär de av regeringen föreslagna justeringarna ett förbättrat utfall för Stockholms läns landsting samt för de tre nordligaste landstingen.</P> <P class="p38 ft4">Landstingen i Stockholms län och i de fyra nordligaste länen får negativa förändringar. För Norrlandslandstingen förklaras dessa effekter främst av att de fasta införandetilläggen och kallortstilläggen försvinner. För Stockholms läns landsting förklaras förändringen av att de fasta införandetilläggen försvinner.</P> <P class="p71 ft4">Tabell 4. Effekter av regeringens förslag för landstingen. Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td153"><SPAN class="p155 ft31">Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p287 ft31">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td154"><SPAN class="p288 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p279 ft31">Övrigt 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p101 ft31">Förändring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td155"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td156"><SPAN class="p287 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td157"><SPAN class="p288 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td158"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">182</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31">105</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-408</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-121</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">3</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p155 ft31">Södermanland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-92</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-14</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Östergötland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">29</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31">75</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Jönköping</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-98</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31">56</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p155 ft31">Kronoberg</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-255</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-69</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td29"><SPAN class="p279 ft31">366</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Kalmar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">23</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-116</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 629</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-285</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">1 570</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-345</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p155 ft31">Blekinge</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-476</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p288 ft31">53</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td29"><SPAN class="p279 ft31">637</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Skåne</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-68</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Halland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-106</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31">18</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p155 ft31">Västra Götaland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-35</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Värmland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">39</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-116</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-26</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31">41</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p155 ft31">Västmanland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p287 ft31">74</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-71</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Dalarna</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">39</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-19</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Gävleborg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31">105</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31">49</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31">289</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td153"><SPAN class="p155 ft31">Västernorrland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-81</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-178</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td29"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-151</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-411</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Jämtland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-558</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-120</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31">299</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p155 ft31">Västerbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-233</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-106</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-45</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-384</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td155"><SPAN class="p155 ft31">Norrbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td156"><SPAN class="p287 ft31"><NOBR>-370</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td157"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-90</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td158"><SPAN class="p279 ft31">58</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td145"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-402</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft31">1) Strukturbidrag samt upphörande av fasta införandetillägg.</P> <P class="p290 ft4">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315569x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr12 td151"><SPAN class="p32 ft8">13.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td152"><SPAN class="p30 ft4">Kommuner och landsting sammantaget</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Av tabell 5 framgår de sammantagna effekterna per län för både kommuner och landsting. Fem län, Stockholms, Dalarnas, Västernorrland, Västerbottens och Norrbottens län, får sammantagna negativa förändringarna som uppgår till minst ca 100 kronor per invånare.</P> <P class="p292 ft4">Tabell 5. Effekter av regeringens förslag för kommuner och landsting sammantaget per län. Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td130"><SPAN class="p155 ft31">Län</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p293 ft31">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td154"><SPAN class="p279 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p288 ft31">Övrigt 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p101 ft31">Förändring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td156"><SPAN class="p293 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td157"><SPAN class="p279 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td160"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td161"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31">307</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31">95</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-561</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-159</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31">161</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-62</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">276</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">375</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Södermanland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-190</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-34</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p288 ft31">303</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p101 ft31">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Östergötland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31">109</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-90</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">229</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">248</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Jönköping</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-157</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-58</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">187</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-29</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Kronoberg</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-361</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p279 ft31">15</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p288 ft31">438</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p101 ft31">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Kalmar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31">38</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31">51</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">188</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">277</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-2</NOBR> 735</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31">16</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">2 947</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Blekinge</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-549</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-75</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p288 ft31">749</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p101 ft31">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Skåne</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-75</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-17</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">329</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">237</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Halland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-46</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">213</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västra Götaland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-104</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-31</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p288 ft31">257</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p101 ft31">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Värmland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-240</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31">36</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">210</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-30</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-58</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">226</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västmanland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p293 ft31">150</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-19</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p288 ft31">135</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p101 ft31">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Dalarna</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-120</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-30</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">52</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-98</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Gävleborg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-153</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">221</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västernorrland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-225</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td154"><SPAN class="p279 ft31">25</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p288 ft31"><NOBR>-402</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-602</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Jämtland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 366</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31">40</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">1 315</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p155 ft31">Västerbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 141</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p279 ft31">24</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p288 ft31">428</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td159"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-689</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td127"><SPAN class="p155 ft31">Norrbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td156"><SPAN class="p293 ft31"><NOBR>-2</NOBR> 538</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td157"><SPAN class="p279 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p288 ft31">1 347</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td161"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 191</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft31">1) Strukturbidrag samt upphörande av fasta införandetillägg och av fördelning av statsbidrag efter ålder.</P> <P class="p294 ft21"><SPAN class="ft4">13.2</SPAN><SPAN class="ft54">Ekonomiska konsekvenser av de föreslagna införandereglerna</SPAN></P> <P class="p295 ft4"><SPAN class="ft8">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Utfallet för kommuner och landsting</SPAN></P> <P class="p144 ft6">Kommuner och landsting med negativa förändringar bör ges en viss tid att anpassa sina kostnader om bidragsminskningen överstiger en viss nivå. Genom de av regeringen föreslagna införandebidragen (se avsnitt 9) införs effekterna av förändringarna i utjämningssystemet successivt under en sjuårsperiod. Samtidigt avser regeringen att föreslå att 1,3 miljarder kronor tillförs utjämningssystemet från och med 2005 för att underlätta införandet av förändringarna. När dessa medel tillförs begränsas de negativa förändringarna som redovisats tidigare i detta avsnitt. För kommuner och landsting med positiva förändringar förstärks dessa genom de tillförda medlen. I tabellerna <NOBR>6–8</NOBR> redovisas effekterna av detta tillskott. För kommunerna motsvarar detta tillskott 69 kronor per invåna-</P> <P class="p296 ft4">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315570x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p168 ft4">re både 2005 (år 1) och 2011 (år 7). För landstingen motsvarar detta till- Prop. 2003/04:155 skott 74 kronor per invånare.</P> <P class="p297 ft4">Tabell 6. Effekter av regeringens förslag för kommunerna per län med och utan införanderegler. Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr14 td85"><SPAN class="p155 ft31">Län</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p27 ft31">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p109 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p27 ft31">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td151"><SPAN class="p111 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td50"><SPAN class="p298 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p94 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td84"><SPAN class="p101 ft31">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31">år 1</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">år 1,</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">år 7</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">år 7,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">inkl.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">inkl.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td166"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td167"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p298 ft31">tillskott</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td169"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td170"><SPAN class="p101 ft31">tillskott</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p155 ft44">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p27 ft44">125</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td27"><SPAN class="p109 ft44"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td16"><SPAN class="p27 ft44"><NOBR>-153</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td151"><SPAN class="p111 ft44"><NOBR>-11</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td50"><SPAN class="p298 ft44">58</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td162"><SPAN class="p94 ft44"><NOBR>-38</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td84"><SPAN class="p101 ft44">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31">157</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-53</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">140</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31">113</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31">182</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31">245</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">314</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Södermanland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-98</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">167</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-42</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">27</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">49</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Östergötland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31">80</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-165</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">94</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-56</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">13</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">9</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Jönköping</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-114</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">51</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-72</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-123</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-54</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Kronoberg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-105</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">84</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">72</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31">21</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">90</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">50</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Kalmar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31">15</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">167</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">53</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31">131</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">200</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">234</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">303</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 106</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31">301</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">1 377</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31">403</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31">472</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31">572</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">641</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Blekinge</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-73</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-129</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">112</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-91</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-23</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-89</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-21</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Skåne</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">193</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31">67</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">172</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Halland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31">84</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-64</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">77</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31">15</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31">84</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31">97</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Västra Götaland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-45</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">4</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">122</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">59</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">81</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Värmland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-279</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">152</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">74</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">66</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-53</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-99</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">90</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-85</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-16</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-13</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Västmanland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31">75</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">52</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31">116</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">185</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">127</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Dalarna</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-159</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-84</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">19</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-253</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-184</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Gävleborg</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-257</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31"><NOBR>-108</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">86</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-76</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-280</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-211</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Västernorrland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-144</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">203</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-250</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-82</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-13</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-191</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-122</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p155 ft31">Jämtland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-807</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td27"><SPAN class="p109 ft31">160</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">1 016</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p111 ft31">243</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">312</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p94 ft31">368</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">437</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p155 ft31">Västerbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-908</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td27"><SPAN class="p109 ft31">130</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">472</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td151"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-74</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-306</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-237</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p155 ft31">Norrbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-2</NOBR> 168</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p109 ft31">90</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td166"><SPAN class="p27 ft31">1 289</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td167"><SPAN class="p111 ft31"><NOBR>-115</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-46</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td169"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-789</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td170"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-721</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p299 ft4">Tabell 7. Effekter av regeringens förslag för kommunerna per kommungrupp med och utan införanderegler. Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr14 td171"><SPAN class="p155 ft31">Kommungrupp</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p32 ft56">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p106 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p27 ft31">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td174"><SPAN class="p32 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td50"><SPAN class="p298 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p27 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td84"><SPAN class="p101 ft31">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31">år 1</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">år 1,</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">år 7</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">år 7,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">inkl.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">inkl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td175"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td176"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td177"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td166"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p298 ft31">tillskott</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td169"><SPAN class="p3 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td170"><SPAN class="p101 ft31">tillskott</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p155 ft31">Förortskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31">238</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31">21</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-128</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31">66</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">135</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">131</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p155 ft31">Glesbygdskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 954</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31">120</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">1 624</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-16</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">53</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-210</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-141</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p155 ft31">Industrikommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-197</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31"><NOBR>-6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-46</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-78</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-250</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-181</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p155 ft31">Landsbygdskommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-362</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td173"><SPAN class="p106 ft31">51</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">210</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td174"><SPAN class="p32 ft31">11</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31">80</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-101</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-32</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p155 ft31">Medelstora städer</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-82</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31"><NOBR>-11</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">112</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31">10</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">78</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">19</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p155 ft31">Storstäder</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-159</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31"><NOBR>-21</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">96</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-77</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-84</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-15</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td171"><SPAN class="p155 ft31">Större städer</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p32 ft31">64</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td173"><SPAN class="p106 ft31"><NOBR>-12</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">104</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td174"><SPAN class="p32 ft31">61</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p298 ft31">130</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31">156</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td171"><SPAN class="p155 ft31">Övriga mindre kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-319</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p106 ft31"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">189</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td174"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-69</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p298 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-140</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-71</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td175"><SPAN class="p155 ft31">Övriga större kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td176"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-280</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td177"><SPAN class="p106 ft31"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td166"><SPAN class="p27 ft31">109</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td178"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-80</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td168"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-11</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td169"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-174</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td170"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-105</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p300 ft4">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315571x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p60 ft4">Tabell 8. Effekter av regeringens förslag för landstingen med och Prop. 2003/04:155 utan införanderegler. Kronor per invånare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr32 td179"><SPAN class="p155 ft31">Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td96"><SPAN class="p94 ft56">Kostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td180"><SPAN class="p298 ft31">Inkomst-</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td181"><SPAN class="p32 ft31">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td162"><SPAN class="p27 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td16"><SPAN class="p27 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td50"><SPAN class="p27 ft31">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td84"><SPAN class="p101 ft31">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">år 1</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">år 1,</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">år 7</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">år 7,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">inkl</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">inkl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td182"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td183"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td184"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td185"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td169"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td166"><SPAN class="p27 ft31">tillskott</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td170"><SPAN class="p101 ft31">tillskott</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">182</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">105</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-408</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-72</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">4</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-121</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-45</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">3</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31"><NOBR>-9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">64</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">140</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">130</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td179"><SPAN class="p155 ft31">Södermanland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-92</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-14</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-36</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">40</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p27 ft31">30</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Östergötland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">29</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">75</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">173</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">250</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">239</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">315</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Jönköping</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-98</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">56</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">28</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">104</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">94</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td179"><SPAN class="p155 ft31">Kronoberg</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-255</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-69</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td181"><SPAN class="p32 ft31">366</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">52</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p27 ft31">42</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Kalmar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">23</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31"><NOBR>-116</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-23</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">53</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">43</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-1</NOBR> 629</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-285</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">1 570</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-49</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">27</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-345</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-268</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td179"><SPAN class="p155 ft31">Blekinge</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-476</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p301 ft31">53</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td181"><SPAN class="p32 ft31">637</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31">148</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">224</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p27 ft31">214</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">290</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Skåne</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-68</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">75</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">65</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Halland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-106</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">18</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-18</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">58</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">48</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td179"><SPAN class="p155 ft31">Västra Götaland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-35</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">52</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p27 ft31">41</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Värmland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">39</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31"><NOBR>-116</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">69</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">59</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Örebro</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-26</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">41</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">84</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">161</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">150</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td179"><SPAN class="p155 ft31">Västmanland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p94 ft31">74</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p301 ft31"><NOBR>-71</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31">73</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">149</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p27 ft31">139</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31">215</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Dalarna</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">39</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-19</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">89</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">165</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">155</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Gävleborg</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31">105</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p301 ft31">49</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">136</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31">223</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">300</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31">289</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31">366</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td179"><SPAN class="p155 ft31">Västernorrland</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-81</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-178</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td181"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-151</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-59</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p27 ft31">17</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td50"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-411</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-334</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Jämtland</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-558</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-120</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31">299</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-54</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">22</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-379</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-302</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td179"><SPAN class="p155 ft31">Västerbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-233</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td180"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-106</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td181"><SPAN class="p32 ft31"><NOBR>-45</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-55</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td16"><SPAN class="p27 ft31">21</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-384</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-308</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td182"><SPAN class="p155 ft31">Norrbotten</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td183"><SPAN class="p94 ft31"><NOBR>-370</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td184"><SPAN class="p298 ft31"><NOBR>-90</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td185"><SPAN class="p32 ft31">58</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td169"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-57</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td166"><SPAN class="p27 ft31">19</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td168"><SPAN class="p27 ft31"><NOBR>-402</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td170"><SPAN class="p101 ft31"><NOBR>-326</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft4"><SPAN class="ft8">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft55">Kostnaderna för införandereglerna</SPAN></P> <P class="p144 ft7">Det nuvarande utjämningssystemet är inte helt infört. År 2004 har fortfarande 49 kommuner och 5 landsting fasta införandetillägg till följd av de bidragsförändringar som uppkom dels när nuvarande system infördes 1996, dels när förändringar i kostnadsutjämningen genomfördes 2000. I samband med förändringarna i systemet från och med 2000 ändrades även införandereglerna, vilket medförde att fler kommuner och landsting kom att omfattas av dessa. Kostnaderna för nuvarande införanderegler uppgår till knappt 1,6 miljarder kronor i såväl kommunsystemet som i landstingssystemet, dvs. totalt närmare 3,2 miljarder kronor 2004. Nuvarande införanderegler upphör enligt gällande regler från och med 2005.</P> <P class="p303 ft7">Regeringen föreslår i denna proposition att särskilda införanderegler skall tillämpas för åren <NOBR>2005–2011.</NOBR> Kostnaderna för införandereglerna har för 2005 beräknats till drygt 1,5 miljarder kronor för kommunerna (170 kronor per invånare) och knappt 600 miljoner kronor för landstingen (66 kronor per invånare<SPAN class="ft57">)</SPAN>. Kostnaderna sjunker successivt under införandeperioden för att helt upphöra från och med 2011.</P> <P class="p304 ft4">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <P class="p251 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p305 ft1">14 Författningskommentarer</P> <P class="p126 ft21"><SPAN class="ft4">14.1</SPAN><SPAN class="ft50">Förslaget till lag om kommunalekonomisk utjämning</SPAN></P> <P class="p306 ft4">1 §</P> <P class="p132 ft4">Bestämmelsen är ny och anger utjämningssystemets olika delar.</P> <P class="p66 ft4">2 §</P> <P class="p150 ft6">Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i 2 § tionde stycket lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respektive 2 § tionde stycket lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. Bestämmelsen anger vad som skall gälla för landstingsfria kommuner. För närvarande är det endast Gotlands kommun som ingår i denna kategori av kommuner, där ansvaret för alla landstingsuppgifter hanteras av kommunen.</P> <P class="p66 ft4">3 §</P> <P class="p129 ft4">Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i 2 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respektive 2 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. Bestämmelsen innehåller definitioner av de begrepp som används i utjämningslagen. I bestämmelsen finns följande nya definitioner.</P> <P class="p65 ft4">Med utjämningsår avses det år bidrag respektive avgift skall betalas. Begreppet motsvaras av bidragsår respektive avgiftsår i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respektive 2 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</P> <P class="p13 ft6">Med skatteutjämningsunderlag avses det underlag inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § respektive inkomstutjämningsavgifter enligt 6 § skall beräknas utifrån. För att få fram en enskild kommuns eller ett enskilt landstings skatteutjämningsunderlag skall uppräkning ske med de procentsatser som anges i 4 § denna lag.</P> <P class="p13 ft7">Begreppet medelskattesats, som anger den genomsnittliga skattesatsen i landet för kommuner respektive för landsting, används för att fastställa de länsvisa skattesatserna enligt 7 §. I beräkningen ingår inte till någon del uppgifter från kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p13 ft7">Begreppet bidragsminskning används för att bestämma rätten till och storleken av strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ och införandebidrag enligt 13 och 14 §§. Vid bestämmandet av bidragsminskningen skall även vissa riktade statsbidrag som utgått till kommuner eller landsting 2004 beaktas. Detta sker, efter påpekande från Lagrådet, genom att de belopp per invånare som skall beaktas vid beräkningen av bidragsminskningen anges i lagtexten. Vilka statsbidrag som avses framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 5.2).</P> <P class="p307 ft4">72</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">4 §</P> <P class="p159 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 5.2).</P> <P class="p51 ft6">I bestämmelsen anges utjämningsnivåer i procent för kommuner respektive för landsting. Angivna procentsatser tillämpas vid beräkning av skatteutjämningsunderlaget som ingår i beräkning av inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § respektive inkomstutjämningsavgift enligt 6 §.</P> <P class="p203 ft4">5 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 5.2).</P> <P class="p48 ft4">Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om beräkning av inkomstutjämningsbidrag till kommuner och landsting.</P> <P class="p45 ft4">Inkomstutjämningsbidragets storlek beräknas med utgångspunkt från skatteutjämningsunderlaget, som definieras i 3 §. Detta underlag skall räknas upp med i 4 § angiven procentsats. Skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget för en kommun eller ett landsting skall därefter multipliceras med den skattesats som regeringen fastställer enligt 7 §. Resultatet av denna beräkning utgör inkomstutjämningsbidraget.</P> <P class="p203 ft4">6 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 5.3).</P> <P class="p45 ft4">Paragrafen innehåller den grundlägganden bestämmelsen om beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting. Vad som sägs i kommentaren till 5 § har motsvarande tillämpning här. Resultatet av beräkningarna utgör kostnadsutjämningsavgiften.</P> <P class="p81 ft4">7 §</P> <P class="p308 ft5">Bestämmelsen behandlar länsvisa skattesatser. Dessa används vid fastställande av inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § och inkomstutjämningsavgift enligt 6 §. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 5.2).</P> <P class="p309 ft4">En bestämmelse motsvarande paragrafens första stycke återfinns i 7 § andra stycket lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respektive 7 § andra stycket lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</P> <P class="p310 ft6">Paragrafens andra och tredje stycke innehåller, efter påpekande från Lagrådet, grundläggande bestämmelser om hur de länsvisa skattesatserna skall beräknas samt att hänsyn därvid även skall tas till de skatteväxlingar som gjorts mellan kommuner och landsting inom respektive län från och med 1991. Begreppet medelskattesats definieras i 3 §.</P> <P class="p203 ft4">8 §</P> <P class="p205 ft7">Bestämmelsen motsvarar 3 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och 3 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. I bestämmelsen redovisas de verksamheter och kostnadsslag som skall ingå i kostnadsutjämningen. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 6).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">73</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">9 §</P> <P class="p159 ft4">Bestämmelsen reglerar beräknandet av kostnadsutjämningsbidrag och överensstämmer i huvudsak med 5 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Som framgår av 17 § beräknas bidraget på grundval av antalet invånare i en kommun eller i ett landsting den 1 november året före utjämningsåret.</P> <P class="p203 ft4">10 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen reglerar beräknandet av kostnadsutjämningsavgift och överensstämmer i huvudsak med 5 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting. Som framgår av 17 § beräknas avgiften på grundval av antalet invånare i en kommun eller i ett landsting den 1 november året före utjämningsåret.</P> <P class="p203 ft4">11 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 8).</P> <P class="p48 ft4">Strukturbidrag är inte tidsbegränsade och kan utgå på en eller flera av de grunder som anges i bestämmelsen. De bidrag som den enskilda kommunen har rätt till läggs samman till ett strukturbidrag.</P> <P class="p45 ft4">Bidrag enligt andra stycket kan en kommun få som 2004 enligt då gällande bestämmelser har haft rätt att tillgodoräkna sig de standardkostnader som anges i bestämmelsen.</P> <P class="p311 ft4">Begreppet bidragsminskning i tredje stycket definieras i 3 §.</P> <P class="p203 ft4">12 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 8).</P> <P class="p48 ft4">Vad som sägs i kommentaren till 11 § har motsvarande tillämpning här.</P> <P class="p203 ft4">13 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 9).</P> <P class="p311 ft4">Begreppet bidragsminskning definieras i 3 §.</P> <P class="p48 ft4">Genom bidraget slår bidragsminskningen igenom successivt. Införandebidraget minskar årligen med 0,08 procent av 2005 års uppräknade skatteunderlag. Införandebidrag utgår under en begränsad period, högst sex år.</P> <P class="p48 ft16">För kommunerna innebär detta att bidraget utgår med högst följande andel av 2005 års uppräknade skatteunderlag.</P> <P class="p312 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,48 procent för år 2005,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,40 procent för år 2006,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,32 procent för år 2007,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,24 procent för år 2008,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,16 procent för år 2009,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,08 procent för år 2010.</SPAN></P> <P class="p51 ft6">Om en kommun exempelvis får en bidragsminskning som motsvarar 0,15 procent av 2005 års uppräknade skatteunderlag har kommunen detta år rätt till ett införandebidrag som uppgår till 0,07 procent <NOBR>(0,15–0,08)</NOBR> av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">74</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">nämnda skatteunderlag. För 2006 och följande år har kommunen inte rätt till införandebidrag.</P> <P class="p81 ft4">14 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 9).</P> <P class="p45 ft4">Införandebidrag till landsting utgår på motsvarande sätt som för kommuner, dock enligt andra procentsatser (se kommentaren till 13 §). Införandebidraget minskar årligen med 0,04 procent av 2005 års uppräknade skatteunderlag.</P> <P class="p48 ft16">För landstingen innebär det detta att bidraget utgår med högst följande andel av 2005 års uppräknade skatteunderlag.</P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,24 procent för år 2005,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,20 procent för år 2006,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,16 procent för år 2007,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,12 procent för år 2008,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,08 procent för år 2009,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft51">-</SPAN><SPAN class="ft52">0,04 procent för år 2010.</SPAN></P> <P class="p48 ft4">Om ett landsting exempelvis får en bidragsminskning som motsvarar 0,07 procent av 2005 års uppräknade skatteunderlag har landstinget detta år rätt till ett införandebidrag som uppgår till 0,03 procent <NOBR>(0,07–0,04)</NOBR> av nämnda skatteunderlag. För 2006 och följande år har landstinget inte rätt till införandebidrag.</P> <P class="p313 ft4">15 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 10).</P> <P class="p48 ft4">I bestämmelsen anges när regleringsbidrag skall utgå. Uppstår ett överskott på anslaget skall det fördelas som regleringsbidrag. Bidraget beräknas för kommuner och landsting var för sig och bestäms per invånare i landet.</P> <P class="p203 ft4">16 §</P> <P class="p15 ft4">Bestämmelsen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 10).</P> <P class="p45 ft4">I bestämmelsen anges när regleringsavgift skall betalas. Uppstår ett underskott på anslaget skall detta täckas genom regleringsavgifter. Av- gifter beräknas för kommuner och landsting var för sig och bestäms per invånare i landet.</P> <P class="p81 ft4">17 §</P> <P class="p159 ft4">Bestämmelsen är ny såvitt avser det första ledet i paragrafen. Av bestämmelsen framgår att alla beräkningar av avgifter och bidrag enligt denna lag skall ske på grundval av antalet invånare per den första november året före utjämningsåret.</P> <P class="p48 ft4">I övrigt motsvarar bestämmelsen 6 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respektive 6 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p88 ft4">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4">18 §</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p3 ft5">Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med 9 § lagen (1995:1515)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p3 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respektive 9 § lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td37"><SPAN class="p3 ft4">19 §</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">Bestämmelsen överensstämmer med 10 § lagen (1995:1515) om utjäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">ningsbidrag till kommuner och landsting respektive 10 § lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td37"><SPAN class="p3 ft4">20 §</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">Bestämmelsen överensstämmer med 11 § lagen (1995:1515) om utjäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">ningsbidrag till kommuner och landsting respektive 11 § lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td37"><SPAN class="p3 ft4">21 §</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">En bestämmelse av samma innebörd återfinns i 7 § första stycket lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting respekti-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">ve i 7 § första stycket lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">muner och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft21"><SPAN class="ft4">14.2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</SPAN></P> <P class="p306 ft4">4 §</P> <P class="p315 ft7">Föreslagna ändringar utgör endast följdändringar. I paragrafen har ordet ”skattemyndigheten” ersatts av ”Skatteverket”. Hänvisningar till lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting, respektive 7 § första stycket lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting har ersatts av en hänvisning till 19 § i den här föreslagna lagen om kommunalekonomisk utjämning.</P> <P class="p316 ft4">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p15 ft59">Sammanfattning av betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88)</P> <P class="p317 ft7">Utjämningskommittén har haft i uppdrag att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet samt vid behov föreslå förändringar. Förändringarna föreslås införas från 2005.</P> <P class="p56 ft4">Principiella utgångspunkter</P> <P class="p318 ft4">Nuvarande bidrags- och utjämningssystem utgår från målen att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader. Det sker genom en långtgående utjämning av skatteinkomster och genom att beakta strukturella merkostnader.</P> <P class="p50 ft23">Kommittén har i sitt arbete utgått från målen om likvärdiga ekonomisk förutsättningar för alla kommuner och landsting och att detta ställer krav på en långtgående utjämning av skatteinkomster och av strukturella kostnadsskillnader. För inkomstutjämningen har, med bibehållet mål om långtgående utjämning, alternativa tekniska lösningar prövats. För kostnadsutjämningen har kommittén utgått ifrån att den utjämningsteknik som tillämpas i nuvarande system, den s.k. standardkostnadsmetoden, skall användas också fortsättningsvis. Kommittén har vidare utgått från de nu gällande förutsättningarna att kostnadsutjämningen inte skall kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Vidare skall kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.</P> <P class="p319 ft4">Uppläggning av utredningsarbetet</P> <P class="p272 ft23">Hur utredningsarbetet har lagts upp beskrivs i kapitel 1.5. Metoden för att beräkna kostnadsutjämningen är den s.k. standardkostnadsmetoden, som innebär att varje verksamhet och kostnad som ingår i utjämningen beräknas var för sig med hjälp av en särskild delmodell. Varje delmodell baseras, för respektive verksamhet, på sådana faktorer som skall beakta behovs- och strukturella kostnadsskillnader. Uppbyggnaden av nuvarande kostnadsutjämning, i ett flertal delmodeller, har varit en viktig utgångspunkt för uppläggningen av utredningsarbetet. En betydande del av kommitténs arbete har inriktats på att följa upp kostnadsutjämningen verksamhetsvis för att bedöma i vilken utsträckning de nuvarande utjämningsmodellerna på ett tillfredsställande sätt tar hänsyn till de strukturella förhållanden som skall ligga till grund för utjämningen. Vissa delar av analysarbetet har lagts ut som externa uppdrag. Parallellt med detta arbete har nuvarande system för inkomstutjämning analyserats och alternativa metoder utretts.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Inkomstutjämningen</P> <P class="p272 ft7">Kommittén föreslår att statliga bidrag, så långt det är möjligt, bör finansiera utjämningen av skillnaderna i de beskattningsbara inkomsterna mellan kommuner respektive landsting. Kommitténs överväganden och förslag rörande inkomstutjämningen behandlas i kapitel 3. För att åstadkomma ett statligt finansierat system föreslås att nuvarande inkomstutjämning och det generella statsbidraget avskaffas. Kommuner och landsting erhåller istället ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 120 procent av medelskattekraften för såväl kommuner som landsting. Den garanterade nivån skall ligga fast.</P> <P class="p320 ft6">Genom den föreslagna konstruktionen kommer de generella statsbidragen att räknas upp i samma takt som skatteunderlaget ökar. Statens kostnader för att upprätthålla garantinivån finansieras genom särskilda beslut om ändringar i en regleringspost som kommittén samtidigt föreslår skall införas. Regleringsposten används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommun sektorn. Den påverkas även av eventuella förändringar i den totala statsbidragsramen. Inledningsvis fastställs regleringsposten så att de förändringar i systemet som föreslås blir finansiellt neutrala mellan staten och kommunsektorn.</P> <P class="p119 ft6">Denna konstruktion möjliggör en ökad grad av fokusering på generella statsbidrag, som enligt kommitténs åsikt är mer ändamålsenliga och effektiva ur ett kommunalt perspektiv. Den statliga bidragsgivningen bör i ökad grad fokuseras på generella bidrag snarare än riktade bidrag.</P> <P class="p50 ft6">Statskontoret har på kommitténs uppdrag gjort en kartläggning av statsbidragen till kommuner och landsting. Av denna framgår att alla, utom två, av de 127 anslag som 2001 berörde den kommunala sektorn var verksamhetsanknutna. Antalet anslag som berör den kommunala sektorn har mer än fördubblats sedan 1993 och de nya anslagen rör sig i stort sett bara om riktade bidrag. Verksamhetsanknutna statsbidrag enbart avsedda för vissa kommuner eller landsting kan medföra stor risk för snedvridning av utjämningen. Dessa bidrag kan t.ex. bekosta insatser som andra huvudmän får betala själva eller tvingas avstå från. De negativa effekterna av dessa bidrag ökar med bidragets storlek och varaktighet. Det är denna grupp statsbidrag som har ökat mest i antal sedan 1993. Statskontoret anser att den typ av statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget i första hand är de som är verksamhetsanknutna och avsedda för alla kommuner eller landsting. I kartläggningen har man funnit ett femtontal anslag som är av den typen.</P> <P class="p49 ft4">Kommitténs förslag innebär att ett antal riktade statsbidrag samt den åldersrelaterade delen av det generella bidraget avvecklas och förs till det generella utjämningsbidraget. Riktade bidrag för maxtaxa inom barnomsorg, skolsatsning, kunskapslyft, läkemedelsförmånen och tillgänglighetssatsningen inom vården bör föras över till det generella bidraget 2005.</P> <P class="p50 ft6">En garanterad nivå på 120 procent är inte tillräckligt hög för att omfatta samtliga kommuner och landsting. Kommittén anser att samtliga kommuner och landsting skall omfattas av systemet om det huvudsakliga</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p321 ft4">78</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">syftet med utjämningssystemet, att ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar, skall uppnås. En särskild utjämningsavgift bör därför tas ut av de kommuner och landsting som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Underlaget för avgiften skall vara skillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade.</P> <P class="p48 ft4">Kompensationsgraden i inkomstutjämningen skall vara oförändrad, dvs. 95 procent. För kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den garanterade skattekraften sänks kompensationsgraden till 85 procent för den överskjutande delen. Den justerade inkomstutjämningen slopas. De länsvisa skattesatserna uppdateras till 2003 års nivå.</P> <P class="p322 ft4">Kostnadsutjämningen</P> <P class="p318 ft4">Resultatet av kommitténs uppföljning av samtliga delar av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting samt förslag till uppdateringar och förändringar redovisas i kapitel 4.</P> <P class="p45 ft4">Barnomsorgsmodellen bibehålls i princip oförändrad men underlaget för beräkningen av kommunernas barnomsorgsbehov uppdateras. Antalet sexåringar i förskoleklass beaktas i kostnadsutjämningen för grundskolan.</P> <P class="p48 ft4">I samtliga utjämningsmodeller där befolkningens geografiska fördelning beaktas i kostnadsutjämningen har ett aktuellare befolkningsunderlag använts.</P> <P class="p50 ft7">I grundskolemodellen ändras underlaget för att beräkna kostnader för modersmålsundervisning från medborgarskap till utländsk bakgrund och sexåringar i förskoleklass beaktas i kostnadsutjämningen.</P> <P class="p48 ft4">För gymnasieskolan föreslås programvalsfaktorn beräknas som ett genomsnitt för elevernas programval för två år.</P> <P class="p50 ft6">Äldreomsorgen uppdateras med utgångspunkt från en fältundersökning som på kommitténs uppdrag genomförts i ett antal kommuner. Åldersindelningen ändras till femårsklasser och etnicitetsfaktorn ändras till att avse personer födda inom respektive utom Norden.</P> <P class="p51 ft6">Beräkningen av individ- och familjeomsorg föreslås bli uppdelad i två delar. I den ena beräknas strukturella skillnader för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig individ- och familjeomsorg. I den andra delen beräknas strukturella skillnader inom barn- och ungdomsvården. De två delarna summeras till en standardkostnad för verksamhetsområdet.</P> <P class="p50 ft6">Nuvarande kompensation för totalfolkmängdens minskning under den senaste tio åren bibehålls oförändrad. Kompensationen för minskning av antalet skolelever sänks och begränsas. Kommuner som har haft en kraftig ökning av antalet skolelever kompenseras för detta. De kommuner som under en längre period haft en kraftig ökning av folkmängden kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i systemet.</P> <P class="p45 ft4">Standardkostnaderna för fyra delmodeller, byggkostnader, uppvärmning, administration och räddningstjänst med mera i glesbygd samt gator och vägar slås samman i en gemensam ny modell, benämnd näringsgeografi.</P> <P class="p45 ft4">Utjämningsmodellerna för vatten och avlopp samt kallortstillägg föreslås utgå ur kostnadsutjämningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p321 ft4">79</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p48 ft4">Nuvarande beräkningsmodell för barn och ungdomar med utländsk bakgrund bibehålls oförändrad.</P> <P class="p48 ft4">Hälso- och sjukvårdsmodellen uppdateras med senast tillgängliga kostnadsunderlag. Definitionen av vissa vårdtunga grupper justeras. Delmodellen för små landsting överförs från kostnadsutjämningen till ett föreslaget strukturbidrag.</P> <P class="p50 ft5">Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen ingår inte i nuvarande kostnadsutjämning för landstingen. Kostnadsutjämningen för läkemedel sker för perioden <NOBR>2002<SPAN class="ft60">-</SPAN>2004</NOBR> separat i ett särskilt system. Kommittén föreslår att nämnda utjämningsmodell för läkemedel infogas i landstingens nuvarande kostnadsutjämning som en egen delmodell.</P> <P class="p323 ft6">Delmodellen för kollektivtrafik uppdateras utifrån ett aktuellare kostnadsunderlag. Därvid används länstrafikhuvudmännens kostnader för trafiken, reducerade med den genomsnittliga avgiftsnivån. Nuvarande reducering av standardkostnaderna med 25 procent utgår. Fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna i respektive län uppdateras.</P> <P class="p48 ft4">Kommitténs förslag leder sammantaget till förenklingar av utjämningssystemet. Antalet delmodeller i kostnadsutjämningen för kommunerna minskas från 16 till 9.</P> <P class="p322 ft4">Nytt strukturbidrag</P> <P class="p272 ft6">Kommittén föreslår i kapitel 5 att vissa delmodeller bryts ut ur kostnadsutjämningen och att de kommuner och landsting som påverkas negativt av detta kompenseras genom att man inför ett statligt finansierat bidrag, ett så kallat strukturbidrag. Detta statsbidrag föreslås ligga utanför dagens utjämningssystem. Två delmodeller i kostnadsutjämningen för kommuner (näringslivs- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder och svagt befolkningsunderlag) utgår ur kostnadsutjämningen och skapar tillsammans med effekterna av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de nuvarande fasta införandetilläggen ett strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet. För landstingen är det en delmodell (små landsting) plus utfallseffekter som förs samman till ett nytt statligt strukturbidrag.</P> <P class="p49 ft4">Strukturbidraget föreslås ligga utanför utjämningssystemet och finansieras genom att den föreslagna regleringsposten sänks med motsvarande belopp.</P> <P class="p56 ft4">Utfallet av kommitténs förslag till förändringar</P> <P class="p272 ft6">Utfallseffekterna av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de fasta införandetilläggen upphör beskrivs i kapitel 8 samt i tabellbilaga. De största bidragsförändringarna av kommitténs förslag inklusive effekterna av upphörande fasta införandetillägg men exklusive de föreslagna <NOBR>in-förandereglerna</NOBR> uppkommer för de kommuner som i nuvarande system har stora fasta införandetillägg och/eller kallortstillägg. Det gäller främst kommuner i Norrbottens och Västerbottens län samt ett begränsat antal kommuner i Stockholms län med hög skattekraft. Nästan samtliga län i Svealand och Götaland får i genomsnitt ökade bidrag, men utfallet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p321 ft4">80</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">varierar för enskilda kommuner. De största bidragsminskningarna får gruppen glesbygdskommuner. Större städer och landsbygdskommuner får i genomsnitt ökade bidrag.</P> <P class="p51 ft7">Även för landstingen uppkommer de största förändringarna där man i nuvarande system har fasta införandetillägg och/eller kallortstillägg. Det gäller norrlandslandstingen exklusive Gävleborg samt Stockholm. Övriga landsting, Gotland undantaget, får ökade bidrag.</P> <P class="p322 ft4">Införandet av de föreslagna förändringarna</P> <P class="p272 ft7">För att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner och landsting av de föreslagna förändringarna och upphörande fasta införandetillägg måste förändringarna införas successivt. Detta beskrivs i kapitel 9. Effekterna av de förändringar i statsbidrags och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de nuvarande fasta införandetilläggen upphör föreslås regleras genom ett strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet.</P> <P class="p50 ft6">För kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar förs till strukturbidraget årligen ett belopp av den storleken att den årliga negativa bidragsförändringen högst motsvarar en utdebitering på 10 öre för kommuner respektive 5 öre för landsting beräknat på eget skatteunderlag införandeåret. Införandet av effekterna för kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar sker under en period om högst tio år.</P> <P class="p45 ft4">Ett belopp motsvarande en negativ bidragsförändring överstigande 1 krona i utdebitering för kommuner och 50 öre för landsting förs utan tidsbegränsning till strukturbidraget.</P> <P class="p51 ft5">För kommuner och landsting med positiva bidragsförändringar bör förändringarna slå igenom fullt ut samma år som förändringarna införs.</P> <P class="p324 ft4">Bidragsförändringar som beror på förändringar i skattekraft och struktur bör som nu slå igenom utan begränsning vid de årliga uppdateringarna av utjämningssystemet.</P> <P class="p56 ft4">Systemets fortlevnad</P> <P class="p272 ft7">Utjämningssystemet bör bli föremål för en kontinuerlig löpande uppföljning och utvärdering. I kapitel 10 föreslås att ett mindre permanent organ bör tillskapas med ansvar för en kontinuerlig uppföljning. Kommittén avstår dock från att lämna förslag om i vilken form en fortsatt uppföljning bör. Kommittén anser att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör knytas till det löpande uppföljningsarbetet oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 1</P> <P class="p321 ft4">81</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft1">Författningsförslagen i betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88)</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p325 ft21">1 Förslag till lag om inkomstutjämning för kommuner och landsting</P> <P class="p326 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p327 ft4">1 § Kommuner och landsting bedriver sin verksamhet på den kommunala självstyrelsens grund och skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för detta.</P> <P class="p65 ft4">För att utjämna skillnader i skattekraft i kommuner och landsting regleras i denna lag statliga bidrag och avgifter i ett system för inkomstutjämning.</P> <P class="p38 ft4">Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p125 ft4">Definitioner</P> <P class="p328 ft6">2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här: Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkoms-</P> <P class="p61 ft4">terna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p65 ft4">Uppräknad medelskattekraft: Totalsumman av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före bidragsåret.</P> <P class="p38 ft4">Garanterad skattekraft: Garantinivå uttryckt i procent av den uppräknade medelskattekraften för kommuner och landsting.</P> <P class="p13 ft6">Garanterat skatteunderlag: De beskattningsbara inkomster för en kommun eller ett landsting som motsvarar 120 procent av den uppräknade medelskattekraften, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.</P> <P class="p38 ft4">Bidragsår: Det år under vilket bidrag betalas ut av staten eller avgift skall betalas av kommuner och landsting.</P> <P class="p125 ft4">Länsvis fastställda skattesatser</P> <P class="p144 ft5">3 § Regeringen skall fastställa länsvisa skattesatser med utgångspunkt från medelutdebitering för kommuner respektive för landsting.</P> <P class="p167 ft4">Vid beräkningen av de länsvisa skattesatserna skall medelutdebiteringen minskas med 5 procent för bidragsberättigade och med 15 procent för avgiftsskyldiga kommuner och landsting.</P> <P class="p329 ft4">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p48 ft4">Vid beräkningen skall därefter hänsyn tas till överenskommelser om ändrad uppgiftsfördelning mellan kommun och landsting.</P> <P class="p56 ft4">Inkomstutjämningsbidrag</P> <P class="p318 ft4">4 § Kommuner och landsting med ett uppräknat skatteunderlag som är lägre än det garanterade skatteunderlaget har rätt till inkomstutjämningsbidrag av staten. Detta bidrag skall motsvara skillnaden mellan garanterat skatteunderlag och uppräknat skatteunderlag, multiplicerad med den länsvisa skattesatsen som fastställs enligt 3 § denna lag, för respektive kommun och landsting.</P> <P class="p322 ft4">Inkomstutjämningsavgift</P> <P class="p272 ft7">5 § Kommuner och landsting som har ett uppräknat skatteunderlag som är högre än det garanterade skatteunderlaget skall betala inkomstutjämningsavgift till staten. Denna avgift skall motsvara skillnaden mellan uppräknat skatteunderlag och garanterat skatteunderlag, multiplicerad med den länsvisa skattesatsen som fastställs enligt 3 § denna lag, för respektive kommun och landsting.</P> <P class="p56 ft4">Regleringsposter för kommuner och landsting</P> <P class="p318 ft4">6 § För att upprätthålla garantinivån och bestämma den statliga finansieringsandelen i inkomstutjämningen fastställer riksdagen årligen en regleringspost för kommunerna och en regleringspost för landstingen. Denna kan vara såväl positiv som negativ.</P> <P class="p322 ft4">Ändrad indelning</P> <P class="p318 ft4">7 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidrag respektive avgift på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.</P> <P class="p56 ft4">Övriga bestämmelser</P> <P class="p318 ft4">8 § Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober året före bidragsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om preliminära bidrag enligt 4 § och avgifter enligt 5 §.</P> <P class="p148 ft6">9 § Skatteverket skall preliminärt besluta om bidragens storlek samt senast den 20 januari under bidragsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om storleken av preliminära bidrag respektive avgifter.</P> <P class="p48 ft4">Kommuner och landsting kan senast den 15 februari påtala fel i underlaget för beslutet.</P> <P class="p45 ft4">Skatteverket fastställer bidragens respektive avgifternas storlek samt lämnar senast den 15 april bidragsåret uppgift om detta till varje kommun och landsting.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p321 ft4">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315584x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">10 § Statsbidrag betalas ut enligt de regler som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p148 ft5">11 § Avgift betalas genom avräkning vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p330 ft4">Överklagande</P> <P class="p331 ft5">12 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.</P> <P class="p322 ft4">Bemyndiganden</P> <P class="p318 ft4">13 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av bidrag och avgifter enligt denna lag.</P> <P class="p332 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p321 ft4">84</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p333 ft21">2 Förslag till lag om kostnadsutjämning för kommuner och landsting</P> <P class="p334 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p54 ft4">1 § Kommuner och landsting bedriver sin verksamhet på den kommunala självstyrelsens grund och skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för detta.</P> <P class="p48 ft4">I syfte att utjämna strukturellt betingade kostnadsskillnader i kommuner och landsting regleras i denna lag förutsättningar för kostnadsutjämningsbidrag respektive kostnadsutjämningsavgift.</P> <P class="p45 ft4">Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p56 ft4">Definitioner</P> <P class="p335 ft33">2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här: Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teore-</P> <P class="p336 ft4">tisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 3 §. Standardkostnad beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för strukturella förhållanden.</P> <P class="p45 ft4">Strukturkostnad: Summan av standardkostnader för en kommun eller ett landsting.</P> <P class="p48 ft4">Bidragsår: Det år under vilket bidrag betalas ut av staten eller avgift skall betalas av kommuner och landsting.</P> <P class="p56 ft4">Standardkostnad</P> <P class="p318 ft4">3 § För varje kommun beräknas standardkostnad för förskola och skolbarnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar samt näringsgeografi.</P> <P class="p45 ft4">För varje landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård och för läkemedel.</P> <P class="p48 ft4">För varje kommun och för varje landsting beräknas också standardkostnad för kollektivtrafik.</P> <P class="p56 ft4">Strukturkostnadsbidrag</P> <P class="p318 ft4">4 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p3 ft4">Strukturkostnadsavgift</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p3 ft8">Prop. 2003/04:155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td37"><SPAN class="p3 ft5">5 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare understi-</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td36"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">ger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare skall</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med anta-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">let invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bi-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">dragsåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td37"><SPAN class="p3 ft4">Ändrad indelning</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td37"><SPAN class="p3 ft4">6 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft4">respektive avgift på grundval av den indelning som gäller vid bi-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">dragsårets ingång.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td37"><SPAN class="p3 ft4">Övriga bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td37"><SPAN class="p3 ft4">7 § Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober året före bi-</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">dragsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om preliminära</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">bidrag enligt 4 § och avgifter enligt 5 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p3 ft4">8 § Skatteverket beslutar preliminärt om belopp för strukturkostnads-</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft5">bidrag och strukturkostnadsavgift samt lämnar senast den 20 januari bi-</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">dragsåret uppgift om detta till varje kommun och landsting.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p105 ft5">Kommuner och landsting kan, senast den 15 februari bidragsåret, påta-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">la fel i underlaget för beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p105 ft4">Skatteverket fastställer bidrag och avgifter samt lämnar senast den</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">15 april bidragsåret uppgift till varje kommun och landsting om aktuella</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p3 ft4">belopp.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p3 ft5">9 § Bidrag betalas ut enligt de regler som gäller för utbetalning av kom-</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft5">munalskattemedel enligt 4 § lagen(1965:269) med särskilda bestämmel-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td37"><SPAN class="p3 ft4">10 § Avgift betalas genom avräkning vid utbetalning av kommunal-</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft8">skattemedel, enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td37"><SPAN class="p3 ft4">Bemyndiganden</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td37"><SPAN class="p3 ft5">11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p3 ft4">närmare föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft61">om hur standardkostnader beräknas och fördelas mellan kommuner och landsting samt</SPAN></P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft18">om beräkningen av bidrag och avgifter enligt denna lag.</SPAN></P> <P class="p338 ft4">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315587x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Överklagande</P> <P class="p331 ft5">12 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.</P> <P class="p120 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p321 ft4">87</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p339 ft21">3 Förslag till lag om strukturbidrag för kommuner och landsting</P> <P class="p334 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p54 ft4">1 § Statligt strukturbidrag enligt denna lag syftar till att främja tillväxt i kommuner och landsting med svagt befolkningsunderlag samt att underlätta omställning till systemen för inkomst- och kostnadsutjämning inom kommun och landstingssektorn.</P> <P class="p48 ft4">Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p56 ft4">Strukturbidrag till kommuner</P> <P class="p196 ft4">2 § Har en kommun under år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting varit berättigad till</P> <P class="p340 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft18">utjämningsbidrag för näringslivsbefrämjande åtgärder eller</SPAN></P> <P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft62">utjämningsbidrag på grund av svagt befolkningsunderlag har kommunen från och med år 2005 rätt till statligt strukturbidrag med motsvarande belopp.</SPAN></P> <P class="p45 ft4">De kommuner vars bidragsminskning överstiger en krona i utdebitering har även rätt till strukturbidrag motsvarande det överskjutande beloppet.</P> <P class="p56 ft4">Strukturbidrag till landsting</P> <P class="p318 ft4">3 § Har ett landsting under år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting varit berättigad till utjämningsbidrag för små landsting har landstinget från och med år 2005 rätt till statligt strukturbidrag med motsvarande belopp.</P> <P class="p50 ft5">De landsting vars bidragsminskning överstiger 50 öre i utdebitering har även rätt till strukturbidrag motsvarande det överskjutande beloppet.</P> <P class="p341 ft4">Referensbidrag</P> <P class="p318 ft4">4 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställer ett referensbidrag för varje kommun och varje landsting.</P> <P class="p51 ft6">Referensbidraget motsvarar den summa kommunen eller landstinget är berättigad till år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting, lagen (1995:1514) om generella statsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995:1517) om införande.</P> <P class="p54 ft4">5 § Med bidragsminskning enligt denna lag avses skillnaden mellan en kommuns eller ett landstings referensbidrag och dess samlade bidrag eller avgift år 2004 enligt lag (2005:xxx) om inkomstutjämning för kommuner och landsting och lag (2005:xxx) om kostnadsutjämning för kommuner och landsting.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p321 ft4">88</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315589x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Ändrad indelning</P> <P class="p342 ft5">6 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidraget på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.</P> <P class="p330 ft4">Bemyndiganden</P> <P class="p342 ft5">7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av strukturbidrag enligt denna lag.</P> <P class="p343 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</P> <P class="p344 ft4">Regler om särskilt införandetillägg finns i lag om införande av lag om strukturbidrag m.fl. lagar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p321 ft4">89</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p210 ft21">4 Förslag till lag om införande av lag om strukturbidrag till kommuner och landsting, lag om inkomstutjämning och lag om kostnadsutjämning för kommuner och landsting</P> <P class="p318 ft4">1 § Lagen om inkomstutjämning för kommuner och landsting, lagen om kostnadsutjämning för kommuner och landsting och denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.</P> <P class="p46 ft4">2 § Genom lagen om inkomstutjämning för kommuner och landsting, lagen om kostnadsutjämning för kommuner och landsting och denna lag upphävs följande lagar.</P> <P class="p345 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft61">Lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och lands-</SPAN></P> <P class="p25 ft4">ting,</P> <P class="p340 ft5"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft63">Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag för kommuner och lands-</SPAN></P> <P class="p247 ft4">ting,</P> <P class="p48 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft64">Lagen (1995:1514) om generella statsbidrag till kommuner och landsting.</SPAN></P> <P class="p148 ft33">3 § De upphävda bestämmelserna enligt 2 § gäller dock fortfarande i fråga om utjämningsavgift och utjämningsbidrag för år 2004 och tidigare år.</P> <P class="p346 ft4">4 § Vad som i denna lag sägs om landsting tillämpas också i fråga om kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p322 ft4">Ändrad indelning</P> <P class="p318 ft4">5 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidrag respektive avgift på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.</P> <P class="p56 ft4">Referensbidrag</P> <P class="p318 ft4">6 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställer ett referensbidrag för varje kommun och landsting.</P> <P class="p51 ft7">Referensbidraget motsvarar den summa kommunen eller landstinget är berättigad till år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting, lagen (1995:1514) om generella statsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995:1517) om införande.</P> <P class="p148 ft7">7 § Med bidragsminskning respektive bidragsökning enligt denna lag avses skillnaden mellan en kommuns eller ett landstings referensbidrag och dess samlade bidrag och avgifter år 2004 enligt lag (2005:xxx) om inkomstutjämning för kommuner och landsting och lag (2005:xxx) om kostnadsutjämning för kommuner och landsting, samt lag (2005:xxx) om strukturbidrag till kommuner och landsting.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Införandebidrag</P> <P class="p318 ft4">8 § Kommuner och landsting som får en bidragsminskning till följd av förändringar i utjämningssystemet har rätt till införandebidrag.</P> <P class="p310 ft5">Införandebidraget beräknas så att bidragsminskningen för år 2005 högst svarar mot en utdebitering om 10 öre för kommuner och 5 öre för landsting, beräknat på eget uppräknat skatteunderlag år 2004.</P> <P class="p324 ft4">Bidraget trappas därefter årligen ner med ett belopp som motsvarar en utdebitering om 10 öre för kommuner och 5 öre för landsting, beräknat på samma skatteunderlag.</P> <P class="p142 ft4">Rätt till införandebidrag föreligger under höst 10 år.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 2</P> <P class="p321 ft4">91</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft1">Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88)</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p132 ft4">Myndigheter</P> <P class="p144 ft4">Integrationsverket, Socialstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skolverket, Boverket, Jämställdhetsombudsmannen, Glesbygdsverket.</P> <P class="p347 ft4">Landsting</P> <P class="p144 ft4">Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Kalmar läns landsting, Blekinge läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Värmlands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Dalarnas läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting.</P> <P class="p347 ft4">Kommuner</P> <P class="p144 ft7">Ale kommun, Alvesta kommun, Aneby kommun, Arboga kommun, Ar- jeplogs kommun, Arvidsjaurs kommun, Arvika kommun, Askersunds kommun, Avesta kommun, Bengtsfors kommun, Bjurholms kommun, Bjuvs kommun, Bodens kommun, Bollnäs kommun, Borås kommun, Boxholms kommun, Bromölla kommun, Bräcke kommun, <NOBR>Dals-Eds</NOBR> kommun, Danderyds kommun, Degerfors kommun, Dorotea kommun, Eda kommun, Eksjö kommun, Emmaboda kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Eslövs kommun, Essunga kommun, Fagersta kommun, Falkenbergs kommun, Faluns kommun, Filipstads kommun, Finspångs kommun, Flens kommun, Forshaga kommun, Gagnefs kommun, Gislaveds kommun, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Grums kommun, Grästorps kommun, Gullspångs kommun, Gällivare kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Götene kommun, Habo kommun, Hallstahammars kommun, Halmstads kommun, Hammarö kommun, Haninge kommun, Haparanda kommun, Heby kommun, Hedemora kommun, Herrljunga kommun, Hjo kommun, Hofors kommun, Huddinge kommun, Hudiksvalls kommun, Hultsfreds kommun, Hylte kommun, Håbo kommun, Hällefors kommun, Härjedalens kommun, Härryda kommun, Höganäs kommun, Höörs kommun, Jokkmokks kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Kalix kommun, Kalmars kommun, Karlsborgs kommun, Karlshamns kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kinda kommun, Kiruna kommun, Knivsta kommun, Kramfors kommun, Kristinehamns kommun,</P> <P class="p132 ft32">Krokoms kommun, Kumla kommun, Kungsbacka kommun, Kungsörs</P> <P class="p128 ft4">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p205 ft7">kommun, Kävlinge kommun, Köpings kommun, Laholms kommun, Landskrona kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lerums kommun, Lessebo kommun, Lidingö kommun, Lidköpings kommun, Lilla Edets kommun, Lindesbergs kommun, Linköpings kommun, Ljungby kommun, Ljusdals kommun, Lomma kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Lycksele kommun, Lysekils kommun, Malmö kommun, Malungs kommun, Malå kommun, Markaryds kommun, Melleruds kommun, Mjölby kommun, Motala kommun, Mullsjö kommun, Munkedals kommun, Munkfors kommun, Mönsterås kommun, Mörbylånga kommun, Nacka kommun, Nora kommun, Norbergs kommun, Nordanstigs kommun, Nordmalings kommun, Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, Norsjö kommun, Nybro kommun, Nykvarns kommun, Nyköpings kommun, Nynäshamns kommun, Nässjö kommun, Ockelbo kommun, Olofströms kommun, Orusts kommun, Osby kommun, Oskarshamns kommun, Ovanåkers kommun, Oxelösunds kommun, Perstorps kommun, Piteå kommun, Ragunda kommun, Robertsfors kommun, Ronneby kommun, Rättviks kommun, Salems kommun, Sandvikens kommun, Sigtuna kommun, Simrishamns kommun, Skara kommun, Skellefteå kommun, Skövde kommun, Smedjebackens kommun, Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Sorsele kommun, Sotenäs kommun, Staffanstorps kommun, Stenungsunds kommun, Stockholms kommun, Storumans kommun, Strängnäs kommun, Strömsunds kommun, Sundbybergs kommun, Sundsvalls kommun, Sunne kommun, Surahammars kommun, Svedala kommun, Svenljunga kommun, Säffle kommun, Säters kommun, Sävsjö kommun, Söderhamns kommun, Söderköpings kommun, Södertälje kommun, Sölvesborgs kommun, Tanums kommun, Tierps kommun, Timrå kommun, Tingsryds kommun, Tjörns kommun, Tranemo kommun, Tranås kommun, Trelleborgs kommun, Trollhättans kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Uddevalla kommun, Ulricehamns kommun, Umeå kommun, Upplands Väsby kommun, <NOBR>Upplands-Bro</NOBR> kommun, Uppsala kommun, Uppvidinge kommun, Vadstena kommun, Vaggeryds kommun, Valdemarsviks kommun, Vallentuna kommun, Vara kommun, Varbergs kommun, Vaxholms kommun, Vellinge kommun, Vetlanda kommun, Vimmerby kommun, Vindelns kommun, Vänersborgs kommun, Vännäs kommun, Värmdö kommun, Värnamo kommun, Västerviks kommun, Västerås kommun, Växjö kommun, Ydre kommun, Ystads kommun, Åmåls kommun, Ånge kommun, Åre kommun, Årjängs kommun, Åsele kommun, Åtvidabergs kommun, Älmhults kommun, Älvkarleby kommun, Älvsbyns kommun, Örebro kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Österåkers kommun, Östra Göinge kommun och Överkalix kommun.</P> <P class="p348 ft4">Kommunförbund</P> <P class="p272 ft6">Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunförbundet Stockholms län, Samverkansorganet <NOBR>C-framåt</NOBR> i Uppsala län, Regionförbundet Sörmland, Kommunförbundet Jönköpings län, Kommunförbundet Kronoberg, Kommunförbundet Kalmar län, Kommunförbundet Skåne, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Dalarnas kom-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 3</P> <P class="p321 ft4">93</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft4">munförbund, Kommunförbundet Gävleborg, Kommunförbundet Jämtlands län och Kommunförbundet Norrbottens län.</P> <P class="p56 ft4">Övriga</P> <P class="p318 ft4">Företagarna, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Pensionärernas riksorganisation (PRO), Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</P> <P class="p56 ft4">Instanser utöver remisslistan som har yttrat sig</P> <P class="p272 ft7">Ekonomiska Rådet, Institutet för kommunal ekonomi (IKE), Kristdemokraterna i Blekinge, Intresseföreningen Bergslaget, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva!, Prof. B. Schwarz, Skogslänsgruppen, SmåKom, Stockholms Handelskammare, Vänsterpartiet Gävleborgs vu, Moderaterna i Jönköpings län, SydSam, Region Dalarna, Södertörnskommunerna och Landskrona Arbetarekommun.</P> <P class="p349 ft4">Instanser som beretts tillfälle att yttra sig men avstått från att yttra sig</P> <P class="p272 ft6">Riksrevisionen, Kammarrätten i Stockholm, Migrationsverket, Läkemedelsverket, Konjunkturinstitutet, Myndigheten för skolutveckling, Ar- betsmarknadsstyrelsen, Verket för näringslivsutveckling Södermanlands, läns landsting, Alingsås kommun, Bergs kommun, Bollebygds kommun, Borgholms kommun, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Burlövs kommun, Båstads kommun, Ekerö kommun, Falköpings kommun, Färgelanda kommun, Gnesta kommun, Hagfors kommun, Hallsbergs kommun, Helsingborgs kommun, Härnösands kommun, Hässleholms kommun, Högsby kommun, Hörby kommun, Karlskoga kommun, Kils kommun, Klippans kommun, Kristianstads kommun, Kungälvs kommun, Leksands kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lunds kommun, Mariestads kommun, Marks kommun, Mora kommun, Mölndals kommun, Orsa kommun, Pajala kommun, Partille kommun, Sala kommun, Sjöbo kommun, Skinnskattebergs kommun, Skurups kommun, Storfors kommun, Strömstads kommun, Svalövs kommun, Tibro kommun, Tidaholms kommun, Tomelilla kommun, Torsbys kommun, Torsås kommun, Trosa kommun, Töreboda kommun, Vansbro kommun, Vilhelmina kommun, Vingåkers kommun, Vårgårda kommun, Åstorps kommun, Älvdalens kommun, Ängelholms kommun, Öckerö kommun, Ödeshögs kommun, Örkelljunga kommun, Östhammars kommun, Övertorneå kommun, Östsam, Region Blekinge, Kommunförbundet Sjuhärad, Kommunförbundet Fyrbodal, Kommunförbundet Skaraborg, Region Värmland, Kommunförbundet Örebro län, Västmanlands kommunförbund, Kommunförbundet Västernorrland, Kommunförbundet Västerbotten, Föreningen Sveriges kommunalekonomer, Företagarförbundet, Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Synskadades Riksförbund (SRF).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 3</P> <P class="p321 ft4">94</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p313 ft21">1 Förslag till utjämningslag</P> <P class="p42 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p43 ft22">Inledande bestämmelser</P> <P class="p44 ft4">1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inkomst- och kostnadsutjämning för kommuner och för landsting.</P> <P class="p45 ft4">Lagen innehåller även bestämmelser om strukturbidrag och införandebidrag samt om regleringsbidrag och regleringsavgift.</P> <P class="p46 ft4">2 § Med landsting avses i denna lag även kommuner som inte ingår i ett landsting.</P> <P class="p350 ft4">3 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här. Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift skall betalas.</P> <P class="p45 ft4">Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknat med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p45 ft4">Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatteunderlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.</P> <P class="p45 ft4">Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat med den procentsats som anges i 4 §.</P> <P class="p51 ft6">Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 9 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella förhållanden.</P> <P class="p45 ft4">Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kommun eller ett landsting.</P> <P class="p48 ft4">Bidragsminskning: En bidragsminskning föreligger i den mån nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter år 2004 enligt de lagar som upphävs genom denna lag och ett enhetligt belopp per invånare som regeringen bestämmer är större än nettot av en kommuns eller ett landstings bidrag och avgifter enligt 5, 6, 9, 10 §§, 11 § andra stycket, 12 § andra stycket, 15 och 16 §§ om dessa bestämmelser skulle ha gällt för år 2004.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft22">Inkomstutjämning</P> <P class="p351 ft5">4 § Vid beräkning av skatteutjämningsunderlaget skall procentsatsen vara 115 procent för en kommun och 110 procent för ett landsting.</P> <P class="p346 ft4">5 § En kommun eller ett landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.</P> <P class="p54 ft4">6 § En kommun eller ett landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget skall betala en inkomstutjämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.</P> <P class="p54 ft4">7 § Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §.</P> <P class="p43 ft22">Kostnadsutjämning</P> <P class="p57 ft4">8 § För varje kommun beräknas standardkostnaden för</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft24">förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft18">förskoleklass och grundskola,</SPAN></P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft8">11.</SPAN><SPAN class="ft18">gymnasieskola,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">12.</SPAN><SPAN class="ft18">individ- och familjeomsorg,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">13.</SPAN><SPAN class="ft18">barn och ungdomar med utländsk bakgrund,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">14.</SPAN><SPAN class="ft18">äldreomsorg,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">15.</SPAN><SPAN class="ft18">befolkningsförändringar, och</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft8">16.</SPAN><SPAN class="ft18">bebyggelsestruktur.</SPAN></P> <P class="p45 ft4">För varje landsting beräknas standardkostnaden för hälso- och sjukvård.</P> <P class="p48 ft4">En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.</P> <P class="p46 ft4">9 § En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget.</P> <P class="p148 ft6">10 § En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare understiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare skall betala en kostnadsutjämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p18 ft22">Strukturbidrag</P> <P class="p57 ft4">11 § En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.</P> <P class="p48 ft4">En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.</P> <P class="p45 ft4">En kommun som får en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag motsvarande denna del av minskningen.</P> <P class="p81 ft4">12 § Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.</P> <P class="p16 ft4">Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp.</P> <P class="p206 ft4">Ett landsting som får en bidragsminskning som är större än 0,28 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag som motsvarar denna del av minskningen.</P> <P class="p43 ft22">Införandebidrag</P> <P class="p44 ft4">13 § En kommun som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som inte ersätts enligt 11 § tredje stycket och som överstiger 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005.</P> <P class="p45 ft4">Införandebidraget skall därefter årligen minska med 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 och utgå längst till och med år 2010.</P> <P class="p54 ft4">14 § Ett landsting som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som inte ersätts enligt 12 § tredje stycket och som överstiger 0,04 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005.</P> <P class="p352 ft4">Införandebidraget skall därefter årligen minska med 0,04 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 och utgå längst till och med år 2010.</P> <P class="p43 ft22">Regleringsbidrag och regleringsavgift</P> <P class="p52 ft6">15 § Om statens samlade utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag, minskade med statens samlade inkomster från inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens anslag för dessa bidrag, skall skillnaden fördelas som regleringsbidrag, med ett enhetligt belopp per invånare i landet till kommuner respektive landsting.</P> <P class="p353 ft6">16 § Om statens samlade utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag, minskade med statens samlade inkomster från inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är högre än statens anslag för dessa bidrag, skall skillnaden betalas av kommuner respektive landsting i form av regleringsavgift med ett enhetligt belopp per invånare i landet.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR0315598x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft22">Gemensamma bestämmelser</P> <P class="p354 ft4">17 § Avgifter och bidrag beräknas på grundval av antalet invånare i en kommun eller i ett landsting den 1 november året före utjämningsåret och den indelning av kommuner och landsting som gäller vid början av utjämningsåret.</P> <P class="p46 ft4">18 § Skatteverket beslutar senast den 20 januari under utjämningsåret preliminärt om bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting.</P> <P class="p45 ft4">En kommun eller ett landsting får senast den 15 februari under utjämningsåret till Skatteverket påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet.</P> <P class="p45 ft4">Skatteverket fastställer bidrag respektive avgifter för varje kommun och landsting senast den 15 april under utjämningsåret.</P> <P class="p46 ft4">19 § Avgifter och bidrag enligt denna lag skall avräknas respektive betalas i samband med och på motsvarande sätt som vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</P> <P class="p203 ft5">20 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.</P> <P class="p54 ft4">21 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av bidrag och avgifter enligt denna lag.</P> <P class="p355 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Genom lagen upphävs</P> <P class="p356 ft4"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting,</SPAN></P> <P class="p356 ft4"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting,</SPAN></P> <P class="p352 ft4"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting, samt</SPAN></P> <P class="p356 ft4"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft19">lagen (1995:1517) om införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 4</P> <P class="p321 ft4">98</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft1">Lagrådets yttrande</P> <P class="p357 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2004-05-06</NOBR></P> <P class="p46 ft4">Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet <NOBR>Bengt-Åke</NOBR> Nilsson.</P> <P class="p54 ft4">Enligt en lagrådsremiss den 15 april 2004 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till utjämningslag.</P> <P class="p206 ft4">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Erik Nymansson, biträdd av departementsrådet Dan Johansson och departementssekreteraren Helena Linde.</P> <P class="p138 ft4">Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</P> <P class="p81 ft4">Lagens rubrik</P> <P class="p54 ft4">Enligt Lagrådets mening är den föreslagna rubriken alltför allmänt hållen. För att rubriken skall bli mera upplysande kan den exempelvis lyda ”Lag om kommunalekonomisk utjämning”.</P> <P class="p81 ft4">3 §</P> <P class="p159 ft4">I paragrafen har tagits in ett antal definitioner av begrepp som förekommer i lagen. Bl.a. definieras begreppet bidragsminskning. En bidragsminskning har direkt betydelse för rätten enligt <NOBR>11–14</NOBR> §§ till strukturbidrag och införandebidrag men är också av betydelse som underlag för beräkningen av regleringsbidrag och regleringsavgifter enligt 15 och 16 §§.</P> <P class="p310 ft7">En faktor av betydelse för frågan om det föreligger bidragsminskning är enligt definitionen ”ett enhetligt belopp per invånare som regeringen bestämmer”. Avsikten med denna skrivning är enligt författningskommentaren att vissa riktade statsbidrag som utgått till kommuner eller landsting år 2004 och som i fortsättningen avses ingå i det statliga inkomstutjämningsbidraget (se avsnitt 5.2.) skall beaktas vid bestämmandet av om en bidragsminskning skall anses föreligga.</P> <P class="p310 ft33">Enligt Lagrådet bör bestämmelsen byggas ut, så att i varje fall grunden för det belopp som regeringen skall bestämma framgår av lagtexten.</P> <P class="p43 ft4">7 §</P> <P class="p205 ft6">Med det föreliggande förslaget till 7 § jämfört med 6 § ges regeringen ett inflytande över avgiftsskyldigheten utanför riksdagens kontroll i en omfattning som starkt kan ifrågasättas. I det förslag från Utjämningskommittén som ligger till grund för lagrådsremissen (SOU 2003:88) finns en särskild paragraf, 3 §, med bestämmelser om vad regeringen skall iaktta vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna. Någon motsvarande reglering finns emellertid inte i det nu remitterade lagförslaget.</P> <P class="p320 ft5">Enligt Lagrådets mening bör även den föreslagna 7 § byggas ut. I paragrafen bör grunderna för fastställandet av skattesatserna anges.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p321 ft4">99</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft4">Övergångsbestämmelse</P> <P class="p46 ft4">Efter modell av 3 § i SFS 1995:1517 bör lagen förses med följande övergångsbestämmelse: ”De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter för år 2004 och tidigare år.”</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p18 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p358 ft4">100</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GR03155101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p18 ft1">Finansdepartementet</P> <P class="p359 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 maj 2004</P> <P class="p360 ft6">Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ulvskog, Freivalds, Sahlin, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Sommestad, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, Johansson, Holmberg, Jämtin</P> <P class="p203 ft4">Föredragande: statsrådet Lövdén</P> <P class="p361 ft4">Regeringen beslutar proposition 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p18 ft4">Prop. 2003/04:155</P> <P class="p362 ft4">101</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 0 0 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om kommunalekonomisk utjämning, 2. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Bifall, Bifall, Bifall, Bifall, Bifall, Bifall, Bifall, Bifall Bifall 2004/05:FiU7 ? Röstning B Bordläggning 2004-05-27 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2004-05-27 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2004-05-27 00:00:00 inträffat 70 hantering HÄN Hänvisning 2004-05-28 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2004-06-23 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 23:15:22 statustext statustext Ärendet är avslutat GR03155 2017-10-20 10:05:04 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 23:15:22 GR03155 prop_200304__155.pdf 1252374 pdf Ändringar i det kommunala utjämningssystemet https://data.riksdagen.se/fil/A0F15112-E260-4402-8446-177DC78D84FA behandlas_i 2004/05:FiU7 GS01FiU7 bet 2004/05 FiU7 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet (prop. 2003/04:155) Betänkande följdmotion av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 2003/04:155<br/> Ändringar i det kommunala utjämningssystemet GR02Fi46 mot 2003/04 Fi46 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M) Motion följdmotion av Karin Pilsäter m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 2003/04:155<br/> Ändringar i det kommunala utjämningssystemet GR02Fi44 mot 2003/04 Fi44 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet av Karin Pilsäter m.fl. (FP) Motion följdmotion av Lars Lindén m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 2003/04:155<br/> Ändringar i det kommunala utjämningssystemet GR02Fi45 mot 2003/04 Fi45 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet av Lars Lindén m.fl. (KD) Motion följdmotion av Roger Tiefensee m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 2003/04:155<br/> Ändringar i det kommunala utjämningssystemet GR02Fi47 mot 2003/04 Fi47 med anledning av prop. 2003/04:155 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet av Roger Tiefensee m.fl. (C) Motion