2421501 GQB388 2002 88 sou sou Statens offentliga utredningar 2002:88 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 88 0 2003-01-07 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2003-01-07 00:00:00 Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GQB388/text https://data.riksdagen.se/dokument/GQB388 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB388 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_7 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:538px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:528px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:540px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:336px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:550px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:526px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:504px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:528px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_173 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_175 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_188 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_189 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_190 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_194 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_195 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_197 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_199 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_202 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_204 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_207 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_209 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_210 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_211 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_212 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_213 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_215 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_217 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_219 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_220 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_222 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_223 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_224 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_225 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_234 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_237 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_238 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft19{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft48{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft49{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft59{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft61{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft64{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft72{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft73{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft74{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft76{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft80{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft81{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft83{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;position: relative; bottom: -4px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft86{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft87{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft88{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;} .ft90{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft92{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft94{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft95{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft96{font: italic bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft97{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft98{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -5px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft101{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft103{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p6{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p7{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p8{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p18{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 706px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: center;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p83{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p149{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p183{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p236{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p270{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 649px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 3px;} .p399{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p404{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p409{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 422px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p517{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 29px;} .tr2{heightzzz: 28px;} .tr3{heightzzz: 36px;} .tr4{heightzzz: 37px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 61px;} .tr8{heightzzz: 16px;} .tr9{heightzzz: 38px;} .tr10{heightzzz: 27px;} .tr11{heightzzz: 54px;} .tr12{heightzzz: 49px;} .tr13{heightzzz: 22px;} .tr14{heightzzz: 51px;} .tr15{heightzzz: 19px;} .tr16{heightzzz: 45px;} .tr17{heightzzz: 14px;} .tr18{heightzzz: 52px;} .tr19{heightzzz: 60px;} .tr20{heightzzz: 30px;} .t0{width: 457px;margin-top: 184px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 53px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 535px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t7{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 216px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 25px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 431px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 418px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 413px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 85px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Förord</P> <P class="p1 ft1">Säkerhetstjänstkommissionen tillkom vid en tidpunkt då olika forskare, framför allt historiker och statsvetare, inlett arbeten med projekt som låg nära kommissionens uppdrag. Flera av dessa projekt hade påbörjats inom ramen för det forskningsprogram om svensk militär underrättelse- och säkerhetstjänst som Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet på regeringens uppdrag utlyst i februari 1998. Genom att anställa några av forskarna som experter kunde kommissionen tillgodogöra sig deras kunskaper och kompetens och ge dem möjlighet att arbeta med fri tillgång till det relevanta källmaterialet. Resultatet av deras arbete publiceras som bilagor till kommissionens betänkande. Rapporterna har föredragits för och diskuterats i kommissionen. Författarna svarar dock själva för sakinnehållet. Det är med andra ord respektive författares analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras i rapporterna. Vidare publiceras som bilagor till kommissionens betänkande ett antal rapporter som författats inom kommissionens sekretariat och av enskilda kommissionsledamöter.</P> <P class="p2 ft2">Gunnar Brodin</P> <P class="p3 ft2">Ordförande i Säkerhetstjänstkommissionen</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p4 ft3">1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft3">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p6 ft3">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p5 ft5">Kommissionens direktiv ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft6">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Undersökningens syfte............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Källmaterialet............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p4 ft3">2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p5 ft3">Personalkontrollen <NOBR>1945-1948....................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p6 ft3">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p5 ft5">Bakgrund...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft6">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">1945 års regelverk.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft2">Omfattning och praktik <NOBR>1945-1948 ........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Militära påtryckningar..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Civil ambivalens........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p8 ft6">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Sammanfattning........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p4 ft3">3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p5 ft7">Den militära personalkontrollen <NOBR>1948-1961..................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p6 ft3">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft6">Thulin närmar sig försvaret i personalkontrollfrågan ............</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Marsaktionen............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft5">Utvidgningen............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p6 ft6">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft5">De militära planerna......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p6 ft6">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p9 ft5">Jung och Kihlberg .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p6 ft6">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p9 ft6">Regeringen och riksdagsdebatterna <NOBR>1949-1950...........</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p6 ft6">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p9 ft5">1951 och 1952 års bestämmelser ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p6 ft6">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p6 ft8">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p7 ft9">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p10 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft5">Sammanfattning.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p8 ft6">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft3">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft3">Personalkontrollen inom de civila myndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p11 ft3"><NOBR>1948-1961................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft3">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft5">Inledning ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p8 ft6">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">UD och civilförsvarsstyrelsen.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft6">De civila myndigheternas personalkontroll <NOBR>1950-1961.........</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Sammanfattning.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft3">5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft7">Personalkontrollen inom industrierna ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft3">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Bakgrund ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Torpedsvarvaren och framtiden..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Industrispionaget <NOBR>1955-1957 ..................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Åkermans förslag.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">1957 års industriskyddskommitté ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p13 ft5">Förslagen går på remiss................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft6">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft2">1961 års personalkontrollbestämmelser.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p8 ft6">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Sammanfattning.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft3">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft3">Registreringen ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft3">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p11 ft5">Inledning ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p8 ft6">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Regelverket.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft6">Säkerhetspolisen knyter kontakter och läser tidningar.......</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Telefonavlyssningen ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft2">Inhämtningen vid industrierna .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Sammanfattning.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p12 ft3">7</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p11 ft7">Personalkontrollen omprövas......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p8 ft3">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p11 ft5">Inledning ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p12 ft8">6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p8 ft9">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p8 ft6">Myndigheternas interna omprövning ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft6">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p8 ft6">Personundersökningar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p8 ft6">Kommunikationsprincipen.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft6">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p8 ft6">Den offentliga granskningen .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft6">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p8 ft6">Kritiken mot säkerhetspolisen ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft6">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p8 ft6">Kritikerkåren breddas .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft6">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p8 ft6">Föreningen Sveriges Säkerhetsrisker .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft6">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p8 ft6">Säkerhetstjänsternas reaktion på kritiken.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft6">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p8 ft6">Den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären ........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p15 ft6">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p8 ft6">Regeringens omprövning.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft6">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p8 ft6">Säkerhetspolisen och förbudet mot åsiktsregistreringen.....</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p15 ft6">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p8 ft6">Infiltrationshotet <NOBR>1968-1969 .................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft6">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p8 ft6">Sammanfattning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft6">169</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft3"><SPAN class="ft3">8</SPAN><SPAN class="ft10">Personalkontrollens omfattning och praktik 1948- 1969</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr13 td9"><SPAN class="p8 ft5">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td10"><SPAN class="p6 ft6">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p8 ft5">Källmaterialet..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p6 ft6">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p8 ft2">Utlämnandepraxis <NOBR>1948-1969................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p6 ft6">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p8 ft6">Den militära personalkontrollen i mars 1962 .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p8 ft6">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p8 ft6">Värnpliktsärenden.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p6 ft6">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Icke godkända......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p6 ft6">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Omplacering eller godkännande.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p8 ft6">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p8 ft6">Militär utbildning........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p6 ft6">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Civilanställning eller uppdrag.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p8 ft6">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Icke godkända......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p6 ft6">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p8 ft6">Godkända.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p6 ft6">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p8 ft6">Den militära personalkontrollen i februari 1968..................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p8 ft6">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Värnpliktsärenden.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p6 ft6">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Icke godkända......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p6 ft6">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p8 ft6">Godkända eller omplacerade ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p6 ft6">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Militär utbildning........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p6 ft6">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p8 ft6">Civilt arbete inom försvaret .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p6 ft6">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p8 ft6">Icke godkända......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p6 ft6">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td9"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p6 ft8">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p18 ft11">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p8 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p8 ft6">Godkända............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft6">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft6">Personalkontrollen av den revolutionära vänstern 1968-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td5"><SPAN class="p8 ft5">1969 ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td6"><SPAN class="p8 ft6">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft6">Säkerhetssamtalen..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Fallet Svensson ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p8 ft6">Kontrollen av Svensson <NOBR>1958-1962....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft6">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Svensson reagerar................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Förberedelser för personundersökningen.........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">206</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p8 ft6">Det första samtalet .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft6">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Svenssons uppgifter kontrolleras.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Säkerhetspolisens första utvärdering.................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">216</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p8 ft6">Det andra samtalet..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft6">219</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Misstankarna avskrivs.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">220</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Övriga fall ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">222</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p8 ft6">Ingenjören A.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft6">222</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p8 ft6">Verkmästaren B...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft6">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p8 ft6">Byggnadsarbetaren C .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft6">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td11"><SPAN class="p8 ft6">Sammanfattning ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p8 ft6">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p8 ft3">9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft3">Sammanfattning .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft3">232</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p8 ft6">Regelverkets utformning och förändring över tid...............</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p8 ft6">232</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft6">Avvägningar i personalkontrollfrågan..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft6">Registreringen........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p8 ft6">Personalkontrollens praktik..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p8 ft6">236</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p7 ft3">Bilagor ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p8 ft3">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft6">Bilaga 1 Antal utlämnade registeruppgifter i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p19 ft5">personalkontrollen <NOBR>1951-1969 ..............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td6"><SPAN class="p8 ft6">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft6">Bilaga 2 Riksdags- och arbetsmarknadsrepresentanter i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p19 ft6">samrådsnämnden och rikspolisstyrelsen <NOBR>1946-1970............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td6"><SPAN class="p8 ft6">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p19 ft6">Bilaga 3 Samrådsnämdens sammanträden <NOBR>1948-1973..........</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p8 ft6">242</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft8">8</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p8 ft9">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p7 ft3">Källor och litteratur ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft3">243</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p7 ft3">Förkortningar ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p16 ft3">249</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft8">9</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB3887x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">1 Inledning</P> <P class="p22 ft12">Kommissionens direktiv</P> <P class="p23 ft6">Enligt regeringens direktiv har Säkerhetstjänstkommissionen till uppgift att ”kartlägga och granska den författningsskyddande verksamhet som de svenska säkerhetstjänsterna bedrivit när det gäller hot som härrör ur inrikes förhållanden” under perioden <NOBR>1945-2002.</NOBR> Med begreppet ”författningsskyddande verksamhet” avses enligt direktiven ”säkerhetstjänsternas arbete med att kartlägga sådana svenska politiska ytterlighetsorganisationer och grupperingar som har bedömts utgöra eller kan komma att utgöra ett hot mot rikets säkerhet”. Kommissionen skall beskriva i vilken omfattning de övervakade personerna haft anknytning till ytterlighetsorganisationerna, vilka person- och sakuppgifter som bedömts relevanta, vilka metoder som använts för insamling av uppgifter, vilka regler som gällt för verksamheten samt undersöka om verksamheten stod i överensstämmelse med reglerna. Säkerhetstjänsternas samarbete sinsemellan samt i vilken mån andra myndigheter, organisationer och politiska partier varit inblandade i verksamheten skall kartläggas och analyseras. Vidare skall kommissionen ”i möjligaste mån” redovisa och värdera de avvägningar som gjorts av den politiska, polisiära och militära ledningen under granskningsperioden. En viktig uppgift för kommissionen är att värdera de hotbildsanalyser som legat till grund för regeringarnas och säkerhetstjänsternas ställningstaganden.<SPAN class="ft13">1</SPAN></P> <P class="p24 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>Kommittédirektiv. Justitiedepartementet. Kommission för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet. Dir. 1999:26. Beslut vid regeringssammanträde den 25/3 1999.</P> <P class="p25 ft8">11</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB3888x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft12">Undersökningens syfte</P> <P class="p27 ft6">En av säkerhetstjänsternas huvuduppgifter har sedan andra världskriget varit att handlägga personalkontrollärenden dvs. att medverka i kontrollen av att ”politiskt opålitliga” personer inte anförtros arbetsuppgifter eller uppdrag som betraktas vara av vikt för rikets säkerhet.</P> <P class="p28 ft6">Under efterkrigstiden har särskilda regler utfärdats för säkerhetspolisen och de myndigheter som hade befogenhet att utföra personalkontroll. Reglerna föreskrev dels i vilken omfattning uppgifter fick lämnas ut från säkerhetspolisen till andra myndigheter, dels hur myndigheterna skulle handskas med uppgifterna. Säkerhetstjänstkommissionen har gjort bedömningen att denna del av det svenska övervakningssystemet skall vara föremål för en särskild expertutredning.</P> <P class="p29 ft6">Föreliggande utredning som är gjord på uppdrag av kommissionen handlar om personalkontrollsystemet <NOBR>1945-1969.</NOBR> Tidsavgränsningen är dels styrd av kommissionens uppdrag, dels bestämd med hänsyn till i vilken mån som tidigare utredningar har behandlat personalkontrollen. Begynnelseåret 1945 har fastställts i enlighet med de direktiv som gäller för Säkerhetstjänstkommissionen. Slutåret 1969 har kommissionen ansett vara lämpligt med hänsyn till utredningar om personalkontrollen under åren <NOBR>1969-1996</NOBR> som Registernämnden presenterat.<SPAN class="ft13">2</SPAN></P> <P class="p30 ft1">I skildringen av denna del av den svenska övervakningshistorien är de i direktiven angivna kartläggnings- och granskningsaspekterna centrala och utredningen avser att behandla följande teman:</P> <P class="p31 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft16">Regelverkets utformning och förändring över tid.</SPAN></P> <P class="p32 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Avvägningar i personalkontrollfrågan.</SPAN></P> <P class="p33 ft6"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Registreringen.</SPAN></P> <P class="p33 ft6"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Personalkontrollens praktik.</SPAN></P> <P class="p34 ft19"><SPAN class="ft17">2 </SPAN>Personalkontroll den 1 oktober 1969 - den 30 juni 1996. <SPAN class="ft18">Rapport till regeringen av Registernämnden beslutad den 16 december 1998. Dennis Töllborg beskriver översiktligt säkerhetspolisens medverkan i personalkontrollen under åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">1945-1969</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> i sin avhandling </SPAN>Personalkontroll - en ideologikritisk studie kring den svenska personalkontrollkungörelsen<SPAN class="ft18">. (Stockholm/Lund 1986). Ämnet behandlas också i den nyligen publicerade boken </SPAN>Det röda hotet. De militära och polisiära säkerhetstjänsternas hotbilder i samband med övervakning av svenska medborgare <NOBR>1945-1960<SPAN class="ft18">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> (Lund 2002) av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">Ann-Marie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> Ekengren och Henrik Oscarsson.</SPAN></P> <P class="p35 ft8">12</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft3">Regelverkets utformning och förändring över tid</P> <P class="p37 ft6">Undersökningen kommer att beskriva regelverkets utformning och förändring över tid. Vilka uppgifter fick utlämnas av säkerhetspolisen för personalkontroll av svenska medborgare? Vilket inflytande skulle de politiska kontrollorganen ha över verksamheten enligt regelverket? Vilka myndigheter hade befogenheter att utföra personalkontroll? Vilka åtgärder skulle vidtagas mot personer som utpekats som politiskt opålitliga? I vilken mån gav regelverket utrymme för den enskilde medborgaren att bemöta de uppgifter som säkerhetspolisen lämnade ut för personalkontrollen eller överklaga beslut som tagits på grundval av uppgifter från säkerhetspolisen?</P> <P class="p38 ft3">Avvägningar i personalkontrollfrågan</P> <P class="p23 ft6">För att sätta in personalkontrollens förändring över tid i ett historiskt sammanhang skall de olika myndigheternas och de politiska organens syn på personalkontrollen redovisas. I den mån som personalkontrollen varit föremål för utomparlamentariska opinionsyttringar som påverkat myndigheternas och regeringens handläggning av personalkontrollen skall även dessa belysas. Hur motiverades den ständiga utökningen av personalkontrollen under perioden <NOBR>1945-1969?</NOBR> Går det att identifiera någon särskilt pådrivande aktör i denna process? Förekom det några invändningar mot verksamheten inom regeringen, säkerhetspolisen eller försvaret?</P> <P class="p38 ft3">Registreringen</P> <P class="p37 ft6">Ett tredje tema som kommer att belysas - om än mer översiktligt - är hur säkerhetspolisen inhämtade de uppgifter som kom att användas i personalkontrollen. I vilken mån påverkades säkerhetspolisens registreringsverksamhet av dess medverkan i personalkontrollen? Vilka övervakningsmetoder kom till användning vid inhämtningen av de uppgifter som ansågs relevanta för personalkontrollen?</P> <P class="p39 ft8">13</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38810x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft3">Personalkontrollens praktik</P> <P class="p41 ft6">Det fjärde temat som tas upp i undersökningen handlar om personalkontrollens praktik. Hur många personalkontroller genomfördes under perioden <NOBR>1945-1969?</NOBR> I vilken omfattning utlämnades uppgifter ur säkerhetspolisens register till andra myndigheter? Överensstämde personalkontrollens praxis med regelverket?</P> <P class="p42 ft12">Källmaterialet</P> <P class="p41 ft6">Stora delar av det polisiära och militära arkivmaterialet som undersökningen bygger på är sedan flera år tillbaka tillgängligt för forskning. Detta gäller särskilt de dokument som handlar om personalkontrollens regelverk och de avvägningar som regeringen och säkerhetstjänsterna gjort vid uppbyggnaden av personalkontrollsystemet fram till 1961. Då det inför Säkerhetstjänstkommissionens arbete lagstiftades om att kommissionen skulle få tillgång till allt material den begär att få ta del av har det emellertid för denna undersökning skapats förutsättningar att sträcka ut tidsperioden fram till 1969. Kommissionens särskilda befogenheter har också möjliggjort närmare studier av de inhämtningsmetoder som säkerhetspolisen använde sig av för att kunna registrera personuppgifter som utlämnades i personalkontrollen.</P> <P class="p43 ft6">I säkerhetspolisens arkiv har de s.k. chefsärendena varit av stor betydelse för utredningen. Dessa ärenden finns samlade i kronologisk ordning för hela undersökningsperioden. För åren <NOBR>1957-1969</NOBR> har de delats upp i två serier, där den ena betraktats som kvalificerat hemlig och den andra som ”enkelhemlig”. Material rörande personalkontrollen återfinns också i andra delar av säkerhetspolisens arkiv. Protokoll från statspolisintendentens s.k. samrådsnämnd och sedermera rikspolisstyrelsens styrelse återfinns i en särskild arkivserie.<SPAN class="ft13">3</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens (MUST) arkiv har varit särskilt användbart för att utreda säkerhetstjänsternas och regeringens avvägningar under perioden <NOBR>1945-1952</NOBR> då efterkrigstidens övervaknings- och personalkontrollsystem fann sin form.</P> <P class="p44 ft15"><SPAN class="ft14">3 </SPAN>Arkivpersonalen vid Säkerhetspolisen har varit till ovärderlig hjälp i utredningsarbetet. Jag vill särskilt tacka Gunnar Carlsson och Lars Pettersson som med sina kunskaper och handkrafter underlättat de omfattande arkivgenomgångarna.</P> <P class="p45 ft8">14</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft6">Av hänsyn till den personliga integriteten har vissa namn på övervakade personer fingerats både i den löpande texten och i notapparaten. Det gäller namn på personer som inte är allmänt kända och som det förefaller onödigt att nämna vid namn. I några fall har namn på anställda inom säkerhetstjänsterna ansetts vara underkastade sekretess.</P> <P class="p47 ft8">15</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38812x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft0">2 Personalkontrollen <NOBR>1945-1948</NOBR></P> <P class="p49 ft12">Bakgrund</P> <P class="p41 ft6">Sedan det tidiga <NOBR>1900-talet</NOBR> har frågan om den militära personalens politiska pålitlighet varit av centralt intresse för de militära myndigheterna. Vid tiden för den ryska revolutionen 1917 oroade man sig för att värnpliktiga vid en krissituation skulle göra gemensam sak med de socialistiska revolutionärerna.</P> <P class="p28 ft6">Det var emellertid först vid slutet av <NOBR>1920-talet</NOBR> som generalstaben mer aktivt började verka för att man rutinmässigt skulle kunna utestänga kommunister från militära befattningar med hjälp av centralt upprättade register. Detta motiverades med att kommunisterna ändrat taktik i sitt militärarbete. Den tidigare uppmaningen som den socialistiska tidningen Brand publicerat 1917 om att ”ingjuta hat mot mördaryrket” skulle enligt direktiv som utgått från den kommunistiska internationalens (Komintern) sjätte kongress 1928 ersättas med nya kampmetoder. Istället för att uppmana till värnpliktsvägran skulle kommunisterna försöka utnyttja den revolutionära potentialen inom försvaret. Vid kongressen uppmanades kommunisterna därför att söka anställning inom försvaret dels för att försöka värva sympatisörer bland manskapet, dels för att skaffa sig utbildning för att - i den väpnade kampen mot det borgerliga samhället - kunna leda militärt organiserade kampgrupper. Det kommunistiska militärarbetet skulle därmed övergå från obstruktion till penetration.<SPAN class="ft13">4</SPAN></P> <P class="p50 ft6">Ett första steg för att bekämpa den nya kommunistiska taktiken var - enligt ett förslag från generalstaben 1929 - att ålägga polisen att upprätta ett centralregister över kommunisterna. När justitiedepartementet menade att registret istället skulle upprättas av de</P> <P class="p51 ft19"><SPAN class="ft17">4 </SPAN>VPM angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan. <SPAN class="ft18">Utarbetad vid generalstaben och skickad till försvarsdepartementet den 1/3 1929. Generalstabens inrikesavdelnings arkiv</SPAN></P> <P class="p52 ft21">(H) serie F I a, vol. 7. KrA. I det program och de teser som antogs av Komintern 1928 angavs att kommunisterna skulle bekämpa pacifismen och genom bildandet av ”illegala celler” ägna sig åt ”organiserat arbete i armén och flottan”. <SPAN class="ft20">Kommunistiska Internationalens program 1928</SPAN>. (Stockholm 1929) samt <SPAN class="ft20">Världsläget och Kommunistiska Internationalens uppgifter. Teser antagna vid Kominterns sjätte kongress, Moskva 1928. </SPAN>(Stockholm 1929).</P> <P class="p53 ft8">16</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38813x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">militära myndigheterna avvisades detta av generalstaben med argumentet att ett centralregister ”i trots av sitt obestridliga samhällsbevarande ändamål dock i den allmänna meningen alltid kommer att få en ensidig politisk anstrykning, från vilken varje militär institution och person bör hållas fjärran”.<SPAN class="ft13">5 </SPAN>Av opinionsmässiga skäl ansåg således generalstaben att den bästa lösningen var att låta polisen sköta den politiska registreringen samtidigt som försvaret skulle få tillgång till uppgifterna för att kontrollera personalen.</P> <P class="p55 ft6">I enlighet med dessa önskemål började Stockholmspolisen omkring 1930 att lägga upp ett centralt register över kommunister och - några år in på <NOBR>1930-talet</NOBR> - nazister.<SPAN class="ft13">6 </SPAN>Med hjälp av detta register kontrollerade de militära myndigheterna under <NOBR>1930-talet</NOBR> årligen ungefär 5 000 - 10 000 värnpliktiga och anställningssökande.</P> <P class="p55 ft6">Under trycket från de växande stormaktsmotsättningarna och det skärpta utrikespolitiska läget kunde militären vid slutet av <NOBR>1930-talet</NOBR> få igenom ett förslag om att det säkerhetspolisiära arbetet skulle centraliseras till en ny statlig myndighet, den allmänna säkerhetstjänsten.<SPAN class="ft13">7 </SPAN>Efter det andra världskrigets utbrott medverkade den allmänna säkerhetstjänsten under ledning av underståthållaren och säkerhetschefen Eric Hallgren till att utöka försvarets personalkontroll successivt. 1941 kontrollerades drygt 42 000 personer och år 1944 uppgick antalet kontroller till 115 000.<SPAN class="ft13">8</SPAN></P> <P class="p56 ft6">Några särskilda regeringsbestämmelser för säkerhetspolisens medverkan i andra myndigheters personalkontroll fanns inte under mellankrigstiden och utfärdades heller inte under andra världskriget. Inom försvaret utfärdades emellertid flera bestämmelser rörande personalkontroll av civila och militära befattningshavare. År 1941 och 1942 reglerades t.ex. personalkontrollen vid anställning av arbetskraft vid befästningsarbeten samt för entreprenadarbeten.<SPAN class="ft13">9</SPAN></P> <P class="p57 ft24"><SPAN class="ft22">5</SPAN><SPAN class="ft23">Generalstabens yttrande till regeringen angående justitiedepartementets utlåtande över framställningar rörande vidtagande av åtgärder i anledning av den försvarsfientliga propagandan. nr H 305, 11/10 1929 Generalstabens inrikesavdelnings arkiv (H) serie F I a, vol. 7. KrA.</SPAN></P> <P class="p58 ft24"><SPAN class="ft22">6</SPAN><SPAN class="ft25">Molin, Karl: ”Kommunism och antikommunism” (uppsats i </SPAN><SPAN class="ft26">Arbetarhistoria </SPAN>(Stockholm 1982)) s. 46.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">7</SPAN><SPAN class="ft27">Angående säkerhetstjänstens förhistoria se Flyghed, Janne: </SPAN><SPAN class="ft26">Rättsstat i kris. Spioneri och sabotage i Sverige under andra världskriget. </SPAN>Stockholm 1992, s. <NOBR>273-277.</NOBR></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">8</SPAN><SPAN class="ft28">PM med synpunkter på frågan huruvida bestämmelserna angående personalkontroll inom försvarsväsendet böra upphävas. </SPAN><SPAN class="ft24">Av G Berendt den 14/12 1945. Fst/Säk:s arkiv (H), F VIII a vol. 6. MUST. Se även </SPAN>Personalkontroll. <SPAN class="ft24">(s. 12, 13 och 23) upprättad av G Berendt i september 1972. Fst/Säk:s arkiv (H). F VIII a, vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">9</SPAN><SPAN class="ft29">Säkerhetschefens cirkulär till övervakningscheferna nr 1/1942 den 21/1 1942. Fst/Säk:s arkiv (H), F IV, vol. 3. MUST.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">17</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft6">På hösten 1944 och våren 1945 utsattes den allmänna säkerhetstjänstens verksamhet för hård kritik. I massmedierna och riksdagen debatterades säkerhetspolisens omfattande telefon- och brevkontroll, dess samarbete med Gestapo och den politiska registreringen av svenska medborgare. Kritiken handlade också om att personer på politiska grunder utestängts från försvarsviktiga arbeten på grund av uppgifter som registrerats av säkerhetspolisen. Som en följd av denna kritik tillsatte samlingsregeringen i januari 1945 den s.k. Sandlerkommissionen för undersökning av den allmänna säkerhetstjänstens verksamhet.</P> <P class="p63 ft6">På hösten 1945 efterträddes Eric Hallgren av statspolisintendenten Georg Thulin på posten som säkerhetschef. I juni 1946 avskaffades den allmänna säkerhetstjänsten och dess arbetsuppgifter övertogs då av statspolisens tredje rotel. Samtidigt inrättades en nämnd med medborgarrepresentanter med vilka statspolisintendenten skulle rådgöra i känsliga politiska ärenden. Till ledamöter i denna samrådsnämnd utsågs rektorn för Stockholms socialinstitut och högermannen Gunnar Heckscher samt den socialdemokratiske riksdagsledamoten och redaktören Emil Olovson.</P> <P class="p43 ft6">De för säkerhetspolisen något turbulenta åren <NOBR>1944-1946</NOBR> sammanföll med att det politiska övervakningsarbetet och personalkontrollen minskade i omfattning. Då det under krigets sista år stod klart att det nazistiska Tyskland skulle förlora kriget och att den kommunistiska Sovjetunionen skulle tillhöra segrarmakterna kom den politiska övervakningen och personalkontrollen att alltmer fokuseras på nazisterna medan kommunisterna nedprioriterades som övervakningsobjekt.</P> <P class="p64 ft12">1945 års regelverk</P> <P class="p41 ft6">Den 29 juni 1945 utfärdade samlingsregeringen för första gången bestämmelser för hur säkerhetspolisen och försvaret skulle samverka i den militära personalkontrollen. Säkerhetspolisen gavs då hemliga instruktioner om vilka uppgifter som fick lämnas ut vid personalkontrollen. Samtidigt utfärdade försvarsministern hemliga bestämmelser till ÖB som reglerade försvarets handläggning av personalkontrollen.</P> <P class="p65 ft6">Syftet med bestämmelserna angavs vara att ”olämpliga personer” skulle utestängas från anställning inom försvaret samt att ”illasinnade eller opålitliga personer” inte skulle få tillfälle att skada försvaret ”eller i övrigt menligt inverka på upprätthållandet av en god</P> <P class="p66 ft8">18</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38815x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">disciplin inom försvarsväsendet”. Bestämmelserna föreskrev att personalkontroll skulle vidtagas för ett stort antal särskilt specificerade personalgrupper samt i de fall då ”särskilda skäl” ansågs föreligga.<SPAN class="ft13">10 </SPAN>Från allmänna säkerhetstjänsten skulle, beroende på vilken typ av tjänst kontrollen avsåg, inhämtas två typer av uppgifter: dels uppgifter om den kontrollerades eventuella politiska verksamhet, dels information om tidigare begångna brott. Beträffande politisk verksamhet gällde följande regler:</P> <P class="p68 ft30">Personer, vilka intaga eller intagit ledande ställning eller efter 1/10 1940 på annat sätt varit verksamma inom ytterlighetsparti, beträffande vilket registrering hos polisen sker få icke anställas, antagas, befordras, förordnas eller konstitueras, ej heller beordras till ... [vissa] skolor och kurser.</P> <P class="p69 ft32">Personer vilka äro eller vid uppnådd ålder av 20 år varit medlemmar i sådant ytterlighetsparti, som i första stycket nämnts, få icke beredas fast anställning inom krigsmakten ej heller antagas i sådan befattning som föregår sådan anställning.<SPAN class="ft31">11</SPAN></P> <P class="p70 ft6">Eftersom kommunister enligt order av säkerhetschefen Hallgren sedan den 3 maj 1945 inte längre registrerades om de inte var misstänkta för ”illegal verksamhet” kom dessa regler att endast omfatta personer som kunde kopplas till något nationalsocialistiskt parti.<SPAN class="ft13">12 </SPAN>Från säkerhetspolisen fick dessutom lämnas ut uppgifter om personal inom försvarsväsendet som ”överhuvud tagit befattning med s.k. illegal verksamhet”. Om det i den av statens kriminaltekniska anstalt utgivna publikationen ”Polisunderrättelser” (PU) fanns uppgifter om att ekonomiska brott, förfalskning, skadegörelse eller</P> <P class="p71 ft18"><SPAN class="ft22">10</SPAN><SPAN class="ft33">Följande personalkategorier anges i generalordern: anställd personal, värnpliktiga, frivilliga (även krigsfrivilliga), civilmilitär personal, försvarstjänstemän samt civila befattningshavare (Go nr 858/45 den 29/6 1945. Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST).</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">11</SPAN><SPAN class="ft27">Go nr 858/45 den 29/6 1945. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST. Samma dag utfärdades regler till säkerhetspolisen som angav vilken typ av uppgifter som kunde utlämnas till försvarsstaben (Ä.s. från socialdepartementet till säkerhetschefen Eric Hallgren den 29/6 1945 (avskrift). Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.).</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">12</SPAN><SPAN class="ft34">Cirkulär nr 58 från säkerhetschefen Eric Hallgren till övervakningscheferna 3/5 1945. Allmänna säkerhetstjänstens arkiv B I vol. 14. RA.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">19</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38816x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">ämbetsbrott konstaterats skulle dessa lämnas ut vid kontroll av personal som uttagits till befattning som ekonomiansvarig.<SPAN class="ft13">13</SPAN></P> <P class="p28 ft6">Inom försvarsväsendet skulle försvarsstaben fungera som centralorgan för personalkontrollen såväl för inhämtningen av uppgifter från säkerhetspolisen som för delgivning till försvarsgrenscheferna av de uppgifter som framkommit i kontrollen. I den mån ma- <NOBR>rin-,</NOBR> armé- eller flygvapenchefen ansåg att det fanns särskilda skäl att bortse från uppgifterna liksom i de fall personen redan antagits skulle ärendet underställas försvarsministern. Försvarsgrenscheferna ålades tystnadsplikt gentemot sina underlydande om vad som eventuellt framkommit i ett personalkontrollärende. Denna sekretess gällde även om en person som blivit utsatt för en av personalkontrollen föranledd åtgärd ville överklaga.</P> <P class="p74 ft32">Personal, som icke låter sig nöja med ett av denna go [generalorder] föranlett beslut, äger icke få ta del av de genom kontrollen erhållna uppgifterna, ej heller erhålla besked om den uppgiftslämnande myndigheten. Personen skall i sådant fall endast erinras om möjligheten att direkt hos chefen för försvarsdepartementet överklaga beslutet.<SPAN class="ft31">14</SPAN></P> <P class="p75 ft6">Det angavs också att personalkontrollen endast fick handläggas i den ordning som föreskrivits i generalordern och att inhämtning av uppgifter inte fick ske på annat sätt. I den mån för den militära personalrekryteringen relevanta uppgifter lämnats till försvarsstaben från annat håll än säkerhetspolisen skulle ärendet underställas försvarsministern.<SPAN class="ft13">15</SPAN></P> <P class="p64 ft12">Omfattning och praktik <NOBR>1945-1948</NOBR></P> <P class="p76 ft1">Under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> sjönk antalet militära personalkontroller drastiskt i jämförelse med krigsåren. År 1944 hade 115 000 namn skickats till säkerhetspolisen för registerkontroll, 1945 sjönk siffran</P> <P class="p77 ft24"><SPAN class="ft22">13</SPAN><SPAN class="ft35">I bestämmelserna angavs brott mot strafflagens kapitel 12 (förfalskning), 19 (skadegörelse), 20 (stöld), 21 (bedrägeri), 22 (förskingring), 23 (gäldenärsbrott) samt 25 (ämbetsbrott) (Go nr 858/45 den 29/6 1945 samt ä.s. från socialdepartementet till säkerhetschefen den 29/6 1945 (avskrift). Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.).</SPAN></P> <P class="p78 ft21"><SPAN class="ft22">14</SPAN><SPAN class="ft36">Go nr 858/45 den 29/6 1945. Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">15</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">20</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38817x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft6">till 54 000 och 1947 omfattade kontrollen cirka 30 000 förfrågningar.<SPAN class="ft13">16</SPAN></P> <P class="p81 ft6">Säkerhetspolisen medverkade också i vissa civila myndigheters personalkontroll. Personalkontroll genomfördes inom UD, civilförsvarsstyrelsen (personal inom atomforskningen samt befäl och personal inom ordningstjänsten i Stockholm) och polismyndigheterna (polispersonal). För överståthållarämbetets räkning gjordes personalkontroll i vissa ansökningsärenden (pass, vapenlicenser, amatörradiotillstånd, etc.).<SPAN class="ft13">17 </SPAN>Uppgiftsutlämnandet för denna kontroll reglerades till skillnad mot försvarets personalkontroll inte av några skriftliga regeringsinstruktioner till säkerhetspolisen. Istället grundades det på ”muntliga besked” som under andra världskriget getts av socialminister Gustav Möller till Eric Hallgren.<SPAN class="ft13">18 </SPAN>Enligt en PM upprättad inom säkerhetspolisen i februari 1948 fanns också en muntlig överenskommelse mellan Hallgrens efterträdare, statspolisintendenten Georg Thulin, och dåvarande chefen för kontraspionagedetaljen vid försvarsstabens inrikesavdelning Börje Brattberg om att säkerhetspolisen skulle lämna ut uppgifter till försvarsstaben om svenskar som var anställda vid försvarsviktiga industrier. Detta informella samarbete bestod i att försvarsstaben sammanställde särskilda listor som skickades över till säkerhetspolisen för registerslagning varefter yttrandena gick direkt tillbaka till försvarsstaben. Listorna inkom sporadiskt och omfattningen av denna kontroll var därför - enligt säkerhetspolisen - svår att uppskatta.<SPAN class="ft13">19</SPAN></P> <P class="p82 ft6">Vad var det då för uppgifter som lämnades ut i personalkontrollen under denna period? Reglerna för försvarets personalkontroll föreskrev att uppgifter om en person som varit medlem i en nazistisk organisation vid fyllda 20 år fick lämnas ut. Enligt den praxis som tillämpades av säkerhetspolisen innebar detta att även uppgifter om anställning i tysk krigstjänst och aktieteckning i den nazis-</P> <P class="p23 ft24"><SPAN class="ft14">16 </SPAN>”Översikt över utfärdade bestämmelser angående personalkontroll.” den 28/3 1946. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST. ”PM till statistiken den 4. januari 1948.” Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 6. MUST.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">17</SPAN><SPAN class="ft25">Den 23/5 1947 hade regeringen ålagt atomkommittén att inhämta uppgifter av civilförsvarsstyrelsen om personalens pålitlighet ur säkerhetssynpunkt (konseljakt 13/6 1947. Socialdepartementets hemliga arkiv. RA.). PM till Mossberg från Georg Thulin den 13/1 1948 Sp 3:s arkiv B IV vol. 1 SÄPO. ”PM ang uppgiftslämnande till civila myndigheter.” Dnr SAH 8, konseljakt 10/6 1949. InD:s arkiv (H). RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">18</SPAN><SPAN class="ft25">Det är värt att notera att i ärenden rörande passansökningar inskränktes, enligt direktiv från socialministern på våren 1945, utlämnandet till uppgifter om nazister, åtminstone fram till januari 1949 (överståthållare Nothin till inrikesministern 25/1 1949 samt Spi till inrikesministern 16/2 1949. Dnr LH 3/49. InD:s arkiv (H) konseljakt 10/6 1949. RA). ”PM med uppgift om de myndigheter, till vilka registerupplysningar lämnas från statspolisens 3:e rotel och i vilka ärenden.” Sp 3:s arkiv, B IV vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p83 ft15"><SPAN class="ft22">19</SPAN><SPAN class="ft37">PM den 25/2 1948 av Folke Nilsson. Sp 3:s arkiv B IV vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">21</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38818x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">tiska tidningen Dagsposten utlämnades. Däremot utlämnades inte uppgifter om prenumeranter på nazistiska tidningar eller personer som endast betecknades som sympatisörer.<SPAN class="ft13">20</SPAN></P> <P class="p86 ft6">Trots denna - i jämförelse med senare tider - tämligen strikta tilllämpning av regelverket ansågs emellertid inte de kontrollerade personernas rättssäkerhet till fullo tillgodosedd. Eftersom uppgifterna i registret kunde vara flera år gamla och av svårbedömbar tillförlitlighet kunde säkerhetspolisen, via försvarsministern och försvarsstaben, föreslå ”säkerhetssamtal” med de kontrollerade personerna. Säkerhetspolisen som var synnerligen angelägen om att de frivilliga samtalen genomfördes menade att det var ”ett oeftergivligt villkor - att vid varje fall av tveksamhet eller ofullständighet möjlighet bereds roteln att framför allt vinna bekräftelse på de utlämnade uppgifternas riktighet innan någon åtgärd vidtages mot en person”. Sammanlagt hölls ungefär 150 säkerhetssamtal under perioden 3 november 1944 till 31 december 1947. Samtidigt bör nämnas att det under perioden 1 november 1945 - 31 december 1947 utlämnades uppgifter från säkerhetspolisen till försvarsstaben i sammanlagt 462 fall.<SPAN class="ft13">21</SPAN></P> <P class="p87 ft6">Det var emellertid inte bara säkerhetspolisen som genom förhör kontrollerade de nazistiska sympatierna inom försvaret. Den 3 maj 1946 lät regeringen tillsätta en nämnd ”för bedömande av vissa befattningshavares pålitlighet”. Nämnden som har gått till historien under namnet bedömningsnämnden kom främst att fungera som rådgivande organ till försvarsministern i militära personalkontrollärenden och var verksam under åren <NOBR>1946-1947.</NOBR> Av de sammanlagt 43 yttranden som nämnden avgav till försvarsministern berörde 39 militära personalkontrollärenden där den kontrollerade personen redan hörts av säkerhetspolisen. Endast ett av de övriga fyra fallen låg utanför personalkontrollen.<SPAN class="ft13">22</SPAN></P> <P class="p88 ft24"><SPAN class="ft22">20</SPAN><SPAN class="ft38">”PM angående personalkontrollen inom försvarsväsendet samt det med denna förknippade arbetet vid kriminalstatspolisavdelningens i Stockholm 3:e rotel.” av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 12/1 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 280/48. SÄPO.</P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">21</SPAN><SPAN class="ft35">Av de hörda var 53 officerare (stat, reserv, vpl), 19 underoff., 12 off. eller res.off. aspiranter, 9 sökande till res. off., 29 underbefäl, 1 sökande som volontär, 12 vpl därav en avsedd för specialtjänst och de övriga för befälsutbildning. 4 civila tjänstemän, 9 sökande till civila tjänster därav 2 tidigare anställda vid försvarsväsendet. ”PM angående personalkontrollen inom försvarsväsendet samt det med denna förknippade arbetet vid kriminalstatspolisavdelningens i Stockholm 3:e rotel.” av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 12/1 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 280/48. SÄPO.</P> <P class="p90 ft18"><SPAN class="ft22">22</SPAN><SPAN class="ft39">”PM angående personalkontrollen inom försvarsväsendet samt det med denna förknippade arbetet vid kriminalstatspolisavdelningens i Stockholm 3:e rotel.” av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 12/1 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 280/48. SÄPO. I tidigare forskning har bedömningsnämnden där bl.a. den kände antinazisten Ture Nerman ingick förväxlats med statspolisintendentens samrådsnämnd. Samrådsnämnden kom först på sommaren 1948 att få direkt inflytande över enskilda personalkontrollärenden. (En något oklar skildring av skillnaderna mellan be-</P> <P class="p35 ft8">22</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38819x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft6">Ytterst få av de kontrollerade personerna tycks på politiska grunder ha stoppats i sin militära karriär under denna mellanperiod i personalkontrollens historia. Detta kan åskådliggöras med hjälp av det material som den s.k. statpersonalundersökningen lämnat efter sig i säkerhetspolisens arkiv där resultatet av drygt 100 personalkontroller som genomfördes under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> redovisas.</P> <P class="p91 ft6">Statpersonalundersökningen, som initierades av försvarsminister Per Edvin Sköld och påbörjades den 30 maj 1945, innebar att alla officerare och underofficerare på aktiv stat skulle kontrolleras i allmänna säkerhetstjänstens centralregister. Alla uppgifter om sympatier för Tyskland och den svenska nazismen skulle efter registerslagning redovisas till försvarsstabens inrikesavdelnings personaldetalj för vidarebefordran till försvarets kommandoexpedition och statsrådet. Vid undersökningen - som i första hand hade ett kartläggande syfte för försvarsministerns interna bruk - framkom att 384 av de kontrollerade befälen fanns registrerade som nazistsympatisörer hos säkerhetspolisen.<SPAN class="ft13">23 </SPAN>Av dessa 384 befäl blev 101 stycken någon gång under perioden <NOBR>1945-1948</NOBR> föremål för personalkontroll.</P> <P class="p92 ft6">Med hjälp av handskrivna anteckningar på de 101 promemorior som kom att användas som underlag i kontrollen går det att utläsa hur dessa ärenden utföll. Sammanlagt 91 befäl blev - trots att uppgifter utlämnades till försvarsstaben om kopplingar till nazismen - godtagna för befordran eller vidareutbildning inom försvaret, oftast enligt beslut av försvarsministern. 26 av dessa 91 hade godtagits efter förhör av säkerhetspolisen och bedömningsnämnden. Av åtta befäl som inte godkändes förhördes sex stycken. I två fall har resultatet av personalkontrollen inte angivits.<SPAN class="ft13">24 </SPAN>I detta urval blev således ungefär 90 procent av de befäl som på grund av nazistiska sympatier fanns antecknade i säkerhetspolisens register godkända för vidare karriär inom försvarsväsendet.</P> <P class="p93 ft24">dömningsnämnden och samrådsnämnden återfinns i Töllborg (1986) s. 118 f och 125 ff. I <SPAN class="ft26">Det röda hotet </SPAN>förbises skillnaderna mellan samrådsnämnden och bedömningsnämnden helt (Ekengren & Oscarsson (2002), s. <NOBR>80-81).</NOBR></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">23</SPAN><SPAN class="ft27">Souschefen vid försvarets kommandoexpedition Per Kellin till Hallgren 30/5 1945 nr 518. Allmänna säkerhetstjänstens arkiv, E I vol. 16. RA. ”PM angående personalkontrollen inom försvarsväsendet samt det med denna förknippade arbetet vid kriminalstatspolisavdelningens i Stockholm 3:e rotel.” av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> S nr 280 den 12/1 1948 samt ”Namnregister” från O G Dahlgren till Berendt Fst/In för vidarebefordran till försvarsministern den 24/7 1946. JWK 5:751, vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p94 ft15"><SPAN class="ft22">24</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanräkningen är gjord på grundval av anteckningar på de promemorior som upprättades i samband med statpersonalundersökningen. JWK 5:751, vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">23</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38820x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft6">Som exempel på uppgifter som inte ansågs tillräckligt belastande för utebliven befordran kan följande två fall nämnas:</P> <P class="p85 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">En löjtnant vid luftvärnet som i ett brev till en överstelöjtnant i Bayern i juli 1941 sagt sig vilja studera vid den tyska armén, ”Denn hier in der ewigen Friede lernt man nichts”, blev i december 1947 godkänd av försvarsministern för kaptensbefordran.</SPAN></P> <P class="p96 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft40">En kapten vid luftvärnet som 1940 representerade det nationalsocialistiska partiet i kommunalfullmäktige i Karlsborg godkändes i oktober 1946 av försvarsstabens inrikesavdelning för befordran till major.</SPAN><SPAN class="ft13">25</SPAN></P> <P class="p96 ft6">Bland de åtta befäl som inte godkändes för befordran enligt beslut av försvarsministern fanns en sergeant som 1946 inte fick bli styckjunkare på grund av att han varit aktiv i Sven Olof Lindholms parti Svensk socialistisk samling (SSS) och under åren <NOBR>1942-1943</NOBR> varit chef (”länderman”) för partiets avdelning i Sundsvall samt en löjtnant som <NOBR>1941-1942</NOBR> varit länderman för SSS:s ungdomsavdelning i Skåne som år 1945 inte blev antagen till intendentutbildning.<SPAN class="ft13">26</SPAN></P> <P class="p65 ft6">En viktig förklaring till att säkerhetspolisen var angelägen om att samtala med de kontrollerade personerna var att man inte ville äventyra det goda samarbetet med militären. Detta kan åskådliggöras med hjälp av ett citat från kriminalkonstapel O G Dahlgren- Tiberg då denne förklarar varför det var viktigt att förhören genomfördes med ”mycket stor korrekthet och objektivitet”:</P> <P class="p97 ft30">Med tanke på det intima samarbete, som i landets intresse måste finnas mellan 3:e roteln och olika militära myndigheter särskilt vid krig eller krigsfara, skulle det helt säkert bliva till men kanske till och med för rikets säkerhet därest militära befattningshavare, vilka bliva föremål för förhör i samband med personalkontrollen, skulle få den uppfattningen att det rör-</P> <P class="p98 ft24"><SPAN class="ft22">25</SPAN><SPAN class="ft35">Anteckningar på promemorior av O G Dahlgren den 18/1 1946 samt den 19/1 1946. JWK 5:751, vol. 1, s. 252 och 257. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p99 ft18"><SPAN class="ft22">26</SPAN><SPAN class="ft41">Anteckning på PM av O G Dahlgren den 21/2 1946. JWK 5:751, s. 233. Förhörsprotokoll den 8/3 1945 av O G Dahlgren. JWK 5:9/3 d, s. 30. Anteckning på PM av O G Dahlgren den 27/12 1945. JWK 5:751, s. 222. ”Sammanfattning av P 4618”. P 4618. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p35 ft8">24</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38821x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft32">de sig om någon form av ”förföljelse” eller dylikt från statspolisens sida.<SPAN class="ft31">27</SPAN></P> <P class="p101 ft6"><NOBR>Dahlgren-Tibergs</NOBR> oro för att pålitlighetskontrollen skulle inverka negativt på samarbetet mellan militär och polis var inte obefogad. Personalkontrollens inriktning på nazister inom försvaret var inte särskilt populär inom officerskåren. Detta kan belysas med några dagboksnoteringar där arméofficeren och sedermera försvarsstabschefen Rickard Åkerman år 1946 bland annat kommenterade en kollegas erfarenheter av ett förhör i bedömningsnämnden:</P> <P class="p102 ft5">5/5</P> <P class="p69 ft30">- Det har nu tillsatts en utrensningsnämnd, som skall undersöka nazistanklagelser. Demokratiskt! Nog smakar bara det nazism.</P> <P class="p103 ft5">…</P> <P class="p104 ft5">7/9</P> <P class="p105 ft32">Den s.k. bedömningsnämnden är nu i full verksamhet. Ingen befordras om han icke är fullt pålitlig. Polisen övervakar. Är detta grundlagsenligt och demokratiskt? Absolut icke!</P> <P class="p106 ft5">…</P> <P class="p107 ft5">22/11</P> <P class="p69 ft32">[NN:s] besök i nazistbedömningsnämnden tycks ha varit obehagligt. Fick först vänta ¾ tim, sedan ¾ långt förhör. Vidrigt i en rättsstat, rena nazismen.<SPAN class="ft31">28</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Sannolikt skulle Åkerman ha varit ännu mer upprörd om militärerna inte haft möjlighet att bemöta de uppgifter som fanns antecknade om dem i centralregistret. Inte minst med tanke på att detta skulle innebära ännu ett steg bort från de rättsstatliga idealen.</P> <P class="p55 ft6">Under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> var den enskildes rättssäkerhet väl tillgodosedd inom personalkontrollen. Säkerhetstjänsterna värnade t.o.m. de medborgerliga rättigheterna i större utsträckning än vad som föreskrevs i regelverket. Som nämnts föreskrev reglerna att en</P> <P class="p109 ft24"><SPAN class="ft22">27</SPAN><SPAN class="ft35">”PM angående personalkontrollen inom försvarsväsendet samt det med denna förknippade arbetet vid kriminalstatspolisavdelningens i Stockholm 3:e rotel.” av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 12/1 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 280/48. SÄPO.</P> <P class="p83 ft15"><SPAN class="ft22">28</SPAN><SPAN class="ft37">”Utdrag ur almanacksanteckningar ” </SPAN><NOBR>1941-1963.</NOBR> Rickard Åkermans arkiv, vol. 2. KrA.</P> <P class="p84 ft8">25</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">person som blivit utsatt för åtgärd på grund av personalkontrollen endast skulle informeras om vart han skulle vända sig för att överklaga. För att få denna information krävdes emellertid att den kontrollerade sagt sig vara missnöjd med hur han blev behandlad. I praktiken kom emellertid åtskilliga militärer att kontaktas av övervakningsmyndigheterna för att få möjlighet att bemöta de uppgifter som kunde ligga dem till last. Att denna omsorg om de kontrollerades rättssäkerhet och möjligheter att försvara sig snart kom på undantag då personalkontrollen skiftade fokus till kommunisterna skall jag återkomma till nedan.</P> <P class="p64 ft12">Militära påtryckningar</P> <P class="p27 ft6">Det var inte bara på lägre nivåer inom officershierarkin som missnöjet med de nya reglerna för personalkontrollen grodde. I en PM från ÖB Helge Jung till regeringen den 11 april 1946 beskrevs den rådande personalkontrollsituationen i mörka ordalag. För det första var de uppgifter som kunde inhämtas från säkerhetspolisen om tidigare begångna brott otillräckliga då uppgifter om rattfylleri, sedlighetsbrott, misshandel etc inte lämnades ut. Enligt ÖB borde reglerna för personalkontrollen ändras till att omfatta alla kapitel i strafflagen. För det andra var den politiska kontrollen alltför ensidigt inriktad på nazister.</P> <P class="p110 ft30"><SPAN class="ft42">Uppgifterna angående verksamhet inom eller inställning till ytterlighetsparti omfatta numera endast nationalsocialistiska eller därmed jämställda sammanslutningar</SPAN>. Detta beror därpå att sedan maj 1945 någon annan registrering icke sker vid polisen och att föreliggande uppgifter om andra ytterlighetspartier icke få utnyttjas. Därav följer att t.ex. kommunister med utpräglade sympatier för utländsk makt kunna erhålla tillgång till de mest ömtåliga befattningar inom försvarsväsendet utan att man genom personalkontrollen kan göra något häråt. <SPAN class="ft42">Detta är ägnat att väsentligt minska tryggheten</SPAN></P> <P class="p111 ft8">26</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38823x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft32"><SPAN class="ft43">för riksförsvaret</SPAN>. [understrykningar i original. UE]<SPAN class="ft31">29</SPAN></P> <P class="p112 ft6">Om ovannämnda skrivelse endast inskränkt sig till en mer allmänt hållen missnöjesyttring från Jungs sida så var nästa skrivelse till regeringen i ärendet betydligt mer konkret. Den 20 juni 1946 kunde ÖB presentera ett nytt färdigt förslag till regler för personalkontroll inom försvarsväsendet. Förslaget gick helt i linje med de tidigare framförda åsikterna. ÖB menade dels att personalkontrollen av kommunisterna borde återupptas, dels att alla uppgifter om brott mot strafflagen borde kunna utlämnas. För att understryka vikten av kommunistkontrollen framhölls att den amerikanska armén vidtagit åtgärder för att avstänga kommunister från känsliga befattningar. ÖB framförde också önskemål om att reglerna skulle utfärdas i en öppen och en hemlig generalorder.<SPAN class="ft13">30 </SPAN>Syftet med förslaget att låta offentliggöra delar av bestämmelserna torde för det första ha varit att försöka lindra den kritik som från flera håll framförts mot försvaret om att dess behandling av nazister inom officerskåren var alltför släpphänt.<SPAN class="ft13">31 </SPAN>För det andra var det viktigt att de militära myndigheterna inför offentligheten kunde distansera sig mot bedrivandet av politisk övervakningsverksamhet. Med förhoppningen om att alla misstankar om att de militära myndigheterna bedrev egen underrättelseverksamhet gentemot den egna personalen skulle skingras ville försvarsstaben att det inför offentligheten skulle klargöras att de uppgifter som användes i personalkontrollen inhämtades från polisen.<SPAN class="ft13">32</SPAN></P> <P class="p82 ft1">Då de militära åsikterna inte fick något stöd i regeringen fick försvaret återkomma i ärendet. I början av 1947 ansåg sig försvarsstaben kunna presentera flera belägg för kommunisternas nationella</P> <P class="p108 ft24"><SPAN class="ft22">29</SPAN><SPAN class="ft27">”UPM angående personalkontroll inom försvarsväsendet” (bilaga till skrivelse från ÖB till regeringen den 11/4 1946, Högkv Fst/In Dnr H 2:13). Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">30</SPAN><SPAN class="ft27">ÖB till regeringen den 20/6 1946 Högkv Fst/In Dnr H 55:7 med bifogade förslag till öppen och hemlig go samt skrivelse från militärattachén i Washington till C Fst/U den 9/3 1946. Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">31</SPAN><SPAN class="ft27">Den militära bedömningen av opinionsläget framgår i ”UPM angående personalkontroll inom försvarsväsendet” (bilaga till skrivelse från ÖB till regeringen den 11/4 1946, Högkv Fst/In Dnr H 2:13). Fst/ Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST. Att Jung var något besvärad av tidningarnas intresse i frågan framgår av följande dagboksanteckning från den 27/6 1945: ”’Murvel’ ville interviewa mig rörande tyske generalens Bamblers uttalande om tyska anfallsplaner mot Sverige. </SPAN><NOBR>Off-kåren,</NOBR> Thörnell och Adlercreutz på tapeten. Jag vägrade givetvis.” Jungs dagbok den 2/2 och 12/4 1945. Helge Jungs arkiv B II. KrA.</P> <P class="p94 ft15"><SPAN class="ft22">32</SPAN><SPAN class="ft29">”VPM rörande förslag att bestämmelserna angående personalkontroll inom försvarsväsendet skola utfärdas som öppen handling.” den 18/4 1946. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 6. MUST.</SPAN></P> <P class="p25 ft8">27</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38824x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">opålitlighet och fann därför anledning att påminna försvarsministern om <NOBR>ÖB-förslagets</NOBR> ”sakliga berättigande”. I en skrivelse till försvarsministern den 27 januari 1947 informerade försvarsstabschefen om de erfarenheter som gjorts i Kanada och Schweiz om hemmakommunisternas illegala verksamhet. I exemplet Kanada meddelade försvarsstaben att avslöjandet av ett omfattande sovjetiskt spionage samtidigt blottat att ”spionerna nästan undantagslöst utgjordes av kommunister eller kommunistsympatisörer”. Även i Schweiz hade det, enligt försvarsstaben, konstaterats att kommunisterna, samtidigt som ”de utåt giva sken av att företräda en mera moderat politik än tidigare, bedriva statsfientlig verksamhet”. I båda dessa länder hade åtgärder för att bekämpa kommunisterna ”förberetts eller vidtagits”.</P> <P class="p113 ft30">Mot bakgrunden av dessa fakta måste det anses befogat att räkna med att sådan statsfientlig verksamhet, varom här är fråga, kan bedrivas även i Sverige, särskilt om man tar i betraktande landets utsatta läge och de möjligheter som genom förekomsten härstädes av ett avsevärt antal utlänningar och en omfattande resandeström från utlandet erbjuda sig för främmande makts underrättelseväsende att vinna kontakter. De av överbefälhavaren föreslagna personalkontrollåtgärderna synas nödvändiga för att i möjligaste mån trygga riksförsvaret.<SPAN class="ft44">33</SPAN></P> <P class="p114 ft6">Trots försvarets återkommande försök att få igång övervakningen av kommunisterna förhöll sig regeringen kallsinnig till förslagen. Regeringens ointresse torde till stor del kunna förklaras med kommunisternas starka ställning i opinionen. Valframgångarna i 1944 och 1946 års val då ungefär tio procent av väljarkåren röstade på kommunisterna hade gjort SKP till en maktfaktor.<SPAN class="ft13">34 </SPAN>Partiets politiska omorientering sedan Kominterns upplösning och dess upp-</P> <P class="p115 ft24"><SPAN class="ft22">33</SPAN><SPAN class="ft27">För att ytterligare belysa exemplen Kanada och Schweiz bifogades ”Uppgifter angående kommunistisk verksamhet i Schweiz och Kanada”, vilken innehöll utdrag ur ”Förbundsrådets rapport angående den antidemokratiska verksamheten från schweizare och utlänningars sida i samband med krigshändelserna </SPAN><NOBR>1939-1945”</NOBR> (den 21/5 1946) samt ”Den kanadensiska undersökningskommissionens redogörelse för sovjetryskt spionage i Kanada, den 27/6 1946”. I den senare rapporten gavs en ingående beskrivning av hur Kanadas hemmakommunister rekryterades som agenter av ryssarna. Skrivelse från C Fst till C FöD, Högkv Fst/In nr H 55:2 den 27/1 1947. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</P> <P class="p116 ft45"><SPAN class="ft22">34</SPAN><SPAN class="ft37">Hadenius, Molin & Wieslander: </SPAN>Sverige efter 1900. En modern politisk historia. <SPAN class="ft15">(Stockholm 1972) s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">292-293</SPAN></NOBR></P> <P class="p53 ft8">28</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">slutning kring socialdemokraternas efterkrigsprogram medförde dessutom att det även i högre grad fått medverka i det demokratiska partisamarbetet. Kommunistledaren Hilding Hagberg gavs t.ex. plats i 1945 års försvarskommitté.</P> <P class="p117 ft12">Civil ambivalens</P> <P class="p23 ft6">Det svenska kommunistpartiets valframgångar var möjligen inte det enda som hindrade återupptagandet av kommunistövervakningen. Ett annat bidragande skäl till att regeringen inte vidtagit några åtgärder i den av militären önskade riktningen är sannolikt att även chefen för säkerhetspolisen ställde sig skeptisk till att medverka i den militära personalkontrollen. Detta visade sig då ÖB:s personalkontrollförslag av den 20 juni 1946 blivit föremål för remissyttrande från bedömningsnämnden och statspolisintendenten. I remissyttrandena redovisades olika bedömningar i frågan om återupptagande av personalkontrollen av kommunisterna.</P> <P class="p56 ft6">Bedömningsnämnden var helt överens med ÖB om att personalkontrollen - ”av hänsyn till försvarets trygghet” - borde riktas mot både nationalsocialister och kommunister. Nämnden anförde även principiella rättsstatliga argument till stöd för <NOBR>ÖB-förslaget</NOBR> då den menade att personalkontrollens ensidiga inriktning på nationalsocialister ”icke stämmer överens med det rättskrav, som på detta område är lika ofrånkomligt som på andra”.</P> <P class="p68 ft30">Man kan till och med säga, att ett frångående av ömsesidigheten här är särskilt ömtåligt. Om en nationalsocialistiskt inriktad person utestänges från tillträde till eller befordran inom försvarsväsendet men han vet, att motsvarande hinder icke uppställes för personer med anslutning till den kommunistiska rörelsen, är detta ägnat att befästa honom i den uppfattningen, att det svenska samhällets principer om rättssäkerhet och allas likhet inför lagen icke äro allvarligt menade. Personalkontrollen kommer lätt att uppfattas som ett uttryck för en politisk konjunktur och ej som ett det svenska samhällsskickets självförsvar mot ideologier, som hota dess fundamentala värden: yttrande-</P> <P class="p118 ft8">29</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38826x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">frihet, åsiktsfrihet och rättssäkerhet. Detta är så mycket farligare som det oftast torde vara just motsättningen till kommunismen som varit en av de verksammaste anledningarna till vederbörandes nationalsocialistiska inställning. Under den korta tid nämnden varit i verksamhet har nämnden hunnit komma i kontakt med detta problem, och nämnden har härvid ytterst starkt känt det skeva i sin ställning på grund av att den icke får rikta sig mot båda ytterlighetspartierna.<SPAN class="ft31">35</SPAN></P> <P class="p120 ft6">Yttrandet speglar de erfarenheter som nämnden gjort vid sina förhör med personer som varit medlemmar i någon nationalsocialistisk organisation. Många hade då sagt att anledningen till att de engagerat sig var just att de tilltalats av tyskarnas antikommunism men att de för övrigt var goda svenska patrioter. En annan faktor som möjligen inte var oviktig för bedömningsnämndens inställning var att nämnden inte omnämnts i ÖB:s personalkontrollförslag. Bedömningsnämnden som uppenbarligen uppfattade sitt uppdrag som obekvämt och svårgenomförbart riskerade därmed inte att få en permanent funktion i handläggningen av militära personalkontrollärenden.<SPAN class="ft13">36</SPAN></P> <P class="p121 ft6">Bedömningsnämndens instämmande ord står i skarp kontrast till statspolisintendent Georg Thulins mer avvisande inställning till ÖB:s förslag om att säkerhetspolisen i större utsträckning skulle tillhandahålla uppgifter om personers politiska verksamhet. Thulin anförde klara principiella invändningar mot säkerhetspolisens medverkan i den militära personalkontrollen. Han framhöll att statspolisens tredje rotels register var i princip avsett för polisiär spaning och därför föga lämpat för att användas som grund för att pröva personers politiska pålitlighet.</P> <P class="p122 ft32">Ehuru det för säkerhetstjänsten varit en angelägenhet av största vikt att i registret samla vederhäftiga, objektiva och sanna uppgifter har det av naturliga skäl icke varit möjligt att hålla</P> <P class="p123 ft24"><SPAN class="ft22">35</SPAN><SPAN class="ft25">Ordf i bedömningsnämnden Arthur Lindhagen till försvarsministern den 15/7 1946. FöD:s arkiv (H), konseljakt Dnr 80/1946. RA.</SPAN></P> <P class="p124 ft15"><SPAN class="ft22">36</SPAN><SPAN class="ft37">För nämndens, regeringens och politiska opinionsbildares syn på uppdraget se Johansson, Alf W: </SPAN><SPAN class="ft45">Herbert Tingsten och det kalla kriget. Antikommunism och liberalism i Dagens Nyheter </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">1946-1952.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN>(Stockholm 1995) s. <NOBR>230-233.</NOBR></P> <P class="p45 ft8">30</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38827x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">registret fritt från felaktigheter och misstag. Detta är givetvis beklagligt men skulle icke hava spelat någon mera betydande roll, därest registret endast utnyttjats för sitt ursprungliga ändamål, spaningsarbetet. Förhållandet är emellertid betänkligt, då registret under det nu avslutade kriget i allt större omfattning kommit att utnyttjas för s.k. personkontroll, en uppgift för vilken registret principiellt icke varit avsett.<SPAN class="ft31">37</SPAN></P> <P class="p126 ft6">Dessutom påpekade han att polisens möjligheter att inhämta uppgifter begränsats avsevärt sedan den särskilda tvångsmedelslagen avskaffats vid andra världskrigets slut. Enligt Thulins beskrivning bestod registret nu i huvudsak av uppgifter vars aktualitet var i snabbt avtagande och att det därför i allt större utsträckning blev ”mer eller mindre antikverat”. Hans motvilja mot att säkerhetspolisen skulle medverka i personalkontrollen hade emellertid också en annan grund.</P> <P class="p127 ft30">Ehuru jag hyser den uppfattningen att under det nu avslutade kriget registrets användning för personkontroll, trots härovan angivna brister, utan tvekan varit försvarligt anser jag under nu rådande förhållanden detta icke längre vara förhållandet. Såsom min uppfattning vill jag framhålla att polisverksamhet för utrönande av svenska medborgares politiska förhållanden under mera normala tider är en för polisväsendet i en demokratisk stat helt främmande uppgift, som i ovanligt hög grad är ägnad att skada polisväsendet och dess arbete. ... Jag anser sålunda att statspolisen helt bör befrias från skyldigheten att över huvud taget lämna uppgifter om politisk verksamhet.<SPAN class="ft44">38</SPAN></P> <P class="p37 ft24"><SPAN class="ft22">37</SPAN><SPAN class="ft27">Statspolisintendent Georg Thulin till regeringen den 7/11 1946. FöD:s arkiv (H), konseljakt Dnr 71/1946 och 80/1946. RA.</SPAN></P> <P class="p128 ft18"><SPAN class="ft22">38</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid. I </SPAN><SPAN class="ft19">Det röda hotet </SPAN>beskrivs Thulins ståndpunkt som ”helt unik i svensk övervakningshistoria” (Ekengren & Oscarsson (2002), s. 79). Detta är emellertid en felaktig karakteristik. Även chefen för allmänna säkerhetstjänsten, Eric Hallgren, hade vid andra världskrigets inledningsskede varit ovillig att axla ansvaret för övervakningen av de politiska ytterlighetspartierna då han menat detta skulle ”innebära tillskapande av en hemlig polisorganisation av ungefär samma slag, som finnes i diktaturländerna” vilket skulle strida mot ”hävdvunna princi-</P> <P class="p129 ft8">31</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38828x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft6">Statspolisintendenten gick inte närmare in på vilket sätt som säkerhetspolisens medverkan i personalkontrollen kunde ställa till skada för den övriga polisiära verksamheten. Det ligger dock nära till hands att anta att han syftade på erfarenheterna från slutet av andra världskriget, då säkerhetspolisen fått mycket hård kritik för dess omfattande politiska övervakning av medborgarna. Till och med de för säkerhetspolisen närmast ansvariga statsråden, Tage Erlander och Gustav Möller, hade då till viss del deltagit i opinionens fördömanden.<SPAN class="ft13">39 </SPAN>Det är därför heller inte förvånande att Thulin var synnerligen angelägen om att eventuella förändringar i säkerhetspolisens verksamhet skulle regleras genom beslut av regeringen.</P> <P class="p110 ft32">Därest Eders Kungl. Maj:t icke kan godtaga denna min uppfattning utan fastmer skulle finna det av överbefälhavaren framställda yrkandet om utvidgad skyldighet för polisen att utlämna uppgifter rörande politisk eller därmed jämförlig verksamhet böra bifallas måste detta, såvitt jag kan finna, medföra att t.ex. det kommunistiska partiet och dess medlemmar ånyo måste ställas under fortlöpande övervakning och kontroll, ett beslut, som det i så fall torde ankomma på Eders Kungl. Maj:t att fatta.<SPAN class="ft31">40</SPAN></P> <P class="p120 ft1">Samtidigt klargjorde han att en dylik utökning av säkerhetspolisens verksamhet också krävde större organisatoriska resurser.<SPAN class="ft46">41</SPAN></P> <P class="p131 ft24">per i vårt land, där en av hörnstenarna i förvaltningen återfinnes i den regeln, att en tjänstemans åtgärder skall kunna offentligen granskas av regeringens och riksdagens ombudsmän” (Föredrag hållet av underståthållare Hallgren vid landshövdingemöte i Stockholm den 10 november 1939. Allmänna säkerhetstjänstens arkiv, E I vol. 1. RA). I samma anda hade Hallgren vid årsskiftet 1939/40 varnat för att säkerhetstjänsten skulle bli en ”en rysk ochrana” om den gavs uppdraget att ägna sig åt politisk övervakning (SOU 1948:7 s. <NOBR>265-266</NOBR> och Flyghed (1992) s. <NOBR>316-317).</NOBR></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">39</SPAN><SPAN class="ft35">I en riksdagsdebatt i november 1944 betecknades säkerhetspolisens registrering av syndikalister som ”olämplig och orimlig” av socialminister Möller (Protokoll från riksdagens första kammare (FK) den 1/11 1944, nr 29 s. </SPAN><NOBR>37-38).</NOBR> För liknande uttalande av det dåvarande konsultativa statsrådet Tage Erlander se protokoll från riksdagens andra kammare den 7/2 1945, nr 7 s. 20 samt den 30/6 1945, nr 33 s. <NOBR>17-18.</NOBR></P> <P class="p132 ft24"><SPAN class="ft22">40</SPAN><SPAN class="ft35">Statspolisintendent Georg Thulin till regeringen den 7/11 1946. FöD:s arkiv (H), konseljakt Dnr 71/1946 och 80/1946. RA.</SPAN></P> <P class="p132 ft21"><SPAN class="ft22">41</SPAN><SPAN class="ft47">Ibid. Se även Olovsons yttrande till Spi den 7/11 1946 som i sak överensstämmer med Thulins remissutlåtande. Olovson framhöll dessutom att det var en olägenhet att statspolisen ålagts restriktioner beträffande rätten att registrera uppgifter (Sp 3:s arkiv, F II, Nr S 17 ½ /1946. SÄPO.).</SPAN></P> <P class="p79 ft8">32</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p37 ft6">Perioden <NOBR>1945-1948</NOBR> kan karaktäriseras som en mellanperiod i historien om säkerhetstjänsternas politiska övervakning av svenska medborgare. Den kritik som riktades mot säkerhetspolisens omfattande verksamhet under andra världskriget samt uppfattningen att hotet från Sovjetunionen och kommunisterna hade minskat medförde hårdare regleringar och kontroll av säkerhetspolisens verksamhet. På våren 1945 utfärdade chefen för säkerhetspolisen direktiv om att uppgifter om kommunister som inte misstänktes för brott inte längre fick registreras eller delges andra myndigheter. Den politiska registreringen fick därför endast omfatta nazister. I juni 1945 utfärdade regeringen bestämmelser för den militära personalkontrollen. Dessa reglerade i vilken omfattning som försvarsstaben hade rätt att begära uppgifter ur säkerhetspolisens register och vilka åtgärder som skulle vidtagas mot personer som på grund av sin anknytning till nazismen betraktades som politiskt opålitliga. Säkerhetspolisen medverkade också i vissa civila myndigheters personalkontroll enligt underhandsdirektiv från socialminister Möller.</P> <P class="p134 ft6">Under perioden utfördes ungefär 30 000 - 50 000 militära personalkontroller per år. I totalt 462 fall utlämnade säkerhetspolisen uppgifter till försvarsstaben om att den kontrollerade personen hade anknytning till nazismen. Många av de kontrollerade gavs möjligheten att vid samtal med säkerhetspolisen och den av regeringen tillsatta bedömningsnämnden bemöta de uppgifter som fanns antecknade om dem i säkerhetspolisens register. Resultatet av en stickprovsundersökning visar att flertalet av dessa godkändes för den militära befattning som de var avsedda för. Den praktiska tilllämpningen av personalkontrollen kom därmed att i hög grad tillgodose kravet på rättssäkerhet. För säkerhetspolisen var detta viktigt med tanke på risken att det annars skulle finnas ett stigande militärt missnöje med personalkontrollen vilket skulle äventyra samarbetet mellan polisen och militären.</P> <P class="p134 ft6">När militären ställde krav på att även kommunister skulle kunna bli stoppade i personalkontrollen mötte detta emellertid motstånd från säkerhetspolisens sida. Statspolisintendenten Thulin sade sig ogärna medverka i återupptagandet av personalkontrollen av kommunisterna dels av principiella demokratiska och rättsstatliga skäl, dels då han ansåg att detta kunde skada det övriga polisarbetet.</P> <P class="p135 ft8">33</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft49"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft48">Den militära personalkontrollen </SPAN><NOBR>1948-1961</NOBR></P> <P class="p137 ft12">Thulin närmar sig försvaret i personalkontrollfrågan</P> <P class="p41 ft6">Säkerhetspolisens motstånd mot att medverka i den militära personalkontrollen hade inte påverkats av de fall av kommunistisk spionageverksamhet som avslöjats i Kanada och som uppmärksammats av ÖB i början av 1947. Under hösten 1947 inkom emellertid flera oroande rapporter om kommunistiska aktiviteter samtidigt som militären fortsatte att framställa krav på att kommunistbekämpningen skulle återupptas. Dessa omständigheter resulterade i att säkerhetspolisen i början av 1948 ställde sig mer positiv till de militära personalkontroll- och övervakningsförslagen.</P> <P class="p65 ft6">Den 5 januari 1948 formulerade statspolisintendenten Georg Thulin - i samråd med försvarsstaben - för första gången sedan krigsslutet önskemål till regeringen om förstärkning av den egna organisationen och utökning av övervakningsverksamheten. Med hänsyn till de meningsmotsättningar som funnits mellan försvarsstaben och säkerhetspolisen i personalkontrollfrågan kan det vara av intresse att närmare studera vilka konsekvenser myndigheternas samråd fått i denna fråga. I säkerhetspolisens arkiv återfinns inte bara Thulins skrivelse till regeringen utan också ett utkast som underställts chefen för försvarsstabens inrikesavdelning Hakon Leche för granskning. Med hjälp av de strykningar och tillägg som Leche påfört förlagan går det att följa hur inrikesavdelningen påverkat skrivelsens slutgiltiga formuleringar.</P> <P class="p138 ft6">I skrivelsen konstaterade Thulin - efter en kort tillbakablick över den allmänna säkerhetstjänstens organisation och de förändringar som vidtogs efter andra världskrigets slut - att statspolisens tredje rotel under rådande förhållanden arbetade med små resurser och var dåligt förberedd för en krigssituation. Mot bakgrund av detta anförde Thulin att det ”av olika anledningar” var ”av synnerlig vikt att planläggning av en för krig och krigsfara lämpad organisation snarast kommer till stånd”. Denna planläggning skulle emellertid</P> <P class="p64 ft8">34</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38831x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">inte bara ta hänsyn till hotet om krig utan även till eventuella reaktioner från den allmänna opinionen. Thulin hade inte glömt bort den omfattande kritiken som riktats mot den allmänna säkerhetstjänstens verksamhet och föreslog därför att olika aspekter i frågan skulle belysas i en utredning.</P> <P class="p139 ft32">Med hänsyn till den kritik, som på sin tid i olika hänseenden riktats mot allmänna säkerhetstjänsten, synes det … vara påkallat att krigsorganisationen samt därmed i vidaste mening sammanhängande spörsmål bli föremål för en allsidig utredning genom särskilda sakkunniga.<SPAN class="ft31">42</SPAN></P> <P class="p140 ft6">Utredarna borde enligt Thulin behandla frågor som krigsorganisationens uppbyggande och finansiering, organiseringen av censurverksamheten, krigsorganisationens förhållande till försvarsmakten och andra myndigheter, en ”för krigstid lämpad” tvångsmedelslagstiftning samt krigsorganisationens exekutiva befogenheter.<SPAN class="ft13">43</SPAN></P> <P class="p141 ft1">Slutligen nämnde också Thulin personalkontrollen. I det ursprungliga förslaget som skickades till Hakon Leche för yttrande formulerades avsnittet om personalkontrollen enligt följande:</P> <P class="p142 ft32">Den nu föreslagna utredningen bör vidare upptaga vissa andra grannlaga spörsmål till övervägande, t.ex. personkontroll vid viktigare industrier och allmänna inrättningar.<SPAN class="ft31">44</SPAN></P> <P class="p108 ft1">Enligt Leche var denna mening alltför försiktigt utformad. I den slutgiltiga versionen där förändringar vidtagits enligt Leches förslag hade meningen följande lydelse:</P> <P class="p142 ft32">Den nu föreslagna utredningen bör vidare upptaga till övervägande vissa andra spörsmål, aktuella såväl i fred som under krig och krigsfara,</P> <P class="p143 ft21"><SPAN class="ft22">42</SPAN><SPAN class="ft36">Thulin till regeringen den 5/1 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 1/48. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">43</SPAN><SPAN class="ft25">Skrivelsen resulterade i att den f.d. underståthållaren och säkerhetschefen Eric Hallgren fick uppdraget att utreda frågan om anordnande i krig eller krigsfara av censur och utrikes </SPAN><NOBR>post-,</NOBR> telefon- och telegramtrafik. Betänkandet överlämnades till regeringen den 16/5 1951. (InD:s diarium (H) nr ½ 1948 samt nr 17 1951. InD:s arkiv (H) (RA) och återfinns i konseljakt den 16/11 1956 InD:s arkiv (H) (RA)).</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">44</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till skrivelse till regeringen. Sp 3:s arkiv, S nr 1/48. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">35</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38832x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft32">t.ex. personkontroll vid vissa myndigheter, viktigare industrier och allmänna inrättningar.<SPAN class="ft31">45</SPAN></P> <P class="p88 ft6">I den skrivelse som skickades till regeringen ströks således ordet ”grannlaga” samtidigt som det tillades att nödvändigheten av personalkontroll även borde beaktas i fredstid. Thulins accepterande av Leches mer skarpa formulering ger en antydan om den ambivalens som präglade statspolisintendentens syn på personalkontrollen. Sannolikt anade han att säkerhetspolisen inte skulle kunna stå emot försvarsstabens påtryckningar för att den i större omfattning skulle få ta del av de spaningsuppgifter om olika personers politiska hemvist som samlats i registret.</P> <P class="p146 ft6">En dryg vecka efter det att skrivelsen skickats till regeringen utvecklade Thulin sin syn på användningen av statspolisens tredje rotels centralregister i en promemoria till inrikesminister Eije Mossberg. I promemorian, som överlämnades till inrikesdepartementet den 13 januari 1948, behandlades utförligt frågor om säkerhetspolisens inhämtning av uppgifter till registret och i vilken mån uppgifter kunde utlämnas till andra myndigheter.<SPAN class="ft13">46</SPAN></P> <P class="p65 ft6">Som nämnts hade Thulin i november 1946 motsatt sig de av militären framförda önskemålen om att de regler som föreskrev att uppgifter om svenska medborgare som tillhört eller tillhörde någon kommunistisk organisation inte fick utlämnas till andra myndigheter skulle rivas upp. I promemorian till Mossberg intog Thulin en förstående hållning till de militära argumenten, då han menade att det var otidsenligt att utlämnandet av uppgifter i personalkontrollen fortfarande inskränkte sig till att gälla personer som var registrerade som nazister.</P> <P class="p110 ft32">Det nuvarande systemet innebär enligt min mening en betydande långrotning. Samtidigt som den nazistiska organisationen nedgått i betydelse måste man väl säga, att det motsatta ytterlighetspartiet i hög grad fått ökad aktualitet.<SPAN class="ft31">47</SPAN></P> <P class="p73 ft24"><SPAN class="ft22">45</SPAN><SPAN class="ft35">Se strykningar och marginalanteckningar av Leche i förslag till skrivelse till regeringen. Sp 3:s arkiv, S nr 1/48. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">46</SPAN><SPAN class="ft35">Dessutom hemställde Thulin om en ”återgång till förkrigstidens i stort sett tämligen förbehållslösa samarbete” med Norge och Danmark. Enligt en anteckning överlämnades promemorian den 13/1 1948 till statssekreteraren vid inrikesdepartementet Folke Thunborg. PM till inrikesminister Mossberg från Georg Thulin den 13/1 1948. Sp 3:s arkiv B IV vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">47</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">36</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38833x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft6">Thulin framhöll tre skäl för att återigen fokusera på den kommunistiska rörelsen: spionaget i Kanada, Kominforms bildande samt det som han kallade för ”rapporten från Berlin”.<SPAN class="ft50">48 </SPAN>Med det sistnämnda åsyftas sannolikt vissa underrättelser om att svenska kommunister sammanträffat med ryska och tyska kommunister i Berlin i september och december 1947. Vid dessa möten skall planer på att sabotera västmakternas industriproduktion i Ruhrområdet ha diskuterats.<SPAN class="ft50">49</SPAN></P> <P class="p148 ft6">Thulins resonemang öppnar för en tolkning att han helt övergivit sin tidigare inställning i utlämningsfrågan och att han nu menade att uppgifter om kommunister skulle kunna utlämnas till andra myndigheter enligt samma ordning som gällde för nazisterna. Att han emellertid fortfarande hade bestämda principiella betänkligheter mot att medverka i personalkontrollen framkom då han återkom till de olägenheter detta medförde för säkerhetspolisens del.</P> <P class="p68 ft30">Från polisens sida är det … ett bestämt önskemål att uppgiftslämnande beträffande personers politiska uppfattning <SPAN class="ft42">överhuvudtaget icke vidare bör förekomma </SPAN>[understruket i original. UE] oberoende av vilket ytterlighetsparti vederbörande tillhör. Som skäl får jag andraga den omständigheten, som förut i olika sammanhang framhållits, nämligen upplysningarnas trots allt i många hänseenden otillförlitliga beskaffenhet. Det torde ej heller i nuläget vara förenligt med demokratiska principer. Polisen har alltid betraktat uppgiftslämnandet såsom ett betydande onus. Särskilt må omnämnas att det just varit uppgiftslämnandet som i så hög grad skadat den allmänna säkerhetstjänsten.<SPAN class="ft44">50</SPAN></P> <P class="p109 ft6">Av de argument som anfördes mot att polisen skulle medverka i personalkontrollen vägde sannolikt det sistnämnda tyngst. Thulin kunde uppenbarligen inte glömma den opinionsstorm som drabba-</P> <P class="p149 ft21"><SPAN class="ft22">48</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">49</SPAN><SPAN class="ft27">Enligt Fst/In:s källa ”Toddy” (fingerad källteckning) inom kommunistpartiet hade Fritiof Lager varit närvarande vid Berlinmötet för att där diskutera SKP:s samordning med de utländska kommunistpartierna samt begärt sättmaskiner och en rotationspress för den svenska tidningsproduktionen. Se PM den 2/12 samt 22/12 1947. JWK 5:21/86. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">50</SPAN><SPAN class="ft37">PM till Mossberg från Georg Thulin den 13/1 1948. Sp 3:s arkiv, B IV vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">37</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38834x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">de den allmänna säkerhetstjänsten strax före krigsslutet 1945. In- vändningarna till trots medgav han dock sin förståelse för att andra myndigheter ville hålla sig underrättade om huruvida det bland personalen fanns kommunister eller nazister och att uppgifter ur säkerhetspolisens centralregister kanske var den bästa uppgiftskällan för att kontrollera detta. Det viktiga för Thulin blev därför istället att säkerhetspolisen inte skulle tilldelas det direkta ansvaret för utlämnandet av registeruppgifterna.</P> <P class="p97 ft30">Därest statsmakterna till äventyrs skulle tillmötesgå sådana önskemål bör emellertid ett sådant arrangemang vidtagas att polisen icke direkt skall behöva lämna uppgifter till vederbörande myndighet. Kommunikationen bör i så fall ordnas via en nämnd eller dylikt, som själv på eget ansvar får pröva och bedöma uppgifterna, eventuellt efter ytterligare undersökning, som bör drivas i nämndens egen regi.<SPAN class="ft51">51</SPAN></P> <P class="p150 ft6">Poängen med Thulins förslag var att den föreslagna nämnden skulle få den mest obekväma uppgiften dvs. att ta beslut om vilka politiska uppgifter som skulle utlämnas om den kontrollerade personen. För att tillgodose den enskildes rättssäkerhet föreslog han att de personer som skulle vara föremål för kontroll även skulle höras av nämnden.</P> <P class="p151 ft30">Den utpekade bör under alla förhållanden beredas tillfälle att försvara sig.<SPAN class="ft44">52</SPAN></P> <P class="p152 ft6">Denna så kallade kommunikationsprincip hade tillämpats av bedömningsnämnden och även av säkerhetspolisen under den tid som personalkontrollen främst varit inriktad på att utestänga nazister från känsliga poster inom försvaret.</P> <P class="p146 ft6">Efter behandlingen av utlämnandefrågan tog Thulin upp de problem som säkerhetspolisen mött på grund av de begränsningar som infördes beträffande registreringen av kommunister i maj 1945. Ingen person fick enligt dessa bestämmelser registreras i säkerhetspolisens register enbart på grund av sin tillhörighet till det kommunistiska partiet utan att det förelåg misstanke om brott. Föreskrifterna hade sedermera muntligen kompletterats av socialdepar-</P> <P class="p153 ft21"><SPAN class="ft22">51</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">52</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">38</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38835x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">tementet i mer restriktiv riktning vilket gjorde att säkerhetspolisen ansåg sig förhindrad att verkställa undersökningar som kunde beröra kommunisternas organisation och verksamhet. Även om det inte fanns några hinder mot att övervaka och registrera kommunister som var misstänkta för brott så var detta enligt Thulin en olägenhet då gränsdragningen var svårbedömd.</P> <P class="p139 ft32">…i samband med en sådan undersökning kommer man ovillkorligen in på ”känsliga saker”. I samband med en undersökning måste man vanligen komma in på vederbörande kommunists bekantskapskrets och så småningom på förhållanden, som röra den kommunistiska rörelsen, dess verksamhet och organisation.<SPAN class="ft31">53</SPAN></P> <P class="p154 ft6">Enligt Thulin hade restriktionerna mot kommunistövervakningen försvårat spaningsarbetet. Han framhöll att arbetet med att bekämpa ”landsskadliga brott” krävde lång framförhållning och att säkerhetspolisen därför var särskilt beroende av att även kunna registrera uppgifter som i den rådande situationen bedömdes som irrelevanta.</P> <P class="p139 ft32">En uppgift i ett register, som idag ter sig fullständigt intresselös och intetsägande, kan vid en utredning, som verkställes om fem år, få den allra största betydelse.<SPAN class="ft31">54</SPAN></P> <P class="p112 ft6">Vid ett eventuellt förändrat politiskt läge med skärpt hot från Sovjet skulle det enligt Thulin vara svårt att snabbt inhämta tillräckliga upplysningar om de svenska kommunisterna. Därför var det angeläget att polisen fick ”laga efter läglighet” och inleda undersökningar av kommunisterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå för att utröna om det i den framtida kommunistiska planeringen ingick landsskadlig verksamhet. Detta förutsatte dock att restriktionerna för registreringen upphävdes. Det förutsatte också att regeringen förlitade sig på att de medborgarrepresentanter som tillsatts 1946 för att rådgöra med statspolisintendenten i mer svårbedömda politiska ärenden samt statspolisintendentens täta kontakter med inri-</P> <P class="p155 ft21"><SPAN class="ft22">53</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">54</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">39</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38836x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p156 ft6">kesministern utgjorde en tillräcklig demokratisk försäkring mot polisiärt maktmissbruk.<SPAN class="ft13">55</SPAN></P> <P class="p35 ft12">Marsaktionen</P> <P class="p41 ft6">Militären hade ända sedan våren 1945 ivrat för att övervakningen av kommunisterna skulle återupptas. För försvarsstaben hade förbudet mot kommunistregistreringen och upphörandet av kontrollen av kommunisterna inom försvaret varit ett synnerligen impopulärt avbräck i arbetet. De militära förslagen om att säkerhetspolisen återigen skulle lämna ut uppgifter om kommunister till den militära personalkontrollen hade emellertid fått ett svalt mottagande såväl av statspolisintendenten som av den politiska ledningen. När kommunisterna under kuppartade former övertog makten i Tjeckoslovakien i februari 1948 kunde emellertid militären snabbt flytta fram sina positioner. Den 4 mars 1948 marscherade ÖB Jung, försvarsstabschefen Swedlund, chefen för försvarsstabens sektion II Bonde och chefen för försvarsstabens inrikesavdelning Leche upp till regeringen med förslag om höjd militär beredskap. Medan Jung gick in till försvarsminister Vougt sökte de andra tre upp Mossberg. Så här beskriver Swedlund mötet med Mossberg:</P> <P class="p157 ft30">Besök hos Mossberg 4/3 (med Bonde och Le- che): 1) Jag lämnade orientering om det militära beredskapsläget ... 3) PM rörande kommunismen lämnades varefter personalkontrollen diskuterades. M. var i färd med att ta bort den men blev nu betänksam, skulle ta upp frågan. 4) Fortsatt orientering om våra krav beträffande säkerhetstj m.m. lämnades av Leche (jag gick till ÖB - Vougt).<SPAN class="ft44">56</SPAN></P> <P class="p150 ft6">Särskilt intressant i denna uppteckning är Swedlunds notering om att Mossberg som tydligen haft planer på att avskaffa personalkontrollen nu i viss mån lät sig övertygas av militärerna om nödvändigheten att utestänga kommunister från vissa tjänster inom försvaret.</P> <P class="p146 ft6">Ett par dagar senare var det dags för försvarsstabschefen Swedlund att ta sig an statspolisintendent Thulin.</P> <P class="p158 ft21"><SPAN class="ft22">55</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p159 ft15"><SPAN class="ft22">56</SPAN><SPAN class="ft37">Swedlunds dagbok PM 1/3. Nils Swedlunds arkiv. KrA. Se även Jungs dagbok 4/3 1948. Helge Jungs arkiv B II. KrA.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">40</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38837x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft30">Besök 6/3 av Thulin som ville komma ifrån personalkontrollen (rapporteringsskyldigheten). Jag framhöll vikten av att vi icke gör oss värnlösa mot kommunisternas verksamhet och att detta icke är ett enbart militärt intresse utan ett klart samfällt samhällsintresse. Jag påpekade det kalla kriget m.m. Th. blev betänksam och samtalet slutade med att han lovade stödja själva saken (övervakningen) men önskade ett annat system. Jag godtog detta senare om det kunde göras effektivt.<SPAN class="ft44">57</SPAN></P> <P class="p161 ft6">En knapp vecka efter militärernas framstöt var det klart att övervakningen av kommunisterna skulle skärpas. Om detta gav Mossberg besked till ÖB Jung den 10 mars 1948.<SPAN class="ft13">58 </SPAN>Några veckor senare fick Jung information av Mossberg om andra åtgärder som skulle vidtas för att förstärka säkerhetspolisen. Anslaget till säkerhetspolisen skulle höjas med 1,3 miljoner kronor och f.d. säkerhetschefen Eric Hallgren skulle få i uppdrag att utreda den kommunikationskontroll som kunde anses påkallad vid krig eller krigsfara.<SPAN class="ft13">59 </SPAN>Ett första steg för att utvidga personalkontrollen till att även gälla kommunister var de särskilda anvisningar om kontroll av polispersonalens pålitlighet som tillställdes länsstyrelserna av regeringen den 2 april 1948.<SPAN class="ft13">60</SPAN></P> <P class="p92 ft6">Nu var de hinder som tidigare legat i vägen för realiserandet av försvarets förslag om att personalkontrollen skulle utsträckas till att även gälla kommunisterna undanröjda. Den 26 maj 1948 kunde ÖB i en formell skrivelse till regeringen således återigen erinra om sin skrivelse den 20 juni 1946 om utökad personalkontroll. I skrivelsen gjorde ÖB en direkt koppling till Mossbergs besked om återupptagandet av övervakningen av kommunisterna då han angav att han fått underhandsbesked om att säkerhetspolisen skulle få</P> <P class="p162 ft21"><SPAN class="ft22">57</SPAN><SPAN class="ft36">Swedlunds dagbok PM 5/3. Nils Swedlunds arkiv. KrA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">58</SPAN><SPAN class="ft27">Den 10 mars 1948 antecknade Jung följande i sin dagbok: ”Mossberg utlovade skärpt vaksamhet mot kommunisterna men blott för handling.” se även den 1/4 1948: ”Exp. </SPAN><SPAN class="ft52">Leche </SPAN>ang. beslutad kontroll även av kommunisterna”. Helge Jungs arkiv B II. KrA.</P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">59</SPAN><SPAN class="ft36">Jungs dagbok den 2/4 1948. Helge Jungs arkiv B II. KrA.</SPAN></P> <P class="p59 ft21"><SPAN class="ft22">60</SPAN><SPAN class="ft36">Skrivelse från inrikesdepartementet den 2/4 1948. Föredragningslistan den 2/4 1948, nr 43. InD:s arkiv (H). RA. I Spi:s cirkulär nr 1 den 22/9 1948 informerades polismästarna, landsfogdarna och lokala tredje rotelavdelningarna om möjligheten att kontrollera arbetssökande till polisen med tredje rotelns i Stockholm hjälp (cirkulär nr 1. Sp 3:s arkiv, S nr 398/48. SÄPO.).</SPAN></P> <P class="p164 ft8">41</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38838x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">”utvidgade direktiv avseende den allmänna övervakningen av personer, vilka betraktas såsom allmänfarliga eller farliga för rikets säkerhet”. På grundval av denna information hade han därför låtit utarbeta ett nytt förslag till bestämmelser för personalkontrollen inom försvaret.<SPAN class="ft13">61</SPAN></P> <P class="p28 ft6">I enlighet med ÖB:s förslag utfärdade regeringen den 30 juni 1948 nya hemliga bestämmelser för personalkontroll inom försvarsväsendet. I bestämmelserna återfanns med något undantag alla de personalgrupper som upptagits i 1945 års generalorder.<SPAN class="ft13">62 </SPAN>Förutom dem skulle nu också entreprenadarbetare som anlitades för hemliga arbeten för försvarets räkning (t.ex. befästningsarbeten) kontrolleras. Kollektivavtalsanställda vid fabriker, verkstäder, anläggningar eller förråd skulle vara föremål för personalkontroll om de skulle tjänstgöra i ledande ställning eller inom ”militärt betydelsefullt arbetsområde”. En annan skillnad mot de tidigare föreskrifterna var att det i den nya instruktionen inte angavs hur de lägre myndigheterna skulle bemöta eventuella klagomål från personer som blivit utsatta för någon form av åtgärd på grund av personalkontrollen. Vidare skulle uppgifter om viss tidigare brottslighet som inte föll under strafflagens spioneri- eller sabotagekapitel utlämnas då personalkontrollen gällde en befattning ”av särskild betydelse för rikets säkerhet”.<SPAN class="ft13">63</SPAN></P> <P class="p50 ft6">Samma dag gav inrikesdepartementet nya direktiv till statspolisintendenten om vilka uppgifter som fick lämnas ut för de militära myndigheternas personalkontroll. Enligt dessa föreskrifter skulle uppgifter utlämnas till chefen för försvarsstaben beträffande:</P> <P class="p165 ft30"><SPAN class="ft5">1)</SPAN><SPAN class="ft53">person, som är misstänkt för eller inblandad i sådana handlingar eller förberedelser därtill, vilka innefatta brott mot rikets säkerhet eller som eljest äro ägnade att undergräva det demokratiska statsskickets bestånd eller rikets ställning såsom oberoende stat;</SPAN></P> <P class="p166 ft32"><SPAN class="ft5">2)</SPAN><SPAN class="ft54">person, som är misstänkt för eller inblandad i sådana handlingar eller förberedelser därtill,</SPAN></P> <P class="p167 ft21"><SPAN class="ft22">61</SPAN><SPAN class="ft36">ÖB till regeringen den 26/5 1948 Högkv Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST)</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">62</SPAN><SPAN class="ft35">Vpl inom pansartrupperna omfattades inte längre av personalkontrollen (Jfr ä.s. FöD till ÖB den 30/6 1948 med g.o. nr H 858/45 den 29/6 1945. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.).</SPAN></P> <P class="p159 ft15"><SPAN class="ft22">63</SPAN><SPAN class="ft37">Nu skulle även uppgifter om högmålsbrott, brott mot allmän verksamhet och brott mot allmän ordning kunna utlämnas i personalkontrollen. Ä.s. FöD till ÖB den 30/6 1948. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p45 ft8">42</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38839x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft30">vilka innefatta brott mot 19 kapitlet 4, 6 och 7 §§ strafflagen;</P> <P class="p169 ft32"><SPAN class="ft5">3)</SPAN><SPAN class="ft55">person vilken öppet eller fördolt intager en ledande ställning i organisation, som kan misstänkas för att i ett kritiskt läge komma att intaga en hållning, vilken kan sätta rikets säkerhet i fara, så ock person inom dylik organisation, vilken genom sin utbildning eller eljest i högre grad åtnjuter organisationens förtroende;</SPAN></P> <P class="p170 ft30"><SPAN class="ft5">4)</SPAN><SPAN class="ft56">person, vilken är medlem i organisation, som under 3) sägs, därest han innehar eller avses tillträda befattning eller uppdrag i allmän tjänst av särskild betydelse med hänsyn till rikets säkerhet.</SPAN></P> <P class="p171 ft5"><SPAN class="ft5">5)</SPAN><SPAN class="ft57">utlänning.</SPAN><SPAN class="ft58">64</SPAN></P> <P class="p172 ft6">Enligt de önskemål som Thulin tidigare framfört skulle statspolisintendenten inte behöva ta ensamt ansvar för beslut om huruvida registeruppgifter skulle utlämnas till försvarsstaben eller inte. Frågan skulle istället underställas medborgarrepresentanterna i statspolisintendentens samrådsnämnd. Samtidigt utökades antalet ledamöter i nämnden från två till fyra då de tidigare utsedda ledamöterna Heckscher (h) och Olovson (s) fick sällskap av riksdagsmännen Bengt Elmgren (s) och Åke Holmbäck (fp).<SPAN class="ft13">65 </SPAN>För att uppgifter skulle kunna lämnas ut i ett personalkontrollärende krävdes att ledamöterna i samrådsnämnden skulle vara eniga. Om nämnden inte kunde enas gavs statspolisintendenten möjlighet att på eget initiativ låta regeringen pröva ärendet. I de fall då det fanns uppgifter som inte omfattades av ovan nämnda kriterierna för utlämnande men som ändå gjorde att statspolisintendenten kunde misstänka att personen i ett kritiskt läge kunde ägna sig åt ”landsskadlig verksamhet” skulle utlämnandefrågan underställas regeringen.<SPAN class="ft13">66</SPAN></P> <P class="p173 ft6">Samtidigt förbereddes nya regler för säkerhetspolisens politiska personregistreringar och i statspolisintendentens cirkulär 1 som utfärdades den 22 september 1948 informerades tredje rotelns befattningshavare i Stockholm och övriga landet om att kommunistregistreringen skulle återupptas. Den fortsatta utvecklingen av säker-</P> <P class="p174 ft21"><SPAN class="ft22">64</SPAN><SPAN class="ft36">Ä.s. InD till statspolisintendenten den 30/6 1948. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">65</SPAN><SPAN class="ft36">En lista på samtliga nämndledamöter under åren </SPAN><NOBR>1946-1970</NOBR> återfinns som bilaga.</P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">66</SPAN><SPAN class="ft37">Ä.s. InD till statspolisintendenten den 30/6 1948. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">43</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">hetspolisens inhämtnings- och registreringsverksamhet återkommer jag till nedan.</P> <P class="p175 ft12">Utvidgningen</P> <P class="p176 ft3">De militära planerna</P> <P class="p41 ft6">Även om ÖB och försvarsstaben varit framgångsrika i sina aktioner på våren 1948 och lyckats få igenom förslaget om utökad personalkontroll inom försvarsväsendet ansågs inte de vidtagna åtgärderna tillräckliga. Snart kom nya militära krav att framställas till regeringen där personalkontrollbestämmelserna beskrevs som alltför snävt formulerade såväl vad beträffar vilka personalgrupper inom försvarsväsendet som skulle kontrolleras som vad gäller de uppgifter som fick lämnas ut från säkerhetspolisen. I en intern PM framhölls det som problematiskt att kontrollen inte omfattade hem- och driftvärnet, uppskovsberättigad personal som innehade anställning inom den försvarsviktiga industrin, värnpliktiga (för krigsplacering) samt redan anställd personal. Utlämnande av uppgifter om redan antagen personal kunde ske endast efter det att försvarsstaben med särskild motivering efterfrågat uppgifter och då endast med de begränsningar som föreskrevs i bestämmelserna till statspolisintendenten. Uppgift om medlemskap i en kommunistisk organisation lämnades t.ex. endast ut om kontrollen avsåg en befattning med <SPAN class="ft59">särskild </SPAN>betydelse för rikets säkerhet. Om t.ex. en värnpliktig bedrev ”ytterlighetspropaganda” och en förfrågan om denne ställdes till säkerhetspolisen var det ytterst osäkert om besked om eventuellt medlemskap kunde lämnas ut. Ett annat problem var att nämndförfarandet tog för lång tid. I flera fall hade samrådsnämnden beslutat om att ärendet krävde en mer utförlig utredning och då kunde det avgöras först vid nästa sammanträde, vilket fördröjde handläggningen med flera veckor. För de militära myndigheterna kunde det då vara svårt att förklara dröjsmålet för den sökande. Försvarsstaben menade således att de rådande bestämmelserna varken utgjorde tillräckligt skydd för att förhindra kommunistiskt spioneri eller någon garanti för att uppträdandet av en ”kommunistisk femtekolonn” vid en krigssituation förhindrades. Det senare problemet var särskilt förknippat med avsaknaden av personalkontroll inom hemvärnet.</P> <P class="p177 ft8">44</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38841x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft32">Vem har garanti för att hemvärnsmannen inställer sig vid förbandet och icke i stället i en kritisk situation förenar sig med sina gelikar tillhörande ytterlighetsorganisation till partisangrupper i fälthärens rygg?<SPAN class="ft31">67</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Trots missnöjet med den rådande situation valde ÖB att gå försiktigt fram i sitt nästa förslag till nya personalkontrollbestämmelser för försvaret. Då förslaget föregåtts av förberedande diskussioner i ämnet med både försvars- och inrikesdepartementen kunde det karaktäriseras som ”en kompromiss mellan kravet på kontroll av all försvarsväsendets personal och vad Kungl. Maj:t ansåg sig vid tidpunkten ifråga kunna gå med på”.<SPAN class="ft13">68 </SPAN>Militären hade fått backa på två viktiga punkter. Önskemålet om att personalkontrollen även skulle omfatta hemvärnet hade stött på patrull hos inrikesminister Mossberg och ett förslag om att personalkontroll skulle utföras inom kommunikationsverken, kartverket och vattenfallsverket hade avvisats med motiveringen att säkerhetspolisen inte hade tillräcklig kapacitet att klara en sådan utvidgning.<SPAN class="ft13">69 </SPAN>Kompromissförslaget till en ny ämbetsskrivelse för personalkontrollen skickades till regeringen den 9 juli 1949 och den 3 februari 1950 antogs det av regeringen utan ändringar.</P> <P class="p173 ft6">I jämförelse med bestämmelserna den 30 juni 1948 förändrades personalkontrollen på flera punkter. För det första utökades antalet ”skyddsklassade” befattningar. Till de personalgrupper som redan omfattades av personalkontroll tillkom värnpliktiga inom signaltrupperna, militära ordonnanser och postbud samt efter försvarsstabschefens prövning all personal ”inom militärt särskilt betydelsefullt arbetsområde”. För det andra skedde viss utökning av uppgiftslämnandet ur Polisunderrättelser om begångna brott. För det tredje infördes bestämmelser om att ”framställd förfrågan” från person som blivit nekad tjänst eller ej blivit antagen på grund av uppgifter som framkommit i personalkontrollen skulle informeras om vilken myndighet som fattat beslutet. Vid ”direkt förfrågan”</P> <P class="p108 ft24"><SPAN class="ft14">67 </SPAN>”PM angående personalkontrollen inom försvarsväsendet.” (upprättad vid årsskiftet 1948/49). Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 6. MUST.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">68</SPAN><SPAN class="ft27">Vissa noteringar om dessa diskussioner finns i Swedlunds dagbok i PM den 1/5 och 19/5 1949 (Nils Swedlunds arkiv. KrA). Se även </SPAN><SPAN class="ft26">PM angående gällande bestämmelser för personalkontrollen samt möjligheten att förhindra kommunistisk infiltration inom försvarsväsendet. </SPAN>den 15/8 1950. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 3. MUST.</P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">69</SPAN><SPAN class="ft60">”VPM angående vissa ärenden som beröra inrikesdepartementet.” av Hakon Leche den 15/5 1950. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII o vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">45</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38842x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft6">skulle den klagande upplysas om möjligheten att vända sig till försvarsministern för vidare besked. För det fjärde specificerades att inhämtning av uppgifter från polismyndigheterna inte fick ske i annan ordning än vad som föreskrivits i bestämmelserna.<SPAN class="ft13">70</SPAN></P> <P class="p29 ft6">Samtidigt föreskrev regeringen i en ämbetsskrivelse till statspolisintendenten att även uppgifter om person som ”på sakligt grundade skäl” misstänktes vara medlem i ytterlighetsorganisation kunde utlämnas till försvarsstaben då denne avsågs tillträda eller innehade en tjänst av särskild betydelse för rikets säkerhet. Säkerhetspolisen skulle också kunna lämna ut uppgifter om person ”om vars verksamhet eljest sådana upplysningar föreligga, att han på bärande skäl kan befaras i ett kritiskt läge vara beredd” att delta i förberedelser för brott mot rikets säkerhet, sabotage eller för att ”undergräva det demokratiska statsskickets bestånd eller rikets ställning som oberoende stat”.<SPAN class="ft13">71</SPAN></P> <P class="p65 ft6">De förändringar som genomfördes denna gång innebar att de önskemål om utökad personalkontroll som formulerats inom försvarsstaben vid årsskiftet 1948/49 endast i någon mån hade realiserats. Enligt ÖB var inte tiden mogen för militära framställningar om mer omfattande förändringar av personalkontrollbestämmelserna. Även om militärerna var starkt engagerade för att påverka övervakningen av kommunisterna och genom förändringar av regelverket och arbetsmetoderna göra den mer effektiv och vittomfattande vittnar arkivmaterialet också om en politiskt betingad återhållsamhet. Alltför långtgående krav på skärpta åtgärder kunde slå tillbaka mot försvarets ledning.</P> <P class="p43 ft6">Kort efter det att ÖB lämnat sin skrivelse till regeringen i juli 1949 för att få en ny generalorder om personalkontrollbestämmelserna lät han kalla till sig försvarsstabsofficerarna Tham, Sundell, Palmstierna, Berendt samt chefen för <NOBR>T-kontoret</NOBR> Thede Palm ”för att få en grundlig orientering om läget i fråga om möjligheterna att bekämpa kommunisterna inom krigsmakten”. Vid mötet - som nämns i Jungs dagboksanteckningar - redogjordes för de rådande bestämmelserna och vilka nya förslag som utformats av försvarsstaben. Dessutom diskuterades frågan om det var möjligt att ”komma längre”. Några mer utförliga anteckningar om innehållet i föredragningarna finns inte i dagboken men Jung anger att han fått</P> <P class="p179 ft24"><SPAN class="ft22">70</SPAN><SPAN class="ft27">Även uppgifter om brott mot §§ 26 (brott av krigsmän) och 27 (särskilda bestämmelser för krigs- och beredskapstillstånd) i strafflagen skulle utlämnas. Jfr Bilaga 1 till skrivelse från ÖB till regeringen den 9/7 1949, Dnr LH 15 (avskrift) (InD:s arkiv (H), konseljakt den 12/7 1949. RA.) med ä.s. till ÖB från FöD den 3/2 1950 (Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.).</SPAN></P> <P class="p180 ft15"><SPAN class="ft22">71</SPAN><SPAN class="ft37">Ä.s. från InD till Spi den 3/2 1950. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">46</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38843x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft6">”ett fullständigt och i stort klargörande PM” av Palmstierna.<SPAN class="ft13">72 </SPAN>I försvarsstabens inrikesavdelnings arkiv har återfunnits en promemoria upprättad av Nils Kule Palmstierna vid kontraspionagedetaljen den 23 juli 1949, dvs. några dagar före mötet. Eftersom promemorian behandlar samma frågor som Jung antecknat i dagboken och då såväl Swedlund som sektionschefen Tham tecknat sina signaturer på dess första sida är det möjligt att det var just denna promemoria som diskuterades vid mötet.</P> <P class="p55 ft6">Det som är särskilt intressant med Palmstiernas PM är dels inrikesavdelningens bedömning av vilka åtgärder som erfordrades för en mer framgångsrik bekämpning av kommunisterna, dels resonemangen om hur ÖB borde agera gentemot regeringen för att få igenom dessa åtgärder. Palmstierna hade särskilt studerat statsminister Tage Erlanders uttalanden i riksdagen den 24 maj då denne besvarat en interpellation av folkpartiledaren Bertil Ohlin. Ohlin hade frågat regeringen om den ansåg det vara lämpligt att det fanns representanter från det kommunistiska partiet i kommunernas polisnämnder, hemvärnsnämnder och civilförsvarsnämnder. Som svar på interpellationen hade Erlander slagit fast att kommunisterna skulle bekämpas med demokratiska medel. Genom minskat väljarunderlag skulle de utestängas från representation i nämnderna. Nå- gon särskild förbudslagstiftning var inte aktuell för närvarande vilket emellertid inte uteslöt att andra mer effektiva åtgärder kunde vidtagas vid ”en tillspetsad yttre situation”. Palmstierna gjorde den sammanfattande bedömningen att debatten ”utmynnade i intet”.<SPAN class="ft13">73</SPAN></P> <P class="p182 ft6">Eftersom försvarsstabens intresse för kommunistövervakningen ingalunda var isolerat till att enbart omfatta försvarsmakten utan även gällde totalförsvarets intressen i det civila samhället behandlade promemorian också den tvångsmedelslagstiftning som reglerade säkerhetspolisens övervakningsverksamhet. Kortfattat redogjordes för polisens möjligheter att göra beslag av brev, telegram och andra försändelser och avlyssna telefonsamtal. Sammanfattningsvis konstaterades då att när 1940 års särskilda tvångsmedelslag avskaffades 1945 hade ”de viktigaste hjälpmedlen för övervakande av kommunisterna fråntagits statspolisen”.<SPAN class="ft13">74</SPAN></P> <P class="p183 ft21"><SPAN class="ft22">72</SPAN><SPAN class="ft36">Jungs dagbok 28/7 1949. Helge Jungs arkiv serie B II (KrA).</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">73</SPAN><SPAN class="ft61">VPM angående vissa förhållanden beträffande säkerhetstjänsten </SPAN><SPAN class="ft24">av Palmstierna den 23/7 1949. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 6. MUST. För Erlanders uttalande se protokoll från riksdagens andra kammare den 14/5 1949 nr 14, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">14-15.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> Ang regeringens kontakter med säkerhetspolisen i ärendet se nedan.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">74</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">47</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38844x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft6">Enligt Palmstierna var det dock inte, med tanke på Erlanders uttalande i riksdagen, lämpligt att ÖB agerade för att den skärpta beredskapslagstiftningen under kriget skulle återinföras.</P> <P class="p119 ft30">För bekämpandet av kommunismen, allmänt sett, torde icke ÖB böra taga några initiativ till skärpning av de politiska medlen, enär varje sådan åtgärd skulle falla utom ramen för den av regeringen förda demokratiska politiken. Skärpt kamp mot den kommunistiska propagandan kan icke genomföras utan intrång på bestämmelserna i bl.a. tryckfrihetsförordningen, mötesfriheten och beträffande censur även brevhemligheten. Ett allmänt avskedande av kommunister i statlig eller viss betydelsefull enskild tjänst skulle även strida mot de av statsministern deklarerade demokratiska principerna för kommunismens bekämpande. Varje förslag från ÖB i sådan riktning skulle endast medföra, att den högsta militära ledningen utpekades som reaktionär. Ej heller synes lämpligt, att ÖB framför krav om en skärpt allmän övervakning av kommunisterna (ökade anslag och ökad personal vid statspolisen).<SPAN class="ft44">75</SPAN></P> <P class="p185 ft6">Även om Erlanders riksdagsuttalande kunde utgöra ett skäl till att ÖB skulle vara återhållsam i sina krav på ökade befogenheter för säkerhetspolisen, så var saken emellertid annorlunda beträffande kommunisterna inom försvarsväsendet där de enligt Palmstierna utgjorde en ”betydande fara”.</P> <P class="p186 ft32">Här är det på sin plats och i hög grad påkallat att ÖB säger ifrån.<SPAN class="ft31">76</SPAN></P> <P class="p88 ft6">Kommunisterna kunde för det första hindra försvarets effektivitet vid ett eventuellt anfall österifrån och för det andra fanns det risk för att de med olagliga medel kunde försöka ”förändra statsskicket och landets demokratiska rättsordning”. För att förhindra detta ansåg inrikesavdelningen att det var ett ”oavvisligt krav” att få kännedom om alla personer som på ett eller annat sätt var knutna till det</P> <P class="p153 ft21"><SPAN class="ft22">75</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">76</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">48</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38845x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">kommunistiska partiet och som var verksamma inom försvaret. De gällande bestämmelserna samt det senaste <NOBR>ÖB-förslaget</NOBR> om nya personalkontrollbestämmelser beskrevs därför som ”icke tillfredsställande”. För att avhjälpa bristerna presenterade Palmstierna en lista som kan sammanfattas i fem punkter:</P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft62">Statspolisen skulle åläggas att löpande (dvs. utan att framställan från försvarsstaben gjorts) lämna ut underrättelser om kommunister som var anställda inom försvarsväsendet samt uppgifter om alla manliga kommunister i värnpliktig ålder. Med hjälp av de senare uppgifterna skulle försvarsstaben upprätta ett register över värnpliktiga som vid mobilisering skulle ”omhändertagas”.</SPAN></P> <P class="p72 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft62">Medlemskap i SKP skulle vara omedelbart diskvalificerande för anställning eller inträde i försvarsväsendet.</SPAN></P> <P class="p187 ft1"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft63">De militära myndigheterna skulle få ökade befogenheter för att avskeda personal som visat sig vara kommunister.</SPAN></P> <P class="p59 ft6"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Personalkontrollen skulle utsträckas till att även gälla hemvärnet, järnvägarna, kraftverken, telegrafverket samt vissa viktiga krigsindustrier. Inom krigsindustrin skulle särskilt den uppskovsberättigade personalen undersökas.</SPAN></P> <P class="p72 ft1"><SPAN class="ft6">5.</SPAN><SPAN class="ft63">Ökade anslag och mer personal skulle avdelas för utrensningen av kommunister inom försvaret.</SPAN><SPAN class="ft46">77</SPAN></P> <P class="p188 ft3">Jung och Kihlberg</P> <P class="p189 ft6">Försvarsstaben hade således bestämt sig för vad som borde göras för att bekämpa kommunisterna såväl i det civila samhället som inom försvarsväsendet. För militärerna återstod nu att antingen passivt invänta ett lämpligt tillfälle då det var möjligt få igenom de önskade förändringarna eller att medverka i den antikommunistiska opinionsbildningen för att påverka regeringen i önskad riktning.</P> <P class="p141 ft6">Av dessa alternativ valdes det senare. Ett viktigt stöd i detta arbete blev Dagens Nyheters politiske huvudredaktör Leif Kihlberg. Den 9 juni 1949 - efter ett besök av Kihlberg - antecknade ÖB Jung följande i dagboken:</P> <P class="p190 ft32">DN skulle i fortsättningen intensivt gå in för upplysningar om svensk <NOBR>5-kolonnverksamhet.</NOBR></P> <P class="p191 ft15"><SPAN class="ft14">77 </SPAN>Ibid.</P> <P class="p84 ft8">49</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38846x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">K för den skull på eftersommaren resa till övre Norrland och norra Finland. K ville gärna ha orientering innan han reste. Har intet däremot.<SPAN class="ft31">78</SPAN></P> <P class="p192 ft6">När Kihlberg återkommit till Stockholm från sin resa och skrivit en artikelserie vars huvudpoäng var att Sverige var alltför svagt rustat för att möta hotet från den kommunistiska femtokolonnverksamheten träffades Jung och Kihlberg återigen. I Jungs dagbok står följande att läsa:</P> <P class="p193 ft30">3/10 Exp</P> <P class="p194 ft32">Leche fick redogöra för sitt samtal med Kihlberg härom dagen om kommunistförhållandena i norra Skandinavien och orientera om därmed sammanhängande förhållanden. ... <SPAN class="ft43">Doktor Kihlberg </SPAN>hemma hos mig. Redogjorde för sina intryck från resan i Norrbotten och Nordnorge. Ej mycket utöver artiklarna i DN.<SPAN class="ft31">79</SPAN></P> <P class="p27 ft6">Kihlbergs kritiska inställning till den svenska inre beredskapen sammanföll i stort med de militära åsikterna. I artikelserien påpekade han att trots att säkerhetspolisen förfogade över uppgifter över kommunister kunde dessa inte lämnas ut för personalkontroll vid t.ex. vaktbolag eller hemvärn. Han beklagade samtidigt att företagarna svävade i okunnighet om huruvida det var rätt att frångå gällande anställningsregler beträffande kommunister. Vidare framhöll han att säkerhetspolisens kontakter med fackföreningsrörelsen - som tillsammans med hemvärnet beskrevs som den mest värdefulla resursen i kampen mot femtekolonnen – var alltför bristfälliga. Svagheterna förklarades av dålig upplysning i dessa frågor, brist på offentligt utfärdade klara riktlinjer från regeringen samt ”osäkerhet” inom säkerhetspolisen. Under kriget hade, enligt Kihlberg, ”svårartade, allmänt kända felsteg under nazismens högkonjunktur” bidragit till att säkerhetspolisen fick dåligt rykte.</P> <P class="p195 ft21"><SPAN class="ft22">78</SPAN><SPAN class="ft36">Helge Jungs dagbok den 9/6 1949. Helge Jungs arkiv B II. KrA.</SPAN></P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">79</SPAN><SPAN class="ft36">Helge Jungs dagbok den 3/10 1949. Helge Jungs arkiv B II. KrA. Artikelserien publicerades 1950 i skriften </SPAN><SPAN class="ft20">Den ryska agenturen i Sverige. </SPAN>Se även Hjort, Magnus: <SPAN class="ft20">Folk och Försvar och kampen mot den femte kolonnen. En studie i framväxten av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">Övervaknings-Sverige</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">1950-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>(Stockholm 1998), s. <NOBR>20-21.</NOBR></P> <P class="p196 ft8">50</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38847x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">Ännu har den inte hämtat sig från chocken i samband med Sandlerkommissionens undersökningar - reaktionen visar sig genom täta uppvaktningar i inrikesdepartementet och stor lust att ”göra papper”.<SPAN class="ft31">80</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Konsekvensen av säkerhetspolisens byråkratiska osäkerhet blev således att den inte vågade ta några egna initiativ utan att först förankra dem hos statsrådet.</P> <P class="p197 ft32">Fullmakt skall det vara snart till allting: ministerstyre i högt uppdriven form.<SPAN class="ft31">81</SPAN></P> <P class="p198 ft6">I samband med att det kalla kriget fördjupades och antikommunismen fick allt starkare stöd i opinionen på våren 1950<SPAN class="ft13">82 </SPAN>uppstod ett läge då militären fick större möjligheter att få igenom sina krav på skärpt kommunistkontroll.</P> <P class="p55 ft6">Ungefär samtidigt som Kihlberg publicerade sin artiklar i Dagens Nyheter och i skriften <SPAN class="ft59">Den ryska agenturen i Sverige </SPAN>togs andra initiativ för upplysning om femtekolonnverksamheten - bl.a. under medverkan av försvarsstaben - för att påverka bekämpandet av kommunisterna inom försvarsviktiga industrier och anläggningar.<SPAN class="ft13">83 </SPAN>Även fackföreningarna började aktivt medverka i övervakningen. I mars 1950 kunde Kihlberg - med sitt särskilda intresse för att använda den fackliga rörelsen som en resurs för övervakningen - meddela försvarsstaben att ”fem av de större fackförbunden - bl.a. Järnvägs, Kommunikations, och Transportarb.förbundet - gått in för organiserat motstånd mot sabotage och kuppföretag från kommunisterna” och att en ”särskild kommitté” tillsatts av LO.<SPAN class="ft13">84 </SPAN>Ett annat exempel är att det i april 1950 pågick en inventering av</P> <P class="p199 ft21"><SPAN class="ft22">80</SPAN><SPAN class="ft36">Kihlberg, Leif: </SPAN><SPAN class="ft20">Den ryska agenturen i Sverige. </SPAN>(Stockholm 1950), s. <NOBR>50-51.</NOBR></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">81</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid, s. 51.</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">82</SPAN><SPAN class="ft25">Johansson, Alf W: </SPAN>Herbert Tingsten och det kalla kriget. Antikommunism och liberalism i Dagens Nyheter <NOBR>1946-1952.</NOBR> <SPAN class="ft24">(Stockholm 1995) s. 262.</SPAN></P> <P class="p200 ft18"><SPAN class="ft22">83</SPAN><SPAN class="ft33">Som andra initiativ kan nämnas en konferens i Storlien i januari 1950 anordnad av Centralförbundet Folk och Försvar (CFF) och Riksförbundet för Sveriges Försvar (RSF) där chefredaktören för Norrländska Socialdemokraten Henning Karlsson talade om kommunisterna som en potentiell femtekolonn samt försvarsstabens uppdrag i april 1950 till Gumaelius An- nonsbyrå att utreda frågan om en kampanj mot spioneri och sabotage. Se Hjort, Magnus:</SPAN></P> <P class="p59 ft26">Folk och Försvar och kampen mot den femte kolonnen. En studie i framväxten av Övervak- <NOBR>nings-Sverige</NOBR> under <NOBR>1950-talet.</NOBR> <SPAN class="ft24">(Stockholm 1998), s. 26.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">84</SPAN><SPAN class="ft37">Helge Jungs dagbok 16/3 1950. Helge Jungs arkiv B II. KrA.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">51</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38848x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft6">kommunister inom LM Ericsson.<SPAN class="ft13">85 </SPAN>Den socialdemokratiska antikommunismen manifesterades också av en serie artiklar i Morgontidningen av ombudsmannen Paul Björk i maj 1950.<SPAN class="ft13">86</SPAN></P> <P class="p28 ft6">De politiska förutsättningarna för försvarsstaben att återigen aktualisera sina planer på skärpt personalkontroll och andra beredskapshöjande åtgärder hade således avsevärt förbättrats. I mars 1950 började försvarsstabens inrikesavdelning att förbereda ett antal frågor som Swedlund skulle presentera vid ett kommande möte med inrikesminister Mossberg.<SPAN class="ft13">87 </SPAN>Liksom tidigare kom frågorna att handla om de militära kraven för personalkontroll inom hemvärnet och kommunikationsverken, förstärkning av säkerhetspolisen och intensifierad upplysning om spioneri- och sabotagebrott. Militären ville också höja beredskapen dels genom att inrätta ett särskilt organ för ”övervakning och rådgivning i publicitetsfrågor”, dels genom planläggning för att organisera säkerhetstjänsten vid krig eller krigsfara. I krigsplanläggningen för säkerhetstjänsten poängterades vikten av att polisens möjligheter att använda tvångsmedel som telefon- och brevkontroll utvidgades.<SPAN class="ft13">88</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Vid mötet fick förslagen ett positivt mottagande av Mossberg. Hans tidigare motvilja mot att införa personalkontroll inom hemvärnet hade nu avtagit och han meddelade att formerna för denna skulle utredas av inrikesdepartementet. Enligt Mossberg skulle även frågan om ett särskilt rådgivningsorgan och upplysningsverksamheten bli föremål för ”övervägande” inom regeringen. Vidare skulle han ta upp frågan om förändringar av tvångsmedelslagstiftningen i samband med förändringar av rättegångsbalken. Inom andra områden var regeringen redan förberedd. Planläggningen för säkerhetstjänstens organisation under krig hade påbörjats liksom förberedelser ”för att i en krissituation avskilja olämpliga personer från betydelsefulla befattningar” inom kommunikationsverken, kartverket och vattenfallsverket.<SPAN class="ft13">89</SPAN></P> <P class="p202 ft6">Trots inrikesministerns välvilliga inställning till de framförda förslagen var Swedlund osäker om regeringen var beredd att gå så</P> <P class="p203 ft24"><SPAN class="ft22">85</SPAN><SPAN class="ft27">Tage Erlanders dagbok den 29/4 1950. </SPAN><SPAN class="ft26">Tage Erlander. Dagböcker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">1950-1951</SPAN>.</NOBR> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001).</P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">86</SPAN><SPAN class="ft36">Artikelserien sammanställdes sedermera i skriften </SPAN><SPAN class="ft20">De fjärrstyrda. </SPAN>(1950).</P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">87</SPAN><SPAN class="ft36">Nils Swedlunds dagbok, PM den 6/3. Nils Swedlunds arkiv. KrA.</SPAN></P> <P class="p52 ft19"><SPAN class="ft22">88</SPAN><SPAN class="ft64">VPM angående vissa ärenden som beröra inrikesdepartementet. </SPAN><SPAN class="ft18">(Föredragen för inrikesministern statsrådet Mossberg den 15/5 1950 av försvarsstabschefen) av H Leche den 15/5 1950, Fst/In nr H 121 (Mossbergs uttalanden framgår av marginalanteckningarna.). Fst/Säk:s arkiv (H), F VIII o vol. 1. MUST. Samma frågor togs upp till diskussion med försvarsminister Vougt den 22/5 1950. </SPAN>VPM angående vissa ärenden som beröra inrikesdepartementet. <SPAN class="ft18">(signerad av Vougt). Fst/Säk:s arkiv (H), F VIII a vol. 6. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">89</SPAN><SPAN class="ft37">Ibid</SPAN></P> <P class="p79 ft8">52</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38849x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft6">långt som militären önskade. I dagboken gjorde han följande bedömning av mötet:</P> <P class="p206 ft32">Föredragning för Mossberg (Thunborg med) 15/5 enligt särskild PM (hos ch avd In). M välvilligt inställd. Resultat?<SPAN class="ft31">90</SPAN></P> <P class="p36 ft3">Regeringen och riksdagsdebatterna <NOBR>1949-1950</NOBR></P> <P class="p23 ft6">Under åren <NOBR>1948-1950</NOBR> fördjupades det kalla kriget successivt. 1949 hade Sovjetunionen lyckats konstruera en atombomb och samma år tog kommunisterna makten i Kina. I januari 1950 gav den amerikanske presidenten Harry S Truman klartecken till konstruerandet av vätebomben. Samtidigt inledde senator Joseph McCarthy sitt högljudda antikommunistiska korståg i USA.<SPAN class="ft13">91 </SPAN>Även det svenska debattklimatet blev mer uttalat antikommunistiskt under denna tid. Från borgerligt håll ställdes krav på att regeringen offentligen skulle deklarera vilka bekämpningsåtgärder som skulle riktas mot de svenska kommunisterna.</P> <P class="p141 ft6">I riksdagen var det framförallt folkpartiet som drev på för att regeringen skulle ge klara stridssignaler om att den kommunistiska femtekolonnen skulle bekämpas. Som nämnts ovan frågade Bertil Ohlin i april 1949 regeringen om det ansågs lämpligt att Sveriges kommunistiska parti fanns representerat i vissa kommunala nämnder. Som ett oroväckande exempel nämnde Ohlin att det kommunistiska borgarrådet i Stockholm, Set Persson, satt som ordförande i polisnämnden.<SPAN class="ft13">92 </SPAN>Erlander hade då svarat att kampen mot kommunismen skulle ske öppet och avgöras i de demokratiska valen.<SPAN class="ft13">93</SPAN></P> <P class="p56 ft6">Den 15 april 1950 interpellerade Ohlin återigen i frågan om regeringens åtgärder för att bekämpa kommunisterna. Denna gång fokuserade Ohlin på de frågor som Kihlberg fört fram i Dagens Nyheters artiklar och påpekade att det var angeläget att det militära befälet, poliskåren, hem- och driftvärnet och försvars- och försörjningsviktiga industrier och anläggningar i den utsträckning det var möjligt hölls ”helt fria från fanatiska kommunister”. Även om Oh- lin tog avstånd från idéer om partiförbud mot kommunisterna så</P> <P class="p174 ft21"><SPAN class="ft22">90</SPAN><SPAN class="ft36">Nils Swedlunds dagbok, PM den 12/5. Nils Swedlunds arkiv. KrA.</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">91</SPAN><SPAN class="ft25">Johansson, Alf W: </SPAN>Herbert Tingsten och det kalla kriget. Antikommunism och liberalism i Dagens Nyheter <NOBR>1946-1952.</NOBR> <SPAN class="ft24">(Stockholm 1995) s. 262.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">92</SPAN><SPAN class="ft36">Interpellation i riksdagens andra kammare den 5/4 1949 nr 13, s. 34.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">93</SPAN><SPAN class="ft37">Protokoll från riksdagens andra kammare den 14/5 1949 nr 14, s. </SPAN><NOBR>14-15.</NOBR></P> <P class="p84 ft8">53</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38850x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">menade han att det var angeläget att regeringen gav besked om ”problemets stora räckvidd”, vilka åtgärder som vidtagits och vad som planerades.</P> <P class="p119 ft32">Regeringen kan för det första belysa åtminstone vissa sidor av det allmännas verksamhet i och för kontroll över ur här anförda synpunkter opålitliga personer. För det andra kan regeringen klargöra vilka riktlinjer, den anser vara naturligt att företagsledningen vid offentliga och enskilda företag, som beröras av dessa problem, intager i fråga om nyrekrytering och förflyttning av anställda. ... För det tredje inställer sig frågan, huruvida de för säkerhetspolisen tillgängliga upplysningarna om opålitliga personer utnyttjas vid övervakningen av sådana element inom försvaret i den utsträckning, som är förenlig med garantier mot missbruk. För det fjärde vore det av värde att veta, huruvida regeringen känner sig fast övertygad att säkerhetspolisens nuvarande organisation och omfattning är tillräcklig och möjligheterna till nyrekrytering inom densamma tillfredsställande.<SPAN class="ft31">94</SPAN></P> <P class="p131 ft6">För regeringen var Ohlins frågor obekväma. Vissa övervakningsåtgärder som Ohlin efterfrågade ingick i det hemliga personalkontrollsystem som regeringen beslutat om i juni 1948 och flera statsråd höll säkert med honom om att övervakningen kunde skärpas. Samtidigt var regeringen ytterst ovillig att diskutera personalkontrollen i offentliga sammanhang. Detta kan åskådliggöras med hjälp av material som belyser hur Ohlins interpellation hanterades internt inom regeringen.</P> <P class="p65 ft6">Ohlins frågor föranledde regeringen att inhämta uppgifter från säkerhetspolisen dels om den pågående handläggningen av personalkontrollen, dels om hur långt kartläggningsarbetet av kommunisternas verksamhet fortskridit. Den 25 april 1950 lämnade polisintendent Åke Hasselrot vid säkerhetspolisen i Stockholm besked till statssekreterare Folke Thunborg vid inrikesdepartementet. Hasselrot kunde då meddela att några färdiga resultat av kartlägg-</P> <P class="p207 ft15"><SPAN class="ft14">94 </SPAN>Interpellation av Bertil Ohlin (fp) i riksdagens andra kammare den 15/4 1950 nr 13, s. 27.</P> <P class="p79 ft8">54</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38851x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">ningen av de svenska kommunisterna - som ”bedrivits med all den skyndsamhet som omständigheterna tillåtit” och på allvar kommit i gång under år 1949 - ännu inte kunde redovisas. Av en sammanräkning av preliminära resultat från Stockholms stad och 17 av Sveriges totalt 24 län framgick att antalet vid tredje roteln i Stockholm registrerade kommunister uppgick till 16 000. I denna siffra ingick dock inte Norrbottenkommunisterna då Luleåpolisen ännu inte skickat in sina lokala registreringar. Hasselrot redogjorde också för omfattningen av säkerhetspolisens medverkan i olika myndigheters personalkontroll. Sedan den 1 juli 1948 hade försvarsstaben begärt registerundersökning av totalt 103 215 personer varav 277 stycken var registrerade som kommunister av säkerhetspolisen. Beträffande några av dessa kunde uppgifterna inte lämnas ut enligt gällande personalkontrollbestämmelser. Totalt hade uppgifter om 232 personer lämnats till försvarsstaben. Från UD hade begärts registerslagning av 69 personer varav ingen fanns registrerad som kommunist hos säkerhetspolisen. Vid civilförsvarsstyrelsens personalkontroll, som omfattat 745 personer, hade uppgifter om 25 kommunister utlämnats. I ett fall som betecknades ”tveksamt” hade inga uppgifter lämnats ut. Med tanke på Ohlins särskilda intresse för skyddet mot sabotage vid industrier och anläggningar med betydelse för försvaret och folkförsörjningen beklagade Hasselrot att säkerhetspolisen ännu inte kunde presentera någon mer detaljerad kartläggning av förekomsten av kommunister vid industrierna.</P> <P class="p208 ft30">Det insamlade materialet har av arbetstekniska skäl icke hunnit göras till föremål för en sådan bearbetning, att sortering efter arbetsplatser kunnat genomföras. En specialregistrering av detta slag kan givetvis aldrig fullföljas annat än beträffande de allra viktigaste företagen, då rörligheten på arbetsmarknaden gör uppgiften synnerligen tungarbetad och förutsätter ett väl utvecklat rapportsystem.<SPAN class="ft44">95</SPAN></P> <P class="p161 ft1">Hasselrot framhöll emellertid att säkerhetspolisen i Norrköping, Linköping, Västerås och Eskilstuna hade uppnått ”goda resultat” med hjälp av sina kontakter med industrierna. I en sammanställning</P> <P class="p209 ft15"><SPAN class="ft14">95 </SPAN>VPM av Åke Hasselrot till statssekreterare Folke Thunborg den 25/4 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 175/50. SÄPO.</P> <P class="p61 ft8">55</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38852x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">kunde han redovisa antalet kommunister vid 13 företag i Stockholm.<SPAN class="ft13">96</SPAN></P> <P class="p210 ft6">Slutligen redogjorde Hasselrot för ett antal exempel på ”aktuella fall av intresse för bedömande av det spörsmål, som tagits upp i interpellationen”. Dessa exempel berörde kommunister som innehade känsliga befattningar vid viktiga industrier. Från telegrafverket i Norrköping hade det rapporterats att ”två av de främsta kommunisterna inom verket” tilldelats arbeten av hemlig natur och vid en biokemisk industri fanns det tre kommunister som innehade ”ömtåliga befattningar” av betydelse för läkemedelsförsörjningen. Även Astra rapporterades ha kommunister anställda på känsliga poster. Även om Hasselrot inte kunde rapportera något fall av kommunistiskt sabotage nämnde han att man misstänkte sabotage vid de La- vals ångturbin och Electrolux. Vidare uppgav han att en person som under kriget av politiska skäl vid Primus saboterade viss tillverkning nu var anställd vid LM Ericssons mätinstrument.<SPAN class="ft13">97</SPAN></P> <P class="p211 ft6">Innehållet i denna grundliga genomgång av säkerhetspolisens kommunistinventering, personalkontrollen och aktuella fall av misstänkt sabotage var enligt regeringen föga lämpat för offentlig diskussion i en interpellationsdebatt i riksdagen. Regeringens förhoppning var istället att Ohlin skulle låta sig nöja med att bli informerad om kommunistbekämpningen och personalkontrollen vid ett partiledarmöte. Den 10 maj 1950 - några veckor efter att den ännu obesvarade interpellationen presenterats för riksdagen - informerades de borgerliga partiledarna i saken av Mossberg. Dagen därpå kommenterades mötet av Erlander i dagboken:</P> <P class="p110 ft32">Låtit i går kväll Mossberg redogöra för Ohlin, Hedlund och Hjalmarson om våra åtgärder mot kommunisterna. Nyttigt och förbluffande stor förståelse. Hjalmarson anslöt sig helt till vår linje att man inte bör babbla offentligt om dessa ting.<SPAN class="ft31">98</SPAN></P> <P class="p212 ft18"><SPAN class="ft22">96</SPAN><SPAN class="ft41">Hasselrots sammanställning omfattade följande företag (siffrorna anger dels antal anställda, dels antalet personer som betraktades som kommunister (inom parentes)). AEG 300 (39), ASEA 300 (41), Arenco 600 (96), Atlas Diesel 1500 (176), Ekensbergs varv 370 (42), Finnboda varv 500 (93), Hammarbyverken 220 (83), El. Helios 698 (132), Sthlms El verk 1800 (153), Sthlms Gasverk 700 (94), Sthlms spårv. 7000 (575), Tanto sockerbruk 240 (78) och Örlogsvarvet 400 (69). För resultaten från andra städer se akt 5:770, löpnr 5. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">97</SPAN><SPAN class="ft35">VPM av Åke Hasselrot till statssekreterare Folke Thunborg den 25/4 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 175/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p213 ft15"><SPAN class="ft22">98</SPAN><SPAN class="ft29">Tage Erlanders dagbok den 11/5 1950. </SPAN><SPAN class="ft45">Tage Erlander. Dagböcker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">1950-1951</SPAN>.</NOBR> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001).</P> <P class="p53 ft8">56</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38853x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">Regeringen hade således fått medhåll av högerledaren Hjalmarson om att de vidtagna åtgärderna mot kommunisterna inte kunde offentliggöras. Ohlin var emellertid inte benägen att vika från sin åsikt om att saken skulle vara föremål för öppen diskussion. Efter ett annat informellt samtal om interpellationen noterade Erlander följande i dagboken:</P> <P class="p139 ft32">Ohlin vägrar att acceptera tanken att icke förekomsten av personalkontroll får diskuteras. Får man inte ta upp det, kan ju ingenting sägas.<SPAN class="ft31">99</SPAN></P> <P class="p67 ft6">Inom regeringen fördes ingående diskussioner om vad som kunde anses tillåtligt i kampen mot kommunisterna och vilka bekämpningsmetoder som kunde diskuteras offentligt. Vid en allmän beredning den 19 maj 1950 bestämdes riktlinjerna för interpellationssvaret och för vad som kunde sägas i den efterföljande debatten. I utrikesminister Undéns dagbok återfinns en informativ skildring av det som diskuterats av statsminister Erlander, socialminister Möller, jordbruksminister Sträng, finansminister Sköld, försvarsminister Vougt, konsultativa statsrådet Lingman och dagboksförfattaren.</P> <P class="p68 ft30">Allm. beredning om Erlanders svar på Ohlins interpellation ang. kommunisterna. Om själva svarets innehåll - det refererades i korthet - blev ingen debatt. Men E. ville höra vad vi ansåg han borde svara under en följande interpellationsdebatt, då Ohlin kunde väntas ställa direkta frågor. Enighet om att, om frågor ställdes ang. listor på kommunister, E. borde vägra att svara. Om telefono brevcensur borde svaras med hänvisning till lagen, som ger mkt begränsade befogenheter o endast vid misstanke för bestämda brott.<SPAN class="ft44">100</SPAN></P> <P class="p214 ft1">Att Erlander inte skulle beröra registreringen av kommunister i debatten var således statsråden överens om. De var också överens om</P> <P class="p109 ft24"><SPAN class="ft22">99</SPAN><SPAN class="ft25">Tage Erlanders dagbok den 23/5 1950. </SPAN><SPAN class="ft26">Tage Erlander. Dagböcker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">1950-1951</SPAN>.</NOBR> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001).</P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">100</SPAN><SPAN class="ft29">Östen Undéns dagbok den 19/5 1950. </SPAN><SPAN class="ft45">Östen Undén. Anteckningar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">1918-1952.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN>Utgivna genom Karl Molin (Stockholm 2002).</P> <P class="p61 ft8">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38854x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">att frågan om säkerhetspolisens möjligheter till brev- och telefonkontroll skulle besvaras med en redogörelse för gällande lag. I andra frågor var det svårare att komma överens.</P> <P class="p119 ft32">Däremot olika meningar om vad som borde sägas ang. kommunister i hemvärnet, på arbetsplatser av ömtålig karaktär, om arbetsförmedlings rätt att tillhandahålla uppgifter om kommunistisk partitillhörighet, om avlägsnande av kommunister från vissa arbetsområden. Möller avrådde bestämt från att sanktionera arbetsförmedlingens politisering o var överhuvud emot att införa angiveri och bojkott av kommunister på arbetsplatserna. Jag instämde i huvudsak med Möller, likaså Sträng. Sköld ville det skulle ges klart besked att kommunister ej tolererades i hemvärnet o var även i andra hänseenden mer benägen än Möller att - av ”taktiska skäl”, med hänsyn till stämningar inom arbetarnas led - ge kraftiga stridssignaler. Han tycktes inte avvisa att arbetsförmedlingen inkopplades. Vougt = Sköld. Lingman framhöll, liksom jag, att avskedande av kommunister från ömtåliga platser vid uppkommande arbetsbrist kunde komma i konflikt med kollektivavtalen. Så småningom föreföll uppfattningarna närma sig varandra. Jag underströk att betr. hemvärnet de nuvarande bestämmelserna om ”pålitlighet” o ”medborgarsinne” redan i praktiken medfört att medlemskap i kommunistiska partiet presumerades vara en brist i nämnda kvalifikationer o att man borde hålla sig härtill.<SPAN class="ft31">101</SPAN></P> <P class="p215 ft6">Enligt Undén var försvarsminister Allan Vougt och finansministern <NOBR>Per-Edvin</NOBR> Sköld beredda att gå längst när det gällde att gå till klart och öppet angrepp mot kommunisterna. Så även i frågan om vilka samhälleliga resurser som skulle tas i anspråk i kommunistbekämpningen. En mer försiktig linje förespråkades av Möller, Sträng</P> <P class="p216 ft15"><SPAN class="ft14">101 </SPAN>Ibid.</P> <P class="p79 ft8">58</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38855x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft6">och Undén.<SPAN class="ft13">102 </SPAN>De tre sistnämnda tog uppenbarligen avstånd från idéerna om att man öppet skulle sanktionera att arbetsförmedlingarna skulle användas som en resurs för att kontrollera och övervaka kommunisterna.<SPAN class="ft13">103</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Meningsskiljaktigheterna tycks främst ha handlat om frågan om i vilken mån regeringen - inte minst med tanke på det stundande valet på hösten 1950 - kunde blåsa till öppen strid mot kommunisterna.<SPAN class="ft13">104 </SPAN>Att det dåvarande konsultativa statsrådet Sven Andersson liksom Sköld och Vougt förespråkade en mer öppen strid framgår av Erlanders dagbok.</P> <P class="p68 ft32">Sven Andersson ville, att vi skulle göra en jätteaktion mot kommunisterna. ”Har inte hemliga polisen något att komma med omkring 15/8.” Möjligt att han kan ha rätt partitaktiskt, men ändå skrämmande att höra honom.<SPAN class="ft31">105</SPAN></P> <P class="p37 ft6">När Erlander besvarade Ohlins interpellation den 27 maj 1950 yppade han ingenting om hur övervakningsverksamheten var uppbyggd eller dess praktiska tillämpning. Han konstaterade endast att han i ”motsats till herr Ohlin” ansåg det vara ”ytterst betänkligt att lägga stora delar av vår arbetsmarknad under polisiär kontroll”. Samtidigt sade han sig anse det olämpligt att offentligt diskutera den verksamhet som bedrevs av ”de organ, vilkas uppgift är att hindra och uppdaga mot vår inre och yttre säkerhet riktad sabotage- och spioneriverksamhet”.<SPAN class="ft13">106</SPAN></P> <P class="p217 ft24"><SPAN class="ft22">102</SPAN><SPAN class="ft35">Den 19 maj 1950 beskrev Tage Erlander beredningen på följande sätt i sin dagbok: ”Oh- lins kommunistinterpellation: En lång debatt där Möller och Sträng hävdade att vi ingenting skulle säja, inte ens om vår uppfattning om kommunisternas deltagande i hemvärnet. Sköld, Vougt, Danielsson hävdade motsatt uppfattning liksom Torsten Nilsson och sannolikt Sven Andersson. Debatten borde ha upptagits, då den otvivelaktigt hade sina poänger. Undén var mera tveksam än någonsin.” (</SPAN><SPAN class="ft26">Tage Erlander. Dagböcker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">1950-1951</SPAN>.</NOBR> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001)).</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">103</SPAN><SPAN class="ft25">I januari 1951 träffades en överenskommelse mellan statspolisintendenten och arbetsmarknadsstyrelsen om att arbetsförmedlingarna skulle lämna ut uppgifter till säkerhetspolisen (HSC nr 228/62. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft22">104</SPAN><SPAN class="ft41">Att det var partitaktiska motiv som drev Ohlin tycks Erlander varit övertygad om. Dagen före interpellationsdebatten antecknade han att han hade bråttom för att förbereda sig ”till den stora kommunistdebatten som Ohlin provocerat genom sin idiotiska interpellation” och efter debatten konstaterade han nöjt att ”den småfinurliga partitaktiker som satt det hela i scen, Ohlin, blev grymt lurad på konfekten”. (Tage Erlanders dagbok den 27/5 och 28/5 1950. </SPAN><SPAN class="ft19">Tage Erlander. Dagböcker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">1950-1951</SPAN>.</NOBR> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001)).</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">105</SPAN><SPAN class="ft27">Tage Erlanders dagbok den 24/5 1950. </SPAN><SPAN class="ft26">Tage Erlander. Dagböcker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">1950-1951</SPAN>.</NOBR> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001).</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">106</SPAN><SPAN class="ft65">Protokoll från riksdagens andra kammare den 27/5 1950 nr 23 s. </SPAN><NOBR>106-107.</NOBR></P> <P class="p84 ft8">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38856x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft6">Ingenting av säkerhetspolisens verksamhet som Hasselrot informerat inrikesdepartementet om redovisades i debatten. Av intresse i sammanhanget är att Erlander därmed valde samma taktik som praktiserats vid besvarandet av Ohlins interpellation på våren 1949 om kommunisternas representation i de kommunala nämnderna. Då hade inrikesdepartementet inför interpellationssvaret inhämtat information från statspolisintendenten om i vilken mån polisnämndens ordförande i Stockholm, kommunisten Set Persson, i realiteten hade insyn i statspolisens tredje rotels verksamhet. Statspolisintendent Thulin hade då försäkrat att Persson kunde hållas på betryggande avstånd från verksamheten.</P> <P class="p219 ft5">Sådant tidsläget nu är torde man kunna säga att</P> <P class="p220 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft66">därest en kommunist har säte i polisnämnden</SPAN></P> <P class="p221 ft32"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft67">två viktiga grupper av ärenden helt komma att undandragas polisnämndens handläggning. Jag syftar på säkerhetsåtgärder mot yttre eller inre kupp samt spörsmål i samband med de landsskadliga brottens bekämpande.</SPAN><SPAN class="ft31">107</SPAN></P> <P class="p222 ft1">Eftersom säkerhetspolisens planering av kuppberedskapen i viss mån var beroende av kommunala resurser hade man anordnat särskilda arrangemang kring beslutsfattandet i denna fråga.</P> <P class="p223 ft30">Det är givet att man på sätt och vis på smusselvägar delvis kunna nå sina syften. I en annan nämnd (ej polisnämnd) där en kommunist har säte, lära vissa mera allvarliga frågor först behandlas internt inför ordföranden och nämndens icke kommunistiska ledamöter. När den överläggningen är klar föredrages ärendet inför nämnden i sin helhet, därvid frågan skiftat namn och blivit ett rent rutinärende.<SPAN class="ft44">108</SPAN></P> <P class="p224 ft6">Dessa manipulationer av den kommunala beslutsgången kunde naturligtvis inte diskuteras i riksdagen. Där deklarerade Erlander istället att kommunisterna skulle försvagas med demokratiska medel genom öppna argument i den politiska debatten.</P> <P class="p225 ft24"><SPAN class="ft22">107</SPAN><SPAN class="ft38">”PM till Herr statssekreteraren F Thunborg angående polisnämnd.” av G Thulin den 2/5 1949. Sp 3:s arkiv, S nr 170/49. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">108</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">60</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38857x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft3">1951 och 1952 års bestämmelser</P> <P class="p23 ft6">Under sommaren 1950 beslöt regeringen att några av de frågor som diskuterats under våren skulle bli föremål för utredning. Den 7 juli fick Thulin i uppdrag att utreda formerna för utökade möjligheter för polisen att använda tvångsmedel för spioneri- och sabotagebrott och den 14 juli uppdrogs åt Hasselrot att undersöka möjligheterna att utföra personalkontroll vid privata vaktbolag.<SPAN class="ft13">109 </SPAN>I december 1950 utökades dessutom personalkontrollen inom de civila myndigheterna markant, vilket jag skall återkomma till i nästa kapitel.</P> <P class="p148 ft6">Den 8 januari 1951 skickade ÖB återigen en skrivelse till regeringen där han argumenterade för att det behövdes skärpta personalkontrollbestämmelser för försvaret. I skrivelsen påpekade ÖB - efter det att han redogjort för sin syn på hotet från kommunisterna och hänvisat till ”den under det senaste halvåret tilltagande oron i världen” - att reglerna för personalkontrollen som utfärdats den 3 februari 1950 inte räckte till för att förhindra kommunisters möjligheter till ”obehörig insyn” i militära förhållanden, kommunistiskt sabotage och försvarsfientlig verksamhet vid förbanden.<SPAN class="ft13">110</SPAN></P> <P class="p56 ft6">ÖB:s framställan kom att fungera som beslutsunderlag för de nya bestämmelserna för personalkontrollen inom försvarsväsendet som utfärdades den 2 februari 1951. I bestämmelserna realiserades flera av de punkter som fanns upptagna i Palmstiernas ovan nämnda promemoria av den 23 juli 1949.<SPAN class="ft13">111</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Regeringens nya bestämmelser innehöll - i jämförelse med det tidigare regelverket - flera viktiga förändringar. För det första borttogs inskränkningen att endast kollektivanställd personal i ledande befattning skulle kontrolleras. För det andra skulle personalkontroll nu ske även för större, ej hemliga entreprenadarbeten inom militär anläggning. För det tredje infördes personalkontroll för uppskovsberättigad värnpliktig som skulle tas i anspråk för tjänstgöring i hemvärnet. För det fjärde slopades den tidigare inskränkningen om att uppgift om misstänkt medlemskap i ytterlighetsor-</P> <P class="p226 ft21"><SPAN class="ft22">109</SPAN><SPAN class="ft68">Ä.s InD till Spi den 7/7 1950 och den 14/7 1950. InD:s arkiv (H), B (koncept). RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">110</SPAN><SPAN class="ft27">ÖB till regeringen den 8/1 1951 Fst/in Dnr nr H 55:2. InD:s arkiv (H), konseljakt den 2/2 1951 Dnr SaH 1 ½. RA.</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">111</SPAN><SPAN class="ft37">Delar av listan hade dock blivit inaktuell då personalkontroll inom SJ, vattenfallsstyrelsen och telegrafverket införts den 22/12 1950.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">61</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38858x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">ganisation endast skulle lämnas ut då den aktuella tjänsten var av särskild betydelse för rikets säkerhet.<SPAN class="ft13">112</SPAN></P> <P class="p86 ft6">ÖB hade dessutom föreslagit att det skulle åligga statspolisintendenten att utlämna uppgifter om person som var inskriven som värnpliktig ”eller på annat sätt anlitad inom försvarsväsendet” även då framställning inte gjorts i ärendet. I regeringsbestämmelserna hade förslaget i viss mån beaktats. Om nya uppgifter om en person inkom till säkerhetspolisen fick dessa ”spontant” lämnas ut under förutsättning att personen hade en befattning som omfattades av försvarets personalkontroll. I den mån som personen inte innehade en sådan befattning men var värnpliktig ”eller på annat sätt anlitad inom försvarsväsendet” kunde uppgifter om ledande ställning i en politisk ytterlighetsorganisation utlämnas spontant. Spontanuppgiftsutlämnandet förutsatte - liksom för den huvudsakliga delen av den övriga personalkontrollen - att samrådsnämnden var enig i varje enskilt personalkontrollärende.<SPAN class="ft13">113 </SPAN>Dessutom ålades polismyndigheterna i Stockholm, Malmö, Göteborg, Helsingborg och Norrköping att efter förfrågan från ordföranden i hemvärnsnämnden av- eller tillstyrka ansökningar till hemvärnet.<SPAN class="ft13">114</SPAN></P> <P class="p227 ft6">Den 17 oktober 1952 beslöt regeringen att införa ytterligare några förändringar i personalkontrollbestämmelserna. Även dessa förändringar hade föranletts av militära uppvaktningar hos regeringen. I juni 1952 hade inrikesminister Gunnar Hedlund och försvarsminister Torsten Nilsson fått besök av Nils Swedlund som då efterträtt Jung på posten som ÖB. När statsråden gett sitt godkännande kunde ÖB formulera ett förslag till regeringen som i allt väsentligt medtogs i bestämmelserna.<SPAN class="ft13">115 </SPAN>Bestämmelserna - som gällde fram till 1961 - föreskrev följande förändringar: För det första lättades nå-</P> <P class="p228 ft24"><SPAN class="ft22">112</SPAN><SPAN class="ft35">Det värnpliktiga hemvärnet tillkom den 1/10 1951 (enligt Kungl. kung. den 29/1 1951, SFS nr 549/51). Ä.s. FöD till ÖB den 2/2 1951 Dnr HD nr 7. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</SPAN></P> <P class="p229 ft18"><SPAN class="ft22">113</SPAN><SPAN class="ft69">På </SPAN><NOBR>ÖB-förslaget</NOBR> om utlämnande av spontanuppgifter antecknade statspolisintendent Thulin följande i marginalen: ”Såvitt jag kan förstå är ej detta motiverat i skrivelsen. Blir en tämligen stor uppgift. Har dock icke någon erinran i princip”. Skrivelse från ÖB till regeringen den 8/1 1951 Fst/in Dnr nr H 55:2. InD:s arkiv (H), konseljakt den 2/2 1951 Dnr SaH</P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft36">½. RA).</SPAN></P> <P class="p230 ft18"><SPAN class="ft22">114</SPAN><SPAN class="ft39">Ä.s. InD till Spi den 2/2 1951 (InD:s arkiv (H), koncept. RA.). Hemvärnskontrollen hade tillkommit enligt ett militärt förslag som framförts underhand till regeringen (</SPAN><SPAN class="ft19">VPM angående vissa ärenden som beröra inrikesdepartementet. </SPAN>den 15/5 1950, föredraget för inrikesminister Mossberg av försvarsstabschefen. Fst/Säk:s arkiv (H), F VIII o vol. 1. MUST).</P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">115</SPAN><SPAN class="ft36">Om mötet med statsråden se Swedlunds dagbok PM 25/4 och PM 20/6 1952. N Swedlunds arkiv (KrA). Se även </SPAN><SPAN class="ft20">VPM angående åtgärder som böra vidtas för att effektivisera personalkontrollen. </SPAN>av H Leche 27/6 1952 där det framgår att de militära önskemålen inte mötte några invändningar från statsrådens sida. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 6. MUST. För ÖB:s förslag till nya bestämmelser se skrivelse ÖB till regeringen den 15/8 1952 Fst/In nr H 55:2. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</P> <P class="p45 ft8">62</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38859x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">got på sekretessen då det föreskrevs att försvarsgrenscheferna kunde informera lägre myndigheter om innehållet i de registeruppgifter som utlämnats i personalkontrollen. Den person som kontrollerats skulle dock inte få ta del av uppgifterna. För det andra bestämdes det att ÖB skulle utfärda bestämmelser angående klausul om personalkontroll i entreprenadkontrakt. För det tredje skulle chefen för försvarsstaben instruera myndigheterna beträffande värnpliktiga som inte skulle erhålla uppskov på grund av uppgifter som utlämnats i personalkontrollen. För det fjärde skulle enskilda personer (t.ex. anbudsgivare) som skulle utföra hemligt arbete för försvaret personalkontrolleras.<SPAN class="ft13">116</SPAN></P> <P class="p231 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p23 ft6">Det motstånd som chefen för säkerhetspolisen, statspolisintendent Thulin, hade mot att medverka i en utvidgning av personalkontrollen kom under våren 1948 alltmer att försvagas. Militärens påtryckningar som pågått sedan krigsslutet om att övervakningen och personalkontrollen även skulle omfatta kommunisterna vann efter Pragkuppen i februari 1948 regeringens stöd. Även Thulin gav med sig i detta läge. Under förutsättning att utlämnandet av uppgifter ur säkerhetspolisens register gick via den av regeringen utsedda samrådsnämnden sade han sig kunna gå med på att medverka i den militära personalkontrollen.</P> <P class="p56 ft6">I samband med att regeringen utfärdade nya personalkontrollbestämmelser för försvaret den 30 juni 1948 utökades också antalet ledamöter i samrådsnämnden från två till fyra. Samtidigt utfärdades direktiv till säkerhetspolisen om att även uppgifter om kommunister efter nämndens godkännande kunde lämnas ut i personalkontrollen.</P> <P class="p232 ft6">De militära myndigheterna ansåg dock inte att 1948 års bestämmelser gav tillräckliga garantier för att kommunisterna i tillräcklig omfattning skulle utestängas från försvarsväsendet. Som särskilt allvarliga brister framhölls avsaknaden av personalkontroll inom hem- och driftvärnet, inom den krigsviktiga industrin och vid krigsplaceringar av värnpliktiga. Militären ansåg dessutom att möjligheterna att få ut uppgifter om personer som var medlemmar (och inte hade ledande ställning) i kommunistpartiet var alltför be-</P> <P class="p233 ft15"><SPAN class="ft14">116 </SPAN>Ä.s. C FöD till ÖB den 17/10 1952, HD nr 302/52. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII a vol. 1. MUST.</P> <P class="p61 ft8">63</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">gränsade. Under perioden <NOBR>1948-1952</NOBR> lyckades försvaret genom skrivelser till och underhandskontakter med regeringen stegvis få igenom sina önskemål. När den antikommunistiska opinionen blev starkare <NOBR>1950-1952</NOBR> kunde militären stegvis få igenom sina förslag om skärpt personalkontroll. Successivt hade då införts personalkontroll vid de krigsviktiga industrierna, för entreprenadarbetare och för hemvärnet i de större städerna. Dessutom ålades säkerhetspolisen att ”spontant” lämna ut nytillkomna uppgifter om värnpliktiga och försvarsanställda till försvarsstaben. Under förutsättning att de politiska uppgifterna nått upp till en viss misstankenivå (ledande ställning inom ytterlighetsparti) fick uppgifter även utlämnas för personalgrupper för vilka särskilda bestämmelser om personalkontroll saknades.</P> <P class="p234 ft8">64</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38861x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft49"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft48">Personalkontrollen inom de civila myndigheterna </SPAN><NOBR>1948-1961</NOBR></P> <P class="p236 ft12">Inledning</P> <P class="p23 ft6">Tidigare kapitel har visat att militären var den mest pådrivande aktören för att utöka kommunistövervakningen och personalkontrollen såväl vid det kalla krigets inledningsskede under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> som när det fördjupades kring år 1950. Detta betyder emellertid inte att frågan om personalkontrollens utvidgning endast drevs av försvaret. Påtryckningar om att säkerhetspolisen skulle lämna ut uppgifter förekom också från civila myndigheter. Exempel på detta har återfunnits i en skrivelse från säkerhetspolisen i Göteborg till säkerhetspolisen i Stockholm på våren 1948.</P> <P class="p56 ft6">Den 24 april 1948 inkom kriminalpolisintendent Westlin med en skrivelse till statspolisintendent Thulin med den senaste informationen om de krav som ställdes på tredje rotelns avdelning i Göteborg. Åtskilliga förfrågningar för att utröna om olika personer var kommunister hade ställts till säkerhetspolisen från olika myndigheter. Civilförsvarsledningen i Göteborg hade t.ex. begärt ”slagning” beträffande personer som skulle användas för ömtåligare befattningar och militära myndigheter hade önskat yttrande om pålitligheten hos personer som skulle tjänstgöra som expeditionspersonal. Enligt Westlin hade även länsstyrelsens vaksamhet mot kommunisterna ökat.</P> <P class="p127 ft32">Slutligen ringde mig häromdagen en ung länsnotarie och meddelade att ”nu hade landshövdingen bestämt att k. icke skulle få tillstånd till innehav av pistoler och älgstudsare”.<SPAN class="ft31">117</SPAN></P> <P class="p237 ft15"><SPAN class="ft14">117 </SPAN>Skrivelse från Westlin till Thulin den 24/4 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 166. SÄPO.</P> <P class="p84 ft8">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38862x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">Än så länge hade emellertid ingen av dessa myndigheter fått någon hjälp av säkerhetspolisen. Alla hade, enligt Westlin, bemötts med samma raka och entydiga svar från honom:</P> <P class="p238 ft5">Jag har sökt klargöra för de intresserade:</P> <P class="p239 ft30"><SPAN class="ft42">att </SPAN>kommunistregistren på order från högre håll arkiverades för flera år sedan,</P> <P class="p194 ft30"><SPAN class="ft42">att </SPAN>några nya uppgifter om den sortens folk sedan icke insamlats,</P> <P class="p240 ft32"><SPAN class="ft43">samt att vi </SPAN>för närvarande äro förhindrade att utlämna sådana uppgifter som endast röra en persons politiska åskådning. (åtminstone betr k.).<SPAN class="ft31">118</SPAN></P> <P class="p27 ft6">Det är uppenbart att Westlin inte var nöjd med den rådande ordningen. Det ständiga tillbakavisandet av förfrågningarna från andra myndigheter gjorde att han kunde betraktas om ”ogin” av andra myndigheter. Därför sade han sig vara tacksam om Thulin kunde höra av sig för att ge instruktioner om hur dessa ärenden skulle handläggas. Westlin meddelade också att polismästaren Ernst Fontell uppmanat sina kriminalkommissarier att med hjälp av statspolisens tredje rotel i Göteborg ”göra en inventering angående beståndet av k. inom poliskåren”. Även i denna fråga hemställde Westlin om instruktioner om vad som kunde ”anses som tillåtligt för närvarande”.<SPAN class="ft13">119</SPAN></P> <P class="p241 ft6">Svaret från Stockholm lät emellertid vänta på sig. När det hade gått fyra månader utan att Westlin fått något besked från statspolisintendenten återkom han med sina frågor. I en skrivelse den 26 augusti 1948 undrade Westlin om registrering av kommunister ansågs ”försvarlig” och i vilken mån som politiska uppgifter om personer kunde lämnas ut till andra myndigheter.<SPAN class="ft13">120</SPAN></P> <P class="p65 ft6">Göteborgspolisen svävade således ännu i augusti 1948 i okunnighet om i vilken omfattning uppgifter om kommunister fick inhämtas samt om de uppgifter om kommunister som redan fanns tillgängliga i registret fick utlämnas. Först i september fick Westlin besked från Stockholm då han liksom andra befattningshavare vid säkerhetspolisens lokala avdelningar ute i landet genom statspolisintendentens cirkulär nr 1 informerades om vilka principer som skulle gälla dels för inhämtningen av uppgifter till tredje rotelns</P> <P class="p242 ft21"><SPAN class="ft22">118</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">119</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">120</SPAN><SPAN class="ft65">Westlin till Thulin den 26/8 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 358. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38863x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft6">centralregister, dels för utlämnandet av uppgifter ur registret.<SPAN class="ft13">121 </SPAN>För Westlin stod det därmed klart att uppgifter om kommunister skulle insamlas, registreras och vidarebefordras till tredje roteln i Stockholm. Däremot kunde statspolisintendenten inte ge Westlin tillåtelse att vidarebefordra de i Göteborg tillgängliga registeruppgifterna om kommunister till de civila myndigheterna. Han fick istället nöja sig med beskedet att denna fråga var föremål för utredning inom regeringen. Så länge denna fråga inte var avgjord skulle eventuella förfrågningar fortsättningsvis vidarebefordras till Stockholmsavdelningen.<SPAN class="ft13">122</SPAN></P> <P class="p243 ft12">UD och civilförsvarsstyrelsen</P> <P class="p37 ft6">Som nämnts var utlämnandet av personalkontrolluppgifter till de civila myndigheterna på våren 1948 baserat på ett flera år gammalt muntligt besked från socialminister Möller till den förre chefen för säkerhetspolisen Eric Hallgren. Avsaknaden av skriftliga regeringsdirektiv för den civila personalkontrollen torde ha varit en viktig anledning till att Thulin - efter samrådsnämndens godkännande - i en skrivelse till regeringen den 15 september 1948 föreslog att det skulle utfärdas bestämmelser för personalkontrollen inom de civila myndigheterna. Enligt Thulin var det nödvändigt att polisen, UD och atomforskningen skulle få inhämta uppgifter ur tredje rotelns register. Han ansåg dessutom att det ”ur säkerhetssynpunkt” var angeläget att personalkontroll infördes inom järnvägsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen. Han ställde sig dock tveksam till att det behövdes en ”politisk undersökning” av annan personal inom civilförsvarsstyrelsen (t.ex. befäl eller ordningspersonal) eller för ansökningsärenden vid överståthållarämbetet.<SPAN class="ft13">123</SPAN></P> <P class="p173 ft6">Civilförsvarsstyrelsen ville emellertid gå längre än statspolisintendenten. Den 2 oktober 1948 hemställde generaldirektören Åke</P> <P class="p23 ft24"><SPAN class="ft22">121</SPAN><SPAN class="ft35">Statspolisintendentens cirkulär nr 1 den 22/9 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 398/48. SÄPO. Med dessa instruktioner fick Westlin låta sig nöja fram till oktober 1948 då han fick ett mer personligt formulerat svar på sina frågor. I sak upprepades då instruktionerna i cirkulär nr 1 (Hasselrot till Westlin den 8/10 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 358/48. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p58 ft24"><SPAN class="ft22">122</SPAN><SPAN class="ft27">Statspolisintendentens cirkulär nr 1 den 22/9 1948 (S nr 398/48. SÄPO). Hasselrot till Westlin den 8/10 1948 (S nr 358/48. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p128 ft18"><SPAN class="ft22">123</SPAN><SPAN class="ft41">Det bör noteras att Thulins skrivelse skiljer sig från den till skrivelsen bifogade promemorian vad gäller synen på kontrollen av amatörradiotillstånd. Skrivelsen menar att ”kontrollen kunna upphöra” medan promemorian hävdar att ”slagning böra ske ifråga om samtliga sökande”. Skrivelse från Spi till regeringen den 15/12 1948 med bifogad ”PM ang uppgiftslämnande till civila myndigheter.” Dnr SAH 8. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA.</SPAN></P> <P class="p129 ft8">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38864x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">Sundelin till regeringen om att civilförsvarsstyrelsens möjligheter att inhämta uppgifter ur ”säkerhetstjänstens register” skulle utökas väsentligt. Enligt Sundelins uppfattning borde personalkontrollen omfatta all anställd personal samt följande kategorier av inskriven personal: högre befäl, manskap inom ordnings- och bevakningstjänst, viktigare befattningar inom observations- och förbindelsetjänst (t.ex. telefonister) samt annan personal med uppgifter ”av särskilt ömtålig natur”. Om det vid personalkontrollen framkom uppgifter om politisk opålitlighet hos någon av den inskrivna personalen skulle vederbörande blir föremål för omplacering.<SPAN class="ft13">124 </SPAN>Om- fattningen av den föreslagna personalkontrollen skulle sammanlagt uppgå till ungefär 68000 personer. Trots att personalkontrollen därmed skulle omfatta ett icke oansenligt antal befattningshavare menade Sundelin att civilförsvarsstyrelsen tagit hänsyn till de ”betänkligheter ur medborgerlig synpunkt, som kunna resas mot en mera omfattande slagning i säkerhetstjänstens register” och därför ”begränsat sig” till dessa personalkategorier.<SPAN class="ft13">125</SPAN></P> <P class="p138 ft6">När Thulin fick yttra sig om Sundelins förslag hade han reviderat sin tidigare uppfattning om att det var tveksamt huruvida civilförsvarsstyrelsens personalkontroll skulle omfatta fler befattningshavare än dem som var sysselsatta inom atomforskningen. Nu visade han istället stor förståelse för civilförsvarets önskemål.<SPAN class="ft13">126</SPAN></P> <P class="p29 ft6">Thulin menade att eftersom gränsen mellan civilt och militärt försvar ”blivit alltmera flytande” kunde inte civilförsvaret på principiella grunder nekas att kontrollera sin personal. Det fanns emellertid andra hänsynstaganden som skulle beaktas innan frågan slutgiltigt avgjordes av regeringen. Thulin valde att lyfta fram tre aspekter som väsentliga för frågan om utvidgad personalkontroll vid civilförsvarsstyrelsen: demokrati- och rättssäkerhetsintresset, säkerhetsintresset samt de konsekvenser en ökad personalkontroll skulle få för det polisiära arbetet.</P> <P class="p43 ft1">När Thulin behandlade frågan ur demokrati- och rättssäkerhetssynpunkt tog han fasta på Sundelins uppdelning i inskriven och anställd personal. Han menade att invändningarna mot personalkon-</P> <P class="p179 ft24"><SPAN class="ft22">124</SPAN><SPAN class="ft38">Åke Sundelin till regeringen 2/10 1948. Dnr LH 23/48. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">125</SPAN><SPAN class="ft35">För den numerära omfattningen av personalkontrollen se Spi:s skrivelse till regeringen den 6/12 1948. Dnr LH 23/48. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA. Åke Sundelin till regeringen 2/10 1948. Dnr LH 23/48InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949.. RA.</SPAN></P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">126</SPAN><SPAN class="ft68">Det framgår inte om statspolisintendenten haft överläggningar med samrådsnämnden inför sitt yttrande i ärendet. Att detta uppmärksammats av inrikesdepartementet framgår av en marginalanteckning på yttrandet av statssekreterare Folke Thunborg: ”Har ej rådet hörts?” (Spi till regeringen den 6/12 1948. Dnr LH 23/48. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA.).</SPAN></P> <P class="p244 ft8">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38865x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">trollen ur principiell demokratisk synpunkt var lika vägande oavsett vilken personalkategori den kontrollerade tillhörde. Icke desto mindre fanns det enligt Thulin skäl till att skilja på inskrivna och anställda eftersom felbedömningar av uppgifterna eller misstag vid uppgiftslämnandet kunde få betydligt allvarligare framtida konsekvenser för en anställd än för en inskriven person.</P> <P class="p139 ft32">Hänsynen till rättssäkerheten skulle sålunda icke kräva lika stor återhållsamhet vid bestämmande av personalkontrollens omfattning då det gäller i civilförsvaret inskriven som beträffande däri anställd personal.<SPAN class="ft31">127</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Den uppdelning mellan inskriven eller anställd personal som lät sig göras med hänsyn till den enskildes intresse var emellertid enligt Thulin betydligt svårare att tillämpa ur säkerhetssynpunkt. Oavsett om en person var inskriven eller anställd kunde dennes pålitlighet få avgörande betydelse för säkerheten vid ett skärpt läge.<SPAN class="ft13">128</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Thulin framhöll också att en utvidgning av personalkontrollen innebar att säkerhetspolisens arbete skulle öka avsevärt. Återigen fick han anledning att påpeka att säkerhetspolisens register i första hand var ett spaningsregister och att personalkontrollarbetet inom säkerhetspolisen som inbegrep registerslagning och upprättande av promemorior innebar en tung belastning för säkerhetspolisens personal. Även om han trodde att civilförsvaret i första hand skulle utnyttja andra vägar för att inhämta referenser lokalt menade han att personalkontrollen för civilförsvaret i framförallt de större städerna skulle få en ”icke obetydlig omfattning”. Dessutom påminde Thulin om att liknande ”säkerhetskrav” för införande av personalkontroll även torde omfatta järnvägen, posten, telegrafen, vattenfallsverken etc.<SPAN class="ft13">129 </SPAN>Av de reservationer mot säkerhetsintresset som Thulin anförde i yttrandet tycks omsorgen om säkerhetspolisens resurser vägt tyngst då han sade sig inte kunna avvisa civilförsvarets krav på personalkontroll i den mån den anlitades efter ”fullständigt utnyttjande av tillgänglig lokal personkännedom” och i den mån säkerhetspolisen kunde tillföras de resurser som krävdes för att klara den ökade arbetsbelastningen.<SPAN class="ft13">130</SPAN></P> <P class="p245 ft24"><SPAN class="ft22">127</SPAN><SPAN class="ft35">Spi till regeringen den 6/12 1948. Dnr LH 23/48. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA.</SPAN></P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft22">128</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">129</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">130</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38866x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft6">Civilförsvarsstyrelsen tog fasta på säkerhetspolisens invändningar och framhöll i en skrivelse till regeringen den 23 maj 1949 att civilförsvaret i största möjliga mån skulle utnyttja lokala uppgifter för att pröva pålitligheten hos personalen.</P> <P class="p165 ft32">Såvitt civilförsvarsstyrelsen kan finna torde sådana speciella kontrollåtgärder, vilka närmast skulle avse undersökning i registraturen hos statspolisens tredje rotel, endast behöva förekomma i ett begränsat antal fall.<SPAN class="ft31">131</SPAN></P> <P class="p41 ft1">I övrigt stod civilförsvarsstyrelsen fast vid de önskemål som formulerats i oktober 1948.<SPAN class="ft46">132</SPAN></P> <P class="p86 ft6">Med dessa förslag och yttranden som grund beslutade regeringen den 10 juni 1949 att uppgifter ur säkerhetspolisens centralregister skulle utlämnas för personalkontroll till civilförsvarsstyrelsen och UD. För civilförsvarsstyrelsen kom därmed antalet kontrollerade personalkategorier att öka. Reglerna för utlämnande av uppgifter överensstämde till viss del med de som utfärdats för personalkontrollen inom försvarsväsendet den 30 juni 1948. Punkterna a) - c) var likalydande med dem för försvaret utfärdade punkterna 1) - 3) som citerats ovan. De följande punkterna föreskrev att uppgifter skulle lämnas ut beträffande:</P> <P class="p110 ft30"><SPAN class="ft5">d)</SPAN><SPAN class="ft70">person, vilken är eller på sakligt grundade skäl misstänkes vara medlem av organisation, som under c) sägs, därest han innehar eller avses tillträda befattning eller uppdrag i allmän tjänst av särskild betydelse med hänsyn till rikets säkerhet.</SPAN></P> <P class="p248 ft32"><SPAN class="ft5">e)</SPAN><SPAN class="ft71">person, om vars verksamhet eljest sådana upplysningar föreligga, att han på bärande skäl kan befaras i ett kritiskt läge vara beredd att deltaga i sådana handlingar, som i a) och b) sägs.</SPAN></P> <P class="p192 ft6">Nu räckte det således med att det förelåg misstanke om medlemskap i ytterlighetsparti för att säkerhetspolisen skulle kunna lämna ut uppgifter i personalkontrollen.</P> <P class="p179 ft24"><SPAN class="ft22">131</SPAN><SPAN class="ft38">Generaldirektören för civilförsvarsstyrelsen till regeringen den 23/5 1949. Dnr LH 23/48. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA.</SPAN></P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">132</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38867x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft6">Regeringen föreskrev också att uppgifter ur det ”andrahandsmaterial” som inhämtats av den allmänna säkerhetstjänstens tele- <NOBR>fon-,</NOBR> brev- och telegramkontroll nu fick utlämnas i personalkontrollen. Utlämnandet av uppgifter ur Polisunderrättelser (beträffande konstaterad ekonomisk brottslighet) skulle endast förekomma om den kontrollerade skulle anställas eller befordras inom UD eller inom civilförsvarsstyrelsen placeras i befattning som innebära ekonomiskt ansvar, bevakningstjänst eller befattning med särskild betydelse för rikets säkerhet.<SPAN class="ft13">133 </SPAN>En annan skillnad mot försvarets personalkontrollbestämmelser var att det i reglerna för UD och civilförsvarsstyrelsen påpekades att framställan till statspolisintendenten endast skulle göras om det skulle innebära ”påtagliga risker” att anlita en ”icke pålitlig” person för arbetsuppgiften samt efter att andra vägar att inhämta referenser prövats.<SPAN class="ft13">134 </SPAN>Detta tillägg torde ha gjorts enligt de önskemål som framförts i statspolisintendentens yttrande. Den viktigaste nyordningen med de nya bestämmelser var för civilförsvarsstyrelsens del att antalet ”säkerhetsklassade” befattningar inom myndigheten ökade markant. För UD:s del torde bestämmelserna huvudsakligen inneburit ett fastställande av rådande praxis.</P> <P class="p173 ft6">Civilförsvarsstyrelsen var således den mest pådrivande aktören för att utöka personalkontrollen inom den egna myndigheten. Ef- tersom varken statspolisintendenten eller regeringen bjöd något större motstånd kunde civilförsvarsstyrelsens förslag realiseras. I vilken mån som Westlins skrivelser till Thulin hade påverkat statspolisintendenten i frågan är svårt att avgöra.</P> <P class="p141 ft6">När bestämmelserna för civilförsvarets personalkontroll ett år senare återigen reviderades är det betydligt lättare att fastställa inflytandet från statspolisens tredje rotels sektion i Göteborg. I en skrivelse till Thulin den 15 september 1950 uppmärksammade kommissarie Hugo Simonsson vid Göteborgssektionen vissa omständigheter som enligt honom visade att personalkontrollen av bevakningspoliser inte var tillförlitlig. Simonsson berättade att han - i samband med att civilförsvaret i Göteborg nyligen anordnat en kurs för bevakningspoliser - ombetts att hålla ett föredrag om spioneri och sabotage. Inför föredraget hade Simonsson ansett det nödvändigt att få upplysningar om åhörarnas ”politiska pålitlighet”.</P> <P class="p250 ft24"><SPAN class="ft22">133</SPAN><SPAN class="ft27">Ämbetsskrivelse från Eije Mossberg till statspolisintendenten nr 1 den 10/6 1949. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">134</SPAN><SPAN class="ft37">Generaldirektören för civilförsvarsstyrelsen till regeringen den 23/5 1949. Dnr LH 23/48. InD:s arkiv (H), konseljakt 10/6 1949. RA.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38868x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">Från Göteborgs civilförsvarsbyrå hade han då fått det lugnande beskedet att drygt 600 personer skulle genomgå utbildningen och att samtliga kontrollerats. Vid kontrollen hade ungefär fem procent ”bortfallit”. Simonsson hade emellertid inte nöjt sig med dessa underrättelser. Eftersom åtskilliga uppgifter om kommunister hos tredje roteln i Göteborg ännu inte rapporterats till Stockholm lät han genomföra en lokal registerslagning på de personer som återstod efter den tidigare kontrollen.</P> <P class="p97 ft32">Av hitintills kontrollslagna 375 personer hade 38 förekommit i rotelns registratur samtliga med uppgifter tydande på sympatier för eller kommunistisk verksamhet.<SPAN class="ft31">135</SPAN></P> <P class="p251 ft6">Vad Simonsson avsåg med ”uppgifter tydande på sympatier för eller kommunistisk verksamhet” framgår av en av honom upprättad förteckning över de 38 personer som förekom i Göteborgsregistret. Om 31 av personerna på förteckningen fanns det registeruppgifter om att de prenumererat på Arbetartidningen (k). För 15 av de registrerade prenumeranterna härrörde uppgifterna från andra världskriget och var således fem till tio år gamla medan 16 personer var antecknade som prenumeranter någon gång under åren <NOBR>1945-1949.</NOBR> Om de återstående sju av de totalt 38 personerna fanns olika typer av uppgifter som t.ex. innehavare av illegal radiosändare (anonym anmälan år 1946), medlemskap eller tidigare medlemskap i kommunistisk organisation eller innehavare av karta över Sovjetunionen (införskaffad mot postförskott från Arbetartidningen).<SPAN class="ft13">136</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Dagen efter det att Simonsson skrivit till Thulin uppmärksammades utbildningen av bevakningspoliser i en artikel i Göteborgs handels- och sjöfartstidning (GHT). Tidningen kunde då under rubriken ”Ingen chans för sabotör” berätta om ett antal ”kraftiga, stadiga gubbar med valkiga nävar, bister uppsyn och ansenliga kroppskrafter” som utbildades till ”sabotagepoliser” och bl.a. fick träning i skjutning med kulsprutepistol, <NOBR>”jiu-jiutsi</NOBR> <NOBR>[---]</NOBR> och annat som en civilförsvarspolis måste kunna”. Den bild som GHT förmedlade till läsaren där ett antal trygga gubbar endast med avbrott för ett och annat pipbloss jagade ”fula övningssabotörer” var enligt</P> <P class="p252 ft24"><SPAN class="ft22">135</SPAN><SPAN class="ft38">Kommissarie Hugo Simonsson till Thulin den 15/9 1950. Dnr Sa 10 ½. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/10 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p99 ft19"><SPAN class="ft22">136</SPAN><SPAN class="ft72">Förteckning över personer, vilka äro uttagna till bevakningstjänst och förekomma i statspolisens 3:e rotels register i Göteborg. </SPAN><SPAN class="ft18">(bilaga till skrivelse från kommissarie Hugo Simonsson till Thulin den 15/9 1950). Dnr Sa 10 ½. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/10 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p35 ft8">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38869x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">statspolisens tredje rotel i Göteborg missvisande. Särskilt reagerade säkerhetspolisen på att tidningen skrev att ”ytterst noggranna undersökningar” låg till grund för uttagningen av bevakningspoliserna och att en av de bevakningspoliser som figurerade på bild i tidningen och i artikeln karaktäriserades som ”en svår nöt för ev sabotörer att knäcka” fanns registrerad i tredje rotelns register som prenumerant på Arbetartidningen för åren 1939, 1940 och 1949. I en skrivelse till Thulin den 16 september karaktäriserade polisintendent Westlin artikeln enligt följande:</P> <P class="p68 ft32">Bifogade klipp ur GHT innehåller vissa uppgifter angående uttagningar av s.k. bevakningspoliser, vilka uppgifter måste anses överdrivna och vilseledande. Svenska folket bibringas den uppfattningen, att ytterst noggranna undersökningar ligger till grund för uttagningen och att de uttagna är en ”patriotisk elit”. En var som läser artikeln får den uppfattningen att polisen verkställt uttagningen och garanterar resultatet.<SPAN class="ft31">137</SPAN></P> <P class="p140 ft6">Statspolisintendenten agerade snabbt i frågan. Den 23 september 1950 redovisades problemen i Göteborg för samrådsnämnden och det beslutades då att statspolisintendenten skulle skriva till regeringen med begäran om att det vid uttagningen till bevakningspoliser skulle tillämpas samma personalkontrollregler som vid rekryteringen av polismän.<SPAN class="ft13">138 </SPAN>I enlighet med nämndens beslut kunde Thulin den 2 oktober 1950 göra en hemställan till regeringen i saken. För att belysa att de uppgifter som fick lämnas ut till civilförsvarsstyrelsen i personalkontrollärenden ”icke äro uttömmande” lät Thulin bifoga Simonssons och Westlins skrivelser och artikeln i GHT. De uppgifter som Simonsson förmedlat och som i huvudsak berörde prenumeranter på Arbetartidningen var enligt Thulin ”icke i och för sig” av den karaktären att man kunde dra säkra slutsatser om personernas pålitlighet, men var dock oroande. Därför ansåg Thulin att det var nödvändigt att de bestämmelser som utfärdats den 2 april 1948 gällande personalkontrollen av polismän också</P> <P class="p101 ft24"><SPAN class="ft22">137</SPAN><SPAN class="ft35">Westlin till Thulin 16/9 1950 (med klipp ur GHT den 16/9 1950). Dnr Sa 10 ½. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/10 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">138</SPAN><SPAN class="ft23">Protokoll hållet vid sammanträde hos statspolisintendenten den 23/9 1950 (närv. G Heckscher, H Gustafsson och Å Hasselrot, föredragande: O G Dahlgren - Tiberg). Dnr Sa</SPAN></P> <P class="p253 ft15"><SPAN class="ft18">10</SPAN><SPAN class="ft37">½. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/10 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38870x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft6">skulle omfatta civilförsvarets bevakningspersonal.<SPAN class="ft13">139 </SPAN>Dessa regler innehöll inga begränsningar för vilka registeruppgifter som fick lämnas ut i personalkontrollen och beslut om utlämnande behövde inte heller underställas samrådsnämnden.<SPAN class="ft13">140 </SPAN>Regeringen hade inga invändningar mot att skärpa personalkontrollen för bevakningspoliserna. Redan den 13 oktober 1950 utfärdade regeringen nya regler helt i enlighet med Thulins förslag.<SPAN class="ft13">141 </SPAN>Då hade det inte ens gått en månad från att Simonsson påkallat Thulins uppmärksamhet i frågan.</P> <P class="p254 ft12">De civila myndigheternas personalkontroll <NOBR>1950-1961</NOBR></P> <P class="p27 ft6">När väl de principiella betänkligheterna mot att även formellt tillåta civila myndigheter utföra personalkontroll undanröjts 1949 låg vägen öppen för en snabb expansion på området. Inför beslutet om utökad personalkontroll i juni 1949 tog det ungefär åtta månader från att frågan väcktes i september/oktober 1948 till att regeringen fattade beslut i frågan. År 1950 hade handläggningstiden inom regeringskansliet förkortats väsentligt. Frågan om mer omfattande personalkontroll av bevakningspoliser tog bara drygt tre veckor att lösa. Lika lång tid tog det att besluta om personalkontroll inom statens utlänningskommission (SUK). Den 19 april skrev statspolisintendenten till regeringen och anhöll om att SUK skulle få utföra personalkontroll av sin personal i samma utsträckning som civilförsvarsstyrelsen och UD. Detta motiverades med SUK:s nära samarbete med polismyndigheterna samt mot bakgrund ”av vad senare tids erfarenheter givit vid handen”.<SPAN class="ft13">142 </SPAN>De ”erfarenheter” som statspolisintendenten syftade på var att en tjänsteman vid utlänningskommissionen lämnat ut handlingar om två estniska flyktingar till Kanada under våren 1950, vilket resulterade i åtal för grovt spioneri.<SPAN class="ft13">143 </SPAN>Spionfallet kom således att tjäna som illustration för nödvän-</P> <P class="p255 ft24"><SPAN class="ft22">139</SPAN><SPAN class="ft35">Spi till regeringen 2/10 1950. Dnr Sa 10 ½. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/10 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p89 ft26"><SPAN class="ft22">140</SPAN><SPAN class="ft73">PM angående handläggningen vid statspolisens tredje rotel av ärenden rörande personalkontroll. </SPAN><SPAN class="ft24">av förste kriminalassistent O.G. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Dahlgren-Tiberg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> 9/12 1955. Sp 3:s arkiv, B IV, vol.3. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">141</SPAN><SPAN class="ft38">Ä.s. från InD till samtliga länsstyrelser, Spi och civilförsvarsstyrelsen den 13/10 1950. Dnr Sa 10 ½. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/10 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">142</SPAN><SPAN class="ft68">Spi till regeringen 19/4 1950. Dnr SAH 30/50, InD:s arkiv (H), konseljakt 5/5 1950. RA.</SPAN></P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">143</SPAN><SPAN class="ft68">Två personer åtalades för brottet. I tingsrätten dömdes båda för grovt spioneri till straffarbete i fyra år och sex månader respektive fyra år. I hovrätten frikändes den ena personen medan straffet för den andra reducerades till åtta månaders fängelse (då för brott mot tystnadsplikten) (Stockholms tingsrätts dom i mål nr DB 258/1950 den 11/7 1950 samt Svea hovrätts dom den 19/9 1950. P 4948, S löpnr 1 och A löpnr 2. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p53 ft8">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38871x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">digheten att införa personalkontroll inom SUK. Det faktum att den aktuella tjänstemannen knappast hade stoppats i personalkontrollen på grund av sina västsympatier och antisovjetiska inställning kan betraktas som något paradoxalt i sammanhanget. Från regeringen kom inga invändningar mot förslaget och den 5 maj 1950 togs beslut i frågan.<SPAN class="ft13">144 </SPAN>Vid mitten av år 1950 hade sålunda försvarsmakten, civilförsvarsstyrelsen, polismyndigheterna, SUK och UD rätt att för personalkontroll inhämta uppgifter ut statspolisens tredje rotels register.</P> <P class="p148 ft6">I skuggan av de skärpta stormaktsmotsättningarna då Koreakriget eskalerade på hösten 1950 byggdes personalkontrollsystemet ut ytterligare på den civila sidan. I december 1950 utökades antalet personalkontrollberättigade myndigheter markant. När regeringen den 22 december 1950 beslöt att järnvägsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, lotsstyrelsen, generaltullstyrelsen, luftfartsstyrelsen, radiotjänst, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap samt vattenfallsstyrelsen med hjälp av statspolisens tredje rotels register skulle genomföra personalkontroll för tjänster med ”betydelse för rikets säkerhet” eller ”särskild betydelse för rikets säkerhet” åberopades det skärpta utrikespolitiska läget.</P> <P class="p256 ft32">De under senare tid inträffade världshändelserna ha givit anledning att ägna ökad uppmärksamhet åt frågan om den medborgerliga pålitligheten hos befattningshavare i allmän tjänst, vilka ålagts uppgifter av betydelse för rikets säkerhet.<SPAN class="ft31">145</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Med denna motivering erinrade regeringen de ovan nämnda statliga myndigheterna att pröva personers pålitlighet vid antagande eller placering vid befattningar som myndigheten ansåg var av betydelse för rikets säkerhet.<SPAN class="ft13">146 </SPAN>I stort sett överensstämde dessa bestämmelser med de personalkontrollregler som sedan 1949 utfärdats för andra civila myndigheter. Några skillnader är emellertid värda att</P> <P class="p149 ft21"><SPAN class="ft22">144</SPAN><SPAN class="ft68">Ä.s. från InD till Spi och SUK den 5/5 1950. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">145</SPAN><SPAN class="ft27">Ä.s. från InD till generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen, lotsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, radiotjänst, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, järnvägsstyrelsen samt Spi (för kännedom och efterrättelse) och C Fst (för kännedom) den 22/12 1950 nr 1. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft21"><SPAN class="ft22">146</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid. De mer vittgående reglerna för utlämnande av uppgifter ur PU återfinns inte i de bestämmelser som den 5/5 1950 utfärdades till SUK. Tillgången till dessa uppgifter krävde då att den aktuella befattningen var av ”särskild betydelse för rikets säkerhet” (ä.s. från InD till Spi samt SUK den 5/5 1950. InD:s arkiv (H), koncept. RA.).</SPAN></P> <P class="p257 ft8">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38872x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft6">nämna. Tidigare personalkontrollbestämmelser hade endast reglerat utlämnandet av uppgifter från statspolisintendenten. I denna instruktion ålades emellertid även myndigheten att underrätta statspolisintendenten om det framkom uppgifter om att någon befattningshavare med arbetsuppgifter av ”betydelse för rikets säkerhet” var opålitlig.<SPAN class="ft13">147 </SPAN>Denna ”underrättelseplikt” förekom inte i bestämmelserna för civilförsvarsstyrelsen, UD eller utlänningskommissionen.</P> <P class="p258 ft6">Det motstånd som tidigare funnits inom regeringen och ledningen för säkerhetspolisen mot alltför omfattande politiska undersökningar av befattningshavare som var sysselsatta med arbeten som på ett eller annat sätt kunde betraktas som betydelsefulla för rikets säkerhet var nu definitivt brutet. De medborgarrättsliga och demokratiska invändningarna mot personalkontrollen fick således stå tillbaka för de åtgärder som ansågs nödvändiga ur säkerhetssynpunkt.</P> <P class="p259 ft6">Under <NOBR>1950-talet</NOBR> kom alltfler myndigheter att betraktas som en del i totalförsvaret vilket också kom att innebära att de inlemmades i personalkontrollsystemet. Varken inom regeringen eller säkerhetspolisen gjordes några försök att fördröja eller stoppa denna successiva utbyggnad av kontrollen. Den konsensus som rådde inom regering och statsförvaltning i dessa ärenden åskådliggörs dels genom statspolisintendentens ständiga tillstyrkanden av olika myndigheters framställan om att få ta del av tredje rotelns centralregister, dels genom den korta handläggningstiden - från myndighetens begäran till regeringsbeslut - inom regeringskansliet.</P> <P class="p43 ft6">Den 28 september 1951 utfärdades föreskrifter om personalkontroll inom privata vaktbolag med uppdrag att bevaka ur säkerhetssynpunkt viktiga statliga och enskilda anläggningar.<SPAN class="ft13">148 </SPAN>Efter Hilding <NOBR>Andersson-målet</NOBR> och i samband med Enbomsaffären i maj 1952 föreslog fångvårdsstyrelsens överdirektör och ledamoten i statspolisintendentens samrådsnämnd Hardy Göransson att personalen inom fångvården skulle kontrolleras för att förhindra att det ”vid anstalten finnes befattningshavare, som till följd av sin politiska inställning kan vilja vara den intagne behjälplig att på ett eller annat sätt bryta isoleringen”. Drygt tre veckor senare, den 13 juni</P> <P class="p260 ft21"><SPAN class="ft22">147</SPAN><SPAN class="ft68">Ämbetsskrivelser den 22/12 1950. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">148</SPAN><SPAN class="ft36">Kunglig kungörelse nr 640 den 28/9 1951 (kungörelsen trädde i kraft den 2/11 1951). Detta beslut grundade sig på en utredning av Åke Hasselrot som tillsatts den 14/7 1950. An- ledningen till att det tog ett drygt år att handlägga ärendet var att det krävdes särskilda överväganden när personalkontrollen skulle utsträckas till att även gälla privata företag (Spi till regeringen 8/1 1951 med bifogad PM den 5/1 1951 av Hasselrot. Dnr SaH 1/51. InD:s arkiv (H), konseljakt 28/9 1951. RA.).</SPAN></P> <P class="p261 ft8">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38873x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft6">1952, utfärdade regeringen personalkontrollbestämmelser för fångvårdsstyrelsen.<SPAN class="ft13">149 </SPAN>Den 17 oktober 1952 kompletterades civilförsvarsstyrelsens personalkontroll med bestämmelser om att entreprenadarbetare sysselsatta med <NOBR>byggnads-,</NOBR> inrednings- och installationsarbeten vid civilförsvarets ledningscentraler, uppehållsplatser samt vid skyddsrumsanläggningar för den civila administrationen skulle kontrolleras.<SPAN class="ft13">150 </SPAN>I september 1953 utökades personalkontrollen inom flygtekniska försöksanstalten från att endast ha tillämpats för anställda vid hemliga arbeten till att omfatta all anställd personal.<SPAN class="ft13">151 </SPAN>Året därefter utvidgades personalkontrollsystemet till att omfatta all anställd personal vid statens sakrevision, viss personal inom arbetarskyddsstyrelsen samt kanslipersonalen vid beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.<SPAN class="ft13">152 </SPAN>År 1956 utfärdades personalkontrollbestämmelser för riksåklagarämbetet och året därefter infördes personalkontroll för delar av personalen vid kartverket och byggnadsstyrelsen.<SPAN class="ft13">153</SPAN></P> <P class="p263 ft24"><SPAN class="ft22">149</SPAN><SPAN class="ft27">Innehållet i bestämmelserna var identiska med de som utfärdats den 5/5 1950 för personalkontrollen inom SUK. Fångvårdsstyrelsen till regeringen den 15/5 1952 Dnr SaH 12. InD:s arkiv (H), konseljakt den 13/6 1952. Ä.s. från inrikesdepartementet till fångvårdsstyrelsen samt Spi den 13/6 1952. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">150</SPAN><SPAN class="ft35">GD civilförsvarsstyrelsen till regeringen den 3/6 1952. Dnr SaH 17. InD:s arkiv (H), konseljakt den 17/10 1952. RA. Ä.s. från InD till civilförsvarsstyrelsen och Spi den 17/10. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">151</SPAN><SPAN class="ft35">Sedan den 17/10 1952 hade personalen vid flygtekniska försöksanstalten kontrollerats enligt de bestämmelser som gällde personalkontrollen inom försvaret (VPM av Dahlgren- Tiberg till Spi den 30/7 1953. Sp 3:s arkiv, S nr 198. SÄPO.). Försöksanstaltens personalkontroll kom från och med den 25/9 1953 att regleras enligt samma regelverk som utfärdats för fångvårdsstyrelsen samt SUK. Ä.s från InD till flygtekniska försöksanstalten den 25/9 1953. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p218 ft18"><SPAN class="ft22">152</SPAN><SPAN class="ft69">Föreskrifterna för arbetarskyddsstyrelsens personalkontroll som gällde specifikt utfärdande av vissa legitimationer (ä.s. från InD till arbetarskyddsstyrelsen och Spi den 9/4 1954 nr 2. InD:s arkiv (H), koncept. RA.). Ä.s. från InD till statens sakrevision och Spi den 22/1 1954 nr 2. InD:s arkiv (H), koncept. RA. För byggnadsstyrelsens personalkontroll utfärdades två olika föreskrifter. Den ena gällde kontrollen av den personal som skulle tas i anspråk för arbeten vid anläggningen som var avsedd för riksstyrelsens placering i krig. Dessa kontrollerades i samma ordning som polispersonalen dvs. alla tillgängliga registeruppgifter skulle lämnas ut av statspolisen. Den andra bestämmelsen gällde personal som var sysselsatt med arbeten av betydelse eller särskild betydelse för rikets säkerhet (ämbetsskrivelser från InD till byggnadsstyrelsen och Spi den 5/4 1957 nr 1 och 2. InD:s arkiv (H), koncept. RA). Personalkontrollen vid beredskapsnämnden för psykologiskt försvar reglerades enligt ä.s. den 8/10 1954 (InD:s arkiv (H) diarium den 28/8 1954, nr 5. RA).</SPAN></P> <P class="p264 ft18"><SPAN class="ft22">153</SPAN><SPAN class="ft33">I personalkontrollbestämmelserna för kartverket och för sjöfartsstyrelsen föreskrevs att personalkontroll skulle genomföras endast vad beträffar tjänster av </SPAN><SPAN class="ft19">särskild </SPAN>betydelse för rikets säkerhet. Vid kontrollen skulle då lämnas ut uppgifter om misstankar om spionageverksamhet eller om vederbörande hade en ledande position i ett ytterlighetsparti. Då en av punkterna emellertid explicit påpekade att <SPAN class="ft19">misstanke </SPAN>om medlemskap i ytterlighetsorganisation endast skall lämnas ut beträffande befattningar med ”särskild” betydelse för rikets säkerhet framstår bestämmelserna som något motsägelsefulla. Ä.s InD till Rikets allmänna kartverk den 25/1 1957 samt ä.s. InD till byggnadsstyrelsen den 5/4 1957 nr 1 och 2. InD:s arkiv (H) koncept. RA. Ang riksåklagaren se ”Personalkontrollstatistik” den 1/4 1960. SAK <NOBR>001306-4837.</NOBR> löpnr 1, s. 22. SÄPO.</P> <P class="p265 ft8">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p41 ft6">De civila myndigheterna var inte lika aktiva som försvarsstaben när det gällde att utöva påtryckningar mot regeringen för att i större utsträckning få möjlighet att kontrollera den egna personalens ”politiska pålitlighet” med hjälp av säkerhetspolisens register. Viss aktivitet förekom dock. Under åren <NOBR>1948-1950</NOBR> var det framförallt civilförsvarsstyrelsen som visade stort intresse i saken och i juni 1949 utfärdades de första bestämmelserna för de civila myndigheternas personalkontroll. Dessa bestämmelser utgjorde dels ett skriftligt godkännande av den personalkontroll som pågått sedan andra världskriget med stöd av underhandsdirektiv från regeringen, dels en utvidgning av de personalkategorier som omfattades av kontrollen.</P> <P class="p266 ft6">Statspolisintendenten ställde sig inledningsvis skeptisk till civilförsvarsstyrelsens propåer om utökad personalkontroll. Särskilt oroade han sig för att kontrollen skulle ta alltför stora resurser i anspråk, inte minst med tanke på att flera andra civila myndigheter kunde ha liknande ”säkerhetskrav” som civilförsvarsstyrelsen. Sä- kerhetspolisens motstånd mot personalkontrollen som främst kommit till uttryck under perioden <NOBR>1945-1948</NOBR> hade således försvagats men dock inte försvunnit.</P> <P class="p146 ft6">När det kalla krigets fördjupades under Koreakriget på hösten 1950 ökade antalet personalkontrollberättigade myndigheter markant. Som nämnts i det förra kapitlet låg denna utvidgning även i linje med önskemål som framställts av försvarsstaben.</P> <P class="p29 ft6">Det bör också noteras att det i UD:s och civilförsvarsstyrelsens personalkontrollbestämmelser den 10 juni 1949 klart uttrycktes att säkerhetspolisen fick lämna ut dels den överskottsinformation som inhämtats av den allmänna säkerhetstjänsten under andra världskriget, dels uppgifter om att en person misstänktes vara medlem i en ytterlighetsorganisation. För försvarets del utfärdades dessa mer vittgående utlämnandeföreskrifter först 1950.</P> <P class="p267 ft8">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38875x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p268 ft49"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft48">Personalkontrollen inom industrierna</SPAN></P> <P class="p236 ft12">Bakgrund</P> <P class="p23 ft6">Trots att försvarsmakten i mångt och mycket lyckats genomdriva sina krav på utökad personalkontroll inom försvaret och den krigsviktiga industrin fanns det vid andra hälften av <NOBR>1950-talet</NOBR> några återstående frågor som ännu inte ansågs lösta på ett tillfredsställande sätt. För det första förekom inget s.k. spontanuppgiftsutlämnande från säkerhetspolisen om anställda vid privata firmor som utförde hemliga arbeten åt försvaret och för det andra var det svårt att avskeda kollektivanställda kommunister vid krigsviktiga industrier.</P> <P class="p269 ft6">I personalkontrollbestämmelserna från den 2 februari 1951 fanns föreskrifter om att i den mån nya uppgifter som berörde värnpliktiga eller försvarsanställda med tjänster som omfattades av personalkontroll tillfördes säkerhetspolisens centralregister skulle dessa utlämnas till försvarsstaben även om det inte förelåg någon framställning i ärendet. När personalkontrollen den 17 oktober 1952 utsträcktes till att även gälla enskilda personer (t.ex. anbudsgivare) som skulle utföra hemliga arbeten åt militära myndigheter föreskrev reglerna att även dessa skulle vara föremål för spontanuppgiftslämnande. På denna punkt sade sig statspolisintendenten inte kunna följa reglerna. I en skrivelse till ÖB den 10 februari 1953 meddelades att säkerhetspolisen gjort bedömningen att personalkontrollen av denna grupp inte kunde omfattas av skyldigheten att lämna ut uppgift utan att framställning gjorts. Detta eftersom säkerhetspolisen saknade möjlighet att ”annat än i undantagsfall kunna avgöra om ett arbete är av hemlig natur eller ej”.<SPAN class="ft13">154 </SPAN>Att detta förhållande blev bestående under <NOBR>1950-talet</NOBR> framgår av en PM till inrikesministern den 13 september 1956 där det påpekades att</P> <P class="p270 ft15"><SPAN class="ft14">154 </SPAN>Spi till ÖB den 10/2 1953. Sp 3:s arkiv, S nr 40/53. SÄPO.</P> <P class="p84 ft8">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38876x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft6">spontanuppgifter endast utlämnades till försvarsstaben beträffande kontroll av militär personal.<SPAN class="ft13">155</SPAN></P> <P class="p86 ft6">Beträffande den kollektivanställda personalen var huvudfrågan huruvida kommunister på objektivt godtagbara skäl kunde betraktas som opålitliga och avskedas utan att det stred mot kollektivavtalet.<SPAN class="ft13">156 </SPAN>Vid de täta kontakterna mellan regeringen och ÖB i början av <NOBR>1950-talet</NOBR> hade saken varit föremål för diskussion åtskilliga gånger och regeringen hade då visat stor förståelse för de militära myndigheternas problem med de kollektivanställda kommunisterna. Regeringen hade dock inte kunnat erbjuda någon för försvaret godtagbar lösning på problemet.</P> <P class="p43 ft6">Försvarsministerns syn på hur saken kunde lösas kan åskådliggöras med hjälp av följande exempel: År 1950 hade två kollektivanställda arbetare, en snickare och en verkstadsarbetare, identifierats som kommunister vid F 21, vilket rapporterades till försvarsstabens inrikesavdelnings personalkontrolldetalj. Detaljchefen Georg Be- rendt hade då kontaktat säkerhetspolisen och fått uppgifterna bekräftade. Innan uppgifterna kunde redovisas till chefen för flygvapnet ansåg Berendt det nödvändigt att utröna försvarsminister Vougts mening i frågan om de båda arbetarna kunde uppsägas eller inte. Vougt hade då svarat att om chefen för F 21 var beredd att ”i samband med uppsägande” ange att det fanns politiska skäl för åtgärden skulle det inte möta några hinder. Dock rekommenderades att uppsägningen skulle verkställas först efter samråd med fackföreningsledningen.<SPAN class="ft13">157</SPAN></P> <P class="p271 ft12">Torpedsvarvaren och framtiden</P> <P class="p27 ft6">Hur ovan nämnda fall avlöpte är okänt men något år senare kom saken att ställas på sin spets då en kollektivanställd kommunists anställningstrygghet prövades av arbetsdomstolen. Huvudpersonen i detta mål var svarvaren Stig Helmer Dahlkvist. Dahlkvists anknytning till kommunisterna hade för första gången uppmärksammats av statspolisens tredje rotel 1948 då han valdes till ordförande i Motala kommunistiska arbetarkommun och infört en nyårshäls-</P> <P class="p228 ft24"><SPAN class="ft22">155</SPAN><SPAN class="ft35">”Kortfattad promemoria angående personalkontroll.” den 13/9 1956. Sp 3:s arkiv, S nr 381/56. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">156</SPAN><SPAN class="ft38">Se t.ex. Undéns dagbok den 19/5 1950 (citatet återfinns ovan i denna text). </SPAN><SPAN class="ft26">Östen Undén. Anteckningar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">1918-1952.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>Utgivna genom Karl Molin (Stockholm 2002).</P> <P class="p272 ft15"><SPAN class="ft22">157</SPAN><SPAN class="ft37">Berendt till Hammarsjö (FKE) den 8/9 1950. Vougts meddelade är avskrivet av Berendt som antecknat det på brevet till FKE den 16/10 1951. Fst/Säk:s arkiv (H) F X f vol. 16. MUST.</SPAN></P> <P class="p45 ft8">80</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38877x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">ning i Östergötlands Arbetartidning. Året därefter hade han tagit plats som stadsfullmäktigeledamot i Motala och säkerhetspolisen kunde då också konstatera att han ansökt om tillstånd för att få använda högtalare för att utannonsera ett kommande kommunistiskt möte i Motala den 31 januari 1949. Dessa uppgifter - liksom att han var anställd vid centrala torpedverkstaden i Motala - rapporterades i februari 1949 från Norrköpingsavdelningen till tredje roteln i Stockholm för att Dahlkvist skulle registreras i centralregistret. De följande åren kompletterades Dahlkvists ärende med uppgifter om medlemskap i Föreningen Progressiv Film i Motala, att han deltagit i flera kommunistiska årskonferenser i Östergötland samt att han på fem listor samlat in namn för Stockholmsappellen.<SPAN class="ft13">158 </SPAN>Liksom tiotusentals andra uppgifter om svenskar som på ett eller annat sätt haft kontakt med den kommunistiska rörelsen kom dessa uppgifter att samlas i centralregistret för eventuell framtida användning.</P> <P class="p56 ft6">När överkonstapel Stackling i Norrköping den 26 april 1951 per telefon meddelade tredje roteln i Stockholm att Dahlkvist i Motala - som då karaktäriserades som ”den aggressivaste kommunisten på orten” - hade inkallats till militär befälsutbildning i Linköping kom uppgifterna till användning. De i centralregistret tillgängliga uppgifterna sammanställdes i en PM som lämnades till försvarsstaben den 1 juni 1951. Först den 22 juni 1951 kom emellertid Dahlkvists personalkontrollärende upp till behandling i samrådsnämnden då det beslutades att de i praktiken redan utlämnade uppgifterna kunde meddelas till försvarsstaben.<SPAN class="ft13">159</SPAN></P> <P class="p56 ft6">Tre veckor efter det att försvarsstaben fått uppgifterna från säkerhetspolisen, den 22 juni 1951, avskedades Dahlkvist från sitt arbete vid Motala centrala torpedverkstad av sin arbetsgivare, försvarets fabriksstyrelse. Kollektivavtalets föreskrift om att fackföreningen skulle informeras innan ett avskedande ägde rum ignorerades och Dahlkvist tillsades att omedelbart avlägsna sig från arbetsplatsen. När Dahlkvists fackförbund - försvarsverkens civila förbund - protesterade mot åtgärden lämnades endast beskedet att eventuella klagomål mot beslutet skulle framställas till försvarsminister Vougt. Dahlkvist uppsökte därför Vougt personligen och fick då beskedet att han avskedats på grund av sitt medlemskap i</P> <P class="p273 ft18"><SPAN class="ft22">158</SPAN><SPAN class="ft41">Blankett upprättad enligt cirkulär nr 1 den 10/2 1949 från kriminalkonstapel Stackling till statspolisens tredje rotel i Stockholm (med kompletteringsremsor). Dahlkvists personakt, s.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft68">SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft15"><SPAN class="ft22">159</SPAN><SPAN class="ft37">PM av Erik Lönn den 26/4 1951 med påförda handskrivna anteckningar. Dahlkvists personakt, s. 3. Samrådsnämndens protokoll den 22/6 1951. SAK </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> s. 42, vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p25 ft8">81</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38878x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">SKP. Förbundet anmälde då ärendet till arbetsdomstolen. I inlagan till arbetsdomstolen yrkade förbundet på att Dahlkvist skulle återfå sitt arbete eftersom arbetsgivarens agerande stod i strid mot bestämmelserna i kollektivavtalet. Försvarets fabriksstyrelse gjorde en annan tolkning av bestämmelserna och hävdade att den av alla anställda underskrivna tystnadsförbindelsen, vilken förbjöd dem att till obehörig lämna hemlig information, stod i konflikt med det kommunistiska partiets partidisciplin. Åtgärden möjliggjordes dessutom av partiets nära anknytning till utlandet.</P> <P class="p97 ft30">Det vore ... en ohållbar situation, om man vid försvarets försvarsanläggningar vore nödsakad att behålla en person, som avgivit tystnadsförbindelse till företaget men samtidigt stode i lydnadsförhållande till en politisk organisation, vars mål och medel vore främmande för landets intressen. Man hade all anledning att befara, att en sådan person komme att uppträda illojalt i ett för landet bekymmersamt läge.<SPAN class="ft44">160</SPAN></P> <P class="p274 ft1">Arbetsdomstolen gick på försvarsverkens civila förbunds linje och dömde till Dahlkvists fördel med följande motivering:</P> <P class="p275 ft30">Oavsett vad som kan läggas det kommunistiska partiet till last, kan det emellertid icke utan vidare antagas, att samma anmärkningar med fog kunna riktas mot varje enskild medlem av partiet. Då härtill kommer, att kommunistiska partiet är ett i landet tillåtet politiskt parti med representanter icke blott i kommunala organ utan även i riksdagen, finner arbetsdomstolen den omständigheten, att Dahlkvist är en aktiv medlem av partiet, icke kunna i och för sig betraktas såsom ett sådant objektivt godtagbart skäl, som enligt det ifrågavarande avtalet skall föreligga för att avskedande må äga rum.<SPAN class="ft44">161</SPAN></P> <P class="p276 ft6">Arbetsdomstolen gjorde således en annan bedömning i frågan om vilket hot enskilda medlemmar i det kommunistiska partiet kunde</P> <P class="p179 ft24"><SPAN class="ft22">160</SPAN><SPAN class="ft35">Arbetsdomstolens dom nr 38/1951 (avskrift) den 24/9 1951. Dahlkvists personakt, s. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">161</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">82</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38879x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">utgöra mot försvaret. Eftersom arbetsgivarens resonemang underkändes föreskrev en enhällig domstol att Dahlkvist genast skulle återfå sitt arbete.<SPAN class="ft13">162</SPAN></P> <P class="p91 ft6">Domstolsbeslutet betraktades som prejudicerande. Dagen efter det att domen fallit samtalade ÖB Swedlund med försvarsminister Vougt. I uppgiven ton konstaterade Swedlund därefter följande i dagboken.</P> <P class="p277 ft5">Statsrådet 25/9 [1951] kl 1530</P> <P class="p278 ft32">... Torpedsvarvaren och framtiden? Inget att göra.<SPAN class="ft31">163</SPAN></P> <P class="p101 ft6">Swedlunds dagbok berättar vidare att frågan om de kollektivanställda kommunisterna diskuterades ett halvår senare vid ett av de återkommande inofficiella sammanträffandena mellan <NOBR>stats-,</NOBR> utrikes- och inrikesministrarna, ÖB och försvarsstabschefen som kallades krigskabinettet (KK) eller torsdagssammanträdena.<SPAN class="ft13">164</SPAN></P> <P class="p139 ft32">Åtgärder mot anställande av kom. och avskedande av d:o; (ny giv av mig vid KK 20/3 [1952]). Det blev klart att fsvministern <SPAN class="ft43">icke </SPAN>tror sig om att få in någon best i koll.avtalen om avskedande av opålitliga, men han rekommenderar att ta’ kontakt med vederb. fackförening (om den ej är kom.!) och den vägen få fackorg att icke stödja en avskedad kom. om denne vädjar till fackförb. Enda sättet; oklart om man bör ta’ föreningen eller företagsnämnden. Detta borde meddelas förbandscheferna men helst ej skriftligt (enl. Erlanders mening).<SPAN class="ft31">165</SPAN></P> <P class="p279 ft1">Det ansågs således utsiktslöst att försöka få till stånd en ändring i kollektivavtalen som kunde möjliggöra avskedande av arbetstagare på grund av de var kommunister. Istället förespråkades lokala</P> <P class="p280 ft21"><SPAN class="ft22">162</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">163</SPAN><SPAN class="ft68">Nils Swedlunds dagbok den 25/9 1951. Nils Swedlunds arkiv. KrA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">164</SPAN><SPAN class="ft35">Dessa sammanträden hölls periodvis (ibland efter långa uppehåll) varje vecka från år 1951 och framåt. 1962 upphörde krigskabinettet då försvarsrådet inrättades. Nils Swedlunds dagbok 2/1 1950 samt dennes ”Data </SPAN><NOBR>1944-1953”</NOBR> den 4/1 1951 (i vol. 17). Nils Swedlunds arkiv. KrA.</P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">165</SPAN><SPAN class="ft65">Nils Swedlunds dagbok, PM 11/3 1952. Nils Swedlunds arkiv. KrA.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">83</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38880x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">diskreta samförståndslösningar mellan företrädare för försvaret och fackförbunden. På denna väg skulle man försäkra sig om att avskedade kommunister inte skulle få fackligt stöd för att driva sin sak i arbetsdomstolen.</P> <P class="p29 ft6">Inom försvarsstabens inrikesavdelning var man emellertid inte odelat positiv till denna lösning. I en promemoria daterad den 28 mars 1952 framhöll Georg Berendt två skäl till att förslaget inte kunde betraktas som en hållbar lösning på problemet med de kollektivanställda kommunisterna. För det första var han tveksam till det lämpliga i att sprida uppgifter ur statspolisens tredje rotels register till fackliga organisationer, då säkerhetspolisen i största möjliga mån ville hemlighålla vad som var känt om de övervakade politiska organisationerna och deras medlemmar.</P> <P class="p110 ft32">I vissa fall kan förslaget icke ens diskuteras med vederbörande personalorganisation, då ordföranden eller annan styrelsemedlem tillhör kommunistisk organisation eller hyser kommunistisk inställning.<SPAN class="ft31">166</SPAN></P> <P class="p27 ft6">Den andra invändningen var att prejudikatet i arbetsdomstolen innebar att det inte fanns någon garanti för att ”opålitliga” kollektivanställda skulle kunna avlägsnas. Så länge bestämmelse om detta förfarande saknades i kollektivavtalen var risken alltför stor att den avskedade genom att överklaga till högre instans skulle kunna få tillbaka arbetet. Enligt Berendts prognos skulle den föreslagna metoden endast lyckas i något ”enstaka fall”.</P> <P class="p97 ft30">Resultat torde ej vara att vänta i de allvarligaste fallen. De durkdrivna och mest hängivna kommunisterna komma säkerligen att utnyttja varje möjlighet hålla sig kvar i tjänsten. Ej heller torde den föreslagna metoden lämpa sig vid sådana arbetsplatser där ett större antal opålitliga arbetare finnes såsom örlogsvarv, flygverkstäder och andra försvarsväsendets verkstäder och anstalter.<SPAN class="ft44">167</SPAN></P> <P class="p281 ft19"><SPAN class="ft22">166</SPAN><SPAN class="ft64">PM angående möjligheten avlägsna opålitliga personer, vilka konstateras inneha anställning vid försvarsväsendet (kollektivanställda). </SPAN><SPAN class="ft18">av Georg Berendt den 28/3 1952. Fst/Säk:s arkiv</SPAN></P> <P class="p32 ft21">(H) F VIII a vol. 3. MUST.</P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">167</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">84</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38881x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">Av intresse i sammanhanget är att Dahlkvistfallets konsekvenser också diskuterats inom statens avtalsnämnd. Avtalsnämndens tanke var att frågan om möjligheterna att avskeda kollektivanställda skulle lösas centralt.<SPAN class="ft13">168 </SPAN>I en PM av ordföranden Karl G Samuelsson den 19 oktober 1951 föreslogs att kollektivavtalet skulle kompletteras med en överenskommelse om tillsättandet av en särskild nämnd.</P> <P class="p139 ft32">Genom enhälliga beslut av denna nämnd borde en arbetare kunna förflyttas från en arbetsplats till en annan samt - om han vägrar underkasta sig förflyttningen - uppsägas.<SPAN class="ft31">169</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Förslaget hade gillats av SAF:s VD Bertil Kugelberg som poängterat att frågan var av betydelse för hela arbetsmarknaden. Kontakttagandet med LO i ärendet överlät emellertid avtalsnämnden till regeringen.<SPAN class="ft13">170</SPAN></P> <P class="p55 ft6">I början <NOBR>1950-talet</NOBR> rådde det således delade meningar om hur man skulle hantera de kollektivanställda kommunisterna. Medan företrädare för regeringen föreslog diskreta lokala överenskommelser med fackförbunden hävdade statens avtalsnämnd att problemet kunde lösas centralt genom tillsättandet av en nämnd med förankring hos de stora arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna där enskilda ärenden kunde avgöras. En formell lösning på detta problem nåddes först vid slutet av decenniet då industriskyddskommittén valde att gå på den senare linjen.</P> <P class="p243 ft12">Industrispionaget <NOBR>1955-1957</NOBR></P> <P class="p37 ft6">Under åren 1955 och 1956 avslöjades flera spionaffärer. I april 1955 dömdes en tjeckisk musiker av Stockholms rådhusrätt till 1 års straffarbete för förberedelse till spioneri. Rådhusrätten hade konstaterat att han för den tjeckiske militärattachéns räkning inhämtat uppgifter om ämbetsmän och affärsmän som kunde betraktas som lämpliga värvningsobjekt för spioneriverksamhet. 1956 dömdes den s.k. radarspionen Anatole Ericsson till 12 års straffarbete för grovt</P> <P class="p282 ft18"><SPAN class="ft22">168</SPAN><SPAN class="ft41">Statens avtalsnämnd var en arbetsgivarorganisation för samtliga statligt kollektivanställda arbetare. För försvaret fanns ett motsvarande organ i försvarets avtalsdelegation.</SPAN></P> <P class="p187 ft26"><SPAN class="ft22">169</SPAN><SPAN class="ft74">PM beträffande ‘opålitliga’ inom försvaret. </SPAN><SPAN class="ft24">av Karl G Samuelsson 19/10 1951. YK 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p283 ft15"><SPAN class="ft22">170</SPAN><SPAN class="ft29">Samma dag som promemorian upprättades underrättades statssekreterare Kling om förslaget. YK 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">85</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38882x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Ericsson hade dels ägnat sig åt flyktingspionage, dels inhämtat uppgifter om radarkonstruktioner vid sin arbetsplats LM Ericsson och överlämnat dem till den sovjetiska underrättelsetjänsten. Samma år påbörjades en förundersökning mot en turkisk medborgare som arbetade för ett företag som utförde beställningsarbeten åt försvarsmakten. Den 12 mars 1957 dömdes han till tio års straffarbete och utvisning för spioneri då han lämnat ut ritningar över skyddsrumsanläggningar till Sovjet.<SPAN class="ft13">171 </SPAN>Gemensamt för dessa tre fall var att de handlade om spioneri mot svenska industrier. Såväl den turkiske medborgaren som Ericsson hade lämnat uppgifter om firmor som anlitats för att utföra uppdrag för försvarsväsendets räkning. Därför kom det under hösten 1956 att framhållas som särskilt angeläget med en skärpning av säkerhetsföreskrifterna vid dessa industrier. Till bakgrunden till de förslag om förändringar av säkerhetspolisens och försvarsstabens industriskyddsverksamhet som planerades under denna tid hör också att det svenska försvaret inlett förhandlingar med USA om inköp av krigsmateriel.</P> <P class="p211 ft6">Försvarsstaben gjorde bedömningen att en effektivisering av den del av säkerhetstjänstens verksamhet som sträckte sig ut i det civila samhället och till de industrier som betraktades som viktiga ur försvars- och försörjningssynpunkt krävde en bredare förankring inom de demokratiska organen och de fackliga organisationerna. Den 21 september 1956 diskuterades saken mellan statspolisintendenten Thulin och försvarsstabschefen Åkerman. Efter besöket antecknade Åkerman följande i dagboken:</P> <P class="p97 ft30">På fm besök av Thulin och vi kom överens om att försöka få våra statsråd sätta i gång en utredning om förbättring av säkerhetsförhållandena. Vi måste ha förankring i riksdag och LO m.m. annars kunde vi ha gjort förslagen själva. Henning och jag for direkt till T.N. [Torsten Nilsson. UE] med det.<SPAN class="ft44">172</SPAN></P> <P class="p284 ft24"><SPAN class="ft22">171</SPAN><SPAN class="ft35">Svar på interpellation av Christenson angående åtgärder för att förhindra spioneri m.m., avsett att lämnas den 23/5 1957. YK 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA. Den turkiske medborgaren anhölls den 9/9 1956. Förundersökningsprotokoll den 28/1 1957 samt PM till intendent Andermark från L Roupé den 28/6 1957. P 5542, R löpnr 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p116 ft15"><SPAN class="ft22">172</SPAN><SPAN class="ft65">Rickard Åkermans almanacksanteckningar den 21/9 1956. Rickard Åkermans arkiv, vol. 2. KrA.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">86</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38883x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">Nu räckte det således inte med att - som tidigare - begränsa aktionerna för höjd beredskap till regeringen utan det betraktades som nödvändigt att LO vävdes in i ett fastare formellt samarbete med säkerhetsorganen. Dessa idéer skall således enligt Åkerman ha presenterats för försvarsminister Torsten Nilsson i september 1956.</P> <P class="p285 ft12">Åkermans förslag</P> <P class="p189 ft6">Ett par månader efter besöket hos försvarsministern hade Åkerman utarbetat en skrivelse till regeringen som - med hänvisning till de nyligen avslöjade fallen av industrispionage - innehöll förslag till förändringar av säkerhetstjänsternas industriskyddsverksamhet. I skrivelsen och i bilagorna framhöll Åkerman att det getts möjligheter att få del av hemliga forskningsresultat om och konstruktioner av ”moderna och tidsenliga vapen” från västmakterna under förutsättning att dessa skyddades ”på så betryggande sätt att de icke kunna komma till annan makts kännedom”. Industriskyddet skulle därför enligt Åkerman tillgodoses genom skapandet av tre nya organ.</P> <P class="p269 ft6">För det första föreslogs att det skulle inrättas ett samarbetsorgan med representanter från regeringen, försvaret, statspolisen, civilförsvarsstyrelsen, industriförbundet eller arbetsgivareföreningen samt landsorganisationen och eventuellt andra sammanslutningar (t.ex. TCO). Huvudpoängen med Åkermans förslag om att inrätta ett korporativt sammansatt samarbetsorgan var att lösningarna på industrins säkerhetsproblem skulle förankras inom statsförvaltningen och de stora intresseorganisationerna. Samarbetsorganet skulle enligt Åkerman kunna medverka till att skapa förståelse för upprätthållandet av säkerheten inom industrierna.</P> <P class="p56 ft6">För det andra ansåg försvarsstabschefen att det skulle ”vara av stort värde” om det skapades ett särskilt ”mätningskontor” ställt under LO:s ledning. LO skulle därmed effektivt kunna kontrollera de fackliga representanter som utförde mätningar av privata entreprenörers ackordsarbeten vid försvarsväsendet.<SPAN class="ft13">173</SPAN></P> <P class="p286 ft20"><SPAN class="ft14">173 </SPAN><SPAN class="ft21">C Fst till regeringen </SPAN>Angående inrättande av en industriskyddsdetalj vid försvarsstaben. <SPAN class="ft21">den 13/12 1956 med bilagan </SPAN>Förslag till industriskyddsorganisation<SPAN class="ft21">. Fst/In den 13/12 1956 nr 55:16. Försvarsstabens chefsexpeditions arkiv B I (hemliga och öppna delen). KrA. De kommunistiska mätningsmännen hade bl.a. aktualiserats 1954 av privatperson som då uppsökt kommissarien Otto Danielsson vid säkerhetspolisen. Om detta informerades därefter försvarsstaben i oktober 1954 (Sp 3:s arkiv, S nr 462/54. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p287 ft8">87</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38884x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft6">Om förslagen om samarbetsorganet och mätningskontoret hade en mer skissartad karaktär så var presentationen av idén om det tredje organet - en industriskyddsdetalj inom försvarsstabens inrikesavdelning - betydligt mer detaljerad och genomarbetad. Åkerman föreslog att industriskyddsdetaljen genom en rad specificerade uppgifter skulle bevaka att säkerheten upprätthölls av försvarsmyndigheterna, av de försvarsviktiga industrierna samt av de entreprenörer som utförde arbeten för försvarets räkning. För det första skulle den sammanställa uppgifter om alla hemliga eller ömtåliga arbeten som försvarets myndigheter beställt av industrier och entreprenörer. För det andra skulle den göra bedömningar om ”känslighetsgraden” hos de olika beställningarna varefter säkerheten och sekretessen kring de mer betydelsefulla militära beställningarna skulle kontrolleras. För det tredje skulle den utfärda direktiv och ge råd om säkerhetstjänst och sekretess inom de av försvaret anlitade företagen. Detaljen skulle också upprätthålla kontakter med säkerhetspolisen och i viss mån civilförsvarsstyrelsen och informera dessa om vilka industrier som betraktades som mest känsliga ur försvarssynpunkt. En fjärde uppgift som skulle tilldelas industriskyddsdetaljen var att den skulle bearbeta uppgifter angående främmande makters underrättelsetjänst och deras arbetsmetoder. Verksamheten skulle ledas av officerare men den underlydande personalen skulle utgöras av polispersonal.<SPAN class="ft13">174</SPAN></P> <P class="p288 ft6">Precis som de andra föreslagna organen skulle industriskyddsdetaljen underlätta försvarets och polisens samverkan med industrin för skärpta säkerhetsåtgärder. Till stor del handlade de föreslagna arbetsuppgifterna om industrisekretess, besökskontroll, teknisk skyddstjänst (lås- och larmsystem) och brandskydd. Arbetet skulle emellertid också knytas till den politiska övervakningen av svenska medborgare. Åkermans förslag om att LO skulle kontrollera de s.k. mätningsmännen skulle exempelvis fungera som en garanti för att kommunister inte anförtroddes uppdrag som innebar tillträde till känsliga arbetsplatser. Denna fackliga kommunistkontroll borde enligt Åkerman dessutom kompletteras genom att ledningarna för de ur försvarssynpunkt mest betydelsefulla industrierna skulle kunna inhämta upplysningar om svenska medborgare som var anställda eller skulle anställas i ”nyckelpositioner” som t.ex. mätningsmän eller kontrollanter.<SPAN class="ft13">175</SPAN></P> <P class="p203 ft24"><SPAN class="ft22">174</SPAN><SPAN class="ft73">Förslag till industriskyddsorganisation. </SPAN>(bilaga till skrivelse från C Fst till regeringen, <SPAN class="ft26">Angående inrättande av en industriskyddsdetalj vid försvarsstaben. </SPAN>Fst/In den 13/12 1956 nr H 55:16). Försvarsstabens chefsexpeditions arkiv (H) B I. KrA.</P> <P class="p180 ft15"><SPAN class="ft22">175</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">88</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38885x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft12">1957 års industriskyddskommitté</P> <P class="p23 ft6">Åkermans skrivelse kom att ligga till grund för regeringens beslut vid ett sammanträde den 28 december 1956 att tillsätta en kommitté för ”översyn av sekretesskyddet vid vissa industrier m.m.”. Vid regeringssammanträdet hade försvarsminister Torsten Nilsson konstaterat att säkerhetsfrågorna inom vissa försvarsviktiga företag ”icke varit tillfredsställande lösta” då dels ”olämpliga personer varit anställda i befattningar där de kunnat åtkomma hemliga handlingar, dels hemliga ritningar och andra handlingar varit förvarade på olämpligt sätt och mot gällande föreskrifter”. Därför var det angeläget att säkerhetsbestämmelserna för industrier, byggnadsföretag m.fl. ”i samförstånd med berörda intresse- och personalorganisationer samt fackmyndigheter och under medverkan från parlamentariskt håll” blev föremål för utredning av en kommitté. Kommittén skulle dessutom ta ställning till försvarsstabschefens förslag om en ny industriskyddsorganisation.<SPAN class="ft13">176</SPAN></P> <P class="p173 ft6">Den 5 januari 1957 utsågs så landshövdingen Anders Tottie (ordförande), riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Gunnar Heckscher, riksdagsledamoten Sven Wedén (fp), LO:s andre ordförande Herman Blomberg samt biträdande direktören i SAF Stig Sandell till kommittéledamöter.</P> <P class="p55 ft6">Kommittén, som antog namnet 1957 års industriskyddskommitté, kom att arbeta med två frågor som hade särskild relevans för den militära och polisiära säkerhetstjänstens verksamhet. För det första behandlades frågan om vilka nya organ som borde skapas för att förbättra industriskyddet och för det andra behandlades behovet av nya bestämmelser för personalkontrollen. Vid ett kommitté- sammanträde den 7 februari 1957, då Georg Thulin och polisintendent Nils Andermark från säkerhetspolisen presenterade personalkontrollens regelverk och praxis, framhölls att det var angeläget att fackföreningsrörelsen aktivt deltog för ”lösande av nu aktuella spörsmål” och därför tillkallades den socialdemokratiske riksdagsmannen, ordföranden i Stockholms fackliga centralorganisation (FCO) och ledamoten i statspolisintendentens samrådsnämnd Hans L Gustafsson som expert.<SPAN class="ft13">177</SPAN></P> <P class="p289 ft24"><SPAN class="ft22">176</SPAN><SPAN class="ft25">Utdrag ur statsrådsprotokollet för försvarsärenden den 28/12 1956 (avskrift i </SPAN><SPAN class="ft26">PM ang ordnande av sekretesskyddet vid vissa industrier m.m. </SPAN>den 31/8 1957). YK 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</P> <P class="p94 ft15"><SPAN class="ft22">177</SPAN><SPAN class="ft37">Enligt regeringsbeslutet skulle kommittén tillsättas den 5 januari 1957. Protokoll från industriskyddskommitténs sammanträde den 7/2 1957. YK nr 2386, vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p61 ft8">89</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38886x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft6">Försvarsstabschefens förslag om inrättandet av en industriskyddsdetalj inom försvarsstabens inrikesavdelning behandlades i industriskyddskommitténs första betänkande <SPAN class="ft59">PM ang ordnande av sekretesskyddet vid vissa industrier m.m. </SPAN>som överlämnades till försvarsministern den 31 augusti 1957. Kommittén ställde sig i huvudsak positiv till Åkermans förslag om att inrätta en industriskyddsdetalj med de uppgifter som redovisats ovan. Åkermans och industriskyddskommitténs förslag kom emellertid att skilja sig på två väsentliga punkter. För det första ansåg kommittén att industriskyddsdetaljens arbetsuppgifter skulle utsträckas till att även gälla civila myndigheters hemliga industribeställningar. För det andra menade den att personalen i sin helhet skulle bestå av befattningshavare från säkerhetspolisen och att verksamheten skulle stå under ledning av en kriminalkommissarie.<SPAN class="ft13">178 </SPAN>Organisatoriskt skulle emellertid detaljen inordnas i försvarsstaben.<SPAN class="ft13">179</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Den 27 maj 1958 avslutade industriskyddskommittén sitt utredningsuppdrag då den överlämnade två promemorior till statsrådet, den ena angående ett samarbetsorgan för sekretessfrågor och inrättandet av ett centralt mätningskontor och den andra angående personalkontroll m.m.</P> <P class="p290 ft59"><SPAN class="ft6">I </SPAN>PM angående centralt samarbetsorgan för sekretessfrågor och inrättande av ett centralt mätningskontor m.m. <SPAN class="ft6">behandlades, som framgår av titeln, de två andra organen som Åkerman föreslagit förutom industriskyddsdetaljen. Här mötte försvarsstabschefens förslag motstånd från kommittén.</SPAN></P> <P class="p65 ft6">Skapandet av ett centralt mätningskontor var enligt kommitténs bedömande icke realiserbart, även om den sade sig i princip vara överens med försvarsstabschefen om att det skulle förbättra pålitlighetskontrollen av mätningsmännen. Men eftersom mätningsverksamheten betraktades som en angelägenhet för de lokala fackliga organisationerna och var ”helt främmande för det fackliga topplanet” skulle förslaget innebära att ”en förändring av extraordinär karaktär helt stridande mot hittills gällande principer” vidtogs. Dessutom ansåg kommittén att eftersom mätningskontoret åtminstone skulle behöva omfatta ungefär tio mätningsmän från olika fackförbund skulle det ”bli tungrott” och kräva alltför omfattande arbetsinsatser från ledningens sida.<SPAN class="ft13">180 </SPAN>En annan invändning</P> <P class="p152 ft26"><SPAN class="ft22">178</SPAN><SPAN class="ft73">PM ang ordnande av sekretesskyddet vid vissa industrier m.m. </SPAN><SPAN class="ft24">den 31/8 1957. YK nr 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">179</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p213 ft45"><SPAN class="ft22">180</SPAN><SPAN class="ft75">PM ang centralt samarbetsorgan för sekretessfrågor och inrättande av ett centralt mätningskontor m.m. </SPAN><SPAN class="ft15">den 27/5 1958. YK nr 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p45 ft8">90</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38887x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">mot det centrala mätningskontoret som visserligen inte redovisades i promemorian men som framfördes vid ett kommittésammanträde handlade om de risker som var förknippade med förslaget. Eftersom kontoret endast skulle omfatta ungefär tio mätningsmän skulle dessa ”känna till allting” och därmed löpa risken för att bli utsatta för påtryckningar från utländska underrättelsetjänster.<SPAN class="ft13">181</SPAN></P> <P class="p91 ft6">Beträffande det föreslagna korporativt sammansatta samarbetsorganet menade industriskyddskommittén att intresseorganisationernas medverkan i industriskyddet skulle lösas enligt andra linjer. Rådgivning i sekretessfrågor skulle ombesörjas av försvarsstaben i samråd med civilförsvarsstyrelsen och statspolisintendenten. I den mån överläggningar skulle hållas mellan beställande myndighet och industrier eller entreprenörer skulle även detta skötas av försvarsstaben. Samtidigt ansåg kommittén att det var viktigt att skapa en organisatorisk plattform för intresseorganisationernas medverkan i upprätthållandet av industriskyddet. Detta skulle emellertid lösas genom att SAF, LO och TCO skulle få representation i statspolisintendentens samrådsnämnd och därmed kunna medverka i beslut om utlämnande av uppgifter för personalkontroll.<SPAN class="ft13">182</SPAN></P> <P class="p134 ft6">Frågan om att skapa en form för intresseorganisationernas medverkan i personalkontrollen var en av flera nyordningar inom området som behandlades i den andra promemorian som presenterades för regeringen den 27 maj 1958, <SPAN class="ft59">PM ang personalkontroll m.m. </SPAN>I den första delen av promemorian gjordes en översyn av det gällande regelverket för personalkontrollen. Efter det att industriskyddskommittén haft kontakt med de myndigheter som hade befogenhet att utföra personalkontroll hade den noterat att det fanns vissa svårigheter att tillämpa bestämmelserna. Detta berodde inte minst på att de - sedan 1948 - successivt utfärdade föreskrifterna till militära och civila myndigheter uppvisade olikheter såväl vad gäller vilka uppgifter som fick utlämnas från säkerhetspolisen till respektive myndigheter som beträffande förutsättningarna för att myndigheterna skulle få utföra personalkontroll.<SPAN class="ft13">183 </SPAN>För att underlätta och effektivisera personalkontrollen var det därför viktigt att bestämmelserna omarbetades till en mer enhetlig form. Personalkontrollen</P> <P class="p291 ft24"><SPAN class="ft22">181</SPAN><SPAN class="ft35">Sammanträdesprotokoll den 26/11 1957. YK nr 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">182</SPAN><SPAN class="ft28">PM ang centralt samarbetsorgan för sekretessfrågor och inrättande av ett centralt mätningskontor m.m. </SPAN><SPAN class="ft24">den 27/5 1958. YK nr 2386 (1957 års industriskyddskommittés arkiv), vol. 1. RA.</SPAN></P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">183</SPAN><SPAN class="ft29">I industriskyddskommitténs PM sammanställdes en tablå över de bestämmelser som utfärdades för personalkontrollen under åren </SPAN><NOBR>1957-1958.</NOBR></P> <P class="p61 ft8">91</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38888x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">för respektive myndighet skulle regleras av två ämbetsskrivelser. Den ena skulle tillställas den myndighet som hade befogenhet att utföra personalkontroll och den andra skulle utfärdas till statspolisintendenten. Kommittén menade vidare att de gällande föreskrifterna för statspolisintendenten som reglerade vilka uppgifter som fick utlämnas i personalkontrollen var alltför snävt formulerade. Den föreslog därför att regeringen skulle slopa restriktionerna om att utlämnande av uppgifter om <SPAN class="ft59">misstänkt </SPAN>medlemskap i ytterlighetsorganisation till de civila myndigheterna endast fick ske vid personalkontroll för befattningar av särskild betydelse för rikets säkerhet.<SPAN class="ft13">184 </SPAN>Dessutom ansåg kommittén att det var nödvändigt att befattningshavare eller anställningssökande tillhörande denna högre säkerhetsklass skulle bli föremål för en mer utförlig kontroll än tidigare såväl vad beträffar politiska åsikter som andra personliga förhållanden.</P> <P class="p113 ft30">Här må såsom exempel anföras att en person utan att vara medlem i viss som farlig ansedd organisation likväl med denna har sådana kontakter eller för densamma uttryckt sådana sympatier att de kunna åtminstone i det närmaste jämställas med medlemskap. Såsom ytterligare exempel må framhållas den latenta fara, som kan anses föreligga i att besätta viktiga poster med personer hemfallna åt alkoholmissbruk eller vilka till följd av sin läggning eller eljest kunna antagas vara mer mottagliga för påverkan - stundom också utpressning t.ex. genom skandalisering - och därför lättare än andra kunna förmås att ställa sig till förfogande för illegal verksamhet.<SPAN class="ft44">185</SPAN></P> <P class="p131 ft6">Om den befattning som kontrollen avsåg tillhörde denna högre säkerhetsklass skulle det åligga den myndighet som begärde personalkontroll att ange detta då den gjorde förfrågan till säkerhetspolisen. Bestämmelserna om personalkontroll inom polisväsendet borde enligt förslaget bli mer vittgående då även uppgifter om andra</P> <P class="p292 ft24"><SPAN class="ft22">184</SPAN><SPAN class="ft38">Detta förbehåll hade tidigare även gällt försvaret med borttagits enligt regeringsbeslut den 2/2 1951. </SPAN><SPAN class="ft26">PM angående personalkontroll m.m. </SPAN>InD:s arkiv (H) E I, konseljakt den 3/1 1958. RA.</P> <P class="p293 ft15"><SPAN class="ft22">185</SPAN><SPAN class="ft75">PM angående personalkontroll m.m. </SPAN>27/5 1958. InD:s arkiv (H) E I, konseljakt den 3/1 1958. RA.</P> <P class="p53 ft8">92</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38889x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">befattningshavare än polismän skulle kunna vara föremål för obegränsat utlämnande av uppgifter ur säkerhetspolisens centralregister. Denna föreskrift skulle, enligt kommittén, fastställa den praxis som tillämpades enligt tidigare givna underhandsbesked från inrikesdepartementet till statspolisintendenten. Slutligen skall nämnas att kommittén föreslog att utlämnandet av spontanuppgifter inte skulle vara begränsat till försvaret utan även utsträckas till att gälla de civila myndigheterna. Spontanuppgifter skulle liksom andra personalkontrolluppgifter endast lämnas ut efter samrådsnämndens enhälliga tillstyrkande. Från denna regel skulle göras undantag beträffande uppgifter om en person ”om vars verksamhet eljest sådana upplysningar föreligga, att han på bärande skäl kan befaras i ett kritiskt läge vara beredd” att delta i förberedelser för brott mot rikets säkerhet eller handlingar som syftade till att undergräva det demokratiska statsskicket eller påverka rikets ställning som oberoende stat. Sådana uppgifter skulle endast kunna lämnas ut efter beslut av regeringen.<SPAN class="ft13">186</SPAN></P> <P class="p173 ft6">Som nämnts ovan upptog frågan om möjligheterna att omplacera eller avskeda ”medborgerligt opålitliga” befattningshavare en stor del av kommitténs arbete. Denna fråga behandlades i den andra delen av <SPAN class="ft59">PM ang personalkontroll m.m. </SPAN>Under rubriken ”Åtgärder beträffande opålitliga personer” behandlade industriskyddskommittén gällande regelverk och anställningsavtal beträffande personer anställda av privata och offentliga arbetsgivare. Den kunde då konstatera att anställningsreglerna för stats- och kommunalanställda tjänstemän formellt inte innebar något hinder för åtgärder mot anställda som betraktades som opålitliga. I praktiken var det emellertid svårare:</P> <P class="p294 ft32">[Det] bör understrykas att det i praxis visat sig svårt för att icke säga omöjligt att bokstavligen tillämpa bestämmelserna. Säkerheten i anställningen är härvidlag liksom eljest i realiteten mycket större än vad själva bestämmelserna synas utvisa.<SPAN class="ft31">187</SPAN></P> <P class="p37 ft6">För kollektivanställda arbetare gällde olika regler beroende på om de var anställda inom offentlig eller privat sektor. Kollektivavtalet inom den offentliga sektorn ansågs ge särskilt starkt skydd till ar-</P> <P class="p295 ft21"><SPAN class="ft22">186</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">187</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">93</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38890x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">betstagarna. I promemorian konstaterade kommittén att det var ”tveksamt om medborgerlig opålitlighet kan anses utgöra ett objektivt godtagbart skäl för avskedande”. För att illustrera detta erinrades om det ovan refererade fallet i arbetsdomstolen 1951 angående Stig Helmer Dahlkvist. Arbetsdomstolen hade då poängterat att dess bedömning om att avskedandet av Dahlkvist saknade stöd i kollektivavtalet kunde - under andra omständigheter - ha blivit annorlunda. För att belysa detta citerades följande stycke ur domskälen i promemorian:</P> <P class="p97 ft30">Om nämligen den verksamhet, som ett politiskt ytterlighetsparti bedriver visas taga sådana uttryck, att verksamheten med hänsyn till det politiska och militära läget utgör en påtaglig fara för landets säkerhet, måste enbart ett aktivt medlemskap kunna bedömas såsom ett objektivt godtagbart skäl för avskedande från en befattning av den natur som D. innehar.<SPAN class="ft44">188</SPAN></P> <P class="p150 ft6">Arbetsdomstolens öppning för att tolkningen av kollektivavtalets anställningsskydd för aktiva medlemmar i SKP kunde bli annorlunda om den inre och yttre hotbilden förändrades påverkade inte de rådande situationen vid slutet på <NOBR>1950-talet.</NOBR> Någon skärpning av hotbilden hade enligt kommittén inte skett.</P> <P class="p165 ft32">Såvitt kommittén kan bedöma torde anledning icke finnas till antagande att frågan i dagens läge skulle bedömas annorlunda.<SPAN class="ft31">189</SPAN></P> <P class="p179 ft6">De kollektivanställda arbetarna inom den privata sektorn hade en något svagare ställning. I SAF:s stadgar föreskrevs att arbetsgivaren hade fri uppsägningsrätt vilket också hade ansetts innebära att något skäl för avskedande ej behövde uppges. Denna princip hade emellertid inskränkts i huvudavtalet mellan LO och SAF där regler om ”uppsägningsvarsel” och ”samrådsplikt” införts. Vid eventuellt missnöje med ett avskedande kunde fackförbundet begära undersökning av arbetsmarknadsnämnden. Inför nämnden var arbetsgi-</P> <P class="p228 ft24"><SPAN class="ft22">188</SPAN><SPAN class="ft38">Industriskyddskommitténs citat ur arbetsdomstolens dom nr 38/1951 den 24/9 1951. </SPAN><SPAN class="ft26">PM angående personalkontroll m.m. </SPAN>27/5 1958, s. <NOBR>24-25.</NOBR> InD:s arkiv (H) E I, konseljakt den 3/1 1958. RA.</P> <P class="p116 ft15"><SPAN class="ft22">189</SPAN><SPAN class="ft76">PM angående personalkontroll m.m. </SPAN>27/5 1958, s. 25. InD:s arkiv (H) E I, konseljakt den 3/1 1958. RA.</P> <P class="p53 ft8">94</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38891x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">varen skyldig att uppge skälen för åtgärden och inleda förhandlingar med facket. De rekommendationer som därefter kunde avges av arbetsmarknadsnämnden betraktades ha sådan tyngd att de i allmänhet följdes. På tjänstemannasidan fanns en tjänstemarknadsnämnd med motsvarande uppgifter. Med hänvisning till att det i flera riksdagsmotioner under år 1957 hade föreslagits lagstiftning om uppsägningsskydd menade kommittén att svårigheterna att bli av med arbetstagare på grundval av uppgifter som hämtats ur säkerhetspolisens register skulle öka. Inte minst med tanke på att uppgifterna inte fick delges fackförbunden utan skulle stanna hos den kontrollerande myndigheten.</P> <P class="p256 ft30">Det torde vara uppenbart att opålitlighet som uppsägningsgrund i sådana fall där misstanken om opålitlighet utgöres endast av ett meddelande härom från myndighet av arbetstagarnas organisationer kan komma att anses vara ett icke godtagbart skäl för uppsägning. Med hänsyn till att möjlighet icke föreligger till bedömning av det bakomliggande materialet torde en av organisationen vidtagen aktion kunna komma att leda till att uppsägningen av prövande instanser bedömes vara ogrundad. Även om en arbetsgivare, som har fri uppsägningsrätt utan någon av de begränsningar varom förut talats, kan mot en arbetarorganisations protester fullfölja uppsägningen, synes detta kunna medföra obehag i form av allmänna opinionsyttringar och andra liknande åtgärder.<SPAN class="ft44">190</SPAN></P> <P class="p296 ft6">För att undvika dessa eventuellt uppkommande konflikter och orosmoment för säkerhetstjänsternas industriskyddsverksamhet ansåg kommittén, liksom försvarsstabschefen Åkerman, att beslut om åtgärder mot medborgerligt opålitliga befattningshavare inom industrin skulle förankras hos fackföreningarna. Som nämnts ovan föreslogs därför en utökning av samrådsnämnden med representanter från SAF, LO och TCO då sådana ärenden skulle avgöras.</P> <P class="p297 ft15"><SPAN class="ft14">190 </SPAN>Ibid.</P> <P class="p84 ft8">95</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38892x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft30">Det framstår för kommittén såsom ändamålsenligt att utöka denna personkrets med representanter för arbetsmarknadens organisationer, med vilka statspolisintendenten skulle kunna samråda då fråga uppkommer att om en anställd person lämna upplysningar av sådant slag att de kunna tänkas medföra ett avskedande eller annan ingripande åtgärd.<SPAN class="ft44">191</SPAN></P> <P class="p224 ft6">Efter det att representanterna deltagit i ett beslut ”om avskedande eller annan ingripande åtgärd” skulle de underrätta den kontrollerade personens fackförbund att de åtgärder som skulle vidtas kunde anses vara befogade. Detta för att försäkra sig om att personen, vid eventuellt missnöje, inte skulle få stöd från facket.<SPAN class="ft13">192</SPAN></P> <P class="p64 ft3">Förslagen går på remiss</P> <P class="p41 ft6">Industriskyddskommitténs promemorior remitterades till statspolisintendenten, ÖB, LO, TCO, SAF, statens avtalsnämnd och civilförsvarsstyrelsen.<SPAN class="ft13">193 </SPAN>I huvudsak anslöt sig remissinstanserna till de förslag som framförts av industriskyddskommittén. Detta kan knappast betraktas som förvånande då samtliga instanser antingen haft representation i kommittén eller på annat sätt aktivt deltagit i det löpande arbetet och således redan i hög grad kunnat påverka innehållet i promemoriorna.<SPAN class="ft13">194 </SPAN>Några kommentarer i yttrandena om industriskyddskommitténs förslag i <SPAN class="ft59">PM ang personalkontroll m.m. </SPAN>är ändå värda att nämnas.</P> <P class="p43 ft6">Statens avtalsnämnd påpekade att även om beslut om omplacering eller avskedande som först förankrats inom en med intresseorganisationerna utökad samrådsnämnd detta ingalunda var en garanti för att fallet inte kunde drivas i arbetsdomstolen. Enligt lagen om arbetsdomstol kunde enskild kollektivanställd arbetstagare driva sin egen sak i arbetsdomstolen om dennes fackförbund vägrade att</P> <P class="p298 ft21"><SPAN class="ft22">191</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">192</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">193</SPAN><SPAN class="ft35">Första delen i </SPAN><SPAN class="ft26">PM ang personalkontroll m.m. </SPAN>remitterades bara till statspolisintendenten och ÖB. Till civilförsvarsstyrelsen skickades endast <SPAN class="ft26">PM ang centralt samarbetsorgan för sekretessfrågor och inrättande av ett centralt mätningskontor. </SPAN>och statens avtalsnämnd fick bara yttra sig om andra delen i <SPAN class="ft26">PM ang personalkontroll m.m. </SPAN>”Förslag till remissplan” den 8/9 1958. InD:s arkiv (H) konseljakt den 30/6 1961. RA.</P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft22">194</SPAN><SPAN class="ft37">Alla remissvar, vilka inkom till regeringen under hösten 1958, finns samlade i inrikesdepartementets konseljakt den 30/6 1961. InD:s arkiv (H).</SPAN></P> <P class="p53 ft8">96</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38893x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft6">ge stöd. Så hade också skett ett par gånger under de senaste femton åren.<SPAN class="ft13">195</SPAN></P> <P class="p81 ft6">LO påpekade att även om de fackliga representanterna i samrådsnämnden samtyckt till att en person blev omplacerad eller avskedad så kvarstod rätten att hänskjuta ärendet till arbetsmarknads- eller tjänstemarknadsnämnden.<SPAN class="ft13">196</SPAN></P> <P class="p55 ft6">ÖB framförde önskemål om att personalkontroll i särskilt motiverade fall skulle kunna utföras även om en person inte tillhörde de personalkategorier som upptogs i bestämmelserna. Dessutom föreslog han att listan över civila myndigheter med befogenhet att utföra personalkontroll skulle utökas.<SPAN class="ft13">197</SPAN></P> <P class="p285 ft12">1961 års personalkontrollbestämmelser</P> <P class="p23 ft6">Den 30 juni 1961 utfärdade regeringen nya hemliga ämbetsskrivelser till statspolisintendenten, ÖB, civila myndigheter och statliga företag om vilka föreskrifter som skulle gälla för personalkontrollen.<SPAN class="ft13">198 </SPAN>De nya bestämmelserna för utlämnande av uppgifter ur säkerhetspolisens register gick helt i linje med vad industriskyddskommittén föreslagit. Utlämnandet av spontanuppgifter skulle fortsättningsvis inte bara gälla försvarets personalkontroll utan även den civila kontrollen. Personalkontrollen för polisväsendet skulle omfatta hela personalen och uppgifter om misstänkt medlemskap i politisk ytterlighetsorganisation skulle utlämnas beträffande alla tjänster som omfattades av personalkontroll. Under vissa förutsättningar skulle utlämnas spontanuppgifter till försvaret även vad beträffar värnpliktiga eller ”person som på annat sätt [var] anlitad inom försvarsväsendet” som inte tillhörde de personalkategorier som omfattades av personalkontroll. Detta gällde t.ex. personer</P> <P class="p162 ft21"><SPAN class="ft22">195</SPAN><SPAN class="ft47">Chefen för statens avtalsnämnd Karl Lindell till regeringen den 26/8 1958. InD:s arkiv</SPAN></P> <P class="p163 ft21">(H) konseljakt den 30/6 1961. RA.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">196</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">LO-ordförande</SPAN></NOBR> Arne Geijer till regeringen den 8/9 1958. InD:s arkiv (H) konseljakt den 30/6 1961. RA.</P> <P class="p200 ft24"><SPAN class="ft22">197</SPAN><SPAN class="ft25">Detta gällde Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (vilket även föreslagits 1952), riksräkenskapsverket, arbetsmarknadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. ÖB till regeringen den 9/9 1958. InD:s arkiv (H) konseljakt den 30/6 1961. RA. Ett förslag till en ny ämbetsskrivelse för försvarsmakten framställdes av ÖB till regeringen den 29/10 1959 (Fst/In nr H 140:5). Fst/Säk:s arkiv (H) F I vol. 8. MUST.</SPAN></P> <P class="p200 ft18"><SPAN class="ft22">198</SPAN><SPAN class="ft77">arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, statens jordbruksnämnd, statens kriminaltekniska anstalt, statens signalskyddsnämnd, civilbefälhavarna, riksrevisionsverket (som var en sammanslagning av statens sakrevision och riksräkenskapsverket), statssekreterarna, styrelsen för statskontoret, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Samtliga dessa ämbetsskrivelser den 30/6 1961 finns samlade i konceptserien i inrikesdepartementets hemliga arkiv i Riksarkivet.</SPAN></P> <P class="p129 ft8">97</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38894x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">om vilka det fanns uppgifter om att de var misstänkta för förberedelser som syftade till att ”undergräva det demokratiska statsskickets bestånd eller rikets ställning som oberoende stat” eller ansågs inta en ledande ställning inom en politisk ytterlighetsorganisation. Dessutom föreskrevs för befattningar av särskild betydelse för rikets säkerhet att:</P> <P class="p165 ft32">Utan hinder av vad som ovan stadgats må även varje annan hos polismyndighet tillgänglig uppgift utlämnas, därest den person, om vilken uppgifter begäres, innehar eller skall tillträda befattning eller betros med uppdrag, som enligt den uppgiftsbegärande myndighetens bedömande är av särskild betydelse för rikets säkerhet och då med hänsyn till beskaffenheten av befintliga uppgifter anledning föreligger till misstanke att vederbörande icke i alla lägen kan förväntas tillförlitligt fullgöra sin tjänsteplikt.<SPAN class="ft31">199</SPAN></P> <P class="p299 ft6">Denna punkt som gav säkerhetspolisen och samrådsnämnden (med minst två ledamöter närvarande) fullmakt att själv avgöra omfattningen av uppgiftslämnandet för den högre säkerhetsklassen öppnade således för att även uppgifter om ickepolitiska personliga förhållanden kunde aktualiseras i personalkontrollen. Dessutom tillkallades LO:s Herman Blomgren, TCO:s jurist Lennart Geijer och <NOBR>SAF-direktören</NOBR> Ingemar Wahrolén för att samråda med statspolisintendenten ”i vissa frågor”. Dessa skulle i enlighet med industriskyddskommitténs förslag vara närvarande vid de sammanträden i samrådsnämnden då frågor om avskedande eller ”annan ingripande åtgärd i anställningsförhållande” behandlades.<SPAN class="ft13">200</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Föreskrifterna som utfärdades till de civila myndigheterna och företagen var enhetligt utformade och angav att personer som var</P> <P class="p114 ft24"><SPAN class="ft22">199</SPAN><SPAN class="ft38">Ä.s. InD till Spi den 30/6 1961. HK 141/61. SÄPO. Beslut om spontanutlämnande av politiska uppgifter till civila myndigheter och företag behövde emellertid inte - som industriskyddskommittén föreslog - underställas regeringens prövning. Således kunde t.ex. en spontanuppgift om en posttjänsteman som var medlem i SKP och aktiv i Demokratisk Ungdom lämnas ut till Postverket 1963. Posttjänstemannen hade aktualiserats i personalkontrollen redan 1958 eftersom han ibland delade ut posten till SKP:s högkvarter på Kungsgatan 84. Spontanuppgifter föreslogs då lämnas ut för att inte riskera ”eventuella kontrollåtgärder” mot partiet. 1958 hade emellertid regeringen inte gett sin tillåtelse till att uppgifter om personen skulle få lämnas ut utan att framställan gjorts från postverket (HS/HSC nr 425/58. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p180 ft15"><SPAN class="ft22">200</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">98</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38895x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">tilltänkta för eller innehade en befattning som var av betydelse för rikets säkerhet skulle vara föremål för personalkontroll. Om befattningen var av särskild betydelse för rikets säkerhet skulle detta särskilt anges. I dessa fall liksom om personens arbetsuppgifter var förknippade med bevakningsuppgifter, chefskap för förråd eller kassaförvaltning eller uppbördsansvar skulle uppgifter om tidigare konstaterad brottslighet begäras. Det påpekades också att referenser alltid skulle inhämtas innan myndigheten begärde personalkontroll och att om det vid personalkontroll framkom att en redan anlitad befattningshavare kunde betraktas som olämplig så skulle beslut om eventuell åtgärd underställas ansvarigt statsråd.<SPAN class="ft13">201 </SPAN>Liksom tidigare saknades instruktioner för de civila myndigheterna om hur eventuellt missnöje från de kontrollerade personerna skulle hanteras.</P> <P class="p269 ft6">Till ÖB utfärdades mer detaljerade bestämmelser. Där angavs, liksom tidigare, noggrant vilka personalkategorier som skulle kontrolleras. En jämförelse med 1952 års föreskrifter visar att personalkontrollen för entreprenadarbetare som anlitades för större ej hemliga arbeten inom militär anläggning slopades.<SPAN class="ft13">202 </SPAN>Samtidigt inskränktes kontrollen av den frivilliga befälsutbildningen till att gälla befordringskurser till underofficer eller högre. Sammantaget innebar dock de nya föreskrifterna en utökning av försvarets personalkontroll. Till exempel föreskrevs att förutom värnpliktiga inom flygvapnet och signaltrupperna skulle även de som avsågs för kustartilleriet och luftvärnet kontrolleras.<SPAN class="ft13">203</SPAN></P> <P class="p134 ft6">Den stora utvidgningen gällde emellertid försvarets personalkontroll av civila befattningshavare. Som nämnts ovan kunde ÖB sedan 1952 utfärda bestämmelser om klausuler för personalkontroll i entreprenadkontrakt och även kontrollera enskilda personer som skulle utföra hemligt arbete för försvarsmyndigheterna. I 1961 års bestämmelser var emellertid reglerna för kontrollen av dessa personer betydligt mer omfattande och detaljerade. Där angavs att försvarsmyndigheterna - före anlitande av leverantör för uppdrag ”i samband med upphandling eller arbete som med hänsyn till rikets säkerhet” skulle hållas hemligt - skulle låta kontrollera kontaktmän och företagsstyrelser. Därefter skulle den personal som skulle sys-</P> <P class="p300 ft24"><SPAN class="ft22">201</SPAN><SPAN class="ft27">Ä.s. från InD till de civila personalkontrollerande myndigheterna den 30/6 1961. InD:s arkiv (H), koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">202</SPAN><SPAN class="ft27">Bestämmelsen togs bort enligt förslag från ÖB då den varit ett ”irritationsmoment” och många gånger föranlett personalkontroll för inpassering till förbanden. ÖB till regeringen den 29/10 1959 nr H 140:5. Fst/Säk:s arkiv (H) F I vol. 8. MUST.</SPAN></P> <P class="p253 ft15"><SPAN class="ft22">203</SPAN><SPAN class="ft65">Ä.s. FöD till ÖB den 30/6 1961 (avskrift). HK 141/61. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p84 ft8">99</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38896x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft6">selsättas med beställningen kontrolleras. Dessutom skulle den personal som inte kunde hindras från insyn i det hemliga arbetet genom ”sektionering”<SPAN class="ft13">204 </SPAN>eller andra säkerhetsåtgärder kontrolleras. Dessa regler skulle också gälla underleverantörer, entreprenörer, underentreprenörer som utförde arbeten för försvarets räkning. Det föreskrevs också kontroll av personer som, för försvarets räkning, skulle arbeta utomlands ”när intyg om pålitlighet kräves av vederbörande myndighet i besökslandet”.<SPAN class="ft13">205</SPAN></P> <P class="p29 ft6">Vad beträffar sekretessen och den enskildes möjligheter att överklaga överensstämde 1961 års personalkontrollbestämmelser för försvaret med de tidigare föreskrifterna. I den mån en person som blev utsatt för åtgärd på grund av uppgifter som lämnats ut i personalkontrollen uttryckte missnöje skulle denne endast informeras om vilken myndighet som fattat beslutet. Vid ”direkt förfrågan” från den kontrollerade skulle denne informeras om att det fanns möjlighet att överklaga beslutet till det ansvariga statsrådet.<SPAN class="ft13">206</SPAN></P> <P class="p63 ft6">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> byggdes personalkontrollsystemet ut ytterligare. Den 13 december 1963 fick Sveriges geologiska undersökning och statistiska centralbyrån rätt att inhämta uppgifter från säkerhetspolisen för att kontrollera sin personal.<SPAN class="ft13">207 </SPAN>Året därefter infördes personalkontroll för anställda vid Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB).<SPAN class="ft13">208 </SPAN>Den 1 maj 1966 infördes personalkontroll för statens bakteriologiska laboratorium.<SPAN class="ft13">209 </SPAN>Samma år utfärdades bestämmelser till länsstyrelserna för personalkontroll vid samordningsdelegationen för kommunal beredskapsplanläggning.<SPAN class="ft13">210</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Den successiva utvidgningen av personalkontrollsystemet kunde ostört pågå från slutet av <NOBR>1940-talet</NOBR> fram till mitten av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Formerna för kontrollen hade beslutats i samförstånd mellan övervakningsmyndigheterna och regeringen. Från slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> hade dessutom de stora arbetsmarknadsorganisationerna, åtminstone formellt, en viktig roll i den samhälleliga konsensus som präglade den för offentligheten dolda handläggningen av personalkontrollärendena.</P> <P class="p301 ft24"><SPAN class="ft22">204</SPAN><SPAN class="ft38">Sektionering är en praktisk tillämpning av den s. k. behovsprincipen. Denna princip går ut på att ingen skall veta mer än vad som nödvändigtvis behövs för att utföra sitt arbete och därmed också hindras från att få insyn i andra arbeten som utförs på arbetsplatsen.</SPAN></P> <P class="p78 ft21"><SPAN class="ft22">205</SPAN><SPAN class="ft68">InD till ÖB den 30/6 1961. InD:s arkiv, koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">206</SPAN><SPAN class="ft35">Ä.s. FöD till ÖB (avskrift). HK 141/61. SÄPO. Ä.s. InD till ÖB den 30/6 1961. InD:s arkiv, koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">207</SPAN><SPAN class="ft35">Ä.s. InD till Sveriges geologiska undersökning samt InD till statistiska centralbyrån den 13/12 1963. HK 141/61. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">208</SPAN><SPAN class="ft68">Ä.s. InD till RPS den 23/10 1964. HK 141/61. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft24"><SPAN class="ft22">209</SPAN><SPAN class="ft38">Ä.s. InD till SBL den 1/4 1966. HK 141/61. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">210</SPAN><SPAN class="ft65">Ä.s. justitiedepartementet till samtliga länsstyrelser den 16/12 1966. HK 141/61. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">100</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p23 ft6">År 1952 var den första fasen av utbyggnaden av civila och militära myndigheters personalkontroll avklarad. På några punkter fanns det - enligt de militära myndigheterna - emellertid avgörande brister dels i kontrollen av de industrier som utförde arbeten åt försvaret, dels vad beträffar möjligheterna att avskeda kollektivanställda kommunister. Industrikontrollens brister bestod i att säkerhetspolisen inte ansåg sig ha möjlighet att lämna ut spontanuppgifter om personer som utförde hemliga civila beställningsarbeten åt försvaret. Säkerhetspolisen menade att den inte kunde avgöra i vilken mån dessa arbeten var hemliga eller inte. Problemet med de kollektivanställda kommunisterna hade blivit uppenbart då arbetsdomstolen 1951 beslutat att medlemskap av SKP inte kunde betraktas som ett godtagbart skäl till avskedande enligt kollektivavtalet.</P> <P class="p134 ft6">När flera fall av industrispionage avslöjades under åren 1955- 1956 - samtidigt som det lades upp planer för att importera krigsmateriel från USA - utarbetade försvarsstaben ett förslag om förbättrat industriskydd. De viktigaste punkterna i förslaget var att en särskild industriskyddsdetalj skulle inrättas inom försvarsstaben samt att arbetsmarknadens parter skulle samarbeta i frågor rörande industrisäkerheten. För att kunna realisera det senare förslaget krävdes en bred uppslutning av de stora intresseorganisationerna. I linje med denna tanke kom både LO och SAF att bli representerade i 1957 års industriskyddskommitté som skulle utreda frågorna. Kommitténs arbete kom i hög grad att kretsa kring frågan om hur personalkontrollen skulle förändras för att motsvara kraven på ökad industrisäkerhet.</P> <P class="p92 ft6">I enlighet med ett förslag som industriskyddskommittén överlämnade till regeringen 1958 utarbetades nu nya riktlinjer för de civila och militära myndigheternas personalkontroll. I 1961 års bestämmelser utvidgades personalkontrollen ytterligare. Flera nya civila myndigheter fick rätt att utföra personalkontroll och säkerhetspolisen ålades att utlämna spontanuppgifter såväl till de civila som de militära myndigheterna. Med hjälp av den nyinrättade industriskyddsdetaljen kunde nu säkerhetspolisen få besked om vilka av de anställda vid industrierna som var sysselsatta med hemliga militära beställningar. I den mån frågor om avskedande av kommunister skulle uppkomma föreskrev de nya reglerna att representanter från LO, TCO och SAF skulle medverka vid de sammanträden med samrådsnämnden då dessa ärenden skulle avgöras. För de mili-</P> <P class="p302 ft8">101</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38898x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">tära myndigheterna föreskrevs dessutom att särskilda säkerhetsavtal skulle upprättas då arbeten beställdes av den civila industrin. I dessa s.k. <NOBR>SUA-avtal<SPAN class="ft13">211</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> </SPAN>skulle föreskrifter om pålitlighetskontroll av personalen ingå.</P> <P class="p303 ft15"><SPAN class="ft14">211 </SPAN>SUA var en förkortning för Säkerhetsskydd, Upphandling och Arbete.</P> <P class="p79 ft8">102</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft0">6 Registreringen</P> <P class="p304 ft12">Inledning</P> <P class="p23 ft6">I kritiska diskussioner om säkerhetspolisens verksamhet väcks nästan alltid frågan om säkerhetspolisens register, vilken omfattning det har och vad det innehåller. Inför offentligheten har det då från ansvarigt håll framhållits att säkerhetspolisens register i första hand är ett spaningsregister och att de personer som finns antecknade där inte nödvändigtvis behöver vara misstänkta för något brott. Det påpekas också att säkerhetspolisens verksamhet skiljer sig från den ”vanliga” polisiära brottsbekämpningen. Medan kriminalpolisens utredningar oftast börjar efter det att ett brott redan är begånget, måste säkerhetspolisens arbete rikta in sig på att inledningsvis konstatera huruvida det föreligger brott eller inte. Registret framhålls därför som oumbärligt i spaningsarbetet mot personer som av olika skäl kan tänkas ha förutsättningar för att begå brott mot rikets säkerhet.</P> <P class="p92 ft6">I denna undersökning kan sådana resonemang bl.a. återfinnas i Thulins propåer till regeringen om att det var olämpligt att säkerhetspolisen förhindrades att registrera kommunister vid årsskiftet 1947/48. En klargörande sammanfattning av säkerhetspolisens syn på registreringens betydelse för arbetet kan hämtas ur en arbetsinstruktion för statspolisens tredje rotels personal som skrevs av kriminalkonstapel T Sjöstedt i oktober 1953:</P> <P class="p68 ft32"><SPAN class="ft43">Registret är vårt minne</SPAN>. Låt det veta, vad du inhämtat. Anteckningen i byrålådan har möjligen berikat Ditt men inte <SPAN class="ft43">rotelns vetande</SPAN>. Låt därför registrera! Först därmed utökar Du rotelns förmåga att besvara de ständigt åter-</P> <P class="p305 ft8">103</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft32">kommande frågorna: Vem är det och vad är känt?<SPAN class="ft31">212</SPAN></P> <P class="p179 ft6">Att den breda politiska registreringsverksamheten även i hög grad har varit kopplad till säkerhetspolisens medverkan i den politiska personalkontrollen har regeringen - åtminstone fram till slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> - varit mindre benägen att diskutera offentligt. Som exempel på detta kan påminnas om statsrådsdiskussionerna om vad som kunde diskuteras då Erlander skulle besvara Ohlins interpellation i riksdagen 1950. Polisintendent Hasselrot hade då informerat inrikesdepartementet om det aktuella läget på personalkontrollfronten och den vid industrierna pågående kartläggningen och registreringen av kommunister. Erlander berörde emellertid inte dessa frågor inför riksdagen.<SPAN class="ft13">213</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Om tidigare kapitel till största delen handlat om utvidgningen av utlämnandet av uppgifter från säkerhetspolisen skall detta kapitel fokusera på motsvarande expansion vad beträffar inhämtningen av uppgifter.</P> <P class="p307 ft12">Regelverket</P> <P class="p27 ft6">I kapitlet om den civila personalkontrollen berättas om hur polisintendent Westlin i Göteborg förgäves under ett halvår 1948 försökte få besked från statspolisintendenten Thulin om hur han skulle hantera frågan om registreringen av kommunister. Svaret på Westlins fråga anlände den 22 september 1948 då statspolisintendentens cirkulär nr 1 utfärdades till landets landsfogdar, polismästarna i de större städerna samt vissa lokala statspolisavdelningar. I cirkuläret informerade statspolisintendenten om de regler som skulle tillämpas för införande av uppgifter i säkerhetspolisens register. Instruktionerna poängterade särskilt att säkerhetspolisens uppgift var att bekämpa s.k. landsskadliga brott. För att förtydliga detta lät Thulin tillägga att i verksamheten ”innefattas icke övervakning av politiska partier <SPAN class="ft78">såsom sådana</SPAN>”. Av de följande formuleringarna i cirkuläret</P> <P class="p225 ft26"><SPAN class="ft22">212</SPAN><SPAN class="ft73">Råd och anvisningar vid identifiering och inre spaning i allmänhet</SPAN><SPAN class="ft24">. av T Sjöstedt i oktober 1953 Sp 3:s arkiv B IV, vol. 2. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">213</SPAN><SPAN class="ft68">Även om personalkontrollbestämmelserna var hemliga och ordet ”personalkontroll” skulle undvikas inför offentligheten lämnades viss information om verksamheten. T.ex. informerades riksdagen av försvarsminister Torsten Nilsson om att säkerhetstjänsterna medverkade i ”s.k. personalkontroll” och att ”denna verksamhet avser att hindra personer, som icke äro kända för laglydnad och medborgarsinne, att vinna anställning inom försvaret”. Protokoll från riksdagens andra kammare den 14/11 1951 (nr 31, s. 20).</SPAN></P> <P class="p79 ft8">104</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft6">framgår emellertid att detta inte skulle uppfattas som att alla politiska partier skulle vara fredade från säkerhetspolisens övervakning:</P> <P class="p206 ft30">Övervakningen måste å andra sidan rikta sig icke blott mot enskilda personer utan även mot organisationer, vilka kunna misstänkas för sådana brott eller kunna antagas i ett kritiskt läge komma att intaga en hållning, varigenom rikets säkerhet sättes i fara. Någon skillnad härutinnan skall icke upprätthållas mellan olika slags sammanslutningar, såsom extremistiska organisationer till höger och till vänster.<SPAN class="ft44">214</SPAN></P> <P class="p161 ft6">Thulin framhöll vidare att det var viktigt att resultaten från övervakningen - t.ex. uppgifter om misstänkta organisationer (mål, metoder, möten och andra sammankomster, utbildningsövningar, medlemmar, sympatisörer etc) samt uppgift om medlem eller sympatisör - rapporterades till statspolisens tredje rotel i Stockholm. För ”undvikande av rättsförluster” skulle uppgifter om personer vara ”objektiva, korrekta och grundade på sakskäl” och antecknas på särskilda blanketter.<SPAN class="ft13">215 </SPAN>Ur personalkontrollsynpunkt var det naturligtvis viktigt att också veta var personen arbetade.</P> <P class="p256 ft30">Beträffande yrke bör särskilt angivas, huruvida vederbörande är anställd vid det militära eller civila försvaret, polisen, den centrala statsförvaltningen, kraftverk eller industriföretag, som är av synnerlig vikt för försvaret eller folkförsörjningen, järnväg (jämväl enskild), <NOBR>post-,</NOBR> te- <NOBR>legraf-,</NOBR> eller tullverk, spårväg eller större omnibusföretag.<SPAN class="ft44">216</SPAN></P> <P class="p172 ft6">Förutom dessa uppgifter skulle värnpliktsnummer och om möjligt tidpunkt för inträde i ”ytterlighetsorganisation” angivas. Sist på blanketten skulle antecknas vad som var känt om personen i politiskt hänseende. Vid angivandet av grunderna för misstanke om verksamhet för politiskt ytterlighetsparti skulle särskilt vissa angivna punkter beaktas. Registrering skulle ske om personen:</P> <P class="p280 ft21"><SPAN class="ft22">214</SPAN><SPAN class="ft68">Statspolisintendentens cirkulär nr 1 den 22/9 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 398/48. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">215</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">216</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">105</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft30"><SPAN class="ft5">a)</SPAN><SPAN class="ft79">öppet eller fördolt intaga eller ha intagit ledande ställning i organisation, varom här är fråga (namngives) eller eljest i högre grad åtnjuta sådan organisations förtroende;</SPAN></P> <P class="p166 ft30"><SPAN class="ft5">b)</SPAN><SPAN class="ft53">ha eller ha haft förbindelse med främmande makt;</SPAN></P> <P class="p194 ft30"><SPAN class="ft5">c)</SPAN><SPAN class="ft79">utöva eller ha utövat verksamhet, som strider mot rikets säkerhet;</SPAN></P> <P class="p240 ft32"><SPAN class="ft5">d)</SPAN><SPAN class="ft55">eljest företaga eller ha företagit åtgärd, som ur synpunkten av rikets säkerhet kan anses vara av anmärkningsvärd art;</SPAN><SPAN class="ft31">217</SPAN></P> <P class="p310 ft6">Om de omständigheter som redovisades under punkterna a) - c) var förhållandevis väl avgränsade, öppnade punkten d) för en mer generös registreringsverksamhet. Att alla uppgifter som kunde bedömas vara intressanta för säkerhetspolisens verksamhet skulle registreras utan begränsningar klargjordes enligt följande:</P> <P class="p165 ft30">För undvikande av missförstånd må framhållas att uppgift, som icke är av så kvalificerad art, som angivits under a - d), t.ex. att vederbörande är passiv medlem eller sympatisör, jämväl bör rapporteras å blanketten. ... Här bör framhållas, att beträffande registrering icke gälla några av högre myndighet utfärdade inskränkande direktiv. Registrering får sålunda ske av alla fakta och omständigheter, som polisen anser nu eller framdeles kunna få betydelse för spaningsverksamheten.<SPAN class="ft44">218</SPAN></P> <P class="p114 ft6">Det är värt att notera att det i cirkuläret påpekades att registreringen framförallt skulle vara till hjälp för spaningsverksamheten, dvs. för säkerhetspolisens arbete med att upptäcka och beivra spioneri- och sabotagebrott. Vad beträffar den brett inriktade registreringen av kommunister kan emellertid brottsspaningsmotivet i praktiken betraktas som sekundärt. Det främsta motivet till igångsättandet av den omfattande registreringsverksamheten var istället att säkerhetspolisen var skyldig att tillhandahålla försvarsstaben uppgifter om kommunister för personalkontroll. Detta kunde också framhål-</P> <P class="p311 ft21"><SPAN class="ft22">217</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">218</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">106</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">las internt. I april 1950 kunde polisintendent Åke Hasselrot i en skrivelse till inrikesdepartementet konstatera att anledningen till att statspolisintendenten utfärdat cirkulär nr 1 om att ”extremistiska organisationer och personer” skulle registeras vid tredje roteln i Stockholm var de av regeringen den 30 juni 1948 utfärdade bestämmelserna om personalkontroll inom försvarsväsendet.<SPAN class="ft13">219 </SPAN>Cirkulär nr 1 ersattes den 12 februari 1963 av tjänsteföreskrift HA 30. För de regler som gällde för den politiska registreringsverksamheten innehöll emellertid HA 30 inte några förändringar.<SPAN class="ft13">220 </SPAN>HA 30 gällde fram till det att personalkontrollkungörelsen trädde i kraft den 1 oktober 1969. I enlighet instruktionerna i cirkulär nr 1 och HA 30 registrerades från <NOBR>1940-talet</NOBR> fram till 1969 över 113 000 personer som kommunister och drygt 16 000 personer som nazister i säkerhetspolisens centralregister.<SPAN class="ft13">221</SPAN></P> <P class="p38 ft12">Säkerhetspolisen knyter kontakter och läser tidningar</P> <P class="p23 ft6">Även om cirkulär nr 1 inte namngav de organisationer som skulle betraktas som ytterlighetsorganisationer, stod det klart att dess föreskrifter riktades särskilt mot kommunisterna. På grundval av de nya instruktionerna kunde nu säkerhetspolisen återuppta den landsomfattande breda inhämtningen av uppgifter om kommunisterna som tidigare utövats under andra världskriget, dock med den skillnaden att det nu inte fanns samma lagliga möjligheter att utöva telefon- och brevkontroll av partiexpeditioner och tidningsredaktioner. De huvudsakliga källorna som stod till buds för inhämtningen av uppgifter till registret var därför egna ”förtroliga meddelare” och öppet material. I kartläggningen av kommunisterna hade säkerhetspolisen också viss hjälp av att försvarsstabens inrikesavdelning haft flera förtroliga meddelare - bl.a. inom kommunistpartiet - under de år som säkerhetspolisens kommunistövervakning haft uppehåll.<SPAN class="ft13">222</SPAN></P> <P class="p289 ft24"><SPAN class="ft22">219</SPAN><SPAN class="ft35">VPM den 25/4 1950 av Åke Hasselrot till statssekreterare Folke Thunborg. Sp 3:s arkiv, S nr 175/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">220</SPAN><SPAN class="ft27">Tjänsteföreskrift HA 30 utfärdad av statspolisintendenten den 12/2 1963. </SPAN><NOBR>HA-pärmen.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p187 ft24"><SPAN class="ft22">221</SPAN><SPAN class="ft35">Anteckningar från sammanträde ang gallringsförfarandet, RPS/Säk 18/2 1971. Ordf Hans Holmér. JWK 5:770, löpnr 6, s. 223/61. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p128 ft18"><SPAN class="ft22">222</SPAN><SPAN class="ft69">På försvarsstabens exemplar på en inom statspolisen upprättad promemoria om SKP:s verksamhet för åren </SPAN><NOBR>1947-1948</NOBR> har försvarsstabens inrikesavdelning således kunnat konstatera att uppgifterna i promemorian i huvudsak baserats på rapporter som skickats från försvarsstaben till säkerhetspolisen. Se blyertsanteckning på <SPAN class="ft19">PM om kommunismen den 20/10 1948. </SPAN>av Lars P Lindroth och Ragnar E Andersson. Fst/Säk:s arkiv (H) F VIII b vol. 5.</P> <P class="p312 ft8">107</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft6">Vid de lokala statspolisavdelningarna påbörjades på hösten 1948 ett tidsödande arbete med att kartlägga kommunisterna i de olika distrikten. Av den till säkerhetspolisen i Stockholm inkommande rapporteringen att döma hade några statspolisavdelningar ute i landet ganska god beredskap för att knyta förbindelser med personer som kunde lämna uppgifter om de lokala kommunisterna. I oktober 1948 rapporterade kriminalöverkonstapel Svedjegård i Norrköping att han ”för registrering av odemokratiska element” planerat att dels återuppta kontakten med en socialdemokratisk riksdagsman, dels anlita två förtroliga meddelare inom SKP som han haft förbindelse med under kriget.<SPAN class="ft13">223 </SPAN>Från landsfogde Strandmark i Umeå insändes namn på sex stycken ”lämpliga kontaktmän inom fackföreningsfolket” bl.a. en arbetsförmedlingsföreståndare, en rälsbussförare och en fabriksarbetare.<SPAN class="ft13">224</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Att arbetet med att knyta till sig rapportörer för insamling av uppgifter om kommunister gick betydligt långsammare i andra distrikt noterades av statspolisintendent Thulin på våren 1950. Till Stockholm hade det förvisso inkommit uppgifter i ”betydande utsträckning” men frekvensen av insända uppgifter hade varit ojämn och ännu saknades det uppgifter från ”ett stort antal län”.<SPAN class="ft13">225 </SPAN>I en cirkulärskrivelse den 4 maj 1950 bad han därför - med hänvisning till den ”politiska händelseutvecklingen” - alla landsfogdar samt polismästarna i Göteborg, Malmö och Helsingborg att lämna rapport om det rådande arbetsläget och när den lokala kommunistinventeringen kunde beräknas vara avslutad.<SPAN class="ft13">226 </SPAN>Med hjälp av de rapporter som därefter inkom löpande under några veckor i maj 1950 går det att bilda sig en viss uppfattning om hur de lokala statspolisavdelningarna hade lagt upp återupptagandet av det registreringsarbete som legat nere under åren <NOBR>1945-1948.</NOBR> En metod som tillämpades</P> <P class="p313 ft18">MUST. Sedan hösten 1947 hade försvarsstabens inrikesavdelning upprättat flera översikter över SKP. I den första av dessa - som upprättades i december 1947 - poängterades att översikterna endast skulle fungera som orientering för överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben och kontraspionagedetaljen inom Fst/in ”…då det icke i nuvarande läge kan anses lämpligt tillkännagiva, att dylik övervakning äger rum inom försvarsstaben” (PM angående "Sveriges Kommunistiska Parti" 2/12 1947 Fst/Säk:s arkiv (H) FVIII b vol 1. MUST).</P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">223</SPAN><SPAN class="ft35">Samtidigt anhöll han om ett anslag på 500 kr för att kunna ersätta förtroliga meddelare (dessa skulle redovisas i den ”blå boken” för särskilda spaningsanslag). Svedjegård till Hasselrot den 21/10 1948. HSC nr 405/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">224</SPAN><SPAN class="ft68">Strandmark till statspolisintendenten den 11/10 1948. HSC nr 405/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">225</SPAN><SPAN class="ft35">I april 1950 fanns 16 500 (Norrbotten icke medräknat) personer registrerade som kommunister vid statspolisens tredje rotel i Stockholm (VPM från Hasselrot till statssekreterare Thunborg den 25/4 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 175/50. SÄPO.). Cirkulär nr 4 från statspolisintendenten till samtliga landsfogdar och polismästarna i Göteborg, Malmö och Helsingborg den 4/5 1950. Sp 3:s arkiv. S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft22">226</SPAN><SPAN class="ft65">Cirkulär nr 4 från statspolisintendenten till samtliga landsfogdar och polismästarna i Gö- teborg, Malmö och Helsingborg den 4/5 1950. Sp 3:s arkiv. S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">108</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">var att kontrollera huruvida de uppgifter som fanns i de lokala kommunistregistren som förts under andra världskriget kunde betraktas som aktuella.<SPAN class="ft13">227 </SPAN>I Västerås hade t.ex. gamla uppgifter om ungefär 2 200 personer bearbetats och av dessa hade omkring 1 000 överförts till ett nytt register.<SPAN class="ft13">228</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Samtidigt som de gamla uppgifterna bearbetades samlades nya uppgifter in. Insamlingsarbetet genomfördes huvudsakligen på två sätt. För det första utnyttjades lokala meddelare vilket kan illustreras med hjälp av innehållet i ovan nämnda skrivelser från Umeå och Norrköping.<SPAN class="ft13">229 </SPAN>För det andra inhämtades uppgifter om kommunister genom pressen. Kriminalöverkonstapel Georg Wuopio i Luleå kunde t.ex. berätta att alla tillgängliga kommunistiska tidningar för åren <NOBR>1945-1950</NOBR> granskats och att de artiklar och notiser som bedömts vara av intresse för registreringsarbetet hade sparats.</P> <P class="p256 ft30">Alla urklipp har åsatts löpande nummer årsvis. Därefter ha de i urklippen förekommande namnen - såväl enskilda som organisationer - registrerats landsfiskalsdistriktsvis i syfte att sedermera på ort och ställe verkställa identifiering av vederbörande. ... Granskningsarbetets omfattning framgår bland annat därutav, att exempelvis nyårshälsningarna för ett enda årsskifte - 1945/46 - upptaga 4 500 skilda namn, en del av dessa endast med återgivande av vederbörandes förnamn. För närvarande återstår att registrera namn från nyårshälsningarna för tre årsskiften.<SPAN class="ft44">230</SPAN></P> <P class="p314 ft6">Detta tidsödande arbete sysselsatte fyra kriminalkonstaplar ”i den mån de inte hindrats av andra uppdrag” och beräknades vara klart de första veckorna i juni 1950. Därefter skulle de personer som figurerat med namn i de kommunistiska tidningarna identifieras och</P> <P class="p315 ft18"><SPAN class="ft22">227</SPAN><SPAN class="ft33">Se t.ex. landsfogde Linnell (Östergötlands län) till statspolisintendenten den 24/5 1950, landsfogde Vult von Steyern (Kronobergs län) till statspolisintendenten den 30/5 1950, kriminalöverkonstapel Wuopio till landsfogde Ankar den 15/5 1950 samt Strandmark (Västerbottens län) till statspolisintendenten den 13/5 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">228</SPAN><SPAN class="ft27">Kriminalkonstapel Karlström (Västerås) till statspolisintendenten den 30/5 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">229</SPAN><SPAN class="ft27">Se även kriminalöverkonstapel Mattsson (Sundsvall) till statspolisintendenten den 25/5 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">230</SPAN><SPAN class="ft29">Kriminalöverkonstapel Wuopio till landsfogde Ankar den 15/5 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">109</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">bedömas med hjälp av ”fullt pålitliga, trovärdiga och objektiva personer på respektive orter”. Enligt Wuopio beräknades denna fas av arbetet inte vara klar förrän vid slutet av år 1950.<SPAN class="ft13">231</SPAN></P> <P class="p290 ft6">Alla statspolisavdelningar kunde emellertid inte avdela lika stora resurser för registreringsarbetet som tredje roteln i Luleå. Karlstadsavdelningen meddelade t.ex. att den ännu inte påbörjat läsningen av den kommunistiska tidningen Nya Värmland för åren <NOBR>1945-1950,</NOBR> från Växjö rapporterade landsfogden att endast de framträdande kommunisterna kunnat kartläggas och landsfogde Grauers i Gävle beklagade sig över att den för registreringen ansvarige polismannens löpande arbete inkräktade alltför mycket på den tid som behövdes för översynen av registret.<SPAN class="ft13">232 </SPAN>Liksom Luleåavdelningen räknade emellertid de flesta regionala avdelningarna med att kunna avlägga fullständiga rapporter om de lokala kommunisterna före årsskiftet 1950/51.<SPAN class="ft13">233</SPAN></P> <P class="p65 ft6">Endast i några enstaka fall rapporterade säkerhetspolisens regionala representanter till statspolisintendenten att kontakter etablerats med de lokala industrierna. Säkerhetspolisen i Eskilstuna angav till exempel att den hade ett register över ”’särskilt aktiva’” samt ett särskilt register över ”registrerade personers anställningar vid krigsviktiga industrier och för folkförsörjningen särskilt betydelsefulla verk och inrättningar”.<SPAN class="ft13">234 </SPAN>Eftersom många statspolisavdelningar ännu så länge befann sig i registreringsarbetets inhämtningsfas så fanns det således på våren 1950 ingen samlad bild av förekomsten av kommunister inom de industrier och anläggningar som bedömdes som viktiga för försvaret och folkförsörjningen.</P> <P class="p43 ft6">Säkerhetspolisens samarbete med industrin hade på allvar aktualiserats i januari 1949 då den övertog de kontakter som försvarsstabens inrikesavdelning etablerat med olika företag för övervakning av utlänningar och ”vissa inhemska radikala element”.<SPAN class="ft13">235 </SPAN>Under våren 1950 hade industrisamarbetet resulterat i att kommunister kartlagts inom <NOBR>varvs-,</NOBR> kommunikations- och elindustrin i Stockholm</P> <P class="p317 ft21"><SPAN class="ft22">231</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">232</SPAN><SPAN class="ft38">PM av kriminalkonstapel Sture Blomberg (Karlstad) den 6/5 1950 samt landsfogde v Steyern (Kronobergs län) till statspolisintendenten den 30/5 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">233</SPAN><SPAN class="ft35">Sammanställning av svaren från landsfogdar och polismästare. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">234</SPAN><SPAN class="ft38">Överkonstapel F Ohlsson till landsfogden i Södermanlands län den 9/5 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 181/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft20"><SPAN class="ft22">235</SPAN><SPAN class="ft80">PM angående organisation för skydd mot spioneri och sabotage vid industriföretag av särskild betydelse för försvaret och folkförsörjningen. </SPAN><SPAN class="ft21">av Hakon Leche den 3/1 1949. Sp 3:s arkiv, S nr 3/49. SÄPO. Se även en uppteckning omfattande tre sidor med namn på industrikontakter benämnd </SPAN>Förteckning över industrier, med vilka förbindelser knutits. <SPAN class="ft21">(Fst/In den 3/1 1949) i ärende S nr 51/49 (Sp 3:s arkiv, F II. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p53 ft8">110</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">(s:a 1671 st) och i andra industriorter som Norrköping, Västerås, Linköping och Eskilstuna. När säkerhetspolisen levererade underlag till statsministerns svar på folkpartiledaren Bertil Ohlins interpellation i april 1950 benämndes detta samarbete som en av de viktigaste uppgifterna för tredje rotelns tredje byrå med särskilt ansvar för bekämpandet av sabotage.<SPAN class="ft13">236</SPAN></P> <P class="p91 ft6">I samband med att ett större antal civila myndigheter fick befogenhet att med säkerhetspolisens hjälp utföra personalkontroll i december 1950 intensifierade tredje roteln sitt arbete med den landsomfattande kartläggningen av kommunister inom industrin. Under perioden januari - maj 1951 genomfördes över 100 industribesök i olika delar av Sverige av kommissarie Söderström vid tredje rotelns tredje byrå och aktuarie Segerström vid försvarsstabens inrikesavdelning samt en representant från den lokala statspolisavdelningen vid respektive industriort. Vid industribesöken informerades företagarna om säkerhetspolisens och försvarsstabens syn på sabotagehotet från den kommunistiska ”femtekolonnen” för att därefter uppmanas att själva företa en kartläggning av kommunisterna inom företaget.</P> <P class="p134 ft6">Om det inte redan fanns en ”förbindelse- eller kontaktman” vid företaget utsågs en sådan och denna uppmanades att inom en månad lämna över en lista över de inom företaget anställda kommunisterna till den lokala statspolisavdelningen. När Söderström utvärderade besöken konstaterade han att intresset för uppgiften var stort bland de besökta företagen. Disponent W vid Bofors hade redan, utan Söderströms vetskap, etablerat ”ett intimt samarbete angående kontroll över personal och inre säkerhet” med överkonstapel Högel vid tredje roteln i Karlstad och till Söderström meddelade disponenten att han skulle ge Högel pengar ”för medhjälpare och dylikt”. I några fall meddelades att säkerhetspolisens kontaktman vid företaget befriades från sina vanliga arbetsuppgifter för att kunna utföra kartläggningen.<SPAN class="ft13">237 </SPAN>Endast i ett fall noterade Söderström ett visst motstånd från företagarna. Efter ett möte med representanter från Malmö Spikfabrik noterade han följande:</P> <P class="p318 ft24"><SPAN class="ft22">236</SPAN><SPAN class="ft35">VPM av Å Hasselrot till statssekreterare Folke Thunborg den 25/4 1950. Sp 3:s arkiv, S nr 175/50. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p58 ft21"><SPAN class="ft22">237</SPAN><SPAN class="ft36">Se redogörelser efter besök hos Olofströms bruk, Kockums järnverk i Kallinge och Trelleborgs gummifabrik AB. </SPAN><SPAN class="ft20">Sammanställning över viktigare utredningar och övriga händelser vid statspolisens 3. rotelns 3. byrå. Påbörjad den 1 januari 1951. </SPAN>s. 72, 90 och 91. Sp 3:s arkiv B V vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p308 ft8">111</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">Disponent [X] verkade mycket bra och intresserad under det att ing. [Y] och [Z] ej verkade fullt så förstående för uppgiften. Jag [Söderström. UE] har i mina anteckningar givit dem betyget B +, vilket i jämförelse med de övriga får anses som ett ganska dåligt betyg.<SPAN class="ft31">238</SPAN></P> <P class="p27 ft6">Enligt Söderströms noteringar utgjordes kontaktmännen av representanter för företagsledningen.<SPAN class="ft13">239 </SPAN>Den enda kontaktman som inte titulerades ”ingenjör”, ”direktör” eller ”fabrikör” var ombudsmannen ”R” i Kramfors. Detta betyder dock inte att de socialdemokratiska fackliga organisationerna inte medverkade i kartläggningsarbetet. Efter besök vid Härnösands mekaniska verkstad där kontaktmannen ingenjör ”L” enligt Söderström hade ”ett brinnande intresse för den inre säkerheten” noterades exempelvis att den lokala fackföreningen som var ”helt socialdemokratisk” framställt ett önskemål till företagsledningen ”om att kommunister icke borde antagas vid företaget”. Vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö hade ingenjör ”Ö” - som även varit kontaktman under kriget och därför beskrevs som ”gammal i gamet” - goda förbindelser med verkstadsklubbens ordförande och kunde därifrån erhålla ”många värdefulla upplysningar och tips”. Vikten av att kontaktmännen samarbetade med den socialdemokratiska fackföreningsrörelsen framhölls också vid ett informationssammanträde med ”de viktigaste industrierna” i Norrköping i början av maj 1950 där det ”allmänt ansågs” att anlitandet av fackföreningsrepresentanterna var ”den mest framkomliga vägen”.<SPAN class="ft13">240</SPAN></P> <P class="p319 ft6">Det är värt att notera att kommissarie Söderström ytterst ogärna diskuterade frågan om säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter om kommunister till företagsledningarna. Efter ett möte med flera företag i Kramfors i januari 1951, då även den tidigare omnämnde ombudsmannen R var närvarande, antecknade han följande:</P> <P class="p242 ft21"><SPAN class="ft22">238</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. 70.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">239</SPAN><SPAN class="ft38">Några fackföreningsrepresentanter återfinns heller inte i den av försvarsstabens upprättade </SPAN><SPAN class="ft26">Förteckning över industrier, med vilka förbindelser knutits. </SPAN>(Fst/In den 3/1 1949) i ärende S nr 51/49 (Sp 3:s arkiv, F II. SÄPO).</P> <P class="p52 ft18"><SPAN class="ft22">240</SPAN><SPAN class="ft41">Liknande resonemang återfinns i redogörelsen över industribesöken i Blekinge. Vid ett möte med företagarna i Svängsta som karakteriserades som ”kommunisternas högborg i Blekinge” noterades ”att man lätt skulle få in exakta uppgifter om kommunisterna genom de socialdemokratiska representanterna i fackföreningarna” på grund av de kraftiga motsättningarna mellan kommunister och socialdemokrater. Även vid örlogsvarvet i Karlskrona, Karlshamns oljefabriker och LM Ericssons elektromekaniska verkstad i Karlskrona upprätthölls kontakter med socialdemokratiska ”förtroendemän”, ”pålitliga arbetare” och fackklubbar.</SPAN></P> <P class="p320 ft19">Sammanställning över viktigare utredningar och övriga händelser vid statspolisens 3. rotelns 3. byrå. Påbörjad den 1 januari 1951. <SPAN class="ft18">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">86-88</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> samt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">108-109.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> Sp 3:s arkiv, B V vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p35 ft8">112</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft32">Vid detta sammanträde mötte vi för första gången av önskemålet, framfört av ombudsman [R], att genom statspolisens försorg kunna erhålla uppgifter om de anställdas politiska hemvist. Såväl från landsfogde Rudström som från min sida framhölls, att vi var förhindrade att lämna sådana uppgifter och vi lyckades faktiskt bygga en bro över till det förhållandet, att det ju var viktigast för de olika företagen själva att kartlägga sin personal och redan nu gå i författning om att genomföra en planläggning för överflyttning av opålitliga element från viktigare till mindre viktiga delar av företagen vid ett skärpt läge.<SPAN class="ft31">241</SPAN></P> <P class="p279 ft6">I Malmö fick därför Söderström en obehaglig överraskning när hans poliskollega opåkallat aktualiserat frågan vid ett industrisammanträde. Efter mötet blev kollegan tillrättavisad av Söderström som poängterat att det var ”onödigt att väcka den björn som sover”.<SPAN class="ft13">242 </SPAN>Ombudsmannen R:s förfrågan om möjligheten att få ut uppgifter om kommunister från säkerhetspolisen tycks emellertid ha tillhört undantagen. Anledningen till att Söderström var angelägen om att frågan inte aktualiserades i diskussionerna torde ha varit hans omsorg om att kunna upprätthålla ett förtroendefullt samarbete med företagarna. Efter några företagsmöten i Norrköping i maj 1950 kunde han - inte utan tillfredsställelse - notera följande:</P> <P class="p256 ft32">Icke någon enda gång förekom att man ville ha uppgifter från polismyndigheten vid exempelvis nyanställningar utan var och en ansåg det tydligen vara självklart att man från industriledningarnas sida borde göra allt vad i deras</P> <P class="p321 ft24"><SPAN class="ft22">241</SPAN><SPAN class="ft35">Söderström sade sig av detta flerföretagarmöte ha dragit lärdomen att det var bättre att, i den mån det var möjligt, besöka industrierna var för sig. ”Man kommer på det sättet ledningen närmare in på livet och det förtroliga samtalet gör, att någon tanke på opposition icke födes, utan vederbörande går helt in för den av oss utstakade linjen.” (</SPAN><SPAN class="ft26">Sammanställning över viktigare utredningar och övriga händelser vid statspolisens 3. rotelns 3. byrå. Påbörjad den 1 januari 1951. </SPAN>s. <NOBR>12-13.</NOBR> Sp 3:s arkiv, B V vol. 1. SÄPO.).</P> <P class="p83 ft15"><SPAN class="ft22">242</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid, s. 69.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">113</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft32">makt stod för att få till stånd en kartläggning av personalen.<SPAN class="ft31">243</SPAN></P> <P class="p88 ft6">Endast i ett fall lyckades företagsledningen övertyga säkerhetspolisens representanter om nödvändigheten av dess medverkan i företagets personalkontroll vid nyanställningar. Efter ”långvariga diskussioner” med direktören för Hammarforsens kraft AB gavs ett ”halvt löfte” om att överkonstapel Mattsson i Sundsvall skulle medverka i kontrollen av ”ett tiotal ynglingar” som varje år antogs som maskinistelever.<SPAN class="ft13">244</SPAN></P> <P class="p42 ft12">Telefonavlyssningen</P> <P class="p222 ft6">I början av <NOBR>1950-talet</NOBR> ökade säkerhetspolisens möjligheter att inhämta registeruppgifter genom telefonkontroll avsevärt. I samband med förundersökningen mot ”marinspionen” Ernst Hilding An- dersson 1951 beviljade Stockholms rådhusrätt flera ansökningar om tillstånd att avlyssna telefonsamtal till och från enskilda personer som ofta befann sig i de kommunistiska organisationernas lokaler. Bland annat utfärdades tillstånd att avlyssna två telefoner tillhörande Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) och en telefon tillhörande ”den kommunistiska täckorganisationen” Demokratisk Ungdom (DU) eftersom de personer som var föremål för förundersökningen hade tillgång till dessa telefoner.<SPAN class="ft13">245</SPAN></P> <P class="p43 ft6">På våren 1952 beslutade riksdagen om en ny tvångsmedelslag som vidgade säkerhetspolisens möjligheter att övervaka kommunisterna genom telefonavlyssning. Den gräns som fanns föreskriven i 1948 års rättegångsbalk om att telefonavlyssning endast fick vidtas vid misstanke om brott som kunde resultera i minst två års straffarbete borttogs beträffande spioneri- eller sabotagebrott.<SPAN class="ft13">246 </SPAN>Under 1952 beviljade Stockholms rådhusrätt flera framställningar från säkerhetspolisen om att få avlyssna flera ledande kommunisters bo-</P> <P class="p322 ft24"><SPAN class="ft22">243</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid. För annat exempel på hur Söderström noterar sin lättnad över att frågan om utlämnande av uppgifter från säkerhetspolisen aldrig kom upp till diskussion se ibid, s. 20.</SPAN></P> <P class="p52 ft24"><SPAN class="ft22">244</SPAN><SPAN class="ft38">Efter registerslagning skulle Mattsson ”svara ja eller nej” beträffande ”ynglingens” lämplighet (</SPAN><SPAN class="ft26">Sammanställning över viktigare utredningar och övriga händelser vid statspolisens 3. rotelns 3. byrå. Påbörjad den 1 januari 1951. </SPAN>s. 14. Sp 3:s arkiv, B V vol. 1. SÄPO.). Detta informella personalkontrollförfarande torde emellertid inte blivit långvarigt då vattenfallsstyrelsen av regeringen gavs befogenhet att utföra personalkontroll den 22/12 1950 (vilket också noterats i marginalen i tredje byråns ”sammanställning” (s.14)).</P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">245</SPAN><SPAN class="ft68">PM av Kriminalöverkonstapel L P Lindroth den 2/10 1952. P 888, C I löpnr 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p323 ft18"><SPAN class="ft22">246</SPAN><SPAN class="ft39">Dessutom utsträcktes tiden för rättens avlyssningstillstånd. Den i 1948 års lag föreskrivna gränsen om att förnyat tillstånd måste utfärdas varje vecka förlängdes till en månad (Lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål den 21/3 1952 nr 98.).</SPAN></P> <P class="p35 ft8">114</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">stadstelefoner samt deras arbetstelefoner bl.a. i partilokalerna på Kungsgatan 84.<SPAN class="ft13">247 </SPAN>Eftersom en av kommunisterna var riksdagsledamot gav rådhusrätten till och med säkerhetspolisen tillstånd att - åtminstone under några månader på hösten 1952 - avlyssna den kommunistiska riksdagsgruppens telefon i riksdagshuset.<SPAN class="ft13">248</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Ett motiv till telefonavlyssningen under denna period var att undersöka om den övervakade personen upprätthöll illegala förbindelser med sovjetiska legationstjänstemän. Telefonavlyssningen kunde emellertid även vara till hjälp i säkerhetspolisens arbete med att kartlägga den svenska kommunismen och att samla in uppgifter även rörande andra personer än de som specifikt angivits som föremål för avlyssningen. Detta motiv belyses i en promemoria av kriminalöverkonstapel L P Lindroth den 1 augusti 1953 till åklagaren Werner Ryhninger och som också tillställdes Stockholms rådhusrätt. För att åskådliggöra värdet av fortsatt telefonavlyssning av kommunisterna använde Lindroth ett långt citat ur en rapport av en förtrolig meddelare som tidigare varit kommunist och arbetat vid partihögkvarteret på Kungsgatan 84 i Stockholm. I citatet gavs en alarmerande bild av hur en handfull personer inom den kommunistiska ledningen hade vidtagit förberedelser för att vid ett krigsutbrott kunna bedriva illegal verksamhet för Sovjetunionens räkning.</P> <P class="p324 ft30">Vid ett krigsutbrott blir ju direktkontakterna omöjliggjorda eller ytterst försvårade, och kommunisterna måste räkna med att inte längre kunna bedriva partipolitik legalt. Det är självklart att kommunisterna i god tid förbereder sig för ett sådant läge. Ledarna går ‘under jorden’ på de tidigare bestämda gömställena, en ny organisationsapparat sättes i funktion, (varvid den teoretiska utbildningen vid exempelvis</P> <P class="p325 ft21"><SPAN class="ft22">247</SPAN><SPAN class="ft36">Beslut av Stockholms rådhusrätts åttonde avdelning den 6/10 1952. P 888, C 1 löpnr 1, s.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft18">7.</SPAN><SPAN class="ft68">SÄPO.</SPAN></P> <P class="p200 ft18"><SPAN class="ft22">248</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid, s. 11. I Ryhningers ansökan den 2/1 1953 om förlängd telefonkontroll borttogs telefonen i riksdagshuset (PM av Ryhninger den 2/1 1953. P 888, C 1 löpnr 1, s. 21. SÄPO.). Den 15 mars 1953 hade säkerhetspolisen i Stockholm tillstånd att avlyssna totalt 41 stycken olika telefoner. Av tekniska skäl kunde dock endast 24 av dessa tillstånd utnyttjas. (Åke Hasselrot till trafikinspektör Kallin, telegrafverkets Stockholmsdistrikt 29/5 1953. Sp 3:s arkiv, S nr 181/53. SÄPO. På våren 1956 utökades kapaciteten till omfatta kontroll av 56 abonnenter. </SPAN><SPAN class="ft19">PM angående vissa arbetsfunktioner inom statspolisens särskilda polisverksamhet med förslag till viss omorganisation av avdelning III inom denna verksamhet. </SPAN>den 5/4 1963, s.</P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft18">6.</SPAN><SPAN class="ft65">HK 150/64. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p308 ft8">115</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft30">Leninskolan i Moskva kommer väl till pass) man har hemliga kommunister utplacerade på angelägna platser, färdiga att utföra ledningens order, spridningsvägarna för propaganda material är förberedda, i den mån man behöver vapen och sprängämnen får väl dessa skaffas under hand, men olika tillvägagångssätt har man naturligtvis tänkt ut i förväg. Vid direkt ryskt anfall, med landsättande av fallskärmstrupper, enskilda sabotörer och spioner, nedkastande av vapen, radiomaterial, propaganda etc. djupt in i landet etableras helt säkert kontakt med svenska förrädare enligt tidigare eller av läget betingade här uppgjorda planer. Att kommunisterna är livligt intresserade av illegal radioverksamhet är ju känt från spionavslöjandena under andra världskriget.<SPAN class="ft44">249</SPAN></P> <P class="p326 ft6">Enligt den av Lindroth citerade meddelarrapporten motiverade dessa påstådda förhållanden nödvändigheten av en kartläggning som inte bara riktade sig mot de ledande kommunisterna utan även mot den kommunistiska rörelsen i allmänhet. Även om endast ett fåtal inom partiet var engagerade i dessa förberedelser för illegal verksamhet i krig var det - enligt meddelaren - nödvändigt att utsträcka övervakningen till att även omfatta de vanliga medlemmarna och sympatisörerna då ”den allmänna ideologiska skolningen”, ”den hemliga <NOBR>[parti-]övervakningen</NOBR> av de kommunistanslutna” och ”den mycket starka partidisciplinen” gjorde att flertalet aktiva kommunister var ”väl disponerade för landsförrädiska aktioner”.</P> <P class="p110 ft32">Naturligtvis kan man också i förberedelsearbetet vidtaga åtgärder, insamla rapporter etc. med tillhjälp av de vanliga partimedlemmarna och sympatisörerna, utan att dessa är medvetna eller ens bryr sig om att fråga efter det verkliga ändamålet.<SPAN class="ft31">250</SPAN></P> <P class="p327 ft6">Säkerhetspolisens kartläggning kunde därför inte inskränka sig till det översta skiktet i den kommunistiska partihierarkin utan borde</P> <P class="p179 ft24"><SPAN class="ft22">249</SPAN><SPAN class="ft38">Citatet hämtat ur PM av L P Lindroth till stadsfiskalen Werner Ryhninger den 1/8 1953. P 888, C 1 löpnr 1, s. </SPAN><NOBR>80-85.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">250</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">116</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">även omfatta ”alla öppna och förstuckna sovjetanhängare (och därvid måste man vara lyhörd, ty de som döljer sig är vanligen både skickliga och förslagna, men ingen är så skicklig att han inte vid något tillfälle förråder sig. Man får ju inte glömma att kommunismen är en trosrörelse)”.<SPAN class="ft13">251 </SPAN>Vidare framhöll meddelaren vikten av att säkerhetspolisen genom övervakningen lärde känna det kommunistiska partiets och dess medlemmars normala beteendemönster för att kunna utläsa eventuella förberedelser till illegalitet.</P> <P class="p68 ft30">I säkerhetsarbetet måste man noga aktge till synes oskyldiga eller vid hastigt betraktande naturliga förändringar, uppträdanden och dispositioner i den kommunistiska periferien. Det kan gälla en kommunistisk arbetares ombyte av arbetsplats eller boplats, det kan gälla studiearbete eller hobbyintressen o.s.v. I den kommunistiska ledningen håller man nämligen utomordentligt väl reda på alla partimedlemmar och allvarliga sympatisörer, känner till deras yrkesutbildning, skolutbildning, ekonomiska och sociala förhållanden, intelligens och begåvningsinriktning, deras olika särintressen etc. På grund av detta vet man hur varje person kan användas, uppmuntras och utvecklas.</P> <P class="p328 ft32">Kan säkerhetstjänsten centralt överblicka skiftningar och dispositioner av ovan antytt slag och rensa bilden, kan man i ett aktuellt läge nästan totalt avvärja och krossa den kommunistiska sabotage och spionverksamheten.<SPAN class="ft31">252</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Efter dessa ord från meddelaren hade Lindroth endast att tillägga att det var av synnerlig vikt att tre ledande kommunisters bostads- och arbetstelefoner avlyssnades.<SPAN class="ft13">253</SPAN></P> <P class="p91 ft6">När Lindroth valde att lyfta fram meddelarens omfattande redogörelse för SKP:s förberedelser för illegalitet och dennes syn på hur säkerhetspolisens kommunistbekämpning borde utformas blottlades att telefonavlyssningen också hade som syfte att kartlägga partiets medlemmar och sympatisörer. Genom att avlyssna telefoner</P> <P class="p174 ft21"><SPAN class="ft22">251</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">252</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">253</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">117</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">som användes även av andra än de personer som tillståndet avsåg kunde säkerhetspolisen få åtskilliga uppgifter som egentligen inte berörde den förundersökning som föranlett telefonavlyssningen men som gav annan betydelsefull information om verksamheten och enskilda personer. Detta kan illustreras med hjälp av en inom säkerhetspolisen upprättad sammanfattning om vad som framkommit vid avlyssningen av SKU:s telefoner på hösten 1951. Sammanfattningen är gjord av kriminalkonstapel Almedal vid tredje rotelns första byrå den 14 januari 1952 och tillställd polisintendent Hasselrot för kännedom. Almedal konstaterade inledningsvis kortfattat att av de <NOBR>60-80</NOBR> samtal som dagligen utväxlades i telefonerna och som resulterat i 670 maskinskrivna sidor hade ”ingenting framkommit som direkt giver stöd åt misstanken om brott mot 8 kap SL”. Dock hade avlyssningen - som pågått löpande under flera månader - varit till stor hjälp för att inhämta information ”om vederbörande skall företaga någon resa, begiva sig till viss plats eller emottaga något besök”. Det främsta resultatet av telefonavlyssningen var emellertid att SKU:s verksamhet och medlemmar kunde kartläggas.<SPAN class="ft13">254 </SPAN>Detta - ur personalkontrollsynpunkt - viktiga resultatet sammanfattades på följande sätt av Almedal:</P> <P class="p329 ft32">Ett stort antal namn på medlemmar i Sverges Kommunistiska Ungdomsförbund har erhållits, ofta sådana som tidigare varit okända. I något fall har värnpliktig från landsorten men placerad vid något truppförband i Stockholm sökt kontakt med SKU i och för medlemskap.<SPAN class="ft31">255</SPAN></P> <P class="p330 ft6">Denna överskottsinformation från telefonkontrollen fick samma behandling som de uppgifter som säkerhetspolisen inhämtat från sina förtroliga meddelare, dvs. den omarbetades och försågs med källbeteckning. Därefter sorterades uppgifterna in i olika person- och sakakter i registret samtidigt som särskilda meddelarakter upprättades. Att bearbetningen av inspelade telefonsamtal tillhörde säkerhetspolisens mer arbetskrävande administrativa rutiner som till och med tog spaningspersonalen i anspråk kan konstateras med hjälp av en PM från 1955 av kommissarien vid statspolisens tredje rotels kansli i Stockholm J W Karlsson.</P> <P class="p73 ft24"><SPAN class="ft22">254</SPAN><SPAN class="ft35">”Sammanfattning” av kriminalkonstapel C Almedal 14/1 1952. P 4968, C 1 löpnr 1, s. </SPAN><NOBR>131-132.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">255</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">118</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft32">Man hinner ej med en 100 % <NOBR>-ig</NOBR> avlyssning, om man skall hålla undan för nytt material, och långt mindre bearbeta och nyttiggöra allt: identifieringar, omskrivningar för att tillföra olika ärenden, registerteknisk behandling av erhållna upplysningar etc. Allt detta har blivit övermäktigt.<SPAN class="ft31">256</SPAN></P> <P class="p23 ft6">För att underlätta arbetet föreslog därför Karlsson att arbetet med att i rapporterna dölja att uppgifter kom från telefonavlyssning skulle upphöra och att allt material som bedömdes vara av intresse redovisades öppet som telefonkontrollmaterial.<SPAN class="ft13">257 </SPAN>Att så icke skedde kan konstateras då telefonkontrollrapporterna även fortsättningsvis efter bearbetning sorterades in i meddelarakter under namn som ”E. Hilding”, ”E. Ellis” eller ”Åsa”.<SPAN class="ft13">258</SPAN></P> <P class="p55 ft6">I den mån uppgifter om en person bedömdes vara relevanta för personalkontrollen kom de också att lämnas ut till andra myndigheter. Enligt en intern promemoria från 1962 skulle personalkontrollroteln omedelbart delges telefonkontrolluppgifter ”rörande kommunistorganisationerna samt sammanställningar ang svenska kommunisters utbildning i Sovjet och TDR”. Om det där förekom personer som kunde vara av intresse för de militära myndigheterna, vilket var fallet om de t.ex. var i värnpliktig ålder, skulle uppgifterna vidarebefordras till försvarsstaben som ”spontanuppgifter”.<SPAN class="ft13">259</SPAN></P> <P class="p56 ft6">Frågan om i vilken mån lagstiftarna hade tänkt sig att telefonkontrollen skulle användas enligt dessa rutiner skall jag inte gå in på närmare i denna studie. Det kan emellertid nämnas att spörsmålet i viss mån diskuterades inom regeringskansliet vid slutet av andra världskriget. Detta skedde i samband med att regeringen planerade att låta inskränka säkerhetspolisens användning av telefonkontrollen vid övervakningen av nazister och kommunister på hösten</P> <P class="p331 ft24"><SPAN class="ft22">256</SPAN><SPAN class="ft27">”Förslag beträffande tredje roteln” av kommissarie J W Karlsson den 14/12 1955. Sp 3:s arkiv, S nr 844/55. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">257</SPAN><SPAN class="ft27">Problemet hade främst aktualiserats inom den andra byrån som ansvarade för övervakningen av Sovjets satellitstater där även spaningspersonal använts för </SPAN><NOBR>t.k.-bearbetningen</NOBR> (”Förslag beträffande tredje roteln” av kommissarie J W Karlsson den 14/12 1955. Sp 3:s arkiv, S nr 844/55. SÄPO.).</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">258</SPAN><SPAN class="ft35">JWK 5:73/185, 5:73/186 och 5:73/301. SÄPO. Lampers, Lars Olof: </SPAN><SPAN class="ft26">Överskottsinformation från telefonkontroll. </SPAN>Säkerhetstjänstkommissionen 2002.</P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">259</SPAN><SPAN class="ft37">”PM ang vissa synpunkter på handläggningen av personalkontrollärenden” 16/3 1962 av J Farup. Säkerhetspolisens arkiv, säkerhetsskyddsroteln, F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">119</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft6">1944. I en PM av det konsultativa statsrådet Gunnar Danielsson den 10 november 1944 konstaterades då följande:</P> <P class="p119 ft30">Frågan om behovet av fortsatt registrering av kommunister och nazister ur krigsplaceringssynpunkt bör i samband härmed övervägas. I stort sett torde väl syftet med denna registrering redan ha vunnits. Det kan för övrigt icke utan fog ifrågasättas, huruvida tvångsmedelslagen verkligen är det riktiga instrumentet för åstadkommande av en dylik registrering.<SPAN class="ft44">260</SPAN></P> <P class="p150 ft6">I juni 1949 gjordes en annan bedömning av hur materialet från tvångsmedelsanvändningen fick användas då det i bestämmelserna för UD:s och civilförsvarsstyrelsens personalkontroll angavs att det ”andrahandsmaterial” som sparats efter allmänna säkerhetstjänstens omfattande kontroll av brev, telegram och telefoner kunde utlämnas för personalkontroll.<SPAN class="ft13">261 </SPAN>Det är inte otänkbart att säkerhetspolisen betraktade denna bestämmelse som vägledande vad beträffar frågan om användandet av uppgifter som även senare inhämtats med hjälp av dessa tvångsmedel.</P> <P class="p64 ft12">Inhämtningen vid industrierna</P> <P class="p41 ft6">Det har tidigare konstaterats att diskussionerna om eventuella förändringar i personalkontrollen vid slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> till stor del handlade om industriskyddet och att 1961 års personalkontrollbestämmelser utformades enligt ett förslag från industriskyddskommittén. En fråga som dock inte behandlades i de promemorior som industriskyddskommittén presenterade för regeringen under åren 1957 och 1958 var i vilken mån som det fanns brister i inhämtningen av uppgifter om politiskt opålitliga personer inom industrin.</P> <P class="p63 ft6">Att frågan inte behandlades av industriskyddskommittén betraktades inom säkerhetspolisen som ett bekymmersamt förbiseende. I en promemoria till statspolisintendenten den 26 juli 1958 beskrev förste kriminalassistenten J Farup vid personalkontrollroteln svårigheterna med att från industrierna få korrekta uppgifter om per-</P> <P class="p310 ft26"><SPAN class="ft22">260</SPAN><SPAN class="ft73">PM ang möjligheterna att begränsa post- och telefonkontrollen (1940 års tvångsmedelslag). </SPAN><SPAN class="ft24">av Gunnar Danielson 10/11 1944. Gösta Bagges arkiv, vol. 20. RA.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">261</SPAN><SPAN class="ft38">Denna formulering finns kvar även i 1961 års föreskrifter (ä.s. InD till Spi den 30/6 1961. InD:s arkiv (H)</SPAN></P> <P class="p78 ft15">serie B (koncept). RA).</P> <P class="p79 ft8">120</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">sonalens politiska pålitlighet. Han menade att detta problem framförallt berodde på att säkerhetspolisens kontaktpersoner - som ofta också var säkerhetschefer vid företagen - hade för dåliga kunskaper om de rådande politiska förhållandena på arbetsplatserna. Det förekom t.ex. att kontaktpersonerna inte hade tagit reda på vilka kommunister som var aktiva inom facket eller som på annat sätt arbetade för kommunisterna inom företaget eller att de hade svårt att skilja mellan kommunister och andra vänstersympatisörer.</P> <P class="p68 ft30">Som exempel kan nämnas följande förhållanden som kunna vara till hjälp vid kartläggningen men som vederbörande kontaktman på grund av okunnighet underlåtit att undersöka, nämligen vilka som äro medlemmar i den kommunistiska fackklubben, vilka kommunister som uppförts som kandidater vid fackliga val, vilka personer som äro distributörer eller försäljare av vederbörande kommunistorgan inom företaget och vilka som därstädes mottaga eller köpa dessa. Som exempel på vilka felaktigheter som kunna uppstå genom kontaktmannens okunnighet i politiska frågor kan nämnas, att syndikalister och socialdemokratiska ungdomsklubbister uppgivits som kommunister.<SPAN class="ft44">262</SPAN></P> <P class="p314 ft6">För att förbättra situationen föreslog Farup att kontaktmännen skulle få utbildning i kartläggningsarbetet av en representant från säkerhetspolisen. På detta sätt skulle ”välgrundade och i övrigt fullt korrekta uppgifter” kunna tillföras säkerhetspolisens register för senare användning i personalkontrollen.<SPAN class="ft13">263 </SPAN>En allmän förbättring av säkerhetschefernas politiska kunskaper skulle öka möjligheterna för dem att skilja en syndikalist eller SSU:are från en kommunist. Detta var således den lösning som förespråkades av säkerhetspolisens personalkontrollavdelning.</P> <P class="p56 ft6">En annan lösning på det av Farup presenterade problemet var att söka kontakt med de socialdemokratiska fackföreningarna som hade större möjligheter att hålla reda på vilka personer på arbetsplatsen som kunde betraktas som kommunister. Det var denna väg</P> <P class="p333 ft21"><SPAN class="ft22">262</SPAN><SPAN class="ft80">PM ang kartläggning vid vissa industrier</SPAN>. 26/7 1958 av J Farup. HSC nr 706/58. SÄPO.</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">263</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">121</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">försvarsstabens inrikesavdelning valde att gå vid slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> då den inrättade en särskild detalj som under Birger Elmérs ledning bl.a. skulle kartlägga ”säkerhetsrisker” vid industrierna. Att denna detalj - som under denna tid gick under olika benämningar men som här omnämns som Grupp B (och IB efter 1965) - av försvarsstaben betraktades som en resurs för att inhämta uppgifter om kommunister i fackföreningarna framgår av en ”underrättelseplan” som upprättades av Hodder Stjernswärd vid inrikesavdelningen i början av <NOBR>1960-talet.</NOBR> I Stjernswärds uppställning över de olika detaljernas arbetsuppgifter anges att industriskyddsdetaljen (detalj IV) skulle sammanställa ”uppgifter om säkerhetsrisker inom företag arbetande för försvaret, uppgifter om företag av misstänkt slag” och att Grupp B skulle ansvara för ”lokala frågor beträffande kommunistpartiet: kommuner, antal medlemmar, utbildade och aktiva kommunister, infiltration i fackföreningar m.m.”.<SPAN class="ft13">264</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Om Grupp B:s inhämtningsverksamhet kan betraktas som överlappande det polisiära kartläggningsarbetet eller om den tillsammans med industriskyddsdetaljen i viss mån kom att råda bot på de problem som skisserades av Farup 1958 skall inte utredas här.<SPAN class="ft13">265 </SPAN>I kapitlet nedan om personalkontrollens praktik konstateras dock att uppgifter som Grupp B rapporterat till säkerhetspolisen också kom till användning i personalkontrollen.</P> <P class="p42 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p27 ft6">Säkerhetspolisens registreringsverksamhet kom efter en något trög inledningsfas <NOBR>1948-1950</NOBR> att expandera kraftigt under de första åren av <NOBR>1950-talet.</NOBR> En anledning till detta var att de lokala sektionerna ”hunnit i kapp” i kartläggningen av kommunisterna i det egna närområdet och kunde lämna över uppgifter om dessa till säkerhetspolisens centralregister. För det andra började säkerhetspolisen 1951 att spara, bearbeta och registrera de personuppgifter som inhämtades som överskottsinformation i telefonkontrollen. Den breda registreringen av kommunister under undersökningsperioden motiverades framförallt av säkerhetspolisens medverkan i personalkontrollen. Vid slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> innehöll säkerhetspolisens central-</P> <P class="p334 ft24"><SPAN class="ft22">264</SPAN><SPAN class="ft38">”Underrättelseplan In I.” av Kptn Stjernswärd den 10/9 1962 Fst/In I Barb (cirkulerat till In - detaljerna och Grp B). Fst/Säk:s arkiv (H) Ö IV, vol. 9 (s.509). MUST.</SPAN></P> <P class="p124 ft15"><SPAN class="ft22">265</SPAN><SPAN class="ft65">Ang Grupp B och säkerhetspolisen se Lampers, Lars Olof: </SPAN><SPAN class="ft45">Det grå brödraskapet. </SPAN>Forskarrapport till Säkerhetstjänstkommissionen (SOU 2002:92).</P> <P class="p53 ft8">122</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft6">register över 113 000 kommunistregistreringar och ungefär 16 000 nazistregistreringar.</P> <P class="p335 ft8">123</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft0">7 Personalkontrollen omprövas</P> <P class="p49 ft12">Inledning</P> <P class="p41 ft6">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> omprövades säkerhetstjänsternas verksamhet. På den offentliga nivån var de militära och polisiära säkerhetstjänsterna föremål för utredning av en juristkommission och en parlamentarisk nämnd som skulle granska handläggningen av Wennerströmaffären. Den parlamentariska nämnden fick dessutom i uppdrag att utreda ”de principiella riktlinjerna för handläggningen av säkerhetsfrågor” och den kom därför också att behandla personalkontrollfrågan.<SPAN class="ft13">266 </SPAN>Vid samma tid pågick en kritisk offentlig debatt om säkerhetspolisens politiska övervakning av svenska medborgare. I viss mån debatterades frågan i riksdagen men av större vikt var den utomparlamentariska kritiken som först formulerades av kommunisterna men som - från mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> - fick stöd av liberaler och socialdemokrater.</P> <P class="p266 ft6">Personalkontrollen var också föremål för diskussion internt inom försvars- och polisväsendet i den militära säkerhetsutredningen (MSU). MSU tillsattes enligt regeringsbeslut den 21 december 1962 för att granska den militära säkerhetstjänstens arbetsmetoder, ledning, organisation och resurser. Dess arbete resulterade i fem delutredningar varav särskilt de två första (MSU I och II) berörde infiltrationsskyddet och personalkontrollen. 1965 tillsatte ÖB en ny grupp för att utreda frågor som väckts av MSU men ansetts ligga utanför dess utredningsuppdrag. Denna utredning som fick namnet totalförsvarets säkerhetsutredning (TSU) kom att fortsätta MSU:s arbete.<SPAN class="ft13">267 </SPAN>När de militära säkerhetsutredningarna under punkten ”infiltrationsskydd” granskade personalkontrollen behandlades, förutom de säkerhetsmässiga aspekterna, frågor om införande av databehandling samt de rådande administrativa rutinerna som betraktades som alltför tidsödande. Särskilt beaktades frågan</P> <P class="p317 ft21"><SPAN class="ft22">266</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1968:4, s. </SPAN><NOBR>6-7.</NOBR></P> <P class="p213 ft15"><SPAN class="ft22">267</SPAN><SPAN class="ft65">”Avveckling av MSU” (MSU 18/2 1966 nr H 99) Swanstein, Andermark, Sterner, Sunesson, von Döbeln, Wenblad och Westin. HSC nr 77/66. SÄPO. Ordförande i såväl MSU som TSU var Georg von Döbeln.</SPAN></P> <P class="p45 ft8">124</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">om hur personalkontrollen skulle förbättras för de ur säkerhetssynpunkt mest betydelsefulla befattningarna och det förespråkades att större tyngd skulle läggas på mer ingående personundersökningar samt samtal med kontrollerade.</P> <P class="p55 ft6">Dessa idéer återkom också i den utredning som presenterades av den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären i slutet av år 1967. Med hänvisning till MSU framställdes förutom ovan nämnda förslag att de befattningar som omfattades av personalkontroll tydligare skulle delas in i två olika riskklasser. Tidigare hade det gjorts en uppdelning mellan befattningar av betydelse eller särskild betydelse för rikets säkerhet där skillnaden i personalkontrollen endast handlat om i vilken omfattning uppgifter om ”politisk belastning” eller andra uppgifter om personliga förhållanden fick lämnas ut. Nämnden föreslog också, liksom TSU, att reglerna för personalkontrollen skulle offentliggöras.</P> <P class="p231 ft12">Myndigheternas interna omprövning</P> <P class="p336 ft3">Personundersökningar</P> <P class="p37 ft6">I maj 1958 besökte en amerikansk militärdelegation Sverige för att bilda sig en uppfattning om hur det svenska säkerhetsskyddet var organiserat. Besöket ingick i förberedelserna för att Sverige i större omfattning skulle få importera amerikansk krigsmateriel. Bland annat informerades amerikanarna om personalkontrollens uppbyggnad. I en rapport som upprättades efter hemkomsten till USA berättades om hur den svenska säkerhetspolisen för tillsättandet av vissa särskilt känsliga tjänster gjorde ”fältundersökningar” beträffande de personer som var aktuella för anställningen. Rapporten beskrev dessa undersökningar som ”a covert background investigation which includes the use of professional confidential informants”.<SPAN class="ft13">268 </SPAN>I viss utsträckning stämmer denna beskrivning med hur personalkontrollen utfördes i praktiken. I den mån som det endast fanns gamla eller vaga uppgifter om en persons ”politiska opålitlighet” tog säkerhetspolisen i Stockholm kontakt med den lokalavdelning som eventuellt hade mer information att ge. Den lokala sä-</P> <P class="p161 ft15"><SPAN class="ft14">268 </SPAN>Utdrag av Thomas Jonter ur <NOBR>State-Defense</NOBR> Military Information Control Committee. An Evaluation of the Security System of Sweden (”Records Relating Swedish Affairs 1958- 1964” box 1 National Archives). Säkerhetstjänstkommissionen.</P> <P class="p337 ft8">125</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">kerhetspolisen kunde då dels kontrollera om några nya uppgifter inkommit till det lokala registret om den kontrollerade personen, dels fråga någon lokal ”förtrolig meddelare” om den aktuella situationen. Denna grundligare utredning utfördes emellertid endast om den kontrollerade personen förekom i registret. I den amerikanska rapporten gjordes dessutom följande tillägg:</P> <P class="p338 ft32">The State Police do not check with neighbors openly.<SPAN class="ft31">269</SPAN></P> <P class="p88 ft6">Denna, förvisso något oklara formulering, var möjligen svaret på en direkt fråga från amerikanerna om säkerhetspolisen även tog kontakt med grannarna. Om polisiärt hemligt kontakttagande med den kontrollerades grannar framställdes som ett rutinmässigt förfarande så hade svenskarna överdrivit. I vissa fall utförde säkerhetspolisen särskilt noggranna undersökningar. Enligt en önskan som statspolisintendenten uttryckte den 10 april 1956 borde till exempel särskilt noggranna personundersökningar utföras vid rekrytering av polisaspiranter. Statspolisintendenten ansåg inte att det var tillräckligt att kontrollera huruvida de sökande förekom i de polisiära registren. Kontrollen skulle därför utvidgas och även omfatta ”förfrågningar i förtrolig ordning om sökanden och denne närstående personer hos omdömesgilla och pålitliga personer, som kunna äga kännedom om sökanden och dennes förhållanden”.<SPAN class="ft13">270 </SPAN>Att även samtal med grannar kunde aktualiseras i dessa ärenden är naturligtvis tänkbart. Några liknande instruktioner beträffande andra befattningar som omfattades av personalkontroll har inte påträffats.</P> <P class="p339 ft6">Med tanke på hur personalkontrollen beskrevs i <NOBR>1960-talets</NOBR> hemliga och öppna utredningar torde grannkontakter tillhöra ovanligheterna. I MSU:s första delutredning 1964 konstateras att statspolisintendentens medverkan i personalkontroll i regel inskränkte sig till utlämnande av uppgifter ur säkerhetspolisens register. Endast då det gällde befattningar av särskild betydelse för rikets säkerhet gjordes ”i viss utsträckning” en kompletterande utredning. I detta sammanhang framhöll MSU att säkerhetspolisen borde hålla samtal med den kontrollerade personen.<SPAN class="ft13">271</SPAN></P> <P class="p340 ft21"><SPAN class="ft22">269</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">270</SPAN><SPAN class="ft35">Cirkulär nr 14 från Spi till samtliga landsfogdar samt polismästarna i Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg. (nr S 158/56). Säkerhetspolisens arkiv, säkerhetsskyddsroteln, F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">271</SPAN><SPAN class="ft65">MSU I (25/2 1964), s. 52. HK 99/64. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">126</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft3">Kommunikationsprincipen</P> <P class="p37 ft6">Som nämnts ovan hade de militära befäl som blev föremål för personalkontroll under perioden <NOBR>1945-1948</NOBR> stora möjligheter att bemöta de uppgifter som enligt säkerhetspolisens centralregister låg dem till last. Vikten av denna s.k. kommunikationsprincip hade också framhållits av statspolisintendenten när han bemötte de militära kraven om att personalkontrollen även skulle utsträckas till att gälla kommunister. Som nämnts ovan hade han i januari 1948 poängterat att ”den utpekade bör under alla förhållanden beredas tillfälle att försvara sig”. I samband med att personalkontrollen utvidgades till att även omfatta kommunister år 1948 upphörde emellertid säkerhetssamtalen. Enligt säkerhetspolisens historieskrivning hade försvarsminister Vougt samma år påpekat att det var ”tämligen utsiktslöst att förmå en kommunist att blotta sina politiska förhållanden”. På hösten 1952 beslöt regeringen vid en beredning, efter förslag från försvarsstaben, att förhör i samband med personalkontrollen i vissa fall kunde genomföras. Under år 1953 hölls tre förhör med misstänkta kommunister enligt beslut av statspolisintendenten.</P> <P class="p341 ft30">I samtliga fall har förhöret föregåtts av att vederbörande överklagat av militär myndighet med stöd av från statspolisens tredje rotel i personalkontrollärende utlämnade uppgifter fattat beslut och i samband därmed förklarat sig icke vara kommunist - ett förhållande som på trovärdiga grunder kunnat fastställas genom förhören.<SPAN class="ft44">272</SPAN></P> <P class="p172 ft6">Enligt säkerhetspolisen kunde förhör förekomma då det bedömdes att det fanns skälig anledning att anta att den kontrollerade inte var kommunist och att det fanns risk att personen ”tillfogades skada” om han nekades tjänsten. Som särskilt betydelsefulla för den kontrollerades civila karriär nämndes värnpliktiga inom flygvapnet, signaltrupperna och marinen. Detta kunde emellertid endast ske under förutsättning att ”förtrolig meddelares” identitet inte riske-</P> <P class="p342 ft45"><SPAN class="ft14">272 </SPAN>Sammanfattande redogörelse och historik över personalkontrollen. <SPAN class="ft15">av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">Dahlgren-Tiberg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> den 30/6 1953. Statspolisintendentens arkiv, samrådsnämnden serie F1 vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">127</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft6">rade att röjas.<SPAN class="ft13">273 </SPAN>I praktiken torde emellertid ytterst få samtal ha hållits med de kontrollerade personerna.</P> <P class="p28 ft6">Kommunikationsprincipen - som inte berördes av 1957 års industriskyddskommitté - kom att aktualiseras av den militära säkerhetsutredningen (MSU) i början av <NOBR>1960-talet.</NOBR> MSU:s två första delutredningar föreslog såväl utökat referensförfarande som personliga samtal vid personalkontroll av befattningar som innebar tjänsteresor utomlands eller som bedömdes vara av särskild vikt för rikets säkerhet.<SPAN class="ft13">274 </SPAN>Förslaget gillades av rikspolischefen Carl Persson som i ett remissyttrande över MSU del I och II den 11 november 1964 framhöll att detta skulle gagna såväl säkerheten som den enskilde.</P> <P class="p122 ft30">Ett noggrant genomförande av personalkontrollen vid den polisiära säkerhetstjänsten är av synnerlig vikt inte bara för rikets intressen utan även för den enskilde, vilkens personliga förhållanden berörs. Det torde därför kunna övervägas om inte infiltrationsskyddet bör utbyggas med bestämmelser om personliga samtal i vissa fall i högre grad än som nu sker.<SPAN class="ft44">275</SPAN></P> <P class="p96 ft6">Utredningarnas rekommendationer resulterade i att flera personer kallades till säkerhetssamtal vid mitten av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Dessa personalkontrollfall återkommer jag till nedan.</P> <P class="p29 ft59"><SPAN class="ft6">I betänkandet </SPAN>Handläggningen av säkerhetsfrågor <SPAN class="ft6">framhöll den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären att det var av särskild vikt att en s.k. kommunikationsregel infördes i personalkontrollbestämmelserna.</SPAN><SPAN class="ft13">276 </SPAN><SPAN class="ft6">I 1969 års personalkontrollkungörelse föreskrev regeringen att den kontrollerade personen - om inte särskilda skäl talade mot detta - borde få yttra sig innan uppgifter lämnades ut om kontrollen gällde den högre skyddsklassen. Vad avsåg skyddsklass 2 skulle den kontrollerade endast få yttra sig om särskilda omständigheter gav anledning till detta.</SPAN><SPAN class="ft13">277</SPAN></P> <P class="p344 ft21"><SPAN class="ft22">273</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">274</SPAN><SPAN class="ft38">MSU I (25/2 1964), s. 52, MSU II (21/4 1964). HK 99/64. SÄPO. ”Infiltrationsskydd” av Olof Frånstedt den 8/5 1967. HSC nr 67/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">275</SPAN><SPAN class="ft35">”Remissutlåtande över MSU del I och del II.” C RPS Carl Persson till regeringen den 11/11 1964. HK nr 99/64. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">276</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1968:4, s. 75.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">277</SPAN><SPAN class="ft65">SFS 1969:446, 13 §.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">128</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft12">Den offentliga granskningen</P> <P class="p336 ft3">Kritiken mot säkerhetspolisen</P> <P class="p23 ft6">Spionavslöjanden innebär ofta stora framgångar för säkerhetspolisen. I samband med rättegångarna mot Hilding Andersson och den s.k. Enbomsligan i början av <NOBR>1950-talet</NOBR> fick säkerhetspolisen såväl vidgade befogenheter för att använda tvångsmedel som ökade anslag för att kunna förstärka den egna organisationen. Både Enbom och Andersson passade väl in i beskrivningar av hur Sovjetunionen rekryterade trogna hemmakommunister för att spionera på västländerna. Under denna period förekom heller ingen kritisk debatt om säkerhetspolisens verksamhet och i vilken mån den stod i motsättning till de rättsstatliga och demokratiska idealen.</P> <P class="p56 ft6">I vissa fall kan emellertid avslöjandet av spioner - ur opinionssynpunkt - vara kontraproduktivt för säkerhetspolisen. Ett exempel på detta är den debatt som uppstod vid andra världskrigets slutskede efter offentliggörandet av den s.k. <NOBR>Paulson-Lönnegrenaffären</NOBR> I december 1944 hade byråinspektören vid statens utlänningskommission Robert Paulson samt journalisten Johan Lönnegren anhållits av säkerhetstjänsten som misstänkta för illegal underrättelseverksamhet för Tysklands räkning.<SPAN class="ft13">278 </SPAN>Spionavslöjandet ledde till omfattande kritik mot säkerhetspolisen för att Paulson och Lönnegren inte stoppats tidigare utan under lång tid kunnat lämna ut uppgifter om flyktingar till Tyskland. Saken blev inte bättre av att det också uppdagades att Paulson sedan första världskriget samarbetat med polismyndigheterna och aktivt deltagit i övervakningen av politiska ytterlighetsorganisationer och att samarbetet hade fortsatt även under andra världskriget.<SPAN class="ft13">279 </SPAN>Då dessutom JO i 1945 års ämbetsberättelse konstaterade att säkerhetspolisen på ett ”vidsträckt sätt” använt sig av telefon- och brevkontroll och frikostigt delgett information till andra myndigheter och regeringen ifrågasatte socialdemokrater, folkpartister och kommunister säkerhetspolisens prioriteringar. Säkerhetstjänsten hade ägnat sig åt omfattande spaning mot ”vanliga svenska medborgare” samtidigt som farliga spioner fanns i de egna leden.<SPAN class="ft13">280 </SPAN>Att det tog flera år för säker-</P> <P class="p345 ft21"><SPAN class="ft22">278</SPAN><SPAN class="ft68">Fallet finns refererat i SOU 1946:36, s. 422 ff.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">279</SPAN><SPAN class="ft68">DN 4/1 1945 och 5/1 1945. Flyghed (1992), s. 268.</SPAN></P> <P class="p200 ft18"><SPAN class="ft22">280</SPAN><SPAN class="ft41">Synen på denna användning av dessa ”biprodukter av säkerhetstjänstens verksamhet” kan belysas av följande inlägg i riksdagsdebatten 1945 av folkpartisten Elon Andersson: ”Bland</SPAN></P> <P class="p312 ft8">129</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">hetspolisen att återhämta sig från denna kritik kan belysas dels av dess avståndstagande mot att medverka i personalkontrollen under perioden <NOBR>1945-1948,</NOBR> dels av att den var mån om att det fanns formella regeringsbeslut om att registeruppgifter fick lämnas ut till andra myndigheter i personalkontrollen.</P> <P class="p29 ft6">En liknande debatt uppstod efter det att översten Stig Wennerström under sommaren 1963 anhållits och delgivits misstanke om grovt spioneri för Sovjetunionens räkning. Det som från början betraktades som en stor framgång för säkerhetspolisen kom snart att röra upp en kritisk debatt om väsentliga delar av övervakningssystemet. Liksom i 1945 års debatt om Paulsonaffären undrade kritikerna bland annat hur det kunde komma sig att en centralt placerad tjänsteman ostört under lång tid kunnat gå ärenden åt en utländsk makt. I debatten kring Wennerström var frågan än mer delikat då denne hade tillåtits tillträda en hög befattning inom UD trots att delar av regeringen varit informerade om spionerimisstankarna.<SPAN class="ft13">281 </SPAN>Medan de borgerliga kritikerna framförallt riktade in sin kritik mot regeringens handläggning av ärendet så kom vänsterns kritik att handla om de övervakande myndigheternas verksamhet. År 1963 menade t.ex. Bo Hammar i tidningen Clarté att säkerhetspolisen ”i högre grad ägnade sig åt provokationer mot hederligt folk med vänstersympatier än att kontrollera dem, som sitter inne med våra militära hemligheter”.<SPAN class="ft13">282 </SPAN>I samma nummer av Clarté inledde John Takman en starkt kritisk artikelserie om säkerhetspolisens verksamhet under andra världskriget som gick under namnet ”Den svenska maktens akademi” och i Aftonbladet den 24 februari 1964</P> <P class="p346 ft18">annat ha de utgjort en regelbunden informationskälla för några av regeringens medlemmar och vissa myndigheter, som på detta sätt hållits underrättade om den övervakade svenska allmänheten och flyktingarnas privata meningar om ditt och datt, om vad man tycker i den militära tjänsten, hur man reagerar inför världshändelserna och vilken uppfattning man har om det politiska händelseförloppet, om affärer och affärsförbindelser och annat av det slag, som hänsynsfullt nog karakteriseras som biprodukter, såsom avfall således från säkerhetstjänstens soptunnor. Nog har man rätt att känna sig förvånad över att ett hemligt polisspionage av denna art förekommer i våra dagars Sverige. Och förvåningen får en tragikomisk anstrykning, när man därtill nödgas konstatera, att på säkerhetstjänstens egna marker ha ulvarna osedda kunnat stryka omkring.” Protokoll från riksdagens första kammare (FK) nr 3 17/1 1945 s. 6. I Anderssons anförande instämde Fredrik Ström (s) (FK nr 3 17/1 s. 74). Se även Jansson i Örebro (k) i riksdagens andra kammare 7/2 1945 (nr 7) s. 11.</P> <P class="p347 ft24"><SPAN class="ft22">281</SPAN><SPAN class="ft38">För exempel på denna kritik se interpellationer ang Wennerströmaffären den 16/10 1963 av Lundström (fp) (FK nr 28, s. </SPAN><NOBR>3-6),</NOBR> Bengtson (c) (FK nr 28, s. <NOBR>7-8)</NOBR> samt Virgin (h) (FK nr 28, s. <NOBR>8-10).</NOBR> Regeringens handläggning av ärendet granskades i riksdagen av konstitutionsutskottet som framställde en anmärkning mot den f d utrikesministern Östen Undén. KU:s memorial nr 21 21/5 1964, s. 33.</P> <P class="p293 ft15"><SPAN class="ft22">282</SPAN><SPAN class="ft65">”Wennerströmskandalerna”, artikel i Clarté nr 6 1963. Fotostatkopia i bilaga till ”Offentliga angrepp mot polisens särskilda verksamhet”. HSC nr 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">130</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">konstaterade Karl Vennberg att ”alla är vi säkerhetsrisker; hemliga polisen förblir i alla sina skepnader dessutom en frihetsrisk”.<SPAN class="ft13">283</SPAN></P> <P class="p91 ft6">Dessa kritiker var redan bekanta för säkerhetspolisen. Om Takman och Vennberg hade säkerhetspolisen sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> samlat ett digert material i registret. Att även den unge Bo Hammar fanns bland kritikerna torde inte heller ha förvånat säkerhetspolisen. Hammar hade första gången uppmärksammats av säkerhetspolisen då han deltog i en demonstration anordnad av Kampanjen mot atomvapen (KMA). Därefter hade säkerhetspolisen bl.a. noterat att han 1962 valdes till ordförande i Clartés Stockholmssektion för att 1963 bli Clartéförbundets sekreterare och i april 1964 blivit anställd vid ungerska ambassadens pressavdelning.<SPAN class="ft13">284</SPAN></P> <P class="p38 ft3">Kritikerkåren breddas</P> <P class="p23 ft6">År 1964 började emellertid kritikerkåren breddas till att även innefatta personer vars kritiska röster kanske i högre grad förvånade säkerhetspolisen. När en f.d. tjänsteman vid kommerskollegium på våren 1964 stämde kronan på tio års lön då han menade att han avskedats 1953 på grund av att han ansågs vara en säkerhetsrisk beskrevs han som ett offer för ”lösskäggssystemet” av Dagens Nyheter. På ledarplats i samma tidning hävdades ett halvår senare - då det framkommit uppgifter om att polisen registrerade homosexuella - att det krävdes ”medborgerlig insyn” som antingen kunde ”rensa luften och fria polisen från obehagliga anklagelser - eller i värsta fall fria medborgarna från obehagliga polismetoder”.<SPAN class="ft13">285 </SPAN>När det i januari 1965 blev känt att nationalekonomen Sven Rydenfelt förgäves försökt få information om säkerhetspolisens register kom debatttemperaturen att höjas ytterligare.</P> <P class="p134 ft6">Sven Rydenfelt blev känd av säkerhetspolisen på <NOBR>1950-talet</NOBR> då han arbetade med en doktorsavhandling i nationalekonomi vid Lunds universitet om den svenska kommunismen. Syftet med avhandlingen var bland annat att identifiera de landsdelar i Sverige där kommunisterna vunnit flest anhängare och i avhandlingsarbetet hade han därför i december 1953 skrivit brev till säkerhetspolisen. I</P> <P class="p348 ft24"><SPAN class="ft22">283</SPAN><SPAN class="ft25">Följande artiklar infördes under åren 1963 och 1964: ”Den inre fienden” (nr 6/1963), ”Hur säker är säkerhetspolisen” (nr 1/1964) samt ”De som mördade Hjelmen” (nr 4/1964). Aftonbladet den 24/2 1964. Fotostatkopior i bilaga till </SPAN><SPAN class="ft26">Offentliga angrepp mot polisens särskilda verksamhet</SPAN>. HSC nr 267/66. SÄPO.</P> <P class="p253 ft20"><SPAN class="ft22">284</SPAN><SPAN class="ft80">PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten. </SPAN><SPAN class="ft21">av fkra G F. HSC 267/66.</SPAN></P> <P class="p283 ft15"><SPAN class="ft22">285</SPAN><SPAN class="ft37">DN 20/3 samt den 11/10 1964. Fotostatkopior i bilaga till </SPAN><SPAN class="ft45">Offentliga angrepp mot polisens särskilda verksamhet </SPAN>HSC 267/66. SÄPO.</P> <P class="p316 ft8">131</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft6">brevet hävdade Rydenfelt att han var ”väl medveten” om att säkerhetspolisen förfogade över ett betydande material om den svenska kommunismen och att han fått uppgifter om att säkerhetspolisen hade uppgifter om kommunisternas verksamhet och positioner i olika fackföreningar, företag och verk. Nu frågade han därför om han kunde få information om omfattningen av säkerhetspolisens material och ”under vilka betingelser” han skulle kunna få studera detta. Som svar på brevet fick Rydenfelt ett telefonsamtal av polisintendent Hasselrot där han upplystes om de stränga sekretessreglerna som gällde för materialet samtidigt som han fick en inbjudan till ett samtal i Stockholm ”för att få ömsesidigt utveckla synpunkter”.<SPAN class="ft13">286 </SPAN>I februari 1954 återkom Rydenfelt med ett brev där han med utgångspunkt från de uppgifter som publicerats av Sandlerkommissionen om registreringen under andra världskriget ställde frågor om kommunistregistrets aktuella omfattning. I ett svarsbrev från Hasselrot upplystes Rydenfelt om att det inte var möjligt för säkerhetspolisen att besvara frågorna.<SPAN class="ft13">287</SPAN></P> <P class="p349 ft6">Ungefär tio år efter det att Rydenfelt disputerat på avhandlingen</P> <P class="p213 ft59">Kommunismen i Sverige. En samhällsvetenskaplig studie. <SPAN class="ft6">(Lund 1954) hörde Rydenfelt åter av sig till säkerhetspolisen, då med anledning av att han arbetade med en fortsättning på avhandlingsarbetet. I ett brev den 19 oktober 1964 hänvisade han återigen till de uppgifter som publicerats av Sandlerkommissionen och ställde följande frågor till säkerhetspolisen: Registreras kommunister alltjämt av säkerhetspolisen och i så fall hur många personer är registrerade och är dessa indelade i ”farlighetsgrader”? Registreras nazister och nynazister (t ex ”nysvenskar”)? Vilka konsekvenser får registreringen för värnpliktstjänstgöringen? Finns det statliga befattningar som dessa politiska grupperingar är utestängda från? Om säkerhetspolisen var beredd att svara på frågorna sade sig Rydenfelt vara mycket tacksam men om han ”mot förmodan” fick ett nekande svar skulle han driva saken vidare till regeringen för att få ut informationen.</SPAN><SPAN class="ft13">288 </SPAN><SPAN class="ft6">Några dagar senare formulerades ett kort svarsbrev från den då nytillträdde chefen för rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning P G Vinge där Rydenfelt meddelades att de uppgifter som efterfrågades inte kunde lämnas ut.</SPAN><SPAN class="ft13">289 </SPAN><SPAN class="ft6">Rydenfelts första åtgärd blev då att, i januari 1965, anmäla ärendet till justitieombudsmannen</SPAN></P> <P class="p96 ft24"><SPAN class="ft22">286</SPAN><SPAN class="ft38">Sven Rydenfelt till Chefen för säkerhetspolisen den 8/11 1953 (med handskrivna anteckningar av Hasselrot ang telefonsamtal den 17/12 1953. Nr S 447/53. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">287</SPAN><SPAN class="ft35">Rydenfelt till Hasselrot den 7/2 1954 samt Hasselrot till Rydenfelt den 18/2 1954. Nr S 57/54. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">288</SPAN><SPAN class="ft68">Rydenfelt till Chefen för statspolisen den 19/10 1964. HSC 333/64. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">289</SPAN><SPAN class="ft65">P G Vinge till Sven Rydenfelt den 23/10 1964. HSC nr 333/64. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">132</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">(JO). När JO drygt ett år senare i enlighet med rikspolisstyrelsens förslag lämnade ärendet utan åtgärd skrev Rydenfelt till inrikesdepartementet. Emellertid fann ej heller regeringen anledning att ändra på rikspolisstyrelsens beslut. Den 27 maj 1966 meddelades Ry- denfelt att hans överklagande varit förgäves.<SPAN class="ft13">290</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Varken säkerhetspolisen eller de civila statliga kontrollinstanserna var således Rydenfelt behjälpliga i hans ansträngningar för att få inblick i den politiska övervakningen av svenska medborgare i mitten av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Rydenfelts <NOBR>JO-anmälan</NOBR> fick emellertid följdeffekter som han möjligen inte räknat med. I samband med att han anmält ärendet till JO togs detta upp som en nyhet i dagspressen.<SPAN class="ft13">291 </SPAN>Artiklarna citerade delar av skrivelsen till JO varvid Rydenfelts påstående om att hemlighållandet av registren inte var förenligt med de demokratiska principerna särskilt poängterades. Dessa och andra artiklar som publicerades i ämnet under år 1965 blev enligt Rydenfelts egen historieskrivning endast ”en ‘ropandes röst i öknen’”.<SPAN class="ft13">292 </SPAN>Att Rydenfelt emellertid inte var ensam i sin kritik framgår av att företrädare för den svenska regeringen och rikspolisstyrelsen flera gånger under 1965 fick engagera sig för att försöka avvärja kritiken. Vid en s.k. statsministerafton i Lund i mars påminde den i det socialdemokratiska studentförbundet aktive Nordal Åkerman Erlander om den danska ”kartoteksdebatten” och Rydenfelts <NOBR>JO-anmälan.</NOBR> Han poängterade att han i likhet med Rydenfelt inte var intresserad av namnen på dem som var registrerade eller var utsatta för telefon- och brevkontroll men däremot av omfattningen av och grunderna för denna verksamhet: ”dessa oblyga ingrepp i människors grundlagsenliga yttrande- och föreningsrätt. Är kanske ett medlemskap i Socialdemokratiska studentförbundet en tillräcklig indikation på nationell opålitlighet?”.<SPAN class="ft13">293</SPAN></P> <P class="p350 ft18"><SPAN class="ft22">290</SPAN><SPAN class="ft41">Till RPS:s yttrande bifogades ett utdrag ur ett tal av president Truman från den 24/4 1950. Truman hade då nämnt följande olägenheter som kunde uppstå om man tummade på sekretessen för innehållet i de akter som användes för ‘lojalitetsundersökningar’: svårigheter att rekrytera källor, avslöjande av de polisiära arbetsmetoderna, risken för att obekräftade misstankar om oskyldiga blev offentliga. Alla dessa argument återkom i RPS:s yttrande. Yttrande till JO av C RPS Carl Persson den 23/10 1965 (med bilaga). A Bexelius (JO) till Rydenfelt den 9/2 1966 (återfinns även i JO:s ämbetsberättelse 1967). Rydenfelt till Chefen för InD den 23/3 1966. InD till Rydenfelt den 27/5 1966. HSC nr 333/64. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p351 ft18"><SPAN class="ft22">291</SPAN><SPAN class="ft41">Stockholmstidningen samt DN den 21/1 1965. Fotostatkopior i bilaga till ”Offentliga angrepp mot polisens särskilda verksamhet”. HSC nr 267/66. SÄPO. Se även Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN><SPAN class="ft19">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse.</SPAN></P> <P class="p163 ft21">(Göteborg 1966), s. <NOBR>7-8</NOBR> och 86.</P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">292</SPAN><SPAN class="ft35">Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN>Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. <SPAN class="ft24">(Göteborg 1966), s. 86.</SPAN></P> <P class="p59 ft45"><SPAN class="ft22">293</SPAN><SPAN class="ft75">PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten. </SPAN><SPAN class="ft15">av fkra G F, s. 25 (se även bilagan). HSC 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">133</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft6">Mer information om vad som sades vid mötet står att läsa i en övervakningsrapport upprättad av säkerhetspolisens sektion i Malmö och av noteringar på rapporten framgår också vilka uttalanden som säkerhetspolisen fann särskilt intressanta. För det första var Åkermans inledande ord ”Kamrat Statsminister” understruket. För det andra var Erlanders formuleringar om ”att det är bättre om det kommer 10 personer för mycket i detta register än 1 för lite” och att han var övertygad om registrets nödvändighet markerat med ett ”Obs!” i marginalen. I rapporten noterades också att Sven Rydenfelt var närvarande vid mötet.</P> <P class="p110 ft32">Han satt några meter bakom Åkerman, men någon kontakt dem emellan förekom icke under mötet.<SPAN class="ft31">294</SPAN></P> <P class="p251 ft6">Åkerman återkom i ämnet i ett radioprogram i P 2 och i en artikel i SAP:s tidning ”S”:s första <NOBR>maj-nummer</NOBR> 1965. Hans inlägg i radion föranledde rikspolisstyrelsen att gå i svaromål med ett pressmeddelande från rikspolisstyrelsens informationsavdelning. I pressmeddelandet hävdade rikspolisstyrelsen att säkerhetspolisen och dess arbetsmetoder ”i försåtliga former” utsatts för angrepp samtidigt som den fann anledning att upplysa allmänheten om följande: användandet av tvångsmedel var reglerat i lag och telefonavlyssning vidtogs endast vid misstanke om de grövsta brotten och då det var ”av synnerlig vikt” för utredningen samt att eftersom de ”fyra demokratiska partierna” var representerade i rikspolisstyrelsen så fanns det särskilda garantier ”för att individens helt naturliga och berättigade krav på rättssäkerhet tillgodoses”.</P> <P class="p138 ft6">Frågan om existensen av kommunistregistren togs också upp vid en debatt mellan ordföranden i Demokratisk Ungdom Kjell E Jo- hansson och statssekreteraren i försvarsdepartementet Karl Frithiofson i Akademiska föreningens konsertsal i Lund.<SPAN class="ft13">295 </SPAN>I en IB- rapport från mötet berättas att Johansson ställde följande fråga till Frithiofson:</P> <P class="p352 ft32">Finns det kartotek över misstänkta personer; i så fall vem avgör vilka som skall placeras i dem? Var går gränsen mellan Hagård (mörk-</P> <P class="p215 ft24"><SPAN class="ft22">294</SPAN><SPAN class="ft35">PM av Krkom B i Malmö till byråchefen Otto Danielsson den 19/3 1965. JWK 3:7003, löpnr 11, s. 597/75. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p272 ft45"><SPAN class="ft22">295</SPAN><SPAN class="ft76">PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten</SPAN><SPAN class="ft15">. av fkra G F, s. 25 (se även bilagan). HSC 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">134</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">blå, källan anm.) och extremisterna ( = nazisten, källans anm.)? Är kommunisterna med? Är de socialdemokrater, som i försvarsfrågan sympatiserar med kommunisterna, med? Är även andra socialdemokrater med? (Skratt i salen).<SPAN class="ft31">296</SPAN></P> <P class="p353 ft6">Trots att ordföranden i Malmö socialdemokratiska studentklubb i den efterföljande debatten påminde Frithiofson om frågan om ”kartoteken” och krävde besked undvek denne att ge något svar. I sammanfattningen av debatten berättas emellertid att han slutligen varit tvungen att säga någonting. Något klargörande svar på de ställda frågorna gavs dock inte.</P> <P class="p68 ft32">Kartoteken skall tydligen göras till en stridsfråga av första ordningen. K F begick misstaget att inte svara på frågorna om det. Omedelbart efter mötets slut skrek emellertid en gammal dam från de bakre bänkraderna: ”Kartoteken, herr Frithiofson!” K F svarade då att de sorterade under polisen och inte under försvarsdepartementet.<SPAN class="ft31">297</SPAN></P> <P class="p140 ft6">På våren 1966 intensifierades kritiken mot säkerhetspolisen. Även här spelade Sven Rydenfelt en central roll. Rydenfelts <NOBR>JO-anmälan</NOBR> och den offentliga diskussionen i frågan föranledde flera personer som ansåg sig ha blivit drabbade på grund av att säkerhetspolisen hade noteringar om dem i sitt register att skriva till Rydenfelt och berätta om sina erfarenheter. När regeringen hade satt punkt för Rydenfelts försök att få ut uppgifter om säkerhetspolisens verksamhet hade han därför fått så pass mycket material att han kunde publicera artiklar i ämnet i Dagens Nyheter i maj 1966.<SPAN class="ft13">298 </SPAN>Under den följande månaden kom ytterligare uppgifter om säkerhetspolisens verksamhet då prästen och författaren Rune Pär Olofsson avslöjade i radio och i tidningen Expressen att säkerhetspolisen besökt pastorsexpeditionen för att få hjälp med personregistrering-</P> <P class="p354 ft18"><SPAN class="ft22">296</SPAN><SPAN class="ft41">Rapport från </SPAN><NOBR>M-län</NOBR> (källa: ”Erik”). Debatt fredagen 26/3 1965 i Konsertsalen, Akademiska Föreningen. ”Gagnar försvaret freden?”. Organisatörer: Clarté, Lunds antikärnvapenkommitté, Socialdemokratiska studentklubben. JWK 250:09/10, löpnr 8, s. 258/2. SÄPO.</P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">297</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, sid 258/4.</SPAN></P> <P class="p59 ft45"><SPAN class="ft22">298</SPAN><SPAN class="ft37">Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN>Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. <SPAN class="ft15">(Göteborg 1966), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">7-8.</SPAN></NOBR></P> <P class="p316 ft8">135</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p355 ft6">ar.<SPAN class="ft13">299 </SPAN>Den 10 juni 1966 skickade ordföranden i SKP, C H Hermansson, en skrivelse till statsminister Erlander där han bland annat begärde svar på frågan om säkerhetspolisen registrerade personer på grund av deras politiska åsikter.<SPAN class="ft13">300</SPAN></P> <P class="p28 ft6">Vid denna tidpunkt hade regeringen pressats till ett läge då den var tvungen att agera. Den 17 juni 1966 höll justitieminister Herman Kling en presskonferens där han gav viss information angående de frågor som lyfts fram i debatten. Han poängterade då att säkerhetspolisens register var ett ”arbetsregister” och inget ”belastningsregister” och att ”mycket stränga regler” gällde för utlämnande av uppgifter ur registret. Han informerade också om vissa delar av 1961 års personalkontrollbestämmelser för ”totalförsvaret” och lyfte då särskilt fram följande punkter: 1. att minst två av rikspolisstyrelsens lekmannarepresentanter skulle vara närvarande vid beslut om att lämna ut uppgifter för personalkontroll, 2. att det ”<SPAN class="ft78">icke </SPAN>[ankom] på polisen att göra någon som helst bedömning om vederbörande person” utan att detta istället gjordes av den myndighet som begärt personalkontrollen samt 3. att den enskilde hade rätt att överklaga anställnings- och befordringsärenden som denne var missnöjd med.<SPAN class="ft13">301</SPAN></P> <P class="p87 ft6">Om regeringen trodde att Klings presskonferens skulle sätta punkt för debatten hade de gjort en fatal missbedömning av situationen. Rydenfelts och Olofssons avslöjanden var bara en vindpust i jämförelse med den storm som började två dagar efter presskonferensen. Den 19 juni 1966 avslöjade Björn Kumm i Aftonbladet synnerligen initierade uppgifter om hur säkerhetspolisens register var uppbyggt. Kumm, som hade en källa inom säkerhetspolisen, kunde då berätta att registret omfattade ungefär 300 000 namn och att det bl.a. innehöll uppgifter om kända svenskar som Sara Lidman och Joachim Israel. Han redovisade också uppgifter om att det kunde räcka med att vara kommunistsympatisör eller att vara släkt med en kommunist för att bli stoppad i personalkontrollen. Vidare avslöjade han de interna källbeteckningarna ”Kjell” och ”Singel”.<SPAN class="ft13">302 </SPAN>På hösten 1966 publicerade Rydenfelt tillsammans med Kvällspostenjournalisten Janerik Larsson boken <SPAN class="ft59">Säkerhetspolisens hemliga re-</SPAN></P> <P class="p120 ft24"><SPAN class="ft22">299</SPAN><SPAN class="ft38">Expressen den 13/6 1966. Klipp i akt nr 7304, löpnr 1, s. 48. Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN><SPAN class="ft26">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. </SPAN>(Göteborg 1966), s. <NOBR>87-88,</NOBR> <NOBR>104-105</NOBR> samt SOU 1968:4, s. 11.</P> <P class="p356 ft24"><SPAN class="ft22">300</SPAN><SPAN class="ft38">C H Hermansson till Tage Erlander den 10/6 1966. HSC nr 233. SÄPO. Brevet publicerades också i Ny Dag den 17/6 1966. JWK 3:7003, löpnr 13, s. 655. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p357 ft19"><SPAN class="ft22">301</SPAN><SPAN class="ft72">Justitieministerns redogörelse för vissa frågor rörande säkerhetstjänsten m.m. och demonstrationerna i Stockholm den 28/5 1966. </SPAN><SPAN class="ft18">den 17/6 1966. JWK 3:7003, löpnr 17, s. 969. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">302</SPAN><SPAN class="ft65">Aftonbladet den 19/6. Klipp i HSC nr 524/67, flik 4. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">136</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6"><SPAN class="ft59">gister</SPAN>. I boken redovisades 32 fall där det misstänktes eller konstaterats att personer nekats arbete eller avskedats på grund av personalkontrollen. I mitten av december 1966 gjorde Kumm nya avslöjanden om säkerhetstjänstens övervakningsverksamhet och vilka kända personer som kunde återfinnas i registret.<SPAN class="ft13">303</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Vänsterkritiken mot säkerhetspolisen under den första halvan av <NOBR>1960-talet</NOBR> hade således vid mitten av decenniet fått stöd i liberala och socialdemokratiska kretsar.<SPAN class="ft13">304 </SPAN>När SKP:s arbetsutskott den 4 maj 1964 fattade beslut om att ”rikta huvudangrepp mot säkerhetspolisens och militärens åtgöranden” hade man möjligen inte räknat med denna framgång.<SPAN class="ft13">305 </SPAN>Att det inom vänstern fanns dylika förhoppningar kan emellertid noteras. Med hänvisning till den danska ”kartoteksdebatten” skrev Bo Hammar följande i tidskriften Zenit 1965:</P> <P class="p127 ft30">Det är högaktuellt för vänstern i Sverige att få igång en kartoteksdebatt också i det här landet. För socialdemokratin borde det vara angeläget att göra sig av med ett gammalt odemokratiskt arv. Och när vänsterliberalerna är klara med de religiösa och sexuella frågorna går det kanske att få hjälp också från det hållet för ett anlopp mot ett av våra värsta tabun.<SPAN class="ft44">306</SPAN></P> <P class="p358 ft6">Vid slutet av år 1966 fanns det förutsättningar för att försöka skapa en organisatorisk plattform där personer från olika politiska läger</P> <P class="p351 ft18"><SPAN class="ft22">303</SPAN><SPAN class="ft41">Aftonbladet den 19/6 samt </SPAN><NOBR>14-17/12</NOBR> 1966. Klipp i HSC nr 524/67, flik 4. SÄPO. Säkerhetspolisens utredning om vem som läckt uppgifterna till Kumm verifierar uppgifterna om att Bibi Andersson, Cornelis Vreeswijk, Gunnar Helén, Monica Zetterlund m fl var registrerade hos säkerhetspolisen (HSC nr 524/67, flik 4. SÄPO.). Det är således gåtfullt hur Vinge i sina memoarer kan beskriva Kumms avslöjanden på följande sätt: ”Ett uppmärksammat exempel på debatten kring Säpo:s register var när Aftonbladet 1966 i en artikel presenterade kändisar som fanns med i vårt register. Det var så befängt. Vi visste ju att det var fel.” (Vinge, P G (i samarbete med Erik Månsson): <SPAN class="ft19">Säpochef </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">1962-1970.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> </SPAN>(Stockholm 1988), s. 90).</P> <P class="p200 ft18"><SPAN class="ft22">304</SPAN><SPAN class="ft33">I förordet till Rydenfelt & Larssons bok klargörs författarnas politiska ståndpunkter på följande sätt: ”Den åsiktsförföljelse vi båda starkt reagerat mot har främst riktat sig mot kommunisterna i vårt land. Somliga läsare har därav dragit slutsatsen, att vi själva skulle vara kommunister eller åtminstone ‘kryptokommunister’. Slutsatsen är grovt felaktig. Vi har båda närmat oss problemen från liberala utgångspunkter. I en liberal åskådning ingår åsiktsfrihet och tolerans som väsentliga element. Vilket däremot knappast kan sägas om den kommunistiska åskådningen. I varje fall har inte kommunisterna i de länder där de kommit till makten, visat några större sympatier för åsiktsfrihet.” Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN><SPAN class="ft19">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. </SPAN>(Göteborg 1966), s. 8.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">305</SPAN><SPAN class="ft35">SKP:s arbetsutskotts protokoll den 4/5 1964 (avskrift av Magnus Hjort). VPK:s arkiv, A 3, vol. 7. ARAB</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">306</SPAN><SPAN class="ft29">”Vår folkhemliga polis” av Bo Hammar i Zenit nr 2 1965. Fotostatkopia i bilaga till </SPAN><SPAN class="ft45">Of- fentliga angrepp mot polisens särskilda verksamhet</SPAN>. HSC 267/66. SÄPO.</P> <P class="p316 ft8">137</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">tillsammans kunde driva frågan om större öppenhet kring säkerhetspolisens politiska övervakning av medborgarna.</P> <P class="p42 ft3">Föreningen Sveriges Säkerhetsrisker</P> <P class="p359 ft6">Med hjälp av överskottsmaterial från telefonavlyssningen av kommunisternas partihögkvarter på Kungsgatan 84 kunde säkerhetspolisen i december 1966 övervaka hur två ledande företrädare för nyvänstern inom SKP förberedde en s.k. <NOBR>SÄPO-aktion.</NOBR> Ett första steg i denna <NOBR>SÄPO-aktion</NOBR> var att samla in underskrifter av kända personer som var villiga att medverka i att ställa krav på regeringen att säkerhetspolisens registreringsverksamhet skulle upphöra. Från det kommunistiska ungdomsförbundet Demokratisk Ungdom (DU) hade det skickats ut cirkulärskrivelser och det fanns också uppgifter om att en av initiativtagarna till <NOBR>SÄPO-aktion</NOBR> i sällskap med en annan person besökt ”bl.a. Operabaren, där man visste, att skådespelare och andra ‘kändisar’ vistades”.</P> <P class="p138 ft6">Enligt säkerhetspolisens telefonkontrolluppgifter blev emellertid den som sedan kom att bli det viktiga affischnamnet för denna opinionsrörelse - Vilhelm Moberg - inte omedelbart kontaktad. Detta framkom i ett telefonsamtal mellan en av initiativtagarna och en journalist vid Aftonbladet den 23 december 1966. Den förstnämnde - som enligt promemorian ”försiktigtvis förnekade, att aktionen hade direkt ursprung i Kungsgatan 84” - hade då blivit informerad om att Vilhelm Moberg var intresserad av att medverka i SÄPO- aktion och lovat att kontakta Moberg per telefon. <SPAN class="ft13">307 </SPAN>Varför Mo- berg - som bara några månader tidigare i sitt förord i boken <SPAN class="ft59">Säkerhetspolisens hemliga register </SPAN>framhållit vikten av att kritiskt granska säkerhetspolisen - inte omedelbart kontaktades är oklart. Möjligen var initiativtagarna tveksamma till att den antikommunistiske Mo- berg<SPAN class="ft13">308 </SPAN>skulle vilja medverka i en gemensam aktion med personer inom nyvänstern. När kontakten med Moberg etablerats visade denne emellertid stort intresse för att aktivt medverka i aktionen. I ett brev till en av initiativtagarna till <NOBR>SÄPO-aktion</NOBR> från Moberg förelogs en fastare organisatorisk form för verksamheten.</P> <P class="p360 ft21"><SPAN class="ft22">307</SPAN><SPAN class="ft68">”E Jung” den 3/2 1967 /O L. JWK 3:7003, löpnr 16, s. 899. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">308</SPAN><SPAN class="ft36">I ett radioprogram angående aktionen yttrade Moberg följande: ” Jag är med i aktionen just för att beröva kommunisterna ett argument. Jag är antikommunist”. ”Snabbprotokoll” från inslag i ”Bakom rubrikerna”, Sveriges Radio den 20/1 1967. JWK 3:7003, löpnr 16, s. 899/12. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p196 ft8">138</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft30">Jag tillåter mig föreslå en utvidgning av aktionen mot SÄPO. Hur vore det om vi alla, som står i de misstänktas förbrytarregister, bildade en förening, RIKSFÖRENINGEN SVERI- GES SÄKERHETSRISKER MPA (med personligt ansvar). Vi kunde ju hålla konstituerande sammanträde på konserthuset med uppträdande av alla medregistrerade skådespelare och skådespelerskor och sångerskor och TV- män etc. Och vi är ju inalles 300 000, så om var och en betalade 3 kronor i inträdesavgift så skulle vi genast få en kampfond på nära en miljon kronor att satsa på SÄPO:s avskaffande.<SPAN class="ft44">309</SPAN></P> <P class="p161 ft6">I linje med detta förslag anskaffades ett särskilt postfack för <NOBR>SÄPO-aktion</NOBR> och det bestämdes att den av Moberg föreslagna föreningen skulle bildas i samband med ett opinionsmöte i ABF- huset på Sveavägen den 1 februari 1967. En av dem som engagerat sig i saken och vars personalkontrollärende hade tagits upp i boken</P> <P class="p361 ft81">Säkerhetspolisens hemliga register <SPAN class="ft1">hade enligt säkerhetspolisens telefonkontrolluppgifter ställt sig mycket entusiastisk inför det fortsatta kampanjarbetet:</SPAN></P> <P class="p362 ft30">… nu skall vi leta upp varenda <NOBR>dj-a</NOBR> kapten, som blivit förbigången, och det är rätt många.<SPAN class="ft44">310</SPAN></P> <P class="p263 ft6">I <NOBR>SÄPO-aktions</NOBR> första och enda publikation <NOBR>”SÄPO-nytt”</NOBR> som gavs ut i början av 1967 redovisades protestskrivelsen till Erlander samt de mest namnkunniga av de 500 personer som skrivit under den. Att <NOBR>SÄPO-aktion</NOBR> hade ett brett stöd i opinionen kan konstateras då, förutom Vilhelm Moberg, bl.a. August Spångberg, Per- Olof Sundman, Barbro Alving, Tage Danielsson och Sven Delblanc återfanns bland namnen. Protestskrivelsen som, enligt Tidsignal, vid överlämnandet till Erlander i slutet av januari 1967 hade 600 namnunderskrifter framställde tre krav:</P> <P class="p363 ft24"><SPAN class="ft22">309</SPAN><SPAN class="ft35">Brevet citeras av säkerhetspolisen i en promemoria som består av överskottsuppgifter från telefonkontrollen. ”E Jung”, 21/12 1966. JWK 3:7003. löpnr 16, s. 899. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p253 ft15"><SPAN class="ft22">310</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">139</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft62">att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med representanter för samtliga i riksdagen företrädda partier med uppgift att granska SÄPO:s verksamhet;</SPAN></P> <P class="p168 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft82">att den parlamentariska utredningens rapport framlägges i en bok;</SPAN></P> <P class="p96 ft6"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft16">att SÄPO:s register över socialdemokrater, kommunister, syndikalister, inom fredsrörelsen verksamma och andra omedelbart därefter förstöres i närvaro av den parlamentariska utredningens ledamöter.</SPAN><SPAN class="ft13">311</SPAN></P> <P class="p96 ft6">Som planerat hölls ett möte för bildandet av Föreningen Sveriges Säkerhetsrisker den 1 februari 1967.<SPAN class="ft13">312 </SPAN>Enligt ett tidningsreferat från det välbesökta mötet hade det bildats en interimsstyrelse i vilken bl.a. Moberg ingick.<SPAN class="ft13">313 </SPAN>Det visade sig dock vara svårt att hålla föreningen vid liv. Vid det första (som möjligen också var det sista) sammanträdet den 21 mars 1967 hade skaran av intresserade minskat till mellan 50 och 70 personer och delar av den styrelse som då konstituerades var inte ens närvarande.<SPAN class="ft13">314 </SPAN>Av SÄPO:s klippsamling att döma var tidningarnas intresse för sammanträdet lågt. I en notis i Svenska Dagbladet konstaterades emellertid att den icke närvarande Vilhelm Moberg valdes in i föreningens <NOBR>14-mannastyrelse</NOBR> tillsammans med bl.a. fil dr Sven Rydenfelt, advokat <NOBR>Hans-Göran</NOBR> Franck, f.d. förbundsordföranden i Republikanska klubben Sten Sjöberg samt redaktörerna Armas Sastamoinen och Bo Hammar.<SPAN class="ft13">315 </SPAN>Noteringar om fler föreningssammanträden saknas i säkerhetspolisens arkiv.</P> <P class="p364 ft1">Av uppgifterna i säkerhetspolisens telefonkontrollrapporter att döma var det emellertid svårt att hålla ihop föreningen. Enligt en</P> <P class="p41 ft24"><SPAN class="ft22">311</SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">SÄPO-nytt</SPAN></NOBR> nr 1 1967 (ansv. utg. och red. Kjell E Johansson, DU) samt Tidsignal nr 5 (1- 7/2 1967). JWK 3:7003, löpnr 16, s. 890 och 899. SÄPO.</P> <P class="p357 ft18"><SPAN class="ft22">312</SPAN><SPAN class="ft39">Omgivningarna runt </SPAN><NOBR>ABF-huset</NOBR> och mötet där det uppskattades att 600 personer deltog övervakades av fyra anställda vid säkerhetspolisen och de deltagare som kändes igen noterades (ca 60 st). I övervakningspromemorian återges emellertid inte vad som sades på mötet. Det noteras dock att s.k. provies hade gatuteater före mötet med säkerhetspolisen som tema (”man ropade högljutt ‘rysk agent’ m.m. samt förföljde ibland dem, som försökte undkomma”) samt att mötet avslutats något tumultartat ”då provies av någon anledning blivit missnöjda med Kjell Johanssons sätt att leda mötet”. <SPAN class="ft19">PM ang iakttagelser i samband med bildandet av FÖRENINGEN SVERIGES SÄKERHETSRISKER onsdagen den 1 februari 1967 i Z- salen, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">ABF-huset</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> </SPAN>samt <SPAN class="ft19">Förteckning över igenkända personer vid bildandet av Föreningen Sveriges Säkerhetsrisker </SPAN>av L G den 3/2 1967. JWK 3:7003, löpnr 16, s. <NOBR>899/2-5.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p365 ft21"><SPAN class="ft22">313</SPAN><SPAN class="ft68">Ny Dag nr 6 </SPAN><NOBR>(10-16/2</NOBR> 1967). Klipp i JWK 3:7003, löpnr 16, s. 916. SÄPO.</P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">314</SPAN><SPAN class="ft35">Säkerhetspolisen kunde endast räkna till femtio personer men enligt pressuppgifter var det 70 närvarande. Två säkerhetspoliser övervakade mötet. Övervakningen inskränktes dock till att notera tidigare kända personers närvaro. </SPAN><SPAN class="ft26">PM ang Riksföreningen (sic) Sveriges säkerhetsriskers möte i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">ABF-huset</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> tisdagen den 21/3 1967. </SPAN>22/3 1967 av L G. JWK 3:7003, löpnr 16, s. 899/22.</P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">315</SPAN><SPAN class="ft65">SvD den 22/3 1967. Klipp i akt nr 3:7003, löpnr 16, s. 899/67. SÄPO</SPAN></P> <P class="p79 ft8">140</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">promemoria upprättad inom säkerhetspolisen hade en av initiativtagarna till <NOBR>SÄPO-aktion</NOBR> inför det konstituerande sammanträdet haft uppenbara svårigheter att engagera den syndikalistiske redaktören Armas Sastamoinen i styrelsen.</P> <P class="p139 ft32">Sastamoinen var ytterst tveksam inför företeelsen (föreningen). Själva ändamålet var helt i linje med hans egen uppfattning men han var inte tilltalad av tanken på att kampanjen fördes från kommunisternas sida. I sammanhanget pekade han på, att i kommuniststyrda länder bedrivs ju både åsiktsregistrering och åsiktsförföljelse och att kommunisterna här intar en annan ståndpunkt haltar i den demokratiska logiken.<SPAN class="ft31">316</SPAN></P> <P class="p126 ft6">I säkerhetspolisens PM noteras vidare att initiativtagaren framhållit för Sastamoinen att det inte var någon kommunistisk rörelse vilket bevisades av att Vilhelm Moberg ingick i interimsstyrelsen.<SPAN class="ft13">317 </SPAN>I en annan promemoria, upprättad på hösten 1967, konstaterades att initiativtagaren hade ”påtagliga besvär med att få ihop en funktionsduglig styrelse” i föreningen.</P> <P class="p68 ft32">Själv tänker han inte ingå i den utan som kommunistisk representant ämnar han föreslå en ombudsman i en fackförening.<SPAN class="ft31">318</SPAN></P> <P class="p112 ft6">I säkerhetspolisens ärende om Föreningen Sveriges Säkerhetsrisker upphör rapporteringen med en promemoria om försöken att hålla föreningen vid liv på hösten 1967.<SPAN class="ft13">319 </SPAN>Även om föreningen inte blev långlivad visar den stora uppslutningen vid det första mötet att frågan om säkerhetspolisens verksamhet och personalkontrollen engagerade inflytelserika personer i olika politiska läger. Hur regeringen lät sig påverkas av den kritiska opinionen skall jag återkomma till nedan.</P> <P class="p366 ft24"><SPAN class="ft22">316</SPAN><SPAN class="ft35">”E Jung” den 1/3 1967, O L. JWK 3:7003, löpnr 16, s. 899/26. SÄPO. Att även Rydenfelt hade denna syn på de kommunistiska staterna framgår av hans insändare ”Hermansson och Säpo” i Arbetet den 10/2 1967. P 7304, löpnr 1, s. 65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p253 ft21"><SPAN class="ft22">317</SPAN><SPAN class="ft68">”E Jung” den 1/3 1967, O L. JWK 3:7003, löpnr 16, s. 899/26</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">318</SPAN><SPAN class="ft68">”E Dufva” 26/9 1967, O L. JWK 3:7003, löpnr 16, s. 899/27. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">319</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">141</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft12">Säkerhetstjänsternas reaktion på kritiken</P> <P class="p27 ft6">För de militära och polisiära myndigheterna var den kritiska opinionen under <NOBR>1960-talet</NOBR> ett stort orosmoment. På hösten 1964 upprättade försvarsstabens Grupp B den första rapporten om den kritik som riktades mot säkerhetspolisen. Enligt rapporten ingick de kritiska artiklarna i en sovjetisk propagandaoffensiv som igångsatts inför Chrusjtjovs statsbesök i Sverige 1964. I denna propagandakampanj, som betecknades som ”noggrant planerad och systematiskt genomförd”, hade Grupp B identifierat tre huvudteman. För det första skulle Sovjetunionens kommunistiska system beskrivas som ett mönstersamhälle präglat av stora framsteg. För det andra skulle de skandinaviska socialdemokratiskt styrda länderna kritiseras och för det tredje skulle Sovjetunionen och de socialistiska staterna framhållas som garanter för freden. Kritiken mot säkerhetspolisen ingick i det andra temat. Grupp B framhöll att det ungefär samtidigt i hela Skandinavien hade påbörjats debatter om säkerhetspolisens register. Sedan januari 1964 hade säkerhetspolisens register debatterats i både Danmark och Norge. Den danska debatten var enligt Grupp B ”en av de hetaste debatterna på lång tid” och i Norges fall noterades att säkerhetstjänsten karaktäriserats som en av <NOBR>”’NATO-medlemskapets</NOBR> värsta konsekvenser’”. I Sverige exemplifierades kritiken med bland annat de ovan nämnda artiklarna av John Takman, Bo Hammar och Karl Vennberg.<SPAN class="ft13">320 </SPAN>När denna rapport översänts till säkerhetspolisen gav den då nytillträdde avdelningschefen P G Vinge bearbetningsroteln i uppdrag att sammanställa ”alla tecken som tyder på ‘fjärrdirigering’ i syfte att angripa den särskilda polisverksamheten”. I juli 1965 kunde resultatet presenteras i en rapport benämnd <SPAN class="ft59">PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten</SPAN>. I rapporten refererades de artiklar där säkerhetspolisen kritiserades samtidigt som ”angriparna” presenterades bl.a. med hjälp av noteringar i säkerhetspolisens register.</P> <P class="p367 ft32">[Angriparna] representerar olika politiska uppfattningar. Tonen är frän, journalistiskt schwungfull och ofta raljant. Gemensamt för dem alla är att de baserar sina angrepp mera på tro än på vetande.<SPAN class="ft31">321</SPAN></P> <P class="p368 ft19"><SPAN class="ft22">320</SPAN><SPAN class="ft72">Den ryska propagandan inför ministerpresident Chrusjtjovs besök i Skandinavien sommaren 1964. </SPAN><SPAN class="ft18">Rapport från AA (avskrift) , tid: sept 1964 (källa: ”Erik”). Bilaga till </SPAN>PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten. <SPAN class="ft18">G F 19/7 1965. HSC nr 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p159 ft45"><SPAN class="ft22">321</SPAN><SPAN class="ft75">PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten. </SPAN><SPAN class="ft15">G F 19/7 1965. HSC nr 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">142</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft6">Även om någon ”fjärrdirigering”, som Vinge särskilt frågat efter, inte kunde konstateras fann författaren anledning att påminna om hur SKP tidigare förberett sig för att angripa säkerhetspolisen. Han redogjorde därför för en ”tillförlitlig uppgift” om att det vid andra världskrigets slut framförts en begäran från SKP till <NOBR>”GRU-kader-</NOBR> arbetaren” och ambassadtjänstemannen Kariakin om att hans illegala samarbete med de svenska kommunisterna skulle avbrytas då partiet skulle inleda en ”propagandaoffensiv” mot säkerhetstjänsten och inte ville riskera kompromettering.<SPAN class="ft13">322 </SPAN>Denna uppgift liksom referaten av artiklarna och presentationerna av ”angriparna” återkom i en promemoria om ”samordnade angrepp mot säkerhetstjänsten” av förste kriminalassistent T H ett drygt halvår senare. Inte heller här kunde det presenteras några bevis för att angreppen styrdes av främmande makt.</P> <P class="p294 ft32">Den kritik som riktats mot säkerhetstjänsten passar emellertid in i den kända kommunistiska taktiken att genom olika aktioner försöka undergräva förtroendet för det rådande samhällssystemet, och därför kan angreppen möjligen ha ett samband eller vara inspirerade utifrån.<SPAN class="ft31">323</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Enligt T H passade kritiken mot säkerhetspolisen in i ett mönster av ”kommunistiskt undermineringsarbete” där målet var att ”undergräva förtroendet för den bestående samhällsordningen och rasera - för att tala deras eget språk - det kapitalistiska samhället”.</P> <P class="p139 ft32">Studerar man den kommunistiska aktiviteten finner man ofta att de mest förbittrade angreppen ständigt riktas mot företrädare för samhällets grundpelare som exempelvis religionen, moralen, rättsväsendet, ordningsmakten och försvaret.<SPAN class="ft31">324</SPAN></P> <P class="p369 ft21"><SPAN class="ft22">322</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">323</SPAN><SPAN class="ft83">PM. Samordnade angrepp mot säkerhetstjänsten. </SPAN><SPAN class="ft24">av T H i februari 1966. JWK 3:7003, löpnr 12, s. 622. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">324</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid</SPAN></P> <P class="p308 ft8">143</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">För säkerhetspolisen var det således självklart att placera in kritiken i ett resonemang baserat på föreställningar om den sovjetkommunistiska hotbilden. I sammanhanget kan det vara värt att notera att det på samma uppslag som Bo Hammars artikel ”Wennerström och säkerheten” i Clarté nr 4 1963 publicerades ett upprop mot att det utdömdes dödsstraff i Sovjetunionen.<SPAN class="ft13">325 </SPAN>Att detta möjligen kunde utgöra ett motargument mot fjärrstyrningshypotesen uppmärksammades emellertid varken av Grupp B eller säkerhetspolisen.</P> <P class="p29 ft6">Försvarsstaben och säkerhetspolisen var inte omedvetna om att kritiken mot säkerhetstjänsten även hade stöd i <NOBR>icke-kommunist-</NOBR> iska samhällsgrupper. I den ovannämnda Grupp <NOBR>B-rapporten</NOBR> konstateras att ”den ryska propagandan spänner över alla områden och att ‘responsen’ är förvånansvärt stor i de mest skilda samhällsgrupper” och säkerhetspolisen konstaterade att ”angriparna <NOBR>[---]</NOBR> representerade olika politiska uppfattningar”.<SPAN class="ft13">326 </SPAN>De flesta av kritikerna var dock sedan länge kända för säkerhetspolisen för sitt vänsterengagemang. Därvidlag utgjorde Sven Rydenfelt ett undantag även om det sedan tidigare fanns viss information om honom i form av tidigare korrespondens och en rapport från disputationen 1954.<SPAN class="ft13">327</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Samma dag som tidningarna publicerat artiklar om Rydenfelts <NOBR>JO-anmälan</NOBR> i januari 1965 ringde P G Vinge till Malmösektionen för att be dem inhämta uppgifter om Rydenfelts ”ev. samröre med kommunismen”. En vecka därefter anlände de efterfrågade uppgifterna från kriminalkommissarie B i Malmö. Från en ”förtrolig upplysare” hade då inhämtats att inget som helst samröre med kommunismen (och ej heller nazismen) kunde konstateras i Rydenfelts fall.</P> <P class="p151 ft32">Sagesmannen håller för otroligt att R skulle vara vän med kommunistledaren C H Her-</P> <P class="p370 ft21"><SPAN class="ft14">325 </SPAN>Uppropet hade följande lydelse: ”Till Ministerpresident N S Chrusjtjov,</P> <P class="p89 ft24">Enligt uppgifter i den svenska pressen har under den senaste tiden ett flertal dödsdomar avkunnats i Sovjetunionen. Vi vill till Eder, herr ministerpresident, framföra vår uppfattning att dödsstraffet är barbariskt och dessutom verkningslöst som medel i rättsvårdande syfte. Vi uttrycker därför förhoppningen att Ni vidtager åtgärder för att förhindra ytterligare dödsdomar i Sovjetunionen.” undertecknat av Gunnar Bylin (ordf i Stockholms Clartésektion), Svengöran Dahl (sekreterare i Antifascistisk samling), Bo Gustafsson (centralstyrelseledamot i Svenska Clartéförbundet), Kjell E Johansson (sekr i kommittén mot nynazism och rasfördomar), Martin Koff (ordf i kommittén mot nynazism och rasfördomar), Hans Lindberg (styrelseledamot i Internationellt forum) samt Sköld Peter Matthis (ordf i svenska Clartéförbundet). Det angavs vidare att uppropet telegraferats den 4/6 1963. Fotostatkopia i HSC nr 267/66. SÄPO.</P> <P class="p168 ft26"><SPAN class="ft22">326</SPAN><SPAN class="ft73">Den ryska propagandan inför ministerpresident Chrusjtjovs besök i Skandinavien sommaren 1964. </SPAN><SPAN class="ft24">Rapport från AA, tid: sept 1964 (källa: ”Erik”) samt </SPAN>PM ang offentliga angrepp mot den särskilda polisverksamheten. <SPAN class="ft24">G F 19/7 1965. HSC nr 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">327</SPAN><SPAN class="ft65">Krkom A Christiansson till N Andermark den 15/5 1954. P 7304, löpnr 1, s. </SPAN><NOBR>2-3.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p79 ft8">144</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">mansson, vilket R hävdat i en tidningsartikel (bil.1). Det är nog endast fråga om ett ”talesätt” från R:s sida.<SPAN class="ft31">328</SPAN></P> <P class="p112 ft6">Rydenfelt politiska inställning beskrevs istället som ”Manchesterliberal i detta ords gamla betydelse” där särskilt individens frihet i förhållande till staten poängterades. Det hade inte kunnat fastställas om han var medlem i högerpartiet eller något annat politiskt parti.<SPAN class="ft13">329 </SPAN>Även Grupp B engagerades för att inhämta uppgifter om Rydenfelts politiska åsikter. I början av februari meddelades Vinge därifrån att det inte fanns ”någon anledning att tro att R. själv skulle vara vänsterinriktad utan tvärtom talar allt för en rakt motsatt uppfattning”.</P> <P class="p127 ft32">Sammanfattningsvis kan sägas att ingenting har framkommit som tyder på att anmälan ej tillkommit s.a.s. på eget initiativ i idealistisk och vetenskaplig nit.<SPAN class="ft31">330</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Rydenfelt passade således inte in i säkerhetstjänsternas gängse bild av var på den politiska skalan de främsta kritikerna kunde återfinnas.</P> <P class="p232 ft6">När Rydenfelt på våren 1966 återigen gjorde sig påmind genom sina mot personalkontrollen starkt kritiska artiklar i Dagens Nyheter fann emellertid säkerhetstjänsterna ingen anledning att försöka se några politiska nyanser i kritiken. Istället stämplades all kritik mot säkerhetstjänsten som illvilligt inriktad på att förändra den rådande samhällsordningen. Debattörerna ansågs - medvetet eller omedvetet - gå kommunisternas ärenden. Säkerhetstjänsternas svårigheter att acceptera <NOBR>1960-talets</NOBR> föränderliga politiska klimat åskådliggörs i en <NOBR>IB-rapport</NOBR> som upprättades några dagar efter det att Rydenfelt publicerat sin första mot säkerhetstjänsten kritiska</P> <P class="p371 ft24"><SPAN class="ft22">328</SPAN><SPAN class="ft27">Anledningen till att Rydenfelts eventuella vänskap med den kommunistiske partiledaren aktualiserats var att Rydenfelt i debattinlägget ”Konsumentupplysning och storfinans” i Sydsvenska Dagbladet den 19/1 1965 hänvisat till Hermanssons bok </SPAN><SPAN class="ft26">Monopol och storfinans</SPAN>. Sä- kerhetspolisen hade då särskilt noterat följande formulering: ”jag har av min vän C H Hermansson fått hans böcker”. Krkom B till Avdelningschefen P G Vinge den 28/1 1965 (med tidningsklipp (bil.1)). P 7304, löpnr 1, s. <NOBR>2-3.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p253 ft21"><SPAN class="ft22">329</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">330</SPAN><SPAN class="ft37">”Beträffande Fil dr Sven Rydenfelt </SPAN><NOBR>[---]</NOBR> och hans anmälan till JO angående lagligheten av registerföring av vissa extremistgrupper.” Rapport från källa ”Erik” (originalrapporten (med Vinges signatur) bifogad). P 7304, löpnr 1, s. 11. SÄPO.</P> <P class="p337 ft8">145</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft6">artikel i DN i maj 1966.<SPAN class="ft13">331 </SPAN>Enligt denna rapport hade DN - som under Herbert Tingstens ledning tidigare fungerat som en stöttepelare för säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister - tillsammans med Expressen under <NOBR>1960-talet</NOBR> ”undergått en markant politisk omorientering”. Kursomläggningen hade enligt IB under chefredaktörerna Olof Lagercrantz och <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Larsson på ett försåtligt sätt stegvis genomförts sedan 1962.</P> <P class="p97 ft32">Förändringarna skedde till en början i en försiktig, trevande form, uppenbarligen för att icke framkalla undran och motvilja bland läsekretsen och de egna medarbetarna.<SPAN class="ft31">332</SPAN></P> <P class="p373 ft1">Enligt IB fanns det åtskilliga bevis för att DN närmat sig kommunismen. Ett av dessa var att tidningen publicerat artiklarna av Ry- denfelt under våren 1966.</P> <P class="p223 ft30">Dagens Nyheter publicerade den 5 och 6 maj 1966 två artiklar av fil dr Sven Rydenfelt, Lund, vilka rubricerades ”Hemliga polisens hemliga register” samt ”Åsiktsfrihet och åsiktsbrott i Sverige”. Vid det andra publiceringstillfället åtföljdes Rydenfelts i typiskt kommunistinspirerad stil hållna angrepp på den svenska säkerhetstjänsten av en redaktionell uppmaning under rubriken ”Till läsarna”, av vilket det egentliga syftet klart framgår, nämligen att publiceringen av ifrågavarande artiklar innebär inledningen till en brett upplagd kampanj, vars mål endast kan vara att undanröja risken för upptäckt av personer, engagerade i samhällsfarlig verksamhet av kommunistisk typ. Den 6 maj kompletteras för övrigt själv bedömningen att tidningen är ute i ärenden att undergräva allmänhetens förtroende för samhällsinstitutio-</P> <P class="p252 ft24"><SPAN class="ft22">331</SPAN><SPAN class="ft38">I juli 1965 slogs Grupp B samman med </SPAN><NOBR>T-kontoret</NOBR> och den nya organisationen kom därefter att kallas IB.</P> <P class="p89 ft21"><SPAN class="ft22">332</SPAN><SPAN class="ft36">Anonym rapport utan titel den 12/5 1966 med följande text på försättsbladet: ”Ärade Broder, här uppsatsen vi talade om. För Ditt bruk! Handslag Birger E. 17.5.66.” Rapporten distribuerades till försvarsstabschefen </SPAN><NOBR>Carl-Eric</NOBR> Almgren och P G Vinge <NOBR>(Carl-Eric</NOBR> Almgrens arkiv, vol. 46. KrA. Vinges exemplar återfinns i ärende HSC 257/66. SÄPO). Se även <SPAN class="ft20">Angrepp mot säkerhetstjänsten </SPAN>den 4/11 1966. Fst/Säk I, Barb. JWK 3:7003, löpnr 18, s. 1059/1. SÄPO.</P> <P class="p79 ft8">146</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft30">nerna genom att på samma sida där Rydenfelts andra artikel och uppropet till läsekretsen införts även publicera ett upprop till bidrag till avslöjande av ”missförhållandena vid mentalsjukhusen” i Sverige. Publiceringen av dylika appeller hade varit otänkbar i Dagens Nyheter före kursomläggningen.<SPAN class="ft44">333</SPAN></P> <P class="p172 ft6">Att det hade uppstått en icke oansenlig klyfta mellan Dagens Ny- heters och säkerhetstjänsternas uppfattningar om vilka hot som riktades mot den svenska samhällsordningen blev allt tydligare under år 1966. Den 5 juni 1966, bara några dagar efter det att IB konstaterat att DN var ”ute i ärenden att undergräva allmänhetens förtroende för samhällsinstitutionerna”, ironiserade DN:s ledarsida över den av ÖB utfärdade handboken i säkerhetstjänst <SPAN class="ft59">Maskerad front</SPAN>. Särskilt intressant var enligt DN avsnittet om subversionen dvs. den verksamhet som enligt <SPAN class="ft59">Maskerad front </SPAN>syftade till att ”i fred omstörta vårt samhälle - att åstadkomma en revolution utan öppet våld” för att ”ersätta vårt samhällssystem med angriparens”.<SPAN class="ft13">334 </SPAN>Genom att citera valda delar av handboken ville tidningen påvisa överdrifterna i den militära hotbilden och avslutningsvis konstaterades följande:</P> <P class="p374 ft30">På en punkt har generalerna säkert tänkt alldeles rätt: de flesta människor tror förmodligen inte att folk på gatan och arbetsplatsen är femtekolonnare och subversiva agenter i det hemliga krigets tjänst. Och säkert skulle denna tendens att tro alla om gott övervinnas om människor läste handboken i säkerhetstjänst. Då fick de säkert upp ögonen för all undergrävande verksamhet och lärde sig hur misstänkt allting egentligen är.<SPAN class="ft44">335</SPAN></P> <P class="p161 ft1">I början av juni 1966 behandlades säkerhetstjänsternas hotbilder återigen i skämtsamma ordalag av Dagens Nyheter. Denna gång var det säkerhetspolisens byråchef Otto Danielsson som stod i fokus.</P> <P class="p375 ft21"><SPAN class="ft22">333</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">334</SPAN><SPAN class="ft83">MASKERAD FRONT. Handbok i säkerhetstjänst (H säk). </SPAN><SPAN class="ft24">1964 års upplaga. ÖB Fst/In nr H 804 12/10 1964, Torsten Rapp och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Carl-Eric</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> Almgren.</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">335</SPAN><SPAN class="ft60">Citerat ur Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN><SPAN class="ft45">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. </SPAN>(Göteborg 1966), s. <NOBR>94-95.</NOBR></P> <P class="p316 ft8">147</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft6">Danielsson hade i ett föredrag vid Östergötlands läns polistekniska förenings årsmöte i Linköping i början av juni 1966 talat om ämnet ”kompromettering som ett medel att värva agenter för spioneri och subversiv verksamhet”. Där hade han med hänvisning till aktuella spionfall berättat om hur öststaternas underrättelsetjänster genom att fotografera västerlänningars ”sexualexcesser” vid resor bakom järnridån värvade spioner. Danielsson gick också till angrepp mot de s.k. abortresorna till Polen som åtskilliga svenska kvinnor tvingats till på grund av den svenska abortlagstiftningen. Enligt Danielsson kunde den polska underrättelsetjänsten UB utnyttja sin kännedom om vilka ”flickor” som gjort abort i Polen i utpressningssyfte om kvinnan någon gång i framtiden fick en position i samhället där de kunde verka som betydelsefulla agenter.<SPAN class="ft13">336</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Vad DN ansåg om Danielssons förmaningar framgick av en ledare den 5 juni 1966:</P> <P class="p119 ft30">Tyvärr är det inte ens så lyckligt, som man kunde tro av hr Danielssons inlägg, att man riskfritt kan turista i sydlig eller västlig riktning. Även från dessa länder har sexorgier, agenter, provocerande pinsamma situationer, avlyssningar och dokumenteringar med teknikens medel inrapporterats. Och i den mån öststaternas spionpoliser efter den senaste auktoritativa maningen från Linköping får se sina länder helt övergivna av svenska turister är de säkert förslagna nog att börja jaga oss på Mallorca, i London, i Köpenhamn. Vad skall en ärlig svensk som inte vill förråda sitt land egentligen göra inför alla stämplingar mot hans karaktär, vilja motståndskraft, rätta sinnelag? ...</P> <P class="p376 ft32">Eventuellt skulle man kunna tänka sig att endast ge pass åt person ”som är känd för att vilja vara svensk till sinnes”, för att citera en annan värmande formulering i H Säk [Maskerad Front. UE].<SPAN class="ft31">337</SPAN></P> <P class="p377 ft24"><SPAN class="ft22">336</SPAN><SPAN class="ft73">Kompromettering i spionagets tjänst. </SPAN>av Otto Danielsson, våren 1966 <NOBR>(s.3-4</NOBR> och 8). HSC nr 344/65. SÄPO.</P> <P class="p272 ft15"><SPAN class="ft22">337</SPAN><SPAN class="ft65">”Man kan inte vara nog säker” ledare i DN den 5/6 1966. HSC nr 344/65. SÄPO. Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN><SPAN class="ft45">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. </SPAN>(Göteborg 1966), s. 100.</P> <P class="p45 ft8">148</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">Med tanke på den, enligt DN, starkt överdrivna hotbilden som presenterats av Danielsson fanns det anledning ifrågasätta omdömet hos säkerhetspolisens personal.</P> <P class="p206 ft32">Allvarligt talat är det på tiden att allmänheten får någon liten information om hur och efter vilka riktlinjer, ideologier och inte minst principer för personalrekrytering som säkerhetstjänsten arbetar.<SPAN class="ft31">338</SPAN></P> <P class="p108 ft6">DN menade att var en ”elementär psykologisk sanning” att olika personlighetstyper fördelade sig efter en skala av mer eller mindre <NOBR>”auktoritärt-misstänksamma-rigida”</NOBR> och att det för dem som hamnade högt på denna skala inte torde finnas någonting i samhället som inte borde betraktas med misstänksamma ögon. Att dylika personer återfanns inom säkerhetspolisens personal samt att yrkesatmosfären förstärkte tendensen ”att ana ugglor överallt” hölls för sannolikt.</P> <P class="p378 ft30">Men då måste man vara på sin vakt mot faran att glida ut i en gränslös misstänksamhet som vållar enorma bevakningsproblem och tvingar nätet bli så grovmaskigt att det inte fångar så mycket; och på vakt mot den naturligaste och allvarligaste faran för alla organisationer som arbetar för ädla målsättningar utan insyn och kontroll i en tuff yrkesatmosfär - känslan av att ändamålet helgar vilka medel som helst. Det gör det inte, inte ens för säkerhetstjänsten.<SPAN class="ft44">339</SPAN></P> <P class="p161 ft6">Byråchefen Danielsson som i ett föredrag i december 1965 beklagat sig över att ”vissa skribenter - s.k. radikaler gör sig lustiga över säkerhetstjänstens sätt att arbeta varvid de särskilt skjuta in sig på registrerandet av personer som betraktas som säkerhetsrisker” torde inte ha blivit särskild förvånad över kritiken.<SPAN class="ft13">340</SPAN></P> <P class="p55 ft1">Svårigheterna att få den svenska opinionen att inse allvaret i det kommunistiska hotet var ett genomgående tema i den personligt</P> <P class="p379 ft21"><SPAN class="ft22">338</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">339</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p59 ft15"><SPAN class="ft22">340</SPAN><SPAN class="ft29">”Svensk säkerhetstjänst och säkerhetsproblem”. Föredrag hållet av O Danielsson inför Södermanlands polistekniska förenings möte i Strängnäs den 16/12 1965. HSC nr 344/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p337 ft8">149</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft59"><SPAN class="ft6">präglad historiken </SPAN>Angreppen på säkerhetstjänsten sedda mot bakgrunden av kommunismens frammarsch i Sverige <SPAN class="ft6">som Danielsson skrev på hösten 1966 och som lånades ut till försvarsstabens säkerhetsavdelning för läsning. För Danielsson var den situation som uppstod vid mitten av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">1960-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> inte ny. Han påpekade att det även under perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">1945-1951</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> - då det inte avslöjades några större spionaffärer - funnits många som tvivlat på att det bedrevs ”spioneri och mullvadsarbete” i Sverige.</SPAN></P> <P class="p97 ft32">En känd professor och riksdagsman tillät sig en hånfull anmärkning omkring 1950. ”Finns det verkligen spioner i Sverige”, frågade han en av säkerhetstjänstens unga män.<SPAN class="ft31">341</SPAN></P> <P class="p373 ft1">När det under de följande åren avslöjades två stora spionaffärer med Fritjof Enbom och Hilding Andersson som huvudpersoner hade emellertid tvivlarna - enligt Danielsson - fått svar på tal.</P> <P class="p380 ft32">Återigen vaknade svenska folket upp ur sin ljuva sömn. Säkerhetstjänsten var kanske en nyttig brandförsäkring.<SPAN class="ft31">342</SPAN></P> <P class="p179 ft6">De följande årens avslöjade fall av tjeckiskt och sovjetiskt spioneri ”gjorde sitt till för att beredskapen skulle hållas hög”. Men enligt Danielsson fanns det fortfarande personer som inte var tillräckligt övertygade om det sovjetiska hotet när - ”det för Sveriges del mest skakande beviset på kommunisternas aktivitet” - Wennerströmaffären uppdagades.</P> <P class="p97 ft32">Tidigare hade mången trosviss förklarat: ”Icke skall väl någon vettig människa vilja påstå, att Sovjetunionen har några spionageavsikter mot Sverige. Vad kan väl Sverige ha av intresse för en sådan högt utvecklad industrination som Sovjetunionen?”<SPAN class="ft31">343</SPAN></P> <P class="p381 ft6">Inte ens då hade emellertid dessa personer låtit sig övertygas.</P> <P class="p382 ft19"><SPAN class="ft22">341</SPAN><SPAN class="ft72">Angreppen på säkerhetstjänsten sedda mot bakgrunden av kommunismens frammarsch i Sverige </SPAN><SPAN class="ft18">av Otto Danielsson den 23/11 1966 (sign av PG Vinge), s. 8. HSC nr 540/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">342</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">343</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">150</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">Men efter Wennerströms avslöjande? Då måste väl även den mest tvivlande, den mest övertygade kommunistiske medlöparen ha insett, att kommunismen aldrig ger upp världsherraväldestanken? Ånej, så lätt går ej tron på kommunismen bort ur enfaldiga sinnen.<SPAN class="ft31">344</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Även om det, enligt Danielsson, fanns de som hade ”egen tankeförmåga” och tagit avstånd från kommunismen fanns det alltför många som kunde betraktas som politiskt opålitliga; ”förutom de trångsynta, de verkligt ortodoxa och bland de unga, som icke har med egna ögon sett kommunismens illdåd och falskhet, är det många, som naivt trohjärtat är kommunister och medlöpare, omedvetna eller medvetna”. Den politiska nyorientering som det svenska kommunistpartiet inlett under C H Hermanssons ledning satte Danielsson föga tilltro till. Partiets förklaring om att det stod oberoende till Sovjetunionen skulle endast betraktas som en taktisk manöver.</P> <P class="p256 ft32">Kan man icke vinna makten med våld får väl ändamålet helga medlen och varför då icke tillgripa det medel, som varit kommunismens mest utnyttjade kännemärke - list?<SPAN class="ft31">345</SPAN></P> <P class="p112 ft6">Möjligen kunde Danielsson tänka sig att partiordföranden Hermansson var ärlig när han sagt sig ha tagit avstånd från stalinismen. Men detta fick absolut inte betyda att vaksamheten mot kommunisterna kunde upphöra. Inte minst med tanke på att det inom en nära framtid kunde förväntas att Hermansson skulle få lämna ifrån sig makten i partiet till betydligt farligare personer som återfanns inom den Kinavänliga falangen. I Danielssons framtidsscenario kunde en sådan utveckling te sig minst sagt oroväckande.</P> <P class="p68 ft32">Redan nu börjar <NOBR>Mao-ismen</NOBR> göra sig pinsamt påmind - och även här i Sverige sticker den upp huvudet med Gustafsson i Uppsala och Nils Holmberg och den gamle veteranen Knut Se- nander. Tanken måste då gå tillbaka till Karl Kilbom som fick finna sig i att släppa makten</P> <P class="p383 ft21"><SPAN class="ft22">344</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">345</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid, s. 14.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">151</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">ifrån sig och sedan söka stöd och tröst ett stycke till höger. Det synes högst antagligt, att Hermansson får röna samma öde som Kilbom, och då blir det kring Gustafsson och Nils Holmberg, som skarorna fylka sig. ... En slappad vaksamhet och februarikuppen 1948 i Prag kan upprepas. Jag tror icke, att man måste vara begåvad med någon skarp siarblick för att profetera, att Sverige inom de närmsta åren kommer att få uppleva heta duster med oroselement. Industrin börjar lida av avsättningssvårigheter för produkterna; importöverskottet ökar och arbetslösheten kan snart vara ett fullbordat faktum. Vad blir följden? Vad gör de utländska arbetarna, om de icke får arbete? Vad gör svenskarna, om inkomsterna börjar sina? Hur många människor sitter inte redan nu med för stora hyror? En svårartad arbetslöshet ger anledning till missnöje och oroshärdar börjar uppstå. Då har kommunismen just den grogrund, som Lenin och andra världsrevolutionärer drömt om som idealet för det kommunistiska maktövertagandet.<SPAN class="ft31">346</SPAN></P> <P class="p224 ft6">Den liberala kritik som bl.a. Sven Rydenfelt riktat mot säkerhetspolisens registreringsverksamhet och dess medverkan i personalkontrollen var enligt Danielsson synsätt helt obegriplig.</P> <P class="p119 ft30">När Rydenfelt nu gör sitt bästa för att misstänkliggöra den svenska säkerhetstjänsten och citerar fall, där folk, som varit anställda vid polisen eller sökt till polisen, icke fått vara kvar eller kunnat få anställning, synes han vilja förfäkta den tanken, att en person som antingen har överbevisats om att han var kommunist eller med skäl kunde misstänkas vara kommunist, skulle få tjänstgöra i en kår, som har att verkställa den lagliga regeringens och riksdagens vilja. Man frågar sig, hur långt Rydenfelts tankeförmåga sträcker sig.<SPAN class="ft44">347</SPAN></P> <P class="p311 ft21"><SPAN class="ft22">346</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. </SPAN><NOBR>14-15.</NOBR></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">347</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid, s. 12.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">152</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft6">Någon anledning att vädra missnöje med regeringens handläggning av kritiken mot säkerhetspolisen fann emellertid Danielsson inte. Tage Erlander hade under hela efterkrigstiden, enligt Danielsson, klart visat att han stod på säkerhetspolisens sida. Detta hade skett då det under våren 1945 höjts röster för att säkerhetspolisen skulle avskaffas efter krigsslutet.</P> <P class="p68 ft32">Den som främst trädde i bräschen och slog ett slag för säkerhetstjänstens fortsatta bestånd var statsministern Tage Erlander, som inför ett studentauditorium tog säkerhetstjänsten i försvar och gav kritikerna en hälsosam avbasning.<SPAN class="ft31">348</SPAN></P> <P class="p384 ft6">Med tillfredsställelse noterade Danielsson att denna fasta attityd även intagits 1966.</P> <P class="p206 ft30">Senast den 17 november 1966 uttalade sig statsminister Erlander med fasthet inför ett studentforum. Det är tredje gången så sker. Med sin långa statsmannaerfarenhet har han klart för sig, att demokratien måste ha något slag av stödtrupp, om den skall klara sig. Därför har han tre gånger sedan 1945 förklarat, att det måste finnas ett organ, som ser upp med de element, som trots sin minoritet vill erövra makten, vilken de insett att de icke kan få utan våld, något som gång på gång dokumenterats.</P> <P class="p385 ft32">Skriket från <NOBR>radikal-radikalerna</NOBR> om faran av att säkerhetstjänsten för register över nationellt opålitliga personer har genom statsministerns orädda förklaringar dämpats, och även en sådan man som Rydenfelt borde kunna inse, att hans halsstarrighet icke tjänar nationens intres- <SPAN class="ft84">se.</SPAN><SPAN class="ft85">349</SPAN></P> <P class="p386 ft6">Än så länge fann således Danielsson inte anledning att tvivla på att säkerhetspolisen skulle få det stöd den behövde från regeringens</P> <P class="p295 ft21"><SPAN class="ft22">348</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. 6.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">349</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid, s. 15.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">153</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">sida. Att kritikerna skulle få stöd i det pågående arbetet inom den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären tycks heller inte ha oroat honom.</P> <P class="p175 ft12">Den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären</P> <P class="p27 ft6">Som nämndes i inledningen kom den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären att ägna en stor del av sitt arbete åt säkerhetspolisens politiska övervakning och dess betydelse för personalkontrollen.<SPAN class="ft13">350 </SPAN>För riksdagsmännen i nämnden torde det ha varit en delikat fråga om de skulle ta hänsyn till den kritiska opinionen eller om kritiken skulle avfärdas. När nämnden valde det senare alternativet hade de god hjälp av de ovannämnda analyserna om ”angreppen på säkerhetstjänsten” som de fick sig tillsända av säkerhetspolisen.<SPAN class="ft13">351 </SPAN>Liksom säkerhetspolisen hade den parlamentariska nämnden föga förståelse för den kritik som framförts mot säkerhetspolisen. Med hänvisning till att det i tidningsartiklar ”ironiserats över att utlandsresor antecknas i registret” påpekade nämnden i sitt betänkande <SPAN class="ft59">Handläggningen av säkerhetsfrågor </SPAN>att uppgifter om dylika resor i kombination med andra omständigheter kunde vara av vikt för säkerhetspolisens verksamhet. Den tillbakavisade också påståenden om att republikaner och syndikalister kunde återfinnas i registret. I ett särskilt kapitel som behandlar debatten om säkerhetstjänsten avvisar nämnden stora delar av ”angreppen” med att dessa varit ”ovederhäftiga eller helt saknat underlag”.</P> <P class="p329 ft30">Det kan tyvärr antagas, att många av dessa angrepp mot säkerhetstjänsten direkt syftat till att misskreditera den särskilda polisverksamheten och dess befattningshavare för att därigenom minska säkerhetstjänstens effektivitet och dess förutsättningar att bidraga till försvaret av rikets frihet och oberoende samt av vårt demokratiska styrelseskick. För säkerhetsavdelningens personal, som ej kunnat ingå i bemö-</P> <P class="p387 ft24"><SPAN class="ft22">350</SPAN><SPAN class="ft35">Nämndledamöter: Axel Strand, Allan Hernelius, Torsten Andersson, Georg Pettersson, Sven Wedén och Hilding Johansson.</SPAN></P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">351</SPAN><SPAN class="ft47">Nämndens sekreterare fick bland annat den ovan refererade Grupp </SPAN><NOBR>B-rapporten,</NOBR> G F:s</P> <P class="p159 ft45">PM ang offentliga angrepp mot säkerhetstjänsten. <SPAN class="ft15">och T H:s </SPAN>PM. Samordnade angrepp mot säkerhetstjänsten <SPAN class="ft15">till låns. HSC nr 267/66. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">154</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft32">tanden, måste dessa attacker otvivelaktigt ha inneburit påfrestningar.<SPAN class="ft31">352</SPAN></P> <P class="p112 ft6">Enligt nämnden fanns det dock vissa seriösa inlägg i debatten som var värda en närmare granskning. Till dessa hörde Björn Kumms avslöjande artiklar i Aftonbladet i december 1966 samt vissa delar av boken <SPAN class="ft59">Säkerhetspolisens hemliga register </SPAN>av Rydenfelt & Larsson. Enligt nämnden var det av särskild vikt att följa upp de personalkontrollärenden som återgavs i Rydenfelt & Larssons bok. Av de trettiotvå fallen som nämns i boken hade nämnden med hjälp av säkerhetspolisen kunnat identifiera tretton fall, vilka tillsammans med några oidentifierade ärenden redovisades i utredningen. Enligt nämnden fanns det emellertid, med ledning av dessa fall, ingen anledning att framföra någon kritik mot säkerhetspolisens handläggning av personalkontrollen.<SPAN class="ft13">353 </SPAN>Av visst intresse för detta uttalande är hur den parlamentariska nämnden och dess sekreterare <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Tillinger gick tillväga när dessa fall granskades.</P> <P class="p56 ft6">Ovan konstaterades att säkerhetspolisen tillhandahöll Tillinger flera promemorior där kritiken mot säkerhetspolisen sammanfattas och analyseras med utgångspunkten att det förelåg - om än icke bevisad - ”fjärrstyrning” av denna. Promemoriorna innehöll också utförlig information om vad säkerhetspolisen kände till om de mest framträdande kritikerna.</P> <P class="p55 ft6">Även vid granskningen av de tretton fallen har nämndens bedömningar baserats på promemorior som sammanställts av säkerhetspolisen.<SPAN class="ft13">354 </SPAN>Några egna efterforskningar i säkerhetspolisens arkiv om vad som var känt om de tretton personerna i aktmaterialet tycks inte ha genomförts av den parlamentariska nämnden.<SPAN class="ft13">355</SPAN></P> <P class="p141 ft6">Nämndens svårigheter med att utföra ett grundligt utredningsarbete kan åskådliggöras med hjälp av en närmare granskning av ett av de fall som utreddes av nämnden. Fallet handlade om kaptenen Göte Jacobsson som - enligt hans egen berättelse i <SPAN class="ft59">Säkerhetspolisens hemliga register </SPAN>- på grund sitt aktiva motstånd mot de svenska</P> <P class="p388 ft21"><SPAN class="ft22">352</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1968:4, s. 54, 63 och 92.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">353</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. </SPAN><NOBR>93-94.</NOBR></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">354</SPAN><SPAN class="ft35">Fallen räknas upp i SOU 1968:4, bil.3. Varken säkerhetspolisen eller Tillinger tog kontakt med Rydenfelt för att få hjälp med identifieringen. Enligt telefonbesked från Rydenfelt 9 februari 2001 har underlaget till boken nu slängts.</SPAN></P> <P class="p59 ft21"><SPAN class="ft22">355</SPAN><SPAN class="ft36">I samtal med Säkerhetstjänstkommissionen har Tillinger berättat att han inte hade någon generell tillgång till säkerhetspolisens register. I utredningsarbetet var han utlämnad till säkerhetspolisens goda vilja vad gällde vilka uppgifter som kunde lämnas ut till nämnden. An- teckningar från samtal med f.d. hovrättslagmannen </SPAN><NOBR>Lars-Erik</NOBR> Tillinger den 9 maj 2001. Sä- kerhetstjänstkommissionen.</P> <P class="p389 ft8">155</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p390 ft6">atomvapenplanerna hade fått sin krigsplacering upphävd samt blivit föremål för utfrysning och trakasserier på arbetsplatsen:</P> <P class="p119 ft30">Mitt förhållande till mina överordnade blev omöjligt och ohållbart. Reagerade jag mot trakasserierna med flathet, blev jag betraktad som ett fegt kräk. Men reagerade jag med morskhet mot smygförföljelsen, var inte heller det bra. En tomhetens ring slöt sig omkring mig. Jag var tidigare krigsplacerad som bataljonschef. Denna placering upphävdes och ersattes med uppgiftslöshet. Jag har nu slutat som officer.<SPAN class="ft44">356</SPAN></P> <P class="p274 ft6">När den parlamentariska nämnden behandlar detta fall i sitt betänkande konstaterar den följande.</P> <P class="p119 ft32">Detta fall avser f.d. kaptenen J, född 1915. Några uppgifter om J har inte utlämnats från centralregistret - notisen om fallet innehåller för övrigt inget påstående härom eller om den ändrade krigsplaceringen skulle ha en säkerhetsbedömning som bakgrund.<SPAN class="ft31">357</SPAN></P> <P class="p391 ft1">Denna bedömning överensstämmer i huvudsak med vad som meddelats nämnden av säkerhetspolisen.</P> <P class="p275 ft32">Någon framställning om personalkontroll har troligen ej skett beträffande Jacobsson, i varje fall har inga uppgifter lämnats om honom.<SPAN class="ft31">358</SPAN></P> <P class="p179 ft6">Uppgiften om att Jacobsson inte personalkontrollerats enligt bestämmelserna är sannolikt riktigt. Några spår efter en eventuell personalkontroll av honom har ej återfunnits i samrådsnämndens protokoll eller i personakten. Däremot är säkerhetspolisens uppgift om att ”inga uppgifter lämnats ut om honom” felaktig. Att åtskillig information om den i AMSA aktive Jacobsson lämnats ut till försvarsstaben från säkerhetspolisen under <NOBR>1960-talet</NOBR> framgår av de</P> <P class="p120 ft24"><SPAN class="ft22">356</SPAN><SPAN class="ft35">Fall nr 23 (s. 59) i Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: </SPAN><SPAN class="ft26">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. </SPAN>(Göteborg 1966).</P> <P class="p204 ft21"><SPAN class="ft22">357</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1968:4, s. 125.</SPAN></P> <P class="p213 ft45"><SPAN class="ft22">358</SPAN><SPAN class="ft76">PM angående boken ”Säkerhetspolisens hemliga register”. </SPAN><SPAN class="ft15">av Fkra R T den 30/12 1966 (överlämnat till Tillinger). HSC nr 1/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">156</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">skrivelser i ärendet som kan återfinnas såväl i personakten som i MUST:s arkiv.<SPAN class="ft13">359</SPAN></P> <P class="p91 ft6">Om detta fall står även att läsa i kapitlet ”Kapten Jacobsson sidbyte” i Wilhelm Agrells bok <SPAN class="ft59">Övrig illegal verksamhet. Övervakningen av svenska kärnvapenmotståndare</SPAN>. Agrell visar att försvarsstaben - bl.a. genom avlyssning av tjänstetelefonen - genomfört egna undersökningar av kapten Jacobssons politiska aktiviteter och på grundval av en ”säkerhetsbedömning” beslutat att omplacera honom.<SPAN class="ft13">360</SPAN></P> <P class="p392 ft6">I vilken mån som den parlamentariska nämnden kände till detta är oklart. Värt att notera är emellertid att nämnden väljer att skriva att inga uppgifter utlämnats från <SPAN class="ft59">centralregistret</SPAN>. Om det var så att uppgifterna om Jacobsson översändes till försvarsstaben innan de sorterades in i centralregistret så är detta formellt ett korrekt påstående. Det är nämligen inte otänkbart att underrättelserna om Ja- cobsson utlämnades direkt från en av säkerhetspolisens rotlar där de kunde förvaras i ett separat specialregister.<SPAN class="ft13">361 </SPAN>Med tanke på att nämnden genomgående i skildringarna av de andra fallen från <SPAN class="ft59">Sä- kerhetspolisens hemliga register </SPAN>använder sig av det bredare begreppet <SPAN class="ft59">säkerhetsavdelningens register</SPAN>, vari även rotlarnas arbetsregister kan sägas ingå, är det med tanke på omständigheterna i fallet Ja- cobsson oklart varför man i ”fallet J” valt ett snävare begrepp.</P> <P class="p134 ft6">Nämndens granskning av ”fallet J” kan således ha gått till på två sätt. Å ena sidan kan det tänkas att nämnden känt till säkerhetstjänsternas korrespondens rörande Jacobsson men, av hänsyn till säkerhetstjänsterna, bedömt att detta inte skulle offentliggöras. Å andra sidan kan det tänkas att nämnden faktiskt inte visste vad som hänt i ärendet och att användandet av begreppet <SPAN class="ft59">centralregister </SPAN>endast motiverades av stilistiska skäl. Oavsett om den ena eller den andra förklaringen är den rätta så framstår mot bakgrund av Ja- cobssonfallet särskilt två av nämndens utsagor som särskilt intres-</P> <P class="p54 ft24"><SPAN class="ft22">359</SPAN><SPAN class="ft35">Krkom Lönn till Kapten Wahlström den 20/3 1962 samt Krkom G D till Fst/In den 7/9 1964. Fst/Säk:s arkiv (H) Ö IV, vol. 16. MUST. Att information rörande Jacobssons politiska verksamhet skickades från säkerhetspolisen till försvarsstaben framgår också av uppgifter i Jacobsson s personakt i SÄPO:s arkiv (HS 1290/59. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">360</SPAN><SPAN class="ft35">Agrell, Wilhelm: </SPAN>Övrig illegal verksamhet. Övervakningen av svenska kärnvapenmotståndare. <SPAN class="ft24">(Stockholm 1999), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">124-133.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> I en PM upprättad inom försvarsstaben omnämns Jacobsson som ett ”säkerhetsriskfall” och att åtgärder var vidtagna för att han inte skulle placeras i Stockholm eller vid trupp (</SPAN>PM över ”säkerhetsriskfall” den 28/11 1964<SPAN class="ft24">. HS nr 1290/59. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p94 ft15"><SPAN class="ft22">361</SPAN><SPAN class="ft29">Denna administrativa gång tillämpats åtminstone en gång i Jacobssonärendet. Av handskrivna noteringar i personakten framgår det att visa dokument sorterats in i akten först efter det att en fotokopia tillställts försvarsstaben (HS nr 1290/59. SÄPO).</SPAN></P> <P class="p337 ft8">157</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p390 ft6">santa. För det första konstaterar nämnden i granskningen av ett annat av de av Rydenfelt presenterade fallen följande:</P> <P class="p119 ft32">Såsom framgår av nämndens utlåtande får uppgifter ur säkerhetsavdelningens register utlämnas endast i enlighet med de av Kungl Maj:t meddelade bestämmelserna. Rydenfelts ifrågavarande påståenden om säkerhetsavdelningen är alltså felaktiga.<SPAN class="ft31">362</SPAN></P> <P class="p76 ft6">Nämnden avvisar således kategoriskt att uppgifter kan lämnas ut från säkerhetspolisens register till andra myndigheter vid sidan av den reglerade personalkontrollvägen.</P> <P class="p29 ft6">För det andra konstaterar nämnden i avsnittet om den militära säkerhetstjänsten att de försvarsanställda förvisso bl.a. var skyldiga att anmäla om de tänkte gifta sig med en utländsk medborgare men att ÖB:s möjligheter att inhämta uppgifter om de anställdas privata förhållanden för övrigt var begränsade:</P> <P class="p393 ft32">Något systematiskt insamlande av uppgifter och utfrågande av personalen får dock icke ske.<SPAN class="ft31">363</SPAN></P> <P class="p192 ft6">Fallet Jacobsson visar för det första att uppgifter om personer kunde lämnas ut från säkerhetspolisen till försvarsstaben utan att vederbörande var föremål för personalkontroll och för det andra att den militära säkerhetstjänsten inte var främmande för att systematiskt inhämta uppgifter om de försvarsanställdas inställning till politiska frågor.</P> <P class="p65 ft6">Den parlamentariska nämndens förslag till nya personalkontrollbestämmelser har klara likheter med de förslag som tidigare formulerats av de interna säkerhetsutredningarna MSU I och II och som diskuterades inom TSU. Liksom de interna säkerhetsutredningarna ansåg nämnden inte att det fanns någon anledning till att införa särskilda restriktioner för säkerhetspolisens registreringsverksamhet.<SPAN class="ft13">364</SPAN></P> <P class="p259 ft6">Som nämnts ovan handlade de interna diskussionerna om förändringar av personalkontrollen om att kontrollen av befattningar av särskild betydelse för rikets säkerhet skulle handläggas noggran-</P> <P class="p394 ft21"><SPAN class="ft22">362</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1968:4, s. 119.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">363</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. 50.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">364</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid, s. 96.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">158</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">nare och mer effektivt. Vid personalkontrollen av denna högre ”riskklass” skulle ett omsorgsfullt referensförfarande tillämpas och säkerhetssamtal hållas. Med tanke på att dessa förändringar skulle försvåra hemlighållandet av personalkontrollen föreslogs också mer öppenhet kring principerna för personalkontrollen.</P> <P class="p91 ft6">Samtidigt argumenterade nämnden för en viss inskränkning av personalkontrollen för den lägre riskklassen så att ”onödiga personalkontroller” undveks, vilket motiverades dels av arbetsekonomiska skäl, dels med medborgarrättsliga motiv. I övrigt skulle handläggningen av denna personalkontroll ej förändras utan som tidigare huvudsakligen baseras på registerkontroller.<SPAN class="ft13">365</SPAN></P> <P class="p141 ft6">Nämnden fann heller ingen anledning att ifrågasätta den hotbild som presenterades av säkerhetspolisen. I utredningen konstaterades det för det första att det under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> då personalkontrollen inskränktes till att endast omfatta nazister, pågick ”en planmässig och intensiv infiltration av kommunister hos landets ur säkerhetssynpunkt känsliga myndigheter”. Vad beträffar läget vid slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> framhöll nämnden att läget skärpts då KFML bildats efter kommunistpartiets kongress 1967; ”ur partiets led framträdde då en grupp, som öppet deklarerade sig vilja med våld taga makten i landet”. Nämnden sade sig också ”inhämtat från säkerhetsavdelningen” att underrättelseaktiviteten i landet ökat efter Wennerströmaffären.</P> <P class="p294 ft30">Det finnes mycket som tyder på att man från kommunistiskt håll medvetet söker infiltrera polismyndigheterna och andra myndigheter av särskild vikt för rikets säkerhet. Sålunda har det ofta visat sig att samma personer med kommunistisk anknytning sökt den ena säkerhetskänsliga befattningen efter den andra. Många gånger har ifrågavarande personers förbindelse med det kommunistiska partiet ej varit av det mera påtagliga slaget. <SPAN class="ft44">366</SPAN></P> <P class="p250 ft24"><SPAN class="ft22">365</SPAN><SPAN class="ft27">Ibid, s. </SPAN><NOBR>72-75.</NOBR> Nämnden ifrågasatte t.ex. om inte personalkontrollen beträffande försvarets musikpersonal och för arbetare vid öppna militära anläggningar kunde slopas. Ang TSU se <SPAN class="ft26">SÄKERHETSSKYDD m.m. Betänkande avgivet av totalförsvarets säkerhetsutredning (TSU) Mars 1968. </SPAN>Ledamöter: Georg von Döbeln (ordf), övl H B Stjernfelt. övl Å V Berg, E Esbjörnsson (RPS), (ersatt den 3/12 1965 med bc O Frånstedt) Trotzig (statskontoret), departementsråd L R H Ljunggren (FöD), mj O Axelson (Fst). Sekreterare: mj Christer Westin (RPS). HSC nr 173/68. SÄPO</P> <P class="p83 ft15"><SPAN class="ft22">366</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 1968:4, s. 59 och 63.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">159</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">Särskilt hade observerats att åtskilliga av de sökande till skrivbiträdesbefattningar vid säkerhetspolisen och försvaret ”haft en påvisbar kommunistanknytning”, vilka emellertid stoppats i personalkontrollen.</P> <P class="p395 ft30">Bl.a. på grundval av nu relaterade förhållanden har nämnden funnit den slutsatsen närliggande, att från kommunistiskt håll göres systematiska försök att infiltrera säkerhetstjänsten och försvaret samt att bakom detta måste ligga avsikter som icke kan vara förenliga med rikets intressen.<SPAN class="ft44">367</SPAN></P> <P class="p96 ft6">Varken i SÄPO:s arkiv eller i parlamentariska nämndens arkiv har underlaget till dessa påståenden påträffats.<SPAN class="ft13">368 </SPAN>I sammanhanget kan nämnas att även JO, som först varit skeptisk till nämndens påståenden om den kommunistiska infiltrationen, efter ett besök hos säkerhetspolisen låtit sig övertygas. I sitt remissyttrande till <SPAN class="ft59">Handläggningen av säkerhetsfrågor </SPAN>konstaterade han följande:</P> <P class="p97 ft32">Nämnden uttalar att det kunnat konstateras att personer med påvisbar kommunistisk anknytning systematiskt sökt anställningar hos myndigheter eller i sammanslutningar, där personalen kan antas komma i kontakt med försvarshemligt material. Vid mitt besök hos rikspolisstyrelsen ansåg jag mig böra närmare efterhöra hållbarheten av detta uttalande. Den redogörelse som härvid lämnades mig gav belägg för att det fanns ett faktiskt underlag för uttalandet.<SPAN class="ft31">369</SPAN></P> <P class="p255 ft1">Några skriftliga belägg för detta påstående har inte påträffats. Nå- got som också bör uppmärksammas i detta sammanhang är att lediga skrivbiträdesbefattningar vid säkerhetspolisen inte utlystes of-</P> <P class="p260 ft21"><SPAN class="ft22">367</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. 64</SPAN></P> <P class="p52 ft18"><SPAN class="ft22">368</SPAN><SPAN class="ft33">I samtal med Säkerhetstjänstkommissionen har Tillinger sagt att uppgifterna om att kommunister infiltrerade säkerhetstjänsterna kan ha lämnats av Carl Persson och P G Vinge, vilka vid ett antal tillfällen företrädde inför nämnden. Enligt hans minnesbild var det troligen inte så att dessa påståenden specificerades närmare (Anteckningar från samtal med f.d. hovrättslagmannen </SPAN><NOBR>Lars-Erik</NOBR> Tillinger den 9 maj 2001. Säkerhetstjänstkommissionen).</P> <P class="p213 ft15"><SPAN class="ft22">369</SPAN><SPAN class="ft65">JO till regeringen 23/2 1968, s. 12. Justitiedepartementets arkiv, konseljakt den 13/6 1969. RA.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">160</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft6">fentligt vilket i praktiken torde ha omöjliggjort de ”systematiska försök att infiltrera säkerhetstjänsten” som enligt nämnden pågått från ”kommunistiskt håll”.<SPAN class="ft13">370</SPAN></P> <P class="p117 ft12">Regeringens omprövning</P> <P class="p37 ft6">Den 30 december 1967 överlämnade den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären sin utredning till regeringen. I samband med att regeringen den 12 januari 1968 beslutade att offentliggöra nämndens utlåtande utfärdades en kommuniké som klargjorde att regeringen - som uppenbarligen blivit påverkad av den kritiska opinionen - hade intagit en mer restriktiv inställning än nämnden i registreringsfrågan. Enligt tidningarna hade statsminister Erlander då med hänvisning till nämndens formulering om att ”grunden för registrering ligger <NOBR>[---]</NOBR> ej i den politiska uppfattningen som sådan utan är och förbli risken för samhällsfientlig verksamhet” deklarerat att uppgifter om medlemskap i ett ytterlighetsparti inte skulle registreras ”automatiskt” utan endast då särskilda skäl förelåg.<SPAN class="ft13">371</SPAN></P> <P class="p56 ft6">I januari 1969 blev det offentligt att regeringen godkänt ett förslag från justitiedepartement om nya riktlinjer för registreringen och personalkontrollen. Enligt riktlinjerna skulle säkerhetspolisens registrering ”’inte ske enbart på grund av medlemskap i viss organisation’”. Bestämmelser om detta skulle utfärdas under våren 1969.<SPAN class="ft13">372 </SPAN>Den kritik som riktats mot säkerhetspolisens politiska övervakning av svenska medborgare och dess medverkan i personalkontrollen hade således slutligen fått regeringen att, åtminstone muntligen, lova en förändring i den av den kritiska opinionen angivna riktningen. I enlighet med detta löfte offentliggjordes de nya personalkontroll- och registreringsbestämmelserna i 1969 års personalkontrollkungörelse som enligt beslut den 13 juni 1969 trädde i kraft den 1 oktober 1969. I kungörelsens andra paragraf slogs fast att säkerhetspolisen inte fick registrera personer <SPAN class="ft59">enbart </SPAN>på grundval av deras åsikter eller organisationstillhörighet.<SPAN class="ft13">373 </SPAN>Därmed upphäv-</P> <P class="p397 ft24"><SPAN class="ft22">370</SPAN><SPAN class="ft35">Först under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> har säkerhetspolisen annonserat i dags- och fackpress i eget namn. PM den 19/6 1990. SAK <NOBR>701391-0117,</NOBR> löpnr 1. SÄPO.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">371</SPAN><SPAN class="ft35">AB 13/1 1968. Några dagar senare fick regeringen stöd för denna formulering av den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Se Expressen samt DN den 17/1 1968. Klipp i akt 5:9/1 löpnr 2. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">372</SPAN><SPAN class="ft27">”Säpos åsiktsregister slopas”. DN den 25/1 1969 samt SvD den 26/1 1969. Klipp i akt 3:7003, löpnr 20, s. 1127 och 1128. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p253 ft15"><SPAN class="ft22">373</SPAN><SPAN class="ft65">SFS nr 446 1969.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">161</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">des såväl 1961 års personalkontrollbestämmelser som registreringsdirektiven i HA 30 från 1963.<SPAN class="ft13">374</SPAN></P> <P class="p175 ft12">Säkerhetspolisen och förbudet mot åsiktsregistreringen</P> <P class="p41 ft6">Den av regeringen i januari 1968 utfärdade kommunikén om att ytterlighetspartiernas medlemmar endast skulle få registreras om det fanns ”särskilda skäl” skapade viss osäkerhet inom säkerhetspolisen. Trots att frågan var av omedelbart intresse för säkerhetspolisens verksamhet kände den inte till mer om hur regeringen tänkt sig framtiden än vad den svenska allmänheten informerats om. I P G Vinges inledningsanförande vid ett möte med säkerhetspolisens sektionsföreståndare den 22 april 1968 konstaterades följande:</P> <P class="p110 ft30">Den s.k. Strandkommissionen [parlamentariska nämnden. UE] har i sitt betänkande inte ifrågasatt vår rätt att avgöra vad som bör registreras. Vad som är ägnat att konfundera är emellertid några ord i regeringens kommuniké omedelbart efter det kommissionen lade fram sitt betänkande. Det sägs, att regeringen anser att registrering endast bör ske då ”särskilda skäl” föreligger. Enbart medlemskap i ett ytterlighetsparti skulle sålunda inte utgöra skäl för en registrering. Vad som kan anses utgöra ”särskilda skäl” definieras inte i regeringskommunikén och några klarlägganden har heller inte efteråt lämnats från ansvarigt håll.<SPAN class="ft44">375</SPAN></P> <P class="p114 ft6">På hösten 1968 svävade säkerhetspolisen fortfarande i okunnighet om hur de nya personalkontrollbestämmelserna skulle utformas. Vid ett föreståndarmöte i november kunde byråchefen Ralph Sterner endast meddela att ”infiltrationsskyddet kunde tyvärr inte tagas upp till behandling vid mötet”.</P> <P class="p398 ft30">- vi väntar ännu på nya bestämmelser härför från Kungl Maj:t.<SPAN class="ft44">376</SPAN></P> <P class="p311 ft21"><SPAN class="ft22">374</SPAN><SPAN class="ft68">HA 30 ersattes den 1/10 1969 med HT 15.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">375</SPAN><SPAN class="ft38">Referat av föreståndarmötet den </SPAN><NOBR>22-26</NOBR> april 1968 av Lars P Lindroth den 27/6 1968. HSC nr 315/68. SÄPO.</P> <P class="p213 ft15"><SPAN class="ft22">376</SPAN><SPAN class="ft65">Referat av föreståndarmötet den </SPAN><NOBR>5-8</NOBR> november 1968 av Lars P Lindroth 31/12 1968. HSC nr 315/68. SÄPO.</P> <P class="p53 ft8">162</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft6">Trots osäkerhetsmomentet vad beträffar innebörden av regeringens kommuniké förelåg det redan i april 1968 ett nytt förslag till nya personalkontrollbestämmelser. De som stod bakom förslaget, Ar- nold Joelsson vid justitiedepartementet och byråcheferna Ralph Sterner och Olof Frånstedt vid RPS/Säk, hade följt de riktlinjer som angivits i den parlamentariska nämndens utlåtande samt i TSU:s utredning som överlämnats till ÖB i mars 1968. Således återfanns formuleringar om att regeringen skulle besluta om vilka befattningar som skulle tillhöra skyddsklass 1, att minst tre lekmannarepresentanter skulle vara närvarande då rikspolisstyrelsen tog beslut om att utlämna uppgifter till annan myndighet och att de personer som blev föremål för personalkontroll skulle informeras om saken. Vidare föreskrevs det att skriftlig eller muntlig kommunicering med den kontrollerade personen i viss utsträckning skulle äga rum. Vad beträffar utlämnande av registeruppgifter skulle det inte finnas några restriktioner för befattningar i skyddsklass 1.<SPAN class="ft13">377</SPAN></P> <P class="p173 ft6">De tre tjänstemännens förslag skiljer sig emellertid något från de personalkontrollbestämmelser som utfärdats 1961 och som föreslagits av den parlamentariska nämnden. I 1961 års bestämmelser föreskrevs att uppgifter om en person som ”öppet eller fördolt intager en ledande ställning [eller på sakligt grundade skäl misstänks vara medlem] i organisation, som kan misstänkas för att i kritiskt läge komma att intaga en hållning, vilken kan sätta rikets säkerhet i fara, eller inom dylik organisation genom sin utbildning eller eljest i högre grad åtnjuter organisationens förtroende” fick lämnas ut av säkerhetspolisen.<SPAN class="ft13">378 </SPAN>Enligt den parlamentariska nämndens förslag skulle denna formulering ändras till följande lydelse:</P> <P class="p400 ft30">Uppgifter, som finnes tillgängliga i säkerhetspolisens centralregister, får utlämnas därom att den person kontrollen avser: ...</P> <P class="p169 ft32">3) genom sin verksamhet, sitt medlemskap i viss organisation eller eljest på bärande skäl kan befaras vara beredd att deltaga i sådana handlingar, som under 1) och 2) [förberedelse för handlingar som innefattade brott mot ri-</P> <P class="p101 ft24"><SPAN class="ft22">377</SPAN><SPAN class="ft27">Förslag till personalkontrollkungörelse i april 1968. Bilaga till </SPAN><SPAN class="ft26">RPS synpunkter på förslag till allmänna föreskrifter för myndigheternas personalkontroll. </SPAN>P G Vinge till kanslirådet Joelsson, bc Sterner samt bc Frånstedt den 30/4 1968. HSC nr 218/68. SÄPO.</P> <P class="p83 ft15"><SPAN class="ft22">378</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 1968:4, s. 46.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">163</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">kets säkerhet eller som var ägnade att undergräva det demokratiska statsskickets bestånd eller rikets ställning som oberoende stat. UE] sägs.<SPAN class="ft31">379</SPAN></P> <P class="p251 ft1">I det förslag som utarbetats i april 1968 var denna punkt än mer kortfattad då formuleringen om ”medlemskap i viss organisation” tagits bort:</P> <P class="p223 ft30">Beträffande den som innehar eller söker tjänst i skyddsklass 2 får rikspolisstyrelsen på framställning lämna ut uppgift i styrelsens säkerhetsavdelnings register om att innehavaren eller sökanden ...</P> <P class="p248 ft32">3) genom sin verksamhet eller eljest kan befaras vara beredd att deltaga i sådan handling som avses under 1) eller 2) [se ovan. UE].<SPAN class="ft31">380</SPAN></P> <P class="p251 ft6">I vilken mån denna formulering syftade till att förändra den utlämnandepraxis som utformats under 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> är svårt att uttala sig om. Inte minst med tanke på att ordet <SPAN class="ft59">eljest </SPAN>öppnar för vidlyftiga tolkningsmöjligheter. Att det i aprilförslaget inte nämns någonting om organisationstillhörighet torde dock otvivelaktigt höra samman med den av regeringen utfärdade kommunikén om att <SPAN class="ft59">särskilda skäl </SPAN>skulle föreligga för registrering av medlemskap i politisk ytterlighetsorganisation.</P> <P class="p65 ft6">I sammanhanget kan det nämnas att man inom säkerhetspolisens personalkontrollavdelning redan på våren 1968 tycks ha märkt en förändring i lekmannaledamöternas i rikspolisstyrelsen bedömningar om vilka uppgifter som kunde lämnas ut för personalkontroll. Detta antyds i ett referat från föreståndarmötet i april 1968 då rotelchefen <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> beskrev läget på personalkontrollfronten för sina kolleger. Delar av referatet av hans redogörelse, som enligt protokollet rönt stort intresse hos mötesdeltagarna, skall här citeras.</P> <P class="p122 ft32">Han gav några personliga kommentarer ang vissa förändringar i den s.k. samrådsnämndens bedömningar, som man kan spåra efter Strandkommissionens offentliggörande av sitt betän-</P> <P class="p180 ft21"><SPAN class="ft22">379</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid, s. 66.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">380</SPAN><SPAN class="ft65">Förslag till personalkontrollkungörelse i april 1968. HSC nr 218/68. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">164</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">kande. Den fortsatta utvecklingen berördes. Ett stort framsteg ligger i uppdelningen i två olika skyddsklasser. Härigenom blir kontrollen av dem som skall få - eller redan har - insyn i verkligt kvalificerade hemligheter betydligt mera skärpt. Vidare kan man vänta sig en skärpning av förutsättningarna för utlämnande av uppgifter ang politisk hemvist. Man kommer sannolikt att ställa större vikt vid politisk aktivitet.<SPAN class="ft31">381</SPAN></P> <P class="p126 ft6">Med tanke på säkerhetspolisens bedömning av det kommunistiska hotet som vidarebefordrats till offentligheten av den parlamentariska nämnden torde alla förslag till inskränkningar av registreringsverksamheten ha betraktats med klar skepsis av säkerhetspolisen.</P> <P class="p285 ft12">Infiltrationshotet <NOBR>1968-1969</NOBR></P> <P class="p37 ft6">Att säkerhetspolisen ansåg att det rådande läget krävde fortsatt hög polisiär beredskap mot den svenska vänstern framgår av en föredragning av P G Vinge i försvarsrådet den 3 december 1968.<SPAN class="ft13">382 </SPAN>I föredragningen påkallade han vikten av största vaksamhet särskilt mot de <NOBR>marxist-leninistiska</NOBR> organisationerna. När han med hjälp av diabilder höll sitt anförande ställde han följande framtidsprognos:</P> <P class="p68 ft30">Om utvecklingen - som hittills - fritt får fortsätta under de kommande åren, kommer den <NOBR>marxist-leninistiska</NOBR> (kineskommunistiska) rörelsen att i skydd av bl.a. <NOBR>FNL-rörelsen</NOBR> och dess eventuella efterträdare - utvecklas till en förhållandevis stark politisk rörelse, som med bl.a. utomparlamentariska medel kommer att bedriva en alltmer ökande samhällsomstörtande verksamhet. Icke minst farlig är rörelsen genom att den har så stark förankring hos de</P> <P class="p154 ft24"><SPAN class="ft22">381</SPAN><SPAN class="ft35">Referat av föreståndarmötet den </SPAN><NOBR>22-26</NOBR> april 1968 av Lars P Lindroth den 27/6 1968. HSC nr 315/68. SÄPO. För förändringarna efter 1969 se SOU 2002:89 av Ulf Eliasson.</P> <P class="p60 ft15"><SPAN class="ft22">382</SPAN><SPAN class="ft29">I försvarsrådet ingick bl.a. statsministern, ÖB, rikspolischefen och verkschefer inom totalförsvaret.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">165</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft32">unga intellektuella vilka i en framtid kan väntas bekläda ledande poster inom samhället.<SPAN class="ft31">383</SPAN></P> <P class="p88 ft6">Drygt två månader senare - den 13 februari 1969 - gav säkerhetspolisens ledning ett liknande budskap till de riksdagsmän som satt som lekmannaledamöter i rikspolisstyrelsen. Av minnesanteckningarna från sammanträdet - sannolikt upptecknade av P G Vinge - framgår det att säkerhetspolisen då hävdat att KFML, Clarté och FNL fick ekonomiskt stöd av kineserna samt att maoister infiltrerat försvaret. Samtidigt hade man låtit förstå att infiltrationen svårligen skulle låta sig upptäckas om säkerhetspolisen skulle åläggas restriktioner för registreringsverksamheten.</P> <P class="p97 ft32">Inledningsvis anfördes att en skickligt genomförd infiltration, vare sig den har militär eller civil inriktning, normalt inte böra kunna utan vidare konstateras i tid, blir i regel beroende av inriktningen på det insamlande av detaljuppgifter som kan äga rum ifråga om personliga, politiska och organisatoriska ageranden.<SPAN class="ft31">384</SPAN></P> <P class="p27 ft6">Som exempel på den pågående infiltrationen hänvisades till att ”vänsterextremistiska” värnpliktsvägrare ändrat taktik och i stället ”som bästa metod valt att fullgöra militärtjänstgöringen och s.a.s. verka från insidan genom destruktiv propaganda”. Enligt säkerhetspolisen kunde KFML sägas ha anammat denna metod vid den ”’hemliga’” kongressen i Göteborg i januari 1969 då det beslutades att man skulle ”avslöja och bekämpa den borgerliga militärapparaten”. Med hänvisning till detta menade säkerhetspolisen att infiltrationshotet nu inträtt i ett nytt allvarligare läge.</P> <P class="p97 ft32">Anfördes sammanfattningsvis, att ett fullföljande av de nämnda kongressbesluten synes komma till att innebära infiltration inom försvaret av en art och omfattning som för bara något år sedan skulle ha bedömts som helt orealistiskt.<SPAN class="ft31">385</SPAN></P> <P class="p401 ft21"><SPAN class="ft22">383</SPAN><SPAN class="ft68">Diabild nr 15, Föredragning i försvarsrådet den 3/12 1968. HSC nr 565/68. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">384</SPAN><SPAN class="ft27">”Ang Infiltration”. Minnesanteckningar från Parlamentariska nämndens sammanträde i Riksdagshuset den 13 februari 1969. Redogörelse för den aktuella situationen bland de svenska kommunisterna. HSC nr 175/69. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p320 ft18"><SPAN class="ft22">385</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid. Formuleringen om ”den borgerliga militärapparaten” upptogs som punkt 2 i det handlingsprogram som antogs vid KFML:s kongress. Detta står att läsa i en </SPAN><NOBR>66-sidig</NOBR> rapport</P> <P class="p35 ft8">166</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft6">Vid mötet nämndes dessutom två specifika fall där maoister sades ha infiltrerat känsliga poster inom totalförsvaret.</P> <P class="p403 ft6">Det första fallet handlade om en forskningsingenjör vid FOA, här kallad A. Till nämnden gavs följande information om A:</P> <P class="p206 ft32">Hans <NOBR>MAO-beundran</NOBR> och kontakt med kinesiska ambassaden konstaterad genom den allra senaste tidens rutinmässiga spaningsverksamhet. Han är sedan lång tid knuten till FOA, men intet politiskt var tidigare känt om honom.<SPAN class="ft31">386</SPAN></P> <P class="p353 ft6">Enligt uppgifter i A:s personakt hade han i december 1968 velat framföra gratulationer till den kinesiska ambassaden med anledning av Mao Tse Tungs födelsedag. A hade frågat om det fanns någon lista som man kunde skriva sitt namn på ”för att hylla honom” men då fått svaret att det inte fanns någon sådan lista ”emedan man för att förhindra personkult inte firade sina ledares födelsedagar”.<SPAN class="ft13">387 </SPAN>Med anledning av dessa uppgifter inhämtades information om A:s arbete vid FOA. Säkerhetspolisens kontaktman hade då meddelat att A varit anställd som ingenjör sedan 1962 och att det var svårt att säga huruvida hans arbete kunde betraktas som hemligt eller öppet då detta var beroende av vilket projekt han arbetade med.<SPAN class="ft13">388 </SPAN>Detta var således vad som var känt när han nämndes som ett exempel på infiltration vid föredragningen för rikspolisstyrelsen. Vid den därefter vidtagna personövervakningen som arrangerades av säkerhetspolisen under våren och hösten 1969 fann man inga tecken på</P> <P class="p404 ft24">som upprättades inom säkerhetspolisen efter det att man låtit bugga kongressen (JWK 15:4/5d, löpnr 1. SÄPO). Att mötet buggades framgår bl.a. av ett protokoll från en regionskonferens i mars 1969. Där angavs det att en befattningshavare informerat om vissa tekniska lösningar i samband med övervakningen av <NOBR>KFML-kongressen</NOBR> och att säkerhetspolisen ”helt kunnat följa upp densamma”. Protokollet fick Vinge sig tillsänt av chefen för säkerhetssektionen i Göteborg den 8 april 1969 (HSC 199/69. SÄPO). Se även Lampers, Lars Olof & Hjort, Magnus: <SPAN class="ft26">Buggning och andra former av teknisk inhämtning. </SPAN>Säkerhetstjänstkommissionen 2002.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">386</SPAN><SPAN class="ft25">”Ang Infiltration”. Minnesanteckningar från Parlamentariska nämndens sammanträde i Riksdagshuset den 13 februari 1969. Redogörelse för den aktuella situationen bland de svenska kommunisterna. HSC nr 175/69. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p253 ft21"><SPAN class="ft22">387</SPAN><SPAN class="ft68">PM ang uppgifter från källa. HS 32/69. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">388</SPAN><SPAN class="ft65">PM beträffande forskningsingenjören [A] den 27/1 1969 av E G. HS 32/69. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">167</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft6">att A hade några misstänkta illegala kontakter med främmande makt.<SPAN class="ft13">389</SPAN></P> <P class="p86 ft6">Vad var då känt om den andra personen som av säkerhetspolisen nämndes som ett exempel på en maoistisk infiltratör? Inför nämnden namngavs i detta fall en ingenjör vid flygtekniska försöksanstalten (FFA), här kallad B, som betecknades som ”numera konstaterad <NOBR>Mao-ist”.</NOBR> De första uppgifterna om B hade inkommit vid bearbetningen av överskottsinformation från telefonkontrollen. En- ligt telefonkontrollkällan ”E Dufva” hade B i oktober 1968 ringt till Vänsterns ungdomsförbund (VUF) och beställt fyra exemplar av skriften ”Hur man blir <NOBR>VUF-are”.</NOBR> Månaden därefter hade några personer som bodde på samma studenthem som B anmält till FFA att denne var ”fanatisk MAOist”. FFA hade då i sin tur kontaktat säkerhetspolisen och begärt personalkontroll av B.<SPAN class="ft13">390 </SPAN>Eftersom den enda information säkerhetspolisen hade om B sedan tidigare var att han beställt en skrift från VUF kontaktades B:s grannar samt en arbetskamrat vid FFA för samtal. Vid samtalen framkom att B i studenthemmet brukade spela kubanska kampsånger, uttalade sig positivt om Kinas familjepolitik, umgicks med ”socialisterna” på studenthemmet och en gång blivit iakttagen när han pressade ett sidentryck av Mao Tse Tung. B betecknades dessutom som ”asocial”, ”naiv” och ”labil”. Dessa uppgifter sammanställdes i januari 1969 och utlämnades för personalkontroll till FFA enligt beslut i rikspolisstyrelsens styrelse den 10 januari 1969.<SPAN class="ft13">391</SPAN></P> <P class="p288 ft6">Även om det i båda fallen kunde konstateras att personer som sympatiserade med den kinesiska kommunistledaren hade säkerhetskänsliga befattningar är det svårt att se att de utgjorde några bra exempel på det säkerhetspolisen ville påvisa. Säkerhetspolisen kunde varken visa att de båda personerna medvetet sökt sig till dessa befattningar för att förbereda sig för brottslig verksamhet eller att de placerats där av främmande makt eller någon kommunistisk organisation. Fallen kan därför inte utgöra något belägg för att kommunister planmässigt infiltrerade det svenska totalförsvaret.</P> <P class="p405 ft24"><SPAN class="ft22">389</SPAN><SPAN class="ft38">Tre veckors spaning under våren 1969 sammanfattades på följande sätt: ”Nämnas kan att [A] vid ett tillfälle följt en dam till Västeråståget samt att han själv medföljt ett tåg mot Västerås.” PM ang [A] den 11/3 1969 av L O E. HS nr 32/69. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p132 ft24"><SPAN class="ft22">390</SPAN><SPAN class="ft35">”E Dufva” den 7/11 1968, O L samt PM den 28/11 1968 av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg.</NOBR> HS 20/69. SÄPO.</P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">391</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 20/1 1969 av </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg.</NOBR> HS 20/69. SÄPO.</P> <P class="p79 ft8">168</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p23 ft6">I detta kapitel har jag behandlat de interna och offentliga diskussionerna om säkerhetstjänsterna och personalkontrollen. Jag har också redogjort för säkerhetspolisens reaktioner på den offentliga kritiken samt dess försök att anpassa sig efter regeringens kommuniké i januari 1968 som aviserade nya, mer restriktiva registreringsregler.</P> <P class="p148 ft6">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> omprövades personalkontrollen utifrån två diametralt skilda ståndpunkter. Den offentliga kritiken från vänstern och liberalerna hade FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och de demokratiska idéerna om öppenhet som utgångspunkt, medan säkerhetstjänsternas interna utredningar närmat sig frågan utifrån ett statligt säkerhetsperspektiv. Såväl den militära säkerhetsutredningen som kritikerna uppmärksammade att personalkontrollsystemet brast i noggrannhet och öppenhet.</P> <P class="p55 ft6">En central punkt i den offentliga kritiken var att eftersom personalkontrollen var hemlig, så hade de som kontrollerades inte någon möjlighet att försvara sig. Kritikerna väckte också frågan om inte säkerhetstjänsterna i sin jakt på misstänkta säkerhetsrisker tenderade att bli överdrivet misstänksamma mot alltför många grupper i samhället. En alltför vittomfattande kontroll medförde att prövningen av människors nationella pålitlighet blev summarisk och slarvig och kunde resultera i att åtskilliga medborgare på oklara grunder blev utpekade som säkerhetsrisker. Att personalkontrollen dessutom pågick i hemlighet gjorde saken ännu allvarligare.</P> <P class="p56 ft6">Även den militära säkerhetsutredningen (MSU) ansåg att personalkontrollen var alltför slentrianmässigt utförd och ifrågasatte om inte sekretessen kring handläggningen av personalkontrollen var alltför sträng. Det huvudsakliga skälet till denna interna kritiska omprövning står emellertid inte i första hand att finna i omsorgen om enskilda personers rättssäkerhet. För säkerhetstjänsterna var inte det primära problemet att alltför många personer av politiska skäl förhindrades att tjänstgöra i vissa befattningar. Problemet var snarare att de former för personalkontrollen som gällt sedan 1948 inte motsvarade de krav på noggrannhet som borde ställas på en pålitlighetsprövning. Detta gällde i synnerhet de personer som skulle tjänstgöra i befattningar som betraktades som särskilt viktiga för rikets säkerhet. Från säkerhetstjänsternas sida förespråkades därför att man i större utsträckning skulle hålla samtal med de kontrollerade personerna.</P> <P class="p406 ft8">169</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft6">Liksom MSU föreslog den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären att kommunicering skulle tillämpas i större utsträckning. Den parlamentariska nämnden poängterade särskilt att kommunikationsprincipen inte skulle ”åsidosättas utan starka skäl”.<SPAN class="ft13">392 </SPAN>Bestämmelser om att det i viss utsträckning skulle hållas samtal med kontrollerade personer utfärdades av regeringen i 1969 års personalkontrollkungörelse.</P> <P class="p65 ft6">Den kritiska opinionen påverkade regeringen att i strid med den parlamentariska nämndens förslag skärpa registreringsbestämmelserna. I linje med budskapet i en presskommuniké i januari 1968 upptogs i personalkontrollkungörelsen ett förbud mot att registrera personer enbart på grund av organisationstillhörighet eller att de på annat sätt gett uttryck för politisk uppfattning. Personalkontrollkungörelsens s.k. åsiktsregistreringsförbud infördes trots att säkerhetspolisen sade sig ha konstaterat att kommunisterna i stor utsträckning försökte infiltrera totalförsvaret. De exempel som säkerhetspolisen anförde som bevis utgör inga belägg för att det pågick någon planmässig kommunistisk infiltration.</P> <P class="p407 ft15"><SPAN class="ft14">392 </SPAN>SOU 1968:4, s. 75.</P> <P class="p79 ft8">170</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p408 ft87"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft86">Personalkontrollens omfattning och praktik </SPAN><NOBR>1948-1969</NOBR></P> <P class="p409 ft12">Inledning</P> <P class="p37 ft6">I samband med den kritiska debatten om säkerhetspolisen lämnades det inför offentligheten klart besked om att de uppgifter som utlämnades från säkerhetspolisen i personalkontrollen var fullt pålitliga. När den socialdemokratiske riksdagsmannen och ledamoten i samrådsnämnden Essen Lindahl 1967 av tidskriften <SPAN class="ft59">Aktuellt i politiken </SPAN>fick frågan om det var ”riktigt att människor stoppas i sitt arbete och i sin karriär, därför att de finns i registret” gavs följande svar:</P> <P class="p378 ft32">Också en myt! Det finns klara regler - allmänt kända - om viss personalkontroll. Det gäller nyckeltjänster inom en del grenar av totalförsvaret. Man har i sådana fall rätt att begära fakta - inte omdömen - från rikspolisstyrelsen.<SPAN class="ft31">393</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Vad var det då för uppgifter som Lindahl karaktäriserade som ”fakta”? Vilken typ av uppgifter betraktades som väsentliga för att säkerställa pålitligheten hos arbetare, tjänstemän, värnpliktiga och militärer som avsågs för arbeten ”med betydelse [eller särskild betydelse] för rikets säkerhet”? Ytterligare frågor som kan ställas är i vilken mån uppgifternas kvalitet diskuterades och prövades innan de lämnades ut från säkerhetspolisen och hur de utlämnade uppgifterna bedömdes av den myndighet som begärt personalkontroll. Kom de utlämnade uppgifterna automatiskt innebära att den kontrollerade personen inte godkändes?</P> <P class="p56 ft1">I början av <NOBR>1960-talet</NOBR> ansågs det inre hotet i hög grad vara knutet till SKP och dess s.k. täckorganisationer och hotbilden torde då i</P> <P class="p410 ft15"><SPAN class="ft14">393 </SPAN>Aktuellt i politiken nr 3/1967. Klipp i akt 3:7003, löpnr 17, s. 939. SÄPO.</P> <P class="p308 ft8">171</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">säkerhetstjänsternas ögon i stort sett inte ha förändrats sedan 1948. SKP hade ännu inte på allvar påbörjat den omorientering som efter 1964 under C H Hermanssons ledning innebar att man i större utsträckning förklarade sig stå självständiga gentemot Moskva. Året 1968 såg bilden annorlunda ut. Den revolutionära vänstern hade sedan ett par år tillbaka blivit allt starkare. Denna vänstervåg gagnade dock inte det svenska kommunistpartiet, som då bytt namn från SKP till VPK. Grundandet av nya kommunistiska organisationer, värnpliktsvägrarrörelsen och <NOBR>FNL-rörelsen</NOBR> hade gjort att den politiska kartan ritats om. Att säkerhetspolisen och militären var starkt oroade av denna vänstervåg har visats i föregående kapitel. En viktig fråga är då hur denna hotbildsförändring ger utslag i de bedömningar som gjordes i personalkontrollen. I vilken mån påverkades tillämpningen av personalkontrollbestämmelserna fram till 1969 av <NOBR>1960-talets</NOBR> politiska förändringar på vänsterkanten?</P> <P class="p411 ft6">I detta kapitel skall jag redogöra för säkerhetstjänsternas handläggning av personalkontrollen under perioden <NOBR>1948-1969.</NOBR> Redogörelsen baseras dels på uppgifter i säkerhetstjänsternas interna beskrivningar av verksamheten, dels på en studie av några av de personalkontrollpromemorior som utlämnades från säkerhetspolisen till försvarsstaben för den militära personalkontrollen under 1960- talet.</P> <P class="p412 ft12">Källmaterialet</P> <P class="p27 ft6">När det konstaterats att det i säkerhetspolisens centralregister fanns uppgifter om de personer som var föremål för personalkontroll gjorde säkerhetspolisens personalkontrollrotel en bedömning om uppgifterna kunde utlämnas enligt gällande regelverk. I den mån som roteln ansåg att uppgifterna eventuellt kunde bli föremål för utlämnande i personalkontrollen skrev den en promemoria där uppgifterna sammanfattades. Dessa personalkontrollpromemorior redovisade därefter för statspolisintendentens samrådsnämnd (från den 29 juni 1964 rikspolisstyrelsens styrelse) där det beslutades om uppgifterna skulle lämnas ut eller inte.<SPAN class="ft13">394 </SPAN>Samtliga namn på de personer vars ärenden redovisades inför samrådsnämnden liksom de beslut som fattades i respektive ärende protokollfördes och kan</P> <P class="p115 ft21"><SPAN class="ft14">394 </SPAN>Den 29/6 1964 bestämde regeringen att samrådsnämndens funktion i personalkontrollen skulle övertagas av rikspolisstyrelsens lekmannarepresentanter. Liksom för samrådsnämndens sammanträden för avgörande av personalkontrollärenden gällde regeln att minst två av lekmannarepresentanterna skulle vara närvarande. Ä.s. InD till RPS den 29/6 1964. HK 141/61. SÄPO.</P> <P class="p244 ft8">172</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">återfinnas i de s.k. plenumprotokollen i säkerhetspolisens arkiv. Plenumprotokollen ger dock inga upplysningar om vad som sagts i nämnden och de interna diskussionerna vid sammanträdena går således inte att redovisa.</P> <P class="p91 ft6">Beträffande de personalkontrollpromemorior som upprättades av personalkontrollroteln är emellertid arkivläget hos SÄPO sämre. Den arkivserie i säkerhetspolisens arkiv som innehåller personalkontrollpromemorior för åren <NOBR>1948-1969</NOBR> gallrades i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> som en följd av personalkontrollkungörelsens s.k. åsiktsregistreringsförbud. Av de 39 000 promemorior som sparats sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> förstördes 35 800 st.<SPAN class="ft13">395 </SPAN>Uppgifter om personer som enligt säkerhetspolisens bedömningar var mindre ”politiskt belastade” som lämnats i personalkontrollen återfinns endast i begränsad omfattning. Det är således inte möjligt att basera en systematisk empirisk studie av säkerhetspolisens utlämnandepraxis på grundval av det material som finns i SÄPO:s arkiv.<SPAN class="ft13">396</SPAN></P> <P class="p56 ft6">Försvarsmakten har emellertid i stor utsträckning i mikrofilmad form sparat de promemorior som efter förfrågan lämnades ut för den militära personalkontrollen. Materialet - som består av 15 rullar med mikrofilm - är särskilt omfattande för de sista tio åren av undersökningsperioden <NOBR>(1961-1969).</NOBR> Jag har för att undersöka graden av fullständighet av detta material gjort en stickprovskontroll med hjälp av namnen på de personer som blev föremål för uppgiftsutlämnande vid två sammanträden vid olika tidpunkter och som återfinns i samrådsnämndens och rikspolisstyrelsens plenumprotokoll. Det har då visat sig att av de totalt 34 promemoriorna som efter förfrågan utlämnades till försvarsstaben efter ett nämndsammanträde den 8 mars 1962 har 32 återfunnits på mikrofilm. För ett annat nämndsammanträde - den 21 februari 1968 - då uppgifter om 21 personer lämnades ut från säkerhetspolisen har 19 personalkontrollpromemorior återfunnits.<SPAN class="ft13">397</SPAN></P> <P class="p173 ft6">I sammanhanget kan det noteras att försvarsstabens säkerhetsavdelning på våren 1972 låtit förstöra papperskopiorna av personalkontrollpromemoriorna. Detta meddelades till säkerhetspolisen i en förstöringsrapport den 4 april 1972. Enligt rapporten hade ”samtliga PM rörande personalkontroll erhållna från RPS (statspo-</P> <P class="p413 ft21"><SPAN class="ft22">395</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 17/5 1976. Säkerhetspolisens arkiv, Ö V, vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">396</SPAN><SPAN class="ft27">Promemoriorna kan emellertid ibland återfinnas i den kontrollerade personens akt i säkerhetspolisens register.</SPAN></P> <P class="p72 ft15"><SPAN class="ft22">397</SPAN><SPAN class="ft37">Dessa protokoll återfinns i Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> Plenum vol. 2. SÄPO. Mikrofilmerna (”Säk 2 PM”) förvaras i MUST:s arkiv.</P> <P class="p316 ft8">173</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft6">lisen) under tiden 1940 - 30/9 1969” förstörts.<SPAN class="ft13">398 </SPAN>Säkerhetspolisen torde således ha varit ovetande om att försvarsstabens säkerhetsavdelning hade behållit promemoriorna i mikrofilmad form.</P> <P class="p86 ft6">Med hjälp av de mikrofilmade promemoriorna går det att bilda sig en uppfattning om vilken typ av uppgifter som lämnades ut för den militära personalkontrollen. Eftersom det dessutom på varje PM gjorts anteckningar om hur försvarsstaben ansåg att ärendet skulle hanteras av försvarsgrenscheferna eller de militära myndigheterna går det dessutom att följa den militära handläggningen en bit på vägen.</P> <P class="p259 ft6">En liknande studie för de civila myndigheternas och företagens personalkontroll är inte genomförbar då säkerhetspolisens underlag har gallrats. I den civila delen av personalkontrollen förmedlades uppgifterna från säkerhetspolisen antingen per telefon eller genom att ansvarig säkerhetschef personligen inställde sig hos säkerhetspolisen för att få ett papper (utan stämpel eller underskrift) med de uppgifter som skulle lämnas ut.<SPAN class="ft13">399</SPAN></P> <P class="p64 ft12">Utlämnandepraxis <NOBR>1948-1969</NOBR></P> <P class="p41 ft6">Av säkerhetspolisens statistik framgår det att antalet årliga personalkontrollslagningar i säkerhetspolisens register under <NOBR>1950-talet</NOBR> ökade från 87 000 (1951) till 114 000 (1959). Efter det att 1961 års personalkontrollbestämmelser utfärdats ökade antalet personalkontroller ytterligare. 1962 gjordes 169 000 personalkontrollslagningar och 1968 uppgick antalet till 184 000. Cirka <NOBR>70<SPAN class="ft88">-</SPAN>80</NOBR> procent av dessa registerkontroller utfördes för den militära personalkontrollens räkning. I drygt tre procent av slagningarna återfanns den kontrollerade personen i registret. Till exempel återfanns ungefär 3300 av de efterfrågade personerna i registret år 1951, år 1961 uppgick mot-</P> <P class="p73 ft24"><SPAN class="ft22">398</SPAN><SPAN class="ft38">Förstöringsrapport från Fst/Säk (major P Swartz) till RPS/Säk den 4/4 1972. JWK 5:9/4a, löpnr 2a, s. 14/88. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p357 ft19"><SPAN class="ft22">399</SPAN><SPAN class="ft64">Intern handledning för verksamheten vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelnings (RPS/Säk) personalkontrollrotel (AIV), </SPAN><SPAN class="ft18">s. 13. Säkerhetspolisens arkiv, radio, F 19, vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p230 ft18">I den mån det utlämnades skriftligt material i den civila personalkontrollen var det viktigt att informationen inte skulle kunna spåras till säkerhetspolisen i efterhand. I en intern beskrivning av denna handläggning står följande att läsa: ”Säkerhetsmannen får själv infinna sig hos intendenten för erhållande av uppgifter. Väsentliga delar av dessa ha av intendenten av praktiska skäl omskrivits på ett papper, som varken genom någon stämpel eller underskrift eller på annat sätt röjer vem som utskrivit det eller varifrån det kommer. Säkerhetsmannen meddelas vid mottagandet av papperet, att det skall betraktas som hans egna efter intendentens muntliga meddelande nedskrivna anteckningar, som han får göra tillägg till efter strykningar i eller eljest handhava efter eget gottfinnande” (<SPAN class="ft19">Spörsmål som diskuterats hos pint Andermark onsdagen den 11/10 1961. </SPAN>Säkerhetspolisens arkiv, säkerhetsskyddsroteln</P> <P class="p33 ft15">Handlingar ang personalkontroll <NOBR>1953-1971,</NOBR> F I, vol. 1, s. 12. SÄPO).</P> <P class="p79 ft8">174</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">svarande siffra till omkring 4 400 och år 1968 fick säkerhetspolisen 5 900 träffar i registret. Ungefär en till två procent av det totala antalet personalkontrollförfrågningar resulterade i att uppgifter utlämnades från säkerhetspolisens register. Året 1959 uppgick exempelvis antalet utlämningsfall till 1 851 och år 1968 var motsvarande siffra 1 844 st.<SPAN class="ft13">400 </SPAN>I totala siffror lämnade säkerhetspolisen under åren <NOBR>1951-1969</NOBR> ut över 26 000 personalkontrollpromemorior om medlemmar eller misstänkta medlemmar i kommunistiska organisationer. Under samma period utlämnades totalt 1 200 promemorior om medlemmar eller misstänkta medlemmar i nazistiska organisationer.<SPAN class="ft13">401</SPAN></P> <P class="p269 ft6">Frågan om hur många befattningar inom det svenska totalförsvaret som omfattades av bestämmelserna om personalkontroll under perioden <NOBR>1945-1969</NOBR> är betydligt svårare att besvara. Några sammanställningar som kan bringa klarhet i saken har inte påträffats. Det finns dock anledning att ifrågasätta de upplysningar som gavs i denna fråga av den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären i <SPAN class="ft59">Handläggningen av säkerhetsfrågor</SPAN>. Nämnden poängterade att det hos de flesta myndigheter endast var ett fåtal befattningshavare - ”ibland kanske endast två eller tre” - som omfattades av personalkontroll.<SPAN class="ft13">402 </SPAN>Några skriftliga belägg för detta påstående har inte påträffats och torde heller inte ha funnits.<SPAN class="ft13">403 </SPAN>En genomgång av statistiken över de olika myndigheternas årliga personalkontrollförfrågningar under <NOBR>1960-talet</NOBR> ger ett resultat som pekar i en annan riktning än de uppgifter som lämnats av den parlamentariska nämnden. Totalt under sexårsperioden <NOBR>1962-1968</NOBR> gjorde endast ett fåtal av myndigheterna mindre än femtio stycken förfrågningar. Detta tyder således på att det i flertalet av de myndigheter som hade rätt att utföra personalkontroll fanns åtskilliga befattningshavare vars arbete ansågs vara av betydelse för rikets säkerhet. Eftersom den parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären inte informerar läsaren om att det totala antalet personalkontrollförfråg-</P> <P class="p414 ft24"><SPAN class="ft22">400</SPAN><SPAN class="ft27">Av 1959 års utlämningsfall bestod närmare 1489 av ”kommunistärenden” (drygt 500 av dessa var spontanutlämningsfall) och 56 av ”nazistärenden” (1 spontanuppgift) och 1968 uppgick motsvarande siffror till 1460 (drygt 600 av dessa var spontanuppgifter) respektive</SPAN></P> <P class="p58 ft24"><SPAN class="ft18">57</SPAN><SPAN class="ft89">(inga spontanuppgifter). Personalkontrollstatistik </SPAN><NOBR>1951-1971.</NOBR> Säkerhetspolisen. SAK <NOBR>001306-4837,</NOBR> Löpnr 1. SÄPO.</P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft22">401</SPAN><SPAN class="ft68">Se tabell i bilaga 1.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">402</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1968:4, s. 48.</SPAN></P> <P class="p59 ft15"><SPAN class="ft22">403</SPAN><SPAN class="ft37">Först under </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> genomfördes mer grundliga undersökningar om hur många tjänster som myndigheterna placerat i skyddsklass. Då uppskattades det totala antalet skyddsklassade tjänster till drygt 400 000 (SOU 1990:51, s. 236).</P> <P class="p337 ft8">175</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">ningar uppgick till mellan 150 000 och 200 000 per år är dess påstående missvisande.</P> <P class="p415 ft6">Att det trots denna kvantitativt mycket omfattande kontroll kunde finnas avancerade spioner med tillgång till kvalificerat hemligt material hade konstaterats i Wennerströmaffären. Det kan således finnas anledning ifrågasätta om inte kvaliteten i kontrollen fick stå tillbaka för kvantiteten.</P> <P class="p29 ft6">I personalkontrollbestämmelsernas föreskrifter om vilka uppgifter som fick lämnas ut till andra myndigheter var vissa punkter mer svårtolkade än andra. Att uppgifter om personer vars namn förekom på kommunistiska medlemslistor eller representerade SKP i olika sammanhang lämnades ut till andra myndigheter är med tanke på formuleringarna i bestämmelserna knappast förvånande. Svårare torde det emellertid ha varit att tillämpa regeln om att uppgifter om ”misstänkt medlemskap” i politiska ytterlighetsorganisationer skulle lämnas ut.</P> <P class="p43 ft6">Bestämmelser om att uppgifter om ”misstänkt medlemskap” i ytterlighetsorganisationer kunde lämnas ut i personalkontrollen utfärdades första gången den 10 juni 1949 för personalkontrollen inom UD och civilförsvarsstyrelsen och därefter i samtliga bestämmelser som sedan successivt utfärdades till andra myndigheter.</P> <P class="p28 ft6">Frågan om vad som betraktades som ”sakligt grundade skäl” för misstanke om medlemskap i en ytterlighetsorganisation besvaras i viss utsträckning i en sammanfattande redogörelse och historik om personalkontrollen upprättad 1953 av chefen för säkerhetspolisens personalkontrollrotel O G <NOBR>Dahlgren-Tiberg.</NOBR> Formuleringen om misstänkt medlemskap hade tillkommit på grund av att säkerhetspolisen tyckte sig ha märkt att kommunisterna vid slutet av 1940- talet i allt högre grad försökte hemlighålla medlemmarna. För att en person i början av <NOBR>1950-talet</NOBR> skulle betraktas som misstänkt medlem i kommunistpartiet ansågs det tillräckligt om denne t.ex. senast 1948 infört en jul- eller nyårshälsning i någon kommunistisk tidning eller aktivt samlat in namn för den av den kommunistiska fredsrörelsen utfärdade Stockholmsappellen.<SPAN class="ft13">404</SPAN></P> <P class="p138 ft6"><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> påpekade emellertid samtidigt att uppgifternas sanningshalt kontrollerades i största möjliga utsträckning. Detta gällde särskilt de uppgifter som till säkerhetspolisens lämnats av förtroliga meddelare: ”…vid minsta tveksamhet måste kontakt tagas med den tredje rotelsman som har förbindelse med uppgiftslämnaren om en uppgift skall användas i personalkontrollärende”.</P> <P class="p416 ft45"><SPAN class="ft14">404 </SPAN>Sammanfattande redogörelse och historik över personalkontrollen. <SPAN class="ft15">av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">Dahlgren-Tiberg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> 30/6 1953 (s.37). Statspolisintendentens arkiv, samrådsnämnden F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">176</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">Säkerhetspolisen skulle också ställa sig kritisk till de överskottsuppgifter som inhämtats genom telefonkontrollen då det kunde förekomma ”massanmälningar” dvs. att en person ringde till partihögkvarteret på Kungsgatan 84 och angav flera namn på personer som sades vara intresserade av att bli medlemmar i SKP eller prenumeranter på Ny Dag. Enligt <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> kunde dessa telefonsamtal ha ringts i ”skadesyfte”.<SPAN class="ft13">405 </SPAN>Inför samrådsnämnden skulle säkerhetspolisen var beredd på att besvara frågor från ledamöterna om uppgifternas tillförlitlighet.<SPAN class="ft13">406</SPAN></P> <P class="p141 ft6">En utförlig beskrivning av var man drog de yttersta gränserna för utlämnande av uppgifter om misstänkt medlemskap återfinns i ett internt yttrande från personalkontrollroteln över statspolisintendenten från 1958. I yttrandet som var avsett som underlag till statspolisintendentens remissyttrande till industriskyddskommitténs betänkande <SPAN class="ft59">PM ang. personalkontroll m.m. </SPAN>återges några konkreta exempel på säkerhetspolisens och samrådsnämndens synnerligen långtgående tolkning av de föreskrifter som möjliggjorde utlämnande av uppgifter som kunde anses utgöra sakligt grundade skäl till misstanke om medlemskap i ytterlighetsorganisation. I yttrandet beskrivs tre fall där uppgifter om personer som prenumererat på eller infört jul- och nyårshälsning i kommunistisk tidning samt reserverat sig mot beslut om att medlemmar i LO skulle kollektivanslutas till det socialdemokratiska partiet (”reservanter”) utlämnats i personalkontrollen.</P> <P class="p296 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">Vid personalkontroll av A som 1956 sökte nyanställning för hemligt arbete vid LM Ericsson lämnade säkerhetspolisen ut uppgifter om att han förekom med jul- och nyårshälsningar i Ny Dag år 1948 och var ”reservant” 1949.</SPAN></P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">Vid personalkontroll av B som 1956 sökte ”extra hemligt arbete” vid Svenska AB Trådlös Telegrafi utlämnades uppgifter om att han förekom med jul- och nyårshälsningar i Ny Dag 1947 och var ”reservant” år 1949.</SPAN></P> <P class="p417 ft21"><SPAN class="ft22">405</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p72 ft45"><SPAN class="ft22">406</SPAN><SPAN class="ft90">PM ang vissa synpunkter på handläggningen av personalkontrollärenden </SPAN><SPAN class="ft15">av J Farup 16/3 1962. Säkerhetspolisens arkiv, säkerhetsskyddsroteln, F I, vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">177</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">* Vid personalkontroll av C som sökt nyanställning som batteriskötare vid F 18 meddelade säkerhetspolisen att han var ”reservant” 1949 och prenumererat på Ny Dag 1951.<SPAN class="ft13">407</SPAN></P> <P class="p96 ft6">Som sakligt grundade skäl till misstanke om medlemskap i SKP räknades också släktskap med en person som var registrerad som kommunist. Om personen bodde hemma och kunde betraktas ”stå under avgörande inflytande” av föräldrarna (detta uppfattades som särskilt vanligt i Norrbotten) kunde uppgifterna lämnas ut i personalkontrollen. I de fall kontrollen avsåg känsligare befattningar som t.ex. civilanställning inom försvaret kunde det även bli aktuellt att lämna ut uppgifter om annan släkting. Då skulle emellertid uppgiften lämnas ut med förbehåll om att kontrollen endast avsåg specifikt den befattning som uppgivits i myndighetens framställan.<SPAN class="ft13">408</SPAN></P> <P class="p121 ft6">Som exempel på utlämnande av uppgifter om att den kontrollerade var gift med en misstänkt kommunist nämndes två fall i personalkontrollrotelns yttrande. I båda fallen hade det utlämnats uppgifter om städerskor som i sitt arbete skulle få tillgång till lokaler där man utförde arbeten som ansågs vara av särskild betydelse för rikets säkerhet.</P> <P class="p150 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">D personalkontrollerades 1958 då hon eventuellt skulle arbeta som städerska vid AB Bofors där det utfördes ”ett speciellt hemligt arbete”. Försvarsstaben hade då informerats om att det fanns registeruppgifter om att D:s make förekom i en jul- och nyårshälsning i Ny Dag 1948 och att han 1949 prenumererat på tidningen.</SPAN></P> <P class="p224 ft1"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft92">E hade 1958 sökt nyanställning som städerska vid AB Philips för ”utförande av arbete av strängt hemlig natur”. I personalkontrollen utlämnades då uppgifter om att E:s man hade deltagit i spanska in-</SPAN></P> <P class="p418 ft26"><SPAN class="ft22">407</SPAN><SPAN class="ft83">PM med vissa synpunkter på industriskyddskommitténs promemoria angående personalkontroll m.m. </SPAN><SPAN class="ft24">av fkra J Farup den 23/7 1958. HSC nr 706/58. SÄPO. Information om reservanter hade tillhandahållits av en källa vid LM Ericsson. Det torde vara denna registrering som Erlander syftade på när han den 29/4 1950 antecknade följande i dagboken: ”Överläggning i går kl.14 med Arne Brundell, Hans Gustafsson och Erik? Åke? Karlsson? från LM:s verkstadsklubb gav väl inte Sven Andersson och mig så mycket. Det förefaller som om verkstadsledningen skulle på ett ovanligt idiotiskt sätt ha börjat en inventering av LM:s kommunister. Man har motiverat inventeringen med hemvärnets behov. Men hur är det på andra arbetsplatser. Där icke lokalt hemvärn finnes. Arne Brundell förnekade bestämt att polisen fått ta del av listor på de medlemmar som reserverat sig.”. </SPAN>Tage Erlander. Dagböcker <NOBR>1950-1951<SPAN class="ft24">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> Utgivna av Sven Erlander (Hedemora 2001).</SPAN></P> <P class="p293 ft15"><SPAN class="ft22">408</SPAN><SPAN class="ft37">Detta innebar att om samma person skulle kontrolleras en andra gång för en annan befattning (t ex mindre känslig värnpliktstjänst eller placering som lotta) kunde släktskapet med en kommunist bedömas som mindre viktigt och därför inte lämnas ut.</SPAN></P> <P class="p45 ft8">178</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">bördeskriget 1938 och ”möjligen” var identisk med en person som 1940 upplät sin bostad för ett kommunistiskt föreningsmöte. Ma- kens namn hade också förekommit i en jul- och nyårshälsning i Ny Dag 1949.<SPAN class="ft13">409</SPAN></P> <P class="p419 ft6">Ovanstående fall visar att det i <NOBR>1950-talets</NOBR> utlämnandepraxis ställdes synnerligen låga krav på bevisningen när det gällde att fastställa sakligt grundade skäl för misstanke om medlemskap i kommunistpartiet. Särskilt anmärkningsvärda i detta avseende är de två sistnämnda fallen.</P> <P class="p141 ft6">Att utlämnandet av uppgifter om den städerska som sökte anställning vid Philips inte hade stöd i de av regeringen utfärdade personalkontrollbestämmelserna framhölls även inom personalkontrollroteln. I yttrande till statspolisintendenten kommenterades detta fall på följande sätt:</P> <P class="p139 ft32">Även vid en välvillig tolkning av bestämmelserna i ä.s. [ämbetsskrivelsen från inrikesdepartementet. UE] torde man i sistnämnda fall icke kunna bedöma uppgifterna så att vederbörande på sakligt grundade skäl misstänkes vara medlem av kommunistpartiet.<SPAN class="ft31">410</SPAN></P> <P class="p37 ft6">Av detta drog emellertid säkerhetspolisen inte slutsatsen att man skulle skärpa den praxis som tillämpades vid utlämnande av uppgifter i personalkontrollen eller att man skulle hålla säkerhetssamtal med den kontrollerade om registeruppgifterna var osäkra. Istället menade man att det var reglerna det var fel på. Vid ett sammanträde med samrådsnämnden hade statspolisintendenten till ledamoten i samrådsnämnden och industriskyddskommitténs expert Hans Gustafsson framfört önskemålet att det skulle ges möjlighet att lämna ut uppgifter om ”’svagare’ politisk belastning” då det var fråga om att kontrollen avsåg arbete eller anställning av särskilt ömtåligt slag.<SPAN class="ft13">411 </SPAN>Att statspolisintendenten blev hörsammad på denna punkt framgår av att det i 1961 års personalkontrollbestämmelser - som utformats enligt industriskyddskommitténs förslag - inte föreskrevs några restriktioner för vad som fick utlämnas vid personal-</P> <P class="p126 ft26"><SPAN class="ft22">409</SPAN><SPAN class="ft28">PM med vissa synpunkter på industriskyddskommitténs promemoria angående personalkontroll m.m. </SPAN><SPAN class="ft24">av fkra J Farup den 23/7 1958. HSC nr 706/58. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft22">410</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">411</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">179</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">kontroll av befattningar som kunde betraktas som särskilt känsliga ur säkerhetssynpunkt.</P> <P class="p28 ft6">Det som anförts ovan skall emellertid inte uppfattas som att samrådsnämnden alltid gav sitt samtycke till att de av säkerhetspolisens personalkontrollrotel presenterade uppgifterna skulle lämnas ut vid kontroll av befattningar av särskild betydelse för rikets säkerhet. Som exempel på detta kan nämnas fallet S. I början av januari 1957 skulle S som var hemmahörande i Jönköping eventuellt nyanställas som kontorist vid SAAB och delta i arbete av ”extra hemlig natur” för flygförvaltningen och därför bli föremål för personalkontroll. Eftersom S inte förekom i säkerhetspolisens centralregister gjordes en förfrågan till sektionen i Jönköping om S fanns registrerad i det lokala arbetsregistret. Den 5 februari 1957 meddelades från Jönköping att man där - på grundval av tidningsuppgifter - hade registrerat S som medlem i Jönköpings fredskommittés arbetsutskott och att han deltagit vid den s.k. fredsriksdagen i Stockholm 1951. Vid en närmare undersökning hade det emellertid konstaterats att ”intet framkommit, som talar för att S skulle vara kommunist”.</P> <P class="p420 ft30">Han uppges vara idealist och aktivt verksam inom nykterhetsarbetet.<SPAN class="ft44">412</SPAN></P> <P class="p115 ft6">Samma dag som dessa uppgifter anlänt till Stockholm ”delredovisades” S:s ärende till försvarsstabens inrikesavdelning med beskedet att utredningen inte var avslutad.<SPAN class="ft13">413 </SPAN>När ärendet därefter behandlades i statspolisintendentens samrådsnämnd ansågs uppgifterna emellertid inte vara tillräckligt belastande för utlämning i personalkontrollen och istället togs ett beslut om bordläggning och fortsatt utredning.<SPAN class="ft13">414 </SPAN>Efter det att personalkontrollroteln några dagar senare slutfört en något grundligare utredning kunde följande konstateras:</P> <P class="p421 ft32">Enligt uppgift den 8/2 1957 från rotelns avdelning i Jönköping finnes intet som talar mot det</P> <P class="p422 ft21"><SPAN class="ft22">412</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 5/2 1957 av kra Rune Thorstensson. JWK 15:222/13, löpnr 22, s. 921/1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">413</SPAN><SPAN class="ft35">Ibid. I en instruktion för personalkontrollroteln framhölls att delredovisning kunde ske om det bedömdes att: 1. den kontrollerade inte skulle lida skada genom delredovisningen, 2. om det inte rådde någon tvekan om att nämnden skulle godkänna ett utlämnande av uppgifter, 3. i värnpliktsärenden. </SPAN><SPAN class="ft26">PM ang personalkontrollen </SPAN>av J Farup i januari 1960. Säkerhetspolisens arkiv, säkerhetsskyddsroteln, F I vol 1. SÄPO.</P> <P class="p159 ft15"><SPAN class="ft22">414</SPAN><SPAN class="ft60">Samrådsnämndens protokoll den 6/2 1957. Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p53 ft8">180</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft30">antagandet, att [S:s] verksamhet i fredskommittén föranletts av hans fredsintresse och icke av något intresse för kommunismen. För detta antagande talar även den omständigheten, att [S:s] fader är en ledande person inom nykterhetsrörelsen och icke har något med kommunisterna att göra, vilket torde ha inverkat på sonens politiska ställningstagande. Det har konstaterats, att sonen icke prenumererar på någon kommunisttidning.<SPAN class="ft44">415</SPAN></P> <P class="p172 ft6">När detta utredningsresultat redovisades för samrådsnämnden den 14 februari 1957 bedömdes att uppgifterna inte var av den karaktären att de kunde utlämnas till försvarsstaben.<SPAN class="ft13">416</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Som framgår av redogörelsen ovan tog säkerhetspolisen inte bara hänsyn till den kontrollerade personens ”politiska belastning” vid handläggningen av personalkontrollärendena. I bedömningen ingick också ett ställningstagande till den aktuella befattningens känslighet ur säkerhetssynpunkt. Man gjorde då skillnad mellan de befattningar som bedömdes vara av betydelse för rikets säkerhet och de som var av <SPAN class="ft59">särskild </SPAN>betydelse för rikets säkerhet. I en instruktion för personalkontrollroteln står följande att läsa:</P> <P class="p256 ft32">Ju ömtåligare ett arbete, uppdrag eller placering är, desto ringare belastning erfordras för uppgiftsutlämnande, under det att större belastning erfordras för uppgiftsutlämnande i kontrollärende av mindre ömtålig natur.<SPAN class="ft31">417</SPAN></P> <P class="p37 ft6">För att underlätta handläggningen av den ansenliga mängd personalkontrollärenden som rörde kommunister hade personalkontrollroteln en mall som klargjorde vilka uppgifter som kunde anses tillräckligt ”belastande” för att lämnas ut i personalkontrollen. Vid kontroll för befattningar som bedömdes vara av betydelse för rikets säkerhet kunde säkerhetspolisens personalkontrollrotel - i början av <NOBR>1960-talet</NOBR> - räkna med att följande kombinationer skulle godkännas av samrådsnämnden och lämnas ut i personalkontrollen.</P> <P class="p333 ft21"><SPAN class="ft22">415</SPAN><SPAN class="ft68">Notering av J Farup den 8/2 1957. JWK 15:222/13, löpnr 22, s. 921/1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">416</SPAN><SPAN class="ft25">Samrådsnämndens protokoll den 14/2 1957. Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p283 ft45"><SPAN class="ft22">417</SPAN><SPAN class="ft75">PM ang vissa synpunkter på handläggningen av personalkontrollärenden </SPAN><SPAN class="ft15">av J Farup den 16/3 1962. Säkerhetspolisens arkiv, säkerhetsskyddsroteln, F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">181</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft30"><SPAN class="ft5">A.</SPAN><SPAN class="ft79">Prenumeration på kommunisttidning minst tre år under den [senaste] tioårsperioden.</SPAN></P> <P class="p423 ft30"><SPAN class="ft5">B.</SPAN><SPAN class="ft79">Hälsning i kommunisttidning minst tre år under samma period.</SPAN></P> <P class="p240 ft30"><SPAN class="ft5">C.</SPAN><SPAN class="ft53">Minst en prenumeration + 2 hälsningar eller minst 2 prenumerationer + 1 hälsning under samma period.</SPAN></P> <P class="p240 ft30"><SPAN class="ft5">D.</SPAN><SPAN class="ft56">Medlemskap för mer än tio år sedan + hälsning eller prenumeration under den senaste tioårsperioden.</SPAN></P> <P class="p240 ft32"><SPAN class="ft5">E.</SPAN><SPAN class="ft54">Upprepade uppgifter att den omfrågade under den senaste tioårsperioden är sympatisör. Vid kontroll av skolelev, som själv ej är politiskt belastad men som bor hemma hos sina föräldrar, som äro politiskt belastade, brukar nämnden ej gå med på utlämnande ... Utlämnande kunde dock ske vid praktikantanställning om det inte kunde bevisas att den omyndiges politiska åsikter avvek från föräldrarnas.</SPAN><SPAN class="ft31">418</SPAN></P> <P class="p120 ft6">Med automatik bedömdes uppgifter om jul- och nyårshälsningar i eller prenumeration på kommunistiska tidningar i tre år under de senaste tio åren utgöra tillräckligt skäl för bedömningen att en person var en säkerhetsrisk. Några ytterligare utredningar om vederbörandes nationella pålitlighet ansågs från säkerhetspolisens sida inte vara nödvändiga.</P> <P class="p65 ft6">I viss utsträckning lämnades också uppgifter om nazister ut i personalkontrollen. Även om säkerhetspolisen höll viss uppsikt över de svenska nazisterna bedömdes denna hotbild som synnerligen svag. För säkerhetstjänsternas syn på nazismen under perioden <NOBR>1948-1969</NOBR> torde den militära säkerhetsutredningens (MSU) här citerade omdöme från <NOBR>1960-talet</NOBR> kunna betraktas som representativt:</P> <P class="p97 ft32">Nynazistiska strävanden måste betraktas som en latent fara även om risken för att nationalsocialismen åter skall få ett mer betydande inflytande förefaller obetydligt i nuläget.<SPAN class="ft31">419</SPAN></P> <P class="p260 ft21"><SPAN class="ft22">418</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">419</SPAN><SPAN class="ft65">MSU del I. HK nr 99/64. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">182</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">Som aktuella organisationer nämndes Nysvenska rörelsen (där vissa förbindelser med Europa uppmärksammats av säkerhetspolisen i början av <NOBR>1950-talet)</NOBR> och Frihetsrörelsen. Vid beslut om utlämnande av uppgifter ansågs att en persons nazistiska aktivitet eller medlemskap i nazistisk organisation som uppmärksammats före 1939 inte skulle ha någon avgörande betydelse. I en promemoria från 1953 poängterades att kontrollerade personers kopplingar till dessa organisationer särskilt skulle uppmärksammas när det gällde befattningar vid FOA, FRA, högre staber och polistjänst. Av promemorian framgår det också att säkerhetspolisen tog hänsyn till risken för kritiska tidningsartiklar om någon känd nazist inte stoppats i personalkontrollen.</P> <P class="p127 ft32">Man betraktar även det förhållandet att vederbörande på grund av nazistisk inställning varit föremål för publicitet.<SPAN class="ft31">420</SPAN></P> <P class="p133 ft12">Den militära personalkontrollen i mars 1962</P> <P class="p23 ft6">Under år 1962 gjorde säkerhetspolisen drygt 136 000 slagningar i centralregistret för den militära personalkontrollens räkning.<SPAN class="ft13">421 </SPAN>I 10641 av dessa slagningar återfanns den kontrollerade personen i säkerhetspolisens register. I 852 fall resulterade förfrågningarna i att registrerade uppgifter om kommunistisk aktivitet utlämnades och i 13 fall utlämnades uppgifter om nazistisk aktivitet. Dessutom lämnades 325 spontanuppgifter ut i den militära personalkontrollen. Av dessa handlade 318 fall om kommunism och sju om nazism.<SPAN class="ft13">422</SPAN></P> <P class="p269 ft6">I detta avsnitt skall jag med hjälp av samrådsnämndens protokoll från ett av 1962 års sammanträden samt de personalkontrollpromemorior som efter sammanträdet skickades från säkerhetspolisen till försvarsstaben skildra ett urval av de personalkontrollärenden som utlämnades efter militär förfrågan.</P> <P class="p424 ft26"><SPAN class="ft22">420</SPAN><SPAN class="ft83">Sammanfattande redogörelse och historik över personalkontrollen. </SPAN><SPAN class="ft24">av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Dahlgren-Tiberg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> 30/6 1953 (s.37). Statspolisintendentens arkiv, samrådsnämnden F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">421</SPAN><SPAN class="ft35">Motsvarande siffra för slagningar i publikationen Polisunderrättelser var (tidigare begångna brott) 42 044. </SPAN><SPAN class="ft26">Statistiska uppgifter över vid rotel II A, sektion 2 under år 1962 inkomna förfrågningar. </SPAN>Personalkontrollstatistik, SAK <NOBR>001306-4837,</NOBR> löpnr 1. SÄPO. Det bör anmärkas att antalet träffar i centralregistret var onormalt högt detta år. Vanligen uppgick denna siffra till ungefär 4 000 per år.</P> <P class="p253 ft15"><SPAN class="ft22">422</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">183</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft6">Den 8 mars 1962 infann sig två av samrådsnämndens ledamöter - C E Hedin och Larsson i Luttra - samt föredraganden kriminalassistenten vid säkerhetspolisens personalkontrollrotel J Farup till sammanträde hos statspolisintendenten. Inför sammanträdet hade personalkontrollroteln upprättat 145 promemorior med registeruppgifter över personer som var föremål för personalkontroll. Av dessa handlade 50 promemorior om personer som försvarsstaben ville ha kontrollerade. Vid sammanträdet beslöts att uppgifter skulle lämnas ut i 34 av dessa ärenden medan det i 16 fall togs beslut om att antingen bordlägga det för vidare utredning eller att uppgifterna inte skulle lämnas ut. Dessutom utlämnades spontanuppgifter om 73 personer till försvarsstaben.<SPAN class="ft13">423 </SPAN>32 av de promemorior som efter militär förfrågan utlämnades till försvarsstaben har återfunnits på mikrofilmer hos MUST. Tio av dessa var värnpliktsärenden, ett ärende handlade om militär utbildning och 21 ärenden tog upp personer som eventuellt skulle anlitas eller anställas i civila arbeten inom försvaret eller inom industrier som utförde <NOBR>SUA-arbeten</NOBR> dvs. hemliga beställningsarbeten åt försvaret.<SPAN class="ft13">424 </SPAN>Av promemoriorna går det att utläsa vilka registeruppgifter som utlämnades i personalkontrollen samt i vilken mån försvarsstaben ansåg att uppgifterna var så pass belastande att den kontrollerade personen inte skulle godkännas för den avsedda befattningen. I vissa fall anges också säkerhetspolisens källbeteckningar vilket medför att man då kan se om uppgifterna utgörs av överskottsinformation som inhämtats från telefonkontrollen. De militära bedömningarna framgår av de anteckningar som påförts promemoriorna av chefen för försvarsstabens inrikesavdelnings personalkontrolldetalj, Georg Berendt.</P> <P class="p216 ft3">Värnpliktsärenden</P> <P class="p27 ft6">Av de tio personer som blev kontrollerade på grund av värnpliktstjänstgöring ansåg försvarsstabens inrikesavdelning att tre inte</P> <P class="p425 ft18"><SPAN class="ft22">423</SPAN><SPAN class="ft39">I nio av de totalt 20 civila personalkontrollärendena (byggnadsstyrelsen (två ärenden), civilförsvarsstyrelsen (ett ärende), järnvägsstyrelsen (tre ärenden), Sveriges radio (ett ärende), telestyrelsen (nio ärenden), vattenfallsstyrelsen (ett ärende) samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen (tre ärenden)) beslutades att registeruppgifterna skulle lämnas ut. Dessutom redovisades åtta ärenden som inte lämnades ut till försvarsstaben och åtta ärenden som bordlades för vidare utredning samt två tidigare bordlagda ärenden vid sammanträdet.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">424</SPAN><SPAN class="ft68">Protokoll den 8/3 1962. Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> Plenum vol. 2. SÄPO.</P> <P class="p89 ft21">Enligt den praxis som fastställts 1948 krävdes att de två ledamöterna var överens i saken för att statspolisintendenten skulle kunna ta beslut att uppgifterna kunde lämnas ut. Bifogat beslut den 20/10 1948 till skrivelse från polisintendent Hasselrot till InD den 11/11 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 507/48. SÄPO.</P> <P class="p53 ft8">184</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft6">skulle godkännas för den avsedda befattningen. De övriga sju godkändes.</P> <P class="p285 ft88">Icke godkända</P> <P class="p426 ft1">Om de tre värnpliktiga som inte skulle godkännas för tjänstgöringen står följande att läsa:</P> <P class="p263 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">Värnpliktige A var avsedd för krigsplacering vid högre stab vid ett regemente. Om denne rapporterade säkerhetspolisen att han under kriget varit medlem i Alnö kommunistiska ungdomsklubb och kommissionär för tidningen Stormklockan. Under </SPAN><NOBR>1950-talet</NOBR> hade det genom telefonavlyssning inhämtats att han vid två tillfällen varit i kontakt med Ny Dags redaktion om sin utdömda familjebostad i Ulvsunda (vilket resulterat i en artikel i tidningen) och att A:s hustru varit i kontakt med förlaget Arbetarkultur. Slutligen hade säkerhetspolisen 1960 fått uppgifter om att A beställt valsedlar från SKP och att han fortfarande var medlem i SKP.<SPAN class="ft13">425</SPAN></P> <P class="p109 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">Om värnpliktige B - som inte skulle godkännas för krigsplacering vid ett gränsbevakningsförband - rapporterades att föräldrarna sedan gammalt var kända för att vara kommunister och att ”en pålitlig sagesman” i Luleå 1958 sagt att B ”utan tvekan var kommunist”.</SPAN><SPAN class="ft13">426</SPAN></P> <P class="p397 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">T - som hade blivit uttagen som hovmästare - hade gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande 1959 och våldsamt motstånd 1962. Från säkerhetspolisens register hade dessutom inhämtats att T:s far dels funnits med på en kommunistisk vallista i Stockholm 1946, dels var antecknad i en förteckning vid svenska fredskommitténs expedition 1960.</SPAN><SPAN class="ft13">427</SPAN></P> <P class="p427 ft24"><SPAN class="ft22">425</SPAN><SPAN class="ft35">Bakom de i promemorian omnämnda källbeteckningarna ”Munin” och ”E Hilding” (som båda karaktäriserades som ”fullt tillförlitliga” källor) döljer sig överskottsmaterial från telefonkontrollen. PM den 15/2 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11711. MUST.</SPAN></P> <P class="p253 ft21"><SPAN class="ft22">426</SPAN><SPAN class="ft68">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11803. MUST.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">427</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 8/3 1962 av kra Ulmert. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11808. MUST.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">185</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft88">Omplacering eller godkännande</P> <P class="p222 ft6">För sammanlagt sju stycken värnpliktiga som var avsedda för en repetitionsövning vid luftvärnet hade Georg Berendt antecknat förslagen <NOBR>”p-reserven”,</NOBR> ”ändrad tilldelning” eller ”ärendet redovisat för ac [avdelningschefen vid Fst/In. UE.], redovisat utan hinder”.</P> <P class="p224 ft6">* För en av de värnpliktiga föreslogs placering i personalreserven. Om denne hade säkerhetspolisen rapporterat att han varit prenumerant på tidningen Arbetarfolket <NOBR>1954-1956.<SPAN class="ft13">428</SPAN></NOBR></P> <P class="p96 ft6">För två stycken - här kallade E och G - föreslogs ändrad tilldelning på grund av följande uppgifter:</P> <P class="p96 ft1"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft92">E hade enligt säkerhetspolisen tillsammans med sin syster skänkt 100 kr till den kommunistiska pressfonden. Dessutom hade hans far varit ledande kommunist i Umeå sedan 1945.</SPAN><SPAN class="ft46">429</SPAN></P> <P class="p88 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">G hade enligt tidningen Arbetarfolket mottagit anmälningar till en festivalresa till Bukarest 1953. Han hade dessutom deltagit i ett kommunistiskt valmöte 1954 och sålt lotter för Demokratisk Ungdom 1955.</SPAN><SPAN class="ft13">430</SPAN></P> <P class="p224 ft6">Beträffande fyra av de från säkerhetspolisen utlämnande promemoriorna som behandlade värnpliktsärenden kom personalkontrollen inte att föranleda någon åtgärd. Om dessa personer står följande att läsa:</P> <P class="p428 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">Värnpliktige H - som godkändes för repövning inom luftvärnet - hade enligt säkerhetspolisens uppgifter pekats ut som kommunist av ”en fullt tillförlitlig meddelare” i Sundsvall 1951 (enligt Berendt var dessa uppgifter för gamla).</SPAN><SPAN class="ft13">431</SPAN></P> <P class="p96 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">Om L rapporterade säkerhetspolisen att han fått Nyheter från Sovjetunionen 1949 och att han 1954 - enligt en ”tillförlitlig källa” - haft en ”kommunistisk inställning” och röstat på SKP i valet samma år (enligt Berendt var uppgifterna ”för vaga”).</SPAN><SPAN class="ft13">432</SPAN></P> <P class="p429 ft21"><SPAN class="ft22">428</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 8/3 1962. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11841. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">429</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 26/2 1962 av kra Ulmert. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11769. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft24"><SPAN class="ft22">430</SPAN><SPAN class="ft38">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11825. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft24"><SPAN class="ft22">431</SPAN><SPAN class="ft38">PM den 5/3 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11814. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">432</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 5/3 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11819. MUST.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">186</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p413 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">M hade prenumererat på Arbetarfolket 1954, 1956 och 1957.</SPAN><SPAN class="ft13">433</SPAN></P> <P class="p172 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">K - som var f.d. tysk medborgare - skulle kontrolleras på grund av eventuell placering vid flygvapnet. K hade enligt säkerhetspolisen kontakter med tyskar i Sverige (dock inte kommunister) och rest till Budapest 1961.</SPAN><SPAN class="ft13">434</SPAN></P> <P class="p243 ft88">Militär utbildning</P> <P class="p108 ft6">En av personalkontrollerna handlade om en person som sökte anställning som befälselev vid marinen. Om honom hade säkerhetspolisen inga registrerade uppgifter. Eftersom befattningen bedömdes vara av särskild betydelse för rikets säkerhet togs emellertid hänsyn till vad som var känt om hans far. Fadern - som var skriven på samma adress som den kontrollerade - hade varit aktiv kommunist sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> och 1959 hade han kandiderat för SKP vid val till landstinget. Säkerhetspolisen hade också 1955 inhämtat uppgifter från ”en sagesman” som trodde sig ha sett att fadern i ett dokument rörande Komintern och Kominform - som upphittats 1947 utanför den sovjetiska ambassaden - varit uppsatt som kontaktman. Det fanns även uppgifter om att han efterfrågats på sin arbetsplats 1951 av besökande italienska arbetare. På grund av vad som var känt om fadern föreslog Berendt att personen inte skulle godkännas som befälselev.<SPAN class="ft13">435</SPAN></P> <P class="p430 ft3">Civilanställning eller uppdrag</P> <P class="p37 ft6">Den tredje kategorin ärenden som behandlats vid samrådsnämndens sammanträde den 8 mars 1962 gällde personalkontroll för civila befattningar inom försvaret, i försvarsviktiga industrier eller vid privata företag som skulle utföra arbeten åt försvaret (SUA- arbeten). Dessa ärenden bedömdes hårdare än värnpliktsärendena. I 18 fall av 21 föreslog försvarsstabens inrikesavdelning att de kontrollerade personer inte skulle godkännas.</P> <P class="p199 ft21"><SPAN class="ft22">433</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 5/3 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11809. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">434</SPAN><SPAN class="ft68">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11837. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft15"><SPAN class="ft22">435</SPAN><SPAN class="ft29">Spontanuppgift rörande fadern hade utlämnats 1959. PM den 16/2 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11718. MUST.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">187</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft88">Icke godkända</P> <P class="p391 ft6">Bland de 18 fall som fick förslaget ”bifalles icke” fanns det två ärenden där uppgifter om föräldrarna var avgörande:</P> <P class="p85 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">En </SPAN><NOBR>16-åring</NOBR> som ville bli antagen som luftbevakningspojke vid Skaraborgs flygflottilj skulle inte godkännas på grund av säkerhetspolisens noteringar om att föräldrarna som var f.d. tyska medborgare 1955 öppet deklarerat att de var kommunister och att fadern var aktiv i kommunistiska flyktingkretsar i Borås.<SPAN class="ft13">436</SPAN></P> <P class="p150 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">En montör vid en firma som anlitats för hemligt arbete för fortifikationsförvaltningen skulle inte godkännas på grund av att hans far var aktiv i en kommunistisk fackklubb. Enligt inhämtade uppgifter från telefonkontrollen skulle fadern - som var skriven på samma adress som sonen - i september 1954 haft till uppgift att sprida kommunistiska affischer till olika arbetsplatser och kallats till den kommunistiska rörklubbens höstträff i Folkets hus.</SPAN><SPAN class="ft13">437</SPAN></P> <P class="p123 ft6">I två fall föreslog inrikesavdelningen att de kontrollerade kvinnorna inte skulle godkännas på grund av att maken betraktades som misstänkt kommunist:</P> <P class="p96 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft40">Om maken till en städerska som sökt anställning vid Göta artilleriregementes mobiliseringsavdelning hade säkerhetspolisen samlat uppgifter sedan slutet på </SPAN><NOBR>1930-talet.</NOBR> År 1938 hade han varit ”lagledare” för ett antal prenumerantvärvare för Arbetartidningen i Gö- teborg och värvat 89 nya prenumeranter. Han hade varit prenumerant på tidningen åtminstone fram till 1953 och årligen däri under perioden <NOBR>1948-1959</NOBR> låtit införa jul- och nyårshälsningar. 1961 hade han dessutom varit mottagare av ”den sovjetiska propagandaskriften ‘Nyheter från Sovjetunionen’”.<SPAN class="ft13">438</SPAN></P> <P class="p123 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft82">En presserska som sökt anställning vid en försvarsmyndighet skulle inte godkännas eftersom maken dels under åren </SPAN><NOBR>1956-1959</NOBR> prenumererat på Arbetartidningen, dels enligt en rapport från arbetsgivaren (ASEA) till säkerhetspolisen gjort sig känd för ”radikala åsikter”.<SPAN class="ft13">439</SPAN></P> <P class="p394 ft21"><SPAN class="ft22">436</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 21/2 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11737. MUST.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">437</SPAN><SPAN class="ft35">Uppgifter från </SPAN><NOBR>tk-källorna</NOBR> ”E Hilding” och ”E Ellis”. PM den 1/3 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11801. MUST.</P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">438</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 28/2 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11793. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">439</SPAN><SPAN class="ft65">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11778. MUST.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">188</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft6">De övriga 14 icke godkända personerna förekom alla i säkerhetspolisens register på grund av att de bedömdes vara medlemmar eller misstänkta medlemmar i en kommunistisk organisation.</P> <P class="p55 ft1">Sex av dessa var anställda vid företag som skulle utföra hemligt arbete åt någon försvarsmyndighet. Om dem står följande att läsa i personalkontrollpromemoriorna:</P> <P class="p101 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">Byggnadsarbetaren L hade varit prenumerant på och infört nyårshälsningar i Arbetartidningen flera gånger fram till 1954. År 1956 hade säkerhetspolisen fått uppgift om att han ”sannolikt” var medlem i SKP. Vidare fanns det från februari 1960 en uppgift om att han tillhörde en kommunistisk fackklubb och att han kallats till ett kommunistiskt föreningsmöte. Enligt en anteckning informerades också industriskyddsdetaljen (detalj IV) vid försvarsstabens inrikesavdelning om dessa uppgifter.</SPAN><SPAN class="ft13">440</SPAN></P> <P class="p314 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">En person som var anställd vid en schaktfirma och inte godkändes för hemligt arbete i ett militärområde hade varit prenumerant på Ny Dag under </SPAN><NOBR>1950-talet</NOBR> och genom säkerhetspolisens telefonkontroll hade inhämtats att han var medlem i SKP 1954.<SPAN class="ft13">441</SPAN></P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft82">En montör i Blekinge hade kandiderat för SKP vid ett val till kommunalfullmäktige och vid en personalkontrollutredning i mars 1962 hade en meddelare sagt att han ”sannolikt” fortfarande var partimedlem.</SPAN><SPAN class="ft13">442</SPAN></P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">En arbetare vid Skånska cement godkändes inte för hemligt entreprenadarbete vid kustartilleriet då han rapporterades ha varit uppsatt som fullmäktigekandidat för SKP vid valåren 1942, 1946, 1950 och 1954.</SPAN><SPAN class="ft13">443</SPAN></P> <P class="p172 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">En chaufför anställd vid en firma som skulle utföra transporter av hemliga uppgifter hade förekommit i en jul- och nyårshälsning i Ny Dag 1948 och prenumererat på Svenska kvinnors vänsterförbunds tidning Vi kvinnor 1951. Dessutom hade hennes make pre-</SPAN></P> <P class="p413 ft21"><SPAN class="ft22">440</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 28/2 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11730. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">441</SPAN><SPAN class="ft35">Uppgifter från </SPAN><NOBR>tk-källan</NOBR> ”E Hilding”. PM den 28/2 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11724. MUST.</P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">442</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 7/3 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11839. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">443</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 5/3 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11822. MUST.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">189</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p431 ft6">numererat på Ny Dag 1951 och Västmanlands Arbetarblad 1949 och 1956.<SPAN class="ft13">444</SPAN></P> <P class="p178 ft6">* En filare som, enligt försvarsstaben, inte skulle godkännas för arbeten åt marinledningen hade gett 100 kronor i bidrag till Ny Dag och - enligt en av säkerhetspolisens förtroliga meddelare - funnits med i en förteckning vid fredskommitténs expedition i samband med förberedelserna för ett möte 1960. Vidare hade säkerhetspolisens telefonavlyssning gett upplysningar om att han tillsammans med några andra partimedlemmar eventuellt skulle resa till Ungern 1960 samt att han i februari 1960 meddelat en ny adress för sin tidningsprenumeration på Ny Dag.<SPAN class="ft13">445</SPAN></P> <P class="p114 ft6">I följande åtta personalkontrollärenden - där försvarsstaben föreslog att de kontrollerade personerna inte skulle godkännas - handlar det om sökande till civila anställningar vid försvaret eller inom industrier som utförde arbeten åt försvaret.</P> <P class="p150 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">För R avstyrktes anställning för hemligt arbete för en försvarsmyndighets räkning vid Malmö flygindustri. R hade enligt säkerhetspolisens promemoria sedan 1960 haft en ledande ställning i Demokratisk Ungdom och 1961 hade han anmält sig till en treveckorskurs i Östtyskland.</SPAN><SPAN class="ft13">446</SPAN></P> <P class="p224 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft93">En elektriker som inte skulle godkännas för anställning vid </SPAN><NOBR>SAAB-L</NOBR> hade prenumererat på Ny Dag 1958 och vid personalkontrollutredningen hade säkerhetspolisen fått förtroliga uppgifter om att han ”med all säkerhet var kommunistsympatisör”. Det meddelades också att elektrikerns bror var en ledande kommunist och var uppsatt på valsedlar <NOBR>1950-1960.<SPAN class="ft13">447</SPAN></NOBR></P> <P class="p224 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft40">En konstruktör som inte skulle godkännas för ett ”speciellt hemligt arbete” inom </SPAN><NOBR>SAAB-L</NOBR> som utfördes på uppdrag av flygförvaltningen hade i en artikel i Örebro läns Arbetartidning 1952 kommenterat ett förslag om svenska värnpliktiga skulle kunna tjänstgöra utomlands med att ”vi ha ingen anledning att med vapenmakt</P> <P class="p429 ft21"><SPAN class="ft22">444</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 7/3 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11830. MUST.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">445</SPAN><SPAN class="ft38">Uppgifter ur </SPAN><NOBR>tk-källorna</NOBR> ”E Ellis”, ”E Hilding” samt ”Aurora”. PM den 8/3 1962. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11843. MUST.</P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">446</SPAN><SPAN class="ft35">Ärendet hade delredovisats den 19 februari 1962. PM den 19/2 1962. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11727. MUST.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">447</SPAN><SPAN class="ft65">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11727. MUST.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">190</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft6">förtrycka främmande folk”. Han uppgavs också ha varit lokal ordförande i Demokratisk Ungdom under <NOBR>1950-talet.<SPAN class="ft13">448</SPAN></NOBR></P> <P class="p172 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">S sökte anställning vid </SPAN><NOBR>SAAB-L</NOBR> ett ”speciellt hemligt arbete” för flygförvaltningens räkning. Han blev inte godkänd på grund av att han fanns registrerad hos säkerhetspolisen som deltagare i en ”kaderkurs” för kommunister i februari 1948 och ”sannolikt var identisk” med en person som undertecknat parollen ”värna freden - kämpa för socialismen” i Stormklockan i december 1948 samt att han enligt en ”fullt tillförlitlig sagesman” varit prenumerant på Ny Dag 1951.<SPAN class="ft13">449</SPAN></P> <P class="p432 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">En verktygsarbetare som enligt försvarsstaben skulle nekas försvarsanställning hade enligt säkerhetspolisen prenumererat på Ny Dag 1956, 1957 och 1958 samt till en ”fullt tillförlitlig meddelare” uttryckt sig ”förmånligt” om kommunisterna.</SPAN><SPAN class="ft13">450</SPAN></P> <P class="p172 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">T som inte godkändes som städerska vid FOA var enligt en av säkerhetspolisens meddelare kommunist. 1952 hade hon varit i kontakt med en kommunist som dömts för spioneri i Enbomsaffären och samma år hade hennes make - som enligt uppgifterna också var kommunist - planerat en resa till Sovjetunionen. T med make hade också skänkt pengar till kommunistiska tidningar och varit prenumeranter 1954 och 1957.</SPAN><SPAN class="ft13">451</SPAN></P> <P class="p314 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">U sökte anställning som städare vid Göta artilleriregementes mobiliseringsavdelning. Enligt Berendt skulle hon inte godkännas eftersom hon enligt uppgifter från säkerhetspolisen prenumererat på Arbetartidningen 1944, 1949 och 1956 och samlat in namn till en fredsappell 1955.</SPAN><SPAN class="ft13">452</SPAN></P> <P class="p300 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">Reparatören V skulle inte godkännas för kollektivanställning vid en ammunitionsfabrik som utförde arbete åt försvarets fabrikssty-</SPAN></P> <P class="p433 ft21"><SPAN class="ft22">448</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 7/3 1962. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11831. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">449</SPAN><SPAN class="ft35">Dessutom meddelades att han ”utskrev” till Danmark den 21/2 1953. PM den 5/3 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11815. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">450</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 6/3 1962 av kra Ulmert. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11826. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft24"><SPAN class="ft22">451</SPAN><SPAN class="ft38">PM den 5/3 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11816. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft21"><SPAN class="ft22">452</SPAN><SPAN class="ft47">Wienappellen var utfärdad vid Världsfredsrådets möte i Wien den 19/1 1955 och krävde att alla atomvapen skulle förstöras och all vidare tillverkning stoppas. Svenska fredskommittén anslöt sig till Wienappellen den 23/2 1955 varvid en namninsamling startade. P 6473 A löpnr 1, s. 34. PM den 28/2 1962 av kra Ulmert. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11793. MUST.</SPAN></P> <P class="p389 ft8">191</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">relse. V hade 1946 blivit invald i kommunalfullmäktige som representant för SKP och under <NOBR>1950-talet</NOBR> hade säkerhetspolisens register tillförts uppgifter om att han fortfarande var medlem i partiet. De senaste uppgifterna om V handlade om att han 1960 inför ett möte blivit kontaktad av det lokala partidistriktet. <SPAN class="ft13">453</SPAN></P> <P class="p28 ft6">Spåren av försvarsstabens handläggning av de övriga här nämnda personalkontrollfallen upphör med att försvarsstaben föreslagit att personen skulle godkännas eller inte godkännas för den avsedda befattningen. I fallet V finns det emellertid en fortsättning som är värd att redovisa. Ärendet avslutades inte med att försvarsstaben låtit vidarebefordra rekommendationen ”bifalles icke” till ammunitionsfabriken via fabriksstyrelsen. V hade nämligen redan blivit kollektivanställd som revolversvarvare då beskedet om att han inte skulle godkännas anlänt till ammunitionsfabriken. I ett brev från fabriken till försvarets fabriksstyrelse förklarades detta med att man inte kunde invänta den flera veckor långa handläggningen av personalkontrollärendena när det fanns risk att de som ansökt om anställning snabbt kunde ändra sig och få jobb på någon annan arbetsplats.<SPAN class="ft13">454</SPAN></P> <P class="p339 ft6">Nu hade således en person som enligt säkerhetstjänsterna var en säkerhetsrisk blivit kollektivanställd i en säkerhetskänslig befattning. Därmed aktualiserades problemet med de kollektivanställda kommunisterna som diskuterats under <NOBR>1950-talet</NOBR> och som enligt industriskyddskommitténs förslag och 1961 års personalkontrollbestämmelser skulle lösas genom att arbetsmarknadens parter kallades till statspolisintendentens samrådsnämnd för att avgöra om den kollektivanställde kunde avskedas eller omplaceras. Av försvarsstabens fortsatta noteringar i ärendet framgår det emellertid att man här valde en annan väg. I en anteckning av chefen för försvarsstabens inrikesavdelning Filip Grudemark konstaterades att ”avskedande ej får ske” och att kontraspionagedetaljen vid försvarsstabens inrikesavdelning och Grupp B skulle underrättas om ärendet. Slutligen meddelade Försvarets fabriksstyrelse att ”särskilda åtgärder skall vidtagas i fråga om övervakning och placering i arbete av V”.<SPAN class="ft13">455</SPAN></P> <P class="p434 ft21"><SPAN class="ft22">453</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 20/2 1962 av kra Ramfelt. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11732. MUST.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">454</SPAN><SPAN class="ft38">Brev till försvarets fabriksstyrelse från Zakrisdals ammunitionsfabrik den 23/3 1962. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11732. MUST.</SPAN></P> <P class="p159 ft15"><SPAN class="ft22">455</SPAN><SPAN class="ft37">Noteringar av Grudemark den 15/3 1962 samt brev från FFS till Fst/In den 31/3 1962. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11732. MUST.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">192</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388189x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft88">Godkända</P> <P class="p426 ft6">I tre personalkontrollärenden rörande civila arbeten inom försvaret kunde personen godkännas.</P> <P class="p172 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">X som fällts i tingsrätten för snatteri till fyra månaders straffarbete men överklagat till hovrätten (där ärendet ännu inte var avgjort) och som var anställd av LM Ericsson godkändes för ”speciellt hemligt arbete för fortifikationsförvaltningen”.</SPAN><SPAN class="ft13">456</SPAN></P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft91">Om Y som blev godkänd för arbete vid militärhögskolans arkiv var inget känt om den politiska inställningen. Dock hade hennes kontakter med kinesiska, mexikanska, brittiska och bulgariska legationstjänstemän under åren </SPAN><NOBR>1940-1942</NOBR> registrerats av säkerhetspolisen.<SPAN class="ft13">457</SPAN></P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">Å som arbetade som kopist vid en ingenjörsfirma godkändes för arbete som skulle utföras åt fortifikationsförvaltningen. Om Å:s far hade säkerhetspolisen uppgifter om att han i en kommunistisk tidning fört in en nyårshälsning 1945 och 1961 tackat för uppvaktningen på sin </SPAN><NOBR>50-årsdag.</NOBR> Även modern var rapporterad som känd kommunist år 1951.<SPAN class="ft13">458</SPAN></P> <P class="p285 ft12">Den militära personalkontrollen i februari 1968</P> <P class="p37 ft6">Under år 1968 gjorde säkerhetspolisen drygt 146 000 slagningar i centralregistret för den militära personalkontrollens räkning.<SPAN class="ft13">459 </SPAN>I närmare 4 200 av dessa slagningar återfanns den kontrollerade personen i säkerhetspolisens register. I 327 fall resulterade förfrågningarna i att registrerade uppgifter om kommunistisk aktivitet utlämnades och i fyra fall utlämnades uppgifter om nazistisk aktivitet. Dessutom utlämnades till försvarsstaben 625 spontanuppgifter om personer som på ett eller annat sätt visat sina sympatier för kom-</P> <P class="p435 ft21"><SPAN class="ft22">456</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 8/3 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11734. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">457</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 8/3 1962 av J Farup. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11818. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft24"><SPAN class="ft22">458</SPAN><SPAN class="ft38">PM den 7/3 1962 av kra Modin. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 2, s. 11838. MUST.</SPAN></P> <P class="p59 ft21"><SPAN class="ft22">459</SPAN><SPAN class="ft36">Motsvarande siffra för slagningar i publikationen Polisunderrättelser var (tidigare begångna brott) 42 044. </SPAN><SPAN class="ft20">Statistiska uppgifter över vid rotel II A, sektion 2 under år 1962 inkomna förfrågningar. </SPAN>Personalkontrollstatistik, SAK <NOBR>001306-4837.</NOBR> löpnr 1. SÄPO. Det bör anmärkas att antalet träffar i centralregistret var onormalt högt detta år. Vanligen uppgick denna siffra till ungefär 4 000 per år.</P> <P class="p389 ft8">193</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p343 ft6">munismen.<SPAN class="ft13">460 </SPAN>Med hjälp av samrådsnämndens protokoll från ett av 1968 års sammanträden samt de personalkontrollpromemorior som efter sammanträdet utlämnades till försvarsstaben skall jag skildra ett urval av dessa ärenden.</P> <P class="p29 ft6">Den 21 februari 1968 infann sig C E Hedin och Larsson i Luttra i egenskap av lekmannaledamöter i rikspolisstyrelsens styrelse för att ta ställning till vilka uppgifter som i de vid sammanträdet sammanlagt 98 föredragna ärendena kunde lämnas ut i personalkontrollen. Vid sammanträdet beslöts att uppgifter skulle lämnas ut i 21 militära personalkontrollärenden. 19 av dessa har återfunnits hos MUST i mikrofilmad form varav 18 skall redovisas här. <SPAN class="ft13">461 </SPAN>Sju av dessa personalkontrollpromemorior handlade om värnpliktsärenden. Två promemorior behandlade ärenden rörande militär utbildning och tio promemorior berörde personer som skulle anlitas eller anställas i civila arbeten inom försvaret eller inom industrier som utförde hemliga beställningsarbeten åt försvaret.<SPAN class="ft13">462</SPAN></P> <P class="p436 ft3">Värnpliktsärenden</P> <P class="p76 ft1">Av de sju ärenden som gällde värnpliktstjänstgöring resulterade två ärenden i att personen inte godkändes medan de övriga blev godkända eller omplacerade.</P> <P class="p35 ft88">Icke godkända</P> <P class="p27 ft1">De två ärendena där försvarsstaben föreslog att personerna inte skulle godkännas för den avsedda befattningen handlade om krigsplaceringar.</P> <P class="p437 ft18"><SPAN class="ft22">460</SPAN><SPAN class="ft39">Ibid. Antalet utlämnade spontanuppgifter varierade avsevärt år från år. Medan det till exempel år 1952 lämnades ut totalt 115 spontanuppgifter uppgick motsvarande siffra till 1053 år 1958 för att sjunka till 529 år 1959. Även </SPAN><NOBR>1960-talet,</NOBR> då det enligt 1961 års bestämmelser även skulle lämnas ut uppgifter spontant till civila myndigheter, uppvisar stor variation i siffrorna. 1962 uppgick antalet till 330 st och 1964 till 85. Under åren <NOBR>1966-67</NOBR> understeg antalet tio st per år. <NOBR>1960-talets</NOBR> toppnotering infaller år 1968 då det lämnades ut totalt 629 spontanuppgifter till den civila och militära personalkontrollen. (Statistik från säkerhetspolisens personalkontrollrotel. SAK <NOBR>001306-4837,</NOBR> Löpnr 1, s. 26. SÄPO).</P> <P class="p438 ft18"><SPAN class="ft22">461</SPAN><SPAN class="ft39">I det ärende som inte redovisas har försvarsstaben inte antecknat huruvida personen skulle godkännas eller inte. PM den 25/1 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20240. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">462</SPAN><SPAN class="ft68">Protokoll den 8/3 1962. Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> Plenum vol. 2. SÄPO.</P> <P class="p89 ft21">Enligt den praxis som fastställts 1948 krävdes att de två ledamöterna var överens i saken för att statspolisintendenten skulle kunna ta beslut att uppgifterna kunde lämnas ut. Bifogat beslut den 20/10 1948 till skrivelse från polisintendent Hasselrot till InD den 11/11 1948. Sp 3:s arkiv, S nr 507/48. SÄPO.</P> <P class="p53 ft8">194</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft6">Det ena fallet gällde en person som var aktuell för krigsplacering vid ett gränsjägarförband. Enligt säkerhetspolisen hade han förekommit i hälsningar i en kommunistisk tidning 1958 och 1964. I januari 1968 hade han enligt en utredning alltjämt betraktats som kommunist.<SPAN class="ft13">463</SPAN></P> <P class="p232 ft6">Det andra ärendet handlade om en krigsplacering vid en försvarsområdesstab. Då den kontrollerade personen innehade en ledande ställning i Demokratisk Ungdom betraktades han som aktiv kommunist och skulle därför inte godkännas enligt försvarsstaben.<SPAN class="ft13">464</SPAN></P> <P class="p2 ft88">Godkända eller omplacerade</P> <P class="p37 ft6">I ett värnpliktsärende föreslogs att personen skulle godkännas för den avsedda befattningen. Detta fall handlade om en värnpliktig furir som godkändes för deltagande i en krigsförbandsövning i ett gränsjägarkompani. Om honom hade säkerhetspolisen lämnat ut uppgifter om att han 1949 och 1959 förekommit i en nyårshälsning i Norrskensflamman, att han 1955 rapporterats som en ”absolut klar kommunist” och att hans föräldrar var ”mycket röda”. Vid en personalkontrollundersökning i januari 1968 hade emellertid hans politiska åsikter varit okända.<SPAN class="ft13">465</SPAN></P> <P class="p314 ft1">I tre ärenden föreslogs att den värnpliktige skulle omplaceras. Om dessa fall är följande känt.</P> <P class="p263 ft6">* J hade uttalat sig i en artikel med rubriken ”Ingen dans på rosor vara ung i Norrbotten” i Norrskensflamman 1962. Samma år hade en ”pålitlig sagesman” påstått att J var kommunist. En ny undersökning i Luleå i januari 1968 hade visat att han ”fortfarande var kommunistsympatisör och kommer nog aldrig att ändra politisk status”. I detta fall föreslog försvarsstaben att krigsplaceringen skulle ändras då han inte ansågs som lämplig för tjänstgöring i ett gränsjägarförband .<SPAN class="ft13">466</SPAN></P> <P class="p439 ft21"><SPAN class="ft22">463</SPAN><SPAN class="ft68">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20195. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">464</SPAN><SPAN class="ft68">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20354. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft24"><SPAN class="ft22">465</SPAN><SPAN class="ft25">PM den 15/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20342. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">466</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 29/1 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20265. MUST.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">195</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">En person som 1966 tagit plats som kommunalfullmäktigeledamot för kommunisterna föreslogs få ändrad tilldelning vid värnpliktstjänstgöring vid en krigsförbandsövning.</SPAN><SPAN class="ft13">467</SPAN></P> <P class="p96 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">Vid kontroll av den värnpliktige T hade säkerhetspolisen kunnat räkna till 15 nyårshälsningar och lika många första majhälsningar i Norrskensflamman. I en undersökning i januari 1968 hade det dessutom ”från välinformerad källa” inhämtats att ”T är säker kommunistanhängare” och att han troligen var organiserad.</SPAN><SPAN class="ft13">468</SPAN></P> <P class="p64 ft3">Militär utbildning</P> <P class="p76 ft6">Två ärenden handlade om militär utbildning där den ena personen inte godkändes medan den andra godkändes av försvarsstaben. Båda dessa hade sökt till befälsutbildning vid infanteriet och hade fäder som säkerhetspolisen registrerat som kommunister.</P> <P class="p28 ft6">Angående den person som inte godkändes hade säkerhetspolisen uppgifter om att fadern varit medlem i SKP 1943 samt under åren <NOBR>1943-1962</NOBR> förekommit i sammanlagt 18 hälsningar i Norrskensflamman. Vid en utredning i Luleå i januari 1968 hade det meddelats att fadern inte gjorde någon hemlighet av att han var kommunist.<SPAN class="ft13">469</SPAN></P> <P class="p259 ft6">I det andra ärendet fanns det uppgifter om att fadern var registrerad som aktiv kommunist sedan slutet av <NOBR>1940-talet</NOBR> då han gjort insatser som prenumerantvärvare, lottförsäljare, namninsamlare och valsedelutdelare för SKP. Från 1964 fanns det en uppgift om att han var medlem i SKP och vid personalkontrollutredningen i februari 1968 hade det konstaterats att han ”utan tvekan” var kommunist. I detta fall hade emellertid sonens goda vitsord vägt upp uppgifterna om fadern och han godkändes därför för befälsutbildningen.<SPAN class="ft13">470</SPAN></P> <P class="p271 ft3">Civilt arbete inom försvaret</P> <P class="p76 ft6">I tio fall handlade personalkontrollärendena om civila arbeten inom försvaret. Tre av dessa godkändes och sju godkändes inte.</P> <P class="p440 ft21"><SPAN class="ft22">467</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 30/1 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20274. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">468</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 5/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20292. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft24"><SPAN class="ft22">469</SPAN><SPAN class="ft38">PM den 2/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20287. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">470</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 9/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20322. MUST.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">196</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft88">Icke godkända</P> <P class="p37 ft1">Beträffande de sju fallen där försvarsstaben föreslog att den kontrollerade inte skulle godkännas för det avsedda arbetet står följande att läsa i personalkontrollpromemoriorna:</P> <P class="p101 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">Om en person som inte godkändes för civil anställning (arkivarbetare) vid ett infanteriregemente hade säkerhetspolisen registrerat uppgifter om att han varit aktiv i SKP under 1940- och </SPAN><NOBR>1950-talet.</NOBR> Vid en personalkontrollutredning 1968 hade det dessutom inhämtats från en ”fullt tillförlitlig källa” att han fram till slutet av 1950- talet var en aktiv kommunist av ”närmast revolutionär typ” och att grunduppfattningen ”sannolikt” fanns kvar.<SPAN class="ft13">471</SPAN></P> <P class="p314 ft1"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft63">En person godkändes inte för arbete vid Musköbasen. Om denne hade säkerhetspolisen bl.a. uppgifter om att han varit ”ledande” vid ett kommunistiskt möte i Västerås 1967.</SPAN><SPAN class="ft46">472</SPAN></P> <P class="p101 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">Om en annan person som inte godkändes för arbeten vid Muskö fanns det uppgifter om att han sedan 1933 betecknats som kommunist av säkerhetspolisen. Åren </SPAN><NOBR>1953-1954</NOBR> hade han enligt säkerhetspolisen skänkt pengar för att stödja Ny Dag och 1954 hade han tillhört en kommunistisk fackförening. 1968 års personalkontrollutredning som vidtagits av säkerhetspolisen betecknades emellertid som ”resultatlös”.<SPAN class="ft13">473</SPAN></P> <P class="p314 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">Om en tredje person som inte godkändes för arbete vid Musköbasen och som var endast 17 år gammal rapporterades att modern 1962 varit medlem i SKP och att fadern </SPAN><NOBR>1959-1961</NOBR> prenumererat på Ny Dag och 1963 skänkt pengar till tidningen.<SPAN class="ft13">474</SPAN></P> <P class="p161 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">En byggnadsarbetare godkändes inte för hemliga arbeten åt försvaret då han enligt säkerhetspolisens uppgifter hade infört en nyårshälsning i Norrskensflamman 1963 och i samma tidning 1967 meddelat att han mottog anmälningar för en vårfest. Dessutom var det känt att hans fru var aktiv kommunist och bl.a. sedan 1966 satt som representant för SKP/VPK i landstinget.</SPAN><SPAN class="ft13">475</SPAN></P> <P class="p143 ft21"><SPAN class="ft22">471</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 19/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20357. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">472</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 12/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20328. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft24"><SPAN class="ft22">473</SPAN><SPAN class="ft38">PM den 19/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20355. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft24"><SPAN class="ft22">474</SPAN><SPAN class="ft38">PM. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20289. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">475</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 30/1 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20271. MUST.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">197</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft62">En målare som enligt försvarsstabens bedömning inte skulle få utföra arbeten vid en örlogsbas hade enligt säkerhetspolisen under det tidiga </SPAN><NOBR>1960-talet</NOBR> blivit kallad till möte med målarnas kommunistiska fackklubb och det hade rapporterats att han ”röstar med kommunisterna i de fackliga valen”.<SPAN class="ft13">476</SPAN></P> <P class="p150 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">En verkmästare som inte skulle få delta i hemligt arbete i Norrbotten hade enligt säkerhetspolisen under 1940- och </SPAN><NOBR>1950-talet</NOBR> varit aktiv kommunist och 1957 hade han deltagit i en resa till en ungdomsfestival i Moskva. Vid personalkontrollutredningen 1968 hade det inkommit uppgifter om att verkmästaren hade varit ”en ganska framstående kommunist sedan i varje fall en bit in på 1960- talet”, att han efter resan till Sovjet 1957 ”vitt och brett lovprisat dess system” samt att det var okänt om han ”ändrat inställning”.<SPAN class="ft13">477</SPAN></P> <P class="p441 ft88">Godkända</P> <P class="p373 ft6">Om de tre fallen där försvarsstaben föreslog att de kontrollerade personerna skulle godkännas för civila försvarsarbeten gav personalkontrollpromemoriorna följande information:</P> <P class="p96 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">B - som godkändes för anställning i entreprenadarbete som krävde inpasseringskort inom östra militärområdet - hade under kriget placerats i det för kommunister särskilt upprättade arbetskompaniet i Storsien. I säkerhetspolisens register fanns också uppgifter om att B som alltid tidigare haft Norrskensflamman som ”husorgan” nu börjat prenumerera på den socialdemokratiska Piteåtidningen. Vid en personalkontrollutredning i Luleå i februari 1968 hade det ”från fullt tillförlitligt håll uppgivits att det inte rådde någon tvekan om att B i alla tider har haft sina sympatier hos kommunisterna”, att organisering inte kunde uteslutas samt att han ”aldrig varit rädd för att torgföra sina åsikter”. Det rapporterades också att B ansågs vara en ”bra karl” och att ”sagesmannen hade svårt att tänka sig att han inte skulle vara en lojal svensk”.</SPAN><SPAN class="ft13">478</SPAN></P> <P class="p203 ft6"><SPAN class="ft6">*</SPAN><SPAN class="ft16">En annan entreprenadarbetare som godkändes för inpassseringskort till östra militärområdet hade under åren </SPAN><NOBR>1950-1967</NOBR> infört ny-</P> <P class="p158 ft21"><SPAN class="ft22">476</SPAN><SPAN class="ft68">PM. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20277. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">477</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 26/1 1967. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20257. MUST.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">478</SPAN><SPAN class="ft65">PM den 16/2 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20347. MUST.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">198</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">årshälsningar i Norrskensflamman samt vid flera tillfällen (senast 1963) skänkt pengar till tidningens stödorganisation ”Tusen fasta viljor”. Säkerhetspolisen rapporterade också att en rapport från en ”förtrolig meddelare” angett att han var kommunist 1965.<SPAN class="ft13">479</SPAN></P> <P class="p172 ft6">* En person godkändes som ekonomibiträde vid ett regemente. I detta fall utlämnade säkerhetspolisen uppgifter om att hennes make - enligt uppgift av en förtrolig meddelare 1963 - var en ”ivrig kommunist” samt att han 1964 deltagit i Demokratisk Ungdoms distriktskonferens i Malmberget.<SPAN class="ft13">480</SPAN></P> <P class="p442 ft12">Personalkontrollen av den revolutionära vänstern 1968- 1969</P> <P class="p348 ft6">De registeruppgifter som - efter förfrågan - utlämnades från säkerhetspolisen till försvarsstaben efter sammanträdet den 21 februari 1968 dominerades helt av de uppgifter som säkerhetspolisen inhämtat om medlemmar och sympatisörer till SKP/VPK. Några sympatisörer till nyare vänstergrupper aktualiserades inte vid sammanträdet.</P> <P class="p232 ft6">Uppgifter om personer som sympatiserade med den växande floran av revolutionära vänstergrupper kom emellertid snart att i allt större utsträckning dyka upp i personalkontrollen. Som några exempel i mängden kan nämnas att säkerhetspolisen i april 1968 utlämnade personalkontrolluppgifter till försvarsstaben om en FNL- aktivist som var åtalad för skadegörelse. I maj 1968 utlämnades uppgifter dels angående en värnpliktig tekniker vid FRA som var aktivt verksam inom Vietnamkommittén, dels om ett värnpliktigt expeditionsbiträde som karaktäriserades som en ”yrkesdemonstrant” som alltid deltog i ”de kommunistinspirerade demonstrationerna”.<SPAN class="ft13">481</SPAN></P> <P class="p92 ft6">Som ytterligare exempel kan nämnas ett fall från januari 1969 då en person som var aktuell för underofficersutbildning blev föremål för personalkontroll. Då utlämnades uppgifter om personens medlemskap i en lokal Clartésektion och engagemang för Kina. Säkerhetspolisen hade också noterat att personen - här kallad G - eventuellt deltagit i en demonstration i Nässjö.</P> <P class="p295 ft21"><SPAN class="ft22">479</SPAN><SPAN class="ft68">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20332. MUST.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">480</SPAN><SPAN class="ft68">Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20296. MUST.</SPAN></P> <P class="p187 ft15"><SPAN class="ft22">481</SPAN><SPAN class="ft37">PM den 24/4 1968, 22/5 1968 och 28/5 1968. Mikrofilm ”Säk 2 PM” nr 8, s. 20561, 20641 och . MUST.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">199</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft30">Vid det socialdemokratiska demonstrationståget i Nässjö den 1 maj 1968 hoppade clarté- ungdomarna oanmälda in i demonstrationståget och bildade en grupp sist i tåget. I täten av gruppen bars plakat med <NOBR>MaoTse-tungs</NOBR> porträtt i färg och därefter plakat med texten ”So- cialdemokraterna - arbetarrörelsens förrädare”. Under marschen genom staden ropade clarté- ungdomarna i talkör ”Mao, Mao, Mao!”. Ungdomarna vägrade ta ned plakaten, vilket fick till följd att en uppretad herre rev ned ett plakat. G lär ha deltagit i demonstrationen. Senare under maj månad uppmärksammades clarté- sektionen i Nässjö genom demonstrationer mot en rektor vid en av skolorna i staden.<SPAN class="ft44">482</SPAN></P> <P class="p114 ft6">Framförallt kom unga personer med anknytning till de nya vänsterorganisationerna att aktualiseras när säkerhetspolisen utlämnande spontanuppgifter om män i värnpliktig ålder till försvarsstaben.</P> <P class="p29 ft6">Säkerhetstjänsternas intresse för unga vänsteraktivister kan också åskådliggöras med resultatet av en förfrågan från försvarsstaben till P G Vinge angående deltagarna i den s.k. kårhusockupationen i maj 1968. I ett brev till Vinge i slutet av maj 1968 önskade försvarsstabens säkerhetsavdelning säkerhetspolisens hjälp med att identifiera vilka personer som deltagit i ”’studentrevolten’” och nämnde då att ”av särskilt intresse är de ledandes identitet samt identiteten på dem som deltog i de mer våldsamma inslagen (stormningen av Operan etc.)”. Detta motiverades med att det var ”troligt att åtskilliga av de medverkande på grund av sin utbildning innehar befälsbefattningar eller andra viktiga positioner inom vår krigsmakt”.<SPAN class="ft13">483 </SPAN>Under åren <NOBR>1968-1970</NOBR> utlämnades uppgifter om 40 stycken av deltagarna i kårhusockupationen som spontanuppgifter till försvarsstaben angående män i värnpliktsåldern.<SPAN class="ft13">484</SPAN></P> <P class="p434 ft21"><SPAN class="ft22">482</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 9/1 1969 (ärendet delredovisat den 9/1 1968). 5:220, vol. 2, s. 21380. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">483</SPAN><SPAN class="ft68">Wallroth till Vinge 28/5 1968. HSC nr 254/68. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft22">484</SPAN><SPAN class="ft65">Samtliga dessa hade enligt säkerhetspolisen anknytning till KFML, VUF, rebellerna eller Clarté. I ett fall kan möjligen endast </SPAN><NOBR>FNL-anknytning</NOBR> funnits registrerad. HSC 254/68. SÄPO.</P> <P class="p45 ft8">200</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p133 ft12">Säkerhetssamtalen</P> <P class="p37 ft6">Tidigare har nämnts att säkerhetstjänsternas intresse för att i högre grad samtala med den kontrollerade personen väcktes under 1960- talet. Under åren 1965 och 1966 hölls sex sådana samtal och fyra av dem handlade om att utreda om det fanns anledning att anta att den kontrollerade personen var politiskt opålitlig.<SPAN class="ft13">485</SPAN></P> <P class="p55 ft6">Det första av de fyra politiskt inriktade säkerhetssamtalen hölls med en arbetsberedare vid Bofors i februari 1965. Arbetsberedaren - som i denna redogörelse benämns som ”Svensson” - blev kallad till samtal då han sagt sig vara missnöjd med att företaget och säkerhetstjänsterna i hemlighet identifierat honom som en kommunistisk säkerhetsrisk.</P> <P class="p232 ft6">Detta ärende är värt att lyfta fram av flera skäl. De flesta personalkontrollärenden kan endast rekonstrueras i begränsad omfattning. Många fall går att följa från att personen första gången registrerades av säkerhetspolisen till att uppgifter lämnades ut till den personalkontrollerande myndigheten. Det är emellertid sällan som den kontrollerade personen får komma till tals i källmaterialet i samma omfattning som Boforsarbetaren Svensson. Av detta skäl har jag ansett det motiverat att mer ingående redogöra för detta fall. Fallet Svensson ger en detaljerad inblick dels i hur en personalkontrollerad person kunde uppleva sin situation, dels hur säkerhetstjänsterna kunde resonera då man samtalade med den kontrollerade och inte bedömde personen enbart på grundval av de registrerade uppgifterna. I detta fall går det att följa säkerhetstjänsternas utvärdering av uppgifter som annars automatiskt innebar att personer inte godkändes för befattningar som ansågs vara av betydelse för rikets säkerhet.</P> <P class="p430 ft3">Fallet Svensson</P> <P class="p443 ft88">Kontrollen av Svensson <NOBR>1958-1962</NOBR></P> <P class="p37 ft1">Svensson var första gången aktuell för personalkontroll i juni 1958 då han skulle utföra ett tillfälligt monteringsarbete inom Stockholms artilleriförsvar. Vid kontrollen hade då framkommit att</P> <P class="p444 ft15"><SPAN class="ft14">485 </SPAN>De två övriga samtalen handlade om <NOBR>”icke-politiska”</NOBR> privata förhållanden.</P> <P class="p308 ft8">201</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">Svensson - ”enligt tillförlitlig uppgift” - varit prenumerant på Ny Dag 1939 och samma år varit uppsatt som kandidat på kommunisternas valsedel inför fullmäktigevalet i Karlskoga.<SPAN class="ft13">486</SPAN></P> <P class="p290 ft6">Innan statspolisintendentens samrådsnämnd fick tillfälle att yttra sig om uppgifter skulle utlämnas eller inte, så ”delredovisades” ärendet till försvarsstaben med beskedet att utredning pågick.<SPAN class="ft13">487 </SPAN>Vid samrådsnämndens sammanträde den 16 juli 1958 visade det sig emellertid att nämnden <SPAN class="ft59">inte </SPAN>ansåg att uppgifterna utgjorde tillräcklig grund för utlämning till försvarsstaben.<SPAN class="ft13">488 </SPAN>Svensson - som efter det första beskedet från säkerhetspolisen tills vidare fått besöksförbud vid arbetsplatsen - kunde därför godkännas av försvarsstabens inrikesavdelning.</P> <P class="p65 ft6">I september 1962 kontrollerades Svensson återigen för eventuellt monteringsarbete vid kustartilleriet. Även denna gång delredovisades ärendet till försvarsstaben med beskedet ”utredning pågår”. Då försvarsstabens inrikesavdelning konstaterat att ärendet var så brådskande att Svensson redan fått resebidrag från sin arbetsgivare och dessutom hade uppgifter om att Svensson fyra gånger tidigare varit på den aktuella arbetsplatsen så bestämdes att han skulle godkännas för arbetet.<SPAN class="ft13">489 </SPAN>I samma skede som Svensson i förtid godkändes av inrikesavdelningen hade emellertid säkerhetspolisen sammanställt nya uppgifter om Svensson. En ”förtrolig meddelare” hade i oktober 1961 meddelat att Svensson var kommunist. Dessutom hade det då säkerhetspolisen gjorde en utredning om Svensson i september 1962 framkommit uppgifter från säkerhetspolisens avdelning i Örebro att ”en tillförlitlig och politiskt väl informerad kontaktman vid AB Bofors” uppgivit, att Svensson var ”klar kommunistsympatisör” sedan många år och att han regelbundet läste kommunistiska tidningar. Meddelaren kände dock inte till om Svensson var partimedlem.<SPAN class="ft13">490 </SPAN>Då ärendet behandlades i samrådsnämnden beslöts att de nya uppgifterna var tillräckligt belastande för att kunna utlämnas till försvarsstaben.<SPAN class="ft13">491 </SPAN>Efter det att inrikesavdelningen tagit del av de utlämnade registeruppgifterna om Svens-</P> <P class="p445 ft21"><SPAN class="ft22">486</SPAN><SPAN class="ft68">Detta var ett extra kommunalval för Karlskoga, som blev stad den 1/1 1940.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">487</SPAN><SPAN class="ft68">PM av Ture Holmblad den 26/6 1958. HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">488</SPAN><SPAN class="ft35">Samrådsnämndens protokoll den 16/7 1958 (närvarande: riksdagsmännen Gezelius och Larsson i Luttra). Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> Plenum vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p89 ft26"><SPAN class="ft22">489</SPAN><SPAN class="ft73">VPM ang arbetsberedaren [”Svensson”] anställd vid Bofors. </SPAN><SPAN class="ft24">från övl G K Fst/In den 11/12 1964 till mj Björck FKE. HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">490</SPAN><SPAN class="ft38">PM av fkra M </SPAN><NOBR>T-B</NOBR> den 4/9 1962 med tillägg av fkra <NOBR>C-G</NOBR> R den 7/9 1962. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft22">491</SPAN><SPAN class="ft29">Samrådsnämndens protokoll den 27/9 1962. Säkerhetspolisen nr </SPAN><NOBR>701391-9852,</NOBR> Plenum vol. 1. SÄPO.</P> <P class="p53 ft8">202</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft6">son bestämdes att han i fortsättningen inte skulle tas i anspråk för hemligt arbete.<SPAN class="ft13">492</SPAN></P> <P class="p81 ft6">När Svensson en dryg månad senare personalkontrollerades för ett Boforsarbete med ett hemligt projekt som beställts av flygförvaltningen hänvisade säkerhetspolisen till tidigare utlämnade uppgifter samtidigt som man gav besked om att intet nytt om Svensson framkommit.<SPAN class="ft13">493 </SPAN>Nu tvekade inte försvarsstaben om hur Svensson skulle behandlas. De uppgifter som lämnats ut i september samma år var tillräckliga för att försvarsstaben skulle föreslå ”bifalles icke” till flygförvaltningen som skulle fatta beslut i ärendet.<SPAN class="ft13">494</SPAN></P> <P class="p56 ft6">I juli 1964 var Svensson återigen aktuell för att delta i ett hemligt projekt vid Bofors. Vid personalkontrollen hänvisades då till de tidigare utlämnande uppgifterna med tillägget att en ”fullt tillförlitlig källa” sagt att Svensson ”sedan många år tillbaka fortfarande hade en kommunistisk inställning” men att han inte varit aktiv i partiet.<SPAN class="ft13">495 </SPAN>Liksom år 1962 gav försvarsstaben förslag om att Svensson inte skulle godkännas för arbetet.<SPAN class="ft13">496</SPAN></P> <P class="p231 ft88">Svensson reagerar</P> <P class="p37 ft6">Svensson hade varit anställd vid Bofors sedan 1935. Från slutet av 1936 fram till i november 1963 arbetade han i kanonverkstaden då han sjukskrevs för kromallergi. I april 1964 utbildades han för att ingå i en arbetsgrupp som skulle sysselsättas inom stridsvagnsproduktionen och han var då väl medveten om att alla som skulle delta i detta arbete skulle bli ”insynade”. När det blev dags för arbetsgruppen att underteckna en tystnadsförbindelse inkallades samtliga i gruppen utom Svensson till gruppchefen. När han började fundera över orsaken till att han blivit bortsorterad drabbades han av nervo-</P> <P class="p314 ft26"><SPAN class="ft22">492</SPAN><SPAN class="ft83">VPM ang arbetsberedaren [”Svensson”] anställd vid Bofors. </SPAN><SPAN class="ft24">från övl G K Fst/In den 11/12 1964 till mj Björck FKE. HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">493</SPAN><SPAN class="ft27">PM av kra </SPAN><NOBR>K-E</NOBR> Ulmert den 29/10 1962 samt <SPAN class="ft26">VPM ang arbetsberedaren [”Svensson”] anställd vid Bofors. </SPAN>från övl G K Fst/In den 11/12 1964 till mj Björck FKE. HSC nr 11/65. SÄPO. Detta besked lämnades utan att beslutet underställdes samrådsnämnden (”Svensson” återfinns ej bland de personer som redovisades för samrådsnämnden i november 1962. Samrådsnämndens protokoll den 1/11, den 14/11 samt den 28/11 1962. Säkerhetspolisen nr <NOBR>701391-9852,</NOBR> Plenum vol. 1. SÄPO).</P> <P class="p59 ft26"><SPAN class="ft22">494</SPAN><SPAN class="ft83">VPM ang arbetsberedaren [”Svensson”] anställd vid Bofors. </SPAN><SPAN class="ft24">från övl G K Fst/In den 11/12 1964 till mj Björck FKE. HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p446 ft18"><SPAN class="ft22">495</SPAN><SPAN class="ft41">Även denna gång utlämnades uppgifterna utan att nämnden fick yttra sig (”Svensson” har inte återfunnits bland de personer som var föremål för utlämnande enligt samrådsnämndens protokoll i </SPAN><NOBR>juli-september</NOBR> 1964). PM av fkra <NOBR>K-E</NOBR> U den 27/7 1964. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p72 ft45"><SPAN class="ft22">496</SPAN><SPAN class="ft75">VPM ang arbetsberedaren [”Svensson”] anställd vid Bofors. </SPAN><SPAN class="ft15">från övl G K Fst/In den 11/12 1964 till mj Björck FKE. HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p316 ft8">203</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">sitet och sömnbesvär. I början av november fick Svensson besked om att han skulle bli överförd till ett arbete med schakttraktorer och en tid därefter fick han sina misstankar om att han inte blivit godkänd bekräftade av en av sina chefer.<SPAN class="ft13">497</SPAN></P> <P class="p29 ft6">Enligt en PM upprättad av chefen för flygförvaltningens säkerhetsavdelning hade Svensson då - för att försöka få klarhet i saken - bett om ett samtal med säkerhetschefen för Bofors, major K. Major K hade då informerat flygförvaltningen i ärendet och tog därefter emot Svensson den 16 november 1962. Vid samtalet hade Svensson berättat om de besvär som drabbat honom på grund av att han utestängts från det hemliga arbetet och major K hade då frågat hur han kunde veta att han inte blivit godkänd.</P> <P class="p97 ft32">Jo, det har ingenjör NN [sagt], se han kunde inte bära på en sådan hemlighet utan måste berätta den för mig.<SPAN class="ft31">498</SPAN></P> <P class="p179 ft6">Enligt regeringens bestämmelser för personalkontrollen vid försvarsväsendet skulle major K nu antingen meddela Svensson vilken myndighet som fattat beslutet om att han inte godkänts för arbetet eller också informera honom om möjligheten att han om han var missnöjd kunde vända sig till inrikesministern. Det senare alternativet skulle enligt reglerna tillämpas då en ”direkt förfrågan” ställts från den kontrollerade personen.<SPAN class="ft13">499 </SPAN>Major K valde emellertid en annan väg. Enligt flygförvaltningens promemoria hade major K (i samförstånd med chefen för flygförvaltningens säkerhetsavdelning) redan planerat hur han lämpligast borde reagera på Svenssons berättelse. Han skulle inte avslöja att han kände till något om personalkontrollen.</P> <P class="p113 ft32">Major [K] ställde sig först helt oförstående men gav sken av att så småningom erinra sig vad som inträffat. Han förklarade då, enligt överenskommelse som tidigare träffats med undertecknad, att det ju aldrig blev aktuellt med arbete på <NOBR>S-vagnen</NOBR> för [Svenssons] del,</P> <P class="p447 ft24"><SPAN class="ft22">497</SPAN><SPAN class="ft35">PM av kriminalkommissarie O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 30/3 1965, s. 2. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">498</SPAN><SPAN class="ft35">PM av säkerhetschefen vid flygförvaltningen </SPAN><NOBR>K-E</NOBR> P till försvarsstabens inrikesavdelning den 28/11 1964. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p124 ft15"><SPAN class="ft22">499</SPAN><SPAN class="ft65">Ä.s. InD till ÖB (avskrift) ang viss personalkontroll vid upphandling och arbete för statens behov. HK 141/61. SÄPO. Ä.s. InD till ÖB den 30/6 1961. InD:s arkiv, koncept. RA.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">204</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388201x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft32">eftersom [Svensson] hade placerats på ett traktorprojekt.<SPAN class="ft31">500</SPAN></P> <P class="p101 ft6">Svensson hade då sagt att han tyckte att var märkligt att han inte blivit uttagen till stridsvagnsarbetet eftersom han var kanonspecialist och då han tidigare deltagit i flera hemliga arbeten på jagare och vid kustartilleriet (i promemorian har angående detta påstående noterats inom parentes - som en försvårande omständighet - att Svensson inte nämnde någonting om att han inte deltagit i några hemliga arbeten sedan 1962). Vidare berättade han att det under alla de år han arbetat vid Bofors aldrig hade framställts några anmärkningar mot honom och att han därför inte kunde förstå anledningen till att han inte blev betrodd att arbeta inom stridsvagnsprojektet. Dessutom hade han - utan att bli tillfrågad om saken - poängterat att han aldrig varit politiskt intresserad eller organiserad i något politiskt parti och att han sade sig kunna förstå sammanhanget om han varit kommunist; ”för då hade det väl funnits anledning. Nu förstod han inte vad han gjort för ont”.<SPAN class="ft13">501</SPAN></P> <P class="p134 ft6">Major K hade då fortsatt det spel som chefen för flygförvaltningens säkerhetsavdelning var införstådd i och avslutat samtalet genom att visa välvillig förståelse för Svenssons situation.</P> <P class="p206 ft32">Major [K] uppgav att inte kände till [Svenssons] problem men lovade att undersöka saken och återkomma. Han berömde [Svensson] för att ha kommit med sina problem till säkerhetschefen och visade förståelse för [Svenssons] problem.<SPAN class="ft31">502</SPAN></P> <P class="p353 ft6">Efter besöket hade major K låtit kontrollera sanningshalten i Svenssons påstående om att en ingenjör meddelat honom att han inte blev godkänd för stridsvagnsarbetet. När detta hade bekräftats utsträcktes säkerhetsundersökningen till att även omfatta ingenjören men det kunde då konstateras att ”intet ofördelaktigt var känt” om honom.<SPAN class="ft13">503</SPAN></P> <P class="p448 ft24"><SPAN class="ft22">500</SPAN><SPAN class="ft27">PM av säkerhetschefen vid flygförvaltningen </SPAN><NOBR>K-E</NOBR> P till försvarsstabens inrikesavdelning den 28/11 1964 (kopia). HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft22">501</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">502</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p200 ft15"><SPAN class="ft22">503</SPAN><SPAN class="ft37">I marginalen på promemorian har dessutom antecknats att ingenjören ej återfunnits i säkerhetspolisens centralregister den 2/2 1965. PM av säkerhetschefen vid flygförvaltningen </SPAN><NOBR>K-E</NOBR> P till försvarsstabens inrikesavdelning den 28/11 1964 (kopia). HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p337 ft8">205</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388202x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p449 ft88">Förberedelser för personundersökningen</P> <P class="p41 ft6">Fram till den punkt då Svensson blivit informerad av ingenjören och själv tagit initiativ för att försöka klara ut saken med säkerhetschefen avvek inte handläggningen av fallet Svensson från åtskilliga andra personalkontrollärenden som passerade säkerhetstjänsterna under 1950- och <NOBR>1960-talet.</NOBR> Emellertid kan den fortsatta handläggningen av detta personalkontrollärende betraktas som extraordinär.</P> <P class="p63 ft1">Den ovan refererade promemorian av chefen för flygförvaltningens säkerhetsavdelning skickades till försvarsstaben och avslutades med följande rader:</P> <P class="p223 ft32">Under besöket hos major [K] gav han intryck av att vara besviken men hederlig. Han uppträdde lugnt och behärskat. FF [flygförvaltningen. UE] hemställer om direktiv för ärendets fortsatta handläggning.<SPAN class="ft31">504</SPAN></P> <P class="p27 ft6">Kanske kom beskrivningen av Svenssons uppträdande att påverka säkerhetstjänsternas syn på hur ärendet skulle behandlas. När chefen personalkontrolldetaljen vid försvarsstabens inrikesavdelning tagit del av flygförvaltningens promemoria om ärendet fäste han stor vikt vid att Svensson sagt att han inte var kommunist.</P> <P class="p97 ft32">Det råder divergens beträffande [Svenssons] politiska engagemang enl de uppgifter som lämnats från RPS jämfört med de upplysningar [Svensson] lämnat om sig själv ... (”han kunde ha förstått det hela om han varit kommunist för då hade det väl funnits någon anledning”).<SPAN class="ft31">505</SPAN></P> <P class="p330 ft6">Eftersom säkerhetspolisens uppgifter inte stämde överens med de uppgifter som Svensson lämnat fann försvarsstaben anledning att orientera försvarsministern om ärendet och samtidigt föreslå att säkerhetspolisen skulle hålla ett samtal med Svensson.</P> <P class="p114 ft24"><SPAN class="ft22">504</SPAN><SPAN class="ft35">PM av säkerhetschefen vid flygförvaltningen </SPAN><NOBR>K-E</NOBR> P till försvarsstabens inrikesavdelning den 28/11 1964 (kopia). HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft22">505</SPAN><SPAN class="ft65">VPM av övl G K den 11/12 1964 till mj S Björck, FKE (avskrift). HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">206</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388203x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft32">Beroende på resultatet av samtalet meddelar C FöD [försvarsministern. UE.] beslut framdeles. [Svensson] meddelas, att utredning pågår.<SPAN class="ft31">506</SPAN></P> <P class="p209 ft6">Såväl försvarsministern som säkerhetspolisen ställde sig positiva till försvarsstabens förslag.<SPAN class="ft13">507</SPAN></P> <P class="p81 ft6">Säkerhetspolisens inställning till ärendet belyses av en PM upprättad av kriminalkommissarie O G <NOBR>Dahlgren-Tiberg.</NOBR> Denne fann ingen anledning att ifrågasätta bevisvärdet i de uppgifter som samlats in vid andra världskrigets inledningsskede. Noteringen att Svensson varit uppsatt som kandidat vid stadsfullmäktigevalet 1939 satte han stor tilltro till: ”…där hade man väl tillgång till kommunister, så någon ickekommunist fanns väl ingen anledning att nominera?”<SPAN class="ft13">508</SPAN></P> <P class="p269 ft6">De uppgifter som inkommit under <NOBR>1960-talet</NOBR> gav han dock inte något värderande omdöme om. Han konstaterade bara att källa ”Erik” - dvs. Grupp B - 1961 hade meddelat att Svensson var kommunist, att en ”pålitlig kontaktman” vid Bofors året därefter rapporterat att Svensson sedan många år var kommunist och regelbunden läsare av kommunistiska tidningar samt att en ”tillförlitlig källa” 1963 sagt att Svensson sedan många år hade en kommunistisk inställning. Några uppgifter om att han varit partiansluten efter 1939 fanns inte. I detta läge fann emellertid <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> ingen anledning att på förhand döma ut Svensson.</P> <P class="p256 ft30">Här står klart uppgift mot uppgift och någon klarhet synes knappats kunna vinnas annat än genom ett direkt samtal med [Svensson], vilket sedan kan följas upp genom ytterligare källkontroll vid behov, allt beroende på de uppgifter som [Svensson] kommer att lämna vid samtalet.<SPAN class="ft44">509</SPAN></P> <P class="p369 ft21"><SPAN class="ft22">506</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">507</SPAN><SPAN class="ft35">C Fst/In </SPAN><NOBR>L-E</NOBR> S till bc R Sterner RPS/Säk den 9/2 1965 samt Sterner till S den 5/2 1965. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p59 ft24"><SPAN class="ft22">508</SPAN><SPAN class="ft25">Kriminalkommissarie O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> till polisintendent E Esbjörnsson den 2/2 1965. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">509</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">207</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388204x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6"><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> instämde i försvarsstabens åsikt om att det kunde vara bra att tala med Svensson om saken. Förutom att samtalet skulle ge Svensson en chans att bemöta uppgifterna i registret kunde det fungera som ett pilotfall för eventuella förändringar av personalkontrollen. För egen del sade han sig ha positiva erfarenheter av att hålla samtal med de personer som hade blivit föremål för kontroll och han hade också observerat att den militära säkerhetsutredningen förespråkat att personalkontrollsamtal skulle tillämpas i större utsträckning.</P> <P class="p97 ft32">Av undertecknad åren <NOBR>1943-1946</NOBR> hållna förhör i personalkontrollärenden, ett stort antal, utvisar utan tvekan att samtal med misstänkt opålitliga personer är till fördel både för säkerhetskontrollen och den enskilda individen. MSU är ju också inne på att dylika samtal/förhör kanske bör tillämpas i fortsättningen då så bedöms lämpligt. Fallet [Svensson] synes vara ett lämpligt fall för samtal i sig självt. Därtill kommer att man kan få erfarenhet i dagens läge av betydelse för hela frågans bedömning.<SPAN class="ft31">510</SPAN></P> <P class="p120 ft6">Sista veckan i februari 1965 reste så <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> till Bofors för samtala med major K, Svensson och dennes överordnade vid Bo- fors. Där fick han en orientering om ärendet av major K och en avdelningschef vid Bofors som han därefter sammanfattade i en promemoria. <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> kunde då konstatera att åtminstone ett fel begåtts vid handläggningen av fallet. När Svensson efter sin sjukskrivning skulle omskolas till arbetet med stridsvagnen hade han fått så goda vitsord från sin tidigare arbetsplats i kanonverkstaden att den nya avdelningen fått uppfattningen att Svensson redan blivit personalkontrollerad. Först då det blev dags att utfärda passerkort till den slutna avdelningen upptäcktes att så icke skett. Ef- ter det att säkerhetschefen major K låtit genomföra personalkontroll av Svensson hade han fått meddelandet ”utgår enligt överenskommelse” av chefen för flygförvaltningen. Någon motivering till detta lämnades inte. När beskedet vidarebefordrats till Svenssons överordnade bestämdes att resultatet av personalkontrollen inte fick yppas för någon och att Svensson skulle få fortsätta den om-</P> <P class="p196 ft15"><SPAN class="ft14">510 </SPAN>Ibid.</P> <P class="p79 ft8">208</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft6">skolning och provtjänstgöring som påbörjats i en öppen avdelning som förberedelse för stridsvagnsarbetet.<SPAN class="ft13">511</SPAN></P> <P class="p91 ft6">Inom företaget hade man blivit ”mycket förvånade” över att Svensson inte blivit godkänd men ”’nog tänkt sig att det hela kunde ha med politik att göra och därvid förmodat att uppgifter förelegat om att [Svensson] var kommunistiskt inställd’” även om ingen av dem känt till några sådana omständigheter om Svensson. Inte heller major K sade sig tidigare ha hört något inom företaget om att Svensson var kommunistiskt inställd.</P> <P class="p68 ft30">[K] nämnde emellertid att han hört sägas - varifrån kunde han nu inte minnas - att [Svensson] vid samtal ibland hade en benägenhet att ”säga emot bara för att få igång en diskussion”. Detta kunde, menade [K], möjligen även vara fallet vid politiska resonemang och [Svensson] kunde kanske på så sätt någon gång ha gett intryck av att hysa kommunistiska åsikter.<SPAN class="ft44">512</SPAN></P> <P class="p161 ft6">Eftersom Svensson ”var gammal i gården” så bestämdes någon tid därefter att han skulle omplaceras till en arbetsgrupp vid traktorproduktionen där gruppchefen var nyanställd och ännu inte hunnit sätta sig in i arbetsförhållandena. Det faktum att Svensson var kanonspecialist skulle inte vara några problem. Arbetsledningen trodde att han snabbt skulle kunna tillgodogöra sig de nya arbetsmomenten. När Svensson meddelades om omplaceringen av avdelningschefen motiverades det av ”arbetstekniska skäl” samtidigt som det framhölls att företaget satte stort värde på hans arbetsskicklighet och erfarenhet vilken skulle vara till stor nytta vid traktoravdelningen. Svensson hade vid detta tillfälle reagerat mot omplaceringen och framhållit att han var kanonspecialist men att han ändå hade accepterat omplaceringen. När han i samband med detta fått sömn- och nervbesvär hade emellertid hans närmaste chefer bestämt sig för att berätta om den verkliga orsaken till omplaceringen. Cheferna hade sagt sig känna medlidande med Svensson då han kanske trodde att hans arbetskamrater inte ville ha kvar honom i gruppen. När Svensson blev underrättad om den verkliga anledningen till omplaceringen hade han nämnt att han i ungdomen tillhört någon kommunistisk organisation och vid något tillfälle - ”när</P> <P class="p174 ft21"><SPAN class="ft22">511</SPAN><SPAN class="ft68">PM av O G </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 30/3 1965. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">512</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">209</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">man i kanonverkstaden studerat en tidningsartikel” - blivit utpekad som kommunist. Beskedet till Svensson fick emellertid motsatt effekt än den avsedda. Sedan Svensson förgäves försökt få klarhet i saken vid det ovan refererade besöket hos major K hade besvären förvärrats. När han återkom en andra gång för att ”absolut få besked i saken” hade han förklarat att han varit tvungen att uppsöka en läkare för att få lugnande medicin. Då hade major K sagt att saken skulle bli föremål för närmare utredning och att ”man från Stockholm skulle föranstalta om ett samtal med [Svensson]”.<SPAN class="ft13">513</SPAN></P> <P class="p441 ft88">Det första samtalet</P> <P class="p251 ft6">Den 24 februari 1965 höll <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> i en dryg halvtimme ett första samtal med Svensson. Vid samtalet - som sammanfattades i promemoria - gav Svensson en detaljerad berättelse om sitt privatliv, sin politiska bakgrund samt de erfarenheter han gjort under de månader som gått sedan han fick klart för sig att han skulle omplaceras.</P> <P class="p247 ft6">Svensson var född i början <NOBR>1910-talet</NOBR> i en syskonskara av sex barn under knappa ekonomiska omständigheter. Modern - som avlidit 1920 - hade varit ”varmt religiös” och fadern ”’hade haft en dragning åt det hållet’”. Politiska frågor brukade inte diskuteras i hemmet. Efter skolgång och konfirmation och en viss tid av lantarbete hemma på gården fick Svensson anställning som vägarbetare i Askersund 1931. År 1934 gjorde fullgjorde han sin värnplikt och 1935 började han arbeta vid Bofors där han från slutet av 1936 fram till 1963 (då han blev sjukskriven) tjänstgjorde i kanonverkstaden. När Svensson därefter berättade om det som inträffat sedan han påbörjat förberedelserna för stridsvagnsarbetet och de oklara beskeden han fått från säkerhetschefen vid Bofors hade han framhållit att situationen medfört såväl psykiskt som fysiskt lidande.<SPAN class="ft13">514</SPAN></P> <P class="p138 ft6">Huvudsyftet med samtalet var emellertid att få Svensson att berätta om sin politiska bakgrund och sin inställning till kommunismen. Svensson hade då bestämt förklarat att han inte var kommunist. Han hade dock när han var <NOBR>12-13</NOBR> år under det tidiga 1920- talet blivit bekant med en diversearbetare som fått honom att ansluta sig som medlem till en kommunistisk ungdomsorganisation eftersom han lockats av att organisationen sades anordna ”trevliga sammankomster”. Även om han aldrig besökt några sådana till-</P> <P class="p242 ft21"><SPAN class="ft22">513</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">514</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">210</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388207x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">ställningar trodde han sig ha betalat medlemsavgift under ett eller ett par år. År 1936 - då han börjat arbeta i Bofors kanonverkstad - hade en arbetskamrat (”X”) flera gånger förgäves försökt få honom att bli medlem i Karlskoga kommunistiska arbetarkommun. I slutet av <NOBR>1930-talet</NOBR> hade han lärt känna en annan kommunistisk partimedlem i Karlskoga. Partimedlemmen - som nu sedan länge lämnat SKP och blivit socialdemokratisk riksdagsledamot - hade då de träffats på gatan pratat med Svensson om kommunisternas verksamhet men däremot inte försökt påverka honom till att ansluta sig till partiet. Svensson berättade vidare att han - efter det finska vinterkrigets utbrott 1939 - blivit utpekad som kommunist och utsatt för glåpord från sina arbetskamrater i kanonverkstaden. Arbetsplatsmobbningen berodde sannolikt på att han ofta blev uppsökt av X som tidigare försökt värva honom som medlem i SKP.</P> <P class="p400 ft32">Det var emellertid så att [X] många gånger kom för att exempelvis låna något redskap av [Svensson] utan att därvid tala om politik.<SPAN class="ft31">515</SPAN></P> <P class="p112 ft6">Eftersom Svensson vid årsskiftet 1939/40 hade börjat ogilla kommunisterna på grund av deras försvar av det ryska angreppet mot Finland och därför blev ”ännu mera pinsamt berörd” av tråkningarna på arbetsplatsen bestämde han sig för att sätt in en tidningsannons med följande lydelse:</P> <P class="p139 ft32">”På förekommen anledning får jag härmed meddela att jag ej tillhör kommunistiska partiet. - [Svensson].”<SPAN class="ft31">516</SPAN></P> <P class="p450 ft1">Efter det att han ”sagt ifrån på skarpen till en av sina ivrigaste vedersakare” hade han blivit lämnad i fred på arbetsplatsen.</P> <P class="p451 ft6">När <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> frågade honom om han varit prenumerant på någon kommunistisk tidning hade han förnekat detta.</P> <P class="p206 ft32">Det kunde dock vara möjligt att han vid något tillfälle under en kortare tid fått sig gratis tillsänd någon sådan tidning, men han kunde inte minnas detta.<SPAN class="ft31">517</SPAN></P> <P class="p333 ft21"><SPAN class="ft22">515</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">516</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">517</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">211</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388208x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft6">Nu hade samtalet kommit till den punkt då det var dags för Dahl- <NOBR>gren-Tiberg</NOBR> att nämna något om de uppgifter som säkerhetspolisen hade om Svenssons politiska verksamhet. Uppgiften om att han varit uppsatt som kandidat på kommunisternas valsedel inför stadsfullmäktigevalet 1939 ställde sig Svensson helt oförstående inför.</P> <P class="p165 ft32">[Svensson] uppgav att han hittills icke ägt någon kännedom härom - ingen hade någonsin nämnt något om att han skulle ha varit kommunistisk kandidat vid detta eller något annat val - och han kunde inte förstå varför kommunisterna skulle ha nominerat honom eftersom han aldrig sysslat med politik.<SPAN class="ft31">518</SPAN></P> <P class="p222 ft6">Då <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> därefter frågat honom om han någonsin begärt utträde ur den kommunistiska ungdomsorganisationen som han tillhört på <NOBR>1920-talet</NOBR> hade han fått ett nekande svar.</P> <P class="p119 ft30">[Svensson] hade ansett att han automatiskt utträtt i och med att han upphört att erlägga medlemsavgift efter ett eller ett par år. Huruvida kommunisterna alltjämt betraktade honom som medlem år 1939 och därför ansett sig kunna föra upp hans namn på valsedeln ville han inte yttra sig om men han förmodade att så kunde ha varit fallet.<SPAN class="ft44">519</SPAN></P> <P class="p150 ft6">Enligt Svensson kunde man möjligen ha förväxlat honom med en annan person med samma tilltals- och efternamn som arbetade vid Bofors vid denna tid. Huruvida denna person - som hade slutat vid företaget 1950 och nu var anställd vid en mindre verkstad - var kommunist kunde han dock inte yttra sig om. Vid slutet av samtalet hade Svensson framhållit att han aldrig varit intresserad av politik, aldrig besökt något politiskt möte - ”möjligen stannat till någon stund för att lyssna på någon valmötestalare utomhus” - samt att han aldrig prenumererat på eller köpt lösnummer av någon kommunistisk tidning.</P> <P class="p452 ft21"><SPAN class="ft22">518</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">519</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">212</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388209x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">Han har utövat sin rösträtt, ingenting annat. Anslutningen till den kommunistiska ungdomsrörelsen under pojkåren ville han beteckna som ”en ungdomsförvillelse som han väl inte skall lida för hela livet”.<SPAN class="ft31">520</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Svensson hade därefter förklarat att hans uppgifter var sanningsenliga och att han inte undanhållit något under samtalet. Han ansåg sig också ha fått klarhet i varför han inte blivit godkänd för stridsvagnsarbetet. Samtidigt ville han försäkra sig om att hans framtida arbetssituation inte skulle påverkas av det som hänt.</P> <P class="p139 ft32">Han önskar nu till slut i sinom tid få ett besked, exempelvis genom säkerhetschefen, att han för framtiden anses fullt pålitlig, eftersom han anser att hans ”ungdomsförvillelse” inte kan läggas honom till last. Innan han får ett dylikt besked kan han inte känna sig lugn, uppgav han.<SPAN class="ft31">521</SPAN></P> <P class="p154 ft6">Under samtalet hade Svensson endast konfronterats med de uppgifter som inhämtats i början av andra världskriget. De uppgifter som inkommit om Svenssons kommunistiska sympatier under <NOBR>1960-talet</NOBR> och som lämnats av ”förtroliga meddelare” hade Dahl- <NOBR>gren-Tiberg</NOBR> inte nämnt, då han inte ville riskera att röja meddelarnas identitet.</P> <P class="p2 ft88">Svenssons uppgifter kontrolleras</P> <P class="p37 ft6">Nästa steg i utredningen blev att låta kriminalkommissarie H vid säkerhetspolisens Örebrosektion försöka kontrollera de uppgifter som Svensson gett i samtalet. Kommissarie H skulle därför kontakta den förtrolige meddelare som gett uppgifter om Svensson. Han skulle också försöka få fram den kommunistiska valsedeln från 1939 och den annons som Svensson sagt sig ha låtit införa i en tidning vid årsskiftet 1939/40. Han skulle dessutom tala med den f.d.</P> <P class="p453 ft21"><SPAN class="ft22">520</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">521</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">213</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388210x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft6">kommunisten som blivit socialdemokratisk riksdagsman och som Svensson sagt sig ha haft kontakt med under <NOBR>1930-talet.<SPAN class="ft13">522</SPAN></NOBR></P> <P class="p28 ft6">Efter tre veckor kunde resultatet av kommissarie H:s utredning presenteras. Då hade man lyckats hitta såväl den annons som Svensson hänvisat till som vallistan till fullmäktigevalet 1939. I tidningsannonsen som varit införd i början av 1940 stod följande att läsa:</P> <P class="p151 ft32">”Härmed meddelas att undertecknad ej längre tillhör Sveriges Kommunistiska parti. [Svensson] 1632.”<SPAN class="ft31">523</SPAN></P> <P class="p251 ft6">Även kommunisternas kandidatlistor för södra och norra valkretsen inför stadsfullmäktigevalet på hösten 1939 hade återfunnits i tidningen. I båda dessa kandidatlistor återfanns Svensson med tilltalsnamn och efternamn (mellannamnet utelämnat) som ett av de sista namnen på listan som bestod av totalt 20 namn.</P> <P class="p28 ft6">Utredningen gav inget stöd till Svenssons misstankar om att det skett en namnförväxling. Angående Svenssons namne hade flera personer i dennes bekantskapskrets vitsordat att denne aldrig varit politiskt intresserad och inte visat några sympatier för kommunismen.</P> <P class="p454 ft6">Ett visst intresse hade ägnats numret 1632 som återfunnits i den av Svensson införda annonsen. Numret överensstämde inte med hans arbetsnummer och huruvida det var hans postboxnummer eller hans medlemsnummer i SKP hade inte kunnat fastställas.</P> <P class="p28 ft6">Om den kommunistiske arbetskamraten X som Svensson hade haft kontakt med under <NOBR>1930-talet</NOBR> hade konstaterats att han stod som första namn på 1939 års kandidatlista, tillhörde styrelsen för Karlskoga kommunistiska arbetarkommun och under åter 1947- 1950 varit ledamot i stadsfullmäktige.</P> <P class="p29 ft6">Säkerhetspolisen hade vidare inhämtat uppgifter om den agiterande diversearbetaren som värvat Svensson till den kommunistiska ungdomsrörelsen. Diversearbetaren var registrerad som kommunist sedan krigsåren som valsedelutdelare och sympatisör och han skulle också ha samlat några ”’rättrogna’ omkring sig” under <NOBR>1920-talet,</NOBR> enligt uppgifter från en pensionerad polisman.</P> <P class="p65 ft1">För bedömningen av Svenssons inställning till kommunismen under <NOBR>1960-talet</NOBR> var emellertid den socialdemokratiske riksdagsmannens samt den lokale förtrolige meddelaren ”Akg 5”:s utsagor</P> <P class="p455 ft21"><SPAN class="ft22">522</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">523</SPAN><SPAN class="ft65">PM av S H den 8/3 1965. HSC nr 11/65.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">214</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388211x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">viktigast. Riksdagsmannen hade sagt att han kände Svensson sedan mitten av <NOBR>1930-talet</NOBR> då han själv tillhört ledarna bland kommunisterna i Karlskoga (han hade ”’hoppat av’” 1939). Han ansåg att det var sannolikt att Svensson under denna tid varit partimedlem eftersom han hade bott granne med en aktiv kommunist som ”torde ha haft ett visst inflytande över [Svensson]” (i utredningspromemorian gjorde säkerhetspolisen här en särskild markering om att den ”aktive kommunisten” var registrerad som ”mycket aktiv kommunist”). Därefter hade emellertid Svenssons intresse för politik svalnat betydligt och riksdagsmannen menade att det inte fanns någon anledning att misstänka att han skulle utgöra någon säkerhetsrisk.</P> <P class="p256 ft30">Om [Svenssons] politiska förhållanden under kriget och närmast därefter, visste ej [riksdagsmannen] något, men under senare år torde [Svensson] helt ha slutat intressera sig för politik. [Riksdagsmannen] var av den uppfattningen att [Svensson] numer kan anses som fullt pålitlig.<SPAN class="ft44">524</SPAN></P> <P class="p172 ft6">Meddelaren ”Akg 5” hade varit aktiv socialdemokrat sedan ungdomen och var under <NOBR>1960-talet</NOBR> lokalt ledande både inom partiet och i metallindustriarbetarförbundet med goda personkontakter i Karlskoga och vid Bofors. Enligt vad ”Akg 5” sagt till kommissarie H hade Svensson - som han sade sig känna sedan länge - tidigare varit ”klar kommunistsympatisör”.</P> <P class="p68 ft32">Han grundade denna sin uppfattning på vad han av andra hört om [Svensson] i det avseendet, men han kunde nu icke erinra sig av vilka han hört det.<SPAN class="ft31">525</SPAN></P> <P class="p108 ft6">Meddelaren kunde dessutom berätta att Svensson vid sin tidigare arbetsplats i kanonverkstaden ”’var i lag’ med några kommunister” varav en var aktiv kommunist och han sade sig vara av den uppfattningen att umgänget ”mycket sannolikt” hade påverkat Svenssons politiska inställning.<SPAN class="ft13">526 </SPAN>Även om meddelaren inte kunde ge besked om Svensson prenumererade på någon kommunistisk tidning hade</P> <P class="p280 ft21"><SPAN class="ft22">524</SPAN><SPAN class="ft68">PM av O H den 15/3 1965. HSC nr 11/65. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p163 ft21"><SPAN class="ft22">525</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p163 ft15"><SPAN class="ft22">526</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">215</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388212x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">han framhållit att Svensson hade ”möjlighet att läsa sådana tidningar under rasterna, på sin arbetsplats, dit de ofta medfördes av de aktiva kommunisterna”. Sammanfattningsvis hade meddelaren därefter framhållit att Svensson tidigare varit kommunistsympatisör men ”aldrig varit politiskt aktiv” och att Svensson ”mycket sällan” hade varit med på möten med fackföreningen.<SPAN class="ft13">527</SPAN></P> <P class="p29 ft6">I Örebrosektionens utredning framkom således att Svenssons namn återfunnits dels på en kommunistisk valsedel inför ett fullmäktigeval 1939, dels i en tidningsannons 1940 där det meddelades att han ”ej längre” tillhörde SKP. Vidare hade två meddelare som kände Svensson sagt att han varit kommunistsympatisör under <NOBR>1930-talet</NOBR> och att han mycket väl kan ha varit medlem i SKP under denna tid. Enligt utredningsresultatet var således Svenssons kommunistiska aktiviteter under mellankrigstiden av större omfattning än vad han själv sagt i samtalet med säkerhetspolisen.</P> <P class="p29 ft6">Vad beträffar Svenssons politiska inställning efter 1940 kom emellertid säkerhetspolisen inte särskilt långt. De vid personalkontrollen tidigare utlämnade uppgifterna om att Svensson i början av <NOBR>1960-talet</NOBR> var ”klar kommunistsympatisör” och att han regelbundet läste kommunistiska tidningar kunde inte bekräftas i undersökningen. Att riksdagsmannen dessutom sagt till säkerhetspolisen att Svensson kunde betraktas som fullt pålitlig talade för att han borde ha godkänts i personalkontrollen.</P> <P class="p65 ft6">Detta betyder således att de uppgifter som medfört att han inte godkänts för stridsvagnsarbetet inte höll för en närmare granskning. Fram till det att nya uppgifter inkommit om Svensson 1962 hade noteringarna från 1939 inte utlämnats i personalkontrollen och han redovisades som ”klar” från säkerhetspolisens sida vid 1958 års kontroll. I den fortsatta utredningen var det emellertid just uppgifterna från <NOBR>1930-talet</NOBR> som ansågs särskilt viktiga att reda ut.</P> <P class="p271 ft88">Säkerhetspolisens första utvärdering</P> <P class="p27 ft6">För <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> blev oklarheterna kring Svenssons politiska verksamhet under <NOBR>1930-talet</NOBR> av central betydelse. När han sammanställt de uppgifter som framkommit i utredningen lät han sig inte påverkas av att den socialdemokratiske riksdagsmannen sagt att Svensson var fullt pålitlig. I en promemoria till byråchefen Sterner vid säkerhetspolisen konstaterade <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> inlednings-</P> <P class="p456 ft15"><SPAN class="ft14">527 </SPAN>Ibid.</P> <P class="p79 ft8">216</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388213x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">vis att han liksom kommissarie H var av uppfattningen att Svensson medvetet ljugit om sitt engagemang för kommunismen, då det fanns starka skäl för antagandet att det var just han som fanns upptagen på kandidatlistan 1939.</P> <P class="p139 ft32">I och med detta står ju hans fall fram i en helt annan dager än om det - som [Svensson] själv ville göra gällande vid vårt samtal - enbart varit frågan om en ”ungdomsförvillelse”<SPAN class="ft31">528</SPAN></P> <P class="p108 ft6">En försvårande omständighet var dessutom att Svensson sagt att de trakasserier som han utsattes för under vinterkriget endast berott på att han då och då blivit uppsökt av en kommunist på arbetsplatsen. Det verkliga skälet var - menade <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> - istället att han varit uppsatt på valsedeln och att han var känd som organiserad kommunist.</P> <P class="p378 ft32">Och detta då i en minst sagt olämplig tid, då sinnena var i svallning på grund av ryssarnas angrepp på Finland. <SPAN class="ft43">Då </SPAN>hade verkligen den gode [Svensson] haft anledning att - som så många andra kommunister som inte haft kraft att försvara sig - annonsera i pressen om ett litet avhopp.<SPAN class="ft31">529</SPAN></P> <P class="p457 ft6">Övertygad om att Svensson försökt att föra honom bakom ljuset vid samtalet fortsatte <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> enligt följande:</P> <P class="p206 ft30">Och kommer man så långt, det inser nog [Svensson], så har man skäl att fråga sig hur det gick i fortsättningen, då ryssarna i och med kriget mot det nazistiska Tyskland blev populära här i landet som ”västallierade”: gick inte [Svensson] då tillbaka till kommunisterna? Och har han inte alltsedan dess stått under deras inflytande, svag karaktär som han uppenbarligen är enligt vad [kommissarie H] och jag bedömde honom. Jag tror att [Svensson] hade allt detta klart för sig vid vårt samtal och att</P> <P class="p458 ft21"><SPAN class="ft22">528</SPAN><SPAN class="ft68">PM av </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> till Sterner den 18/3 1965. HSC nr 11/65. SÄPO.</P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">529</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">217</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388214x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">han därför försökte bluffa i hopp om att det hela inte skulle kunna avslöjas så lång tid efter- <SPAN class="ft84">åt.</SPAN><SPAN class="ft85">530</SPAN></P> <P class="p459 ft6">Möjligheten att den av nervösa besvär drabbade Svensson hade andra mindre konspirativa skäl - t.ex. för att undvika fortsatta problem vid arbetsplatsen - för att försöka undanhålla uppgifter om att han varit aktiv kommunist i slutet av <NOBR>1930-talet</NOBR> valde <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> helt att bortse ifrån. I Svensson såg <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> en farlig säkerhetsrisk som försökte ljuga för säkerhetspolisen och han beskrev det som otillfredsställande att Svensson och ”övriga kommunistiska vänner [som] givetvis redan fått veta vad Svensson sagt till mig - skall få gå och tro att han lurat säkerhetsavdelningen”.<SPAN class="ft13">531</SPAN></P> <P class="p110 ft32">Om [Svensson] vid ett nytt samtal med honom, mot bakgrunden av det starka material som nu finns, kommer att anse sig tvungen att erkänna att han hösten 1939 - inte vid 12 à 13 utan vid 26 års ålder - var medlem i kommunistpartiet och kandidat vid val, då kommer han helt säkert också i fortsättningen inte tala om någon ”upprättelse”. Och man får lugnt på Bofors.<SPAN class="ft31">532</SPAN></P> <P class="p460 ft6">De insinuanta och närmast fientliga formuleringarna om Svensson tyder på att <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> var upprörd över att han inte lyckats få denne att bekänna färg. De motstridiga uppgifterna om engagemanget på <NOBR>1930-talet</NOBR> och avhoppet i februari 1940 fick Dahlgren- Tiberg att misstänka att Svensson tillhörde den grupp av kommunister som enligt säkerhetstjänsterna var de allra farligaste: den ”hårda kärnan” av kommunister som organiserats i en dold organisation.</P> <P class="p352 ft32">Såväl [kommissarie H] som jag anser utan tvekan att [Svensson] måste, i dagens läge, betraktas som en säkerhetsrisk, eftersom han uppenbarligen ljugit och man inte vet orsaken. Varför sade han inte som det var vid vårt samtal? Kan det bero på att han haft mycket mer att</P> <P class="p461 ft21"><SPAN class="ft22">530</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">531</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft22">532</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">218</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388215x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft32">göra med kommunisterna än vi vet? En pålitlig kommunist, ”dold” medlem, är säkert något man på kommunistsidan inte har något emot att ha vid vår viktigaste vapensmedja.<SPAN class="ft31">533</SPAN></P> <P class="p108 ft6"><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> menade att det var viktigt att få klarhet i fallet och ville därför hålla ytterligare ett samtal med honom. Svensson skulle då få en chans att bemöta de uppgifter som framkommit i utredningen samtidigt som ett nytt samtal därmed skulle klargöra för kommunisterna att det var fåfängt att tro att man kunde lura säkerhetspolisen.</P> <P class="p68 ft30">Kan han förklara saker och ting är det ju bra, inte minst för honom själv - han får i varje fall veta vad som ligger emot honom och får möjlighet att bemöta det - men det viktigaste är att en utredning inte lämnas halvfärdig och kommunisterna bibringas den uppfattningen att man kan slå blå dunster i ögonen på oss hur som helst.<SPAN class="ft44">534</SPAN></P> <P class="p243 ft88">Det andra samtalet</P> <P class="p37 ft6">Den 25 mars träffades återigen Svensson och <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> för ett samtal, denna gång i närvaro av biträdande kommissarie H från Örebro. Svensson konfronterades då med de uppgifter som framkommit vid utredningen. Liksom vid det första samtalet ville Dahl- <NOBR>gren-Tiberg</NOBR> främst få klarhet i Svenssons kommunistiska verksamhet under 1920- och <NOBR>1930-talen</NOBR> och han delgavs då vissa av de uppgifter som framkommit i Högels utredning. Han fick bland annat se kopior av de publicerade kandidatlistorna från 1939 och en avskrift av sin tidningsannons i februari 1940. Även om Svensson bestämt vidhöll att han talat sanning i det första samtalet medgav han att det på grund av uppgifterna i tidningsannonsen kunde finnas anledning att ifrågasätta den berättelse som han lämnat tidigare. Nu medgav han att han deltagit i några möten med ungdomsförbundet på <NOBR>1920-talet</NOBR> och att han fått ett medlemskort. Medlemsnumret kunde han dock inte komma i håg och han uppgav vidare att hans</P> <P class="p162 ft21"><SPAN class="ft22">533</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">534</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">219</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388216x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">kontakter med den kommunistiska rörelsen hade upphört 1931. Då han flyttade till Karlskoga 1935 hade han möjligen blivit informerad om att hans gamla medlemskap automatiskt överförts till den nya arbetarkommunen och möjligen hade han då fått besked om sitt medlemsnummer, vilket skulle förklara formuleringen i annonsen om att han ”inte längre” tillhörde partiet. Att han varit uppsatt som valkandidat 1939 sade han sig emellertid inte ha känt till förrän <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> informerat honom om detta vid det första samtalet.</P> <P class="p352 ft32">På en fråga av undertecknad uppgav [Svensson] att han givetvis skulle ha reagerat om han fått veta att han uppsatts som kommunistisk kandidat vid ett allmänt val. ”Då skulle jag ha rivit i”, säger han.<SPAN class="ft31">535</SPAN></P> <P class="p251 ft6">Svensson uppgav vidare att han under sin tid i kanonverkstaden varit ansluten till metallindustriarbetarförbundet men ej varit kollektivansluten till det socialdemokratiska partiet. När han började vid en annan avdelning vid Bofors efter sin sjukskrivning hade han gått över till Svenska industritjänstemannaförbundet. Tidigare hade han ”ganska ofta” besökt de fackliga mötena men under de senaste <NOBR>3-4</NOBR> åren hade han slutat med detta. Han berättade också att det sällan pratades politik på arbetsplatsen, ”men ibland diskuterade man världshändelserna, särskilt under kriget” samt att han aldrig sett någon kommunistisk tidning i fabrikslokalerna.</P> <P class="p110 ft32">Tillfrågad om han ville yttra sig något om sin politiska uppfattning uppgav [Svensson] att han aldrig varit intresserad för politik. Han anser sig ”vara på regeringens linje eftersom den kämpar för fred och arbete”.<SPAN class="ft31">536</SPAN></P> <P class="p196 ft88">Misstankarna avskrivs</P> <P class="p27 ft1">Vid utvärderingen av samtalet hade <NOBR>Dahlgren-Tibergs</NOBR> misstankar mot Svensson mildrats. Även om han sade sig kunnat konstatera att Svensson ”icke lämnat i allt sanningsenliga uppgifter” menade</P> <P class="p462 ft21"><SPAN class="ft22">535</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">536</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">220</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388217x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p463 ft6">han att det kunde finnas anledning att anta att det motiverades av att han var orolig för framtiden.</P> <P class="p206 ft30">Orsaken härtill kan vara den att [Svensson] - som han antydde vid vårt första samtal - känner sig orolig för att han, därest han skulle framstå som i varje fall tidigare av övertygelse organiserad kommunist (kandidat vid allmänna val), i framtiden kan komma att betraktas med oblida ögon av ledningen vid AB Bofors även ifråga om arbete vid den öppna avdelningen. (Enligt säkerhetschefens uppfattning kommer detta icke bli fallet).<SPAN class="ft44">537</SPAN></P> <P class="p161 ft6">Enligt <NOBR>Dahlgren-Tibergs</NOBR> bedömning fanns det fog för misstankarna att Svensson varit medlem i SKP fram till i början av 1940 och att hans offentligt deklarerade avhopp hade framkallats av att han blivit mobbad av arbetskamraterna och ”möjligen även på grund av ovilja mot det ryska angreppet”. Vad beträffar hans senare kontakter med kommunismen sammanfattades bedömningen på följande sätt:</P> <P class="p378 ft30">Något belägg för att han därefter skulle ha återinträtt i kommunistpartiet finns icke. Däremot synes man ha anledning att - mot bakgrunden av de uppgifter som lämnats av säkerhetssektionens i Örebro förtrolige meddelare och av allt att döma tillförlitlige meddelare - misstänka att [Svensson] haft svårt för att komma ifrån sina tidigare kommunistiska kontakter och att han kanske även bibehållit en viss positiv inställning till kommunismen åtminstone till för några år sedan.<SPAN class="ft44">538</SPAN></P> <P class="p314 ft6">Det andra mötet med Svensson hade uppenbarligen fått Dahlgren- Tiberg att överge sina tidigare konspirativa tankegångar om att Svenssons försök att tona ned det egna kommunistiska engagemanget i slutet av <NOBR>1930-talet</NOBR> berodde på att han tillhörde kommunisternas hårda, pålitliga och dolda kärna. Att <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> vid</P> <P class="p333 ft21"><SPAN class="ft22">537</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">538</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">221</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p390 ft6">det sista samtalet fått större förståelse för Svenssons pressade situation framgår av följande avslutande kommentar:</P> <P class="p119 ft30">[Svensson] förklarade sig helt nöjd med den gjorda utredningen och han påfordrade icke - såsom vid vårt tidigare samtal - något särskilt besked i saken. Han sade sig ha funnit sig väl tillrätta i den arbetsgrupp som sysslar med schakttraktorn. Han var lugn och företedde inte längre några tecken på nervösa besvär.<SPAN class="ft44">539</SPAN></P> <P class="p96 ft6">Därmed ansågs utredningen i fallet Svensson avslutad och det slutliga avgörandet överlämnades till försvarsministern som den 20 maj 1965 beslutade att inte ändra beslutet om att Svensson inte fick användas i hemligt arbete ”enär [Svensson] förklarat sig nöjd med sin nuvarande placering”. Misstankarna om att Svensson i rådande läge skulle vara nationellt opålitlig avskrevs tills vidare då försvarsministern gjorde bedömningen att Svensson ”icke utgör någon säkerhetsrisk f.n.”.<SPAN class="ft13">540</SPAN></P> <P class="p271 ft3">Övriga fall</P> <P class="p41 ft6">Svensson var en av tre personer vars missnöje med att de blivit omplacerade eller nekats tjänster på grund av att de betraktats som kommunistiska säkerhetsrisker resulterat i att säkerhetspolisen samtalat med dem. I ett fall höll säkerhetspolisen dessutom samtal med en person som var orolig för att han inte skulle godkännas i personalkontrollen. Liksom i fallet Svensson kom samtalen i samtliga dessa ärenden att resultera i att misstankarna mot personerna avskrevs.<SPAN class="ft13">541</SPAN></P> <P class="p441 ft88">Ingenjören A</P> <P class="p373 ft6">Ingenjör A hade stoppats från att tjänstgöra som flygingenjör vid Flygvapnet efter det att han blivit personalkontrollerad i början av år 1966. Om denne hade säkerhetspolisen utlämnat uppgifter om</P> <P class="p464 ft21"><SPAN class="ft22">539</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft22">540</SPAN><SPAN class="ft25">Myndigheternas beslut i bifogade säkerhetssamtalärenden. 12/1 1967. HSC nr 1/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p213 ft15"><SPAN class="ft22">541</SPAN><SPAN class="ft65">Förteckning över säkerhetssamtal, 12/1 1967. Säkerhetspolisens säkerhetsskyddsrotel, F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">222</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388219x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">att han hade under perioden <NOBR>1960-1964</NOBR> prenumererat på Ny Dag, 1963 ”garanterat” en summa av 20 kr till tidningens ”fasta försvar” och 1962 varit medlem i en kommunistisk bostadsförening. När A sagt sig vilja få en förklaring till att han inte antagits till befattningen höll kommissarie <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> ett samtal med A den 11 januari 1966.</P> <P class="p232 ft6">Vid samtalet kunde A berätta att kommunismen hade haft ”ett visst inflytande över honom” under uppväxttiden då hans far varit kommunistsympatisör och prenumerant på Norrskensflamman. Modern däremot, som kom från ett religiöst hem, beskrevs som folkpartist. A framhöll att han ”aldrig varit och är fortfarande inte intresserad för politik annat än i största allmänhet” och att han aldrig hade varit politiskt organiserad. När A flyttade till Stockholm kring 1960 hade kommunistiska vänner från Norrland övertalat honom till att prenumerera på Ny Dag och Clarté. Därmed bekräftades registeruppgifterna om att A varit prenumerant på Ny Dag <NOBR>1960-1964.</NOBR> När A konfronterades med uppgiften (som baserades på en notis i Ny Dag) om att en person med hans namn garanterat 20 kr till ”Ny Dags Fasta Försvar” trodde han att det kunde ha varit hustrun som efter påtryckningar från kommunistiska vänner låtit sätta in annonsen. Själv hade inget minne av detta. Han sade sig heller inte ha någon kännedom om att han varit registrerad som medlem i en kommunistisk bostadsförening. Även detta kunde ha ombesörjts av hustrun. Emellertid berättade A även att han själv deltagit i aktiviteter som kunde betraktas som misstänkta av säkerhetspolisen:</P> <P class="p324 ft30">Tillfrågad om han kunde erinra sig något annat som kan ha haft kommunistisk anstrykning drog [A] sig till minnes att han och hans maka för några år sedan besökt en julfest i Bandhagen anordnad av ”någon förening SKV” (SKV = Svenska Kvinnors Vänsterförbund). Hur makarna [A] fått vetskap om denna tillställning och omständigheterna i övrigt i samband med besöket kunde [A] nu inte förklara närmare. Möjligen kunde det ha rört sig om ett meddelande i tidningen Ny Dag.<SPAN class="ft44">542</SPAN></P> <P class="p443 ft15"><SPAN class="ft14">542 </SPAN>PM av Krkom O <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 12/1 1966. HSC nr 1/67. SÄPO.</P> <P class="p308 ft8">223</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">När samtalet var avslutat konstaterade <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> att A ”förklarat sig nöjd och tacksam över att ha blivit i tillfälle att få klarhet i hur saker och ting ligger till” då särskilt hans fru ”varit oroad över det hela”. A tycks också ha gjort ett gott intryck på Dahlgren- Tiberg:</P> <P class="p395 ft32">Han uppträdde korrekt och han föreföll icke att hysa någon avog inställning åt något håll utan antydde endast att han ansett det lämpligare om han fått besked på ett tidigare stadium av sin utbildning.<SPAN class="ft31">543</SPAN></P> <P class="p251 ft6">Säkerhetspolisen nöjde sig emellertid inte med att samtala med A. Liksom i fallet Svensson hade man låtit göra en närmare utredning om vad som var känt om A:s föräldrar och svärföräldrar. Från sektionen i Luleå kunde det då meddelas att svärföräldrarna enligt uppgifter ”från tillförlitligt håll” kunde betraktas som ”redbara och ordentliga människor”. A:s svärmor karaktäriserades som religiös och socialdemokrat och svärfadern som ”socialdemokratiskt inriktad”. Den senare hade dock tidigare haft en ”kommunistisk anstrykning” och han hade också en son från ett tidigare äktenskap som uppgavs vara aktiv kommunist. Om A:s föräldrar rapporterades att de var kommunister och fadern var känd som kommunistsympatisör och ”en riktig skrikhals som gärna diskuterade politik mycket högljutt”. A hade dessutom flera morbröder som var kommunister. Luleåsektionen kunde också rapportera följande:</P> <P class="p74 ft30">En folkhögskolelärare, som är son till en f.d. polisman och som betecknas som pålitlig, har vid förfrågan uppgivit att han under sin studietid vid läroverket i Haparanda var inneboende hos [A:s] föräldrar och därför kom i nära kontakt med [A] som han ju också var skolkamrat med. [A] framförde ofta åsikter som var helt kommunistiska. Han ansåg bl.a. att staten skulle äga hela produktionsapparaten i Sverige. [A] framförde dock sina synpunkter helt lugnt och ”man fick den uppfattningen att han kanske icke var en riktig revolutionär men hade</P> <P class="p465 ft15"><SPAN class="ft14">543 </SPAN>Ibid.</P> <P class="p79 ft8">224</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft32">blivit politiskt färgad av sin fader, som var en skrikhals”.<SPAN class="ft31">544</SPAN></P> <P class="p101 ft6">När utredningen var slutförd kompletterades de uppgifter som tidigare lämnats i personalkontroll med den information som erhållits vid samtalet med A och vid utredningen i Luleå. Resultatet av den mer ingående kontrollen av A blev att han antogs till flygingenjör och att ”inga inskränkningar eller restriktioner från säkerhetssynpunkt” vidtogs.<SPAN class="ft13">545</SPAN></P> <P class="p243 ft88">Verkmästaren B</P> <P class="p37 ft6">Den tredje personen som varit föremål för personalkontroll och som <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> samtalade med kallas här verkmästaren B. B hade sedan 1947 varit anställd vid en målarfirma i Karlskoga. När målarfirman 1966 fick i uppdrag att utföra arbeten inom ett militärområde <NOBR>(SUA-arbete)</NOBR> hade han befarat att han inte skulle godkännas i personalkontrollen och därför i preventivt syfte tagit kontakt med säkerhetspolisen i Örebro. Eftersom B ett par gånger tidigare utestängts från hemliga arbeten på grund av personalkontrollen var farhågorna inte ogrundade. År 1957 blev B inte godkänd för måleriarbeten vid Bofors. Då hade följande uppgifter lämnats ut från säkerhetspolisen: 1947 hade han varit upptagen som kommunistisk kandidat inför val av Ungdomens parlament i Karlskoga, 1949 hade han valts till ordförande i en kommunistisk arbetarkommun och 1951 hade han prenumererat på Ny Dag. I samband med B:s värnpliktstjänstgöring hade det vid personalkontrollen inte lämnats ut några nya uppgifter om honom utan säkerhetspolisen hade endast hänvisat till de uppgifter som redan fanns hos försvarsstaben sedan 1957. Detta hade resulterat i att han inte blev godkänd för den avsedda värnpliktstjänstgöringen där det ingick vissa polisiära uppgifter.</P> <P class="p466 ft6">Nu skulle B återigen bli kontrollerad eftersom han skulle utföra måleriarbeten i ett militärområde. När försvarsstaben gjorde en förfrågan om personalkontroll angående B kunde säkerhetspolisen konstatera att inget ”nytt i sak” hade framkommit om B:s politiska förhållanden.</P> <P class="p183 ft21"><SPAN class="ft22">544</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">545</SPAN><SPAN class="ft65">Myndighetens beslut i bifogade säkerhetssamtalen, den 12/1 1967. HSC nr 1/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">225</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388222x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft30">Det hade endast vid ett tillfälle i november 1962 konstaterats att hans personbil varit uppställd på en parkeringsplats i närheten av Folkets hus i Karlskoga vid en tidpunkt då Örebro läns kommunistiska partidistrikt haft en facklig studiekonferens i nämnda Folkets hus. In- tet belägg fanns dock för att [B] skulle ha deltagit i konferensen.<SPAN class="ft44">546</SPAN></P> <P class="p150 ft6">När denna uppgift tillsammans med uppgifter som fanns sedan det tidiga <NOBR>1950-talet</NOBR> angående B föredrogs för samrådsnämnden den 13 maj 1966 beslutades att det i enlighet med B:s önskan skulle hållas ett samtal med honom. I samtalet hade B berättat att han varit aktiv i den lokala kommunistiska arbetarkommunen under <NOBR>1940-talet.</NOBR> Vid ett årsmöte 1949 då han själv inte var närvarande hade han blivit vald till ordförande. Anledning till detta var enligt B att den tidigare ordföranden - som dessutom var hans granne - hade sett till att B blev vald till ordförande då han vid denna tidpunkt ”börjat tröttna på den kommunistiska verksamheten och man ville tydligen återuppväcka hans intresse”. I praktiken hade också grannen som nu var sekreterare i arbetarkommunen fungerat som ordförande eftersom B blivit alltmer ointresserad för arbetet inom kommunen och kommunismen överhuvudtaget. Några år in på <NOBR>1950-talet</NOBR> hade B börjat ogilla kommunismen och sagt upp sitt medlemskap. Efter det att han flyttat till Karlskoga 1956 hade han heller inte kontakt med sitt tidigare umgänge.</P> <P class="p157 ft32">Han har numera själv inte något intresse för politik och detta har gjort att han efter utträdet ur kommunistiska partiet icke har inträtt i någon annan politisk organisation. Han påverkades mycket illa av händelserna i Ungern hösten 1956 och med åren har han kommit att direkt ta avstånd från de kommunistiska idéerna. Hans strävan är nu att få detta klarlagt eftersom han känner sig illa berörd av att kanske alltjämt inte vara betraktad som pålitlig ur säkerhetssynpunkt.<SPAN class="ft31">547</SPAN></P> <P class="p467 ft21"><SPAN class="ft22">546</SPAN><SPAN class="ft68">PM av Krkom O </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> den 26/5 1966. HSC nr 1/67. SÄPO.</P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft22">547</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p79 ft8">226</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">När <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> åter föredrog ärendet B inför samrådsnämnden den 24 maj 1966 hade det konstaterats att B:s egna uppgifter förtjänade tilltro. Därför beslöts det att uppgifterna inte skulle lämnas ut.<SPAN class="ft13">548 </SPAN>När detta besked lämnats till försvarsstaben hade ÖB meddelat chefen för armén att B kunde godkännas för arbetet.<SPAN class="ft13">549 </SPAN>Huruvida uppgifterna om B skulle ha lämnats ut om det inte hållits något samtal med honom framgår inte. Men med tanke på att <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> i sin PM om B med hänvisning till de uppgifter som framkommit i samtalet framhöll ”att det under sådana omständigheter något uppgiftsutlämnande i personalkontrollväg icke är aktuellt”<SPAN class="ft13">550 </SPAN>är det sannolikt att uppgifterna om det tidigare 1950- talets engagemang och den parkerade bilen vid Folket hus hade lämnats ut.</P> <P class="p430 ft88">Byggnadsarbetaren C</P> <P class="p37 ft6">Den fjärde personen som 1966 var föremål för säkerhetssamtal, på grund av att han misstänktes vara en kommunistisk säkerhetsrisk, var byggnadsarbetaren C som var anställd vid ett företag som anlitades för försvarsarbeten. Samtalet var föranlett av att C - som på grund av personalkontrollen vägrats tillträde till vissa militära anläggningar - hade klagat till försvarsministern. Vid samtalet med <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> hade C inledningsvis förklarat att det för honom handlade om att få klarhet i varför han inte släpptes in på vissa arbetsplatser. När C blev tillfrågad om sin politiska inställning hade han rakt på sak på förklarat att han hade en socialistisk inställning och sagt att ”jag är nog väldigt röd”. Under andra världskriget hade han varit partimedlem under något år men hade snart tröttnat.</P> <P class="p400 ft30">[C:s] intresse för det kommunistiska partiet svalnade ganska snart och han slutade då med att erlägga medlemsavgift trots att han blev utsatt för påtryckningar från kassören i den kommunistiska arbetarkommunen. Därefter - alltså nu under omkring 20 års tid - har han varit politiskt oorganiserad, om man undantar att han som medlem i … byggnadsarbetareför-</P> <P class="p23 ft24"><SPAN class="ft22">548</SPAN><SPAN class="ft35">Dock lämnades </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tibergs</NOBR> PM till försvarsstaben ”för kännedom” med hänsyn till att det tidigare (1957) hade lämnats ut uppgifter om honom. Ibid.</P> <P class="p246 ft21"><SPAN class="ft22">549</SPAN><SPAN class="ft68">Myndighetens beslut i bifogade säkerhetssamtalen, den 12/1 1967. HSC nr 1/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">550</SPAN><SPAN class="ft65">Ibid.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">227</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388224x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft32">bundet är kollektivansluten till socialdemokratiska partiet, en anslutning som han sade sig icke gilla.<SPAN class="ft31">551</SPAN></P> <P class="p310 ft6">Vissa kontakter som intresserade säkerhetspolisen hade C haft med kommunisterna även efter kriget. År 1955 hade han, utan att be om det, fått sig tillsänt tre nummer av Nyheter från Sovjetunionen. Vi- dare hade han 1962 efter en uppmaning av en försäljare av kommunistisk litteratur ”garanterat” ett belopp till den kommunistiska valrörelsen.</P> <P class="p97 ft32">Han tecknade sig för 25 kr men har sedan aldrig inbetalat beloppet, något som han nu vid samtalet sade sig ångra, eftersom han ”ju lovat att göra det”.<SPAN class="ft31">552</SPAN></P> <P class="p373 ft6">När han blev ombedd att närmare precisera sin rådande politiska inställning hade han förklarat att hans åsikter inte riktigt passade in i något politiskt parti. Han sade sig finna ”en del bra saker hos alla partier”.</P> <P class="p165 ft30">Det har t.o.m. hänt att han vid diskussioner på arbetsplatsen fått benämningen ”högergubbe”. Han vill ha en socialistisk regim i Sverige därför att detta enligt hans förmenande gynnar den samhällsklass som han själv företräder. Det är hans huvudlinje. I övrigt kanske han ”nog pratar lite för mycket” vid politiska diskussioner på arbetsplatsen. Ibland kan han därvid även ha framstått som kommunist. [C] anser sig vara fullt pålitlig ur nationell synpunkt och han kan inte finna någon anledning varför han ej skulle få delta i samtliga arbeten som utförs av det företag där han är anställd.<SPAN class="ft44">553</SPAN></P> <P class="p468 ft1">Vid samtalet slut hade C uttryckt ”sin stora tacksamhet för att han blivit i tillfälle att på detta sätt få klargöra sin ståndpunkt”.<SPAN class="ft46">554</SPAN></P> <P class="p469 ft21"><SPAN class="ft22">551</SPAN><SPAN class="ft68">PM den 12/12 1966 av </SPAN><NOBR>Dahlgren-Tiberg.</NOBR> HSC nr 1/67. SÄPO.</P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft22">552</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p32 ft24"><SPAN class="ft22">553</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid.</SPAN></P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft22">554</SPAN><SPAN class="ft65">Förteckning över säkerhetssamtal, 12/1 1967. Säkerhetspolisens säkerhetsskyddsrotel, F I vol. 1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p53 ft8">228</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388225x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft6">Även om det inte framgår av ärendet vilka uppgifter som lämnades ut om C i personalkontrollen i mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> är det rimligt att anta att uppgifterna om medlemskapet under andra världskriget, att han fått Nyheter från Sovjetunionen samt att han garanterat en summa om 25 kronor till det kommunistiska valarbetet utlämnats. Med tanke på att C själv menade att vissa personer kunde uppfatta honom som kommunistiskt inställd är det heller inte otänkbart att något sådant rapporterats av någon lokal ”förtrolig meddelare” i Östersund. Att <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> inte tycks ha betraktat C som en säkerhetsrisk framgår då han karaktäriserade C som en ”rejäl och öppenhjärtig person som, såvitt det är möjligt att bedöma, utan omsvep och fullt ärligt deklarerade sin personliga ståndpunkt framför allt då i fråga om politisk inställning”.<SPAN class="ft13">555 </SPAN>När ÖB blev underrättad om resultatet av samtalet beslutades att chefen för armén skulle delges förslag om att C skulle godkännas för tillträde även till hemliga anläggningar.<SPAN class="ft13">556</SPAN></P> <P class="p470 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p37 ft6">Under perioden <NOBR>1948-1969</NOBR> dominerades de rapporter som utlämnades i personalkontrollen av personuppgifter som inhämtats vid säkerhetspolisens övervakning av Sveriges Kommunistiska Parti. Totalt lämnades ungefär 26 000 uppgifter om registrerade kommunister ut i personalkontroll under åren <NOBR>1951-1969.</NOBR> I någon mån utlämnades även uppgifter om personer som sympatiserade med de ur säkerhetspolisens synpunkt tämligen ointressanta svenska nazistiska organisationerna (totalt ca 1 200 registeruppgifter under åren <NOBR>1951-1969).</NOBR> Uppgifter om medlemmar och misstänkta medlemmar i SKP/VPK dominerade personalkontrollen även vid slutet av 1960- talet. Uppgifter om medlemmar i och sympatisörer till den nya revolutionära vänstergrupperna som bildades under åren <NOBR>1967-1969</NOBR> kom främst att aktualiseras i säkerhetspolisens spontana utlämnande av uppgifter om män i värnpliktig ålder.</P> <P class="p134 ft6">Vid bedömningar om vilka personer som kunde anses vara kommunistiska säkerhetsrisker gjorde säkerhetspolisen och parlamentarikerna i statspolisintendentens samrådsnämnd under 1950- och <NOBR>1960-talet</NOBR> en synnerligen långtgående tolkning av personalkontrollbestämmelserna. Uppgifter om att en kontrollerad persons</P> <P class="p174 ft21"><SPAN class="ft22">555</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid.</SPAN></P> <P class="p144 ft15"><SPAN class="ft22">556</SPAN><SPAN class="ft65">Myndighetens beslut i bifogade säkerhetssamtalen, den 12/1 1967. HSC nr 1/67. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p308 ft8">229</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">make åtta till tio år tidigare blivit registrerad som prenumerant på en kommunistisk tidning kunde - åtminstone under <NOBR>1950-talet</NOBR> - anses som sakligt grundade skäl till att misstänka att den kontrollerade personen var medlem i det kommunistiska partiet. Ett exempel från 1962 visar att en presserska misstänktes vara partimedlem på grund av att hennes make några år tidigare varit prenumerant på en kommunistisk tidning och dessutom var känd för ”radikala åsikter”. Utlämnandet av dessa uppgifter kan inte anses ha stått i överensstämmelse med regelverket.</P> <P class="p29 ft6">Från säkerhetspolisen utlämnades rutinmässigt personalkontrolluppgifter om att kontrollerade personer i viss utsträckning prenumererat på någon kommunistisk tidning eller förekommit i jul- eller nyårshälsningar i tidningen. Vid utlämnande av uppgifter vid personalkontroll av befattningar som ansågs av betydelse för rikets säkerhet kunde olika kombinationer av hälsningar och prenumerationer under de senaste tio åren utgöra tillräckliga skäl för att misstänka att den kontrollerade var medlem i SKP. Uppgifter om att en person under de senaste tio åren varit prenumerant på en kommunisttidning i minst tre år eller förekommit i någon hälsning minst tre gånger ansågs - enligt den inarbetade rutinen vid personalkontrollroteln och i samrådsnämnden - tillräckliga för att misstänka medlemskap och därmed utlämnas. Om uppgifterna inte nådde upp till denna nivå kunde säkerhetspolisen göra en närmare undersökning med hjälp av lokala sektionsregister eller förtroliga meddelare som kände till den kontrollerade personen.</P> <P class="p411 ft6">Bedömningarna vid den militära personalkontrollen gjordes i två steg. Först gjorde samrådsnämnden en bedömning om vilka uppgifter som kunde lämnas ut i personalkontrollen och därefter gjorde försvarsstaben en bedömning om den kontrollerade personen skulle godkännas eller inte. I vissa fall godkändes personen trots att ”belastande” uppgifter utlämnats i personalkontrollen.</P> <P class="p65 ft6">Den många gånger slentrianmässiga handläggningen av personalkontrollärendena där registeruppgifterna inte ifrågasattes utan automatiskt innebar att personer inte fick de arbeten som de kontrollerades för står i stark kontrast till de fyra fall där säkerhetspolisen höll samtal med den person som misstänkts för att vara en kommunistisk säkerhetsrisk. Efter det att säkerhetspolisen haft samtal med den kontrollerade fick de personuppgifter - som i flera av fallen rutinmässigt skulle ha resulterat i att personen inte hade godkänts i personalkontrollen - betydligt mindre betydelse för den slutliga personbedömningen. För samtliga fyra personer som säkerhetspolisen samtalade med avskrevs säkerhetsriskmisstankarna.</P> <P class="p471 ft8">230</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">När kommissarie <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> träffade de personer som han tidigare bildat sig en uppfattning om med hjälp av registeruppgifterna kom de personliga egenskaperna att betraktas som viktigare än de politiska åsikterna. Detta kan särskilt noteras i utvärderingen av samtalet med byggnadsarbetaren C. När C deklarerade att ”jag är nog väldigt röd” såg <NOBR>Dahlgren-Tiberg</NOBR> snarare en ärlig man som stod upp för sina åsikter än en potentiell landsförrädare. I säkerhetsbedömningen av C vägde således <NOBR>Dahlgren-Tibergs</NOBR> intryck av personen tyngre än registeruppgifterna.</P> <P class="p141 ft6">Fallet Svensson visar att rapporter från förtroliga meddelare kunde innehålla uppgifter som inte kunde verifieras. Ursprungligen vaga andrahandsuppgifter kunde, i fallet Svensson, i registret karaktäriseras som information från ”en tillförlitlig och politiskt väl informerad kontaktman vid AB Bofors”. I registret konstaterades att Svensson 1962 varit en ”klar” kommunistsympatisör sedan flera år och att han regelbundet läste kommunistiska tidningar. Vid en närmare kontroll med meddelaren visade det sig emellertid att Svensson <SPAN class="ft59">tidigare </SPAN>varit kommunist och att han inte setts läsa kommunistiska tidningar.</P> <P class="p472 ft8">231</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft0">9 Sammanfattning</P> <P class="p473 ft6">I inledningskapitlet formulerades fyra teman som undersökningen avsåg att behandla:</P> <P class="p474 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft16">Regelverkets utformning och förändring över tid.</SPAN></P> <P class="p32 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Avvägningar i personalkontrollfrågan,</SPAN></P> <P class="p33 ft6"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Registreringen,</SPAN></P> <P class="p33 ft6"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Personalkontrollens praktik.</SPAN></P> <P class="p73 ft1">I detta kapitel skall jag med ledning av dessa teman presentera undersökningens resultat.</P> <P class="p475 ft12">Regelverkets utformning och förändring över tid.</P> <P class="p476 ft1">Undersökningen om personalkontrollen <NOBR>1945-1969</NOBR> kan delas in i två delperioder, <NOBR>1945-1948</NOBR> och <NOBR>1948-1969.</NOBR></P> <P class="p86 ft6">Perioden <NOBR>1945-1948</NOBR> kan betraktas som en parentes i den svenska politiska övervakningens och personalkontrollens historia. Säkerhetspolisen hade vid krigets slutskede blivit kraftigt kritiserad för att i alltför stor omfattning ha ägnat sig åt övervakning av svenska medborgare. Att de uppgifter som inhämtats vid övervakningen dessutom hade använts för att informera andra myndigheter och regeringen om medborgarnas politiska åsikter betraktades som allvarligt. Dessutom hade kommunisterna - som hade varit säkerhetspolisens viktigaste objekt vid övervakningen av de svenska medborgarna - fått ett allt starkare stöd i opinionen. Dessa faktorer bidrog till att säkerhetspolisens verksamhet reducerades kraftigt. Allmänna säkerhetstjänsten avskaffades och dess uppgifter övertogs av statspolisens tredje rotel under ledning av statspolisintendenten. Samtidigt inrättades en samrådsnämnd med två medborgarrepresentanter som skulle ge råd till statspolisintendenten i särskilt känsliga politiska ärenden (dock inte inom personalkontrollen).</P> <P class="p138 ft1">På våren 1945 upphörde säkerhetspolisen med att registrera kommunister. Enligt de hemliga personalkontrollbestämmelser</P> <P class="p465 ft8">232</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">som regeringen utfärdade i juni 1945 kunde därför endast nazister utestängas från säkerhetskänsliga civila och militära befattningar inom försvaret.</P> <P class="p81 ft6">Efter Pragkuppen i februari 1948 återupptogs den hemliga registreringen och personalkontrollen av kommunisterna. I april 1948 utfärdades nya regler för personalkontrollen inom de polisiära myndigheterna och den 30 juni 1948 utfärdade regeringen nya personalkontrollbestämmelser för försvaret. Enligt föreskrifterna skulle uppgifter om ledande personer och i vissa fall medlemmar i politiska ytterlighetsorganisationer utlämnas ur säkerhetspolisens register för den militära personalkontrollen. Uppgifter om medlemskap fick dock endast lämnas ut för personalkontroll av befattningar av <SPAN class="ft59">särskild </SPAN>betydelse för rikets säkerhet.</P> <P class="p141 ft6">Samtidigt förstärktes statspolisintendentens samrådsnämnd med ytterligare två ledamöter. Ledamöterna - som 1964 utsågs till lekmannaledamöter i rikspolisstyrelsens styrelse - fick nu i uppdrag att medverka i besluten om utlämnande av uppgifter ur säkerhetspolisens register för den militära personalkontrollens räkning. För att en uppgift skulle kunna lämnas ut krävdes att minst två medborgarrepresentanter var närvarande i nämnden och att de var eniga i beslutet. Denna ordning kom att bibehållas under hela perioden 1948- 1969.</P> <P class="p141 ft6">Efter 1948 utvidgades personalkontrollen successivt då allt lägre krav ställdes på ”politisk belastning” vid beslut om utlämnande samtidigt som antalet myndigheter som av regeringen gavs rätt att utföra personalkontroll utökades.</P> <P class="p55 ft6">I juni 1949 utfärdades bestämmelser om personalkontroll vid UD och civilförsvarsstyrelsen. Då det utrikespolitiska läget skärptes i samband med Koreakriget 1950 infördes personalkontroll inom åtskilliga civila myndigheter inom det svenska totalförsvaret. Försvarets personalkontroll utökades till att omfatta hemvärnet i de större städerna samt civila entreprenörer och industrier som anlitades för att utföra arbeten åt försvaret.</P> <P class="p141 ft6">Samtidigt som antalet personalkontrollberättigade myndigheter ständigt utökades förändrades föreskrifterna för vilka uppgifter som fick lämnas ut i personalkontrollen. När bestämmelser om personalkontroll vid UD och civilförsvarsstyrelsen utfärdades i juni 1949 bestämdes att även den överskottsinformation som sparats från telefon- och brevkontrollen under andra världskriget fick utlämnas. Det föreskrevs då också att det räckte med att en person var <SPAN class="ft59">misstänkt </SPAN>för att vara medlem i en ytterlighetsorganisation för</P> <P class="p477 ft8">233</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft6">att uppgifter skulle få utlämnas vid personalkontroll för befattningar av <SPAN class="ft59">särskild </SPAN>betydelse för rikets säkerhet. Enligt 1951 års personalkontrollbestämmelser för försvaret fick uppgifter om misstänkta kommunister lämnas ut även vad beträffar befattningar inom den lägre säkerhetsklassen (befattningar av betydelse för rikets säkerhet).</P> <P class="p247 ft6">Dessa - mer vittgående - utlämnandeföreskrifter återkom därefter i alla personalkontrollbestämmelser som utfärdades fram till 1961 då de restriktioner som tidigare gällt för utlämnande av uppgifter för den högre säkerhetsklassen avskaffades helt.</P> <P class="p28 ft6">I regelverkets förändringar går det således att utläsa hur personalkontrollen expanderade. Gränsnivån i utlämnandeföreskrifterna sänktes samtidigt som allt större delar av det svenska totalförsvaret omfattades av personalkontrollbestämmelserna.</P> <P class="p29 ft6">Under hela perioden <NOBR>1945-1969</NOBR> var personalkontrollen hemlig, i varje fall formellt. Detta medförde att en person som på grund av personalkontrollen blev omplacerad eller fick avslag på en anställningsansökan på grund av personalkontrollen inte skulle få besked om motivet till beslutet. I bestämmelserna angavs att om personen uttryckte missnöje över beslutet skulle denne endast hänvisas till det för myndigheten närmast ansvariga statsrådet.</P> <P class="p64 ft12">Avvägningar i personalkontrollfrågan</P> <P class="p76 ft6">Medan försvaret kan betraktas som den mest pådrivande aktören för en alltmer omfattande personalkontroll under åren <NOBR>1945-1969</NOBR> var säkerhetspolisens syn på saken - åtminstone under de första åren av undersökningsperioden - mer ambivalent.</P> <P class="p29 ft6">Under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> hade fanns det klara intressemotsättningar mellan de militära och de polisiära säkerhetstjänsternas i personalkontrollfrågan. När försvaret ställde krav på att även uppgifter om kommunister skulle utlämnas för personalkontrollen ur säkerhetspolisens register ställde sig statspolisintendenten Georg Thulin skeptisk till saken. Statspolisintendenten framförde rättsstatliga och demokratiska argument mot att säkerhetspolisen skulle medverka i den politiska övervakningen och personalkontrollen av svenska medborgare. Han erinrade också om den kritik som riktats mot säkerhetspolisen vid andra världskrigets slut och att det av opinionsmässiga skäl var riskfyllt för polisen att medverka i den politiska personalkontrollen.</P> <P class="p478 ft8">234</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft6">Statspolisintendentens omsvängning i denna fråga på våren 1948 torde inte bara ha berott på Pragkuppen. Skälen till att Thulin slutligen gick med på de av ÖB och försvarsstaben framställda kraven står sannolikt också att finna i att regeringen tog ansvar för personalkontrollbestämmelserna och att samrådsnämnden skulle delta i besluten om att utlämna uppgifter i personalkontrollen. Säkerhetspolisen skulle därmed inte ensam ansvara för att registeruppgifter utlämnades till andra myndigheter.</P> <P class="p55 ft6">De invändningar som statspolisintendenten framfört mot personalkontrollen under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> återkommer därefter inte under undersökningsperioden. När säkerhetspolisen under <NOBR>1960-talet</NOBR> återigen blev föremål för en kritisk debatt på grund av dess medverkan i personalkontrollen såg säkerhetspolisen personalkontrollen och infiltrationsskyddet som en av sina viktigaste uppgifter.</P> <P class="p141 ft6">För regeringen var frågan om utvidgningen av personalkontrollen från slutet av <NOBR>1940-talet</NOBR> fram till senare delen av <NOBR>1960-talet</NOBR> förhållandevis oproblematisk, åtminstone så länge den inte diskuterades offentligt. Ett visst inledande motstånd under åren <NOBR>1948-1950</NOBR> bröts definitivt när Koreakriget fördjupade det kalla kriget. För regeringen blev emellertid personalkontrollfrågan mer bekymmersam i slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Kritiken mot åsiktsregistreringen och personalkontrollen påverkade regeringen till att i januari 1968 utfärda en kommuniké om att det skulle införas restriktioner för säkerhetspolisens politiska registreringar. I juni 1969 utfärdade regeringen personalkontrollkungörelsen där det föreskrevs att säkerhetspolisens personregistreringar inte fick göras enbart av det skälet att någon genom tillhörighet till organisation eller på annat sätt gett uttryck för politisk uppfattning.</P> <P class="p38 ft12">Registreringen</P> <P class="p37 ft6">Ungefär samtidigt som regeringen 1948 utfärdade nya bestämmelser för personalkontrollen instruerade statspolisintendenten sin personal om att kommunistregistreringen - som upphört under åren <NOBR>1945-1948</NOBR> - skulle återupptas. Säkerhetspolisens registreringsverksamhet under perioden <NOBR>1948-1969</NOBR> som vid slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> resulterat i att över 113 000 personer var registrerade som kommunister var i hög grad kopplat till personalkontrollen. Registreringen av tusentals personer som prenumererat på någon kommunistisk tidning eller förekommit i en jul- eller nyårshälsning kan knappast</P> <P class="p479 ft8">235</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft6">ha motiverats av säkerhetspolisens uppgift att spana efter brottslingar. Säkerhetspolisen torde också ha haft personalkontrollen i åtanke då den under det tidiga <NOBR>1950-talet</NOBR> beslutade att överskottsuppgifter som inhämtats genom telefonavlyssningen av de kommunistiska organisationerna skulle sparas i form av anonyma rapporter i särskilda meddelarakter.</P> <P class="p42 ft12">Personalkontrollens praktik</P> <P class="p41 ft6">Från att under åren <NOBR>1945-1947</NOBR> omfattat ungefär 30 000 registerslagningar per år steg antalet personalkontroller markant efter 1948. År 1951 är siffran uppe i närmare 90 000 och 1968 genomfördes över 180 000 registerkontroller. Ungefär en till två procent av dessa slagningar i säkerhetspolisens register resulterade i att uppgifter lämnades ut för personalkontroll till andra myndigheter. I de politiska utlämnandeärendena dominerade de uppgifter som inhämtats vid övervakningen av de kommunistiska organisationerna. I totala siffror lämnade säkerhetspolisen under åren <NOBR>1951-1969</NOBR> ut över 26 000 personalkontrollpromemorior om medlemmar eller misstänkta medlemmar i kommunistiska organisationer. Under samma period utlämnades totalt 1200 promemorior om medlemmar eller misstänkta medlemmar i nazistiska organisationer.</P> <P class="p43 ft6">I undersökningen - som bara behandlat en bråkdel av de ärenden som utlämnades i personalkontrollen - visas att säkerhetspolisen och samrådsnämnden tillämpade en synnerligen långtgående tolkning av de bestämmelser som reglerade vilka uppgifter som lämnas ut i personalkontroll. I flera av de undersökta fallen kan utlämnandet av uppgifter inte anses ha stått i överensstämmelse med regelverket.</P> <P class="p454 ft6">Svårigheterna med att göra säkerhetsriskbedömningar enbart med hjälp av uppgifter som inhämtats genom telefonkontrollen eller som rapporterats av förtroliga meddelare blir uppenbar i de fyra fall då man i mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> genom noggranna undersökningar och samtal med den kontrollerade fördjupade personbedömningen.</P> <P class="p259 ft6">Möjligheten för de kontrollerade personerna att bemöta de uppgifter som fanns antecknade om dem i registret varierade över tid. Åren <NOBR>1945-1947</NOBR> då endast nazister var föremål för personalkontroll genomfördes åtskilliga säkerhetssamtal med kontrollerade personer. Flertalet av dessa samtal resulterade i att vederbörande friades från misstankarna och därmed kunde godkännas i personalkontrol-</P> <P class="p480 ft8">236</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft6">len. Under perioden <NOBR>1948-1969</NOBR> följdes endast några enstaka fall upp med säkerhetssamtal. År 1966 höll säkerhetspolisen fyra säkerhetssamtal. Samtliga dessa ärenden resulterade i att misstankarna mot de kontrollerade personerna avskrevs.</P> <P class="p481 ft8">237</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388234x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft0">Bilagor</P> <P class="p42 ft12">Bilaga 1</P> <P class="p482 ft12">Antal utlämnade registeruppgifter i personalkontrollen <NOBR>1951-1969<SPAN class="ft94">557</SPAN></NOBR></P> <P class="p460 ft88">Utlämnade registeruppgifter angående medlemmar eller misstänkta medlemmar i kommunistiska organisationer <NOBR>1951-1969</NOBR> (inkl. spontanutlämnade uppgifter, inom parentes):</P> <P class="p483 ft6">1951: 1 876 (inkl. 639 spontanuppgifter) 1952: 2 391 (114)</P> <P class="p484 ft6">1953: 1 361 (441) 1954: 1 183 (152) 1955: 1 144 (127) 1956: 1 276 (298) 1957: 1 558 (367)</P> <P class="p485 ft6">1958: 2 106 (1 053) 1959: 1 489 (529) 1960: 1 383 (412) 1961: 1 110 (185) 1962: 1 501 (323) 1963: 1 298 (188) 1964: 1 123 (82) 1965: 1 298 (113) 1966: 925 (5) 1967: 792 (7) 1968: 1 460 (629) 1969: 849 (217)</P> <P class="p486 ft15"><SPAN class="ft14">557 </SPAN>Personalkontrollstatistik. SAK <NOBR>001306-4837,</NOBR> löpnr. 1. SÄPO.</P> <P class="p79 ft8">238</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft88">Utlämnade uppgifter angående medlemmar eller misstänkta medlemmar i nazistiska organisationer <NOBR>1951-1969</NOBR> (inkl. spontanutlämnade uppgifter, inom parentes):</P> <P class="p487 ft6">1951: 118 (inkl. 2 spontanuppgifter) 1952: 93 (1)</P> <P class="p488 ft6">1953: 84 (0) 1954: 69 (0) 1955: 61 (0) 1956: 65 (0) 1957: 65 (0) 1958: 66 (0) 1959: 56 (1) 1960: 64 (17) 1961: 57 (4) 1962: 51 (7) 1963: 51 (9) 1964: 32 (3) 1965: 87 (5) 1966: 43 (0) 1967: 42 (0) 1968: 57 (0) 1969: 51 (2)</P> <P class="p489 ft8">239</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft12">Bilaga 2</P> <P class="p491 ft95">Medborgar- och arbetsmarknadsrepresentanter i samrådsnämnden och rikspolisstyrelsens styrelse <NOBR>1946-1970</NOBR></P> <P class="p492 ft3">Nämndens storlek</P> <P class="p493 ft6">27/9 1946 - 30/6 1948: Två ledamöter 30/6 <NOBR>1948-15/9</NOBR> 1950: Fyra ledamöter 15/9 <NOBR>1950-1/4</NOBR> 1970: Fem ledamöter 1/4 <NOBR>1970- :</NOBR> Sex ledamöter</P> <P class="p150 ft6">Den 30/6 1961 beslutade regeringen att representanter från LO, TCO och SAF skulle tillkallas då vissa anställningsärenden skulle avgöras.</P> <P class="p412 ft3">Ledamöter</P> <P class="p176 ft88">Medborgarrepresentanter</P> <P class="p494 ft6">Gunnar Heckscher (h) 27/9 1946 - 17/10 1952 Emil Olovson (s) 27/9 1946 - 21/1 1949 Bengt Elmgren (s) 30/6 1948 - 1966</P> <P class="p495 ft6">Åke Holmbäck (fp) 30/6 1948 - 20/5 1949 Hans L Gustafsson (s) 21/1 1949 - 1/10 1965 Hardy Göransson (fp) 20/5 1949 - 30/4 1953</P> <P class="p496 ft6">Gunnar Larsson i Luttra (bf) 15/9 1950 - 1/7 1973 Birger Gezelius (h) 17/10 1952 - 1961</P> <P class="p497 ft6">Manne Ståhl (fp) 30/4 1953 - 1971 C E Hedin (h) 29/12 1961 - 1/7 1973 Essen Lindahl (s) 1/10 1965 -</P> <P class="p498 ft1">Bengt Gustavsson (s) 18/3 1966 - Ivar Högström (s) 1/4 1970 -</P> <P class="p499 ft8">240</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388237x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p500 ft88">Arbetsmarknadsrepresentanter<SPAN class="ft96">558</SPAN></P> <P class="p501 ft6">Herman Blomgren (LO) 30/6 1961 <NOBR>-1/2</NOBR> 1974</P> <P class="p502 ft6">Lennart Geijer (TCO) 30/6 1961 - 20/1 1967</P> <P class="p503 ft6">Ingemar Wahrolén (SAF) 30/6 1961 - 5/9 1962</P> <P class="p503 ft6"><NOBR>Curt-Steffan</NOBR> Giesecke (SAF) 21/9 1962 <NOBR>-1/2</NOBR> 1974</P> <P class="p502 ft6">Lennart Bodström (TCO) 20/1 1967 - 1/2 1974</P> <P class="p504 ft15"><SPAN class="ft14">558 </SPAN>Se bl.a. justitiedepartementet till RPS den 1/2 1974. RPS/Säk E II, vol. 2. SÄPO.</P> <P class="p505 ft8">241</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB388238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft12">Bilaga 3</P> <P class="p492 ft12">Samrådsnämndens sammanträden <NOBR>1948-1973<SPAN class="ft50">559</SPAN></NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p7 ft88">År</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p506 ft88">Antal sammanträden<SPAN class="ft97">560</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1948</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1949</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1950</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1951</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1952</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1953</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1954</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1955</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1956</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1957</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1958</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1959</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1960</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1961</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1962</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1963</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft99"><SPAN class="ft98">19</SPAN>561</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1964</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1965</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1966</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1967</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1968</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1969</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1970</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1971</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p7 ft6">1972</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p506 ft6">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p7 ft6">1973</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p506 ft6">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p474 ft21"><SPAN class="ft22">559</SPAN><SPAN class="ft36">Sammanträdesstatistik finns i Spi:s arkiv, samrådsnämnden serie F1 vol. 1 samt F II, vol.</SPAN></P> <P class="p32 ft21"><SPAN class="ft21">1.</SPAN><SPAN class="ft68">SÄPO.</SPAN></P> <P class="p89 ft24"><SPAN class="ft22">560</SPAN><SPAN class="ft35">Det reella antalet sammanträden överstiger de angivna siffrorna för vissa år. Detta beror på att säkerhetspolisens statistiska uppgifter inte alltid redovisar de sammanträden där bara en ledamot från samrådsnämnden rådgjorde med statspolisintendenten. Spi:s arkiv, samrådsnämnden F II vol.1. SÄPO.</SPAN></P> <P class="p168 ft15"><SPAN class="ft22">561</SPAN><SPAN class="ft65">Siffran baseras på antalet plenumprotokoll som återfunnits för år 1963. SAK </SPAN><NOBR>701391-9852.</NOBR> SÄPO.</P> <P class="p53 ft8">242</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p500 ft0">Källor och litteratur</P> <P class="p507 ft12">Otryckta källor</P> <P class="p508 ft3">Riksarkivet (RA)</P> <P class="p509 ft6">Inrikesdepartementets hemliga arkiv</P> <P class="p510 ft6">1957 års industriskyddskommittés arkiv (YK nr 2386) Allmänna säkerhetstjänstens arkiv Försvarsdepartementets hemliga arkiv Justitiedepartementets arkiv</P> <P class="p511 ft6">Gösta Bagges arkiv</P> <P class="p512 ft3">Krigsarkivet</P> <P class="p509 ft6">Generalstabens inrikesavdelnings hemliga arkiv</P> <P class="p503 ft6">Försvarsstabens chefsexpeditions arkiv</P> <P class="p502 ft6">Försvarsstabens chefsexpeditions hemliga arkiv</P> <P class="p503 ft6">Rickard Åkermans arkiv</P> <P class="p503 ft6">Helge Jungs arkiv</P> <P class="p502 ft6">Nils Swedlunds arkiv</P> <P class="p512 ft3">Säkerhetspolisen (SÄPO)</P> <P class="p508 ft88">Statspolisintendenten</P> <P class="p513 ft6">F II</P> <P class="p514 ft59">Statspolisintendenten, samrådsnämnden</P> <P class="p502 ft6">F I Historik över personalkontrollen.</P> <P class="p515 ft8">243</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p12 ft6">F II</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p516 ft6">Div handlingar <NOBR>1954-1974</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td15"><SPAN class="p12 ft88">Statspolisens tredje rotel</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p12 ft6">B IV</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p516 ft6">Diverse PM.</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p12 ft6">B V</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Verksamhetsberättelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p12 ft6">F I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6"><NOBR>HSC-skrivelser</NOBR> <NOBR>1957-1964.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p12 ft6">F II</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6"><NOBR>S-skrivelser.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft6">F III B <NOBR>HK-skrivelser</NOBR> <NOBR>1957-1964.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td15"><SPAN class="p12 ft88">Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p12 ft6">F II</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p516 ft6"><NOBR>HSC-skrivelser</NOBR> <NOBR>1965-1969.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p12 ft6">F IV</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p516 ft6"><NOBR>HK-skrivelser</NOBR> <NOBR>1964-1969.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft88">Säkerhetspolisen</P> <P class="p381 ft6">Ö V Arbetspapper.</P> <P class="p42 ft88">Säkerhetspolisen, radio</P> <P class="p370 ft6">F 19</P> <P class="p42 ft88">Säkerhetspolisen, säkerhetsskyddsroteln</P> <P class="p381 ft6">F I Handlingar ang personalkontroll <NOBR>1953-1971</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p7 ft88">JWK</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p7 ft6">3:7003</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p7 ft6">Kritik och opposition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:21/86</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:220</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft6">Registerundersökningar försvarsstaben</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:751</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft6">Förteckningar inom försvaret, nazister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:9/1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft6">Parlamentariska undersökningskommissioner o.dyl.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:9/3 d</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p516 ft6">Bedömningsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:9/4a</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft6">Diverse säkerhetsavd ang personalkontroll i all-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft6">mänhet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p7 ft8">244</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td24"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_241"> <P class="p0 ft9">SOU 2002:88 Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p7 ft6">5:770</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p7 ft6">Spaningsbyråns centralregister, i allmänhet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p7 ft6">250:09/10</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p7 ft6">Kampanjen mot atomvapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p7 ft6">15:222/13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p7 ft6">Den svenska kommittén för fredens försvar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p7 ft6">15:4/5d</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p7 ft6">Kommunistiska Förbundet <NOBR>Marxist-leninisterna</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p117 ft88">Personakter</P> <P class="p517 ft6">P 4618</P> <P class="p3 ft6">P 4948</P> <P class="p0 ft6">P 5542</P> <P class="p0 ft6">P 888</P> <P class="p3 ft6">P 4968</P> <P class="p0 ft6">P 7304</P> <P class="p0 ft6">P 6473</P> <P class="p3 ft6"><NOBR>HS-ärenden</NOBR> enligt notförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr13 td26"><SPAN class="p7 ft88">Sakakter (SAK)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p7 ft6"><NOBR>001306-4837</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p7 ft6">Personalkontrollstatistik.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p7 ft6"><NOBR>701391-0117</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p7 ft6">Arbetsordning och tjänsteföreskrifter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p7 ft6"><NOBR>701391-9852</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p7 ft6">Plenumprotokoll.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p7 ft88">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td26"><SPAN class="p7 ft6"><NOBR>HA-pärmen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p7 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p518 ft3">Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST)</P> <P class="p443 ft88">Försvarsstabens säkerhetsavdelnings hemliga arkiv</P> <P class="p517 ft6">F I</P> <P class="p3 ft6">F IV</P> <P class="p0 ft6">F VIII a</P> <P class="p0 ft6">F VIII b</P> <P class="p3 ft6">F VIII o</P> <P class="p3 ft6">F X f</P> <P class="p302 ft8">245</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft6">Ö IV</P> <P class="p519 ft6">Mikrofilm ”Säk 2 PM”</P> <P class="p42 ft3">Säkerhetstjänstkommissionen</P> <P class="p176 ft88">Sekretariatsrapporter</P> <P class="p381 ft59"><SPAN class="ft6">Lampers, Lars Olof: </SPAN>Överskottsinformation från telefonkontroll.</P> <P class="p159 ft6">Lampers, Lars Olof & Hjort, Magnus: <SPAN class="ft59">Buggning och andra former av teknisk inhämtning</SPAN>.</P> <P class="p42 ft59">Förhör och samtal</P> <P class="p27 ft1">Anteckningar från samtal med f.d. hovrättslagmannen <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Tillinger den 9 maj 2001.</P> <P class="p175 ft59">Övrigt</P> <P class="p76 ft6">Utdrag av Thomas Jonter ur <NOBR>State-Defense</NOBR> Military Information Control Committee. An Evaluation of the Security System of Sweden (”Records Relating Swedish Affairs <NOBR>1958-1964”</NOBR> box 1. Na- tional Archives).</P> <P class="p132 ft1">Avskrift av Magnus Hjort ur SKP:s arbetsutskotts protokoll den 4/5 1964 (VPK:s arkiv, A 3, vol. 7).</P> <P class="p244 ft12">Tryckta källor</P> <P class="p520 ft3">Statens offentliga utredningar (SOU)</P> <P class="p359 ft59"><SPAN class="ft6">1946:36 </SPAN>Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst I. Betänkande angående flyktingars behandling.</P> <P class="p132 ft59"><SPAN class="ft6">1968:4 </SPAN>Handläggningen av säkerhetsfrågor. Utlåtande av parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären<SPAN class="ft6">.</SPAN></P> <P class="p521 ft8">246</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p67 ft59"><SPAN class="ft6">1990:51 </SPAN>SÄPO. Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet.</P> <P class="p285 ft3">Övrigt officiellt tryck</P> <P class="p517 ft6">Riksdagstrycket</P> <P class="p522 ft6">Svensk författningssamling (SFS) Kommittédirektiv. Justitiedepartementet.</P> <P class="p59 ft81">Personalkontroll den 1 oktober 1969 - den 30 juni 1996. <SPAN class="ft1">Rapport till regeringen av Registernämnden beslutad den 16 december 1998.</SPAN></P> <P class="p59 ft81">MASKERAD FRONT. Handbok i säkerhetstjänst (H säk). <SPAN class="ft1">1964 års upplaga. ÖB Fst/In nr H 804 12/10 1964, Torsten Rapp och Carl- Eric Almgren.</SPAN></P> <P class="p270 ft3">Tidningar</P> <P class="p523 ft6">Dagens Nyheter</P> <P class="p285 ft3">Dagböcker</P> <P class="p189 ft81">Tage Erlander. Dagböcker <NOBR>1950-1951<SPAN class="ft1">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Utgivna av Sven Erlander. Hedemora 2001.</SPAN></P> <P class="p59 ft59">Östen Undén. Anteckningar <NOBR>1918-1952.</NOBR> <SPAN class="ft6">Utgivna genom Karl Molin. Stockholm 2002.</SPAN></P> <P class="p285 ft3">Övrigt</P> <P class="p524 ft101">Kommunistiska Internationalens program 1928. <SPAN class="ft100">Stockholm 1929. </SPAN>Världsläget och Kommunistiska Internationalens uppgifter. Teser antagna vid Kominterns sjätte kongress, Moskva 1928. <SPAN class="ft100">Stockholm 1929.</SPAN></P> <P class="p36 ft12">Litteratur</P> <P class="p525 ft59"><SPAN class="ft6">Agrell, Wilhelm: </SPAN>Övrig illegal verksamhet. Övervakningen av svenska kärnvapenmotståndare. <SPAN class="ft6">Stockholm 1999.</SPAN></P> <P class="p3 ft6">Björk, Paul: <SPAN class="ft59">De fjärrstyrda. </SPAN>1950.</P> <P class="p3 ft6">Ekengren, <NOBR>Ann-Marie</NOBR> & Oscarsson, Henrik: <SPAN class="ft59">Det röda hotet. De</SPAN></P> <P class="p302 ft8">247</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p7 ft9">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p526 ft103">militära och polisiära säkerhetstjänsternas hotbilder i samband med övervakning av svenska medborgare <NOBR>1945-1960.</NOBR> <SPAN class="ft102">Lund 2002.</SPAN></P> <P class="p527 ft59"><SPAN class="ft6">Eliasson, Ulf: </SPAN>Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1969-2002.</NOBR> Förutsättningarna för säkerhetspolisens politiska registreringar och medverkan i personalkontrollen. <SPAN class="ft6">Forskarrapport till Säkerhetstjänstkommissionen. SOU 2002:89.</SPAN></P> <P class="p528 ft59"><SPAN class="ft6">Flyghed, Janne: </SPAN>Rättsstat i kris. Spioneri och sabotage under andra världskriget. <SPAN class="ft6">Stockholm 1992.</SPAN></P> <P class="p529 ft1">Hadenius, Molin & Wieslander: <SPAN class="ft81">Sverige efter 1900. En modern politisk historia. </SPAN>Stockholm 1972.</P> <P class="p530 ft59"><SPAN class="ft6">Hjort, Magnus: </SPAN>Folk och Försvar och kampen mot den femte kolonnen. En studie i framväxten av <NOBR>Övervaknings-Sverige</NOBR> under <NOBR>1950-talet.</NOBR> <SPAN class="ft6">Stockholm 1998.</SPAN></P> <P class="p529 ft59"><SPAN class="ft6">Johansson, Alf W: </SPAN>Herbert Tingsten och det kalla kriget. Antikommunism och liberalism i Dagens Nyheter <NOBR>1946-1952.</NOBR> <SPAN class="ft6">Stockholm 1995.</SPAN></P> <P class="p531 ft102">Kihlberg, Leif: <SPAN class="ft103">Den ryska agenturen i Sverige. </SPAN>Stockholm 1950. Lampers, Lars Olof: <SPAN class="ft103">Det grå brödraskapet. En berättelse om IB.</SPAN></P> <P class="p532 ft6">Forskarrapport till Säkerhetstjänstkommissionen. SOU 2002:92.</P> <P class="p533 ft1">Molin, Karl: ”Kommunism och antikommunism” i <SPAN class="ft81">Arbetarhistoria</SPAN>. Stockholm 1982.</P> <P class="p529 ft59"><SPAN class="ft6">Rydenfelt, Sven: </SPAN>Kommunismen i Sverige. En samhällsvetenskaplig studie. <SPAN class="ft6">Lund 1954.</SPAN></P> <P class="p534 ft6">Rydenfelt, Sven & Larsson, Janerik: <SPAN class="ft59">Säkerhetspolisens hemliga register. Om åsiktsfrihet och åsiktsförföljelse. </SPAN>Göteborg 1966.</P> <P class="p535 ft81"><SPAN class="ft1">Töllborg, Dennis: </SPAN>Personalkontroll. En ideologikritisk studie av den svenska personalkontrollkungörelsen. <SPAN class="ft1">Lund 1986.</SPAN></P> <P class="p536 ft6">Vinge, P G (i samarbete med Erik Månsson): <SPAN class="ft59">Säpochef </SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">1962-1970.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft59"> </SPAN>Stockholm 1988.</P> <P class="p537 ft8">248</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr17 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 2002:88</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td18"><SPAN class="p7 ft11">Politisk övervakning och personalkontroll <NOBR>1945-1969</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p500 ft0">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p7 ft6">Ac</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p7 ft6">Avdelningschefen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">C Fst</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Chefen för försvarsstaben</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">C FöD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Försvarsministern</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">Dnr</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Diarienummer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">DU</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Demokratisk Ungdom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">FK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Riksdagens första kammare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">FKE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Försvarets kommandoexpedition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">Fkra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Förste kriminalassistent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">Fst/In</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Försvarsstabens inrikesavdelning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">Fst/Säk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Försvarsstabens säkerhetsavdelning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">FöD</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Försvarsdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">Go</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Generalorder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">InD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Inrikesdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">KrA</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Krigsarkivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">Krkom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Kriminalkommissarie</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">KFML</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Kommunistiska Förbundet <NOBR>Marxist-Leninisterna</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">MUST</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">RA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Riksarkivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">RPS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Rikspolisstyrelsen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">RPS/Säk</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">SFS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Svensk författningssamling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">Sp 3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Statspolisens tredje rotel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">Spi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Statspolisintendenten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p7 ft6">SUK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft6">Statens utlänningskommission</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p7 ft6">ä.s.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p7 ft6">Ämbetsskrivelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p538 ft8">249</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GQB388 SOU_2002__88.pdf 1198030 pdf Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969 https://data.riksdagen.se/fil/077EF17B-45CF-47AF-A44A-E132EF099292