2421493GQB385200285sousouStatens offentliga utredningar 2002:85Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8502002-11-14 00:00:002024-08-12 16:22:002002-11-14 00:00:00Ett internationellt kommunalförbund.hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GQB385/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GQB385https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB385
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 95px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:679px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:504px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:559px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:504px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:607px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:607px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:265px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:240px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:431px;height:240px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:192px;left:231px;z-index:-1;width:109px;height:298px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:109px;height:298px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:273px;z-index:-1;width:171px;height:245px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:171px;height:245px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:277px;left:0px;z-index:-1;width:411px;height:419px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:411px;height:419px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:204px;left:147px;z-index:-1;width:310px;height:438px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:310px;height:438px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:63px;z-index:-1;width:361px;height:468px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:361px;height:468px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:751px;left:3px;z-index:-1;width:132px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:132px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:464px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:456px;height:464px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_4 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_5 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:404px;left:126px;z-index:-1;width:323px;height:112px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:323px;height:112px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:199px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:461px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:413px;height:461px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_3 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:199px;left:105px;z-index:-1;width:305px;height:321px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:305px;height:321px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:168px;z-index:-1;width:295px;height:442px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:295px;height:442px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:506px;left:84px;z-index:-1;width:1px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:1px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_138 #dimg1z{position:absolute;top:187px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:314px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:439px;height:314px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:596px;left:42px;z-index:-1;width:437px;height:124px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:437px;height:124px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:473px;height:252px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:473px;height:252px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_156 #dimg1z{position:absolute;top:398px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:158px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:434px;height:158px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:487px;left:84px;z-index:-1;width:1px;height:99px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:1px;height:99px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_161 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_162 #dimg1z{position:absolute;top:108px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:581px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:429px;height:581px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_163 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft2{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft3{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft4{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft8{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft9{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft13{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 11px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft54{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft59{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft65{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 18px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft71{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft72{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 12px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 12px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 12px;}
.ft78{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft79{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft81{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft82{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft83{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 14px;}
.ft86{font: 12px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 12px;}
.ft87{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 28px;}
.ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft89{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft91{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft92{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft93{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft94{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft95{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft96{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft97{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft98{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft99{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft103{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft109{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft110{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft113{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft114{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft115{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft116{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft117{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft118{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft119{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft120{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft121{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft123{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft124{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft127{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft128{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft129{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft131{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft133{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft134{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft135{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft136{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft137{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft138{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft139{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft141{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft142{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft143{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft144{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft145{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft146{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft147{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft148{font: italic bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft149{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft150{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft151{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft152{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft153{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft154{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft155{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft156{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft157{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft158{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft159{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft160{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft161{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft162{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft163{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft164{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft165{font: bold 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;}
.ft166{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft167{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft168{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft169{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft170{font: bold 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;}
.ft171{font: italic bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft172{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft173{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft174{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft175{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;}
.ft176{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft177{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft178{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft179{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft180{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft181{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft182{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 18px;}
.ft183{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft184{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft185{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft186{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft187{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;}
.ft188{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 18px;}
.ft189{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 17px;}
.ft190{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft191{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 17px;}
.ft192{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft193{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft194{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft195{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft196{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft197{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft198{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft199{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft200{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft201{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft202{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft203{font: bold 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 11px;}
.ft204{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft205{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft206{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft207{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft208{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.95px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p27{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p30{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: center;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 659px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 538px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 411px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 454px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 586px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 581px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 397px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p354{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 407px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;margin-top: 715px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 590px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 360px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 38px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p446{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p474{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 711px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p581{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p584{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.35px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.35px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.35px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.35px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p601{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p608{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.35px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p629{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p630{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p631{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p633{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p635{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p640{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p641{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p670{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p682{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 420px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;}
.p696{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p697{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 591px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 508px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 507px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td387{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td401{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td403{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td405{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td406{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td407{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td410{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td416{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 15px;}
.tr1{heightzzz: 14px;}
.tr2{heightzzz: 16px;}
.tr3{heightzzz: 37px;}
.tr4{heightzzz: 34px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 35px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 36px;}
.tr10{heightzzz: 21px;}
.tr11{heightzzz: 23px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 11px;}
.tr14{heightzzz: 12px;}
.tr15{heightzzz: 6px;}
.tr16{heightzzz: 13px;}
.tr17{heightzzz: 5px;}
.tr18{heightzzz: 7px;}
.tr19{heightzzz: 31px;}
.tr20{heightzzz: 10px;}
.tr21{heightzzz: 9px;}
.tr22{heightzzz: 8px;}
.tr23{heightzzz: 20px;}
.tr24{heightzzz: 32px;}
.tr25{heightzzz: 30px;}
.tr26{heightzzz: 25px;}
.tr27{heightzzz: 24px;}
.tr28{heightzzz: 26px;}
.tr29{heightzzz: 1px;}
.tr30{heightzzz: 2px;}
.tr31{heightzzz: 33px;}
.tr32{heightzzz: 4px;}
.tr33{heightzzz: 3px;}
.tr34{heightzzz: 28px;}
.tr35{heightzzz: 38px;}
.tr36{heightzzz: 22px;}
.tr37{heightzzz: 42px;}
.tr38{heightzzz: 52px;}
.tr39{heightzzz: 41px;}
.tr40{heightzzz: 40px;}
.tr41{heightzzz: 45px;}
.tr42{heightzzz: 57px;}
.tr43{heightzzz: 50px;}
.t0{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 551px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 448px;margin-leftZ: 93px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 477px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 460px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 407px;margin-leftZ: 31px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 403px;margin-leftZ: 117px;margin-top: 55px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;margin-leftZ: 3px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 446px;margin-top: 49px;f:bold 10px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 452px;margin-top: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 452px;margin-top: 6px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 457px;margin-leftZ: 73px;margin-top: 53px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 172px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;margin-leftZ: 10px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 456px;margin-top: 40px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 456px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 468px;margin-leftZ: 16px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 480px;margin-leftZ: 16px;margin-top: 20px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 422px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 422px;margin-leftZ: 7px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 416px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 93px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 410px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 374px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 322px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 311px;margin-top: 38px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 476px;margin-leftZ: 7px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 434px;margin-leftZ: 81px;margin-top: 17px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 535px;margin-leftZ: 42px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 455px;margin-top: 327px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 528px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 36px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 531px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 535px;margin-leftZ: 11px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 477px;margin-leftZ: 11px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 477px;margin-leftZ: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 492px;margin-leftZ: 52px;margin-top: 32px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 457px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 535px;margin-leftZ: 6px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 306px;margin-top: 10px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 306px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 468px;margin-top: 13px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t45{width: 535px;margin-leftZ: 13px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t46{width: 438px;margin-leftZ: 29px;margin-top: 18px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t47{width: 477px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t48{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t49{width: 477px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t50{width: 178px;margin-leftZ: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t51{width: 535px;margin-leftZ: 7px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t52{width: 465px;margin-top: 30px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t53{width: 443px;margin-leftZ: 82px;margin-top: 29px;f:9px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Kommunala samverkansformer m.m. i Danmark och i Norge –</P>
<P class="p1 ft1">Vilhelm Persson</P>
<P class="p2 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p3 ft3">Innehåll</P>
<P class="p4 ft5"><SPAN class="ft4">Bilaga 1 </SPAN>Kommunala samverkansformer m.m. i Danmark och i Norge - jur.kand. Vilhelm Persson</P>
<P class="p5 ft5"><SPAN class="ft4">Bilaga 2 </SPAN>Gränsöverskridande samarbete på lokal och regional nivå inom EU - jur.stud. Heidi Karlander</P>
<P class="p5 ft7"><SPAN class="ft6">Bilaga 3 </SPAN>Kommunalekonomiska för- och nackdelar om det skapas en rätt att bilda <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund - konsulten Harald Berg</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p7 ft0">Kommunala samverkansformer m.m. i Danmark och i Norge – Del 1</P>
<P class="p8 ft5">På uppdrag av Gränskommunutredningen (Ju 2001:05) har genomförts en kartläggning av gällande rätt beträffande kommunala samverkansformer m.m. i Danmark och i Norge.</P>
<P class="p9 ft5">Uppdraget innefattade följande delar:</P>
<P class="p10 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft10">en beskrivning av vilka kommunala enheter (i Sverige primär- och landstingskommuner) som finns i Danmark resp. i Norge,</SPAN></P>
<P class="p11 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft10">en beskrivning av de grundläggande rättsliga principer som gäller för kommunal verksamhet i Danmark resp. i Norge,</SPAN></P>
<P class="p11 ft5"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft10">en beskrivning av vilka uppgifter/sakfrågor som ligger på kommunala enheter i Danmark resp. i Norge (dvs. en beskrivning av den kommunala kompetensen i respektive land),</SPAN></P>
<P class="p12 ft7"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft11">en beskrivning av omfattningen och innebörden av kommunal självstyrelse i Danmark och i Norge samt</SPAN></P>
<P class="p11 ft5"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft10">en beskrivning av i vilka former kommunal samverkan – dvs. samverkan mellan kommunala enheter – är tillåten i Danmark resp. i Norge och om det finns någon samverkansform som liknar det svenska kommunalförbundet.</SPAN></P>
<P class="p13 ft5">Kartläggningen disponeras enligt ovannämnda indelning. Först beskrivs rättsläget i Danmark, därefter redovisas rättsläget i Norge.</P>
<P class="p14 ft12">DANMARK</P>
<P class="p15 ft13">1. Kommunala enheter i Danmark</P>
<P class="p16 ft5">I Danmark finns en lokal och en regional kommunal förvaltningsnivå. På lokal nivå är Danmark indelat i 273 kommuner. Det genomsnittliga invånarantalet är ca 19.000, men variationerna är stora. På regional nivå är Danmark indelat i 14 amter, även kallade</P>
<P class="p17 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB3854x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">amtskommuner. Dessutom fungerar Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner både som primärkommuner och som amtskommuner. Även amtskommunernas storlek varierar; i genomsnitt har de för närvarande ca 325.000 invånare. Såväl de lokala kommunerna som amtskommunerna styrs av folkvalda församlingar som utses genom direkta val.</P>
<P class="p19 ft5">För tydlighetens skulle kommer kommunerna på lokal nivå nedan att benämnas primärkommuner. Med termen kommuner avses nedan både primärkommuner och amtskommuner.</P>
<P class="p20 ft13">2. Grundläggande rättsliga principer som gäller för kommunal verksamhet i Danmark</P>
<P class="p21 ft5">Inom den danska kommunalrätten råder det brist på bindande publicerade regler. Detta medför att allmänna förvaltningsrättsliga principer och andra rättsprinciper är särskilt betydelsefulla inom detta rättsområde.<SPAN class="ft14">1</SPAN></P>
<P class="p19 ft5">Liksom övrig offentlig förvaltning är även kommunal förvaltning underkastad allmänna förvaltningsrättsliga principer. Sålunda är kommunerna bundna av till exempel legalitetsprincipen. Denna princip innebär dels att kommunerna måste respektera författningshierarkin – dvs. att lagar gäller före regeringens och förvaltningsmyndigheters normgivning – dels att kommunerna måste ha lagstöd för de beslut de fattar.<SPAN class="ft14">2 </SPAN>Andra allmänna förvaltningsrättsliga principer syftar till att endast sakliga skäl skall läggs till grund för förvaltningsbeslut.<SPAN class="ft14">3 </SPAN>En sådan princip är specialitetsprincipen, som medför att den beslutande myndigheten skall inrikta sig på lagens ändamål och i princip inte tillvarata hänsyn som det ankommer på andra myndigheter att tillvarata.<SPAN class="ft14">4 </SPAN>Vidare innebär likhetsprincipen att väsentligen lika situationer skall behandlas lika från rättslig synpunkt. <SPAN class="ft14">5 </SPAN>Danska förvaltningsrätt ger dessutom i viss mån riktlinjer för hur myndigheter skall förfara om det krävs avvägningar mellan olika skäl eller intressen som i sig är sakliga.<SPAN class="ft14">6 </SPAN>En ytterligare förvaltningsrättslig princip är proportionalitetsprincipen, som innebär att om en myndighet kan välja mellan</P>
<P class="p22 ft17"><SPAN class="ft15">1</SPAN><SPAN class="ft16">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 433 samt Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 19.</P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft15">2</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jens Garde m.fl. s. 132 ff.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft15">3</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jens Garde m.fl. s. 187 ff.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft15">4</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jens Garde m.fl. s. 201.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft15">5</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jens Garde m.fl. s. 208 ff.</SPAN></P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft15">6</SPAN><SPAN class="ft20">Se Jens Garde m.fl. s. 212 ff.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB3855x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">olika åtgärder för att uppnå önskat syfte, skall myndigheten välja det minst ingripande.<SPAN class="ft14">7</SPAN></P>
<P class="p26 ft7">Förutom ovannämnda rättsliga principer, finns rättsprinciper som bestämmer de sakliga gränserna för den kommunal kompetensen. Dessa principer behandlas i nästa avsnitt.</P>
<P class="p27 ft22">3. Uppgifter/sakfrågor som ligger på kommunala enheter i Danmark – den kommunala kompetensen i Danmark</P>
<P class="p28 ft5">De danska kommunernas uppgifter har i huvudsak karaktär av bidragsverksamhet eller annan serviceverksamhet.<SPAN class="ft14">8 </SPAN>I Danmark inrättades kommunerna ursprungligen genom lagar som samtidigt angav vilka uppgifter kommunerna skulle utföra.<SPAN class="ft14">9 </SPAN>Kommunerna har sedermera spelat en nyckelroll för det praktiska genomförandet av de lagar som reglerar välfärdssamhället. Fortfarande är den största delen av de kommunala uppgifterna reglerad av lagar.<SPAN class="ft14">10</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">Successivt åtog sig emellertid kommunerna även åtskilliga uppgifter vid sidan av de lagreglerade uppgifterna. Att kommunerna skulle ha kompetens att göra så betvivlades inte. Därför uppstod efter hand en sedvanerättslig kommunal kompetens att utföra uppgifter utan bemyndigande i lag. Denna kompetens benämns traditionellt ”kommunalfuldmagten”.<SPAN class="ft14">11 </SPAN>Innan denna beskrivs närmare skall emellertid först ges exempel på lagreglerade kommunala uppgifter.</P>
<P class="p30 ft4">Lagreglerad kompetens</P>
<P class="p31 ft5">Danska kommuners lagreglerade kompetens är fragmenterad och svåröverskådlig. Läget kompliceras ytterligare av att lagarna anger dels sådana uppgifter som kommunerna är tvungna att fullgöra (obligatoriska uppgifter), dels sådana uppgifter som kommunerna får fullgöra om de anser det lämpligt (fakultativa uppgifter). Mot denna bakgrund är det inte möjligt att här uttömmande redovisa</P>
<P class="p32 ft17"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jens Garde m.fl. s. 217 ff.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft24">Se Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 13 samt Bent Christensen s. 70. Jfr Jens Garde m.fl. s. 37.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft18">Se Erik Harder II s. 23.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft25">Se Erik Harder II s. 16, Erik Harder s. 112, Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 13 samt Henrik Zahle s. 496.</SPAN></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft20">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 431 och Jens Garde m.fl. s. 37. Jfr Erik Harder III s. 45 ff.</P>
<P class="p17 ft2">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB3856x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">hela den lagreglerade kompetensen. Nedan kommer endast att ges exempel på lagreglerade uppgifter.<SPAN class="ft14">12</SPAN></P>
<P class="p36 ft5">Uppgiftsuppdelningen mellan primärkommuner och amtskommuner syftar till att uppgifter som kräver att den kommunala verksamheten har en viss omfattning – till exempel viss areal eller visst befolkningsunderlag – skall handhas av amtskommunerna.<SPAN class="ft14">13 </SPAN>I praktiken innebär detta att primärkommunerna till exempel ansvarar för daghem och annan allmän barnomsorg, för socialbidragsadministration och för hemtjänst.<SPAN class="ft14">14 </SPAN>Vidare sköter primärkommunerna primär hälsovård, hemsjukvård, småbarnshälsovård och skolhälsovård.<SPAN class="ft14">15 </SPAN>Primärkommunerna har också huvudansvar för grundskolan.<SPAN class="ft14">16 </SPAN>Amtskommunerna har ansvar för mer speciella uppgifter inom ovannämnda verksamhetsområden. Sålunda svarar amten till exempel för funktionshindrade barns barnomsorg, för missbrukarvård och för funktionshindrade personers boende.<SPAN class="ft14">17 </SPAN>Vidare har amtskommunerna ansvar för sjukhusväsendet.<SPAN class="ft14">18 </SPAN>Angående utbildning har amten till exempel ansvar för specialundervisning inom grundskolan, för gymnasieskoleundervisning och för undervisning som motsvarar svensk Komvuxundervisning.<SPAN class="ft14">19</SPAN></P>
<P class="p37 ft5">Härutöver kan nämnas att både primärkommunerna och amten har ansvar för väghållning<SPAN class="ft14">20 </SPAN>och miljöskydd<SPAN class="ft14">21</SPAN>. Primärkommunerna svarar vidare bland annat för delar av skatteväsendet,<SPAN class="ft14">22 </SPAN>räddningstjänsten<SPAN class="ft14">23 </SPAN>och integrationen av flyktningar <SPAN class="ft14">24</SPAN></P>
<P class="p38 ft27"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft26">Utförliga redovisningar finns i Mogens </SPAN><NOBR>Heide-Jørgensen,</NOBR> Erik Harder II, Opgavekommissionen, Betænkning II, samt Siv Sandberg och Krister Ståhlberg, särskilt s. 45 ff.</P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft18">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen,</NOBR> m.fl. 406 och Jens Garde m.fl. s. 37. Jfr Erik Harder II s. 37 ff. och Opgavekommissionen avsnitt 3 och 8.3.</P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft16">Lov om social service (lovbek. nr. 844 af 24. september 2001) § 7, § 76 respektive kap 14.</SPAN></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft18">Lov nr. 408 af 13. juni 1973 om hjemmesygeplejerskeordninger § 1 stk. 1, lov nr 438 af 14. juni 1995 om forebyggende sundhedsordninger for børn og unge.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft18">Lov om folkeskolen (lovbek. nr. 730 af 21. juli 2000) § 20.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft18">Lov om social service (lovbek. nr. 844 af 24. september 2001) § 16, § 85 respektive § 92.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft18">Lov om sygehusvæsenet (lovbek. nr. 687 af 16. august 1995) § 1.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft18">Lov om folkeskolen (lovbek. nr. 730 af 21 juli 2000) § 20,</SPAN></P>
<P class="p41 ft27">lov om gymnasiet m.v. (lovbek. nr. 754 af 8 august 2000) §6, stk. 1, § 8 och § 16 samt lov om kursus til højere forberedelseseksamen og om studieforberedende enkeltfagsundervisning for voksne m.v. (lovbek. nr. 755 af 8 august 2000) § 15 stk. 1, § 16, § 17, § 19 och § 20 stk. 1.</P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">20</SPAN><SPAN class="ft18">Lov om offentlige veje (lovbek. nr. 671 af 19 august 1999) § 1, § 21 och § 23, stk. 1.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft18">Lov om miljøbeskyttelse (miljøbeskyttelsesloven) (lovbek. nr. 753 af 25 august 2001).</SPAN></P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft23">22</SPAN><SPAN class="ft28">Lov om skattemyndighedernes organisation og opgaver m.v. (skattestyrelsesloven) (lovbek. nr. 859 af 13 september 2000) § 2.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">23</SPAN><SPAN class="ft18">Beredskabsloven, lov nr. 1054 af 23. december 1992.</SPAN></P>
<P class="p40 ft21"><SPAN class="ft23">24</SPAN><SPAN class="ft29">Lov om integration af udlændinge i Danmark (integrationsloven) (lovbek. nr. 643 af 28 juni 2001).</SPAN></P>
<P class="p42 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB3857x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft4">”Kommunalfuldmagten”</P>
<P class="p44 ft5">Regleringen kring den lagreglerade kompetensen kan ge kommunerna större eller mindre frihet att agera självständigt. Lagstiftningen sätter då endast upp ramarna för kommunernas verksamhet.<SPAN class="ft14">25 </SPAN>Inom områden som inte alls är lagreglerade ger den så kallade ”kommunalfuldmagten” en generell handlingsfrihet. Friheten är dock inte oinskränkt, utan begränsas av ett ganska komplicerat regelverk. Detta utgörs av flera rättsprinciper som dels inte är tydligt avgränsade, dels är ömsom kompletterande och ömsom motstridiga. Dessutom utmärks rättsområdet av kasuistiskt rättsskapande.<SPAN class="ft14">26</SPAN></P>
<P class="p45 ft5">Mot denna bakgrund är det inte förvånande att det i den juridiska doktrinen förekommer olika sätt att beskriva ”kommunalfuldmagtens” gränser och att det finns olika uppfattningar om hur gränsdragningen skall ske. Det råder dock enighet om att en första generell begränsning är att kommuner endast får ta på sig uppgifter som kan sägas ligga i invånarnas gemensamma intresse.<SPAN class="ft14">27 </SPAN>Detta innebär att kommunal verksamhet skall ha allmänintresse och inte gynna endast en eller ett fåtal personer.<SPAN class="ft14">28 </SPAN>Förbudet mot att gynna en minoritet på majoritetens bekostnad har samband med de ovan nämnda förvaltningsrättsliga principerna om saklighet och likabehandling.<SPAN class="ft14">29 </SPAN>Kravet på att kommunal verksamhet skall ligga i invånarnas intresse hänger även samman med en annan kommunalrättslig princip – lokaliseringsprincipen – som innebär att kommunernas verksamhet i allmänhet skall ha anknytning till deras territorium.<SPAN class="ft14">30</SPAN></P>
<P class="p46 ft5">Förutom det generella kravet att kommunal verksamhet skall vara i invånarnas gemensamma intresse, begränsas kommunernas kompetens i förhållande till andra offentliga organ samt till näringslivet och andra privata rättssubjekt. Vad gäller förhållandet till offentligrättsliga subjekt, får kommuner inte utföra uppgifter som pålagts statliga organ eller amtsrespektive primärkommuner.<SPAN class="ft14">31 </SPAN>Vad gäller förhållandet till näringslivet, har</P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft16">Se Henrik Zahle s. 496.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">26</SPAN><SPAN class="ft16">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 432.</P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">27</SPAN><SPAN class="ft25">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 442 ff., Erik Harder II s. 68 ff. samt Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 30 ff.</P>
<P class="p48 ft19"><SPAN class="ft23">28</SPAN><SPAN class="ft25">Jfr Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 440 f. samt Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 40 f. Angående stöd till företag se Hans <NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 448 ff., Erik Harder, II s.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft27">49</SPAN><SPAN class="ft18">ff. samt Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 51 ff.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">29</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 38 ff. Jfr Erik Harder II s. 31 f. och 77 f.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">30</SPAN><SPAN class="ft25">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 435, Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 34 ff. samt Erik Harder III s. 22.</P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">31</SPAN><SPAN class="ft20">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 436 ff. och Erik Harder II s. 38 f.</P>
<P class="p49 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB3858x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft5">kommuner endast begränsade möjligheter att starta konkurrerande näringsverksamheter.<SPAN class="ft14">32 </SPAN>Kommuner får i princip inte heller bedriva verksamhet i vinstsyfte.<SPAN class="ft14">33 </SPAN>I förhållande till enskilda begränsas kompetensen vidare av legalitetsprincipen och andra allmänna förvaltningsrättslig principer (se föregående avsnitt).</P>
<P class="p51 ft5">Sammantaget kan konstateras att det finns betydande begränsningar av kommunernas allmänna kompetens. Huvudregeln är trots detta att kommunerna får påta sig verksamheter som de anser lämpliga. Kommunerna har även stor valfrihet angående vilka medel som de kan använda; såväl avtalslösningar som förvaltningsakter är möjliga.<SPAN class="ft14">34 </SPAN>Det står också i princip kommunerna fritt att mot betalning anlita andra offentliga eller privata subjekt för att utföra verksamhet som kommunerna önskar bedriva.<SPAN class="ft14">35 </SPAN>Eftersom kommunernas styrande organ har demokratisk legitimitet, kan ”kommunalfuldmagten” endast begränsas om det finns påvisbart rättsligt stöd. Därvid måste det klarläggas att det finns något konkret intresse som uppväger kommunens intresse.<SPAN class="ft14">36</SPAN></P>
<P class="p52 ft13">4. Omfattningen och innebörden av kommunal självstyrelse i Danmark</P>
<P class="p53 ft5">Danska kommuners självstyrelse har stöd i danska Grundlovens § 82. Paragrafen har följande lydelse:</P>
<P class="p54 ft7">”Kommunernes ret til under statens tilsyn selvstændigt at styre deres anliggender ordnes ved lov.”</P>
<P class="p36 ft5">Denna paragraf och de danska kommunernas självstyre anses innefatta ett antal principer till skydd för kommunernas självständighet.</P>
<P class="p55 ft5">Från grundlagsstadgandet har för det första härletts att det skall finnas kommunala enheter som har egen juridisk personlighet och som styrs av valda församlingar.<SPAN class="ft14">37 </SPAN>De uppgifter som staten ålägger kommunerna skall överlämnas till dessa församlingar, för att de skall kunna anpassa uppgifterna till lokala och regionala för-</P>
<P class="p56 ft19"><SPAN class="ft23">32</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jens Garde och Jørgen Mathiassen 42 ff. samt Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen,</NOBR> m.fl. s. 457 ff. Angående underprissättning se Hans <NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 476 ff. och Erik Harder II 41 ff.</P>
<P class="p57 ft17"><SPAN class="ft23">33</SPAN><SPAN class="ft16">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 476 ff.</P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">34</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 34.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">35</SPAN><SPAN class="ft18">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 447 och 484.</P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">36</SPAN><SPAN class="ft18">Se Erik Harder III s. 48 f.</SPAN></P>
<P class="p39 ft21"><SPAN class="ft23">37</SPAN><SPAN class="ft30">Se GerdBattrup s. 199. Jfr Henrik Zahle, s. 495, Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 411 och Erik Harder III s. 20.</P>
<P class="p42 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB3859x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft5">hållanden.<SPAN class="ft14">38 </SPAN>Det rådande systemet med både primärkommuner och amtskommuner skyddas dock inte av grundlagsstadgandet; enligt stadgandet är en kommunal nivå tillräcklig.<SPAN class="ft14">39</SPAN></P>
<P class="p26 ft5">För det andra har det framhållits att statliga ingripanden gentemot kommuner skall ha stöd i lag.<SPAN class="ft14">40 </SPAN>Regeringen kan således inte agera helt på egen hand.</P>
<P class="p59 ft5">För det tredje anses det kommunala självstyret innebära att kommunerna skall få ha egen ekonomi och förmögenhet.<SPAN class="ft14">41 </SPAN>Just kommunernas beskattningsrätt och möjlighet att själv disponera sina ekonomiska medel har ansetts vara grunden för självstyret.<SPAN class="ft14">42 </SPAN>Danska kommuner har beskattningsrätt och får själv bestämma hur höga skatter de vill ta ut. En begränsning av kommunernas möjligheter att disponera sin ekonomi är dock att det varje år måste råda balans mellan kommunernas intäkter och deras utgifter. Dessutom har kommunerna begränsade möjligheter att föra utgifter framför sig genom lån eller liknande dispositioner.<SPAN class="ft14">43</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">För det fjärde innebär självstyret att kommunerna skall få tillvarata sina egna intressen.<SPAN class="ft14">44 </SPAN>Detta sker genom ”kommunalfuldmagten”. Som nämndes i föregående avsnitt krävs det ett klart rättsligt stöd för att inskränka ”kommunalfuldmagten”. Kommunernas självständighet visas vidare genom att departementens cirkulär – som är bindande för statliga myndigheter – inte är bindande för kommuner.<SPAN class="ft14">45</SPAN></P>
<P class="p45 ft5">Exakt vilken betydelse grundlagsbestämmelsen om det kommunala självstyret i nuläget har i Danmark är inte helt klart. Å ena sidan har grundlagsbestämmelsen traditionellt sett inte tillmäts någon betydande rättslig vikt. Bestämmelsen har sällan åberopats i rättspraxis,<SPAN class="ft14">46 </SPAN>utan har snarare ansetts vara en övergripande programförklaring som inte utgjort någon reell gräns för lagstiftningsmakten. Grundlagen har sålunda i sig inte ansetts utgöra något hinder för en detaljreglering av den lokala administrationen.<SPAN class="ft14">47 </SPAN>Å andra sidan har framhållits att grundlagsbestämmelsen</P>
<P class="p60 ft17"><SPAN class="ft23">38</SPAN><SPAN class="ft16">Se Erik Harder III 20 f.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">39</SPAN><SPAN class="ft16">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. 411.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">40</SPAN><SPAN class="ft18">Se Gerd Battrup s. 155 f. och 199.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">41</SPAN><SPAN class="ft18">Se Gerd Battrup s. 199.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">42</SPAN><SPAN class="ft25">Se Henrik Zahle s. 496, Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 12 samt Hans Gammeltoft- Hansen m.fl. s. 431.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">43</SPAN><SPAN class="ft31">Se Erik Harder III s. 48 f. och Indenrigsministeriets bekendtgørelse nr. 295 af 26. april 2001 om kommunernes låntagning og meddelelse af garantier m.v.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">44</SPAN><SPAN class="ft18">Se Gerd Battrup s. 199. Jfr Henrik Zahle s. 496.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">45</SPAN><SPAN class="ft18">Se Erik Harder s. 114.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">46</SPAN><SPAN class="ft18">Se Henrik Zahle s. 493 och Steen Rønsholdt s. 197.</SPAN></P>
<P class="p34 ft21"><SPAN class="ft23">47</SPAN><SPAN class="ft29">Se Erik Harder III s. 21. Jfr Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 411, där det anförs att det inte finns några skarpa juridiska gränser för självstyret.</P>
<P class="p61 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38510x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">skulle kunna stoppa förslag om extremt långtgående organisatoriska förändringar, som hotar grunden för principen om självstyrelse.<SPAN class="ft14">48 </SPAN>Dessutom kan bestämmelsen kanske i viss mån avhålla från alltför uttömmande detaljreglering av kommunal verksamhet.</P>
<P class="p62 ft5">Den lokala självstyrelsen är i Danmark en politisk realitet och det råder enighet om att kommunerna skall ha viss frihet.<SPAN class="ft14">49 </SPAN>Som framgått ovan är dock den lokala självstyrelsen på flera sätt begränsad. Inte minst bör framhållas att Grundloven uttryckligen anger att självstyrelsen skall utövas under statens tillsyn.<SPAN class="ft14">50</SPAN></P>
<P class="p63 ft13">5. Tillåtna former för kommunal samverkan, särskilt om eventuella likheter med det svenska kommunalförbundet</P>
<P class="p64 ft4">Särskilda lagbestämmelser om kommunalt samarbete</P>
<P class="p65 ft5">I regelverket som ligger till grund för kommunernas lagreglerade kompetens finns flera särskilda lagbestämmelser om kommunalt samarbete. Dessa bestämmelser ger kommunerna möjlighet att samarbeta inom en rad verksamhetsområden, däribland skatteförvaltning, teknik- och miljöförvaltning, folkskoleverksamhet, socialtjänst, hälsovård och arbetsmarknadsåtgärder.<SPAN class="ft14">51 </SPAN>De särskilda samarbetsbestämmelserna reglerar även hur samarbetet i fråga skall bedrivas. Förutom denna särreglering av samarbete inom vissa områden, finns också allmänna bestämmelser om kommunalt samarbete.</P>
<P class="p66 ft4">Lov om kommunernes styrelse § 60 – särskilt om kommunale fælleskab</P>
<P class="p67 ft5">Enligt lov om kommunernes styrelse (lovbek. nr 629 af 29. juni 2001) § 60 krävs en statlig tillsynsmyndighets<SPAN class="ft14">52 </SPAN>godkännande innan kommuner ingår samarbetsavtal som medför överlåtelse av kompetens (”beføjelser”). Paragrafen innehåller inte någon</P>
<P class="p68 ft17"><SPAN class="ft23">48</SPAN><SPAN class="ft16">Jfr Steen Rønsholdt s. 206 f. Jfr Erik Harder II s. 13 f.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">49</SPAN><SPAN class="ft16">Se Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 411.</P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">50</SPAN><SPAN class="ft25">Se Henrik Zahle s. 497. Angående reglerna om statens tillsyn se till exempel Jens Garde och Jørgen Mathiassen s. 63 ff., Erik Harder III s. 91 ff. och Hans </SPAN><NOBR>Gammeltoft-Hansen</NOBR> m.fl. s. 489 ff.</P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">51</SPAN><SPAN class="ft18">Se Kommunernes Landsforening s. 16 ff.</SPAN></P>
<P class="p69 ft19"><SPAN class="ft23">52</SPAN><SPAN class="ft28">Beroende på vilka parter som ingår samarbetsavtalet i fråga, krävs tillstånd från inrikesdepartementet eller det behöriga tillsynsrådet. Se Emil Le Maire och Niels Preisler s.</SPAN></P>
<P class="p70 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">begränsning av vilka kommunala uppgifter som kan överföras. Överlåtelse av uppgifter som innefattar myndighetsutövning kräver dock normalt sett lagstöd.<SPAN class="ft14">53</SPAN></P>
<P class="p26 ft5">Samarbetsavtal enligt § 60 kan medföra att kommuner inrättar gemensamma styrelseorgan som har självständig offentligrättslig kompetens. Om så sker betecknas de kommunala samarbetsprojekten kommunala gemenskaper (”kommunale fælleskab”). <SPAN class="ft4">Kommunale fælleskab </SPAN>kan endast ha primärkommuner och amtskommuner som deltagare.</P>
<P class="p26 ft5">Om inte annat avtalas, gäller lov om kommunernes styrelse även för <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab</SPAN>.<SPAN class="ft14">54 </SPAN>Dessa har karaktären av sakligt och geografiskt avgränsade specialkommuner. De har självständig kompetens, som endast kan återgå till de samarbetande kommunerna enligt särskilda villkor (§ 60, stk. 2). <SPAN class="ft4">Kommunale fælleskab </SPAN>kan dock alltid upplösas om de deltagande kommunerna är eniga. Även i andra fall kan en kommun normalt sett utträda efter en viss uppsägningstid. I allmänhet är ingående av <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab </SPAN>frivilligt för kommunerna. I vissa fall – såsom avfallshantering och kollektivtrafik – är kommuner dock enligt lag tvungna att inrätta <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab</SPAN>.<SPAN class="ft14">55</SPAN></P>
<P class="p29 ft5"><SPAN class="ft4">Kommunale fælleskab </SPAN>som godkänns enligt § 60 är offentligrättsliga organ som på samma sätt som kommuner och statliga myndigheter räknas till den offentliga förvaltningen. Detta medför bland annat att de är underkastade allmänna förvaltningsrättsliga regler.<SPAN class="ft14">56</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">Sammantaget uppvisar samarbetsmöjligheterna i <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab </SPAN>klara likheter med svenska kommunalförbund. En skillnad är dock att dansk rätt kräver godkännande från en statlig tillsynsmyndighet. En annan skillnad är att det inte alltid är den generella kommunala lagregleringen i lov om kommunernes styrelse som reglerar verksamheten i <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab</SPAN>. Det sistnämnda har föranlett farhågor om att demokratin kan urholkas om alltför många uppgifter överlåts till <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab</SPAN>.<SPAN class="ft14">57</SPAN></P>
<P class="p72 ft19"><SPAN class="ft23">53</SPAN><SPAN class="ft31">Eventuellt får dock kommuner utan särskilt lagstöd samarbeta angående administration och förberedelse av myndighetsutövning. Se Kommunernes Landsforening s. 9.</SPAN></P>
<P class="p73 ft17"><SPAN class="ft23">54</SPAN><SPAN class="ft16">Se Emil Le Maire och Niels Preisler s. 202.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">55</SPAN><SPAN class="ft16">Se Emil Le Maire och Niels Preisler s. 203 f.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">56</SPAN><SPAN class="ft18">Se Emil Le Maire och Niels Preisler s. 203 .</SPAN></P>
<P class="p34 ft21"><SPAN class="ft23">57</SPAN><SPAN class="ft32">Se Opgavekommissionen avsnitt 6.5 samt Siv Sandberg och Krister Ståhlberg s. 41. Jfr Kommunernes Landsforening s. 3.</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38512x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft4">Kommunalt utförande av uppgifter för andra offentliga myndigheter samt betjeningsoverenskomster</P>
<P class="p76 ft5">Andra generella bestämmelser som kan vara tillämpliga på samarbete mellan kommuner finns i lov nr. 378 af 14. juni 1995 om kommuners og amtskommuners udførelse af opgaver for andre offentlige myndigheder. Av § 2, stk. 1 i denna lag framgår att sådana uppgifter som kommuner får ombesörja för sig själv, får de också utföra för andra offentliga myndigheter. Lagen är dock inte tillämplig på uppgifter som <SPAN class="ft4">kommunale fælleskab </SPAN>utför för sina deltagare. Lagen skall inte heller tillämpas i den mån annat föreskrivs i annan lag. I annan lag kan finnas särskilda föreskrifter om samarbete mellan myndigheter (se ovan i detta avsnitt). Vidare förutsätts det i allmänhet lagstöd för överlåtelse av myndighetsutövning, och annan lagreglering kan också på annat sätt förutsätta att uppgifter utförs av den ansvariga myndigheten själv.<SPAN class="ft14">58</SPAN></P>
<P class="p77 ft5">Av § 2 framgår att avtal om att kommuner skal utföra uppgifter åt andra kommuner, måste föregås av ett offentligt upphandlingsförfarande. Det är dock en allmän uppfattning att kommuner kan ingå andra slags överenskommelser – <SPAN class="ft4">betjeningsoverenskomster </SPAN>– utan särskilt upphandlingsförfarande.<SPAN class="ft14">59 </SPAN>Som exempel på mellanhavanden som kan regleras av <SPAN class="ft4">betjeningsoverenskomster </SPAN>har nämnts kommuners köp av institutionsplatser från andra kommuner. Det kan vara svårt att skilja mellan <SPAN class="ft4">betjeningsoverenskomster </SPAN>och avtal enligt lov om kommuners og amtskommuners udførelse af opgaver for andre offentlige myndigheder. Mycket talar dock för att <SPAN class="ft4">betjeningsoverenskomster </SPAN>endast får slutas inom verksamhetsområden som inte är konkurrensutsatta.<SPAN class="ft14">60</SPAN></P>
<P class="p78 ft5">Både för <SPAN class="ft4">betjeningsoverenskomster </SPAN>och för avtal enligt lov om kommuners og amtskommuners udførelse af opgaver for andre offentlige myndigheder gäller att avtal som är svåra att säga upp, kan kräva godkännande enligt lov om kommunernes styrelse § 60.<SPAN class="ft14">61</SPAN></P>
<P class="p79 ft17"><SPAN class="ft23">58</SPAN><SPAN class="ft16">Se Kommunernes Landsforening s. 12.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">59</SPAN><SPAN class="ft16">Se Kommunernes Landsforening s. 11 samt Emil Le Maire och Niels Preisler s. 205.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">60</SPAN><SPAN class="ft18">Se Kommunernes Landsforening s. 11 f.</SPAN></P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft23">61</SPAN><SPAN class="ft20">Se Emil Le Maire och Niels Preisler s. 205.</SPAN></P>
<P class="p80 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38513x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft4">Samarbete genom aktiebolag</P>
<P class="p16 ft5">Lov nr. 384 af 20. maj 1992 om kommuners og amtskommuners samarbejde med aktieselskaber m.v. (lovbekentgörelse nr. 608 af 28. juni 1996) ger kommuner möjlighet att samarbeta med andra kommuner eller med privata parter inom ramen för aktiebolag. Lagen räknar upp vilka ändamål som kan komma i fråga för bolagsbildning. Dessa ändamål har anknytning till kommuners ordinarie verksamhet. Vidare begränsar lagen hur mycket pengar som kommunerna får skjuta till.</P>
<P class="p81 ft4">Gemensamt utnyttjande av samägt material, inrättningar m.m.</P>
<P class="p31 ft5">Två eller flera kommuner kan ingå avtal om gemensamt utnyttjande av material, inrättningar, m.m., som kommunerna införskaffat gemensamt.<SPAN class="ft14">62 </SPAN>Så länge varje kommuns bidrag står i proportion till kommunens faktiska utnyttjande och så länge avtalen klart reglerar hur eventuella tvister skall lösas, anses sådana avtal inte medföra några särskilda rättsliga problem. Om ett avtal om gemensamt utnyttjande har så lång uppsägningstid som två till tre år, kan avtalet kräva godkännande av tillsynsmyndigheten enligt lov om kommunernes styrelse § 60 (jfr ovan).</P>
<P class="p81 ft4">Andra kommunala samarbetsformer</P>
<P class="p31 ft5">För närvarande finns en tendens att Danska kommuner av hänsyn till den demokratiska kontrollen inte vill överlåta kompetens till andra inrättningar. Därför vill kommunerna inte etablera samarbete som ett <SPAN class="ft4">kommunalt fælleskab </SPAN>enligt lov om kommunernes styrelse § 60. I stället ingås överenskommelser som bygger mer på politiska åtaganden än på rättsliga förpliktelser.<SPAN class="ft14">63</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">Sådana överenskommelser kan väcka vissa kommunalrättsliga, förvaltningsrättsliga och arbetsrättsliga frågor.<SPAN class="ft14">64 </SPAN>Inte minst begränsas samarbetsmöjligheterna av det generella kravet på lagstöd för överlåtelse av myndighetsutövning. Vidare medför begränsningarna av kommunernas kompetens att påta sig lån, garantiutfästelser och liknande, att kommuner ibland behöver</P>
<P class="p83 ft17"><SPAN class="ft23">62</SPAN><SPAN class="ft16">Se Kommunernes Landsforening s. 14.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">63</SPAN><SPAN class="ft16">Se Kommunernes Landsforening s. 23.</SPAN></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">64</SPAN><SPAN class="ft20">Se Kommunernes Landsforening s. 24 ff.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38514x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">godkännande från tillståndsmyndigheten innan de kan ingå i bolag med solidarisk betalningsskyldighet.<SPAN class="ft14">65</SPAN></P>
<P class="p85 ft12">NORGE</P>
<P class="p86 ft13">1. Kommunala enheter i Norge</P>
<P class="p76 ft5">Även i Norge finns två kommunala nivåer med folkvalda styrande församlingar. På lokal nivå är Norge indelat i 434 kommuner. Dessas storlek varierar mycket men i allmänhet är de betydligt mindre än de danska kommunerna; i genomsnitt har de ca 9.000 invånare. På regional nivå är Norge indelat i 19 fylkeskommuner. Oslo fungerar både som kommun och fylkeskommun. Även fylkeskommunernas invånarantal varierar betydligt; i genomsnitt bor det för närvarande ca 220.000 personer i varje fylkeskommun.</P>
<P class="p63 ft13">2. Grundläggande rättsliga principer som gäller för kommunal verksamhet i Norge</P>
<P class="p21 ft5">Liksom andra norska organ för offentlig förvaltning, är de norska kommunerna och fylkeskommunerna underkastade legalitetsprincipen. Denna princip innebär att förvaltningsbeslut som griper in i enskildas handlingsfrihet eller äganderätt måste ha stöd i lag. Mer generellt har principen också sagts innebära att offentliga organs kompetens att fatta rättsligt bindande beslut måste ha särskilt rättsligt stöd; endast Stortinget har allmän kompetens att bestämma över medborgarna.<SPAN class="ft14">66</SPAN></P>
<P class="p87 ft5">Kommunerna och fylkeskommunerna är vidare bundna av en rad generella, icke lagfästa principer som reglerar hur offentliga organ skall utöva sin kompetens. Dessa principer medför bland annat att förvaltningsavgöranden skall tillvarata lagstiftningens syften, att hänsyn inte får tas till osakliga eller irrelevanta omständigheter och att det inte får förekomma osaklig särhandling.<SPAN class="ft14">67</SPAN></P>
<P class="p88 ft5">Förutom ovannämnda generella förvaltningsrättsliga principer finns även principer som bestämmer gränserna för kommunernas och fylkeskommunerna sakliga kompetens. Dessa principer behandlas i nedanstående avsnitt.</P>
<P class="p89 ft17"><SPAN class="ft23">65</SPAN><SPAN class="ft16">Se Emil Le Maire och Niels Preisler s. 199.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">66</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 90 f.</SPAN></P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft23">67</SPAN><SPAN class="ft20">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 91 ff.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft33">3. Uppgifter/sakfrågor som ligger på kommunala enheter i Norge</P>
<P class="p91 ft13">– den kommunala kompetensen i Norge</P>
<P class="p15 ft4">Pågående reform av uppgiftsfördelningen</P>
<P class="p16 ft5">I Norge pågår för närvarande en reform av uppgiftsfördelningen mellan kommunerna, fylkeskommunerna och staten. Den förra regeringen angav att ett mål för reformen var ökad decentralisering, i syfte att stärka och revitalisera kommunernas och fylkeskommunernas självstyre.<SPAN class="ft14">68</SPAN></P>
<P class="p26 ft5">En målsättning som den förra regeringen ställde upp, var att detaljstyrningen av kommunerna skulle minska och att ramstyrningen i stället skulle öka. För att uppnå detta föreslogs att såväl andelen öronmärkta bidrag, som kraven på rapportering och tillsyn skulle minska. Målsättningen angavs vidare vara att partnerskap skulle prägla förhållandet mellan staten och kommunerna. I syfte att förenkla de regler som styr kommunala verksamheter påbörjades en kartläggning av regelverket.<SPAN class="ft14">69</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">Den förra regeringen ville framhäva och tydliggöra fylkeskommunerna utvecklingsansvar, samtidigt som deras tjänsteproduktion tonades ned. Det förordades att fylkeskommunerna bör koncentrera sig på uppgifter som har att göra med regional tillväxt och utveckling. Därvid föreslogs fylkeskommunerna få en starkare samordningsroll och inom vissa områden en överordnad roll gentemot kommunerna.<SPAN class="ft14">70</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">En betydelsefull konsekvens av reformarbetet har redan blivit att ansvaret för sjukhusväsendet och övrig specialistsjukvård från och med januari 2002 fördes över från fylkeskommunerna till staten. Den nytillträdda regeringen fortsätter reformarbetet, men arbetet fortskrider inte helt efter den tidigare regeringens målsättningar.<SPAN class="ft14">71 </SPAN>Vilka konkreta förslag som arbetet resulterar i är därför svårt att förutse. Även om det inte genomförs ändringar som är lika omfattande som den redan genomförda sjukhusreformen, är det troligt att gränserna för kommunernas och fylkeskommunernas kompetens inom kort kommer att justeras. Det bör därför understrykas att den nedanstående redogörelsen grundar sig på</P>
<P class="p92 ft17"><SPAN class="ft23">68</SPAN><SPAN class="ft16">Se St.meld. nr.31 </SPAN><NOBR>2000-2001</NOBR> och Innst. S. nr.307 <NOBR>2000-2001.</NOBR></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">69</SPAN><SPAN class="ft16">Se St.meld. nr.31 </SPAN><NOBR>2000-2001,</NOBR> särskilt avsnitt 5.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">70</SPAN><SPAN class="ft18">Se St.meld. nr.31 </SPAN><NOBR>2000-2001,</NOBR> särskilt avsnitt 6.</P>
<P class="p34 ft17"><SPAN class="ft23">71</SPAN><SPAN class="ft34">Jfr Regjeringens vurdering av fylkeskommunens oppgaver – miljø, landbruk, plan og areal, brev från Kommunalog regionalministren den 12 februari 2002 och Statsråd Erna Solberg, Regjeringens syn på kommunenes rolle i det offentlige Norge, Innlegg på konferansen "Fornyelse av kommunesektoren", Tønsberg 9. januar 2002.</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38516x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">rättsläget i skrivande stund (februari 2002) och att förändringar snart kan ske.</P>
<P class="p93 ft4">Speciell kompetens</P>
<P class="p94 ft5">Liksom i Danmark, kan även de norska kommunernas och fylkeskommunernas kompetens delas in i en lagreglerad – speciell – del och en allmän del. Den speciella kompetensen grundar sig på särskild lagstiftning. Sådan lagstiftning kan syfta till att ge kommunerna/fylkeskommunerna möjlighet att fatta beslut som griper in i enskildas handlingsfrihet eller äganderätt, dvs. beslut som enligt legalitetsprincipen kräver lagstöd (jfr avsnitt 4). Speciallagstiftning kan emellertid även syfta till att garantera medborgarna vissa rättigheter gentemot kommunerna och fylkeskommunerna. Lagstiftningens syfte kan också vara att på annat sätt reglera verksamhetsområden som egentligen ligger inom kommunernas och fylkeskommunernas allmänna kompetens.<SPAN class="ft14">72</SPAN></P>
<P class="p77 ft5">Speciallagstiftning ger kommunerna ansvar för en rad serviceuppgifter som har betydelse för de enskildas dagliga livssituation; kommunerna har ansvar för väsentliga delar av välfärdssamhällets grundläggande uppgifter.<SPAN class="ft14">73 </SPAN>Fylkeskommunerna har skapats för att lösa uppgifter som inte kan lösas på kommunnivå. De har färre uppgifter än kommunerna. Fylkeskommunernas uppgifter rör huvudsakligen undervisning, socialtjänst, samfärdsel och fysisk planering.<SPAN class="ft14">74</SPAN></P>
<P class="p77 ft5">På samma sätt som i Danmark, är de norska kommunernas och fylkeskommunernas speciella kompetens så omfattande och svåröverskådlig att det inte är möjligt att här ge en utförlig redovisning.<SPAN class="ft14">75 </SPAN>Som konkret exempel på uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och fylkeskommunerna kan dock nämnas att kommunerna har huvudansvaret för grundskoleundervisning, medan fylkeskommunerna har visst kompletterande ansvar för grundskoleundervisning samt huvudansvar för undervisning som motsvarar svensk gymnasieundervisning (vidaregående</P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft23">72</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 76.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">73</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 115.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">74</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 120 f.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">75</SPAN><SPAN class="ft18">För mer utförliga redovisningar se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft27">103</SPAN><SPAN class="ft35">ff. och 121 ff., NOU 2000:22 kap. 14 samt Siv Sandberg och Krister Ståhlberg, särskilt s.</SPAN></P>
<P class="p39 ft21"><SPAN class="ft27">45</SPAN><SPAN class="ft36">ff. Angående skillnader och likheter jämfört med övriga nordiska kommuners ansvarsområden, se Siv Sandberg och Krister Ståhlberg, särskilt s. 65 ff.</SPAN></P>
<P class="p42 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38517x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft5">opplæring).<SPAN class="ft14">76 </SPAN>Vidare har kommunerna ett allmänt ansvar för socialtjänsten, medan fylkeskommunerna svarar för institutionsplacering.<SPAN class="ft14">77 </SPAN>Angående fysisk planering har kommunerna och fylkeskommunerna sinsemellan kompletterande ansvarsuppgifter.<SPAN class="ft14">78 </SPAN>Ytterligare exempel uppgifter för kommunerna på lokal nivå är brandförsvar,<SPAN class="ft14">79 </SPAN>daghem,<SPAN class="ft14">80 </SPAN>skattedebitering<SPAN class="ft14">81 </SPAN>samt byggnation och drift av kyrkor och kyrkogårdar.<SPAN class="ft14">82 </SPAN>Bland fylkeskommunala ansvarsområden kan vidare nämnas tillståndsgivning för</P>
<P class="p97 ft5">kollektivtrafik<SPAN class="ft14">83 </SPAN>och tandläkarvård.<SPAN class="ft14">84</SPAN></P>
<P class="p98 ft4">Allmän kompetens</P>
<P class="p31 ft5">De norska kommunernas och fylkeskommunernas allmänna kompetens innebär att de har frihet att själva avgöra hur deras resurser skall disponeras och vilken verksamhet de skall bedriva, så länge de inte handlar i strid med någon skriven eller oskriven rättsregel. Den allmänna kompetensen är således negativt formulerad.<SPAN class="ft14">85</SPAN></P>
<P class="p99 ft5">Norska kommuners och fylkeskommuners allmänna kompetens begränsas inte av något rättsligt krav på att deras verksamhet måste ha anknytning till deras territorium eller annars vara i invånarnas intresse; kommunerna/fylkeskommunerna har frihet att självständigt bedöma vad som är i deras intresse. Sålunda har kommuner inom ramen för sin allmänna kompetens ansetts kunna engagera sig i frågor utanför sina territorium, till exempel genom att ge humanitärt bistånd till utlandet.<SPAN class="ft14">86 </SPAN>Vidare finns det inte heller något generellt hinder mot att kommuner och fylkeskommuner</P>
<P class="p100 ft17"><SPAN class="ft23">76</SPAN><SPAN class="ft34">Lov 17. juli 1998 nr. 61 om grunnskolen og den vidaregåande opplæringa (opplæringslova) § </SPAN><NOBR>13-1</NOBR> respektive § <NOBR>13-2</NOBR> och 3.</P>
<P class="p34 ft17"><SPAN class="ft23">77</SPAN><SPAN class="ft16">Lov 13. december 1991 nr. 81 om sosiale tjenester m.v. § </SPAN><NOBR>2-1</NOBR> respektive § <NOBR>2-2,</NOBR> samt Lov 17. juli 1992 nr. 100 om barneverntjenester § <NOBR>2-1</NOBR> respektive § <NOBR>2-2.</NOBR></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">78</SPAN><SPAN class="ft18">Planog bygningslov 14. juni 1985 nr. 77 § 9 och kap. VI respektive § 12 och kap. V.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">79</SPAN><SPAN class="ft18">Lov 5. juni 1987 nr. 26 om brannvern mv., särskilt §§ 6 och 7.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">80</SPAN><SPAN class="ft18">Lov 5. mai 1995 nr. 19 om barnehager (barnehageloven) § 7.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">81</SPAN><SPAN class="ft18">Lov 21. november 1952 nr. 2 om betaling og innkreving av skatt, särskilt § 48 nr. 1 och lov</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft27">21.</SPAN><SPAN class="ft18">juli 1894 om delvis Omordning af det civile Embedsværk § 5.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">82</SPAN><SPAN class="ft18">Lov 7. juni 1996 nr. 31 om Den norske kirke (kirkeloven) § 15.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">83</SPAN><SPAN class="ft18">Lov 4. juni 1976 nr. 63 om samferdsel § 3.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">84</SPAN><SPAN class="ft18">Lov 3. juni 1983 nr. 54 om tannhelsetjenesten § </SPAN><NOBR>1-1.</NOBR></P>
<P class="p34 ft21"><SPAN class="ft23">85</SPAN><SPAN class="ft29">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 77 ff. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 13.</SPAN></P>
<P class="p33 ft38"><SPAN class="ft23">86</SPAN><SPAN class="ft37">Jfr Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 80 ff. och 99 f.</SPAN></P>
<P class="p101 ft2">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38518x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">bedriver näringsverksamhet eller annars uppträder som säljare i konkurrens med privata företag.<SPAN class="ft14">87</SPAN></P>
<P class="p51 ft5">En rad andra rättsliga regler och principer begränsar emellertid den allmänna kompetensen. Som framgick i avsnitt 2 måste kommuner och fylkeskommuner iaktta legalitetsprincipen och andra generella förvaltningsrättslig principer.<SPAN class="ft14">88 </SPAN>Tidigare i detta avsnitt framgick vidare att speciallagar kan innehålla bestämmelser om kommunernas/fylkeskommunernas verksamhet och att detta kan begränsa handlingsfriheten.<SPAN class="ft14">89 </SPAN>En annan allmän begränsning av kompetensen är att kommuner och fylkeskommuner inte får vara verksamma inom områden som andra organ har exklusiv kompetens inom.<SPAN class="ft14">90 </SPAN>Lov om kommuner og fylkeskommuner av 25. september 1992 nr. 107 innehåller dessutom bestämmelser om ärendens handläggning och avgörande samt om ingående av låneförbindelser och andra långsiktiga förbindelser.<SPAN class="ft14">91 </SPAN>De sistnämnda bestämmelserna innebär att kommuner och fylkeskommuner ibland måste ha statligt tillstånd innan de kan agera. Vid tillståndsgivning skall dock endast tas hänsyn till kommunernas/fylkeskommunernas ekonomiska intressen, inte till makroekonomiska eller andra politiska intressen.<SPAN class="ft14">92 </SPAN>Slutligen kan nämnas ytterligare en begränsning av kompetensen angående verksamheter där kommunerna/fylkeskommunerna har monopolställning, såsom vatten- och avloppsförsörjning. För sådana verksamheter får kommunerna/fylkeskommunerna enligt självkostnadsprincipen inte ta ut högre avgifter än att deras kostnader täcks.<SPAN class="ft14">93</SPAN></P>
<P class="p80 ft4">Försöksverksamheter</P>
<P class="p67 ft5">Lov om forsøk i offentlig forvaltning av 26. juni 1992 nr. 87 ger möjlighet att genomföra försöksverksamhet i statlig och kommunal/fylkeskommunal förvaltning, även när någon sådan möjlighet inte ges i ordinarie lagstiftning. Försöksverksamheten skall syfta till mer effektiv organisation, snabbare handläggning</P>
<P class="p94 ft19"><SPAN class="ft23">87</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 86 f. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 13.</SPAN></P>
<P class="p102 ft17"><SPAN class="ft23">88</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 90 ff. och 101.</SPAN></P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft23">89</SPAN><SPAN class="ft25">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 84 f. och 88 f. samt NOU 2000:22 avsnitt 5.3.2.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">90</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 96 ff.</SPAN></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">91</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 95 ff. och 485 ff. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt 351 ff.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">92</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 42.</SPAN></P>
<P class="p40 ft21"><SPAN class="ft23">93</SPAN><SPAN class="ft30">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 496 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt 14.</SPAN></P>
<P class="p42 ft2">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38519x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">eller bättre tjänster för brukarna. Kommunalog regionaldepartementet beslutar om tillstånd för kommunal och fylkeskommunal försöksverksamhet. Tillstånd kan ges för maximalt fyra år och därefter finns möjlighet till förlängning. Det har emellertid förmodats att lagen blir mindre aktuell efter den pågående generella reformen av uppgiftsfördelningen.<SPAN class="ft14">94</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">4. Omfattningen och innebörden av kommunal självstyrelse i Norge</P>
<P class="p28 ft5">De norska kommunerna och fylkeskommunerna är självständiga rättssubjekt; de är inte del av statsförvaltningen och de är inte underställda något annat statligt organ än Stortinget som lagstiftare. Varken regeringen eller departementen har någon generell <NOBR>styrnings-,</NOBR> instruktions- eller överprövningskompetens gentemot kommunerna.<SPAN class="ft14">95 </SPAN>Detta kan sägas utgöra grunden för den kommunala självstyrelsen i Norge.</P>
<P class="p104 ft5">Den norska kommunala självstyrelsen är emellertid inte grundlagsstadgad.<SPAN class="ft14">96 </SPAN>Det anses heller inte föreligga någon konstitutionell sedvana som skyddar kommunernas och fylkeskommunernas verksamhet. Ramarna för verksamheten bestäms därför i vanlig lagstiftning.<SPAN class="ft14">97 </SPAN>I lov om kommuner og fylkeskommuner finns vissa allmänna uttalanden om lagens syfte (§ 1). Dessa uttalanden kan ses som en politisk programförklaring till förmån för självstyre.<SPAN class="ft14">98 </SPAN>I praktiken har den kommunala självstyrelsen utvecklats till en så fundamental politisk princip, att det inte är troligt att någon grundläggande inskränkning skulle kunna genomföras.<SPAN class="ft14">99 </SPAN>Som framgick i föregående avsnitt, föreslås den pågående reformen av uppgiftsfördelningen mellan offentliga organ i Norge tvärt om syfta till att stärka den kommunala självstyrelsen.</P>
<P class="p105 ft5">Att kommuner och fylkeskommuner själva får definiera vad som är i deras intresse och därmed självständigt välja inom vilka områden de skall vara verksamma, har sagts vara en central del av självstyret.<SPAN class="ft14">100 </SPAN>I föregående avsnitt framgick att kommunernas och</P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft23">94</SPAN><SPAN class="ft16">Se St.meld. nr.31 </SPAN><NOBR>2000-2001</NOBR> s. 32.</P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">95</SPAN><SPAN class="ft25">Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 23 och 75 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 12.</SPAN></P>
<P class="p48 ft27"><SPAN class="ft23">96</SPAN><SPAN class="ft39">Angående förslag om införande av grundlagsskydd och förhållandet till Europarådskonventionen om lokalt självstyre, se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 24 ff.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">97</SPAN><SPAN class="ft16">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 74.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">98</SPAN><SPAN class="ft18">Jfr Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 11.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">99</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 24.</SPAN></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">100</SPAN><SPAN class="ft30">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 80.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38520x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">fylkeskommunernas kompetens är negativt avgränsad och att de som huvudregel har stor frihet att påta sig nya uppgifter. Ovan framgick emellertid också att det finns avsevärda begränsningar av kompetensen. Vidare kan speciallagstiftning innebära att statliga myndigheter fungerar som kontroll- och överprövningsorgan, vilket ytterligare inskränker kommunernas/fylkeskommunernas handlingsutrymme.<SPAN class="ft14">101</SPAN></P>
<P class="p19 ft5">En annan central del av det kommunala självstyret är rådigheten över och administrationen av ekonomiska resurser. Utgångspunkten är att kommunerna och fylkeskommunerna har avsevärd ekonomisk frihet, inte minst genom att de har beskattningsrätt. Norska staten har emellertid successivt stärkt sin kontroll över kommunernas och fylkeskommunernas ekonomi. Samtidigt har många kommuner och fylkeskommuner fått ekonomiska problem.<SPAN class="ft14">102 </SPAN>Staten har inflytande över både kommunernas/ fylkeskommunernas inkomster och deras utgifter. Vad gäller inkomsterna, bestämmer staten årligen högsta procentsatser för de kommunala och fylkeskommunala inkomstskatterna. I praktiken har detta medfört att alla kommuner har högsta möjliga skattesats.<SPAN class="ft14">103 </SPAN>Många kommuner är dessutom beroende av ett generellt rambidrag från staten. Härutöver förekommer i betydande utsträckning öronmärkta statsbidrag som är riktade till vissa områden. Dessa bidrag medför att resurser styrs till de utpekade områdena, vilket ytterligare begränsar kommunernas och fylkeskommunernas handlingsutrymme.<SPAN class="ft14">104 </SPAN>Vad gäller kommunernas/fylkeskommunernas utgifter, kan staten öka dessa genom att införa speciallagstiftning som utvidgar kommunernas/ fylkeskommunernas ansvarsområden och skyldigheter gentemot invånarna.<SPAN class="ft14">105</SPAN></P>
<P class="p107 ft5">Det har anförts att den norska statens långtgående möjligheter att styra kommunernas och fylkeskommunernas verksamhet, medför att dessa i grund och botten ändå är en del av staten. Därvid har framhållits att jämfört med styrning av underställda organ skiljer sig statens styrning av kommunerna/fylkeskommunerna bara genom att det dels krävs särskilt lagstöd för styrnings-</P>
<P class="p108 ft17"><SPAN class="ft23">101</SPAN><SPAN class="ft24">Se St.meld. nr.31 </SPAN><NOBR>2000-2001</NOBR> avsnitt 5.2.2.</P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">102</SPAN><SPAN class="ft24">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 487.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">103</SPAN><SPAN class="ft35">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 491.</SPAN></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">104</SPAN><SPAN class="ft35">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 48, NOU 2000:22 avsnitt 7.2.2 samt St.meld. nr.31 </SPAN><NOBR>2000-2001</NOBR> s. 32 f.</P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft23">105</SPAN><SPAN class="ft30">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 48 ff. och 488.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38521x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft5">åtgärderna, dels är allmänt politiskt accepterat att styrningen skall vara begränsad.<SPAN class="ft14">106</SPAN></P>
<P class="p110 ft13">5. Tillåtna former för kommunal samverkan, särskilt om eventuella likheter med det svenska kommunalförbundet</P>
<P class="p15 ft4">Lov om kommuner og fylkeskommuner § 27</P>
<P class="p44 ft5">I likhet med den allmänna kommunallagstiftningen i Danmark innehåller även Norges lov om kommuner og fylkeskommuner en uttrycklig bestämmelse om samarbete mellan kommuner. Lagens § 27 utgör stöd för att etablera ett kommunalt styrelseorgan, ett så kallat <SPAN class="ft4">interkommunalt styre</SPAN>. Endast kommuner och fylkeskommuner kan deltaga i <SPAN class="ft4">interkommunala styren</SPAN>.<SPAN class="ft14">107</SPAN></P>
<P class="p82 ft5"><SPAN class="ft4">Interkommunala styrens </SPAN>kompetens bestäms dels av de allmänna bestämmelserna i lov om kommuner og fylkeskommuner, dels av särskilda överenskommelser mellan de inblandade kommunerna/ fylkeskommunerna.<SPAN class="ft14">108 </SPAN>Vid samarbete genom <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>bildas en självständig förvaltningsnivå. De kan dock inte utgöra egna rättssubjekt. Följaktligen kan de inte ha självständiga ekonomiska eller andra förpliktelser.<SPAN class="ft14">109</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">Vad gäller verksamheter som kommuner/fylkeskommuner bedriver med stöd av sin allmänna kompetens, kan driften i princip fritt lämnas över till <SPAN class="ft4">interkommunala styren</SPAN>.<SPAN class="ft14">110 </SPAN>I § 27 1 st. anges emellertid att <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>endast kan ges kompetens att ”treffe avgjørelser som angår virksomhetens drift og organisering”, det vill säga beslut av ekonomisk och administrativ karaktär. Möjligheterna att överlåta uppgifter begränsas ytterligare av att <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>inte är självständiga rättssubjekt.<SPAN class="ft14">111</SPAN></P>
<P class="p105 ft7">Vad gäller verksamheter som regleras genom speciallagstiftning råder däremot motsatt presumtion; drift av sådan verksamhet kan endast överlåtas om lagstiftningen i fråga uttryckligen eller under-</P>
<P class="p111 ft19"><SPAN class="ft23">106</SPAN><SPAN class="ft25">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 75 f. Jfr St.meld. nr.31 2000- 2001 s. 24.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">107</SPAN><SPAN class="ft18">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 242 f. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 193 f.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">108</SPAN><SPAN class="ft18">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1 samt Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 243 f. Jfr Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 249 ff. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 198 ff. angående lagens krav på vad överenskommelsen mellan de inblandade kommunerna skall innehålla.</SPAN></P>
<P class="p112 ft41"><SPAN class="ft23">109</SPAN><SPAN class="ft40">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 244 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 190 f. Jfr NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">110</SPAN><SPAN class="ft24">Jfr NOU 1995:17 avsnitt 7.3.6.</SPAN></P>
<P class="p113 ft21"><SPAN class="ft23">111</SPAN><SPAN class="ft29">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 247 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 196.</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38522x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft5">förstått tillåter det. Uppgifter som kan överlåtas till privata rättssubjekt kan självfallet även överlåtas till <SPAN class="ft4">interkommunala styren</SPAN>.<SPAN class="ft14">112 </SPAN>Huvudregeln är att <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>inte kan tilldelas kompetens att fatta beslut som griper in i enskildas handlingsfrihet eller äganderätt. Enligt allmänna principer kan norska kommuner/ fylkeskommuner endast delegera myndighetsutövning och normgivningsmakt till organ som underkastas deras instruktions- och överprövningsmyndighet. I praktiken saknas möjlighet att underkasta <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>sådan myndighet.<SPAN class="ft14">113 </SPAN>Förhållandet mellan de samarbetande kommunerna/fylkeskommunerna och det interkommunala styret är närmast ett privaträttsligt fullmaktsförhållande.<SPAN class="ft14">114 </SPAN>Kommuner och fylkeskommuner kan varken överlåta kompetens eller ansvar.<SPAN class="ft14">115 </SPAN><SPAN class="ft4">Interkommunala styren </SPAN>kan därför endast ges kompetens att fatta ingripande beslut angående en begränsad krets uppgifter. Dessa är dels uppgifter som kan överlåtas helt fritt till privata rättssubjekt, dels beslut som är gynnande för enskilda och som endast medför begränsade ekonomiska konsekvenser för kommunerna/ fylkeskommunerna, dels interna uppgifter som personalärenden</P>
<P class="p115 ft5">och liknande.<SPAN class="ft14">116</SPAN></P>
<P class="p36 ft5">I princip skall interkommunalt samarbete baseras på frivillighet. Det finns dock vissa lagstadganden som föreskriver samarbete kring vissa uppgifter eller som medför att samarbete kan påbjudas av statliga myndigheter.<SPAN class="ft14">117 </SPAN>Flertalet av dessa stadganden används dock sällan.<SPAN class="ft14">118 </SPAN>Principen om frivillighet innebär också att alla deltagare skall vara eniga om hur samarbetet skall ske. Detta hindrar emellertid inte att det i överenskommelsen mellan de inblandade kommunerna/fylkeskommunerna kan föras in bestämmelser om att majoritetsbeslut skall binda minoriteter.<SPAN class="ft14">119</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">Sammantaget kan konstateras att inrättande av <SPAN class="ft6">interkommunala styren </SPAN>inte möjliggör någon delegation av förvaltningsmyndighet i vanlig bemärkelse, utan snarare kan ses som ett alternativ till andra</P>
<P class="p116 ft19"><SPAN class="ft23">112</SPAN><SPAN class="ft35">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 247 f. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 197. Jfr NOU 1995:17 avsnitt 7.3.5.</SPAN></P>
<P class="p117 ft17"><SPAN class="ft23">113</SPAN><SPAN class="ft24">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 248.</SPAN></P>
<P class="p39 ft43"><SPAN class="ft23">114</SPAN><SPAN class="ft42">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 244 och 246 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 195.</SPAN></P>
<P class="p40 ft41"><SPAN class="ft23">115</SPAN><SPAN class="ft44">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 248 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 197.</SPAN></P>
<P class="p23 ft46"><SPAN class="ft23">116</SPAN><SPAN class="ft45">Se Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 197 f.</SPAN></P>
<P class="p40 ft43"><SPAN class="ft23">117</SPAN><SPAN class="ft42">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1, Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 248 f. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 198.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">118</SPAN><SPAN class="ft35">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1.</SPAN></P>
<P class="p23 ft38"><SPAN class="ft23">119</SPAN><SPAN class="ft47">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38523x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft5">associationsformer.<SPAN class="ft14">120 </SPAN><SPAN class="ft4">Interkommunala styren </SPAN>motsvarar därför inte helt de svenska kommunalförbunden.<SPAN class="ft14">121 </SPAN>Som nedan kommer att framgå, har norska kommuner och fylkeskommuner inte heller någon annan möjlighet att samarbeta i former som svarar mot svenska kommunalförbund.<SPAN class="ft14">122</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">Samarbete i form av <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>var tidigare mycket vanligt förekommande.<SPAN class="ft14">123 </SPAN>Relativt nyligen infördes dock särskild lagstiftning om interkommunala bolag. Denna lagstiftning torde medföra att bruket av <SPAN class="ft4">interkommunala styren </SPAN>minskar avsevärt.<SPAN class="ft14">124</SPAN></P>
<P class="p119 ft4">Interkommunala bolag utan ansvarsbegränsningar</P>
<P class="p16 ft5">Lov om interkommunale selskaper av 29. januar 1999 nr. 6 reglerar samarbete i form av interkommunala bolag i vilka inte alla delägare har begränsat ansvar, det vill säga bolag som motsvarar svenska handelsbolag och kommanditbolag. Enligt denna lag måste alla delägare i sådana interkommunala bolag vara eller kontrolleras av kommuner eller fylkeskommuner (§ 1). Samtidigt som lagen infördes, förbjöds kommuner vara deltagare i vanliga handels- och kommanditbolag.<SPAN class="ft14">125</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">Bolag som bildats enligt denna lag är egna rättssubjekt. Lagen är i första hand utformad för verksamheter som har egna intäkter och som har större eller mindre drag av näringsverksamhet. Formellt sett finns dock inte något hinder mot att interkommunala bolag utnyttjas för samarbete kring mer traditionella förvaltningsuppgifter.<SPAN class="ft14">126 </SPAN>Liksom vid interkommunala styren är emellertid huvudregeln att kommuner och fylkeskommuner inte utan lagstöd kan överlåta uppgifter som åläggs dem enligt speciallagstiftning.</P>
<P class="p120 ft41"><SPAN class="ft23">120</SPAN><SPAN class="ft48">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 246 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 194.</SPAN></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft23">121</SPAN><SPAN class="ft49">Se Karl Gunnar Sanda s. 47 och St.prp. nr. 82 </SPAN><NOBR>2000-2001</NOBR> s. 173.</P>
<P class="p112 ft43"><SPAN class="ft23">122</SPAN><SPAN class="ft51">Möjligheten av att införa något slags samarbetsform som motsvarar de övriga nordiska ländernas kommunalförbund förefaller dock ha diskuterats, jfr St.prp. nr.</SPAN></P>
<P class="p33 ft41"><SPAN class="ft41">82</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">2000-2001.</SPAN></NOBR> s. 22.</P>
<P class="p33 ft43"><SPAN class="ft23">123</SPAN><SPAN class="ft52">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1.</SPAN></P>
<P class="p112 ft43"><SPAN class="ft23">124</SPAN><SPAN class="ft42">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 244 ff. samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 190 f.</SPAN></P>
<P class="p112 ft43"><SPAN class="ft23">125</SPAN><SPAN class="ft53">Lov 21. juni 1985 nr. 83 om ansvarlige selskaper og kommandittselskaper (Selskapsloven) § </SPAN><NOBR>1-1</NOBR> nr. 5.</P>
<P class="p33 ft38"><SPAN class="ft23">126</SPAN><SPAN class="ft47">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1 och Ot.prp. nr. 18 </SPAN><NOBR>1999-2000</NOBR> avsnitt 4.1.2.</P>
<P class="p84 ft2">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38524x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft4">Interkommunala aktiebolag</P>
<P class="p76 ft5">Kommunalt och fylkeskommunalt samarbete kan även ske i form av aktiebolag. Den verksamhet som kommunala/fylkeskommunala aktiebolag utövar anses inte vara kommunal/fylkeskommunal verksamhet. Sådana bolag regleras därför av de vanliga bestämmelserna i aktiebolagslagen. Kommunallagen reglerar endast kommunala/fylkeskommunala beslut om hur kommunen/ fylkeskommunen skall utöva sin ägarställning i bolagen.<SPAN class="ft14">127 </SPAN>Kommunerna och fylkeskommunerna har samma möjligheter att överlåta uppgifter till aktiebolag som till tidigare nämnda samarbetsorgan. I första hand antas dock näringsverksamhet komma i fråga.</P>
<P class="p123 ft4">Samarbete utan gemensamt styrelseorgan</P>
<P class="p76 ft5">Om samarbetsprojekt genomförs utan något gemensamt styrelseorgan – till exempel vid köp av tjänster – krävs enligt norsk rätt inte något särskilt lagstöd eller någon särskild organisationsform. Parternas förhållande regleras då helt av det avtal de ingått.<SPAN class="ft14">128</SPAN></P>
<P class="p19 ft5">För närvarande kan reglerna om mervärdesskatt medföra att samarbete utan gemensamt styrelseorgan missgynnas jämfört med samarbete i mer organiserade former. Nyligen tillsattes dock en utredning för att undersöka om mer neutrala regler kan införas.<SPAN class="ft14">129</SPAN></P>
<P class="p124 ft41"><SPAN class="ft23">127</SPAN><SPAN class="ft44">Se Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 240 samt Oddvar Overå och Jan Fridthjof Bernt s. 191.</SPAN></P>
<P class="p40 ft41"><SPAN class="ft23">128</SPAN><SPAN class="ft48">Se NOU 2000:22 avsnitt 4.6.1 samt Jan Fridthjof Bernt, Oddvar Overå och Harald Hove s. 243.</SPAN></P>
<P class="p102 ft38"><SPAN class="ft23">129</SPAN><SPAN class="ft47">Finansdepartementet, pressmeddelande nr 02/200</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Källor och litteratur</P>
<P class="p125 ft4">Danmark</P>
<P class="p126 ft7">Battrup, Gerd: Det kommunale selvstyre i retlig belysning , Frederiksberg 1992.</P>
<P class="p59 ft5">Christensen, Bent: Forvaltningsret: opgaver, hjemmel, organisation, Köpenhamn 1997.</P>
<P class="p127 ft5"><NOBR>Gammeltoft-Hansen,</NOBR> Hans m.fl.: Forvaltningsret, Köpenhamn 1994.</P>
<P class="p128 ft7">Garde, Jens och Mathiassen, Jørgen: Kommunalret, Köpenhamn 1991.</P>
<P class="p59 ft5">Garde, Jens m.fl.: Forvaltningsret, almindelige emner, Köpenhamn 1997.</P>
<P class="p59 ft5">Harder, Erik: Dansk kommunalforvaltning II, Opgaver, Köpenhamn 1987 (cit. Erik Harder II).</P>
<P class="p59 ft5">Harder, Erik: Dansk kommunalforvaltning III, Kommunalt selvstyre og statsligt tilsyn, Köpenhamn 1994 (cit. Erik Harder III).</P>
<P class="p129 ft7">Harder, Erik: Dansk kommunestyre: hovedpunkter af dets lov og ret, Köpenhamn 1996 (cit. Erik Harder).</P>
<P class="p59 ft5"><NOBR>Heide-Jørgensen,</NOBR> Mogens: Den kommunale interesse: studier over kommunalrettens udvikling. Köpenhamn 1993.</P>
<P class="p59 ft5">Kommunernes Landsforening: Juridisk afklaring om samarbejder, Redegørelse vedrørende juridiske problemstillinger i forbindelse med kommunale samarbejder, 2000, tillgänglig på Internet http://www.kl.dk/208762/, <NOBR>2002-01-31.</NOBR></P>
<P class="p26 ft5">Le Maire, Emil och Preisler, Niels: Lov om kommunernes styrelse med kommentarer, Normalforretnings orden med kommentarer, Köpenhamn 2000.</P>
<P class="p82 ft5">Opgavekommissionen: Fordelingen af opgaver i den offentlige sektor, Betænkning nr. 1366, december 1998</P>
<P class="p59 ft5">Rønsholdt, Steen: Kommunalt selvstyre. Frihed for hvem. Frihed til hvad, i Blume, Peter och Dick, Lisbeth (red.): Årsberetning 1998, Grundlovens nutid og fremtid, Retsvidenskabeligt Institut B, Studier nr. 69, Köpenhamn 1999.</P>
<P class="p82 ft5">Zahle, Henrik (red.): Danmarks Riges Grundlov med kommentarer, Köpenhamn 1999.</P>
<P class="p130 ft2">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p3 ft8">Bilaga 1 SOU 2002:85</P>
<P class="p122 ft4">Norge</P>
<P class="p131 ft5">Bernt, Jan Fridthjof, Overå, Oddvar och Hove, Harald: Kommunalrett, 4 uppl., Oslo 2001.</P>
<P class="p36 ft5">Finansdepartementet: Utvalg skal komme fram til nøytrale momsregler for kommunene, Pressmeddelande nr: 02/2002, den 11 januari 2002, tillgänglig på Internet http://www.dep.no/fin/norsk/a <NOBR>ktuelt/pressem/006071-070236/index-dok000-b-n-a.html,</NOBR> 2002- <NOBR>01-31.</NOBR></P>
<P class="p132 ft7">Innst. S. nr.307 <NOBR>(2000-2001)</NOBR> Innstilling fra kommunalkomiteen om kommune, fylke, stat – en bedre oppgavefordeling.</P>
<P class="p36 ft5">Kommunalog regionaldepartementet: Oppfølging av oppgavemeldingen – vurdering av fylkeskommunenes oppgaver, Ref. nr. 01/5492, 20.11.2001.</P>
<P class="p51 ft5">NOU 1995: 17 Om organisering av kommunal og fylkeskommunal virksomhet.</P>
<P class="p54 ft5">NOU 2000:22 Om oppgavefordelingen mellom stat, region og kommune.</P>
<P class="p36 ft5">Ot.prp. nr. 18 <NOBR>(1999-2000)</NOBR> Om lov om endring i lov om interkommunale selskaper og lov om kommuner og fylkeskommuner.</P>
<P class="p55 ft5">Overå, Oddvar och Bernt, Jan Fridthjof: Lov om kommuner og fylkeskommuner av 25. september 1992 nr. 107, med kommentarer, 3 uppl., Oslo 2001.</P>
<P class="p19 ft5">Regjeringens vurdering av fylkeskommunens oppgaver – miljø, landbruk, plan og areal, brev från Kommunalog regionalministren den 12 februari 2002 till Fylkeskommunene, fylkesmennene, Kommunenes Sentralforbund, statens utdanningskontor, fylkeslegene och hovedsammenslutningene, ref. nr. 02/278, tillgänglig på Internet, http://odin.dep.no/krd/norsk/aktuelt/press <NOBR>em/016051-110022/index-dok000-b-n-a.html,</NOBR> <NOBR>2002-02-12.</NOBR></P>
<P class="p88 ft5">Sanda, Karl Gunnar: Samarbeid mellom kommuner i Sverige, Danmark of Finland, <NOBR>Telemarksforskning-Bø</NOBR> rapport nr. 181, Bø 2000.</P>
<P class="p55 ft5">Sandberg, Siv och Ståhlberg, Krister: Nordisk regionalförvaltning i förändring, Institutet för jämförande nordisk politik och förvaltning. Rapport 14, Åbo 2000.</P>
<P class="p51 ft5">Solberg, Erna [statsråd], Regjeringens syn på kommunenes rolle i det offentlige Norge, Innlegg på konferansen "Fornyelse av kommunesektoren", Tønsberg 9. januari 2002, tillgängligt på Internet,</P>
<P class="p133 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft5">http://odin.dep.no/krd/norsk/aktuelt/taler/statsraad_a/016051- <NOBR>090045/index-dok000-b-n-a.html,</NOBR> <NOBR>2002-01-31.</NOBR></P>
<P class="p135 ft7">St.meld. nr.31 <NOBR>(2000-2001)</NOBR> Kommune, fylke, stat – en bedre oppgavefordeling.</P>
<P class="p136 ft5">St.prp. nr. 82 <NOBR>(2000-2001)</NOBR> Om lokaldemokrati, velferd og økonomi i kommunesektoren 2002 (kommuneproposisjonen).</P>
<P class="p137 ft2">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38528x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft54">Kommunala samverkansformer m.m. i Danmark och i Norge – Del 2</P>
<P class="p139 ft5">På uppdrag av Gränskommunutredningen (Ju 2001:05) har genomförts en kartläggning av gällande rätt beträffande kommunala samverkansformer i Danmark och i Norge.</P>
<P class="p140 ft5">Uppdraget innefattade följande delar:</P>
<P class="p141 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft55">en beskrivning av om Danmark och Norge kan ingå gränsöverskridande samarbeten i någon organisatorisk form och vilka uppgifter som då kan bli föremål för ett dylikt samarbete.</SPAN></P>
<P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft55">en beskrivning av vilka ramar som gällande rätt ställer upp för hur ett gränsöverskridande samarbete i Danmark och i Norge eller hur omfattande eventuella grundlagsändringar som krävs för att ett dylikt samarbete skall få ske.</SPAN></P>
<P class="p143 ft5">På grund av det nära sambandet mellan uppdragets delar, kommer inte någon uppdelning att göras i den fortsatta framställningen.</P>
<P class="p85 ft12">Danmark</P>
<P class="p67 ft5">Enligt den danska grundlagen är det regeringen som har hand om utrikespolitiken (§ 19). Danska kommuner har därför inte någon kompetens inom det utrikespolitiska området; de får inte göra något som har utrikespolitiskt syfte.<SPAN class="ft14">130 </SPAN>Visserligen har det påpekats att detta förbud i praktiken inte har kunnat upprätthållas helt strikt och att kommunerna får göra <NOBR>icke-bindande</NOBR> utrikespolitiska uttalanden.<SPAN class="ft14">131 </SPAN>Förbudet innebär emellertid ändå en viss inskränkning av kommunernas möjligheter att agera över statsgränser. Möjligheterna till kommunalt gränsöverskridande</P>
<P class="p144 ft50"><SPAN class="ft23">130</SPAN><SPAN class="ft56">Se Garde och Mathiassen s. 39, Gerd Battrup s. 77, Mogens </SPAN><NOBR>Heide-Jørgensen</NOBR> s.</P>
<P class="p23 ft41"><SPAN class="ft41">265</SPAN><SPAN class="ft44">och Erik Harder s. 109 f.</SPAN></P>
<P class="p23 ft38"><SPAN class="ft23">131</SPAN><SPAN class="ft47">Se Mogens </SPAN><NOBR>Heide-Jørgensen</NOBR> s. 265 f.</P>
<P class="p24 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38529x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">samarbete begränsas vidare av allmänna kommunalrättsliga principer. Här kan särskilt nämnas lokaliseringsprincipen, som innebär att kommunernas verksamhet i allmänhet skall ha anknytning till deras territorium.<SPAN class="ft14">132</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">Ovanstående begränsningar har dock inte hindrat en ökande internationell orientering hos de danska kommunerna.<SPAN class="ft14">133 </SPAN>Sålunda är det accepterat att danska kommuner ingår vänortsavtal med utländska kommuner och att de även tar på sig utgifter som sammanhänger med sådana avtal.<SPAN class="ft14">134 </SPAN>Avtalen får dock inte utgöra något ställningstagande angående andra länders politiska system.<SPAN class="ft14">135 </SPAN>Vid sidan av vänortsavtalen har det även etableras mer omfattande samarbete.<SPAN class="ft14">136</SPAN></P>
<P class="p99 ft5">Danmark har ratificerat Överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser,<SPAN class="ft14">137 </SPAN>samt en europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränserna mellan lokala och regionala samhällsorgan.<SPAN class="ft14">138 </SPAN>Dessa konventioner innebär en allmän folkrättslig skyldighet att inta en positiv hållning tillgränsöverskridande kommunalt samarbete.<SPAN class="ft14">139 </SPAN>Konventionerna innehåller dock inte några precisa bestämmelser om kommunal kompetens att samarbeta över statsgränser. Danmark har varken skrivit under eller ratificerat den europeiska konventionens två tilläggsprotokoll, vilka innebär mer preciserade förpliktelser.</P>
<P class="p145 ft5">På <NOBR>1970-talet</NOBR> uttalades, i samband med utarbetandet av den nordiska samarbetskonventionen, att den då gällande allmänna kommunallagen – Styrelseloven – inte tog ställning till i vilken utsträckning avtal om samarbete med utländska kommuner var tillåtna.<SPAN class="ft14">140 </SPAN>Det konstaterades att nordiskt kommunalt samarbete visserligen ägt rum länge, men att det skett genom vänskapsavtal och liknande <NOBR>icke-bindande</NOBR> avtal. Därför hade varken laglighets- eller tillsynsproblem uppkommit. Vidare anfördes att Styrelseloven inte ansetts hindra de samarbetsformer som dittills förekommit över Öresund. Sålunda hade det inte funnits grund att förmoda att Styrelseloven ställt upp något generellt hinder mot gränsöver-</P>
<P class="p146 ft41"><SPAN class="ft57">132 </SPAN>Angående den allmänna kommunala kompetensen se den tidigare kartläggningen av kommunala samverkansformer m.m. i Danmark och i Norge.</P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft23">133</SPAN><SPAN class="ft58">Se Gerd Battrup s. 78.</SPAN></P>
<P class="p33 ft50"><SPAN class="ft23">134</SPAN><SPAN class="ft58">Se Mogens </SPAN><NOBR>Heide-Jørgensen</NOBR> s. 265 och Erik Harder s. 111.</P>
<P class="p33 ft46"><SPAN class="ft23">135</SPAN><SPAN class="ft45">Se Gerd Battrup s. 77 f. Jfr Mogens </SPAN><NOBR>Heide-Jørgensen</NOBR> s. 266 och Erik Harder s. 111.</P>
<P class="p33 ft43"><SPAN class="ft23">136</SPAN><SPAN class="ft52">Se Gerd Battrup s. 78, Amtsrådsforeningen, och Council of Europe apendix 1.</SPAN></P>
<P class="p33 ft43"><SPAN class="ft23">137</SPAN><SPAN class="ft52">Torshavn den 26 maj 1977, SÖ 1978:1.</SPAN></P>
<P class="p33 ft43"><SPAN class="ft23">138</SPAN><SPAN class="ft52">Madrid den 21 maj 1980, ETC 106, SÖ 1981:23.</SPAN></P>
<P class="p33 ft43"><SPAN class="ft23">139</SPAN><SPAN class="ft52">Se Vilhelm Persson avsnitt 2.3.</SPAN></P>
<P class="p33 ft38"><SPAN class="ft23">140</SPAN><SPAN class="ft47">Se NU 1973:1 s. 111 f. och NU 1976:10 s. 15.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38530x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">skridande avtal. Det framhölls dock att kommunerna inte fick överlåta tillsynsbefogenheter till organ i det andra landet. Detta medförde att avtal som innebar en begränsning av kommuners befogenhet enligt Styrelseloven, krävde tillsynsmyndighetens godkännande. Om ovanstående förutsättningar uppfylldes ansågs Styrelseloven inte hindra etablering av samarbetsprojekt, även om de organiserades i form av i bolag eller sådana bolagsliknande former som etablerats över Öresund. Slutligen betonades dock att lagstiftningen inte tillät att gränsöverskridande kommunala organ fick rätt att bedriva myndighetsutövning som enligt dansk lag ankom på dansk myndighet.</P>
<P class="p147 ft5">Någon nyare litteratur som direkt behandlar danska kommuners kompetens att samarbeta över statsgränser förefaller inte finnas. Enligt upplysningar som inhämtats från det danska Indenrigsministeriet, förefaller emellertid beskrivningarna av rättsläget från <NOBR>1970-talet</NOBR> i princip fortfarande vara aktuella.<SPAN class="ft14">141 </SPAN>De danska kommunernas kompetens beskrevs som att de har stor frihet att samarbeta över statsgränser, så länge inte samarbetet innefattar kompetensöverföring.<SPAN class="ft14">142</SPAN></P>
<P class="p148 ft5">Det tycks inte heller ha diskuterats om det skulle strida mot den danska grundlagen att utvidga danska kommuners kompetens så att de får möjlighet att samarbeta i form av gränsöverskridande kommunalförbund. Vissa doktrinuttalanden tyder visserligen på att de danska grundlagsreglerna om överlåtelse av uppgifter till internationella organisationer (Grundloven § 20, motsv. 10 kap. 5 § regeringsformen) skulle kunna tillämpas på kommunalt gränsöverskridande samarbete. Sålunda har uttalats att reglerna är tillämpliga även vid bilateralt samarbete, även om samarbetsavtalen gäller överlåtelse av uppgifter som omfattas av den kommunala självstyrelsen, och även om uppgifter överlåts till organ som inte är underordnade statsmakterna.<SPAN class="ft14">143 </SPAN>Om ovannämnda grundlagsbestämmelser är tillämpliga förefaller den danska grundlagen kunna tillåta att danska kommuner ges kompetens att samarbeta i form av gränsöverskridande kommunalförbund.</P>
<P class="p149 ft7">Värdet av ovannämnda doktrinuttalanden är dock osäkert eftersom de inte direkt tagit sikte på kommunalt gränsöverskridande samarbete. Vid kontakterna med Inrigsministeriet</P>
<P class="p150 ft50"><SPAN class="ft23">141</SPAN><SPAN class="ft58">Telefonsamtal, Helle Bo Larsen, </SPAN><NOBR>2002-04-04.</NOBR></P>
<P class="p40 ft43"><SPAN class="ft23">142</SPAN><SPAN class="ft42">Se även Indenrigsministeriet, Economic division, Answer to the questionnaire on Local Democracy [från Council of Europe, Sectretary General’s Monitoring Unit], J.nr. </SPAN><NOBR>2000/1590-11,</NOBR> s. 4.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft23">143</SPAN><SPAN class="ft47">Se Jens Hartig Danielsen s. 51, 53 och 70 f. med vidare hänvisningar.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38531x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">framkom vidare att det ansågs mindre troligt att det skulle vara möjligt att använda grundlagens regler överlåtelse av uppgifter till internationella organisationer. Även i övrigt ansågs det något osäkert huruvida en utvidgning av den kommunala kompetensen skulle kräva en grundlagsändring. Troligen skulle dock en sådan ändring vara nödvändig. Emellertid poängterades att rättsläget var mycket osäkert och att Inrigsministeriet inte haft anledning att undersöka rättsfrågorna närmare, eftersom kommunerna inte har fört fram önskemål om att få utvidgad kompetens.</P>
<P class="p29 ft5">Sammanfattningsvis kan sägas att danska kommuner har ganska stor frihet att ingå samarbetsöverenskommelser med utländska kommuner. Sådana överenskommelser kan även resultera i att gemensamma organ upprättas. Bortsett från allmänna kommunala principer och eventuella bestämmelser i kommunernas specialkompetens, finns i princip inte några begränsningar vad gäller ämnesområden som kan bli föremål för samarbete. De danska kommunerna får dock enligt nuvarande lagstiftning inte överlåta någon offentlig kompetens till gemensamma organ. Därför kan endast privaträttsliga organisationsformer komma i fråga. Det förefaller osäkert huruvida den kommunala kompetensen skulle kunna utvidgas utan ändringar i den danska grundlagen.</P>
<P class="p81 ft12">Norge</P>
<P class="p44 ft5">Även de norska kommunerna är bundna av allmänna kommunalrättsliga principer för sitt agerande. Jämfört med svenska och danska kommuner är de norska kommunernas kompetens inte lika territoriellt avgränsad.<SPAN class="ft14">144 </SPAN>Vidare förefaller de norska kommunerna ha något större spelrum angående utrikespolitiska frågor. Visserligen har inte heller norska kommuner någon utrikespolitisk kompetens. Men de förmodas ha möjlighet att agera utanför sitt territorium även i politiskt kontroversiella frågor och även om de norska utrikesdepartementet kanske upplever agerandet som obehagligt.<SPAN class="ft14">145</SPAN></P>
<P class="p145 ft5">I likhet med Danmark är Norge bundet av såväl överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser, som den europeiska ramkonvention om samarbete över riksgränserna mellan lokala och regionala samhällsorgan. Norge är därför förpliktigat att</P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft23">144</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr Bernt, Jan Fridthjof, Overå, Oddvar och Hove, Harald s. 80 ff. och 99 f.</SPAN></P>
<P class="p121 ft38"><SPAN class="ft23">145</SPAN><SPAN class="ft47">Se Bernt, Jan Fridthjof, Overå, Oddvar och Hove, Harald s. 98 ff.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38532x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">ha positiv grundsyn angående kommunalt gränsöverskridande samarbete. Inte heller Norge har emellertid vare sig skrivit under eller ratificerat de båda – mer förpliktigande – tilläggsprotokollen till den europeiska ramkonventionen. I detta sammanhang kan även nämnas avtalet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete över territorialgränserna i syfte att vid olyckshändelser hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön.<SPAN class="ft14">146 </SPAN>Inom ramen för detta avtal har det slutits en rad gränskommunala överenskommelser om räddningstjänstsamarbete utmed den <NOBR>svensk-norska</NOBR> gränsen.</P>
<P class="p148 ft5">Inför den nordiska samarbetskonventionen uttalades att norsk kommunallagstiftning inte tillät att kompetens att fatta beslut som var bindande för kommunerna överläts vid samarbete med utländska kommuner. Så länge beslutskompetens inte gavs till något gemensamt organ, utgjorde dock inte norsk kommunallagstiftning något hinder för samarbete över riksgränser. Visserligen framhölls att vissa samarbetsavtal med ekonomiska åtaganden enligt norsk rätt kräver statligt godkännande, men samtidigt anfördes att det i allmänhet inte skulle medföra några särskilda problem att samarbetskommunen var utländsk.<SPAN class="ft14">147</SPAN></P>
<P class="p148 ft5">Sedan dessa uttalanden gjordes förefaller norska kommuners kompetens att samarbeta över statsgränser endast ha kommenterats en gång. Den norska regeringen framhöll i en proposition att det inte var lämpligt att ge norska kommuner möjlighet att ingå samarbete i form av europeiska intressegrupper, eftersom kommunerna i så fall skulle få obegränsat ekonomiskt ansvar för intressegruppernas verksamhet.<SPAN class="ft14">148 </SPAN>I övrigt tycks frågor om gränsöverskridande kommunalt samarbete på senare tid inte ha behandlats i offentligt tryck eller doktrin. Det tycks inte heller ha förekommit någon diskussion kring kommunala aspekter av den norska grundlagens bestämmelser om överlåtelse av uppgifter till internationella organisationer (Grundloven § 93).</P>
<P class="p152 ft5">Kontakter med norska Kommunalog regionaldepartementet har emellertid givit vid handen att uttalandena som gjordes i samband med den nordiska samarbetskonventionen även vad gäller norsk rätt i princip förefaller vara aktuella.<SPAN class="ft14">149 </SPAN>Vid kontakterna framhölls att de norska kommunernas kompetens att samarbeta</P>
<P class="p153 ft41"><SPAN class="ft57">146 </SPAN>SÖ 1991:50. För översiktlig information om det nordiska samarbetet se Räddningsverkets internationella arbete. Del I s 15 ff.</P>
<P class="p117 ft50"><SPAN class="ft23">147</SPAN><SPAN class="ft58">Se NU 1973:1 s. 124 f. och NU 1976:10 s. 15</SPAN></P>
<P class="p39 ft43"><SPAN class="ft23">148</SPAN><SPAN class="ft52">Ot. prp. nr. 53 </SPAN><NOBR>(1997-98)</NOBR> Om lov om interkommunale selskaper og lov om endringer i kommuneloven m.m. (kommunalt og fylkeskommunalt foretak) s. 53 f.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft23">149</SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">E-post</SPAN></NOBR> från Nina Britt Berge den 3 och 18 april 2002.</P>
<P class="p24 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38533x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">över statsgränserna till stor del är beroende av vilka sakfrågor samarbetet gäller; i princip avgörs kommunernas kompetens genom en tolkning av den relevanta speciallagstiftningen. Denna är dock knappast utformad med tanke på gränsöverskridande samarbete, vilket gör det svårt att ge säkra svar. Vidare påpekades att norska kommuner över huvud taget inte i egentlig mening kan överlåta sina uppgifter till någon annan kommun, vare sig norsk eller utländsk.<SPAN class="ft14">150 </SPAN>Uppgifter kan lämnas bort på entreprenad och liknande, men kompetensen i sig kan inte överlåtas. Slutligen framkom att det inte hade förts någon diskussion om möjligheterna att tillämpa grundlagens bestämmelser om överlåtelse av uppgifter till internationella organisationer. Kommunalog regionaldepartementet hade därför inte haft anledning att undersöka bestämmelsernas tillämplighet.</P>
<P class="p154 ft5">Sammanfattningsvis kan konstateras att norska kommuner torde ha vissa möjligheter att inrätta samarbete i form av gränskommunala privaträttsliga inrättningar. Kompetensen att samarbeta begränsas dock av speciallagstiftning som inte utformats med tanke på gränsöverskridande samarbete. Vidare finns inte någon möjlighet att överlåta någon bindande beslutskompetens till gemensamma organ. I vad mån en utvidgning av kommunernas kompetens kräver grundlagsändringar är osäkert.</P>
<P class="p155 ft13">Källor och litteratur</P>
<P class="p126 ft5">Amtsrådsforeningen: Organisering af amternes internationale arbejde, 3 uppl., Köpenhamn 2001.</P>
<P class="p59 ft5">Battrup, Gerd: Det kommunale selvstyre i retlig belysning, Frederiksberg 1992.</P>
<P class="p59 ft7">Bernt, Jan Fridthjof, Overå, Oddvar och Hove, Harald: Kommunalrett, 4 uppl., Oslo 2002.</P>
<P class="p59 ft5">Council of Europe: Handbook on transfrontier <NOBR>co-operation</NOBR> for local and regional authorities in Europe, Strasbourg 2000.</P>
<P class="p156 ft5">Danielsen, Jens Hartig: Suverænitetsafgivelse, Köpenhamn 1999. Garde, Jens och Mathiassen, Jørgen: Kommunalret, Köpenhamn</P>
<P class="p91 ft5">1991.</P>
<P class="p135 ft5">Harder, Erik: Dansk kommunalforvaltning II, Opgaver, Köpenhamn 1987.</P>
<P class="p157 ft7"><NOBR>Heide-Jørgensen,</NOBR> Mogens: Den kommunale interesse: studier over kommunalrettens udvikling, Köpenhamn 1993.</P>
<P class="p158 ft38"><SPAN class="ft57">150 </SPAN>Se även den tidigare kartläggningen angående interkommunala styren.</P>
<P class="p84 ft2">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft5">Indenrigsministeriet, Economic division, Answer to the questionnaire on Local Democracy [från Council of Europe, Sectretary General’s Monitoring Unit], J.nr. <NOBR>2000/1590-11.</NOBR></P>
<P class="p36 ft5">NU 1973:1 Kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna. Rapport från nordiska kommunalrättskommittén.</P>
<P class="p36 ft5">NU 1976:10 Nordisk konvention om gränskommunalt samarbete. Förslag från arbetsgruppen för de gränskommunala frågorna.</P>
<P class="p132 ft5">Ot. prp. nr. 53 <NOBR>(1997-98)</NOBR> Om lov om interkommunale selskaper og lov om endringer i kommuneloven m.m. (kommunalt og fylkeskommunalt foretak).</P>
<P class="p19 ft5">Persson, Vilhelm: Kommuners gränsöverskridande avtal. Underlag för seminarium den 9 oktober 2001, Stockholm universitet.</P>
<P class="p159 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p160 ft59">Gränsöverskridande samarbete på lokal och regional nivå inom EU</P>
<P class="p161 ft1">Heidi Karlander</P>
<P class="p162 ft60">april 2001</P>
<P class="p163 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p164 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p165 ft5">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p165 ft5">1.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p6 ft5">Uppsatsens förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p166 ft5">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.1. Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.2. Problembakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.3. Problemformulering</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.4. Syfte</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.5. Metod</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.6. Avgränsningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft5">1.7. Terminologi</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p165 ft5">2. Motiven för gränsöverskridande samarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p166 ft5">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p165 ft5">3. Betydelsen av <NOBR>EU-stöd</NOBR> – interreg</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p166 ft5">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">3.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft5">3.2. Inriktning A</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p165 ft5">4.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p6 ft5">Samarbetsformer</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p166 ft5">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">4.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft5">4.2. De grundläggande ramverken</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft5">4.3. Kortsiktiga och långsiktiga former för samarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p167 ft5">4.3.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p167 ft5">4.3.2. Projektbaserade samarbetsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.2.1. Europeisk Ekonomisk Intresse Gruppering,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">EEIG</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.2.2. Mixed Economy Companies och Public</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">Interest Groupings</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.2.3. Working groups</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p167 ft5">4.3.3. Gränsöverskridande samarbeten på strategisk nivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.3.1. Euroregioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.3.2. EUREGIO</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.3.3. Working communities</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5">4.3.3.4. Samarbeten med syfte att förvalta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p168 ft5"><NOBR>INTERREG-program</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p166 ft5">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p167 ft5">4.3.4. AEBR:s rekommendationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p166 ft5">31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft5"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft63">Gränsöverskridande samarbeten i några av EU:s medlemsstater 32</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p6 ft5">5.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p166 ft5">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p6 ft5">5.2. Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p166 ft5">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p6 ft5">5.3. Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p166 ft5">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p6 ft5">5.4. Belgien</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p166 ft5">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p167 ft5">5.4.1. Städer och kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p166 ft5">35</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p166 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p171 ft5">5.4.2. Provinser</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p172 ft5">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p171 ft5">5.4.3. Regioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p172 ft5">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p167 ft5">5.5. Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p172 ft5">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p171 ft5">5.5.1. Kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p172 ft5">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p171 ft5">5.5.2. Provinser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p172 ft5">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p167 ft5">5.6. Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p172 ft5">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft64">Lokala gränsöverskridande samarbeten – tvillingstäder</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p173 ft5">på nationsgränser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p166 ft5">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p173 ft5">6.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p173 ft5">6.2. Sakområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p173 ft5">6.3. Eurocity <NOBR>Bayonne-San</NOBR> Sebastián</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p173 ft5">6.4. <NOBR>Baarle-Nassau/Baarle-Hertog</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p174 ft5">7.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p173 ft5">Regionala gränsöverskridande samarbeten</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p166 ft5">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p173 ft5">7.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p173 ft5">7.2. Privaträttsligt samarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p175 ft5">7.2.1. Euregio Scheldemond</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p173 ft5">7.3. Offentligrättsliga samarbeten</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p175 ft5">7.3.1. Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p175 ft5">7.3.2. Euregio <NOBR>Rhein-Whaal</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p175 ft5">7.3.3. Euregio <NOBR>Maas-Rhein</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p175 ft5">7.3.4. <NOBR>Ems-Dollart</NOBR> Regio</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p174 ft5">8.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p173 ft5">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p166 ft5">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p174 ft5">9.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p173 ft5">Källförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p166 ft5">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p173 ft5">9.1. Offentligt tryck</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p175 ft5">9.1.1. Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p175 ft5">9.1.2. Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p173 ft5">9.2. Litteratur</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p166 ft5">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p173 ft5">9.3. Internet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p173 ft5">9.4. Intervjuer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p166 ft5">61</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft3">1 Uppsatsens förutsättningar</P>
<P class="p68 ft12"><SPAN class="ft12">1.1</SPAN><SPAN class="ft65">Inledning</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">Idag pågår en mängd olika samarbeten över nationsgränser men statliga aktörer är inte längre ensamma om att bedriva verksamhet av det här slaget. På lokal och regional nivå växer nya gränsöverskridande samarbeten och samarbetsformer fram i allt högre takt, inte minst tack vare EUs intentioner att skapa ett integrerat Europa, och de möjligheter som uppstår genom detta. Den europeiska kommissionen anser att det gränsöverskridande samarbetet som sker på regional och lokal nivå direkt bidrar till en ökad integration inom EU och ett praktiskt förverkligande av EUs målsättning om ett ”medborgarnas Europa”. Därför menar kommissionen att det är viktigt att stimulera och stödja dessa samarbeten och skapa bättre förutsättningar för dem.<SPAN class="ft14">1 </SPAN>I samband med att nya samarbeten skapas med aktörer från olika nivåer uppkommer frågor om befogenhet och lämpliga samarbetsstrukturer. AEBR (Association of European Border Regions) konstaterar i sin rapport ”Transeuropean <NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation”</NOBR> från oktober 2001, att frivilliga bilaterala eller multilaterala samarbeten mellan regionala myndigheter kan anses vara en kompletterande form av nationella utrikesrelationer.<SPAN class="ft14">2 </SPAN>Gränsöverskridande samarbeten mellan lokala och regionala aktörer kan ändå inte betraktas som kopior i mindre skala av gällande nationell politik, utan de driver en ”sui <NOBR>generis”-politik</NOBR> (en politik i sitt eget slag) med nya kvaliteter samt andra arbetsmetoder och verksamhetsformer.<SPAN class="ft14">3 </SPAN>Dessa nya former av samarbete kräver även nya sätt att strukturera verksamheten, och i vissa fall även en justering av det existerande juridiska ramverket. I arbetet med att utveckla det gränsöverskridande samarbetet som utförs av regionala och lokala myndigheter över nationsgränser mellan medlemsstater inom EU, kan det vara till stor hjälp att studera liknande samarbeten inom andra delar av den europeiska unionen och ta del</P>
<P class="p178 ft19"><SPAN class="ft15">1</SPAN><SPAN class="ft18">Association of European Border Regions (AEBR), Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s.18.</P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft15">2</SPAN><SPAN class="ft25">Association of European Border Regions är en intresseorganisation för gränsregioner i Europa. År 2000 bestod organisationen av 60 medlemsregioner. Se även hemsidan för AEBR: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">http://www.aebr-ageg.de/agegbr/htm/abframex.htm</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> </SPAN>och Gränsregionala samarbetsformer i Europa, s. 31, Ds 1993:86.</P>
<P class="p179 ft21"><SPAN class="ft15">3</SPAN><SPAN class="ft30">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s.18.</P>
<P class="p42 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft5">av de lösningar de har använt sig av där, för att uppnå ett välfungerande samarbete.</P>
<P class="p92 ft12"><SPAN class="ft12">1.2</SPAN><SPAN class="ft65">Problembakgrund</SPAN></P>
<P class="p28 ft5">Rapporten har tillkommit på uppdrag av Gränskommunutredningen (Ju 2001:05), som på uppdrag av Justitiedepartementet utreder samarbete över den <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen. Gränskommunutredningen vill att rapporten skall ge exempel på samarbetsformer från andra gränsområden inom den europeiska unionen.</P>
<P class="p29 ft5">För mig är gränsöverskridande samarbeten intressanta och relevanta eftersom jag är född och uppvuxen i Haparanda, på gränsen till Torneå i Finland. Där har jag upplevt hur gränsen snarare sammanför än separerar de båda städerna och hur det dagliga livet på den ena sidan gränsen påverkas av vad som sker på den andra sidan. I Haparanda och Torneå har samarbete alltid varit en del av vardagen, men det finns ännu många aspekter av den nationella gränsen som är hämmande för samverkan. Därför behövs en utveckling av formen för det existerande samarbetet. Exempel på gränsöverskridande samarbeten från olika delar av EU visar att det är med hjälp av en lämplig strukturell samarbetsform som samarbetet mellan Haparanda och Torneå och mellan andra liknande orter kan nå längre och innefatta allt fler delar av medborgarnas dagliga liv. Dessutom kan en utveckling av det institutionella samarbetet effektivisera och underlätta utförandet av samarbetsåtgärder. Ett utvecklat samarbete är också en viktig del av den europeiska integrationen och ett steg mot ett Europa där nationsgränser inte längre kommer att upplevas som hinder för samverkan, utan som källor till möjligheter för en bredare kommunal och regional verksamhet.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft12">1.3</SPAN><SPAN class="ft65">Problemformulering</SPAN></P>
<P class="p15 ft5">I min uppsats skall jag försöka svara på frågor som:</P>
<P class="p182 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft68">Hur ser olika former av decentraliserade gränsöverskridande samarbeten ut inom EU idag? Förekommer det offentligrättsliga decentraliserade samarbetsformer över nationsgränser inom EU? Om offentligrättsliga samarbeten förekommer, vilka lagar är då tillämpliga och på vilket sätt kan samarbetsorganets beslut överklagas?</SPAN></P>
<P class="p183 ft2">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">Vilka lösningar har varit framgångsrika vad gäller gemensam förvaltning över statsgränser mellan regionala och lokala myndigheter, och varför?</SPAN></P>
<P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">Inom vilka sakområden samarbetar lokala och regionala myndigheter över nationsgränser?</SPAN></P>
<P class="p117 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">Vilka befogenheter har samarbetsorganen?</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN class="ft12">1.4</SPAN><SPAN class="ft65">Syfte</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">Uppsatsens syfte är att beskriva olika strukturer för gränsöverskridande samarbeten mellan lokala och regionala myndigheter kring den europeiska unionens inre gränser, och redovisa resultaten för dessa. Målet är att göra en kartläggning över olika former av sådana samarbeten. Jag kommer också att ge exempel på samarbeten som använder sig av vissa av de samarbetsstrukturer jag beskriver. Vidare exemplifierar jag olika sakområden som samarbeten utförs inom och beskriver olika samarbetsorgans befogenheter.</P>
<P class="p187 ft12"><SPAN class="ft12">1.5</SPAN><SPAN class="ft65">Metod</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">Jag har använt mig av skrivna källor, främst tidigare utredningar på internationell nivå inom ämnet, samt information via Internet och intervjuer. Att jag tillbringade hösten år 2001 som praktikant på North Sweden European Office i Bryssel, Belgien, var till stor hjälp för mig då jag hade lättare att nå människor som arbetar med gränsöverskridande samarbetsfrågor i Bryssel. Via dem hade jag sedan lättare att få tillgång till relevanta skrivna källor. Jag har i de flesta fall använt mig av källorna på deras originalspråk så länge det rört sig om engelska och franska. Översättningarna i dessa fall har jag således gjort själv. Jag är ingen översättare och det kan eventuellt märkas i terminologin.</P>
<P class="p77 ft5">Jag har valt att intervjua personer som representerar olika samarbetsorgan direkt, eller som arbetar som representanter för lokala eller regionala myndigheter. Av den litteratur jag har haft tillgång till har jag valt att främst använda mig av litteratur som AEBR gett ut, eftersom de representerar de aktiva gränsregionerna inom EU och är väl medvetna om förutsättningarna för deras medlemmar att bedriva verksamhet över gränser. Anledningen till mitt urval är att jag på det viset anser att jag kommit de objekt jag</P>
<P class="p188 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38541x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">skall kartlägga i uppsatsen närmast. Jag har på så vis fått ett närmast förstahandsperspektiv på hur de regionala och lokala myndigheterna uppfattar sin situation och vad de anser är nödvändigt för att i framtiden kunna utveckla och förbättra de samarbeten de bedriver.</P>
<P class="p82 ft5">Mina uppdragsgivare har önskat en kartläggning av rådande läge, varför jag varit mycket sparsam med egna analyser. Rapporten är framför allt deskriptiv. Naturligtvis speglas valet av källmaterial av mitt författarskap, men jag har försökt att välja de källor som enligt mitt tycke på bästa sätt besvarar frågorna i problemformuleringen (se ovan 1.3.).</P>
<P class="p189 ft12"><SPAN class="ft12">1.6</SPAN><SPAN class="ft65">Avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p44 ft5">Uppsatsen kommer inte att beröra gränsöverskridande samarbeten utanför EU. Inte heller samarbeten mellan aktörer inom EU som samarbetar med aktörer utanför EU, det vill säga samarbeten vid EU:s yttre gränser, kommer att tas upp i den här uppsatsen. Gränsöverskridande samarbeten mellan eller med nordiska länder kommer också att uteslutas då uppdragsgivaren är intresserad av exempel från andra delar av Europa.</P>
<P class="p29 ft5">Jag kommer inte att gå djupare in på samarbeten som ägt rum före år 1993. Anledningen till att jag drar en gräns vid detta årtal, är att Anders Östhol då gjort en utredning åt Civildepartementet i samma ämne, och ämnet därför fram till 1993 är utrett.<SPAN class="ft14">4</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">Uppsatsen kommer att handla om gränsöverskridande samarbeten, varför både interterritoriella och transnationella samarbeten utesluts.<SPAN class="ft14">5</SPAN></P>
<P class="p129 ft5">På grund av utrymmesskäl kan jag i en sådan här rapport inte beskriva alla existerande gränsöverskridande samarbeten som pågår kring EU:s inre gränser. Jag har inte ens möjlighet att beskriva alla former för samarbete. Det finns rikligt med rapporter skrivna tidigare i ämnet, och en mängd samarbeten jag skulle kunna ge exempel på. För att avgränsa mig har jag valt att beskriva de mest relevanta samarbetsformerna som visat goda resultat och som utvecklats över relativt lång tid. Jag har försökt att välja att beskriva vissa särskilda samarbeten eftersom de är tydliga exempel på de samarbetsformer jag beskriver. Jag har också försökt att sprida exemplen till att beskriva samarbeten kring olika gränsområden inom EU.</P>
<P class="p190 ft17"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft16">Gränsregionala samarbetsformer i Europa, Ds 1993:86.</SPAN></P>
<P class="p121 ft21"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft20">Se nedan avsnitt 1.7.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38542x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft12"><SPAN class="ft12">1.7</SPAN><SPAN class="ft65">Terminologi</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">Jag skall inte närmare definiera de olika administrativa enheterna jag berör i denna uppsats. Jag vill ändå nämna att Europarådet och EU definierar en gränsregion som en offentlig geografisk enhet direkt under statlig nivå och som har en gemensam statsgräns med en eller flera enheter av samma slag i det angränsande landet.<SPAN class="ft14">6</SPAN></P>
<P class="p19 ft5">Det finns redan många utredningar inom ämnet transeuropeiska samarbeten. Det är en beteckning för ramverket för alla internationella samarbeten mellan lokala och regionala myndigheter i Europa. Ett problem är att terminologin varierar och tenderar att bli allt mer diversifierad i takt med fler samarbeten och framför allt i takt med fler utredningar, vilket medför att samarbetena blir svåra att överblicka. Jag kommer att använda mig av samma terminologi och klassificering av samarbeten som används av AEBR. Det gör jag för att AEBR, som representanter för gränsregioner i Europa, har en allmän kännedom om de gränsöverskridande samarbeten som regionerna deltar i. De har skapat en terminologi och klassificering som täcker alla de olika formerna för samarbete som deras medlemmar bedriver. De gör utredningar i ämnet, bland annat för Europeiska kommissionen, och AEBR:s terminologi är vedertagen inom EU:s institutioner. För att läsaren skall undvika missförstånd vid eventuell jämförelse av denna text med andra, kommer jag att förklara terminologin lite utförligare nedan.</P>
<P class="p191 ft5">Transeuropeiska samarbeten kan indelas i fyra underavdelningar :</P>
<P class="p23 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">Gränsöverskridande samarbeten.</SPAN><SPAN class="ft14">7</SPAN></P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft69">Interterritoriella samarbeten (kallas i många sammanhang även interregionala samarbeten).</SPAN><SPAN class="ft70">8</SPAN></P>
<P class="p192 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">Transnationella samarbeten inom området utveckling av europeisk samhällsplanering.</SPAN><SPAN class="ft14">9</SPAN></P>
<P class="p94 ft19"><SPAN class="ft15">6</SPAN><SPAN class="ft18">Handbook on Transfrontier </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> for Local and Regional Authorities in Europe, 2000, 3:e uppl., s. 14, Council of Europe Publishing, Strasbourg. Se även Gränsregionala samarbetsformer i Europa, Ds 1993:86, s. 15 och 55.</P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft15">7</SPAN><SPAN class="ft18">AEBR, The EU Initiative INTERREG and future developments, 1997, s. 3, samt AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 24.</P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft15">8</SPAN><SPAN class="ft25">Till interterritoriella samarbeten räknas de mer eller mindre strukturerade bilaterala eller multilaterala samarbeten som framför allt etablerats mellan lokala och regionala myndigheter utan att nödvändigtvis vara direkt geografiskt angränsande. Se även AEBR, The EU Initiative INTERREG and future developments, 1997, s. </SPAN><NOBR>3-4</NOBR> och <NOBR>39-41,</NOBR> samt AEBR, Transeuropean <NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 24 och <NOBR>26-27.</NOBR></P>
<P class="p193 ft27"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft26">Transnationella samarbeten syftar till att främja en mer integrerad samhällsbyggnad inom större och angränsande geografiska zoner eller grupperingar av regioner som täcker minst två medlemsstater i EU och/eller tredje land som angränsar till unionen. Se även AEBR, The EU</SPAN></P>
<P class="p170 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38543x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft68">Samarbeten inom ramen för europeiska associationer som etablerats av lokala och regionala myndigheter.</SPAN><SPAN class="ft14">10</SPAN></P>
<P class="p71 ft5">För denna studie är det de gränsöverskridande samarbetena som är intressanta. De äger rum mellan två eller flera administrativa myndigheter (regionala eller lokala myndigheter) som är belägna i geografiskt angränsande områden längs en gemensam gräns och som arbetar tillsammans inom daglig verksamhet.</P>
<P class="p195 ft19">Initiative INTERREG and future developments, 1997, s. <NOBR>3-5</NOBR> och <NOBR>42-43,</NOBR> samt AEBR, Transeuropean <NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 24 och 27.</P>
<P class="p113 ft19"><SPAN class="ft57">10 </SPAN>Som en direkt följd av verksamheten inom de övriga tre underavdelningarna av transeuropeiska samarbeten deltar många lokala och regionala myndigheter som aktiva eller passiva medlemmar i olika europeiska associationer. Det kan vara storskaliga associationer som hanterar alla slags frågor rörande lokal och regional styrning och/eller europeisk integration, eller specifika associationer som representerar medlemmar med gemensamma geografiska, ekonomiska och sektorspecifika drag. Se även AEBR, Transeuropean Co- operation between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 24 och <NOBR>27-28.</NOBR></P>
<P class="p196 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38544x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft72"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft71">Motiven för gränsöverskridande samarbete</SPAN></P>
<P class="p21 ft5">En statsgräns uppfattas i allmänhet som något som skiljer geografiska områden och människor åt. Vanligtvis anses den region och de som bor på den ena sidan gränsen höra till en annan enhet än regionen och människorna på den andra sidan gränsen. Man kan emellertid uppfatta gränsen som något som kan förena de boende på ömse sidor om gränsen. Mycket vanligt är att befolkningen har en gemensam historia, och att de tillhört samma enhet längre tillbaka i tiden. När gränsen ses som en möjlighet kan den utnyttjas till att bli något utvecklande för regionen. Detta har inneburit att man börjat samarbeta över gränsen och förvandlat den från ett åtskiljande element till något sammanlänkande. Det finns dock en mängd hinder som hör ihop med gränsen, som måste överkommas för att ett fruktbart samarbete skall kunna skapas och maximeras. Europarådet sammanställer hindren till att bestå av fysiska hinder, tekniska hinder och skattehinder.<SPAN class="ft14">11 </SPAN>De fysiska hindren är barriärer och kontroller som står i vägen för rörligheten mellan angränsande regioner i olika länder, till exempel tullar eller geografiska hinder. Tekniska hinder är barriärer som gör att arbetstagare och utövare av självständiga yrken och tjänster har svårt att utöva verksamhet i det andra landet liksom hinder för rörligheten av varor och kapital. Det kan till exempel röra sig om språkliga barriärer eller olika miljökrav i länderna på vissa varor. Skattehindren för gränsarbetare består enligt Europarådet i att det inte finns något gemenskapsdirektiv för hur och var de skall beskattas. Det finns idag bilaterala avtal mellan olika medlemsstater, men länderna har ibland svårt att komma överens om principerna för beskattning gällande arbete utfört i medlemsstater där arbetaren inte är medborgare. Hindren står i vägen för den europeiska integrationen som EU strävar efter att genomföra.</P>
<P class="p198 ft5">Det finns en mängd olika syften med gränsöverskridande samarbeten på lokal och regional nivå, men det grundläggande motivet för de allra flesta samarbetena är, som ovan nämnts, att göra gränsen till något som förenar. Mer konkret är huvudsyftet att underlätta för det dagliga utbytet över gränsen. Detta har kunnat genomföras med hjälp av införande av gemensamma aktiviteter</P>
<P class="p199 ft21"><SPAN class="ft57">11 </SPAN>Handbook on Transfrontier <NOBR>Co-operation</NOBR> for Local and Regional Authorities in Europe, 2000, s.12.</P>
<P class="p42 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">över gränserna inom alla aspekter av det dagliga livet och genom att skillnader i de politiska strukturerna reducerats för att underlätta för praktiska relationer över gränser.</P>
<P class="p59 ft5">De viktigaste negativa effekterna av en gräns, är enligt Europarådet ekonomiska olikheter, kulturella avstånd och politiska särdrag.<SPAN class="ft14">12 </SPAN>Lyckade samarbeten kan leda till integrerade områden som fortfarande delas av statsgränser men som i mötet av gemensamma problem hittar gemensamma lösningar.<SPAN class="ft14">13 </SPAN>Gemensamma lösningar kan vara vad som krävs för att effektivt lösa många problem vid gränserna, som utan samarbete skulle kräva för mycket av en part.</P>
<P class="p45 ft5">Gränsområden ligger i landets periferi, och ofta långt från huvudstaden och andra stora städer. Samhörigheten med en stad eller region i det andra landet kan därför bli viktig och den får gränsregionen eller gränsstaden att bli en del av en större enhet. Tillsammans representerar regionerna eller städerna på ömse sidor om gränsen fler människor och få en mer betydande roll i sina relationer till omvärlden. De är större och har lättare att göra sig hörda i sina strävanden efter gemensamma mål.</P>
<P class="p200 ft19"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft25">Handbook on Transfrontier </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> for Local and Regional Authorities in Europe, 2000, s 10.</P>
<P class="p201 ft21"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 8.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38546x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft3">3 Betydelsen av <NOBR>EU-stöd</NOBR> – interreg</P>
<P class="p202 ft12"><SPAN class="ft12">3.1</SPAN><SPAN class="ft65">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">Den europeiska kommissionen anser att det gränsöverskridande samarbetet som sker på regional och lokal nivå har en stor betydelse för den europeiska integrationen och det är enligt Kommissionen viktigt att stimulera och stödja detta.<SPAN class="ft14">14 </SPAN>Ett sätt, och det mest framgångsrika sättet att stärka och stimulera gränsöverskridande samarbeten inom EU och skapa nya samarbeten, är genom <NOBR>INTERREG-programmet.</NOBR> Det startades 1990 och för närvarande pågår den tredje programperioden, år <NOBR>2000-2006,</NOBR> som därav kallas INTERREG III. Programmet är finansierat av den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. I kommissionens riktlinjer för den andra programperioden för INTERREG 1994- 1999, uppmuntrades medlemsstaterna och regionerna att göra integrerade program gällande och att etablera gemensamma institutionella strukturer.<SPAN class="ft14">15 </SPAN>Dessa riktlinjer har åtminstone bidragit till en förbättring av koordinationen av att göra programmen gällande och förvalta dem.<SPAN class="ft14">16</SPAN></P>
<P class="p152 ft5">Varje programperiod har vissa särskilda sakområden som betonas mer och den nuvarande tredje fasen är utformad till att stärka ekonomisk och social sammanhållning inom hela EU. Detta skall åstadkommas genom att stödja den balanserade utvecklingen av de berörda områdena med hjälp av gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbeten. Speciellt fokuseras det på att integrera avlägsna regioner och sådana med yttre gräns mot kandidatländer.</P>
<P class="p203 ft7">Interreg III delas in i tre olika inriktningar; A, B och C, där A riktar sig mot gränsöverskridande samarbeten och därför är den intressanta inriktningen för denna studie.</P>
<P class="p204 ft12"><SPAN class="ft12">3.2</SPAN><SPAN class="ft65">Inriktning A</SPAN></P>
<P class="p205 ft7">Syftet med INTERREG III A är att stödja gränsöverskridande samarbeten mellan angränsande regioner med målet att utveckla</P>
<P class="p206 ft17"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft16">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, 3:e uppl., s. A4 38.</P>
<P class="p23 ft74"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft73">http://www.inforegio.cec.eu.int/dg16_en.htm</SPAN></P>
<P class="p40 ft21"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft29">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 81.</P>
<P class="p42 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">gränsöverskridande sociala och ekonomiska centra genom gemensamma utvecklingsstrategier.<SPAN class="ft14">17</SPAN></P>
<P class="p26 ft5">Tillsammans med de nationella statistiska instituten har Eurostat, som är den europeiska unionens statistiska byrå, identifierat regionala enheter som kallas NUTS (Nomenclature of Territorial Units of Statistics). Det finns tre nivåer av NUTS- regioner och till den tredje nivån; NUTS III, hör mindre administrativa enheter som svenska län och motsvarande enheter i andra medlemsstater. Områden som anses lämpliga för att få stöd från INTERREG III A är NUTS III områden som är belägna längs EU:s inre och yttre gränser samt vissa NUTS III maritima områden.<SPAN class="ft14">18</SPAN></P>
<P class="p145 ft5">Eftersom den tredje programperioden fortfarande kan anses vara i en inledningsfas är det svårt att dra några slutsatser av denna, men AEBR har summerat de övergripande organisatoriska aspekterna av programutveckling och förvaltning under INTERREG II A. Vad rör programutveckling hade två tredjedelar av de interna landgränserna utvecklat gränsöverskridande strategier och program av i huvudsak regionala och lokala partner. Det samma gällde en ungefär lika stor del av interna maritima program. De allra flesta gränsområden hade gränsöverskridande strukturer på regional och lokal nivå men dessa varierade mycket gällande form och kapacitet. Gällande kapacitet och erfarenhet var strukturerna för de inre landsgränserna de mest utvecklade. Inom två tredjedelar av dessa områden spelade regionala och lokala gränsöverskridande strukturer en viktig roll rörande gränsöverskridande strategier och programutveckling liksom i förvaltandet av INTERREG II A. Detta gällde också för ungefär hälften av de inre maritima programmen. När det gäller den ekonomiska förvaltningen fanns en hög grad av integration i över hälften av programmen som gällde de inre landsgränserna och i en tredjedel av de inre maritima programmen, då dessa hade ett gemensamt bankkonto för EU- stöd.<SPAN class="ft14">19</SPAN></P>
<P class="p207 ft5">I samband med INTERREG II A introducerades 1994 också ett nytt gemenskapsinitiativ som gällde särskilt för Nordirland och de</P>
<P class="p208 ft17"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft16">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. A4 40.</P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft18">Det finns också vissa undantag som kan få stödfinansiering. Det gäller NUTS </SPAN><NOBR>III-områden</NOBR> som angränsar till de ovan nämnda områdena och områden som inte klassificeras som NUTS III men som ligger inom en region med NUTS III områden belägna längs en gräns eller en region där sådana områden gränsar till varandra längs gränserna. Se http://europa.eu.int/comm/regional_policy/interreg3/abc/voleta_en.htm</P>
<P class="p113 ft21"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft32">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 83.</P>
<P class="p74 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38548x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">angränsande regionerna i Irland. Det hette ”The Special Support Programme for Peace and Reconciliation” <NOBR>(PEACE-Programmet)</NOBR> och innefattade program för gränsöverskridande utveckling. Metoderna för programmets implementering var mycket decentraliserade.<SPAN class="ft14">20</SPAN></P>
<P class="p209 ft21"><SPAN class="ft57">20 </SPAN>AEBR, Transeuropean <NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 83.</P>
<P class="p42 ft2">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38549x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft3">4 Samarbetsformer</P>
<P class="p210 ft12"><SPAN class="ft12">4.1</SPAN><SPAN class="ft65">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p44 ft5">Samarbeten mellan regionala myndigheter karakteriseras av en avsevärd komplexitet. Flertalet grundar sig på formella överenskommelser slutna på bilateral eller multilateral nivå. Många har också sin grund i mindre formella överenskommelser slutna mellan de regionala eller lokala myndigheterna själva.</P>
<P class="p189 ft12"><SPAN class="ft12">4.2</SPAN><SPAN class="ft65">De grundläggande ramverken</SPAN></P>
<P class="p211 ft5">AEBR beskriver i sin rapport två kategorier av initiativ som främjar transeuropeiskt samarbete.</P>
<P class="p146 ft5">1. Instrument som syftar till att skapa ett lämpligt juridiskt ramverk för samarbete mellan regionala och lokala myndigheter i Europa.<SPAN class="ft14">21</SPAN></P>
<P class="p129 ft5">Många av dessa instrument har skapats på europeisk nivå (Europeiska rådet) eller gemenskapsnivå, men de flesta har skapats nationer emellan eller direkt mellan regionala och lokala myndigheter.</P>
<P class="p99 ft5">Det finns en stor variation av juridiska instrument med syfte att möjliggöra och förenkla gränsöverskridande samarbete eller för att skapa bestående strukturer och gemensamma projekt för gränsöverskridande samarbete. De vanligaste är ramverksavtal som slutits mellan vissa länder eller konventioner skapade på internationell nivå.<SPAN class="ft14">22 </SPAN>De kan också vara bilaterala eller trilaterala överenskommelser och protokoll mellan nationer. Dessa stadgar statliga samarbeten eller främjar gränsöverskridande samarbeten och grundar sig ofta på internationella ramverksavtal eller konventioner.<SPAN class="ft14">23 </SPAN>Det förekommer även formella överenskommelser, arbetsprotokoll, konventioner och kontrakt som slutits mellan</P>
<P class="p212 ft17"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s.32.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">22</SPAN><SPAN class="ft75">Exempelvis Helsingforsfördraget; det Nordiska överenskommelsen om gränsöverskridande samarbete; Madridkonventionen och det första Tilläggsprotokollet utarbetade inom ramen för Europeiska Rådet, se a.a. s. 34 ff.</SPAN></P>
<P class="p48 ft27"><SPAN class="ft23">23</SPAN><SPAN class="ft76">Exempelvis BENELUX konventionen för gränsöverskridande samarbete; Isselburg- </SPAN><NOBR>Anholt-avtalet</NOBR> mellan Tyskland och Nederländerna; <NOBR>”Bayonne”-avtalet</NOBR> mellan Frankrike och Spanien; <NOBR>”Rom-avtalet”</NOBR> mellan Frankrike och Italien; avtalet mellan Österrike och Italien; <NOBR>”Karlsruhe”-avtalet</NOBR> mellan Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Schweiz, etc, se a.a.</P>
<P class="p121 ft21"><SPAN class="ft27">36</SPAN><SPAN class="ft20">ff. Se även nedan 7.3.1.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38550x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft5">regionala eller lokala myndigheter.<SPAN class="ft14">24 </SPAN>Det finns också andra juridiska instrument grundade på gemenskapsrätt eller nationell rätt som underlättar gränsöverskridande samarbete på projektnivå.<SPAN class="ft14">25 </SPAN>Det finns inget enhetligt juridiskt instrument tillgängligt idag, som är tillämpligt i hela Europa för gränsöverskridande samarbete på projekt- eller strategisk nivå.<SPAN class="ft14">26 </SPAN>Den stora variationen på juridiska medel för samarbete förklarar varför det finns så många olika former, strukturer och nivåer för gränsöverskridande samarbete och varför det utvecklas fler hela tiden. De juridiska instrument för gränsöverskridande samarbeten som används idag, har utvecklats i praktiken.<SPAN class="ft14">27</SPAN></P>
<P class="p63 ft5">2. Särskilda finansieringsprojekt som aktivt stödjer samarbeten mellan regionala och lokala myndigheter.<SPAN class="ft14">28</SPAN></P>
<P class="p51 ft5">Dessa initiativ har främst lanserats inom ramen för EU:s strukturfonder och sedan år 1990 har EU gett ekonomiskt stöd till olika initiativ och program inom gränsöverskridande samarbete på regional och lokal nivå.</P>
<P class="p19 ft5">De olika stödformerna spelar en viktig roll i skapandet av samarbeten över gränser på regional och lokal nivå, och för vilken form dessa anammar. Den första och viktigaste stödformen för gränsöverskridande samarbete var och är INTERREG. I AEBR:s rapport poängteras att finansieringsinitiativen främst är impulser till initiativ som annars skulle ha tagit längre tid att skapa och de leder till fördjupning och förstärkning av redan existerande samarbeten<SPAN class="ft14">29 </SPAN>Det har dock från flera håll konstaterats att dessa</P>
<P class="p213 ft19"><SPAN class="ft23">24</SPAN><SPAN class="ft31">Exempelvis </SPAN><NOBR>”Mainz”-överenskommelsen</NOBR> som slutits mellan de tyska Länderna Norra Rhine Westphalia och Rhineland Palatinate samt den tysktalande regionen i Belgien och den belgiska regionen Wallonien; överenskommelser och konventioner som leder till grundandet av en mängd ”Euroregioner” och liknande strukturer; protokoll som leder till skapandet av ”Working Communities”; samarbetsavtal eller konventioner längs gränserna Frankrike/Italien, Frankrike/Spanien och Spanien/Portugal, se AEBR, Transeuropean Co- operation between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 41 ff. Om Euroregioner och Working Communities, se nedan 4.3.3.1 respektive 4.3.3.3.</P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft77">Exempelvis EEIG’s (Europeiska Ekonomiska Intresse Grupperingar); nationell associationsrätt; instrument under fransk lag som Mixed Economy Companies (= Blandade Ekonomiska Företag) eller Public Interest Groupings (= Allmänna Intressegrupperingar). Se AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 43 ff. Om EEIG se nedan</P>
<P class="p57 ft17"><SPAN class="ft27">4.3.2.1.</SPAN><SPAN class="ft16">Om Mixed Economy Companies och Public Interest Groupings se nedan 4.3.2.2.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">26</SPAN><SPAN class="ft16">Om projekt- och strategisk nivå, se nedan avsnitt 4.3.2. och 4.3.3.</SPAN></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">27</SPAN><SPAN class="ft18">Se AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 33.</P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">28</SPAN><SPAN class="ft18">A.a. s. 46.</SPAN></P>
<P class="p39 ft21"><SPAN class="ft23">29</SPAN><SPAN class="ft32">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 33.</P>
<P class="p42 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">finansieringsmedel faktiskt ofta lett till skapandet av transeuropeiska samarbeten som annars förmodligen inte alls kommit till stånd.<SPAN class="ft14">30</SPAN></P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft12">4.3</SPAN><SPAN class="ft65">Kortsiktiga och långsiktiga former för samarbete</SPAN></P>
<P class="p215 ft13"><SPAN class="ft13">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p16 ft5">I AEBR:s rapport identifieras två grundläggande nivåer för samarbete, för vilka det valts olika organisatoriska arrangemang. Det ena är gränsöverskridande samarbeten på strategisk nivå, implementerade genom långsiktigt bestående strukturer,<SPAN class="ft14">31 </SPAN>och det andra är gränsöverskridande samarbeten på projektnivå för särskilda ändamål, implementerade genom ad <NOBR>hoc-strukturer.<SPAN class="ft14">32</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>Av de samarbeten som idag utförs på strategisk nivå, har majoriteten sin grund i projektbaserade samarbeten. Det är naturligt för lokala eller regionala myndigheter att påbörja en samarbetsverksamhet över gränsen med ett enstaka projekt inom ett särskilt område. Om detta visar sig vara framgångsrikt och därmed leder till förbättringar inom området, väcks intresset för fler, liknande arrangemang inom samma, och även andra, sakområden. I samband med det uppkommer behovet av bestående strukturer för dessa samarbeten och de når då en strategisk nivå.</P>
<P class="p181 ft13"><SPAN class="ft13">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Projektbaserade samarbetsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p44 ft5">Projektbaserade samarbetsåtgärder kan äga rum mellan regionala myndigheter, handelskammare, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar eller andra grupper som samarbetar med sina partner på andra sidan gränsen. De skapas vanligtvis vid starten för ett gränsöverskridande samarbete och kan vara början på en efterföljande långvarig strategisk form av samarbete. Många av dessa gränsöverskridande projekt kan hanteras via redan existerande organ på någon sida av gränsen även om de ofta gynnas av överenskommelser om gränsöverskridande strukturer för strategiskt samarbete. Samarbeten på projektnivå kan kräva att man</P>
<P class="p216 ft19"><SPAN class="ft23">30</SPAN><SPAN class="ft31">Intervju i december år 2001 med Luc De Baere, representant i Bryssel för flamländska provinser.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">31</SPAN><SPAN class="ft80">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 69. Se även nedan 4.3.3.</P>
<P class="p201 ft21"><SPAN class="ft23">32</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 85. Se även nedan 4.3.2.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38552x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">skapar nya strukturer för gränsöverskridande samarbete. Det finns inget enhetligt juridiskt instrument i EU:s medlemsstater för samarbete på projektnivå även om det finns vissa instrument som härstammar från europeisk rätt eller nationell rätt och från bilateral samarbetspraxis som har använts som möjliga lösningar. Samarbetet kan vara ad hoc, grundat på överenskommelser och sporadiska arbetsgrupper eller på överenskommelser på lokal, regional eller nationell nivå. Sådana här åtgärder för ett särskilt syfte (= <NOBR>one-off</NOBR> activities) kan handla om att lösa särskilda problem eller att skapa gränsöverskridande nätverk för informationsutbyte. Detta kan leda till att strukturen blir en plattform för främjandet av allmänt gränsöverskridande samarbete.<SPAN class="ft14">33</SPAN></P>
<P class="p217 ft5">För närvarande finns i EU:s medlemsstater inget särskilt övergripande instrument för gränsöverskridande samarbete på projektnivå. Det som finns tillgängligt är vissa alternativ för att formellt skapa gränsöverskridande strukturer på projektnivå med en lämplig juridisk grund. Mellanstatliga överenskommelser antingen gällande särskilda projekt eller med generell natur kan erbjuda en lämplig juridisk grund, där de är tillgängliga. Det finns även instrument, härrörande från europeisk rätt eller nationell lagstiftning och från bilateral samarbetspraxis, som använts som möjliga lösningar.<SPAN class="ft14">34 </SPAN>Dessa beskriver jag nedan i avsnitten om Europeiska Ekonomiska Intresse Grupperingar, Public Interest Groupings, Mixed Economy Companies och Working Groups.</P>
<P class="p218 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Europeisk Ekonomisk Intresse Gruppering, EEIG</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">Det enda internationella juridiska instrumentet som finns tillgängligt för gränsöverskridande samarbete på projektnivå är EEIG (Europeisk Ekonomisk Intresse Gruppering) som skapades under <NOBR>EU-rätt</NOBR> för samarbete inom ekonomisk verksamhet.<SPAN class="ft14">35 </SPAN>Strukturkraven för en EEIG förutsätter transnationalitet eftersom den måste bestå av medlemmar från minst två EES- medlemsstater.<SPAN class="ft14">36 </SPAN>Denna modell är anpassad för samarbetsinitiativ av ekonomisk och kommersiell natur och har inte varit särskilt</P>
<P class="p219 ft19"><SPAN class="ft23">33</SPAN><SPAN class="ft31">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 85.</P>
<P class="p102 ft17"><SPAN class="ft23">34</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 86.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">35</SPAN><SPAN class="ft16">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. B3 87 och 89.</P>
<P class="p40 ft21"><SPAN class="ft23">36</SPAN><SPAN class="ft20">Den Europeiska Kommissionen, The EEIG: an instrument for transnational cooperation. A practical handbook for SMEs, 2:a upplagan, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p42 ft2">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38553x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">användbar för regionala och lokala myndigheter. Det har ändå ibland skapats EEIG som ett instrument för att underlätta gränsöverskridande samarbete inom både den privata och den offentliga sfären.<SPAN class="ft14">37 </SPAN>En EEIG kan jämföras med ett partnerskap eftersom deras medlemmar har ett solidariskt ansvar för skulder. Grupperingen har även många drag som liknar den vid ett företag; den kan agera i sitt eget namn genom en manager/chef som inte nödvändigtvis behöver vara en medlem, enligt de regler som allmänt gäller för kapitalbolag. Det transnationella draget hos en EEIG ger den en fördel gentemot nationella grupperingar, eftersom den har ett likformigt juridiskt ramverk som i stort är oberoende av de olika nationella juridiska systemen i EU. Denna juridiska neutralitet gör att samarbetsparterna är jämlika, vilket är mycket viktigt för att komma över rädslan för att den ena parten har fördel av att arbeta i mer välkänd juridisk omgivning.<SPAN class="ft14">38 </SPAN>En EEIG kan bildas av företag i alla storlekar, från små och medelstora företag till stora multinationella företag och av andra juridiska organ under privat eller offentlig rätt, som exempelvis lokala myndigheter, handelskammare, forskningscenter och universitet. Förutsättningen är att deras verksamhet eller en av deras verksamheter kan betraktas som ekonomisk, även om det ekonomiska inslaget är minimalt eller indirekt.</P>
<P class="p220 ft5">En EEIG har en enkel formell struktur som i stort bara innefattar ett skrivet kontrakt (vilket inte behöver skrivas under inför en notarie) och registrering hos lämplig myndighet i det land där grupperingen har sin officiella adress. Till skillnad från bolag under nationell lag kan en EEIG byta officiell adress till ett annat land utan att upplösas eller ens behöva få några extra kostnader. En EEIG kan upprättas för både begränsad och obegränsad tid. Flexibiliteten i finansieringsmöjligheterna gör en EEIG till en populär företagsform eftersom det inte behövs något startkapital, och alla former av insatser är tillåtna: kontanter, fast egendom och kompetens (teknologisk <NOBR>know-how,</NOBR> patent, kommersiella eller professionella relationer etc.). En EEIG kan även finansieras genom betalningar av regelbundna bidrag eller upprepade/- regelbundna kontoöverföringar. Medlemmarna får själva bestämma i vilken mån de vill dela grupperingens vinster och skulder, och hur rösterna skall fördelas. En EEIG kan beställa arbeten i sitt eget namn med ekonomiska kostnader som följd och är därmed ansvarig</P>
<P class="p221 ft17"><SPAN class="ft23">37</SPAN><SPAN class="ft16">Se nedan 6.3. om Eurocity </SPAN><NOBR>Bayonne-San</NOBR> Sebastián.</P>
<P class="p113 ft21"><SPAN class="ft23">38</SPAN><SPAN class="ft29">Den Europeiska Kommissionen, The EEIG: an instrument for transnational cooperation. A practical handbook for SMEs, 2:a upplagan, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38554x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft5">för dessa med sina egna tillgångar. Om betalning inte sker i tid har grupperingens medlemmar lika ansvar för grupperingens skulder.</P>
<P class="p36 ft5">En EEIG har full juridisk autonomitet vilket skiljer den från samarbetsformer som bygger på rena samarbetskontrakt. Dessutom har en EEIG en helt egen organisation med kollektivt agerande medlemmar och en manager/chef. Varje medlemsstat får själv bestämma om grupperingen skall ha status som juridisk person. I Sverige har man beslutat att en EEIG är en juridisk person.<SPAN class="ft14">39 </SPAN>Stabiliteten hos en EEIG bygger på att den har förhandlingsmakt och kan representera sina medlemmar långt mer än vad som är möjligt för ett samarbete som bara bygger på ett avtal. Detta är viktigt, speciellt då en EEIG ingår offentliga kontrakt eller deltar i projekt som finansieras med offentliga medel. En EEIG:s medlemmar har en starkare ställning i förhandlingarna eftersom de kan visa upp en enad front, och det är även en fördel för den offentliga myndigheten som bara behöver förhandla med en part.<SPAN class="ft14">40 </SPAN>Eftersom grupperingen är underordnad sina medlemmar måste dess verksamhet anpassas till sina medlemmars ekonomiska aktivitet, och inte ersätta den. Följaktligen behåller en EEIGs medlemmar, genom hela samarbetet, en viss mängd juridisk och ekonomisk autonomitet. Vid eventuella tvister kan medlemmarna ta till metoder som skiljedom, medling och förlikning. Detta är något som bör regleras i avtalet. Syftet med verksamheten är vad som i huvudsak skiljer ett bolag och en gruppering. Grupperingens målsättning är att underlätta eller utveckla dess medlemmars ekonomiska aktiviteter så att de kan förbättra sina egna resultat, medan ett bolags syfte är att tjäna på verksamheten själv, för sin egen skull.<SPAN class="ft14">41</SPAN></P>
<P class="p223 ft5">Idag råder det en viss osäkerhet i flera av EU:s medlemsstater angående att använda EEIG:s för samarbete mellan offentliga myndigheter. Därför anser AEBR att det skulle vara av nytta att klargöra vissa aspekter av den gällande <NOBR>EEIG-lagstiftningen</NOBR> för att främja transeuropeiska samarbeten. Ett alternativ, menar AEBR, skulle vara att bevara kärnan i <NOBR>EEIG-formen</NOBR> för samarbete, samtidigt som särskilda aspekter i det gällande regelverket skulle klargöras så att det tydligare skulle referera till lokala och regionala auktoriteter och till andra offentliga aktörer i frågor om grupperingens skulder och andra skyldigheter. Ett andra alternativ</P>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft23">39</SPAN><SPAN class="ft16">PRV: 908 </SPAN><NOBR>2001-02</NOBR></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">40</SPAN><SPAN class="ft18">Den Europeiska Kommissionen, The EEIG: an instrument for transnational cooperation. A practical handbook for SMEs, 2:a upplagan, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p117 ft21"><SPAN class="ft23">41</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 11.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">skulle vara att göra en mer grundläggande reform av det gällande regelverket för EEIG genom att separera de olika ekonomiska aktörerna och förse dem med lämpliga organisatoriska ramverk och en egen juridisk person.<SPAN class="ft14">42</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">Ett exempel på en redan idag existerande EEIG med syftet gränsöverskridande samarbete på regional nivå är ECOM (European Chamber of Commerce). Den grundades 1993 av handelskammaren i Derry på Nordirland, Storbritannien och av Letterkennys handelskammare på Irland. Den består av en styrelse med medlemmar som utsetts av båda handelskamrarna, samt ett verkställande råd som består av en ordförande, vice ordförande och styrelsen, liksom en verkställande chef. Förutom att rådet ansvarar för den dagliga förvaltningen, har det till uppgift att sätta upp ECOM:s prioriteringar och strategier, förvalta projekt och den ekonomiska finansieringen samt nominera utvecklingsledare. Inom ECOM finns även särskilda branschkontor med utvecklingskontor som placerats både i Derry och i Letterkenny. Till förvaltningen av ECOM hör också underkommittéer som förvaltas av utvecklingsledarna. Dessa underkommittéer ansvarar för forskning, finansiering, nätverk, personal och ledning för Särskilda Intresse Grupperingar (SIG). Till ECOM hör också tekniska kommittéer som har etablerats tillsammans med representanter från andra europeiska partner. För att finansiera ECOM har internationella och nationella sponsorer medverkat, t.ex. British Telecom, Telecom Eiram och Allied Irish Bank. ECOM har också fått ett betydande ekonomiskt stöd från <NOBR>INTERREG-programmet.</NOBR> Flera projekt har presenterats av ECOM för direkt <NOBR>INTERREG-stöd</NOBR> inom olika områden som exempelvis förberedelse av ett nyhetsbrev, ett förberedande seminarium om INTERREG och lanseringen av ett europeiskt framgångspris. Gränsöverskridande projekt med mindre medfinansiering från INTERREG inom sektoriella områden förvaltas av SIG. Viktiga lokala företag är medlemmar i olika SIG vilket skapar grunden för ECOM och dess aktiviteter som EEIG. Detta håller ansvaret för det gränsöverskridande samarbetet inom den lokala företagssektorn. Fem SIG har etablerats över gränsen inom områden för kläder och textil, mat och dryck, informationsteknologi och telekommunikation, hantverk och presentartiklar samt juridiska</P>
<P class="p225 ft21"><SPAN class="ft57">42 </SPAN>AEBR, Transeuropean <NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 174.</P>
<P class="p74 ft2">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38556x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft5">tjänster. De har målet att möjliggöra för deltagande företag att öka sina gränsöverskridande aktiviteter.<SPAN class="ft14">43</SPAN></P>
<P class="p227 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.2.2</SPAN><SPAN class="ft82">Mixed Economy Companies och Public Interest Groupings</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">I vissa länder, speciellt Frankrike, är det möjligt att använda nationell lagstiftning för att skapa samarbetsstrukturer för gränsöverskridande samarbeten på projektnivå. För detta syfte har Mixed Economy Companies och Public Interest Groupings använts.</P>
<P class="p132 ft5">Mixed Economy Companies kan agera utanför sitt lands gränser i form av ett civilrättsligt organ och representerar offentliga intressen. De erhåller och använder sig av offentliga medel som finansiering trots att den typen av kapital egentligen är tillför offentliga organ. Mixed Economy Companies är på så vis användbara instrument för offentliga organ att utöva gränsöverskridande verksamhet genom. Ett hindrande element för Mixed Economy Companies är att deras finansiering och avtal med nationella myndigheter är under sträng offentlig kontroll.<SPAN class="ft14">44</SPAN></P>
<P class="p147 ft5">Ett exempel på en Mixed Economy Company är SEMAM (Société d’Économie Mixte des Alpes Maritimes) på den franskitalienska gränsen mellan städerna Menton i Frankrike och Ventimiglia i Italien. SEMAM grundades 1990 med syfte att utveckla gränsöverskridande verksamhet och samarbete. Organisationen är de båda städernas instrument för utvecklandet och förvaltandet av samarbetet dem emellan. Den har en gemensam kommission som har rådgivande ställning och består av representanter från båda städerna samt tjänstemän i kommunerna. Besluten för SEMAM tas av de båda städernas kommunfullmäktige.<SPAN class="ft14">45</SPAN></P>
<P class="p152 ft5">Franska Public Interest Groupings är instrument för projektförvaltning och möjliggör skapandet av strukturer i ett mellanliggande led, mellan privata och offentliga enheter, under både civilrätt och offentligrätt. Även regionala och lokala myndigheter kan ingå i Public Interest Groupings. Att Public Interest Groupings är underkastade fransk lag och övervakas</P>
<P class="p228 ft17"><SPAN class="ft23">43</SPAN><SPAN class="ft16">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. B3 96.</P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft23">44</SPAN><SPAN class="ft31">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 45.</P>
<P class="p117 ft21"><SPAN class="ft23">45</SPAN><SPAN class="ft20">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. B3 99.</P>
<P class="p24 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">strängt av nationella myndigheter verkar begränsande för verksamheten. Som en följd av att det i Frankrike debatterats mycket om gränsöverskridande samarbete, föreslog de nationella myndigheterna att bredda lagstiftningen så att Public Interest Groupings kom att inkludera denna verksamhet. Inga sådana Public Interest Groupings har dock skapats efter lagändringen.<SPAN class="ft14">46</SPAN></P>
<P class="p190 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Working groups</SPAN></P>
<P class="p16 ft5">Praktiska ad <NOBR>hoc-överenskommelser</NOBR> utan juridisk grund, som exempelvis gemensamma working groups, tillåter förvaltning av enskilda projekt som är en del av omfattande samarbetsprogram. Dessa ad <NOBR>hoc-strukturer</NOBR> kan verkställa olika sorters uppgifter, som att stödja projektplaneringsprocessen och att stödja projektledningen med implementeringen av gränsöverskridande projekt genom att utveckla arbetsprogram, definiera särskilda uppgifter, övervaka och kontrollera utvecklingen av projekt samt utföra för- och efterutvärderingar för att definiera eventuella efterföljande åtgärder. De kan också vara till allmän hjälp och stöd inom vissa samarbetsområden och erbjuder en rådgivande roll för existerande samarbetsstrukturer. De kan bestå av en mängd olika aktörer beroende på målet för projektet och dess storlek. På lokal nivå kan det innefatta lokala och regionala myndigheter, lokal administration, sociala partner, lokala föreningar som är aktiva inom samarbete, lokala företagare, skolor, universitet och högskolor, centrum för teknologi, science parks och handelskammare.<SPAN class="ft14">47</SPAN></P>
<P class="p229 ft5">AEBR anser att det är viktigt att man vid skapandet av gränsöverskridande strukturer på projektnivå tänker på projektets varaktighet, och lämpligheten av instrumenten för den typ av åtgärder som projektet åsyftar.<SPAN class="ft14">48</SPAN></P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft13">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Gränsöverskridande samarbeten på strategisk nivå</SPAN></P>
<P class="p16 ft5">Strategiska gränsöverskridande samarbeten har utvecklats över lång tid och dessa ser vanligtvis gränsregionen som en slags enhet i sig själv. Samarbetena har det allmänna målet att utnyttja områdets</P>
<P class="p71 ft19"><SPAN class="ft23">46</SPAN><SPAN class="ft80">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 45.</P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">47</SPAN><SPAN class="ft80">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 88.</P>
<P class="p201 ft21"><SPAN class="ft23">48</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 86.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38558x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">potential, att skapa nya ekonomiska aktiviteter och att stödja skapandet av arbetstillfällen, miljöskydd och en allmän sociokulturell utveckling. Strategiska samarbeten kräver permanenta och bindande strukturer för en fungerande verksamhet.<SPAN class="ft14">49</SPAN></P>
<P class="p19 ft5">Det finns för närvarande inget juridiskt ramverk avseende strategiskt samarbete mellan regionala myndigheter, som är heltäckande (det vill säga som gäller över hela Europa) eller som är direkt tillämpligt. AEBR menar därför att gemenskapen borde utveckla och anta ett flexibelt juridiskt ramverk som reglerar skapandet av särskilda Europeiska Samarbetsområden (=European <NOBR>Co-operation</NOBR> Areas, ECA). Detta initiativ skulle leda till fler långtgående former av frivilligt bilateralt eller multilateralt samarbete mellan offentliga regionala myndigheter i EU:s medlemsstater och andra offentliga aktörer. En ECA skulle inte skapa en ny nivå av styrande, för även om alla ECA:s skulle skapas som ett organ eller en gruppering med dess egen juridiska person under gemenskapsrätt, skulle de ändå inte ersätta sina konstitutiva medlemmar.<SPAN class="ft14">50</SPAN></P>
<P class="p230 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Euroregioner</SPAN></P>
<P class="p65 ft5">En grupp strategiska gränsöverskridande organ är de så kallade Euroregionerna, även kallade Euregioner.<SPAN class="ft14">51 </SPAN>De har inte alla samma juridiska form eller organisation även om de delar många gemensamma drag, varav de mest betydelsefulla är uppräknade nedan:</P>
<P class="p231 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">De har en separat identitet från sina medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p23 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">De har sina egna administrativa resurser.</SPAN></P>
<P class="p117 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">De har sina egna tekniska resurser.</SPAN></P>
<P class="p23 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">De har sina egna ekonomiska resurser.</SPAN></P>
<P class="p117 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">De har en egen inre beslutsfunktion .</SPAN></P>
<P class="p18 ft5">Euroregioner bildas genom ett samgående av regionala och lokala myndigheter från båda sidor gränsen, och dessa samlas i vissa fall i en parlamentarisk församling. De är gränsöverskridande organisationer med ett permanent sekretariat och administrativ</P>
<P class="p232 ft17"><SPAN class="ft23">49</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 203.</SPAN></P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft23">50</SPAN><SPAN class="ft31">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 176 ff.</P>
<P class="p117 ft21"><SPAN class="ft23">51</SPAN><SPAN class="ft20">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. B2 19.</P>
<P class="p24 ft2">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">personal. Det är dock ingen ny administrativ nivå som skapas. De flesta Euroregioner eller liknande organ är etablerade vid de tyska gränserna, varav de inom EU gränsar mot Nederländerna, Belgien, Österrike, Frankrike och Danmark.<SPAN class="ft14">52 </SPAN>Det är också de Euroregioner som funnits under längst tid och som nått den högsta graden av integration. De två Euroregionerna som nått längst integrationsmässigt är <NOBR>Rhein-Waal<SPAN class="ft14">53</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>och <NOBR>Ems-Dollart<SPAN class="ft14">54</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>som båda är gränsöverskridande samarbetsorgan grundade på offentlig rätt. Det finns även Euroregioner på den <NOBR>belgisk-holländska</NOBR> gränsen, <SPAN class="ft14">55 </SPAN>den <NOBR>italiensk-österrikiska<SPAN class="ft14">56</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>gränsen och den <NOBR>fransk-spanska</NOBR> gränsen<SPAN class="ft14">57 </SPAN>förutom de på EU:s yttre gränser.</P>
<P class="p29 ft5">Om inget inre gränsöverskridande avtal finns avseende den specifika gränsen sker skapandet av en Euroregion genom att man bildar en association av regionala och/eller lokala myndigheter som exempelvis kommuner och landsting. Denna association bildas speciellt för gränsöverskridande ändamål på båda sidor om statsgränsen under nationell privat eller offentlig rätt. Associationen ingår sedan ett avtal gällande gränsöverskridande samarbete (oftast under privaträtt). Avtalet täcker vanligtvis åtminstone frågorna om gemensam representation i det styrande organet (råd, kommitté), om ekonomiskt bidrag från associationen till en gemensam budget och om ett gemensamt sekretariat. Om detta avtal är slutet under offentlig rätt tillåter det att de deltagande offentliga myndigheterna överför ansvar och skyldigheter men inte konstitutionella rättigheter till det gränsöverskridande organet. Avtalet kan också auktorisera förvaltandet av INTERREG- program och projekt. Om avtalet inte är slutet under offentlig rätt krävs ett särskilt <NOBR>INTERREG-avtal</NOBR> med medlemsstatsmyndigheter som parter i det.<SPAN class="ft14">58</SPAN></P>
<P class="p207 ft5">Även om Euroregioner är huvudorganet för all regional och lokal aktivitet av gränsöverskridande natur, är implementeringen av de flesta åtgärder delar av gränsöverskridande strategier och program, som utförs av behöriga myndigheter och andra organisationer enligt nationella procedurer.<SPAN class="ft14">59</SPAN></P>
<P class="p233 ft17"><SPAN class="ft23">52</SPAN><SPAN class="ft16">Se nedan 7.3.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">53</SPAN><SPAN class="ft16">Se nedan avsnitt 7.3.2.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">54</SPAN><SPAN class="ft18">Se nedan avsnitt 7.3.4.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">55</SPAN><SPAN class="ft18">Se nedan avsnitt 7.3.4.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">56</SPAN><SPAN class="ft18">Euregio Tyrol.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">57</SPAN><SPAN class="ft18">Euroregion </SPAN><NOBR>Midi-Pyrénées,</NOBR> <NOBR>Languedoc-Roussillon,</NOBR> Catalunya.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">58</SPAN><SPAN class="ft18">AEBR, Practical Guide to </SPAN><NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. B2 20.</P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">59</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. B2 19.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38560x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft5">Målet för Euroregioner är att få medborgare, institutioner och sociala partner att medverka i det gränsöverskridande samarbetet i form av program och projekt, liksom i beslutsfattandet. Samarbetet sker inom områden för gemensamma intressen och inom alla områden i medborgarnas dagliga liv, till exempel inom infrastruktur, ekonomi, arbete, fritid och kultur. Euroregioner fokuserar ofta lika mycket på sociokulturella samarbeten som på <NOBR>ekonomisk-infrastrukturella</NOBR> samarbeten. De ägnar sig åt råd, assistans och koordination av gränsöverskridande samarbeten. Det gör de speciellt inom områden som regional utveckling, turism och fritid, ekonomisk utveckling, jordbruksutveckling, transporter och trafik, innovation och teknologisk överföring, miljöskydd och bevarande av naturen, skola och utbildning, socialt samarbete, kultur och sport, utryckningstjänster och förebyggande av katastrofer, hälsofrågor, energi, kommunikationer, sophantering samt allmän säkerhet. Euroregioners geografiska utsträckning bestäms oftast av graden av socioekonomisk integration och inte nödvändigtvis av administrativa enheter.<SPAN class="ft14">60</SPAN></P>
<P class="p149 ft5">Vissa av de här strukturerna har en lång tids utveckling bakom sig, som exempelvis Euroregionerna på den <NOBR>tysk-holländska</NOBR> gränsen. De har också nått en hög nivå av integration. De har skapats för många olika ändamål och har bred kapacitet. De har politisk beslutsfattandebefogenhet och en komplex organisation för att förvalta gränsöverskridande aktiviteter. Organisatoriskt är de centrerade kring ett gemensamt kontor med både administrativ och teknisk kapacitet, gemensamma arbetsgrupper inom olika områden av samarbete och ett gemensamt bankkonto som utgörs av extern finansiering samt nationell, regional och lokal samfinansiering.</P>
<P class="p234 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.3.2</SPAN><SPAN class="ft82">EUREGIO</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">1958 grundandes ett samarbetsorgan mellan Tyskland och Nederländerna, som idag är den äldsta gränsöverskridande strukturen i Europa och som helt enkelt heter EUREGIO. Den är ett bra exempel på en bestående, decentraliserad och integrerad struktur som grundas på principen om horisontellt och vertikalt</P>
<P class="p42 ft15">60 <SPAN class="ft84">Se</SPAN></P>
<P class="p235 ft85"><NOBR>http://local.coe.int/inc.asp?L=E&M=$t/212-3-0-3/transfrontier/trcountries/&M=$t/212-</NOBR> <NOBR>3-0-3/transfrontier/euroregions.htm#Introduction</NOBR></P>
<P class="p236 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">partnerskap inom planering och implementering av gränsöverskridande program. Organisationen täcker idag alla områden av gränsöverskridande samarbete och har 128 medlemmar bestående av distrikt, städer och kommuner. EUREGIO är direkt inblandad i planeringen och implementeringen av många olika program och projekt, däribland <NOBR>INTERREG-programmet.</NOBR> Medlemmar på båda sidor gränsen deltar gemensamt i Medlemmarnas Församling, <NOBR>EUREGIO-Rådet</NOBR> som är samarbetets högsta politiska organ och i Styrelsen, vars uppgift är att implementera besluten som tas i Medlemmarnas Församling samt att förbereda och genomföra Rådets beslut. Olika <NOBR>EUREGIO-Arbetsgrupper</NOBR> handhar de olika områdena för samarbete som samhällsplanering och transport, företagande, arbetsmarknad, miljö, jordbruk, kultur, hälsovård, katastrofplaner och räddningstjänst. De för också diskussioner om olika praktiska frågor och problem och de förser de gränsöverskridande programmen och projekten med tekniskt stöd. Varje arbetsgrupp består av representanter från den offentliga och privata sektorn samt sociala partner och affärspartner från båda sidor om gränsen. <NOBR>EUREGIO-Sekretariatet</NOBR> tar hand om dagliga administrativa frågor som information och råd inom den gränsöverskridande regionen, sköter allmän marknadsföring och stödjer arbetsgrupperna och <NOBR>EUREGIO-organen.</NOBR> Sekretariatet är också med i utvecklingen av projektidéer, implementeringen av projekt och hjälper till med partnersökaktiviteter. Projektförslag ges till sekretariatet där det bedöms om de passar inom EU:s kriterier, det specifika kriteriet för gränsöverskridande samarbete och målen för nationell utveckling och kraven för samfinansiering. <NOBR>EUREGIO-Rådet</NOBR> och Styrelsen utvärderar projekten. Lokala och regionala projektledare är ansvariga för implementeringen av projekten medan arbetsgrupperna och sekretariatet ger teknisk assistans och stöd. Det tekniska ansvaret för den ekonomiska förvaltningen har flyttats till Investitionsbank North Rhine- Westphalia, som förvaltar <NOBR>EU-medlen</NOBR> och de nationella samfinansieringsmedlen i ett enda bankkonto på gränsöverskridande grund. Banken sluter direkta avtal med projektparterna.<SPAN class="ft14">61</SPAN></P>
<P class="p237 ft5">Andra Euroregioner har utvecklats på senare år och karakteriseras också av långt gången integration, mycket tack vare den nära kontakten med särskilda gränsöverskridande program. De har ofta en mindre lokal och regional representation än exemplet</P>
<P class="p31 ft21"><SPAN class="ft57">61 </SPAN>AEBR, Transeuropean <NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 72 f.</P>
<P class="p74 ft2">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38562x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">EUREGIO, som varat under en längre tid. De yngre Euroregionerna består i de flesta fall av ett sekretariat med teknisk och administrativ kapacitet, ett flertal arbetsgrupper och en ledningskommitté.<SPAN class="ft14">62</SPAN></P>
<P class="p187 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.3.3</SPAN><SPAN class="ft82">Working communities</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">En grupp strategiska gränsöverskridande strukturer är working communities. De representerar ofta ett stort antal medlemsregioner och täcker stora geografiska ytor. Andra strategiska samarbetsprojekt kan ingå i working communities.<SPAN class="ft14">63 </SPAN>De är, till skillnad från Euroregioner, vanligtvis grundade på juridiskt ickebindande avtal om samarbete eller arbetsprotokoll som slutits mellan regioner, lokala myndigheter eller andra organisationer som kommit överens om att samarbeta. Här är de administrativa enheterna viktigare än för Euroregioner.</P>
<P class="p238 ft5">Det gemensamma för working communities, liksom för Euroregioner, är att de är bestående. De har ibland en separat identitet, som i fallet med Irish Central Border Network mellan Irland och <NOBR>Nord-Irland.</NOBR> I de flesta fall behåller de dock sina medlemmars identitet som exempelvis i Working Community mellan Galicia och Norte på gränsen mellan Spanien och Portugal. Det är ovanligt att working communitys har en särskild kompetens överförd från sina medlemmar, medan det är en regel för Euroregioner. Det normala är att verksamheten sköts av ett roterande ordförandeskap och sekretariat och kommittéer och arbetsgrupper som består av tjänstemän som representerar medlemmarna. Working communitys har sällan egna ekonomiska resurser eller egen personal. De har oftast inte heller en beslutsfattande funktion åtskild från sina medlemmar.<SPAN class="ft14">64</SPAN></P>
<P class="p152 ft5">Working communities har i allmänhet ingen internationell rättslig grund och saknar ibland även en lämplig juridisk identitet. Att använda ett arbetsprotokoll som en rättslig grund för samarbetet förefaller inte tillföra alla working communities en likvärdig kompetens att finansiera och organisera de egna gränsöverskridande åtgärderna. Alla working communities har inte heller likvärdig kompetens i förvaltandet av externa gränsöverskridande</P>
<P class="p228 ft17"><SPAN class="ft23">62</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 73.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">63</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 77.</SPAN></P>
<P class="p39 ft21"><SPAN class="ft23">64</SPAN><SPAN class="ft32">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 78.</P>
<P class="p42 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38563x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">finansieringsprogram, som INTERREG. I sådana frågor har flertalet bara en rådgivande funktion. Däremot kan individuella samarbetspartner av working communities delta i särskilda strukturer som skapats för förvaltningen av <NOBR>INTERREG-program.<SPAN class="ft14">65</SPAN></NOBR></P>
<P class="p26 ft5">Comunidad de Trabajo <NOBR>Extremadura-Alentejo</NOBR> kan nämnas som exempel på en working community som grundas på ett samarbetsavtal mellan två regionala myndigheter på den spanskportugisiska gränsen.<SPAN class="ft14">66 </SPAN>Samarbetet startade 1992 och avtalet har godkänts av Spaniens och Portugals regeringar. Eftersom länderna inte ännu har ett bilateralt avtal om gränsöverskridande samarbeten måste samarbetsavtalen gå den vägen, och godkännas av respektive regering innan de kan träda i kraft. I detta nu pågår en utredning där Spanien och Portugal försöker komma fram till ett ramverksavtal som i framtiden förenklar formaliteterna kring gränsöverskridande samarbete och som innebär att regeringarna kan hållas utanför så länge de decentraliserade myndigheterna följer ramverksavtalets riktlinjer. Utredningen skulle ha avslutats i januari år 2002, men har skjutits på framtiden.<SPAN class="ft14">67 </SPAN>Avtalet om Comunidad de Trabajo <NOBR>Extremadura-Alentejo</NOBR> är en informell överenskommelse om riktlinjerna för det institutionella samarbetet samt direktiv som bestämmer sättet för hur projekt med gemensamma intressen skall planeras. Noteras bör att som följd av att Spanien och Portugal har olika offentlig uppbyggnad, skiljer sig kompetensen för den regionala administrationen på båda sidor om gränsen. Syftet för Comunidad de Trabajo med identifieringen av och förverkligandet av projekt, är att hjälpa de regionala myndigheterna på båda sidor gränsen att utveckla verkliga gränsöverskridande utvecklingsstrategier för att spela en viktigare roll i <NOBR>INTERREG-initiativet.</NOBR> Comunidad de Trabajo består av en Working Group – arbetsgrupp</P>
<P class="p239 ft5">– som är ett bestående organ som förvaltar aktiviteter under samarbetsavtalet. Arbetsgruppen består av representanter från båda regioner med ett ordförandeskap som växlar två gånger om året mellan politiska representanter från båda regionerna. Vidare finns 11 särskilda kommittéer inom Comunidad de Trabajo vilka består av politiker och tjänstemän som arbetar inom områden som pekats ut som prioriterade aktiviteter i samarbetsavtalet. Dessa områden är jordbruk, turism, det nationella arvet, industri, infrastruktur, miljö, utbildning och praktik, universitet, kultur, hälsovård, ungdom och sport. Kommittéerna är samordnade av arbetsgruppen. Under</P>
<P class="p106 ft17"><SPAN class="ft23">65</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 79 f.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">66</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 79.</SPAN></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">67</SPAN><SPAN class="ft20">Intervju i december år 2001 med Nuno Venade som arbetar med Portugals PR i Bryssel.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">Comunidad de Trabajo finns också ett kontor för gränsöverskridande initiativ, Gabinete de Iniciativas, som spelar en viktig roll i stödet för dess nämnda aktiviteter.<SPAN class="ft14">68</SPAN></P>
<P class="p51 ft5">Bland working communities finns andra former av strategiska gränsöverskridande strukturer som är inriktade på just strategisk planering och/eller utveckling av särskilda projekt och som inte getts någon stor roll inom INTERREG. En sådan samarbetsstruktur är ”Regionalrat” (regionalråd) som samlar politiker från deltagande regionala myndigheter på båda sidor om gränsen. Ett ”Regionalrat” kan vara ett första steg i skapandet av en Euroregion. Det finns även gränsöverskridande organ som har en ickestatlig organisation och som hör till den privata eller frivilliga sektorn. Ett sådant exempel är Cooperation Ireland på gränsen mellan Irland och Storbritannien. De har sedan starten 1979 utvecklat och implementerat en mängd projekt för att främja gränsöverskridande förståelse och samarbete inom ekonomiska, sociala och kulturella områden.<SPAN class="ft14">69</SPAN></P>
<P class="p240 ft83"><SPAN class="ft81">4.3.3.4</SPAN><SPAN class="ft82">Samarbeten med syfte att förvalta INTERREG- program</SPAN></P>
<P class="p65 ft5">En grupp gränsöverskridande samarbeten är formade särskilt för förvaltandet av <NOBR>INTERREG-program.</NOBR> För att få stöd från program som INTERREG eller liknande program, ställs vissa krav på hur de skall förberedas, förvaltas och utvärderas. Dessa särskilda samarbeten är i huvudsak ett resultat av dessa krav. De består oftast av en kontrollkommitté och ett program- eller kommitté- sekretariat. Kontrollkommittén består alltid av representanter från de deltagande medlemsstaterna och kommissionen. Sekretariatet är gemensamt genom att ansvaret för dess funktion ligger på de deltagande medlemsstaterna gemensamt. Sekretariatet kan inhysas i ett organ för bestående gränsöverskridande samarbete. Till exempel en Euroregion, en gemensam struktur som skapats av de behöriga myndigheterna för ett <NOBR>INTERREG-syfte</NOBR> eller varken en gemensam eller förenad struktur men med funktioner som utövas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Sekretariatet kan vara placerat inom regionen, på någon sida av gränsen men med verksamhet gällande båda sidor om gränsen. Det kan också vara</P>
<P class="p241 ft19"><SPAN class="ft23">68</SPAN><SPAN class="ft31">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 79<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p57 ft21"><SPAN class="ft23">69</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 80.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38565x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">placerat på två ställen, på var sida om gränsen gällande olika delar av gränsregionen eller även helt utanför det bidragsberättigade området som till exempel i medlemsstaternas huvudstäder. Andra strukturer för att verkställa <NOBR>INTERREG-projekt</NOBR> har inte standardiserats men är arrangerade på olika sätt av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. De kan innefatta tjänstemän eller kontor för teknisk assistans, tekniska grupper eller projektbisittare, programchefer, styrkommittéer och så vidare. Dessa strukturer kan täcka en stor variation av områden, främst inom programutveckling och implementering av program.<SPAN class="ft14">70</SPAN></P>
<P class="p212 ft13"><SPAN class="ft13">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft78">AEBR:s rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p44 ft5">AEBR anser att de bästa nivåerna för strategiskt gränsöverskridande samarbete är den regionala och den lokala nivån. För bästa resultat bör dessa aktörer grunda samarbetet på ett gränsöverskridande partnerskap, på subsidiaritet och på att det skall finnas gränsöverskridande idéer och strategier. För att försäkra sig om projektsamarbete av hög kvalitet bör samarbetsdeltagarna från början gemensamt definiera utformningen av projektet, gällande innehåll, organisation, personal och finansiering.<SPAN class="ft14">71</SPAN></P>
<P class="p242 ft19"><SPAN class="ft23">70</SPAN><SPAN class="ft80">AEBR, Transeuropean </SPAN><NOBR>Co-operation</NOBR> between Territorial Authorities - New challenges and future steps necessary to improve <NOBR>co-operation,</NOBR> 2001, s. 82.</P>
<P class="p201 ft21"><SPAN class="ft23">71</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 152.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38566x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft0">5 Gränsöverskridande samarbeten i några av EU:s medlemsstater</P>
<P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">5.1</SPAN><SPAN class="ft65">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">Utrikesdepartementet i Frankrike offentliggjorde en rapport i september 2001 rörande EU:s medlemsstaters gränsöverskridande samarbeten. Rapporten är skriven av Laurence Arnoux och heter ”La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne”.<SPAN class="ft14">72 </SPAN>Jag har nedan sammanfattat vissa av resultaten som Arnoux presenterade i rapporten och kompletterat dem med intervjuer. Jag har valt att beskriva länder där en del av de gränsöverskridande samarbeten finns, som jag beskriver längre fram i rapporten.</P>
<P class="p187 ft12"><SPAN class="ft12">5.2</SPAN><SPAN class="ft65">Tyskland</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">De regionala myndigheterna i Tyskland är bemyndigade enligt grundlagen (art 28) och genom en lag från början av <NOBR>1980-talet</NOBR> att delta i internationella samarbeten. Tysklands delstater kan i eget namn sluta samarbetsavtal och det finns ingen lagstiftande begränsning på regional nivå. Alla kan driva internationell samarbetsverksamhet och Maastrichtavtalet har visat sig leda till utvecklingen av en mängd gränsöverskridande samarbeten.</P>
<P class="p87 ft5">Ett särskilt kontor för internationella samarbeten håller på att arbetas fram. Det skall finansieras av staten och kommer att ha som syfte att koordinera kommunernas och delstaternas initiativ i det internationella samarbetet.</P>
<P class="p19 ft5">En stor mängd tyska städer har vänortssamarbeten med franska städer, och myndigheternas internationella samarbeten bygger på vänskapliga relationer med gränsregionerna. Även företag kan delta i internationella samarbetsprojekt med myndigheterna. Vanligtvis har myndigheterna en ansvarig per vänortssamarbete. Städerna och delstaterna driver också utvecklingsprojekt men dessa är mer restriktiva. De har mycket lite särskild personal, och har vanligtvis inte lokala representanter. Dessa projekt fullföljs ofta i samarbete med exempelvis kyrkor eller stiftelser.<SPAN class="ft14">73</SPAN></P>
<P class="p245 ft19"><SPAN class="ft23">72</SPAN><SPAN class="ft18">Laurence Arnoux, Ministère des Affaires Etrangères, Délégation à l’activité extérieure des collectivités locales, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, 2001.</SPAN></P>
<P class="p244 ft21"><SPAN class="ft23">73</SPAN><SPAN class="ft20">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38567x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft5">Alla sakområden kan ge anledning till internationella samarbetsprojekt så länge de hör till myndigheternas kompetensområden, så det finns inga särskilda områden för samarbete. Geografiskt finns inte heller några begränsningar för samarbetena.</P>
<P class="p26 ft5">De lokala myndigheterna finansierar vanligtvis vänortssamarbetena tillsammans med ett stöd från utrikesdepartementet, vilket dock alltid är väldigt begränsat.</P>
<P class="p82 ft5">Någon specifik juridisk kontroll existerar inte. Kommunerna kontrollerar sig själva genom ett effektivt förverkligande av projekten. De Tyska Städernas Association<SPAN class="ft14">74 </SPAN>gör regelbundna redogörelser och utvärderingar av projekt som utförts av myndigheterna.<SPAN class="ft14">75</SPAN></P>
<P class="p246 ft12"><SPAN class="ft12">5.3</SPAN><SPAN class="ft65">Österrike</SPAN></P>
<P class="p16 ft5">Det federala Österrike har delat statsmakten mellan förbundsnivån, Bund, och nio delstater, Länder. Varje delstat är sedan indelat i en statlig undernivå, Bezirk, som delegerats statliga uppgifter och övervakar kommunernas verksamhet. Österrike skiljer på kommuner och städer, där städer är något som kommuner med mer än 20 000 invånare får ansöka om att bli.<SPAN class="ft14">76 </SPAN>Denna ansökan måste sedan godkännas av både stat och delstat för att förverkligas. Om det sker får staden ta över delegerade statliga uppgifter från Bezirk. Skillnaden mellan kommun och stad är, förutom storleken, att Österrikes städer är autonoma enheter med mycket långtgående politiska befogenheter jämfört med kommunerna och jämfört med svenska städer. Det betyder att de är kapabla att utöva utrikespolitik direkt, utan inblandning av stat eller ens delstatsnivå inom de flesta områden, utom i helt statliga angelägenheter som till exempel försvarspolitik.<SPAN class="ft14">77 </SPAN>Om en österrikisk stad vill samarbeta med en stad från ett annat land finns det inget juridiskt hinder för den att göra det. De lokala myndigheterna i Österrike har enligt grundlagen frihet att själva organisera verksamheter som hör till deras kompetensområde. De lokala myndigheterna kan således leda internationella samarbeten.<SPAN class="ft14">78 </SPAN>Den österrikiska staden har befogen-</P>
<P class="p247 ft17"><SPAN class="ft23">74</SPAN><SPAN class="ft16">Motsvarar det svenska Kommunförbundet</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">75</SPAN><SPAN class="ft16">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p248 ft19"><SPAN class="ft57">76</SPAN>”Kommunsystem i Europa” (1996), s. 60, Lidström, Anders, Norstedts Juridik AB, Stockholm.</P>
<P class="p112 ft19"><SPAN class="ft23">77</SPAN><SPAN class="ft31">Intervju i november år 2001 med Simona Wolesa, representant i Bryssel för österrikiska städer.</SPAN></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">78</SPAN><SPAN class="ft20">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38568x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">het att skapa offentliga organ över statsgränser utan inblandning från vare sig delstatlig eller statlig nivå under den offentligrättsliga stadslagen. Simona Wolesa, de österrikiska städernas representant i Bryssel, kunde inte ge exempel på att sådana samarbeten existerar idag även om möjligheten finns teoretiskt.<SPAN class="ft14">79 </SPAN>Det internationella samarbetet i Österrike är därmed en frukt av federalstaten, delstaterna och kommunerna. I mars 1998 räknade man till 719 partnerskap och 487 kommuner som var engagerade i företagande samarbeten. I vissa myndigheter finns särskilda tjänster för att förvalta samarbetsverksamheten. Det finns tre associationer som grupperar de lokala myndigheterna: Österrikes kommuners association, Österrikes städers association, och delstaternas förbund.<SPAN class="ft14">80</SPAN></P>
<P class="p77 ft5">De flesta internationella samarbeten som genomförs av städerna siktar framför allt på de utländska lokala myndigheterna, men det finns olika former av samarbeten inom partnerskapen. Cirka 83 % av kommunerna med mer än 10 000 invånare har minst ett institutionellt samarbete och man räknar att ca 18 nya partnerskap inleds per år, främst av de lokala folkvalda, men också av NGO:s<SPAN class="ft14">81 </SPAN>eller medborgarna. Det finns inga geografiska begränsningar för internationella samarbeten bland de lokala myndigheterna, även om de flesta håller sig till Europa. Enligt undersökningen 1998 är 76 % av de lokala partnerskapen med grannländer och bara 9 % med andra regioner.<SPAN class="ft14">82 </SPAN>Idag samarbetar österrikiska städer mest med tyska städer vilket till stor del beror på språket och på ett likartat offentligrättsligt system i de båda federalstaterna, som förenklar gränsöverskridande samarbeten. Huvudsektorer för samarbete är kultur, sport, utbildningsutbyte, institutionella utbyten, miljöfrågor, socialpolitik, kollektivtrafik och decentralisering med särskild vikt på miljö och lokaltrafik. Det finns en önskan att utöka befintliga samarbeten till fler områden. Problemen ligger ofta i budgeten. De lokala myndigheternas internationella verksamhet är finansierad av egna fonder och jämlikt samfinansierade av statliga fonder. Formen som används för gränsöverskridande samarbeten är överenskommelser mellan respektive stadsfullmäktige alternativt genom gemensamma föreningar med privata aktörer under privat rätt.<SPAN class="ft14">83</SPAN></P>
<P class="p249 ft17"><SPAN class="ft23">79</SPAN><SPAN class="ft16">Intervju i november år 2001 med Simona Wolesa.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">80</SPAN><SPAN class="ft24">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">81</SPAN><SPAN class="ft18">Non Governemental Organisations; </SPAN><NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer.</P>
<P class="p23 ft19"><SPAN class="ft23">82</SPAN><SPAN class="ft18">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft23">83</SPAN><SPAN class="ft20">Intervju i november år 2001 med Simona Wolesa.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38569x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft5">Någon juridisk kontroll existerar inte. I stället är kontrollen av finansieringsfonderna säkrad av förfarandetvånget som krävs av samfinansierarna staten eller de europeiska institutionerna.<SPAN class="ft14">84</SPAN></P>
<P class="p92 ft12"><SPAN class="ft12">5.4</SPAN><SPAN class="ft65">Belgien</SPAN></P>
<P class="p16 ft5">Belgien är uppdelat i tre nivåer av regionala och lokala myndigheter; tre regioner, tio provinser och 589 kommuner varav 308 är flamländska, 262 stycken är wallonska och de resterande 19 finns i Brysselområdet.<SPAN class="ft14">85</SPAN></P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft78">Städer och kommuner</SPAN></P>
<P class="p44 ft5">På kommunal nivå har Arnoux för sin rapport intervjuat Isabelle Companie som menar att de lokala myndigheternas samarbeten framför allt handlar om gränsöverskridande samarbeten inom ramen för gemenskapsprogram och regionala samarbeten inom INTERREG.<SPAN class="ft14">86</SPAN></P>
<P class="p26 ft5">I Belgien finns ingen särskild lagstiftning angående kommunala internationella samarbeten men det finns inget i lagen som förbjuder dem heller, så kommunerna kan således bedriva alla typer av samarbetsverksamhet inom området för deras kompetens enligt lagen. Arnoux anser att detta är kompatibelt med BENELUX- konventionen gällande gränsöverskridande samarbeten.<SPAN class="ft14">87 </SPAN>Ett instrument som används av städerna är överenskommelser dem emellan. De liknar mer eller mindre konventioner eftersom avtalen är slutna med syfte på ett långsiktigt samarbete. Dessa överenskommelser ger den kommunala administrationen friheten att ta initiativ gällande administrationen och förse medborgarna med möjligheten att delta i det internationella decentraliserade samarbetet. Ett annat instrument för samverkan är vänortssamarbeten.<SPAN class="ft14">88</SPAN></P>
<P class="p154 ft5">Kommunerna deltar sällan i direkta samarbeten. De föredrar att delegera åtgärderna till organisationer som är lokala frivilliga grupperingar eller lokala sektioner av större organisationer som NGO:s. Dessa kan, men behöver inte nödvändigtvis vara represen-</P>
<P class="p221 ft17"><SPAN class="ft23">84</SPAN><SPAN class="ft16">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">85</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 11.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">86</SPAN><SPAN class="ft18">A.a. s. 11 f.</SPAN></P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft23">87</SPAN><SPAN class="ft18">Om </SPAN><NOBR>BENELUX-konventionen,</NOBR> se nedan 7.3.1.</P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">88</SPAN><SPAN class="ft20">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38570x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">terade i ett kommunalt råd för internationellt samarbete. Kommunerna upprätthåller således initiativ som tas av NGO:s. I 15 % av fallen agerar kommunerna förvaltande i samarbetena, med metodologisk hjälp i utformandet och överföring av <NOBR>”know-how”.</NOBR> I 85 % av fallen har kommunen en roll av finansiär. I de fallen kommunen medverkar mer tekniskt förser de samarbetet med kommunala experter och tjänstemän, utbyter information och deltar i utformningen av organisationen och den praktiska verksamheten. I andra fall har kommunen en mer materiell, finansierande och logistisk roll.<SPAN class="ft14">89</SPAN></P>
<P class="p238 ft5">Av kommunerna som svarade på Arnoux enkät prioriteras samarbetsområden som utbildning, den ekonomiska utvecklingen och den offentliga vården. Till andra områden som kommunerna engagerat sig i, men inte ansåg som prioriterade, räknas miljön, samhällsplanering, turism och kultur.</P>
<P class="p87 ft5">Inom ramen för det decentraliserade samarbetsprogrammet som klarlagts av staten, kan kommunerna medverka inom alla områden för sin kommunala kompetens.</P>
<P class="p51 ft5">Förutom vänortssamarbetena med andra lokala myndigheter inom EU samarbetar de belgiska kommunerna inom hela ramen av gränsöverskridande samarbeten. Städerna i södra Wallonien samarbetar med städer i norra Frankrike och städerna i östra Wallonien samarbetar med tyska och holländska städer inom INTERREG- programmet. Till exempel <NOBR>”Euregio”-samarbetet</NOBR> mellan städerna Liège, Maastricht och <NOBR>Aix-la-Chapelle,</NOBR> liksom <NOBR>INTERREG-sam-</NOBR> arbetet <NOBR>Lorraine-Wallonie-Luxembourg</NOBR> där städerna som ligger i förvaltningsområdena Arlon, Virton, Bastrogne och Neufchateau medverkar. Här prioriteras samarbete inom miljö, ekonomisk utveckling, utveckling av städerna och förbättring av de mänskliga resurserna.<SPAN class="ft14">90</SPAN></P>
<P class="p250 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft78">Provinser</SPAN></P>
<P class="p67 ft5">I Belgien finns 5 flamländska och 5 wallonska provinser. Någon lagstiftning gällande gränsöverskridande samarbeten på provinsnivå finns inte. De wallonska provinserna samarbetar med utländska regionala myndigheter genom samarbetsavtal.<SPAN class="ft14">91</SPAN></P>
<P class="p218 ft17"><SPAN class="ft23">89</SPAN><SPAN class="ft16">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">90</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 14.</SPAN></P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft23">91</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 15.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38571x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft5">Det finns likheter mellan kommunernas och provinsernas decentraliserade samarbeten eftersom provinserna, enligt lagen, har behörighet att förvalta all verksamhet som är av provinsiellt intresse. Deras befogenheter är dock inte klart definierade och kan ibland sammanfalla med regionernas befogenheter, men institutionella reformer angående regionerna är under utredning. Provinserna beviljar subventioner till NGO:s, lokala associationer och organisationer och aktiva kommuner inom sitt område. Vissa provinser genomför spridning av information och organisering av sammanslutningar för de folkvalda i kommunerna i frågor om decentraliserat samarbete. De organiserar samråd mellan provinsiella och kommunala tjänster, kommunerna emellan och mellan kommuner och federala myndigheter samt upprättar en integrerad politik som tillåts påverka de lokala myndigheternas förvaltning.<SPAN class="ft14">92</SPAN></P>
<P class="p145 ft5">Alla wallonska provinser har en samarbetstjänst som kan vara anknuten till en allmän förvaltning som exempelvis förvaltningen för ekonomisk utveckling eller förvaltningen för utrikesrelationer. Inom gränsöverskridande samarbete arbetar de wallonska provinserna tillsammans med regionerna, NGO:s, lokala associationer, universitet och privata företag. Samarbetet sker under områden som utbildning, kultur, hälsa och ekonomi.</P>
<P class="p29 ft7">Det finns inga geografiskt prioriterade områden för samarbete. De provinsiella samarbetena finansieras till 50 % av provinsernas egna tillgångar och till 50 % av regionerna och EU.<SPAN class="ft70">93</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft78">Regioner</SPAN></P>
<P class="p28 ft5">Den belgiska konstitutionen tillåter regioner att sluta avtal med utländska regeringar. Regionerna bidrar med ekonomiskt stöd till provinsernas och kommunernas samarbetsåtgärder och är auktoriserade att kontrollera provinsernas budgetar.<SPAN class="ft14">94</SPAN></P>
<P class="p82 ft5">När jag intervjuade Luc De Baere som arbetar i Bryssel som representant för de flamländska provinserna, ansåg han att regionernas makt snarare är ett hinder än ett stöd i det gränsöverskridande samarbetet. Han ansåg att regionerna lägger sig i för mycket i provinsernas verksamhet och besluten som provinserna vill ta om sina samarbeten är tvungna att gå via</P>
<P class="p251 ft17"><SPAN class="ft23">92</SPAN><SPAN class="ft16">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 15 f.</SPAN></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">93</SPAN><SPAN class="ft16">A.a. s. 16.</SPAN></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">94</SPAN><SPAN class="ft20">A.a. s. 16.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38572x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">regionerna. Ibland innebär det att besluten är tvungna att fattas i tre olika led; provinsen, regionen och staten. Detta leder enligt De Baere till centralisering och inte decentralisering som varit meningen med indelningen av Belgien i regioner och provinser.<SPAN class="ft14">95</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN class="ft12">5.5</SPAN><SPAN class="ft65">Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p202 ft13"><SPAN class="ft13">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft78">Kommuner</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">I Nederländerna är kommunerna engagerade i gränsöverskridande verksamhet i stor skala eftersom de har en autonom ställning och långtgående befogenheter. Det finns ingen lag eller lagparagraf som reglerar decentraliserat samarbete. Lagen förbjuder det inte och kommunerna kan därför göra som de behagar inom de kompetensområden de tilldelats av konstitutionen. Staten kan dock i vissa fall gå in och annullera ett avtal om gränsöverskridande samarbete, med stöd av konstitutionens artikel 132, om avtalet strider mot nationens intressen. Kommunerna kan direkt driva gränsöverskridande projekt, finansiera NGO:s som gör det eller samordna projekt och underlätta organiseringen för andra aktörer som utför gränsöverskridande verksamhet på lokal nivå. De holländska kommunerna samarbetar främst med kommuner i Belgien och Tyskland. Det gränsöverskridande samarbetet mellan holländska lokala myndigheter och belgiska eller tyska motsvarigheter är baserat på konventioner under offentlig rätt. <SPAN class="ft14">96 </SPAN>Parallellt med formella avtal under denna konvention finns även samarbeten som bygger på informella avtal. Samarbeten på lokal nivå sker mest inom ekonomiska frågor, miljö, utbildning och långsiktig utveckling av området.<SPAN class="ft14">97</SPAN></P>
<P class="p252 ft13"><SPAN class="ft13">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft78">Provinser</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">För provinser gäller samma frihet rörande gränsöverskridande samarbete, som för kommuner; det finns inget i lagen som förhindrar det och över huvud taget finns ingen särskild lagtext om detta område. Provinserna är i hög grad autonoma. Av de 12 holländska provinserna samarbetar 10 över gränserna. De gör det</P>
<P class="p253 ft19"><SPAN class="ft57">95 </SPAN>Intervju <NOBR>2001-12-13</NOBR> med Luc De Baere, representant i Bryssel för de flamländska provinserna i Belgien.</P>
<P class="p102 ft17"><SPAN class="ft23">96</SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">Benelux-avtalet</SPAN></NOBR> och <NOBR>Anholt-avtalet,</NOBR> se nedan avsnitt 7.3.1.</P>
<P class="p117 ft21"><SPAN class="ft23">97</SPAN><SPAN class="ft20">L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 37 ff.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38573x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">enligt avtal med regionala myndigheter på samma nivå i de angränsande länderna och i några fall med kommuner eller statliga organisationer i grannländerna. Sex av dessa provinser har ett bestående gränsöverskridande samarbete grundat på samarbetsavtal. Dessa avtal är undertecknade av de regionala myndigheterna inom ramen för internationella åtaganden på statlig nivå, även om ingen statlig kontroll existerar. Provinserna samarbetar med ett flertal partner inom det gränsöverskridande samarbetet av vilka några är jordbruksorganisationer, privata stiftelser och företag, industrier, konsulter, skolor, sjukhus, NGO:s etc. I Nederländerna finns åtta Euroregioner med olika storlek och juridisk status. De viktigaste sakområdena för samarbete är stads- och landsbygdsplanering, vatten, miljö, jordbruk, utbildning, att skapa arbeten, trafik. Nya sakområden för samarbete är skapandet av gränsöverskridande industriområden och samarbete mellan brandförsvar, polisstyrkor och andra utryckningstjänster.</P>
<P class="p212 ft12"><SPAN class="ft12">5.6</SPAN><SPAN class="ft65">Frankrike</SPAN></P>
<P class="p16 ft5">Det gränsöverskridande samarbetet i Frankrike bygger på en lag från den 6 februari år 1992. Lagens avdelning IV, ”De la coopération décentralisée” (= Om decentraliserat samarbete), är preciserad i en skrivelse, daterad den 26 maj 1994, från det franska inrikesdepartementet och departementen för regionalpolitik och utrikesfrågor. Den har integrerats i ”code général des collectivités territoriales”, det vill säga Lagen om regionala myndigheter, som bemyndigar regionala myndigheter och deras grupperingar att sluta decentraliserade samarbetsavtal. Lagen definierar behöriga myndigheter som kommuner, departement, regioner och offentliga institutioner för gränsöverskridande kommunala samarbeten som exempelvis kommunala gemenskaper, distrikt och kommunala intresseföreningar. Lagen avser dock bara regionala myndigheter och deras grupperingar. Det betyder att även om verkställandet genom en överenskommelse är delegerat till en offentlig institution eller en förening, skall myndigheten eller grupperingen övervaka verkställandet.<SPAN class="ft14">98</SPAN></P>
<P class="p254 ft21"><SPAN class="ft57">98 </SPAN>L Arnoux, La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne, s. 52.</P>
<P class="p84 ft2">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38574x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft72"><SPAN class="ft3">6</SPAN><SPAN class="ft71">Lokala gränsöverskridande samarbeten – tvillingstäder på</SPAN></P>
<P class="p256 ft3">nationsgränser</P>
<P class="p257 ft12"><SPAN class="ft12">6.1</SPAN><SPAN class="ft65">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">Helga Schultz, Kataryna Stoklosa och Dagmara <NOBR>Jaje<SPAN class="ft87">ś</SPAN>niak-Quast</NOBR> skriver för Europeiska Unionens Råd en rapport om tvillingstäder på europeiska nationsgränser. Jag har i min rapport använt mig av ett preliminärt utkast till rapporten, som publicerades i december år 2001.<SPAN class="ft14">99</SPAN></P>
<P class="p258 ft5">Historiskt har tvillingstäder i många fall ansetts vara delade städer, där gränsen skilde på människor och deras dagliga utbyte. Det åtskiljande med att ligga vid en nationsgräns har försvunnit i och med den europeiska integrationen som EU arbetar för. Idag kan gränsstäder ses som ”laboratorier för europeisk integration”.<SPAN class="ft14">100 </SPAN>Det är inte ovanligt att grannstäder vid gränser har starkare band till den angränsande regionen i grannlandet, än till andra regioner i sitt eget land.<SPAN class="ft14">101</SPAN></P>
<P class="p147 ft5">I rapporten av Schultz et. al. konstateras att det existerar två olika typer av grannstäder; sådana som har en rivaliserande relation till varandra, och de som tvärtom har en kompletterande relation. För att utvecklas från den förstnämnda relationen till den andra, krävs att städerna övervinner de hinder som följer av att de ligger vid nationsgränser och tillhör olika nationer. Detta är något som Schultz, et. al. anser borde vara ett mål för dessa städer, med tanke på de fördelar ett närmare samarbete för med sig.<SPAN class="ft14">102 </SPAN>Det normala för tvillingstäder är att de inte är jämlika. De skiljer sig ofta mycket åt i exempelvis storlek, befolkningsmängd och ekonomisk kapacitet. Men även den mindre staden har i de flesta fall något att erbjuda den större. Det kan till exempel vara bostäder eller en järnvägsstation. Eftersom språket är en viktig faktor i att antingen förena eller åtskilja grannstäder, beroende på om dessa har ett</P>
<P class="p259 ft19"><SPAN class="ft23">99</SPAN><SPAN class="ft80">Helga Schultz, Katarzyna Stoklosa, Dagmara Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, 2001, Council of Europe Publishing, Strasbourg.</P>
<P class="p57 ft17"><SPAN class="ft23">100</SPAN><SPAN class="ft24">A.a. s. 8.</SPAN></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft23">101</SPAN><SPAN class="ft18">A.a. s. 8, härlett ur Alberto Gasparini, Borders in Europe. How life is lived in border towns, border regions and border cultures, ISIG magazine, Istituto de Sociologia Internazionale. No. 4/1999 – No. 1/2000. Gorizia/Italien.</SPAN></P>
<P class="p260 ft21"><SPAN class="ft23">102</SPAN><SPAN class="ft29">H Schultz, K Stoklosa, D Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 4.</P>
<P class="p261 ft2">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">gemensamt språk, är användandet av gemensamma lokala språk något som bör främjas. Finns det en dialekt eller ett språk som talas på båda sidor gränser bör detta stärkas. Om det talas två olika språk i en stad, bör invånarna uppmuntras att lära sig det andra språket. Detta är något som långsiktigt främjar ett utökat samarbete städerna emellan.<SPAN class="ft14">103</SPAN></P>
<P class="p99 ft5">Något som uppfattats som ett hinder i samarbetet gränsstäder emellan, är eventuella problem vid passerandet av gränsen. Gränsöverskridande samarbeten handlar inte bara om strukturella eller institutionella samarbeten på kommunal nivå. Medborgarnas dagliga samverkan är en stadig grund att bygga vidare på och utveckla städernas förvaltningssamarbeten. Denna dagliga samverkan kan bestå av besök hos vänner och släktingar, kultur- och fritidsaktiviteter i grannstaden och/eller arbetspendling till den andra staden. En annan viktig del av det dagliga utbytet mellan grannstädernas medborgare är konsumtion. För människor som bor vid gränsen är städerna på båda sidor relevanta marknader för den dagliga konsumtionen. Dessa människor lär sig att nyttja fördelarna av lägre priser på vissa varor i det ena eller det andra landet, eller en större variation av produkter med två länders varutillgång. Dessa dagliga kontakter inom handeln bidrar till personliga kontakter mellan medborgarna i de båda städerna, vilket i sin tur leder till starkare band dem emellan och en motivationshöjning till ökat samarbete. Om det finns praktiska problem med att passera gränsen hämmas denna utveckling. Problemen vid passerandet av gränserna eliminerades till stor del i och med att alla <NOBR>EU-länderna,</NOBR> utom Storbritannien och Irland, år 2001 anslöt sig till <NOBR>Schengen-avtalet.</NOBR> Det medförde att nationsgränsen numera kan passeras lika smidigt som en gräns mellan två städer inom ett land. Det faktum att vi idag har öppna gränser inom största delen av EU gör att redan existerande samarbeten bör kunna utvecklas i större grad och högre takt likväl som nya samarbeten bör ha en mycket bättre utgångspunkt än tidigare. Öppna gränser kan dock även leda till problem med exempelvis ökad trafik vilket Schultz et. al. visar på i sin rapport. För att undvika sådana problem anser de att nya vägar och broar bör byggas som skiljer på långdistanstrafik och den lokala gränspasserande trafiken.<SPAN class="ft14">104</SPAN></P>
<P class="p262 ft19"><SPAN class="ft23">103</SPAN><SPAN class="ft31">H Schultz, K Stoklosa, D Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 16.</P>
<P class="p263 ft21"><SPAN class="ft23">104</SPAN><SPAN class="ft30">A.a. s. 22.</SPAN></P>
<P class="p84 ft2">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38576x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft5">Trots alltmer öppna gränser inom Europa finner Schultz et. al. i sin utredning, att de lokala myndigheterna vid dessa tvillingstäder inte anser att kriminaliteten skulle vara speciellt hög. Kriminaliteten har till och med rapporterats minska efter <NOBR>Schengen-inträdet.</NOBR> Detta kan förmodligen ses som ett resultat av borttagandet av gränskontroller och tullbarriärer. Schultz et. al. menar att det är en bra utveckling. Sådant som tidigare ansågs kriminellt, exempelvis smuggling och olagligt arbete i det andra landet, är idag tillåtet och den lokala befolkningen avkriminaliseras. Detta leder till mer aktivitet städerna emellan.<SPAN class="ft14">105</SPAN></P>
<P class="p203 ft5">Det område som Schultz et. al. ser som viktigast att hitta juridiska lösningar för är arbetspendlingen till det andra landet. Idag försvåras det av till exempel olika skattelagar och socialförsäkringssystem.</P>
<P class="p132 ft5">Precis som städernas offentliga myndigheter behöver allmänhetens stöd och verksamhet för att få ett fungerande samarbete till stånd, kräver den dagliga samverkan institutionalisering för att utvecklas. Det här märks bland alla de tvillingstäder som ligger på EUs inre gränser som Schultz et. al. skriver om i sin rapport. Sammanslutningar av större enheter som Euregioner eller andra gränsöverskridande regioner kan vara ett komplement till en närmare institutionalisering mellan tvillingstäder. Som exempel nämner de Eurociudad Vasca som är en sammanslutning av kommuner på den baskiska atlantkusten. Ett av deras mål är att skapa en enda stad av de två städerna Bayonne och San Sebastián på den <NOBR>spansk-franska</NOBR> gränsen.<SPAN class="ft14">106</SPAN></P>
<P class="p152 ft5">Schultz et. al. anser att institutionalisering av det gränsöverskridande samarbetet leder till en fördjupning liksom en utvidgning av den existerande relationen över gränsen.<SPAN class="ft14">107 </SPAN>Bland de tvillingstäder de utredde, identifierade de tre olika typer av institutionalisering. Den första är implementering av enstaka gemensamma projekt. Den här typen av institutionalisering har oftast använts i ett initialskede av samverkan mellan angränsande lokala myndigheter. Under nittiotalet utvecklades många samarbeten till den andra typen av institutionalisering som är ett systematiskt samarbete inom hela området för kommunpolitik. Vanligt förekommande var avtal som inte begränsade sig till ett visst ämne</P>
<P class="p265 ft19"><SPAN class="ft23">105</SPAN><SPAN class="ft25">H Schultz, K Stoklosa, D Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 29.</P>
<P class="p57 ft17"><SPAN class="ft23">106</SPAN><SPAN class="ft24">A.a. s. 29 ff. Om Eurocity </SPAN><NOBR>Bayonne-San</NOBR> Sebastián se nedan 6.3.</P>
<P class="p117 ft21"><SPAN class="ft23">107</SPAN><SPAN class="ft30">A.a. s. 29.</SPAN></P>
<P class="p24 ft2">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38577x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">eller en viss tidsram. Det här utvecklades i sin tur mot en gemensam lokalpolitik. Vissa tvillingstäder har nått den tredje och sista typen av institutionalisering som identifierats av författarna till rapporten, då dessa städer skapar gemenensamma organ och i vissa fall offentliga organisationer med mål att skapa en enad stad. Det här verkar vara en konsekvens av en längre tids samarbete inom den andra typen av institutionalisering och är något som växer fram inifrån utan yttre påverkan. Det är här steget går från gemensam samarbetspolitik till gemensamma institutioner. Schultz et. al. har inte sett några exempel på tvillingstäder som avslutat sitt samarbete efter att det påbörjats. Alla tycks vilja nå en mer utvecklad form av samarbete och utvidga den samverkan som redan existerar. Detta trots de hinder som utövarna av gränsöverskridande samarbeten möter i form av nationella lagar, begränsade resurser, statliga myndigheters intressen eller olika traditioner och kulturer på gränsens båda sidor.<SPAN class="ft14">108</SPAN></P>
<P class="p46 ft5">När det gränsöverskridande samarbetet framskrider, tar gemensamma organ eller organisationer över gränsöverskridande befogenheter från de kommunala myndigheterna. Det är dock bara offentliga organisationer som har status som juridiska personer och därigenom exempelvis kan anställa egen personal. Förutom ett eget ansvar i projektutvecklingsstadiet har gemensamma organ och organisationer även beslutsfattandebefogenheter. Beslutsfattandet inom den här typen av organ eller organisationer visar enligt Schultz et. al. respekt för autonomiteten och jämlikheten hos båda parter utan att ta hänsyn till storlek eller invånarantal. Som ovan nämnts skiljer sig angränsande städer ofta i storlek och ekonomisk kapacitet, men för att ett fungerande samarbete skall komma till stånd är det viktigt att det har sin grund i lika förutsättningar. Båda parter måste ha samma skyldigheter och rättigheter för att samarbetet inte skall bli haltande. Ett samarbete där någon av parterna känner sig förfördelad kommer att ha mycket svårt att bestå. Beslutsfattandet är en lång och invecklad process eftersom de lokala myndigheterna från båda städerna måste delta och ibland även de statliga myndigheterna i de berörda länderna. Olika politiska kulturer påverkar de lokala myndigheterna och kan skapa svårigheter och missförstånd mellan länder med olika nivåer av centralisering, menar Schultz et. al. De flesta tvillingstäder som beskrivits i deras rapport klagar också över ineffektiviteten i den</P>
<P class="p266 ft21"><SPAN class="ft57">108 </SPAN>H Schultz, K Stoklosa, D Jaje <NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 31 f.</P>
<P class="p267 ft2">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38578x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">juridiska atmosfären för gränsöverskridande samarbeten. Huvudproblemet är att de gemensamma organisationerna saknar lagstiftande makt varför deras beslut antar rekommenderande karaktär varefter ett beslut i frågan krävs från respektive stadsfullmäktige för ett lagstiftande. Ett annat problem är den otillräckliga harmoniseringen av lagar inom den europeiska unionen som innebär att gemensamma organ i många fall måste arbeta runt nationell lag. Schultz et. al. anser att tvillingstäder behöver stödjas och få speciell uppmärksamhet från regeringar och EU institutioner, eftersom de är föregångare för den europeiska institutionaliseringen och juridiska harmoniseringen.<SPAN class="ft14">109</SPAN></P>
<P class="p268 ft12"><SPAN class="ft12">6.2</SPAN><SPAN class="ft65">Sakområden</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">De tvillingstäder som utretts av Schultz et. al. har nätverk av offentliga tjänster som huvudmål för det gränsöverskridande samarbetet. Här finns många fördelar att hämta som till exempel att förbättra medborgarnas levnadsvillkor, ett ökat miljöskydd liksom ekonomiska förtjänster. Inom det här området finns ett flertal sektorer där tvillingstäder samarbetar och de vanligaste är inom kollektivtrafik och hjälp till den andra stadens brandförsvar. För ett bättre samarbete inom kollektivtrafiken behövs förbättringar inom infrastrukturen. Assistans till det andra brandförsvaret har reglerats i avtal som i många fall utvidgats till att gälla även andra områden. Problem återstår dock, som frågor om försäkring av brandförsvar som utför verksamhet utomlands, skadeansvar och kostnader. Varför nästan alla tillfrågade tvillingstäder samarbetar inom just dessa områden kan enligt Schultz et. al. bero på att det här finns mindre juridiska och fiskala hinder, ingen större investering krävs och fördelarna är uppenbara. De kan därför ses som en bra utgångspunkt för närmare samarbete. Men även vattenledningsverk och renhållningsanläggningar är vanliga att samarbeta om och dessa kräver stora investeringar, de kontrolleras av nationella standardregler och även skatter och löpande utgifter är höga inom dessa branscher. Det är därför inte självklart att dra slutsatsen att formen och bredden av gränsöverskridande samarbeten helt beror på dessa faktorer. Samarbete gällande vattenledningsverk och renhållningsanläggningar kräver mellanstatliga avtal för att kunna genomföras, men fördelarna är så stora att det i de tvillingstäder som ännu inte</P>
<P class="p123 ft21"><SPAN class="ft57">109 </SPAN>A.a. s. 33 ff.</P>
<P class="p24 ft2">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">samarbetar inom området, ändå ivrigt diskuteras. Att samarbeta inom sophämtning och vägrengöring är oftast omöjligt eftersom det i flera länder är förbjudet att exportera sopor och avfall. Att inte samarbeta inom just vägrengöring vore dock galet i tvillingstäder som <NOBR>Baarle-Nassau/Baarle-Hertog,</NOBR> där vägar delas kors och tvärs av nationsgränsen.<SPAN class="ft14">110 </SPAN>Samarbeten inom offentlig vård har prövats, men de är inte vanliga. Exemplen som tas upp av Schultz et. al. visar att begränsningarna för de gränsöverskridande samarbetena inom offentliga tjänster inte ligger i de lokala myndigheternas vilja. Begränsningarna är orsakade av statsgränsen som skiljer samarbetsparterna åt, och av de olika nationella systemen som städerna lyder under. För en fortsatt utveckling krävs harmonisering av juridiska, administrativa och ekonomiska regleringar. Stöd via <NOBR>EU-program</NOBR> och utbyte av erfarenheter kan vara led mot en närmare samverkan inom offentliga tjänster.<SPAN class="ft14">111</SPAN></P>
<P class="p105 ft5">Gemensam samhällsplanering är ett viktigt led i tvillingstädernas samarbeten, och en enad stad i fysisk bemärkelse är ett mål för flera av dem. Städerna Baarle i Nederländerna och Belgien har planer på att bygga ett gemensamt stadshus. Redan idag arbetar de lokala myndigheternas administrativa enheter nära inpå varandra i dessa städer. Schultz et. al. ser gemensam samhällsplanering som ett uttryck för tanken på en gemensam framtid för tvillingstäderna.<SPAN class="ft14">112</SPAN></P>
<P class="p29 ft5">När det gäller gränsöverskridande samarbeten inom skola och utbildning upptäckte Schultz et. al. juridiska och ekonomiska hinder för förverkligandet. Eftersom utbildning nationellt är strängt reglerat har föräldrar i de flesta tvillingstäder inte möjlighet att fritt välja om de vill att deras barn skall gå i en skola som befinner sig i ett annat land. Däremot har de flesta elever i tvillingstäderna möjlighet att i skolan lära sig språket som talas i grannstaden, vilket är viktigt för en framtida långtgående samverkan mellan stadens medborgare. Något annat som ger upphov till en långsiktig gemenskap är kulturell samverkan men även inom det här området är språket viktigt för att verksamheten skall kunna genomföras. Medborgarna i nästan alla tvillingstäder använde sig av varandras kulturanläggningar på ett informellt sätt. Det är också ett sätt att spara pengar för de lokala myndigheterna</P>
<P class="p269 ft17"><SPAN class="ft23">110</SPAN><SPAN class="ft24">Städerna ligger i Nederländerna även om den ena staden är belgisk, se nedan 6.4.</SPAN></P>
<P class="p34 ft19"><SPAN class="ft23">111</SPAN><SPAN class="ft31">H Schultz, K Stoklosa, D Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 36 ff.</P>
<P class="p113 ft21"><SPAN class="ft23">112</SPAN><SPAN class="ft32">H Schultz, K Stoklosa, D Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 44 f.</P>
<P class="p267 ft2">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">genom att samsas istället för att bygga och underhålla samma sorts anläggningar. Problemen inom detta område är att museum, bibliotek och teatrar har ett nationellt ansvar att bevara landets tradition och identitet. De är vanligtvis också finansierade av nationella myndigheter. Ändå har ofta kulturarbetare en särskilt långtgående önskan till samarbete och arbetar ofta nära varandra över gränsen. I många tvillingstäder används gemensamma festivaler för att skapa en känsla av samhörighet bland medborgarna. Kulturellt samarbete är inte lika beroende av institutionalism som samarbetet mellan myndigheter. Det har dock en viktig roll i att engagera medborgarna i det gränsöverskridande samarbetet. Även media spelar en viktig roll för att informera och skapa opinion om tvillingstädernas verksamhet och Internet har vuxit de senaste åren som en sammanlänkande informationskanal. Hemsidor finns till för medborgarna och ökar deras deltagande i tvillingstädernas gemensamma verksamhet, men är också viktiga för att informera omvärlden om tvillingstädernas samarbete, och kan vara ett bra sätt att utbyta erfarenheter med andra tvillingstäder.<SPAN class="ft14">113</SPAN></P>
<P class="p270 ft12"><SPAN class="ft12">6.3</SPAN><SPAN class="ft65">Eurocity </SPAN><NOBR>Bayonne-San</NOBR> Sebastián</P>
<P class="p76 ft5">Städerna Bayonne i Frankrike och San Sebastián i Spanien har valt att kalla sin enade stad för Eurocity, och menar att den både är ny och gammal. I formen av Eurocity är samarbetet nytt men människorna i båda städerna har en gemensam historisk tillhörighet i ett av de äldsta folken i Europa; baskerna. På Eurocity Bayonne- San Sebastiáns hemsida skriver de att den Europeiska Enhetsakten var ett viktigt steg i utvecklingen av samarbetet mellan Bayonne och San Sebastián då den tillät fri rörlighet över gränsen av människor, varor, kapital och tjänster.<SPAN class="ft14">114 </SPAN>De konstaterar dock att det dagliga livet i gränsstäder är mer komplext och kräver fler åtgärder för att kunna flyta friktionsfritt. För Eurocity Bayonne- San Sebastián är de svårigheter som deras medborgare möter en utmaning och syftet med samarbetet är att skapa ett område för de 600 000 människor som bor där som bättre lever upp till folkets behov och önskemål. Medlet för att nå det här målet är att skapa ett</P>
<P class="p271 ft19"><SPAN class="ft23">113</SPAN><SPAN class="ft25">H Schultz, K Stoklosa, D Jaje </SPAN><NOBR>niak-Quast,</NOBR> Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, s. 47 ff.</P>
<P class="p244 ft21"><SPAN class="ft23">114</SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">www.basque-eurocity.org/euskalhiria/ingl/eurocite/eurocite.html</SPAN></NOBR></P>
<P class="p24 ft2">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">så välfungerande gränsöverskridande samarbete inom ett europeiskt ramverk att två städer smälter samman till en, trots att de befinner sig i två olika länder. Eurocitysamarbetet mellan städerna Bayonne och San Sebastián grundar sig på ett avtal slutet mellan de olika myndigheterna. I samarbetet deltar lokala, provinsiella och departementssamt statliga institutioner. Implementeringen av gränsöverskridande åtgärder har stött på svårigheter på grund av frånvaron av särskilda juridiska organ som skulle kunna genomföra de initiativ som skapats ur samarbetet. För att överkomma detta problem har Eurocity <NOBR>Bayonne-San</NOBR> Sebastián skapat en EEIG vars juridiska utformning är densamma under spansk och fransk rätt liksom under gemenskapsrätt.<SPAN class="ft14">115 </SPAN>På det här sättet förbigås hinder som annars skulle uppstå i den dagliga samarbetsverksamheten på grund av behovet att samtidigt följa spanska och franska administrativa tillvägagångssätt.</P>
<P class="p272 ft12"><SPAN class="ft12">6.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">Baarle-Nassau/Baarle-Hertog</SPAN></NOBR></P>
<P class="p44 ft5">Exemplet med städerna <NOBR>Baarle-Nassau/Baarle-Hertog</NOBR> visar på en tvillingstad som verkligen kan anses vara en enad stad. Det är dock inget som vuxit fram ur det gränsöverskridande samarbetet utan snarare har samarbetet utvecklats ur den underliga gränsdragningen i staden. <NOBR>Baarle-Nassau/Baarle-Hartog</NOBR> befinner sig egentligen geografiskt i Nederländerna. Men delar av staden är belgisk. Det är ett resultat av en gränsdragning mellan länderna år 1843 där man inte kunde komma överens om hur området kring Baarle skulle delas upp. Det slutade med 22 belgiska enklaver som blev kvar på den holländska sidan. Dessa utgör idag staden <NOBR>Baarle-Hertog</NOBR> som ligger fem kilometer från den egentliga belgiska statsgränsen. Den nederländska staden <NOBR>Baarle-Nassau</NOBR> har en enklav på den belgiska sidan om gränsen och 7 enklaver i de belgiska enklaverna i Baarle- Hertog.</P>
<P class="p154 ft5">Nationsgränsen går kors och tvärs igenom staden, och är på vissa ställen bara utmärkt med streck i asfalten. Ett hus kan delas mitt i av statsgränsen och det avgörande för var huset ligger, och vilket land husets invånare bor i, är i vilket land ytterdörren befinner sig. Om ett hus har ytterdörren mitt på gränsen kan de boende därför välja om de vill bo i Belgien eller Nederländerna. Det har också hänt att en familj byggt en ny ytterdörr för att de ville bo i Nederländerna och inte i Belgien där den förra dörren låg. I en stad</P>
<P class="p273 ft21"><SPAN class="ft57">115 </SPAN>Se ovan 4.3.2.1.</P>
<P class="p84 ft2">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">(för det är mycket svårt att se <NOBR>Baarle-Nassau/Baarle-Hertog</NOBR> som två städer) som denna är gränsöverskridande samarbete en nödvändighet för att livet i staden skall kunna fungera.</P>
<P class="p274 ft88">Bildens ljusa fält är Belgien och det mörka är Nederländerna.</P>
<P class="p275 ft5">Det samarbetas om det mesta i tvillingstaden och det finns till och med bara en polisstation där båda städernas polismän arbetar sida vid sida. Det finns två av allt, som krävs för förvaltningen av en stad men arbetet sker tillsammans med motsvarande verksamhet i den andra staden. Exempelvis finns två brandkårer som båda rycker ut när en brand äger rum, oavsett i vilken av städerna det brinner. Människorna talar samma språk; flamländska som är ett officiellt språk i både Nederländerna och Belgien. Det som tydliggör att det ändå rör sig om två städer i två olika länder är vissa nationella lagar. Till exempel är det förbjudet för en brevbärare från Belgien att dela ut post i Nederländerna och tvärtom och det är därför omöjligt att samarbeta inom detta område. Det övergripande samarbetet mellan de båda Baarle är organiserat som ett avtal under Beneluxavtalet,<SPAN class="ft14">116 </SPAN>slutet av de båda städernas fullmäktige. Resultatet av avtalet är en gemensam bilateral kommunfullmäktige som kallas GOB, Gemeenschappelijk Orgaan Baarle, det vill säga Gemensam Organisation Baarle. Denna gemensamma organisation träffas tre gånger per år och diskuterar då frågor av gemensamt intresse. Men</P>
<P class="p276 ft21"><SPAN class="ft57">116 </SPAN>Se nedan avsnitt 7.3.1.</P>
<P class="p24 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38583x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">det finns också särskilda avtal för vissa av de olika områdena man samarbetar inom. Vissa sakområden för samarbetet lyder under nationella lagar medan andra är organiserade under bilaterala avtal. Den gemensamma polisstationen är till exempel ett resultat av ett avtal mellan justitiedepartementen i Belgien och Nederländerna. Kommunerna har själva avtalat om avloppssystemet som är gemensamt för båda städerna.<SPAN class="ft14">117</SPAN></P>
<P class="p277 ft21"><SPAN class="ft57">117 </SPAN>Se <SPAN class="ft85">http://home.tiscalinet.be/historie/Homebaarle/algbaarle_eng.html </SPAN>och <SPAN class="ft85">http://ontology.buffalo.edu/smith//baarle.htm</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38584x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft54">7 Regionala gränsöverskridande samarbeten</P>
<P class="p279 ft12"><SPAN class="ft12">7.1</SPAN><SPAN class="ft65">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p76 ft5">Inom EU finns idag bara tre gränsöverskridande samarbeten som skapats under offentlig rätt.<SPAN class="ft14">118 </SPAN>De är alla regionala och jag har därför delat upp beskrivningen av de regionala samarbetena nedan i privaträttsligt och offentligrättsligt samarbete. Denna uppdelning går inte att göra för de lokala gränsöverskridande samarbetena som alla är privaträttsliga. Jag har därför valt en annan modell när jag beskrivit dem ovan.<SPAN class="ft14">119 </SPAN>Nedan redogör jag kort för alla tre regionala gränssamarbeten under offentlig rätt, medan jag bara skriver om ett under privat rätt, trots att de allra flesta samarbeten i Europa har den sistnämnda formen. Detta beror på att de offentligrättsliga samarbetena är de mest decentraliserade, och det är främst den offentligrättsliga samarbetsformen som intresserar rapportens uppdragsgivare.</P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">7.2</SPAN><SPAN class="ft65">Privaträttsligt samarbete</SPAN></P>
<P class="p202 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft78">Euregio Scheldemond</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">Euregio Scheldemond består av tre regioner eller provinser varav <NOBR>Öst-Flandern</NOBR> och <NOBR>Väst-Flandern</NOBR> ligger i Belgien och Zealand ligger i Nederländerna. Dessa tre provinser utgörs av sammanlagt 127 kommuner. Samarbetets främsta syfte är en förbättring av miljön. Det är viktigt för området som ligger i ett delta längs den belgiska och nederländska kusten där vattenståndets höjning är ett ständigt hot.<SPAN class="ft14">120 </SPAN>Bram de Kort som representerar <NOBR>Öst-Flandern</NOBR> i Euregio Scheldemond beskriver hur samarbetet har två stöttepelare. Den ena är Scheldt Estuary Rådet som består av en guvernör, tre fullmäktigeledamöter och tre medlemmar ur den parlamentariska församlingen från alla de tre provinserna samt tre kommunala representanter från varje provins. Detta råd fattar beslut om det allmänna samarbetet mellan parterna. Den andra pelaren är en styrgrupp för INTERREG, som består av en fullmäktigeledamot och en kommunrepresentant från varje provins, medlemsstaterna</P>
<P class="p150 ft17"><SPAN class="ft23">118</SPAN><SPAN class="ft24">Intervju </SPAN><NOBR>2001-12-04</NOBR> med Jens Gabbe, AEBR, Enchede, Tyskland.</P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">119</SPAN><SPAN class="ft24">Se ovan avsnitt 6.</SPAN></P>
<P class="p23 ft21"><SPAN class="ft23">120</SPAN><SPAN class="ft30">Intervju </SPAN><NOBR>2001-12-13</NOBR> med Luc De Baere, representant i Bryssel för flamländska provinser.</P>
<P class="p24 ft2">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38585x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">och en observatör från EU:s <NOBR>INTERREG-enhet.</NOBR> Denna styrgrupp beslutar om <NOBR>INTERREG-stödet</NOBR> som tilldelas regionen. Utöver dessa pelare finns även plattformar för alla kommuner och för alla vattennämnder liksom sju plattformar för de olika myndigheterna i provinserna som rör miljö och samhällsplanering, kultur, ekonomi, utbildning, livskvalitet, allmän säkerhet och turism. Dessa sektoriella plattformar är till för att samla idéer för gränsöverskridande samarbetsprojekt eller åtgärder och de undersöker idéer för <NOBR>INTERREG-projekt</NOBR> inom deras sektorer.</P>
<P class="p82 ft5">Euregio Scheldemond är ingen juridisk person under vare sig offentlig eller privat rätt. Varje beslut som tas vid de gränsöverskridande mötena måste förvandlas till separata beslut inom de tre provinserna. Besluten på dessa nivåer kontrolleras av regionala parlament. Besluten som tas av styrgruppen för INTERREG är praktiskt genomförbara genast, men de gäller bara <NOBR>INTERREG-stöd.<SPAN class="ft14">121</SPAN></NOBR></P>
<P class="p29 ft5">De problem man stött på inom Euregio Scheldemondsamarbetet har rört sig om formella och informella olikheter mellan länderna och mellan ländernas beslutsfattandekulturer. Det har också handlat om skriftliga och språkliga skillnader. Bram de Kort nämner inte några åtgärder som vidtagits för att lösa dessa problem. Luc de Baere har uppfattat att förvaltningen av samarbetets ekonomiska resurser också är ett problem. Man har försökt att utveckla ett juridiskt ramverk för organiseringen av samarbetets kompetenser, men har ännu inte kommit fram till något. Ett alternativ som diskuterats är ett så kallat GOL; Grensoverschrijdend Openbaar Lichaam, det vill säga ett gränsöverskridande offentligt organ, men målet med det skulle då vara att förvalta <NOBR>INTERREG-stöd</NOBR> för att finansiera samarbetet, inte att överföra myndighetsutövning. Belgisk grundlag tillåter dock myndighetsöverföring till gränsöverskridande samarbetsorgan.<SPAN class="ft14">122 </SPAN>Euregio Scheldemond har sammanfattat sina juridiska problem i en rapport, men eftersom den är skriven på holländska har jag inte kunnat ta till mig informationen i denna rapport. Jag har heller inte kunnat få någon att hjälpa mig med en översättning, eller med att sammanfatta innehållet åt mig.</P>
<P class="p281 ft19"><SPAN class="ft23">121</SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">E-post</SPAN></NOBR> från Bram de Kort, representant för <NOBR>Öst-Flandern</NOBR> i Belgien, den 18 december 2001.</P>
<P class="p201 ft21"><SPAN class="ft23">122</SPAN><SPAN class="ft30">Intervju </SPAN><NOBR>2001-12-13</NOBR> med Luc De Baere, representant i Bryssel för flamländska provinser.</P>
<P class="p84 ft2">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38586x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft12"><SPAN class="ft12">7.3</SPAN><SPAN class="ft65">Offentligrättsliga samarbeten</SPAN></P>
<P class="p202 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p94 ft5">De tre gränsöverskridande samarbetena under offentlig rätt inom EU idag, är Euregio <NOBR>Rhein-Waal,</NOBR> Euregio <NOBR>Maas-Rhein</NOBR> och Ems- Dollart Regio.<SPAN class="ft14">123 </SPAN>De har alla formen av Euroregioner och befinner sig på den <NOBR>tysk-holländska</NOBR> gränsen. Euregio <NOBR>Maas-Rhein,</NOBR> har dessutom deltagande områden från Belgien. Att det är just holländska, tyska och belgiska regioner som utvecklat och genomfört gränsöverskridande samarbeten under en offentligrättslig nivå beror på att de har den juridiska möjligheten till det, genom bilaterala avtal. Nederländerna och Belgien skrev under Beneluxavtalet gällande gränsöverskridande samarbete år 1986, och Nederländerna och Tyskland slöt det <NOBR>tysk-holländska</NOBR> avtalet om gränsöverskridande samarbete, Anholtavtalet, år 1991. Dessa avtal tillåter gränsöverskridande samarbeten att organisera sig under offentlig rätt för administrativt samarbete, som ett gemensamt organ och som en offentlig korporation. Det gemensamma organet är en plattform som är organiserad under offentlig rätt för att tillåta lokala myndigheter att arbeta tillsammans inom området gränsöverskridande samarbete. De kan ha administrativa befogenheter vilket betyder att deltagarna kan bindas av ett reglemente. En offentlig korporation är ett organ som organiserats under offentlig rätt och som är en juridisk person. Den har sina egna ekonomiska medel, personal anställd direkt under sig och den kan ta beslut som är direkt juridiskt bindande. Förutsättningen är att en offentlig korporation är grundad på <NOBR>Benelux-avtalet.</NOBR> Jens Gabbe, som arbetar för AEBR, menar att det inte har någon betydelse om de gränsöverskridande samarbetena är grundade under offentlig eller privat rätt. De offentligrättsliga samarbetena inkluderar inget myndighetsutövande i annat land eftersom det har avtalats bort.<SPAN class="ft14">124 </SPAN>De Euroregioner som är skapade under offentlig rätt, är ändå underställda sina regioners respektive kontroll under respektive lands interna rätt.<SPAN class="ft14">125</SPAN></P>
<P class="p282 ft17"><SPAN class="ft23">123</SPAN><SPAN class="ft24">Telefonintervju med Jens Gabbe, den 4 december 2001.</SPAN></P>
<P class="p23 ft17"><SPAN class="ft23">124</SPAN><SPAN class="ft24">Telefonintervju med Jens Gabbe, den 4 december 2001.</SPAN></P>
<P class="p39 ft21"><SPAN class="ft23">125</SPAN><SPAN class="ft30">Mission Opérationelle Transfrontalière, Reflexion sur le droit de la cooperation transfrontaliere et propositions d’evolution, 2001, s.15, Frankrike.</SPAN></P>
<P class="p42 ft2">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft78">Euregio </SPAN><NOBR>Rhein-Whaal</NOBR></P>
<P class="p44 ft5">Euregio <NOBR>Rhein-Whaal</NOBR> skapades redan år 1963. Grundat på Anholtavtalet mellan Nederländerna och Tyskland blev samarbetet det första europeiska offentliga gränsöverskridande organet. Idag har det 54 medlemmar som består av kommuner och handelskammare. Inom organisationen är det Euregio Rådet som är det högsta organet med politiska och tjänstemannarepresentanter ur alla medlemsorganisationer. Den verkställande kommittén består av sju medlemmar och dess uppgift är att förbereda och verkställa beslut som fattas av Euregio Rådet. Sekretariatet ligger i Tyskland och har 15 heltidsanställda från både Nederländerna och Tyskland. Två av de anställda arbetar för holländska medlemorganisationer och har holländska anställningsavtal, även om de arbetar i Tyskland, medan de andra är anställda direkt av Euregio Rhein- Whaal och har tyska anställningsavtal oavsett om de är tyska eller holländska medborgare. Sekretariatet ansvarar för administrativa uppgifter, organisationen och sammanträden för Euregio Rådet, den verkställande kommittén och arbetsgrupper. Till sekretariatets ansvarsområden hör även organisationen av det praktiska gränsöverskridande samarbetet, som innefattar de olika gränsöverskridande aktiviteterna och projekten. Sekretariatet förser också medlemsorganisationerna, externa organ, företag och medborgare med information. Euregio Rådet fattar beslut om tilldelningen av bidrag för gränsöverskridande aktiviteter. Dessa bidrag finansieras med hjälp av medlemmarnas medlemsavgifter. En aktivitet kan till exempel vara en tysk skola som vill besöka en holländsk skola. Euregio <NOBR>Rhein-Whaal</NOBR> koordinerar fastställandet och utförandet av <NOBR>INTERREG-programmen</NOBR> och hjälper till med ansökningarna, men besluten om <NOBR>INTERREG-stöd</NOBR> fattas av en styrkommitté där medlemsstaterna deltar. <NOBR>Rhein-Whaals</NOBR> styrka med tanke på gränsöverskridande samarbeten är dess starka, oberoende gränsöverskridande struktur under offentlig rätt, med egen myndighetskompetens och direkt anställda arbetstagare. Anholtavtalet föreskriver att ett gränsöverskridande organ gäller under det landets lag, i vilket samarbetets huvudkontor befinner sig i. Eftersom Euregio <NOBR>Rhein-Whaals</NOBR> kontor finns i Tyskland, lyder det under tysk lag. Detta är inget som de holländska medlemmarna har något emot, menar Peter Paul Knol som själv är holländare och arbetar för Euregio <NOBR>Rhein-Whaal,</NOBR> eftersom organisationen inte fattar beslut som kan vara skadliga för dem. Besluten är politiska och handlar om de bidrag som tilldelas gränsöverskridande</P>
<P class="p284 ft2">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38588x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">aktiviteter. Det har ännu inte hänt att någon skulle ha väckt juridisk klagan mot Euregio <NOBR>Rhein-Whaal,</NOBR> och Peter Paul Knol tror inte att det kommer att hända i framtiden heller, eftersom organisationen inte kommer att öka sitt beslutsfattande till fler områden. Han ser samarbetet som en organisation som förser sina medlemmar med tjänster. Någon juridisk beslutsfattandekompetens har samarbetsorganet inte, utan samarbetet bygger på frivillighet, och Knol har svårt att se en framtid där medlemmarna skulle avsäga sig någon beslutsfattandekompetens till Euregiot. Han tror inte att det skulle gynna samarbetet heller, även om det skulle effektivisera det något. Euregio <NOBR>Rhein-Whaal</NOBR> har funnits i över 30 år med syfte att få det gränsöverskridande samarbetet att fungera. Man har exempelvis sammanfört konkurrerande kollektivtrafikföretag i båda länderna, för att få gränsöverskridande busslinjer och anpassade busstidtabeller för att underlätta för befolkningens passerande av gränsen. Sedan har biljettsystemet anpassats så passagerarna kunnat använda sig av samma bussbiljetter och haft samma priser på båda sidor gränsen. Utvecklingen har gått långsamt, och det har varit svårt eftersom tysk och holländsk lag inte ursprungligen utformats för gränsöverskridande ändamål. Euregiot har fått gå egna vägar för att försöka hitta lösningar när problemen uppstått, och har försökt att förutse problem för att lösa dem innan de uppstår. Lösningarna har arbetats fram tillsammans med den tyska och holländska staten.<SPAN class="ft14">126</SPAN></P>
<P class="p252 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft78">Euregio </SPAN><NOBR>Maas-Rhein</NOBR></P>
<P class="p76 ft5">Euregio <NOBR>Maas-Rhein</NOBR> består av belgiska och holländska regionerna Limburg, den wallonska regionen Liège i Belgien och det tysktalande samhället i Liège, även det i Belgien, samt den tyska delstaten <NOBR>Rheinland-Phalz.</NOBR> Den har sitt sekretariat i Maastricht i Nederländerna och är en organisation enligt holländsk lag, eftersom den här typen av samarbeten, enligt Anholtavtalet eller Beneluxavtalet, alltid lyder under det lands lag där huvudkontoret befinner sig. Euregio <NOBR>Maas-Rheins</NOBR> högsta beslutande organ är ”le Comité directeur”, en sorts ledningskommitté. Sekretariatet med representanter från alla medlemsregioner liksom fyra kommissioner är direkt underställda ledningskommitténs ansvar. Det finns ett rådgivande organ, ”Conseil eurégional”; ett Euregioråd, som ansvarar för Euregio <NOBR>Maas-Rheins</NOBR> politiska</P>
<P class="p285 ft21"><SPAN class="ft57">126 </SPAN>Telefonintervju <NOBR>2002-03-13</NOBR> med Peter Paul Knol, Euregio <NOBR>Rhein-Whaal</NOBR> sekretariatet.</P>
<P class="p24 ft2">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38589x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">inställning till gränsöverskridande verksamhet. Rådets medlemmar utnämns av de politiska, ekonomiska och sociala instanserna i de olika regionerna. De fyra kommissionerna ansvarar för de fyra verksamhetsområden som är prioriterade av Euregio Maas Rhein. Den första kommissionen har hand om ärenden som rör ekonomi, teknik, utbildning och arbetsmarknad. Den andra kommissionens verksamhetsområden är natur, miljö och transport och den tredje kommissionen ansvarar för hälso- och socialfrågor samt allmän säkerhet. Den fjärde kommissionens behandlar frågor rörande ungdomar och kultur samt den euregionala identiteten. Kommissionerna samarbetar också med Euregiorådet i bedömningen av <NOBR>INTERREG-ansökningar.</NOBR> Euregio <NOBR>Maas-Rheins</NOBR> viktigaste verksamhet rör <NOBR>INTERREG-samarbeten</NOBR> och sekretariatet som är den förvaltande myndigheten hjälper <NOBR>INTERREG-projektansökarna</NOBR> med det praktiska utformandet av ansökningarna. I sin konstitution från den 25 januari 1995 har Euregio <NOBR>Maas-Rhein</NOBR> tecknat ner sina huvudprinciper för samarbetet, målen för samarbetet och organisationens funktion.<SPAN class="ft14">127 </SPAN>Denna konstitution antogs av Euregiorådet den 13 november år 1995, och vissa förändringar gjordes den 31 januari år 2001. Huvudmålen som beskrivs i artikel 1 av konstitutionen är att förhöja det gränsöverskridande samarbetet mellan de fem medlemsregionerna, att utbyta information och erfarenheter samt att som följd av detta genomföra gränsöverskridande initiativ. Som ett komplement till konstitutionen finns ett reglemente för den inre organisationen av Euregiot.<SPAN class="ft14">128 </SPAN>Ett konkret exempel på samarbetet är det första transnationella universitetet som belgiska och holländska Limburg har bildat. Det befinner sig på båda sidor gränsen och om något problem skulle uppstå, och en talan skulle föras mot universitetet, anser Luc de Baere att detta i första hand skulle avgöras av samarbetsavtalet. Samarbeten inom Euregio Maas- Rhein är dock upprättade under holländsk lag, varför avtalet gäller först, medan holländsk lag gäller i andra hand.<SPAN class="ft14">129</SPAN></P>
<P class="p286 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft78">Ems-Dollart</SPAN></NOBR> Regio</P>
<P class="p287 ft5"><NOBR>Ems-Dollart</NOBR> Regio (EDR) har sitt kontor i den holländska staden Nieuweschans varifrån det samordnar den gränsöverskridande</P>
<P class="p221 ft17"><SPAN class="ft23">127</SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">http://www.euregio-mr.org/f/F3/F33/F3324.htm</SPAN></NOBR></P>
<P class="p33 ft17"><SPAN class="ft23">128</SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">http://www.euregio-mr.org/f/F3/F33/F3325.htm</SPAN></NOBR></P>
<P class="p33 ft21"><SPAN class="ft23">129</SPAN><SPAN class="ft30">Intervju </SPAN><NOBR>2001-12-13</NOBR> med Luc De Baere, representant i Bryssel för flamländska provinser.</P>
<P class="p84 ft2">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">verksamheten mellan de deltagande tyska och holländska regionerna. Fokus ligger på ungdomar och sport, kultur, utbildning, ekonomisk utveckling samt infrastruktur. EDR deltar i beslutsfattandet och informationsutbytet över gränsen och arbetar som en informations- och samordningscentral. Förvaltandet av <NOBR>INTERREG-stöd</NOBR> hör också till EDR’s verksamhetsområde. Detta är viktigt för regionen som, trots tidigare stöd från INTERREG I och II, har en svag ekonomisk struktur.<SPAN class="ft14">130</SPAN></P>
<P class="p288 ft21"><SPAN class="ft57">130 </SPAN>AEBR, Practical Guide to <NOBR>Cross-border</NOBR> Cooperation, 2000, s. C3 66.</P>
<P class="p24 ft2">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft3">8 Sammanfattning</P>
<P class="p289 ft5">Det finns en stor mängd gränsöverskridande samarbeten över nationsgränserna inom EU och deras antal och omfattning ökar i takt med den europeiska integrationen. Samarbetena är en del i att öka integrationen mellan de europeiska folken liksom ökad integration är en förutsättning för utvecklingen av samarbetena.</P>
<P class="p26 ft5">De flesta gränsöverskridande samarbeten följer samma mönster i utvecklingen av verksamheten. Samarbetena tar fart genom enstaka projekt inom ett visst område. När det visar sig gynnsamt för städerna eller regionerna på båda sidor gränsen leder det till ett ökat intresse för samverkan och fler projekt initieras. När verksamhetsområdena utökas och breddas uppkommer ett behov av institutionalisering och ett systematiskt samarbete för regional- och lokalpolitik växer fram. Detta sker i olika form och utsträckning beroende på en mängd olika faktorer såsom nationella regler, förekomsten av bilaterala avtal mellan de berörda länderna, de lokala eller regionala myndigheternas befogenheter i respektive land, sakområden för samarbete samt kulturella och ekonomiska skillnader etc. Den sista fasen av samarbete uppkommer när de samverkande regionerna, eller främst städerna, önskar växa samman till en enhet med en gemensam regional- eller lokalpolitik. Den önskan finns idag på olika håll bland gränsöverskridande samarbeten inom EU men fullföljandet är inte till fullo möjligt ännu med de rådande regelverk som finns inom EUs medlemsstater. Ett fullständigt integrerat samarbete under offentlig rätt med gemensam förvaltning och lagstiftande makt är ändå inte ett självklart mål för alla de samverkande aktörerna. Allt som allt finns bara tre decentraliserade gränsöverskridande samarbeten som lyder under offentlig rätt. De är alla regionala och sträcker sig över ganska stora geografiska områden. Alla tre har avtalat sig ur ett offentligrättslig myndighetsutövande i annat land. Anledningen är att de anser att den viktigaste förutsättningen för samarbetet är frivilligheten som bäst bevaras genom överenskommelser och avtal som antas i samförstånd, inte genom lagstiftning och myndighetsutövning. Detta medför dock att verksamheten blir trög och ineffektiv och utvecklingen sker långsamt. Det innebär också att samarbeten som skapas under offentlig rätt på detta vis kvarstår under sina städers eller regioners kontroll under respektive lands lag.</P>
<P class="p290 ft7">Vissa länder har skapat goda förutsättningar för de regionala och lokala myndigheterna att samarbeta med motsvarande administra-</P>
<P class="p101 ft2">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">tiva myndigheter i grannländerna. Det har man lyckats med genom att sluta bilaterala eller multilaterala avtal som delegerar befogenheter till de berörda myndigheterna. På gränserna mellan Tyskland och Nederländerna samt Nederländerna och Belgien finns de mest långtgående samarbetena inom EU idag, vilka kan ses som resultat av Benelux- och Anholtavtalen. Ju färre nivåer av beslutsfattande som behövs för gränsöverskridande åtgärder, desto effektivare och mer givande samarbeten kan åstadkommas på kortare tid. Detta är också något EU strävar efter med sin decentraliserande regionalpolitik och många samarbeten har skapats eller utvecklats med hjälp av <NOBR>EU-stöd.</NOBR> Det finns samarbeten på andra ställen i Europa som nått långt men överlag saknar man ett övergripande juridiskt ramverk för gränsöverskridande samarbeten. Detta gör att det finns en mängd olika former för gränsöverskridande strukturer som vuxit fram med tiden. Skulle ett ramverk finnas för alla medlemsländer skulle det underlätta mycket för de existerande samarbetenas fortsatta verksamhet och framför allt för uppkomsten av nya samarbeten. Den existerande Madridkonventionen anses vara för allmän eftersom det krävs kompletterande bilaterala avtal och dessutom enstaka projektavtal för att omfatta alla de juridiska aspekterna. Många länder inom EU har redan bilaterala avtal som komplement där Madridkonventionen inte räcker till. Andra länder befinner sig i ett utredningsstadium för att komma fram till sådana avtal. Skulle det finnas ett tillräckligt juridiskt ramverk skulle dessa procedurer bli överflödiga och besluten om samarbete skulle delegeras till aktörsnivån, enligt tanken med EUs subsidiaritetsprincip. Detta skulle leda till effektivitet och undanröja en del av de hinder som städer och regioner möter när de vill samarbeta över nationsgränser. Om besluten kan tas där de även kommer att förverkligas väcker det dessutom en känsla hos medborgarna av att man deltar och den europeiska integrationen kan påskyndas betydligt. Europeiska Parlamentet antog 1988 en resolution avseende gemenskapens inställning till regionalpolitik.<SPAN class="ft14">131 </SPAN>I femte kapitlets artikel 23, anser parlamentet att samarbeten mellan regioner i två angränsande medlemsstater skall ses som inrikesrelationer och inte som utrikesrelationer. Uttalandet sammanfattar gemenskapens inställning till decentraliserade gränsöverskridande samarbeten inom EU och är sålunda något alla medlemsstater bör sträva efter i den europeiska integrationens anda.</P>
<P class="p291 ft21"><SPAN class="ft57">131 </SPAN>Handbook on Transfrontier <NOBR>Co-operation</NOBR> for Local and Regional Authorities in Europe, s 20, härlett ur “Community Charter for Regionalisation”, text antagen av Europeiska Parlamentet den 18 november 1988.</P>
<P class="p261 ft2">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft3">9 Källförteckning</P>
<P class="p210 ft12"><SPAN class="ft12">9.1</SPAN><SPAN class="ft65">Offentligt tryck</SPAN></P>
<P class="p215 ft13"><SPAN class="ft13">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft78">Sverige</SPAN></P>
<P class="p287 ft5"><SPAN class="ft83">SOU, Departementsserien</SPAN>: Ds 1993:86. Gränsregionala samarbetsformer i Europa</P>
<P class="p43 ft5"><SPAN class="ft83">PRV</SPAN>: 908 <NOBR>2001-02</NOBR></P>
<P class="p189 ft13"><SPAN class="ft13">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft79">Frankrike</SPAN></P>
<P class="p44 ft83">Laurence Arnoux, Ministère des Affaires Etrangères, Délégation à l’activité extérieure des collectivités locales <SPAN class="ft5">(2001): La coopération internationale des collectivités locales de l’Union Européenne</SPAN></P>
<P class="p13 ft83">Mission Opérationelle Transfrontalière <SPAN class="ft5">(2001): Reflexion sur le droit de la cooperation transfrontaliere et propositions d’evolution</SPAN></P>
<P class="p92 ft12"><SPAN class="ft12">9.2</SPAN><SPAN class="ft65">Litteratur</SPAN></P>
<P class="p15 ft83">Association of European Border Regions <SPAN class="ft5">(1997):</SPAN></P>
<P class="p91 ft5">The EU Initiative INTERREG and future developments</P>
<P class="p25 ft89">Association of European Border Regions <SPAN class="ft7">(2000): Practical Guide to </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">Cross-border</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Cooperation, tredje upplagan, Europeiska kommissionen</SPAN></P>
<P class="p292 ft83">Association of European Border Regions <SPAN class="ft5">(2001): Transeuropean </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">Co-operation</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> between Territorial Authorities – New challenges and future steps necessary to improve </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">co-operation</SPAN></NOBR></P>
<P class="p293 ft5"><SPAN class="ft83">Den Europeiska Kommissionen</SPAN>: The EEIG: an instrument for transnational cooperation. A practical handbook for SMEs, 2:a upplagan. (hämtat från hemsidan: http://europa.eu.int/comm/enterprise/library/libentrepreneurship/doc/geie/handbken.pdf</P>
<P class="p294 ft2">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft5"><SPAN class="ft83">Lidström, Anders </SPAN>(1996): Kommunsystem i Europa, Norstedts</P>
<P class="p295 ft5">Juridik AB, Stockholm</P>
<P class="p18 ft83">Schultz, Helga, Stoklosa, Katarzyna, <NOBR>Jajes’niak-Quast,</NOBR> Dagmara<SPAN class="ft5">, (2001): Towns whose public services are highly integrated with another town in a neighbouring country in Europe. Laboratories of European Integration, Council of Europe Publishing, Strasbourg</SPAN></P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft89">Östhol, Anders </SPAN>(1996): Politisk integration och gränsöverskridande regionbildning i Europa, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet, Forskningsrapport 1996:1</P>
<P class="p296 ft83">Handbook on Transfrontier <NOBR>Co-operation</NOBR> for Local and Regional Authorities in Europe<SPAN class="ft5">, (2000), tredje upplagan, Council of Europe Publishing, Strasbourg.</SPAN></P>
<P class="p186 ft12"><SPAN class="ft12">9.3</SPAN><SPAN class="ft65">Internet</SPAN></P>
<P class="p86 ft5"><SPAN class="ft83">AEBR </SPAN>(october, november 2001):</P>
<P class="p295 ft5"><NOBR>http://www.aebr-ageg.de/agegbr/htm/abframex.htm</NOBR></P>
<P class="p297 ft83"><NOBR>Baarle-Hertog/Baarle-Nassau</NOBR> <SPAN class="ft5">(februari 2002): http://home.tiscalinet.be/historie/Homebaarle/algbaarle_eng.html http://ontology.buffalo.edu/smith//baarle.htm</SPAN></P>
<P class="p298 ft89">Den Europeiska Kommissionen <SPAN class="ft7">(december 2001): http://europa.eu.int/comm/enterprise/library/libentrepreneurship/doc/geie/handbken.pdf</SPAN></P>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft89">Inforegio </SPAN>(mars, april 2002): http://www.europa.eu.int/comm/regional_policy/index_en.htm</P>
<P class="p300 ft83">(strukturfonder) <SPAN class="ft5">(november 2001): http://www.inforegio.cec.eu.int/dg16_en.htm</SPAN></P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft89">EEIG </SPAN>(december 2001): http://europa.eu.int/comm/enterprise/library/libentrepreneurship/doc/geie/handbken.pdf</P>
<P class="p302 ft5"><NOBR><SPAN class="ft83">Ems-Dollart</SPAN></NOBR><SPAN class="ft83"> Regio </SPAN>(februari, mars 2002):</P>
<P class="p295 ft5">http://www.edr.org/eng/index_eng.html</P>
<P class="p303 ft2">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft5"><SPAN class="ft83">Euregio </SPAN><NOBR><SPAN class="ft83">Maas-Rhein</SPAN></NOBR><SPAN class="ft83"> </SPAN>(februari, mars 2002):</P>
<P class="p91 ft5"><NOBR>http://www.euregio-mr.org/f/F2/F2.htm</NOBR></P>
<P class="p304 ft5"><SPAN class="ft83">Euregioner </SPAN>(januari 2002): <NOBR>http://local.coe.int/inc.asp?L=E&M=$t/212-3-0-</NOBR> <NOBR>3/transfrontier/trcountries/&M=$t/212-3-0-</NOBR> 3/transfrontier/euroregions.htm#Introduction</P>
<P class="p305 ft83">Eurocity <NOBR>Bayonne-San</NOBR> Sebastián <SPAN class="ft5">(januari 2002): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">http://www.basque-eurocity.org/euskalhiria/ingl/bienvenida.html</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> och http://www.basqueeurocity.org/euskalhiria/ingl/eurocite/eurocite. html</SPAN></P>
<P class="p306 ft5"><NOBR><SPAN class="ft83">NUTS-områden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft83"> </SPAN>(april 2002): http://europa.eu.int/comm/regional_policy/interreg3/abc/voleta_e n.htm</P>
<P class="p246 ft12"><SPAN class="ft12">9.4</SPAN><SPAN class="ft65">Intervjuer</SPAN></P>
<P class="p307 ft7">Intervju <NOBR>2001-11-07</NOBR> med <SPAN class="ft89">Simona Wolesa</SPAN>, representant i Bryssel för de Österrikiska städerna.</P>
<P class="p308 ft5">Intervju <NOBR>2001-12-13</NOBR> med <SPAN class="ft83">Luc De Baere</SPAN>, representant i Bryssel för de flamländska provinserna i Belgien.</P>
<P class="p180 ft5">Telefonintervju december år 2001 med <SPAN class="ft83">Nuno Venade </SPAN>som arbetar med PR för Portugal i Bryssel.</P>
<P class="p248 ft5">Telefonintervju <NOBR>2001-12-04</NOBR> med <SPAN class="ft83">Jens Gabbe</SPAN>, AEBR, Enchede, Tyskland.</P>
<P class="p309 ft7">Telefonintervju <NOBR>2002-03-13</NOBR> med <SPAN class="ft89">Peter Paul Knol</SPAN>, från Euregio <NOBR>Rhein-Whaal</NOBR> sekretariatet.</P>
<P class="p310 ft7"><NOBR>E-post</NOBR> den 17 december 2001 från <SPAN class="ft89">Jolinda Verwoert</SPAN>, Association of Netherlands Municipalities I Haag.</P>
<P class="p308 ft5"><NOBR>E-post</NOBR> den 18 december 2001 från <SPAN class="ft83">Bram de Kort</SPAN>, representant för <NOBR>Öst-Flandern</NOBR> i Belgien.</P>
<P class="p311 ft2">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB38596x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p312 ft59">Kommunalekonomiska för- och nackdelar om det skapas en rätt att bilda <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund</P>
<P class="p313 ft7">Vilka kommunalekonomiska för- och nackdelar uppstår om samverkan mellan svenska och finska kommuner skulle ske i form av kommunalförbund i stället för i nu tillåtna former?</P>
<P class="p314 ft5">Vilka kommunalekonomiska för- och nackdelar uppstår speciellt för Haparanda kommun om samverkan med Torneå (och andra finska kommuner) skulle ske i form av kommunalförbund i stället för i nu tillåtna former?</P>
<P class="p315 ft90">Harald Berg</P>
<P class="p316 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p317 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p6 ft5">INNEHÅLLSFÖRTECKNING...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p166 ft5">Sid.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p6 ft67"><SPAN class="ft91">1. Inledning </SPAN>.........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p318 ft67">1.1. Bakgrund ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p318 ft67">1.2. Uppdraget ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p6 ft67"><SPAN class="ft91">2. Resultatsammanfattning </SPAN>...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p166 ft5">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p319 ft92">Tablå 2: Tre resulterande huvudpunkter<SPAN class="ft67">...................................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p6 ft67"><SPAN class="ft91">3. Syfte och använd utredningsmetod </SPAN>.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p166 ft5">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p319 ft67"><SPAN class="ft92">Tablå 3A: Målgrupp</SPAN>.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p319 ft67"><SPAN class="ft92">Tablå 3B: Analysförfarande </SPAN>....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p6 ft91">4. Identifiering av tänkbara samverkansområden <SPAN class="ft67">........................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p166 ft5">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p318 ft67">4.1. Geografiska samverkansområden ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p318 ft93">4.2. Verksamhetsmässiga samverkansområden..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p319 ft92">Tablå 4A: Kommunkarta över gränsområdet <SPAN class="ft67">.........................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p319 ft94">Tablå 4B: Kommunala samverkansområden <SPAN class="ft93">.........................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p319 ft4">Tablå 4C: Kommunala samverkansområden –</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft5"><SPAN class="ft4">inte just nu aktuella </SPAN>................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p166 ft67"><SPAN class="ft91">5. Identifiering av samverkansformer</SPAN>............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p166 ft5">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p166 ft5">5.1. Samverkansformer enligt nuvarande lagar .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p318 ft5">5.2. Samverkansformer om nuvarande lagar ändras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p166 ft67">på andra sätt .................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p166 ft5">5.3. Samverkansformer i det nya systemet.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft5">5.4. Samverkansformer som jämförs ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p166 ft4">Tablå 5A: Kommunalförbund med olika innehåll<SPAN class="ft5">..................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft4">Tablå 5B: Samverkansformer att jämföra <SPAN class="ft5">...............................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p166 ft91">6. Kommunalekonomiska för- och nackdelar <SPAN class="ft67">..............................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p166 ft5">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p318 ft5">6.1. Tio problem som kan medföra kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft5">nackdelar på kort sikt ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p319 ft94">Tablå 6A: Tio problem som medför kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p166 ft5"><SPAN class="ft4">nackdelar</SPAN>.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft5">6.2. Kortsiktiga fördelar om omorganisationer förutsätts ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p318 ft5">6.3. För- och nackdelar som följd av mer långsiktiga eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p166 ft93">dynamiska effekter ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p166 ft5">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft4">Tablå 6B: Några troliga personalkostnadsförändringar<SPAN class="ft5">..........</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p166 ft4">Tablå 6C: Modell för långsiktiga eller dynamiska effekter<SPAN class="ft5">......</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p166 ft5">32</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p6 ft83">7. Kommunalekonomiska för- och nackdelar för speciellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p321 ft5"><SPAN class="ft83">Haparanda kommun</SPAN>...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p166 ft5">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p166 ft5">7.1. Kortsiktiga nackdelar med att byta samverkansform..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p321 ft5"><SPAN class="ft4">Tablå 7A: Tre problemkategorier</SPAN>.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p321 ft5">7.2. Kortsiktiga fördelar om omorganisationer förutsätts.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p166 ft5">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p166 ft5">7.3. Långsiktiga för- och nackdelar med ökad samverkan .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p319 ft5">7.3.1. Kommunalekonomiska fördelar för Haparanda</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p321 ft5">på lång sikt...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p166 ft5">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p319 ft5">7.3.2. Kommunalekonomiska nackdelar för Haparanda</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p321 ft5">på lång sikt...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p319 ft5">7.3.3. Oklara kommunalekonomiska effekter för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p166 ft5">för Haparanda på lång sikt......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p321 ft5"><SPAN class="ft4">Tablå 7B: Befolkningspyramider </SPAN>.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p166 ft5">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p321 ft81">Bilaga A: Utredningens metodmässiga uppläggning<SPAN class="ft93">...................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p166 ft5">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p321 ft5"><SPAN class="ft4">Tablå A: Frågeinriktningar</SPAN>......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p6 ft83">Bilaga B: Identifiering av verksamhetsmässiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p321 ft67"><SPAN class="ft91">samverkansområden </SPAN>.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p321 ft4">Tablå B: Scenarier för bildande av kommunalförbund<SPAN class="ft5">...........</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p166 ft5">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p6 ft83">Bilaga C: Detaljerad identifiering av kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p321 ft67"><SPAN class="ft91">för- och nackdelar </SPAN>.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p166 ft5">63</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p322 ft2">3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft13">Kommunalekonomiska för- och nackdelar - om det skapas en rätt att bilda <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund</P>
<P class="p324 ft13">1. Inledning</P>
<P class="p67 ft5">Denna rapport är en redovisning av ett uppdrag åt Gränskommunutredningen (Ju 2001:05).</P>
<P class="p93 ft83">1.1. Bakgrund</P>
<P class="p76 ft5">Gränskommunutredningen har preliminärt bedömt att det finns rättsliga förutsättningar för att svenska och finska kommuner skall kunna ges möjlighet att samarbeta i kommunalförbund som i princip motsvarar kommunalförbund mellan svenska kommuner enligt kommunallagen. Utredningen kommer därför sannolikt att föreslå att denna möjlighet införes i svensk lag. Det förutses att den parallellt pågående finska utredningen föreslår införande av liknande möjligheter i finsk lag. I Gränskommunutredningens regeringsuppdrag ingår att de kommunalekonomiska för- och nackdelarna med den samverkansform som förslås skall utredas.</P>
<P class="p123 ft83">1.2. Uppdraget</P>
<P class="p325 ft5">Uppdraget från Gränskommunutredningen omfattar följande två delar:</P>
<P class="p326 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Allmänt - Att utreda de kommunalekonomiska för- och nackdelarna för svenska kommuner med att svenska och finska kommuner ges möjlighet att samverka genom kommunalförbund.</P>
<P class="p327 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Särskilt - Att för Haparanda stad utreda de kommunalekonomiska för- och nackdelarna med att Haparanda och Torneå kommuner ges möjlighet att samverka genom kommunalförbund.</P>
<P class="p328 ft5">Avgränsningen, att med kommunalekonomiska för- och nackdelar avse i första hand de effekter som berör svenska kommuner, är motiverad av att den finska regeringen har en parallell utredning, som arbetar med effekterna för finska kommuner.</P>
<P class="p87 ft5"><SPAN class="ft83">Inte Åland</SPAN>: Uppdraget är ytterligare avgränsat till att inte avse eventuella speciella kommunalekonomiska för- och nackdelar, som</P>
<P class="p329 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft5">skulle kunna föreligga om ett kommunalförbund omfattar kommuner inom det autonoma traktatsområdet landskapet Åland. Komplikationer med att Åland har lagar som skiljer sig från övriga Finland beaktas således inte i denna studie.</P>
<P class="p14 ft12">2. Resultatsammanfattning</P>
<P class="p16 ft5">Mycket av den gränsöverskrivande samverkan som nu sker och som är under snabb vidareutveckling kan även i framtiden ske i andra former än kommunalförbund. Det är inga eller små skillnader i kommunalekonomiska för- och nackdelar mellan kommunalförbund och bästa alternativa samverkansform för sådana verksamheter som inte innehåller myndighetsuppgifter. För många myndighetsuppgifter kan full samverkan inte ske idag och i den mån de (med hänsyn till olika speciallagar) kommer att kunna ske i form av kommunalförbund så torde kommunalekonomiska fördelar kunna erhållas genom sänkta driftkostnader som följd av möjlig stordrift.</P>
<P class="p331 ft83">Kortsiktiga nackdelar om man bara byter samverkansform:</P>
<P class="p113 ft5">Det är svårt att finna några kommunalekonomiska <SPAN class="ft4">fördelar </SPAN>av att byta från nuvarande samverkansform till formen kommunalförbund. Däremot finns flera kortsiktiga <SPAN class="ft4">nackdelar </SPAN>i samband med ett sådant formbyte. Tio sådana <SPAN class="ft4">nackdelar </SPAN>väntas kunna bli:</P>
<P class="p129 ft83"><SPAN class="ft81">1.</SPAN><SPAN class="ft96">Dyrare demokratisystem </SPAN><SPAN class="ft5">med troliga krav på simultantolkningar vid fler sammanträden än nu samt krav på mer formella översättningar av dokument. Även revisionen blir sannolikt dyrare. Dessa fördyringar bedöms ofta uppväga de besparingar som en enklare beslutsprocess kan ge.</SPAN></P>
<P class="p26 ft5"><SPAN class="ft81">2.</SPAN><SPAN class="ft96">Dyrare försäkringspremier </SPAN>eftersom försäkringsbolag bedöms ha bristande erfarenhet av internationella kommunförsäkringar.</P>
<P class="p129 ft83">- Fem nackdelar under en övergångstid: <SPAN class="ft5">Under flera års tid väntas det bli kommunalekonomiska nackdelar beträffande följande fem punkter:</SPAN></P>
<P class="p332 ft5"><SPAN class="ft81">3.</SPAN><SPAN class="ft97">Nya juridiska problem</SPAN>, som kan ta lång tid att lösa.</P>
<P class="p127 ft5"><SPAN class="ft81">4.</SPAN><SPAN class="ft96">Redovisningstekniska problem </SPAN>till följd av olika regelverk och praxis.</P>
<P class="p333 ft7"><SPAN class="ft81">5.</SPAN><SPAN class="ft98">Kapitalkostnader </SPAN>beräknas olika och medför problem med bl.a. taxor och värdering av tillgångar.</P>
<P class="p334 ft2">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft5"><SPAN class="ft81">6.</SPAN><SPAN class="ft97">Kommunaltekniska taxor </SPAN>kan bli svårare att få godkända enligt självkostnads- och likställighetsprinciperna (om kommunalförbundet hanterar sådana taxor).</P>
<P class="p336 ft83"><SPAN class="ft81">7.</SPAN><SPAN class="ft97">Krångligare kommunalt utjämningssystem </SPAN><SPAN class="ft5">med ytterligare komponenter i.</SPAN></P>
<P class="p337 ft83">- Tre nackdelar tillkommer om man anställer personal: <SPAN class="ft5">Om kommunalförbundet väljer att anställa personal så blir man en internationell arbetsgivare. Detta väntas medföra följande tre bestående kommunalekonomiska nackdelar jämfört med att driva samverkan i former där personalen är anställd direkt av de ingående kommunerna eller av någon annan arbetsgivare som inte är internationell:</SPAN></P>
<P class="p338 ft5"><SPAN class="ft81">8.</SPAN><SPAN class="ft97">Risk för dyrare personal </SPAN>i internationella organisationer än i nationella.</P>
<P class="p339 ft89"><SPAN class="ft81">9.</SPAN><SPAN class="ft99">Krångligare facklig verksamhet </SPAN><SPAN class="ft7">med personal från två olika avtalskulturer.</SPAN></P>
<P class="p336 ft5"><SPAN class="ft81">10.</SPAN><SPAN class="ft97">Oklara allmänna åligganden </SPAN>för en internationell arbetsgivare.</P>
<P class="p340 ft5">Mycket talar dock för att kommunalförbund kan klara sig mycket utan egen personal: Man köper tjänster från sina medlemskommuner istället. Många verksamheter med myndighetsuppgifter kan sannolikt dock kräva egen personal.</P>
<P class="p51 ft83">Kortsiktiga fördelar om omorganisationer förutsätts: <SPAN class="ft5">I samband med att man byter form för samverkan och får ett samlat politiskt ansvar är det mycket troligt att man också organiserar om förvaltningen. Därigenom är det troligt att betydande besparingar kan göras inte minst inom Haparanda centralort. Även för vissa chefsbefattningar kan man där undvika dubbleringar med Torneå. Den typen av rationaliseringar torde vara möjliga att nå även med nu möjliga samverkansformer, men görs mer sannolika om det politiska beslutsfattandet kan samlas i form av kommunalförbund.</SPAN></P>
<P class="p77 ft83">Fördelarna på lång sikt kan väga mycket tungt: <SPAN class="ft5">I den mån kommunalförbund medför ökad samverkan kan framtidstron i och för regionen stärkas. Kommunalekonomiska fördelar kan uppstå av detta men de beror delvis på hur den fysiska bosättningen sker i förhållande till var kommunal servicekapacitet redan finns utbyggd. Det ovan nämna sannolikt något dyrare demokratiska systemet kan med hög sannolikhet förstärka sådana tendenser till ökad framtidstro. Det kan även bli kommunalekonomiska fördelar med att den internationellt anställda personalen utvecklar betydande mervärden genom mer intensivt samspel mellan erfarenheter och</SPAN></P>
<P class="p123 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">tänkesätt från olika kulturer när det gäller utbildning, administration och livsmönster. Speciellt värdefullt för kommunerna i regionen bedöms detta kunna bli på lång sikt inom skolan för barn och ungdom samt för vuxenutbildningen. Visserligen torde mycket av sådana mervärden kunna nås även genom samverkan i nu tillåtna former, men sannolikheten bedöms öka för dessa långsiktiga kommunalekonomiska fördelar om den politiska ledningen är formellt samland i ett kommunalförbund.</P>
<P class="p29 ft83">Det kommunala utjämningssystemet bestämmer mest<SPAN class="ft5">: Så länge kommunens skatteintäkter främst styrs av antalet invånare, så kommer det att vara mest betydelsefullt för kommunens ekonomi hur samverkansformen påverkar invånartalet i framtiden.</SPAN></P>
<P class="p26 ft83">Även vissa långsiktiga nackdelar möjliga<SPAN class="ft5">: Det är svårt att se att kommunalekonomiska nackdelar ska behöva uppstå, eftersom de deltagande kommunerna inta väntas driva verksamheter i form av kommunalförbund om det är ofördelaktigt. Eftersom de största samordningsvinsterna väntas finnas inom verksamheter med mycket myndighetsinslag (såsom räddningstjänst, skola, vård, miljövård) är sannolikheten stor för att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">svensk-finska</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> kommunalförbund kommer att omfatta sådana verksamheter i de avseenden det blir möjligt. De förutsedda juridiska problemen är många. I den mån de flesta av dem inte får goda lösningar i förväg, så kan betydande irritation tänkas uppstå för invånare, politiker och kommunala tjänstemän - om många överklaganden av olika typer av kommunala myndighetsbeslut inom kommunalförbund visar sig leda till komplicerade juridiska turer i olika instanser i Sverige och Finland. Till skillnad från nuvarande samverkansformer kan det blir mer av sådana överklaganden som följd av kommunalförbund och en stor volym av sådan irritation kan tänkas inverka negativt på framtidstron i regionen. Det skulle i så fall kunna bli en långsiktig kommunalekonomisk nackdel.</SPAN></P>
<P class="p207 ft83">Fördelarna bör i praktiken överväga: <SPAN class="ft5">De samverkande kommunerna väntas inte komma att fortsätta med samverkan i form av kommunalförbund om det visar sig kommunalekonomiskt ofördelaktigt. Därför bör tillkomsten av denna samverkansform främst utnyttjas där det är fördelaktigt. Samverkan väntas i övrigt utvecklas i andra former.</SPAN></P>
<P class="p341 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft13">Tablå 2:</P>
<P class="p342 ft12">Tre resulterande huvudpunkter - beträffande kommunalekonomiska för- och nackdelar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td22"><SPAN class="p343 ft91">Åtgärd</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td26"><SPAN class="p344 ft91">Effekt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td27"><SPAN class="p6 ft91">Kort</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p6 ft91">sikt:</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td36"><SPAN class="p345 ft67"><SPAN class="ft91">Byt </SPAN>samverkans<SPAN class="ft91">form </SPAN>till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td37"><SPAN class="p345 ft91">Mest tydliga nackdelar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td21"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td36"><SPAN class="p345 ft103">kommunalförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td25"><SPAN class="p345 ft103">av att</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td30"><SPAN class="p6 ft105">bara</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td35"><SPAN class="p346 ft103">byta form.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td20"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td21"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td37"><SPAN class="p345 ft67">Dessa är sannlikt små, om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td37"><SPAN class="p345 ft67">man inte anställer personal</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td43"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td43"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td24"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td25"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td17"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td24"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td20"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td39"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td28"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td28"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td24"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td29"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td30"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p6 ft91">Kort</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p6 ft91">sikt:</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td36"><SPAN class="p345 ft91"><SPAN class="ft67">Förutsätt </SPAN>omorganisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p345 ft91">Mest potentiella fördelar<SPAN class="ft67">:</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td21"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td36"><SPAN class="p345 ft110">av <SPAN class="ft109">nuvarande </SPAN>samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr1 td37"><SPAN class="p345 ft110">Främst kostnadseffektivare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td20"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td21"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td36"><SPAN class="p345 ft67">inom den <SPAN class="ft91">nya</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td37"><SPAN class="p345 ft67">skola och åldringsvård</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td36"><SPAN class="p345 ft67">samverkans<SPAN class="ft91">formen</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td37"><SPAN class="p345 ft67">samt möjliga besparingar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td39"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td40"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td41"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td45"><SPAN class="p345 ft110">på några chefsposter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td24"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td17"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p6 ft91">Lång</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td37"><SPAN class="p345 ft91">Stora potentialer till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p6 ft91">sikt:</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td36"><SPAN class="p345 ft91">Expandera samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p345 ft67"><SPAN class="ft91">fördelar: </SPAN>Främst genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td36"><SPAN class="p345 ft67">inom den <SPAN class="ft91">nya</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p345 ft67">ökad sannolikhet för en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td21"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td36"><SPAN class="p345 ft110">samverkans<SPAN class="ft109">formen </SPAN>till</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr1 td37"><SPAN class="p345 ft110">mycket attraktiv och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td20"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td21"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td36"><SPAN class="p345 ft91">nya <SPAN class="ft67">verksamhets</SPAN>områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td37"><SPAN class="p345 ft67">högklassig gymnasieskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td37"><SPAN class="p345 ft67">och vuxenutbildning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft2">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13">3. Syfte och använd utredningsmetod</P>
<P class="p44 ft5">I regeringsuppdraget till Gränskommunutredningen anges inte närmare <SPAN class="ft4">varför </SPAN>de kommunalekonomiska för- och nackdelarna ska utredas. I det följande görs därför en tolkning av vad syftet bör kunna vara och, som följd därav, vilka utredningsmetoder som synes mest effektiva för att nå detta syfte.</P>
<P class="p348 ft114">Syfte</P>
<P class="p34 ft5">Rimligen avses Gränskommunutredningens utredningsresultat bli ett underlag för regeringens överväganden om och hur nya lagar ska föreslås, som möjliggör kommunalförbund över riksgränsen. Förståelse av kommunalekonomiska för- och nackdelar kan till exempel tänkas påverka diskussioner kring behov av följdlagstiftning eller behov av kompletterande utredningar innan slutligt förslag till ny lagstiftning om kommunalförbund kan beslutas eller behov av särskild organisation för att följa upp och utvärdera hur nya lagar kommer att fungera.</P>
<P class="p99 ft5">Rimligen kan även den finska regeringen och dess utredare vara betjänta av ökad förståelse för hur nya lagar kan komma att fungera för kommunerna på den svenska sidan.</P>
<P class="p26 ft5">Även de närmast berörda kommunerna, som ligger bakom att gränskommunutredningen tillkommit, kan vara betjänta av en initial genomgång av kommunalekonomiska för- och nackdelar av en ny lagstiftning.</P>
<P class="p26 ft5">Krafter som kan vara skeptiska till eller emot ökad internationalisering kan vilja söka argument för att motarbeta eller nyansera ny lagstiftning om kommunalförbund. Riksdagsledamöter, lagråd, den intresserade allmänheten, massmedia, kommun- och landstingsförbunden kan inrymma sådana krafter och de kan därför också vara betjänta av ett utredningsresultat.</P>
<P class="p82 ft5">Slutrapporten från denna utredning om kommunalekonomiska för- och nackdelar avses dock i första hand kunna användas av Gränskommunutredningen inför slutförandet och redovisningen av dess uppdrag att undersöka de rättsliga förutsättningarna för <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund.</P>
<P class="p9 ft5">Utredningen kan således sägas inrikta sig till målgrupperna enligt</P>
<P class="p91 ft83">Tablå 3A<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p349 ft114">Metodmässig uppläggning</P>
<P class="p34 ft5">Utredningens stegvisa analysförfarande sammanfattas i <SPAN class="ft83">Tablå 3B </SPAN>och den metodmässiga uppläggningen beskrivs närmare i <SPAN class="ft83">Bilaga A</SPAN>.</P>
<P class="p350 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft12">Tablå 3A:</P>
<P class="p86 ft12">Målgrupp för denna rapport</P>
<P class="p351 ft91">Primär</P>
<P class="p352 ft91">målgrupp:</P>
<P class="p353 ft115">Gränskommunutredningen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr23 td46"><SPAN class="p6 ft91">Huvud-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td48"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td49"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td51"><SPAN class="p6 ft91">målgrupp:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p354 ft116">Den svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td53"><SPAN class="p355 ft67">Den finska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p354 ft116">regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p354 ft38">(Justitiedepartementet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td53"><SPAN class="p356 ft67">regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p357 ft38">Finansdepartementet)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td55"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td56"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p6 ft112"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td39"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td51"><SPAN class="p6 ft91">Sekundära</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p358 ft67">Intresserade kommuner.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td51"><SPAN class="p6 ft91">målgrupper:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p358 ft67">Riksdagsledamöter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p358 ft67">partipolitiska kanslier.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p358 ft67">Kommun- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p358 ft67">landstingsförbunden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td56"><SPAN class="p358 ft110">Fackpress. Lagråd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft12">Tablå 3B:</P>
<P class="p361 ft12">Stegvist analysförfarande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p362 ft117">Förutsättning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td61"><SPAN class="p363 ft118">Identifiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p364 ft118">Diskussion som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td60"><SPAN class="p365 ft117">som successivt vidgas</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p366 ft118">av effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p364 ft118">underlag för beskriv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td64"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p364 ft118">ning av effekterna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td65"><SPAN class="p367 ft21">1. Utgå från nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td61"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td65"><SPAN class="p367 ft17">kommunsamverkan i</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td65"><SPAN class="p367 ft117">nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td62"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p367 ft21">samverkans<SPAN class="ft117">former</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td62"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td66"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td67"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td62"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td62"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p345 ft21">Identifiera</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td75"><SPAN class="p345 ft21">Kunde <SPAN class="ft117">nackdel</SPAN>arna ha</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p367 ft27">2. <SPAN class="ft118">Byt </SPAN>samverkans<SPAN class="ft118">form </SPAN>till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td76"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p345 ft27">kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td78"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p345 ft21">undvikits med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td65"><SPAN class="p367 ft119">kommunalförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p345 ft119">för- och nackdelar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p345 ft119">modifiering av diverse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td82"><SPAN class="p368 ft21">(=Mest nackdelar)</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p345 ft21">andra lagar?</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td66"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td67"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td83"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td68"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td87"><SPAN class="p367 ft21">3. Förutsätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p345 ft21">Identifiera</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td75"><SPAN class="p345 ft21">Kunde de utvidgade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p367 ft117">omorganisation <SPAN class="ft21">av</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td77"><SPAN class="p345 ft27">kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p345 ft21"><SPAN class="ft117">fördel</SPAN>arna ha nåtts</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td65"><SPAN class="p367 ft121">nuvarande <SPAN class="ft120">samverkan</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td76"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td72"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td77"><SPAN class="p345 ft120">för- och nackdelar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td72"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td79"><SPAN class="p345 ft120">med andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td65"><SPAN class="p367 ft21">inom den <SPAN class="ft117">nya</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td82"><SPAN class="p344 ft21">(=Mest fördelar)</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p345 ft21">samverkansformer?</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td88"><SPAN class="p367 ft46">samverkans<SPAN class="ft123">formen</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td83"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td68"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td85"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td86"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td87"><SPAN class="p367 ft118"><SPAN class="ft27">4. </SPAN>Expandera samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p345 ft21">Identifiera</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td75"><SPAN class="p345 ft21">Kunde denna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td65"><SPAN class="p367 ft21">inom den <SPAN class="ft117">nya</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td76"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td72"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td77"><SPAN class="p345 ft27">kommunalekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td72"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td79"><SPAN class="p345 ft117">expansion <SPAN class="ft21">ha skett</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td72"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td78"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td72"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td65"><SPAN class="p367 ft46">samverkans<SPAN class="ft123">formen </SPAN>till</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td72"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td77"><SPAN class="p345 ft46">för- och nackdelar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td72"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p345 ft46">även med nuvarande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p367 ft118">nya <SPAN class="ft27">verksamhets</SPAN>områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr28 td82"><SPAN class="p344 ft21">(=Mest fördelar)</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td79"><SPAN class="p345 ft21">samverkansformer?</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td89"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td90"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td71"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td72"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td72"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td92"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td71"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td72"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td72"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td85"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td86"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft21">5. Beskriv ur ett samlat regeringsperspektiv</P>
<P class="p370 ft126">de huvudsakliga kommunalekonomiska för- och nackdelarna av en antagen ny rätt att bilda kommunalförbund.</P>
<P class="p371 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft13">4. Identifiering av tänkbara samverkansområden</P>
<P class="p94 ft5">För att identifiera vad slags samverkan som skulle kunna komma på fråga för kommunalförbund som i en framtid omfattar svenska och finska kommuner, så presenteras nedan resultatet av några inventeringar. Det gäller först geografiska områden och därefter verksamhetsmässiga områden som samverkan kan tänkas avse. Slutligen förtecknas de verksamhetsområden som i Haparanda kommun är mest politiskt aktuella för samverkan om man får bilda kommunalförbund med Torneå och andra finska kommuner.</P>
<P class="p148 ft5">Sammanfattningsvis kan sägas, att alla typer av kommunal verksamhet som nu förekommer i Sverige och som kan förekomma i framtiden också kan komma att bli föremål för kommunalförbund över finska gränsen, om så tillåts. I sådana kommunalförbund kan på den svenska sidan ingå en eller flera kommuner/landsting och på en finska sidan en eller flera kommuner/samkommuner. (Observera, att i denna rapport förutsätts att norska kommuner inte kan ingå i kommunalförbund med svenska kommuner. De kommunalekonomiska för- och nackdelarna skulle delvis kunna bli mycket annorlunda, om man blandar in norska kommuner - eller Åland - i analysen.)</P>
<P class="p372 ft83">4.1. Geografiska samverkansområden</P>
<P class="p94 ft5">Samverkan i kommunalförbund mellan svenska och finska kommuner kan komma ske inte bara mellan de svenska (det vill säga Haparanda, Övertorneå, Pajala, och Kiruna) och finska kommuner som ligger på var sin sida om gränsälvarna (se <SPAN class="ft83">Tablå 4A</SPAN>) utan det kan även mycket väl bli fråga om samverkan mellan Umeå och Vasa (samt mellan Norrtälje och Åland)</P>
<P class="p148 ft7">Även andra svenska kommuner än de närmast gränsande väntas också kunna ingå i de nya kommunalförbunden, det vill säga i första hand</P>
<P class="p302 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>i norr: Kalix, Överkalix, Gällivare, samt</P>
<P class="p373 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>i Umeåtrakten: Robertsfors, Vännäs, Nordmaling, Örnsköldsvik.</P>
<P class="p374 ft5">Även de tre landsting, som dessa kommuner ligger i, kan tänkas ingå i eller bilda sådana <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund, det vill</P>
<P class="p375 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">säga Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting, Landstinget Västernorrland (och Stockholms läns landsting).</P>
<P class="p98 ft83">4.2. Verksamhetsmässiga samverkansområden</P>
<P class="p44 ft5">Var kan det bli för verksamhetsmässiga områden som svenska och finska kommuner kommer att bilda kommunalförbund för att samverka inom, om de skulle få laglig rätt att göra det? För att skapa en ökad förståelse för vad svaret på en sådan fråga kan bli så identifieras ett antal pågående och möjligen tillkommande samverkansområden i <SPAN class="ft83">Bilaga B</SPAN>.</P>
<P class="p29 ft5">En sammanfattning ges i <SPAN class="ft83">Tablå 4B </SPAN>av vad som enligt den bilagan kan ligga närmast till hands för att ingå i <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund. Det är ju därmed inte sagt, att gränskommunerna kommer att välja att så småningom lägga in alla dessa samverkansområden under formen kommunalförbund. Men den följande genomgången av kommunalekonomiska för- och nackdelar förutsätter att så kan bli fallet. Det förutsätts också för de ytterligare möjliga samverkansområdena från Bilaga B, vilka sammanfattas i <SPAN class="ft83">Tablå 4C</SPAN>.</P>
<P class="p376 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB385/GQB385109x1.jpg" style="width:322px;height:456px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft13">Tablå 4A:</P>
<P class="p15 ft12">Karta över kommuner vid <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen i norr</P>
<P class="p377 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft13">Tablå 4B:</P>
<P class="p379 ft12">Kommunala samverkansområden över den <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td95"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td96"><SPAN class="p380 ft127">Hapa-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td97"><SPAN class="p345 ft127">Andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td95"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td99"><SPAN class="p354 ft128">randa-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td100"><SPAN class="p354 ft128">part-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td101"><SPAN class="p354 ft128">Exempel på sådana andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td102"><SPAN class="p367 ft118">Teknisk samverkan:</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td99"><SPAN class="p357 ft129"><NOBR>-Torneå</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p357 ft129">ners</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td101"><SPAN class="p354 ft129">kommunpartners</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td105"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Räddningstjänst, brandkår</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27"><NOBR>Övertorneå-Pello</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Avlopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Avfallsdeponering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft130"><NOBR>Pajala-Kolari.</NOBR> <NOBR>Övertorneå-Ylitorneo-Kemi.</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Fjärrvärme</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Kommunalteknisk utrustning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p367 ft130"><SPAN class="ft131">Datornätverk </SPAN>(inte minst för språkutbildning)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p354 ft131">Planerat projekt i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p367 ft118">Utbildning:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td109"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td111"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Grundskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p357 ft130"><NOBR>Pajala-Muonio.</NOBR> <NOBR>Övertorneå-Ylitornio-Pello.</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Gymnasium</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio-Pello</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p367 ft131">Högskola, Yrkeshögskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td99"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td101"><SPAN class="p354 ft131"><NOBR>För-projekt</NOBR> i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Vuxenutbildning/Kompetensutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft132"><NOBR>För-projekt</NOBR> i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p367 ft27">Universitetssamarbete, distansutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p364 ft132">Planerat projekt i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p367 ft118">Vård:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td109"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td110"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td111"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Sjukresor, sjuktransporter, ambulans</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Sjukvård (röntgen, gastroskopi, jour)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p367 ft131">Sjukvård (helgjour)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p381 ft130">Övertorneådelen av <NOBR>landstinget-Ylitornio</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p367 ft118">Kultur och fritid:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td109"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td111"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Fritidsanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p367 ft131">Kulturevenemang</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p354 ft130"><NOBR>Pajala-Kollari-Muonio.</NOBR> <NOBR>Övertorneå-Ylitornio</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p367 ft118">Information:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td109"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td111"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Arbetsmarknadsadministration <SPAN class="ft15">(t.ex Job centre)</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Turismkanslier</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft132"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio</NOBR> <SPAN class="ft15">(gemensamt AB)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27"><NOBR>Turism-marknadsföring</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft132"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio</NOBR> <SPAN class="ft15">(gemensamt AB)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p367 ft131">Lokaltidning till alla medborgare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td99"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td100"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td101"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27"><NOBR>FoU-centrum</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27">Planerat projekt i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p367 ft27"><NOBR>Tema-seminarier</NOBR> för näringslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p354 ft27">Pågående projekt i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p367 ft118">Boende:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td109"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td110"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td111"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p367 ft27">Kommunala fastighetsbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p367 ft118">Planering:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td109"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td110"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td111"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Översiktlig markanvändingsplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27"><NOBR>Pajala-Kollari-Muonio</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Detaljerad markanvändingsplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p367 ft27">Näringslivsutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p354 ft27"><NOBR>Pajala-Kollari-Muonio.</NOBR> <NOBR>Pajala-Pello.</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p364 ft27"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio-Pello</NOBR> <SPAN class="ft132">(gemen-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td107"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td103"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td104"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td105"><SPAN class="p357 ft133">samt AB under diskussion)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft2">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft12">Tablå 4C:</P>
<P class="p383 ft12">Kommunala samverkansområdenöver den <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen:</P>
<P class="p384 ft13">Exempel som inte verkar aktuella för kommunalförbund nu, men som (enligt Bilaga B) kan bli det på sikt.</P>
<P class="p385 ft5">(Komplement till Tablå 4B)</P>
<P class="p386 ft134">Teknisk samverkan:</P>
<P class="p387 ft60">Vattenförsörjning</P>
<P class="p387 ft60">Avfallsåtervinning</P>
<P class="p387 ft60">Samordnade varutransporter</P>
<P class="p387 ft60">Infrastrukturutveckling i övrigt</P>
<P class="p388 ft134">Utbildning:</P>
<P class="p387 ft60">Forskarcentrum</P>
<P class="p389 ft134">Vård:</P>
<P class="p387 ft60">Tandvård</P>
<P class="p390 ft60">Karantänverksamhet för människor och djur Övrig vård och behandling</P>
<P class="p391 ft134">Kultur och fritid:</P>
<P class="p392 ft60">Bibliotekssamverkan</P>
<P class="p387 ft60">Teater, opera</P>
<P class="p387 ft60"><NOBR>AV-media</NOBR></P>
<P class="p388 ft134">Information:</P>
<P class="p387 ft60">Konsumentupplysning</P>
<P class="p387 ft60">Lokal radio & TV</P>
<P class="p389 ft134">Planering, mm:</P>
<P class="p387 ft60">Säkerhetsfrågor</P>
<P class="p387 ft60">Upphandling</P>
<P class="p393 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13">5. Identifiering av samverkansformer</P>
<P class="p44 ft5">Det förekommer en omfattande samverkan mellan svenska och finska kommuner – och med nödvändighet sker den i annan form än kommunalförbund. Främst är samverkan informell eller har formen skriftligt avtal med eller utan tillhörande gemensam kommitté. Men även aktiebolag och ideell förening förekommer. Som en grund för att kunna jämföra kommunalekonomiska för- och nackdelar identifieras här de former som förekommer eller som kan tänkas utvecklas med nuvarande lagar.</P>
<P class="p81 ft83">5.1. Samverkansformer enligt nuvarande lagar</P>
<P class="p16 ft5">Kommuner kan samverka i många olika former. Dessa former kan för svenska kommuner grupperas i tre grova kategorier:</P>
<P class="p394 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Kommunalrättsliga former (nu inte möjlig för <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> samarbete)</P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Privaträttsliga former,</P>
<P class="p395 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Rättsligt informella former. Den första formen kan uppdelas i två:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p6 ft5">Kommunalförbund,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p6 ft5">Gemensam nämnd.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft5">”Gemensam nämnd” diskuteras inte mer i denna rapport, eftersom Gränskommunutredningen inte väntas föreslå att den formen ska bli möjlig för <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> samarbete. Däremot väntas utredningen föreslå att den svenska kommunallagens avsnitt om kommunalförbund (det vill säga Kapitel 3, paragraferna <NOBR>20-28</NOBR> i SFS 1991:900) på ett här inte närmare preciserat sätt ska bli möjlig att tillämpa för <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> kommunsamarbete.</P>
<P class="p81 ft83">5.1.1. Fyra huvudformer av kommunalförbund kan bli möjliga</P>
<P class="p16 ft5">Enligt den svenska kommunallagen kan det med hänsyn till de kommunalekonomiska effekterna bli fråga om fyra helt olika typer av kommunalförbund, nämligen två beslutsformer som är kombinerbara med två operativa former (se övre delen av</P>
<P class="p396 ft83">Tablå 5B)<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft89">Utgångspunkten </SPAN>är (enligt kommunallagen) att kommunfullmäktige i medlemskommunerna fastställer en <SPAN class="ft6">förbundsordning</SPAN></P>
<P class="p397 ft2">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">med närmare bestämmelser för kommunalförbundet. Det skall finnas en <SPAN class="ft4">beslutande församling </SPAN>i kommunalförbundet. Den beslutande församlingen tillsätts av kommunfullmäktige i medlemskommunerna och kan antingen vara en <SPAN class="ft4">förbundsfullmäktige </SPAN>eller en <SPAN class="ft4">förbundsdirektion</SPAN>. I bägge fallen ska den beslutande församlingen tillsätta en <SPAN class="ft4">förbundsstyrelse</SPAN>, men om man valt att ha en förbundsdirektion, så ska förbundsdirektionen också vara förbundsstyrelse.</P>
<P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">Revisorer utses </SPAN>på olika sätt beroende på hur den beslutande församlingen är konstituerad: Om det är en förbundsfullmäktige så utser den revisorerna. Om det är en förbundsdirektion, så ska revisorerna utses på det sätt som medlemskommunernas fullmäktige beslutat i förbundsordningen.</P>
<P class="p88 ft7">Den beslutande församlingen ska tillsätta de <SPAN class="ft6">organ som utöver förbundsstyrelsen behövs </SPAN>för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.</P>
<P class="p398 ft7"><SPAN class="ft89">Två alternativa beslutsformer</SPAN>: De två alternativen, beroende på hur man väljer att organisera dess ledning, blir således:</P>
<P class="p399 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>antingen förbundsfullmäktige plus separat styrelse, varvid förbundsfullmäktige utser revisorerna,</P>
<P class="p400 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>eller förbundsdirektion som samtidigt är styrelse, varvid revisorerna utses på det sätt som medlemskommunernas kommunfullmäktige fastställt i förbundsordningen.</P>
<P class="p398 ft89">Två alternativ för operativ organisation<SPAN class="ft7">: De två formerna för beslutsorgan kan kombineras med två alternativ när det gäller handläggande organ:</SPAN></P>
<P class="p399 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>antingen är kommunalförbundet enbart fråga om en beslutande organisation med någon av de två typerna av ledning och utan ytterligare egna organ, det vill säga utan personal anställd och utan att äga några privaträttsliga organ såsom bolag.</P>
<P class="p401 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>eller också är det fråga om en organisation som både beslutar och själv genomför vissa eller alla beslut genom att ha anställd personal eller genom att äga privaträttsliga organ som har personal.</P>
<P class="p402 ft2">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft83">5.1.2. Många möjliga former idag</P>
<P class="p404 ft5">Följande kombinationer av samverkansformer förekommer (eller skulle kunna vara aktuella) mellan de svenska och finska kommunerna:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td113"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td114"><SPAN class="p357 ft118">Före-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td115"><SPAN class="p357 ft118">Förekommer inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td116"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p354 ft118">idag, men kulle kunna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td116"><SPAN class="p405 ft118">Samverkansform</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td118"><SPAN class="p357 ft118">kommer</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td117"><SPAN class="p357 ft118">förekomma i en nära</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td116"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td118"><SPAN class="p357 ft137">idag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td117"><SPAN class="p354 ft137">framtid, om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td116"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td119"><SPAN class="p357 ft27">Exempel:</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td117"><SPAN class="p357 ft118">kommunalförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p357 ft127">inte får bildas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><SPAN class="p346 ft137">Rättsligt oreglerade former:</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td123"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td124"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p406 ft27">Samverkan utan avtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p357 ft132">Ja, se not <SPAN class="ft127">A</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Kommitté</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p407 ft139">Ja, se not <SPAN class="ft138">B</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><SPAN class="p346 ft137">Privaträttsligt reglerade former:</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td123"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td124"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p406 ft27">Samverkan enligt avtal<SPAN class="ft140">1 </SPAN>men utan annan form</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p357 ft132">Ja, se not <SPAN class="ft127">C</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Samverkan enligt avtal i projektform</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p408 ft139">Ja, se not <SPAN class="ft138">D</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Kommitté med aktiebolag under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p357 ft139">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p406 ft27">Kommitté med ekonomisk förening under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p357 ft132">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td116"><SPAN class="p406 ft131">Kommitté med aktiebolag & ekonomisk förening under</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td118"><SPAN class="p357 ft139">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td117"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p409 ft27">sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p357 ft139">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p406 ft27">Stiftelse med aktiebolag under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p357 ft132">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Stiftelse med ekonomisk förening under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p357 ft139">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Stiftelse med aktiebolag & ekonomisk förening under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p357 ft139">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p406 ft27">Aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p357 ft132">Ja, se not <SPAN class="ft127">E</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Aktiebolag med dotterbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p357 ft139">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p354 ft131">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p406 ft27">Ekonomisk förening</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td119"><SPAN class="p357 ft132">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p354 ft27">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p406 ft131">Ideell förening</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td119"><SPAN class="p407 ft139">Ja, se not <SPAN class="ft138">F</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft27">Exempel på samverkan i ovanstående former:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td125"><SPAN class="p410 ft141">Not</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td126"><SPAN class="p345 ft118">Exempel från <NOBR>Haparanda-Torneå</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p345 ft118">Exempel med andra kommuner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td128"><SPAN class="p411 ft118">A</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td129"><SPAN class="p345 ft27">Kulturevenemang såsom nyårsfirande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td130"><SPAN class="p345 ft27">Mellan flera andra Tornedalskommuner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p411 ft129">B</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p345 ft131"><NOBR>Provincia-Bothniensis</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p345 ft131"><NOBR>Idé-Artica</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p411 ft137">C</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p345 ft131">Fjärrvärme. Räddningstjänst. Skylift.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p345 ft131">Tornedalsrådet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td128"><SPAN class="p411 ft118">D</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td129"><SPAN class="p345 ft27">Eurocity Jobcentre. Mediapolis.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td130"><SPAN class="p345 ft27">Diverse andra <NOBR>Interreg-projekt</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p411 ft138">E</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p345 ft131">BRAB</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p345 ft131"><NOBR>Övertorneå-Ylitornio</NOBR> Turism AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p411 ft137">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p345 ft131">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td130"><SPAN class="p345 ft131">Barents Väg Internationell Förening</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p412 ft144"><SPAN class="ft142">1 </SPAN>Begreppet <SPAN class="ft143">avtal </SPAN>inkluderar här begreppet <SPAN class="ft143">förbindelse</SPAN>, till exempel när en medlemskommun i Tornedalsrådet förpliktar sig att såsom medlem betala viss avgift. Endast ena parten skriver således på en sådan förbindelse..</P>
<P class="p413 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft83">5.2. Samverkansformer om nuvarande lagar ändras på andra sätt</P>
<P class="p94 ft5">Det finns sannolikt alternativ till att tillåta kommunalförbund över riksgränsen för att underlätta samverkan. Erfarenheterna från den successiva utvecklingen av samverkan enligt <SPAN class="ft83">Bilaga B </SPAN>är att förutsättningarna har förbättrats betydligt under de senaste tio åren. Sveriges och Finlands inträde i EU har varit en betydelsefull sådan förbättring. Harmonisering av <NOBR>moms-systemen</NOBR> har varit en annan. Här förtecknas några exempel på lagar som (vid sidan av kommunallagen) fortfarande försvårar effektivt samarbete mellan svenska och finska kommuner:</P>
<P class="p414 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Kommunalt ägande av tillgångar utanför kommungränsen och utanför nationsgränsen är således ett kvarvarande begränsande problem. Om Haparanda och Torneå kommuner skulle ha rätt att äga anläggningstillgångar i den andra kommunen skulle mycket vara vunnet utan att bilda formella kommunalförbund. Nu får kommunen äga aktier i varandras bolag, men inte andelar i varandras <SPAN class="ft4">anläggningstillgångar </SPAN>– såsom till exempel del i en gemensam idrottsanläggning. Torneå kommun kan till exempel bidraga med finansiering av en bandyrinksläktare i Haparanda enbart via sin driftbudget.</P>
<P class="p415 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Reglerna för <SPAN class="ft4">statsbidrag </SPAN>har också visat sig missgynna gemensamma projekt (bland annat av näringslivskaraktär) eftersom staten inte kan bidra till angelägna gemensamhetsprojekt om det ligger i fel land.</P>
<P class="p416 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>De finska reglerna för <SPAN class="ft4">studentbostäder </SPAN>gör att studenterna på den finska sidan inte får bo i (eljest tomma) lägenheter i Haparanda. (Det har man för närvarande kunnat kringgå genom att sådana lägenheter hyrs av en finsk förening, som sedan hyr ut till studenter.)</P>
<P class="p373 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Kommunalskattelagens <SPAN class="ft4">inkomstskattesystem </SPAN>missgynnar arbetspendling över gränsen, speciellt för invånare som inte bor i en gränskommun.</P>
<P class="p417 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Förordningen (SFS 2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program har regler för <SPAN class="ft4">yrkesinriktad rehabilitering </SPAN>och <SPAN class="ft4">arbetsmarknadsutbildning </SPAN>med besvärande begränsningar för att utnyttja möjligheter att utveckla (och därmed också rekrytera) arbetskraft från andra sidan gränsen.</P>
<P class="p418 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft83">5.3. Samverkansformer i det nya systemet</P>
<P class="p44 ft5">Ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund kan på den svenska sidan omfatta en eller flera parter, som kan vara kommuner och/eller landsting. På den finska sidan kan en eller flera kommuner och/eller samkommuner ingå i kommunalförbundet.</P>
<P class="p26 ft5">Antalet sådana kommunalförbund kan tänkas växa successivt över tiden (till exempel enligt det scenario som skissas i <SPAN class="ft83">Tablå B </SPAN>i bilagan).</P>
<P class="p129 ft5">Varje sådant <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> kommunalförbund kan ha olika innehåll enligt <SPAN class="ft83">Tablå 5A</SPAN>. Där framhålles en stark tröskeleffekt som väntas uppstå om ett kommunalförbund har produktion i egen regi. En minimalistisk lösning på ett förbund är således att det enbart omfattar den politiska beslutsenheten. Kommunalförbundet består således av de valda politikerna och kommunalförbundets primära verksamhet består av politikernas beslutssammanträden. Och en maximalistisk lösning kan till exempel vara att ett kommunalförbund inte bara är en organisation för att fatta beslut, utan även väljer att själv genomföra besluten genom en egen produktionsförvaltning. Speciellt för myndighetsutövande uppgifter krävs i olika speciallagar att kommunalförbundet har egen personal.</P>
<P class="p419 ft5">Oavsett takten för bildande av eventuellt <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund väntas många av de nuvarande samverkansformerna bestå. Ny samverkan med de nuvarande formerna kommer sannolikt också att tillkomma.</P>
<P class="p119 ft83">5.4. Samverkansformer som jämförs</P>
<P class="p16 ft5">Det är ett principiellt metodproblem att definiera vilka av de ovanstående samverkansformerna som kommunala för- och nackdelar hos nya kommunalförbund ska jämföras med. Metodproblemet är speciellt stort, eftersom det finns så många teoretiska kombinationer av former och dessutom praktiska (men kanske små) varianter av dem. Samverkan utvecklas dessutom så snabbt att det inte heller är säkert att all nuvarande samverkan ännu funnit sina mest praktiska former.</P>
<P class="p99 ft5">Samverkan inom ett nytillskapat kommunalförbund kan ju jämföras med någon av följande fyra grupper av samverkansformer (se nedre delen av <SPAN class="ft83">Tablå 5B</SPAN>):</P>
<P class="p420 ft7"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft145">De nu tillämpade formerna, förutsatt att nu gällande lagar inte ändras.</SPAN></P>
<P class="p101 ft2">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft146">Nu tillåtna men inte utnyttjade former, förutsatt att nu gällande lagar inte ändras.</SPAN></P>
<P class="p422 ft7"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft145">De nu tillämpade formerna, förutsatt att nu gällande lagar har utvecklats på strategiska punkter.</SPAN></P>
<P class="p422 ft5"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft146">Nu tillåtna men inte utnyttjade former, förutsatt att nu gällande lagar har utvecklats på strategiska punkter.</SPAN></P>
<P class="p51 ft5">Av dessa fyra kombinationer är det nummer 1 och 2 som förutsätts för jämförelserna av kommunalekonomiska för- och nackdelar i kapitel 6 och 7. (Jämförelserna sker i princip enligt det stegvisa förfarandet i <SPAN class="ft83">Tablå 3B</SPAN>.)</P>
<P class="p423 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft13">Tablå 5A:</P>
<P class="p425 ft13">Kommunalförbund med olika innehåll som ökar sannolikheten för stora kommunalekonomiska effekter</P>
<P class="p426 ft147">(Tröskeleffekt av produktion i egen regi)</P>
<P class="p427 ft116">Sannolikhet för ökad grad av komplexitet</P>
<P class="p428 ft116">när det gäller kommunalekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p429 ft118"><SPAN class="ft27">. </SPAN>2. Både beslut och egen produktion:</P>
<P class="p430 ft17">olika verksamhets-</P>
<P class="p431 ft17">områden.</P>
<P class="p432 ft19">Stor budget.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">Många anställda.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">Många dotter-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">företag.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td131"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td132"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p166 ft19">Kommunal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">tekniska taxor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">ingår.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p433 ft17">Ett enda verk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">Olika typer av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td131"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td135"><SPAN class="p433 ft19">samhetsområde.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p166 ft19">anläggningar ägs i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p433 ft17">Liten budget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft17">bägge länderna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td131"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td135"><SPAN class="p433 ft19">Få anställda.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p166 ft19">Myndighets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p433 ft17">Inga dotterföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p166 ft27">utövande uppgifter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p433 ft17">Inga</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p434 ft17">taxor. Inga</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p433 ft17">ägda anläggningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td131"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td132"><SPAN class="p433 ft19">Inget</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p434 ft19">myndighets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td135"><SPAN class="p433 ft17">utövande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td136"><SPAN class="p6 ft118">1. Bara beslut; ingen egen produktion:</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p435 ft17">Många olika</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td131"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td132"><SPAN class="p435 ft27">verksamhets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft17">Ett enda verk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p435 ft17">områden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><SPAN class="p6 ft17">samhetsområde.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p435 ft17">Stor budget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><SPAN class="p6 ft21">Liten budget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td132"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td134"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr6 td137"><SPAN class="p6 ft38">Minimalistisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p6 ft21">Maximalistisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td137"><SPAN class="p6 ft27">lösning</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td3"><SPAN class="p318 ft27">lösning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft2">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft13">Tablå 5B:</P>
<P class="p64 ft12">Samverkansformer att jämföra:</P>
<P class="p437 ft114">Kommunalförbunden a, b, c & d <SPAN class="ft83">jämförs (i kap 6 & 7) med nuvarande </SPAN>samverkansformerna 1 & 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft148">Kommunalförbund:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft149">P r o d u k t i o n</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr1 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td140"><SPAN class="p346 ft127">Ingen egen produktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td141"><SPAN class="p438 ft118">Egen produktion med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td139"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td142"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td143"><SPAN class="p354 ft118">personal och eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td144"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td145"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td147"><SPAN class="p357 ft137">andra driftenheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td148"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td139"><SPAN class="p358 ft127">Förbundsfullmäktige</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td142"><SPAN class="p354 ft150">a</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td143"><SPAN class="p354 ft114">c</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td149"><SPAN class="p6 ft149">Ledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td145"><SPAN class="p358 ft127">och förbundsstyrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td146"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td147"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td148"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td139"><SPAN class="p358 ft127">Förbundsdirektion</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td142"><SPAN class="p357 ft114">b</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td143"><SPAN class="p357 ft114">d</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td133"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td148"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p358 ft138">som också är styrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td142"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td148"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td145"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td147"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p3 ft148">Nu tillåtna former:</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p3 ft149">L a g a r</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr16 td150"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td154"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td155"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td156"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td157"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td158"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td159"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td160"><SPAN class="p167 ft138">Modifierade lagar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td150"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td161"><SPAN class="p439 ft118">Nu gällande lagar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p354 ft132">(=andra lagar än om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td150"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td151"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td153"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td164"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td165"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td74"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td162"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p354 ft151">kommunalförbund)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td151"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td152"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td153"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td71"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td164"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td165"><SPAN class="p411 ft152">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td23"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td74"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td162"><SPAN class="p6 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td163"><SPAN class="p357 ft152">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td164"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td167"><SPAN class="p345 ft132">Någon av följande sex former:</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p354 ft132">Någon av vidstående sex</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td151"><SPAN class="p345 ft127">Nu</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr36 td168"><SPAN class="p440 ft129">tillämpade</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td161"><SPAN class="p173 ft130">Samverkan utan avtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p354 ft139">former</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft130">Kommitté</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td170"><SPAN class="p345 ft138">former</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p442 ft129">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft15">Samverkan</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td166"><SPAN class="p440 ft130">enligt avtal men</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td170"><SPAN class="p345 ft138">samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td94"><SPAN class="p173 ft130">utan annan form</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft15">Samverkan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td171"><SPAN class="p380 ft130">enligt avtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p440 ft130">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td166"><SPAN class="p6 ft154">Form</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td94"><SPAN class="p173 ft130">projektform</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td153"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft155">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft130">Aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td23"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td162"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td163"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td151"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td153"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td23"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td162"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p6 ft122"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td166"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td151"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td152"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td153"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td71"><SPAN class="p441 ft156">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td94"><SPAN class="p173 ft133">Ideell förening</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td162"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td163"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td164"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td165"><SPAN class="p166 ft152">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td163"><SPAN class="p443 ft152">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td167"><SPAN class="p345 ft139">Någon av följande nio former:</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p354 ft139">Någon av vidstående nio</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td172"><SPAN class="p345 ft127">Nu tillåtna men</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p441 ft157">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td169"><SPAN class="p173 ft130">Kommitté</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p367 ft130">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td173"><SPAN class="p440 ft130">aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p354 ft132">former</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td169"><SPAN class="p173 ft130">under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p345 ft138">inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td168"><SPAN class="p440 ft138">utnyttjade</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft155">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft130">Kommitté</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p346 ft130">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td173"><SPAN class="p440 ft130">ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td170"><SPAN class="p345 ft127">former</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p442 ft129">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td161"><SPAN class="p173 ft130">förening under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td170"><SPAN class="p345 ft138">samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td174"><SPAN class="p173 ft130">Kommitté med aktiebolag &</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td169"><SPAN class="p173 ft130">ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td166"><SPAN class="p440 ft130">förening under</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td164"><SPAN class="p173 ft130">sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td164"><SPAN class="p173 ft130">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td164"><SPAN class="p173 ft130">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft130">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td173"><SPAN class="p440 ft130">aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft130">under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td164"><SPAN class="p173 ft130">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td175"><SPAN class="p173 ft130">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td173"><SPAN class="p440 ft130">ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td161"><SPAN class="p173 ft130">förening under sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft153">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td164"><SPAN class="p173 ft130">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td176"><SPAN class="p367 ft130">med aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p440 ft130">&</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td169"><SPAN class="p173 ft130">ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td166"><SPAN class="p440 ft130">förening under</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td164"><SPAN class="p173 ft130">sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td162"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p441 ft155">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td174"><SPAN class="p173 ft130">Aktiebolag med dotterbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td166"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td177"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td178"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td76"><SPAN class="p441 ft158">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td180"><SPAN class="p173 ft130">Ekonomisk förening</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td181"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td182"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft2">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13">6. Kommunalekonomiska för- och nackdelar</P>
<P class="p28 ft5">Vilka kommunalekonomiska för- och nackdelar av samverkan i kommunalförbund (över riksgräns) finns eller kan finnas jämfört med samverkan i annan form (över riksgräns)? Den frågan analyseras i detalj i <SPAN class="ft83">Bilaga C</SPAN>. Här sammanfattas de viktigaste svaren.</P>
<P class="p82 ft5">Först identifieras statiska och därefter dynamiska effekter. Med statiska effekter avses kortsiktiga eller direkta effekter, där samverkansformen inte fått konsekvenser för kommunernas befolkningssammansättning eller invånarantal och inte heller någon intressant betydelse för sysselsättningen utanför den kommunala administrationen. Med dynamiska effekter avses den längre tidshorisonten, då sådana effekter kan tänkas bli intressanta för analysen av kommunalekonomiska för- och nackdelar.</P>
<P class="p13 ft83">6.1. Tio problem som kan medföra kommunalekonomiska nackdelar på kort sikt</P>
<P class="p445 ft5">I bilaga C.1 förtecknas en lång lista över tänkbara kommunalekonomiska för- och nackdelar om samverkan sker i formen kommunalförbund jämfört med andra samverkansformer över riksgränsen. De mest betydelsefulla punkterna i den listan bedöms vara följande tio nackdelar.</P>
<P class="p446 ft5"><SPAN class="ft83">- Dyrare demokratisystem </SPAN>med troligen dyrare revision och med troliga krav på simultantolkningar vid många fler sammanträden än nu. De formella ökade kraven på tvåspråkighet torde också öka behovet av goda översättningar av alla protokoll och dokument, medan det idag ofta torde kunna fungera med lägre krav på goda översättningar. Att det demokratiska systemet blir något dyrare kan ses som mer sannolikt än motsatsen. Samtidigt väntas kommunalförbund i många fall medföra besparingar och tidsvinster: man slipper dubbelarbete i gemensamma informella beslutsorgan och parallella formella beslutsorgan. Man slipper fördröjningar som detta medför och ofta besvärande irritationer när det tillkommer synpunkter under tiden mellan informellt och formellt beslut, vilka ofta komplicerar och ytterligare fördröjer de formella besluten.</P>
<P class="p419 ft5"><SPAN class="ft83">- Sannolikt dyrare </SPAN>försäkringspremier eftersom försäkringsbolagen väntas ha bristande erfarenhet av att hantera internationella kommunverksamheter. Denna nackdel inträder enbart om kommunalförbundet har verksamhet eller tillgångar som man vill försäkra.</P>
<P class="p447 ft2">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft83">Fem nackdelar under en övergångstid<SPAN class="ft5">: Under flera års tid (kanske mellan 5 och 20 år) väntas det bli nackdelar beträffande följande fem punkter:</SPAN></P>
<P class="p448 ft5"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft96">Nya juridiska problem</SPAN>, som kan ta lång tid att lösa.</P>
<P class="p449 ft5"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft97">Redovisningstekniska problem </SPAN>till följd av olika regelverk och praxis</P>
<P class="p450 ft5"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft96">Kapitalkostnader </SPAN>beräknas olika i Sverige och Finland och det medför problem med bl.a. taxor och värdering av tillgångar. Sannolikheten bedöms vara stor för att ett kommunalförbund till att börja med inte väljer att ta över ägandet av anläggningstillgångar från sina medlemskommuner. Små kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">nackdelar </SPAN>kan ändå uppstå i form av tillkommande ekonomiskt-</P>
<P class="p260 ft5">juridiska utredningsbehov för att definiera värden av anläggningstillgångar<SPAN class="ft60">² </SPAN>som man hyr från någon av medlemskommunerna. Dessa problem blir inte nödvändigtvis större om man byter från dagens samverkansform till kommunalförbund, men de ökar med ökad volym och komplexitet på verksamheten och anläggningarna och de tydliggörs när kommunalförbundet ska får enhetliga beslutsunderlag.</P>
<P class="p451 ft5"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft97">Kommunaltekniska taxor </SPAN>kan bli svårare att få godkända enligt självkostnads- och likställighetsprinciperna. Risken är uppenbar att någon kommuninvånare överklagar nya taxor med hänsyn till dessa principer, om ett kommunalförbund valt att ändra taxesystemet så att det är baserat på gemensamt redovisade kapitalkostnader. Det betyder att kapitalkostnader för hantering av avfall och avlopp och för produktion och distribution av fjärrvärme kan bli av betydelse för värdering av kommunalförbundets övertagandevärde och för kommunalförbundets årliga kostnader i fortsättningen. Med skillnader i tillämpade avskrivningstider mellan Sverige och Finland väntas detta medföra extra förhandlings- och utredningskostnader innan man kan bli överens om hur kapitalkostnaderna i kommunalförbundet ska beräknas och redovisas.</P>
<P class="p452 ft83"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft96">Krångligare kommunalt utjämningssystem: </SPAN><SPAN class="ft5">I vart fall på den svenska sidan kan det kommunala kostnadsutjämningssystemet behöva korrigeras om det finns kommunalförbund över en riksgräns. Det väntas behöva medföra justering av nu ingående komponenter och kan medföra behov av tidskrävande utredningar för inblandande kommuner.</SPAN></P>
<P class="p453 ft27"><SPAN class="ft159">2 </SPAN>Här bortses från att det kan finnas skillnader i beräkning av årliga kapitalkostnader för tillgångar som inte är anläggningstillgångar (till exempel kontorsmaskiner och annan utrustning). Diskussionen koncentreras till anläggningar och specialbyggnader. Kontorsutrymmen förutsätter här tills vidare att <NOBR>kommunal-förbundet</NOBR> hyr av de inblandade kommunerna.</P>
<P class="p70 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft83">Tre nackdelar tillkommer om man anställer personal<SPAN class="ft5">: Om kommunalförbundet väljer att anställa personal så blir man en internationell arbetsgivare. Detta väntas medföra följande tre bestående kommunalekonomiska nackdelar jämfört med att driva samverkan i former där personalen är anställd direkt av de ingående kommunerna eller av någon annan arbetsgivare som inte är internationell.</SPAN></P>
<P class="p454 ft5"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft160">Risk för dyrare personal </SPAN>i internationella organisationer än i nationella: Om man väljer att anställa personal i kommunalförbundet, så är det svårt att tänka sig att de kan arbeta där med bibehållande av nuvarande små skillnader i olika förmåner, såsom pensionssystem, sjukledighet, föräldraledighet, semesterberäkning. Sannolikheten måste vara hög för att det mycket snart kommer att krävas samordnade personalförmåner – och att sådana i praktiken medför en höjning jämfört med det nuvarande genomsnittet av personalkostnader. Eftersom personalkostnaderna väger tungt i verksamheten, så kan även små ökningar medföra betydande merkostnader för verksamheten.</P>
<P class="p105 ft5">Det är dock inte alls självklart att ett kommunalförbund kommer att välja att anställa personal. Man kan mycket väl tänka sig att förbundet väljer att istället upphandla verksamheten från en eller flera medlemskommuner eller från en entreprenör. Ett kommunalförbund kan väntas välja mellan olika driftformer och därvid rimligtvis välja den form som ger ändamålsenlig kvalitet och kostnadseffektivitet. Det betyder att de här diskuterade kommunalekonomiska nackdelarna inte blir aktuella, så länge förbundet inte är arbetsgivare.</P>
<P class="p99 ft83"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft161">Krångligare facklig verksamhet </SPAN><SPAN class="ft5">med personal från två olika avtalskulturer.</SPAN></P>
<P class="p455 ft5"><SPAN class="ft83">-</SPAN><SPAN class="ft162">Oklara allmänna åligganden</SPAN>. Det kan bli oklarheter vad som gäller för en internationell arbetsgivare när det gäller till exempel krav på jämställdhetsplaner, energisparplaner, arbetsmiljöplaner.</P>
<P class="p82 ft5">Om ett <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> kommunalförbund anställer personal kan också betydande mervärden uppkomma i den mer kreativa miljö som kan väntas hos samverkande personer med olika bakgrund när det gäller utbildning, språk, kultur. Sådana mervärden bör betyda kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">fördelar</SPAN>, som motverkar ovanstående nackdelar.</P>
<P class="p456 ft2">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft13">Tablå 6A:</P>
<P class="p457 ft12">Tio problem som medför kommunalekonomiska nackdelar i formen kommunalförbund jämfört med andra samverkansformer över riksgränsen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td184"><SPAN class="p6 ft21"><SPAN class="ft116">Sannolikt dyrare demokratisystem </SPAN>med ökade krav på simultantolkning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td183"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td184"><SPAN class="p6 ft131">formella översättningar av skrivet material samt dyrare revision. (Detta väger för de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td183"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td184"><SPAN class="p6 ft27">flesta kommuner kommunalekonomiskt troligen kortsiktigt tyngre än besparingar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td183"><SPAN class="p6 ft113"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td184"><SPAN class="p6 ft17">genom en sannolikt effektivare beslutsgång.)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td184"><SPAN class="p6 ft27"><SPAN class="ft117">Sannolikt ökade försäkringspremier </SPAN>(om förbundet tar kommunförsäkringar)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td183"><SPAN class="p6 ft101"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td184"><SPAN class="p6 ft19">till följd av att försäkringsbolag väntas ha bristande erfarenhet av att försäkra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td184"><SPAN class="p6 ft21">internationella kommunorganisationer.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft150">Tillkommande nackdelar under en övergångstid:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr36 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td185"><SPAN class="p6 ft21"><SPAN class="ft164">N </SPAN><SPAN class="ft116">Nya juridiska problem</SPAN>, som kan ta lång tid att lösa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p6 ft21"><SPAN class="ft116">Redovisningstekniska </SPAN>problem till följd av olika regelverk och praxis</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p6 ft21"><SPAN class="ft116">Kapitalkostnader </SPAN>beräknas olika och medför problem med bl.a. taxor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p6 ft27"><SPAN class="ft117">Kommunaltekniska taxor </SPAN>kan bli svårare att få godkända enligt självkostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td185"><SPAN class="p6 ft21">och likställighetsprinciperna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p6 ft117">Krångligare kommunalt utjämningssystem <SPAN class="ft27">med ytterligare komponenter i</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft150">Tillkommande nackdelar om man anställer personal:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr36 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td186"><SPAN class="p6 ft27"><SPAN class="ft117">Risk för dyrare personal </SPAN>i internationella organisationer än i nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td186"><SPAN class="p6 ft27"><SPAN class="ft117">Krångligare facklig verksamhet </SPAN>med personal från två olika kulturer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td183"><SPAN class="p6 ft163">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td186"><SPAN class="p6 ft21"><SPAN class="ft116">Oklara allmänna åligganden </SPAN>för en internationell arbetsgivare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft83">6.2. Kortsiktiga fördelar om omorganisationer förutsätts</P>
<P class="p16 ft5">Jämfört med nuvarande oftast informella samverkan över gränsen kan ett kommunalförbund uppfattas som mera långsiktigt och stabilt. Det medför att de ingående kommunerna bör ha större möjligheter att anpassa sin personal. Det bör således vara lättare att förhandla fram mer kostnadseffektiva gemensamma organisatoriska lösningar. Det bör ge kommunalekonomiska fördelar, se <SPAN class="ft83">Tablå 6B</SPAN>.</P>
<P class="p461 ft83">6.3. För- och nackdelar som följd av mer långsiktiga eller dynamiska effekter</P>
<P class="p16 ft5">Rätt till nya kommunalförbund väntas medföra dels att beslutsmässigt, demokratiskt och administrativt effektivare samverkan tillkommer, dels att samverkan uppstår inom fler kommunala verksamhetsområden. Detta bedöms ge effekter i flera led enligt <SPAN class="ft83">Tablå 6C</SPAN>, som beskrivs närmare i Bilaga C.2. Som sammanfattande resultat (inte minst av successivt allt bättre utbildning och arbetsmarknad) kan följande punkter noteras:</P>
<P class="p462 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Ökad skattekraft i den svenska delen av regionen medför kommunalekonomiska fördelar för främst alla svenska kommuner och till en liten del regionens kommuner.</P>
<P class="p394 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Ökad befolkning i den svenska delen av regionen medför kommunalekonomiska fördelar för de svenska kommunerna i regionen med hänsyn till effekterna av det kommunala inkomstutjämningssystemet. Om invånarna annars hade bott i andra svenska kommuner, så är det motsvarande nackdel för dessa. En ökad befolkning i regionen ställer dock krav på kommunal service, som om den inte är utbyggd kan kosta mer än vad de ökade skatteinkomsterna ger, vilket är en nackdel. Nettoeffekten beror främst på var i kommunens tätortsstruktur befolkningstillskottet kommer och på åldersstrukturen.</P>
<P class="p463 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Bäst långsiktigt positiva kommunalekonomiska fördelar blir det om den ökade samverkan medför inflyttning till svenska kommuner från utlandet av yrkesaktiva personer, som bosätter sig där det finns överkapacitet i bland annat skolor och som föder barn - vilka till följd av det attraktivare utbildningssystemet kan skapa sig arbete och livsstilar i regionen.</P>
<P class="p464 ft2">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>En tänkbar nackdel är framtida överklaganden av kommunala myndighetsbeslut beträffande verksamhet som drivs i form av ett <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> kommunalförbund: Om det finns juridiska oklarheter kring hur överklaganden ska hanteras så kan såväl invånare, kommunalpolitiker som kommunala tjänstemän bli mycket frustrerade över detta. Det kan påverka förtroendet för regionens framtid. Om så blir fallet kan det medföra kommunalekonomiska nackdelar i form av minskad investeringsvilja, ökade driftkostnader genom bland annat sämre kvalitet på personal och förtroendevalda.</P>
<P class="p415 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Allmänt sett ger den globala ekonomiska historien starka belägg för att ekonomisk och kulturell utveckling med störst framgång verkar ske i städer och regioner med störst öppenhet för att blanda verksamma människor från olika kulturer och språk.</P>
<P class="p466 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft13">Tablå 6B:</P>
<P class="p467 ft12">Några troliga personalkostnadsförändringar som följd av hur ett gränsöverskridande kommunalförbund väljer att anställa personal</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td187"><SPAN class="p354 ft127"><SPAN class="ft165">Ingen </SPAN>personal</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td189"><SPAN class="p468 ft127">Någon eller <SPAN class="ft165">några få</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td187"><SPAN class="p357 ft127">anställs av</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td189"><SPAN class="p468 ft127">personer anställs som</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td187"><SPAN class="p357 ft118">kommunal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td189"><SPAN class="p468 ft127">chefer i myndighets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td187"><SPAN class="p357 ft127">förbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td191"><SPAN class="p469 ft127">befattningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td74"><SPAN class="p6 ft118">Bara</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p6 ft118">byte</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p440 ft118">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td192"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td193"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td194"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td195"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td196"><SPAN class="p346 ft137">Ingen effekt <SPAN class="ft131">för de</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td198"><SPAN class="p345 ft131">Sannolikt <SPAN class="ft137">ingen effekt </SPAN>för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td171"><SPAN class="p6 ft118">samver-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td199"><SPAN class="p346 ft27">totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p470 ft27">personal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td198"><SPAN class="p345 ft27"><NOBR>personal-kostnaderna</NOBR> - om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td171"><SPAN class="p6 ft118">kansform</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p440 ft118">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td199"><SPAN class="p346 ft27">kostnaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td198"><SPAN class="p345 ft27">de inte <SPAN class="ft118">ökar </SPAN>som följd av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr21 td201"><SPAN class="p6 ft15">(för de som anställs)</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td202"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td200"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td197"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td190"><SPAN class="p345 ft166">trassel</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td203"><SPAN class="p365 ft166">p.g.a</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td200"><SPAN class="p440 ft166">dubbel-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td201"><SPAN class="p6 ft118">arbetsgivare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td204"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td205"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td206"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td207"><SPAN class="p345 ft27">beskattning<SPAN class="ft93">³</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td208"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td209"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr19 td74"><SPAN class="p6 ft118">Även</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr19 td210"><SPAN class="p358 ft118">omorga-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td211"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td192"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td205"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td214"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td188"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td215"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td216"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td205"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td208"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td209"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td208"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td199"><SPAN class="p346 ft131">Möjligt att</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td200"><SPAN class="p470 ft131">de totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td190"><SPAN class="p345 ft131">b.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td191"><SPAN class="p471 ft139">Besparing</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td153"><SPAN class="p440 ft131">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td171"><SPAN class="p6 ft118">nisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td196"><SPAN class="p346 ft27">personalkostnaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td176"><SPAN class="p345 ft27">chefstjänster</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td217"><SPAN class="p440 ft118"><SPAN class="ft27">bör </SPAN>minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td196"><SPAN class="p346 ft27"><SPAN class="ft118">minskar </SPAN>som följd av</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p345 ft118">de</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td218"><SPAN class="p358 ft118">totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td200"><SPAN class="p440 ft27">personal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td196"><SPAN class="p346 ft27">färre anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td176"><SPAN class="p345 ft27">kostnaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft27">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p472 ft27">följd</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p440 ft27">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td196"><SPAN class="p346 ft131">(stordriftfördelar)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td198"><SPAN class="p345 ft131">färre anställda chefer, men</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td202"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p345 ft27">kan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td218"><SPAN class="p438 ft118">öka</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td200"><SPAN class="p440 ft118">personal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td202"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td200"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td176"><SPAN class="p345 ft118">kostnaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p358 ft118">per</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p472 ft118">chef</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p440 ft130">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td202"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td200"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td198"><SPAN class="p345 ft131">följd av ökade kun-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td204"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td205"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr16 td219"><SPAN class="p345 ft27">skapskrav på <NOBR>befatt-ningen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td220"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td221"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td74"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td12"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td192"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td205"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td214"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td188"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td215"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td222"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td205"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td208"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td209"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td208"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p6 ft167">Nya</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td199"><SPAN class="p346 ft168">Möjligt att</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td200"><SPAN class="p345 ft168">de totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td197"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td223"><SPAN class="p345 ft168">Se <SPAN class="ft167">b </SPAN>ovan</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td84"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td153"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td201"><SPAN class="p6 ft118">samverkans-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td196"><SPAN class="p346 ft27">personalkostnaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td221"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td171"><SPAN class="p6 ft118">områden</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td196"><SPAN class="p346 ft27"><SPAN class="ft118">minskar </SPAN>som följd av</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td221"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td196"><SPAN class="p346 ft27">färre anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td221"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td153"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td224"><SPAN class="p346 ft27">(stordriftfördelar)</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td215"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td216"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td205"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td208"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td209"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td211"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td188"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td212"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td12"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td192"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td205"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td214"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td188"><SPAN class="p6 ft104"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td215"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td216"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td205"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td208"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td209"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td208"><SPAN class="p6 ft124"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr20 td201"><SPAN class="p6 ft167">SUMMERAD</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td199"><SPAN class="p346 ft168">Möjligen</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td200"><SPAN class="p470 ft169">minskade</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td197"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td176"><SPAN class="p345 ft168">Sannolikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td200"><SPAN class="p440 ft169">minskade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td171"><SPAN class="p6 ft118">EFFEKT:</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td224"><SPAN class="p346 ft27">personalkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td197"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td225"><SPAN class="p345 ft27">personalkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p473 ft118"><SPAN class="ft170">Många </SPAN>personer anställs</P>
<P class="p474 ft129">inom t.ex. vård, skola, omsorg, planering räddningstjänst</P>
<P class="p475 ft118">a. <SPAN class="ft27">Risk för </SPAN>ökade <SPAN class="ft27">personalkostnader (per anställd) till följd av samordnade anställningsavtal</SPAN></P>
<P class="p476 ft27"><SPAN class="ft118">c. </SPAN>Möjligt att de totala <NOBR>personal-kostnaderna</NOBR> <SPAN class="ft118">minskar </SPAN>som följd av färre anställda och till följd av att effektivare arbetsformer kan utvecklas i en internationell kultur</P>
<P class="p14 ft27">Se <SPAN class="ft118">c </SPAN>ovan</P>
<P class="p477 ft27">Beror på om <SPAN class="ft118">a eller c </SPAN>ovan väger tyngst</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p48 ft27"><SPAN class="ft38">³</SPAN>Om man till exempel vill utvidga <NOBR>Haparanda-Kalix-Övertorneå</NOBR> Räddningstjänstförbund till att omfatta även Torneå, och <SPAN class="ft118">om </SPAN>kommunalförbundet får sitt juridiska säte i Torneå, och <SPAN class="ft118">om </SPAN>kommunalförbundet vill anställa en räddningsledare (för att denne ska kunna arbeta som myndighetsperson på båda sidor om riksgränsen), och <SPAN class="ft118">om </SPAN>denne nu är folkbokförd i Kalix kommun (som inte är en gränskommun enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Finland), så torde kommunalförbundet (till följd av nuvarande dubbelbeskattningsavtal) behöva <SPAN class="ft118">öka </SPAN>dennes lön för att denne ska gå med på att byta arbetsgivare.</P>
<P class="p478 ft2">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft13">Tablå 6C:</P>
<P class="p86 ft12">Modell för identifiering av dynamiska effekter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft127">INPUT</P>
<P class="p479 ft138">DYNAMISKA EFFEKTER:</P>
<P class="p91 ft132"><NOBR>-Primärt</NOBR></P>
<P class="p480 ft132"><NOBR>-Sekundära</NOBR> effekter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p481 ft27">Rätt till nya kommunalförbund medför dels att beslutsmässigt, demokratiskt och administrativt effektivare samverkan tillkommer, dels att samverkan uppstår inom fler områden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td226"><SPAN class="p406 ft27">a. Ökad välfärd genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td227"><SPAN class="p345 ft27">b. Ökad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td228"><SPAN class="p406 ft27">billigare och bättre</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td90"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td229"><SPAN class="p345 ft27">framtidstro i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td230"><SPAN class="p406 ft168">kommunal service</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td232"><SPAN class="p345 ft168">regionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td233"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td234"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td235"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td236"><SPAN class="p482 ft27">c. Bättre fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td237"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td238"><SPAN class="p345 ft27">d. Bättre</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td239"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td241"><SPAN class="p345 ft27">e. Ökande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td242"><SPAN class="p482 ft131">arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td237"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p345 ft131">kommersiell</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td243"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td240"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td244"><SPAN class="p345 ft131">investeringar i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td237"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td246"><SPAN class="p345 ft131">service</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td247"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td248"><SPAN class="p345 ft131">regionen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p6 ft132"><NOBR>-Tertiära</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td249"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td250"><SPAN class="p345 ft27">g. Ökande andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td70"><SPAN class="p345 ft27">h. Fler</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td252"><SPAN class="p410 ft27">i. Ändrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td253"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td254"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft132">effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft27">f. Ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td255"><SPAN class="p345 ft27">av befolkningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td257"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft27">skattekraft</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td255"><SPAN class="p345 ft27">i samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">invånare</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p410 ft27">tätortsstruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td257"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td258"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td259"><SPAN class="p345 ft27">byggande åldrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p345 ft27">i regionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p410 ft27">i regionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td260"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td261"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td43"><SPAN class="p6 ft132"><NOBR>-Kvartära</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td176"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td234"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td64"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td165"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td165"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td240"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td81"><SPAN class="p345 ft131">j. Krav på</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td256"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td3"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td256"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td203"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p6 ft132">effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td176"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">kommunal</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td176"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">service och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td176"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">kommunala</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td176"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td94"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td67"><SPAN class="p345 ft131">investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td203"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td43"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td207"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td246"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td234"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td64"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td64"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td256"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td262"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft127">OUTPUT</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft27">Kommunal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p345 ft27">Kommunal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">Kommunal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p346 ft27">Kommunal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td263"><SPAN class="p346 ft118">Oklart <SPAN class="ft27">om</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft27">ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p345 ft27">ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p346 ft27">ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td263"><SPAN class="p346 ft27">effekterna är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft27"><SPAN class="ft118">för</SPAN>delar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p345 ft27"><SPAN class="ft118">för</SPAN>delar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27"><SPAN class="ft118">nack</SPAN>delar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p346 ft27"><SPAN class="ft118">nack</SPAN>delar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td263"><SPAN class="p346 ft27">kommunal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft118">deltagande</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p345 ft27">alla <SPAN class="ft118">andra</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft118">deltagande</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p346 ft27">alla <SPAN class="ft118">andra</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td263"><SPAN class="p346 ft27">ekonomiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td217"><SPAN class="p345 ft27">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td243"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p345 ft27">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p345 ft27">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p346 ft27">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td251"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td263"><SPAN class="p346 ft27">för- eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td258"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td243"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td92"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td165"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td240"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td67"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td251"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td67"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td251"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td264"><SPAN class="p346 ft168">nackdelar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft2">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">7. Kommunalekonomiska för- och nackdelar för speciellt Haparanda kommun</P>
<P class="p239 ft7">Bland praktiska fördelar med ett kommunalförbund med Torneå jämfört med nuvarande samverkan kan nämnas:</P>
<P class="p394 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Snabbare politiska beslut: genom att undvika det nuvarande systemet med dubbla beslut (inom dels <NOBR>Provincia-Bothniensis</NOBR> och dels vardera kommunen) så vinner man normalt flera veckors tid.</P>
<P class="p484 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Färre politiska komplikationer: Med det nuvarande samverkanssystemet uppstår det ibland nya förutsättningar mellan informella gemensamma beslut i samverkansorganisationen och de formella besluten i varje kommun. Det medför att man får börja om från början. Speciellt om man hunnit ta ett formellt beslut i den ena kommunen men inte i den andra, så blir det praktiska komplikationer.</P>
<P class="p462 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Ökat förtroende för regionen i samverkan: Naturligtvis gillar massmedia att dyka ner på sådana praktiska komplikationer i sina försök att måla upp så stora rubrikknipande skandaler de kan. Det medför att näringslivet lätt får en helt felaktig bild av hur samverkan över gränsen fungerar.</P>
<P class="p13 ft5">Dessa praktiska fördelar medför dock mycket små identifierbara kostnadsbesparingar för kommunen, även om dessa väntas bli en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>. Denna fördel kan vägas mot några förväntade kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">nackdelar </SPAN>när det gäller det nya politiska systemet. De kommunala kostnaderna väntas kunna öka för politik när det gäller:</P>
<P class="p485 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Revision: Det tillkommer krav på speciell revision av kommunalförbundets verksamhet. Hur dyr den blir beror delvis på hur kommunalförbundet konstituerar sig, men det bör generellt sett finnas anledning för kommunalförbundet att inte ta lätt på revisionen, för att undvika inbjudan till framtida problem.</P>
<P class="p484 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Formella översättningar av dokument: Nu är tvåspråkiga dokument ofta snabbt översatta av personer som inte helt behärskar det andra språket. Med ett formellt kommunalförbund torde kraven öka på goda översättningar av både beslutsunderlag och beslutsprotokoll.</P>
<P class="p485 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Krav på fler simultantolkningar under formella sammanträden: Även i fortsättningen torde man till gemensamhetsorganen i första hand välja personer som kan</P>
<P class="p486 ft2">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft5">tala bägge språken. Men som följd av att sammanträden och beslut delvis blir mer formella, så bör kraven i många fall öka på simultantolkning under vissa sammanträden. Sådan tolkning är normalt dyr.</P>
<P class="p222 ft5">Dessa fördelar (med tillhörande nackdelar) kan ses som ett syfte med reformen: att utöka och förstärka de politiska delarna av den lokala demokratin.</P>
<P class="p87 ft5">Genomgången i kapitel 6 (och <SPAN class="ft83">Bilaga C</SPAN>) är generell för samverkande kommuner i största allmänhet över den <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen. För Haparanda kan följande kommunalekonomiska för- och nackdelar speciellt noteras med utgångspunkt i de samverkansområden som omnämns i <SPAN class="ft83">Bilaga B</SPAN>.</P>
<P class="p488 ft83">7.1. Kortsiktiga nackdelar med att byta samverkansform</P>
<P class="p153 ft5">De nu aktuella samverkansområdena förtecknas i <SPAN class="ft83">Tablå 7A </SPAN>tillsammans med bedömningen om samverkan skulle beröras av tre av de besvärliga kommunalekonomiska nackdelarna enligt genomgången i kapitel 6. Dessa potentiella kortsiktiga nackdelar är:</P>
<P class="p373 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>om samverkan idag har kommunalt anställd <SPAN class="ft83">personal </SPAN>(i Sverige eller i Finland) som kan tänkas bli anställd av ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund i stället,</P>
<P class="p416 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>om samverkan idag omfattar anläggningar som har <SPAN class="ft83">kapital</SPAN>kostnader av betydenhet och som skulle kunna tas över av eller beröra ett sådant kommunalförbund,</P>
<P class="p489 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>om samverkan omfattar verksamhet som skulle kunna debitera kommunaltekniska <SPAN class="ft89">taxor </SPAN>som styrs av självkostnads- och likställighetsprinciperna.</P>
<P class="p259 ft5">Ett ”Ja” respektive ”Nej” i Tablån betyder hur svaret på dessa tre frågor bedöms vara. (Däremot betyder det inte <SPAN class="ft4">att </SPAN>personal respektive anläggningstillgångar med hög sannolikhet kommer att tas över av ett kommunalförbund, eftersom många praktiska frågor kan inverka på hur förbundet väljer att organisera sin drift.)</P>
<P class="p19 ft7">I det följande ska dessa tre tänkbara kommunalekonomiska nackdelar gås igenom, varefter de mer långsiktiga dynamiska fördelarna diskuteras.</P>
<P class="p490 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft83">Kortsiktiga nackdelar med personalkostnader</P>
<P class="p113 ft5">Det är många av de i <SPAN class="ft83">Tablå 7A </SPAN>noterade samverkansområdena som bedöms kunna få personal anställa i kommunalförbundet i stället för av Haparanda eller Torneå kommuner. Blir så fallet bör (enligt bilaga C.1.2) personalkostnaderna öka, vilket skulle vara en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>. Sannolikheten bedöms dock vara hög för att ett kommunalförbund av dessa skäl kommer att under lång tid välja att inte anställa någon personal alls eller bara några få personer. Om man väljer att även fortsättningsvis ha personalen anställd av nuvarande arbetsgivare, från vilka kommunalförbundet upphandlar behövliga tjänster, så slipper man denna nackdel. För kommunala myndighetsuppgifter kan det dock krävas att ett kommunalförbund har sådan personal anställd i egen regi. (Det kan till exempel röra viktiga delar av angelägna samverkansområden såsom delar av räddningstjänst, skola och vård, där de största effektiviseringseffekterna kan väntas.)</P>
<P class="p491 ft83">Kortsiktiga nackdelar med kapitalkostnader</P>
<P class="p113 ft5">Oklarheter kring vad skillnader mellan Sverige och Finland i sättet att beräkna kapitalkostnader betyder kan medföra sämre beslutsunderlag och tidsödande utredningar. (Detta gäller även om kommunalförbundet inte äger avskrivningsbara tillgångar.) Det blir en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel </SPAN>så länge oklarheterna består.</P>
<P class="p43 ft83">Nackdelar med kommunaltekniska taxor tänkbara på sikt</P>
<P class="p34 ft5">Som antyds av innehållet i <SPAN class="ft83">Tablå 7A </SPAN>så bedöms det mest sannolikt, att ett nytt <NOBR>kommunal-förbund</NOBR> till att börja med inte kommer att handha några kommunaltekniska taxor. Därmed ger dessa inte heller några kommunalekonomiska nackdelar. <SPAN class="ft83">Nackdelar </SPAN>uppstår sannolikt först om och när man försöker skapa gemensamma kommunaltekniska taxekollektiv.</P>
<P class="p29 ft5">Taxorna för fjärrvärme, avfallshanering, vatten- och avloppshantering är i dag separerade för varje kommun. Om kommunalförbundet skulle tillämpa en gemensam taxa för sitt verksamhetsområde så väntas det bli problem med självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen, eftersom den nya taxan med största sannolikhet kommer att överklagas av någon konsument. Det kan därigenom bli dyra utrednings- och rättegångskostnader under flera år, tills en ny praxis har etablerats.</P>
<P class="p29 ft5">Speciellt om fjärrvärme- och avloppssystemen i framtiden dras kors och tvärs över gränsen när man bygger ut det gemensamma området <SPAN class="ft4">På </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">Gränsen-Rajalla</SPAN>,</NOBR> så kan det bli problem med hur</P>
<P class="p492 ft2">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">självkostnaderna ska beräknas. Det är dock inte säkert att ledningsutbyggnaden där behöver bli så mycket ”kors och tvärs” över gränsen, utan det kan mycket väl tänkas att det är</P>
<P class="p493 ft2">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft13">Tablå 7A:</P>
<P class="p495 ft12">Identifiering av tre potentiella problemkategorier för samverkan som bedöms mest aktuell att överföra till kommunalförbund</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><SPAN class="p496 ft117">Aktuella samverkansområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td266"><SPAN class="p410 ft118">Personal</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td267"><SPAN class="p367 ft118">Kapital</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td268"><SPAN class="p173 ft118">Taxor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td269"><SPAN class="p367 ft171">Samverkan som i första hand väntas</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td270"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td271"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td269"><SPAN class="p367 ft171">överföras till kommunalförbund:</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p367 ft118">Kommunalteknik:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p380 ft19">- Samanvändning av utrustning (skylift mm)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p497 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p380 ft17">- Räddningstjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p345 ft17">Ja<SPAN class="ft172">M</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p345 ft17">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td122"><SPAN class="p367 ft118">Utbildning:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Språkskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja<SPAN class="ft140">M</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Eurogymnasiet och alla andra gymnasieutbildningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja<SPAN class="ft140">M</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p438 ft131">- Fri skolgång över gränsen i grundskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td274"><SPAN class="p345 ft131">Ja<SPAN class="ft140">M?</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td275"><SPAN class="p440 ft131">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p470 ft131">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p380 ft17">- Yrkeshögskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja<SPAN class="ft140">M?</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p380 ft17">- Utbildning av <NOBR>6-åringar</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja<SPAN class="ft140">M</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p367 ft117">Vård- och omsorg:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p380 ft19">- Barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft19">Ja<SPAN class="ft172">M</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p470 ft19">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft19">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p380 ft17">- Vårdcentraler (utrustning, jourtider)</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p498 ft17">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft17">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p367 ft117">Kultur och fritid:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p367 ft19">- Samutnyttjande av fritidsanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft19">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p367 ft17">- Kulturarrangemang</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p497 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p367 ft19">- Museer</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p367 ft118">Information:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p438 ft131">- Arbetsmarknadsadministration</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td274"><SPAN class="p345 ft131">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td275"><SPAN class="p470 ft131">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p470 ft131">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p380 ft17">- Turismkanslier</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Informationstidning till alla medborgare</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p380 ft19">- Informationstidning till alla kommunanställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Eurocity Jobcentre</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td122"><SPAN class="p367 ft118">Planering:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td120"><SPAN class="p380 ft17">- Översiktlig markanvändningsplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td274"><SPAN class="p345 ft17">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Markanvändningsplanering för <SPAN class="ft173">På </SPAN><NOBR><SPAN class="ft173">Gränsen-Rajalla</SPAN></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Näringslivsutveckling, projektet <SPAN class="ft173">Mediapolis</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p497 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft27">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Upphandlingar av varor och tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p498 ft19">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p440 ft19">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft19">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><SPAN class="p367 ft118">Boende:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Kommunala fastighetsbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p345 ft19">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p470 ft19">Nej</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td269"><SPAN class="p367 ft171">Samverkan som till att börja med kanske faller</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td270"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td271"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td269"><SPAN class="p367 ft171">utanför kommunalförbundet:</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td270"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td271"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td169"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td122"><SPAN class="p367 ft118">Kommunalteknik:</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td272"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td273"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Avloppshantering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p499 ft27">Ja</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p438 ft27">- Fjärrvärme</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td274"><SPAN class="p497 ft27">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td275"><SPAN class="p345 ft27">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p499 ft27">Ja</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td120"><SPAN class="p438 ft131">- Gemensamt avfallsupplag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td274"><SPAN class="p345 ft131">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td275"><SPAN class="p345 ft131">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td206"><SPAN class="p499 ft131">Ja</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft132"><SPAN class="ft174">M </SPAN>= Delar av personalen har myndighetsuppgifter som kan kräva anställning i kommunalförbundet.</P>
<P class="p501 ft2">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">tekniskt lättast att bygga ut dessa ledningssystem tämligen separerade med hänsyn till nationsgränsen. Detta innebär att det är tänkbart att det möjligen skulle kunna gå även för ett kommunalförbund med kommunaltekniska taxor att ha separata taxor på var sin sida om nationsgränsen. Men man skulle i så fall sannolikt behöva en dubbel bokföring, där många kostnadsposter fördelas med olika kapitalkostnadsberäkningar för de taxekollektiv som är på var sin sida av nationsgränsen.</P>
<P class="p488 ft83">7.2. Kortsiktiga fördelar om omorganisationer förutsätts</P>
<P class="p76 ft5">Det hittillsvarande resonemanget har förutsatt en statisk syn: byte av samverkansform har skett till kommunalförbund och den nuvarande samverkan har fortsatt inom ramen för den nya formen. Mycket få och små fördelar har därmed kunnat identifieras. Om man förutsätter att den nya formen inbjuder till vissa omorganisationer till följd av förväntad ökad långsiktighet i samverkansformen, så kan i första hand följande kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">fördelar </SPAN>identifieras:</P>
<P class="p502 ft89"><SPAN class="ft83">*</SPAN><SPAN class="ft175">Billigare operativ verksamhet </SPAN><SPAN class="ft7">skulle kunna nås inom räddningstjänst, skola och åldringsvård:</SPAN></P>
<P class="p400 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Räddningstjänsten för Haparanda och Torneå centralorter kan göras mer effektiv med en gemensam fast räddningstyrka, men det ställer högre krav på dubbelutbildning av räddningsledaren.</P>
<P class="p503 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Grundskolans undervisning kan effektiviseras på många sätt: undervisning i engelska och andra främmande språk kan samordnas bättre; laboratorier i naturvetenskapliga ämnen kan utnyttjas bättre; klasser kan möjligen göras mer välfyllda så att färre lärare behövs eller att färre speciallokaler för undervisningen behövs.</P>
<P class="p504 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Även åldringsvården bedöms kunna effektiviseras, med en gemensam planering och budgetering av driften.</P>
<P class="p259 ft83"><SPAN class="ft83">*</SPAN><SPAN class="ft176">Billigare administrativ verksamhet </SPAN><SPAN class="ft5">skulle kunna nås främst inom följande verksamhetsområden om det går att undvika dubblering av chefer med tillhörande assistans:</SPAN></P>
<P class="p505 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Grundskola: Färre skoldistrikt och färre rektorer. <SPAN class="ft135">N </SPAN>Gymnasieutbildning: Färre rektorer.</P>
<P class="p506 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td276"><SPAN class="p6 ft5">Räddningstjänst: En brandmästare färre, om nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td276"><SPAN class="p6 ft5">behörighetskrav så tillåter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td276"><SPAN class="p6 ft5">Översiktlig markanvändningsplanering: Kanske minus en halv</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td276"><SPAN class="p6 ft5">chef för översiktsplanering eller utvecklingsplanering.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft5">En viss minskning i tillhörande behov av lokaler för sådana tjänstemän skulle också medföra besparingar. Övriga verksamhetsområden enligt <SPAN class="ft83">Tablå 7A </SPAN>synes just nu vara svårare att organisera om till identifierbara besparingar.</P>
<P class="p119 ft83">7.3. Långsiktiga för- och nackdelar med ökad samverkan</P>
<P class="p16 ft5">Enligt bilaga C.2 kan man mycket väl tänka sig att tillskapandet av ett kommunalförbund innebär en politisk vitalisering som medför ökad samverkan på allt fler områden. Därigenom kan bland annat fler stordriftsfördelar sannolikt nås och förutsättningarna öka för att regionens näringsliv och befolkning växer snabbare än eljest. Detta väntas i så fall medföra ökade krav på kommunal service och kommunala investeringar i Haparanda. Utgående från rutorna i <SPAN class="ft83">Tablå 6C </SPAN>diskuteras förutsättningarna för sådana effekter.</P>
<P class="p82 ft83">Ruta a: Ökad välfärd genom billigare och bättre kommunal service<SPAN class="ft5">. Det är framför allt inom utbildningsområdet (inklusive vuxenutbildning) som de mycket goda resultaten av Språkskolan och Eurogymnasiet ger höga förväntningar om goda effekter på den kommunala servicen av en fortsatt fördjupad samverkan med Torneå.</SPAN></P>
<P class="p45 ft83">Ruta b: Ökad framtidstro i regionen<SPAN class="ft5">. Haparanda (och regionen i övrigt) rider just nu på en europeisk våg av positiva attityder till ökad samverkan över gamla gränser. Detta är mycket bra, eftersom det väntas finnas stora regionalekonomiska fördelar att vinna på sådan samverkan. Rimligtvis bör dessa attityder smitta av sig till stora delar av befolkningen och ge unga generationer ökat självförtroende och en ökad framtidstro för regionen.</SPAN></P>
<P class="p29 ft83">Ruta c: Bättre fungerande arbetsmarknad<SPAN class="ft5">. Arbetspendlingen över gränsen har i många år varit mycket ensidig från Finland till Sverige. Nu har en svängning börjat ske och arbetspendlingen från Sverige till Finland väntas öka än mer i framtiden till följd av flera stora industriella satsningar i norra Finland. Eftersom Haparanda- Torneå ligger mitt i en expansiv pendlingsregion </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">Kalix-Kemi</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> med cirka 100 000 invånare, så bör de allt bättre väg- och järnvägsförbindelserna i regionen och framför allt den utbyggda arbets-</SPAN></P>
<P class="p507 ft2">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">marknads- och vuxenutbildningen för livslångt lärande göra denna arbetsmarknad allt effektivare.</P>
<P class="p36 ft83">Ruta d: Bättre kommersiell service<SPAN class="ft5">. Mycket av den samverkan som kan bli ytterligare stärkt genom ett kommunalförbund rör förutsättningarna för ökad handel och ett stimulerat näringsliv i regionen. Inte minst ökad tillgänglighet (bland annat genom ökad pendling) och bättre utbildning bör stärka den kommersiella servicen.</SPAN></P>
<P class="p62 ft83">Ruta e: Ökande investeringar i regionen<SPAN class="ft5">. Investeringar ger i vart fall kortsiktiga arbetstillfällen och många av investeringarna görs för att de väntas ge god långsiktig avkastning och därmed ökad skattekraft. Ökad samverkan över gränsen bedöms ha positiv betydelse för investeringsviljan och finansieringsmöjligheterna. Inte minst bör den ökade arbets- och handelspendlingen öka underlaget för förbättrad kollektivtrafik längs Bottenviksbågen – vilket sedan underlättar ytterligare sådan pendling.</SPAN></P>
<P class="p88 ft5"><SPAN class="ft83">Ruta f: Ökad skattekraft</SPAN>. Haparanda har en snabbt fallande skattekraft (det vill säga eget skatteunderlag per invånare) sedan mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> En bättre fungerande arbetsmarknad i gränsregionen väntas kunna få mycket stor betydelse för regioninkomsten på lång sikt och därigenom borde Haparandas skattekraft öka. (Det har visserligen ingen praktisk kommunalekonomisk betydelse för Haparanda med dagens skatteutjämningssystem, men kan få det i framtiden eftersom sannolikheten är hög för att nya system kan komma om några år.)</P>
<P class="p77 ft83">Ruta g: Ökande andel av befolkningen i samhällsbyggande åldrar<SPAN class="ft5">. Haparanda har (liksom Torneå) en svacka i sin befolkningspyramid i åldrarna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">20-45</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> år. Det betyder att de barnalstrande och samhällsbyggande åldrarna är underrepresenterade, vilket inte är bra för den långsiktiga kommunalekonomiska utvecklingen. Det medför också att det nu är få barn i förskoleåldrarna, se </SPAN>Tablå 7B<SPAN class="ft5">. Haparanda hade under perioden 1 januari 2000 till 30 juni 2001 ett mönster i sin befolknings- </SPAN><SPAN class="ft4">förändring </SPAN><SPAN class="ft5">som förstärker denna skevhet i ålderspyramiden: invånartalet minskade med 136 personer, varav åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">20-44</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> år minskade med 105 personer. Av dessa ta stod netto</SPAN><SPAN class="ft4">flyttningen </SPAN><SPAN class="ft5">för en minskning av totalbefolkningen med 55 personer och en minskning av åldrarna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">20-44</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> år med 92 personer. Det finns ingen garanti för att ökad samverkan på sikt medför ändringar i detta åldersmässiga flyttningsmönster, men det bör vara en god hjälp att försöka vända utvecklingen.</SPAN></P>
<P class="p508 ft2">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft83">Ruta h: Fler invånare i regionen<SPAN class="ft5">. Haparanda har från år 1995 tappat i genomsnitt cirka 1 procent av sin befolkning per år. Det finns därför sannolikt kommunal servicekapacitet utbyggd även om det inte är säkert att den är lokaliserad på bästa sätt för framtiden. Ökad framtidstro kan öka nativiteten och en förbättrad regional arbetsmarknad bör inverka positivt på invånartalet.</SPAN></P>
<P class="p509 ft89">7.3.1. Kommunalekonomiska fördelar för Haparanda på lång sikt</P>
<P class="p44 ft5">En långsiktigt ökande arbetspendling över gränsen och en bättre fungerande arbetsmarknad i regionen är sannolik som följd av den allmänna utvecklingen. Viktiga administrativa hinder för den utvecklingen är den nuvarande utformningen av dubbelbeskattningsavtalen. Inverkan av nya kommunalförbund över gränsen är sannolikt i det perspektivet marginell, men positiv. Framför allt torde utformningen och innehållet i regionens skolor vara en strategisk faktor. Om man genom kommunalförbund kan få till stånd fler goda skolor av den kvalitet som Språkskolan/Euroskolan i <NOBR>Haparanda-Torneå</NOBR> nu har, så har det med stor sannolikhet en mycket stor potentiell kraft för regionens tillväxt under några decennier framöver. Med nuvarande skatteutjämningssystem så blir dock de kommunalekonomiska effekterna för Haparandas intäkter helt marginella, så länge inte antalet folkbokförda invånare i kommunen påverkas. Hur effekterna för Haparandas kostnader kan bli är svårare att prognostisera, men sannolikt har denna ökade arbetspendling inte någon tydlig kostnadseffekt. I den mån en ökad samverkan medför en befolkningsökning på upp till omkring 100 personer per år under många år framöver, så väntas det i stor utsträckning kunna bli kommunalekonomiskt fördelaktigt för Haparanda.</P>
<P class="p510 ft83">7.3.2. Kommunalekonomiska nackdelar för Haparanda på lång sikt</P>
<P class="p16 ft5">Samtidigt beror de kommunalekonomiska effekterna av innehållet i samverkan. Utbyggnaden av en ny stadsdel <SPAN class="ft4">På </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">Gränsen-Rajalla</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>kan medföra mycket stora investeringar för kommunen, även om det inte är tänkt så för närvarande. Eftersom Haparanda redan är</P>
<P class="p511 ft2">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft5">mycket skuldtyngd och dessutom har höga borgensåtaganden, kan en sådan satsning medföra stora kommunalekonomiska risker.</P>
<P class="p51 ft5">Sedan 1996 har man haft en höjd utdebitering med en krona per skattekrona öronmärkt för att minska kommunens skuldnivå. Den kronan motsvarar cirka 10 Mkr/år som skuldnivån kan minska med. De lång- och kortfristiga skulderna i kommunens förvaltningsdel (det vill säga exklusive kommunkoncernens företag) är cirka 370 miljoner kronor eller 35 800 kronor per invånare. Det kan således ta många decennier tills förvaltningsdelens skuldnivå är reducerad till mer hanterliga nivåer. (I kommunkoncernen finns kort- och långfristiga skulder på ytterligare cirka 210 miljoner kronor per den sista december 2000. Det vill säga kommunens skulder var totalt 56 000 kronor per invånare. Under år 2001 har Haparandas kommunkoncerns skulder genom åtgärder från den svenska statens Bostadsdelegation minskat med 100 Mkr.)</P>
<P class="p512 ft5">En ökning av Haparandas befolkning på betydligt över 100 invånare per år i genomsnitt under en lång tid framöver bedöms kunna medföra att de kommunalekonomiska nackdelarna överväger fördelarna. Detta beror på att utbyggnaden av kommunal service då kan kosta mer än vad tillskottet i skatteinkomster ger. Successivt ändrade regler för kommunal kostnadsutjämning kan dock påverka sådana för- och nackdelar för kommunen.</P>
<P class="p513 ft83">7.3.3. Kommunalekonomiskt oklara effekter för Haparanda på lång sikt</P>
<P class="p76 ft5">De kommunalekonomiska effekterna för Haparanda av detta beror mycket av hur det svenska kommunala utjämningssystemet ser ut i framtiden. Om det systemet förblir konstruerat som för närvarande är det stora risker för att det under lång tid är nackdelar för Haparanda med en ökad tillväxt av invånarnas sysselsättningsgrad och inkomster som följd av en bättre fungerande integrerad arbetsmarknad. De kommunalekonomiska fördelarna tillfaller nästan helt övriga svenska kommuner.</P>
<P class="p514 ft2">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft13">Tablå 7B:</P>
<P class="p516 ft12">Befolkningspyramider för Haparanda och Torneå kommuner 31 dec 2000</P>
<P class="p517 ft117">Ålder</P>
<P class="p518 ft118">(år)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td277"><SPAN class="p166 ft23">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td278"><SPAN class="p519 ft15">1500 1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td213"><SPAN class="p520 ft23">500</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p521 ft15">0 invånare 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p166 ft15">500</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td191"><SPAN class="p522 ft15">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td74"><SPAN class="p523 ft15">1500</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td20"><SPAN class="p166 ft15">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td277"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td278"><SPAN class="p166 ft134">Haparanda</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td191"><SPAN class="p524 ft134">Torneå</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td74"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td277"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td278"><SPAN class="p525 ft15">Summa <SPAN class="ft118">10412 </SPAN>inv.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td14"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td152"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td279"><SPAN class="p365 ft15">Summa <SPAN class="ft118">22617 </SPAN>inv.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft2">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft13">Bilaga A: Utredningens metodmässiga uppläggning</P>
<P class="p64 ft83">Två utredningsetapper</P>
<P class="p527 ft5">För att underlätta samordningen med Gränskommunutredningens övriga utredningsarbete och för att även i övrigt vara så effektivt som möjligt, har arbetet bedrivits i två etapper och fyra utredningsdelar:</P>
<P class="p528 ft83">Etapp 1: Identifiering</P>
<P class="p529 ft7"><SPAN class="ft83">a.</SPAN><SPAN class="ft98">Identifiering </SPAN>av relevanta aspekter beträffande för- och nackdelar, allmänt sett.</P>
<P class="p529 ft5"><SPAN class="ft83">b.</SPAN><SPAN class="ft97">Identifiering </SPAN>av relevanta aspekter beträffande för- och nackdelar, för Haparanda.</P>
<P class="p530 ft83">Etapp 2: Beskrivning</P>
<P class="p531 ft5"><SPAN class="ft81">c.</SPAN><SPAN class="ft178">Beskrivning </SPAN>av de identifierade aspekterna, allmänt sett. I beskrivningen kan och bör om det är möjligt och relevant även ingå <SPAN class="ft83">värdering</SPAN>.</P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft83">d.</SPAN><SPAN class="ft98">Beskrivning </SPAN>av de identifierade aspekterna, beträffande Haparanda. I beskrivningen kan och bör om det är möjligt och relevant även ingå <SPAN class="ft89">värdering</SPAN>.</P>
<P class="p302 ft83">Tidplan och resursinsats</P>
<P class="p533 ft5">Ett resurstak för utredningen är satt till 172 arbetstimmar. Arbetet har skett enligt följande tidplan<SPAN class="ft14">4</SPAN>:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td280"><SPAN class="p534 ft132">år</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td281"><SPAN class="p470 ft132">01</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td282"><SPAN class="p470 ft132">01</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">01</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p472 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td284"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p472 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td284"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p472 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td284"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td283"><SPAN class="p174 ft132">02</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td285"><SPAN class="p440 ft132">vecka</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td286"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td179"><SPAN class="p358 ft132">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p346 ft132">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">01</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p346 ft132">02</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p345 ft132">03</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">04</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">05</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">06</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p346 ft132">07</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p345 ft132">08</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">09</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft132">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p346 ft132">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p345 ft132">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td290"><SPAN class="p410 ft117">Etapp 1: Identifiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td291"><SPAN class="p535 ft117">= = = = =</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td293"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td293"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td294"><SPAN class="p410 ft21"><SPAN class="ft117">Del a. </SPAN>Insamling & analys</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td179"><SPAN class="p358 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td287"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p346 ft67">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td289"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p345 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td294"><SPAN class="p410 ft110"><SPAN class="ft109">Del b. </SPAN>Insamling & analys</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p345 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td294"><SPAN class="p410 ft17">Rapportredovisning för etapp 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td294"><SPAN class="p410 ft21">Beslut om start av etapp 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td290"><SPAN class="p410 ft109">Etapp 2: Beskrivning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td208"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td293"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td293"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td296"><SPAN class="p174 ft117">= = = =</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td292"><SPAN class="p174 ft117">=</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td294"><SPAN class="p410 ft17"><SPAN class="ft117">Del c. </SPAN>Insamling & analys</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p345 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td294"><SPAN class="p410 ft21"><SPAN class="ft117">Del d. </SPAN>Insamling & analys</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p345 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p346 ft21">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td294"><SPAN class="p410 ft17">Rapportskrivning för etapp 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p345 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td289"><SPAN class="p346 ft17">x</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td288"><SPAN class="p345 ft17">x</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td294"><SPAN class="p410 ft21">Redovisning av slutrapport</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td179"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td288"><SPAN class="p345 ft21">x</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft21"><SPAN class="ft57">4 </SPAN>Därefter har en muntlig redovisning av slutrapporten skett v 24 och en reviderad slutrapport levererats v 25.</P>
<P class="p236 ft2">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft83">Använda metoder</P>
<P class="p113 ft5">Arbetet med att allmänt sett identifiera (vilka kommunalekonomiska för- och nackdelar som bedöms kunna uppstå som följd av den tillkommande föreslagna möjligheten till kommunalförbund) delas in i tre dimensioner:</P>
<P class="p484 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Samverkansområden: Vad samverkan kan tänkas omfatta för verksamheter.</P>
<P class="p394 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Samverkansformer: Vilka former som samverkan har eller kommer att få, om kommunalförbund inte tillåts. Dessa former bildar ett ”nollalternativ” med vilket just samverkansformen ”kommunalförbund” ska kunna jämföras för att söka identifiera de kommunalekonomiska effekterna.</P>
<P class="p462 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Områdeseffekter: Vad slags effekter de kommunalekonomiska för- och nackdelarna omfattar för olika samverkansområden och samverkansformer.</P>
<P class="p289 ft5">Kartläggningen täcker de frågeinriktningar som sammanfattas i <SPAN class="ft83">Tablå A1</SPAN>. För att systematisera analysen har ett stegvist analysförfarande enligt <SPAN class="ft83">Tablå 3A </SPAN>använts. Det innebär att stora ansträngningar har gjorts att hålla isär konsekvenser av ändring av samverkansform från konsekvenser av ändring av volym och eller innehåll i samverkan, vilket ju delvis kan bli en följd av ändrad samverkansform. En samling av några frågor som på det sättet har hållits utanför analysen finns i <SPAN class="ft83">Bilaga C.3</SPAN>.</P>
<P class="p29 ft5">Arbetet med identifiering och beskrivning baseras på faktagenomgång i relevant litteratur, på statistik och information från nätet samt på kontakter med sakkunniga personer. Viktiga sådana personer har varit:</P>
<P class="p537 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Kommunalråd Bengt Westman, Haparanda, tel <NOBR>0922-15002.</NOBR> <SPAN class="ft135">N </SPAN>Kommunchef Staffan Isling, Haparanda, tel <NOBR>0922-15003.</NOBR></P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Ekonomichef Allan Fjellvind, Haparanda, tel <NOBR>0922-15030.</NOBR></P>
<P class="p538 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Utvecklingschef Christina Lugnet, Haparanda, tel <NOBR>0922-15250.</NOBR> <SPAN class="ft95">N </SPAN>Planeringschef Göran Wigren, Haparanda, tel <NOBR>070-5782478.</NOBR></P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Byggnadsinspektör Eskil Kitti, Haparanda, tel <NOBR>0922-15008.</NOBR></P>
<P class="p539 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Räddningschef Arlo Koivoma, <NOBR>Haparanda-Kalix,</NOBR> tel <NOBR>0923-65446.</NOBR></P>
<P class="p540 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Brandmästare Knut Westman, <NOBR>Haparanda-Kalix,</NOBR> tel <NOBR>0922-15290</NOBR> & <NOBR>1923-65447.</NOBR></P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Skolchef Sven Forsberg, Haparanda, tel <NOBR>0922-15132.</NOBR></P>
<P class="p541 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Rektor Gördis Lagnebäck, Språkskolan Haparanda, tel <NOBR>0922-15174.</NOBR></P>
<P class="p542 ft2">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr2 td297"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td279"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td298"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td187"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td189"><SPAN class="p321 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td299"><SPAN class="p165 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Sambandssekreterare Ritva Nousiainen, Provincia Bothniensis,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td297"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td300"><SPAN class="p6 ft5">Haparanda, <NOBR>0922-15642.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td301"><SPAN class="p165 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Per Arne Kertto,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td298"><SPAN class="p6 ft5">Barents</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td302"><SPAN class="p166 ft5">Väg Internationell Förening,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td297"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td300"><SPAN class="p6 ft5">Haparanda, tel <NOBR>0922-15643.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td303"><SPAN class="p165 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Verkställande</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td304"><SPAN class="p523 ft5">direktör Peter Hagström,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p321 ft5">Tornedalsrådet,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td297"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td300"><SPAN class="p6 ft5">Haparanda, tel <NOBR>0922-15641.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td297"><SPAN class="p165 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td279"><SPAN class="p358 ft5">Kommunalråd</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p6 ft5">Owe</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td298"><SPAN class="p6 ft5">Pekkari</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p523 ft5">(ordförande i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p321 ft5">Tornedalsrådet),</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft5">Pajala, tel <NOBR>0978-12002.</NOBR></P>
<P class="p544 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Inköpssamordnare Gun Anundi, Pajala, tel <NOBR>0978-12000.</NOBR></P>
<P class="p545 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Kommunalråd Arne Honkamaa, Övertorneå, tel <NOBR>0927-72001.</NOBR> <SPAN class="ft95">N </SPAN><NOBR>EU-samordnare</NOBR> Rolf Kummu, Övertorneå, tel <NOBR>0927-72007.</NOBR></P>
<P class="p546 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Arbetsmarknadsdir. Sven Lyhamn, Arbetsförmedlingen Haparanda, tel <NOBR>0922-28952.</NOBR></P>
<P class="p546 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Koordinatör Marja Ketola, <NOBR>LO-kontoret</NOBR> Haparanda, tel <NOBR>0922-61467.</NOBR></P>
<P class="p547 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Förbundsjurist Christer Hjert, Svenska Kommunförbundet, tel <NOBR>08-4527541.</NOBR></P>
<P class="p546 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Förhandlare Håkan Söderberg, Arbetsgivarförbundet för kommunalförbund och kommunala företag KFF, tel <NOBR>08-4527617.</NOBR></P>
<P class="p548 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Hasse Knutsson, Landstingsförbundet, tel <NOBR>08-4527662.</NOBR></P>
<P class="p546 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Förbundsjurist Eva Sveman, Landstingsförbundet, tel <NOBR>08-4527654.</NOBR></P>
<P class="p547 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Hans Dahlin, Sekretariatet för INTERREG IIIA Nordkalotten, tel <NOBR>0920-960038.</NOBR></P>
<P class="p544 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Försäkringsmäklare Roger Holmgren, tel <NOBR>0911-17320.</NOBR></P>
<P class="p530 ft5">Litteratur av värde för utredningen har varit:</P>
<P class="p549 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Ingegärd Hilborn & Curt Riberdahl (2000) Kommunala samverkansformer: Avtal, interkommunala företag, gemensam nämnd, kommunalförbund. Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Statistiska Centralbyrån (2002) Rikets indelningar.</P>
<P class="p549 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Finansdepartementet (2001) Samverkan mellan kommuner för ökad attraktivitet, tillväxt och sund ekonomi. Ds 2001:61.</P>
<P class="p549 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>EURES, European Employment Services (2001) Obstacles to <NOBR>Cross-Border</NOBR> Mobility in the European Union. The Role of the EURES Network. Inventory of Obstacles 2001. Working Document 5 December 2001 by the European Commission, Employment and Social Affairs, Employment and ESF Policy <NOBR>Co-ordination.</NOBR></P>
<P class="p550 ft2">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft13">Tablå A:</P>
<P class="p552 ft12">Utredningens frågeinriktningar</P>
<P class="p553 ft90">Identifiering</P>
<P class="p554 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Vilken samverkan sker idag?</P>
<P class="p555 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Vilka samverkansformer är alternativ till kommunalförbund? <SPAN class="ft135">N </SPAN>Vilken tillkommande samverkan kan tänkas i framtiden?</P>
<P class="p554 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Aspekter som har kommunalekonomisk betydelse?</P>
<P class="p556 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Komunalekonomiska för- och nackdelar för sådan aspekter <SPAN class="ft179">o </SPAN>på kort sikt med statiskt synsätt?</P>
<P class="p557 ft5"><SPAN class="ft179">o </SPAN>på lång sikt med dynamiskt synsätt?</P>
<P class="p558 ft90">Beskrivning</P>
<P class="p559 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Förväntad betydelse/vikt för de identifierade för- och nackdelarna? <SPAN class="ft95">N </SPAN>Pedagogisk resultatredovisning ur ett samlat regeringsperspektiv?</P>
<P class="p560 ft13">Bilaga B: Verksamhetsmässiga samverkansområden</P>
<P class="p561 ft5">Vilka verksamhetsmässiga områden kommer svenska och finska kommuner att bilda kommunalförbund för att samverka inom, om de skulle få laglig rätt att göra det? För att skapa en ökad förståelse för vad svaret på en sådan fråga kan bli så identifieras i denna bilaga:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr36 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td305"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td306"><SPAN class="p166 ft5">sid.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p470 ft5">1.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td305"><SPAN class="p346 ft83">Befintliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td307"><SPAN class="p440 ft5"><SPAN class="ft83">samverkansområden </SPAN>i svenska (och finska)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td308"><SPAN class="p346 ft83">kommunalförbund<SPAN class="ft5">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p470 ft5">2.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td305"><SPAN class="p346 ft83">Befintliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td307"><SPAN class="p442 ft5"><SPAN class="ft83">samverkansområden </SPAN>mellan svenska och finska</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td308"><SPAN class="p346 ft83">kommuner<SPAN class="ft5">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">50</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft5"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft161">Möjligen tillkommande </SPAN>samverkansområden - med hänsyn till framtida samhälls- och teknikutveckling och med hänsyn till att det är just är fråga om riksgränsöverskridande samverkan och att det därvid just är fråga om gränsen mellan Sverige och Finland. 54</P>
<P class="p563 ft7"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft180">Eftersom samverkan i form av kommunalförbund har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren, så identifieras även</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p441 ft83">samverkan mellan svenska kommuner i annan form än</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p441 ft83">kommunalförbund<SPAN class="ft5">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p442 ft5">5. Avslutningsvis presenteras ett grovt <SPAN class="ft83">scenario för vilka</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p441 ft5"><SPAN class="ft83">kommunalförbund </SPAN>som bedöms kunna bildas om och när lagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p441 ft5">så medger.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td309"><SPAN class="p440 ft2">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft83">B.1. Befintliga kommunalförbund</P>
<P class="p94 ft5">Sammanfattningsvis kan man säga att kommunalt samarbete i form av kommunalförbund förekommer beträffande de flesta typer av kommunala verksamheter på den svenska sidan.</P>
<P class="p51 ft5">Enligt <NOBR>SCB-rapporten</NOBR> ”Rikets Indelningar 2002” fanns det 69 kommunalförbund i Sverige<SPAN class="ft14">5</SPAN>. I dessa ingick 324 kommuner och 9 landsting. Många kommuner är med i flera kommunalförbund. För fem av kommunalförbunden ingår ett landsting tillsammans med några kommuner. Ett kommunalförbund består enbart av landsting (4 stycken).</P>
<P class="p19 ft5">Genomsnittliga storleken på antalet medlemmar i ett svenskt kommunalförbund var 4,8 – med en spridning från 2 till 17. Inte alla kommunalförbunden har personal anställd. De övriga samverkar politiskt och fördelar medlemskommunernas resurser.</P>
<P class="p87 ft7">Kommunalförbundens verksamhetsinriktning är främst teknisk samverkan, därnäst utbildning. De 69 kommunalförbunden fördelar sig på inriktning enligt följande översikt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td310"><SPAN class="p6 ft116">Teknisksamverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td311"><SPAN class="p358 ft60">Brandförsvar, räddningstjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td312"><SPAN class="p564 ft93">25st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td313"><SPAN class="p358 ft93">Vatten, avlopp, avfall, återvinning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td314"><SPAN class="p354 ft93">7st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td315"><SPAN class="p358 ft93">Länstrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td316"><SPAN class="p354 ft93">1st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td310"><SPAN class="p470 ft81">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td313"><SPAN class="p358 ft38">Gymnasium, vuxenutbildning, högskola på hemmaplan,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td314"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td315"><SPAN class="p358 ft93">utbildningi övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td316"><SPAN class="p364 ft67">13st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td310"><SPAN class="p470 ft81">Vård</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td315"><SPAN class="p358 ft93">Vård, hälsa, behandling, sjukresor, färdtjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td316"><SPAN class="p354 ft93">7st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td310"><SPAN class="p470 ft81">Kultur</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td315"><SPAN class="p358 ft67">Bibliotekssamverkan, teater, musik, dans, AV media</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td316"><SPAN class="p354 ft93">5st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td310"><SPAN class="p470 ft81">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td313"><SPAN class="p358 ft93">Översiktsplanering, inköp, utveckling, mm</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td314"><SPAN class="p364 ft67">11st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td317"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td318"><SPAN class="p358 ft93">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td319"><SPAN class="p354 ft116">69st</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft19"><SPAN class="ft57">5</SPAN>Det är anmärkningsvärt att kommunalförbund visserligen har myndighetsstatus, men inte någon anmälningsplikt. Det finns därför ingen central överblick över vilka kommunalförbund som finns i Sverige, utan SCB och Svenska kommunförbundet försöker årligen via förfrågningar kartlägga dem. Kanske bör i vart fall för riksgränsöverskridande kommunalförbund som driver myndighetsutövande verksamheter krävas att de ansöker hos bägge regeringarna (Ju, UD, Fi?) om tillstånd. Om sådant tillstånd ska krävas för specificerade verksamheter, så är det <SPAN class="ft141">en kommunalekonomisk nackdel</SPAN>, eftersom det medför en tidsfördröjande process.</P>
<P class="p70 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">I den sista gruppen med “Övrigt” finns det några kommunalförbund som har samverkan på flera områden där det i några fall ingår samverkan även på något av de tidigare specificerade ”enfrågeområdena”. Två exempel på detta är:</P>
<P class="p484 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Göteborgsregionens kommunalförbund arbetar på bland annat följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning samt näringslivsfrågor.</P>
<P class="p566 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Region Blekinge ska dels vara regionens företrädare i frågor som är viktiga för Blekinges invånare, dels ska Region Blekinge arbeta med områden som är betydelsefulla för att tillväxten och sysselsättningen i regionen ska öka. Det är för</P>
<P class="p485 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>närvarande fyra områden: infrastruktur och kommunikationer; utbildning, forskning och kompetensförsörjning; Östersjö- och Europafrågor; turism.</P>
<P class="p567 ft7">I Norrbotten och Västerbotten finns det (år 2002 enligt ovan nämnda statistik) fyra kommunalförbund:</P>
<P class="p568 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Lapplands kommunalförbund (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala kommuner) som samverkar i utbildningsfrågor</P>
<P class="p394 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten (Haparanda, Kalix och Övertorneå kommuner)</P>
<P class="p394 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Robertsfors Hälsoförbund (Robertsfors kommun och Västerbottens läns landsting)</P>
<P class="p566 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Kommunalförbundet Norrlands Musik- och Dansteater (Jämtlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting och Landstinget Västernorrland)</P>
<P class="p292 ft5">Dessutom finns (sedan år 1999) följande kommunalförbund, som aldrig kommit in i SCB:s statistik:</P>
<P class="p484 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Högskoleförbundet Östra Norrbotten (Haparanda, Kalix, Överkalix, Övertorneå kommuner)</P>
<P class="p71 ft5">På den finska sidan finns det många så kallade samkommuner. Finland har inte drivit kommunsammanläggningar lika hårt som Sverige, utan kommunerna har istället utvecklat betydligt mer samarbete mellan kommunerna i form av kommunalförbund som i Finland kallas samkommuner. De svenska landstingen har ingen</P>
<P class="p569 ft2">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">annan motsvarighet i Finland (här frånsett Landskapet Åland) än sådana samkommuner.</P>
<P class="p374 ft83">B.2. Befintliga samverkansområden mellan svenska och finska kommuner</P>
<P class="p570 ft5">Det förekommer en omfattande samverkan mellan svenska och finska kommuner i annan form än kommunalförbund. Under de senaste decennierna har allt fler tillkommit. Här förtecknas de mest betydelsefulla. Det bör dock noteras, att varje lista över samverkan är en färskvara: projekt dör, påtänkta projekt föds aldrig (till följd av bristande finansiering) och Tornedalen är en mycket dynamisk region.</P>
<P class="p328 ft7"><SPAN class="ft89">Tornedalsrådet </SPAN>bildades år 1987 och omfattar alla kommuner i Tornedalen, det vill säga</P>
<P class="p571 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">i Sverige: Haparanda, Övertorneå, Pajala kommuner samt Vittangi och Karesuando församlingar i Kiruna kommun.</SPAN></P>
<P class="p23 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">i Finland: Tornio, Ylitornio, Pello, Kolari, Muonio, Enontekiö.</SPAN></P>
<P class="p23 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">i Norge: Storfjord – och från år 2002 även Kåfjord och</SPAN></P>
<P class="p572 ft5">Kautokeino</P>
<P class="p140 ft83">Tornedalsrådet vill</P>
<P class="p544 ft4"><SPAN class="ft181">dels </SPAN>utveckla näringsliv och arbetsmarknad<SPAN class="ft5">:</SPAN></P>
<P class="p185 ft4"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">initiera ett </SPAN>forsknings- och utvecklingscentrum <SPAN class="ft5">för Tornedalen, inklusive ett utvecklat samarbete med berörda universitet inom områden såsom livsmedelsteknik, turism, IT;</SPAN></P>
<P class="p573 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">arbeta för generell </SPAN><SPAN class="ft4">utveckling av näringslivet </SPAN>i Tornedalen och ordna temaseminarier för näringslivet inom aktuella områden, såsom fisketurism, folkmusikturism, annan turism, livsmedel, energi, trä, samverkan;</P>
<P class="p117 ft4"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">arbeta med projektet </SPAN>EURES Crossborder Tornedalen <SPAN class="ft5">och</SPAN></P>
<P class="p574 ft5">utveckla gränsöverskridande nätverk och informationscentrum för arbetsmarknaden;</P>
<P class="p544 ft4"><SPAN class="ft181">del</SPAN><SPAN class="ft5">s </SPAN>kompetensutveckla<SPAN class="ft5">:</SPAN></P>
<P class="p575 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">starta ett kompetensutvecklingsprogram via </SPAN><SPAN class="ft4">gränsöverskridande skolsamarbete </SPAN>i Tornedalen och år 2002 genomföra <SPAN class="ft4">Kompetensårsprojektet </SPAN>och skapa mötesplatser mellan företag och högskolor;</P>
<P class="p573 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft68">genomföra </SPAN><SPAN class="ft4">distansutbildningsprojekt </SPAN>tillsammans med universiteten i Umeå, Luleå, Tromsö och Uleåborg;</P>
<P class="p295 ft4"><SPAN class="ft181">och dels </SPAN>vidtaga åtgärder för att utveckla infrastrukturen<SPAN class="ft5">:</SPAN></P>
<P class="p576 ft2">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p577 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft68">skapa ett </SPAN><SPAN class="ft4">gemensamt datornätverk </SPAN>för att underlätta gemensamma utbildningsprojekt, inte minst när det gäller språkutbildning i svenska, finska, ryska, franska, tyska, spanska, engelska;</P>
<P class="p578 ft4"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft68">driva </SPAN>E8 Turismvägprojektet <SPAN class="ft5">och utveckla fler </SPAN>hängbroar <SPAN class="ft5">över gränsälvarna.</SPAN></P>
<P class="p43 ft83">Avtal mellan Torneå stad och Haparanda kommun</P>
<P class="p293 ft5">Kronologiskt sett har samarbetet genom överenskommelser mellan Haparanda och Torneå utvecklats enligt följande sammanfattning: <SPAN class="ft95">N </SPAN>Samanvändning av idrottsanläggningar 1968</P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Gemensamt avloppsreningsverk 1971</P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Fri skolgång över gränsen i grundskolan 1978</P>
<P class="p579 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Bildande av Provincia Bothniensis - samarbetsorganisation 1987</P>
<P class="p43 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Gemensam språkskola 1989</P>
<P class="p91 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Avtal om reningsverkets slamhantering 1990</P>
<P class="p580 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Avtal om fjärrvärmeproduktion och <NOBR>-leveranser</NOBR> mellan Haparanda Värmeverk Ab och Torneå stads energiverk 1993</P>
<P class="p91 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Avtal om samanvändning av skylift 1994</P>
<P class="p580 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Miljöteknik, miljöanalyser, miljökontroll, miljöinformation 1995</P>
<P class="p581 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Bolagisering av avloppsreningsverket 1996 <SPAN class="ft95">N </SPAN>Sammanslagning av turistkanslierna 1998 <SPAN class="ft95">N </SPAN>Gemensamt <NOBR>Eurogymnasie-program</NOBR> 1998 <SPAN class="ft95">N </SPAN>Avtal om bussringlinje 1999</P>
<P class="p582 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Lantmäteriteknik, kartproduktion, fastighetsinformation 2000</P>
<P class="p583 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Gemensamt avfallsupplag <NOBR>1976-85</NOBR> och (med samkommun) från 2002</P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Byte av daghemsplatser 2002</P>
<P class="p584 ft5">Två nu avslutade projekt, som <NOBR>Haparanda-Torneå</NOBR> arbetade mycket med:</P>
<P class="p585 ft7"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft182">Drogförebyggande folkhälsoprojektet TYP, som var ett nu avslutat </SPAN><NOBR>EU-finansierat</NOBR> projekt.</P>
<P class="p585 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><NOBR><SPAN class="ft183">ESTLA-projektet</SPAN></NOBR> (som var ett <NOBR>EU-projekt</NOBR> åren <NOBR>1996-1998</NOBR> för att utveckla samarbetet över gränsen mellan Estland och Lettland).</P>
<P class="p586 ft2">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">Det ovanstående samarbetet fick en fastare form år 1987 genom bildandet av <NOBR><SPAN class="ft83">Provincia-Bothniensis</SPAN>.</NOBR> Denna samarbetsorganisation mellan <NOBR>Haparanda-Torneå</NOBR> hanterar således följande typer av frågor:</P>
<P class="p587 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">fjärrvärme (där Haparanda värmeverk AB och Torneå Stads Energiverk levererar till varandra)</SPAN></P>
<P class="p588 ft7"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft182">markanvändningsplanering (bland annat för projektet </SPAN><SPAN class="ft6">På </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">Gränsen-Rajalla</SPAN>).</NOBR></P>
<P class="p588 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">Bottenvikens Reningsverk AB BRAB (som ägs av Torneå 65 %, Haparanda 25 % och ett finskt bryggeri 10 %).</SPAN></P>
<P class="p587 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">Språkskolan (som formellt lyder under Haparanda Barn- och ungdomsnämnd).</SPAN></P>
<P class="p117 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">Eurogymnasiet (som fysiskt ligger i Torneå).</SPAN></P>
<P class="p589 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">Eurocity Jobcentre (som är en Cross Border arbetsförmedling inom ramen för ett </SPAN><NOBR>EU-finansierat</NOBR> projekt under Interreg 3)</P>
<P class="p590 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">Informatörsprojektet (som ger ut en informationstidning till alla medborgare i Torneå och Haparanda och en annan informationstidning till alla kommunanställda i Torneå och Haparanda).</SPAN></P>
<P class="p35 ft5">I sin externa information används inte begreppet <SPAN class="ft4">Provincia- Bothniensis</SPAN>, utan man kallar kärnan av sin region och samarbetet för <SPAN class="ft4">Eurocity</SPAN>. Eurocity har i <NOBR>Haparanda-Torneå</NOBR> städer 34000 invånare, men med grannkommunerna 100 000 invånare och inom 15 mils shoppingreseavstånd nära 500 000 människor.</P>
<P class="p19 ft5"><NOBR>Provincia-Bothniensis</NOBR> är ingen formellt juridisk organisation. Den politiska ledningen kallar man för <SPAN class="ft4">Guvenör Regering </SPAN>som består av 5 från Haparanda och 5 från Torneå. Under den finns dels ett sekretariat och dels sju arbetsgrupper. Sekretariatet har två anställda, där sambandssekreteraren formellt är anställd av Torneå och assistenten av Haparanda. Budgeten på 0,6 Mkr per år kommer till 50 procent från vardera kommunen. De sju arbetsgrupperna är:</P>
<P class="p591 ft7">o Arbetsgruppen för näringsliv och turism, o Arbetsgruppen för utbildning,</P>
<P class="p592 ft5">o Arbetsgruppen för samhällsbyggande, o Arbetsgruppen för sport och fritid,</P>
<P class="p140 ft5">o Arbetsgruppen för På <NOBR>Gränsen-projektet,</NOBR></P>
<P class="p593 ft5">o Arbetsgruppen för social service och hälsovård, o Arbetsgruppen för kultur och ungdomsarbete.</P>
<P class="p594 ft2">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft83">Övrigt samarbete mellan Haparanda och Torneå</P>
<P class="p113 ft5">Informellt samarbete förekommer på såväl politisk som tjänstemannanivå inom många verksamheter utan formella avtal. Exempel på detta är att kommunernas fastighetsbolag ibland gör gemensamma upphandlingar och samarbetar beträffande förmedling av hyresgäster. Politiska diskussioner förekommer om möjligheterna att bilda gemensamt fastighetsbolag mellan de två kommunerna.</P>
<P class="p119 ft83">Avtal mellan Torneå stad och Norrbottens läns landsting</P>
<P class="p91 ft5">Sedan år 1993 bedrivs ett samarbete rörande sjuktransporter.</P>
<P class="p90 ft83"><NOBR>Kemi-Torneå</NOBR> Utvecklingscentrum</P>
<P class="p113 ft5">År 1991 etablerade ett antal finska kommuner vad som kallas <NOBR>Kemi-Torneå</NOBR> Utvecklingscentrum. Syftet är att tillvarata kommunernas intressen. Samarbetet har ibland utsträckt sig till Haparanda, särskilt i fråga om verksamhet som rör näringslivets utveckling. Detta har speciellt varit fallet i en gemensam marknadsföringskampanj, som benämnts <SPAN class="ft4">Gateway </SPAN>och som riktats till Centraleuropa.</P>
<P class="p595 ft83">Barents Väg Internationell Förening</P>
<P class="p113 ft5">År 1997 bildades formellt en ideell förening för ett utökat samarbete inom Barents Väg Regionen. Barents väg är 150 mil lång och går från Bodö i Norge genom Luleå, Haparanda, Torneå, Rovaniemi till Murmansk i Ryssland. Medlemmar är idag 22 kommuner (varav 6 svenska och 6 finska och resten ryska och norska kommuner) och tre vägtransportföretag (varav 1 svenskt och 1 finskt). Verksamheten bedrivs främst i projektform och syftar till utökad mellanfolklig förståelse och fredlig samexistens inom regionen. Projekten omfattar bland annat utveckling av turismen och förbättring av förutsättningarna för näringsutveckling. Föreningens kansli ligger i Haparanda.</P>
<P class="p81 ft83">Bottenviksbågen</P>
<P class="p113 ft5"><SPAN class="ft4">Bothnian Arc</SPAN>, Bottenviksbågen, är norra Bottenvikens kustområde mellan svenska Piteå och finska Kalajoki. I regionen bor 470 000 invånare och tätorterna ligger på pendlingsavstånd från varandra. Bottenviksbågen är ett projekt för gränsöverskridande samarbete i regional utveckling. Projektmedlemmar är kommunerna Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda i Sverige, samt i Finland regionkommunerna <NOBR>Kemi-Torneå,</NOBR> Ijo, Uleåborg, Lakeus och</P>
<P class="p596 ft2">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">Brahestad samt Ylivieska. De finska regionkommunerna består i sin tur av 35 kommuner. Dessutom har projektet med de regionala organen Länsstyrelsen i Norrbottens län från Sverige samt Norra Österbottens förbund och Lapplands förbund från Finland. Projektsamarbetet omfattar regionala planeringsfrågor, kommunikationer (inklusive expressbusslinjer), utvecklandet av ett GIS- system för båda länderna, byggandet av ett nätverk för samarbete kring forskning och utbildning mellan universiteten och högskolorna, samt utveckling av digitala och andra nätverk för regionens företag.</P>
<P class="p488 ft83">Kvarkenrådet</P>
<P class="p527 ft5">I <NOBR>Kvarken-regionen</NOBR> har <SPAN class="ft4">Kvarkenrådet </SPAN>sedan år 1972 fungerat som ett nordiskt gränsregionalt samarbetsorgan. Kvarkenrådet bedriver projektverksamhet och arbetar för att underlätta samverkan och umgänge över Kvarken, exempelvis arbete med trafiken över Kvarken, infrastruktur, kultur, språk och intressebevakning. Samarbetets huvudmän är på den finska sidan kommuner och landskapsförbund i Österbotten och på den svenska sidan kommunförbund, länsstyrelse och landsting i Västerbotten och Örnsköldsviks kommun i Västernorrland.</P>
<P class="p597 ft83">B.3. Möjligen tillkommande samverkansområden</P>
<P class="p18 ft5">Man kan spekulera i många möjliga nya typer av verksamheter som svenska och finska kommuner skulle kunna tänkas vilja samverka kring i framtiden. Här presenteras några sådana spekulationer. Syftet härmed är att söka identifiera möjliga aspekter som kan medföra kommunalekonomiska för- eller nackdelar som komplement.</P>
<P class="p502 ft83">Möjligen tillkommande samverkansområden med hänsyn till framtida samhälls- och teknikutveckling<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p527 ft5">Några exempel på lätt tänkbara kommunala verksamhetsområden som kan tillkomma under de närmsta decennierna och där kommunsamverkan över riksgränsen skulle kunna ta formen av kommunalförbund:</P>
<P class="p122 ft5">På det tekniska området:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr6 td164"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p6 ft5">bredbandutbyggnad,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p6 ft5">areell energiproduktion, t.ex i form av <NOBR>solfångarpanel-farmer</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p6 ft5">eller <NOBR>Salix-farmer</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td164"><SPAN class="p6 ft2">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td320"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td321"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td322"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td323"><SPAN class="p6 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td324"><SPAN class="p598 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td325"><SPAN class="p6 ft5">kollektivtrafik,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td322"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td323"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td324"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td326"><SPAN class="p6 ft5">samordnade varutransporter, inklusive post, medicin, paket,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td325"><SPAN class="p6 ft5">morgontidningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td322"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td323"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td324"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td325"><SPAN class="p6 ft5"><NOBR>TETRA-nätstationer</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td322"><SPAN class="p6 ft5">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td323"><SPAN class="p6 ft5">utvecklad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td324"><SPAN class="p6 ft5">kommunal</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td325"><SPAN class="p6 ft5">radiokommunikation.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td322"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td323"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td324"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft5">På vårdområdet:</P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>omhändertagande av stora flyktingströmar,</P>
<P class="p600 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>akutsjukvård (såsom jourtider) och planerad sjukvård (för att kapa köer)</P>
<P class="p601 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>ungdomsvårdsanstalter eller fängelser <SPAN class="ft95">N </SPAN>tandvård.</P>
<P class="p71 ft5">Främst väntas samverkan bli bredare och djupare inom de områden som man samverkar kring för närvarande.</P>
<P class="p25 ft83">Möjligen tillkommande samverkansområden med hänsyn till att det är just är fråga om riksgränsöverskridande samverkan och att det just är fråga om gränsen mellan Sverige och Finland.</P>
<P class="p602 ft5">Det bör kunna bli fråga om tillkommande samverkan när det gäller till exempel:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr36 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td327"><SPAN class="p6 ft5">konsumentupplysning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td327"><SPAN class="p6 ft5">språkhantering i samband med språkutbildning och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td327"><SPAN class="p6 ft5">översättning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td327"><SPAN class="p6 ft5">mer internationell (det vill säga inte bara <NOBR>svensk-finsk)</NOBR> och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td327"><SPAN class="p6 ft5">därmed värdefull gymnasie- och <NOBR>KomVux-utbildning,</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td327"><SPAN class="p6 ft5">mer offensiv <NOBR>turism-marknadsföring,</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td327"><SPAN class="p6 ft5">marknadsföring av pionjärverksamheter rörande interna-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td327"><SPAN class="p6 ft5">tionell samverkan inom EU</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td327"><SPAN class="p6 ft5">karantänverksamhet för djur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td327"><SPAN class="p6 ft5">karantänverksamhet för människor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft136">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td327"><SPAN class="p6 ft5">forskarsamhällen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft83">Erfarenheter från EUREGIO</P>
<P class="p113 ft7">På den europeiska kontinenten drivs gränsöverskridande samarbete i form av så kallade <NOBR>EUREGIO-områden.</NOBR> Erfarenheter från två sådana beskrivs här:</P>
<P class="p292 ft5"><SPAN class="ft83">EUREGIO </SPAN><NOBR><SPAN class="ft83">Maas-Rhein</SPAN>:</NOBR> Sydöstra Nederländerna skjuter in ett smalt landområde mellan Tyskland och Belgien. Där har man sedan</P>
<P class="p542 ft2">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">år 1976 under beteckningen EUREGIO <NOBR>Maas-Rhein</NOBR> ett av de äldsta gränsöverskridande samarbetena. I samarbetet ingår:</P>
<P class="p177 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>från Nederländerna: Provinsen Limburg.</P>
<P class="p373 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>från Belgien: Provinserna Limburg och Lüttich samt Deutschsprachige Gemeinshaft.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>från Tyskland: Regio Achen Ekonomisk Förening.</P>
<P class="p35 ft5">Sedan 1991 är samarbetet omvandlat till en stiftelse enligt Nederländsk rätt. Sedan 1995 väljs Euregiorådet indirekt av olika beslutsenheter hos medlemmarna. EUREGIO <NOBR>Maas-Rhein</NOBR> samarbetar främst inom följande områden:</P>
<P class="p401 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Näringslivsutveckling, Teknik, Utbildning, Kompetensutveckling, Arbetsmarknadsfrågor</P>
<P class="p603 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Naturvård, Miljövård och Trafik <SPAN class="ft95">N </SPAN>Hälsa, socialvård, Säkerhet</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Ungdomsfrågor, Kultur och Euregional identitet</P>
<P class="p18 ft5"><SPAN class="ft83">EUREGIO </SPAN><NOBR><SPAN class="ft83">Rhein-Waal</SPAN>:</NOBR> Sedan slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> drivs ett omfattande samarbete över gränsen mellan Nederländerna och tyskland i vad som kallas EUREGIO <NOBR>Rhein-Waal.</NOBR> I samarbetet ingår 51 nederländska och tyska kommuner, regionala myndigheter och instanser. Euregiorådet väljs i detta fall av medlemmarna, som har 2, 3 eller 4 ledamöter allt efter sin storlek. Totalt är Euregiorådet 120 personer. EUREGIO <NOBR>Rhein-Waal</NOBR> har 12 anställda (7 från Tyskland och 5 från Nederländerna) och omfattar följande aktiviteter:</P>
<P class="p548 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Stämma av medlemmarnas politik.</P>
<P class="p400 ft7"><SPAN class="ft135">N </SPAN>Driva gränsregionens (och dess invånares) intressen gentemot nationella och europeiska myndigheter.</P>
<P class="p604 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Råda och stödja medborgare och företag i samband med gränsöverskridande kontakter och frågor.</P>
<P class="p605 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Utveckla, leda och genomföra gränsöverskridande projekt. <SPAN class="ft95">N </SPAN>Sprida information om gränsöverskridande teman.</P>
<P class="p295 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Driva europeiska program för gränsregionen.</P>
<P class="p122 ft83">B.4. Inventerad samverkan mellan svenska kommuner</P>
<P class="p75 ft5">Det svenska Finansdepartementet har i sin rapport Ds 2001:61 ”Samverkan mellan kommuner för ökad attraktivitet, tillväxt och sund ekonomi” sammanfattat pågående samverkansprojekt mellan</P>
<P class="p93 ft2">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft5">kommuner. Underlag för den rapporten är Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets inventering i februari 2000 ”Samverkan mellan kommuner och landsting”. Det totala antalet samverkansprojekt som därvid kommit med i inventeringarna är 645 stycken, varav 452 mellan enbart kommuner, 73 mellan landsting och 127 mellan kommun/er och landsting.</P>
<P class="p607 ft5">Samverkansintensiteten var år 2000 i genomsnitt cirka 15 samarbeten per kommun. Samverkansprojekten fördelade sig procentuellt sett enligt följande på olika samverkansområden:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr10 td328"><SPAN class="p438 ft5">Infrastruktur/kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td329"><SPAN class="p525 ft5">12 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td328"><SPAN class="p438 ft5">Kommunalteknik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td329"><SPAN class="p525 ft5">7 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p438 ft5">Kultur och fritid</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p525 ft5">10 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p438 ft5">Miljö och hälsoskydd</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p525 ft5">8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td328"><SPAN class="p438 ft5">Näringsliv</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td329"><SPAN class="p525 ft5">3 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p438 ft5">Samhällsplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p608 ft5">2 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p438 ft5">Socialtjänst/Arbetsmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p525 ft5">6 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td328"><SPAN class="p438 ft5">Utbildning och gymnasieskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td329"><SPAN class="p525 ft5">5 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p438 ft5">Turism och PR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p525 ft5">5 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p438 ft5">Övergripande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p608 ft5">14 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td330"><SPAN class="p438 ft5">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td262"><SPAN class="p608 ft5">28 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td328"><SPAN class="p609 ft5">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td329"><SPAN class="p525 ft5">100 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft7">De geografiska nivå som samverksansprojekten omfattade var enligt följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr36 td331"><SPAN class="p438 ft5">Del av län</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td332"><SPAN class="p470 ft5">370 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td331"><SPAN class="p438 ft5">Länstäckande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td332"><SPAN class="p470 ft5">126 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td331"><SPAN class="p438 ft5">Längsgränsöverskridande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td332"><SPAN class="p470 ft5">95 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td333"><SPAN class="p438 ft5">Riksgränsöverskridande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td334"><SPAN class="p470 ft5">54 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td333"><SPAN class="p609 ft5">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td334"><SPAN class="p470 ft5">645 st</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft5">De former som samverkansprojekten hade var enligt följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr36 td335"><SPAN class="p438 ft5"><SPAN class="ft4">Kommunalrättsliga </SPAN>(kommunalförbund och</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td336"><SPAN class="p470 ft5">gemensam</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td337"><SPAN class="p612 ft5">69 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td338"><SPAN class="p438 ft5">nämnd)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td339"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td340"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td335"><SPAN class="p438 ft185"><SPAN class="ft184">Privaträttsliga </SPAN>(handelsbolag, ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td336"><SPAN class="p470 ft185">förening,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td337"><SPAN class="p612 ft185">194 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td338"><SPAN class="p438 ft5">aktiebolag, stiftelse, ideell förening)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td339"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td340"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td341"><SPAN class="p438 ft5"><SPAN class="ft4">Lösare former </SPAN>av samarbete (avtal, projekt, nätverk)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td340"><SPAN class="p612 ft5">322 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td338"><SPAN class="p438 ft5">Ej svar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td339"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td340"><SPAN class="p612 ft5">60 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td335"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td336"><SPAN class="p470 ft5">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td340"><SPAN class="p612 ft5">645 st</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td335"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td336"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td337"><SPAN class="p612 ft2">57</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft83">B.5. Scenarier för bildandet av kommunalförbund</P>
<P class="p75 ft5">Sannolikheten är hög för att det från svensk sida blir Haparanda kommun som först kommer att bilda kommunalförbund över gränsen. Övriga svenska kommuner blir sannolikt aktuella först flera år senare. I det följande presenteras några scenarier för hur tillskapandet av kommunalförbund över gränsen kan utveckla sig. Scenarierna sammanfattas i <SPAN class="ft83">Tablå B</SPAN>. Syftet är att illustrera en tänkbar mångfald - dels för att ge ett kompletterande mer konkret underlag för analys av kommunalekonomiska för- och nackdelar och dels (som en bieffekt) för att politiska beslutsfattare ska få en ökad beredskap för de typer av frågor som kan uppstå.</P>
<P class="p597 ft83">På kort sikt för Haparanda med Torneå <SPAN class="ft5">(=T & F i tablån)</SPAN></P>
<P class="p39 ft5">Det som är mest aktuellt för Haparanda att lägga in i ett kommunalförbund med Torneå torde vara <SPAN class="ft4">utbildning </SPAN>och projektet <SPAN class="ft4">På </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">Gränsen-Rajalla</SPAN>.</NOBR> Flera av de samverkansfrågor som nu drivs inom <NOBR>Provincia-Bothniensis</NOBR> skulle också kunna ingå i ett tidigt kommunalförbund, men det är kanske mer sannolikt att de verksamheterna tills vidare fortsätter och vidareutvecklas inom nuvarande samverkansformer. Speciellt för <SPAN class="ft4">Bottenvikens Reningsverk AB BRAB </SPAN>och <SPAN class="ft4">fjärrvärme </SPAN>väntas samverkan för närvarande i första hand fortsätta som hittills direkt mellan de samverkande kommunägda bolagen.</P>
<P class="p613 ft5">När det gäller upphandling av varor och tjänster kan det till exempel tänkas</P>
<P class="p36 ft5">(T) att den blir mera obligatoriskt gemensam under ett kommunalförbund när det gäller skola och På <NOBR>Gränsen-Rajalla,</NOBR></P>
<P class="p36 ft7">(F) att den samtidigt fortsätter som hittills när man tycker att det är mest intressat med samverkan,</P>
<P class="p614 ft5"><SPAN class="ft5">(2)</SPAN><SPAN class="ft186">och att det på sikt blir mer obligatoriskt med gemensam upphandling.</SPAN></P>
<P class="p18 ft7">De verksamheter som utöver ovan nämnda nu bedöms i första hand kunna fortsätta att utvecklas i nuvarande samverkansformer omfattar således följande:</P>
<P class="p302 ft5">Kommunalteknik:</P>
<P class="p615 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft183">Räddningstjänst (inklusive samanvändning av skylift och utrustning för oljesanering mm)</SPAN></P>
<P class="p616 ft2">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft5">Vård- och omsorg:</P>
<P class="p121 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">Barnomsorg</SPAN></P>
<P class="p121 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">Färdtjänst</SPAN></P>
<P class="p90 ft5">Kultur och fritid:</P>
<P class="p617 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">Samutnyttjande av anläggningar inom hela fritidssektorn (simhall, inomhushallar, mm)</SPAN></P>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft182">Gemensam utredning om samverkan kring kultur- och museianläggningar.</SPAN></P>
<P class="p599 ft5">Information:</P>
<P class="p585 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">arbetsmarknadsadministration och andra arbetsmarknadsfrågor</SPAN></P>
<P class="p283 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">turismkanslier</SPAN></P>
<P class="p33 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">informationstidning till alla medborgare i Torneå och Haparanda</SPAN></P>
<P class="p618 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">informationstidning till alla kommunanställda i Torneå och Haparanda</SPAN></P>
<P class="p121 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">Eurocity Jobcentre</SPAN></P>
<P class="p90 ft5">Planering:</P>
<P class="p585 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">Översiktlig markanvändningsplanering: Gemensam översiktlig regional utvecklingsplan som underlag för kommunal översiktsplanering och Gemensam översiktsplan för byarna längs gränsälven</SPAN></P>
<P class="p73 ft5"><SPAN class="ft67">-</SPAN><SPAN class="ft183">Näringslivsutveckling</SPAN></P>
<P class="p43 ft83">På kort sikt för Haparanda med andra finska kommuner <SPAN class="ft5">(=t)</SPAN></P>
<P class="p292 ft5">Haparanda har nyligen ingått ett avtal med en finsk samkommun om att få köra <SPAN class="ft4">avfall </SPAN>till deras tipp. Haparanda vill gärna få vara med mer formellt i det kommunalförbundet.</P>
<P class="p82 ft5"><SPAN class="ft4">Yrkeshögskoleutbildning </SPAN>förekommer i ett finskt kommunalförbund, dit Haparanda sänder cirka 100 elever. Den samkommunen kallas <NOBR><SPAN class="ft4">Kemi-Torneo</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> Yrkeshögskola Polyteknik</SPAN>, men det finns fler än dessa två finska kommuner med i förbundet. Haparanda vill gärna vara med i kommunalförbundet för att även formellt kunna påverka skolans ledning. Gissningsvis borde intresset vara stort från den finska samkommunen att få in engagerade svenska synpunkter så att utbildningen kan bli ännu bättre.</P>
<P class="p619 ft2">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft83">På längre sikt för Haparanda med Torneå <SPAN class="ft5">(=2)</SPAN></P>
<P class="p18 ft5">Det är egentligen ingen av de identifierade primärkommunala samverkansområdena som inte på sikt skulle kunna bli aktuell för Haparanda att lägga inom ramen för något kommunalförbund över riksgränsen. Samverkan kring sjukhus torde knappast bli aktuell mellan Haparanda kommun och delar av Finland – utöver den nu befintliga samverkan mellan vårdcentralerna rörande dels sjuktransporter och dels samverkan kring röntgen och gastroskopi. Det hindrar inte att man kan tänka sig att Haparanda kan ingå i något <NOBR>svenskt-finskt</NOBR> kommunalförbund även på vårdområdet.</P>
<P class="p620 ft83">På längre sikt för övriga svenska kommuner med finska kommuner <SPAN class="ft5">(=M, F & 2)</SPAN></P>
<P class="p222 ft5">Det bedöms osannolikt att Övertorneå, Pajala och Kiruna eller andra svenska kommuner utöver Haparanda bildar kommunalförbund med finska kommuner i ett första skede. Först om och när Haparandas erfarenheter efter några år visat sig positiva så torde intresset öka. Under tiden torde de många pågående samverkansprojekten inom nuvarande verksamhetsområden ha vidareutvecklats betydligt.</P>
<P class="p62 ft5">Det förefaller vara en strukturell skillnad mellan Haparanda och andra svenska kommuner när det gäller språksituationen, vilket är avgörande för behovet av kommunalförbund på skolområdet. Skolbarn i Haparanda är i mycket hög grad svensk- och finskspråkiga eller tvåspråkiga. Skolbarn nära gränsen i Övertorneå, Pajala och Kiruna är mycket sällan finskspråkiga och skolbarnen på den finska sidan är ännu mera sällan svenskspråkiga. Det gör att intresset från föräldrar och lärare att ha samskolor norr om <NOBR>Haparanda-Torneå</NOBR> kommuner inte verkar finnas för närvarande.</P>
<P class="p613 ft5">Det som mest sannolikt ligger närmast till hand för eventuella <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund norr om Haparanda är <SPAN class="ft4">turism</SPAN>frågor.</P>
<P class="p621 ft83">Sannolika former för kommunalförbund</P>
<P class="p222 ft5">I Sverige är den helt dominerande formen för kommunalförbund att man har organiserat sig med <SPAN class="ft4">förbundsdirektion </SPAN>och således inte <SPAN class="ft4">förbundsfullmäktige </SPAN>plus <SPAN class="ft4">förbundsstyrelse</SPAN>. Argument för förbundsdirektion verkar vara:</P>
<P class="p621 ft2">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft5"><SPAN class="ft93">a.</SPAN><SPAN class="ft187">mindre gränsdragningsproblem mellan förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, vilket medför enklare arbete,</SPAN></P>
<P class="p623 ft7"><SPAN class="ft5">b.</SPAN><SPAN class="ft188">mindre insyn från allmänheten (även fast offentlighetsprincipen gäller i lika hög grad) vilket ofta medför enklare arbete,</SPAN></P>
<P class="p623 ft5"><SPAN class="ft67">c.</SPAN><SPAN class="ft187">ofta möjligt med snabbare beslut än med förbundsfullmäktige,</SPAN></P>
<P class="p624 ft5"><SPAN class="ft5">d.</SPAN><SPAN class="ft189">praktiskt när det inte är väldigt många medlemmar i kommunalförbundet.</SPAN></P>
<P class="p625 ft5">Argumenten för att istället ha förbundsfullmäktige plus förbundsstyrelse verkar vara:</P>
<P class="p623 ft7"><SPAN class="ft93">e.</SPAN><SPAN class="ft190">lämpligaste formen för samarbetsuppgifter där kravet på demokrati och politiskt inflytande bedöms särskilt ängeläget,</SPAN></P>
<P class="p623 ft5"><SPAN class="ft67">f.</SPAN><SPAN class="ft191">framför allt när det gäller frågor som kan ha strategisk betydelse i en större region,</SPAN></P>
<P class="p626 ft5"><SPAN class="ft5">g.</SPAN><SPAN class="ft189">mest praktiskt när det finns väldigt många medlemmar i kommunalförbundet.</SPAN></P>
<P class="p627 ft5">Om det kommer att bildas <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund i Tornedalsregionen, så torde det vara mest sannolikt med följande former:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr1 td342"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td343"><SPAN class="p628 ft129">Bedömd mest sannolik form</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td344"><SPAN class="p364 ft127">… med hänsyn till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td342"><SPAN class="p6 ft138">Exempel på tänkbara parter</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td343"><SPAN class="p628 ft129">för ett eventuellt framtida</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td344"><SPAN class="p364 ft138">argument i listan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td342"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td343"><SPAN class="p628 ft129">kommunalförbund …</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td344"><SPAN class="p364 ft127">ovan</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p346 ft132">Haparanda - Torneå</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td346"><SPAN class="p629 ft27">Förbundsfullmäktige + förbundsstyrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td347"><SPAN class="p630 ft132">e</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><SPAN class="p346 ft139">Haparanda - flera finska kommuner som</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td349"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td348"><SPAN class="p346 ft192">Torneå nu är samkommun med (t.ex Kemi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td349"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td170"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td345"><SPAN class="p346 ft132">Torneo Yrkeshögskola)</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td346"><SPAN class="p629 ft27">Förbundsfullmäktige + förbundsstyrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td347"><SPAN class="p630 ft132">e+g</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td345"><SPAN class="p346 ft139">Övertorneå – Pello - Ylitorneo</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td346"><SPAN class="p629 ft131">Förbundsdirektion</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td347"><SPAN class="p631 ft139">a+c+d</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td345"><SPAN class="p346 ft139">Pajala – Kolari - Muonio</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td346"><SPAN class="p629 ft131">Förbundsdirektion</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td347"><SPAN class="p631 ft139">a+c+d</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td345"><SPAN class="p346 ft132">Kiruna - Enontekiö</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td346"><SPAN class="p629 ft27">Förbundsdirektion</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td347"><SPAN class="p631 ft132">a+c+d</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td348"><SPAN class="p346 ft139">Alla svenska och finska kommuner som nu</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td349"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td170"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td348"><SPAN class="p346 ft132">ingår i Tornedalsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td349"><SPAN class="p629 ft27">Förbundsfullmäktige + förbundsstyrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td170"><SPAN class="p631 ft132">f+g</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft5">När det gäller ett blivande kommunalförbund mellan enbart Haparanda och Torneå så kan det likväl tänkas att man i stället väljer att inåt betona argument <SPAN class="ft83">a </SPAN>och utåt betona argumenten <SPAN class="ft83">a+c+d </SPAN>och därmed skapar en <SPAN class="ft4">förbundsdirektion</SPAN>. Man kan ju till exempel välja att i stället utforma en starkare organiserad (och därmed kanske något dyrare) revision av kommunalförbundet för att så långt möjligt tillgodose argument <SPAN class="ft83">e </SPAN>och samtidigt utåt söka tona ner argument <SPAN class="ft83">b</SPAN>.</P>
<P class="p633 ft2">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft13">Tablå B:</P>
<P class="p437 ft83">Scenarier för bildande av kommunalförbund mellan svenska och finska kommuner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td350"><SPAN class="p6 ft5">F =</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td351"><SPAN class="p6 ft5"><SPAN class="ft83">F</SPAN>ortsätter sannolikt som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td233"><SPAN class="p173 ft5">hittills med</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td43"><SPAN class="p166 ft5">nuvarande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td328"><SPAN class="p6 ft5">samverkansform under lång tid.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td352"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td191"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td350"><SPAN class="p6 ft5">M =</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td353"><SPAN class="p6 ft5"><SPAN class="ft83">M</SPAN>öjligen kan det bildas kommunalförbund så småningom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td350"><SPAN class="p6 ft5">t =</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td353"><SPAN class="p6 ft5"><SPAN class="ft83">t</SPAN>idiga försök att få komma med i finska kommunalförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td351"><SPAN class="p6 ft5">är mest sannolikt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td354"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td352"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td191"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td350"><SPAN class="p6 ft5">T =</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td355"><SPAN class="p6 ft5"><SPAN class="ft83">T</SPAN>idigt försök att bilda kommunalförbund</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td43"><SPAN class="p166 ft5">är mycket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td351"><SPAN class="p6 ft5">sannolikt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td354"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td352"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td191"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td350"><SPAN class="p6 ft5">2 =</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr6 td353"><SPAN class="p6 ft5"><SPAN class="ft83">R</SPAN>imligt sannolikt att det bildas kommunalförbund först i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td351"><SPAN class="p6 ft83"><SPAN class="ft5">ett </SPAN>andra skede<SPAN class="ft5">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td354"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td352"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td191"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td351"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr40 td337"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td352"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td191"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td357"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td358"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td359"><SPAN class="p345 ft169">Haparanda-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td312"><SPAN class="p354 ft128">Haparanda-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td360"><SPAN class="p364 ft128">Andra svenska</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td95"><SPAN class="p380 ft117">Aktuella samverkansområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td361"><SPAN class="p634 ft129"><NOBR>-Torneå</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td314"><SPAN class="p346 ft129"><NOBR>-andra</NOBR> finska</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td362"><SPAN class="p354 ft129">kommuner -</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td356"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td215"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td102"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td231"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td363"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td287"><SPAN class="p6 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td316"><SPAN class="p354 ft193">kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td364"><SPAN class="p364 ft193">- finska <SPAN class="ft194">kommuner</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td138"><SPAN class="p6 ft111"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td365"><SPAN class="p345 ft127">Kommunalteknik:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p367 ft46">- Samanvändning av utrustning (skylift mm)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p635 ft139">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft19">- Räddningstjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p636 ft19">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p612 ft19">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p440 ft19">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p367 ft139">- Avlopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p635 ft139">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft132">- Fjärrvärme</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p635 ft132">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p367 ft139">- Gemensamt avfallsupplag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p345 ft139">t</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p440 ft139">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td365"><SPAN class="p345 ft127">Utbildning:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td368"><SPAN class="p367 ft192">- Språkskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p345 ft192">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td363"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td287"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td316"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td364"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td368"><SPAN class="p367 ft192"><SPAN class="ft168">- Eurogymnasiet </SPAN>och alla andra gymnasieutbildningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td363"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td287"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td316"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td364"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td368"><SPAN class="p367 ft192">- Fri skolgång över gränsen i grundskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p345 ft192">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td363"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td287"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td316"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td364"><SPAN class="p354 ft192">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p367 ft46">- Yrkeshögskoleutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p345 ft46">t</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p440 ft46">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft19">- Utbildning av <NOBR>6-åringar</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p345 ft27">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td365"><SPAN class="p345 ft117">Vård- och omsorg:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft19">- Barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p440 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p440 ft19">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft19">- Vårdcentraler (utrustning, jourtider)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p637 ft19">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td365"><SPAN class="p345 ft117">Kultur och fritid:</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p345 ft19">- Samutnyttjande av fritidsanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p637 ft19">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p345 ft46">- Kulturarrangemang</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p344 ft139">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p440 ft139">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p440 ft139">M</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p345 ft19">- Museer</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p638 ft132">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p440 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td365"><SPAN class="p345 ft127">Information:</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td356"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td368"><SPAN class="p367 ft195">- Arbetsmarknadsadministration</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td231"><SPAN class="p345 ft195">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td363"><SPAN class="p639 ft195">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td287"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td316"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td364"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td138"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft19">- Turismkanslier & turismmarknadsföring</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p345 ft132">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p639 ft132">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p440 ft132">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p367 ft46">- Informationstidning till alla medborgare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p345 ft139">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p639 ft139">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft27">- Informationstidning till alla kommunanställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p345 ft132">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p639 ft132">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td368"><SPAN class="p367 ft192">- Eurocity Jobcentre</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p345 ft192">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td363"><SPAN class="p639 ft192">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td287"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td316"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td364"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td365"><SPAN class="p345 ft127">Planering:</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft19">- Översiktlig markanvändningsplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p440 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p354 ft132">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td368"><SPAN class="p367 ft131">- Markanvändningsplanering <SPAN class="ft139">för </SPAN><SPAN class="ft196">På </SPAN><NOBR><SPAN class="ft196">Gränsen-Rajalla</SPAN></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p345 ft131">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td287"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td368"><SPAN class="p367 ft192">- Näringslivsutveckling, projektet <SPAN class="ft196">Mediapolis</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td363"><SPAN class="p635 ft192">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td287"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td316"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td364"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td368"><SPAN class="p367 ft132">- Upphandlingar av varor och tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td231"><SPAN class="p345 ft27">T</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p640 ft19">F</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p612 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td215"><SPAN class="p345 ft129">Boende:</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td108"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td366"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td367"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td356"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td368"><SPAN class="p367 ft132">- Kommunala fastighetsbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td287"><SPAN class="p440 ft21">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td316"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td364"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td183"><SPAN class="p440 ft2">62</SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td190"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td351"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td165"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td354"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td352"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td191"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td138"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<P class="p3 ft8">SOU 2002:85 Bilaga 3</P>
<P class="p641 ft12">Bilaga C: Detaljerad identifiering av kommunalekonomiska för- och nackdelar</P>
<P class="p158 ft5">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr36 td309"><SPAN class="p6 ft5">C.1. Kortsiktiga eller statiska effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td183"><SPAN class="p166 ft5">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.1.1. För- och nackdelar beträffande investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.1.2. För- och nackdelar beträffande bruttodriftkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p643 ft5">Tablå C1: Juridiska problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p643 ft5">Tablå C2: Administrativa kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.1.3. För- och nackdelar beträffande årliga kapitalkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.1.4. För- och nackdelar beträffande driftintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.1.5. För- och nackdelar beträffande kommunala</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">statskatteutgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.1.6. För- och nackdelar beträffande skatteinkomster</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">och kostnadsutjämningseffekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p643 ft5">Tablå C3: Faktorer i den svenska modellen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p643 ft5">kostnadsutjämning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p643 ft5">Tablå C4: Dynamiska utjämningssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td309"><SPAN class="p6 ft5">C.2. För- och nackdelar som följd av mer långsiktiga eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td183"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p6 ft5">dynamiska effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.2.1. Beskrivning av den dynamiska modellen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.2.2. Effekter av ökad skattekraft</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.2.3. Effekter av ändrad befolkningssammansättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.2.4. Effekter av ökad befolkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td183"><SPAN class="p166 ft5">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.2.5. Effekter av ändrad tätortsstruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p642 ft5">C.2.6. Effekter av förändringstakten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p166 ft5">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td309"><SPAN class="p6 ft5">C3. Samverkansfrågor som sannolikt inte har med problemet att göra</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td183"><SPAN class="p166 ft5">81</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft83">C.1. Kortsiktiga eller statiska effekter</P>
<P class="p25 ft5">Den följande genomgången identifierar flera sannolika kommunalekonomiska nackdelar och några få möjliga kommunalekonomiska fördelar. Genomgången är strukturerad enligt följande:</P>
<P class="p644 ft83">För och nackdelar när det gäller investeringar:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td369"><SPAN class="p6 ft81">Bruttoinvesteringar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft177">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td369"><SPAN class="p6 ft83">Investeringsbidrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p6 ft197">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td369"><SPAN class="p6 ft83">Nettoinvesteringar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft2">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<P class="p3 ft8">Bilaga 3 SOU 2002:85</P>
<P class="p646 ft83">För och nackdelar när det gäller driftbudgeteffekter:</P>
<P class="p647 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN><SPAN class="ft83">Bruttodriftkostnader </SPAN>- avseende dels faktisk resursåtgång och dels de redovisningstekniska regler som kan bli olika.</P>
<P class="p140 ft83"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Årliga kapitalkostnader</P>
<P class="p647 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN><SPAN class="ft83">Driftintäkter </SPAN>genom kommunernas och kommunalförbundets avgifter.</P>
<P class="p648 ft83">För och nackdelar när det gäller skatte- och utjämningseffekter:</P>
<P class="p649 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN><SPAN class="ft83">Skatteintäkter </SPAN>och det mellankommunala kostnads- och intäkts<SPAN class="ft83">utjämningssystemet</SPAN>.</P>
<P class="p647 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Effekter på den <SPAN class="ft83">statsskatt </SPAN>(inklusive momsavräkning) som kommunerna betalar i de gamla (det vill sägande nuvarande) samverkansformerna och i de nya kommunalförbunden.</P>
<P class="p328 ft5">En sammanfattning av de viktigaste problemen, som medför kommunalekonomiska nackdelar på kort sikt ges i Tablå 6A i huvudtexten. Några kommunalekonomiska fördelar på kort sikt är det däremot enligt följande genomgång svårt att finna, huvudsakligen eftersom stordriftfördelar kan nås ungefär lika bra genom samverkan i andra former än kommunalförbund.</P>
<P class="p88 ft5">De mest intressanta nackdelarna torde kunna bli ökade personalkostnader (i den mån det blir kommunalförbundet som har anställda i stället för de deltagande kommunerna) och ökade juridiska problem med kommunala taxor.</P>
<P class="p548 ft83">C.1.1. För- och nackdelar beträffande investeringar</P>
<P class="p245 ft7">Bruttoinvesteringar minus investeringsbidrag kallas här för nettoinvesteringar.</P>
<P class="p36 ft83">För- och nackdelar beträffande bruttoinvesteringar<SPAN class="ft5">: Mycket kommunal samverkan med andra kommuner sker för att nå skalfördelar och ofta är det just investeringarna som blir mindre genom mer storskaliga lösningar. Det är dock inte lätt att se att samverkansformen kommunalförbund skulle ge lägre bruttoinvesteringar än andra samverkansformer, så länge samverkan tillkommer i annan form än kommunalförbund. En fördel skulle vara om upphandlingen i en större formell organisation oftare kan medföra större upphandlingsvolymer och fler anbud.</SPAN></P>
<P class="p650 ft2">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft5"><SPAN class="ft83">Indirekta fördelar möjliga</SPAN>: Om däremot tillkomsten av möjlighet att bilda gränsöverskridande kommunalförbund medför att samverkan tillkommer – och att den annars inte hade tillkommit, så kan storskaliga investeringar tänkas medföra kommunalekonomiska fördelar.</P>
<P class="p651 ft5"><SPAN class="ft83">Inga nackdelar </SPAN>har identifierats när det gäller bruttoinvesteringar.</P>
<P class="p99 ft83">För- och nackdelar beträffande investeringsbidrag<SPAN class="ft5">: Det är mycket osäkert om kommunerna få mer eller mindre investeringsbidrag från staten, från EU eller från andra källor, om samverkan sker i kommunalförbund jämfört med annan form. Mest sannolikt är att det normalt sett inte gör någon skillnad.</SPAN></P>
<P class="p26 ft5"><SPAN class="ft83">Möjligen en nackdel</SPAN>: Det kan bli komplicerande effekter av att en stat har möjlighet att ge bidrag, medan den andra staten inte har det vid den tid när investeringen är aktuell. Den deltagande kommun som då ligger i rätt rike, kan då möjligen få investeringsbidrag som kommun, men det kan tänkas bli mer komplicerat för den staten att ge investeringsbidrag till ett internationellt kommunalförbund. Det är således möjligt att till exempel investeringsbidrag på grund av arbetsmarknadsskäl kan minska eller utebli helt, om projektet delvis ligger i fel land. Det är i så fall en kommunalekonomisk nackdel.</P>
<P class="p45 ft5"><SPAN class="ft83">Möjligen en fördel: </SPAN>Det kan tänkas finnas eller uppstå EU- medel som är lättare att få om man är ett internationellt kommunalförbund, än om man har en annan samverkansform. Ett sådant exempel är erfarenheterna från <NOBR>Provincia-Bothniensis,</NOBR> som inte kunnat ansöka om medel till <NOBR>EU-projekt,</NOBR> utan i stället har antingen Haparanda eller Torneå kommuner måst anges som sökande.</P>
<P class="p45 ft83">För- och nackdelar beträffande nettoinvesteringar<SPAN class="ft5">: Nettoinvesteringen är här lika med bruttoinvesteringen minus investeringsbidrag. Det är nettoinvesteringens storlek som normalt är av kommunalekonomiskt större intresse än dess två komponenter. Det är härvid en fördel om nettoinvesteringen skulle kunna bli mindre genom kommunalförbund jämfört med annan samverkansform.</SPAN></P>
<P class="p99 ft5"><SPAN class="ft83">Sannolikt inga nackdelar</SPAN>: Mest sannolikt är att det inte föreligger några kommunalekonomiska nackdelar beträffande nettoinvesteringar som följd av riksgränsöverskridande kommunalförbund.</P>
<P class="p99 ft83">Tveksamt om det finns några fördelar<SPAN class="ft5">: Med hänsyn till eventuellt ökade möjligheter till investeringsbidrag skulle man</SPAN></P>
<P class="p492 ft2">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">kunna tänka sig att nettoinvesteringarna skulle kunna bli lägre i vissa fall. Men detta är mycket tveksamt som ett generellt påstående.</P>
<P class="p93 ft83">C.1.2. För- och nackdelar beträffande bruttodriftkostnader</P>
<P class="p35 ft5">För många samverkansområden är personalkostnaden den tyngsta driftkostnaden. Personalkostnader kan ändras till följd av dels ändrade behov av personalinsatser som följd av samverkansformen och dels ändrade kostnader för personalen, även om personalinsatsen inte ändras. (Var god observera, att stordriftfördelar som följd av en eventuellt ökad samverkan inte behandlas här, utan i avsnitt C.2 nedan!)</P>
<P class="p148 ft83">Kostnad för jurister en nackdel<SPAN class="ft5">: Det är endast i ett avseende som det gått att identifiera att kommunalförbund skulle kunna ge högre personalinsatser än de hittillsvarande samverkansformerna över riksgränsen. Det gäller medlemskommunernas behov av juridisk expertis. Det är sannolikt att det under de första säg tio åren kan bli juridiskt ”strul” och flera juridiska processer, där kommunalförbundets beslut överklagas och juridiska utredningar måste göras. Det kan medföra såväl fler </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">jurist-timmar</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> som dyrare juristtimmar</SPAN><SPAN class="ft14">6</SPAN><SPAN class="ft5">. Några enkla exempel på juridiska problem som kan uppstå efter många år, och som då kan orsaka kommunerna betydande juristkostnader, visas i </SPAN>Tablå C1<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p652 ft19"><SPAN class="ft57">6 </SPAN>Samtidigt är det mycket tänkbart att de gränskommuner som får dessa ökade juristkostnader kan få viss glädje av dem på längre sikt. Man kan nämligen se dessa kostnader som en investering, som skulle kunna ge avkastning längre fram i tiden, om kommunens jurister då kan sälja sina erfarenheter och sitt kunnande till andra gränskommuner i Norden eller i övriga Europa. Det är dock tveksamt om kommunerna då förmår att ta så mycket betalt för sådana tjänster, att det ska ses som en kommunalekonomisk <SPAN class="ft141">fördel </SPAN>totalt sett. Det kan dock vara en <SPAN class="ft141">fördel </SPAN>om det medför ökade möjligheter att rekrytera mer kvalificerade jurister till regionen, som på andra sätt hjälper kommunerna där till låga kostnader inom andra verksamhetsområden. Mest sannolikt är dock de flesta kommuner längs <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen så små att det inte är aktuellt med egna kommunjurister, utan man nyttjar till exempel Svenska Kommunförbundets jurister. Men även där bör det vara en kommunalekonomisk <SPAN class="ft141">fördel </SPAN>med en allt mer uppbyggd juridisk kompetens i internationella samverkansfrågor.</P>
<P class="p653 ft2">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft13">Tablå C1:</P>
<P class="p655 ft12">Exempel på juridiska problem som kan uppstå även efter många år</P>
<P class="p654 ft116">Arkiveringfrågor:</P>
<P class="p656 ft198">I den mån det från början inte blir klarlagt hur arkivering ska ske, kan om några år fråga uppstå hur kommunalförbundet ska tillämpa den svenska arkivlagen (SFS 1990:782) och den finska motsvarigheten. Vilka handlingar ska gallras, vilka ska till svenska landsarkiv och riksarkiv och vilka ska till finska motsvarigheter? Ska den svenska kommunallagens krav (i §28 av kapitel 3) på en namngiven ort där kommunalförbundet skall ha sitt säte tolkas så att om sätet är i en finsk kommun, så skall alla arkivhandlingar gå till finska arkivmyndigheter eller kan man till exempel tolka det så att svenskspråkiga akter kan lämnas till svenska arkiv?</P>
<P class="p657 ft116">Revisionsfrågor:</P>
<P class="p658 ft198">I den mån det inte från början är helt klarlagt vilka rättigheter och friheter kommunalförbundets olika revisorer har, speciellt när oegentligheter misstänks eller kan befaras, så uppstår frågan hur den svenska kommunallagens kapitel 9 ska tillämpas, liksom den finska motsvarigheten till revision. Speciellt om en vald revisor inte kan det språk som tillämpas.</P>
<P class="p659 ft116">Ansvarsfrågor:</P>
<P class="p656 ft198">Vilket lands domstol ska hantera frågor om juridiskt ansvar hos <NOBR>svensk-finska</NOBR> politiker som tillsammans har beslutat och handlagt ärenden på ett olagligt sätt enligt det ena eller enligt bägge ländernas lagar? I den mån det inte är klarlagt från början så kan man fråga sig hur till exempel politikerna i Enköpings miljönämnd<SPAN class="ft199">7 </SPAN>skulle ha behandlats av tingsrätten i februari 2002, om de hade varit delvis finska politiker med gemensamt ansvar i ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund? Nya möjliga ansvarsfrågor enligt nya speciallagar tillkommer ju hela tiden i bägge länderna!</P>
<P class="p657 ft116">Överklagandefrågor:</P>
<P class="p658 ft198">Många kommunala myndighetsbeslut kan överklagas av de beröra invånarna. Det kan bland annat gälla <SPAN class="ft200">utbildningsfrågor </SPAN>(till <SPAN class="ft200">allmän förvaltningsdomstol </SPAN>enligt 2:12 & 3:14 i Skollagen SFS 1981:1100, och till <SPAN class="ft200">Skolväsendets överklagandenämnd </SPAN>enligt 3:10, 4:11, 5:11, 5:13, 7:8, 8:6, 11:15, 11:23, 12:14 &13;13 i Skollagen SFS 1985:1100) och <SPAN class="ft200">socialtjänstfrågor </SPAN>(till <SPAN class="ft200">allmän förvaltningsdomstol </SPAN>enligt Socialtjänstlagen 15:3 och 15:4 i SFS 2001:453). Hur ska överklagandeärendena hanteras i olika juridiska instanser när förutsättningarna är komplicerade med <NOBR>svensk-finsk</NOBR> blandning inom såväl den beslutande myndigheten, inom den kommunala verksamheten, som inom den berörda familjen?</P>
<P class="p660 ft21"><SPAN class="ft57">7</SPAN>Hela miljönämnden åtalades för att i femton fall under <NOBR>1999-2000</NOBR> avstått från att åtalsanmäla misstänkta miljöbrott samt för att i åtta fall avstått från att kräva miljösanktionsavgift.</P>
<P class="p661 ft2">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GQB385163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft83">Nackdel med risk för personalkostnadsökning<SPAN class="ft5">: När en internationell organisation ska anställa personal som kommer från olika länder, så är risken uppenbar att de har haft olika löneavtal beträffande regler för semester och annan ledighet, sjukförmåner, pensioner, med mera. Resultatet blir ofta att den internationellt anställda personalen får de dyraste lösningarna på alla eller många sådana delpunkter. För att få till stånd avtal med personalen blir det därigenom sannolikt dyrare för den internationelle arbetsgivaren, än om personalen hade varit anställd av nationella arbetsgivare på vardera sidan gränsen. (Även för den internationellt anställda personalen kan det bli många problem med hur de beskattas av sina nationella skattemyndigheter.)</SPAN></P>
<P class="p663 ft83">Kostnad för politik och revision sannolikt en nackdel<SPAN class="ft5">: Ett syfte med kommunalförbund i stället för nuvarande samverkansformer torde i flera fall bli att få ett tydligare politiskt ansvar för verksamheten och en bredare demokratisk förankring bland valda förtroendepersoner. Demokrati kostar och det torde således ofta bli fråga om ökade kostnader för politik (sammanträdesarvoden, tolkar och översättningar, resor, traktamenten, med mera). Kostnaderna</SPAN><SPAN class="ft14">8 </SPAN><SPAN class="ft5">för revision beror på hur kommunerna väljer att konstituera kommunalförbundet enligt avsnitt 5.1.1. Det är sannolikt också oklart vilket lands domstol som ska hantera utkrävande av ansvar av de förtroendevalda. Ansvar kan ju i nationella kommuner krävas dels i demokratiska val och dels (för många typer av frågor) i domstol, varvid det ofta är kollektivet av politiker som ställs inför rätta. Kommunalförbundets kostnader för politik kan också öka till följd av de olika traditionerna i Sverige och Finland: I Finland finns knappast kommunala heltidspolitiker och alla kommunalpolitiska sammanträden sker normalt på kvällstid. Ersättningsprinciperna kan också skilja mellan länderna. Sannolikt kommer en gemensam ersättningsprincip att ligga högre än det nuvarande genomsnittet. Sammantaget innebär detta sannolikt en kommunalekonomisk </SPAN>nackdel<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p664 ft83">Nackdel med ökade krav på tvåspråkighet<SPAN class="ft5">: När samverkan drivs i form av kommunalförbund blir det sannolikt ökade formella krav på tvåspråkighet, dels under politiska sammanträden och dels för dokumentationen. Om inte alla ledamöter och suppleanter i kommunalförbundets politiska styrelse är tvåspråkiga, så torde de</SPAN></P>
<P class="p665 ft27"><SPAN class="ft140">8 </SPAN>Kortsiktigt billiga lösningar för revision kan därvid på sikt bli dyrare, i den mån revisionen inte blir tillräckligt stark för att motverka eventuellt ökade risker (enligt många erfarenheter från internationellt samarbete) för finansiella oegentligheter i samband med gränsöverskridande verksamhet där aktörer kan tro att kontroller blir svårare att genomföra.</P>
<P class="p170 ft2">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">bli krav på simultantolkningar (vilket oftast är dyrt). I de nuvarande samverkansformerna kan man tänkas i högre grad formera arbetsgrupper som har erforderliga språkkunskaper för att det oftast skall fungera praktiskt utan tvåspråkiga sammanträden. Även när det gäller protokoll och annan dokumentation kan kraven på goda översättningar (det vill säga översättningar som blir dyrare än nu) öka som följd av att man bildar kommunalförbund.</P>
<P class="p666 ft5"><SPAN class="ft83">Indirekta fördelar</SPAN>: Beträffande verksamhetens <SPAN class="ft4">övriga driftkostnader </SPAN>(såsom hyror, IT, råvaror, köpta konsulttjänster) torde det vara svårt att finna att kommunalförbundet ger kommunalekonomiska fördelar jämfört med annan samverkansform. Däremot kan det blir betydande stordrift<SPAN class="ft83">fördelar </SPAN>om samverkan tillkommer av politiska skäl som följd av att kommunalförbund blir möjligt, och denna samverkan eljest inte hade tillkommit i annan form. En förutsättning för att de i sådana fall skall bli en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel </SPAN>är att den förutsatta stordriftens fördelar är större än stordriftsnackdelarna. Exempel på sådana fördelar skulle kunna vara inbesparing av en skolrektor med tillhörande administration och lokaler. Eller: inbesparing av speciallokaler för dyra gymnasielinjer om samnyttjande sker som följd av kommunalförbund, men inte sker annars.</P>
<P class="p667 ft5"><SPAN class="ft83">Redovisningsteknisk nackdel</SPAN>: Ovan har med driftkostnader avsetts faktisk resursåtgång. Driftkostnaderna för denna kan redovisas på olika sätt. Skillnaderna är troligtvis mycket små mellan svenska och finska krav på god redovisningssed och de redovisningstekniska regler som kan gälla. Men även små skillnader kan medföra betydande nackdelar. Det torde dröja flera år innan man finner en hållbar form för god redovisning. Det bör ses som en kommunalekonomisk nackdel, som inte kan kvantifieras, men som medför sämre beslutsunderlag till ansvariga politiker och därför risker för sämre beslut. Det innebär i princip en effektivitetsminskning, vilket är en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>. Exempel på sådana tänkbara problemområden är:</P>
<P class="p668 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Redovisning av pensionsskuld</P>
<P class="p669 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Klassificering av finansiella tillgångar <SPAN class="ft95">N </SPAN>Redovisning av ansvarsförbindelser</P>
<P class="p3 ft5"><SPAN class="ft95">N </SPAN>Avskrivningstider för anläggningstillgångar</P>
<P class="p113 ft5">Den sista punkten kan lätt medföra problem vid värdering av befintliga kommunala tillgångar i samband med att kommunalförbund ska bildas eller av kommunalförbundets tillgångar om kommunalförbundet skall upphöra och tillgångarna fördelas på de ingående kommunerna.</P>
<P class="p670 ft2">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft5"><SPAN class="ft83">Administrativa nackdelar</SPAN>: Den samverkan som sker kan delas in i dels operativa verksamheter och dels administrativa verksamheter. Den operativa verksamheten är huvudsyftet (och inkluderar demokratiprocessen). Den administrativa verksamheten är nödvändig som komplement för att den operativa ska fungera korrekt och effektivt. Den operativa verksamheten kan enligt ovan möjligen få något dyrare personalkostnader, om kommunalförbundet har anställd personal för att sköta den. Kommunalförbundets administrativa verksamhet kan delas in i till exempel de delposter som framgår av <SPAN class="ft83">Tablå C2 </SPAN>och bedöms kunna ge de där förtecknade kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">nackdelar</SPAN>na.</P>
<P class="p672 ft5"><SPAN class="ft83">Administrativa fördelar</SPAN>: Det kan tänkas att samverkansformen kommunalförbund ger en större stadga och långsiktighet åt samverkan och att det kan stimulera till en mer effektiv metodutveckling beträffande administrationen av de gemensamt nyttjade resurserna. Det är i så fall en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>. En annan <SPAN class="ft83">fördel </SPAN>är att det tydligare politiska ansvaret (enligt ovan) i den politiska ledningen kan medföra administrativa fördelar. Till skillnad från vissa myndighetsutövande tjänstemän, så behöver administrativa funktionärer inte vara anställda av kommunalförbundet. Administration kan således upphandlas där det är mest praktiskt.</P>
<P class="p673 ft5"><SPAN class="ft83">Försäkringspremier oklara</SPAN>: Till följd av ökade skador har kommunförsäkringar blivit dyrare i såväl Sverige, som Finland och många andra länder under de senaste åren. Efter den 11 september 2001 har många försäkringsbolag slutat med att ge nya kommunförsäkringar och premienivåerna väntas under lång tid framöver förbli mycket höga. Det är för närvarande omöjligt att överblicka hur kostnadsbilden blir för kommunförsäkringar när det gäller tillgångar eller verksamhet som ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund har jämfört med att äga tillgångar och driva verksamheten som nu. En övergång till kommunalförbund kan således på denna punkt visa sig medföra såväl kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">fördelar </SPAN>som <SPAN class="ft83">nackdelar</SPAN>. Delvis kan det komma att bli beroende på om ett kommunalförbund väljer att förlägga sitt säte i Sverige eller i Finland, eftersom det finns skillnader i regelverken för skadeståndsrätten mellan dessa länder. (Hur dessa skillnader kan slå kommunalekonomiskt får utredas i samband med beslut om val av säte för kommunalförbundet.) Sannolikt är de flesta försäkringsbolag så ovana vid de gränsöverskridande frågorna, att premierna kan bli något dyrare. Det är i så fall en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>.</P>
<P class="p674 ft2">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft13">Tablå C2:</P>
<P class="p676 ft13">Administrativa kostnader för ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund jämfört med alternativa samverkansformer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr13 td370"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td371"><SPAN class="p380 ft117">Kommunal-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td372"><SPAN class="p173 ft128">Ökade</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td373"><SPAN class="p344 ft117">Andra kommunal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td374"><SPAN class="p677 ft117">Administrativa delposter</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td375"><SPAN class="p357 ft201">personal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td376"><SPAN class="p354 ft118">ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td375"><SPAN class="p357 ft129">kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td377"><SPAN class="p357 ft118">ekonomiska nackdelar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td374"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td378"><SPAN class="p364 ft118">fördelar</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td375"><SPAN class="p357 ft202">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td377"><SPAN class="p6 ft102"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td379"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td380"><SPAN class="p354 ft201">anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td381"><SPAN class="p6 ft108"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td382"><SPAN class="p346 ft117">Resursförvaltning:</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td383"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td384"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Personaladministration</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p364 ft27">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p354 ft130">Fler oklara avtalsproblem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Ekonomiadministration</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p357 ft130">Fler oklara redovisningsproblem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Internutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td374"><SPAN class="p406 ft19">Lokaler (inkl uppvärmning, städning)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td376"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td375"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td377"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td379"><SPAN class="p406 ft21">eller Fastighetsförvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td380"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Metodutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p364 ft19">Stordrift</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Facklig verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p357 ft15">Fler eller mindre tydliga fack</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td382"><SPAN class="p346 ft117">Styrning och kontroll (samordning):</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td383"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td384"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Politisk ledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p364 ft130">Tydligare ansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p354 ft130">Demokratin kostar mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Tjänstemannamässig arbetsledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Intern information</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td385"><SPAN class="p346 ft117">Stödfunktioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td386"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td332"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td387"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td382"><SPAN class="p346 ft117">(informationshantering):</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td383"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td384"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">IT</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Telefon</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Registratur, Diarium</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Arkiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Bibliotek</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Extern information</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Tryckeri, kopiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td382"><SPAN class="p346 ft117">Stödfunktioner (logistik):</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td383"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td384"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Resor</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Reseadministration</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft27">Intern & extern post, bud & transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Förrådsverksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td382"><SPAN class="p346 ft141">Stödfunktioner i övrigt:</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td383"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td384"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Övrigt vaktmästeri</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Bevakning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Inköp</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td382"><SPAN class="p346 ft117">Övrig icke operativ verksamhet:</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td383"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td384"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Allmänna åligganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p354 ft15">Fler oklara sådana åligganden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td379"><SPAN class="p406 ft17">Tillfälliga icke operativa uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td379"><SPAN class="p406 ft19">Extraordinära administrativa kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td378"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td380"><SPAN class="p354 ft132">Ja*</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td381"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft196"><SPAN class="ft127">* </SPAN><SPAN class="ft132">Personalkostnaderna ökar enligt resonemanget i avsnitt C.1.2 </SPAN>under förutsättning att kommunalförbundet anställer personal för denna administrativa funktion<SPAN class="ft132">, eftersom internationellt anställd personal förväntas kosta mer är nationellt anställd.</SPAN></P>
<P class="p679 ft2">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft83">Oklara allmänna åligganden en nackdel: <SPAN class="ft5">Arbetsgivare har olika allmänna åligganden som bör eller måste uppfyllas. Exempel på sådana åligganden kan vara upprättande av jämställdhetsplan, upprättande av energisparplan eller arbetsmiljöhantering. Flera sådana åligganden kan skilja sig åt mellan finska och svenska arbetsgivare. Det innebär att ett internationellt kommunalförbund kan få ökade svårigheter att uppfylla bägge regeringarnas krav. Detta kan medföra en kommunalekonomisk </SPAN>nackdel<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p148 ft83">Administrationen av och kring facklig verksamhet en nackdel<SPAN class="ft5">: Ovan har nämnts att personalkostnaderna kan bli större till följd av dyrare och mer invecklade avtal med personal från olika länder. Det medför också att det fackliga arbetet kan bli mer krävande för att klara ut vilka tolkningar av olika avtal som ska gälla. Det är därvid dock inte bara de fackliga organens kostnader som ökar utan inte minst arbetsgivarens administrativa kostnader som väntas bli en kommunalekonomisk </SPAN>nackdel<SPAN class="ft5">, om kommunalförbundet anställer personal.</SPAN></P>
<P class="p680 ft83">C.1.3. För- och nackdelar beträffande årliga kapitalkostnader</P>
<P class="p296 ft5">Även om det inte skulle vara några skillnader beträffande investeringarnas storlek (brutto eller netto) så kan det mycket väl bli det när investeringarna redovisningstekniskt omvandlas till årliga kapitalkostnader (eller kapitaltjänstkostnader). Dessa består av ränta och avskrivning. Det finns många oklarheter beträffande hur dessa två poster ska beräknas. Beträffande ränta så gäller det räntesatsens storlek (bland annat med hänsyn till penningvärdeförändringar) och vilket belopp som denna räntesats skall räknas på (bland annat med hänsyn till penningvärdeförändringar). Beträffande avskrivning gäller det avskrivningstidens längd, de årliga avskrivningarnas eventuella förändring över tiden, hur penningvärdeförändringar eventuellt ska hanteras.</P>
<P class="p613 ft5"><SPAN class="ft83">Ingen fördel</SPAN>: Det synes inte föreligga någon kommunalekonomisk fördel med kommunalförbund jämfört med andra samverkansformer, när det gäller de årliga kapitalkostnadernas storlek.</P>
<P class="p19 ft5"><SPAN class="ft83">Nackdel</SPAN>: Tvärtom är det sannolikt en nackdel, om praxis är olika i Sverige och Finland och kommunalförbundet tvingas till komplicerade konstruktioner för att kringgå problem eller till att redovisa kapitalkostnader som upplevs som olämpliga för att korrekt redovisa de totala kostnaderna för verksamheten. (Ovan under C.1.2 har nämnts hur avskrivningstiderna kan skilja mellan Sverige och Finland, vilket påverkar de årliga kapitalkostnaderna</P>
<P class="p488 ft2">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">och det redovisade värdet av tillgångarna.) Observera att nackdelen är relevant även om kommunalförbundet inte har egna tillgångar. Om man väljer att köpa tjänster från medlemskommunerna så uppstår lätt problem med hur man ska värdera tillgångarna för att få rättvisa priser. Därvid blir frågorna kring kapitalkostnaderna centrala i diskussionen.</P>
<P class="p99 ft5"><SPAN class="ft83">Långsiktig fördel tänkbar</SPAN>: Den språkförbistring som finns inom Sverige (och sannolikt på motsvarande sätt inom Finland) mellan ekonomer inom skilda fackområden är besvärande när det gäller hantering av begrepp och metoder beträffande årliga kapitalkostnader. Det skulle vara en intressant <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>, om en med tiden ökad klarhet i de nationellt använda begreppen framtvingas som följd av samverkan i riksgränsöverskridande kommunalförbund.</P>
<P class="p595 ft83">C.1.4. För- och nackdelar beträffande driftintäkter</P>
<P class="p25 ft5">Verksamheten kan få intäkter genom dels <SPAN class="ft4">avgifter </SPAN>(det vill säga i praktiken ofta hyror och kommunala taxor för tillhandahållna tjänster) och dels <SPAN class="ft4">statsbidrag</SPAN>. (Intäkter i form av skatt och skatteutjämning behandlas nedan i C.1.6.)</P>
<P class="p26 ft83">Kapitalkostnadsdelen av gemensamma taxor ger nackdel<SPAN class="ft5">: Många kommunala avgifter, speciellt kommunaltekniska taxor, måste följa likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen. I praktiken ställer dessa principer inte sällan till tolkningsproblem. Dessa problem har oftast att göra med hur kapitalkostnader skall beräknas. Även om Sverige och Finland idag skulle ha haft identiskt lydande lagar när det gäller hur avgifter får beräknas, så måste med nödvändighet praxis skilja sig åt mellan länderna. Det är så många komplicerade begrepps- och redovisningstekniska aspekter som berörs, att det lätt torde kunna bli en kommunalekonomisk </SPAN>nackdel <SPAN class="ft5">med gemensamma taxor inom ett kommunalförbund.</SPAN></P>
<P class="p419 ft5"><SPAN class="ft83">Ingen fördel med statsbidrag</SPAN>: I Sverige (liksom i Finland) har under lång tid funnits många olika specialdestinerade statliga driftbidrag för att stimulera olika kommunala verksamheter. Under senare år har sådana driftbidrag visserligen minskat till lägre nivåer i bägge länderna. Men tid efter annan uppstår dock (i vart fall i Sverige) politiska behov från statens sida att införa särskilda driftbidrag till kommunerna. Det behöver inte vara någon nackdel för en kommun om verksamheten drivs av ett kommunalförbund istället för av kommunen. Sannolikheten är nämligen stor för att staten kommer att uppmärksamma eventuella sådana problem med driftbidragen och försöka anpassa fördelningssystemet. Men det</P>
<P class="p486 ft2">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">kan vara en nackdel om de två staterna inte har liknande driftbidrag: Om bidrag fördelas per patient, per elev, per invånare, eller dylikt, så kan man lätt definiera dessa mått genom folkbokföringen. Men om det svenska statsbidraget till exempel är per speciallärare, per klassrum eller per vårdlag, så kan det bli svårare att definiera vad som ska räknas som ”svenska” lärare, ”svenska” klassrum eller ”svenska” vårdlag, om det är ett svenskfinskt kommunalförbund som driver verksamheten.</P>
<P class="p597 ft83">C.1.5. För- och nackdelar beträffande kommunala statsskatteutgifter</P>
<P class="p35 ft5">Bildande av ett kommunalförbund kan få effekter på den statsskatt (inklusive momsavräkning) som kommunerna (inklusive deras koncernföretag) betalar jämfört med de nuvarande samverkansformerna.</P>
<P class="p681 ft83">Ingen nackdel för företagens statsskatt<SPAN class="ft5">: Det behöver inte bli någon skatteskillnad om ett företag ägs av några kommuner eller av ett kommunalförbund. Det kan dock möjligen erbjudas ändrade möjligheter till skatteplanering genom att kommunalförbundet väljer att driva viss verksamhet i bolagsform, där olika bolag kan vara registrerade i ena eller andra landet. Sådana möjligheter kan ses som en kommunalekonomisk </SPAN>fördel <SPAN class="ft5">– även om det kan vara en politisk nackdel.</SPAN></P>
<P class="p148 ft83">Sannolikt ingen effekt för moms<SPAN class="ft5">avräkningen. Kommunernas hantering av momsfrågor kan anses som mycket invecklad och detaljreglerad idag. Kommunerna köper mycket varor och tjänster från andra sidan gränsen. Momssatserna skiljer sig åt mellan Finland och Sverige. Momsreglerna är däremot snarlika. Om köparen är ett kommunalförbund istället för en kommun så bör det inte bli några kommunalekonomiska skillnader. Om köparen är ett kommunalförbund istället för ett gemensamt bolag så kan det bli skillnader, men det är inte självklart om dessa i så fall medför kommunalekonomiska för- eller nackdelar. (Ett speciellt problem kan uppträda vid bildande av ett kommunalförbund om en svensk kommun till kommunalförbundet ska överlåta inventarier anskaffade åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">1991-1994.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> För de åren hade svenska kommuner avdragsrätt för ingående moms. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">Moms-skatteplikt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> vid överlåtelsen uppträder därför – liksom för annan lös egendom än inventarier. Det bör ses som en kommunalekonomisk </SPAN>nackdel<SPAN class="ft5">.)</SPAN></P>
<P class="p149 ft83">Sannolikt ingen skillnad för specialskatter<SPAN class="ft5">: Energiskatt betalas till det land där man köper energin och påverkas således inte av samverkansformen. Till vilket land betalas arbetsgivaravgifter för</SPAN></P>
<P class="p93 ft2">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft5">den personal som kommunalförbundet har anställd? Detta är sannolikt en av många praktiska frågor, som de svenska och finska regeringarna måste finna lösningar på innan ett första <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund kan bildas. Det förutsätts här att det inte kommer bli några praktiska skillnader i arbetsgivaravgifter som följd av att arbetsgivaren är internationell. Men det kan bli det i samma mån som till exempel pensionssystemet bli olika för personal som anställs av ett internationellt kommunalförbund istället för av en nationell arbetsgivare. Andra specialskatter, som inte väntas medföra några kommunalekonomiska för- eller nackdelar är: Fastighetsskatt, Stämpelskatt, Särskild löneskatt på pensionskostnader</P>
<P class="p682 ft83">C.1.6. För- och nackdelar beträffande skatteinkomster och kostnadsutjämningseffekter</P>
<P class="p25 ft5">En svensk kommuns skatteinkomster beror till mycket liten del av det egna skatteunderlaget och till största delen av medelskattekraften i landet och antalet invånare i kommunen.</P>
<P class="p26 ft83">Effekter för kommunens skatteintäkter<SPAN class="ft5">. Ökade personalkostnader enligt avsnitt C.1.2 ovan medför ökade kommunalskatteintäkter. Detta kan teoretiskt ses som en kommunalekonomisk fördel. Dessa intäkter går dock i första hand till alla andra kommuner. För exemplet Haparanda kommun skulle skatteintäkterna av en personalkostnadsökning för boende i kommunen bara till 1 promille tillfalla Haparanda och till 99,9 procent tillfalla övriga svenska kommuner. (Haparandas 10 000 invånare är ju cirka en promille av Sveriges invånartal. Personalkostnadsökningen medför ju en liten ökning av medelskattekraften i landet. Det är den som – med nuvarande system för inkomstutjämning - har betydelse för Haparandas skatteintäkter, vid sidan av det egna befolkningsunderlaget.)</SPAN></P>
<P class="p419 ft83">Effekter av kostnadsutjämning<SPAN class="ft5">: Flera av de många kostnadsutjämnande faktorerna i det mycket invecklade svenska utjämningssystemet innehåller faktorer som kan påverkas av den ökade samverkan, se </SPAN>Tablå C3<SPAN class="ft5">. Däremot torde de knappast för närvarande påverkas av att verksamheten drivs i form av kommunalförbund. Den enda kortsiktiga möjligheten till sådan påverkan skulle vara nya definitioner som följd av att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">svensk-finska</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> kommunalförbund bildas. Statistiska Centralbyrån skulle kunna tänkas omdefiniera tätortsbegreppen och i tätorters omland ta in även bebyggelse i Finland, som följd av att kommunalförbund över</SPAN></P>
<P class="p486 ft2">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft5">gränsen bildas. (I Sverige torde det endast vara den <NOBR>svensk-finska</NOBR> gränsen som erbjuder definitionsproblem med bebyggelse nära gränsens bägge sidor.) Det skulle i så fall kunna påverka flera kostnadsutjämningsposter enligt vad som framgår av <SPAN class="ft83">Tablå C3</SPAN>. I den mån detta blir en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel </SPAN>för de svenska kommuner som ingår i kommunalförbundet, så blir det samtidigt en lika stor kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel </SPAN>för alla andra svenska kommuner som följd av utjämningssystemet.</P>
<P class="p148 ft83">Nackdel för utjämningssystemet<SPAN class="ft5">: Det svenska utjämningssystemet är städse utsatt för kraftig kritik och ändras ju ofta och det kan ge flera komplikationer som kan vara knepiga att nu identifiera. Även utjämningssystemet på den finska sidan är komplicerat och kritiserat. Det innebär att bägge utjämningssystemen väntas ändras ofta även i framtiden. </SPAN>Tablå C4 <SPAN class="ft5">illustrerar förändringstakten. Tillkomsten av internationella kommunalförbund kan öka komplexiteten i intäkts </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">–och</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> kostnadsutjämningssystemet. En sådan ökning är en kommunalekonomisk </SPAN>nackdel<SPAN class="ft5">. Nackdelen är därvid inte att transaktionernas volymer ändras, utan att det blir mer politisk och administrativ kraft som i många kommuner ödslas på utredningar och argumentation kring utjämningssystemets konstruktion och tillämpning.</SPAN></P>
<P class="p683 ft2">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft13">Tablå C3:</P>
<P class="p684 ft12">Faktorer i den svenska modellen för kommunal kostnadsutjämning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td388"><SPAN class="p346 ft127">Kommunala</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td389"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td359"><SPAN class="p357 ft132">Omförde-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td390"><SPAN class="p358 ft127">Använda</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td391"><SPAN class="p440 ft127">indikatorer,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td392"><SPAN class="p345 ft127">Använda</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td393"><SPAN class="p358 ft127">indikatorer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td394"><SPAN class="p440 ft127">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p354 ft139">lat belopp i</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p358 ft138">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft203">kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p410 ft203">påverkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p440 ft138">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td213"><SPAN class="p345 ft203">inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td74"><SPAN class="p6 ft138">väntas</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td398"><SPAN class="p173 ft138">påverkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td399"><SPAN class="p440 ft138">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td400"><SPAN class="p346 ft127">kostnadsområden</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td395"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td396"><SPAN class="p354 ft132">miljarder</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td354"><SPAN class="p358 ft127">fysisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td332"><SPAN class="p6 ft127">struktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td397"><SPAN class="p440 ft127">i</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td401"><SPAN class="p345 ft127">fysisk <NOBR>ort-struktur</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td399"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td402"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td403"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p354 ft139">kr år 2000</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td121"><SPAN class="p358 ft138">kommunalförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td295"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td405"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td407"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p346 ft139">Grundskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p354 ft139">2,6</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td117"><SPAN class="p358 ft131">Skolstorlek. Resväg.</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td409"><SPAN class="p345 ft139">Andel <NOBR>7-15</NOBR> år. Andel med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td410"><SPAN class="p358 ft27">Glesbebyggelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td411"><SPAN class="p345 ft132">främmande modersmål.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Gymnasieskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">1,2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td169"><SPAN class="p358 ft192">Avstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr20 td409"><SPAN class="p345 ft192">Andel <NOBR>16-18</NOBR> år. Linjeval.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td412"><SPAN class="p345 ft132">Folktäthet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td407"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Kollektivtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,6</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td413"><SPAN class="p358 ft192">Personavstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p440 ft192">från</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr20 td133"><SPAN class="p345 ft192">Andel utpendlare</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td218"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td399"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td400"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td395"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td396"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td413"><SPAN class="p358 ft132">kommuncentrum.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td397"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td414"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td218"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td399"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td402"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td403"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td410"><SPAN class="p358 ft139">Tätortsandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td295"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td405"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td407"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Gator och vägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td169"><SPAN class="p358 ft192">Ortstorlek</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p345 ft192">Grad</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td74"><SPAN class="p482 ft192">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td81"><SPAN class="p440 ft192">vinterklimat.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td409"><SPAN class="p345 ft139">Länsgradering. Extra i Åsele</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td415"><SPAN class="p345 ft132">och Härjedalen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td407"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td402"><SPAN class="p346 ft192">Vatten och avlopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td403"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td404"><SPAN class="p354 ft192">0,3</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td410"><SPAN class="p358 ft192">Andel i glesbygd</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td289"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr20 td415"><SPAN class="p345 ft192">Markförhållanden</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td407"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td408"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p346 ft139">Äldreomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p354 ft139">4,8</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td117"><SPAN class="p358 ft139">Glesbebyggelse. Avstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td213"><SPAN class="p345 ft139">Andel</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td416"><SPAN class="p368 ft139">äldre</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td218"><SPAN class="p6 ft139">per</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td399"><SPAN class="p440 ft139">kön.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td416"><SPAN class="p345 ft139">Civilstånd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td414"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td81"><SPAN class="p440 ft139">Yrkesbakgrund.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td402"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td403"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td334"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td411"><SPAN class="p345 ft139">Utländsk bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td417"><SPAN class="p346 ft192">Svagt befolkningsunderlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p358 ft192">Antal</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td418"><SPAN class="p440 ft192">nära kommun-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr20 td133"><SPAN class="p345 ft192">Antal invånare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td218"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td399"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td400"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td395"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td396"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td169"><SPAN class="p358 ft132">centrum.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td332"><SPAN class="p6 ft132">Antal i</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td397"><SPAN class="p440 ft132">stor</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td6"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td414"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td218"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td399"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td402"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td403"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td121"><SPAN class="p358 ft139">omkrets från centrum.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td295"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td405"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td407"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td417"><SPAN class="p346 ft192">Administration mm på grund</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td413"><SPAN class="p358 ft192">Andel tätorter</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr20 td409"><SPAN class="p345 ft192">Folktäthet. Antal invånare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p346 ft132">av gles bebyggelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td209"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td295"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td405"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td407"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Barnomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p345 ft192">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td6"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td414"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p166 ft192"><NOBR>1-9</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td218"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td399"><SPAN class="p440 ft192">år.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td133"><SPAN class="p345 ft139">Yrkesverksamma</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td419"><SPAN class="p440 ft139">föräldrar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td133"><SPAN class="p345 ft139">Beskattningsbar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td419"><SPAN class="p440 ft139">inkomst.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td411"><SPAN class="p345 ft132">Befolkningstäthet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Närings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p440 ft192">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p345 ft192">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td6"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td298"><SPAN class="p366 ft192">arbetslösa</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td399"><SPAN class="p612 ft192">+</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td420"><SPAN class="p346 ft139">sysselsättningsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td334"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td411"><SPAN class="p345 ft139">arbetsmarknadsåtgärder.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td417"><SPAN class="p346 ft139">Befolkningsminskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p354 ft139">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td416"><SPAN class="p345 ft139">Minskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td414"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td419"><SPAN class="p440 ft139">invånare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td402"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td403"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td334"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td411"><SPAN class="p345 ft139">Minskning antal <NOBR>7-15</NOBR> år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Barn/ungdom med</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p440 ft130">utländsk</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p345 ft192">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td6"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td414"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td419"><SPAN class="p440 ft192"><NOBR>1-2:a</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p346 ft132">bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td421"><SPAN class="p345 ft132">invandrargeneration <NOBR>0-19</NOBR> år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Byggnadskostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><SPAN class="p345 ft192">Storstad.</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td414"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td81"><SPAN class="p440 ft192">Länsgradering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td421"><SPAN class="p345 ft132">inklusive inland/kust i norr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td400"><SPAN class="p346 ft192">Kallortstillägg</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td395"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p345 ft192">Enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td416"><SPAN class="p381 ft192">tidigare</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td419"><SPAN class="p440 ft192">lönetariff.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td213"><SPAN class="p345 ft139">Utfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td6"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td414"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td419"><SPAN class="p440 ft139">övrig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td411"><SPAN class="p345 ft132">kostnadsfördelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td417"><SPAN class="p346 ft192">Uppvärmningskostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td396"><SPAN class="p354 ft192">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td354"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td12"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td332"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td397"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><SPAN class="p345 ft192">Historiskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td414"><SPAN class="p6 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td398"><SPAN class="p173 ft192">index</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td399"><SPAN class="p440 ft192">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td409"><SPAN class="p345 ft139">uppvärmningskostn/kvm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td402"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td403"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td404"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td363"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td406"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td334"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td289"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td411"><SPAN class="p345 ft139">kommunal byggnadsarea</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td408"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td417"><SPAN class="p346 ft139">Individ- och familjeomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p354 ft139">4,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td213"><SPAN class="p345 ft139">Andel</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td422"><SPAN class="p440 ft139">invandrare/flyktingar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td409"><SPAN class="p345 ft139">Arbetslösa utan ers. Ensamst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td400"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td395"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td396"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td354"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td12"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td332"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td397"><SPAN class="p6 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td416"><SPAN class="p345 ft139">mödrar.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td149"><SPAN class="p440 ft139">Låginkomsttagare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td402"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td403"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td404"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td363"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td406"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td334"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td289"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td411"><SPAN class="p345 ft132">Befolkningstäthet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td408"><SPAN class="p6 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p685 ft2">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft13">Tablå C4:</P>
<P class="p86 ft12">Dynamiska utjämningssystem</P>
<P class="p686 ft117">Det svenska utjämningssystemets historik:</P>
<P class="p687 ft131"><SPAN class="ft204">N </SPAN><SPAN class="ft137">Före 1966 </SPAN>(och i hög grad fram till 1993) präglades det kommunala utjämningssystemet av öronmärkta bidrag med utgångspunkt i kommunernas verksamhet inom de bidragsberättigade sektorerna.</P>
<P class="p688 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">1966 </SPAN>infördes ett utjämningssystem, där staten gav bidrag som tillförsäkrade alla kommuner och landsting en minimiinkomst per invånare.</P>
<P class="p687 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">1974 </SPAN>infördes ett bidrag för kommuner med befolkningsminskning samt ett bidrag som tilldelades efter särskild utvärdering.</P>
<P class="p687 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">1980 </SPAN>utvidgades bidragssystemet med faktorer som tog hänsyn till åldersstrukturens inverkan på kostnaderna.</P>
<P class="p687 ft131"><SPAN class="ft204">N </SPAN><SPAN class="ft137">1986 </SPAN>infördes en avgift från kommunerna till staten som bestod dels av en generell del och dels av en extraavgift för kommuner med högst skatteunderlag per invånare, den så kallade Robin <NOBR>Hood-avgiften.</NOBR></P>
<P class="p687 ft131"><SPAN class="ft204">N </SPAN><SPAN class="ft137">1993 </SPAN>infördes en genomgripande reform av kommunernas bidragssystem. De flesta öronmärkta bidrag togs bort och ersattes med ett utjämningsbidrag. Systemet bestod nu av tre delar: inkomstfördelningsbidrag, kostnadsutjämning mellan kommuner och ett bidrag för kommuner med befolkningsminskning.</P>
<P class="p688 ft131"><SPAN class="ft204">N </SPAN><SPAN class="ft137">1996 </SPAN>genomfördes en ny reform som omfattade både kommuner och landsting. Utjämningen som formellt sker via statsbudgeten, görs oberoende av statsbidragsnivån. Vid sidan av inkomst- och kostnadsutjämning som omfattar alla kommuner infördes ett generellt statligt bidrag.</P>
<P class="p689 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">1997 </SPAN>införs ett temporärt bidrag till kommunerna med demografiska kriterier som en del av det generella bidraget.</P>
<P class="p687 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">2000 </SPAN>genomförs vissa modifieringar. En förändring som minskar de negativa incitamenten i inkomstutjämningen beslutades av Riksdagen och gäller från <SPAN class="ft118">2001</SPAN>.</P>
<P class="p690 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">2001 </SPAN>påbörjades en ny utredning skall vara klar år <SPAN class="ft118">2003</SPAN>.</P>
<P class="p691 ft132">Hela tiden förekommer fleråriga övergångsregler mellan de olika systemen.</P>
<P class="p692 ft117">Det finska utjämningssystemets historik:</P>
<P class="p687 ft27"><SPAN class="ft205">N </SPAN><SPAN class="ft118">Före 1993 </SPAN>bestod statens bidrag av öronmärkta bidrag baserade på kommunernas verksamhetsnivå inom olika sektorer.</P>
<P class="p687 ft131"><SPAN class="ft204">N </SPAN><SPAN class="ft137">1993 </SPAN>infördes det nuvarande utjämningssystemet (Statsandelssystemet). De flesta tidigare öronmärkta bidragen avvecklades och de nya bidragen fördelades bland annat efter kommunernas ekonomiska bärkraft. Nya generella bidrag infördes vilket skapade en del problem för samkommuner. Bidragen är både kostnads- och inkomstfördelande.</P>
<P class="p689 ft27"><SPAN class="ft206">N </SPAN><SPAN class="ft118">1996 </SPAN>ändrades systemet med bärkraftbaserade bidrag till förmån för ett särskilt inkomstutjämnande system som skildes från de kostnadsfördelande bidragen. Man har fortfarande en kommunal egenandel, men dessa beräknas nu med ett fast belopp per invånare.</P>
<P class="p693 ft131"><SPAN class="ft207">N </SPAN><SPAN class="ft137">1997 </SPAN>reviderades systemet och de problem som skapades 1993 för samkommuner löstes delvis genom att utbildningsbidragen nu gavs direkt till tjänsteproducenten (kommunen, samkommunen eller annan) medan kommunerna svarar för egenandelen. Detta system används fortfarande.</P>
<P class="p694 ft27"><SPAN class="ft208">N </SPAN><SPAN class="ft118">1999 </SPAN>togs bidragen för samisk utbildning bort från systemet och är nu ett öronmärkt bidrag. I december 1999 inleddes en ny utredning om hela systemet som inte antogs. Därefter har Finansministeriet arbetat vidare med några förslag till åtgärder med syfte att balansera kommunernas ekonomi <SPAN class="ft118">2002 </SPAN>som antogs våren 2001.</P>
<P class="p695 ft2">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft83">C.2. För- och nackdelar som följd av mer långsiktiga eller dynamiska effekter</P>
<P class="p71 ft5">Man kan lätt föreställa sig att ett utvecklat samarbete över riksgränsen kan medföra dels ökad effektivitet i den kommunala servicen och dels olika utvecklingsdrivande projekt. Som följd därav kan det bli ökad sysselsättning, ändrad ålderssammansättning av befolkningen och en ökad befolkning i regionen. De kommunalekonomiska för- och nackdelarna av en sådan utveckling kan sammanfattas i en modell enligt Tablå 6C.</P>
<P class="p595 ft83">C.2.1. Beskrivning av den dynamiska modellen</P>
<P class="p25 ft5">Syftet med modellen är att på ett strukturerat sätt söka identifiera kommunalekonomiska för- och nackdelar. Utgångspunkten är att svenskfinska kommunalförbund har stimulerande effekter. Dessa antas i första hand vara dels bättre och billigare kommunal service, dels ökad framtidstro för regionens positiva näringslivsutveckling. Denna ökade framtidstro förutsätts som effekt av främst bättre utbildning och bättre fungerande demokratiskt system i regionen.</P>
<P class="p29 ft5">En bättre samverkan i regionen (och den bättre utbildningen) bör göra att arbetsmarknaden fungerar bättre. Det leder till ökade inkomster och till att ungdomen i större utsträckning stannar kvar och därigenom till att antalet invånare ökar.</P>
<P class="p26 ft5">Till skillnad från de statiska effekterna, så är det här av stor betydelse att hålla reda på för vilka kommuner för- och nackdelarna kan uppstå. De dynamiska effekterna kan inte minst innebära att kommunalekonomiska nackdelar drabbar de deltagande kommunerna, medan de kommunalekonomiska fördelarna tillfaller alla andra kommuner eller i vart fall alla andra kommuner på den svenska sidan. (Detta är en konsekvens av det svenska kommunala utjämningssystemet.)</P>
<P class="p29 ft5">Det bör således noteras, att den viktigaste positiva kommunalekonomiska effekten av en sysselsättningsökning inte tillfaller de samverkande kommunerna, där sysselsättningsökningen sker. Det är en följd av det kommunala skatteutjämningssystem som för närvarande gäller i Sverige.</P>
<P class="p595 ft83">C.2.2. Effekter av ökad skattekraft <SPAN class="ft5">(=ruta </SPAN>f <SPAN class="ft5">i modellen)</SPAN></P>
<P class="p71 ft5">En effektivare arbetsmarknad bör medföra bättre inkomster för redan sysselsatta. Dessutom bör man vänta sig en ökad</P>
<P class="p492 ft2">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft5">sysselsättningsgrad. Ökade inkomster bör medföra att regionens ekonomi växer. Kommunalekonomiskt är det en <SPAN class="ft83">fördel </SPAN>för alla svenska kommuner att medelskattekraften i Sverige ökar. Den ökningen fördelas mellan de svenska kommunerna i proportion till deras invånarantal. Det betyder att Haparanda får en promille av ökningen och att övriga kommuner i Sverige får 99,9 procent av den svenska regiondelens ökning.</P>
<P class="p143 ft89">C.2.3. Effekter av ändrad befolkningssammansättning <SPAN class="ft7">(=ruta </SPAN>g <SPAN class="ft7">i modellen)</SPAN></P>
<P class="p296 ft5">Man kan tänka sig att ett vitalt samarbete i regionen kan medverka till att ungdomar i ökad utsträckning stannar i bygden. Det kan påverka kraven på kommunal service. Om det är barnalstrande åldersgrupper som tillkommer så ökar kraven kortsiktigt på barnomsorg och utbildning. Det är en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>. Om det är åldersgrupperna <NOBR>45-70</NOBR> år som ökar i andel, så medför det däremot i allmänhet inte så mycket krav på ökad kommunal service. Det medför en tydligare kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>. Den fördelen varar tills kraven på åldringsvård ökar, om de då bor kvar i kommunen och därigenom så småningom med ökad ålder lätt medför en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>.</P>
<P class="p680 ft83">C.2.4. Effekter av ökad befolkning <SPAN class="ft5">(=ruta </SPAN>h <SPAN class="ft5">i modellen)</SPAN></P>
<P class="p18 ft5">Om befolkningsökningen är en följd av en omfördelning inom Sverige, så medför det tydliga kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">fördelar </SPAN>för inflyttningskommunen och motsvarande <SPAN class="ft83">nackdelar </SPAN>för utflyttningskommunen, som följd av det nuvarande skatteutjämningssystemet. Om befolkningsökningen är en följd av att den ökade framtidstron i regionen medför ökad nativitet där, så är det en kommunalekonomisk fördel för den svenska kommun i regionen som får folkbokföringen.</P>
<P class="p88 ft5">Om en svensk kommun får ökad befolkning genom inflyttning från utlandet (till exempel från Finland) så ger det i första hand en tydlig kommunalekonomisk fördel genom ökade skatteinkomster enligt det nuvarande kommunala inkomstutjämningssystemet.</P>
<P class="p122 ft83">C.2.5. Effekter av ändrad tätortsstruktur <SPAN class="ft5">(=ruta </SPAN>i <SPAN class="ft5">i modellen)</SPAN></P>
<P class="p18 ft5">Ökade investeringar (och fler invånare) påverkar den fysiska tätortsstrukturen i regionen. Detta kan ha betydelse för krav på</P>
<P class="p93 ft2">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft5">kommunal service och på kostnadsutjämningssystemet mellan de svenska kommunerna.</P>
<P class="p26 ft5">Som framgår av <SPAN class="ft83">Tablå C3 </SPAN>så är det flera geografiska indikatorer som påverkar kostnadsutjämningen mellan de svenska kommunerna. Eventuella kommunalekonomiska <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>ar för de kommuner som ingår i kommunalförbundet motvägs av precis lika stora <SPAN class="ft83">nackdelar </SPAN>för alla andra svenska kommuner. Hur systemet slår är oklart, utan en mycket noggrann detaljanalys. (Och när en sådan är genomförd så har utjämningssystemet sannolikt ändrats!)</P>
<P class="p29 ft5">Om det blir en ändrad bebyggelsestruktur i en svensk kommun som följd av engagemang i ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund, så påverkas givetvis kraven på kommunal service (såsom skolor, skolskjutsar, färdtjänst) och kommunala investeringar (såsom gator och VA). Det medför en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>.</P>
<P class="p595 ft83">C.2.6. Effekter av förändringstakten</P>
<P class="p25 ft5">Effekterna enligt den i <SPAN class="ft83">Tablå 6C </SPAN>illustrerade modellen beror i mycket hög utsträckning av <SPAN class="ft4">förändringstakten</SPAN>. En snabb tillväxt är en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel </SPAN>för de inblandande kommunerna. En långsam tillväxt är ofta en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>. Gränsen mellan vad som är snabb och långsam kan röra sig om cirka <NOBR>2-4</NOBR> procent per år. En snabbare befolkningsutveckling än fyra procent per år kan således förväntas vara en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">nackdel</SPAN>. En långsammare befolkningsutveckling än två procent per år kan således förväntas vara en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel</SPAN>, så länge som befolkningsutvecklingen inte är negativ. Om befolkningstalet sjunker, så är det en kommunalekonomisk <SPAN class="ft83">fördel </SPAN>om effekterna av kommunalförbundet blir att minskningen inte blir så stor som den eljest skulle ha kunnat bli.</P>
<P class="p491 ft83">C.3. Samverkansfrågor som sannolikt inte har med problemet att göra</P>
<P class="p71 ft5">Eftersom samverkan över gränsen sker på så många olika områden, så är det många delfrågor som lätt kommer in i diskussioner kring kommunalekonomiska för- och nackdelar av framtida möjligheter till <NOBR>svensk-finska</NOBR> kommunalförbund. Bland exempel på sådana frågor, som sannolikt inte behöver blandas in i diskussionen, kan nämnas följande.</P>
<P class="p696 ft2">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft83">Euro</P>
<P class="p39 ft5">Det är en kommunalekonomisk nackdel, att valutorna är olika i Sverige och Finland. Gemensamma projekt kan således efter en tid sakna en del av sin finansiering, eftersom valutakursen kan ha ändrats.</P>
<P class="p132 ft5">Haparanda behöver för närvarnade rekrytera mycket kommunal personal från den finska sidan. De får sin svenska lön i kronor, växlade till Euro. Det betyder att de i förväg inte vet vad de har för lön i Euro förrän i slutet av respektive månad. Detta är en kommunalekonomisk nackdel för Haparanda kommun i sina försök att rekrytera personal.</P>
<P class="p203 ft5">Dessa två kommunalekonomiska nackdelar har dock inte med samverkansformen att göra. Nackdelen kan bara försvinna om Sverige går med i EMU. Nackdelen är sannolikt lika stor om samverkan skulle ske inom ett <NOBR>svensk-finskt</NOBR> kommunalförbund. Däremot ökar riskerna med osäkra valutakurser om samverkansvolymen skulle öka som följd av att kommunalförbund blir tillåtet.</P>
<P class="p548 ft83">Tidszon</P>
<P class="p260 ft5">Även om samverkan sker i form av ett kommunalförbund så kommer det att gå en tidszon rakt igenom det geografiska samverkansområdet. Det är något som man har lärt sig att leva med och det har inte några kommunalekonomiska effekter. En internationell arbetsgivare som verkar över gränsen får definiera vilka arbets- och servicetider som gäller enligt svensk och finsk tid.</P>
<P class="p548 ft83">Attityder i samarbetet</P>
<P class="p260 ft5">Samarbetet över gränsen kan bli ansträngt om dels svenskarna anser sig vara ett ”herrefolk” och därvid anser sig vara förmer än representanter från Finland, och dels dessa representanter från Finland anser att svenskarna beter sig som om vi vore ett ”herrefolk”. Samarbetet blir inte bättre i den mån det framträder attityder av rädsla för eller misstänksamhet mot utlänningar. Problemen med sådana attityder torde knappast ha med formen för samarbetet att göra. Genom att kommunalförbund kan uppfattas som mer formellt än det mesta av den samverkan som sker mellan kommunerna för närvarande, så kan det tänkas att dessa attitydmässiga nackdelar allmänt sett ökar (i vart fall på kort sikt) om att man bildar kommunalförbund. Det är emellertid tveksamt om en sådan eventuell ökning ska anses kunna ge genomslag i form av kommunalekonomiska nackdelar. Här antas att så inte blir fallet.</P>
<P class="p506 ft2">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p6 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft83">Dubbelbeskattningsavtal</P>
<P class="p113 ft5">Skattesystemen är dåligt harmoniserade mellan länderna. Individer som arbetar i ett grannland får oftast skatteproblem, speciellt efter 6 månaders arbete. För närvarande är det av skatteskäl svårt för svenskar att arbeta i Finland, speciellt om arbetet inte är i en finsk grannkommun. Det är då i många fall betydligt mer förmånligt för individen att stanna hemma i Sverige och vara arbetslös. För den svenska kommunen har det knappast någon betydelse med det nuvarande skatteutjämningssystemet. Samhällsekonomiskt och regionalekonomiskt är det däremot förödande. Det betyder att det på sikt även blir en kommunalekonomisk nackdel. Detta har dock inte med formerna för kommunal samverkan att göra – så länge kommunerna inte har rekryteringsproblem. Speciella sådana kan uppstå med kommunalekonomiska effekter (se fotnoten till <SPAN class="ft83">Tablå 6B</SPAN>) för personer som är folkbokförda i icke gränskommuner och som ska anställas av ett riksgränsöverskridande kommunalförbund.</P>
<P class="p491 ft83">Offentlig upphandling</P>
<P class="p113 ft5">Det har under utredningsarbetets gång förekommit åsikten att <SPAN class="ft4">lagen (1992:1528) om offentlig upphandling </SPAN>skulle vara ett hinder för samarbete över riksgränsen idag och att det skulle vara enklare att ha gemensam upphandling om kommunalförbund bildas. Det finns idag inga legala hinder för svenska och finska kommuner att göra gemensamma upphandlingar. Enligt Upphandlingskommitténs slutbetänkande SOU 2001:31 föreslås dessutom att under vissa förutsättningar skall det öppnas möjlighet för en eller flera kommuner (eller landsting) att köpa och sälja till eller från helägda eller samägda (interkommunala) företag utan upphandlingsförfarande. En förutsättning är att det finns uppenbara samordningsfördelar. I motsvarande propositionen (2001/02:142 om ändringar i lagen om offentlig upphandling m.m.) anges att denna fråga bör beaktas ytterligare, eftersom både <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis och EG- direktiven om offentlig upphandling inte ger någon tydlig anvisning om rättsläget i denna fråga. Riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag.</P>
<P class="p697 ft83">Golfbana över gränsen</P>
<P class="p113 ft5">Sedan 1995 finns en golfbana med 11 hål på den svenska och 7 hål på den finska sidan. Det finns en svensk och en finsk golfklubb. Ingen kommun är engagerad i verksamheten. Genom golfklubbarna är medlemmarna försäkrade mot olyckor på golfbanan, men försäkringen gäller inte i det andra landet. De berörda försäkrings-</P>
<P class="p670 ft2">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p6 ft8">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p6 ft8">SOU 2002:85</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft5">bolagen verkar för närvarande inte se några möjligheter att ordna försäkringen så att den på ett praktiskt sätt gäller för hela golfbanan.</P>
<P class="p85 ft83">Försäkring för idrottsutövare</P>
<P class="p527 ft5">När fotbollslaget från Haparanda tränar en gång per vecka på den inomhusplan som finns i Torneå, så gäller inte olycksförsäkringarna, om inte distriktsförbundet vidtager krångliga administrativa anstalter inför varje träningstillfälle. Sannolikt är det problem med försäkringar utomlands även för utövare av andra idrotter.</P>
<P class="p698 ft2">84</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GQB385SOU_2002__85.pdf969919pdfEtt internationellt kommunalförbund.https://data.riksdagen.se/fil/09F4FB3F-AE57-4014-B077-309C1292732D