2421486 GQB381 2002 81 sou sou Statens offentliga utredningar 2002:81 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 81 0 2002-11-29 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2002-11-29 00:00:00 Riksdagens roll i EU hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GQB381/text https://data.riksdagen.se/dokument/GQB381 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB381 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_6 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:323px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:427px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:399px;z-index:-1;width:63px;height:92px;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:63px;height:92px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft15{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft16{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft17{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft29{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft47{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 16px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft54{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft66{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft67{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft68{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft76{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft79{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 6px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 357px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p26{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p54{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p105{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p116{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p140{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p168{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p172{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p222{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p223{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p224{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p227{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p266{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p273{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p297{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p302{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p309{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p311{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .td12{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td13{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td14{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td15{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td16{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td17{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td18{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td19{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td20{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td21{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td22{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td23{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 14px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 19px;} .tr3{heightzzz: 18px;} .tr4{heightzzz: 17px;} .tr5{heightzzz: 38px;} .tr6{heightzzz: 16px;} .tr7{heightzzz: 51px;} .tr8{heightzzz: 37px;} .tr9{heightzzz: 20px;} .tr10{heightzzz: 15px;} .tr11{heightzzz: 13px;} .tr12{heightzzz: 22px;} .tr13{heightzzz: 23px;} .tr14{heightzzz: 29px;} .tr15{heightzzz: 6px;} .tr16{heightzzz: 7px;} .t0{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 530px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t6{width: 507px;margin-top: 15px;f:12px 'Verdana' !important;} .t7{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t8{width: 473px;margin-top: 15px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 473px;margin-top: 72px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till vice statsministern</P> <P class="p1 ft1">En förklaring om unionens framtid antogs vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000. I denna anges att <NOBR>EU-länderna</NOBR> ska sammankalla en regeringskonferens under år 2004. Regerings– konferensen ska överväga nödvändiga fördragsändringar som framkommer i den debatt om EU:s utveckling som enligt förklaringen ska inledas efter Nicemötet. Även kandidatländerna ska kunna vara aktiva i förberedelserna och medverka i regeringskonferensen.</P> <P class="p2 ft1">I deklarationen framförs önskemålet att konferensen förbereds av en bred och djup diskussion om EU:s framtida utveckling. Det fastslås att diskussionen i huvudsak bör ägnas fyra frågor, nämligen maktfördelningen mellan EU och medlemsländerna (subsidiaritetsprincipen), grundläggande rättighetsstadgans ställning, förenkling av fördragen och de nationella parlamentens roll.</P> <P class="p3 ft1">I en deklaration från toppmötet i Laeken i december 2001 utvecklades detta ytterligare till att omfatta ett tjugotal punkter, av vilka flertalet ändå faller inom de fyra huvudområdena. Samtidigt beslutades att inrätta det Europeiska konventet. Stödda av nationella debatter skall konventet från februari 2002 förbereda regeringskonferensen 2004. Konventet förväntas diskutera framtidsfrågorna och lämna förslag till hur EU kan bli mer effektivt och demokratiskt, särskilt med hänsyn till EU:s planerade utvidgning och behovet att bättre förankra EU hos medborgarna. Arbetet planeras avslutas i juni 2003 då konventets förslag till fördragsändringar överlämnas till Europeiska Rådet.</P> <P class="p4 ft1">Önskemålet om förberedande nationella debatter inför 2004 års regeringskonferens föranledde den svenska regeringen att den 26 april 2001 tillsätta en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga i riksdagen företrädda partier (Dir.nr: 2001:35). Kommittén har antagit namnet EU <NOBR>2004-kommittén.</NOBR> Ordförande är Berit Andnor (s). Övriga ledamöter är Gunilla Carlsson (m), Carl B Hamilton (fp), Sören Lekberg (s), Åke Pettersson (c), Yvonne</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Missiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p6 ft1">Ruwaida (mp). Camilla Sköld Jansson (v) samt Ingvar Svensson (kd).</P> <P class="p7 ft3">EU <NOBR>2004-kommitténs</NOBR> uppdrag är att</P> <P class="p8 ft6"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft5">stimulera en bred, offentlig debatt om Europeiska unionen (EU), särskilt inför den kommande regeringskonferensen, bidra till att öka kunskaperna hos allmänheten om aktuella frågeställningar kring EU:s utveckling samt ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar</SPAN></P> <P class="p9 ft6"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft5">skapa kontaktytor mellan den svenska debatten om EU och motsvarande debatt i övriga europeiska länder</SPAN></P> <P class="p9 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft7">sammanställa analyser av de frågor som kan komma att behandlas vid regeringskonferensen.</SPAN></P> <P class="p10 ft3">Expertuppsatser</P> <P class="p11 ft1">Inom ramen för den tredje huvuduppgiften och efter samråd med Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) har EU <NOBR>2004-kommittén</NOBR> givit experter i uppdrag att närmare analysera några av de fyra s k <NOBR>Nice-frågorna.</NOBR></P> <P class="p12 ft1">I föreliggande SOU analyseras de nationella parlamentens roll i EU. SOU:n omfattar två expertrapporter, den ena författad av Hans Hegeland, fil.lic. i statsvetenskap, föredragande i Riksdagen, den andra av <NOBR>Ann-Cathrine</NOBR> Jungar, fil.dr, lektor vid Södertörns högskola och Shirin Ahlbäck, fil.dr, Uppsala universitet.</P> <P class="p13 ft3">Annat informationsmaterial</P> <P class="p14 ft1">Kommittén har upprättat en hemsida ”www.eustafetten.nu” som innehåller information, nyheter, skolprojekt, debattsida, m m. Kommittén har publicerat ett antal småskrifter med nära anknytning till kommitténs hemsida och som behandlar debatten om framtidsfrågorna, inklusive framtidskonventets arbete, och anger sätt att delta. Hemsidan och skrifterna är centrala instrument för att uppfylla kommitténs första huvuduppgift, nämligen att stimulera ökad kunskap och en bred, offentlig debatt om EU och EU:s framtidsfrågor.</P> <P class="p15 ft1">Stockholm i oktober 2002</P> <P class="p16 ft1">Berit Andnor</P> <P class="p17 ft1">Ordförande i EU <NOBR>2004-kommittén</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p5 ft9">1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft10">Nationella parlament i Europeiska unionen .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p19 ft9">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p5 ft1">Nationella parlament i Europeiska unionen – potentiella</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p5 ft12">vinnare?................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p19 ft1">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft12">Inledning.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft1">De nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft1">Parlamenten och EU:s demokratiska underskott....................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft1">Nationella parlament allt mer aktiva i <NOBR>EU-frågor ...........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft1">Ökat intresse på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för nationella parlament ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft12">Engagemang och information .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p20 ft1">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft12">Debatten i konventet...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p20 ft1">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft1">Ökat samarbete mellan parlament på <NOBR>EU-nivå................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft1">COSAC, konferensen mellan parlamentens</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft12">Europautskott ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft1">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft1">Konventet som arena för nationella parlament......................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft1">Debatten om samarbete mellan parlamenten.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft4">Debatten om andra kammare på <NOBR>EU-nivå .......................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p20 ft1">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft12">Ett organ för lagstiftning.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft1">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft1">En kongress för övergripande diskussioner ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft1">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft4">Argumenten mot en andra kammare......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft12">Subsidiaritetsprincipen......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft1">Brittiska tankar om nationella parlament och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft12">subsidiaritetsprincipen.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p19 ft1">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft12">Debatten i konventet...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p20 ft1">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft1">Framtida subsidiaritetskontroll i praktiken............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p20 ft1">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft1">Den svenska erfarenheten av subsidiaritetskontroll ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p20 ft1">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft1">EU och den nya nordiska parlamentarismen...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft1">Nationella parlament i en flernivådemokrati...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p19 ft1">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p5 ft9">Referenser ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p19 ft9">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft13">5</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p5 ft2">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p22 ft9">2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft14">Parlament i bakvatten? ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft9">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft1">Parlament i bakvatten? – Den svenska och finländska</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12">riksdagens inflytande över <NOBR>EU-politiken.........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p5 ft12">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft1">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft12">EU och parlamentens demokratiska underskott.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft1">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12">Den svenska och finländska riksdagen – lika eller olika?................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft12">Vem har makten över <NOBR>EU-politiken?...............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12">Maktens centralisering? – några hypoteser......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12">Regeringen dominerar i Sverige........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft12">Vem bör ha makten? .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12">Riksdagens maktunderskott .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12"><NOBR>EU-frågornas</NOBR> hantering i riksdagen .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft12">Inrättandet av <NOBR>EU-organ</NOBR> i Sverige och Finland...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft1">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12"><NOBR>EU-nämndens</NOBR> och Stora utskottets arbete......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12">Utskottens arbete med <NOBR>EU-frågorna ...............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p22 ft12">Slutsatser ............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft1">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td0"><SPAN class="p22 ft14">Referenser.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft9">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td0"><SPAN class="p22 ft9">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p22 ft12"><SPAN class="ft15">Bilaga 1</SPAN>: Kommittédirektiv...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft1">83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft13">6</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p25 ft17"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft16">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN></P> <P class="p26 ft18">Hans Hegeland</P> <P class="p27 ft19">Nationella parlament i Europeiska unionen – potentiella vinnare?</P> <P class="p28 ft9">Inledning</P> <P class="p29 ft1">De nationella parlamenten har kommit att uppmärksammas allt mer i debatten om Europeiska unionen. De nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen var således en av de fyra frågor som nämndes i den förklaring om unionens framtid som regerings– konferensen i Nice antog i december 2000. I Laekendeklarationen, som antogs i december 2001 under det belgiska ordförandeskapet, sades de nationella parlamentens roll hänga ihop med den demokratiska legitimiteten. Två av de frågor som ställdes var om parlamenten bör vara representerade i en ny institution och om de bör kontrollera att subsidiaritetsprincipen respekteras.</P> <P class="p4 ft1">I denna studie redovisas inledningsvis de nationella parlamentens formella roll i <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR> Formellt sett kan de hävdas ha mycket makt, men ofta sägs det att de har en svag ställning och att denna ställning är en del av EU:s demokratiska underskott. Två synsätt på hur EU som politiskt system bör fungera skisseras, ett federalt där de nationella parlamenten närmast betraktas som delstatsförsamlingar och ett konfederalt där parlamenten spelar en avgörande roll. Den dominerande svenska synen redovisas. Därefter beskrivs den faktiska utvecklingen där de nationella parlamenten har blivit mer aktiva i <NOBR>EU-frågor</NOBR> och också uppmärksammats mer inom EU. Det ökade samarbetet mellan parlamenten på <NOBR>EU-nivå</NOBR> behandlas. Inlägg från framtidsdebatten, inklusive det pågående konventet, diskuteras. Debatten om en andra kammare på <NOBR>EU-nivå</NOBR> med nationella parlamentariker ägnas ett avsnitt. En fråga</P> <P class="p30 ft13">7</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB3816x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">som behandlas utförligt i konventet tas därefter upp, nämligen subsidiaritetsprincipen och parlamentens roll i förhållande till denna. Frågan om <NOBR>EU-frågor</NOBR> behandlas som inrikespolitik eller utrikespolitik i de nordiska parlamenten ska besvaras, och vad detta innebär för den nationella demokratin. Avslutningsvis skisseras på ett alternativ till de federala och konfederala synsätten, nämligen flernivådemokrati, där parlamenten kan spela en egen roll gentemot EU:s institutioner utan att EU omvandlas till en fullfjädrad federation.</P> <P class="p32 ft19">De nationella parlamentens roll i Europeiska unionen</P> <P class="p33 ft1">De nationella parlamenten har beskrivits som ”hörnpelare i den europeiska integrationen”<SPAN class="ft20">1</SPAN>. Detta eftersom nya fördrag och fördragsändringar träder i kraft först när medlemsstaterna har ratificerat ändringarna ”i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser” (art. 48 och art. 52 i <NOBR>EU-fördraget),</NOBR> vilket i 13 av 15 medlemsstater innebär att det är parlamentet som har att pröva frågan.<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Det är också det nationella parlamentet som en gång har fattat beslut om sitt lands medlemskap, ofta efter folkomröstning.</P> <P class="p34 ft1">När ett land väl har gått med i EU har det nationella parlamentet fortfarande en del formella roller att spela i <NOBR>EU-samarbetet,</NOBR> utöver att pröva fördragsändringar. Fördragen ställer också i några andra artiklar upp villkoret att medlemsstaterna ska godkänna beslut ”i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser”, till exempel när en ny medlemsstat ska bli medlem i unionen (art. 49 <NOBR>EU-fördraget).<SPAN class="ft20">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Ofta, men inte med automatik, innebär det att beslut måste fattas av nationella parlament. Vidare kan direktiv antagna i EU kräva nationell lagstiftning av parlament. <NOBR>EG-förord-</NOBR> ningar kan också innebära att nationella lagar måste ändras. Avgöranden från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> kan innebära att nationell lagstiftning måste ändras för att göra den förenlig med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> För vissa länder, till exempel Sverige, kan rambeslut i tredje pelaren (art.</P> <P class="p35 ft24"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft22">Smith, Eivind (red.) (1996) </SPAN>National Parliaments as Cornerstones of European Integration<SPAN class="ft23">. The Hague: Kluwer.</SPAN></P> <P class="p36 ft23"><SPAN class="ft21">2</SPAN><SPAN class="ft25">I Irland krävs utöver beslut i parlamentet att en fördragsändring godkänns i en folkomröstning. I Danmark krävs också folkomröstning om inte tillräckligt stor majoritet uppnås i Folketinget.</SPAN></P> <P class="p37 ft28"><SPAN class="ft21">3</SPAN><SPAN class="ft26">Detta villkor finns i artiklarna 17 (1), 24 (i vissa fall), 34(2d) och 42 i Fördraget om Europeiska unionen samt i artiklarna 22, 190(4) och 269 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Jfr Wouters, Jan (2000) ”National Constitutions and the European Union”, </SPAN><SPAN class="ft27">Legal Issues of Economic Integration</SPAN>, vol. 27 no. 1.</P> <P class="p38 ft13">8</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">34(2)(b) <NOBR>EU-fördraget)</NOBR> och vissa beslut i andra pelaren kräva parlamentariskt godkännande.</P> <P class="p40 ft9">Parlamenten och EU:s demokratiska underskott</P> <P class="p41 ft1">Trots att parlamenten således har vissa uppgifter enligt fördragen brukar de beskrivas som förlorare i EU:s beslutsprocess. Genom att besluta att det egna landet ska gå med i EU har parlamenten överlåtit makten att fatta beslut inom vissa politikområden till EU. Inom EU är det regeringarna som företräder medlemsstaterna, vilket innebär att det har skett en maktförskjutning från parla– menten till regeringarna. Utvecklingen kan beskrivas så att varje parlament har när det har godkänt sitt lands medlemskap i EU gjort bedömningen att de politiska problem som finns löses bäst i samverkan mellan fler länder. För att beslutsfattandet inom EU ska bli effektivt har parlamenten också godkänt att deras egen regering kan bli nedröstad i ministerrådet. Vidare har kommissionen och <NOBR>EG-domstolen</NOBR> givits befogenheter att övervaka och genomföra fördragen, med ett begränsat inflytande för medlemsstaterna till följd.</P> <P class="p42 ft1">De nationella parlamentens svaga roll i EU är en del av det demokratiska underskottet. Det demokratiska underskottet i EU har uppmärksammats mycket på senare år och kan beskrivas på olika sätt. Tre grundläggande aspekter av det demokratiska underskottet är dock bristen på demokratiskt inflytande i beslutsprocessen, bristen på öppenhet och svårigheten att utkräva ansvar av beslutsfattarna. De nationella parlamentens ofta begränsade inflytande avspeglar det faktum att beslut som annars skulle ha fattats av parlaments fattas av regeringar i ministerrådet, emellanåt tillsammans med Europaparlamentet. Öppenheten i rådet är ofta begränsad, och innebär att ett parlament kan ha svårt att följa frågorna. Den begränsade öppenheten gör det också svårare att hålla regeringen ansvarig för dess handlingar. Även om regeringen följer parlamentets råd kan regeringen bli nedröstad i rådet. Eftersom regeringen i ett sådant fall har agerat i enlighet med parlamentets ståndpunkt, kan parlamentet knappast hålla sin regering ansvarig för rådets slutliga beslut.</P> <P class="p43 ft1">Två principiella argumentationslinjer kring frågan om EU:s demokratiska underskott, en <SPAN class="ft18">federal och en konfederal </SPAN>linje, kan</P> <P class="p44 ft13">9</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB3818x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">urskiljas.<SPAN class="ft20">4 </SPAN>Enligt den <SPAN class="ft18">federala </SPAN>linjen bör samarbetet inom EU fördjupas, och i förlängningen nå statusen av federation. En utveckling mot ökad överstatlighet är önskvärd och kan ske genom att majoritetsbeslut används i större utsträckning. Utvecklingen mot överstatlighet kräver, enligt federalisterna, att EU utvecklas i demokratisk riktning. Ansvarsutkrävandet bör i första hand ske på övernationell nivå. Detta innebär att Europaparlamentet bör stärkas medan de nationella parlamenten inte spelar en avgörande roll. Den <SPAN class="ft18">konfederala </SPAN>linjen ser EU snarare som ett diplomatiskt samverkans– organ än som ett demokratiskt beslutssystem. Medlemsstaterna bör ges vetorätt så att inget land kan bli nedröstat i ministerrådet och de enskilda ländernas suveränitet bör värnas. Ansvarsutkrävandet bör ske på nationell nivå. Genom kravet på enhällighet kan varje regering ställas till svars i det egna landet, av väljare och parlament, för de beslut som fattas på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> De nationella parlamenten är de främsta bärarna av demokratisk legitimitet.</P> <P class="p46 ft1">Som visats av såväl Kerstin Jacobsson och Kristian Sjövik sammanfaller den svenska officiella synen huvudsakligen med den konfederala linjen.<SPAN class="ft20">5 </SPAN>Den svenska synen är att EU främst bör ses som ett mellanstatligt samarbete, även om överstatlighet accepteras på vissa områden. Denna konfederala ansats finns också i den svenska argumenteringen i framtidsdebatten om de nationella parlamentens roll i EU. De nationella parlamenten är de främsta bärarna av demokratisk legitimitet och de är mycket närmare medborgarna än vad Europaparlamentet är.</P> <P class="p47 ft1">Riksdagens förra talman Birgitta Dahl har uttryckt det på följande sätt: Medlemsstaterna är fördragens herrar, och inom medlemsstaterna är det parlamenten som är herrarna. Och väljarna är parlamentens herrar.<SPAN class="ft20">6 </SPAN>Riksdagen har betonat att parlamentens möjlighet till påverkan genom den egna regeringen är det konstitutionellt, politiskt och strategiskt avgjort mest fördelaktiga alternativet jämfört med t.ex. en andra kammare på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Det är en påverkansmetod som inte innefattar något eget agerande på den europeiska arenan för ett nationellt parlament eller ett kollektiv av</P> <P class="p48 ft23"><SPAN class="ft30">4 </SPAN>Sjövik, Kristian (2002) ”Demokratisk legitimitet och beslutseffektivitet: ett svårlöst dilemma” sid. <NOBR>38-54</NOBR> i Johansson, Karl Magnus (red.) <SPAN class="ft24">Sverige i EU. Dilemman, institutioner, politikområden</SPAN>. Stockholm: SNS. Andra upplagan.</P> <P class="p49 ft24"><SPAN class="ft21">5</SPAN><SPAN class="ft31">Jacobsson, Kerstin (1997) </SPAN>Så gott som demokrati. Om demokratifrågan i <NOBR>EU-debatten<SPAN class="ft23">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> Umeå: Boréa. Sjövik, Kristian (2002). Med den svenska officiella synen avses den syn som kommer till uttryck i utskottsbetänkanden, propositioner och liknande. Det finns naturligtvis nyanser i denna syn men här handlar om att måla en bild med breda penseldrag.</SPAN></P> <P class="p50 ft33"><SPAN class="ft21">6</SPAN><SPAN class="ft32">Tal vid European Law Conference </SPAN><NOBR>2001-06-11,</NOBR> seminarium ”The European Parliament and the National Parliaments. Influence in the Legislative Process”.</P> <P class="p51 ft13">10</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB3819x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">sådana parlament – något som enligt riksdagen hade varit artfrämmande. Riksdagens erfarenhet är att vägen genom den egna riksdagen har visat sig mer effektiv än vad som skulle vara fallet med något av alternativen, vilket leder till slutsatsen att den vägen är strategiskt riktig.<SPAN class="ft20">7</SPAN></P> <P class="p53 ft1">Regeringen har i samma anda framhållit att de nationella parlamentens arbete med <NOBR>EU-politiken</NOBR> i medlemsstaterna och deras kontroll av regeringarnas agerande bidrar till att ge EU:s beslut nödvändig legitimitet. Inflytande för parlamenten uppnås bäst genom granskning av regeringarnas agerande i rådet och parlamenten måste ges bästa möjliga förutsättningar att utföra detta arbete. Om nya former för de nationella parlamentens medverkan ska skapas, bör dessa ha nära anknytning till parlamentens dagliga arbete, betonar regeringen.<SPAN class="ft20">8</SPAN></P> <P class="p54 ft19">Nationella parlament allt mer aktiva i <NOBR>EU-frågor</NOBR></P> <P class="p41 ft1">Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har således det demokratiska under– skottet och de nationella parlamentens roll i EU kommit att diskuteras allt mer. Anledningen till detta är att EU har börjat ägna sig åt frågor som i någon mening är politiskt viktiga.<SPAN class="ft20">9 </SPAN>Under 1970- talet och början av <NOBR>1980-talet</NOBR> var det dåvarande EG huvudsakligen inriktat på förhållandevis tekniska frågor och samarbetet gick överhuvudtaget inte framåt med några stora steg. Förverkligandet av den inre marknaden innebar sedan att många lagar i medlemsstaterna fick anpassas. Därefter har EU samarbetat om till exempel den ekonomiska och monetära unionen samt rättsliga och inrikes frågor.</P> <P class="p42 ft1">De nationella parlamenten har blivit mer aktiva i <NOBR>EU-frågor</NOBR> i takt med att EU har kommit att ägna sig åt frågor som tidigare avgjordes av parlamenten. Samtidigt ska det betonas att mycket av EU:s beslutsfattande rör frågor av teknisk karaktär, t.ex. inom jordbrukspolitiken. EU:s budget är också mycket begränsad, högst 1,27 % av ländernas bruttonationalprodukt. Många av de frågor som är viktiga i den nationella politiska debatten, som skattenivåer, välfärdsstaten, skola, vård och omsorg, hanteras inte på <NOBR>EU-nivå</NOBR> utan på nationell, regional eller lokal nivå. Sammantaget har dock</P> <P class="p55 ft28"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft35">Bet. 2001/02:KUU2.</SPAN></P> <P class="p56 ft28"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft35">Skr. 2001/02:115.</SPAN></P> <P class="p57 ft37"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft36">Jfr Martin, Lisa L. (2000) </SPAN>Democratic Commitments. Legislatures and International Cooperation<SPAN class="ft33">. Princeton: Princeton University Press.</SPAN></P> <P class="p58 ft13">11</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">samarbetet inom EU kommit att röra frågor som har större politisk betydelse. I takt med denna utveckling har parlamenten engagerat sig mer än tidigare. I alla <NOBR>EU-länders</NOBR> parlament finns numera någon form av utskott eller nämnd som har hand om <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Alla parlament utom Finlands och Österrikes har inrättat ett nytt <NOBR>EU-organ</NOBR> (utskott eller nämnd). I parlamenten i Finland respektive Österrike har man i stället valt att låta ett existerande organ ha huvudansvaret för <NOBR>EU-frågor,</NOBR> Stora utskottet respektive</P> <P class="p60 ft18">Hauptauschuss<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> <P class="p61 ft1">Sju av EU:s femton medlemsstater har också skrivit in i sina författningar att parlamentet har rätt till information från regeringen om <NOBR>EU-frågor.</NOBR> I Tyskland var denna författningsändring en direkt följd av diskussionerna om Maastrichtfördraget, dvs. när EG blev EU. Sverige kommer troligen också att grundlagsreglera parlamentets ställning i <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Riksdagen har nämligen fattat ett första beslut om en ändring om detta i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett andra beslut förväntas fattas i slutet av 2002. I så fall kommer regeringen enligt regeringsformen att vara skyldig att fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i EU.<SPAN class="ft20">10 </SPAN>Denna regeringens skyldighet har tidigare reglerats i riksdagsordningen, som intar en mellanställning mellan vanlig lag och grundlag. Att regeringens skyldigheter nu troligen regleras i grundlag är ett sätt att markera frågans vikt. Det är också ett tecken på att <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> har kommit att påverka riksdagen mer än vad man kanske trodde när Sverige blev medlem i EU 1995.</P> <P class="p62 ft1">I de statsvetenskapliga standardverken om EU behandlas nationella parlament mycket knapphändigt. I utgåvor under senare delen av <NOBR>1990-talen</NOBR> är det dock vanligare än tidigare att parlamentens aktivitet nämns. I den andra upplagan av boken <SPAN class="ft18">European Union – Power and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">policy-making</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>har t.ex. ett kapitel om Europaparlamentet och de nationella parlamenten tillkommit. Vidare publicerades under hösten 2001 en studie om över 500 sidor om samtliga 15 medlemsstaters parlaments hantering av <NOBR>EU-frågor.<SPAN class="ft20">11</SPAN></NOBR></P> <P class="p63 ft28"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18.</SPAN></P> <P class="p11 ft27"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft26">Richardson, Jeremy (red.) (2001) </SPAN>European Union – Power and <NOBR>policy-making<SPAN class="ft28">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> London: Routledge. Andra upplagan. Den omfattande studien av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">EU-frågornas</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> hantering i parlamenten är: Maurer, Andreas och Wolfgang Wessels (red.) (2001) </SPAN>National Parliaments on their Ways to Europe: Losers or Latecomers? <NOBR><SPAN class="ft28">Baden-Baden:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> Nomos.</SPAN></P> <P class="p64 ft13">12</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft19">Ökat intresse på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för nationella parlament</P> <P class="p66 ft9">Engagemang och information</P> <P class="p67 ft1">I takt med att EU har utvecklats har de nationella parlamenten ägnats ökat intresse också på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> EU har således uttryckt förhoppningar om att parlamenten ska vara mer aktiva. Den regeringskonferens som 1991 ledde fram till Maastrichtfördraget antog följande förklaring (nr 13).</P> <P class="p68 ft15">”Om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen</P> <P class="p69 ft38">Konferensen finner att det är viktigt att främja ett större engagemang från de nationella parlamentens sida i Europeiska unionens verksam– het. I detta syfte bör informationsutbytet mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet intensifieras. I det sammanhanget skall medlemsstaternas regeringar bl.a. säkerställa att de nationella parlamenten för information och i förekommande fall granskning får tillgång till kommissionens förslag till lagstiftning i god tid.</P> <P class="p70 ft39">Konferensen finner vidare att det är viktigt att intensifiera kontakt– erna mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet, särskilt genom att lämpliga resurser ömsesidigt ställs till förfogande och genom regelbundna möten mellan parlamentsledamöter som är intresserade av samma frågor.”</P> <P class="p29 ft1">De nationella parlamentens roll diskuterades också under den regeringskonferens som ledde fram till Amsterdamfördraget 1997. Resultatet blev ett protokoll (som är mer bindande än en förkla– ring) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Protokollets inledning samt krav på information till nationella parlament lyder:</P> <P class="p71 ft40">”Protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen De höga fördragsslutande parterna<SPAN class="ft38">,</SPAN></P> <P class="p72 ft39"><SPAN class="ft41">Som erinrar om </SPAN>att de enskilda nationella parlamentens granskning av sin egen regering i fråga om unionens verksamhet är en angelägenhet för varje medlemsstats särskilda konstitutionella organisation och praxis,</P> <P class="p73 ft39"><SPAN class="ft41">Som dock önskar </SPAN>uppmuntra till en större delaktighet från de nationella parlamentens sida i Europeiska unionens verksamhet och öka deras möjligheter att uttrycka sin uppfattning i frågor som kan vara av särskilt intresse för dem,</P> <P class="p74 ft13">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft39"><SPAN class="ft41">Har enats </SPAN>om följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättande av Europeiska gemenskaperna:</P> <P class="p76 ft3">I. Information till medlemsstaternas nationella parlament</P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft42">Samtliga kommissionens samrådsdokument (grön- och vitböcker och meddelanden) skall skyndsamt tillställas medlemsstaternas nationella parlament.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft42">Kommissionens förslag till lagstiftning, enligt den definition som rådet gör i enlighet med artikel 207.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall göras tillgängliga i så god tid att varje medlemsstats regering kan säkerställa att dess eget nationella parlament erhåller dem på lämpligt sätt.</SPAN></P> <P class="p78 ft38"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft42">En sexveckorsperiod skall förflyta mellan den dag då ett lagstiftningsförslag eller ett förslag till en åtgärd som skall beslutas enligt avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen av kommissionen görs tillgängligt för Europaparlamentet och rådet på alla språken och den dag då förslaget sätts upp på rådets dagordning för beslut, antingen för antagande av en rättsakt eller för antagande av en gemensam ståndpunkt i enlighet med artiklarna 251 eller 252 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen; i brådskande fall kan dock undantag göras, varvid skälen skall anges i rättsakten eller den gemensamma ståndpunkten.”</SPAN></P> <P class="p79 ft1">Både i förklaringen från 1991 och protokollet från 1997 uppmuntras de nationella parlamenten att vara mer aktiva i EU:s verksamhet. En skillnad är att protokollet nämner att parlamentens möjligheter att uttrycka sin uppfattning bör öka. För att kunna behandla frågorna krävs rimligen information, och protokollet är mer konkret när det gäller vilka dokument som parlamenten ska få. För de flesta parlament har dock inte protokollet i sig inneburit några stora förändringar.<SPAN class="ft20">12 </SPAN>Få länder, om ens något land, införde nya rutiner för dokumenthanteringen som en direkt följd av protokollet. Aktiva parlament hade redan tidigare kunnat få tag på de dokument som berörs i protokollet. Informationskraven i protokollet kan ha förstärkt en utveckling som ändå var på gång, nämligen att parla-</P> <P class="p80 ft28"><SPAN class="ft30">12 </SPAN>Omdömet bygger delvis på en enkät i samband med det tjugotredje COSAC (ett samarbetsorgan mellan Europautskott) i Versailles i oktober 2000. Tillgänglig på: http://www.cosac.org/fr/precede/versailles_2000/reponses_questionnaires/synthese_membr es.rtf. Maurer och Wessels (red) (2001) innehåller uppgifter av värde. Olika dokument från konventets arbetsgrupp 4 Nationella parlament samt samtal med tjänstemän i de flesta EU- länders parlament har bidragit till omdömet.</P> <P class="p81 ft13">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">menten ägnar mer intresse åt olika <NOBR>EU-dokument.</NOBR> Generellt sett kan parlamenten, inte minst tack vare elektronisk post och Internet, ganska enkelt få tag på kommissionens förslag till <NOBR>EG-lagstift-</NOBR> ning om intresse finns.</P> <P class="p53 ft1">För de parlament som likt riksdagen har samråd med regeringen veckan före ministerrådsmötena har ett annat problem funnits. Det är kort tid mellan mötena i Coreper (det organ som förbereder ministrarnas möten i rådet) och i rådet vilket innebär att samråd i Europautskotten kan ske utan att man vet hur frågan hanteras i Coreper. Protokollets krav på information påverkade inte detta men rådets arbetsordning ger sedan 1999 parlamenten lite mer tid att granska frågorna innan de behandlas på rådsmötet men efter Coreper. Arbetsordningens regel följer efter ett uttalande i slutsatserna från Europeiska rådet i Helsingfors och innebär att det förberedande arbetet i Coreper i en lagstiftningsfråga måste vara klart i slutet av den vecka som föregår veckan före rådsmötet.</P> <P class="p82 ft9">Debatten i konventet</P> <P class="p29 ft1">Som påpekades i inledningen är de nationella parlamentens roll i EU en av frågorna i framtidsdebatten och har således diskuterats i det pågående konventet.<SPAN class="ft20">13 </SPAN>Bred enighet råder om att nationella parlament har en viktig roll att spela i EU och att de ska ha en stark ställning. Ledamöter från de nationella parlamenten brukar framhålla att de nationella parlamenten är närmare sina väljare än vad Europaparlamentet är. De 15 medlemsstaterna och de 12 kandidatländer som förhandlar om medlemskap har sammanlagt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p5 ft1">9 622 ledamöter i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p19 ft1">sina parlament.<SPAN class="ft20">14 </SPAN>Efter en utvidgning till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p5 ft1">27 länder kommer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p20 ft1">Europaparlamentet enligt Nicefördraget ha</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft1">732 ledamöter, dvs. på varje Europaparlamentariker kommer det att gå 13 ledamöter i de nationella parlamenten.</P> <P class="p84 ft43">Förslag har förts fram om att parlamentens viktiga roll särskilt ska nämnas i det konstitutionella fördrag som lär bli resultatet av konventet. Mer konkret betonas att parlamenten bör involveras i</P> <P class="p85 ft23"><SPAN class="ft30">13 </SPAN>Redogörelsen för debatten i konventet bygger på plenarmötena, arbetsgrupperna samt skriftliga bidrag från konventsledamöterna. Mycket av materialet finns tillgängligt på konventets hemsida: <NOBR>http://european-convention.eu.int/bienvenue.asp?lang=SV.</NOBR> Slutrapporten från arbetsgrupp 4 Nationella parlament (Conv 353/02) återfinns på: http://register.consilium.eu.int/pdf/su/02/cv00/00353s2.pdf</P> <P class="p86 ft33"><SPAN class="ft30">14 </SPAN>Dybkjaer, Lone (2002) ”Overview of the number of Members of National Parliaments and the European Parliament, EU Member States and Candidate Countries”, European Convention, Working group IV Role of National Parliaments, Working document 15.</P> <P class="p87 ft13">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">EU:s lagstiftningsprocess i ett tidigare skede. Kommissionen bör, enligt en vanlig tanke i konventet, översända alla lagstiftningsförslag direkt till de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen har i konventet sagt att den inte har något emot att skicka förslagen direkt till de nationella parlamenten, om medlemsstaternas regeringar är med på det. Vidare anser många i konventet att parlamenten i någon form ska kunna delta i diskussionen om kommissionens årliga arbetsprogram.</P> <P class="p89 ft1">Enighet råder i konventet om att varje parlament bör fastställa sina egna regler för den politiska kontrollen av sin regering samtidigt som det ofta framförs att informationsutbyte om de mekanismer som fungerar bäst vore välkommet. Den politiska kontrollen bör ske på förhand om den ska vara effektiv, dvs. innan rådet har fattat beslut. Flera konventsledamöter har i sammanhanget nämnt praxisen att fastställa ett förhandlingsmandat och i detta sammanhang hänvisat till bidrag från finländska och svenska representanter.<SPAN class="ft20">15</SPAN></P> <P class="p90 ft1">Flera konventsledamöter, inte minst från Europaparlament, framhåller att när rådet uppträder som lagstiftare bör dess överläggningar vara offentliga för att bland annat underlätta de nationella parlamentens kontroll av sina respektive regeringar. Rådets överläggningar borde också vara bättre organiserade.</P> <P class="p7 ft19">Ökat samarbete mellan parlament på <NOBR>EU-nivå</NOBR></P> <P class="p91 ft1">I takt med att parlamenten har ägnat sig mer åt <NOBR>EU-frågor</NOBR> på hemmaplan har också kontakterna mellan parlament i olika länder ökat, liksom kontakterna mellan nationella parlament och Europaparlamentet. I förklaringen i samband med Maastrichtfördraget framhölls att informationsutbytet mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet bör intensifieras.</P> <P class="p92 ft1">Europaparlamentarikernas roll i de nationella parlamenten varierar mellan länderna. Huvuddelen av kontakterna går dock i allmänhet genom de politiska partierna och Europaparlamentarikerna deltar sällan direkt i de nationella parlamentens arbete. I Belgien och Grekland finns det gemensamma utskott som består av leda-</P> <P class="p93 ft23"><SPAN class="ft30">15 </SPAN>Bidrag från företrädarna för Finlands riksdag i konventet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionens struktur 30/05/2002 CONV 82/02.</P> <P class="p94 ft33">Bidrag från de svenska ledamöterna av konventet om de nationella parlamentens granskning av regeringsverksamheten i EU 22/05/2002 CONV 61/02.</P> <P class="p51 ft13">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">möter från det nationella parlamentet och Europaparlamentet och där Europaparlamentarikerna har samma rättigheter som de nationella parlamentarikerna. I Tyskland består Förbundsdagens utskott för Europafrågor av 36 nationella ledamöter och 14 ledamöter från Europaparlamentet, men de senare har inte rösträtt. Det kan ofta vara svårt för Europaparlamentarikerna att hinna delta i arbetet i det nationella parlamentet. I Nederländernas parlament har man sedan 1999 en årlig debatt i plenum om EU där en företrädare för varje holländsk partigrupp i Europaparlamentet deltar.</P> <P class="p2 ft1">I Sverige har riksdagen betonat att Europaparlamentet och riksdagen är två skilda parlament och att mandaten för respektive parlaments ledamöter inte ska blandas ihop. Europaparlamentarikerna kan inbjudas till öppna eller slutna utfrågningar i <NOBR>EU-nämn-</NOBR> den och utskotten, men Europaparlamentarikerna har inte getts tillfälle att delta i debatter i kammaren.<SPAN class="ft20">16</SPAN></P> <P class="p84 ft1">Det förekommer att ledamöter från de nationella parlamenten deltar i möten i Europaparlamentets utskott. De har rätt att yttra sig men inte rösträtt. I Europaparlamentets arbetsordning anges att man ska hålla medlemsstaternas nationella parlament regelbundet underrättade om Europaparlamentets verksamhet.</P> <P class="p53 ft1">Samarbetet mellan parlamentens fackutskott har ökat under senare år. Som exempel kan nämnas att det under det svenska ordförandeskapet 2001 anordnades fem möten av fackutskott, där övriga nationella parlament och Europaparlamentet deltog med var sin representant (utrikespolitik, biståndspolitik, försvarspolitik, flyktingpolitik samt miljöpolitik). Vidare möts talmännen i de nationella parlamenten och i Europaparlamentet årligen.</P> <P class="p2 ft1">I Rom i november 1990 träffades den så kallade Parlaments– konferensen <SPAN class="ft18">(”the parliamentary assizes”)</SPAN>. Denna konferens tillkom på initiativ av François Mitterand, rådets dåvarande ordförande. Över 250 parlamentariker (två tredjedelar från nationella parla– ment, en tredjedel från Europaparlamentet) möttes i en hel vecka för att diskutera gemenskapens utveckling och en gemensam deklaration antogs. Vissa förslag om att institutionalisera denna parlamentskonferens fanns men dessa vann inte gehör. I stället antogs i Maastricht en deklaration till fördraget, som uppmanar nationella parlament och Europaparlamentet att vid behov sammanträda såsom parlamentskonferens. Det är upp till parlamenten att avgöra när de anser att ett sådant möte är påkallat. Än så länge har det inte</P> <P class="p95 ft33"><SPAN class="ft30">16 </SPAN>Förs. 2000/01:RS1 sid. 142.</P> <P class="p96 ft13">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">funnits konsensus om att hålla ett sådant möte, och frånvaron av hänvisning till denna möjlighet i Amsterdamfördraget verkar innebära att Romkonferensen var ett experiment som inte kommer att upprepas med mindre än att ett nytt beslut fattas.<SPAN class="ft20">17</SPAN></P> <P class="p7 ft9">COSAC, konferensen mellan parlamentens Europautskott</P> <P class="p93 ft1">Det mest institutionaliserade samarbetet mellan nationella parlament sker inom ramen för COSAC<SPAN class="ft20">18 </SPAN>som är ett <NOBR>samarbets–organ</NOBR> mellan de nationella parlamentens särskilda utskott eller nämnder för <NOBR>EU-frågor</NOBR> samt Europaparlamentet. COSAC inrättades i Paris i november 1989. I protokollet om nationella parlament från Amsterdam sägs följande:</P> <P class="p97 ft12">”II. Konferensen mellan organ för <NOBR>EG-frågor</NOBR></P> <P class="p98 ft38"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft42">Den konferens mellan organ för </SPAN><NOBR>EG-frågor,</NOBR> nedan kallad COSAC, som inrättades i Paris den <NOBR>16-17</NOBR> november 1989, får bidra med allt som den finner att Europeiska unionens institutioner bör uppmärksamma, särskilt på grundval av utkast till lagtexter som företrädare för medlemsstaternas regeringar med hänsyn till frågans art i samförstånd får besluta att tillställa COSAC.</P> <P class="p78 ft38"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft42">COSAC får granska alla lagförslag eller initiativ som rör upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som direkt kan påverka enskilda personers fri- och rättigheter. Europaparlamentet, rådet och kommissionen skall informeras om alla bidrag från COSAC enligt denna punkt.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft42">COSAC får till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna alla bidrag som konferensen finner lämpliga när det rör unionens lagstiftande verksamhet, särskilt beträffande tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, området med frihet, säkerhet och rättvisa, samt frågor som rör de grundläggande rättigheterna.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft44">Bidrag från COSAC skall inte på något sätt vara bindande för de nationella parlamenten eller föregripa deras ståndpunkt.”</SPAN></P> <P class="p99 ft43">COSAC möts en gång i halvåret, i ordförandelandets parlament. Varje nationellt parlament representeras av sex ledamöter från sitt Europautskott. Europaparlamentet har också sex representanter.</P> <P class="p100 ft23"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft45">Corbett, Richard, Francis Jacobs och Michael Shackleton (2000) </SPAN><SPAN class="ft24">The European Parliament</SPAN>. 4th ed. London: John Harper Publishing, sid. 284.</P> <P class="p101 ft33"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft46">COSAC är en förkortning av den franska benämningen ”Conférence des organes spécialisés dans les affaires communautaires et européennes de l’Union européenne”. COSAC:s hemsida återfinns på: http://www.cosac.org/index.html</SPAN></P> <P class="p102 ft13">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft1">Vidare deltar tre observatörer från varje kandidatland. I mötena i COSAC, som varar en och en halv dag, håller värdlandets premiärminister eller utrikesminister oftast ett anförande och svarar på frågor. Vidare kan en <NOBR>EU-kommissionär</NOBR> från värdlandet framträda.</P> <P class="p104 ft1">Enligt protokollet ovan kan medlemsstaterna lämna COSAC utkast till lagtexter men detta har inte skett i något fall. COSAC har antagit bidrag men dessa har inte gällt några konkreta lagförslag inom EU och har inte heller koncentrerat sig på de områden som pekas ut i protokollet. Bidragen har inte rört särskilt kontroversiella frågor vilket kan bero på att enhällighet krävs för att bidrag ska antas (bidrag kan dock antas även om någon eller några delegationer avstår från att rösta).</P> <P class="p2 ft1">Slutsatserna från <NOBR>COSAC-mötet</NOBR> i Dublin 1996 bidrog till Amsterdamfördragets protokoll om nationella parlament, men normalt får COSAC:s bidrag inget stort genomslag. Efter COSAC i Versailles i oktober 2000 svarade den franske presidenten Jacques Chirac på COSAC:s bidrag men i övrigt är reaktioner från dem som bidragen ställs till ovanliga. Sören Lekberg, som representerar riksdagen i konventet, har i konventets arbetsgrupp om nationella parlament föreslagit att de institutioner som mottar ett bidrag från COSAC också ska åläggas att reagera på bidraget.</P> <P class="p4 ft1">Vid <NOBR>COSAC-mötet</NOBR> i Köpenhamn i oktober 2002 gavs en arbetsgrupp i uppdrag att, utifrån de riktlinjer som det danska ordförandeskapet dragit upp, överväga hur COSAC kan reformeras. Syftet är att göra COSAC mer effektivt. Sammanfattningsvis har COSAC blivit ett fast samarbets- och diskussionsforum för Europautskottens ledamöter men har inte kommit att spela någon viktig roll i EU:s beslutsprocess.</P> <P class="p105 ft9">Konventet som arena för nationella parlament</P> <P class="p29 ft1">Konventet bildades efter förebild från det konvent som tog fram stadgan om grundläggande rättigheter. Enligt John Palmer, från The European Policy Centre, bidrog de nordiska länderna vid Europeiska rådets möte i Gent i oktober 2001 till att de nationella parlamenten fick en starkare representation i konventet.<SPAN class="ft20">19</SPAN></P> <P class="p106 ft28"><SPAN class="ft30">19 </SPAN>Palmer, John (2001) Report from the European Council meeting in Ghent. Återfinns på följande webbadress: http://www.theepc.be/documents/dialdetail.asp?SEC=documents&SUBSEC=dialogues&S UBSUBSEC=&REFID=566</P> <P class="p96 ft13">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft1">Valéry Giscard d'Estaing är konventets ordförande och Giuliano Amato och Jean Luc Dehaene är vice ordförande. Utöver dessa består konventet av:</P> <P class="p108 ft6"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">15 företrädare för medlemsstaternas stats- och regeringschefer (1 för varje medlemsstat),</SPAN></P> <P class="p109 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">13 företrädare för kandidatländernas stats- och regeringschefer (1 för varje kandidatland),</SPAN></P> <P class="p109 ft6"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">30 företrädare för medlemsstaternas nationella parlament (2 för varje medlemsstat),</SPAN></P> <P class="p109 ft6"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">26 företrädare för kandidatländernas nationella parlament (2 för varje kandidatland),</SPAN></P> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft50">16 företrädare för Europaparlamentet,</SPAN></P> <P class="p111 ft4"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft50">2 företrädare för Europeiska kommissionen.</SPAN></P> <P class="p112 ft1">Varje ordinarie konventsledamot har en suppleant. Av 105 ordinarie konventsledamöter är lite mer än hälften, 56 stycken, från nationella parlament vilket innebär att de nationella parlamentarikerna åtminstone till antalet är förhållandevis starka i konventet. I början av konventets arbete var de nationella parlamentarikerna lite av kusinerna från landet. Mötena äger rum på Europaparlamentarikernas hemmaplan, i deras byggnad i Bryssel, och Europaparlamentarikerna var vana vid sammanträdesformerna. Efter några plenarmöten blev dock de nationella parlamentarikerna mer varma i kläderna, även om deras konkreta erfarenhet av t.ex. förlikningsförfarandet mellan Europaparlamentet och ministerrådet av naturliga skäl är begränsad. Olika konstellationer av konventsledamöter har egna sammankomster, t.ex. regeringsrepresentanterna. Företrädarna för de nationella parlamenten träffas regelbundet inför konventets plenarmöten. Under det danska ordförandeskapet ägnas mötena mellan de nationella parlamentarikerna åt rapporter från konventets presidium samt från ordförandena i konventets arbetsgrupper. Partigruppstillhörigheten torde dock vara viktigare än identiteten som nationell parlamentariker.</P> <P class="p113 ft13">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft9">Debatten om samarbete mellan parlamenten</P> <P class="p29 ft1">I debatten om EU:s framtid har flera inlägg gjorts där samarbetet mellan parlament har betonats.<SPAN class="ft20">20 </SPAN>Lionel Jospin framhöll under sin tid som fransk premiärminister att den nuvarande ordningen med diskussioner mellan Europaparlamentet och de nationella parla– menten inte användes i tillräcklig utsträckning utan borde förstärkas. Vidare menade Jospin att regelbundna samråd i medlemsstaterna borde anordnas. Samrådet skulle kunna ske genom de nationella parlamenten eller genom särskilda forum och behandla ett viktigt politiskt ämne, som är klart avgränsat och av europeisk betydelse.<SPAN class="ft20">21</SPAN></P> <P class="p114 ft1">Den polske presidenten Alexander Kwasniewksi har pekat på vikten av att de nationella parlamenten engageras i framtagandet av en europeisk konstitution. Kwasniewksi vill ha en verklig konstitutionell process utan att fastställa något datum för när slutprodukten – en europeisk konstitution – ska vara färdig. Den grundläggande diskussionen ska föras i medlemsländerna, och röra önskvärdheten av att ha en europeisk konstitution och dess förenlighet med de egna ländernas författningar. Parlamentens konstitutionsutskott är de som bäst handhar denna uppgift. Vidare bör ordförandena för konstitutionsutskotten regelbundet samråda med varandra på europeisk nivå och enas om konstitutionens huvudsakliga innehåll. Därefter skulle en regeringskonferens sammankallas. Kwasniewksi understryker att ingen konstitutionell utveckling är möjlig på europeisk nivå utan tillräcklig demokratisk legitimitet. Och legitimitet kan endast skapas genom de nationella parlamenten.<SPAN class="ft20">22</SPAN></P> <P class="p115 ft1">Den franske kommissionären Michel Barnier, som är ledamot av konventet och inom kommissionen ansvarar för reformer av institutionerna, har framhållit att samarbetet mellan ledamöterna i Europaparlamentet och i de nationella parlamenten borde intensifieras. Redan med dagens regler skulle de kunna förena sina ansträngningar och ta del av varandras analyser. Detta gäller enligt Barnier särskilt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och rättsliga och inrikesfrågor, som till stor del fortfarande regleras genom mellanstatliga förfaranden.<SPAN class="ft20">23</SPAN></P> <P class="p116 ft23"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft51">Många inlägg finns på svenska i Petersson, Olof (red.) (2002) </SPAN><SPAN class="ft24">Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid</SPAN>. Stockholm: SNS.</P> <P class="p117 ft28"><SPAN class="ft34">21</SPAN><SPAN class="ft35">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 98ff.</SPAN></P> <P class="p56 ft28"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft35">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 93ff.</SPAN></P> <P class="p56 ft33"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft52">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 137ff.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1">Den svenska riksdagen har framhållit att partisamarbete på Europanivå är fortsatt den lämpligaste vägen för att bygga upp och bibehålla goda kontakter mellan riksdagen och Europaparlamentet. Samverkanskanaler mellan <NOBR>EU-ländernas</NOBR> nationella parlament bör utnyttjas och vidareutvecklas, såväl inom ramen för COSAC som i form av direktutbyte mellan fackutskott och i andra former, enligt riksdagen.<SPAN class="ft20">24 </SPAN>I diskussionen inför det som kom att bli det nu pågående konventet betonade riksdagen att grundvalen för EU:s verksamhet är sedvanliga folkrättsliga fördrag. En viss tveksamhet gentemot det konvent som tog fram stadgan för grundläggande rättigheter under 2000 fanns i riksdagen. De nationella parlamentens och COSAC:s roll i framtidsdebatten betonades.<SPAN class="ft20">25</SPAN></P> <P class="p47 ft1">I konventet har flera ledamöter framhållit att det vore positivt med ett bättre övergripande samarbete mellan de nationella parlamenten om unionens verksamhet. Vissa konventsledamöter har förordat att COSAC ska stärkas (fler möten, ständigt sekretariat och omröstning med kvalificerad majoritet snarare än enhällighet). Andra konventsledamöter är emellertid kritiska till hur COSAC fungerar och tveksamma till dess roll. Flera talare har föreslagit att samarbetet mellan de nationella parlamentens fackutskott och motsvarande utskott i Europaparlamentet ska utökas.</P> <P class="p34 ft1">John Bruton från det irländska parlamentet har i konventet framhållit kontakterna mellan fackutskotten i de nationella parlamenten och i Europaparlamentet. Fackutskotten i de nationella parlamenten bör ha en särskild rätt att ställa frågor direkt till kommissionen i Europaparlamentet och de ska kunna sända en ledamot till Strasbourg för att ställa följdfrågor. Vidare bör kommissionärer regelbundet uppträda via videolänk i fackutskotten i medlemsstaterna. Kommissionärerna bör avsätta två dagar per månad för sådana uppträdanden, enligt Bruton.</P> <P class="p119 ft19">Debatten om andra kammare på <NOBR>EU-nivå</NOBR></P> <P class="p120 ft1">Med en konfederal syn på EU ska de nationella parlamenten agera på det nationella planet, mot sin egen regering. Med en mer federal inriktning blir parlamentens kollektiva engagemang på <NOBR>EU-nivå</NOBR> en naturlig del. I debatten om EU:s framtid har två olika slags organ bestående av ledamöter från nationella parlament framhållits. Dels</P> <P class="p121 ft28"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft35">Bet. 2001/02:KUU2.</SPAN></P> <P class="p122 ft33"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft52">Bet. 2000/01:KUU1.</SPAN></P> <P class="p38 ft13">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">ett organ som skulle ha en roll i EU:s lagstiftningsprocess, dels ett organ som skulle samlas mer sällan och diskutera övergripande frågor, en kongress. Många invändningar har dock rests mot organ av detta slag. I detta avsnitt redovisas några inlägg.</P> <P class="p40 ft9">Ett organ för lagstiftning</P> <P class="p29 ft1">Ett viktigt inlägg för debatten om EU:s framtid var Joschka Fischers tal vid Humboldtuniversitet i Berlin i maj 2000. Joschka Fischer utvecklade där sina tankar om den europeiska integrationens slutmål. Ett EU med 30 medlemsstater kräver en fundamental reform av de europeiska institutionerna. Fischer menade att man borde gå över från en union av ett statsförbund till fullt utvecklad parlamentarism i en europeisk federation. Detta innebär inget mindre än ett europeiskt parlament och en europeisk regering, som utövar den lagstiftande och den verkställande makten. Den europeiska verkligheten består av skilda nationella politiska kulturer vilket, enligt Fischer, innebär att ett europeiskt parlament därför måste representera något dubbelt: nationalstaternas Europa och medborgarnas Europa. Det europeiska parlamentet ska föra samman de nationella politiska eliterna och de nationella offentligheterna. Fischer anser att detta kan uppnås bara om Europaparlamentet har två kamrar. Den ena kammaren skulle bestå av ledamöter från de nationella parlamenten. Därmed skulle det inte bli någon motsättning mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet, eller mellan nationalstaten och Europa. Den andra kammaren skulle bestå antingen av direktvalda ledamöter eller av ledamöter utsedda av medlemsstaterna. Antal ledamöter kan vara samma för alla stater eller variera beroende på landets storlek.</P> <P class="p43 ft1">Fischer ser vidare två alternativ för hur en europeisk regering kan formas, även om olika blandformer är möjliga. En möjlighet är att vidareutveckla Europeiska rådet, vilket skulle innebära att den europeiska regeringen bildas av de nationella regeringarna. En annan möjlighet är att utgå från dagens kommissionsstruktur och införa direktval av en president med långtgående befogenheter.<SPAN class="ft20">26</SPAN></P> <P class="p2 ft1">Estlands utrikesminister Toomas Hendrik Ilves har, också i ett tal vid Humboldtuniversitet, anfört att det endast finns ett sätt att behålla medborgarnas stöd i både stora och små medlemsstater. Ilves föreslår en proportionellt vald kammare och en annan</P> <P class="p123 ft33"><SPAN class="ft30">26 </SPAN>I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 51ff.</P> <P class="p96 ft13">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">kammare där alla medlemsstater har lika många representanter. Därigenom kan de rättmätiga demokratiska intressen som de stora länderna har balanseras mot de små ländernas berättigade rädslor. Ett starkt Europaparlament behövs om EU:s beslut ska vara demokratiskt legitima, men parlamentet kommer inte att vara starkt så länge det är ett enkammarparlament med halvproportionell representation. Avsaknaden av styrka beror på att stora stater inte kommer att ha fullt förtroende för ett parlament där deras intressen inte är proportionellt representerade. Små stater är å andra sidan bekymrade över att ett fåtal stora länder kan få igenom lagförslag som skadar de små ländernas intressen. Denna motsättning leder, enligt Ilves, till att varken små eller stora länder är villiga att ge den lagstiftningsbehörighet som man, när det gäller nationella parlament, anser vara förutsättningen för ett demokratiskt och legitimt beslutsfattande. Om folket ska anse att EU är demokratiskt legitimt och att Bryssel inte är en administrativ byråkrati utan ett säte för demokratiskt beslutsfattande, måste ett parlament med två kamrar inrättas.<SPAN class="ft20">27</SPAN></P> <P class="p124 ft1">I ännu ett tal vid Humboldtuniversitet har Portugals premiärminister António Guterres pekat på att det finns två huvudmetoder att ta itu med problemen efter Nice. Den ena vägen innebär ett närmande till ett federalt styrelseskick. Europaparlamentet skulle då bestå av två separata kammare. Företrädare för de nationella parlamenten skulle utgöra en kammare, och en kammare skulle väljas direkt av medborgarna. Enligt Guterres skulle ett federalt system kräva en avsevärd ökning av EU:s budget eftersom en federal regering behöver en stark federal budget. Den andra metoden som Guterres pekar på är den öppna samordningsmetoden som förknippas med Lissabonprocessen.<SPAN class="ft20">28 </SPAN>En nackdel är, enligt Guterres, att den är mer invecklad ur institutionell synvinkel. Den har dock två viktiga fördelar: den underlättar en fördjupning av integrationsprocessen och möjliggör ett arbetssätt som är bättre anpassat till heterogeniteten i en utvecklad union. Guterres säger</P> <P class="p125 ft28"><SPAN class="ft34">27</SPAN><SPAN class="ft35">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 82ff.</SPAN></P> <P class="p126 ft55"><SPAN class="ft34">28</SPAN><SPAN class="ft53">Vid Europeiska rådets extra möte i Lissabon i mars 2000 sattes ett mål upp om att inom tio år (dvs. år 2010) ska EU vara ”</SPAN><SPAN class="ft54">världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.</SPAN>” Denna övergripande målsättning kallas Lissabonstrategin. Det är i huvudsak upp till vart och ett av medlemsländerna att självt prestera resultat för att nå de uppsatta målen i strategin. Denna arbetsmodell kallas för den ”öppna samordningsmetoden” och innebär att <NOBR>EU-länderna</NOBR> utbyter och samordnar erfarenheter samt får en inblick i varandras arbete och resultat för att på så sätt sporra varandra att nå de slutliga målen. Det är alltså inte fråga om samordning genom lagstiftning.</P> <P class="p127 ft13">24</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">inget om de nationella parlamentens roll i denna modell, men man kan anta att de främst ska verka genom sina regeringar.<SPAN class="ft20">29</SPAN></P> <P class="p40 ft9">En kongress för övergripande diskussioner</P> <P class="p41 ft1">Inte minst från franskt håll har idéer om en ”kongress” med ledamöter från de nationella parlamenten och från Europaparlamentet förts fram. Konventets ordförande, förre franske presidenten Valéry Giscard d’Estaing, har diskuterat tanken på ”De europeiska folkens kongress”. Kongressen skulle bestå av Europaparlamentariker och ett proportionellt antal nationella parlamentariker. Europaparlamentets lagstiftande makt ska inte påverkas av kongressen som således inte ska ägna sig åt lagstiftning. Kongressen ska diskutera unionens kompetens och befogenhetsfördelningen samt unionens utvidgning. Årligen skulle rådets ordförande och kommissionens president redogöra inför kongressen om tillståndet i unionens inre och yttre angelägenheter. Vidare skulle kongressen kunna yttra sig eller bekräfta utnämningarna till vissa höga politiska poster i EU.<SPAN class="ft20">30</SPAN></P> <P class="p42 ft1">Lionel Jospin talade under sin tid som fransk premiärminister om en ”federation av nationalstater” där de nationella parlamenten skulle bli mer involverade i byggandet av Europa. Parlamentens ständiga konferens eller kongress borde ges en faktisk politisk roll. Den skulle samlas regelbundet och kontrollera att EU följer subsidiaritetsprincipen samt varje år debattera ”tillståndet i unionen”. Vidare skulle kongressen pröva ändringar av de tekniska bestämmelser i fördragen som avser gemensamma politikområden. Kongressens förfarande skulle ersätta de närmare 30 nationella ratificeringar som annars skulle krävas i framtidens Europa. Därmed skulle enligt Jospin den gemensamma politiken kunna utvecklas på ett mer flexibelt sätt.<SPAN class="ft20">31</SPAN></P> <P class="p42 ft1">Ledamöter från franska parlament framhåller ofta att de nationella parlamenten bör spela en kollektiv roll på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Det franska parlamentet är förhållandevis svagt gentemot sin egen regering i <NOBR>EU-frågor,</NOBR> och parlamentarikerna verkar se andra vägar, på europeisk nivå, som mer framkomliga för inflytande. I Frankrike</P> <P class="p128 ft28"><SPAN class="ft34">29</SPAN><SPAN class="ft35">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 89ff.</SPAN></P> <P class="p57 ft23"><SPAN class="ft34">30</SPAN><SPAN class="ft22">Tal av Giscard d’Estaing vid Collége d’Europe i Brügge den 2 oktober 2002. Talet finns på: http://ue.eu.int/pressdata/FR/conveur/72348.PDF. Tankarna finns också i en artikel av Giscard d’Estaing i den franska tidningen </SPAN><SPAN class="ft24">Le Monde </SPAN>22 juli 2002.</P> <P class="p129 ft33"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft52">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 98ff.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">25</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">har man också en ordning med en kongress, bestående av senaten och nationalförsamlingen, som sammankallas när den franska författningen ska ändras.</P> <P class="p7 ft9">Argumenten mot en andra kammare</P> <P class="p93 ft1">Flera argument har framförts mot att de nationella parlamenten ska ha en kollektiv roll på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Den brittiske Europaparlamentarikern Richard Corbett är en av dem som har uttryckt skepsis.<SPAN class="ft20">32 </SPAN>Skulle skapandet av en ännu en <NOBR>EU-institution</NOBR> vara populärt och göra EU mer lättförståeligt? Om kammaren skulle få någon reell makt skulle det innebära att EU:s beslutsprocess skulle bli ännu mer komplex och omständlig. En kammare med liten eller ingen makt skulle beskyllas för att bara vara ett diskussionsforum. Vidare består ministerrådet av medlemmar från regeringar som åtnjuter förtroende från sina parlament. På vilket sätt skulle, undrar Corbett, en ytterligare och direkt representation från de nationella parlamenten bidra?</P> <P class="p90 ft1">Vidare framhåller Corbett de stora praktiska problem en andra kammare skulle innebära. Europaparlamentet bestod före 1979 av ledamöter från de nationella parlamenten. Dessa ledamöter kunde eller ville ofta inte finna tillräcklig tid för att effektivt fullgöra sitt uppdrag i Europaparlamentet. Huruvida det fanns majoritet för en viss fråga berodde ofta på vilken nationell delegation som var frånvarande på grund av viktiga händelser i det nationella parlamentet.</P> <P class="p34 ft1">Corbett tar upp argumentet att extra granskning av nationella politiker skulle återge EU allmänhetens förtroende och menar att det inte får stöd av erfarenheten från andra multilaterala organ. Hur många väljare har hört talas om de nationella parlamentariker som sitter i t.ex. Europarådets parlamentariska församling och hur många väljare vet ens om att dessa organ existerar? Sådana församlingar är bra för att skapa nätverk men inte för mycket annat. Vidare finns det redan ett organ inom EU för nationella parlamentariker, COSAC, som ger möjligheter att utveckla nätverk för dem som är intresserade av <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Det är mer praktiskt att utveckla COSAC än att ändra fördragen i syfte att skapa en ny institution. Avslutningsvis pekar Corbett på att det är bättre att utveckla</P> <P class="p130 ft33"><SPAN class="ft30">32 </SPAN>Corbett, Richard (2001) ”An EU Senate is Superfluous” April/May 2001 – CER BULLETIN, ISSUE 17 Centre for European Reform. Återfinns på: http://www.cer.org.uk/articles/issue17_corbett.html</P> <P class="p102 ft13">26</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft1">kontrollen på nationell nivå än att uppfinna en ny kammare. Varje land får finna de former som passar dem, men Corbett framhåller att de nordiska länderna har organiserat imponerande procedurer för att hålla sina ministrar ansvariga.</P> <P class="p84 ft1">Irlands premiärminister Bertie Ahern har uttryckt oro för att en kammare för de nationella parlamenten enbart skulle innebära att ökad komplexitet och att nya skikt infördes i de institutionella strukturerna.<SPAN class="ft20">33 </SPAN>John Bruton från det irländska parlamentet har i konventet framhållit att det redan finns för många institutioner i EU. Bruton har väckt tanken på att slå ihop Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén.</P> <P class="p53 ft1">Det stora flertalet konventsledamöter har uttryckt tveksamhet till nyttan med att inrätta en ny institution som endast skulle representera de nationella parlamenten. Det finns en risk att inrättandet av en ny institution skulle leda till att medborgarna uppfattar unionens institutionella konstruktion som mer komplex och mindre lättöverskådlig.</P> <P class="p53 ft1">Vissa konventsledamöter har dock talat för en kongress, bestående av företrädare för de nationella parlamenten och Europaparlamentet, dvs. i enlighet med Giscard d’Estaings tankar. I konventets arbetsgrupp om nationella parlament fanns det inledningsvis ett stort motstånd mot ett nytt organ på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Efter Giscard d’Estaings utspel försköts dock positionerna och flera talare har uttryckt sympati för ett organ av detta slag. Denna förskjutning hade knappast ägt rum om inte Giscard d’Estaing hade varit så positiv till en kongress.</P> <P class="p131 ft1">Den svenska riksdagen är tveksam till värdet av en andra kammare inom Europaparlamentet bestående av ledamöter från de nationella parlamenten – vare sig för subsidiaritetskontroll eller med en allmän roll. Enligt riksdagen behöver EU:s beslutsprocesser göras mer lättöverskådliga och en ytterligare beslutsinstitution på Europanivå skulle verka i motsatt riktning.<SPAN class="ft20">34</SPAN></P> <P class="p2 ft43">En del debattörer har framhållit att en möjlig roll för en andra kammare skulle vara att övervaka subsidiaritetsprincipen, och nästa avsnitt ägnas denna princip.</P> <P class="p132 ft28"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft35">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid.176ff.</SPAN></P> <P class="p129 ft33"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft52">Bet. 2001/02:KUU2.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">27</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft19">Subsidiaritetsprincipen</P> <P class="p120 ft1">Subsidiaritetsprincipen brukar beskrivas som att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva beslutsnivå. Enligt artikel 5 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ska gemenskapen, på de områden där gemenskapen inte är ensam behörig, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen vidta en åtgärd endast om målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig omfattning kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Subsidiaritetsprincipen gäller således på de områden där både EU och medlemsländerna har rätt att fatta beslut. Principen gäller inte inom områden där bara EU har rätt att fatta beslut.</P> <P class="p133 ft9">Brittiska tankar om nationella parlament och subsidiaritetsprincipen</P> <P class="p33 ft1">Tony Blair har i ett tal i Warszawa i oktober 2000 framhållit vikten av att engagera de nationella parlamenten i subsidiaritetsdiskussionen. Blair vill att ett slags kompetensstadga tas fram. I denna kompetensstadga ska de principer enligt vilka beslut fattas samt vad som görs bäst på den europeiska nivån och vad som ska göras på den nationella nivån formuleras. Uttalandet om principerna skulle vara ett politiskt men inte rättsligt dokument. Blair föreslog att en andra kammare i Europaparlamentet, bestående av företrädare för de nationella parlamenten, ska granska EU:s arbete, i ljuset av kompetensstadgan. Denna andra kammare skulle se till att kompetensstadgans principer följs, så att det som behöver göras på Europanivå görs där men också så att makt kan delegeras nedåt. Blair framhöll att en formell konstitution logiskt sett skulle kräva lagprövningsrätt genom en europeisk författningsdomstol. Med hans modell skulle det i stället bli en politisk granskning av en församling bestående av demokratiskt valda politiker. Vidare skulle, enligt Blair, granskningen bli dynamisk i stället för statisk och tillämpningen av principen skulle kunna förändras utan att invecklade lagändringar genomförs varje gång.<SPAN class="ft20">35</SPAN></P> <P class="p134 ft1">I ett tal i november 2001 framhöll Blair vidare att det måste finnas riktiga garantier mot centralisering. Alla europeiska åtgärder bör prövas utifrån kriteriet att de verkligen tillför ett mervärde. Nya mekanismer bör därför inrättas för att upprätthålla subsidiaritetsprincipen, som en skyddande mur mot obefogad</P> <P class="p135 ft33"><SPAN class="ft30">35 </SPAN>I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 65ff.</P> <P class="p38 ft13">28</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">inblandning i det som egentligen bör vara nationella, regionala eller lokala beslut. Blair är fortfarande lockad av metoder som kan stärka den nationella parlamentariska kontrollen över orimlig byråkrati, överreglering och förslag som innebär onödig centralisering.<SPAN class="ft20">36</SPAN></P> <P class="p53 ft1">Hänvisningen i Niceförklaringen 2000 till de nationella parlamenten roll i den europeiska strukturen torde ha tillkommit på brittiskt förslag, och kan tolkas som en öppning för en andra kammare av det slag som Blair föreslog i sitt tal i Warszawa. I konventet har den brittiske regeringsrepresentanten Peter Hain föreslagit att ett organ med en parlamentsledamot från varje medlemsstat skulle träffas sex gånger om året och bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. Detta förslag har tolkats som att britterna har släppt sitt krav på en andra kammare.<SPAN class="ft20">37</SPAN></P> <P class="p54 ft9">Debatten i konventet</P> <P class="p29 ft1">Hubert Haenel, medlem av franska senaten, har i konventet framfört att det inte är lämpligt att EU:s institutioner övervakar subsidiaritetsprincipen. Haenel anser att det vore som att be en björn vakta en kruka med honung.</P> <P class="p3 ft1">I konventet har arbetsgruppen om subsidiaritetsprincipen under ledning av den spanske Europaparlamentarikern Íñigo Mendez de Vigo presenterat en rapport.<SPAN class="ft20">38 </SPAN>Arbetsgruppens förslag är bland det mest konkreta som hittills kommit fram i konventet och därför av särskilt intresse. Arbetsgruppen betonar att de nationella parlamentens inflytande på den egna regeringens hållning i <NOBR>EU-frågor</NOBR> bör stärkas. Vidare understryker gruppen vikten av att subsidiaritetsprincipen beaktas redan tidigt i beslutsprocessen och föreslår därför att både Europaparlamentet och nationella parlament ska diskutera kommissionens årliga lagstiftningsprogram. Kommissionen ska skicka sina lagstiftningsförslag inte bara till rådet och Europaparlamentet utan också till de nationella parlamenten.</P> <P class="p136 ft1">Det mest långtgående av gruppens förslag är dock att de nationella parlamenten, för egentligen första gången i EU:s historia, ska kunna spela en formell roll gentemot EU:s institutioner. Ett parlament ska inom sex veckor från det att kommissionen har lagt ett</P> <P class="p128 ft28"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft35">I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 168ff.</SPAN></P> <P class="p57 ft23"><SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft56">Jfr artikel i den brittiska tidningen </SPAN><SPAN class="ft24">The Independent </SPAN>den 22 juli 2002, tillgänglig på: http://www.independent.co.uk/story.jsp?story=317193</P> <P class="p137 ft33"><SPAN class="ft34">38</SPAN><SPAN class="ft57">Conclusions of Working Group I on the Principle of Subsidiarity </SPAN><SPAN class="ft37">23/09/2002 </SPAN>CONV 286/02 .</P> <P class="p58 ft13">29</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">förslag kunna framföra sin åsikt om förslagets förenlighet med subsidiariteten. Åsikten ska framföras av en majoritet i parlamentet. Uttalandet ska avges av hela parlamentet i enlighet med de procedurer som parlamentet själv väljer. I t.ex. Finland och Österrike kan då deras Europautskott, dvs. Stora utskottet respektive Hauptausschuss, göra dessa uttalanden. I de flesta parlament skulle dock beslut av plenum – kammaren – krävas för att uttalandet skulle anses komma från parlamentet i dess helhet. Uttalandena riktas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Subsidiariteten är den enda fråga som ska tas upp i uttalandena; förslagets innehåll i substans ska inte behandlas. Uttalandet kan vara generellt eller avse någon särskild begränsad del av förslaget. Det kan också syfta till att väcka <NOBR>EU-institutionernas</NOBR> uppmärksamhet på att subsidiariteten kan hotas om förslaget ändras under lagstiftningsprocessens gång.</P> <P class="p138 ft1">Arbetsgruppen pekar på två möjliga konsekvenser av parlamentens uttalanden. Om bara ett begränsat antal parlament uttalar sig ska <NOBR>EU-institutionerna</NOBR> motivera förslaget ytterligare avseende förhållandet till subsidiaritetsprincipen. Om en tredjedel av parlamenten uttalar sig ska kommissionen pröva sitt förslag på nytt. Prövningen kan leda till att kommissionen vidhåller sitt förslag, ändrar det eller drar tillbaks det.</P> <P class="p34 ft1">Om en förlikningskommitté sammankallas i EU:s medbeslutandeprocess ska kommissionen enligt arbetsgruppen skicka rådets gemensamma ståndpunkt och de ändringar som Europaparlamentet antagit till de nationella parlamenten. Parlamenten kan sedan agera mot sina regeringar eller framföra sina synpunkter till EU:s institutioner. När en rättsakt väl är antagen ska de parlament som framfört invändningar enligt det system som här skisserats kunna klaga hos <NOBR>EG-domstolen,</NOBR> om de anser att rättsakten fortfarande strider mot subsidiaritetsprincipen. Vidare ska Regionkommittén ha möjlighet att föra rättsakter som den anser stå i strid med subsidiaritetsprincipen till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></P> <P class="p92 ft1">Arbetsgruppen framhåller att detta ”early warning system” skulle uppmuntra parlamenten att behandla kommissionens förslag med avseende på subsidiaritetsprincipen. Förslaget innebär också att något nytt organ inte behöver inrättas samt att lagstiftningsprocessen inte görs mer omständlig.</P> <P class="p139 ft43">Arbetsgruppens förslag presenterades i konventets plenum den <NOBR>3–4</NOBR> oktober 2002 och bemöttes huvudsakligen positivt även om vissa invändningar restes. Några Europaparlamentariker ifrågasatte</P> <P class="p119 ft13">30</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">förslaget. Den franske Europaparlamentarikern Alain Lamassoure menade att det finns en risk för att systemet skapar motsättningar mellan de nationella parlamenten och EU:s institutioner. Mekanismen kan komma att missbrukas i ett maktspel mellan de nationella och de europeiska institutionerna.</P> <P class="p53 ft1">Några talare, däribland den brittiske regeringsrepresentanten Peter Hain och den italienske regeringsrepresentanten Gianfranco Fini, föreslog att man skulle ge parlamentens uttalanden större vikt och ålägga kommissionen att omformulera sitt förslag om ett signifikant antal parlament har uttalat sig. Den danske Europaparlamentarikern Jens Peter Bonde var också kritisk mot att parlamenten inte skulle få någon reell makt eftersom kommissionen inte förpliktigas att omformulera sitt förslag. Parlamenten borde engageras mycket mera aktivt, till exempel genom att godkänna kommissionens årliga lagstiftningsprogram. Vid ett tidigare konventsmöte hade Bonde framfört att varje lagförslag inom EU borde behandlas parallellt i de nationella parlamenten. Ett parlament ska kunna lägga in ett veto i vitala frågor, om parlamentets inställning stöds av landets statsminister på nästa <NOBR>EU-toppmöte.</NOBR> Eventuellt ska vetot kunna ändras till ett undantag för det aktuella landet.</P> <P class="p115 ft1">Förslaget om att parlamenten ska kunna klaga hos <NOBR>EG-domsto-</NOBR> len möttes av skepsis i konventet. Flera talare pekade på risken för att domstolen skulle få behandla väldigt många mål. Vidare anfördes att subsidiaritetsprincipen inte är ett entydigt rättsligt begrepp utan snarare en politisk princip vilket innebär att domstolen skulle kunna bli politiserad.</P> <P class="p53 ft1">Det förefaller sannolikt att huvudinriktningen i arbetsgruppens förslag kommer att finnas med i konventets slutprodukt. Till de frågor som är utestående hör hur ”ett begränsat antal parlament” ska definieras och om bara de parlament som har klagat tidigare i processen ska kunna föra rättsakten till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR> Man kan dock redan nu diskutera hur en subsidiaritetskontroll enligt det skisserade mönstret skulle fungera i praktiken.</P> <P class="p140 ft9">Framtida subsidiaritetskontroll i praktiken</P> <P class="p141 ft43">Parlamenten ska ha sex veckor på sig att från det att kommissionen lägger sitt förslag tills de senast ska ha framfört sina invändningar. Den tyske regeringsrepresentanten i konventet Peter Glotz stöder</P> <P class="p142 ft13">31</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft1">arbetsgruppens förslag men ifrågasätter om fristen om sex veckor är tillräcklig. Parlamenten kan få svårt att hinna behandla kommissionens förslag inom den tiden, och risken finns att de lämnar ett uttalande för säkerhets skull så att de har rätt att klaga till EG- domstolen när rättsakten väl är antagen. Konventets vice ordförande Giuliano Amato delar Glotz’ betänkligheter och har föreslagit att parlamenten ska kunna uttala sig när som helst under beslutsprocessens gång.</P> <P class="p12 ft1">Beträffande riksdagen kan inledningsvis konstateras att med gällande reglering kan inte <NOBR>EU-nämnden</NOBR> göra uttalanden å riksdagens vägnar. Det vore möjligt att ge nämnden en sådan befogenhet, men troligare är att beslut om uttalanden kommer att fattas av kammaren efter beredning i berört fackutskott. Om riksdagen är samlad och ett utskott inleder sin beredning av frågan omedelbart när kommissionens förslag kommer hinner beslut tas i kammaren inom sex veckor. Riksdagen kan dock vilja avvakta regeringens kommentar till förslaget, i form av en så kallad faktapromemoria som regeringen för närvarande har fem veckor på sig att ta fram. Den tiden måste kortas väsentligt om riksdagen ska hinna beakta regeringens kommentar. Dock ska sägas att både riksdag och regering ofta känner till att ett förslag är på gång innan kommissionen formellt lämnar det, och man kan således förbereda sig för de förslag som kan förväntas vara problematiska.</P> <P class="p124 ft1">Ett annat problem är att riksdagen inte är samlad hela tiden. Tidigare undersökningar har visat att omkring en femtedel av kommissionsdokumenten inkommer under riksdagens sommaruppehåll.<SPAN class="ft20">39 </SPAN>Förslag som inkommer under sommaruppehållet skulle knappast bli behandlade inom sex veckor. Som illustration till hur riksdagens almanacka ser ut kan nämnas att de regeringspropositioner som ska behandlas före sommaruppehållet, som normalt inleds kring den <NOBR>12–15</NOBR> juni, måste lämnas till riksdagen senast omkring den 20 mars. För dessa nationella frågor styr riksdagen över tidsschemat, men man styr inte över EU:s tidsrytm.<SPAN class="ft20">40 </SPAN>Dessa praktiska problem kan lösas genom att både EU och parlamenten i ökad utsträckning accepterar varandras tidsrytm. Kommissionen bör tidigt signalera vilka förslag som avses komma, och när de ska</P> <P class="p144 ft28"><SPAN class="ft34">39</SPAN><SPAN class="ft35">Förs. 2000/01RS1, bilaga 6 sid. 301.</SPAN></P> <P class="p145 ft37"><SPAN class="ft34">40</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr Ekengren, Magnus (1998) </SPAN>Time and European Governance. The Empirical Value of Three Reflective Approaches<SPAN class="ft33">. Stockholm: University of Stockholm, Department of Political Science.</SPAN></P> <P class="p102 ft13">32</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft1">läggas fram. Parlamenten bör skapa utrymme för att hantera EU- frågorna.</P> <P class="p146 ft1">Den föreslagna mekanismen för subsidiaritetskontroll kan skapa ett medansvar för nationella parlament. Om de <SPAN class="ft18">inte </SPAN>har sagt ifrån kan de aktörer som är för ett visst förslag säga att förslaget åtminstone implicit har godkänts av parlamenten. Ett parlament kan förvisso ha invändningar av annat slag, men tystnad kan komma att tolkas som ett godkännande av hela förslaget.</P> <P class="p2 ft1">På detta sätt kan alltså subsidiaritetsmekanismen i praktiken innebära att parlamenten känner sig tvungna att behandla kommissionens förslag. Som Gisela Stuart, ordförande i konventets arbetsgrupp om nationella parlament, har uttryckt det blir besluten ”våra” och inte ”deras”. Det blir svårare att skylla på ”Bryssel” om parlamenten har haft möjlighet att reagera och framföra sina synpunkter till EU:s institutioner.</P> <P class="p53 ft1">Detta ”tvång” kan visa sig vara värdefullt. En jämförelse mellan hanteringen i parlamenten i Sverige, Danmark och Finland visar vikten av att <NOBR>EU-frågorna</NOBR> kommer upp till explicit prövning i fackutskotten.<SPAN class="ft20">41 </SPAN>I Danmark har man sedan 1973 uttalat att det är viktigt att fackutskotten engagerar sig i <NOBR>EU-frågorna,</NOBR> men varje gång har man sagt att det är upp till varje utskott att självt avgöra hur de vill arbeta. Också i Sverige har man betonat vikten av att utskotten är aktiva, men utskotten är inte skyldiga att avlämna betänkanden om kommissionens förslag. Precis som i Danmark har man i den svenska riksdagen funnit att utskotten inte är aktiva i den utsträckning som önskas. I Finland är fackutskotten ålagda att avge skriftliga yttranden till Stora utskottet över de <NOBR>EU-frågor</NOBR> som parlamentet skulle ha avgjort om Finland inte hade varit medlem i EU (så kallade <NOBR>U-ärenden).</NOBR> Den finländska riksdagen har ett tydligare kriterium för att identifiera viktiga frågor än vad som finns i Danmark och Sverige. Fackutskotten i Finland avger också skriftliga yttranden över många andra <NOBR>EU-frågor.</NOBR></P> <P class="p115 ft1">Genom att ålägga utskotten att engagera sig i dessa frågor, vilket görs i alla tre länderna för vanliga parlamentsärenden, täcker den finländska riksdagen in frågorna och tar explicit ställning till dem. Denna mekanism saknas i Danmark och Sverige i detta förhållandevis tidiga skede av EU:s beslutsprocess och innebär att Folketinget och riksdagen i större utsträckning riskerar att hamna på mellanhand.</P> <P class="p116 ft33"><SPAN class="ft30">41 </SPAN>Hegeland, Hans (1999) Riksdagen, Europeiska unionen och demokratin. En studie av riksdagens arbete med <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Lund: Statsvetenskapliga institutionen, sid <NOBR>167–169.</NOBR></P> <P class="p58 ft13">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft1">I Sverige behandlas samtliga propositioner (omkring 150 stycken per år) och samtliga motioner (omkring 3 000 stycken med totalt omkring 10 000 yrkanden) i utskott och blir föremål för riksdagsbeslut i samband med att utskottsbetänkandet behandlas i kammaren. Riksdagen (genom den interna utredningen Riksdagskommittén<SPAN class="ft20">42</SPAN>) har dock avvisat den finländska modellen, som kan röra sig om 100 <NOBR>EU-förslag</NOBR> per år, med hänvisning till att utskotten skulle åläggas att yttra sig över mängd förslag och oftast skulle hanteringen bara innebära ett onödigt pappersflöde. En ökad formalisering likt den i Finland riskerar att medföra att resurser läggs på mindre viktiga saker, enligt Riksdagskommittén. Helt korrekt pekar Riksdagskommittén på att förhållandena skiljer sig åt mellan Sverige och Finland genom att motionsrätten i Finland är kraftigt begränsad jämfört med i Sverige.</P> <P class="p148 ft1">Det är dock möjligt att riksdagen, om den anser att EU fattar viktiga beslut, kan komma att göra en annan prioritering och att <NOBR>EU-frågorna</NOBR> precis som i Finland blir föremål för formell riksdagsbehandling. Framtiden får utvisa detta. Möjligheten att genom den nya subsidiaritetsmekanismen kunna påverka EU:s institutioner kan vara ett incitament för att vara aktiv.</P> <P class="p92 ft1">Det kan dock konstateras att den föreslagna subsidiaritetsmekanismen ger parlamenten en påfallande reaktiv roll. Parlamenten ska kunna framföra sina synpunkter om de tycker att ett kommissionsförslag är för långtgående, men det finns inget utrymme för parlamenten att föra in frågor i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> den vägen. Den svenska riksdagen har uppmanat regeringen att driva vissa frågor i EU, t.ex. konsumentskydd,<SPAN class="ft20">43 </SPAN>men i konventet har möjligheterna för parlamenten att föreslå gränsöverskridande samarbete knappt berörs.</P> <P class="p149 ft9">Den svenska erfarenheten av subsidiaritetskontroll</P> <P class="p33 ft1">I enlighet med den konfederala ansatsen kan den svenska synen beskrivas som att nationella parlament bevakar subsidiaritetsprincipen bäst genom att påverka sin regering.<SPAN class="ft20">44 </SPAN>Subsidiaritetsprincipen ska således täckas in av riksdagens allmänna arbete med <NOBR>EU-frågor.</NOBR></P> <P class="p150 ft28"><SPAN class="ft34">42</SPAN><SPAN class="ft35">Förs. 2000/01:RS1, bilaga 6 sid. 327.</SPAN></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft34">43</SPAN><SPAN class="ft35">Bet. 1994/95:UU5.</SPAN></P> <P class="p11 ft33"><SPAN class="ft34">44</SPAN><SPAN class="ft52">Jfr följande bidrag av Sören Lekberg till konventets arbetsgrupp om nationella parlament: Working Document 003 – WG IV ”Methods for subsidiarity control by National Parliaments”.</SPAN></P> <P class="p102 ft13">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">I de faktapromemorior som regeringen överlämnar till riksdagen om nya kommissionsförslag ska förslagets förhållande till svenska regler beskrivas. Vidare ska konsekvenserna för Sverige om förslaget genomförs belysas. Det innebär att riksdagen kan göra en bedömning av om förslaget riskerar att strida mot subsidiaritetsprincipen. Inför samrådet i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> översänder regeringen ministerrådspromemorior där frågorna behandlas på nytt. Ledamöterna i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> kan ta upp subsidiaritetsfrågorna i samrådet med regeringen.</P> <P class="p53 ft1">Mot bakgrund av diskussionen om subsidiaritetsprincipen är det särskilt intressant att i de båda fall när en majoritet i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> tydligast har gått emot regeringen har majoriteten tyckt att EU- samarbetet har gått för långt. Enligt <NOBR>EU-nämndens</NOBR> uppfattning bör de områden som varit aktuella, turism och utbildning, inte bli föremål för samarbete i den utsträckning som ministerrådet varit på väg att fatta beslut om.</P> <P class="p53 ft1">Det första fallet ägde rum vid ett samråd i november 1997 inför ett rådsmöte om turismfrågor då alla partier utom Socialdemokraterna uttalade skepsis mot ett föreslaget turismprogram. Regeringen intog en mer positiv hållning och ville inte som ensamt land stoppa programmet (enhällighet krävdes i rådet). En ledamot från oppositionen framhöll att om Sverige blir ensamt ska man inte lägga in veto, men man skulle visa att man var skeptisk mot att låta turism bli ett samarbetsområde inom EU.<SPAN class="ft20">45 </SPAN>I efterhand visade det sig att regeringen inte fullt ut hade följt <NOBR>EU-nämndens</NOBR> skeptiska inställning, vilket föranledde kritik från konstitutionsutskottet.<SPAN class="ft20">46 </SPAN>Det berörda statsrådet har därefter varit påtagligt angelägen om att förankra sina positioner i <NOBR>EU-nämnden.</NOBR></P> <P class="p42 ft1">I det andra fallet, från hösten 2000, fanns det en majoritet i EU- nämnden för att Sverige inte skulle gå med på rådsslutsatser kring utbildningspolitiken. Dagarna efter <NOBR>EU-nämndens</NOBR> samråd tog utbildningsministern kontakt med företrädare för oppositionspartierna. Vid ett extra sammanträde i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> fick utbildningsministern stöd för att Sverige kunde acceptera rådsslutsatserna om man fick in en skrivning där medlemsstaternas ansvar för utbildning betonades. Sverige fick in denna skrivning i rådsslutsatserna, som således inte skulle ha återfunnits där om inte en majoritet i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> framhållit sin ståndpunkt.</P> <P class="p151 ft28"><SPAN class="ft34">45</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">EU-nämndens</SPAN></NOBR> uppteckningar <NOBR>1997-11-21,</NOBR> sid. <NOBR>24-28.</NOBR></P> <P class="p129 ft33"><SPAN class="ft34">46</SPAN><SPAN class="ft52">Bet. 1997/98:KU25, sid. 40.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft1"><NOBR>EU-nämndens</NOBR> tveksamhet till rådsslutsatserna på utbildnings– området berodde inte på den isolerade sakfrågan. <NOBR>EU-nämnden</NOBR> hade på andra områden, t.ex. kultur, noterat att EU börjat ägna sig åt saker som tidigare i allt väsentligt skötts nationellt. Sammantaget såg <NOBR>EU-nämnden</NOBR> en utveckling som man inte var nöjd med. Detta visar på värdet av att ha en överblick över samtliga <NOBR>EU-frågor</NOBR> på det sätt som <NOBR>EU-nämnden</NOBR> får. En annan fråga som flera partier, mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen, har uttryckt tveksamhet till i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> har rört reglering av politiska partier på EU- nivå.</P> <P class="p90 ft1">Den debatt som har förts i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> och i andra sammanhang om vad EU bör ägna sig åt antyder att en ny konfliktdimension håller på att uppstå i svensk <NOBR>EU-debatt.</NOBR> Socialdemokraterna är positiva till den nya samordningsmetoden för bland annat sysselsättning och kan tänka sig att utnyttja den för olika politikområden som tidigare nästan uteslutande hanterades nationellt.<SPAN class="ft20">47 </SPAN>Särskilt moderaterna och folkpartiet är dock skeptiska och vill inte att EU- samarbetet ska omfatta frågor som exempelvis tillgång till barnomsorg. Dessa partier var inför folkomröstningen 1994 om EU- medlemskap de mest <NOBR>EU-positiva</NOBR> partierna, men vill i dessa frågor ha mindre samarbete än vad socialdemokraterna kan tänka sig. Moderaterna och folkpartiet framhåller att EU:s kompetens ska vara begränsad, men att de beslut som väl fattas på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> till exempel om den inre marknaden, ska genomföras fullt ut. Man kan i traditionellt konservativa ordalag beskriva detta som en begränsad men stark stat, på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P> <P class="p152 ft1">Denna förskjutning mellan partierna leder över till frågan hur EU har påverkat riksdagen snarare än vilken roll riksdagen bör spela i EU.</P> <P class="p153 ft19">EU och den nya nordiska parlamentarismen</P> <P class="p33 ft1">I debatten om de nationella parlamentens roll har den nordiska modellen där parlamentet löpande samråder med regeringen väckt viss uppmärksamhet och inte sällan beundran. Inom konventet har ”den skandinaviska modellen” med parlament som är starka gentemot den egna regeringen blivit ett begrepp, inte minst hos kandidatländerna. Den polske presidenten Kwasniewksi har pekat på att</P> <P class="p154 ft55"><SPAN class="ft59">47 </SPAN>Jfr Jacobsson, Kerstin, Karl Magnus Johansson och Magnus Ekengren (2001) <SPAN class="ft54">Mot en europeisk välfärdspolitik? Ny politik och andra samarbetsformer i EU</SPAN>. Stockholm: SNS förlag.</P> <P class="p155 ft13">36</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">det redan i dag finns länder – där Sverige är ett av de främsta exemplen – där samråd mellan regeringen och parlamentet är praxis i <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Det är den väg som Kwasniewksi vill gå. Man kan inte uppnå demokrati på europeisk nivå om inte nationalstaterna för en djupgående diskussion om <NOBR>EU-politiken.<SPAN class="ft20">48</SPAN></NOBR></P> <P class="p3 ft1">Josep Borell Fontelles från det spanska parlamentet har i konventets debatt om nationella parlament anfört att arbetet i ministerrådet försvåras om parlamenten, som i Danmark, Finland och Sverige, utövar en förhandskontroll av sina regeringar. Sören Lekberg, från den svenska riksdagen, replikerade att Borells slutsats var fel. Förhandskontrollen är en styrka för regeringsrepresentanterna. De får uppbackning och självförtroende att agera på ett ansvarsfullt sätt i rådet.</P> <P class="p2 ft1">För att förstå hur <NOBR>EU-frågorna</NOBR> har kommit att behandlas i de nordiska parlamenten ska avstamp tas i två olika slag av parlamentarism, som åtskiljs genom sju dimensioner. Riksdagens ställning står i fokus. De två typerna av parlamentarism är stiliseringar eller idealtyper som syftar till att peka på några kännetecken snarare än att vara exakta beskrivningar av verkligheten.</P> <P class="p53 ft1">Å ena sidan finns parlamentarism för inrikespolitiska frågor. Här finns specifika regler i regeringsformen som innebär att riksdagen är folkets främsta företrädare och fattar de politiska besluten. Reglerna för vad som kommer under riksdagens prövning är tydliga. Öppenheten är stor och riksdagen har tillgång till mycket information. Riksdagens inflytande är stort; beslut om lagar och budget är rättsligt bindande för regeringen. Den inrikespolitiska striden tillåter att konflikter synliggörs i debatten och i beslutsfattandet. Samtliga riksdagsledamöter är engagerade. Riksdagen kan utkräva ansvar av regeringen och riksdagen styr sin dagordning.</P> <P class="p4 ft1">I utrikespolitiska frågor är författningsregleringen allmänt hållen och det är regeringen som bedriver utrikespolitiken. Gränserna för vad som underställs riksdagen är flytande. Öppenheten är begränsad och regeringen har tillgång till betydligt mer information än riksdagen. Riksdagen har begränsat inflytande. Enighet eftersträvas. Det är blott ett begränsat antal av riksdagens ledamöter som är aktiva i utrikespolitiska frågor, men dessa är betydelsefulla ledamöter. Det är svårt för riksdagen att utkräva ansvar för regeringen eftersom informationen om hur regeringen bedriver utrikespoliti-</P> <P class="p156 ft33"><SPAN class="ft30">48 </SPAN>I Petersson, Olof (red.) (2002) sid. 93 ff.</P> <P class="p96 ft13">37</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft1">ken är begränsad. Riksdagen har inget inflytande över den utrikespolitiska tidsrytmen.</P> <P class="p61 ft1">Underförstått är att demokratin fungerar mycket bättre i den inrikespolitiska idealtypen än i utrikespolitiska. Frågan är nu hur parlamentarismen fungerar för <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Å ena sidan kan konstateras att om man inte har några särskilda regler och rutiner för hur <NOBR>EU-frågorna</NOBR> ska hanteras så skulle de behandlas som utrikespolitik, eftersom den folkrättsliga grunden för EU är mellanstatlig och det är regeringen som företräder Sverige i EU. Å andra sidan anförs det ofta att EU är inrikespolitik.</P> <P class="p157 ft1"><NOBR>EU-frågornas</NOBR> hantering i de nordiska parlamenten kan mot bakgrund av de två skisserade idealtyperna beskrivas enligt följande.<SPAN class="ft20">49 </SPAN>Författningsregleringen ger i Finland och Sverige parlamenten explicit mer information och inflytande i <NOBR>EU-frågor</NOBR> än i utrikespolitiska frågor, men hanteringen är särskilt i Sverige inte lika formbunden som i inrikespolitiska frågor. I Danmark, där författningen ändras mindre ofta, har en fast konstitutionell praxis utvecklats som innebär att Folketinget följer <NOBR>EU-frågorna</NOBR> noga. Gemensamt för alla tre parlament är att deras Europautskott på fredagar samråder med regeringen inför den kommande veckans ministerråd. Europautskotten täcker samtliga frågor på rådets dagordning, vilket innebär en långtgående insyn i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR> De tre ländernas parlament har mer långtgående rätt till information i <NOBR>EU-frågor</NOBR> än i traditionell utrikespolitik, men de fasta rutiner som finns brister emellanåt. Utskotten i den svenska riksdagen har rätt till mer information från regeringen i <NOBR>EU-frågor</NOBR> än i både inrikes- och utrikespolitiska frågor. Regeringarna får ofta som de vill gentemot sina parlament, och enigheten i parlamenten är större än i inrikespolitiska frågor. Det är fler parlamentsledamöter som är engagerade i <NOBR>EU-frågor</NOBR> än i utrikespolitiska frågor, men det är fortfarande ett begränsat antal och många av de aktiva är framträdande parlamentariker. Regeringarna har krav på sig att redovisa sitt agerande i EU för parlamenten, men parlamenten har inte tillgång till så många oberoende källor som kan ge information om hur regeringarna har uppfört sig som i inrikespolitiken. Som redan påpekats har parlamenten inte mycket inflytande på EU:s tidsrytm, men parlamen-</P> <P class="p158 ft28"><SPAN class="ft30">49 </SPAN>Beskrivningen bygger på en mängd källor från de tre parlamenten. Mer utförliga resonemang återfinns i Hegeland, Hans (kommande) ”Europeiska unionen och den nya nordiska parlamentarismen ” i Ahlbäck, Shirin & <NOBR>Ann-Cathrine</NOBR> Jungar (red.) <SPAN class="ft27">EU:s återverkningar på nordisk demokrati. </SPAN>Uppsala: Uppsala Publishing House.</P> <P class="p38 ft13">38</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft1">tens Europautskott sammanträder även när respektive kammare inte är samlad. Parlamenten har således delvis anpassat sig.</P> <P class="p160 ft43">Denna starka förenkling av de tre parlamentens arbete med EU- frågor jämfört med det traditionella arbetet med inrikespolitiska och utrikespolitiska frågor sammanfattas i följande tabell.</P> <P class="p161 ft1"><SPAN class="ft18">Tabell 1</SPAN>. Idealtyperna för inrikespolitik respektive utrikespolitik samt <NOBR>EU-frågornas</NOBR> behandling.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p162 ft14">Dimension</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p163 ft14">Inrikespolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p164 ft14">Utrikespolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p163 ft14"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p162 ft60">Författningsreglering</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p163 ft60">Noggrann,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p164 ft61">Generell, riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p163 ft60">Generell, riksdagen får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p163 ft62">riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p164 ft62">får information</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p163 ft61">information och samråder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p163 ft62">bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p163 ft62">med regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p162 ft63">Öppenhet och information</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p163 ft62">Stor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p164 ft62">Liten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p164 ft61">Fasta rutiner som kan brista</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p162 ft61">Riksdagens inflytande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p163 ft60">Stort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p164 ft60">Liten</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p163 ft61">Regeringen får oftast som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p163 ft62">den vill</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p162 ft62">Strävan efter enighet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p163 ft62">Begränsad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p164 ft62">Stor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p163 ft62">Stor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p162 ft62">Deltagande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p163 ft62">Brett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p164 ft62">Elit</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p163 ft62">Bred elit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p162 ft60">Riksdagens</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p163 ft60">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p164 ft60">Svårt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p163 ft61">Fasta rutiner, regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p162 ft60">ansvarsutkrävande av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p163 ft60">huvudsaklig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p162 ft62">regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p163 ft62">informationskälla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p162 ft64">Tidsrytm</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p163 ft65">Riksdagen styr</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p164 ft64">Riksdagen inget</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p163 ft65">Riksdagen delvis anpassat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p164 ft62">inflytande</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p163 ft62">sig</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft1">Det finns förstås skillnader mellan de tre nordiska länderna. Den viktigaste skillnaden har berörts i ett tidigare avsnitt. I den finländska riksdagen har man en tydligare urvalsprincip för vilka <NOBR>EU-frågor</NOBR> som är viktiga, och fackutskotten är ålagda att avge skriftliga yttranden över de frågor som riksdagen skulle ha avgjort om Finland inte hade varit medlem i EU. I denna del liknar alltså hanteringen i Finland det inrikespolitiska arbetssättet mer än vad motsvarande hantering i Danmark och Sverige gör.</P> <P class="p166 ft1">Sammanfattningsvis är dock inte skillnaderna större än att man kan tala om en nordisk modell för hantering av <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Denna modell skiljer sig dessutom från hur både inrikespolitiska och utrikespolitiska frågor traditionellt hanteras i parlamenten. Parla– mentens ställning är inte lika stark som i vanliga inrikespolitiska frågor men den är starkare än för den traditionella utrikespolitiken. Således kan man tala om en ny nordisk parlamentarism för EU- frågorna.</P> <P class="p167 ft43">För att kunna göra en rättvisande bedömning av hur de tre parlamenten har påverkats av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> bör man fråga sig</P> <P class="p168 ft13">39</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">hur alternativet till ett medlemskap ser ut. Med stor sannolikhet skulle länderna ha haft samma position i EES som Norge (och Island) har i dag. Trondal och Veggeland sammanfattar forskningen kring det norska Stortinget och EU.<SPAN class="ft20">50 </SPAN>Författarna visar att Stortinget behandlar <NOBR>EU/EES-frågor</NOBR> som utrikespolitik. Stortingets <NOBR>EES-utskott</NOBR> möter regeringen en gång i månaden för att överlägga om <NOBR>EES-frågor.</NOBR> Organiseringen innebär att <NOBR>EES-utskottet</NOBR> och inte fackutskotten hanterar frågorna. Engagemanget och närvaron är låg. <NOBR>EES-avtalet</NOBR> innebär dock att Norge likväl binds av en mängd beslut som fattas inom EU. Om Sverige, Finland och Danmark inte hade varit medlemmar i EU skulle troligen dessa tre länders parlament ha samma ställning i <NOBR>EU-frågor</NOBR> som det norska Stortinget. Därmed skulle de de facto spela en mindre viktig roll i samhällsutvecklingen än vad de kan göra när deras länder är medlemmar i EU.</P> <P class="p169 ft1">Det finns särskild anledning att uppmärksamma hur parlamentens ställning har påverkats av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> när det gäller den traditionella utrikespolitiken. I EU:s framtidsdebatt hävdas emellanåt att det demokratiska underskottet skulle vara extra stort i frågor inom andra pelaren, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Detta skulle vara fallet eftersom Europaparlamentet har ett mycket begränsat inflytande på frågorna. Men det paradoxala är att för de tre nordiska länderna har EU- medlemskapet bidragit till att de nationella parlamenten har fått ökad insyn i den traditionella utrikespolitiken. Utrikesdeparte– menten och utrikesutskotten i de tre länderna är alla mycket berörda av EU. Det beror dock inte på <NOBR>EU-frågor</NOBR> är utrikespolitik utan på att utrikespolitiken har kommit att bli en <NOBR>EU-fråga.</NOBR> Utrikespolitiken bedrivs nämligen i mycket stor utsträckning inom ramen för <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR> Detta innebär att parlamenten i större utsträckning än tidigare hanterar traditionella utrikespolitiska frågor, bland annat genom samråden med respektive utrikesminister inför mötena i allmänna rådet. Förvisso har också det kalla krigets slut bidragit till en öppnare debatt kring utrikespolitiska frågor, men <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har stärkt parlamentens roll på detta område. Parlamenten är således inte bara förlorare i <NOBR>EU-samman-</NOBR> hang.</P> <P class="p170 ft33"><SPAN class="ft30">50 </SPAN>Trondal, Jarle och Frode Veggeland (1999) <SPAN class="ft37">Norske myndigheter og EÖS: mellom utenrikspolitikk og innenrikspolitikk</SPAN>. Oslo: ARENA Working Papers 99/10.</P> <P class="p51 ft13">40</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft19">Nationella parlament i en flernivådemokrati</P> <P class="p141 ft1">Debatten om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen avspeglar debatten om EU:s framtid. Två modeller skisserades inledningsvis, en federal och en konfederal. Med utgångspunkt i frågan om parlamentens roll kan idealtyperna åtskiljas på följande sätt. I en federal modell utövar medborgarna inflytande på Europanivå dels genom en kammare som väljs direkt och dels genom de nationella parlamenten som är representerade i en andra kammare inom Europaparlamentet. I en konfederal modell är det medlemsstaterna som är de helt dominerande aktörerna. Medlemsstaterna företräds av sina regeringar och väljarnas inflytande går genom de nationella parlamenten.</P> <P class="p2 ft1">Det finns fördelar och nackdelar med båda modellerna. Den federala modellen innebär en tydlig kompetensfördelning mellan olika nivåer, och klar ansvarsfördelning. En europeisk regering utsedd genom Europaparlamentet skulle stå till svars vid ett valtillfälle. Ett grundläggande problem med den federala modellen är att den torde förutsätta vad som kallas ett europeiskt <SPAN class="ft18">demos</SPAN>. Medborgarna bör känna betydligt större tillhörighet till Europa än i dag för att det ska finnas ett gemensamt politiskt rum på Europanivå, som kan motsvara det som finns i t.ex. USA. Det finns inte mycket av gemensam europeisk offentlig politisk debatt i dag. Åtgärder som bidrar till detta är varmt välkomna. Det kan röra sig om europeiska <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> omfördelning av medel från den strukturpolitik som EU bedriver i dag till åtgärder som främjar den politiska sammanhållningen.<SPAN class="ft20">51 </SPAN>Även om dessa åtgärder vidtas förefaller det osannolikt att EU inom överskådlig tid blir ett politiskt system av samma slag som de federationer som i dag existerar.</P> <P class="p171 ft1">En mer mellanstatlig väg innebär att <NOBR>EU-frågorna</NOBR> hanteras inom den nationella politiska processen och att regeringen sedan företräder landet i EU, som i andra internationella sammanhang. Medborgarna är betydligt mer förtrogna med det egna politiska systemet än med EU:s. Det nationella parlamentet ska i denna modell ha en stark roll i förhållande till den egna regeringen, och regeringen är ansvarig inför sitt parlament. Genom att frågorna behandlas i det nationella parlamentet kommer medborgarna närmare diskussionen. Denna mellanstatliga modell kan dock drabbas av samma demokratiska problem som traditionell utrikespolitik. Insynen i</P> <P class="p172 ft28"><SPAN class="ft30">51 </SPAN>Petersson, Olof, Karl Magnus Johansson, Ulrika Mörth och Daniel Tarschys (2001)</P> <P class="p173 ft37">Demokrati utan utland. Demokratirådets rapport 2001<SPAN class="ft33">. Stockholm: SNS förlag, särskilt kap. 5.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">41</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">beslutsfattandet är begränsad och <NOBR>ansvarsut–krävandet</NOBR> försvåras. Regeringen får en stark ställning och det nationella parlamentet spelar en underordnad roll.</P> <P class="p174 ft1">I jämförelsen mellan dessa båda alternativ måste man komma ihåg att en jämförelse mellan den ena riktningens tankar om hur det ska fungera i teorin och den andra riktningens faktiska funktionssätt ofta är orättvis. Den mest relevanta jämförelsen torde vara hur väl respektive modell kan antas fungera.</P> <P class="p12 ft1">Frågan om vilken roll man anser att de nationella parlamenten bör ha i framtidens EU hänger alltså ihop med vilken uppfattning man har om hur EU bör utvecklas. Om EU bör bli en federation bör de nationella parlamenten spela en roll i EU:s lagstiftnings– process genom att forma en andra kammare till Europaparlamentet. Om betoningen ligger på EU som ett mellanstatligt samarbete bör de nationella parlamenten verka genom de egna regeringarna.</P> <P class="p34 ft1">Det ska betonas att om man argumenterar för en viss form för EU:s styrelseskick innebär inte det i sig att man har tagit ställning för omfattningen av <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR> Den öppna samordnings– metoden innebär att länderna inom ramen för <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> sätter upp mål som ska uppnås främst genom nationella åtgärder. Samarbetet rör områden som utbildning, vetenskap, kampen mot utslagning, sysselsättning och informationssamhället. Måluppfyllelsen utvärderas, och man talar på engelska om ”name, shame and fame”. Det innebär att ländernas måluppfyllelse görs offentlig, och att de som misslyckas får skämmas medan de som uppnår målen framstår som framgångsrika. Några starkare sanktioner för dem som inte uppfyller målen finns dock inte. Ett mål som har satts upp rör barnomsorg. I ett federalt EU med en strikt kompetensför– delning är det inte självklart att en fråga som barnomsorg skulle ha kommit upp till diskussion. Det är således inte nödvändigtvis så att dem som förespråkar ett mer mellanstatligt EU, som den svenska regeringen, alltid vill begränsa det område som EU ska ägna sig åt mer än dem som förespråkar ett federalt styrelseskick för EU.</P> <P class="p62 ft1">Avslutningsvis ska några ord sägas om en tredje väg, som kan kallas för flernivådemokrati eller <SPAN class="ft18">multi level governance</SPAN>. Det inne– bär att de politiska aktörerna är engagerade på flera olika nivåer, t.ex. lokalt, regionalt, nationellt, europeisk nivå och globalt. Demokratin förverkligas parallellt på flera skilda nivåer, och kontakter sker mellan de olika nivåerna i olika former. I många avseenden är detta en adekvat beskrivning av relationen mellan EU och</P> <P class="p175 ft13">42</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p5 ft29">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p176 ft1">dess medlemsstater.<SPAN class="ft20">52 </SPAN>Konventet i sig kan ses som ett slags flernivådemokrati, där representanter från olika nivåer kommer samman.</P> <P class="p146 ft1">Det danska Folketinget har i en mening accepterat flernivådemokratin mer än vad den svenska riksdagen har gjort. Kommissionen publicerar varje år flera grön- och vitböcker, där mer eller mindre preliminära tankar diskuteras. De som är intresserade inbjuds komma in med synpunkter. Enligt fast praxis anordnar Folketingets Europaudvalg och berört fackutskott en offentlig utfrågning och förbereder sedan ett skriftligt yttrande till kommissionen. Flera sådana yttranden har avlämnats direkt till kommissionen. Man eftersträvar enighet i Europaudvalget och fackutskottet, men det har förekommit att minoriteten har reserverat sig. Den danska regeringen har inbjudits att medverka i remissvaren men har sagt att man föredrar att svara på egen hand.</P> <P class="p136 ft1">I Sverige är principen att riksdagens ställningstaganden till kommissionens tankar framför allt ska gå genom regeringen. Det är således regeringen som riksdagen är aktiv gentemot. I frågor där det finns en tydlig svensk uppfattning kan riksdagsutskotten stödja svenska positioner i kontakter med företrädare för EU:s institutioner, enligt vad den ovan nämnda Riksdagskommittén har anfört. Som exempel på frågor där det råder svensk enighet nämns kravet på ökad öppenhet. I andra fall, där det inte lika tydligt finns någon svensk linje, bör riksdagsutskotten i kontakter med EU:s institutioner inte agera för någon viss ståndpunkt.<SPAN class="ft20">53 </SPAN>Riksdagen har senare delvis öppnat för en friare roll för individuella ledamöter,<SPAN class="ft20">54 </SPAN>men att riksdagen skulle avge remissvar direkt till kommissionen är än så länge inte möjligt. Frågan är om inte riksdagen därmed, i onödan, har begränsat sin egen handlingsfrihet. I en flernivådemokrati måste nya vägar kunna prövas och tidigare gränser kunna överskridas. Ett exempel är de årliga debatter som hålls i det nederländska parlamentet där Europaparlamentariker inbjuds att delta. Ett annat exempel är ett förslag från kommissionären Michel Barnier. Han har föreslagit att ministrarna ska kunna biträdas av en eller två parlamentsledamöter i ministerrådet. En kan komma från högersidan i politiken, den andre från vänstersidan. Barnier och andra har vidare framhållit värdet i att kommissionen ges tillfälle att presentera sina årliga lagstiftningsprogram i nationella parlament.</P> <P class="p177 ft28"><SPAN class="ft34">52</SPAN><SPAN class="ft26">Jfr Petersson, Olof, Karl Magnus Johansson, Ulrika Mörth och Daniel Tarschys (2001)</SPAN></P> <P class="p56 ft27">Demokrati utan utland. Demokratirådets rapport 2001<SPAN class="ft28">. Stockholm: SNS förlag, särskilt kap. 2.</SPAN></P> <P class="p56 ft23"><SPAN class="ft34">53</SPAN><SPAN class="ft22">Förs. 2000/01:RS1 sid. 132.</SPAN></P> <P class="p56 ft33"><SPAN class="ft34">54</SPAN><SPAN class="ft52">Bet. 2000/01:KUU1.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">43</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Nationella parlament i Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft1">Man behöver inte tycka att alla dessa förslag är bra, men poängen är att det politiska system som EU har utvecklats till ställer nya krav på nationella parlament. De bör inte betrakta EU som utrikespolitik eller nöja sig med att bli betraktade som delstatsparlament. Parlamenten bör ta konsekvenserna av att EU kan ses som en flernivådemokrati. Riksdagen är faktiskt inte längre den första statsmakten. De beslut som fattas i EU normalt sett tar över riksdagens beslut. Men det finns ingen anledning till uppgivenhet från parlamentens sida. Parlamenten måste lära sig att ta för sig i EU, oberoende av sina regeringars agerande. EU är inget organ ”där borta” utan en organisation som Sverige är medlem i och kan påverka. Det är naturligt att riksdagen främst går genom sin egen regering men riksdagen måste också våga gå egna vägar. Då kan riksdagen bli en vinnare i EU.</P> <P class="p178 ft13">44</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <P class="p0 ft0">Referenser</P> <P class="p179 ft6">Corbett, Richard (2001) ”An EU Senate is Superfluous” <SPAN class="ft66">April/May 2001 – CER BULLETIN, ISSUE 17 Centre for European Reform</SPAN>. Återfinns på: http://www.cer.org.uk/articles/issue17_corbett.html</P> <P class="p180 ft43">Corbett, Richard, Francis Jacobs och Michael Shackleton (2000) <SPAN class="ft67">The European Parliament</SPAN>. 4th ed.London: John Harper Publishing.</P> <P class="p181 ft1">Dybkjaer, Lone (2002)”Overview of the number of Members of National Parliaments and the European Parliament, EU Member States and Candidate Countries”, European Convention, Working group IV Role of National Parliaments, Working document 15.</P> <P class="p181 ft18"><SPAN class="ft1">Ekengren, Magnus (1998) </SPAN>Time and European Governance. The Empirical Value of Three Reflective Approaches<SPAN class="ft1">. Stockholm: University of Stockholm, Department of Political Science.</SPAN></P> <P class="p182 ft8">Europeiska konventets hemsida: <NOBR>http://european-convention.eu.int/bienvenue.asp?lang=SV.</NOBR></P> <P class="p181 ft18"><SPAN class="ft1">Hegeland, Hans (1999) </SPAN>Riksdagen, Europeiska unionen och demokratin. En studie av riksdagens arbete med <NOBR>EU-frågor<SPAN class="ft1">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Lund: Statsvetenskapliga institutionen.</SPAN></P> <P class="p183 ft69">Hegeland, Hans (kommande) ”Europeiska unionen och den nya nordiska parlamentarismen” i Ahlbäck, Shirin & <NOBR>Ann-Cathrine</NOBR> Jungar (red.) <SPAN class="ft68">EU:s återverkningar på nordisk demokrati</SPAN>. Uppsala: Uppsala Publishing House.</P> <P class="p184 ft1">Jacobsson, Kerstin (1997) <SPAN class="ft18">Så gott som demokrati. Om demokratifrågan i EU- debatten</SPAN>. Umeå: Boréa.</P> <P class="p0 ft1">Jacobsson, Kerstin, Karl Magnus Johansson och Magnus Ekengren (2001)</P> <P class="p185 ft18">Mot en europeisk välfärdspolitik? Ny politik och andra samarbetsformer i EU<SPAN class="ft1">. Stockholm: SNS förlag.</SPAN></P> <P class="p186 ft18"><SPAN class="ft1">Martin, Lisa L. (2000) </SPAN>Democratic Commitments. Legislatures and International Cooperation<SPAN class="ft1">. Princeton: Princeton University Press.</SPAN></P> <P class="p187 ft39">Maurer, Andreas och Wolfgang Wessels (red.) (2001) <SPAN class="ft41">National Parliaments on their Ways to Europe: Losers or Latecomers? </SPAN><NOBR>Baden-Baden:</NOBR> Nomos.</P> <P class="p186 ft1">Palmer, John (2001) Report from the European Council meeting in Ghent. Återfinns på följande webbadress:</P> <P class="p188 ft13">45</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft1">http://www.theepc.be/documents/dialdetail.asp?SEC=documents&SU</P> <P class="p190 ft1">BSEC=dialogues&SUBSUBSEC=&REFID=566</P> <P class="p191 ft67"><SPAN class="ft43">Petersson, Olof (2002) (red.) </SPAN>Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid<SPAN class="ft43">. Stockholm: SNS förlag.</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Petersson, Olof, Karl Magnus Johansson, Ulrika Mörth och Daniel Tarschys (2001) <SPAN class="ft18">Demokrati utan utland. Demokratirådets rapport 2001</SPAN>. Stockholm: SNS förlag</P> <P class="p192 ft1">Richardson, Jeremy (red.) (2001) <SPAN class="ft18">European Union – Power and policymaking</SPAN>. London: Routledge.Andra upplagan.</P> <P class="p193 ft1">Riksdagstrycket.</P> <P class="p191 ft1">Sjövik, Kristian (2002) ”Demokratisk legitimitet och beslutseffektivitet: ett svårlöst dilemma” sid. <NOBR>38-54</NOBR> i Johansson, Karl Magnus (red.) <SPAN class="ft18">Sverige i EU. Dilemman, institutioner, politikområden</SPAN>. Stockholm: SNS. Andra upplagan.</P> <P class="p192 ft67"><SPAN class="ft43">Smith, Eivind (red.) (1996) </SPAN>National Parliaments as Cornerstones of European Integration<SPAN class="ft43">. The Hague: Kluwer.</SPAN></P> <P class="p191 ft1">Trondal, Jarle och Frode Veggeland (1999) <SPAN class="ft18">Norske myndigheter og EÖS: mellom utenrikspolitikk og innenrikspolitikk</SPAN>. Oslo: ARENA Working Papers 99/10.</P> <P class="p193 ft1">Wouters, Jan (2000) ”National Constitutions and the European Union”,</P> <P class="p194 ft18">Legal Issues of Economic Integration<SPAN class="ft1">, vol. 27 no. 1.</SPAN></P> <P class="p195 ft13">46</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">2 Parlament i bakvatten?</P> <P class="p196 ft18"><NOBR>Ann-Cathrine</NOBR> Jungar</P> <P class="p173 ft18">Shirin Ahlbäck Öberg</P> <P class="p197 ft9">Parlament i bakvatten? – Den svenska och finländska riksdagens inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR></P> <P class="p66 ft9">Inledning</P> <P class="p141 ft1">De nationella parlamenten har genom beslut om medlemskap i EU och senare fördragsförändringar överfört allt fler maktbefogen– heter till gemensamma europeiska politiska institutioner.<SPAN class="ft20">1 </SPAN>Värnandet om fred och demokrati var till en början de bärande idéerna till samarbetet, men de europeiska parlamentens stöd till en fördjupad europeisk integrationen har med tiden mer handlat om större ekonomisk handlingskraft i ett tätare sammanvävt globalt samhälle. Det kan te sig motsägelsefullt att de nationella <NOBR>parla–menten</NOBR> som genom konkreta politiska beslut fördjupat <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> är den politiska institution som anses ha förlorat mest makt till följd av det europeiska samarbetet. Man har å ena sidan förklarat parlamentens stöd till integrationsprocessen som ett led i att stärka den politiska handlingskraften och i slutändan ”rädda nationalstaten”.<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Å andra sidan, har det hävdats att parlamenten inte kunnat kontrollera fördjupningen av den europeiska integrationen, utan snarare reagerat och mer eller mindre tvingats anpassa sig till en integrationsprocess som dominerats av aktörer som stött ett fördjupat</P> <P class="p198 ft23"><SPAN class="ft30">1 </SPAN>Denna undersökning är utförd inom ramen för ett av Riksbankens Jubileumsfonds finansierat forskningsprojekt med titeln ”EUs återverkningar på nordisk demokrati”. För vidare information hänvisas till: www.statsvet.uu.se/nordicdemocracy. Författarna vill rikta et särskilt tack till <NOBR>Karl-Göran</NOBR> Algotsson, Hans Hegeland, Jörgen Hermansson och Olof Pettersson för värdefulla synpunkter på denna uppsats.</P> <P class="p199 ft33"><SPAN class="ft30">2 </SPAN>Milward 1993; Moravscik 1994.</P> <P class="p96 ft13">47</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p143 ft1">europeiskt samarbetet, bl.a. marknadens aktörer och <NOBR>EU-institu-</NOBR> tioner som kommissionen och <NOBR>EG-domstolen.<SPAN class="ft20">3</SPAN></NOBR></P> <P class="p200 ft1">I den här rapporten ska vi studera de svenska och finländska parlamentens faktiska inflytande över den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning. I takt med att de överstatliga dragen i EU har stärkts samtidigt som allt fler politikområden har blivit föremål för gemensam europeisk politik ställs de nationella parlamentens position i EU:s politiska beslutsfattande på sin spets: Kan de på ett effektivt sätt delta och kontrollera beslutsfattandet i EU? Närmare bestämt, ligger makten hos folkförsamlingen eller har EU- medlemskapet inneburit att makten omfördelats till andra institutioner?</P> <P class="p148 ft1">De nationella parlamenten har fortsättningsvis den allra viktigaste rollen i att förmedla demokratisk legitimitet till den Europeiska Unionen, som i sig själv inte är fullt demokratiskt uppbyggd. De har därför metaforiskt beskrivits som hörnstenar som bär upp det europeiska integrationsbygget.<SPAN class="ft20">4 </SPAN>De nationella parlamentens roll i EU:s beslutsfattande är en knäckfråga oberoende av hur man förhåller sig till EU:s framtida arkitektur i termer av mellanstatlighet, överstatlighet eller flernivådemokrati.<SPAN class="ft20">5 </SPAN>Därför är parlamentens position i det framtida EU en av de fyra prioriterade frågor som ska diskuteras inför och vid regeringskonferensen 2004 där EU:s institutionella framtid står i centrum.<SPAN class="ft20">6</SPAN></P> <P class="p201 ft19">EU och parlamentens demokratiska underskott</P> <P class="p202 ft43">Parlamentens faktiska möjligheter att utöva inflytande i den politiska beslutsprocessen har varit en återkommande forskningsfråga inom statskunskapen<SPAN class="ft70">7 </SPAN>och internationaliseringen är en faktor som</P> <P class="p203 ft28"><SPAN class="ft21">3</SPAN><SPAN class="ft71">Stone Sweet & Sandholtz (red.) 1998.</SPAN></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft21">4</SPAN><SPAN class="ft71">Smith (red.) 1996.</SPAN></P> <P class="p110 ft23"><SPAN class="ft21">5</SPAN><SPAN class="ft45">Sjövik 2002, s. </SPAN><NOBR>41–44,</NOBR> <NOBR>51–54.</NOBR></P> <P class="p204 ft23"><SPAN class="ft21">6</SPAN><SPAN class="ft45">I det tillägg till Nicefördraget där unionens framtid diskuteras understryks nödvändigheten av att undersöka de nationella parlamentens roll i den europeiska integrationen. I Laekendeklarationen utvecklas diskussionen genom ett antal frågor angående parlamentens roll: ”En andra fråga som också hänger samman med den demokratiska legitimiteten, gäller de nationella parlamentens roll. Bör de vara representerade i en ny institution, vid sidan av rådet och Europaparlamentet? Skall de ha en kompletterande roll på de områden där Europa agerar, som Europa saknar behörighet för? Skall de koncentrera sig på behörighetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna, exempelvis genom kontroll på förhand av att subsidiaritetsprincipen respekteras?”</SPAN></P> <P class="p110 ft23"><SPAN class="ft21">7</SPAN><SPAN class="ft22">Alltsedan Lord Bryce 1921 formulerade tesen om ”the decline of parliaments” har forskare</SPAN></P> <P class="p193 ft33">försökt belägga eller vederlägga tesen om parlaments makt i det demokratiska</P> <P class="p38 ft13">48</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">än mer anses ha urholkat parlamentens reella makt. Den europeiska integrationen bidrar till parlamentens marginalisering eftersom internationaliserade politiska processer bär starka drag av traditionellt utrikespolitiskt beslutsfattande. Sekretess och slutenhet, vilka inom diplomatin setts som förutsättningar för framgångsrika internationella förhandlingar, står i motsättning till de demokratiska kraven på inflytande från folkrepresentationen och öppna politiska processer. Så har till exempel den svenska riksdagens faktiska delaktighet i utformandet av utrikespolitiken varit svagare än i inrikespolitiken.<SPAN class="ft20">8 </SPAN>Den finländska utrikespolitiken var under den bipolära världsordningen i stort sett undanhållen folklig och i förlängningen riksdagens insyn, utan leddes och kontrollerades av presidenten i syfte att åtnjuta ett långsiktigt förtroende från Sovjetunionen. Finlands relationer till Sovjetunionen, som formellt reglerades av <NOBR>Vänskaps-,</NOBR> samarbets- och biståndspakten, innebar att de aktörer som hade makten över utrikespolitiken även fick ett inrikespolitiskt maktövertag, som tog sig uttryck i tolkningsföreträden av vilka personer eller partier som var lämpliga i att ingå i regeringen.</P> <P class="p136 ft1"><NOBR>EU-politiken</NOBR> befinner sig i ett gränsland mellan utrikes- och inrikespolitik. Beslutsfattandet i <NOBR>EU-frågor</NOBR> är i viss utsträckning organiserad som traditionell utrikespolitik, men i förhållande till övriga internationella åtaganden är omfattningen av <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> mycket större både vad beträffar antal samarbetsområden och beslutens bindande effekter på de enskilda medlemsstaterna. Parlamentens svårighet att påverka <NOBR>EU-politiken,</NOBR> som inte kan karaktäriseras som traditionell utrikespolitik då allt från miljöpolitik till arbetsmarknadspolitik samordnas, är sålunda en viktig komponent i EU:s ”demokratiska underskott”.</P> <P class="p4 ft1">Det demokratiska underskottet beskrivs vanligen utifrån tre huvudbeståndsdelar; delaktighet, ansvarsutkrävande och offentlighet. För det första, det föreligger en brist på demokratiskt deltagande i politikens utformning. Icke direkt folkvalda institutioner som kommissionen och rådet har en betydligt starkare ställning i det politiska beslutsfattandet än EU:s enda direkt folkvalda organ Europaparlamentet. De nationella parlamenten har ingen direkt representation i EU:s institutioner, utan företräds av sina regeringar i ministerrådet till vilka parlamenten har delegerat sin normgivningsmakt i frågor som avgörs inom ramen för EU. Omfatt-</P> <P class="p205 ft23">styrelseskicket. Nordiska och svenska bidrag till denna debatt är bl.a. Damgaard 1992, Sjölin 1993.</P> <P class="p206 ft33"><SPAN class="ft30">8 </SPAN>Stenelo 1990; Bjereld & Demker 1995.</P> <P class="p96 ft13">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">ningen av det demokratiska underskottet är härvidlag i vilken utsträckning parlamenten kan påverka och kontrollera de aktörer som de lånat ut makten till.<SPAN class="ft20">9</SPAN></P> <P class="p200 ft1">För det andra, det är svårt att utkräva ansvar av beslutsfattande aktörer. Väljarnas möjligheter att ställa sina valda representanter till svars har försvårats då bl.a. majoritetsomröstningar blivit allt vanligare i EU, men även då fler politikområden är föremål för gemensam politik i EU. Enskilda medlemsstater kan befinna sig i en minoritetsposition vid majoritetsomröstningar i ministerrådet, vilket innebär att väljarna inte kan utkräva ansvar av sin egen minister som agerat i enlighet med givna instruktioner. Trots kraven på enhällighet inom de företrädesvis mellanstatliga andra och tredje <NOBR>EU-pelarna,</NOBR> samt i samband med den öppna samordningsmetoden är de nationella parlamentens inflytande- och kontrollmöjligheter begränsade då en stor del av förhandlingarna utspelar sig bakom ministerrådets lyckta dörrar. De nationella parlamentens möjligheter att påverka och kontrollera regeringens agerande är därför svagare i <NOBR>EU-frågor</NOBR> än i inrikespolitiska ärenden.</P> <P class="p207 ft1">För det tredje, den bristande demokratiska insynen och offentligheten i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> försvårar ytterligare medborgarnas och de folkvalda företrädarnas möjligheter att effektivt ta del i <NOBR>EU-politi-</NOBR> ken. Tillgång till information och kunskap är förutsättningar för att kunna påverka och parlamentens möjligheter att orientera sig i EU- frågor kan både handla om för mycket eller för lite information.</P> <P class="p7 ft19">Den svenska och finländska riksdagen – lika eller olika?</P> <P class="p93 ft1">I den pågående debatten om parlamentens position i det framtida EU är det angeläget att undersöka parlamentens faktiska deltagande i utformningen av <NOBR>EU-politiken.</NOBR> I den här artikeln ska vi ta reda på den svenska och finländska riksdagens självbilder av den makt de har över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning i sina respektive politiska system. Bekräftas den utbredda uppfattningen om att parlamenten befinner sig i bakvattnet på regering och tjänstemän, som i sitt dagliga värv agerar inom ramen för EU:s institutioner? Eller är</P> <P class="p208 ft23"><SPAN class="ft30">9 </SPAN>Det finns olika sätt att tolka omfattningen av det demokratiska underskott. Räckvidden av och den faktiska möjligheten att återta den delegerade normgivningsmakten är avgörande för hur det demokratiska underskottet ses. T.ex. Dahl 1999 befarar att folkstyrelsens möjligheter att kontrollera besluten i internationella organisationer som EU innebär en reell försvagning av demokratin. Lundström 1998 menar å andra sidan att så länge normgivningsmakten som riksdagen delegerat är återtagbar – dvs. Sverige kan gå ut ur EU – finns inget demokratiskt underskott. Se Agné 1998 för en kritik av Lundström.</P> <P class="p15 ft13">50</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">de två nordiska parlamentens kontrollinstrument tillräckliga för att garantera dem reellt inflytande i beslutsfattandet i <NOBR>EU-frågor?</NOBR></P> <P class="p146 ft1">I det följande kommer vi inledningsvis att undersöka riksdagsledamöternas uppfattning om parlamentens påverkansmöjligheter i förhållande till andra aktörer. Därefter undersöks även om det interna parlamentariska arbetet har betydelse för respektive riksdags upplevda delaktighet i utformandet av <NOBR>EU-politik.</NOBR> Undersökningen grundar sig på en likalydande enkät som riktades till samtliga parlamentariker i den svenska och finländska riksdagen under tidsperioden maj 2001 till maj 2002.<SPAN class="ft20">10 </SPAN>Svarsfrekvensen är 68 procent i Sverige och 65 procent i Finland, vilket i stort sett motsvarar de svarsnivåer som tidigare erhållits i den här typen av elitundersökningar i Norden.<SPAN class="ft20">11 </SPAN>Här koncentrerar vi oss sålunda på hur EU- politiken utformas inom medlemsländerna och närmare bestämt kartlägger vi hur makten över formuleringen av den svenska respektive finländska <NOBR>EU-politiken</NOBR> är fördelad. En övervägande del av den empiriska forskningen om EU:s demokratiska underskott har handlat om demokratiska tillkortakommanden hos och mellan EU:s institutioner, medan <NOBR>EU-medlemskapets</NOBR> demokratiska konsekvenser på medlemsländerna varit ett mer försummat område.<SPAN class="ft20">12 </SPAN>Här är det precisa syftet att specifikt utforska hur EU- medlemskapet återverkat på demokratin i två nordiska medlemsländer – Sverige och Finland.</P> <P class="p209 ft1">Trots att medlemsländernas konstitutioner pekar ut parlamenten som de organ som ska ha den yttersta makten, så skiljer sig deras faktiska inflytande över politikens utformning åt. Såväl inom forskningen som i den allmänna debatten har det hävdats att den svenska och finländska riksdagen i jämförelse med många andra nationella parlament har stora möjligheter att utforma den nationella <NOBR>EU-politiken.<SPAN class="ft20">13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>En vedertagen allmän klassificering av parlamentens faktiska påverkansmöjligheter urskiljer tre typer av parlament.<SPAN class="ft20">14 </SPAN>De parlament som kan förändra eller avvisa förslag från</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft34">10</SPAN><SPAN class="ft31">Enkäterna har förtjänstfullt administrerats av forskningsassistenterna Kåre Vernby och Nils Pettersson, och Richard Öhrvall har kodat materialet.</SPAN></P> <P class="p57 ft23"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft51">I jämförelse med övriga parlamentsledamotenkäter så är svarsfrekvensen i Sverige lägre än vad som är fallet för den svenska riksdagsledamotenkäten, som görs i Göteborg, medan svarsfrekvensen för motsvarande undersökningar i Finland är något högre än i tidigare enkätstudier, se Esaiasson & Heidar 2000, s. 11.</SPAN></P> <P class="p57 ft23"><SPAN class="ft34">12</SPAN><SPAN class="ft56">Detta är en viktig aspekt av ”europeisering”, dvs. förändringar som den överstatliga politiska nivån har på nationella och subnationella politiska nivåerna. Se Radaelli 2000 och Olsen 2001, för en diskussion om europeiseringsbegreppet.</SPAN></P> <P class="p117 ft28"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft35">Maurer & Wessels 2001.</SPAN></P> <P class="p129 ft33"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft52">Norton 1996.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">51</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">regeringen och formulera egna förslag är <SPAN class="ft18">politikskapande parlament</SPAN>, medan parlament som enbart kan förändra och avvisa är <SPAN class="ft18">politikinfluerande</SPAN>. Om förslag inte kan förändras eller avvisas är det <SPAN class="ft18">parlament med litet eller inget inflytande</SPAN>. Det finns även stora skillnader i hur medlemsländernas parlament är involverade i det politiska beslutsfattandet i <NOBR>EU-frågor.<SPAN class="ft20">15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Den ovan beskrivna kategoriseringen har operationaliserats med avseende på parlamentens inflytandemöjligheter på den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning på så sätt att parlament som äger ett visst veto, har möjligheter att ändra i förslagen och styra kompromisser är starka politikskapande nationella spelare i utformningen av <NOBR>EU-politiken.<SPAN class="ft20">16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Danmark, Finland, Österrike och Sverige hör till gruppen av inflytelserika parlament, medan parlamenten i Frankrike och Storbritannien är politikinfluerande. De övriga europeiska parlamenten har litet eller inget inflytande över <NOBR>EU-politiken.</NOBR></P> <P class="p46 ft1">Man kan å ena sidan förvänta sig att parlamentens möjligheter att påverka politiken är lika stora i Finland och Sverige. Den likartade politiska strukturen och traditionen i termer av parlamentsstruktur, partisystem, ett brett deltagande i den politiska beslutsprocessen – inte enbart av politiska partier – utan även av organiserade intressen och det faktum att de båda länderna blev medlemmar i EU samtidigt skulle bädda för att de två parlamenten har likartade förutsättningar att påverka <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning. Dvs. det finns en bakomliggande politisk struktur och tradition som de två länderna delar och som fortlever i hur man gör politik och i förlängningen hur beslutsfattandet i <NOBR>EU-frågor</NOBR> går till. Å andra sidan, så kunde man även förvänta sig en skillnad mellan Finland och Sverige utifrån hur beslutsfattandet i <NOBR>EU-frågor</NOBR> har organiserats i de två parlamenten. Såväl i Sverige som i Finland inrättades specifika EU- organ, vars syfte är att åtgärda det demokratiska underskott som uppstått på nationell nivå till följd av <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR> I Sverige inrättades en specifik <NOBR>EU-nämnd</NOBR> vars ställning särskiljdes från de övriga utskottens och i Finland ombildades det Stora utskottet till ett <NOBR>EU-samordningsorgan.</NOBR> Utskottens utformning och befogenheter beskrivs i detalj längre fram i texten. Men det kan redan här påpekas att de finländska fackutskottens deltagande i beredningen av <NOBR>EU-frågor</NOBR> är formellt institutionaliserat då Stora utskottets behandling av <NOBR>EU-frågor</NOBR> grundar sig på den ståndpunkt som</P> <P class="p211 ft23"><SPAN class="ft34">15</SPAN><SPAN class="ft31">Maurer & Wessels 2001 är en informativ översikt av hur </SPAN><NOBR>EU-arbetet</NOBR> är organiserat i parlamenten i EUs medlemsländer.</P> <P class="p212 ft33"><SPAN class="ft34">16</SPAN><SPAN class="ft52">Maurer & Wessels 2001, s. 509.</SPAN></P> <P class="p38 ft13">52</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">fackutskottet levererat. Utskotten är därmed regelmässigt involverade i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning på ett annat sätt än i Sverige där utskotten kan – men inte tvingas – lämna yttranden över <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Denna institutionella olikhet där de finländska riksdagsledamöterna i en större omfattning deltar i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning kan avspeglas i riksdagsledamöternas upplevda delaktighet i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning, medan <NOBR>EU-politikens</NOBR> specialisering till <NOBR>EU-nämnden</NOBR> kan bidra till att de svenska riksdagsledamöterna upplever ett större avstånd till beslutsfattandet i EU- frågor. Den institutionella utformningen av beslutsfattandet i EU- frågor kan sålunda tänkas göra en skillnad för den upplevda delaktigheten. Inledningsvis kommer vi nu att studera ledamöternas uppfattning om olika aktörers inflytande över utformandet av den nationella <NOBR>EU-politiken.</NOBR></P> <P class="p213 ft19">Vem har makten över <NOBR>EU-politiken?</NOBR></P> <P class="p41 ft1">Det politiska beslutsfattandet har förändrats till följd av den europeiska integrationen. Anslutningen av nya medlemmar innebär att beslutsprocessen i EU påverkas då allt fler aktörer involveras, men också att sättet att bedriva politik inom medlemsländerna förändras då de nationella beslutsprocesserna sammanflätas med det komplexa nätverk av institutioner av aktörer som agerar i EU. Här ska vi ta reda på hur makten över den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning är fördelad mellan olika aktörer och institutioner inom medlemsstaterna.</P> <P class="p114 ft1"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har inneburit att politiska beslut, som tidigare suveränt fattades av riksdagen nu avgörs inom EU:s institutioner till vilka parlamenten inte har access. Eftersom parlamenten som institution lånat ut sin normgivningsmakt är det i synnerhet viktigt att utforska den folkvalda församlingens delaktighet i utformningen av <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Därför står den svenska och finländska riksdagens självbilder i fokus. För det första, hur mycket makt anser riksdagen att de själva och andra politiska aktörer och institutioner har? Känner sig parlamentarikerna delaktiga i beslutsprocessen? Hur stort inflytande har de två parlamenten i förhållande till framför allt regering, tjänstemän och organiserade intressen, men även väljarkåren? För det andra, hur mycket makt bör riksdagen och andra politiska institutioner ha? Syftet är att kartlägga riksdagsledamöternas uppfattningar om eventuella</P> <P class="p188 ft13">53</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">maktöver- eller underskott i det nationella beslutsfattandet i EU- frågor. Närmare bestämt, finns det institutioner som har för stor alternativt för liten påverkan på <NOBR>EU-politiken?<SPAN class="ft20">17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Frågorna eller frågepaketen är härledda från ett antal hypoteser om hur EU- medlemskapet återverkar på aktörer och institutioner i de nationella politiska systemen.</P> <P class="p12 ft1">Makt är ett av statsvetenskapens mest centrala, men också mest mångtydiga begrepp. Med makt menar vi här inflytande på beslutsprocessen. Här utgår vi från riksdagsledamöternas bedömningar av maktförhållanden på så sätt att de ombads att på en elvagradig skala <NOBR>(0–10)</NOBR> ange hur stort inflytande ett antal institutioner och aktörer <SPAN class="ft18">har </SPAN>respektive <SPAN class="ft18">bör </SPAN>ha över den nationella <NOBR>EU-politiken.<SPAN class="ft20">18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>0 innebär ingen eller lite makt, medan 10 innebär mycket makt. Skalan har senare modifierats så att den går mellan <NOBR>0–100,</NOBR> vilket kan avläsas som maktpoäng.<SPAN class="ft20">19</SPAN></P> <P class="p92 ft1">Denna ryktesmetod då individer uppmanas ange hur mycket makt de anser att olika grupper har är ett av många sätt på vilket man kan mäta graden av inflytande.<SPAN class="ft20">20 </SPAN>Metoden har två uppenbara brister. För det första, trots att riksdagsledamöterna är centrala aktörer i den politiska beslutsprocessen och därmed äger insyn så behöver deras uppfattningar inte reflektera den faktiska fördelningen av makt eftersom det kan vara svårt att bedöma det egna alternativt andras inflytande. För det andra, riksdagsledamöterna är så att säga ”parter i målet”. Närmare bestämt, parlamentet är den institution som enligt regeringsformen borde ha den största makten över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning och detta faktum kan bidra till att det finns en tendens hos ledamöter att över- eller underskatta det egna maktinnehavet i relation till övriga institutioner. Men, det är just detta som gör det särdeles värdefullt att utforska riksdagsledamöternas syn på sitt eget och andras maktinnehav. Det primära är sålunda att kartlägga riksdagens uppfattning av sin egen makt i förhållande till andra politiska institutioner och aktörer. Har</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft34">17</SPAN><SPAN class="ft31">Frågeställningen är i sin konstruktion identisk med den som använts i den svenska riksdagsenkäten, som görs vid den Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. De institutioner som ledamöterna ombeds poängsätta skiljer sig däremot något åt.</SPAN></P> <P class="p11 ft23"><SPAN class="ft34">18</SPAN><SPAN class="ft22">De svenska och finländska riksdagsledamöterna ombads att på en skala mellan </SPAN><NOBR>0–10</NOBR> ange i vilken utsträckning institutioner och aktörer har att säga till om i den nationella EU- politiken. Frågan löd: ”Kan Du med hjälp av nedanstående skala ange hur mycket de uppräknade institutionerna/grupperna har att säga till om respektive bör ha att säga till om vad beträffar Sveriges/Finlands politik gentemot EU?”.</P> <P class="p212 ft28"><SPAN class="ft34">19</SPAN><SPAN class="ft35">På så sätt undviker man decimaler i presentationen.</SPAN></P> <P class="p145 ft33"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft72">Andra sätt att mäta makt är till exempel att utgå från deltagande i politiska beslutsprocesser, kontroll av resurser eller antal inflytelserika positioner.</SPAN></P> <P class="p51 ft13">54</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">riksdagen det inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> som den bör ha? Finns det ur riksdagens synpunkt grupper som har för stort eller alldeles för litet inflytande?</P> <P class="p3 ft1">Svaren på dessa frågor är en given utgångspunkt för att senare ta reda på om riksdagen ser ett behov av att eventuellt stärka parlamentens roll i <NOBR>EU-beslutsfattandet</NOBR> eller om den rådande beslutsordningen är tillräcklig. Det har hävdats att uppfattat inflytande i tillägg till övriga maktmedel som till exempel kunskap och deltagande är en viktig komponent för framgångsrik påverkan.<SPAN class="ft20">21 </SPAN>Om den självupplevda makten är liten kan det i förlängningen bidra till ett främlingskap och i detta fall leda till ett minskat intresse för, och deltagande i, <NOBR>EU-politiken.</NOBR></P> <P class="p140 ft19">Maktens centralisering? – några hypoteser</P> <P class="p29 ft1">Inledningsvis ska vi ta reda på hur riksdagsledamöterna uppfattar den faktiska maktfördelningen i den nationella beredningen av EU- frågor. Utifrån de svenska och finländska riksdagsledamöternas bedömningar av ett antal institutioners och aktörers påverkan på <NOBR>EU-politiken</NOBR> erhåller vi maktpoäng, som är grundat på medelvärdet av ledamöternas rangordningspoäng för varje enskild institution. Dessa maktpoäng anges i parentes i den löpande texten.</P> <P class="p53 ft1">Den första frågan som är av stort intresse är hur riksdagens ledamöter bedömer sitt inflytande i förhållande till övriga aktörer. Ytterligare, förekommer maktskillnader internt inom riksdagen på så sätt att de <NOBR>EU-specialiserade</NOBR> riksdagsorganen har större inflytande på <NOBR>EU-frågorna</NOBR> än fackutskotten? Den ojämlika tillgången till beslutsfattandets rum på <NOBR>EU-nivån</NOBR> försvårar ett brett och informerat deltagande och på grund av att riksdagen i motsats till regering och förvaltning inte har direkt tillgång till EU:s institutioner kan dess roll vara att passivt reagera på regeringens agerande. Ett ytterligare problem för riksdagens möjligheter att påverka är att den involveras i ett relativt sent skede i beslutsprocessen. Den bristande offentligheten i <NOBR>EU-institutionernas</NOBR> beslutsprocesser lägger hinder i vägen för ett informerat deltagande och gör det svårare att kontrollera hur olika nationalstatliga aktörer agerar, t.ex. vilka ståndpunkter de driver inom EU:s organ.</P> <P class="p171 ft1">För det andra, dominerar regeringen och tjänstemän den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning? Det har hävdats att nationella</P> <P class="p215 ft33"><SPAN class="ft30">21 </SPAN>Esaiasson & Holmberg 1990, s. 137.</P> <P class="p96 ft13">55</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">aktörer som deltar i beslutsprocessen på <NOBR>EU-nivån,</NOBR> endera i kommissionens förberedande faser eller ministerrådets förhandlings- och beslutsarenor, kan stärka sitt inflytande över <NOBR>EU-politi-</NOBR> ken inom medlemsländerna. Regeringens och tjänstemännens maktövertag uppstår genom tillgång till och möjligheter till kontroll över information och i förlängningen möjligheter att i en högre utsträckning (än tidigare) kontrollera beslutsprocessen på hemmaplan. De offentliga tjänstemännen har inte bara ett kunskapsövertag i kraft av sin specialisering, utan även av sin storlek och kontaktyta. Under olika skeden av beslutsprocessen – initiering, beredning, implementering och efterkontroll – kan förvaltningen påverka den politiska processens inriktning. <NOBR>EU-medlem-</NOBR> skapet har sålunda inneburit att ytterligare en politikskapande nivå tillkommit till vilken tjänstemännen har direkt tillgång. Eftersom lagstiftningen inom EU ofta är teknisk och specialiserad till sin karaktär kan tjänstemännen genom sina specialistkunskaper erhålla ett övertag i beslutsprocessen. I likhet med regeringen har departement och tjänstemän till följd av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> fått ytterligare maktresurser som kan omvandlas till större inflytande.</P> <P class="p216 ft1">För det tredje, vilket inflytande har olika intressen över <NOBR>EU-frå-</NOBR> gorna. Konstitutionerna påtalar i liten omfattning intresse- och lobbyorganisationers plats i den politiska beslutsprocessen trots att de via kommitté- och remissförfarandet och medverkan i stora politiska uppgörelser traditionellt har haft betydande möjligheter att delta i det politiska beslutsfattandet i Sverige och Finland.<SPAN class="ft20">22 </SPAN>Även via partier har intresseorganisationer kunnat påverka politikens utformning. EU har inneburit att de organiserade intressena kan verka på ytterligare en arena för påverkan och de har inte varit sena att utnyttja denna kanal, främst genom lobbying, men även genom representation i Bryssel.<SPAN class="ft20">23 </SPAN>EU, fram för allt kommissionen, har även haft ett intresse av att knyta till sig olika intressen, vilket tagit sig uttryck i deltagande i arbetsgrupper och kommittéer. Intresse- och lobbygrupper kan därmed påverka politiken både inom sina respektive medlemsstater och i EU, vilket kan innebära ökade inflytandemöjligheter. Här har riksdagsleda– möterna fått ange hur stort inflytande arbetstagarorganisationer (LO/SAK),<SPAN class="ft20">24 </SPAN>arbetsgivarorganisationer (SAF/STK)<SPAN class="ft20">25 </SPAN>jordbruksor-</P> <P class="p217 ft28"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft35">I den svenska fallet kan hänvisas till RF 7:2.</SPAN></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft35">Marks & McAdam 1996.</SPAN></P> <P class="p36 ft33"><SPAN class="ft34">24</SPAN><SPAN class="ft72">Förkortningarna LO står för Landsorganisationen i Sverige och SAK Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö (på svenska FFC Finlands Fackförbunds Centralorganisation).</SPAN></P> <P class="p102 ft13">56</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p218 ft1">ganisationer (LRF/MTK),<SPAN class="ft20">26 </SPAN>vilka traditionellt beretts möjligheter att påverka politikens utformning. Riksdagsledamöterna har även fått ange det inflytande de anser att finansmarknaden och det privata näringslivets har på <NOBR>EU-politiken.</NOBR></P> <P class="p53 ft1">För det fjärde, riksdagsledamöterna har även fått bedöma väljarkårens påverkan på den nationella <NOBR>EU-politiken.</NOBR> EU beskrivs ofta som ett elitprojekt som inte återspeglar väljarnas åsikter och här kan vi studera hur riksdagsledamöterna, som är mer <NOBR>EU-positiva</NOBR> än sina väljare, ser på väljarkårens makt över <NOBR>EU-politiken.</NOBR></P> <P class="p40 ft19">Regeringen dominerar i Sverige</P> <P class="p141 ft1">Den svenska riksdagens självbild bekräftar i en större utsträckning de hypoteser om att makten i medlemsländerna centraliseras till regeringen till följd av den europeiska integrationen. De svenska riksdagsledamöterna anger att regeringen och regeringsorgan som departement och <NOBR>EU-representationen</NOBR> i Bryssel har ett avsevärt maktförsprång före folkförsamlingen. Regeringen är det organ som har mest att säga till om i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning enligt de svenska såväl som de finländska riksdagsledamöterna, men maktavståndet mellan regering och riksdag är dubbelt så stort i Sverige (30 poäng) som i Finland (14 poäng). Dessutom upplever sig den finländska riksdagen (73) stå på något så när likvärdig fot med såväl utrikesministeriet som presidenten (74 respektive 72), medan de svenska riksdagsledamöterna upplever att både utrikesdepartementet och <NOBR>EU-representationen</NOBR> kan påverka <NOBR>EU-politiken</NOBR> i en större utsträckning än de själva. Trots att presidentens maktbefogenheter begränsades i samband med den finländska grundlagsförändringen år 2000 så har presidenten fortsättningsvis ett stort inflytande över det politiska beslutsfattandet och frågan är huruvida <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> kan ha bidragit till att presidenten kunnat bibehålla sitt grepp över politiken.</P> <P class="p219 ft23"><SPAN class="ft34">25</SPAN><SPAN class="ft31">SAF är förkortningen av Svenska Arbetsgivareföreningen, medan STK står för Suomen Työnantajain Keskusliitto.</SPAN></P> <P class="p220 ft33"><SPAN class="ft34">26</SPAN><SPAN class="ft46">LRF står för Lantbrukarnas Riksförbund och MTK för Maa ja metsätaloustuottajain keskusliitto.</SPAN></P> <P class="p58 ft13">57</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1"><SPAN class="ft18">Tabell 1. </SPAN>De svenska och finländska riksdagsledamöternas uppfattning om olika institutioners och aktörers makt över den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning (medeltal).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td26"><SPAN class="p163 ft10">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p221 ft61">poäng</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p5 ft10">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p222 ft61">poäng</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p163 ft73">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p221 ft61">82</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p5 ft73">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p222 ft61">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p221 ft61">69</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Stora utskottet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73"><NOBR>EU-representationen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p223 ft61">61</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Utrikesministeriet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Finansmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p223 ft61">53</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73"><NOBR>EU-nämnden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p223 ft61">52</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Presidenten</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p224 ft61">52</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73"><NOBR>EU-representationen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">45</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Fackutskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">Privata näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p224 ft61">45</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Finansmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Väljarkåren</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">42</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">SAF</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">41</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Offentliga tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p221 ft61">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Privata näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Offentliga tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">39</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">STK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Fackutskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">35</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">MTK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p5 ft73">Väljarkåren</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p222 ft61">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft1">Det är sålunda uppenbart att den svenska riksdagen i jämförelse med den finländska känner sig betydligt mer marginaliserad i utformningen av <NOBR>EU-politiken</NOBR> i förhållande till regeringsmakten. En möjlig förklaring till att den finländska riksdagens större upplevda makt över <NOBR>EU-frågorna</NOBR> är de breda samlingsregeringarna i vilka alla partier förutom Centern och Kristdemokraterna deltar. Då ett stort flertal av partierna innehar regeringstaburetter kan även ett större antal partier vara med och påverka <NOBR>EU-frågornas</NOBR> utformning genom regeringen, och detta faktum skulle kunna förklara den större upplevda delaktigheten. På den direkta frågan om regeringen är för dominerande i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning finns dock ingen tydlig uppdelning mellan regerings- och oppositionspartier i Finland, medan så är fallet i Sverige. I Finland anser oppositionspartiet Centerns ledamöter (79 procent), regeringspartierna Vänsterförbundet (75 procent), Gröna (66 procent) och Socialdemokraterna (51 procent) att regeringen är för dominerande i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning, dvs. det finns ingen systematisk differens mellan regerings- och oppositionspartier. I Sverige finns det däremot en stor skillnad i hur regeringsrespektive oppositionspartier värderar regeringens dominans i EU- politiken. Endast 29 procent av de svenska socialdemokratiska</P> <P class="p225 ft13">58</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">ledamöterna tycker att regeringen är för dominerande i EU- politikens utformning, medan mellan <NOBR>70–84</NOBR> procent av oppositionspartiernas ledamöter instämmer.</P> <P class="p146 ft1">Eftersom regeringen i regel enbart förankrar sina förslag i EU- frågor i det egna partiet<SPAN class="ft20">27 </SPAN>och inte i andra, så har de socialdemokratiska ledamöterna större möjligheter att ha ett mer direkt inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> genom sitt parti. Det vill säga den finländska riksdagens större upplevda delaktighet i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning kan inte förklaras med att fler partier sitter i regeringen.</P> <P class="p226 ft1">De specifika <NOBR>EU-organen</NOBR> i de två parlamenten – <NOBR>EU-nämnden</NOBR> i Sverige och Stora utskottet i Finland – har lika eller nästan lika stor makt som riksdagen som helhet i <NOBR>EU-frågorna,</NOBR> men de övriga utskottens inflytande över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning skiljer sig avsevärt åt. Stora utskottet (77) och <NOBR>EU-nämnden</NOBR> (52) har därmed ett maktövertag i förhållande till fackutskotten. Riksdagens specialiserade <NOBR>EU-organ</NOBR> utgör sålunda riksdagsinterna makteliter i utformningen av <NOBR>EU-frågor.</NOBR> En anmärkningsvärd skillnad mellan Sverige och Finland är fackutskottens makt över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning. I Sverige intar utskotten (35) jumboplatsen med avseende på inflytande över <NOBR>EU-politiken,</NOBR> medan de finländska fackutskotten (62) upplevs ha mycket mera att säga till om. Riksdagsledamöternas inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> är därmed jämnare fördelad i Finland än i Sverige. Detta faktum motiverar en mer djuplodande undersökning av hur <NOBR>EU-frågorna</NOBR> bereds internt i riksdagarna, vilket vi återkommer till längre fram.</P> <P class="p171 ft1">Det är intressant att notera att tjänstemännens inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> inte bedöms som särdeles stort trots att de i likhet med regeringen har direkt access till EU:s förhandlings- och beslutsarenor. Tanken att tjänstemännen på grundval av kontroll av ytterligare maktmedel skulle kunna påverka den nationella EU- politikens utformning får sålunda inget stöd utifrån riksdagsledamöternas perspektiv. Tjänstemännen i Finland (55) och i Sverige (39) hör därmed till de grupper som ledamöterna uppfattar har minst att säga till om i <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Vad beträffar olika intressens inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> har de i olika grad kunnat påverka denna. I Finland är det relativt små skillnader mellan olika intressens påverkan, medan det i Sverige finns en större spridning. De finländska intressena har haft mindre makt än de flesta andra</P> <P class="p227 ft33"><SPAN class="ft30">27 </SPAN>Lindgren 1999, s. 22.</P> <P class="p96 ft13">59</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">aktörer, men i maktpoäng betraktat ett större inflytande än de svenska. Organisationer som verkar inom ramen för den första pelaren, dvs. på den gemensamma marknaden och jordbrukspolitiken, har enligt de svenska riksdagsledamöterna haft ett något större inflytande över den svenska <NOBR>EU-politiken</NOBR> än andra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, SAF (41) och LO (40). Finansmarknaden (53), LRF (45) och det privata näringslivet (45) har enligt de svenska riksdagsledamöterna haft ett större eller nästan lika stort inflytande på <NOBR>EU-frågorna</NOBR> som de själva. Dessa organisationer har haft ett givet intresse av att försöka påverka den svenska linjen i <NOBR>EU-frågor,</NOBR> men har även via starka lobbygrupper verksamma inom EU haft möjligheter att påverka politiken. Deras ställningstaganden har även varit betydelsefulla både i frågan om svenskt medlemskap i EU och <NOBR>EMU-frågan,</NOBR> men de har också givna intressen inom ramen för EU:s jordbruks- och arbetsmarknadspolitik. De finländska riksdagsledamöterna upplever däremot att de har ett betydande maktförsprång före såväl arbetsmarknadens parter (SAK 55 och STK 54), som jordbruks- (53) och finansiella intressen (61).</P> <P class="p46 ft1">En uppseendeväckande skillnad är hur de två parlamenten bedömer väljarkårens makt över <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Trots att de svenska och finländska väljarna i maktpoäng betraktat (42 respektive 45) har lika stort – eller snarare litet – inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> så menar de finländska ledamöterna att den egna väljarkåren av de angivna institutionerna har minst inflytande över <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Trots att den svenska väljarkårens makt i termer av maktpoäng inte skiljer sig nämnvärt från den finländska, så upplevs de svenska väljarna ha mera att säga till om vad gäller den nationella EU- politiken än bland andra arbetsmarknadens parter, tjänstemännen och fackutskotten.</P> <P class="p148 ft1">Sammanfattningsvis, de hypoteser som formulerats om EU- medlemskapets konsekvenser på medlemsstaternas politiska system där bl.a. regering och förvaltning antas ha ett stort maktövertag över framför allt väljarna och deras valda representanter stämmer sålunda bättre överens med de svenska riksdagsledamöternas erfarenheter. De svenska riksdagsledamöterna målar sålunda upp ett betydligt dystrare självporträtt av sina inflytandemöjligheter över den nationella <NOBR>EU-politiken</NOBR> än de finländska. Utifrån hur riksdagsledamöterna rangordnar institutioners inflytande ligger den svenska riksdagen i bakvattnet på fram för allt regering och departement. Det är även intressant att notera att de finländska riksdagsledamöterna placerar väljarkåren på jumboplats vad beträffar</P> <P class="p228 ft13">60</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">inflytande över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning, medan den svenska väljarkåren intar en något mer fördelaktig maktposition. Den svenska riksdagens självbild är sålunda av en marginaliserad institution, medan den finländska riksdagen målar fram en betydligt mer självsäker bild.</P> <P class="p229 ft19">Vem bör ha makten?</P> <P class="p41 ft1">Efter att ha kartlagt de två riksdagarnas bilder av vem som har makten ska vi ta reda på deras syn på vem som bör ha makten över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning. I en stats konstitution ingår vanligtvis tre olika element: styrelsens yttersta legitimitetsgrund anges, kompetensregler och medborgerliga fri- och rättigheter fastslås.<SPAN class="ft20">28 </SPAN>Här ska vi uppehålla oss vid den andra komponenten genom att ta reda på hur mycket makt riksdagsledamöterna anser att olika institutioner och aktörer bör ha över den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning. På samma sätt som det finns ett gap mellan demokratins ideal och praktik så kan man förvänta sig en skillnad mellan konstitutionens bokstav och det faktiska beslutsfattandet.</P> <P class="p136 ft1">Riksdagsledamöternas syn på vem som <SPAN class="ft18">bör ha </SPAN>makt återspeglar både konstitutionens bokstav såväl som etablerad praxis. Rangordningen av hur mycket inflytande olika aktörer och institutioner bör ha över det politiska beslutsfattandet i <NOBR>EU-frågor</NOBR> avspeglar det demokratiska idealet, men med vissa undantag. Intressant nog är de svenska och finländska ledamöternas maktrangordningar nästan identiska (Pearson’s r =0,869)<SPAN class="ft20">29</SPAN>. Skillnaderna i hur man uppfattar att makten fördelar sig mellan olika institutioner i de båda länderna beror således inte på att man har olika normativa utgångspunkter om hur makten borde vara fördelad, dvs. man kan inte avfärda resultaten med att det råder olika förväntningshorisonter.</P> <P class="p4 ft1">De representativa politiska institutionerna är den grupp som i linje med konstitutionens bokstav bör ha det största inflytandet över <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Föga förvånande anser både de svenska och finländska riksdagsledamöterna att riksdagen bör ha mest makt över <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning (82 respektive 89 poäng). Ett ytterligare tecken på att parlamenten ses som den institution som bör ha mest att säga till om i <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning är att EU- nämnden alternativt Stora utskottet, samt fackutskotten är institu-</P> <P class="p230 ft28"><SPAN class="ft34">28</SPAN><SPAN class="ft35">Petersson & Söderlind 1993, s. 11.</SPAN></P> <P class="p129 ft33"><SPAN class="ft34">29</SPAN><SPAN class="ft52">Signifikant på </SPAN><NOBR>0,01-nivån.</NOBR></P> <P class="p96 ft13">61</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">tioner som i hög utsträckning bör kunna påverka <NOBR>EU-frågorna.</NOBR> De svenska ledamöterna anser att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> (65) och de fasta utskotten (64) bör vara likvärdiga i riksdagens beredning av EU- frågor. Stora utskottet (85) i Finland bör enligt de finländska ledamöterna ha något större inflytande över <NOBR>EU-frågorna</NOBR> än fackutskotten (76).</P> <P class="p12 ft1">Regeringen bör ha ett nästan lika stort inflytande över <NOBR>EU-poli-</NOBR> tikens utformning som parlamenten i de två länderna. Däremot bör det svenska utrikesdepartementets (63) respektive finländska utrikesministeriets (76) inflytande vara mindre än riksdagens och regeringens.</P> <P class="p231 ft1"><SPAN class="ft18">Tabell 2. </SPAN>De svenska och finländska riksdagsledamöternas uppfattning om hur stort inflytande institutioner och aktörer bör ha över den nationella politikens utformning (medeltal).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td26"><SPAN class="p163 ft10">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p221 ft61">poäng</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p5 ft10">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p222 ft61">poäng</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p163 ft73">Riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p221 ft61">82</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p5 ft73">Riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p222 ft61">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p221 ft61">76</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Väljarkåren</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">76</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Stora utskottet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73"><NOBR>EU-nämnden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p223 ft61">65</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Fackutskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">Fackutskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p221 ft61">64</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Utrikesministeriet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">63</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Presidenten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73"><NOBR>EU-representationen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">59</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73"><NOBR>EU-representationen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">Privata näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p221 ft61">40</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">Väljarkåren</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">37</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Privata näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Finansmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">37</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">MTK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p163 ft73">SAF</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p221 ft61">35</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p5 ft73">STK</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p222 ft61">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">35</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p163 ft73">Offentliga tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p221 ft61">33</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p5 ft73">Finansmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p222 ft61">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p5 ft73">Offentliga tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p222 ft61">54</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft1">En överraskande skillnad finns mellan de svenska och finländska riksdagsledamöternas uppfattning om det inflytande väljarna borde ha på den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning. De folkvalda i Sverige anser att väljarkåren (76) bör ha lika stor makt över den nationella <NOBR>EU-politiken</NOBR> som regeringen, medan de finländska ledamöterna menar att väljarnas inflytande över <NOBR>EU-politiken</NOBR> bör vara mer blygsam (62 poäng). Skillnaden i ”bör <NOBR>ha”-maktpoäng</NOBR> mellan de två folkförsamlingarna och respektive väljarkår – sex poäng i Sverige och 27 poäng i Finland – pekar sannolikt på olika</P> <P class="p232 ft13">62</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">demokratiska traditioner i de två länderna. En rimlig tolkning är att medan de svenska riksdagsledamöterna i en högre utsträckning anser att de ska följa och avspegla folkviljan, så uppfattar sig de finländska riksdagsledamöterna äga ett större oberoende gentemot väljarna. Detta är något överraskande med tanke på det finländska personvalssystemet, som kunde leda till en större lyhördhet hos de folkvalda inför väljarna. Skillnaden tyder sålunda på en mer elitistisk demokratitradition i Finland. Ett konkret exempel på detta är de olika sätt på vilket <NOBR>EMU-deltagandet</NOBR> hanterats i Sverige respektive Finland. Alla svenska partier menar att deltagande i EMU ska avgöras via folkomröstning, som föregås av grundlig offentlig debatt. Trots att det i de finländska opinionsmätningarna aldrig registrerats en <NOBR>EMU-positiv</NOBR> majoritet så fattades beslutet om Finlands deltagande i EMU genom ett ordinarie riksdagsbeslut.</P> <P class="p4 ft1">Intresse- och lobbygrupper samt tjänstemän bör enligt en fallande inflytandeskala kunna påverka <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning, men i en betydligt mindre omfattning än de representativa politiska institutionerna. De finländska riksdagsledamöterna placerar i likhet med sina svenska kolleger intressen och tjänstemän på bottenplaceringar över hur mycket makt de bör ha över politiken.</P> <P class="p2 ft1">Sammanfattningsvis, politikens representativa institutioner och medborgarna bör helt enligt vad som är formellt reglerat i de två ländernas konstitutioner ha mest att säga till om i <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Föga förvånande menar således ledamöterna att riksdagen bör, följd av regeringen och väljarkåren, ha mest makt. De finländska riksdagsledamöterna avviker med avseende på det inflytande väljarna bör ha genom att framhålla att såväl riksdag som regeringsorgan äger rätt till ett oberoende i förhållande väljarna i utformningen av den nationella <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Den höga placeringen av <NOBR>EU-nämnden</NOBR> och de fasta utskotten vittnar också om att riksdagsledamöterna framhåller folkförsamlingens företräde i den politiska beslutsprocessen.</P> <P class="p213 ft19">Riksdagens maktunderskott</P> <P class="p29 ft1">Rangordningarna av å ena sidan innehav av makt och å andra sidan hur mycket makt olika aktörer och institutioner bör ha gör det möjligt att utforska om det finns institutioner som har för mycket alternativt för lite makt. Närmare bestämt, vi kan kartlägga riksdagsledamöterna bilder av institutioners maktöverskott respektive</P> <P class="p233 ft13">63</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">maktunderskott. I tabellen nedan innebär <NOBR>(-)</NOBR> att institutionen har för litet inflytande, medan (+) att den har för stort inflytande. Siffervärdena är resultatet av att medelvärdet av bör ha makt subtraherats från medelvärdet av har makt för varje enskild institution och på sätt kan institutionernas maktnetton fastställas. I tabellen finner vi de institutioner som har de största maktunderskotten överst. I stort sett sammanfaller rangordningen av institutionerna i Sverige och Finland, men både maktöverskotten och maktunderskotten är större i Sverige än i Finland. Det finns en större skillnad mellan institutioners faktiska och önskvärda maktinnehav i Sverige.<SPAN class="ft20">30</SPAN></P> <P class="p89 ft1">Framför allt är det två institutioner – väljarkåren samt riksdagen och dess utskott – som har för litet inflytande över den nationella <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Denna skillnad är större i Sverige än i Finland. Väljarkåren och riksdagen har enligt de svenska riksdagsledamöterna alldeles för litet att säga till om i <NOBR>EU-politiken:</NOBR> Väljarkårens maktunderskott <NOBR>(-35)</NOBR> är något större än riksdagens <NOBR>(-30).</NOBR> Det är även intressant att notera att fackutskottens maktunderskott <NOBR>(-29)</NOBR> är större än <NOBR>EU-nämndens</NOBR> <NOBR>(-14).</NOBR> Trots att de finländska riksdagsledamöterna i jämförelse med de svenska upplever att de har ett större inflytande över den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning finns utrymme för förbättringar med avseende på såväl riksdagens <NOBR>(-16)</NOBR> som väljarkårens <NOBR>(-17)</NOBR> påverkansmöjligheter. Även fackutskotten <NOBR>(-14)</NOBR> och Stora utskottet <NOBR>(-8)</NOBR> har för litet att säga till om, men de finländska riksdagsorganens maktunderskott är inte tillnärmelsevis lika stora som i Sverige.</P> <P class="p62 ft1">De två parlamentens självbilder bekräftar därmed hypotesen om att parlamenten har mindre makt än de bör ha över utformningen av den nationella <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Den svenska väljarkårens maktunderskott är ännu större än riksdagens och kan tolkas som att riksdagsledamöterna anser att den svenska <NOBR>EU-politiken</NOBR> är otillräckligt förankrad hos väljarna. De finländska riksdagsledamöterna menar att riksdagens och väljarkårens maktunderskott är lika stora, vilket innebär att de folkvalda fortsättningsvis bör ha ett maktförsprång i</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft30">30 </SPAN>Detta framkommer också tydligt när man tar fram korrelationerna mellan maktpoängen för ”har makt” och ”bör ha makt” för de svenska respektive finländska parlamentarikerna. Pearson’s r för de svenska parlamentarikernas uppfattning om vem som har makt respektive bör ha makt över <NOBR>EU-politiken</NOBR> är = 0,464. Motsvarande mått för det finländska fallet är 0,847 (resultatet är signifikant på <NOBR>0,01-nivån).</NOBR> Innebörden av detta är att det är betydlig större skillnad mellan ”varat” och ”börat” i Sverige jämfört med Finland. De finländska parlamentarikernas uppfattning om vem som har makt och vem som borde ha makt vad gäller utformandet av <NOBR>EU-politiken</NOBR> är således mer i överensstämmelse än vad som är fallet för svensk del.</P> <P class="p15 ft13">64</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft1">förhållande till sina väljare. Det är intressant att notera är att såväl <NOBR>EU-nämndens</NOBR> som Stora utskottets maktunderskott är mindre än fackutskottens, dvs. det finns en uppfattning om att de specifika <NOBR>EU-organen</NOBR> i högre utsträckning kan påverka den nationella EU- politiken än fackutskotten. Båda dessa organ erfar ett maktunderskott, men fackutskottens maktkonton har större underskott. Det är skäl att understryka att de svenska fackutskottens maktunderskott är nästan lika stort som väljarkårens och riksdagens. Å ena sidan kan man tolka detta som en önskvärd specialisering på samma sätt som riksdagsledamöter i fackutskotten är specialiserade på olika sakpolitiska områden och i enlighet med detta är <NOBR>EU-organens</NOBR> maktövertag acceptabel. Eftersom <NOBR>EU-frågorna</NOBR> å andra sidan skär på tvärs genom olika sakpolitiska frågor och därmed även berör konkreta politiska sakfrågor, som faller under fackutskottens områden, är EU- nämndens maktövertag ett tecken på en riksdagsintern förskjutning av makt från fackutskott till <NOBR>EU-nämnden.</NOBR></P> <P class="p235 ft1"><SPAN class="ft18">Tabell 3</SPAN>. Maktnetto bestående av poängdifferensen mellan riksdagsledamöternas bedömning av institutioners faktiska och önskvärda maktinnehav i Sverige och Finland.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p162 ft10">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p236 ft73">netto</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p5 ft10">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p237 ft73">netto</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p162 ft73">Väljarkåren</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p238 ft61"><NOBR>-35</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p5 ft73">Riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p239 ft61"><NOBR>-16</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p162 ft73">Riksdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p238 ft61"><NOBR>-30</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p5 ft73">Väljarkåren</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p239 ft61"><NOBR>-17</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73">Fackutskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p238 ft61"><NOBR>-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">Fackutskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p239 ft61"><NOBR>-14</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73"><NOBR>EU-nämnden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p238 ft61"><NOBR>-14</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">Stora utskottet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p240 ft74"><NOBR>-8</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p162 ft73">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p238 ft61"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p5 ft73">Privata näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p240 ft74"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73"><NOBR>EU-representationen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p238 ft61">+2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">MTK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p240 ft74"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p241 ft61">+6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">Utrikesministeriet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p240 ft74"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p162 ft73">SAF</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p238 ft61">+6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p5 ft73"><NOBR>EU-representationen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p240 ft74"><NOBR>-1</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73">Offentliga tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p238 ft61">+6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p239 ft61">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73">Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p241 ft61">+7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">Presidenten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p242 ft61">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p162 ft73">Privata näringslivet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p238 ft61">+7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p5 ft73">STK</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p239 ft61">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p238 ft61">+8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">SAK</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p240 ft61">+1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p162 ft73">Finansmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p241 ft61">+17</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p5 ft73">Tjänstemän</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p240 ft61">+1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p5 ft73">Finansmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p240 ft61">+7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft43">Trots att regeringen av ledamöterna uppfattas som dominerande i utformningen av <NOBR>EU-politiken</NOBR> så har regeringarna inte för stort inflytande. I synnerhet de finländska riksdagsledamöterna anser att</P> <P class="p243 ft13">65</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft1">regeringens, tjänstemännens och de organiserade intressenas faktiska inflytande överensstämmer med det de bör ha, vilket avspeglas i marginella maktöver- och underskott. Intressen inom förstapelarfrågor som jordbruk och den inre marknaden – LRF och finansmarknaden – har däremot något för mycket makt enligt de svenska riksdagsledamöterna, medan detta mönster inte är lika klart i Finland. Att just dessa institutioner uppfattas som mycket inflytelserika hänger troligen samman med att de via EU kan få stöd för politik som går på tvärs gentemot riksdagens ståndpunkter. Den svenska riksdagen stöder en avreglering av jordbruket, medan LRF via den reglerade europeiska jordbruksmarknaden har fått stöd för sin jordbrukspolitik. Men, dessa institutioners maktöverskott är till sin omfattning inte tillnärmelsevis lika stora som väljarkårens och riksdagens maktunderskott. I denna del har vi undersökt riksdagsledamöternas upplevda inflytande över EU- politiken och funnit att det finns en skillnad mellan Sverige och Finland i synnerhet med avseende på riksdagens makt. Kan riksdagsledamöternas självbilder i denna del härledas till hur det interna arbetet i samrådsförfarandet med regeringen är utformat? Detta är en huvudfråga när vi går in i nästa avsnitt.</P> <P class="p244 ft19"><NOBR>EU-frågornas</NOBR> hantering i riksdagen</P> <P class="p33 ft1">Inrättandet av specifika <NOBR>EU-nämnder</NOBR> eller utskott tillhör de konstitutionella innovationer som uppmärksammats i flera studier av integrationens återverkningar på det nationella politiska systemen och förhållandet mellan regering och riksdag.<SPAN class="ft20">31 </SPAN>De kan uppfattas som institutioner syftande till att åtgärda de ”demokratiska underskott” som uppstått på nationell nivå till följd av EU. Låt oss bara sammanfattningsvis konstatera att både i Sverige och Finland – liksom i övriga medlemsländer – har den offentliga retoriken handlat om att säkerställa parlamentens insyn och inflytande över den nationella politik som respektive regering vill bedriva i EU. Idén är närmare bestämt att regeringens försteg i formandet av svensk och finländsk politik i EU på detta vis skulle krympas. Parlamentens möjligheter till inflytande varierar dock mellan de två nordiska länderna.<SPAN class="ft20">32 </SPAN>I Sverige inrättades en <NOBR>EU-nämnd,</NOBR> vars ställning särskildes från de ordinarie utskotten. I Finland tilldelades det redan exi-</P> <P class="p245 ft28"><SPAN class="ft34">31</SPAN><SPAN class="ft35">Wiberg 1997; Bergman 1997; Hegeland & Mattson 1995, 1997, 2000.</SPAN></P> <P class="p122 ft33"><SPAN class="ft34">32</SPAN><SPAN class="ft52">Bergman & Damgaard (red.) 2000.</SPAN></P> <P class="p38 ft13">66</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">sterande Stora utskottet uppdraget att utöver sin uppgift att granska lagstiftningsärenden vara det organ inom riksdagen som hanterar <NOBR>EU-frågorna.<SPAN class="ft20">33</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Dessa två parlamentariska organ skiljer sig i sitt <NOBR>EU-arbete</NOBR> från ordinarie utskott på så sätt att deras huvudsakliga uppgift inte är att lämna ett betänkande till riksdagen över regeringens propositioner eller inkomna motioner m.m., utan deras roll är snarare att verka som ett rådgivande organ till regeringen som i sin tur ska företräda en nationell position i Bryssel. Dessa <NOBR>EU-organ</NOBR> har dels att ta ställning till en färdig förhandlingsposition från regeringen, dvs. <NOBR>EU-nämnden</NOBR> och Stora utskottet involveras formellt sett i ett relativt sent skede. Dels är utskottets möjligheter att binda regeringens företrädare att följa utskottets rekommendation begränsade. Därför kan de formella möjligheterna till inflytande för dessa organ kanske uppfattas vara små.<SPAN class="ft20">34 </SPAN>Frågan är emellertid hur stora parlamentens möjligheter till inflytande är i realiteten, en fråga som vi kommer att fokusera oss på i det följande. Kan skillnaderna i den interna organiseringen av <NOBR>EU-arbetet</NOBR> i riksdagarna vara en förklaring till ledamöternas olika uppfattning om sitt inflytande i <NOBR>EU-politiken?</NOBR> Detta skulle innebära att den tidigare uppmärksammade skillnaden mellan länderna vad gäller delaktighet beror på <NOBR>EU-arbetets</NOBR> olika organisering i de två länderna, dvs. det kan finnas en institutionell förklaring bakom olikheterna. Innan den empiriska redovisningen ska vi dock kort uppehålla oss vid några av de politiska övervägandena då <NOBR>EU-frågornas</NOBR> hantering i respektive riksdag diskuterades.</P> <P class="p246 ft19">Inrättandet av <NOBR>EU-organ</NOBR> i Sverige och Finland</P> <P class="p141 ft1">I december 1994 beslutade den svenska riksdagen om formerna för hur riksdagen och regeringen skulle samverka i frågor som rör Europeiska unionen.<SPAN class="ft20">35 </SPAN>Bland de frågor som var uppe till diskussion var nämndens befogenheter och förhållandet till andra utskott. Bl.a. jämförde man med det danska fallet där <SPAN class="ft18">Europaudvalgets </SPAN>besked till regeringen är bindande. KU vände sig emellertid emot en sådan ordning med hänvisning till att det var regeringen som</P> <P class="p29 ft23"><SPAN class="ft34">33</SPAN><SPAN class="ft51">Frågor som berör den andra pelaren, dvs. utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, behandlas inte inom Stora utskottet, utan inom det ordinarie utrikesutskottet.</SPAN></P> <P class="p57 ft23"><SPAN class="ft34">34</SPAN><SPAN class="ft31">För ett illustrativt exempel av svårigheterna i detta avseende se Konstitutionsutskottets granskning av statsrådet Leif Pagrotskys agerande i EU i frågan om samarbete i turismpolitik, där Pagrotsky frångick </SPAN><NOBR>EU-nämndens</NOBR> rekommendation (KU 1997/98:25 s. 33ff).</P> <P class="p247 ft33"><SPAN class="ft34">35</SPAN><SPAN class="ft52">KU 1994/95:22, rskr. </SPAN><NOBR>65–66;</NOBR> Se RO 10 kap. 4 §.</P> <P class="p96 ft13">67</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">företrädde Sverige i ministerrådet och man ansåg att regeringen skulle ges möjlighet att agera med fullt politiskt ansvar. Lösningen på problemet blev enligt KU att man skulle utgå från att ”regeringen inte kommer att företräda en ståndpunkt som står i strid med vad nämnden gett uttryck för”.<SPAN class="ft20">36 </SPAN>En kommitté inom riksdagen har nyligen framfört något som möjligen kan betraktas som en informell skärpning av denna formulering. Kommittén konstaterar att praxis har utvecklats så att det inte anses tillräckligt att regeringen inte gör något som står i strid med <NOBR>EU-nämndens</NOBR> synpunkter, utan i stället förväntas regeringen agera i enlighet med nämndens råd och ståndpunkter. Man menar att denna praxis bör bestå, vilket innebär att den också fortsättningsvis inte är formellt reglerad.<SPAN class="ft20">37 </SPAN>Även i det finländska fallet är det så att Stora utskottets ställningstaganden inte är bindande för den finländska regeringen, men utgångspunkten är att regeringen måste följa dem. Vid eventuell avvikelse från det Stora utskottet sagt måste berörd minister vara beredd på att förklara sig inför utskottet.<SPAN class="ft20">38</SPAN></P> <P class="p152 ft1">Vad gäller förhållandet till andra utskott finns det en betydande skillnad mellan den svenska och den finländska riksdagen. I Sverige har man ända från början talat om det önskvärda i att det mellan <NOBR>EU-nämnden</NOBR> och fackutskotten finns goda kontakter, och att fackutskotten alltså tidigt följer arbetet i EU inom det egna området. Det har ansetts vara ett värde att inte bara <NOBR>EU-nämnden</NOBR> utan också utskotten ska kunna spela en aktiv roll som samrådspartner till regeringen under beslutsprocessen inom EU. Nämnden skulle på så vis kunna tillgodogöra sig de expertkunskaper som utskotten besitter inom sina respektive områden, och de synpunkter som nämnden framför till regeringen skulle därmed få en bredare parlamentarisk förankring.<SPAN class="ft20">39 </SPAN>Man har emellertid i Sverige inte varit beredd att formalisera detta samarbete, utan en väldigt öppen formulering i Riksdagsordningen anger att utskott inom sitt område <SPAN class="ft18">skall följa arbetet </SPAN>i Europeiska unionen.<SPAN class="ft20">40 </SPAN>Något krav på att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> måste inhämta uppgifter från berört utskott i ett visst ärende finns alltså inte. Utskotten har från början förväntats ta aktiv del i de <NOBR>EU-frågor</NOBR> som berör deras område, men erfarenheterna visar nu att denna förhoppning inte infriats i det svenska</P> <P class="p248 ft28"><SPAN class="ft34">36</SPAN><SPAN class="ft35">KU 1994/95:22 s. 15.</SPAN></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft34">37</SPAN><SPAN class="ft35">RS 2000/01:1 s. 137. KU 2000/01:23, rskr. </SPAN><NOBR>273–276.</NOBR></P> <P class="p110 ft23"><SPAN class="ft34">38</SPAN><SPAN class="ft22">Jääskinen & Kivisaari 1997 s. 44f; Raunio & Wiberg 1997.</SPAN></P> <P class="p110 ft23"><SPAN class="ft34">39</SPAN><SPAN class="ft22">SOU 1993:14 s. 246; KU 1994/95:22; KU 2000/01:23.</SPAN></P> <P class="p110 ft33"><SPAN class="ft34">40</SPAN><SPAN class="ft52">KU 1994/95:2, KU 1994/95:22; RO 10 kap. 3 §.</SPAN></P> <P class="p38 ft13">68</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft1">fallet.<SPAN class="ft20">41 </SPAN>Ett exempel som vi här ska lyfta fram är möjligheterna för fackutskotten att om de så vill avge yttranden till <NOBR>EU-nämnden</NOBR> i en viss fråga, något som tidigt påtalades av KU som en möjlighet till samrådsförfarande inom riksdagen.<SPAN class="ft20">42 </SPAN>I realiteten har fackutskottens aktivitet i denna del varit mycket låg – under de sju år som Sverige varit medlem i EU har detta endast inträffat fyra gånger.<SPAN class="ft20">43 </SPAN>Detta ska jämföras med att de finländska fackutskotten under åren 1995– 200, dvs. under en kortare tidsperiod, avgett hela 879 yttranden till Stora utskottet.<SPAN class="ft20">44 </SPAN>Den låga aktiviteten mellan utskotten och den svenska <NOBR>EU-nämnden</NOBR> bekräftas av Hegeland som hävdar att i den utsträckning som kontakten mellan dessa parlamentariska organ förekommer så sker den genom partigrupperna.<SPAN class="ft20">45 </SPAN>I Riksdagskommitténs rapport framgår att man nog menar att EU- nämndens arbete avlöper så som det var tänkt, men man tar åter upp behovet av att fackutskotten är mer delaktiga i det samråd som riksdagen har med regeringen inför ministerrådsmötena.<SPAN class="ft20">46 </SPAN>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de svenska utskotten inte utnyttjar sin möjlighet att delta i EU:s beslutsprocess i tillräcklig utsträckning. Innan vi funderar över vilka konsekvenser detta kan tänkas medföra ska vi först klarlägga hur delaktiga fackutskotten är i den finländska riksdagen.</P> <P class="p43 ft1">På denna punkt är skillnaden i förutsättningar påtaglig mellan Sverige och Finland. Vid diskussionen om hur <NOBR>EU-frågorna</NOBR> skulle hanteras i den finländska riksdagen var man noga med att hela den finländska riksdagen skulle integreras i detta arbete. Sålunda behandlas <NOBR>EU-ärendena</NOBR> i riksdagen av Stora utskottet (med undantag för frågor som rör andra pelaren), vars ställningstagande baseras på de utlåtanden som specialutskotten avger. I det finländska fallet är det t.o.m. så att fackutskotten är skyldiga att avlämna yttranden till Stora utskotten i de av regeringen aviserade ärendena. I Finland är således utskottens medverkan i samrådsförfarandet inte milt förutsatt, utan deras medverkan är reglerat i den</P> <P class="p250 ft23"><SPAN class="ft34">41</SPAN><SPAN class="ft31">Se t.ex. TK 1997/98:1 och RS 2000/01:1; Hegeland 1999, s. 100; Bergman & Damgaard 2000 s. 159.</SPAN></P> <P class="p117 ft28"><SPAN class="ft34">42</SPAN><SPAN class="ft35">KU 1994/95:22.</SPAN></P> <P class="p56 ft28"><SPAN class="ft34">43</SPAN><SPAN class="ft35">1999/2000:MJU1y, 2000/01:KU3y, 2000/01:SfU7y och 2001/02:TU2y.</SPAN></P> <P class="p57 ft23"><SPAN class="ft34">44</SPAN><SPAN class="ft51">www.eduskunta.fi, </SPAN><NOBR>2002-11-04.</NOBR> Här ska nämnas att man i den finländska riksdagen skiljer mellan <NOBR>U-ärenden</NOBR> och <NOBR>E-ärenden.</NOBR> Stora utskottet behandlar alla s. k. <NOBR>U-ärenden</NOBR> och uttalar riksdagens ståndpunkt till dem. <NOBR>U-ärenden</NOBR> gäller förslag till <NOBR>EU-beslut</NOBR> i frågor som faller under riksdagens kompetens, övriga <NOBR>EU-ärenden</NOBR> benämns <NOBR>E-ärenden.</NOBR> Det är obligatoriskt för fackutskotten att yttra sig över <NOBR>U-ärenden,</NOBR> medan utskotten själva kan avgöra om de ska yttra sig i <NOBR>E-ärenden.</NOBR></P> <P class="p56 ft23"><SPAN class="ft34">45</SPAN><SPAN class="ft22">Hegeland 1999.</SPAN></P> <P class="p56 ft33"><SPAN class="ft34">46</SPAN><SPAN class="ft52">RS 2000/01:1.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">69</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft1">finländska grundlagen.<SPAN class="ft20">47 </SPAN>Flera författare har hävdat att detta innebär att de finländska riksdagsledamöterna är mer involverade i EU- politiken än på många andra håll.<SPAN class="ft20">48 </SPAN>Vad som hittills har saknats för att bringa klarhet i denna fråga är empiriska belägg i form av jämförande data mellan olika parlament, en brist som vi avser att avhjälpa i denna studie. Vi har alltså här konstaterat att förutsättningarna för parlamentens delaktighet i utformandet av respektive lands EU- politik skiljer sig åt mellan Sverige och Finland. Visserligen har man inom riksdagarna parlamentariska organ som i arbetssättet liknar varandra, men en avgörande skillnad utgörs av i vilken mån hela parlamentet – dvs. även fackutskotten – är en integrerad del i detta samrådsförfarande. En förutsättning för att riksdagen ska känna sig delaktig i utformandet av <NOBR>EU-politiken</NOBR> torde vara att såväl fackutskott som de särskilda <NOBR>EU-organen</NOBR> deltar. Detta ska i det följande studeras närmare. Är de finländska riksdagsledamöternas upplevda större makt en konsekvens av ett bättre organiserat internt arbetssätt?</P> <P class="p252 ft19"><NOBR>EU-nämndens</NOBR> och Stora utskottets arbete</P> <P class="p33 ft1">44 procent av de svenska riksdagsledamöterna menar att EU- nämnden har goda möjligheter att påverka den svenska regeringens linje i en viss politisk fråga. Denna andel kan i förstone verkar relativt stor, men här ska vi alltså begrunda det faktum att en större andel svenska riksdagsledamöter sammantaget har svarat att de inte delar denna uppfattning. Inte överraskande är det företrädare för socialdemokraterna som instämmer helt eller delvis i påståendet att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> har goda möjligheter att påverka den svenska regeringens linje i en viss fråga (64 procent).<SPAN class="ft20">49 </SPAN>Företrädarna för de mer <NOBR>EU-kritiska</NOBR> partierna som Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet håller däremot inte med om detta i samma utsträckning, trots att två av dem under undersökningsperioden agerade stödparti åt regeringen (32, 17 respektive 0 procent instämmer helt eller</P> <P class="p125 ft28"><SPAN class="ft34">47</SPAN><SPAN class="ft35">Finlands grundlag 731/1999 § 96.</SPAN></P> <P class="p110 ft28"><SPAN class="ft34">48</SPAN><SPAN class="ft35">Damgaard 2000; Hegeland 1999; Raunio & Wiberg 1997.</SPAN></P> <P class="p204 ft23"><SPAN class="ft34">49</SPAN><SPAN class="ft51">Påståendet som ledamöterna skulle ta ställning till var formulerat så här: </SPAN><NOBR>”EU-nämnden</NOBR> har goda möjligheter att påverka den svenska regeringens linje i en viss politisk fråga” respektive ”Stora utskottet har goda möjligheter att påverka den finländska regeringens linje i en viss fråga”. Svarsalternativen var: ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer ganska dåligt”, ”Stämmer varken bra eller dåligt”, ”Stämmer ganska bra” och ”Stämmer helt och hållet”. Miljöpartiets procentsatser ska i denna framställning tolkas med viss försiktighet, eftersom det relativa bortfallet är såpass stort att observationerna blir få för just detta parti.</P> <P class="p155 ft13">70</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">delvis). Övriga partier – Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna – hamnar runt <NOBR>40–50</NOBR> procent. Exakt samma fråga har i undersökningen ställts till riksdagsledamöterna i Finland, och frågan har då gällt Stora utskottet. Andelen finländska riksdagsledamöter som menade att Stora utskottet har goda möjligheter att påverka den finländska regeringens linje i en viss politisk fråga är hela 88 procent, dvs. en <SPAN class="ft18">betydligt </SPAN>större andel ledamöter menar att den finländska riksdagen har inflytande över den finländska regeringens <NOBR>EU-politik.</NOBR> Med en sådan hög procentsats är det ju också så att huvuddelen av partierna i Finlands riksdag instämmer i påståendet i mycket hög utsträckning. De enda avvikarna härvidlag är Vänsterförbundet och Kristdemokraterna (50 respektive 32 procent instämmer helt eller delvis), där ju Vänsterförbundet ingår i den sittande regeringen medan Kristdemokraterna är i opposition.</P> <P class="p42 ft1">Av dessa inledande resultat kan vi konstatera att det inte är det parlamentariska läget som är bestämmande för hur ledamöterna ställer sig till <NOBR>EU-nämndens</NOBR> respektive Stora utskottets möjligheter att påverka regeringens linje. I Sverige var det visserligen så att regeringspartiet instämde i klart högre utsträckning i påståendet om <NOBR>EU-nämndens</NOBR> möjligheter att påverkar regeringens linje, men folkpartister, moderater och kristdemokrater var inte långt efter. Däremot kan man se att de <NOBR>EU-kritiska</NOBR> partierna i Sverige svarade minst instämmande i påståendet. I det finländska fallet är bifallet för Stora utskottets möjligheter att påverka regeringens linje frapperande, och inte heller här kan man se att förklaringen till ledamöternas inställning på denna punkt enbart skulle ligga i parlamentarisk ställning. Innan vi fördjupar oss ytterligare i en eventuell förklaringsfaktor ska vi gå vidare och redovisa resultaten i ytterligare några frågor.</P> <P class="p42 ft1">En vanlig diskussion i dessa sammanhang handlar om att den svenska <NOBR>EU-nämnden</NOBR> kommer in i ett sent skede i EU:s beslutsprocess, dvs. sent i förhållande till ministerrådets möten, och att det därmed medför en för stor kostnad för Sverige att ändra eller på annat sätt justera ståndpunkt.<SPAN class="ft20">50 </SPAN>Ett sådant resonemang innebär alltså att <NOBR>EU-nämndens</NOBR> verksamhet i realiteten inte tillför riksdagen egentliga påverkansmöjligheter, utan snarast då är att betrakta som ett vakande öga över regeringens <NOBR>EU-politik.</NOBR> Med detta resonemang kan riksdagen därmed inte påverka svensk EU-</P> <P class="p65 ft33"><SPAN class="ft30">50 </SPAN>Hegeland 1999.</P> <P class="p96 ft13">71</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">politik i särskilt stor utsträckning. Mot detta kan hävdas att regeringen vet att ärendena ska dras i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> och att regeringen därför ändå anstränger sig för att fatta kloka och övervägda beslut. Detta för att undvika att företrädarna i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> annars kommer att ställa alltför besvärliga frågor. I vilket fall som helst är det i en diskussion som handlar om parlamentens ställning efter <NOBR>EU-inträdet</NOBR> ändå väsentligt att försöka få svar på frågan om man upplever att <NOBR>EU-organen</NOBR> kommer in i rätt skede i respektive lands <NOBR>EU-arbete.</NOBR> Ytterst handlar det ju om vilket inflytande på den svenska respektive finländska <NOBR>EU-politiken</NOBR> man från parlamentens håll ändå upplever att man har. På påståendet att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> kommer in i rätt skede i det svenska <NOBR>EU-arbetet</NOBR> svarar knappt 22 procent av de svenska riksdagsledamöterna att så är fallet, vilket ska jämföras med 57 procent i det finländska fallet.<SPAN class="ft20">51 </SPAN>Här kan vi bara tolka det så att man i Sverige återigen är mer missnöjd med riksdagens arbetsförutsättningar att utöva inflytande i EU- frågorna. En förklaring kan vara att de svenska fackutskottens i grundlagen mer underordnade roll i hanterandet av <NOBR>EU-frågor</NOBR> innebär att den svenska riksdagens hantering i denna del – dvs. samrådet i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> – blir alltför ministerrådsinriktade.<SPAN class="ft20">52 </SPAN>Det innebär att frågorna formellt sett når den svenska riksdagen i ett sent skede i EU:s beslutsprocess, och eftersom fackutskottens aktivitet vad gäller delaktighet i samrådet med regeringen är lågt kompenseras denna ”ministerrådsstyrning” inte av att utskotten av egen kraft involverar sig på ett tidigt stadium. I Finland däremot är fackutskotten genom regleringen i grundlagen i realiteten ålagda att ta tag i frågorna på ett tidigt stadium i EU:s beslutsprocess, detta för att i ett senare skede kunna avge utlåtanden i en viss fråga till Stora utskottet. Tidsmässigt innebär det alltså att den finländska riksdagen som helhet kommer i kontakt med ärendena tidigare än de svenska kollegerna. Denna skillnad i arbetssätt inom riksdagarna kan alltså förklara varför man i Sverige i upplever att man inte kommer in i rätt skede i regeringens <NOBR>EU-arbete,</NOBR> medan man i Finland ändå får sägas vara mer tillfredsställd även i denna del.</P> <P class="p253 ft43">Upplevelsen av huruvida man har något att säga till om, dvs. om man har inflytande över i detta fall svensk <NOBR>EU-politik</NOBR> är förstås avhängig var i beslutsprocessen man kommer in. Ur detta perspek-</P> <P class="p254 ft23"><SPAN class="ft34">51</SPAN><SPAN class="ft51">Påståendet var formulerad på följande vis: </SPAN><NOBR>”EU-nämnden</NOBR> kommer in i rätt skede i det svenska <NOBR>EU-arbetet”</NOBR> respektive ”Stora utskottet kommer in i rätt skede i det finländska EU- arbetet”. Svarsalternativen var ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer ganska dåligt”, ”Stämmer varken bra eller dåligt”, ”Stämmer ganska bra” och ”Stämmer helt och hållet”.</P> <P class="p255 ft33"><SPAN class="ft34">52</SPAN><SPAN class="ft52">Jfr Hegeland & Mattson 2000.</SPAN></P> <P class="p38 ft13">72</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft1">tiv är de svenska siffrorna nedslående; det är uppenbart att den svenska riksdagen upplever att de hamnat i regeringens bakvatten vad gäller svensk politik i EU. Trots den stora skillnaden mellan den svenska och finländska riksdagen vad gäller känslan av ”timing” så är man emellertid ense om en sak: att handlingarna inför ett möte i <NOBR>EU-nämnden</NOBR> respektive Stora utskottet inte når ledamöterna i tillräckligt god tid. Tillgången på information och informationens kvalitet har förstås betydelse för om man från riksdagarnas håll ges faktiska möjligheter att lämna synpunkter och ställa kritiska frågor.</P> <P class="p114 ft1">På den direkta frågan om de svenska ledamöterna sammantaget tycker att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> fungerar tillfredsställande svarar bara drygt 56 procent ja, medan bifallet i den finländska riksdagen är mer rungande – hela 92 procent svarar att Stora utskottet fungerar tillfredsställande.<SPAN class="ft20">53 </SPAN>Den finländska riksdagens uppseendeväckande höga tillfredsställelse med Stora utskottet står i bjärt kontrast till de svenska parlamentarikernas mer ljumma inställning till EU- nämnden. Av de frivilliga kommentarer som flera bland de svenska ledamöterna lämnat i enkätsvaren i denna del (50 st.) framgår att ledamöter i allmänhet känner sig bortkopplade från <NOBR>EU-arbetet,</NOBR> och att man beklagar detta. I flera av dessa kommentarer uttalas det önskvärda i att <NOBR>EU-nämndens</NOBR> arbete egentligen skulle skötas av respektive fackutskott. Detta är en fråga som ledamöterna har fått ta ställning till i vår enkät, och det finns anledning att uppehålla sig vid vilka förändringar som – framförallt – de svenska ledamöterna menar är nödvändiga för att stärka den samlade riksdagens roll i utformandet av svensk <NOBR>EU-politik.</NOBR> För vi kan redan här konstatera att undersökningsresultaten så här långt visar att det sammantaget finns en ansenlig och systematisk skillnad mellan de svenska och finländska riksdagsledamöternas uppfattning av sin delaktighet i respektive lands <NOBR>EU-politik:</NOBR> den finländska riksdagen har lyckats bibehålla sin position som central statsmakt i betydligt högre grad än den svenska riksdagen.</P> <P class="p209 ft1">Vad skillnaderna kan bero på återkommer vi strax till, men låt oss med anledning av de svenska ledamöternas kommentarer alltså först fundera kring några frågor som har att göra med EU- organens utformning. Givet att man i den svenska riksdagen inte är lika nöjd med hur <NOBR>EU-nämndens</NOBR> arbete fungerar som i Finland</P> <P class="p256 ft55"><SPAN class="ft59">53 </SPAN>Frågan löd: ”Sammantaget, anser Du att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> fungerar tillfredsställande?” respektive ”Sammantaget, anser Du att Stora utskottet fungerar tillfredsställande?”. Svarsalternativen var ”ja” och ”nej”, och det lämnades utrymme för eventuella kommentarer.</P> <P class="p257 ft13">73</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">finns det anledning att diskutera vad som skulle kunna förändras. Rent organisatoriskt kan man tänka sig att – i enlighet med de nyss redovisade ledamöternas förslag – <NOBR>EU-nämnden</NOBR> istället skulle utformas som ett regelrätt utskott vars uppgift vore att exempelvis producera betänkande för behandling i kammaren. Men enbart 28 procent av de svenska riksdagsledamöterna instämmer i ett sådant förslag. Däremot menar betydligt fler att <NOBR>EU-nämnden</NOBR> borde kunna binda regeringen vid en annan ståndpunkt om sådan majoritet skulle finnas i nämnden i en viss fråga (50 procent). I denna fråga är det framförallt regeringspartiet som motsätter sig idén. I Finland menar emellertid hela 71 procent av ledamöterna att Stora utskottet borde kunna binda regeringen vid en annan ståndpunkt om en sådan majoritet skulle föreligga i utskottet. Det intressanta i det finländska fallet är att flera av regeringspartierna är för en sådan reform i minst lika hög utsträckning som övriga partier.<SPAN class="ft20">54</SPAN></P> <P class="p169 ft1">Ett annat förslag som ledamöterna fått ta ställning till är huruvida <NOBR>EU-nämnden</NOBR> borde ges en egen befogenhet att initiera särskilda debatter i kammaren. 61 procent av de svenska ledamöterna instämmer helt eller delvis i detta förslag, och det är återigen främst regeringspartiet som inte ser någon fördel med en sådan nyordning. I det finländska fallet har Talmanskonferensen möjlighet att initiera denna typ av debatter.</P> <P class="p92 ft1">De svenska riksdagsledamöternas inställning till <NOBR>EU-nämndens</NOBR> arbete och funktionssätt är tydligt en funktion av huruvida man sitter i regeringsställning eller ej. De partier som sitter i opposition, inklusive regeringens s.k. stödpartier – är genomgående mer kritiska till <NOBR>EU-nämndens</NOBR> möjligheter att påverka svensk EU- politik. Oppositionspartierna är också betydligt mer intresserade av att vidga nämndens befogenheter än vad regeringspartiet är. Här ska understrykas att förklaringen till skillnaden mellan Sverige och Finland inte kan tillskrivas förhållandet att de svenska riksdagsledamöterna skulle vara mer <NOBR>EU-skeptiska</NOBR> än sina finländska kolleger. I denna del är nämligen parlamentarikerna i de två riksdagarna tämligen samstämmiga. De svenska respektive de finländska riksdagsledamöterna fick svara på frågan om de var för Sveriges respektive Finlands medlemskap i EU vid tidpunkten för folkomröstningen 1994. Av de svenska ledamöterna svarar 73 procent att de var för ett medlemskap vid tidpunkten för folkomröstningen,</P> <P class="p258 ft33"><SPAN class="ft30">54 </SPAN>Vänsterförbundet (64 procent), Socialdemokratiska partiet (77 procent), Svenska Folkpartiet (43 procent) och Samlingspartiet (58 procent).</P> <P class="p51 ft13">74</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft2">SOU 2002:81 Parlament i bakvatten?</P> <P class="p39 ft1">och motsvarande andel bland de finländska ledamöterna är 70 procent. Här ser vi alltså ingen egentlig skillnad mellan länderna, och vi sluter oss alltså till att det inte är inställningen till EU som förklarar de vitt skilda uppfattningarna om hur respektive parlaments <NOBR>EU-organ</NOBR> fungerar. Men å andra sidan kan ju inställningen till EU har förändrats sedan 1994. Därför fick ledamöterna även besvara följande fråga ”Vilken är Din uppfattning om Europeiska unionen idag?”.<SPAN class="ft20">55 </SPAN>I den svenska riksdagen var drygt 68 procent positiva, och i den finländska riksdagen knappt 58 procent positiva. Vid kontroll för inställning till EU framkommer fortfarande samma mönster som hittills har redovisats, vilket innebär att det inte är ledamöternas inställning till EU som är avgörande för hur man ställer sig till de nyss redovisade frågorna. Vad vi däremot fortfarande kan se är att den interna arbetsordningen i riksdagen tycks ha betydelse för ledamöternas uppfattning om sina – eller riksdagens samlade – möjligheter att påverka den nationella EU- politiken. Därför vore det olyckligt att enbart fokusera på frågor som har att göra med <NOBR>EU-nämnden</NOBR> eller Stora utskottet, utan här krävs ett bredare perspektiv där man ser på parlamentens samlade aktivitet. En tentativ slutsats är ju redan här att arbetsordningen i den finländska riksdagen skapar bättre förutsättningar för parlamentet att hålla jämna steg med den finländska regeringen, än vad som är fallet i Sverige.<SPAN class="ft20">56 </SPAN>Om riksdagens <NOBR>EU-organ</NOBR> och ordinarie utskott kontinuerligt informeras av regeringen om <NOBR>EU-ärenden</NOBR> och/eller det förs återkommande diskussioner mellan företrädare från regeringen (såväl politiker som tjänstemän) bereds ju riksdagen större möjligheter att medverka i beslutsfattandet. Låt oss se vad som kommer fram av vår undersökning i denna del.</P> <P class="p259 ft19">Utskottens arbete med <NOBR>EU-frågorna</NOBR></P> <P class="p141 ft1">I Finland baserar sig Stora utskottets behandling av regeringens förslag på det berörda ordinarie utskottets utlåtande över regeringens ställningstagande. Det faktum att de ordinarie utskotten på detta institutionaliserade sätt deltar i riksdagens beredning av EU- frågor, innebär att fler riksdagsledamöter deltar i beslutsprocessen och större kontaktytor uppstår – <NOBR>EU-politiken</NOBR> är inte enbart en</P> <P class="p260 ft28"><SPAN class="ft34">55</SPAN><SPAN class="ft35">”Idag” innebär alltså våren </SPAN><NOBR>2001–våren</NOBR> 2002.</P> <P class="p129 ft33"><SPAN class="ft34">56</SPAN><SPAN class="ft52">Jfr Raunio 2001.</SPAN></P> <P class="p96 ft13">75</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft1">angelägenhet för de parlamentariska <NOBR>EU-organens</NOBR> ledamöter.<SPAN class="ft20">57 </SPAN>I den mån riksdagen och dess utskott kan och även utnyttjar möjligheten att tillkalla regeringens företrädare för att redogöra för ärendens beredning och behandling på <NOBR>EU-nivån</NOBR> torde även inverka på riksdagens reella möjligheter att utöva inflytande. Även väl fungerande kontaktytor mellan Europaparlamentets parlamentariker och de nationella parlamentens utskott och/eller partigrupper skulle kunna främja riksdagens möjligheter till informationsutbyte och insyn i beslutsprocessen i <NOBR>EU-frågor.<SPAN class="ft20">58</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Det är alltså här av intresse huruvida riksdagsledamöterna rent allmänt känner att de kan påverka <NOBR>EU-politik</NOBR> och i så fall genom vilka fora.</P> <P class="p47 ft1">I vår undersökning bad vi därför ledamöterna att ta ställning till huruvida de genom nedanstående organ upplevde att de kunde påverka Sveriges respektive Finlands politik i EU alternativt politiken i EU.</P> <P class="p261 ft43"><SPAN class="ft67">Tabell 4. </SPAN>Andelen ledamöter som uppgivit att de i hög utsträckning upplever att de kan påverka svensk alternativt finländsk politik i EU samt politiken i EU genom nedanstående kanaler (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p262 ft61">Svenska rdl</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td43"><SPAN class="p263 ft61">Finländska rdl</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><SPAN class="p20 ft74">Diff. proc.enh.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft73">Facktskotten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">24 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">50 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p5 ft62"><NOBR>EU-nämnden</NOBR> alt. Stora utskottet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p264 ft73">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p265 ft61">78 %</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft73">Riksdagsgruppen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">24 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">30 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft61">Riksdagsgruppens förtroenderåd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">22 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">32 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p5 ft73">Det egna partiet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p264 ft73">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p265 ft61">37 %</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p266 ft73">+ 7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft73">Partistyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">+ 17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft61">Kontakt med tjänstemän i svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">12 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">39 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p5 ft62">alt. finländsk offentlig förvaltning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft73">Kontakt med <NOBR>EU-tjänstemän</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">18 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p5 ft61">Kontakt med <NOBR>EU-parlamentariker</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p264 ft73">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p265 ft61">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p266 ft73">+ 9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p5 ft73">Kontakt med svenska alt.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p264 ft73">19 %</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p265 ft61">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p266 ft73">- 14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p5 ft61">finländska intresseorganisationer</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p5 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft43">För det svenska fallet kan vi i ovanstående tabell iaktta intressanta skillnader. För det första upplever finländska riksdagsledamöter i betydligt högre utsträckning att de kan påverka <NOBR>EU-politik</NOBR> genom</P> <P class="p268 ft28"><SPAN class="ft34">57</SPAN><SPAN class="ft35">Jääskinen & Kivisaari 1997.</SPAN></P> <P class="p11 ft28"><SPAN class="ft34">58</SPAN><SPAN class="ft71">T.ex. så har den finländska riksdagen en egen representant i Bryssel. För en kritik av att allt för mycket av </SPAN><NOBR>EU-samordningen</NOBR> går över de nationella politiska institutionerna, i stället för över partigrupperna, se intervju med <NOBR>EU-parlamentarikern</NOBR> Pertti Paasio i Hufvudstadsbladet <NOBR>1998-02-17.</NOBR></P> <P class="p64 ft13">76</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p5 ft29">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">vanligt utskottsarbete (50 procent instämmer helt eller delvis i Finland, medan motsvarande andel i Sverige är 24 procent). De uppfattade möjligheterna att påverka respektive lands <NOBR>EU-politik</NOBR> via riksdagens <NOBR>EU-organ</NOBR> skilde sig stort mellan de båda länderna; 78 procent av de finländska ledamöterna instämde i att de kunde påverka <NOBR>EU-politiken</NOBR> via Stora utskottet medan motsvarande andel för svensk del är 44 procent. Dessa organ är ju de i sammanhanget särskilda organ i vilka riksdagens samråd med respektive regering institutionaliserats, och återigen får vi en bekräftelse på att det finns en större uppgivenhet i den svenska riksdagen vad gäller dess möjligheter i denna del. Av tabellen framgår vidare att de svenska riksdagsledamöterna ser sina påverkansmöjligheter snarare via det egna partiet och partistyrelsen, vilket inte är en slump. När man i det svenska fallet valde att inte föreskriva ett samarbete mellan fackutskotten och <NOBR>EU-nämnden</NOBR> – på det sätt som man har gjort i Finland – var den uttalade motiveringen att ledamöterna kunde använda sig av sina partier för att påverka denna typ av frågor. Det är därför inte överraskande att man i Sverige ser detta som sin främsta påverkanskanal även om man i nivå inte når upp till de andelar som t.ex. de finländska ledamöterna kommer upp i för Stora utskottet.</P> <P class="p43 ft1">En annan påtaglig skillnad är att de finländska ledamöterna i betydligt större utsträckning försöker påverka <NOBR>EU-politiken</NOBR> via offentliga tjänstemän på såväl nationell som <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Överhuvudtaget förefaller det som om de finländska riksdagsledamöterna använder sig av ett större spektra kanaler för att påverka den finländska <NOBR>EU-politiken</NOBR> än vad de svenska ledamöterna gör.</P> <P class="p40 ft19">Slutsatser</P> <P class="p141 ft1">Trots att de svenska och finländska parlamenten har kategoriserats som lika delaktiga i den nationella <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning – dvs. som starka <SPAN class="ft18">politikskapande </SPAN>parlament (se s. 5) – har vi här kunnat visa på en avsevärd skillnad i ledamöternas upplevda maktinnehav. De finländska ledamöterna känner sig mer jämstarka med regeringen och dess kansli än vad de svenska ledamöterna gör. Därutöver slår både Stora utskottets och de aktiva fackutskottens arbete i Finland igenom vad gäller de finländska ledamöternas upplevelse av delaktighet i <NOBR>EU-frågornas</NOBR> utformning. I det svenska fallet är det däremot påtagligt att ledamöter utanför <NOBR>EU-nämnden</NOBR> känner sig</P> <P class="p269 ft13">77</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Parlament i bakvatten?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">”offside”. Denna skillnad mellan den svenska och finländska riksdagen är betydande, och – som vi har visat – kan inte tillskrivas skilda inställningar till EU eller regerings- eller oppositionsställning. Den sannolika förklaringen till den systematiska skillnaden mellan Sverige och Finland är institutionell, dvs. beror på hur man internt har organiserat <NOBR>EU-frågornas</NOBR> hantering inom respektive parlament. Skillnaden är i vilken mån man reglerat den interna arbetsordningen. I Finland har man inte nöjt sig med att som i det svenska fallet uttala en ambition om fackutskottens frivilliga engagemang i <NOBR>EU-frågorna.</NOBR> Fackutskottens medverkan i parlamentets samrådsförfarande med regeringen är i Finland inskriven i grundlagen, och därmed en obligatorisk uppgift för utskotten. I och med att fler riksdagsledamöter därmed dagligen är involverade i utformningen av de nationella ståndpunkter som regeringen ska företräda i EU skapas inte bara en större kunskap om <NOBR>EU-frågorna</NOBR> inom det egna området, utan detta torde medföra en ökad känsla av delaktighet.</P> <P class="p124 ft1">Risken med att <NOBR>EU-arbetet</NOBR> koncentreras till en liten elit är att de övrigas intresse för EU i allmänhet minskar. Trots att de svenska riksdagsledamöterna upplever att de har ringa inflytande i för Sverige så viktiga frågor som <NOBR>EU-politikens</NOBR> utformning är det besynnerligt att man varit obenägen att starkare reglera den interna arbetsordningen i riksdagen, vilket i realiteten skulle ha inneburit en kraftigare markering av att <SPAN class="ft18">hela </SPAN>riksdagen ska delta aktivt i samrådsförfarandet. Frågan blir också på vilket sätt riksdagsledamöternas intresse för <NOBR>EU-frågor</NOBR> i allmänhet, och de institutionella framtidsfrågorna i synnerhet, påverkas av den upplevda avsaknaden av inflytande i <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Ett rimligt antagande är att det finns ett starkt samband mellan möjlighet att påverka en viss typ av fråga, och intresset av att följa densamma. I enkäten fick ledamöterna ta ställning till påståendet: ”Jag är mycket intresserad av institutionella frågor som berör EU”.<SPAN class="ft20">59 </SPAN>I Finland instämde 72 procent i påståendet, medan motsvarande andel i den svenska riksdagen endast var 35 procent. Mycket tyder på att detta ljumma intresse kan hänföras till parlamentens olika framgång i att involvera hela riksdagen i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR></P> <P class="p270 ft33"><SPAN class="ft30">59 </SPAN>Svarsalternativen var återigen ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer ganska dåligt”, ”Stämmer varken bra eller dåligt”, ”Stämmer ganska bra” och ”Stämmer helt och hållet”.</P> <P class="p51 ft13">78</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <P class="p0 ft0">Referenser</P> <P class="p271 ft43">Agné, Hans, 1998, ”Demokrati på europeisk nivå” i <SPAN class="ft67">Demokrati på europeisk nivå? </SPAN>SOU 1998:124, s. <NOBR>45–75.</NOBR></P> <P class="p183 ft38">Bergman, Torbjörn, 1997, ”Utrikes inrikespolitik: riksdagen och EU- nämnden i EU” i Mattson, Ingvar & Wängnerud, Lena (red.), <SPAN class="ft40">Riksdagen på nära håll: sju studier av riksdagsarbetet, </SPAN>Stockholm: SNS.</P> <P class="p181 ft1">Bergman, Torbjörn & Damgaard, Erik, 2000, <SPAN class="ft18">The Journal of Legislative Studies, </SPAN>Special issue on ”Delegation and Accountability in European Integration: The Nordic Parliamentary Democracies and the European Union”, vol. 6, nr 1.</P> <P class="p272 ft41"><SPAN class="ft39">Bjereld, Ulf & Demker, Marie, 1995, </SPAN>Utrikespolitiken som slagfält. De svenska partierna och utrikesfrågorna<SPAN class="ft39">, Stockholm: Nerenius & Santerus förlag.</SPAN></P> <P class="p181 ft1">Dahl, Robert, 1999, ”Kan internationella organisationer vara demokratiska? En skeptikers synvinkel” i <SPAN class="ft18">Bör demokratin avnationaliseras, </SPAN>SOU 1999:11, s. <NOBR>22–49.</NOBR></P> <P class="p180 ft18"><SPAN class="ft1">Damgaard, Erik, (red.) 1992, </SPAN>Parliamentary Change in the Nordic Countries<SPAN class="ft1">, Oslo: Scandinavian University Press.</SPAN></P> <P class="p183 ft38">Damgaard, Erik, 2000, ”Conclusion: The Impact of European Integration on Nordic Parliamentary Democracies”, i Bergman, Torbjörn & Damgaard, Erik (red.), <SPAN class="ft40">The Journal of Legislative Studies</SPAN>, Special issue on ”Delegation and Accountability in European Integration: The Nordic Parliamentary Democracies and the European Union”, vol. 6, nr 1, s. <NOBR>151–170.</NOBR></P> <P class="p273 ft1">Esaiasson, Peter & Holmberg, Sören, 1990, ”Makten i Riksdagen” i</P> <P class="p274 ft18">Statsvetenskaplig Tidskrift <SPAN class="ft1">93: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">137–47.</SPAN></NOBR></P> <P class="p272 ft38">Esaiasson, Peter & Heidar, Knut, 2000, <SPAN class="ft40">Beyond Westminster and Congress: The Nordic Experience</SPAN>, Columbus: Ohio State University Press.</P> <P class="p0 ft1">Finlands grundlag nr 731/1999.</P> <P class="p272 ft66"><SPAN class="ft6">Hegeland, Hans, 1999, </SPAN>Riksdagen, Europeiska unionen och demokratin: en studie av riksdagens arbete med <NOBR>EU-frågor<SPAN class="ft6">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">lic.-avh.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> Lund: Univ.</SPAN></P> <P class="p180 ft1">Hegeland, Hans & Mattson, Ingvar, 1995, ”Att få ett ord med i laget – En jämförelse mellan <NOBR>EU-nämnden</NOBR> och Europaudvalget” i <SPAN class="ft18">Statsvetenskaplig Tidskrif</SPAN>t, vol. 98, nr 4, s. <NOBR>435–457.</NOBR></P> <P class="p188 ft13">79</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft1">Hegeland, Hans & Mattson, Ingvar, 1997, ”The Swedish Riksdag and the EU: Influence and Openness”, i Wiberg, Matti (red.), <SPAN class="ft18">Trying to Make Democracy Work – The Nordic Parliaments and the European Union</SPAN>, Södertälje: The Bank of Sweden Tercentenary Foundation & Gidlunds Förlag.</P> <P class="p276 ft6">Hegeland, Hans & Mattson, Ingvar, 2000, ”Another Link in the Chain: The Effects of <NOBR>EU-membership</NOBR> on Delegation and Accountability in Sweden”, i <SPAN class="ft66">The Journal of Legislative Studies</SPAN>, vol. 6, nr 1, s. <NOBR>81–105.</NOBR></P> <P class="p277 ft1">Jääskinen, Niilo & Kivisaari, Tiina, 1997, ”Parliamentary Scrutiny of European Union Affairs in Finland” i Wiberg, Matti (red.), <SPAN class="ft18">Trying to Make Democracy Work: The Nordic Parliaments and the European Union</SPAN>, Stockholm: Gidlunds förlag.</P> <P class="p277 ft1">Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU22, <SPAN class="ft18">Samverkan mellan riksdag och regering med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.</SPAN></P> <P class="p278 ft6">Konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU25, <SPAN class="ft66">Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</SPAN>.</P> <P class="p191 ft43">Konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU1, <SPAN class="ft67">Riksdagen inför 2000- talet.</SPAN></P> <P class="p278 ft6">Konstitutionsutskottets yttrande 2000/01:KU3y, <SPAN class="ft66">Kommissionens förslag om allmänhetens tillgång till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">EU-institutioners</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> handlingar</SPAN>.</P> <P class="p191 ft1">Laekenförklaringen – den europeiska unionens framtid, <NOBR>2001-12-15</NOBR> (http://europa.eu.int).</P> <P class="p191 ft1">Lindgren, <NOBR>Karl-Oskar,</NOBR> 1999, <NOBR>”EU-politiken</NOBR> i riksdagen. Om EU- medlemskapets betydelse för den svenska parlamentarismen”, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.</P> <P class="p192 ft43">Lundström, Mats, 1998, <NOBR>”EU-inträdet</NOBR> och demokratin i Sverige” i <SPAN class="ft67">Demokrati på europeisk nivå? </SPAN>SOU 1998:124, s. <NOBR>45–75.</NOBR></P> <P class="p191 ft1">Marks, Gary & McAdam, Doug, 1996, ”Social Movements and the Changing Structure of Political Opportunity in the European Union” in Marks, Scharpf, Schmitter, Streeck, <SPAN class="ft18">Governance in the European Union</SPAN>, London: Sage Publishers.</P> <P class="p278 ft8">Maurer Andreas & Wessels, Wolfgang (red.), 2001, <SPAN class="ft75">National Parliaments on their ways to Europe: Losers or latecomers?</SPAN>, <NOBR>Baden-Baden:</NOBR> Nomos.</P> <P class="p191 ft1">Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 1999/2000:MJU1y, <SPAN class="ft18">Europeiska kommissionens vitbok om livsmedelssäkerhet</SPAN>.</P> <P class="p191 ft18"><SPAN class="ft1">Milward, Alan S., 1993, </SPAN>The European Rescue of the <NOBR>Nation-State<SPAN class="ft1">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> London: Routledge.</SPAN></P> <P class="p276 ft75"><SPAN class="ft8">Moravcsik, Andrew, 1994, </SPAN>Why the European Community Strengthens the State: Domestic Politics and International Cooperation<SPAN class="ft8">, unpublished paper presented at the Conference of Europeanists, Chicago, Il.</SPAN></P> <P class="p119 ft13">80</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p5 ft29">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft18"><SPAN class="ft1">Norton, Philip (red.), 1996, </SPAN>National Parliaments and the European Union<SPAN class="ft1">, Frank Cass, London.</SPAN></P> <P class="p181 ft43">Olsen, Johan P., 2001, ”The Many Faces of Europeanisation”, <SPAN class="ft67">ARENA Working Papers WP 1/02</SPAN>.</P> <P class="p0 ft77">Paasio, Pertti, i <SPAN class="ft76">Hufvudstadsbladet</SPAN>, <NOBR>1998-02-17.</NOBR></P> <P class="p184 ft43">Petersson, Olof & Söderlind, Donald, 1993, <SPAN class="ft67">Förvaltningspolitik</SPAN>, Stockholm, Publica.</P> <P class="p181 ft1">Radaelli, Claudio, 2000, ”Whither Europeanization? Concept stretching and substantive change” i <SPAN class="ft18">European Integration online papers (EIOP)</SPAN>, vol. 4, n. 8 (http://eiop.or.at)</P> <P class="p280 ft38">Raunio, Tapio & Wiberg, Matti, 1997, ”Efficiency Through Decentralisation: The Finnish Eduskunta and the European Union” i Wiberg, Matti (red.),</P> <P class="p281 ft18">Trying to Make Democracy Work – The Nordic Parliaments and the European Union<SPAN class="ft1">, Södertälje: The Bank of Sweden Tercentenary Foundation & Gidlunds Förlag.</SPAN></P> <P class="p181 ft1">Raunio, Tapio, 2001, ”The Parliament of Finland: A Model Case for Effective Scrutiny” i Maurer, Andreas & Wessels, Wolfgang (red.)</P> <P class="p185 ft67">National parliaments on their ways to Europe: Losers or latecomers?<SPAN class="ft43">, Baden- Baden: Nomos.</SPAN></P> <P class="p0 ft4">Regeringsformen (SFS 1974:152).</P> <P class="p282 ft1">Riksdagsordningen (SFS 1974:153). Riksdagsskrivelser.</P> <P class="p0 ft1">Riksdagsstyrelsens förslag RS 2000/01:1, <SPAN class="ft18">Riksdagen inför </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">2000-talet.</SPAN></NOBR></P> <P class="p181 ft1">Sjölin, Mats, 1991, ”Decline of <NOBR>parliaments”-tesen</NOBR> och den svenska riksdagens makt under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> i <SPAN class="ft18">Statsvetenskaplig Tidskrift</SPAN>, vol. 73, nr 2.</P> <P class="p180 ft67"><SPAN class="ft43">Sjölin, Mats, 1993, </SPAN>Coalition Politics and Parliamentary Power<SPAN class="ft43">, Lund: Lund University Press.</SPAN></P> <P class="p181 ft1">Sjövik, Kristian, 2002, ”Demokratisk legitimitet och beslutseffektivitet: Ett svårlöst dilemma” i Johansson, Karl Magnus (red.), <SPAN class="ft18">Sverige i EU: dilemman, institutioner, politikområden</SPAN>. Stockholm, SNS.</P> <P class="p180 ft18"><SPAN class="ft1">Smith, Eivind (red.), 1996, </SPAN>National Parliaments as Cornerstones of the European Integration<SPAN class="ft1">, The Hague: Kluwer.</SPAN></P> <P class="p181 ft1">Socialförsäkringsutskottets yttrande 2000/01:SfU7y<SPAN class="ft18">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">EG-direktiv</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> om rätt till familjeåterförening</SPAN>.</P> <P class="p173 ft1">SOU 1993:14, <SPAN class="ft18">EG och våra grundlagar</SPAN>, Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p180 ft1">Stenelo, <NOBR>Lars-Göran,</NOBR> 1990, ”Den internationaliserade demokratin” i Hansson, Göte & Stenelo, <NOBR>Lars-Göran,</NOBR> <SPAN class="ft18">Makt och internationalisering</SPAN>, Stockholm: Carlsson.</P> <P class="p283 ft13">81</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft38">Stone Sweet, Alec & Sandholtz, Wayne (red.), 1998, <SPAN class="ft40">European Integration and Supranational Governance: State, Culture, and Ethnicity in Comparative Perspective</SPAN>, Oxford: Oxford University Press.</P> <P class="p192 ft1">Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU2y<SPAN class="ft18">, Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden (Europeiska kommissionens vitbok)</SPAN>.</P> <P class="p192 ft18"><SPAN class="ft1">Wiberg, Matti (red.), 1997, </SPAN>Trying to Make Democracy Work – The Nordic Parliaments and the European Union<SPAN class="ft1">, Södertälje: The Bank of Sweden Tercentenary Foundation & Gidlunds Förlag.</SPAN></P> <P class="p285 ft13">82</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB38181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p286 ft0">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td47"></TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p162 ft19">Kommitté för debatt om Europeiska</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td49"><SPAN class="p287 ft19">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td47"></TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td48"><SPAN class="p162 ft19">unionens utveckling och framtid inför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td47"></TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td49"><SPAN class="p287 ft19">2001:35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td47"></TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td50"><SPAN class="p162 ft19">2004 års regeringskonferens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td47"></TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p288 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2001</P> <P class="p289 ft3">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p290 ft1">En parlamentarisk kommitté tillsätts med uppdrag att</P> <P class="p291 ft6"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft48">stimulera en bred, offentlig debatt om Europeiska unionen (EU), särskilt inför den kommande regeringskonferensen, bidra till att öka kunskaperna hos allmänheten om aktuella frågeställningar kring EU:s utveckling samt ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar,</SPAN></P> <P class="p292 ft8"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft49">skapa kontaktytor mellan den svenska debatten om EU och motsvarande debatt i övriga europeiska länder,</SPAN></P> <P class="p293 ft6"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft48">sammanställa analyser av de frågor som kan komma att behandlas vid regeringskonferensen.</SPAN></P> <P class="p294 ft3">EU och framtidsfrågorna: <NOBR>Nice-förklaringen</NOBR></P> <P class="p295 ft1">I den förklaring om unionens framtid som antogs vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000 anges att en regeringskonferens skall sammankallas år 2004 för att överväga fördragsändringar som kan befinnas nödvändiga i ljuset av den breda och djupa debatt om EU:s utveckling som enligt förklaringen skall inledas under innevarande år.</P> <P class="p296 ft1">Förklaringen slår fast att 2000 års regeringskonferens beslutat om de institutionella förändringar som är nödvändiga för anslutning av de nu aktuella kandidatländerna och konstaterar att förberedelserna inför en kommande regeringskonferens inte skall hindra eller utgöra villkor för utvidgningsprocessen. Det framhålls</P> <P class="p297 ft13">83</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">också att kandidatländerna skall kunna vara aktiva i förberedelserna och medverka i konferensen som deltagare eller observatörer.</P> <P class="p61 ft1">En bred debatt med alla intresserade - nationella parlament, den politiska sfären, näringsliv, universitetsvärlden, representanter för det civila samhället osv. - skall uppmuntras. Det svenska och det belgiska ordförandeskapet ges i uppgift att, tillsammans med kommissionen och Europaparlamentet, föreslå lämpliga initiativ för processen.</P> <P class="p89 ft1">Förklaringen understryker också att behovet av att förbättra och övervaka unionens och dess institutioners demokratiska legitimitet och öppenhet liksom att föra dem närmare medborgarna skall beaktas. Som exempel på frågeställningar som skall behandlas anges:</P> <P class="p298 ft6"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">hur man kan upprätta och övervaka en mer exakt avgränsning av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsländerna mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen),</SPAN></P> <P class="p9 ft6"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">vilken ställning den stadga om grundläggande rättigheter skall ha som proklamerades i Nice, i enlighet med Europeiska rådets beslut i Köln 1999,</SPAN></P> <P class="p9 ft6"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">hur fördragen kan förenklas och göras tydligare och lättare att förstå, men utan att deras innebörd ändras,</SPAN></P> <P class="p122 ft4"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft50">de nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen.</SPAN></P> <P class="p119 ft3">Sveriges förberedelser</P> <P class="p93 ft1">Det är angeläget att en bred debatt föregår nästa regeringskonferens och att denna debatt inte begränsas till frågor som kan hanteras genom fördragsändringar. Förberedelserna skall också inriktas på att få en bred genomlysning av hur unionen fungerar. Legitimiteten i unionens arbete kan stärkas genom institutionella förändringar. Dagordningen för reformer bör ha ett innehåll som försöker ge svar på medborgarnas frågor.</P> <P class="p201 ft3">Kommitténs uppdrag</P> <P class="p299 ft1">Kommitténs huvuduppgifter är att</P> <P class="p108 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">bidra till bred och öppen debatt samt ökad kunskap om EU och framtidsfrågorna,</SPAN></P> <P class="p300 ft13">84</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p5 ft29">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft50">länka den svenska debatten till den i övriga Europa och vice versa,</SPAN></P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft79">•</SPAN><SPAN class="ft50">belysa och sammanställa aktuell debatt och aktuella frågeställningar.</SPAN></P> <P class="p302 ft18">Bred debatt och ökad kunskap</P> <P class="p141 ft1">Det är av stor betydelse att kommittén genom sitt arbetssätt blir en katalysator för en bred, öppen och förutsättningslös debatt om EU:s utveckling och att ett brett deltagande i denna debatt stimuleras. Kommittén skall därför lägga tonvikt vid det första deluppdraget. Detta gäller särskilt i den inledande fasen, så att sedan ett växelspel mellan den allmänna debatten och kommitténs analysverksamhet kan uppstå. Det är viktigt att olika åsiktsriktningar kommer till uttryck.</P> <P class="p226 ft1">Kommittén kan använda seminarier, skrifter, forskarrapporter och utfrågningar för att samla och sprida kunskap. För att särskilt försöka få med nya och större grupper i diskussionen om EU:s utveckling bör kommittén också arbeta via Internet och med uppsökande verksamhet samt samarbeta med enskilda organisationer, folkrörelser, folkbildningsorganisationer, bibliotek, nätverk etc. Kommittén skall vinnlägga sig om att informationsmaterial och den utåtriktade verksamheten över huvud taget blir så lättillgängliga och lättbegripliga som möjligt.</P> <P class="p2 ft1">Det är därför angeläget att verksamhet bedrivs i olika delar av landet och att ungdomsgrupper nås t.ex. genom samarbete med ungdomsorganisationer och skolor. Lärdomar av samarbete med skolor kan dras av verksamheten under det svenska ordförandeskapet i EU. Bibliotekens erfarenheter av liknande verksamhet kan också tas till vara. Samarbete med biblioteken kan prövas för att t.ex. underlätta deltagande för dem som inte har tillgång till Internet.</P> <P class="p114 ft1">En särskild webbplats på Internet skall inrättas. En sådan blir en viktig informationskälla för allmänheten och samtidigt ett av flera forum där debatten i sig kan föras. För att vidga kontaktytorna kan webbplatsen länkas till de webbplatser som med samma syfte sannolikt kommer att inrättas i andra medlemsländer och av EU:s institutioner. Webbplatsen kan även länkas till webbplatsen Demokratitorget. Kommittén skall sammanställa och hjälpa till att sprida kunskap om den debatt som förs via Internet.</P> <P class="p303 ft13">85</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft1">I detta arbete skall kommittén samverka med den demokratidelegation som leder regeringens utvecklingsarbete Tid för demokrati.</P> <P class="p200 ft1">Det är också angeläget att kommittén i detta arbete drar nytta av de erfarenheter och slutsatser som Demokratiutredningen redovisat i betänkandet SOU 2000:1.</P> <P class="p7 ft18">I kontakt med debatten i övriga Europa</P> <P class="p93 ft1">Kommittén skall också särskilt vinnlägga sig om att främja svenskt deltagande i debatten om framtidsfrågorna i övriga Europa. Den skall också verka för att debatten i andra länder och i EU:s institutioner når ut i den svenska debatten.</P> <P class="p304 ft1">Den bör använda sig av de möjligheter som bjuds då för första gången samtliga berörda länder beslutat sig för att försöka stimulera en nationell och gemensam debatt om EU:s utveckling inför en regeringskonferens.</P> <P class="p12 ft1">Webbplatsen kan användas för detta ändamål. Kommittén kan även inbjuda utländska experter och debattörer samt publicera utländska bidrag. Den kan även låta översätta och sprida egna rapporter eller annat material samt främja svensk medverkan i seminarier eller liknande i andra länder. För att ge bredd också i de alleuropeiska kontakterna bör vänortssamarbeten, vänskolor eller andra sådana nätverk inbjudas att medverka.</P> <P class="p201 ft18">Aktuella frågeställningar</P> <P class="p305 ft1">Kommittén skall belysa och sammanställa de frågor som lyfts fram i både den svenska debatten om EU:s utveckling och i debatten i andra medlemsländer och i kandidatländerna.</P> <P class="p61 ft1">Kommittén bör i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> diskutera begrepp som konstitution, federation, subsidiaritet, legitimitet, medborgarinflytande, demokratisk kontroll, ansvarsutkrävande och öppenhet. Dessa frågor spelar redan en stor roll i svensk och europeisk debatt om EU. Det gäller även EU:s förhållande till omvärlden och samspelet mellan EU:s institutioner inbördes och mellan institutionerna och den nationella nivån.</P> <P class="p34 ft1">Frågor som hänger samman med valdeltagandet i Europaparlamentsvalen bör diskuteras inför valet 2004.</P> <P class="p306 ft13">86</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p5 ft29">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p307 ft1">I sammanhanget skall kommittén också diskutera avvägningen mellan olika samarbetsformer: traditionella överstatliga beslutsformer och mellanstatligt samarbete. Även nyare samarbetsformer kan tas upp till behandling. Det kan gälla t.ex. ”den öppna samordningsmetoden” som används framför allt inom sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdena. Ett annat exempel på nyare samarbetsformer är ”närmare samarbete” där några medlemsländer går före inom ett verksamhetsområde.</P> <P class="p53 ft1">Kommittén skall också belysa om svenska mål med samarbetet på enskilda sakområden kan främjas i regeringskonferensen - t.ex. miljö, livsmedelssäkerhet, konsumentintressen och budgetprocessen - och vad som kan göras för att samarbetet bättre skall motsvara de förväntningar som finns bland medborgarna. Även reformer som inte kräver fördragsändringar kan behandlas.</P> <P class="p308 ft1">De fyra exemplen på frågor för regeringskonferensen som anges i <NOBR>Nice-förklaringen</NOBR> kan vara en utgångspunkt för kommitténs arbete eftersom de samtliga har bäring på de ovan nämnda bredare frågeställningarna. De rör också synen på förväntningar och ambitioner med <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> och vad som inte bör bli föremål för detta samarbete.</P> <P class="p53 ft1">Kommittén skall inte arbeta med förberedelser för en eventuell folkomröstning om Sveriges inträde i Ekonomiska och monetära unionen.</P> <P class="p53 ft1">I sammanställnings- och analysarbetet skall kommittén samverka med den expertgrupp för <NOBR>EU-frågor</NOBR> som regeringen har beslutat att inrätta och med Demokratidelegationen. Kommittén skall beakta rapporter från <NOBR>EU-96-kommittén,</NOBR> Demokratiutredningen och Rådet för utvärdering av 1998 års val.</P> <P class="p105 ft18">Övrigt</P> <P class="p29 ft1">Kommittén skall belysa de aktuella frågorna och de svenska intressen som finns. Den skall även sammanfatta den nationella debatten.</P> <P class="p226 ft1">Den har dock inte till uppgift att föreslå svenska ståndpunkter i regeringskonferensen. Det är regeringens ansvar att i samråd med riksdagen lägga fast dessa. Detta hindrar inte att kommittén, när så är lämpligt, kan göra bedömningar som är av värde vid beredningen av svenska ståndpunkter.</P> <P class="p309 ft13">87</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft2">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p5 ft2">SOU 2002:81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft1">Med tanke på uppdragets trefaldiga natur är inte en redovisning av uppdraget i form av ett samlat betänkande ändamålsenlig. I stället skall kommittén löpande publicera rapporter om de olika ämnena och den aktuella debatten.</P> <P class="p17 ft1">Kommittén skall kunna knyta till sig referensgrupper.</P> <P class="p145 ft1">Uppdraget skall vara slutfört när 2004 års regeringskonferens börjar.</P> <P class="p311 ft1">(Statsrådsberedningen)</P> <P class="p285 ft13">88</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GQB381 SOU_2002__81.pdf 442184 pdf Riksdagens roll i EU https://data.riksdagen.se/fil/C3A874D3-18CD-4A82-8504-A8C981C130F5