2421386 GQB358d1 2002 58 sou sou Statens offentliga utredningar 2002:58 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 58 0 2002-07-02 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2002-07-02 00:00:00 Tid - för arbete och ledighet - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GQB358d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GQB358d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB358d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 117px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 405px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:241px;left:63px;z-index:-1;width:35px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:35px;height:1px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_5 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:131px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:617px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:620px;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:620px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:417px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:158px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:158px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:543px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:193px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:423px;height:193px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:435px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:423px;height:435px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:393px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:362px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:431px;height:362px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:214px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:453px;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:453px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:21px;z-index:-1;width:383px;height:251px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:383px;height:251px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:84px;z-index:-1;width:387px;height:227px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:387px;height:227px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:21px;z-index:-1;width:380px;height:245px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:380px;height:245px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:206px;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:421px;height:206px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:283px;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:426px;height:283px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:306px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:402px;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:431px;height:402px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:587px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:431px;height:587px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:341px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:403px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:431px;height:403px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:495px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:431px;height:495px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:362px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:362px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:559px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:431px;height:559px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:88px;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:88px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:399px;z-index:-1;width:368px;height:634px;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:368px;height:634px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:583px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:72px;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:72px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:479px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:124px;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:423px;height:124px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:457px;left:63px;z-index:-1;width:406px;height:106px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:406px;height:106px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:75px;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:423px;height:75px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:21px;z-index:-1;width:381px;height:225px;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:381px;height:225px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:84px;z-index:-1;width:385px;height:239px;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:385px;height:239px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft13{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft14{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft17{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft20{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft22{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;} .ft23{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft24{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft45{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft47{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft49{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 3px;} .ft54{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft57{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft60{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft64{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft66{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft67{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft70{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft79{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft80{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft82{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft83{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft84{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 13px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft88{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p6{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p9{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p10{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p29{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p30{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p74{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p97{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p117{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p119{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p121{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p124{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p147{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 529px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p179{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p192{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p202{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p203{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p204{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p205{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p206{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p217{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 344px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p223{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p244{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p303{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p350{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p366{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p370{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p373{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p377{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p385{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p392{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p403{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p421{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p422{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p425{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p426{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p427{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p432{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p433{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p447{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p448{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: right;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p454{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p455{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p456{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p457{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p458{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p460{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p461{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p462{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p463{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: -5px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 22px;} .tr1{heightzzz: 52px;} .tr2{heightzzz: 16px;} .tr3{heightzzz: 51px;} .tr4{heightzzz: 21px;} .tr5{heightzzz: 37px;} .tr6{heightzzz: 29px;} .tr7{heightzzz: 28px;} .tr8{heightzzz: 35px;} .tr9{heightzzz: 17px;} .tr10{heightzzz: 18px;} .tr11{heightzzz: 54px;} .tr12{heightzzz: 36px;} .tr13{heightzzz: 27px;} .tr14{heightzzz: 20px;} .tr15{heightzzz: 901px;} .tr16{heightzzz: 0px;} .tr17{heightzzz: 14px;} .tr18{heightzzz: 34px;} .tr19{heightzzz: 46px;} .tr20{heightzzz: 19px;} .tr21{heightzzz: 49px;} .tr22{heightzzz: 42px;} .tr23{heightzzz: 43px;} .tr24{heightzzz: 12px;} .tr25{heightzzz: 31px;} .tr26{heightzzz: 32px;} .tr27{heightzzz: 11px;} .tr28{heightzzz: 10px;} .tr29{heightzzz: 13px;} .tr30{heightzzz: 23px;} .tr31{heightzzz: 24px;} .tr32{heightzzz: 25px;} .tr33{heightzzz: 9px;} .tr34{heightzzz: 8px;} .tr35{heightzzz: 4px;} .tr36{heightzzz: 2px;} .tr37{heightzzz: 6px;} .tr38{heightzzz: 5px;} .tr39{heightzzz: 30px;} .t0{width: 420px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 390px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 457px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 419px;margin-leftZ: 101px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 553px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t14{width: 457px;margin-top: 8px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 446px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 7px;f:8px 'Verdana' !important;} .t20{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 457px;margin-top: 16px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t22{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t23{width: 465px;margin-top: 15px;f:12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 457px;margin-top: 16px;f:12px 'Verdana' !important;} .t25{width: 457px;margin-top: 28px;f:8px 'Verdana' !important;} .t26{width: 334px;margin-leftZ: 90px;margin-top: 3px;f:7px 'Verdana' !important;} .t27{width: 342px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 14px;f:7px 'Verdana' !important;} .t28{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t29{width: 535px;margin-leftZ: 3px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t30{width: 379px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;} .t31{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t32{width: 457px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t33{width: 540px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 530px;margin-leftZ: 236px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t35{width: 443px;margin-leftZ: 302px;margin-top: 6px;f:8px 'Verdana' !important;} .t36{width: 443px;margin-leftZ: 302px;margin-top: 8px;f:8px 'Verdana' !important;} .t37{width: 457px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t38{width: 457px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;} .t39{width: 446px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 15px;f:12px 'Verdana' !important;} .t40{width: 465px;margin-top: 17px;f:12px 'Verdana' !important;} .t41{width: 432px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 11px;f:7px 'Verdana' !important;} .t42{width: 319px;margin-top: 5px;f:italic 10px 'Verdana' !important;} .t43{width: 444px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:7px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet Mona Sahlin,</P> <P class="p1 ft0">Näringsdepartementet</P> <P class="p2 ft1">Genom ett beslut den 21 december 2000 bemyndigade regeringen statsrådet Sahlin att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av arbetstidslagen, semesterlagen och övrig ledighetslagstiftning.</P> <P class="p3 ft1">Den 24 januari 2001 förordnades LO:s förre avtalssekreterare Hans Karlsson som ordförande. Som ledamöter förordnades den 6 mars 2001 riksdagsledamöterna Laila Bjurling (s), <NOBR>Nils-Göran</NOBR> Holmqvist (s), Barbro Feltzing (mp), Rolf Kenneryd (c), Maria Larsson (kd), Christel Anderberg (m) samt pappersarbetare Anders Wiklund (v) och jur.kand Erik Ullenhag (fp). Christel Anderberg ersattes den 30 januari 2002 av ledamoten i Europaparlamentet Gunilla Carlsson (m).</P> <P class="p4 ft1">Representanter för arbetsmarknadens parter har knutits till kommittén. Genom beslut den 6 mars 2001 förordnades förhandlingsdirektören <NOBR>Inga-Lill</NOBR> Engström (Arbetsgivarverket), arbetsrättsjuristen Margareta Sandberg (Landstingsförbundet), förhandlaren Ann Garö (Kommunförbundet), verkställande direktören <NOBR>Karl-Olof</NOBR> Stenqvist (Svenskt näringsliv), förste vice ordföranden Håkan Meijer (LO), kanslichefen Erland Olausson (LO), ombudsmannen <NOBR>Marie-Louise</NOBR> Strömgren (SACO) och ombudsmannen Annelie Roswall Ljunggren (TCO) att ingå i kommitténs referensgrupp.</P> <P class="p5 ft1">Den 6 mars 2001 förordnades kanslirådet Anders Stålsby, kanslirådet Bo Barrefelt, hovrättsassessorn Inger Andersson (samtliga vid Näringsdepartementet) och departementssekreteraren Charlotte Bucht (Finansdepartementet) som sakkunniga samt avdelningschefen Anders Englund (Arbetsmiljöverket), docenten Jonas Malmberg (Arbetslivsinstitutet), chefsjuristen Kurt Eriksson (Medlingsinstitutet) och departementssekreteraren Anna Lynèl (Näringsdepartementet) som experter. Den 2 maj 2001 förordnades chefsjuristen Jens Karlsson (Företagarnas riksorganisa-</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p6 ft2">SOU 2002:58</P> <P class="p7 ft1">tion) som expert. Charlotte Bucht ersattes den 11 september 2001 av departementssekreteraren Annika Århammar (Finansdepartementet) som sakkunnig i kommittén. Annika Århammar entledigades som sakkunnig med verkan den 30 november 2001. Departementssekreteraren Ola Gustafsson (Finansdepartementet) ersatte den 18 februari 2002 Annika Århammar som sakkunnig i kommittén. Anna Lynél ersattes den 9 april 2002 av departementssekreteraren Martina Elfgren Lilja (Näringsdepartementet) som expert i kommittén.</P> <P class="p8 ft1">Den 6 mars 2001 förordnades Per Ewaldsson som huvudsekreterare. Den 27 juni 2001 förordnades Joa Bergold, Mats Essemyr och Ingemar Göransson samt den 10 juli Katarina Novak som sekreterare på deltid. Den 20 november förordnades Annika Århammar som sekreterare i kommittén. Kommittén assisteras av Åsa Malmgren.</P> <P class="p9 ft1">Härmed överlämnar kommittén delbetänkandet Tid – för arbete och ledighet. Reservationer har lämnats av ledamöterna Rolf Kenneryd, Maria Larsson, Gunilla Carlsson samt Erik Ullenhag. Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Barbro Feltzing, Anders Wiklund, Rolf Kenneryd och Maria Larsson samt experterna Kurt Eriksson, Martina Elfgren Lilja och Jens Karlsson.</P> <P class="p10 ft1">Stockholm i juni 2002</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p11 ft1">Hans Karlsson</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p11 ft1">Laila Bjurling</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft1"><NOBR>Nils-Göran</NOBR> Holmqvist</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p11 ft1">Barbro Feltzing</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft1">Rolf Kenneryd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p11 ft1">Maria Larsson</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft1">Gunilla Carlsson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p11 ft1">Anders Wiklund</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft1">Erik Ullenhag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft1">/Per Ewaldsson</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft1">Annika Århammar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft1">Joa Bergold</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p12 ft1">Mats Essemyr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft1">Ingemar Göransson</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p12 ft1">Katarina Novak</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td4"><SPAN class="p11 ft5">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft5">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td4"><SPAN class="p11 ft5">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p13 ft5">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft6">Förslag till lag om flexibel ledighet ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p13 ft1">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td4"><SPAN class="p14 ft1">Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft1">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td4"><SPAN class="p14 ft1">Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673) .................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft1">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p11 ft5">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft5">Kommitténs uppdrag ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p13 ft5">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p11 ft1">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft1">Bakgrund och förutsättningar .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p14 ft1">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">Uppdragets frågeställningar.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft1">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft6">Arbetet hittills ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p13 ft1">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">1.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">Delbetänkandets innehåll och disposition..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p13 ft1">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">1.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">Återstoden av utredningstiden................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft1">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p11 ft5">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft5">Hur mycket arbetar vi? ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft5">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">Utvecklingen av veckoarbetstiden ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft1">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft1">Jämförelse med andra länder....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p13 ft1">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p14 ft1">Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p14 ft1">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p14 ft1">2.2.2 Hur många – hur mycket?............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft7">Övertid......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p13 ft1">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p14 ft1">Varför förekommer övertid?........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td7"><SPAN class="p14 ft1">2.3.2 Betalt och obetalt övertidsarbete .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p14 ft6">Övertidens omfattning .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p14 ft1">2.3.4 Hur många arbetar övertid? .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td5"><SPAN class="p13 ft8">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft2">Innehåll SOU 2002:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft1">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft7">Sjukfrånvaro.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p13 ft1">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft7">Sjukfrånvarons längd....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft7">Långa sjukskrivningar ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft6">Sjuka utanför arbetskraften .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p15 ft7">Slutsats – faktisk arbetstid ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p13 ft1">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">2.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p15 ft1">Arbetstidsreglering i kollektivavtal ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p14 ft1">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft7">Arbetstid per vecka ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft7">Semesterns längd ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">2.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft6">Annan ”betald ledighet”...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p15 ft1">2.6.4 Slutsats – arbetstid i kollektivavtal ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p11 ft5">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td7"><SPAN class="p15 ft9">Minskad arbetstid – samband och effekter.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p13 ft5">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p15 ft7">Individen ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p13 ft1">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft1">Privatekonomin påverkar agerande.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft6">3.1.2 Mer eller mindre arbete................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft1">3.1.3 Arbetstidens betydelse för hälsa och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft7">välbefinnande................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p15 ft1">3.1.4 Fördelning av det obetalda arbetet..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p11 ft1">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td7"><SPAN class="p15 ft7">Företaget ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p13 ft1">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft1">Näringslivets sammansättning.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft7">Intäkter och kostnader.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft1">Driftstid och produktivitet..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft7">Friskare arbetskraft ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft6">Olikheter hos arbetskraften.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p15 ft1">3.2.6 Anpassning till minskad arbetstid ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p11 ft1">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td7"><SPAN class="p15 ft7">Samhället ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p13 ft1">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft6">Samhällsekonomiska samband.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft6">Arbetslöshet och sysselsättning ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p16 ft7">Arbetsutbud..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p13 ft1">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft7">Välfärdssamhället..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p11 ft1">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td7"><SPAN class="p15 ft7">Empiriska studier.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p13 ft1">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p16 ft7">Hälsa och välbefinnande ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p15 ft1">3.4.2 Sysselsättning, lön och faktisk arbetad tid..................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft1">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft8">8</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft2">SOU 2002:58 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p11 ft5">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p15 ft9">Olika metoder – olika konsekvenser?.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft5">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p11 ft1">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p15 ft7">Individen .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p13 ft1">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">4.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p16 ft1">Löneutveckling för arbetstagaren ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p13 ft1">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p16 ft7">Arbetstagarens hälsa ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p13 ft1">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p15 ft1">4.1.3 Kvinnors och mäns tid................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft1">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p15 ft7">Företaget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p13 ft1">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td10"><SPAN class="p15 ft1">4.2.1 Anpassningsbehov till följd av minskad arbetstid.....</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft1">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p15 ft1">4.2.2 Effekter av minskad arbetstid.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p13 ft1">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p11 ft1">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td10"><SPAN class="p15 ft7">Samhället.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td11"><SPAN class="p13 ft1">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p15 ft1">4.3.1 Ökat eller minskat arbetsutbud .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p13 ft1">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">4.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p16 ft7">Ohälsan i arbetslivet....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft1">114</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p11 ft5">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p15 ft5">Samhällsekonomiska konsekvenser vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft5">förkortad arbetstid ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p13 ft5">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p11 ft1">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft1">Kommitténs uppdrag till Konjunkturinstitutet ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p14 ft1">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">5.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p16 ft7">Fyra beräkningsalternativ ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft1">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p11 ft1">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td13"><SPAN class="p15 ft7">Utgångspunkter för analysen ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p13 ft1">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p16 ft6">Arbetslöshet och sysselsättning.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p13 ft1">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p15 ft1">5.2.2 Bedömning av genomslag – faktisk arbetad tid.........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft1">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">5.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p16 ft7">Produktivitet ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft1">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">5.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p16 ft7">Demografisk utveckling .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft1">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">5.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p16 ft7">Ekonomisk politik ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p13 ft1">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p11 ft1">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td13"><SPAN class="p15 ft7">Resultaten av analysen ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p13 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p15 ft1">5.3.1 Utveckling i ekonomin på kort och lång sikt............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">5.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p16 ft1">Fördelningsekonomiska konsekvenser......................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft1">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p15 ft7">Diskussion ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft1">130</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft5">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p18 ft9">Vilken metod att minska arbetstiden bör väljas?...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p14 ft5">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p11 ft1">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p18 ft6">Kvalitativa skillnader mellan metoderna? .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft1">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p11 ft1">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p18 ft1">I vilken omfattning bör arbetstiden minskas?......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft1">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p11 ft1">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p18 ft1">Minskad arbetstid och stärkt inflytande ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft1">143</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p19 ft8">9</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft2">Innehåll SOU 2002:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft5">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">Lag om flexibel ledighet ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p13 ft5">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p11 ft1">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft1">Ledighetens form – semester eller annan betald ledighet ...</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p13 ft1">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p15 ft6">Lagens innehåll och utformning ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft1">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p16 ft1">Ledighetens omfattning och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p16 ft7">genomförandeperiod ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft1">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p15 ft1">7.2.2 Rätten till och intjänandet av ledigheten ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft1">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p15 ft1">7.2.3 Hur ledigheten kan disponeras – förläggning och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p16 ft7">inflytande ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft1">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">7.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p16 ft7">Lön under ledigheten .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft1">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p15 ft7">Konsekvenser av förslaget.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft1">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p15 ft1">7.3.1 Hälsa, välbefinnande och jämställdhet......................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p14 ft1">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p15 ft1">7.3.2 Företag och offentliga verksamheter samt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p16 ft7">arbetsorganisation ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft1">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p15 ft1">7.3.3 Små företags särskilda förutsättningar......................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft1">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">7.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p16 ft7">Påverkan på kollektivavtal..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft1">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">7.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p16 ft7">Samhällsnivå................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft1">160</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p11 ft5">8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p18 ft9">Mer flexibel användning av semester...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p14 ft5">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p11 ft1">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p18 ft1">Omvandling av semester till ledighet i del av dag................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft1">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p11 ft1">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p18 ft6">Semesterdagarna blir flexibel ledighet..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft1">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p11 ft1">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p18 ft7">Konsekvenser av förslaget.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft1">166</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft5">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft9">Nya bestämmelser om arbetstid..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p14 ft5">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p15 ft7">1995 års arbetstidskommitté.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft1">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p11 ft1">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p15 ft7">EG:s arbetstidsdirektiv..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">9.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p16 ft1">Direktivets huvudsakliga innehåll .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">9.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p16 ft1">Utvecklingen efter ikraftträdandet............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft1">170</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft1"><SPAN class="ft1">9.3</SPAN><SPAN class="ft10">Ett tydligare genomförande av </SPAN><NOBR>EG-direktivet</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td22"><SPAN class="p11 ft7">i svensk lag .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p14 ft1">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p11 ft1">9.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p16 ft1">Bestämmelsernas tillämpningsområde ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft1">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p11 ft1">9.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p16 ft1">Dygnsvila och nattarbetsförbud................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft1">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p11 ft1">9.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p16 ft6">Begränsning av veckoarbetstiden ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft1">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td22"><SPAN class="p11 ft1">9.3.4 Begränsning av arbetstiden för nattarbetande ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft1">180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td22"><SPAN class="p11 ft1">9.3.5 Förtydligande av ATL:s <NOBR>”EG-spärrar”......................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft1">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p11 ft1">9.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p16 ft6">ATL:s rättsliga karaktär .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft8">10</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft2">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p22 ft1">9.3.7 Omplacering av nattarbetande ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p23 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft1"><SPAN class="ft1">9.4</SPAN><SPAN class="ft10">Förbättrade villkor för arbetstagaren</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr14 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td18"><SPAN class="p15 ft7">i arbetstidshänseende .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p14 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p15 ft1">9.4.1 Skyldighet att pröva arbetstagarens önskemål ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p15 ft1">9.4.2 Besked om ändringar av arbetstidens förläggning ....</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft1">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft1">9.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p15 ft7">Konsekvenser av förslagen.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p14 ft1">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td6"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td10"><SPAN class="p15 ft1">9.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p14 ft11">Hälsa och välbefinnande .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft1">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p11 ft12">9.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p14 ft11">Jämställdhet .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p11 ft12">9.5.3 Konsekvenser på företags- och verksamhetsnivå;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p14 ft11">påverkan på arbetsorganisation ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p11 ft12">9.5.4 Konsekvenser för små företag....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p14 ft11">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p11 ft12">9.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p14 ft11">Regionalpolitiska konsekvenser .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft12">9.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p11 ft12">Övertidsregleringen ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft13">Författningskommentarer ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Förslag till lag om flexibel ledighet ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480).................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p14 ft11">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673) ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p14 ft11">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft13">Reservationer och särskilda yttrande ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td25"><SPAN class="p11 ft13">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p13 ft14">.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td25"><SPAN class="p11 ft13">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p14 ft11">259</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Bilaga 2 Samhällsekonomiska effekter av en allmän</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p14 ft11">arbetstidsförkortning.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Bilaga 3 Demografisk utveckling – konsekvenser av</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p11 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p14 ft11">en .....................................................åldrande befolkning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft11">387</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr16 td28"><SPAN class="p11 ft12">Bilaga 4 <NOBR>EG .......................................................-arbetstidsdirektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p14 ft11">401</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft15">11</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft8">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p0 ft0">Sammanfattning</P> <P class="p26 ft16">Kommitténs förslag</P> <P class="p27 ft1">Detta delbetänkande innehåller förslag till ny lagstiftning om minskad arbetstid genom utökad ledighet och ändrad lagstiftning om semester och arbetstid.</P> <P class="p28 ft1">Kommittén föreslår en lag om flexibel ledighet som ger arbetstagare rätt till ledighet motsvarande fem arbetsdagar varje år. Ledigheten införs successivt. Två dagar införs år 2004 och sedan utökas ledigheten med en dag per år under de följande tre åren. Lagen innebär att varje arbetstagare får en slags timbank hos sin arbetsgivare. Ledigheten beräknas i timmar och kan disponeras i såväl timmar som hela dagar. Längden på arbetsdagen avgör hur många timmars ledighet som går åt om arbetstagaren skall vara ledig en hel arbetsdag. Syftet med ledigheten är att den skall förläggas enligt arbetstagarens egna önskemål, t.ex. för att under en period minska arbetstiden per dag eller vecka. Ledigheten ger därmed varje arbetstagare möjlighet att påverka sina arbetstidsförhållanden. Arbetsgivaren skall kunna neka den förläggning av ledigheten som arbetstagaren önskar endast om den medför en störning av verksamheten, dvs. att problem uppkommer som inte kan lösas på ett rimligt sätt.</P> <P class="p29 ft1">Vidare föreslås en ändring i semesterlagen, så att arbetstagare ges rätt att få de semesterdagar som överstiger fyra veckor samt sparade semesterdagar omvandlade till ledighet i del av dag. Syftet med ändringen är att arbetstagare skall ges fler valmöjligheter för användandet av semestern och att den semester som omvandlas till timmar skall kunna användas på samma sätt som ledighet enligt den nya lagen om flexibel ledighet. Sammantaget föreslås arbetstagare kunna ha högst 400 timmar innestående på timbanken.</P> <P class="p30 ft1">Delbetänkandets tredje författningsförslag avser ändringar i arbetstidslagen. Förslaget syftar till ett mer korrekt genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv i svensk lag och att stärka enskilda</P> <P class="p31 ft8">13</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">arbetstagare i arbetstidshänseende. Vad gäller <NOBR>EG-direktivet</NOBR> föreslås att arbetstidslagen tillförs nya bestämmelser som innebär att alla arbetstagare skall ha minst elva timmars dygnsvila per 24- timmarsperiod, att den genomsnittliga veckoarbetstiden begränsas till högst 48 timmar under en beräkningsperiod om fyra månader samt att arbetspassen för nattarbetande med särskilt ansträngande arbeten begränsas till högst åtta timmar. Dessa bestämmelser föreslås bli dispositiva inom ramen för lagens befintliga <NOBR>EG-spärrar.</NOBR> För att stärka den enskilde arbetstagaren föreslås att arbetsgivare åläggs en skyldighet att pröva önskemål om arbetstidens längd och förläggning. Vidare föreslås att arbetsgivare skall ge besked om ändringar i arbetstidens förläggning fyra veckor i förväg i stället för två veckor, vilket har gällt hittills.</P> <P class="p21 ft16">Kommitténs överväganden</P> <P class="p33 ft17">Om minskad arbetstid och ökat inflytande</P> <P class="p34 ft1">Kommittén har haft i uppdrag att pröva olika metoder för en generell minskning av arbetstiden och lägga förslag om hur en sådan minskning bör genomföras. De metoder som har prövats är normalarbetstidsförkortning, dvs. en förkortning av veckoarbetstiden, och en utökad ledighet om fem dagar. Kommittén har gått igenom en rad olika aspekter på generella minskningar av arbetstiden och prövat om det går att finna några kvalitativa skillnader mellan de båda metoderna. De aspekter som prövats avser sociala och ekonomiska faktorer, såsom sambanden mellan arbetstidsförkortning och jämställdhet respektive arbetstagares hälsa samt ekonomiska konsekvenser av förkortningar av arbetstiden för enskilda individer, företag och samhälle. Kommittén konstaterar att om allt annat hålls lika, dvs. om jämförelsen avser arbetstidsminskningar som tidsmässigt är lika stora, går det inte att finna några tungt vägande skäl för att förorda den ena metoden framför den andra.</P> <P class="p35 ft1">En central del i kommitténs överväganden har varit den samhällsekonomiska konsekvensanalys som Konjunkturinstitutet har gjort för kommitténs räkning. Analysen avsåg fyra olika sätt att minska arbetstiden: en förkortning av normalarbetstiden till 38 respektive 35 timmar per vecka samt en utökad ledighet om fem dagar i form av en utbyggd semesterledighet eller i form av en ny allmän ledighetslag.</P> <P class="p36 ft8">14</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p11 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft1">Konjunkturinstitutet utgår i sin analys från att den ekonomiska tillväxten, mätt som ökning av bruttonationalprodukten (BNP), på lång sikt bestäms av produktiviteten och antalet arbetade timmar i ekonomin. Då produktiviteten på lång sikt inte bedöms påverkas av en förkortning av arbetstiden, blir det samlade antalet arbetade timmar i ekonomin avgörande för ekonomins tillväxtförutsättningar vid en arbetstidsreform. Generell förkortning av arbetstiden genom lagstiftning innebär färre arbetstimmar i ekonomin som helhet än vad som hade varit fallet utan en arbetstidsförkortning. Således blir utvecklingen av BNP på en relativt lägre nivå i jämförelse med situationen utan en arbetstidsreform. Ju mer arbetstiden förkortas, desto större blir de samhällsekonomiska konsekvenserna.</P> <P class="p38 ft1">Den demografiska utvecklingen som innebär att allt färre i arbetsför ålder skall försörja allt fler äldre medför att den ekonomiska tillväxten bedöms bli låg, sett ur ett historiskt perspektiv, även utan en förkortning av arbetstiden. Det ökade antalet äldre innebär också ett större behov av vård och omsorg. Denna utveckling innebär en påfrestning på den offentliga sektorns resurser. Kortare arbetstid innebär försämrade möjligheter att finansiera den offentliga sektorn, då arbete är den viktigaste basen för skatteintäkter.</P> <P class="p4 ft1">De samhällsekonomiska konsekvenserna av en generell lagstiftad förkortning av arbetstiden måste beaktas när förslag om förkortad arbetstid utformas. Kommittén kommer till slutsatsen att rådande samhällsekonomiska förhållanden gör att en relativt begränsad minskning av arbetstiden bör föreslås; en sänkning av normalarbetstiden till 39 timmar per vecka, alternativt en utökad ledighet om fem dagar per år. Sett över året ger dessa metoder ungefär lika stor minskning av arbetstiden. Kommittén anser att en metod att minska arbetstiden bör förordas som samtidigt möjliggör ett stärkt inflytande för enskilda arbetstagare att påverka sina arbetstidsförhållanden. Det föreslås att en modell med utökad ledighet väljs där enskilda arbetstagare ges betydande möjligheter att påverka förläggningen av ledigheten.</P> <P class="p39 ft1">Det är framför allt två sätt för ledighetens införande som har diskuterats: en utbyggd semesterledighet till totalt trettio semesterdagar, respektive en ny lag som ger rätt till ledighet motsvarande fem lediga arbetsdagar. Utökad semesterledighet skulle sannolikt inte leda till att alla får del av reformen, eftersom den allra största delen av de offentliganställda redan har mer än tjugofem semester-</P> <P class="p40 ft8">15</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">dagar enligt kollektivavtal. Avsikten med den ledighet som kommittén föreslår är en annan än syftet med semester. Den ledighet kommittén föreslår skall möjliggöra både minskad arbetstid och skapa förutsättningar för arbetstagare att påverka sina arbetstidsförhållanden genom förläggning av ledigheten vid tidpunkter som arbetstagaren önskar och tar initiativ till. Ledigheten skall kunna användas till att under perioder minska arbetstiden per dag eller vecka. Ledigheten skall också kunna tas ut som hela lediga dagar. Det större genomslaget på arbetsmarknaden och möjligheten till flexibel användning, gör att kommittén anser att ledigheten bör införas genom en ny lag; lag om flexibel ledighet. En central del i den nya lagen blir att arbetsgivaren skall kunna neka den förläggning av ledigheten som arbetstagaren önskar endast om den medför en störning av verksamheten. Arbetsgivarens bedömning av om störning uppstår kan prövas rättsligt.</P> <P class="p41 ft17">Om flexibel användning av semesterledighet</P> <P class="p42 ft1">Semesterledighet syftar till vila och rekreation. Semesterledighet räknas i hela dagar eller perioder av dagar. Om viss del av de befintliga semesterdagarna kan användas som ledighet i del av dag, kan arbetstagare få ytterligare ledig tid för flexibel användning. Kommittén föreslår därför att semester utöver fyra veckor samt sparad semester skall kunna omvandlas till ledighet i del av dag. Initiativet till sådan omvandling av semesterdagar skall tas av arbetstagaren. Rätten till semester i tjugofem hela dagar kvarstår därmed oförändrad. Om semesterdagarna omvandlas till ledighet i del av dag används den ledigheten på samma sätt som den lediga tid som införs i den nya lagen om flexibel ledighet.</P> <P class="p43 ft17">Om ändringar i arbetstidslagen</P> <P class="p44 ft1">EG:s arbetstidsdirektiv genomfördes i svensk lag år 1996 genom att avtalsfriheten i fråga om avvikelser från lagen begränsades. Genomförandet den gången var avsett som ett provisorium, i avvaktan på att den dåvarande arbetstidskommitténs översyn av hela arbetstidslagen skulle bli färdig. Eftersom det förslag till ny arbetstidslag som den dåvarande kommittén senare presenterade inte ledde till förändringar i lagstiftningen, kom den provisoriska</P> <P class="p45 ft8">16</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p11 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">lagändringen att bli bestående. Våren 2002 skickade <NOBR>EU-kom-</NOBR> missionen en s.k. formell underrättelse till regeringen angående det svenska genomförandet av <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Kommissionen anser att det svenska genomförandet av direktivet inte är korrekt på vissa punkter. Med anledning av kommissionens kritik och för att direktivet i övrigt skall bli korrekt genomfört i svensk lag, föreslår kommittén vissa ändringar i arbetstidslagen.</P> <P class="p47 ft1">En ny bestämmelse införs som innebär att alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per <NOBR>24-timmars-</NOBR> period. Kommittén anser att vilan skall förläggas nattetid så att det nuvarande principiella nattarbetsförbudet kan bibehållas. Tiden mellan kl. 24 och kl. 5 skall därmed alltid ingå i dygnsvilan. Möjligheten att avvika från nattarbetsförbundet bibehålls. En ny begränsning av veckoarbetstiden till högst i genomsnitt 48 timmar under en beräkningsperiod om fyra månader införs i lagen. 48- timmarsbegränsningen inkluderar jourtid. Kommittén framhåller emellertid att den delen av bestämmelsen kan behöva övervägas på nytt beroende på utvecklingen i fråga om direktivets innebörd på den punkten.</P> <P class="p38 ft1">Det föreslås också att lagen tillförs direktivets bestämmelse om att arbetstiden för nattarbetande med särskilt ansträngande arbeten inte får överstiga åtta timmar inom den <NOBR>24-timmarsperiod</NOBR> då nattarbetet utförs.</P> <P class="p3 ft19">De nya <NOBR>EU-anpassade</NOBR> bestämmelserna föreslås bli dispositiva till förmån för kollektivavtal så långt direktivet medger.</P> <P class="p28 ft1">Vidare föreslås vissa förtydliganden i lagens s.k. <NOBR>EG-spärrar</NOBR> för sådana avvikelser och för dispenser som meddelas av Arbetsmiljöverket. Förtydligandena innebär inga materiella förändringar.</P> <P class="p3 ft1">I arbetstidslagen föreslås även två ändringar som syftar till att stärka den enskilde arbetstagaren och underlätta förenandet av yrkesarbete och familjeliv. Den ena av dessa ändringar gäller den tid som arbetsgivaren skall iaktta för besked om ändringar av arbetstidens förläggning innan ändringarna verkställs. Enligt den nuvarande lagen gäller att arbetsgivaren skall ge besked om en kommande ändring av arbetstidens förläggning två veckor i förväg, oavsett hur omfattande ändringen är. Kommittén föreslår att tiden förlängs till fyra veckor, men att sådant besked endast behöver ges inför ändringar av arbetstidens förläggning som kan påverka arbetstagarens förhållanden utanför arbetet, t.ex. en ändring av tiden för arbetsdagens början eller slut. Den andra ändringen innebär att lagen tillförs en bestämmelse som ålägger arbetsgivaren att</P> <P class="p48 ft8">17</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft1">pröva arbetstagares önskemål om arbetstidens längd eller förläggning. Arbetstagarens önskemål skall tillgodoses om de enligt arbetsgivarens bedömning är förenliga med verksamhetens krav. Om önskemålen inte tillgodoses skall arbetsgivaren motivera sitt beslut.</P> <P class="p50 ft8">18</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p0 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p51 ft16">Förslag till</P> <P class="p0 ft16">lag om flexibel ledighet</P> <P class="p52 ft5">Inledande bestämmelser</P> <P class="p53 ft1">1 § Arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning enligt denna lag. Från lagens tillämpning undantas dock arbetstagare som utför praktikarbete eller feriearbete samt anställningar som varar högst en månad. Vid beräkning av anställningstiden skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare medräknas om tiden mellan anställningarna inte överstiger två veckor.</P> <P class="p47 ft19">2 § Avtal är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker arbetstagares rätt enligt denna lag.</P> <P class="p28 ft1">Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser från <NOBR>4–10</NOBR> §§. I sådant kollektivavtal får också bestämmas vad som skall avses med genomsnittlig arbetsdag i 3 §.</P> <P class="p3 ft1">Arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket får tillämpa det även på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande organisationen men vilka sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt avtal.</P> <P class="p54 ft5">Rätten till ledighet</P> <P class="p53 ft1">3 § En arbetstagare har årligen rätt till ledighet motsvarande fem genomsnittliga arbetsdagar i den utsträckning sådan ledighet tjänats in enligt andra stycket.</P> <P class="p47 ft1">Ledigheten tjänas in enligt grunderna för intjänande av semesterdagar med semesterlön i 7 § semesterlagen. Ledigheten bestäms i</P> <P class="p55 ft8">19</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft1">timmar. Uppstår vid beräkningen av ledigheten brutet antal timmar avrundas det till närmast högre hel timma.</P> <P class="p57 ft19">4 § Arbetstagarens innestående ledighet får uppgå till högst fyra hundra timmar.</P> <P class="p58 ft5">Förläggning av ledighet</P> <P class="p59 ft1">5 § En arbetstagare som vill ta ut ledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren och ange sina önskemål om ledighetens förläggning.</P> <P class="p60 ft1">Om arbetstagaren lämnar en sådan anmälan minst två månader i förväg skall arbetsgivaren förlägga ledigheten enligt arbetstagarens önskemål, såvitt det inte medför störning i verksamheten. Om arbetsgivaren nekar den förläggning av ledigheten som arbetstagaren önskar skall besked därom lämnas senast fyra veckor före ledighetens början.</P> <P class="p60 ft1">Arbetsgivaren får inte förlägga ledighet på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål.</P> <P class="p61 ft1">6 § Ledighet utöver fyra hundra timmar skall förläggas i anslutning till den semesterledighet som avses i 12 § semesterlagen, om inte annat har avtalats.</P> <P class="p62 ft1">7 § Beslutar arbetsgivaren om permittering och skulle permitteringsperioden infalla under redan utlagd ledighet, skall ledighetens förläggning upphävas om arbetstagaren begär det. Motsvarande skall gälla vid uppsägning från arbetsgivarens sida om uppsägningen beror på förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, dock inte i den utsträckning uppsägningstiden överstiger sex månader.</P> <P class="p63 ft1">8 § Om arbetstagaren blir oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller sådan ledighet som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande under redan utlagd ledighet, skall ledighetens förläggning upphävas om arbetstagaren begär det.</P> <P class="p64 ft5">Lön under ledigheten</P> <P class="p65 ft1">9 § För varje ledig timma som tas ut enligt denna lag skall arbetsgivaren betala den lön som skulle ha utgått om arbetstagaren hade utfört arbete (ledighetslön).</P> <P class="p66 ft1">10 § Om arbetstagarens anställning upphör innan han har erhållit den ledighet som har intjänats enligt denna lag skall han erhålla den</P> <P class="p67 ft8">20</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td33"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p11 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">lön för den innestående ledigheten som skulle ha utgått om ledigheten hade tagits ut vid tillfället för anställningens upphörande (ledighetsersättning).</P> <P class="p69 ft5">Övergång av företag</P> <P class="p27 ft1">11 § Arbetstagares rätt enligt denna lag påverkas inte av att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet, övergår till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Arbetstagarens rätt påverkas inte heller av att ett företag eller en del av ett företag övergår till ny arbetsgivare i samband med konkurs.</P> <P class="p3 ft1">Övergår arbetstagare till ny arbetsgivare inom samma koncern, skall han i ledighetshänseende ha samma rätt i den nya anställningen som han skulle ha haft i den tidigare. Detta förutsätter dock, att arbetstagaren inte erhåller ledighetsersättning av den tidigare arbetsgivaren och att han senast en månad efter anställningens upphörande ger besked till såväl den tidigare som den nye arbetsgivaren, att han önskar överföra intjänade förmåner till den nya anställningen.</P> <P class="p70 ft1">I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ut ett belopp motsvarande den ledighetsersättning som denne annars haft att utge till arbetstagaren.</P> <P class="p71 ft5">Skadestånd</P> <P class="p72 ft1">12 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den ledighetslön eller ledighetsersättning som arbetstagaren kan vara berättigad till, ersättning för uppkommen skada.</P> <P class="p73 ft1">Vid bedömning av om och i vilken utsträckning skada har uppstått skall hänsyn tas även till arbetstagarens intresse av att erhålla ledigheten och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.</P> <P class="p47 ft19">Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständligheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.</P> <P class="p74 ft8">21</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft5">Preskription</P> <P class="p44 ft19">13 § Arbetstagare som vill fordra ledighetslön, ledighetsersättning eller skadestånd enligt denna lag skall väcka talan därom inom två år efter den omständighet inträffat som yrkandet hänför sig till.</P> <P class="p76 ft5">Rättegång</P> <P class="p59 ft1">14 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P> <P class="p77 ft5">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p78 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 april 2003.</P> <P class="p60 ft1">Från och med den 1 april 2004 omfattar rätten till ledighet enligt 3 § motsvarande två genomsnittliga arbetsdagar. Från och med den 1 april 2005 omfattar rätten till ledighet tre genomsnittliga arbetsdagar, från och med den 1 april 2006 fyra genomsnittliga arbetsdagar och från och med den 1 april 2007 fem genomsnittliga arbetsdagar.</P> <P class="p79 ft8">22</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p0 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p51 ft16">Förslag till</P> <P class="p0 ft16">lag om ändring i semesterlagen (1977:480)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft20">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td39"><SPAN class="p11 ft20">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr18 td43"><SPAN class="p80 ft1">2 § Avtal är ogiltigt i den mån</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr18 td44"><SPAN class="p14 ft1">2 § Avtal är ogiltigt i den mån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft1">det</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p81 ft1">innebär</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td46"><SPAN class="p82 ft1">att</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td47"><SPAN class="p80 ft1">arbetstagares</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft1">det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td45"><SPAN class="p81 ft1">innebär</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td48"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td49"><SPAN class="p83 ft1">att</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft1">arbetstagares</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td51"><SPAN class="p11 ft1">rättigheter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td46"><SPAN class="p81 ft1">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td52"><SPAN class="p80 ft1">denna lag</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td51"><SPAN class="p11 ft1">rättigheter</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td53"><SPAN class="p12 ft1">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td54"><SPAN class="p13 ft1">denna lag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">upphäves eller inskränkes. Detta</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p13 ft1">upphäves eller inskränkes. Detta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">gäller dock ej, om annat framgår</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft1">gäller dock ej, om annat framgår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td51"><SPAN class="p11 ft1">av lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td51"><SPAN class="p11 ft1">av lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">Avvikelse från 3, 9, 11, 16, 22,</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft1">Avvikelse från 3, 9, 11, 16, 22,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">23, 26, 29 och 30 §§ får göras</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p13 ft1">23, 26, 29 och 30 §§ får göras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">med stöd av kollektivavtal som</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft1">med stöd av kollektivavtal som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td58"><SPAN class="p11 ft1">på arbetstagarsidan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p84 ft1">har</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p80 ft1">slutits</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td58"><SPAN class="p11 ft1">på arbetstagarsidan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p85 ft1">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td46"><SPAN class="p13 ft1">slutits</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft1">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td59"><SPAN class="p86 ft1">godkänts</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p18 ft1">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td47"><SPAN class="p80 ft1">organisation</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft1">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td59"><SPAN class="p13 ft1">godkänts</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p18 ft1">av</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td50"><SPAN class="p13 ft1">organisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">som är att anse som central</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p13 ft1">som är att anse som central</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr9 td60"><SPAN class="p11 ft1">arbetstagarorganisation</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p80 ft1">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr9 td61"><SPAN class="p11 ft1">arbetstagarorganisation</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft1">enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">lagen (1976:580) om medbe-</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft1">lagen (1976:580) om medbe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">stämmande i arbetslivet. Arbets-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td51"><SPAN class="p11 ft1">stämmande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p13 ft1">i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td62"><SPAN class="p87 ft1">arbetslivet.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p13 ft20">I</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">givare, som är bunden av sådant</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td63"><SPAN class="p11 ft20">sådant</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td64"><SPAN class="p11 ft21">kollektivavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p88 ft20">får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td46"><SPAN class="p13 ft20">också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">kollektivavtal, av kollektivavtal i</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p13 ft20">bestämmas vad som skall avses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft1">fråga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p89 ft1">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td46"><SPAN class="p11 ft1">avses</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p86 ft1">i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p88 ft1">5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p80 ft1">andra</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft20">med</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td65"><SPAN class="p90 ft21">genomsnittlig</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td66"><SPAN class="p91 ft21">arbetsdag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft20">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td62"><SPAN class="p11 ft1">stycket eller</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p92 ft6">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td47"><SPAN class="p80 ft1">kollektivavtal</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td63"><SPAN class="p11 ft20">17 a §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td53"><SPAN class="p11 ft20">andra</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td67"><SPAN class="p13 ft20">stycket. <SPAN class="ft1">Arbets-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">om avvikelse från 12, 19, 20 eller</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft1">givare, som är bunden av sådant</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">21 §, får i angivna hänseenden</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft1">kollektivavtal, av kollektivavtal i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr9 td43"><SPAN class="p80 ft1">tillämpa avtalet även på arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft1">fråga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td45"><SPAN class="p81 ft1">som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td53"><SPAN class="p11 ft1">avses</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p86 ft1">i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p93 ft1">5 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft1">andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">tagare som ej är medlem av den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td63"><SPAN class="p11 ft1">stycket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td53"><SPAN class="p94 ft1">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p92 ft1">av</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft1">kollektivavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td62"><SPAN class="p11 ft1">avtalsslutande</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td68"><SPAN class="p80 ft1">arbetstagarorga-</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft1">om avvikelse från 12, 19, 20 eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td35"><SPAN class="p11 ft1">nisationen, under</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td47"><SPAN class="p80 ft1">förutsättning</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft1">21 §, får i angivna hänseenden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td35"><SPAN class="p11 ft1">att arbetstagaren</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td47"><SPAN class="p80 ft1">sysselsättes i</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft1">tillämpa avtalet även på arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td51"><SPAN class="p11 ft1">arbete som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td46"><SPAN class="p95 ft6">avses</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td69"><SPAN class="p96 ft1">med</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p80 ft1">avtalet</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr10 td44"><SPAN class="p13 ft1">tagare som ej är medlem av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td48"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td40"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td42"><SPAN class="p13 ft8">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p0 ft2">Författningsförslag SOU 2002:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td71"><SPAN class="p11 ft1">och ej omfattas av annat avtalsslutande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">tillämpligt kollektivavtal.</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td73"><SPAN class="p11 ft1">arbetstagarorganisationen,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">under förutsättning att arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">tagaren sysselsättes i arbete som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft1">avses med avtalet och ej</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td74"><SPAN class="p11 ft1">omfattas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td75"><SPAN class="p11 ft1">av annat</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td76"><SPAN class="p14 ft1">tillämpligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td77"><SPAN class="p11 ft1">kollektivavtal.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr18 td44"><SPAN class="p14 ft22">Förfogande över semesterdagar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td77"><SPAN class="p11 ft23">som del av dag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr18 td44"><SPAN class="p14 ft20">17 a § En arbetstagare som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft20">under ett semesterår har rätt till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft21">mer än tjugo semesterdagar med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">lön får förfoga över överskjutande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft20">sådana dagar som ledighet i del</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft20">av dag. Även sparade semester-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">dagar får förfogas över på sådant</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft20">sätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p15 ft20">Vill</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td77"><SPAN class="p94 ft20">arbetstagaren</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft20">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td77"><SPAN class="p11 ft20">semesterdag skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td74"><SPAN class="p11 ft21">omvandlas</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft20">till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft20">ledighet i del av dag skall han</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td74"><SPAN class="p11 ft21">underrätta</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td77"><SPAN class="p82 ft21">arbetsgivaren om</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft20">det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft20">senast i samband med att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">förläggningen av årets semester-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft20">ledighet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td80"><SPAN class="p94 ft20">bestäms.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft20">Underrättelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">behöver dock inte lämnas förrän</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft20">arbetstagaren har fått veta hur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft20">många</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td65"><SPAN class="p11 ft21">semesterdagar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p94 ft20">med</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft20">lön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">han har eller kan beräknas få rätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">till. Semesterdagen omvandlas till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft20">det antal timmar som motsvarar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td77"><SPAN class="p11 ft20">arbetstagarens</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td81"><SPAN class="p14 ft21">genomsnittliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td74"><SPAN class="p11 ft21">arbetsdag.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p15 ft20">För</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p11 ft21">de</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td77"><SPAN class="p97 ft21">semesterdagar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft21">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft20">enligt denna paragraf skall för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft21">fogas över som del av dag gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td77"><SPAN class="p11 ft20">bestämmelserna i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft20"><NOBR>4-14</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td73"><SPAN class="p11 ft20">om flexibel ledighet (……).</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">24</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td33"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p11 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p99 ft23">Övergångsbestämmelse</P> <P class="p100 ft24">Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.</P> <P class="p28 ft20">Rätten att omvandla sparade semesterdagar gäller inte sådana dagar som sparats före den 1 april 2004.</P> <P class="p101 ft8">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p51 ft16">Förslag till</P> <P class="p0 ft16">lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673)</P> <P class="p102 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om arbetstidslagen (1982:673) dels att 2, 3, 7, 12, 13, 19 och 24 §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p103 ft1">dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 10 a, 12 a och 13 a.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft20">Nuvarande lydelse</P> <P class="p104 ft1">2 § Lagen gäller inte</P> <P class="p105 ft1">1. arbete som utförs <SPAN class="ft20">i arbetstagarens hem eller annars </SPAN>under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft20">Föreslagen lydelse</P> <P class="p104 ft1">2 § Lagen gäller inte</P> <P class="p3 ft1">1. arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,</SPAN></P> <P class="p106 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft26">arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll,</SPAN></P> <P class="p107 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft26">fartygsarbete.</SPAN></P> <P class="p108 ft1">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att lagen skall tillämpas i fråga om fartygsarbete som har undantagits från tillämpning av bestämmelserna om vilotid i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p109 ft1">3 § Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p109 ft1">3 § Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft8">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p0 ft2">Författningsförslag SOU 2002:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p11 ft1">får göras antingen undantag från</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p11 ft1">får göras antingen undantag från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">lagens tillämpning i dess helhet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft1">lagens tillämpning i dess helhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">eller avvikelser från bestäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">eller avvikelser från bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">melserna i 5 och 6 §§, 7 § andra</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">melserna i 5 och 6 §§, 7 § andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">stycket, <NOBR>8–10</NOBR> §§, <NOBR>12–14</NOBR> §§ samt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft1">stycket, <NOBR>8–10<SPAN class="ft20">a</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>§§, <NOBR>12–14</NOBR> § samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">15 § andra och tredje styckena.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">15 § andra och tredje styckena.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">Vidare får raster bytas ut mot</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">Vidare får raster bytas ut mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">måltidsuppehåll genom sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft1">måltidsuppehåll genom sådana</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">kollektivavtal.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p11 ft1">kollektivavtal.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft1">Avvikelser från 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 10 § och 13 § får göras även med stöd av kollektivavtal som har slutits av en lokal arbetstagarorganisation. Sådana avvikelser gäller dock under en tid av högst en månad, räknat från dagen för avtalets ingående.</P> <P class="p61 ft1">En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal som avses i första och andra styckena får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr14 td82"><SPAN class="p84 ft1">Undantag och avvikelser <SPAN class="ft20">från</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td83"><SPAN class="p110 ft1">Undantag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td84"><SPAN class="p16 ft1">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td85"><SPAN class="p14 ft1">avvikelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1"><SPAN class="ft20">lagen </SPAN>enligt denna paragraf får</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td82"><SPAN class="p94 ft1">enligt denna paragraf <SPAN class="ft20">från 10 a §</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p84 ft1">göras endast under förut-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td82"><SPAN class="p94 ft1"><SPAN class="ft20">och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">13-15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> §§ </SPAN>får göras endast</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">sättning att de inte innebär att</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td82"><SPAN class="p94 ft1">under förutsättning att de inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">mindre förmånliga regler skall</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td82"><SPAN class="p94 ft1">innebär att mindre förmånliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p84 ft1">tillämpas för arbetstagarna än</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td82"><SPAN class="p94 ft1">regler skall tillämpas för arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">som följer av rådets direktiv</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td82"><SPAN class="p94 ft1">tagarna än som följer av rådets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">93/104/EG av den 23 november</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td82"><SPAN class="p94 ft1">direktiv 93/104/EG av den 23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p84 ft1">1993 om arbetstidens för-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td82"><SPAN class="p94 ft1">november 1993 om arbetstidens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">läggning i vissa avseenden. Ett</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td83"><SPAN class="p94 ft1">förläggning i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p86 ft1">vissa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td85"><SPAN class="p14 ft1">avseenden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">avtal är ogiltigt i den utsträck-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td82"><SPAN class="p94 ft1">Ett avtal är ogiltigt i den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p84 ft1">ning det innebär att mindre</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td83"><SPAN class="p94 ft1">utsträckning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft1">det</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p11 ft1">innebär</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft1">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">förmånliga regler skall tillämpas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td87"><SPAN class="p94 ft1">mindre förmånliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td85"><SPAN class="p14 ft1">regler skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p84 ft1">för arbetstagarna än som följer</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td83"><SPAN class="p94 ft1">tillämpas för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p111 ft1">arbetstagarna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft1">än</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p112 ft1">av direktivet. Lag (1996:360).</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td82"><SPAN class="p94 ft1">som följer av direktivet. Lag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td83"><SPAN class="p94 ft1">(1996:360).</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft1">7 § Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt 5 § och jourtid enligt 6 §. Om annan ordinarie arbetstid eller jourtid gäller på grund av kollektivavtal som har tillkommit i den ordning som anges i 3 § första stycket, eller på grund av medgivande om avvikelse av Arbetsmiljöverket enligt 19 § 1, skall med övertid i stället förstås sådan arbetstid som vid</P> <P class="p114 ft8">28</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p0 ft2">SOU 2002:58 Författningsförslag</P> <P class="p115 ft1">heltidsarbete överstiger ordinarie arbetstid och jourtid enligt avtalet eller medgivandet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD colspan=5 class="tr20 td82"><SPAN class="p93 ft1">Vid beräkning av övertid skall</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr20 td82"><SPAN class="p14 ft1">Vid beräkning av övertid skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td88"><SPAN class="p11 ft21">kompensationsledighet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p93 ft21">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p13 ft1">ledighet som förläggs till arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td82"><SPAN class="p93 ft1"><SPAN class="ft20">annan </SPAN>ledighet som förläggs till</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td82"><SPAN class="p13 ft1">tagarens ordinarie arbetstid eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">arbetstagarens ordinarie arbets-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td90"><SPAN class="p94 ft1">jourtid likställas</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td62"><SPAN class="p13 ft1">med fullgjord</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">tid eller jourtid likställas med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p94 ft1">ordinarie</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p11 ft1">arbetstid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td54"><SPAN class="p13 ft1">respektive</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td88"><SPAN class="p11 ft1">fullgjord ordinarie</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td91"><SPAN class="p93 ft1">arbetstid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td32"><SPAN class="p94 ft1">jourtid.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td88"><SPAN class="p11 ft1">respektive jourtid.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr18 td82"><SPAN class="p14 ft20">10 a § Den sammanlagda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p94 ft20">arbetstiden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p16 ft20">enligt 5,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p93 ft20">6, 8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft20">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p94 ft20">10 §§</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td94"><SPAN class="p14 ft20">får uppgå till högst 48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td82"><SPAN class="p14 ft20">timmar per vecka i genomsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p94 ft20">under</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p16 ft20">en</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td95"><SPAN class="p11 ft21">beräkningsperiod</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft20">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td96"><SPAN class="p94 ft20">högst fyra månader.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td82"><SPAN class="p14 ft20">Vid beräkning av den sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft21">manlagda arbetstiden enligt första</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p94 ft21">stycket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td97"><SPAN class="p116 ft20">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td62"><SPAN class="p13 ft21">kompensations-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td82"><SPAN class="p14 ft20">ledighet för jourtid som förläggs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p94 ft20">till</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td98"><SPAN class="p11 ft21">arbetstagarens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td54"><SPAN class="p13 ft20">ordinarie</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p94 ft20">arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p12 ft20">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td97"><SPAN class="p117 ft20">jourtid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft20">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td82"><SPAN class="p13 ft20">likställas med ordinarie arbetstid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td90"><SPAN class="p94 ft20">eller jourtid.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr18 td82"><SPAN class="p93 ft1">12 § Alla arbetsgivare som</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr18 td82"><SPAN class="p13 ft1">12 § Alla arbetsgivare som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft1">anlitar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td52"><SPAN class="p11 ft1">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td91"><SPAN class="p93 ft1">till arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p94 ft1">anlitar</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td98"><SPAN class="p91 ft1">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft1">till arbete</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">annat än tillfälligt skall lämna</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft1">annat än tillfälligt skall lämna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td64"><SPAN class="p11 ft1">arbetstagarna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p118 ft1">besked</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p93 ft1">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td90"><SPAN class="p94 ft1">arbetstagarna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td97"><SPAN class="p119 ft1">besked</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p13 ft1">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">ändringar i fråga om den ordi-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p13 ft1">ändringar i fråga om den ordi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">narie arbetstidens och jour-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p13 ft1">narie arbetstidens och jour-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft1">tidens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td52"><SPAN class="p11 ft1">förläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft1">minst</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p93 ft1">två</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p94 ft1">tidens</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td98"><SPAN class="p120 ft1">förläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p121 ft1">minst</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p13 ft21">fyra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">veckor i förväg. Sådant besked</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft1">veckor i förväg. Sådant besked</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">får dock lämnas kortare tid i</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft1">får dock lämnas kortare tid i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft1">förväg,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p122 ft1">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p11 ft1">verksamhetens</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p93 ft1">art</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p94 ft1">förväg</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td98"><SPAN class="p123 ft20">vid mindre</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td54"><SPAN class="p14 ft20">ingripande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td82"><SPAN class="p93 ft1">eller händelser som inte har</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft20">ändringar, eller <SPAN class="ft1">om verksam-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft1">kunnat</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td52"><SPAN class="p122 ft1">förutses ger</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td91"><SPAN class="p93 ft1">anledning</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td82"><SPAN class="p13 ft1">hetens art eller händelser som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft1">till det.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td82"><SPAN class="p13 ft1">inte har kunnat förutses ger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td90"><SPAN class="p94 ft1">anledning till det.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">29</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p0 ft2">Författningsförslag SOU 2002:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr4 td44"><SPAN class="p14 ft20">12 a § Arbetsgivare skall pröva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft21">arbetstagares önskemål om arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td102"><SPAN class="p11 ft20">tidens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td80"><SPAN class="p125 ft20">längd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p11 ft20">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft21">förläggning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">Önskemålen skall tillgodoses om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft20">de är förenliga med verksam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">hetens krav. Om önskemålen inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td103"><SPAN class="p11 ft20">tillgodoses</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td104"><SPAN class="p11 ft20">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft21">arbetstagaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft21">underrättas om anledningen här-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p11 ft20">till.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr18 td43"><SPAN class="p126 ft1">13 § Alla arbetstagare skall ha</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr18 td44"><SPAN class="p14 ft1">13 § Alla arbetstagare skall ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">ledigt för nattvila. I ledigheten</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">minst elva timmars samman-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">skall ingå tiden mellan klockan</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">hängande ledighet per <NOBR>24-tim-</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td106"><SPAN class="p11 ft1">24 och klockan 5.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft20">marsperiod (dygnsvila). Undan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">tag får göras tillfälligtvis, om det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">föranleds av något särskilt för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft20">hållande som inte har kunnat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td107"><SPAN class="p11 ft20">förutses av arbetsgivaren.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td43"><SPAN class="p126 ft1">Avvikelse från första stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p15 ft20">I</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td74"><SPAN class="p11 ft21">dygnsvilan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td108"><SPAN class="p14 ft20">skall inrymmas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">får göras, om arbetet med</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft20">tiden mellan klockan 24 och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">hänsyn till dess art, allmän-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">klockan 5. Dygnsvilan får dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft1">hetens</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p111 ft1">behov</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p127 ft1">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p126 ft1">andra</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">förläggas på annan tid under 24-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft1">särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td95"><SPAN class="p111 ft1">omständigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p126 ft1">måste</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft21">timmarsperioden, om det är nöd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft1">fortgå</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft1">även</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft1">nattetid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p126 ft1">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft1"><SPAN class="ft20">vändigt </SPAN>med hänsyn till arbetets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">bedrivas före klockan 5 eller</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p11 ft1">art,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td98"><SPAN class="p122 ft1">allmänhetens</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p88 ft1">behov</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft1">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td109"><SPAN class="p11 ft1">efterklockan 24.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p11 ft1">andra särskilda omständigheter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr18 td44"><SPAN class="p14 ft20"><SPAN class="ft1">13 a § </SPAN>Nattarbetande vars</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td102"><SPAN class="p11 ft21">arbete</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td80"><SPAN class="p91 ft20">innebär</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td110"><SPAN class="p121 ft20">särskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft21">risker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">eller stor fysisk eller mental an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">strängning får inte arbeta mer än</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft20">åtta timmar inom den 24-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">timmarsperiod när de utför natt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td103"><SPAN class="p11 ft20">arbete.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft20">Med natt avses varje period om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">minst sju timmar som omfattar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft21">perioden mellan klockan 24 och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft21">klockan 5. Med nattarbetande av-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p11 ft20">ses</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td89"><SPAN class="p11 ft20">varje</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td111"><SPAN class="p121 ft21">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft20">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr9 td44"><SPAN class="p14 ft20">normalt utför minst tre timmar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft21">av sitt dagliga arbete nattetid och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td99"><SPAN class="p11 ft8">30</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td100"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td101"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td92"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td16"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td104"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td84"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td33"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p11 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft20">varje arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid.</P> <P class="p129 ft1">19 § Kan kollektivavtal som avses i 3 § inte träffas får Arbetsmiljöverket, om det finns särskilda skäl,</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft27">medge avvikelse från 5 §, 6 §, 9 § andra och tredje styckena och 12 §,</SPAN></P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft28">medge undantag från 8 § vad avser begränsningen av övertidsuttag under en tid av fyra veckor eller under en kalendermånad,</SPAN></P> <P class="p3 ft19"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft29">medge ytterligare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår,</SPAN></P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft30">medge ytterligare mertid utöver allmän mertid med högst 150 timmar under ett kalenderår,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">5. medge avvikelse från 13</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td44"><SPAN class="p13 ft20">I den utsträckning det medges i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p80 ft1">och 14 §§ samt 15 § andra och</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p11 ft20">rådets direktiv</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft20">93/104/EG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p13 ft21">får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p130 ft1">tredje styckena.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td113"><SPAN class="p11 ft20">Arbetsmiljöverket</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p11 ft20">också,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p14 ft20">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td44"><SPAN class="p13 ft21">kollektivavtal som avses i 3 § inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td44"><SPAN class="p13 ft20">kan träffas och om det finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td112"><SPAN class="p11 ft20">särskilda skäl,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td109"><SPAN class="p14 ft20">medge avvikelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td112"><SPAN class="p11 ft20">från <NOBR>13–14</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p11 ft1">samt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td85"><SPAN class="p14 ft1">15 § andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td113"><SPAN class="p11 ft1">och tredje styckena.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft1">Arbetsmiljöverket beslut enligt denna paragraf får inte innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av rådets direktiv 93/104/EG. Detta gäller även tillstånd enligt 9 § tredje stycket.</P> <P class="p131 ft1">24 § Till böter döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p11 ft1">oaktsamhet har</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td46"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td80"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td102"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p132 ft1">1. utan att avvikelse har gjorts</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td44"><SPAN class="p13 ft1">1. utan att avvikelse har gjorts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">enligt 3 eller 19 § anlitat en</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p11 ft1">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p94 ft1">3 eller</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p133 ft1">19 §</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p122 ft1">anlitat</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td115"><SPAN class="p13 ft1">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">arbetstagare i strid mot <NOBR>5–10</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td44"><SPAN class="p13 ft1">arbetstagare i strid mot <NOBR>5–10</NOBR> <SPAN class="ft20">a</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">eller <NOBR>12–16</NOBR> §§ eller brutit mot</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p11 ft1">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p11 ft1">12 § <SPAN class="ft20">och</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td116"><SPAN class="p13 ft1"><NOBR><SPAN class="ft20">13–</SPAN>16</NOBR> §§ eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft1">11 § eller mot föreskrifter som</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft1">brutit mot 11 § eller <SPAN class="ft20">12 a § </SPAN>eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p11 ft1">har meddelats med stöd av 11 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p11 ft1">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td117"><SPAN class="p94 ft1">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p11 ft1">som</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p13 ft1">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td118"><SPAN class="p11 ft1">meddelats med stöd av 11 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft8">31</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft1">2. lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när Arbetsmiljöverket har begärt upplysningar eller handlingar enligt 21 § första stycket.</P> <P class="p136 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.</P> <P class="p137 ft8">32</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">1 Kommitténs uppdrag</P> <P class="p138 ft16"><SPAN class="ft16">1.1</SPAN><SPAN class="ft31">Bakgrund och förutsättningar</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Under de senaste femton åren har olika arbetstidsfrågor, bl.a. frågan om arbetstiden bör förkortas, varit föremål för flera statliga utredningar<SPAN class="ft32">1</SPAN>. Med undantag för en viss <NOBR>EG-anpassning</NOBR> av arbetstidslagen år 1996 har emellertid arbetstidslagen inte ändrats sedan tillkomsten för tjugo år sedan. Den s.k. normalarbetstiden har sedan år 1973 varit 40 timmar per vecka. Inte heller vad gäller semester har det gjorts några grundläggande förändringar under senare år. Med undantag för en tillfällig ökning av semesterledigheten<SPAN class="ft32">2</SPAN>, har den omfattat tjugofem dagar sedan år 1978. Vissa andra ledighetsförmåner har dock byggts ut sedan dess, framför allt föräldraledigheten.</P> <P class="p38 ft1">Under flera års tid har därmed arbetstidsområdet karaktäriserats av omfattande utredande och få materiella förändringar med avseende på arbetstidens längd och förläggning. Fokus i debatten har varierat något genom åren. Under första hälften av <NOBR>1990-talet,</NOBR> då arbetslösheten var mycket hög, stod frågan om arbetstidsförkortning som ett medel för ökad sysselsättning i förgrunden. Ökande sjukskrivningar till följd av utbrändhet och arbetsskador samt stress såväl i arbetet som utanför har under senare år kommit att dominera diskussionen om arbetslivet i bred mening. Även här är arbetstidsfrågorna aktuella, både med avseende på arbetstidens längd och, kanske i än högre grad, möjligheten att påverka förläggningen av den egna arbetstiden – inflytande. Sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> har</P> <P class="p139 ft35"><SPAN class="ft33">1</SPAN><SPAN class="ft34">Följande betänkanden om olika arbetstidsfrågor har presenterats sedan slutet av </SPAN><NOBR>1980-talet:</NOBR> Arbetstid och välfärd (SOU 1989:53), Årsarbetstid – ny lag om arbetstid och semester (SOU 1992:27), EG:s arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet (SOU 1995:92) samt Arbetstid – längd, förläggning och inflytande (SOU 1996:145). Därtill presenterades år 2000 en rapport från en arbetsgrupp inom regeringskansliet med representanter från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet, Kortare arbetstid – för och emot (Ds 2000:22). Vad gäller semesterfrågorna överlämnades i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> betänkandet Om semester (SOU 1988:54).</P> <P class="p140 ft37"><SPAN class="ft33">2</SPAN><SPAN class="ft36">Två ytterligare dagar infördes år 1991 och drogs tillbaka två år senare.</SPAN></P> <P class="p141 ft8">33</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Kommitténs uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft1">frågan om arbetstidsförkortning som ett sätt att främja jämställdheten mellan kvinnor och män varit aktuell i arbetstidsdebatten.</P> <P class="p60 ft1">I viss kontrast till ”stiltjen” på lagstiftningsfronten står utvecklingen på arbetsmarknaden. Sedan länge har vissa grupper av arbetstagare med betungande arbetsförhållanden, t.ex. skiftarbetare inom industrin, kortare normalarbetstid (eller mer korrekt ”ordinarie arbetstid”) än fyrtio timmar per vecka. Under senare år har arbetsmarknadens parter på vissa områden kommit överens om att ta ut en del av löneökningsutrymmet i form av minskad arbetstid. 1998 års avtalsrörelse blev något av ett genombrott för minskningen av arbetstiden genom kollektivavtal inom privat sektor. Efter 2001 års avtalsrörelse omfattas ca 800 000 arbetstagare av någon modell för avtalad minskning av arbetstiden och innan den nuvarande avtalsperiodens slut torde ca 900 000 arbetstagare omfattas.<SPAN class="ft32">3</SPAN></P> <P class="p142 ft16"><SPAN class="ft16">1.2</SPAN><SPAN class="ft31">Uppdragets frågeställningar</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Den beskrivna utvecklingen utgör bakgrund till denna kommittés tillsättande och uppdrag. I grund och botten har kommittén att hantera i princip samma politiska frågeställningar och motsättningar som arbetstidsutredningarna under 1980- och <NOBR>1990-talen.</NOBR></P> <P class="p60 ft1">Det handlar om ekonomi: Har vi råd att förkorta arbetstiden? Hur mycket bör arbetstiden minskas? Som uppdraget är formulerat har emellertid inte kommittén att svara på frågan <SPAN class="ft20">om </SPAN>arbetstiden skall minskas.</P> <P class="p60 ft1">Uppdraget handlar i stället om <SPAN class="ft20">hur </SPAN>en minskning bör genomföras. Två modeller skall jämföras med varandra: normalarbetstidsförkortning och utökad ledighet. Kommittén är också fri att pröva andra metoder. Det finns ett antal andra tänkbara ”minskningsmodeller” och de kan vara riktade till särskilda grupper, t.ex. utbyggd föräldraledighet och föräldraförsäkring, eller av allmän karaktär såsom utökad semesterledighet, friår m.m. Kommittén diskuterade inledningsvis några andra modeller för minskning av arbetstiden, men stannade vid att utredningsarbetet i denna del bör fokusera på de två metoder som anges i direktivet normalarbetstidsförkortning och utökad ledighet med fem dagar.</P> <P class="p143 ft1">Vad leder en arbetstidsförkortning till? Bättre livskvalitet och hälsa, ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, högre sysselsätt-</P> <P class="p144 ft37"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>SOU 2001:91 och Medlingsinstitutet [2001].</P> <P class="p75 ft8">34</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td119"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p11 ft18">Kommitténs uppdrag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">ning? Eller leder en förkortning till ekonomiska problem för företag och samhälle, brist på arbetskraft och sämre välfärd? Finns det egentligen några positiva samband mellan minskad arbetstid, förbättrad hälsa och jämställdhet?</P> <P class="p3 ft1">Uppdraget aktualiserar också frågan om statens och arbetsmarknadens parters respektive roller. Är lag eller avtal bästa metoden att minska arbetstiden och i övrigt reglera arbetstidsförhållandena på arbetsmarknaden? Frågan kan sägas ha fått än större aktualitet med de senare årens avtalsutveckling. Växelspelet mellan lag och avtal är emellertid inget nytt. Historiskt har lagstiftaren vid ett flertal tillfällen genomfört arbetstidsreformer, som man inom vissa områden på arbetsmarknaden redan kommit överens om i kollektivavtal. Motivet har varit rättvisa mellan olika arbetstagargrupper, att alla skall få del av reformer som ur samhällelig synpunkt betraktas som viktiga och som vissa grupper redan tillförsäkrat sig genom avtal.</P> <P class="p145 ft1">En fråga som i och för sig inte är ny, men som kommit att stå mer i förgrunden under senare tids debatt, handlar om den enskilde arbetstagarens möjlighet att påverka sina arbetstidsförhållanden. Kan den enskilde arbetstagarens inflytande stärkas och hur skall avvägningen mellan individ och verksamhet göras? Hur långt kan staten ”lagstifta fram” ett inflytande för människor och finns det anledning att se olika på denna fråga beroende på hur minskningen av arbetstiden skall åstadkommas?</P> <P class="p30 ft1">I anslutning till såväl frågan om minskad arbetstid som frågan om inflytande har kommittén inlett en diskussion om det i lagstiftningen bör införas en möjlighet för äldre arbetstagare att gå ned i arbetstid. I den frågan presenteras emellertid inga förslag i detta delbetänkande. Kommittén återkommer till frågan i det fortsatta utredningsarbetet.</P> <P class="p146 ft1">Uppdraget innehåller även andra frågor. Kommittén skall föreslå ett tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv i svensk lag. Uppdraget att förtydliga genomförandet gäller framför allt arbetstidslagen och semesterlagen. I samband med frågan om arbetstidens längd skall regleringen av övertidsarbete ses över. Vidare skall prövas hur det i semesterlagen kan införas en möjlighet att ta ut viss del av semesterdagarna som del av dag. Lagen skall ses över i förenklingssyfte, bl.a. med avseende på bestämmelserna om intjänande av semester och semesterlönegrundande frånvaro. Slutligen skall kommittén pröva om det går att samordna arbetstids- och semesterlagarna med övriga ledighetslagar. Frågorna om för-</P> <P class="p147 ft8">35</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Kommitténs uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft1">enkling av semesterlagen och samordning av lagar återkommer kommittén till i det fortsatta utredningsarbetet.</P> <P class="p149 ft1">Kommitténs direktiv är fogade till detta betänkande som bilaga 1.</P> <P class="p150 ft16"><SPAN class="ft16">1.3</SPAN><SPAN class="ft31">Arbetet hittills</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Kommittén inledde sitt arbete med att behandla frågan om semester som del av dag. I ett delbetänkande<SPAN class="ft32">4 </SPAN>i september förra året redovisades översiktligt ett antal överväganden, däremot lades inget förslag till lagändring. Skälet för detta var att kommittén ansåg att den delen av uppdraget så nära hänger samman med uppdragets övriga delar, t.ex. frågan om arbetstagares inflytande, att frågorna borde behandlas tillsammans. Frågan om semester som del av dag återkommer därför i detta delbetänkande.</P> <P class="p151 ft1">Under perioden november 2001 – maj 2002 har i kommitténs regi fem skrifter om olika aspekter på arbetstidsfrågan givits ut.<SPAN class="ft32">5 </SPAN>Skrifterna har syftat till att sprida information och stimulera en bred diskussion. För skrifternas innehåll har dess författare svarat. Kommittén har inte tagit ställning till innehållet.</P> <P class="p152 ft16"><SPAN class="ft16">1.4</SPAN><SPAN class="ft31">Delbetänkandets innehåll och disposition</SPAN></P> <P class="p78 ft1">Detta delbetänkande innehåller författningsförslag på tre områden:</P> <P class="p153 ft6"><SPAN class="ft39">N </SPAN>ny lagstiftning i syfte att möjliggöra en minskad arbetstid,</P> <P class="p154 ft41"><SPAN class="ft40">N </SPAN>ändringar i semesterlagen för att möjliggöra att del av semestern tas ut som del av dag,</P> <P class="p155 ft6"><SPAN class="ft39">N </SPAN>ändringar i arbetstidslagen.</P> <P class="p156 ft1">Delbetänkandet innehåller således kommitténs överväganden och förslag i frågan om minskning av arbetstiden, vilken metod som bör väljas för att åstadkomma minskningen och hur en ny lagstiftning i denna fråga föreslås bli utformad. En röd tråd i betänkandet är frågan om hur den enskilde arbetstagarens möjligheter att påverka sina arbetstidsförhållanden kan stärkas. Den nya lagstift-</P> <P class="p157 ft44"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2001:69.</SPAN></P> <P class="p158 ft44"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft43">Arbetstiden – lag eller avtal (SOU 2001:91), Arbetstiden – pengarna eller livet (2002:6), Arbetstiden – kortare arbetstid eller mer ledigt (2002:12), Arbetstiden – internationell jämförelse av arbetstid (SOU 2002:22) och Arbetstiden – livets gränser</SPAN><SPAN class="ft45">. </SPAN>En skrift om jämställdhets- och hälsoaspekter på arbetstidsförkortning (SOU 2002:49).</P> <P class="p159 ft8">36</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td119"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p11 ft18">Kommitténs uppdrag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">ningen som syftar till att möjliggöra en minskning av arbetstiden åtföljs sålunda av förslag som syftar till att stärka den enskildes ställning i detta avseende. Likaså föreslås den nya möjligheten i semesterlagen att omvandla del av semestern till ledighet i del av dag bygga på ett ”individ- och inflytandeperspektiv”. Det tredje författningsförslaget, ändringarna i arbetstidslagen, innehåller förslag till tydligare <NOBR>EU-anpassning</NOBR> av lagen. Även här föreslås emellertid åtgärder för att stärka den enskildes ställning i arbetstidshänseende.</P> <P class="p4 ft1">Delbetänkandet är disponerat enligt följande. I kapitel 2 beskrivs dels statistiska uppgifter som visar faktisk arbetstid i Sverige och jämförelser med andra länder, dels huvuddragen i kollektivavtalsregleringen av arbetstider på arbetsmarknaden. I kapitlet redovisas också särskilda siffror som belyser övertidsarbetet i Sverige och resonerar om övertidsarbetets omfattning och orsaker.</P> <P class="p47 ft1">I kapitel 3 redovisas vilka samband som finns mellan arbetstidsförkortning och olika ekonomiska och samhälleliga faktorer, såsom dessa beskrivs i ekonomisk och annan samhällsvetenskaplig teori samt i forskning och empiriska studier. I kapitlet därefter försöker vi bedöma om det blir olika konsekvenser för enskilda individer, företag och offentliga verksamheter samt på samhällsnivå, av olika sätt att minska arbetstiden. I kapitel 5 redogörs för den samhällsekonomiska analys av fyra olika varianter av arbetstidsminskningar som Konjunkturinstitutet utfört för kommitténs räkning: en minskning av arbetstiden till 35 respektive 38 timmar per vecka samt en utökad ledighet om fem dagar i form av en utbyggd semesterledighet eller en ny allmän ledighetslag.</P> <P class="p30 ft1">I kapitel 6 drar kommittén slutsatser av resonemangen i kapitel <NOBR>3–5</NOBR> vad gäller metod att minska arbetstiden. I detta sammanhang aktualiseras inflytandefrågan. I nästa kapitel redovisas ett förslag till ny lag som syftar till att möjliggöra minskad arbetstid och där inflytandefrågan är en viktig del. I kapitel 8 presenteras kommitténs överväganden om hur en möjlighet att omvandla semester till ledighet i del av dag kan införas i semesterlagen. Även här är som nämnts inflytandefrågan en viktig aspekt på lagändringen.</P> <P class="p30 ft1">Avslutningsvis, i kapitel 9, redogörs för två typer av ändringar i arbetstidslagen. Dels de ändringar som föranleds av uppdraget att föreslå ett tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv, dels ändringar som även de syftar till stärka enskilda arbetstagare i arbetstidshänseende. I kapitel 9 tas också frågan om ändrade övertidsregler upp till diskussion.</P> <P class="p40 ft8">37</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Kommitténs uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft16"><SPAN class="ft16">1.5</SPAN><SPAN class="ft31">Återstoden av utredningstiden</SPAN></P> <P class="p44 ft1">De delar i uppdraget som inte tas upp i detta delbetänkande kommer att behandlas i kommitténs slutbetänkande i mars 2003. Då skall kommittén ta ställning till vilka ytterligare förändringar som kan göras i semesterlagen, dels i förenklingssyfte, dels i syfte att fullt ut genomföra även semesterbestämmelsen i EG:s arbetstidsdirektiv. I slutbetänkandet skall vi också redovisa våra överväganden vad gäller samordning av arbetstids- och semesterlagarna med övrig ledighetslagstiftning.</P> <P class="p63 ft1">Som nämnts återkommer kommittén också i slutbetänkandet till en diskussion om de äldre i arbetskraften bör ges förbättrade möjligheter att gå ned i arbetstid.</P> <P class="p161 ft8">38</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p0 ft0">2 Hur mycket arbetar vi?</P> <P class="p162 ft1">Detta kapitel beskriver hur mycket människor arbetar. Här redovisas utvecklingen av den faktiska arbetstiden under de senaste 25 åren och jämförelser av arbetstiderna i Sverige i förhållande till andra länder presenteras. Vidare redovisas två områden som påverkar den faktiska arbetstiden, övertidsarbete och sjukfrånvaro. Slutligen ges en beskrivning av minskningar av arbetstiden i kollektivavtal.</P> <P class="p163 ft16"><SPAN class="ft16">2.1</SPAN><SPAN class="ft31">Utvecklingen av veckoarbetstiden</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Det finns olika mått för att beskriva utvecklingen av den faktiskt arbetade tiden dvs. antalet arbetade timmar med hänsyn tagen till övertid och frånvaro. Veckoarbetstiden är summan av dagarbetstiden under en vecka. När arbetstiden ses på årsbasis, tas hänsyn till semester, föräldraledighet och andra lagstiftade ledigheter. I livsarbetstiden, slutligen, innefattas dessutom perioder av t.ex. militärtjänstgöring, studier och pension. I det sammanhang som arbetstiden behandlas i denna utredning, är veckoarbetstiden det mest relevanta måttet. Vidare finns skillnader mellan den faktiskt arbetade arbetstiden å ena sidan och den lagstadgade eller avtalade arbetstiden å andra sidan.</P> <P class="p5 ft19">I diagram 2.1 presenteras utvecklingen av den veckovisa faktiskt arbetade tiden för anställda under perioden 1976 till 2001.</P> <P class="p164 ft8">39</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft2">Hur mycket arbetar vi? SOU 2002:58</P> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 2.1 </SPAN>Genomsnittlig faktiskt arbetad veckoarbetstid för anställda <NOBR>16–64</NOBR> år <NOBR>1976–2001</NOBR></P> <P class="p165 ft20">Timmar per vecka</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p166 ft46">38,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td104"><SPAN class="p166 ft46">37,5</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td104"><SPAN class="p166 ft46">37,0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td104"><SPAN class="p166 ft46">36,5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td104"><SPAN class="p166 ft46">36,0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td104"><SPAN class="p166 ft46">35,5</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td104"><SPAN class="p166 ft46">35,0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td120"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p14 ft46">1976</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p14 ft46">1981</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p14 ft46">1986</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td120"><SPAN class="p167 ft46">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p14 ft46">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td121"><SPAN class="p14 ft46">2001</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td122"><SPAN class="p119 ft48"><SPAN class="ft47">Källa</SPAN>: Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft1">Diagram 2.1 visar att den genomsnittliga faktiskt arbetade veckoarbetstiden sjönk trendmässigt fram till <NOBR>1980-talets</NOBR> första år. Minskningen var tämligen omfattande och uppgick till 0,9 timmar mellan åren 1976 och 1981. Denna minskning sammanhänger med ökningen av lagstiftade ledigheter under <NOBR>1970-talets</NOBR> senare hälft, framför allt införandet av den femte semesterveckan 1978 samt ökningen av föräldraledigheten från 6 månader till 12 månader mellan 1974 till 1980.<SPAN class="ft32">1 </SPAN>Från 1981 är trenden att arbetstiden per vecka har ökat. Den uppgick 1999 och 2000 till 37,3 timmar, en ökning med 1,2 timmar från 1981. Under 2001 sjönk arbetstiden något och motsvarade 37,0 timmar i genomsnitt. Det är framför allt kvinnors ökade genomsnittliga arbetstid som är förklaringen. Sedan <NOBR>1980-talets</NOBR> början har en stigande andel kvinnor ökat sin veckovisa arbetstid.<SPAN class="ft32">2</SPAN></P> <P class="p169 ft44"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">Bergström, J. & Olofsdotter, S. [2000].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">40</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft16"><SPAN class="ft16">2.2</SPAN><SPAN class="ft31">Jämförelse med andra länder</SPAN></P> <P class="p172 ft1">Beroende på skillnader i olika länders insamlings- och undersökningsmetoder är det nästan omöjligt att få ett tillförlitligt underlag för jämförelser när det gäller arbetstidens omfattning. Det bästa jämförelsematerialet erhålls i Labour Force Survey som produceras av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> samt OECD:s Employment Outlook. Även om dessa statistikredovisningar bygger på en enhetlig behandling av varje enskilt lands uppgifter, kvarstår problemet att länderna tillämpar olika definitioner och olika metoder för statistikinsamling. I det följande har bearbetad statistik från Labour Force Survey utnyttjats.</P> <P class="p173 ft5"><SPAN class="ft5">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid</SPAN></P> <P class="p174 ft19">Nedan visas den genomsnittliga faktiskt arbetade veckoarbetstiden för några länder inom och utom EU.</P> <P class="p175 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 2.1 </SPAN>Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid år 2000</P> <P class="p176 ft20">Timmar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p177 ft50">Samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p83 ft51">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td127"><SPAN class="p178 ft52">Män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p18 ft52">USA<SPAN class="ft53">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p179 ft52">39,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p180 ft51">36,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p178 ft52">42,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p18 ft52">Japan<SPAN class="ft53">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p179 ft52">42,7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p180 ft51">36,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p178 ft52">47,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p18 ft52">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p179 ft52">36,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p180 ft51">31,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td74"><SPAN class="p178 ft52">40,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p18 ft52">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p179 ft52">35,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p180 ft51">29,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p178 ft52">40,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p18 ft52">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p179 ft52">36,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p180 ft51">33,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p178 ft52">39,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p18 ft54">Sverige<SPAN class="ft53">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p179 ft54">35,7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p180 ft18">33,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p178 ft54">38,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p18 ft52">Nederländerna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p179 ft52">30,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p180 ft51">23,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p178 ft52">35,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p18 ft52">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p179 ft52">33,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p180 ft51">30,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td74"><SPAN class="p178 ft52">36,3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft44"><SPAN class="ft55">1</SPAN><SPAN class="ft43">Exklusive anställda inom jordbrukssektorn.</SPAN></P> <P class="p181 ft35"><SPAN class="ft55">2</SPAN><SPAN class="ft34">Avser anställda i privat sektor.</SPAN></P> <P class="p182 ft35"><SPAN class="ft55">3</SPAN><SPAN class="ft56">Skillnaden mellan värdet i tabellen, 35,7 timmar för samtliga, och det värde på 37,3 timmar som redovisas i anslutning till diagram 2.1 uppkommer p.g.a. att det i Labour Force Survey ingår fler grupper i beräkningsunderlaget. I Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningar ingår enbart anställda.</SPAN></P> <P class="p181 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: SOU 2002:22.</P> <P class="p183 ft1">Det kan noteras att Sverige tillhör den grupp av länder som befinner sig i mellanskiktet när det gäller längden på medelarbetstiden. Till denna grupp hör också Tyskland, Frankrike och Storbritannien. I Norge är medelarbetstiden lägre och i</P> <P class="p184 ft8">41</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft1">Nederländerna, där deltidsarbete är mycket utbrett, väsentligt lägre. USA och Japan har i alla avseenden betydligt längre arbetstider än de europeiska länderna.</P> <P class="p61 ft1">Skillnaderna mellan män och kvinnor i olika länder avspeglar grundläggande skillnader i könsrelaterade förhållanden på arbetsmarknaden, exempelvis avseende hur stor andel av de båda grupperna som förvärvsarbetar samt andelen som arbetar deltid och deltidsarbetets genomsnittliga längd. I Sverige är andelen kvinnor i arbetskraften hög samtidigt som deltidsarbetet är tämligen utbrett. Vidare har kvinnor i Sverige ökat sin genomsnittliga arbetstid sedan första delen <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p63 ft1">Veckoarbetstiden för svenska kvinnor ligger tillsammans med franska kvinnors veckoarbetstid på den högsta nivån i Europa. Även om svenska män arbetar förhållandevis mycket, 38,3 timmar i veckan, uppvisar Sverige den minsta skillnaden mellan kvinnor och män av samtliga länder.</P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Hur många – hur mycket?</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Genom att visa hur stor andel av de anställda som arbetar olika många timmar per vecka, tillförs ytterligare en dimension när det gäller jämförelsen av arbetstid mellan Sverige och andra länder. Nedan redovisas fördelningen av olika faktiska veckoarbetstider.</P> <P class="p186 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 2.2 </SPAN>Genomsnittlig faktisk arbetstid per vecka för anställda, fördelning inom vissa timintervall</P> <P class="p165 ft20">Procent</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p80 ft52"><NOBR>–14</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p80 ft59"><NOBR>15–24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p80 ft59"><NOBR>25–34</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p85 ft51"><NOBR>35–39</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p80 ft59"><NOBR>40–44</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td78"><SPAN class="p187 ft59"><NOBR>45–54</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p84 ft52">55–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p80 ft59">timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p80 ft59">timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p80 ft59">timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p86 ft52">timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p80 ft59">timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td132"><SPAN class="p187 ft59">timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p84 ft59">timmar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft52">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">14</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft51">12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p189 ft52">53</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft52">8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft52">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft52">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft51">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p189 ft52">12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft52">11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft52">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft52">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft51">33</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">31</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft52">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft52">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p18 ft52">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p188 ft52">6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p188 ft52">10</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p188 ft52">12</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p85 ft51">28</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p189 ft52">29</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p119 ft52">11</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p126 ft52">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft54">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft54">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft54">11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft54">19</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft18">10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p189 ft54">39</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft54">13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft54">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft52">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft51">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p189 ft52">18</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft52">15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft52">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p18 ft52">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p188 ft52">5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p188 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p188 ft52">27</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p85 ft51">23</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p189 ft52">22</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p119 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p126 ft52">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft52">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">24</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft51">33</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p189 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft52">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft52">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p18 ft59">Nederländerna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">17</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">14</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p188 ft52">21</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p85 ft51">17</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p189 ft52">19</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p119 ft52">7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p126 ft52">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: SOU 2002:22.</P> <P class="p190 ft8">42</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">Det mest anmärkningsvärda i denna arbetstidsfördelning är att Sverige förefaller mer tudelat än andra länder. I Sverige finns stora grupper med en ganska lång veckoarbetstid, 40 till 44 timmar. Denna andel är väsentligt högre än i de flesta andra länder. Samtidigt finns i Sverige tämligen många med en veckoarbetstid på 25 till 34 timmar. I alla andra länder, förutom Spanien, är den grupp som arbetar <NOBR>35–39</NOBR> timmar i veckan större eller väsentligt större än i Sverige. Frankrike är exempel på ett land där hälften av samtliga anställda arbetar mellan 35 till 39 timmar per vecka samtidigt som andra veckoarbetstidsvolymer är av begränsad omfattning.</P> <P class="p191 ft1">I de följande avsnitten redogörs för två faktorer som påverkar den faktiskt arbetade tiden i olika riktning: övertid och sjukfrånvaro.</P> <P class="p192 ft16"><SPAN class="ft16">2.3</SPAN><SPAN class="ft31">Övertid</SPAN></P> <P class="p193 ft1">Övertidsarbetets omfattning är en faktor som bidrar till en ökad faktisk arbetstid.</P> <P class="p194 ft5"><SPAN class="ft5">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Varför förekommer övertid?</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Övertidsarbete förekommer inom de flesta verksamheter. Enligt arbetstidslagen får högst 200 timmar övertid per år tas ut, med en begränsning till 50 timmar per månad. För att anpassa dessa bestämmelser till de förhållanden som gäller inom olika branscher kan möjlighet till ytterligare övertid överenskommas i kollektivavtal. EG:s arbetstidsdirektiv sätter den yttersta gränsen för hur mycket övertid som får tas ut. <NOBR>EG-direktivet</NOBR> behandlas i kapitel 9.</P> <P class="p30 ft1">Syftet med att tillåta övertidsarbete är att verksamheter skall kunna klara tillfälliga ökningar i produktionen eller att i övrigt klara av arbetstoppar. Övertidsarbetet är med andra ord en lösning som olika verksamheter kan tillgripa vid ett kortsiktigt ökat behov av arbetsmängd, så att inte flaskhalsar uppstår i produktionen.</P> <P class="p47 ft1">Alternativet till att utnyttja övertid är att nyrekrytera personal på fast eller tillfällig basis. Skälen till att använda övertid i stället för nyrekryteringar är flera. Övertid ger företagen en möjlighet till flexibilitet i arbetskraftsutnyttjandet. Alla anställda arbetar inte övertid utan detta varierar mellan arbetstagarkategorier. Arbetskraften är inte homogen, vilket innebär att det inte är givet att en</P> <P class="p195 ft8">43</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">arbetslös kan ersätta en viss person med viss kompetens vid behov av extra arbete. Tillgången på arbetskraft är inte heller jämnt fördelad över landet. Omställningskostnaden kan bli för hög för nyrekrytering vid korta tillfälliga behov av mer arbete. Företag inom vissa verksamheter kan även välja att erbjuda deltidsanställda att utöka sin arbetstid. För företag som producerar tjänster och service gäller att de har ett komplext förhållande till kunden eller beställaren, exempelvis genom att en tjänst eller service ofta är kopplad till en person som inte är utbytbar i verksamheten.</P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft5">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Betalt och obetalt övertidsarbete</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Arbetstidslagen definierar begreppet övertid och anger det högsta tillåtna uttaget av övertid, utifrån det ordinarie veckoarbetstidsmåttet. Ersättningen för övertidsarbetet regleras framför allt i kollektivavtal och ges antingen i form av pengar eller som ledig tid, kompensationsledighet. I vissa fall kan den anställde och arbetsgivaren, med stöd av kollektivavtal, komma överens om att särskild ersättning för övertid inte skall utgå. Den anställde erhåller i stället extra semesterdagar eller högre lön. Sådana överenskommelser förekommer framför allt för tjänstemän. Vissa högre tjänstemän omfattas inte heller av rätten till särskild övertidsersättning, utan erhåller i stället längre semester. Vid överenskommelser av detta slag förekommer det också att tjänstemannen undantas från reglerad arbetstid, dvs. att ingen registrering av arbetstiden sker.</P> <P class="p197 ft1">Obetalt övertidsarbete verkar förekomma främst av två skäl. Ett skäl är att den anställde inte hinner med sitt arbete under ordinarie arbetstid utan sitter kvar på arbetsplatsen eller tar med arbete hem. Det andra är att den anställde befinner sig ”i karriären” och känner att det förväntas, rätt eller fel, att han/hon arbetar mer än ordinarie tid.</P> <P class="p198 ft5"><SPAN class="ft5">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Övertidens omfattning</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Det mest illustrativa måttet på övertidens omfattning är dess andel av faktiskt arbetad tid, dvs. hur många procent av faktiskt arbetade timmar som utgörs av övertid. Vidare är det så att inte all övertid ersätts utan utförs av arbetstagaren utan betalning av olika skäl. För</P> <P class="p199 ft8">44</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft1">deltidsarbetande kallas det arbete som utförs utöver överenskommet arbetstidsmått för mertid.</P> <P class="p201 ft19">I tabell 2.3 redovisas omfattningen av övertidsarbetet under 2001, fördelat på kön och facklig organisationstillhörighet.</P> <P class="p175 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 2.3 </SPAN>Kalkylerad ”sann” övertid och mertid för anställda</P> <P class="p176 ft20">Årsmedeltal 2001, procent av faktisk arbetad tid</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p202 ft51">Övertid med ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p203 ft51">Mertid med ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p11 ft52">Övertid/mertid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td137"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td138"><SPAN class="p11 ft52">utan ersättning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft54">Båda könen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">2,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">0,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft52">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p204 ft52">3,4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p206 ft52">1,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">SACO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">3,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">3,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">5,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">3,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft52">Ej anslutna</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p204 ft52">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p206 ft52">2,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft50">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft50">3,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft50">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft50">1,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p18 ft54">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td134"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">3,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">0,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">2,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft52">SACO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p204 ft52">4,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p206 ft52">3,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">6,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">4,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">Ej anslutna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">4,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">2,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft50">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p204 ft50">4,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p205 ft50">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p206 ft50">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td64"><SPAN class="p18 ft54">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td58"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td134"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft52">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p204 ft52">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p205 ft52">1,3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p206 ft52">0,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">0,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">SACO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">2,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p204 ft52">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p205 ft52">0,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p206 ft52">1,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52">Ej anslutna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft52">1,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft52">1,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft52">1,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft50">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p204 ft50">2,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p205 ft50">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p206 ft50">0,9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft35"><SPAN class="ft60">Anm</SPAN>.: Övertid och mertid avser huvudsysslan för åldersgruppen <NOBR>20–64</NOBR> år<SPAN class="ft60">.</SPAN></P> <P class="p207 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningar, specialbeställt material.</P> <P class="p183 ft1">Den betalda övertiden uppgår till drygt tre procent av den faktiska arbetstiden. Det gör drygt en timme på en fyrtiotimmarsvecka. Den obetalda övertiden uppgår till ca 1,3 procent. Mertidsarbetet har tämligen begränsad omfattning.</P> <P class="p208 ft8">45</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft1">Det kan konstateras att vissa skillnader finns vad gäller arbetstagare som tillhör olika organisationer. Det betalda övertidsarbetet är något högre bland TCO- och <NOBR>SACO-anslutna</NOBR> jämfört med LO- anslutna. Det gäller i än högre grad för det obetalda övertidsarbetet, där <NOBR>SACO-medlemmar</NOBR> arbetar så mycket som 3,3 procent obetald övertid.</P> <P class="p62 ft1">Övertidsarbetet är högre för män än för kvinnor. I genomsnitt arbetar män fyra procent betald övertid, vilket är det dubbla jämfört med kvinnor. Kvinnor arbetar dock väsentligt mer mertid, vilket förklaras av den högre andelen deltidsanställningar bland kvinnor jämfört med män. Män arbetar något mer obetald övertid än kvinnor.</P> <P class="p210 ft1">Inom grupperna män och kvinnor finner man motsvarande fördelning vad avser organisationstillhörighet som för den totala populationen. Män inom TCO- och <NOBR>SACO-området</NOBR> arbetar mer betald övertid än manliga <NOBR>LO-medlemmar</NOBR> och väsentligt mer obetald övertid. Detsamma gäller för kvinnor, utom vad beträffar mertid som i stor utsträckning utförs av <NOBR>LO-anslutna</NOBR> kvinnor.</P> <P class="p43 ft20">Statistikmetod</P> <P class="p211 ft61">Statistiska centralbyrån (SCB) genomför kontinuerligt Arbetskraftsundersökningar (AKU). I dessa tillfrågas intervjupersonerna om vanligen arbetad tid samt faktisk arbetstid. Överstiger den faktiska arbetstiden den arbetstid som vanligen utförs uppstår övertid. Frågor ställs också om ersättningen för övertiden.</P> <P class="p66 ft61">SCB har noterat en allvarlig brist i detta sätt att mäta övertiden. Det uppkommer av att det värde på faktisk arbetad tid som intervjupersonerna anger är ett netto som även innefattar eventuell frånvaro, t.ex. vid sjukdom. Förekomsten av övertid kan i värsta fall helt suddas ut av eventuell frånvaro under samma mätvecka. SCB:s slutsats är att ordinarie AKU därför generellt underskattar omfattningen av övertidsarbetet.</P> <P class="p212 ft62">För att överkomma detta problem genomförde SCB under 1997 en evalueringsstudie som syftade till att beräkna hur stort mätfel som finns i ordinarie AKU. Det gjordes genom en enkätstudie till 18 000 personer där frågor om övertid respektive frånvaro ställdes var för sig. Resultaten i denna studie jämfördes sedan med resultaten i ordinarie AKU för 1997, varvid det kunde bestämmas hur mycket värdena i den senare måste räknas upp för att nå ett mått på ”sann kalkylerad” övertid. Dessa omräkningsfaktorer har därefter applicerats på ordinarie AKU 2001. I tabell 2.3 visas ett resultat av ordinarie AKU 2001, korrigerad med dessa omräkningsfaktorer.</P> <P class="p213 ft8">46</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft5"><SPAN class="ft5">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft49">Hur många arbetar övertid?</SPAN></P> <P class="p172 ft1">Förutom övertidens omfattning kompletteras bilden med förekomsten eller utbredningen av övertidsarbete bland de anställda. Tabell 2.4 visar hur stor andel av de anställda som arbetat övertid under mätveckan, fördelat på kön och facklig organisation.</P> <P class="p215 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 2.4 </SPAN>Andel anställda som arbetar övertid och mertid</P> <P class="p176 ft20">Årsmedeltal 2001, antal respektive andel av antal anställda (procent)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p90 ft52">Samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td65"><SPAN class="p86 ft52">Övertid med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p12 ft52">Mertid med</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td62"><SPAN class="p180 ft51">Övertid/mertid utan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p90 ft52">anställda,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p86 ft52">ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p12 ft52">ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p11 ft52">ersättning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td139"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td140"><SPAN class="p90 ft52">antal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td142"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft54">Båda könen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">1 494 100</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft51">6,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p177 ft52">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">0,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">1 005 500</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft51">8,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">2,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p18 ft52">SACO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p187 ft52">381 300</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p216 ft51">9,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p83 ft51">6,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">81 400</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p180 ft51">11,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">5,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">Ej anslutna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">732 400</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft51">7,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">4,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p18 ft50">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p187 ft52">3 694 700</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p216 ft64">7,6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p217 ft50">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p83 ft64">2,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td103"><SPAN class="p18 ft54">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td64"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p18 ft52">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p187 ft52">777 800</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p216 ft51">9,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p177 ft52">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p83 ft51">0,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">376 700</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p180 ft51">11,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">4,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">SACO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">194 900</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p180 ft51">10,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">8,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p18 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p187 ft52">68 900</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p180 ft51">12,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p83 ft51">6,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">Ej anslutna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">420 400</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p180 ft51">10,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">5,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft50">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft50">1 838 700</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p180 ft64">10,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft50">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft64">3,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p18 ft54">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">LO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">716 300</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft51">3,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p177 ft52">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">0,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p18 ft52">TCO</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p187 ft52">628 800</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p216 ft51">6,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p217 ft52">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p83 ft51">1,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">SACO</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">186 400</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft51">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">5,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft52">Övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft52">12 500</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft51">6,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft52">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft51">2,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p18 ft52">Ej anslutna</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p187 ft52">312 000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p216 ft51">4,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p217 ft52">1,8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p83 ft51">3,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p18 ft50">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p187 ft50">1 856 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p216 ft64">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p217 ft50">1,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p83 ft64">1,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft35"><SPAN class="ft60">Anm</SPAN>.: Övertid och mertid avser huvudsysslan för åldersgruppen <NOBR>20–64</NOBR> år<SPAN class="ft60">.</SPAN></P> <P class="p207 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningar, specialbeställt material.</P> <P class="p183 ft1">Av nästan 3,7 miljoner anställda arbetar 7,6 procent betald övertid. Andelen för män, ca 10 procent, är dubbelt så hög som för kvinnor. Förekomsten av mertidsarbete är begränsad. 1,4 procent av</P> <P class="p218 ft8">47</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">anställda kvinnor arbetar mertid och 2,6 procent av de anställda arbetar obetald övertid eller mertid. Även vad gäller det obetalda övertids- och mertidsarbetet är andelen män dubbelt så stor som andelen kvinnor, 3,5 procent.</P> <P class="p62 ft1">Fördelningen på facklig organisation följer tämligen väl det mönster som kunde iakttas när det gäller övertidens omfattning. Bland centralorganisationer har TCO och SACO högre andelar av sina medlemmar som arbetar såväl betald som obetald övertid. Vad avser den obetalda övertiden har SACO en andel som väsentligt överstiger de övrigas.</P> <P class="p152 ft16"><SPAN class="ft16">2.4</SPAN><SPAN class="ft31">Sjukfrånvaro</SPAN></P> <P class="p220 ft1">Utvecklingen av sjukfrånvaron är relevant i detta sammanhang eftersom sjukfrånvaro minskar den faktiska arbetstiden.</P> <P class="p152 ft5"><SPAN class="ft5">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukfrånvarons längd</SPAN></P> <P class="p59 ft1">Sjukfrånvarons längd per sjukfrånvarande är en viktig variabel för att avgöra den faktiska arbetstiden. Måttet visar hur många timmar per vecka som den sjuke har varit frånvarande. Utvecklingen av denna variabel redovisas i diagram 2.2.</P> <P class="p221 ft8">48</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td143"><SPAN class="p11 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 2.2 </SPAN>Sjukfrånvarons längd per sjukfrånvarande enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td143"><SPAN class="p11 ft1">Arbetskraftsundersökningar, 12 månader glidande medelvärden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p11 ft20">Timmar per vecka</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p222 ft46">28,0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">27,5</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">27,0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">26,5</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">26,0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td144"><SPAN class="p222 ft46">25,5</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">25,0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">24,5</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p222 ft46">24,0</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td115"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td144"><SPAN class="p223 ft46">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td115"><SPAN class="p14 ft46">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td112"><SPAN class="p14 ft46">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td145"><SPAN class="p222 ft46">2001</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p224 ft35"><SPAN class="ft60">Amn</SPAN>.: Diagrammet baseras på uppgifter i Arbetskraftsundersökningarna som beskriver förhållanden under en regelbundet återkommande mätvecka då intervjuer genomförs. Diagrammet visar således hur stor del av denna mätvecka som de personer som uppgav sig vara sjuka, var frånvarande.</P> <P class="p225 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Regeringens proposition 2001/02:100, egen bearbetning.</P> <P class="p226 ft19">Av diagrammet framgår att sjukfrånvarons längd per sjukfrånvarande har ökat från 25 timmar till nästan 27 timmar per vecka under perioden från 1998 till 2001, en ökning med åtta procent.</P> <P class="p227 ft5"><SPAN class="ft5">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft49">Långa sjukskrivningar</SPAN></P> <P class="p27 ft19">Den kanske mest dramatiska utvecklingen när det gäller ohälsan rör de långa sjukskrivningarna. I diagram 2.3 visas utvecklingen av antalet personer som har varit sjukskrivna längre än ett år.</P> <P class="p228 ft8">49</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB358d1/GQB358d146x1.jpg" style="width:403px;height:237px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 2.3 </SPAN>Sjukskrivningar som varat längre än ett år enligt Riksförsäkringsverket, 12 månader glidande medelvärden</P> <P class="p165 ft20">Tusentals personer</P> <P class="p229 ft65">110</P> <P class="p230 ft65">100</P> <P class="p231 ft65">90</P> <P class="p232 ft65">80</P> <P class="p232 ft65">70</P> <P class="p231 ft65">60</P> <P class="p232 ft65">50</P> <P class="p231 ft65">40</P> <P class="p232 ft65">30</P> <P class="p231 ft65">20</P> <P class="p232 ft65">10</P> <P class="p233 ft65">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr28 td86"><SPAN class="p14 ft65">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td146"><SPAN class="p14 ft65">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td146"><SPAN class="p14 ft65">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td146"><SPAN class="p14 ft65">2001</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Regeringens proposition 2001/02:100, egen bearbetning.</P> <P class="p235 ft1">Antalet personer som har varit sjukskrivna längre än ett år, har mer än fördubblats under fyraårsperioden mellan 1998 och 2001 och är i dagsläget uppe i drygt 110 000 personer.</P> <P class="p66 ft19">Effekten av att såväl sjukfrånvarons längd som antalet personer med långa sjukskrivningar har ökat, innebär en minskning av den faktiska arbetstiden.</P> <P class="p236 ft5"><SPAN class="ft5">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Sjuka utanför arbetskraften</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Ohälsa för även med sig att människor lämnar arbetskraften. Detta har ingen direkt påverkan på faktiskt arbetad tid hos anställda. Däremot påverkas arbetsmarknaden i stort genom att utbudet av arbetskraft sjunker. Som framgår av diagram 2.4 har utvecklingen av antalet sjuka utanför arbetskraften varit dramatisk under det senaste året, då antalet har ökat med nästan 40 000 personer.</P> <P class="p237 ft8">50</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 2.4 </SPAN>Sjuka utanför arbetskraften enligt Arbetskraftsundersökningar, 3 månader glidande medelvärden</P> <P class="p238 ft20">Tusental personer</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr29 td19"><SPAN class="p239 ft65">360</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td19"><SPAN class="p239 ft65">355</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">350</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td19"><SPAN class="p239 ft65">345</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">340</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">335</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">330</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">325</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td19"><SPAN class="p239 ft65">320</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">315</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td19"><SPAN class="p239 ft65">310</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td112"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td26"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td19"><SPAN class="p14 ft65">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td112"><SPAN class="p14 ft65">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p14 ft65">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p14 ft65">2001</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Regeringens proposition 2001/02:100, egen bearbetning.</P> <P class="p227 ft16"><SPAN class="ft16">2.5</SPAN><SPAN class="ft31">Slutsats – faktisk arbetstid</SPAN></P> <P class="p53 ft1">Medelarbetstiden per vecka är ca 37 timmar. En trendmässig ökning av medelarbetstiden har skett sedan början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> även om årsvisa fluktuationer har förekommit. I Sverige är den faktiskt arbetade veckoarbetstiden ungefär lika lång som i flera jämförbara europeiska länder. Det är dock många i Sverige som arbetar 40 timmar eller mer samtidigt som en stor grupp arbetar 25 till 34 timmar. I andra europeiska länder har utvecklingen inneburit att de flesta arbetar mellan 35 och 39 timmar. Övertiden i Sverige utgör totalt sett cirka fyra procent av den faktiskt arbetade tiden. Tjänstemannagrupperna står för merparten av övertidsarbetet, såväl det betalda som det obetalda. Män arbetar mer övertid än kvinnor. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män.</P> <P class="p39 ft19">Sjukfrånvaron har ökat markant under de senaste fyra åren. Det har skett dels genom att sjukfrånvarons längd har ökat och dels genom att antalet långa sjukskrivningar har stigit.</P> <P class="p241 ft8">51</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft16"><SPAN class="ft16">2.6</SPAN><SPAN class="ft31">Arbetstidsreglering i kollektivavtal</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Regleringen av arbetstidens längd och förläggning är i den svenska lagstiftningen i stort sett helt semidispositiv. Det betyder att de centrala parterna på arbetsmarknaden är fria att söka lösningar som är anpassade till olika verksamheters särskilda förutsättningar. Parterna kan dessutom i de centrala riksavtalen överenskomma om i vilken omfattning lokala parter och/eller den enskilde anställde och arbetsgivaren kan träffa överenskommelser om andra lösningar.</P> <P class="p212 ft1">Det är av stor betydelse för lagstiftaren att ha grund för att bedöma hur en ändring av lagstiftningen kan hanteras i förhandlingssystemet. För att få en bred översikt över kollektivavtalens regler om arbetstider och ledighet samt för att få ett underlag för hur lagändringar påverkar existerande kollektivavtalslösningar, har sekretariatet genomfört en undersökning för att få en sammanställning över gällande arbetstidsregler i de centrala kollektivavtalen vid årsskiftet 2001/2002.</P> <P class="p242 ft1">I undersökningen ombads de fyra huvudorganisationerna på arbetsgivarsidan att vidarebefordra ett enkelt frågeformulär till alla medlemmar som är bärare av ett riksavtal. Formuläret innehöll frågor om faktiska uppgifter i kollektivavtalen. Frågorna avsåg avtalens regler om arbetstidens längd och avtalade ledigheter. Frågor om förhandlingsregler såsom stupstockar och uppgifter om olika ersättningars storlek omfattades inte av formuläret.</P> <P class="p62 ft1">Uppgifter avseende 88 olika riksavtal, vilket motsvarar 1,5 miljoner anställda, har inkommit till sekretariatet. I dessa ingår inte uppgifter om anställda som arbetar under lokala avtal, s.k. ”hängavtal” som är likalydande med riksavtalet. Uppgifter om hur många dessa är saknas i den svenska statistiken. Det innebär att undersökningen inte är heltäckande. Alla viktigare avtal ingår dock i undersökningen och det är sannolikt att övriga avtal inte avviker på principiella punkter. Det är därför möjligt att dra kvalitativa slutsatser om de regler om arbetstider som idag gäller i kollektivavtalen.</P> <P class="p243 ft1">Det kan konstateras att arbetstidslagen och semesterlagen är starkt normerande när det gäller arbetstidens och ledigheternas längd, trots parternas stora frihet att söka andra lösningar. Två viktiga undantag finns dock. Det gäller semesterns längd inom den offentliga sektorn och omfattningen av så kallad betald ledig tid inom framför allt industrisektorn.</P> <P class="p190 ft8">52</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft5"><SPAN class="ft5">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft49">Arbetstid per vecka</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Arbetstidslagens regler om 40 timmars arbetsvecka tolkas inom i stort sett samtliga avtal som 40 timmar per helgfri vecka. Detta betyder att arbetstiden i genomsnitt är 38,5 timmar per vecka i årsgenomsnitt, om hänsyn tas till helgdagar som infaller på vardagar.</P> <P class="p47 ft1">Ett litet antal avtal, inom framför allt den offentliga sektorn, innehåller regler om kortare arbetstid än 40 timmar per helgfri vecka. De avtal som reglerar skiftarbete innehåller en kortare arbetstid för intermittent och kontinuerliga <NOBR>3-skift.</NOBR> Vanligt är i genomsnitt 38/36 timmar vid intermittenta skift och 36/34 timmar vid kontinuerliga skift. Vid tvåskift är arbetstiden i regel 38 timmar per vecka i genomsnitt.</P> <P class="p245 ft5"><SPAN class="ft5">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft58">Semesterns längd</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Semestern är 25 dagar per år för i princip hela den privata arbetsmarknaden, dvs. motsvarande semesterlagen. Inom den offentliga sektorn är semestern längre, på den kommunala sidan upp till 32 dagar och på den statliga upp till 35 dagar. Semesterns längd ökar i båda fallen från 25 dagar och uppåt med den anställdes ålder. Omkring 97 procent av de statligt anställda och 74 procent av de anställda i kommuner och landsting har mer än 25 dagars semester</P> <P class="p30 ft1">I och med “Avtal 2001” har det inom den kommunala och den landstingskommunala sektorn införts regler som gör det möjligt för de anställda att ta ut semesterdagar utöver 25 som ledighet under del av dag.</P> <P class="p246 ft5"><SPAN class="ft5">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft58">Annan ”betald ledighet”</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Under mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> ställde de fackliga organisationerna krav på en förkortning av arbetstiden för tvåskiftsarbete, på samma sätt som tidigare skett för treskiftsarbete. Kravet var 38 timmar per vecka. Inom verkstadsindustrin, där de anställda i första hand drev kravet, var arbetsgivarnas motstånd inledningsvis starkt. Arbetsgivarna hävdade att kostnaderna för en arbetstidsförkortning, som också innebar en kortare driftstid, var för stora.</P> <P class="p30 ft1">Lösningen som parterna enades om var innovativ och har kommit att starkt påverka diskussionen om minskad arbetstid under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Lösningen var en arbetstidsbank med</P> <P class="p247 ft8">53</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft2">Hur mycket arbetar vi? SOU 2002:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr4 td147"><SPAN class="p11 ft1">kompensationstid där varje vecka på tvåskift gav en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p86 ft1">rätt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft1">till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p11 ft1">två timmars betald kompensationsledighet. Resultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p11 ft1">blev</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft1">att</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p158 ft1">driftstiden låg kvar på 40 timmar men att varje anställd upparbetade ett tillgodohavande på två timmar betald ledig tid per arbetad vecka.</P> <P class="p248 ft1">Lösningen uppfattades av många anställda som positiv. Det gav ”en trygghet att ha timmar på banken” som kunde användas vid ett senare tillfälle. När de fackliga organisationerna inom industrin i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> krävde en förkortning av arbetstiden också för dagtidsanställda låg kompromissen från tvåskiftsarbete nära till hands.</P> <P class="p242 ft1">Från 1995 års avtalsrörelse då systemet infördes för dagtidsanställda under verkstadsavtalet har denna lösning spritt sig i de följande två avtalsrörelserna till allt fler avtalsområden. De detaljerade tekniska lösningarna i avtalen har dock blivit allt mer olika mellan avtalsområdena även om den grundläggande tanken från tvåskiftslösningen består, nämligen att arbetad tid ger en upparbetad rätt till betald ledighet.</P> <P class="p21 ft17">Avtalens omfattning och innehåll</P> <P class="p44 ft1">Olika varianter av system, där den anställde upparbetar en annan rättighet än lön för varje arbetad timme, har efter avtalsrörelsen år 2001 införts inom hela industrisektorn samt inom byggsektorn. Efter 2001 års avtalsrörelse omfattas omkring 800 000 arbetstagare av någon form av avtalad arbetstidsminskning och när avtalsperioden är slut kommer troligen 900 000 arbetstagare omfattas<SPAN class="ft32">3</SPAN>. Viktiga områden som inte omfattas av denna form av avtal är privat service samt den offentliga sektorn.</P> <P class="p62 ft1">När den nu löpande avtalsperioden är slut blir den vanligaste omfattningen av annan betald ledighet 3 procent på lönesumman, vilket motsvarar cirka sex betalda lediga dagar per år. Variationer finns beroende på när systemen började byggas upp inom olika avtalsområden. Avsättningen till systemen sker i samtliga fall med en takt av 0,5 procentenheter av löneutrymmet per år.</P> <P class="p63 ft1">Vad gäller de avtalade ledighetssystemen finns fyra viktiga skillnader i förhållande till den ledighet som semesterlagen ger rätt till: det är endast arbete som kvalificerar till ledighet, ersättningen är densamma som vid arbete, ledigheten kan tas ut som timmar,</P> <P class="p249 ft37"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>SOU 2001:91 och Medlingsinstitutet [2001].</P> <P class="p75 ft8">54</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td120"><SPAN class="p11 ft18">Hur mycket arbetar vi?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">dvs. som del av dag. Slutligen innehåller avtalen inga regler som stärker den enskildes rätt att förlägga den lediga tiden om inte arbetsgivaren samtycker. Arbetsgivaren kan å andra sidan inte lägga ut ledighet utan den anställdes samtycke.</P> <P class="p47 ft1">Systemen ger även möjlighet för arbetstagaren att ta ut den upparbetade tiden på annat sätt än genom en minskning av arbetstiden. Avtalen innehåller flera olika lösningar, men det finns två principiella metoder utöver betald ledig tid. Den första innebär att den anställde årligen, eller efter att ha sparat en viss mängd ledig tid, väljer att avsättning inte skall ske till timbanken utan att lönen skall höjas med motsvarande belopp. Den andra innebär att arbetstagaren kan välja att avsättning görs till en privat pensionsförsäkring, som kan falla ut som del- eller förtidspension.</P> <P class="p250 ft5"><SPAN class="ft5">2.6.4</SPAN><SPAN class="ft49">Slutsats – arbetstid i kollektivavtal</SPAN></P> <P class="p27 ft1">Slutsatsen är att arbetstidslagen och semesterlagen fortfarande har en stark normerande effekt på arbetstidens längd. Historiskt har den viktigaste avvikelsen varit semesterns längd inom den offentliga sektorn. Under de senaste åren har det dock skett en förändring när det gäller omfattningen av rätten till betald ledighet för i första hand anställda inom industrin med 40 timmars arbetsvecka, dvs. normal dagarbetstid.</P> <P class="p251 ft8">55</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p252 ft67"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft66">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN></P> <P class="p253 ft19">I arbetstidsdebatten framförs olika argument för en förkortad arbetstid, där de vanligaste argumenten anges nedan<SPAN class="ft68">1</SPAN>:</P> <P class="p254 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN><SPAN class="ft17">Individernas önskemål</SPAN>, det vill säga att arbetstagarna vill ha mera fritid. Många individer skulle förmodligen uppleva en ökad livskvalitet vid kortare arbetstid i och med att ökad fritid ger mer utrymme för social samvaro och avkoppling. Stora skillnader råder dock mellan olika individers preferenser.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN><SPAN class="ft17">Hälsoskäl</SPAN>, det vill säga att arbetskraften skulle få en bättre hälsa vid sänkt arbetstid. Kortare arbetstid kan sannolikt medföra bättre hälsa för vissa grupper på arbetsmarknaden. Det finns emellertid inga vetenskapliga belägg för ett generellt samband mellan arbetstidens längd och hälsan.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN><SPAN class="ft17">Jämställdhetsskäl</SPAN>, det vill säga en jämnare fördelning mellan könen av det avlönade och oavlönade arbetet. Möjligheterna för arbetstagare att kombinera yrkesliv och familjeliv har också betydelse.</P> <P class="p255 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN><SPAN class="ft17">Sysselsättningsskäl</SPAN>, det vill säga att antalet sysselsatta personer ökar och antalet arbetslösa minskar om en generell förkortning av arbetstiden genomförs. Ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är i dagsläget inte de mest framträdande argumenten för en arbetstidsförkortning, men diskussionen om det finns ett samband eller ej är ständigt aktuell.</P> <P class="p256 ft1">I detta kapitel belyses de olika argumenten som förekommer i debatten. Samband mellan arbetstidens längd och olika faktorer på</P> <P class="p257 ft37"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Se t.ex. Anxo, D. [1999] och Bergström, J. & Olofsdotter, S. [2000] för en översikt av debatten om arbetstiden.</P> <P class="p258 ft8">57</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">arbetsmarknaden analyseras. Relevanta faktorer rör såväl ekonomiska som sociala samband. Argumenten i debatten grundas ofta på situationen för den enskilde individen, vilket innebär ett snävt synsätt. I samhället finns ett antal olika individer och hur varje enskild individ agerar påverkar andra individer, företaget eller verksamheten som individen arbetar i samt samhället som helhet. Konsekvenserna av arbetstidens längd och därmed effekterna av en förkortad arbetstid skiljer sig åt beroende på ur vilken synvinkel ett visst samband analyseras. För att analysen av samband och effekter vid en minskad arbetstid skall bli så heltäckande som möjligt, görs beskrivningen i detta kapitel utifrån individens, företagets eller organisationens samt samhällets perspektiv. Avslutningsvis redovisas några empiriska studier för att ge en bild av samband och effekter vid några genomförda arbetstidsförkortningar.</P> <P class="p197 ft1">Beskrivningen i detta kapitel utgår till stor del från samband och effekter vid en förkortad normalarbetstid. Orsaken till denna begränsning är att forskningen på arbetstidsområdet främst behandlar normalarbetstidsförkortningar. Skillnader beträffande samband och effekter av en minskad arbetstid genom förkortad normalarbetstid respektive utökad ledighet diskuteras i kapitel 4.</P> <P class="p185 ft16"><SPAN class="ft16">3.1</SPAN><SPAN class="ft31">Individen</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Ur ett historiskt perspektiv har individen successivt kunnat få en höjd levnadsstandard tack vare hög ekonomisk tillväxt. Den ökade levnadsstandarden har till viss del tagits ut i form av ökad lön och till viss del i form av kortare arbetstid. Utökat antal semesterdagar har främst motiverats av rättviseskäl för att utjämna mellan olika fördelaktiga villkor i kollektivavtal. Därtill har ledigheter som har varit riktade till en särskild grupp och med ett särskilt syfte införts och utökats. Arbetstiden har minskats genom successiva förkortningar av veckoarbetstiden, ökat antal semesterdagar samt en utbyggnad av olika ledigheter såsom föräldra- och studieledighet.</P> <P class="p259 ft1">Avsnittet behandlar hur arbetstidens längd påverkar individen. Förenklat kan sägas att individens liv består av arbetstid och fritid. Inom fritidens ram skall allt annat på sidan om lönearbetet rymmas såsom umgänge med familj och vänner, omsorg om barn och andra anhöriga, vård av det egna hemmet, handla och laga mat, resor till och från arbetet samt fritid i form av vila och rekreation. För att en individ skall uppleva välbefinnande krävs att det råder balans mellan</P> <P class="p190 ft8">58</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">tid för arbete och tid för fritid. En allmän uppfattning är ofta att om arbetstiden minskas, ökas välbefinnandet eftersom mer tid blir över till fritid. Detta gäller dock endast under förutsättning att tiden med fritid upplevs som mer meningsfull än tiden i arbete. Det kan också vara så att om tiden för arbete blir för kort, förlorar arbetet meningsfullt innehåll och blir dessutom svårare att utföra på ett bra sätt. Vad som är rätt och fel är inte enkelt att utröna och varje enskild individ har olika preferenser. Avsikten med detta avsnitt är att belysa en rad centrala aspekter på det individuella planet.</P> <P class="p245 ft5"><SPAN class="ft5">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Privatekonomin påverkar agerande</SPAN></P> <P class="p27 ft1">Om individen vill ta ut ökad välfärd i form av mindre arbetstid eller ökad ledighet i stället för högre lön avgörs rimligen av individens arbetssituation samt om individen har ekonomiskt utrymme att avstå en del av löneökningen. Hushållens ekonomi påverkas av om det finns en eller två inkomster samt av den totala disponibla inkomstens storlek. Även om en arbetstidsförkortning införs genom lagstiftning så att den skall komma alla till del, kan vissa individers privatekonomi medföra att de tvingas arbeta mer än normal arbetstid genom övertidsarbete eller ”extraknäck”. Det faktum att förkortad arbetstid i allmänhet medför en relativt lägre årsinkomst kan också medföra att individernas krav på höjd lön kan bli starkare. Flera olika skäl gör att det är rimligt att förvänta sig att lönekraven kan bli starka: arbetstagaren har vant sig vid en viss löneökningstakt och har svårt att se en svagare löneutveckling i samband med att arbetstiden förkortas, arbetstagarens ekonomi har försämrats till följd av arbetstidsförkortningen och arbetstagaren upplever att samma arbete utförs som tidigare men i ett högre tempo, dvs. att samma jobb görs på kortare tid. Här har arbetsmarknadens parter en mycket viktig roll att fylla. Löneökningar utöver löneökningsutrymmet med justering för den minskade arbetstiden, verkar inflationsdrivande och får således återverkningar på hela ekonomin (se vidare under Samhället).</P> <P class="p260 ft8">59</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft17">Individens inkomstutveckling</P> <P class="p34 ft1">Arbetstagarens privatekonomi påverkas av hur lönen utvecklas vid en arbetstidsförkortning. Inom ekonomisk teori är graden av lönekompensation i samband med en förkortad arbetstid av stor vikt. Förenklat kan begreppet lönekompensation beskrivas genom de två ytterligheterna full lönekompensation respektive utebliven lönekompensation.<SPAN class="ft32">2</SPAN></P> <P class="p151 ft1">Full lönekompensation innebär att arbetstagarens timlön justeras upp i samband med att arbetstiden kortas så att årsarbetsinkomsten inte påverkas av att antalet arbetade timmar är lägre än vad som skulle ha varit fallet utan arbetstidsförkortningen. Vid utebliven lönekompensation sker ingen uppjustering av timlönen i samband med att arbetstiden kortas, vilket resulterar i att arbetstagaren får en lägre årsinkomst än vad som hade varit fallet med oförändrat antal arbetade timmar. Eftersom lönerna i Sverige fastställs genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, kommer graden av lönekompensation i verkligheten troligen bli någonstans mellan de två ytterligheterna. <SPAN class="ft32">3</SPAN></P> <P class="p242 ft1">Eventuell lönekompensation vid en förkortad arbetstid utgör emellertid endast en del av de faktorer som bestämmer hur löneutvecklingen ser ut för arbetstagaren. Arbetstagarens löneutveckling påverkas till stor del av utfallet av förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter. Det löneökningsutrymme som finns i företaget påverkas av produktiviteten i företaget, dvs. hur mycket som kan produceras med givna resurser. Arbetstagarnas löneutveckling är samtidigt ett sätt att stimulera en fortsatt produktivitetsutveckling, genom att motiverad arbetskraft generellt sett presterar bättre. Prisutvecklingen i ekonomin har också betydelse för löneutvecklingen. En annan viktig faktor för löneökningar är relationen mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft, där arbetskraftsbrist medför att löneökningarna blir relativt större.</P> <P class="p197 ft1">När arbetstiden förkortas kommer arbetsmarknadens parter att väga in den förkortade arbetstiden, och därmed ökade fritiden, som en fördel för arbetstagaren. Detta innebär att resultatet av förhandlingarna rimligen innebär att löneutvecklingen blir relativt lägre när arbetstiden har förkortats än den skulle har blivit vid oförändrad arbetstid. Arbetstagaren kommer att få fortsatta löneökningar,</P> <P class="p157 ft44"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft43">Se t.ex. Eriksson, S. [1996] för en teoretisk beskrivning av lönekompensation.</SPAN></P> <P class="p261 ft37"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft36">Empiriska studier visar på att löneökningar uppstår i samband med arbetstidsförkortning, se t.ex. Hunt, J. [1999] och Nordström Skans, O. [2001].</SPAN></P> <P class="p262 ft8">60</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft1">givet att det finns företagsekonomiskt utrymme för det, men de blir något lägre än de hade kunnat bli utan en minskning av arbetstiden.</P> <P class="p264 ft20">Lönekompensation</P> <P class="p265 ft61"><SPAN class="ft70">Fullständig lönekompensation </SPAN>innebär att arbetstagarens löneökningstakt inte påverkas av att antalet timmar är lägre. Årsinkomsten blir densamma som den hade varit vid oförändrat antal arbetade timmar. Kostnaden för det lägre antalet arbetstimmar övervältras i detta fall från arbetstagaren till arbetsgivaren.</P> <P class="p266 ft61"><SPAN class="ft70">Utebliven lönekompensation </SPAN>innebär att löneökningsutrymmet för arbetstagaren minskas motsvarande värdet av det färre antalet arbetstimmar. Arbetstagaren får en mindre löneökning än vad som hade varit fallet om arbetstiden hade varit oförändrad. Kostnaden för minskningen av arbetstimmar bärs i detta fall av arbetstagaren.</P> <P class="p267 ft1">Även personer som inte arbetar påverkas av lönernas genomsnittliga utveckling, då pensioner och flera transfereringar till hushållen är inkomstbaserade. Detta gäller såväl de transfereringar som grundar sig på hushållets inkomst såsom bostadsbidrag, som transfereringar som baseras på den generella löneutvecklingstakten i ekonomin.</P> <P class="p268 ft1">För individer och hushåll innebär en utebliven eller låg grad av lönekompensation en lägre disponibel inkomst än vad som hade varit fallet utan en förkortad arbetstid, vilket ger relativt mindre möjligheter till konsumtion av varor och tjänster. En fullständig lönekompensation innebär emellertid på lite längre sikt ett ökat inflationstryck i ekonomin vilket i sin tur leder till sänkt köpkraft för individen (se vidare i avsnittet om Samhället).</P> <P class="p269 ft5"><SPAN class="ft5">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Mer eller mindre arbete</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Förutom den förändring av arbetsutbudet som beror av arbetstidsreformen, kan förkortad arbetstid påverka arbetsutbudet genom att individer förändrar sitt beteende. Hur individer väljer att agera kan bero på ålder, livssituation, familj och privatekonomi. En person som tidigare har arbetat deltid kan ges möjlighet att öka sin arbetstid eller att arbeta heltid genom att kollegorna efter en</P> <P class="p271 ft8">61</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">arbetstidsreform arbetar färre timmar och arbetstimmarna behöver täckas upp. Individer som har starka preferenser för en kort arbetsdag och som tidigare inte har arbetat, kan komma att söka sig ut på arbetsmarknaden. När förvärvsfrekvensen i ekonomin är hög, kommer den totala effekten av ökat arbetsutbud hos deltidsarbetande och personer utanför arbetskraften troligen att bli liten. Om arbetstiden kortas utan lönekompensation kan vissa vilja arbeta oförändrat antal timmar, för att på så viss upprätthålla sin inkomst. Det oförändrade antalet arbetstimmar kan då komma att ske i form av övertid eller bisyssla. En förkortad arbetstid innebär att den genomsnittliga arbetstiden minskar, även om bortfallet av arbetstimmar totalt inte kommer att bli i proportion till arbetstidsminskningen. Hur den faktiska arbetstiden blir, beror till viss del på individernas preferenser och agerande.<SPAN class="ft32">4</SPAN></P> <P class="p197 ft1">Individens arbetsutbud påverkas också av vilka ekonomiska incitament det finns för att arbeta. Marginaleffekterna vid arbete påverkar individernas vilja att arbeta. Med marginaleffekter avses den del av inkomstökningen som går bort i skatt, minskade bidrag och höjda avgifter. Ökad arbetsinkomst kan i vissa fall innebära ganska obetydlig förändring av den disponibla inkomsten p.g.a. marginaleffekter. Barnfamiljer och särskilt ensamstående föräldrar drabbas ofta av marginaleffekter, eftersom de i högre grad än andra påverkas av såväl inkomsttak i ersättningsnivåer och avgifter grundade på inkomst. Transfereringar till hushållen såsom bostadsbidrag baseras på inkomsten storlek. Om inkomsten ökar till följd av ett högre arbetsutbud, dvs. fler arbetade timmar, kan det medföra att bostadsbidragets storlek reduceras så att hushållets disponibla inkomst blir oförändrad eller till och med lägre. Avgifter för barnomsorg är en annan faktor som har stor betydelse för barnfamiljers ekonomi. Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen påverkar arbetsutbudet, även om empiriska studier visar på olika stor effekt. Det har också visat sig att ersättningsnivån i sjukförsäkringen påverkar antalet korta sjukskrivningar, medan längre sjukskrivningsperioder inte tycks påverkas av ersättningsnivån. Vidare påverkas förtidspensioneringar av regler och ersättningsnivå.<SPAN class="ft32">5</SPAN></P> <P class="p272 ft1">Till sist är det viktigt att påpeka att individens arbetsutbud också påverkas av efterfrågan på arbetskraft på arbetsmarknaden och om individen har den kompetens som efterfrågas. Det är också få</P> <P class="p273 ft44"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft43">Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft36">Se t.ex. Sjöberg, O. & Bäckman, O. [2001] och Regeringens proposition 2000/01:100.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">62</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">anställningar som tillåter ett fritt val av arbetstid, varför vissa individers arbetsutbud inte motsvarar den önskade nivån. För barnfamiljer kan dessutom tillgången till barnomsorg påverka arbetsutbudet.<SPAN class="ft32">6</SPAN></P> <P class="p274 ft5"><SPAN class="ft5">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetstidens betydelse för hälsa och välbefinnande</SPAN></P> <P class="p72 ft1">I dagens arbetsliv är stora arbetsrelaterade ohälsonivåer, negativ stress och utmattningssymptom stora problem. De psykosocialt betingade sjukskrivningsdiagnoserna har ökat mest under 1990- talet. Muskelvärk i rygg och nacke är emellertid fortfarande den vanligaste diagnosen för sjukskrivning som varar i mer än två månader.<SPAN class="ft32">7</SPAN></P> <P class="p4 ft1">Enligt en sammanställning av 21 olika studier om arbetsplatsrelaterade psykologiska faktorer, finns det starka samband mellan arbetstillfredsställelse, monotont arbete, arbetsförhållanden, krav i arbetet, stress och upplevd möjlighet att arbeta och framtida ryggsmärtor. Graden av kontroll, arbetstempo, upplevelsen av arbetsuppgifter som farliga och emotionella ansträngningar bidrar också till risken för framtida ryggsmärtor. Arbetsuppgifterna visade sig inte ha betydelse för framtida ryggsmärtor. Slutsatsen av forskningssammanställningen är att psykologiska faktorer i arbetet har betydelse för framtida ryggproblem.<SPAN class="ft32">8 </SPAN>Det finns enligt denna forskning inte något samband mellan ryggsmärtor och arbetstid.</P> <P class="p5 ft1">Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har gjort en evidensbaserad kunskapssammanställning när det gäller smärta i ryggen och nacken. Individuellt relaterade faktorer såsom kön, ålder, kroppslängd, vikt, anatomiska förändringar i ryggraden och rökning har analyserats för att utröna om samband finns med ryggvärk. Resultaten av studier av dessa faktorer visar att det inte finns några samband. Fysiskt tungt arbete och dålig arbetsmiljö framförs ofta som orsaker till smärtor i ryggen. Studier visar också på ett klart samband mellan ryggbesvär och under längre tid ofta återkommande tunga lyft, böjda och vridna arbetsställningar samt arbete som innebär skakiga underlag. För nackbesvär har det visat sig finnas klara samband med repetitiva och monotona arbetsmoment samt med låsta arbetsställningar. Det finns vidare samband</P> <P class="p275 ft44"><SPAN class="ft33">6</SPAN><SPAN class="ft43">Sjöberg, O. & Bäckman, O. [2001].</SPAN></P> <P class="p276 ft44"><SPAN class="ft33">7</SPAN><SPAN class="ft43">Marhold, C. [2002] och Ds 2000:54.</SPAN></P> <P class="p276 ft37"><SPAN class="ft33">8</SPAN><SPAN class="ft36">Linton, S. J. [2001].</SPAN></P> <P class="p141 ft8">63</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">mellan rygg- och nackbesvär och psykosociala förhållanden både i privatlivet och på arbetsplatsen, inklusive arbetstillfredsställelse. Vetenskapliga belägg finns också för att flera psykologiska faktorer kan påverka utvecklingen och varaktigheten av såväl akut som kronisk smärta i ryggen och nacken. Påverkande faktorer är sinnestillstånd, känslor och beteenden som beror av förhållanden som arbetskrav, tidspress, monotoni i arbetet, låg grad av inflytande över situationen, dåligt socialt stöd, smärtupplevelse, stress, oro och ängslan.<SPAN class="ft32">9</SPAN></P> <P class="p242 ft1">I relation till arbetstiden är det vissa faktorer som kan leda till hälsoproblem. Det gäller bland annat för stor arbetsbelastning och liten möjlighet att passa in arbetsuppgifterna inom arbetstidens gränser, vilket leder till ett ökat övertidsarbete som i många fall också är självvalt. Har arbetstagaren små möjligheter att styra över arbetstidens förläggning, och att anpassa den till sina och familjens behov kan det leda till ökade stressnivåer.<SPAN class="ft32">10 </SPAN>Individualiserade arbetsvillkor som innebär att arbetet är svårt att avgränsa och därmed att arbetstagaren måste avgöra när arbetet är slutfört, kan under vissa förutsättningar innebära en risksituation.<SPAN class="ft32">11 </SPAN>Många och långa arbetspass efter varandra, så att arbetstiden komprimeras är en annan riskfaktor, liksom oförutsägbara arbetstider och få möjligheter till paus och återhämtning. Studier har visat att en avgörande faktor verkar vara möjligheten att få tillräcklig återhämtning mellan arbetspass.<SPAN class="ft32">12</SPAN></P> <P class="p277 ft1">För individen kan en minskning av arbetstiden innebära ett sätt att minska stressnivån genom bättre möjlighet att balansera krav från arbetsliv och hemsfär. En förkortning av arbetstiden kan vara positivt ur hälsosynpunkt för grupper som har mycket ansträngande arbete eller obekväma arbetstider. Det finns inga studier som visar med säkerhet att en generell minskning av arbetstiden, till exempelvis sex timmar om dagen, leder till förbättrad hälsa i medicinsk mening eller till minskad sjukfrånvaro i ett längre perspektiv. Däremot finns samband mellan individens sociala välbefinnande och en minskning av arbetstiden. Möjligheten till återhämtning och ett individuellt inflytande över arbetstiden menar forskare är de viktigaste aspekterna på arbetstiden ur ett hälsoperspektiv.<SPAN class="ft32">13</SPAN></P> <P class="p278 ft44"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft43">SBU [2000].</SPAN></P> <P class="p279 ft44"><SPAN class="ft33">10</SPAN><SPAN class="ft43">Härenstam, A. et. al. [2000].</SPAN></P> <P class="p279 ft35"><SPAN class="ft33">11</SPAN><SPAN class="ft34">Allvin, M. et al. [1999].</SPAN></P> <P class="p279 ft35"><SPAN class="ft33">12</SPAN><SPAN class="ft34">Åkerstedt, T. [2001].</SPAN></P> <P class="p279 ft37"><SPAN class="ft33">13</SPAN><SPAN class="ft36">Hearing ”Arbetstid och hälsa”.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">64</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft1">Slutsatsen av detta är att en arbetstidsförkortning som innebär att individen får en ökad möjlighet att hantera sin livs- och arbetssituation kan öka individens välbefinnande och i vissa fall också ge positiva hälsoeffekter. Om minskningen i arbetstid i stället skulle medföra ökade stressnivåer för den enskilde, men också på arbetsplatsen generellt genom exempelvis högre arbetsintensitet i arbetet, kan förändringen av arbetstiden få negativ inverkan på hälsan.</P> <P class="p281 ft20">Faktorer som kan orsaka negativ stress i arbetslivet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p11 ft72">Höga krav, bristande befogenheter och dåliga resurser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">För låga krav</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft73">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">För stor arbetsbörda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p11 ft72">För liten arbetsbörda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">Tidsbrist</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft73">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">Brist på inflytande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p11 ft72">Dålig kontroll över den egna arbetssituationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">Oregelbundna arbetstider eller ”osociala arbetstider”</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft73">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">Dubbelarbete</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p11 ft72">Brist på socialt stöd, i hemmet och på arbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft71">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">Oklar arbetsroll och oklar arbetssituation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft73">N</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p11 ft72">Osäker arbetssituation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p11 ft74">N</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p11 ft72">Brist på återhämtning (ledighet, semester, sömn, paus och vila)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p282 ft37"><SPAN class="ft57">Källor</SPAN>: Arbetslivsinstitutet [2002] och Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån [2001].</P> <P class="p283 ft5"><SPAN class="ft5">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft49">Fördelning av det obetalda arbetet</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Män och kvinnor i Sverige arbetar i dag totalt sett lika mycket, men det oavlönade och det avlönade arbetet är ojämnt fördelat mellan könen. Män ägnar mer tid åt förvärvsarbete än kvinnor, medan kvinnor lägger större del av sin tid på det oavlönade arbetet. Den ojämna ansvarsfördelningen ger också upphov till könspräglade arbetstidsmodeller, det vill säga att kvinnor själva bekostar en minskad förvärvsarbetstid genom att arbeta deltid, något som mycket få män gör. Följden blir att kvinnors försörjningsmöjlighet och ekonomiska oberoende begränsas, något som inte bara påverkar deras inkomstnivå, utan också nivån på inkomstgrundande socialförsäkringar och pensionen. En förutsättning för</P> <P class="p284 ft8">65</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft1">jämställdhet i hem och i arbetsliv är alltså en omfördelning mellan könen av det betalda och obetalda arbetet.</P> <P class="p60 ft1">Förkortad arbetstid skulle kunna innebära en minskad arbetsbelastning för individen, genom att mer tid frigjordes till annat än förvärvsarbete. För många kvinnor skulle en sådan förändring innebära positiva effekter i form av minskad stress och större möjligheter att anpassa olika ansvarsområden. Skillnader i hälsotillstånd är också en fråga om könens lika villkor och det är ur detta perspektiv angeläget att utjämna skillnader mellan män och kvinnor. Studier visar att långtidssjukskrivna kvinnor mycket oftare än män uppger kombinationen av hem- och arbetsrelaterade stressorer som bidragande till sjukdom.<SPAN class="ft32">14 </SPAN>En arbetstidsförkortning skulle i detta perspektiv vara ett sätt att lösa ”kvinnors problem”. Med ett annat sätt att se vore emellertid en sådan utveckling tveksam, eftersom det inte självklart skulle innebära någon utjämning av det oavlönade arbetet mellan könen. Kritiker har invänt att en minskning av lönearbetstiden lika gärna skulle kunna innebära att kvinnor ”får två timmar till att dubbelarbeta på”<SPAN class="ft32">15</SPAN>, och på så vis snarare motverka en utveckling mot ökad jämställdhet. Det finns inga självklara samband mellan en arbetstidsförkortning och ökad jämställdhet genom mäns ökade deltagande i hem- och omsorgsarbete. Ser man till de statistiska sambanden tycks den avgörande faktorn för en omfördelning av det obetalda arbetet i familjen snarare vara omfattningen av kvinnors förvärvsarbete. Ju högre kvinnlig förvärvsnivå, desto mindre tid ägnar kvinnor åt obetalt hemarbete. Det gör att mäns relativa andel av hemarbetet ökar statistiskt sett.<SPAN class="ft32">16</SPAN></P> <P class="p285 ft1">På individnivå kan dock inte bortses ifrån att kortare arbetstid kan leda till bättre möjligheter att kombinera familj och förvärvsarbete. Inte enbart arbetstidens omfattning utan även dess förläggning är central. En förutsättning för att individen skall kunna tillgodogöra sig en reform är att hon eller han har möjlighet att anpassa minskningen av arbetstiden till vardagspusslet och familjens behov. Det innebär att ett visst inflytande över hur den minskade tiden förläggs och används är viktigt.</P> <P class="p63 ft19">En sänkning av arbetstiden för både kvinnor och män ger förutsättningar för en jämnare fördelning av det obetalda arbetet, men är ingen tillräcklig betingelse för att så sker. En omfördelning</P> <P class="p286 ft44"><SPAN class="ft33">14</SPAN><SPAN class="ft43">Ds 2001:28.</SPAN></P> <P class="p279 ft44"><SPAN class="ft33">15</SPAN><SPAN class="ft43">Ulmanen, P. [2002].</SPAN></P> <P class="p279 ft37"><SPAN class="ft33">16</SPAN><SPAN class="ft36">Nyberg, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">66</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft1">mellan män och kvinnor är beroende av fler faktorer. Samhälleliga normer kring ”manligt” och ”kvinnligt” föräldraskap och förvärvsarbete, liksom skillnader i position på arbetsmarknaden påverkar mäns och kvinnors förhållningssätt och möjligheter att ta del i både förvärvs- och familjeliv. Forskning visar att möjligheterna att utforma arbetstiden efter familjens behov i dag är ojämnt fördelade mellan könen, då ”föräldraflexibilitet” i större utsträckning är en möjlighet för kvinnor.<SPAN class="ft32">17 </SPAN>En förändring i riktning mot ökad jämställdhet i samband med en förkortning av arbetstiden skulle kräva tydliga incitament för män att förändra sitt beteende och ta större del av det obetalda arbetet. Det skulle också behöva ställas krav på arbetsplatser att ta del i omförhandlingsprocessen genom att möjliggöra och uppmuntra till ett aktivt manligt föräldraskap.</P> <P class="p288 ft20">Jämställdhet i arbetsliv och hemliv</P> <P class="p289 ft75">Grundläggande förutsättning är att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter;</P> <P class="p290 ft75"><SPAN class="ft76">N </SPAN>att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende. <SPAN class="ft76">N </SPAN>att vårda hem och barn.</P> <P class="p291 ft75"><SPAN class="ft76">N </SPAN>till lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utveckling i arbetet.</P> <P class="p292 ft72"><SPAN class="ft52">N </SPAN>till makt och inflytande i samhället.</P> <P class="p293 ft37"><SPAN class="ft57">Källor</SPAN>: Ds 2000:1 och Statistiska centralbyrån.</P> <P class="p294 ft16"><SPAN class="ft16">3.2</SPAN><SPAN class="ft31">Företaget</SPAN></P> <P class="p295 ft1">I detta avsnitt beskrivs konsekvenserna av förändringar i arbetstiden utifrån företagets eller organisationens perspektiv.<SPAN class="ft32">18 </SPAN>Omständligheterna kan skilja sig åt beroende på vilken bransch eller sektor ett företag tillhör. Om verksamheten är varuproducerande eller tjänsteproducerande, om produktionen i huvudsak sker med hjälp av arbetskraft eller kapital (se faktaruta) samt om företaget är stort eller litet, har betydelse för hur en förkortad arbetstid påverkar företaget samt möjligheterna till anpassning. I</P> <P class="p296 ft44"><SPAN class="ft33">17</SPAN><SPAN class="ft43">Tyrkkö, A. [2001].</SPAN></P> <P class="p297 ft37"><SPAN class="ft33">18</SPAN><SPAN class="ft77">Det mesta som skrivs om konsekvenser för företag gäller även andra verksamheter som bedrivs i annan verksamhetsform. Verksamhetens art är det som ytterst avgör konsekvenserna.</SPAN></P> <P class="p298 ft8">67</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft1">möjligaste mån tas olika aspekter av denna karaktär upp, men bilden som ges blir naturligtvis en förenkling och täcker troligen inte in alla tänkbara olika förhållanden.</P> <P class="p21 ft20">Produktionsfaktorer</P> <P class="p211 ft61">Inom ekonomisk teori beskrivs produktionen som ett resultat av produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital. Med kapital avses produktionsfaktorer i form av lokaler, maskiner, transportutrustning, datorer m.m. Beroende på med vilken produktionsfaktor som produktionen huvudsakligen sker, beskrivs företaget som arbetsintensivt eller kapitalintensivt.</P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Näringslivets sammansättning</SPAN></P> <P class="p299 ft1">Strukturomvandlingen i ekonomin har påverkat fördelningen mellan privat och offentlig sektor samt mellan industri- och tjänstesektorn när det gäller sysselsättningen.<SPAN class="ft32">19</SPAN></P> <P class="p62 ft1">Antalet anställda inom industrin och byggsektorn utgör ca 23 procent av den totala sysselsättningen. Den privata tjänstesektorn motsvarar 40 procent och offentliga sektorn ca 30 procent av det totala antalet anställda. Undervisning och vårdyrken utgör en stor del av den offentliga sysselsättningen, där omkring 25 procent av de kommunalt anställda arbetar inom undervisningsyrken och ca 40 procent inom vården.<SPAN class="ft32">20</SPAN></P> <P class="p66 ft1">År 1999 fanns det omkring 500 000 företag inom näringslivet och de flesta av dessa var små. 98 procent av tjänsteföretagen och 95 procent av de varuproducerande företagen hade inga eller färre än 20 anställda. Näringslivet utgörs till 20 procent av dessa småföretag, som i genomsnitt har 4 anställda.<SPAN class="ft32">21</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Inom näringslivet har tjänstesektorn gradvis ökat sin andel av sysselsättningen. Mellan åren 1980 och 1998 ökade andelen sysselsatta i tjänstesektorn från 46 till 57 procent samtidigt som industrisektorn minskade sin andel av de anställda från 35 till 29 procent. En bidragande faktor till denna utveckling har varit en ökad avknoppning av industrins interna tjänsteverksamheter. Finans- och företagstjänster har vuxit mest under perioden, men</P> <P class="p300 ft44"><SPAN class="ft33">19</SPAN><SPAN class="ft43">Se t.ex. Magnusson, L. [1999] för en översikt av strukturomvandlingen i Sverige.</SPAN></P> <P class="p279 ft44"><SPAN class="ft33">20</SPAN><SPAN class="ft43">Konjunkturinstitutet [2001].</SPAN></P> <P class="p279 ft37"><SPAN class="ft33">21</SPAN><SPAN class="ft36">Statistiska centralbyrån [2001a].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">68</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft1">även privat utbildning, hälso- och sjukvård samt omsorg har expanderat om än från en låg nivå.<SPAN class="ft32">22</SPAN></P> <P class="p28 ft1">Tjänstesektorn är heterogen med avseende på utbildningsstruktur i olika branscher, arbets- och kapitalintensitet samt förekomsten av småföretag. Generellt sett är tjänstesektorn arbetskraftsintensiv. Under <NOBR>1990–talet</NOBR> skedde stor del av den totala sysselsättningsökningen inom små företag. Tjänstesektorn stod under denna period också för stor del att nettotillskottet (nyetableringar minus konkurser) av företag, medan industrisektorn och byggindustrin utvecklades svagt. Den internationella konkurrensen inom tjänstesektorn har ökat, även om tjänster inte i samma utsträckning som industriprodukter kan exporteras. Elektronisk handel och ökad <NOBR>IT-användning</NOBR> understödjer en ökad internationalisering i tjänstesektorn, eftersom internationaliseringsmönstren förändras då kravet på marknadsnärvaro minskar i betydelse.<SPAN class="ft32">23</SPAN></P> <P class="p302 ft1">I Sverige utgör tjänstesektorn en allt viktigare del av ekonomin. När det gäller arbetstidsfrågan och konsekvenser av en förkortad arbetstid, finns emellertid mycket lite information att hämta ur forskningen. En förklaring till detta är förmodligen svårigheterna att finna bra underlag för studier eftersom tjänstesektorn är mycket heterogen och till viss del består av små företag. Kanske är en viktigare förklaring att den offentliga statistiken för tjänstesektorn är bristfällig. I en översikt av svensk forskning om arbetstidens längd och förläggning konstateras att rena arbetstidsförkortningar över huvud taget är sällsynta inom den privata sektorn och att det när de finns är kopplade till omorganisation av verksamheten och förändring av produktionssystem.<SPAN class="ft32">24 </SPAN>Bristen på forskning om arbetstidsrelaterade faktorer när det gäller företag inom tjänstesektorn, medför att fakta i detta kapitel i hög utsträckning är hämtade från forskning utifrån förhållanden inom industrin. Faktorer som är särskilt relevanta inom tjänstesektorn och som kan tänkas påverka konsekvenserna av en förkortad arbetstid i form av ökade kostnader för verksamheten, är att verksamheten generellt sett är arbetskraftsintensiv, att lönekostnader utgör en stor del av de totala kostnaderna, att verksamheten är starkt beroende av personalens kompetens och upparbetade kundkontakter samt att</P> <P class="p303 ft44"><SPAN class="ft33">22</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2000:7.</SPAN></P> <P class="p276 ft44"><SPAN class="ft33">23</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P> <P class="p276 ft37"><SPAN class="ft33">24</SPAN><SPAN class="ft36">Anxo, D. & Lundström, S. [1997].</SPAN></P> <P class="p141 ft8">69</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft1">tjänster i allmänhet måste produceras i anslutning till efterfrågan eftersom tjänster inte kan lagras.</P> <P class="p152 ft5"><SPAN class="ft5">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Intäkter och kostnader</SPAN><SPAN class="ft32">25</SPAN></P> <P class="p305 ft1">Gemensamt för de flesta företag och organisationer är att de måste generera vinst eller åtminstone bära sina egna kostnader för att kunna fortsätta sin verksamhet. Om kostnaderna per producerad enhet ökar måste intäkterna ökas genom att priset på varan eller tjänsten höjs. För offentlig sektor är möjligheterna att öka intäkterna begränsade eftersom varje enskild verksamhet inte kan fatta sådana beslut. Intäkterna kan endast ökas genom omprioriteringar mellan olika verksamheter eller genom ökade skatteintäkter och båda dessa möjligheter är beroende av politiska ställningstaganden. Offentliga verksamheter är ofta tvungna att upprätthålla en viss servicenivå och kan inte i någon större utsträckning bemöta en arbetstidsförkortning med en sänkning av servicen i form av öppettider eller ökad trängsel/köer. Detta innebär att en kortare arbetstid medför införande av eller utökande av skift- eller övertidsarbete, alternativt att mer personal anställs. Privata företag har till skillnad från offentlig verksamhet valmöjligheten att minska produktionen. Företag som konkurrerar på en internationell marknad har begränsade möjligheter att höja priset. Högre pris kan medföra förlorade marknadsandelar, vilket leder till minskad vinst. Företag som i första hand har avsättning av sina varor och tjänster inom landet eller inom ett lokalt område där det inte finns någon direkt konkurrens, har däremot större möjligheter att parera förhöjda kostnader med höjda priser. Eftersom det för de allra flesta företagen finns begränsade möjligheter att genom höjt pris säkerställa en vinst, blir det viktigt att i stället hålla kostnaderna så låga som möjligt för att företaget skall fortsätta att utvecklas positivt.</P> <P class="p306 ft1">Kostnaderna för ett företag brukar delas upp i fasta kostnader, som inte är beroende av produktionsvolymen, och rörliga kostnader som beror av produktionsvolymen. Fasta kostnader kan bestå av kostnader för kapital, såsom lokaler, maskiner, arbetsutrustning, samt fasta kostnader för personal i form av anställningskostnader, upplärningskostnader, organisatoriska och admini-</P> <P class="p307 ft37"><SPAN class="ft38">25 </SPAN>Se t.ex. Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996] och Anxo, D. [1988] för en genomgång av företagsekonomiska konsekvenser.</P> <P class="p262 ft8">70</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">strativa kostnader vid personalavdelningen. De rörliga kostnaderna har ett direkt samband med produktionsvolymen och utgörs oftast av material och råvaror, men de kan också bestå i t.ex. övertidskostnader om personalen tvingas arbeta övertid för att uppnå viss produktionsvolym.</P> <P class="p47 ft1">När arbetstiden förkortas blir andelen fasta kostnader per produktionstimme högre än de skulle har varit vid oförändrad arbetstid. Vid oförändrad eller lägre produktionsvolym blir de fasta kostnaderna per producerad enhet högre för företaget. Om de rörliga kostnaderna kan sänkas genom att produktionen sker mer effektivt så att kostnaderna per producerad enhet sänks, kan de totala kostnaderna för företaget till följd av den minskade arbetstiden per anställd hållas nere. Företagets ökade kostnader per producerad enhet till följd av det färre antalet arbetstimmar kan motverkas genom ökad driftstid eller höjd produktivitet (se vidare under 3.2.3 Driftstid och produktivitet).</P> <P class="p308 ft17">Företagets lönekostnader</P> <P class="p27 ft1">Lönekostnader utgör en betydande del av företagens kostnader för arbetskraft. Inom tjänstesektorn och inom den offentliga sektorn är lönekostnaderna en mycket stor del av de totala kostnaderna för verksamheten. Dessutom är möjligheterna att ersätta arbetskraften med teknik små inom dessa sektorer.</P> <P class="p3 ft1">Företags kostnader för anställd personal kan i huvudsak karaktäriseras som fasta kostnader, eftersom lönekostnaderna är oberoende av produktionsvolymen när arbetskraften arbetar ordinarie arbetstid. Vid arbetstoppar, exempelvis i samband med en stor order eller vid högsäsong, kan företaget emellertid behöva anställa extra personal eller beordra befintlig personal att arbeta övertid. De lönekostnader som uppstår till följd av arbetstoppar kan anses vara rörliga, då de beror av produktionsvolymen. De totala lönekostnaderna för företaget är således ett mellanting mellan fasta och rörliga kostnader. Personalstyrkan kan varken utökas eller minskas i direkt anslutning till förändringar i produktionsvolymen, bl.a. till följd av att rekrytering är tidskrävande samt anställningsskyddslagens regler, vilket innebär att utvecklingen av de totala lönekostnaderna i ett företag sker stegvis.</P> <P class="p39 ft19">Löneökningstakten påverkas främst av prisutvecklingen och produktiviteten. Den långsiktigt hållbara löneökningstakten ur</P> <P class="p48 ft8">71</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">samhällsekonomiskt perspektiv bestäms av den långsiktiga produktprisutvecklingen och produktivitetstillväxten och ligger nu på mellan <NOBR>3,6–4,3</NOBR> procent<SPAN class="ft32">26</SPAN>. Därutöver har tillgången på arbetskraft stor betydelse för lönebildningen.</P> <P class="p309 ft20">Lönekostnader vid minskad arbetstid</P> <P class="p44 ft1">För företagen är en arbetstidsförkortning utan lönekompensation den mest önskvärda. En förkortad arbetstid utan lönekompensation innebär att arbetstagaren får en lägre lön än vad som hade varit fallet utan en arbetstidsförkortning. Detta innebär dock inte att lönen minskar utan snarare att löneökningen blir mindre än vad som hade varit fallet vid en oförändrad arbetstid. Eftersom företagets lönekostnader per arbetstimme inte ökar samtidigt som arbetstiden minskas, kan bortfallet av produktionstimmar kompenseras antingen genom att fler personer anställs eller genom att befintlig personal arbetar övertid. Vilket val företaget gör beror av relationen mellan fasta och rörliga kostnader – dvs. om nyrekrytering eller övertidsarbete är mest kostnadseffektivt på kort respektive lång sikt, möjligheten att rekrytera rätt kompetens samt om personalen kan och vill arbeta övertid. Vid full lönekompensation får företagen ökade produktionskostnader, eftersom företaget får lika stora lönekostnader som innan arbetstidens sänktes samtidigt som antalet arbetstimmar och därmed produktionsmöjligheterna är lägre än tidigare. Full lönekompensation för med sig en minskad produktionsvolym, åtminstone på kort sikt. Produktionsvolymen anpassas till befintliga personalresurser och personal kan eventuellt friställas till följd av att de fasta kostnaderna för personalen blir för höga. På lite längre sikt kan de relativt högre kostnaderna för arbetskraft medföra att företaget ersätter arbetskraft med maskiner. I vilken utsträckning det sker beror på kostnaden för arbetskraft i relation till kapital samt om människor kan ersättas med maskiner. Förkortad arbetstid medför att kostnaderna för arbetskraften blir relativt högre i jämförelse med kostnaderna för kapital, vilket ger incitament för att ersätta arbetskraft med kapital när så är möjligt.<SPAN class="ft32">27</SPAN></P> <P class="p310 ft1">Hur företagen agerar är delvis beroende av i vilken utsträckning de använder arbetskraft i sin verksamhet, m.a.o. om verksamheten</P> <P class="p311 ft44"><SPAN class="ft33">26</SPAN><SPAN class="ft43">Konjunkturinstitutet [2001].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft33">27</SPAN><SPAN class="ft36">Se t.ex. Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996] och Anxo, D. [1988].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">72</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">är arbetskrafts- eller kapitalintensiv. Arbetskraftsintensiva företag har större incitament att försöka motverka de ökade produktionskostnaderna till följd av den förkortade arbetstiden genom att ändra sammansättningen av produktionsfaktorer. Beroende på verksamhetens art, tillverkning respektive tjänster, finns det naturligtvis också olika möjligheter att förändra produktionsfaktorerna.<SPAN class="ft32">28</SPAN></P> <P class="p54 ft20">Lönebildning</P> <P class="p72 ft1">Lönebildningen beror till stor del på utbud och efterfrågan av arbetskraft. Den svenska modellen för lönebildning innebär att arbetsmarknadens parter i förhandlingar enas om löneökningar. Vid en arbetstidsförkortning är balanserade löneökningar av stor vikt för att företagens kostnadsökningar inte skall bli alltför stora, då det skulle kunna resultera i att företagen riskerar att slås ut från marknaden. Om en arbetstidsförkortning genomförs genom lagstiftning visar forskning att det finns risk för att arbetsmarknadens parter inte förmår genomföra tillräckligt restriktiva löneökningar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta kan bli resultatet eftersom fackförbundens huvuduppgift är att skapa bästa möjliga villkor för sina medlemmar och därmed kan fackförbunden finna det svårt att argumentera för en måttlig löneutveckling.<SPAN class="ft32">29</SPAN></P> <P class="p39 ft1">Om det råder brist på viss kompetens hos tillgänglig arbetskraft eller om efterfrågad kompetens inte finns inom den region där verksamheten finns, kan arbetsgivaren tvingas betala relativt högre löner för att kunna rekrytera. Vidare leder brist på efterfrågad kompetens till att arbetsgivarens s.k. sökkostnader blir högre i form av att mer tid och resurser går åt för att finna rätt arbetskraft.<SPAN class="ft32">30</SPAN></P> <P class="p245 ft5"><SPAN class="ft5">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Driftstid och produktivitet</SPAN></P> <P class="p312 ft1">Om driftstiden och/eller produktiviteten kan öka i samband med att arbetstiden förkortas, kan det bidra till att motverka ökade kostnader som uppstått till följd av den kortare arbetstiden.</P> <P class="p313 ft44"><SPAN class="ft33">28</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P> <P class="p276 ft44"><SPAN class="ft33">29</SPAN><SPAN class="ft43">Bergström, J. & Olofsdotter, S. [2000] och Eriksson, S. [1996].</SPAN></P> <P class="p276 ft37"><SPAN class="ft33">30</SPAN><SPAN class="ft36">Anxo, D. [1988] och Bergström, J. & Olofsdotter, S. [2000].</SPAN></P> <P class="p141 ft8">73</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft1">Inom vissa verksamheter kan det vara möjligt att genom att upprätthålla eller öka driftstiden behålla samma produktionsvolym även vid en arbetstidsförkortning. Det avgörande är om arbetstidsförkortningen kan fogas in i produktionsprocessen genom att skiftarbete införs eller utvidgas. Om driftstiden kan upprätthållas behöver inte kostnaden per producerad enhet stiga och företagen drabbas därmed inte av så stora kostnader till följd av den kortare arbetstiden. En förutsättning för att företaget inte skall drabbas ekonomiskt är att omstruktureringen som krävs inte är alltför kostsam samt att kapitalförslitningen inte beror på driftstiden. Vidare krävs att verksamhetens organisation är så flexibel att en förändring är möjlig och att arbetskraften accepterar att arbetstiderna förläggs annorlunda. Verksamhetens art har betydelse för om skiftarbete kan vara ett sätt att upprätthålla driftstiden.<SPAN class="ft32">31</SPAN></P> <P class="p315 ft1">Arbetsproduktivitet, dvs. produktion per arbetad timme, används ofta som mått på produktivitetsutvecklingen.<SPAN class="ft32">32 </SPAN>Om en förkortad arbetstid kan genomföras utan att produktionen minskar, innebär det en ökad produktivitet mätt som producerad volym per arbetad timme. Minskad produktionsvolym till följd av en arbetstidsförkortning innebär en oförändrad eller sänkt produktivitet.</P> <P class="p62 ft1">Om produktiviteten kan ökas i samband med att arbetstiden kortas, motverkar det företagens kostnadsökning per producerad enhet till följd av den kortare arbetstiden. Ökad produktivitet innebär också att företaget inte behöver lika mycket arbetskraft som annars hade varit fallet vid upprätthållen produktionsvolym. Ju längre arbetstiden är i ursprungsläget, desto större är förutsättningarna för en ökad produktivitet. Om förkortningen av arbetstiden är stor, blir förutsättningarna för höjd produktivitet successivt mindre.<SPAN class="ft32">33 </SPAN>Det är emellertid svårt att avgöra om det uppstår positiva produktivitetseffekter i samband med en förkortning av arbetstiden. Vidare är det svårt att bedöma om effekterna är tillfälliga eller bestående samt om produktivitetsökningen är tillräcklig för att kompensera för de ökade produktionskostnader som uppstår vid en reduktion av arbetstiden.<SPAN class="ft32">34</SPAN></P> <P class="p316 ft19">Hur förkortad arbetstid påverkar produktiviteten beror till viss del på inom vilken typ av företag eller bransch förkortningen sker. Inom industrin kan mänsklig arbetskraft till viss del ersättas med</P> <P class="p317 ft44"><SPAN class="ft33">31</SPAN><SPAN class="ft43">Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996].</SPAN></P> <P class="p279 ft44"><SPAN class="ft33">32</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 1991:82.</SPAN></P> <P class="p279 ft35"><SPAN class="ft33">33</SPAN><SPAN class="ft34">Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996].</SPAN></P> <P class="p279 ft37"><SPAN class="ft33">34</SPAN><SPAN class="ft36">Anxo, D. [1988].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">74</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft1">maskiner. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis genom att vissa arbetsmoment sköts av maskiner eller genom att befintlig maskinpark utnyttjas mer effektivt genom annorlunda skiftläggning, dvs. att driftstiden upprätthålls. För verksamhet där arbetsuppgifterna är mer knutna till det mänskliga arbetet är det emellertid inte lika enkelt att höja produktiviteten. Viss effektivisering av arbetet kan naturligtvis ske exempelvis genom användning av moderna kommunikationsmedel, men arbetskraften inom tjänstesektorn eller den offentliga sektorn kan inte i lika stor utsträckning som inom industrin ersättas med maskiner och i begränsad utsträckning kan arbetet utföras snabbare. Dessutom påverkas arbetstidens möjliga förläggning av när tjänsterna efterfrågas, eftersom mänskliga tjänster inte kan lagras. Detta gäller framför allt tjänsteyrken som präglas av mänsklig service samt offentliga åtaganden såsom vård, skola och omsorg. <SPAN class="ft32">35</SPAN></P> <P class="p318 ft20">Ökad eller minskad produktivitet?</P> <P class="p289 ft75">Vid en minskad arbetstid finns det faktorer som talar för såväl ökad som minskad produktivitet. Här anges vanligt förekommande argument.</P> <P class="p293 ft20">Argument för ökad produktivitet</P> <P class="p319 ft61"><SPAN class="ft78">N </SPAN><SPAN class="ft70">Trötthetseffekten </SPAN>– innebär att arbetströttheten anses minska och arbetsprestationen öka. Hur stor effekten kan bli beror av arbetstiden längd i utgångsläget samt arbetets karaktär.</P> <P class="p320 ft61"><SPAN class="ft78">N </SPAN><SPAN class="ft70">Frånvaro </SPAN>– om en lång arbetstid är förknippad med hög sjuklighets- och olycksfallsfrekvens, kan förkortad arbetstid förbättra arbetskvaliteten, minska olycksfallsfrekvensen samt sjukfrånvaron.</P> <P class="p320 ft75"><SPAN class="ft76">N </SPAN><SPAN class="ft79">Rationaliseringar </SPAN>– innebär effektivare utnyttjande av arbetskraften och kapitalet samt förbättring av produktionsprocessen.</P> <P class="p293 ft20">Argument för minskad produktivitet</P> <P class="p319 ft75"><SPAN class="ft76">N </SPAN><SPAN class="ft79">Utnyttjandegraden av kapitalet </SPAN>– minskad arbetstid leder till minskad kapitalutnyttjandetid.</P> <P class="p321 ft79"><SPAN class="ft76">N </SPAN>Produktiva och improduktiva delar av arbetspasset <SPAN class="ft75">– andelen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">förberedelse-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> ställ- och avslutandetid blir större i förhållande till den produktiva tiden.</SPAN></P> <P class="p322 ft37"><SPAN class="ft38">35 </SPAN>Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996].</P> <P class="p323 ft8">75</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">Empirisk forskning visar motstridiga resultat angående frågan om produktiviteten ökar vid förkortad arbetstid. Flera studier visar att en kortare arbetstid medför en minskad produktionsvolym, om ingen annan förändring såsom nyanställningar eller investeringar i maskiner genomförs samtidigt som arbetstiden minskas. Vidare verkar förutsättningarna för produktivitetsökningar vara lägre ju kortare arbetstiden är i utgångsläget.<SPAN class="ft32">36 </SPAN>En studie av svensk tillverkningsindustri har analyserat om produktiviteten ökar när arbetstiden förkortas. Slutsatsen av studien är att en minskning av arbetstiden inom svensk tillverkningsindustri sannolikt inte kommer att påverka produktiviteten.<SPAN class="ft32">37</SPAN></P> <P class="p324 ft5"><SPAN class="ft5">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Friskare arbetskraft</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Om sänkt eller förändrad arbetstid medför minskad sjukfrånvaro hos personalen, skulle det innebära minskade kostnader för företaget som till viss del kan uppväga de kostnader som arbetstidsförkortningen för med sig. Det finns inte några generella samband mellan arbetstidens längd och ohälsa. Enskilda försök med arbetstidsförkortning på vissa arbetsplatser har visat tendenser till minskad sjukfrånvaro hos personalen. Eftersom de flesta försöksverksamheter som har bedrivits också har inneburit en ökad flexibilitet i arbetstidens förläggning och ett ökat inflytande för personalen, är det omöjligt att veta hur stor betydelse förkortningen av arbetstiden egentligen har haft. Det vore felaktigt att dra generella slutsatser från enskilda försök som dessutom i huvudsak har skett inom vård och omsorg inom den offentliga sektorn, varför effekter inom andra sektorer är svåra att förutsäga.<SPAN class="ft32">38 </SPAN>Lokala försök med förkortad arbetstid har dessutom ofta inneburit en stor sänkning av arbetstiden så att den genomsnittliga veckoarbetstiden legat mellan <NOBR>30–35</NOBR> timmar. Utifrån dessa försök går det inte att bedöma effekterna av relativt mindre förkortningar av arbetstiden.</P> <P class="p325 ft44"><SPAN class="ft33">36</SPAN><SPAN class="ft43">Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996], Anxo, D. [1988] och Konjunkturinstitutet [2002].</SPAN></P> <P class="p279 ft44"><SPAN class="ft33">37</SPAN><SPAN class="ft43">Anxo, D. & Bigsten, A. [1989].</SPAN></P> <P class="p279 ft37"><SPAN class="ft33">38</SPAN><SPAN class="ft36">Anxo, D. & Lundström, S. [1997] och Lundström, S. [1996].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">76</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft5"><SPAN class="ft5">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Olikheter hos arbetskraften</SPAN></P> <P class="p27 ft1">I argumentationen för en kortare arbetsdag förs ofta fram att det inte är möjligt att uppnå jämställdhet så länge det manliga sättet att arbeta utgör normen för arbetsmarknaden och i hushållen. Vid generaliseringar av situationen på arbetsmarknaden sägs ofta att män arbetar i den privata varuproducerande sektorn, medan kvinnorna arbetar i den offentliga tjänsteproducerande sektorn. Majoriteten av männen arbetar heltid, hela veckan, hela året och hela sitt yrkesverksamma liv, medan de ägnar relativt lite tid åt hemarbete. För kvinnor är det svårt att konkurrera på lika villkor på arbetsmarknaden när denna norm råder, eftersom kvinnor ofta har huvudansvaret för och utför merparten av hemarbetet.<SPAN class="ft32">39</SPAN></P> <P class="p30 ft1">Att kortare arbetstid för heltidsarbetande skulle bidra till att stärka kvinnors möjligheter att konkurrera på lika villkor är inte särskilt realistiskt, i alla fall inte på kort sikt. Orsaken är att kvinnor och män inte utgör en homogen arbetskraft, varför kvinnor och män inte utan vidare kan byta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden och inte heller i hemmet. Detta beror på att män och kvinnor i hög grad finns på olika delar av arbetsmarknaden och att även hemarbetet är fördelat efter kön. Om skillnaderna i arbetstider mellan kvinnliga och manliga yrken samt näringsgrenar vore mindre, skulle det vara lättare att, i alla fall på lång sikt, öka rörligheten mellan olika delar av arbetsmarknaden.<SPAN class="ft32">40</SPAN></P> <P class="p38 ft1">Arbetsmarknaden är inte heller homogen när det gäller skillnader mellan olika sektorer och regionala förhållanden. Studier av hur förkortad arbetstid påverkar sysselsättningen visar exempelvis att sysselsättningen minskar i konkurrensutsatt tillverkningsindustri. Detta gäller även om ingen lönekompensation har skett samt om produktiviteten antas öka. Däremot ökar sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn samt inom den offentliga sektorn. Ökningen av sysselsättningen inom dessa sektorer är dock inte tillräckligt stora för att kompensera sysselsättningsminskningen i industrin. Eftersom näringslivets sammansättning varierar regionalt, kan efterfrågan på arbetskraft vid en förkortad arbetstid skilja sig mellan regioner. En analys över regionala skillnader visar att arbetskraftsbehovet kan komma att bli störst i de regioner som har en låg arbetslöshet initialt. Arbetskraften är inte homogen när det gäller kompetens och inte heller särskilt rörlig. En förkortad</P> <P class="p326 ft44"><SPAN class="ft33">39</SPAN><SPAN class="ft43">Nyberg, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p327 ft37"><SPAN class="ft33">40</SPAN><SPAN class="ft36">Ibid.</SPAN></P> <P class="p141 ft8">77</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">arbetstid utan lönekompensation kommer att medföra förstärkta obalanser i de olika regionerna, även om arbetskraften vore homogen och rörlig. Vid låg rörlighet hos arbetskraften kan flaskhalsar uppstå som kan orsaka att företagen tvingas minska produktionen.<SPAN class="ft32">41</SPAN></P> <P class="p198 ft5"><SPAN class="ft5">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft58">Anpassning till minskad arbetstid</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Förändringar i omvärlden ställer krav på företagens flexibilitet och anpassningsförmåga till de nya omständigheterna. Konsekvenserna i form av ökade kostnader för företaget till följd av en allmän förkortning av arbetstiden beror på möjligheterna att anpassa och förändra verksamheten. Företagets eller verksamhetens art i form av produktion av varor eller tjänster, om produktionen sker med hjälp av maskiner eller arbetskraft samt om verksamheten är i privat eller offentlig sektor har betydelse för anpassningsförmågan. Vidare inverkar arbetskraftens sammansättning och arbetskraftens kompetens och utbildningsnivå. Kulturella faktorer såsom personalens inställning till arbetet, frånvaro, övertidsarbete samt lojalitet mot arbetsgivaren har också betydelse för arbetsgivarens möjlighet att genomföra förändringar. Teknisk nivå på maskiner och hjälpmedel samt resurser för investering i ny teknik samt tillgång till infrastruktur för kommunikation och transporter påverkar också företagets möjligheter.<SPAN class="ft32">42</SPAN></P> <P class="p277 ft1">Inom ett stort företag kan det finnas bättre möjligheter att på olika vis kompensera för det minskade antalet arbetstimmar per anställd än det gör inom ett litet företag. Samtidigt kan det vara svårt och ta lång tid att göra organisatoriska förändringar i stora organisationer. Organisatoriska problem inom ett mindre företag kan möjligen uppvägas av en stark lojalitet med kollegorna och arbetsgivaren.</P> <P class="p242 ft1">En förkortad arbetstid för med sig organisatoriska konsekvenser för företaget eller organisationen när det gäller att lägga om verksamheten till de nya förutsättningarna. Administrationskostnaderna kan också öka övergångsvis till följd av nya arbetsscheman, information till arbetstagare, nya lönesystem etc. Beroende på hur de ökade kostnaderna som uppstår kan pareras</P> <P class="p324 ft44"><SPAN class="ft33">41</SPAN><SPAN class="ft43">Anxo, D. [1988].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft33">42</SPAN><SPAN class="ft36">SOU 1991:82.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">78</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">samt hur pass sårbart företaget är, blir de långsiktiga konsekvenserna av en förkortad arbetstid olika omfattande.</P> <P class="p3 ft1">Förekomsten av olika lokala varianter, som t.ex. <NOBR>3-3-modellen,</NOBR> tvättstugemodellen, timbanker och poängsystem, när det gäller arbetstidens förläggning och ibland också arbetstiden längd, tyder på att det går att finna olika lösningar som är anpassade till förhållanden i verksamheten. Variationen i lokala lösningar kan vara tecken på att generella lösningar som är tillämpbara inom alla typer av verksamheter och arbetsplatser är svåra att finna. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det är viktigt att finna lokala lösningar oavsett arbetstidens längd. En förkortning av den lagstiftade arbetstiden ställer nya krav på alla former av verksamheter att finna funktionella lösningar för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Samtidigt är det viktigt att lagstiftningen blir av sådan art att lokala lösningar kan inrymmas inom ramen för lagen.</P> <P class="p39 ft1">Forskningen ger en otydlig bild av konsekvenserna av förkortad arbetstid för företagen. En arbetstidsförkortning kan medföra en positiv injektion så att företag initierar en modernisering av produktionsmetoderna vilket stärker dess konkurrenskraft. Vilka effekter som kan uppnås beror på använd teknik, investeringsnivå och marknadsförutsättningar. Skiftarbete kan vara ett sätt att mer effektivt utnyttja befintliga resurser effektivare och därigenom kunna producera mer och öka vinsten. Bäst förutsättningar finns för företag som lyckas förbättra användningen av sitt kapital i form av lokaler, maskiner, datorer och annan utrustning samt finner vägar att omorganisera verksamheten på ett effektivare sätt så att kostnader minskas.<SPAN class="ft32">43</SPAN></P> <P class="p38 ft1">Att en allmän lagstiftad förkortning av arbetstiden för med sig stora tekniska och organisatoriska problem, påtalas av andra forskare. Även om vissa företag kan motverka ökningen av produktionskostnaderna genom att rationalisera och/eller genom att omstrukturera produktionsprocessen mot en ökad driftstid, är det inte givet att så kan ske i alla företag och därmed inte i ekonomin som helhet. Däremot kan arbetstidsförändringar som har förhandlats fram medföra flexibla och innovativa produktionssätt som kan förenas med en reducerad arbetstid. Exempel i såväl Sverige som utomlands visar på att många företag har lyckats kombinera en förkortad arbetstid med en omstrukturering av produktionsprocessen och dessutom utökat personalstyrkan.</P> <P class="p328 ft37"><SPAN class="ft38">43 </SPAN>Olsson, B. [2000].</P> <P class="p141 ft8">79</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">Tillfälligt minskad arbetstid har visat sig vara ett effektivt medel att bevara kompetens inom företaget vid en konjunktursvacka samt minska transaktionskostnaderna vid en konjunkturuppgång. De empiriska kunskaperna om effekterna av arbetstid på företagsnivå är begränsade, men det kan konstateras att arbetstidsflexibilitet kan stabilisera och gynna såväl företagets växkraft som personaltätheten.<SPAN class="ft32">44</SPAN></P> <P class="p152 ft16"><SPAN class="ft16">3.3</SPAN><SPAN class="ft31">Samhället</SPAN></P> <P class="p44 ft1">På samhällsnivå uppstår en sammanvägning av olika individers agerande samt de sammanlagda konsekvenserna för olika företag. Konsekvenser som uppstår på samhällsnivå, får i sin tur återverkningar för individer och företag. Nedan redogörs för konsekvenser av en förkortad arbetstid ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, där utvecklingen på arbetsmarknaden utgör en viktig aspekt. Vidare redovisas påverkan på välfärdssamhället beträffande fördelningen av samhällets resurser, ohälsan i arbetslivet samt jämställdhet. För en samhällsekonomisk konsekvensanalys av förkortad arbetstid, hänvisas till kapitel 5 där kommitténs uppdrag till Konjunkturinstitutet redovisas.</P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Samhällsekonomiska samband</SPAN><SPAN class="ft80">45</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Ekonomisk tillväxt mäts genom bruttonationalprodukten, BNP, vilket är värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. Måttet ger inte en fullständig beskrivning eftersom det exkluderar hemarbete och verksamheter inom den offentliga sektorn värderas med hjälp av tumregler. Trots <NOBR>BNP-måttets</NOBR> begränsningar visar det på ett samband mellan BNP och materiell standard. Om den ekonomiska tillväxten är högre än befolkningsökningen, innebär det att fler varor och tjänster blir tillgängliga för landets invånare. Tillväxten i ekonomin säger dock ingenting om hur den ökade tillgången på varor och tjänster fördelas.</P> <P class="p243 ft19">God produktivitet innebär att stort utbyte fås av tillgängliga resurser. Ökad produktivitet kan därmed medföra ökad produktion, dvs. ekonomisk tillväxt. Det kan också innebära att</P> <P class="p329 ft44"><SPAN class="ft33">44</SPAN><SPAN class="ft43">Anxo, D. & Lundström, S. [1998].</SPAN></P> <P class="p330 ft37"><SPAN class="ft33">45</SPAN><SPAN class="ft81">Se t.ex. Agnarsson, S. & Anxo, D. [1996], Anxo, D. [1988] och Konjunkturinstitutet [2002].</SPAN></P> <P class="p262 ft8">80</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">resursåtgången för en given produktionsvolym blir mindre, vilket t.ex. kan innebära minskat slitage på naturen eller ökad fritid för dem som arbetar. Därigenom kan ökad produktivitet bidra till ökad välfärd.</P> <P class="p73 ft1">Produktiviteten på samhällsnivå är summan av alla verksamheters produktivitet. Hur produktiviteten utvecklas i genomsnitt i samhället till följd av en förkortad arbetstid är svårt att veta. Inom vissa företag och verksamheter kommer det att kunna ske en ökning av produktiviteten. Förkortad arbetstid kommer samtidigt att medföra en minskad produktionsvolym inom en del företag och verksamheter. Den sammanvägda produktivitetsökningen till följd av arbetstidsförkortningen blir troligen liten eller obefintlig i ekonomin som helhet, i alla fall på lång sikt. (se även under 3.2 Företaget)</P> <P class="p4 ft1">På kort sikt kommer en förkortning av arbetstiden troligen leda till fler sysselsatta personer. En högre sysselsättning medför höjda timlöner. Högre timlöner i Sverige än i omvärlden innebär att avkastningen på kapitalinvesteringar i Sverige blir lägre i jämförelse med andra länder, vilket in sin tur dämpar de inhemska investeringarna. Under förutsättning att Riksbanken har friheten att föra en penningpolitik i enlighet med inflationsmålet, kommer de höjda lönenivåerna ge Riksbanken anledning att höja styrräntan (den s.k. reporäntan) för att motverka en stigande inflation. En höjd reporänta får en hämmande effekt på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. En arbetstidsförkortning leder således inte till någon varaktigt lägre arbetslöshetsnivå.</P> <P class="p5 ft1">En lagstadgad förkortning av arbetstiden medför att den faktiska arbetstiden minskar. Genomslaget av en allmän arbetstidsförkortning kommer inte att bli fullt ut på den faktiska arbetstiden, då faktisk arbetstid påverkas av övertidsarbete, sjukfrånvaro och individernas arbetsutbud till följd av preferenser.</P> <P class="p30 ft1">På kort sikt dämpas vinsterna hos företagen till följd av en förkortad arbetstid. Därmed får såväl svenska som utländska kapitalägare bära kostnaderna av en förkortad arbetstid i inledningsskedet. Under en längre tidsperiod kan emellertid inte vinsterna i svenska företag avvika från vinstnivån i omvärlden. Detta innebär att på lång sikt medför den kortare arbetstiden en lägre årslön för arbetstagarna medan såväl svenska som utländska kapitalägare blir skadelösa.</P> <P class="p331 ft8">81</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft5"><SPAN class="ft5">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetslöshet och sysselsättning</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Beträffande sambanden mellan arbetstidsförkortning och minskad arbetslöshet finns det skilda uppfattningar. En del förespråkare för arbetstidsförkortning hävdar att arbetsdelning, dvs. att flera personer delar på de arbetsuppgifter som finns, skulle medföra att en förkortad arbetstid skulle minska arbetslösheten.</P> <P class="p62 ft1">Argument för att en arbetstidsförkortning kommer att leda till fler arbetstillfällen bygger i allmänhet på antagandet att företagens efterfrågan på arbetstimmar är konstant och inte påverkas om en förkortning av arbetstiden genomförs. Utgångspunkten är att kakan av arbetstimmar kan delas på fler personer och att arbetslösheten således kan minskas om arbetstiden förkortas. Det krävs dock att ett antal faktorer är uppfyllda för att arbetslösheten skall minska och sysselsättningen öka på lång sikt till följd av en förkortad arbetstid. De mest centrala villkoren som måste vara uppfyllda är att<SPAN class="ft32">46</SPAN>:</P> <P class="p333 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN>En lagstadgad arbetstidsförkortning leder till en minskad faktisk arbetstid.</P> <P class="p334 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN>En kortare arbetstid reducerar efterfrågan på arbetade timmar proportionellt mindre än arbetstiden per person så att antalet efterfrågade personer ökar.</P> <P class="p334 ft1"><SPAN class="ft69">N </SPAN>Arbetskraften är homogen och rörlig, så att en ökad efterfrågan på arbetskraft kan mötas av ett effektivt arbetsutbud.</P> <P class="p335 ft1">Utfallet av en arbetstidsförkortning, oavsett på vilket vis den genomförs, påverkas av hur företag och anställda reagerar på förändringen. Om exempelvis normalarbetstiden för heltidsanställda förändras genom lagstiftning, påverkar det även deltidsanställda. Vissa av dem som arbetar deltid kan vilja arbeta samma timantal som innan förändringen och ökar därmed sin sysselsättningsgrad, medan andra deltidsanställda kan se en möjlighet att gå upp till heltidstjänst utan att behöva arbeta lika många timmar som innan arbetstidsförkortningen. Ytterligare andra, kanske främst de som arbetar enstaka dagar i veckan, kan komma att minska sin arbetstid. Nettoeffekten av olika beteendeförändringar hos de anställda blir troligen att den faktiska arbetstiden förkortas mindre än proportionellt mot normalarbetstidsförkortningen.<SPAN class="ft32">47</SPAN></P> <P class="p336 ft44"><SPAN class="ft33">46</SPAN><SPAN class="ft43">Se t.ex. Anxo, D. [1988], Anxo, D. [1999] och Forslund, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft33">47</SPAN><SPAN class="ft36">Forslund, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">82</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft1">För att en generell arbetstidsförkortning skall ge positiva sysselsättningseffekter bör det vara gynnsamma förutsättningar på arbetsmarknaden såsom högkonjunktur eller ske i regioner med låg arbetslöshet. Det ställs krav på att arbetskraften i hög grad är utbytbar och rörlig, m.a.o. att hög flexibilitet råder i ekonomin. Enligt forskningsstudier är det främst konjunkturell arbetslöshet som i vissa situationer kan avhjälpas genom arbetstidsförkortning, men det finns inga studier som visar på att strukturell arbetslöshet kan minskas genom kortare arbetstid.<SPAN class="ft32">48</SPAN></P> <P class="p338 ft20">Strukturell arbetslöshet</P> <P class="p339 ft61">Med strukturell arbetslöshet avses arbetslöshetens nivå på lång sikt. Andra synonyma benämningar är jämviktsarbetslöshet eller friktionsarbetslöshet. Strukturell arbetslöshet beror på förhållanden mellan antalet arbetstillfällen och antalet personer i arbetskraften samt matchningen mellan lediga arbeten och arbetssökande personer. När matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar kan det bero på stelheter i pris- och lönebildningen, vilket kan medföra att den reallön som råder inte är förenlig med full sysselsättning. Bristande matchning på arbetsmarknaden beror bl.a. på ofullständig information som medför att arbetssökanden och lediga platser inte omedelbart kan matchas med varandra.</P> <P class="p340 ft20">Konjunkturell arbetslöshet</P> <P class="p339 ft61">På kort sikt fluktuerar arbetslösheten kring sin jämviktsnivå. Konjunktursvängningar och därmed variationer i efterfrågan på arbetskraft påverkar arbetslösheten under kortare tidsperioder.</P> <P class="p341 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Björklund, A. et. al. [1996].</P> <P class="p342 ft1">Om en lagstiftad arbetstidsförkortning medför att företagens efterfrågan på arbetskraft ökar, leder det inte nödvändigtvis till att arbetslösheten minskar och att sysselsättningen ökar. För att detta skall vara möjligt krävs att matchningen på arbetsmarknaden är god så att de arbetssökandes kompetens motsvarar de krav som företagen har för efterfrågad arbetskraft. Förutom att efterfrågan på och utbudet av arbetskraften skall överensstämma beträffande kvalifikationer, skall arbetskraften även befinna sig i rätt region. Med tanke på att vi har låg regional rörlighet i vårt land kan detta vara ett stort problem.<SPAN class="ft32">49 </SPAN>Av dem som flyttar är det få som flyttar av</P> <P class="p296 ft44"><SPAN class="ft33">48</SPAN><SPAN class="ft43">Se t.ex. Eriksson, S. [1996].</SPAN></P> <P class="p343 ft37"><SPAN class="ft33">49</SPAN><SPAN class="ft36">Anxo, D. [1988] och Forslund, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p323 ft8">83</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">arbetsmarknadsskäl. De som flyttar anger oftast familjeskäl som anledning till byte av bostadsort.<SPAN class="ft32">50 </SPAN>När matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar uppstår arbetskraftsbrist inom vissa yrken och vissa regioner, vilket kan orsaka tryck på ökade löner utöver de löneökningar som skulle ha kommit till stånd på en homogen arbetsmarknad.<SPAN class="ft32">51 </SPAN>För närvarande råder störst problem med att rekrytera personal inom offentlig sektor och särskilt inom kommunerna.<SPAN class="ft32">52 </SPAN>Eftersom lönekostnaderna utgör den största delen av offentlig sektors kostnader, uppstår svårigheter att höja lönerna när verksamheten måste utföras inom givna ramar. När det råder brist på viss kompetens tillkommer eventuellt komplementaritet mellan olika befattningar. Om ett företag inte lyckas rekrytera viss specialistkompetens, kan det orsaka att ett antal andra anställningar inte kommer till stånd inom företaget och på orten där företaget finns, då exempelvis efterfrågeökning på lokal service uteblir.<SPAN class="ft32">53</SPAN></P> <P class="p344 ft5"><SPAN class="ft5">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetsutbud</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Det samlade arbetsutbudet i ekonomin beror av hur många människor det finns i arbetsför ålder, hur många av de arbetsföra som vill och kan arbeta samt hur mycket de som arbetar vill och kan arbeta. Som tidigare beskrivits beror arbetsutbudet på individnivå vid en förkortad arbetstid på hur mycket den ursprungliga arbetstiden förändras samt privatekonomiska faktorer. Arbetstagarnas arbetsutbud påverkas också av vilka ekonomiska incitament det finns för att arbeta. Den faktiska arbetstiden efter arbetstidsreformen visar hur mycket befolkningen arbetar. På samhällsnivå summeras individernas agerande till en genomsnittlig faktisk arbetad tid i ekonomin (se kapitel 2 för en beskrivning). Därtill kommer den demografiska utvecklingen och antalet människor som deltar i arbetskraften som två viktiga faktorer för hur många i befolkningen som arbetar. Arbetsutbudets totala storlek har betydelse för konsekvenserna av en förkortad arbetstid för samhället som helhet, eftersom möjligheterna att upprätthålla välfärdssamhället påverkas.</P> <P class="p345 ft44"><SPAN class="ft33">50</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2000:36.</SPAN></P> <P class="p279 ft44"><SPAN class="ft33">51</SPAN><SPAN class="ft43">Anxo, D. [1988], Calmfors, L. [2000] och Forslund, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p279 ft35"><SPAN class="ft33">52</SPAN><SPAN class="ft34">Konjunkturinstitutet [2001].</SPAN></P> <P class="p279 ft37"><SPAN class="ft33">53</SPAN><SPAN class="ft36">Anxo, D. [1988] och Forslund, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">84</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft17">Demografisk utveckling<SPAN class="ft80">54</SPAN></P> <P class="p347 ft1">Befolkningsutvecklingen är av betydelse för arbetskraftens utveckling och därmed framtida produktionsmöjligheter. Till den arbetsföra befolkningen räknas vanligen personer mellan 16 och 64 år. Eftersom olika åldersgrupper i befolkningen är aktiva på arbetsmarknaden i olika stor utsträckning, är inte bara den arbetsföra befolkningens storlek av betydelse utan också dess sammansättning. Befolkningen i arbetsför ålder kommer enligt Statistiska centralbyråns (SCB) prognos att fortsätta att växa under några år framöver, men det innebär inte någon större ökning av antalet arbetade timmar under förutsättning att den enskilde individen inte ökar sitt arbetsutbud. Med utgångspunkt från den demografiska utvecklingen och vid oförändrat beteende, är arbetsutbudet mer eller mindre oförändrat under de närmaste tio åren och minskar sedan fram till år 2030.</P> <P class="p348 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 3.1 </SPAN>Befolkningens ålderssammansättning och förändring</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p14 ft52">1950</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td85"><SPAN class="p119 ft52">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p14 ft59">2050</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td128"><SPAN class="p349 ft52"><NOBR>1950–2000</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td76"><SPAN class="p84 ft59"><NOBR>2000–2050</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td151"><SPAN class="p350 ft82">Nivå i miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td152"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td153"><SPAN class="p119 ft50">Förändring i tusental</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p18 ft52">Befolkning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p14 ft52">7,0</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p119 ft52">8,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p14 ft52">9,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p217 ft52">1 840</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p117 ft52">890</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p125 ft52"><NOBR>0–19</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p14 ft52">2,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p119 ft52">2,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p14 ft52">2,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p217 ft52">70</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p117 ft52"><NOBR>–20</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52"><NOBR>20–64</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p14 ft52">4,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p119 ft52">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft52">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p217 ft52">950</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p117 ft52">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p18 ft52"><NOBR>65–79</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p14 ft52">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p119 ft52">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft52">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p217 ft52">460</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p117 ft52">400</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p18 ft52">80+ år</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p14 ft52">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p119 ft52">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p14 ft52">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p217 ft52">350</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p117 ft52">450</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft37"><SPAN class="ft57">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån [2001b].</P> <P class="p351 ft1">Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer folkmängden i Sverige att öka med omkring 900 000 personer mellan år 2000 och 2050. I tabell 3.1 visas hur befolkningsökningen fördelar sig i olika åldersgrupper för åren 1950, 2000 och 2050 samt hur stor förändringen är i respektive åldersgrupp mellan åren <NOBR>1950–2000</NOBR> respektive <NOBR>2000-2050.</NOBR></P> <P class="p352 ft1">Den mest betydande förändringen under tidsperioden <NOBR>2000-2050</NOBR> består i att ålderssammansättningen hos befolkningen ändras. Ökningen av antalet invånare i landet kommer enligt prognosen i stort sett enbart ske bland personer som är 64 år eller äldre. Den förändrade ålderssammansättningen innebär en kraftig ökning av</P> <P class="p353 ft37"><SPAN class="ft38">54 </SPAN>Statistiska centralbyrån [2001b] och Seminarium ”Demografisk utveckling och dess konsekvenser”. Se även bilaga 3 i detta betänkande.</P> <P class="p354 ft8">85</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">äldrekvoten, dvs. kvoten mellan antalet personer över 64 år och antalet personer i yrkesverksam ålder <NOBR>(20–64</NOBR> år). Äldrekvoten är ett grovt mått på samhällets försörjningsbörda för den äldre befolkningen. Befolkningssammansättningens förändring mellan år 1950 och 2000 har inneburit nära en fördubbling av äldrekvoten, från omkring 16 procent till 30 procent. År 2050 beräknas äldrekvoten uppgå till 45 procent, dvs. de som är 65 år och äldre bedöms motsvara 45 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Annorlunda uttryckt innebär det ungefär sex respektive tre personer i arbetsför ålder per ålderspensionär, år 1950 respektive år 2000. Befolkningsutvecklingen beräknas innebära att det år 2050 finns två personer i arbetsför ålder per person över 65 år. Genom att det svenska välfärdssystemet innehåller en relativt hög grad av ekonomisk försörjning av äldre genom pensioner och även en hög ambitionsnivå vad gäller sjukvård och äldreomsorg, kommer den höga äldrekvoten att medföra ökade offentliga utgifter.</P> <P class="p355 ft1">Genom att kombinera befolkningsstatistik med data över arbetskraftsdeltagande och arbetstid erhålls ett annat mått; mängden utfört arbete i relation till totalbefolkningen. Antalet arbetade timmar per person kan med andra ord ses som ett alternativt mått på försörjningsbördan, där hänsyn tas till om personen är i arbete eller inte. Beräkningar visar att de demografiska förändringarnas påverkan på arbetskraftens storlek och sammansättning är så pass omfattande att ganska stora ökningar i arbetskraftsdeltagande och genomsnittlig arbetstid krävs för att antalet arbetade timmar per capita inte skall minska på sikt. Konsekvenserna av den demografiska utvecklingen kan till viss del mötas med en ökning av produktiviteten, dvs. produktionen per arbetad timme. Utvecklingen kan dock bli problematisk för sektorer som är arbetsintensiva och därmed har en begränsad produktivitetspotential såsom vård, skola och omsorg.</P> <P class="p356 ft17">Arbetskraftsdeltagande<SPAN class="ft80">55</SPAN></P> <P class="p42 ft1">Parallellt med utvecklingen mot en åldrande befolkning, är det allt fler av de äldre som lämnar arbetskraften. År 1999 fanns endast fyra av tio män och en fjärdedel av kvinnorna i arbetskraften vid 64 års ålder. Orsakerna är bl.a. påfrestningar i arbetsmiljön, många arbetsgivares negativa inställning till äldre yrkesverksamma och arbets-</P> <P class="p249 ft37"><SPAN class="ft38">55 </SPAN>Riksförsäkringsverket [2001].</P> <P class="p75 ft8">86</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">tagarnas värdering av sin fritid. Vid en internationell jämförelse har Sverige ändå ett högt arbetskraftsdeltagande jämfört med andra europeiska länder. Svenska kvinnor arbetar fler år än kvinnorna i andra <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P> <P class="p3 ft1">Av dem som lämnar arbetslivet i åldern <NOBR>55–64</NOBR> år gör de flesta det på grund av ohälsa. Förtidspension är den vanligaste inkomsten som kan förknippas med utträde från arbetsmarknaden. Både förtidspension och sjukpenning är vanligare bland kvinnor än bland män och skillnaden har ökat över tiden. Fram till 1993 ökade andelen förtidspensionärer och omfattade då en tredjedel av <NOBR>60–64-</NOBR> åringarna. En trolig förklaring till att andelen har minskat sedan dess, är att kraven för att få förtidspension skärptes under 1990- talet.</P> <P class="p38 ft1">Den näst vanligaste inkomsten vid ett förtida utträde från arbetslivet är tjänstepension. Under perioden <NOBR>1983–1999</NOBR> blev tjänstepension allt vanligare i åldersgruppen <NOBR>60–64</NOBR> år. Andelen som lämnade arbetskraften med tjänstepension ökade från omkring en femtedel till en fjärdedel bland såväl kvinnor som män.</P> <P class="p357 ft1">Arbetsutbudet bland äldre måste öka kraftigt för att påverka försörjningskvoten<SPAN class="ft32">56 </SPAN>och den ekonomiska tillväxten i positiv riktning, enligt beräkningar vid Riksförsäkringsverket. För att samhällsekonomin skall kunna fortsätta att utvecklas positivt, krävs att fler utnyttjar rätten att stanna kvar i anställning till 67 års ålder. Utvecklingen mot en förbättrad hälsa på äldre dagar talar för att det i framtiden kommer att vara möjligt för fler äldre att arbeta längre än i dag. Vidare innebär det nya pensionssystemet att individen får en högre pension om personen väljer att arbeta under fler år eller ökar graden av förvärvsarbete. Möjligheten att ta partiell pension från 61 års ålder och uppåt ger dessutom många alternativ för dem som vill arbeta längre men inte vill arbeta på heltid. För dem som under en begränsad period väljer att kombinera partiellt uttag av pension med förvärvsarbete, försämras pensionen inte särskilt mycket när de sedan går i pension på heltid.</P> <P class="p38 ft1">Riksförsäkringsverket gör bedömningen att det troligen krävs ett antal förändringar i arbetslivet för att arbetskraftsdeltagandet för dem över 55 år skall kunna öka. Arbetsklimatet för äldre i arbetslivet behöver förbättras, vilket skulle kunna bidra till att minska antalet förtidspensionärer och antalet långtidssjukskrivna. Detta</P> <P class="p358 ft37"><SPAN class="ft38">56 </SPAN>Försörjningskvoten definieras som antal icke yrkesarbetande i relation till antal yrkesarbetande.. Riksförsäkringsverket analyserar antal ålderpensionärer och förtidspensionärer i relation till befolkningen i arbetsför ålder.</P> <P class="p359 ft8">87</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">kommer dock inte att räcka för att upprätthålla försörjningskvoten på dagens nivå. En ökad arbetskraftsinvandring kan bidra till lösning av problemet. Hela västvärlden står dock inför samma problem med arbetskraftsbrist, varför konkurrensen om kvalificerad arbetskraft kommer att bli hård.</P> <P class="p309 ft17">Högt arbetsutbud nödvändigt<SPAN class="ft80">57</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Den demografiska utvecklingen innebär att antalet personer i arbetsför ålder minskar. Allt fler äldre i befolkningen innebär också att det kommer att behövas ökade resurser för vård och omsorg. Ohälsa i arbetslivet, som på lång sikt kan leda till förtidspension, påverkar också det totala arbetsutbudet. För att en hög välfärdsnivå skall kunna upprätthållas, är ett högt arbetsutbud en förutsättning. Reformer som leder till minskad arbetstid är ur denna synvinkel mindre bra för ekonomin som helhet.</P> <P class="p259 ft1">Det är viktigt att alla grupper i samhället ges möjlighet att delta i arbetslivet. En väl fungerande arbetsmarknad med god matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft har stor betydelse. För att arbetskraften skall kunna skaffa sig relevant kompetens är det viktigt att utbildningssystemen håller hög kvalitet och ger relevanta kunskaper. Vidare är det viktigt att rörligheten såväl mellan branscher som mellan regioner kan öka. En generell minskning av arbetstiden ställer ökade krav på arbetsmarknaden och att arbetsmarknadspolitiken ger befolkningen förutsättningar och incitament att arbeta. Även om arbetsmarknaden fungerar väl, finns det risk för arbetskraftsbrist inom en snar framtid.</P> <P class="p324 ft5"><SPAN class="ft5">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft58">Välfärdssamhället</SPAN></P> <P class="p44 ft1">I avsnittet om samhällsekonomiska samband konstaterades att kapitalägare på lång sikt går skadelösa vid en förkortad arbetstid, medan arbetstagare får betala i form av en lägre årsinkomst. En förkortad arbetstid innebär också försvårade möjligheter att upprätthålla välfärden i samhället på dagens nivå. De grupper i samhället som inte arbetar, exempelvis pensionärer, studerande och arbetslösa, får inte del av den välfärd som ökad fritid kan innebära</P> <P class="p360 ft37"><SPAN class="ft38">57 </SPAN>Se t.ex. SOU 2000:7.</P> <P class="p75 ft8">88</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">men berörs av nackdelarna till följd av den offentliga sektorns minskade resurser.</P> <P class="p3 ft1">I detta avsnitt behandlas fördelningsekonomiska aspekter av en kortare arbetstid, samt hur hälsa och jämställdhet kan påverkas av arbetstiden sett ur ett samhällsperspektiv. De samhällsekonomiska kostnaderna vid en förkortad arbetstid belyses i kapitel 5.</P> <P class="p361 ft17">Fördelningen av samhällets resurser<SPAN class="ft80">58</SPAN></P> <P class="p27 ft1">Den demografiska utvecklingen innebär att det blir allt färre personer i arbetsför ålder och allt fler äldre personer som skall försörjas av dem som arbetar. Antalet arbetade timmar i ekonomin som helhet kommer i framtiden att bli lägre dels till följd av den demografiska utvecklingen och dels till följd av att arbetstiden per anställd minskas. Ett lägre antal arbetade timmar i ekonomin som helhet för med sig att lönesumman blir lägre och därmed blir skatteintäkterna lägre. Skatt på arbete utgör den viktigaste skattebasen och har mycket stor betydelse för de samlade skatteintäkterna och därmed resurserna för offentlig konsumtion.</P> <P class="p5 ft1">Lönekostnader för personal utgör en stor del av de offentliga utgifterna, särskilt i kommunerna, och möjligheterna till produktivitetsökning är begränsade. Om timlöneökningar ökar i samma takt i offentlig och privat sektor kommer lönekostnaderna i den offentliga sektorn att öka ungefär i takt med timlöneökningarna, även om volymen offentliga producerade tjänster är oförändrad. Transfereringar till hushållen utgör en annan viktig del av de offentliga utgifterna. Många transfereringar är kopplade till löneutvecklingen. Även de transfereringar som inte är direkt inkomstrelaterade kan tänkas öka om det finns en politisk vilja att behålla en jämn inkomstfördelning i samhället.</P> <P class="p5 ft1">Den ökade andelen äldre i befolkningen kommer troligen att medföra en ökad efterfrågan på välfärdstjänster såsom äldreomsorg och sjukvård. Även om det finns tendenser till en ökad medellivslängd och att de äldre kan tänkas bli friskare, kommer behovet av vård och omsorg att öka. Kommunerna får bära en stor del av de ökade behoven hos den äldre delen av befolkningen.</P> <P class="p47 ft1">Sysselsättningsläget och antalet arbetade timmar i den privata delen av ekonomin är avgörande för möjligheterna att bibehålla och eventuellt förbättra den offentliga sektorns verksamhet. Om</P> <P class="p362 ft37"><SPAN class="ft38">58 </SPAN>SOU 2000:7.</P> <P class="p141 ft8">89</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">utbudet och kvaliteten på välfärdstjänster skall kunna öka i samma takt som övriga ekonomin krävs att sysselsättningen i den privata sektorn ökar eller att skattesatserna höjs. Att höja skattesatserna kan vara svårt eftersom den ökade internationaliseringen sätter gränser för hur höga skatterna kan vara. Dessutom orsakar höga skatter en oönskad snedvridning i ekonomin, särskilt om skatteuttaget i utgångsläget är högt, och därmed en mindre optimal allokering av resurser. Exempelvis kan höga skatter på arbete leda till ökade marginaleffekter, vilket i sin tur har en negativ effekt på arbetskraftsdeltagande och arbetsutbud i form av antal arbetade timmar.</P> <P class="p243 ft1">De svenska omfördelningssystemen är skapade under en period då förhållandena på arbetsmarknaden varit gynnsamma med en stor andel personer i arbetsför ålder och med en hög sysselsättningsgrad. Omfördelningen via den offentliga sektorn är mycket omfattande och bygger till stor del på beskattning av arbetsinkomster. Utvecklingen mot en åldrande befolkning och ett färre antal arbetade timmar i ekonomin som helhet, förändrar förutsättningarna för de omfördelningssystem som finns i dag och kan därmed tvinga fram regelförändringar.<SPAN class="ft32">59</SPAN></P> <P class="p43 ft17">Ohälsan i arbetslivet</P> <P class="p44 ft19">Hälsoskäl har inte använts som argument för kortare arbetstid sedan <NOBR>1950-talet.</NOBR> I dag höjs emellertid åter röster för minskning av arbetstiden som en del i kampen mot ohälsan. Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, där arbetstagarna kan och vill arbeta ända fram till pensionen och där kostnaderna för sjukskrivningar minskar.</P> <P class="p60 ft19">Riskfaktorer med avseende på arbetstiden rör både arbetstidens längd och förläggning. I dag finns en trend i samhället mot en, i många fall självvald, komprimering av arbetstiden till många och långa arbetspass i rad.<SPAN class="ft68">60 </SPAN>En sådan utveckling kan leda till ökad belastning på arbetstagaren, om det inte ges möjlighet till återhämtning. Det finns också inom vissa sektorer på arbetsmarknaden en utveckling mot en ökad ”gränslöshet” och individualisering av arbetsvillkor och ansvar som under vissa förutsättningar kan leda</P> <P class="p157 ft44"><SPAN class="ft33">59</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2000:7.</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft33">60</SPAN><SPAN class="ft36">Hearing ”Arbetstid och hälsa”.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">90</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p363 ft19">till ökad stress.<SPAN class="ft68">61 </SPAN>Arbetsmarknaden ser också en ökning av arbeten med obekväma och oförutsägbara arbetstider och ett ökat dygnet- <NOBR>runt-arbete,</NOBR> liksom av osäkrare anställningsvillkor för många grupper. Arbetstiden kan inte ses som en enskild faktor, då samspelet mellan arbetstidens längd och förläggning och arbetstagarens krav och åtaganden i den privata sfären spelar en viktig roll för om arbetstiden kommer att vara en riskfaktor för ohälsa. Kvinnor erfar oftare stressproblem i arbetslivet, på grund av att de upplever gränslösa krav från både arbete och familj.<SPAN class="ft68">62 </SPAN>Det går alltså att identifiera vissa risksituationer vad gäller arbetstid och ohälsa, samtidigt som det svårt att renodla och säkerställa arbetstidens betydelse för ohälsoproblemen i dagens arbetsliv. Typ av arbete och arbetsorganisation, position på arbetsmarknaden, liksom livsfas och genuskontrakt samspelar alla med arbetstiden. Det är inte osannolikt att en minskning av arbetstiden skulle kunna bidra till ett ökat välbefinnande hos delar av arbetskraften, men i många fall hänger problemen troligen snarare på otillfredsställande arbetsorganisatoriska villkor och tungt arbete snarare än arbetstidens längd. Det finns inte heller studier som med säkerhet visar på att ohälsan (i medicinsk mening) minskar vid en förkortning av arbetstiden. Däremot har man kunnat se att en minskning av arbetstiden i kombination med ökat inflytande över arbetstidens förläggning leder till ökat socialt välbefinnande bland de anställda.<SPAN class="ft68">63 </SPAN>Generellt är en god balans mellan arbetsliv, familj och fritid att eftersträva för en god folkhälsa.</P> <P class="p54 ft17">Kvinnor och mäns deltagande i arbetslivet</P> <P class="p27 ft19">Huruvida en minskning av arbetstiden leder till ökad jämställdhet i samhället är beroende av en rad faktorer. En av de positiva effekter som eftersträvas är en jämnare fördelning av det obetalda arbetet mellan könen. Den jämnare fördelningen antas i allmänhet kunna leda till att kvinnors position på arbetsmarknaden förstärks samt att deras förutsättningar till ekonomiskt oberoende i ett livsperspektiv förbättras. Vidare antas kortare arbetstid leda till att mäns ansvarstagande för hushålls- och omsorgsarbete skall öka,</P> <P class="p364 ft44"><SPAN class="ft33">61</SPAN><SPAN class="ft43">Se t.ex. Allvin M. et al. [1999].</SPAN></P> <P class="p276 ft44"><SPAN class="ft33">62</SPAN><SPAN class="ft43">Härenstam, A. [2000] och Hearing ”Arbetstid och hälsa”.</SPAN></P> <P class="p276 ft37"><SPAN class="ft33">63</SPAN><SPAN class="ft36">Åkerstedt, T. [2001].</SPAN></P> <P class="p141 ft8">91</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft19">och på så vis utjämna villkoren mellan kvinnor och män. En minskning av arbetstiden förväntas också ibland leda till strukturella förändringar i arbetslivet som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Förenklat uttryckt kan det ifrågasättas huruvida minskningen i arbetstid kommer att innebära att kvinnor kommer att arbeta mer och män mindre. Kan kvinnor stärka sin position på arbetsmarknaden, och kan män stärka sin position i hemarbetet?</P> <P class="p365 ft19">Vad gäller frågan om kvinnors ekonomiska oberoende och möjligheter att gå upp i arbetstid finns några olika sätt att resonera. Utgångspunkten är att kvinnor i högre grad kommer att kunna arbeta heltid i stället för deltid om arbetstiden sänks i tillräcklig grad. Det hävdas att en arbetstidsförkortning ger incitament för arbetsgivare att i högre utsträckning använda sig av heltidstjänster i stället för deltidstjänster. Inom vård- och omsorgssektorn, där deltidstjänster är mycket vanliga, finns särskilt stora förväntningar på en sådan förändring. Det är emellertid osäkert huruvida en omläggning från deltider till heltider självklart blir konsekvensen av en sänkning av arbetstiden. Ett annat sätt att resonera är att vid en nedjustering av arbetstidsnormen kommer en deltidstjänst att utgöra en större procentuell andel av en heltidstjänst.</P> <P class="p60 ft19">Ytterligare en faktor som kan tänkas påverka huruvida en minskning av arbetstiden kan leda till en jämnare fördelning av det betalda arbetet mellan könen är om kvinnor ökar sitt arbetsutbud. Ökningen skulle i första hand gälla en omfördelning från deltider till heltider. Om en minskning av arbetstiden leder till att män och fäder tar ökad del i det obetalda arbetet och föräldraskapet, skulle kvinnors minskade arbetsbörda i hemmet kunna innebära att de blir mer benägna att fortsätta arbeta heltid även efter att paret har fått barn. Om kvinnor generellt ökar sitt utbud av arbetskraft kan också tänkas bero i vilken form en minskning av arbetstiden tas ut. Ökade möjligheter för individen att själv påverka sin arbetstid skulle möjligtvis kunna innebära att fler kvinnor väljer att gå upp i arbetstid. Oavsett hur sänkningen utformas bör det påpekas att det troligen krävs en tämligen stor kvantitativ och kvalitativ förändring för att kvinnors arbetsutbud skall förändras. Vidare är en stor del av deltidsarbetet s.k. ofrivilligt deltidsarbete beroende av arbetsorganisatoriska faktorer och arbetsgivarstrategier, som inte heller tycks påverkas av att många kvinnor redan i dag är villiga att gå upp</P> <P class="p190 ft8">92</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft19">i arbetstid. Det finns därför anledning att tvivla på om en ökad benägenhet till heltid hos kvinnor skulle få några effekter i berörda sektorer. Däremot finns en allmän trend till färre och längre deltider generellt.<SPAN class="ft68">64</SPAN></P> <P class="p28 ft19">Som diskuterats tidigare, finns det ingenting som självklart talar för att en minskning av arbetstiden skulle leda till att män skulle ta en större del av omsorgsarbetet. Beroende av såväl normativa som institutionella faktorer skulle en förkortning av arbetstiden kunna få olika genomslag för män och kvinnor vad gäller ansvaret för hem- och omsorgsarbetet. Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att män och kvinnor i många fall arbetar på olika arbetsplatser, eller med olika arbetsuppgifter. De arbetsorganisatoriska förutsättningarna för ett aktivt föräldraskap skiljer sig också mellan mans- och kvinnodominerade arbetsplatser. I kvinnodominerade arbetsorganisationer finns ofta ett större ”barnspecifikt handlingsutrymme”, medan mäns föräldraskap inte på samma sätt är synligt i arbetslivet eller uppfattas som en mer flexibel skyldighet.<SPAN class="ft68">65 </SPAN>Skillnader mellan könen vad gäller anställningsvillkor, förekomsten av oreglerad arbetstid eller arbetsformer som kräver långa arbetstider och mycket obetald övertid, har också betydelse för i vilken utsträckning en minskning av arbetstiden får ett reellt genomslag. I dag förhåller det sig så att den grupp som arbetar mest övertid är småbarnsfäder, och även i fråga om den obetalda övertiden ligger män i topp. För att jämställdheten i hemlivet skall öka verkar det i så fall krävas förändringar i såväl arbetstid som arbetsorganisation och arbetsplatskultur, liksom av de samhälleliga normer som utgör ramen för manlighet och kvinnlighet.</P> <P class="p3 ft19">Ovan har aspekter av ökad jämställdhet med avseende på en förändring av relationerna mellan könen på en strukturell nivå diskuterats. En aspekt som är i högsta grad central, men som i sig inte automatiskt innebär en omförhandling av könens maktrelationer, är hur föräldraskap och familjebildande påverkas av en förkortning av arbetstiden. På ett övergripande plan är en grundförutsättning för ett jämställt samhälle att det går att kombinera förvärvsarbete och familj, för både män och kvinnor. Vårt samhälle är för dess långsiktiga försörjningsbehov beroende av människors vilja att skaffa barn, liksom det är beroende av att både män och</P> <P class="p366 ft44"><SPAN class="ft33">64</SPAN><SPAN class="ft43">Nyberg, A. [1996].</SPAN></P> <P class="p327 ft37"><SPAN class="ft33">65</SPAN><SPAN class="ft36">Bekkengen, L. [1997] och Näsman, E. [1997].</SPAN></P> <P class="p141 ft8">93</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d189x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft19">kvinnor är del av arbetskraften här och nu. Det är därför i högsta grad ett samhällsintresse att underlätta för det ”förvärvsarbetande föräldraskapet”. Det krävs reformer som öppnar för ett gemensamt föräldraskap och som motverkar att kvinnor drar sig tillbaka från arbetsmarknaden under småbarnsåren. Naturligtvis är det också ett samhällsintresse att skapa ett så barnvänligt samhälle och arbetsliv som möjligt, genom att underlätta samvaron mellan barn och föräldrar. En sänkning av arbetstiden som gör det lättare för både män och kvinnor att anpassa sin tid efter föräldraskapets krav skulle vara en reform för en fortsatt utveckling av jämställdheten på samhällsnivå.</P> <P class="p367 ft19">En sista aspekt av hur en arbetstidsförkortning kan tänkas påverka jämställdheten i samhället är om könssegregeringen på arbetsmarknaden kommer att luckras upp, som framförs från vissa håll. Det finns inte mycket som tyder på att könssegregeringen i sig skulle kunna motverkas som en direkt konsekvens av en förkortning av arbetstiden. I ett långsiktigt perspektiv kan en homogenisering av arbetstider och arbetstidsmodeller, särskilt med avseende på ”föräldraflexibilitet”, på kvinnliga och manliga sektorer på arbetsmarknaden leda till att män och kvinnor lättare kan röra sig däremellan.<SPAN class="ft68">66</SPAN></P> <P class="p336 ft16"><SPAN class="ft16">3.4</SPAN><SPAN class="ft31">Empiriska studier</SPAN></P> <P class="p59 ft1">Ett antal forskare har sökt reda ut de empiriska sambanden mellan förkortad arbetstid och olika förhållanden i arbetslivet och på arbetsmarknaden. I avsnittet nedan redovisas några forskningsresultat. Ambitionen har inte varit att göra en heltäckande forskningsöversyn. Det bör också påpekas att det i allmänhet är svårt att dra några generella slutsatser utifrån enstaka empiriska studier.</P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Hälsa och välbefinnande</SPAN></P> <P class="p368 ft1">Åkerstedt har gjort en forskningsöversikt över arbetstider, hälsa och säkerhet.<SPAN class="ft32">67 </SPAN><SPAN class="ft20">Skiftarbete </SPAN>med nattskiftsinslag medför en kraftig störning av sömnen som medför att sömnen kortas med <NOBR>2–3</NOBR></P> <P class="p157 ft44"><SPAN class="ft33">66</SPAN><SPAN class="ft43">Nyberg, A ,[1996].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft33">67</SPAN><SPAN class="ft36">Åkerstedt, T. [2001].</SPAN></P> <P class="p75 ft8">94</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">timmar. Störningen av sömnen höjer olyckrisken framför allt under sen natt och på morgonen. Orsaken till detta är att den biologiska dygnsrytmen störs. <SPAN class="ft20">Jourarbete </SPAN>bland läkare, vilket förkommer bland hälften av läkarkåren, har visat på nedsatt prestationsförmåga. Det finns enligt denna studie ingen kunskap om konsekvenserna för patientsäkerheten eller för läkarnas hälsa. <SPAN class="ft20">Långa arbetspass </SPAN>är vanliga inom vården och blir allt vanligare inom andra yrkesområden. Enligt forskningen finns det inga negativa effekter vid arbetspass upp till <NOBR>10–12</NOBR> timmar för grupper med bra arbetsförhållanden, dvs. lätt, självstyrt arbete med tillfälle till spontana vilopauser samt strategisk utläggning av återhämtningsdygn. För andra arbetsgrupper uppstår en accelererad olycksrisk vid arbetspass mellan 8 och 10 timmar, särskilt inom transportområdet. <SPAN class="ft20">Övertidsarbete </SPAN>har inte några hälsoeffekter när övertiden inte överstiger 10 timmar per vecka, åtminstone om det sker i begränsade perioder. Det har konstaterats att personal i arbetsgrupper med övertidsarbetet ofta har bättre hälsa, vilket förklaras av att dessa grupper ofta har bättre arbetsmiljö och delvis är självselekterade. <SPAN class="ft20">Kortare arbetstid </SPAN>har visat sig ge starka positiva sociala effekter, men hälsoeffekter har inte kunnat påvisas. Dessutom är forskningen på detta område mycket begränsad. <SPAN class="ft20">Förkortad dygnsvila </SPAN><NOBR>(8–10</NOBR> timmar) börjar bli vanligt inom vissa områden (vård, viss industri och transport). Vilotiden per dygn bör enligt forskningen om återhämtning vara minst 11 timmar, vilket stämmer överens med <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om arbetstider. Kort sömn höjer olycksrisken och påverkar hälsan negativt på lång sikt. <SPAN class="ft20">Graden av inflytande </SPAN>påverkar personalens inställning till arbetstiderna och till arbetssituationen som helhet. Om inflytandet har någon effekt på hälsan (i medicinsk mening) är enligt denna studie inte känt.</P> <P class="p369 ft1">Samband mellan arbetstidens längd och hälsa har studerats i ett svenskt försök med 6 timmars arbetsdag.<SPAN class="ft32">68 </SPAN>I studien ingick två barnstugor, en hemtjänstenhet, en enhet för omsorg om vuxna psykiskt handikappade och en sjukhemsavdelning. Fyra enheter av samma typer som de undersökta användes som jämförelsegrupper. Undersökningen gjordes vid tre tillfällen ett år före förändringen, samt ett respektive två år efter förändringen. Arbetstidsförkortningen i försöket visade sig framför allt ha effekt när det gällde ökad tid för fritidsaktiviteter inklusive avkoppling. Den ökade</P> <P class="p370 ft37"><SPAN class="ft38">68 </SPAN>Olsson, B. et. al. [1999].</P> <P class="p141 ft8">95</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">fritiden användes främst till mer tid med vänner, avkoppling och i viss mån till motion. Den ökade fritiden medförde en kraftig ökning av tillfredsställelsen med arbetstiden. Individernas egen bedömning av hälsan visade inte på några tydliga effekter. Hälsoundersökningar visade inte heller på några tydliga medicinska resultat av den förkortade arbetstiden. I rapporten spekuleras om positiva hälsoeffekter möjligen skulle kunna visa sig efter en längre tid sedan förkortningen genomförts, då vissa stressrelaterade symtom först uppstår, eller i detta fall eventuellt minskar, efter en längre tid. De individer som upplevde den ursprungliga arbetstiden som negativ upplevde en större förbättring än de som i initialskedet var nöjda med arbetstiden. Föräldrar med barn under 17 år uppfattade den kortare arbetstiden som mycket positiv och småbarnsföräldrar upplevde den största förbättringen. Slutsatsen av studien är att förkortningen av arbetstiden till 6 timmars arbetsdag medför en bättre social situation, men påverkan på den psykosociala arbetsmiljön eller hälsan (frånvaro, somatiska symptom, förekomst av sjukdom) kan inte påvisas efter två år. Viss positiv effekt på sömnen kunde identifieras i studien.</P> <P class="p371 ft1">En utvärdering av olika arbetstidsmodeller inom vården med avseende på välbefinnande och hälsa har genomfört utifrån olika arbetstidsmodeller vid 6 kliniker vid olika sjukhus.<SPAN class="ft32">69 </SPAN>Personalens inställning till arbetet visade sig i första hand bero av inställningen till arbetstiden. Andra faktorer som hade betydelse var krav och kontroll, socialt stöd samt lön och förmåner. Ålder, civilstånd och andra bakgrundsfaktorer visade sig inte ha någon betydelse.<SPAN class="ft32">70 </SPAN>Hur personalen uppfattade arbetstiden berodde i sin tur på graden av inflytande på arbetstiden. När det gäller sjukdom och fysiska besvär kunde man i studien inte finna någon större variation mellan klinikerna, men de skillnader som ändå kunde påvisas var starkt relaterade till stress. De kliniker där inflytandet över arbetstiden var störst visade på mest positiva resultat, medan kliniker med traditionella arbetstidsmodeller hade de mest negativa värdena. Slutsatsen av studien är att en hög nivå av inflytande och ett flexibelt arbetstidssystem har övergripande positiva effekter på upplevelsen av arbetsmiljön. Dessa effekter tolkas som att den upplevda stressen har reducerats dels till följd av ett ökat medbestämmande, dels p.g.a. de ökade möjligheterna att anpassa arbetets längd och förläggning efter vardagens händelser, och den</P> <P class="p196 ft44"><SPAN class="ft33">69</SPAN><SPAN class="ft43">Westerlund, M. [1996] och Åkerstedt, T., Westerlund, M. & Andersson, G. [1996].</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft33">70</SPAN><SPAN class="ft36">Liknande resultat har även fåtts vid studier av kabinpersonal och bilmontörer.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">96</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td149"><SPAN class="p11 ft18">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">förbättring av det sociala klimatet på arbetsplatsen som följer av en ökad trivsel. Resultaten av denna studie bör dock tolkas med viss försiktighet då endast ett fåtal utvalda kliniker har studerats. Det gjordes inte heller någon undersökning innan eller efter arbetstidsmodellerna infördes på respektive klinik. Vidare saknas jämförelsekliniker vid samma sjukhus, varför skillnaderna mellan klinikerna kan bero på lokal samhällsstruktur, personalstruktur, arbetsuppgifter m.m.</P> <P class="p245 ft5"><SPAN class="ft5">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft49">Sysselsättning, lön och faktisk arbetad tid</SPAN></P> <P class="p53 ft1">Erfarenheter från länder i Europa visar att generell förkortning av arbetstiden med syfte att öka sysselsättningen ofta inte fått någon större effekt (t.ex. i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien) eller att effekterna har blivit lägre än förväntat (t.ex. i Belgien, Frankrike och Nederländerna). I Tyskland har man funnit positiva effekter, men effekternas storlek varierar mellan olika studier. I Sverige har vissa selektiva minskningar av arbetstiden som har haft som huvudsyfte att minska arbetsbelastningen eller att trygga framtida personalförsörjning, visat sig ha medfört en del nyanställningar och att deltidsanställda har kunnat öka sin arbetstid. Slutsatsen av detta är att det är möjligt att en förkortad arbetstid kan medföra en ökad sysselsättning inom vissa företag, branscher eller viss typ av verksamhet, men det medför inte per automatik att sysselsättningen i samhället som helhet ökar.<SPAN class="ft32">71</SPAN></P> <P class="p145 ft1">Jacobson & Ohlsson har studerat svenska data från den privata sektorn <NOBR>1970-1990.<SPAN class="ft32">72</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> </SPAN>Enligt Jacobson & Ohlsson finns de inget samband mellan sysselsättning och antal arbetade timmar på lång sikt. De fann emellertid ett tydligt långsiktigt samband mellan lagstiftad normalarbetstid och faktisk arbetad tid. Vidare fann de att det är ett negativt samband mellan reallön och arbetade tid, vilket enligt Jacobson & Ohlsson tyder på att inkomsten har lika stor betydelse som substitutionen mellan arbete och fritid när det gäller arbetsutbudet.</P> <P class="p38 ft19">Nordström Skans har undersökt effekterna av en arbetstidsförkortning från 40 till 38 timmar som genomfördes för tvåskiftsarbetare under <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft68">73</SPAN></NOBR><SPAN class="ft68"> </SPAN>Enligt resultaten i studien förkortades</P> <P class="p366 ft44"><SPAN class="ft33">71</SPAN><SPAN class="ft43">Eriksson, S. [1996].</SPAN></P> <P class="p276 ft44"><SPAN class="ft33">72</SPAN><SPAN class="ft43">Jacobson, T. & Ohlsson, H. [1996].</SPAN></P> <P class="p276 ft37"><SPAN class="ft33">73</SPAN><SPAN class="ft36">Nordström Skans, O. [2001].</SPAN></P> <P class="p141 ft8">97</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Minskad arbetstid – samband och effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">den faktiska arbetstiden med omkring 45 minuter när skiftarbetstiden sänktes med två timmar, dvs. effekten var endast 40 procent. Timlönerna för tvåskiftsarbetarna som fick förkortad arbetstid steg med <NOBR>15–18</NOBR> procent per procent som normalarbetstiden minskade. Löneökningarna visade sig också vara störst för de arbetare som fick den största minskningen i faktisk arbetstid. Nordström Skans drar slutsatsen att lönekraven ökade som ett resultat av arbetstidsförkortningen. Detta resultat strider emot uppfattningen om att lönetrycket skulle minska om arbetstiden förkortas. Enligt Nordström Skans pekar resultaten snarare på att lönekraven skulle öka, då lönerna ökade mest för de som fick den största reella minskningen av arbetstiden. Författaren anser att det faktum att arbetstidsförkortningen driver på löneutvecklingen indikerar att arbetstidsförkortningen inte är en bra metod för att sänka jämviktsarbetslösheten, men att det kan finnas andra skäl för att förkorta arbetstiden.</P> <P class="p355 ft1">En studie av arbetstidsförkortningar via avtal inom den tyska metallindustrin avseende effekter på sysselsättningen samt löneutvecklingen har gjorts av Hunt.<SPAN class="ft32">74 </SPAN>I artikeln konstateras att teorin säger att ju större genomslag en sänkning av standardarbetstiden får på den faktiska arbetstiden, desto större är sannolikheten för positiva sysselsättningseffekter. Enligt Hunts studie av heltidsarbetande metallarbetare medförde en timmes förkortad normalarbetstid en minskning av den faktiska arbetstiden med <NOBR>0,88–1</NOBR> timme. Vid en översyn av löneutvecklingen visade det sig att de som hade fått arbetstiden förkortad förhandlade till sig höjda timlöner med <NOBR>2–2,4</NOBR> procent, vilket medförde att månadslönen endast blev något lägre i jämförelse med dem som inte hade fått förkortad arbetstid. Hunt finner inget stöd för en ökad sysselsättning till följd av arbetstidsförkortningen, men däremot finner hon tecken på minskad sysselsättning för män. Slutsatsen av studien är att de arbetare som erhållit arbetstidsförkortning samt högre timlöner fick denna förmån på bekostnad av andras sysselsättning.</P> <P class="p237 ft37"><SPAN class="ft38">74 </SPAN>Hunt, J. [1999].</P> <P class="p75 ft8">98</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p372 ft67"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft66">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN></P> <P class="p253 ft1">Arbetstiden kan minskas genom olika metoder. Metoder som genom historien har givit en lagstiftad allmän förkortning av arbetstiden för samtliga anställda är normalarbetstidsförkortning och utökning av antalet semesterdagar. Olika former av selektiva förkortningar av arbetstiden har riktats till specifika grupper och med ett särskilt syfte, exempelvis föräldraledighetslagen och studieledighetslagen.</P> <P class="p4 ft1">Utöver förkortning av arbetstiden genom lagstiftning, har olika kollektivavtalade lösningar medfört kortare arbetstid för arbetstagare (se kapitel 2). Kommitténs uppdrag består i att pröva olika metoder för en lagstiftad förkortning av arbetstiden. I kommitténs direktiv finns angivet att två generella metoder skall prövas: utökad ledighet med fem dagar och normalarbetstidsförkortning. Därutöver har kommittén möjlighet att pröva andra metoder. Kommittén har valt att fokusera arbetet på att analysera de två metoder som finns angivna i direktivet.</P> <P class="p146 ft1">Forskningen angående konsekvenser av förkortad arbetstid rör i första hand en förkortad normalarbetstid. Det finns så vitt kommittén känner till inga vetenskapliga studier av om konsekvenserna blir annorlunda vid en utökad ledighet än vid en kortare normalarbetstid. I vissa fall kan det vara rimligt att anta att konsekvenserna kan skilja sig åt, även om det är svårt att med säkerhet säga hur utfallet skulle bli i verkligheten.</P> <P class="p30 ft1">I det följande kapitlet diskuteras konsekvenser beroende på om en lagstiftad minskning av arbetstiden sker genom sänkning av normalarbetstiden eller utökad rätt till ledighet. Beträffande utökad ledighet görs analysen utifrån idén om en individuell möjlighet att ta ut ledigheten som del av dag eller som enstaka timmar. Möjligheten att ta ut ledighet som enstaka timmar för med sig att graden av inflytande för individen aktualiseras, liksom frågan om</P> <P class="p373 ft8">99</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft1">flexibilitet ur arbetstagarens och arbetsgivarens perspektiv.<SPAN class="ft32">1 </SPAN>En mer omfattande genomgång av samband och effekter av en minskad arbetstid redovisades i kapitel 3. Fokus i detta kapitel läggs på de faktorer där val av metod för förkortning av arbetstiden bedöms kunna ha betydelse. Beskrivningen görs utifrån individens, företagets och samhällets perspektiv.</P> <P class="p43 ft20">Flexibilitetsbegreppet</P> <P class="p211 ft61">I samband med arbetstidsfrågan talas det ofta om vikten av att arbetstiden är flexibel. Innebörden av flexibiliteten beror av om arbetstagarens eller arbetsgivarens flexibilitet avses.</P> <P class="p375 ft61"><SPAN class="ft70">Flexibilitet för arbetstagaren </SPAN>– innebär möjlighet för arbetstagaren att kombinera arbete och fritid på ett för arbetstagaren optimalt sätt. I allmänhet avses möjlighet att vid särskilda behov ta ledigt från arbetet för att få livspusslet att gå ihop. Flexibilitet i form av flextid innebär att arbetstagaren kan påbörja och avsluta arbetspasset inom ett tidsintervall.</P> <P class="p375 ft61"><SPAN class="ft70">Flexibilitet för arbetsgivaren </SPAN>– avser arbetsgivarens möjlighet att anpassa produktionen efter efterfrågan och kan exempelvis innebära att arbetstiderna anpassas efter säsongsvariationer eller att övertid kan beordras vid arbetstoppar.</P> <P class="p278 ft16"><SPAN class="ft16">4.1</SPAN><SPAN class="ft31">Individen</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Nyttan av kortare arbetstid och mer fritid ser olika ut för olika grupper i samhället. För småbarnsföräldrar kan det vara svårt att få kombinationen av arbetstid och tid för hemmet och familjen att fungera. En kortare normalarbetstid kan möjligen underlätta detta, men troligen måste arbetstiden kortas ganska mycket för att det skall ge någon egentlig effekt. Under olika faser i livet prioriterar individen olika och äldre arbetstagare har rimligen andra behov och önskemål än yngre, vilket talar för individuellt ökad flexibilitet och stärkt inflytande över arbetstidens förläggning. Olika yrken och arbetsplatser medför också olika önskemål hos arbetstagaren och olika möjligheter för arbetsgivaren att förändra verksamheten så att enskilda arbetstagare inte drabbas negativt av en genomförd arbetstidsförkortning.</P> <P class="p43 ft37"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Se faktaruta för en beskrivning av innebörden av begreppet flexibilitet.</P> <P class="p75 ft8">100</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p376 ft1">På individnivå bedöms främst hälsa och jämställdhet vara faktorer som kan påverkas av metodvalet. Om valet av metod kan tänkas ha någon betydelse för individens löneutveckling diskuteras inledningsvis.</P> <P class="p274 ft5"><SPAN class="ft5">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Löneutveckling för arbetstagaren</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Individens löneökning bestäms oftast i avtal mellan arbetsmarknadens parter, dvs. de fackliga företrädarna för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vid en normalarbetstidsförkortning blir antalet arbetade timmar per månad lägre, liksom det totala antalet arbetade timmar per år. Om timlönen för arbetstagaren inte har påverkats av arbetstidsförkortningen, dvs. om lönekompensation<SPAN class="ft32">2 </SPAN>inte har skett, innebär det att månadsinkomsten blir lägre när normalarbetstiden är kortare. Färre antal arbetade timmar och oförändrad timlön ger en lägre månads- och årsinkomst. Om löneförhandlingarna sker utifrån timlönen, innebär en normalarbetstidsförkortning således att arbetstagarens lön per månad blir lägre än den skulle ha blivit om arbetstiden hade varit oförändrad, även om löneökning ges i vanlig storleksordning.</P> <P class="p5 ft1">När arbetstiden kortas genom utökad ledighet går det inte att på samma vis konstatera att inkomsten blir lägre till följd av att det är färre arbetstimmar som skall avlönas, eftersom det är oklart när ledigheten kommer att tas ut. När löneökningen bestäms kommer hänsyn rimligen att tas till att arbetstagaren arbetar mindre på ett år, eller åtminstone inte behöver arbeta lika mycket som tidigare. Arbetstagaren kommer troligen att ges en relativt lägre löneökning till följd av den utökade ledigheten, än vad som hade blivit fallet vid oförändrad årsarbetstid.</P> <P class="p5 ft1">Slutsatsen av detta är att arbetstagarens årsinkomst kommer att öka något mindre till följd av den förkortade arbetstiden både i fallet med normalarbetstidsförkortning och i fallet med en utökad ledighet. Om den kvantitativa minskningen av arbetstiden är lika stor, är det svårt att veta i vilken utsträckning årsinkomsterna kommer att skilja sig åt mellan de båda modellerna. En möjlig utveckling är dock att det kan bli svårare för arbetsgivaren att hålla emot arbetstagarens önskemål om högre lön i fallet med utökad ledighet. Kopplingen mellan minskningen i arbetstid och den relativt lägre löneökningen är inte lika tydlig som i fallet med</P> <P class="p10 ft37"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>Se kapitel 3 för en beskrivning av begreppet lönekompensation.</P> <P class="p377 ft8">101</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">normalarbetstidsförkortning, där den lägre lönen förklaras av det mindre antalet arbetstimmar. I denna beskrivning har dock antagits att månadsinkomsten vid en normalarbetstidsförkortning grundas på timlön, vilket gör att årsinkomsten blir lägre främst till följd av det lägre antalet arbetstimmar. Inom flera yrkesområden betalas lönerna i form av fasta månadslöner. Om månadslönen inte har en direkt koppling till antalet arbetade timmar, är det rimligt att anta att löneutvecklingen vid normalarbetstidsförkortning blir mer lik eller identisk med löneutvecklingen vid utökad ledighet.</P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft5">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetstagarens hälsa</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Två aspekter på arbetstid som har betydelse för individens hälsa och välbefinnande är möjligheten till återhämtning genom t.ex. pauser, sömn, ledighet och semester och i vilken utsträckning individen har möjlighet att påverka sina arbetstidsförhållanden. Ur hälsosynpunkt kan det därmed ha betydelse på vilket sätt en minskning av arbetstiden tas ut, om det sker genom en sänkt normalarbetstidsnorm eller via en modell med utökad ledighet. Vilken typ av förkortning som är mest ändamålsenlig beror också på arbetets art och arbetsorganisationen. För många grupper med tungt arbete eller oregelbundna och obekväma arbetstider, såsom vid skift- och permanent nattarbete, innebär arbetstiden en riskfaktor för ohälsa samt en ökad olycksrisk. Många av dessa grupper har redan i dag reducerad arbetstid genom kollektivavtal. Försök med förkortning av arbetsdagens längd som har gjorts inom andra områden har visat att arbetstagarnas allmänna välbefinnande ökade, men det har inte kunnat iakttas några säkra medicinska effekter av förkortningen. Den dagliga förkortningen innebar att arbetstagarna fick ökad tid för återhämtning, familj och fritidsintressen.</P> <P class="p35 ft1">Den faktor som i forskningen lyfts fram som en av de viktigaste ur hälso- och välbefinnandesynpunkt är arbetstagarens inflytande över arbetstidens förläggning. Ett ökat individuellt inflytande innebär att arbetstagaren lättare kan kombinera arbete och privatliv. Stress i arbetet beror ofta på att arbetstagaren har små resurser att manövrera sin arbets- och livssituation samtidigt som han eller hon upplever höga krav. Ges individen möjlighet att ta ut och anpassa ledig tid efter personliga behov skulle det kunna leda till att upplevelsen av stress minskar.</P> <P class="p378 ft8">102</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p376 ft1">Försök med arbetstidsförkortningar som har gjorts, har visat att en sänkning av arbetstiden till sex timmar per dag i många fall medförde att arbetstagarna upplevde att deras sociala situation förbättrades markant. I flera försök med förkortad arbetstid har månadslönen varit oförändrad, vilket kan ha påverkat arbetstagarnas upplevelse av situationen efter reformen. Möjligheten att påverka sina arbetstidsförhållanden har i andra utvärderingar visat sig vara en central aspekt för arbetstagarnas upplevelse av arbetsvillkoren. För att en förkortning av normalarbetstiden skall ge effekter på individens hälsa och välbefinnande är det rimligt att anta att det fordras en tämligen stor kvantitativ förändring. En modell som kombinerar en minskning av arbetstiden med ökat inflytande och arbetstagarstyrd flexibilitet, skulle kunna ge positiva effekter även vid en liten minskningsvolym.</P> <P class="p379 ft5"><SPAN class="ft5">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Kvinnors och mäns tid</SPAN></P> <P class="p53 ft1">I samband med en minskning av arbetstiden finns förväntningar på ökad jämställdhet inom främst tre områden: att kvinnors position på arbetsmarknaden förstärks, att män ägnar mer tid åt omsorgs- och hemarbete, samt att förutsättningarna att kombinera förvärvsarbete och familj förbättras för såväl kvinnor som män. Beroende på om minskningen i arbetstid tas ut i form av en normalarbetstidsförkortning eller via utökad ledighet kan effekterna av reformen skilja sig åt inom de olika områdena. Gemensamt för de två modellerna är dock att varken normalarbetstidsförkortning eller utökad ledighet med någon automatik leder till att det sker en omfördelning av det obetalda och det betalda arbetet mellan könen.</P> <P class="p39 ft1">En normalarbetstidsförkortning, förutsatt att den får samma genomslag i mans- och kvinnodominerade sektorer på arbetsmarknaden, skulle kunna leda till en ökad homogenisering av mäns och kvinnors arbetstidsvillkor, vilket i sin tur skulle kunna vara en förutsättning för en mer jämlik fördelning av obetalt och betalt arbete. För att detta skall ske krävs troligen, förutom förändringar i normer i samhälle, familj och på arbetsplatser, en tämligen stor nedjustering av arbetstidsnormen.</P> <P class="p30 ft1">En modell med utökad ledighet öppnar inte för samma genomgripande förändring av könens positioner i hem och arbetsliv som en normalarbetstidsförkortning har potential att göra. Däremot skulle en ledighetsmodell, om den utformas på sådant sätt att den</P> <P class="p380 ft8">103</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">möjliggör en arbetstagarstyrd flexibilitet, på ett effektivt sätt kunna underlätta för individen att parera krav från hem- och förvärvsarbete. En ”föräldravänlig” reform skulle t.ex. kunna innebära att fäder och mödrar i större utsträckning kan anpassa sina arbetstider efter barnens behov, för att t.ex. hämta barnen tidigare från förskolan under vissa perioder.</P> <P class="p152 ft16"><SPAN class="ft16">4.2</SPAN><SPAN class="ft31">Företaget</SPAN></P> <P class="p44 ft1">De långsiktiga konsekvenserna för företaget vid en förkortad arbetstid beror till stor del på dess förmåga att anpassa verksamheten till nya förutsättningar. Viktiga faktorer för företagets möjligheter att kunna kompensera för bortfallet av arbetstimmar är driftstiden och produktiviteten. Om verksamheten inte kan anpassas till det minskade antalet timmar, kan företaget drabbas ekonomiskt och riskera att slås ut från marknaden. Troligen är det ingen skillnad för företaget om de negativa konsekvenserna uppkommer till följd av en lägre normalarbetstid eller en utökad ledighet. I det följande behandlas skillnader på företagsnivå till följd av hur arbetstiden förkortas.</P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Anpassningsbehov till följd av minskad arbetstid</SPAN></P> <P class="p34 ft1">För ett företag eller en organisation innebär en minskning av normalarbetstiden att arbetsmetoder och arbetsscheman måste ses över. Omfattningen och därmed kostnaden för att omorganisera verksamheten beror av verksamhetens art och storlek. Om normalarbetstidsminskningen är liten kan produktionen tillfälligt minskas eller bristen på arbetstimmar täckas med övertid. På lite längre sikt är det dock rimligt att anta att någon form av organisatoriska förändringar, såsom ändringar i schemaläggning och skiftsystem, måste ske. Utöver organisatoriska förändringar kan företaget behöva anställa mer arbetskraft alternativt anpassa produktionen efter den tillgängliga mängden arbetstimmar. Detta avgörs av en övervägning mellan potentiella intäkter och befintliga kostnader.<SPAN class="ft32">3 </SPAN>Behovet av förändringar beror naturligtvis också på storleken på normalarbetstidsminskningen och om den genomförs i ett steg eller i etapper.</P> <P class="p136 ft37"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>Se avsnittet om företaget i kapitel 3 för resonemang om företagets kostnader.</P> <P class="p75 ft8">104</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p376 ft1">Om en arbetstidsminskning sker genom utökad ledighet är det troligen svårare för företaget att planera och genomföra en omorganisation av verksamheten i jämförelse med om en förkortning av normalarbetstiden genomförs. Om rätten till den utökade ledigheten skall kunna disponeras av arbetstagaren och denne kan välja att spara ledigheten, ta ut ledigheten i olika omgångar och i olika stor omfattning, ta ut regelbunden ledighet eller ledighet vid enstaka tillfällen etc., blir det svårare för företaget att planera verksamheten. Ur företagets synvinkel kan arbetstagarnas uttag av ledighet innebära en störning i produktionen som måste pareras. Möjligheterna att parera störningen på ett för företaget effektivt sätt ökar ju större framförhållning arbetstagaren har med sin ledighetsförfrågan, dvs. hur lång varseltiden är. För lång varseltid kan dock medföra att såväl arbetsgivare som arbetstagaren har svårt att förutse framtida behov av arbetskraft respektive ledighet. Företaget påverkas också i hög grad av arbetstagarens inflytande över hur ledigheten skall förläggas, varför styrkan i en inflytanderegel kopplad till rätten till ledighet blir viktig. Utifrån detta resonemang kan konstateras att en utökad ledighet troligen ställer krav på en flexibel organisationsmodell. Vidare behövs en flexibel arbetskraft som kan ställa upp på verksamhetens behov.</P> <P class="p302 ft1">Vid ledigheter kan företaget täcka det minskade antalet arbetstimmar genom att begränsa produktionen eller servicen, beordra annan personal att ta över arbetsuppgifter och kanske arbeta övertid eller att ta in vikarie under ledighetsperioden. Hur företaget väljer att agera påverkas bl.a. av hur lång ledigheten är, om den är av kontinuerlig eller tillfällig karaktär, i vilken utsträckning befintlig arbetskraft kan utnyttjas samt möjligheterna att rekrytera vikarier. Det faktum att företaget i alla fall under en övergångsperiod har svårt att överblicka hur arbetstagarna kommer att utnyttja ledigheten, försvårar möjligheterna till förberedelser. Behovet att vidta omorganisationer och förändringar i produktionen kan förmodligen vara mindre när störningen av verksamheten är av mer tillfällig karaktär i jämförelse med en normalarbetstidsförkortning.</P> <P class="p39 ft1">Företagets eller verksamhetens manöverutrymme när det gäller såväl normalarbetstidsförkortning som utökad ledighet påverkas av vilken typ av verksamhet som bedrivs. Industri som t.ex. stålindustri och pappersmassaindustri har höga uppstartskostnader, varför kontinuerlig drift är en förutsättning för att lönsamhet skall kunna uppnås. Behov av kontinuerlig bemanning gäller också andra arbetsplatser som t.ex. kraftverk och hamnar. Inom vissa delar av</P> <P class="p381 ft8">105</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">den offentliga sektorn måste också verksamheten vara igång med viss bemanning så att säkerhet och samhällsservice kan garanteras. Detta gäller exempelvis räddningstjänsten, polisen, äldreomsorg samt sjukhus. För verksamheter som av olika anledning måste upprätthållas, innebär en allmän förkortad arbetstid genom lagstiftning att verksamheten måste anpassas så att den fungerar vid de nya förutsättningarna. I dessa fall finns det begränsade möjligheter att genom minskningar i produktionen eller tillhandahållandet av tjänster kompensera för bortfallet i arbetstimmar.</P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft5">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Effekter av minskad arbetstid</SPAN></P> <P class="p44 ft1">En översyn av verksamheten kan i vissa fall öppna möjligheter till effektiviseringar och förändringar. Exempelvis kan företaget lägga om arbetsscheman på ett sådant vis som inte hade accepterats av arbetstagarna utan en kompensation i form av kortare arbetstid. Det är också möjligt att företaget kan skapa en mer flexibel organisation och därigenom utnyttja arbetskraften och kapitalet mer optimalt utifrån efterfrågan. När möjligheter till effektiviseringar finns, blir således inte kostnaderna för företaget till följd av arbetstidsförkortningen så stora eller kan till och med utebli. Arbetstidsförkortning kan leda till positiva företagsekonomiska effekter i företag där en förändring av verksamheten kan leda till en förbättring i kapitalanvändningen och en modernisering av arbetsorganisationen. Detta betyder att om företaget kan upprätthålla eller öka driftstiden samt öka produktiviteten, kan bättre resultat uppnås än innan arbetstiden förkortades.</P> <P class="p243 ft1">Eftersom en förkortning av normalarbetstiden troligen ställer större krav på företagens översyn av organisationen i jämförelse med vid utökad ledighet, skulle det tala för att det är mer företagsekonomiskt fördelaktigt med en normalarbetstidsförkortning. Generellt sett innebär dock kortare normalarbetstid en sänkning av driftstiden, om inte antalet anställda utökas och/eller skiftarbete införs eller utökas. Förutsättningar för omorganisationer är också mycket olika i olika typer av företag och verksamheter samt vid olika storlek på arbetsplatsen. Dessutom innebär omorganisationer kostnader som inte alltid kan kompenseras genom effektivitetsvinster, i alla fall inte på kort sikt.</P> <P class="p382 ft19">Vid kortare normalarbetstid är personalen troligen mer utvilad inför varje arbetspass, vilket kan innebära att arbetet kan utföras</P> <P class="p383 ft8">106</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">med färre fel samt på ett snabbare och effektivare sätt, dvs. att produktiviteten kan öka. Kortare normalarbetstid kan emellertid också medföra att varje enskilt arbetspass innebär en högre stressnivå än tidigare, vilket kan inverka negativt på såväl individens prestationsförmåga som företagets produktion. Även om utökad ledighet kan bidra till bättre möjligheter till återhämtning för den arbetstagare som är ledig, kan det få motsatt effekt för de arbetande kollegorna. De som är i tjänst under ledigheten kan tvingas täcka upp för den lediga kollegan alternativt behöva ägna tid och kraft åt att introducera en vikarie i arbetet. Företagets strävan att upprätthålla driftstiden kan också inverka negativt på arbetskraftens välbefinnande och hälsa om ofördelaktiga arbetstider måste accepteras.</P> <P class="p145 ft1">Arbetskraftens frånvaro p.g.a. sjukskrivning eller sänkt arbetskapacitet till följd av ohälsa inverkar negativt på företagens produktion och således på företagets resultat. För att ohälsan i arbetslivet skall kunna minska genom att arbetstiden kortas, krävs förmodligen att arbetstagarens möjligheter till inflytande och flexibilitet när det gäller arbetstidens förläggning ökar. Detta ställer i sin tur krav på företagets eller verksamhetens arbetsorganisation. Om företaget kan uppnå långsiktiga positiva effekter genom att förändra arbetsformer och arbetsmiljö, borde det stimulera företaget att på eget initiativ genomföra förändringar. Osäkerheten om hur målet med minskad ohälsa skall kunna uppnås och att det kan ta lång tid innan resultat blir synliga, kan dock minska företagens vilja till att genomföra förändringar. Vid avsaknad av ekonomiska incitament för företaget, finns generellt sett risk för kortsiktigt tänkande. Hälsoeffekter till följd av arbetsmiljön och arbetsförhållanden uppkommer först på lite längre sikt, varför det är svårt för arbetsgivaren att ur ett kortsiktigt perspektiv se resultat av gjorda investeringar eller förändringar. Det finns risk för att behovet av att genomföra förändringar i arbetsgivarens perspektiv inte blir lika stort vid en utökad ledighet som vid en förkortning av normalarbetstiden. Om arbetsgivaren inte i tillräcklig grad anpassar verksamheten kan arbetstagare drabbas av ökad arbetsbelastning och stress när kollegor är lediga. Lokala försök med flexibel förläggning av arbetstider tyder emellertid på att arbetstagare upplever tillfredsställelse av eget inflytande och att det går att finna bra lösningar för arbetstidens förläggning.</P> <P class="p384 ft1">Slutsatsen av ovanstående resonemang blir att det är svårt att dra någon generell slutsats av om en sänkt arbetstid kan medföra</P> <P class="p385 ft8">107</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">positiva effekter som kan motverka konsekvenserna av det minskade antalet arbetstimmar och i vilken utsträckning det sker. Troligen förhåller det sig dock så att ju större minskningen av arbetstiden är i kvantitativa mått, desto större krav ställs på att arbetsgivaren omorganiserar verksamheten. Större förändringar av verksamheten kan bidra till att de positiva sidorna för arbetstagarna ökar och slutligen kommer företaget till del i form av bättre arbetsprestationer. Om fördelar som uppstår vid en omorganisation kan uppväga kostnaderna för omorganisationen är emellertid osäkert.</P> <P class="p63 ft1">En skillnad mellan normalarbetstidförkortning och utökad ledighet för företaget kan sägas vara att en normalarbetstidsförkortning innebär en mindre flexibel metod att minska arbetstiden, men samtidigt en metod som är mer planeringsbar. Utökad ledighet innebär en ur verksamhetssynpunkt mer flexibel minskning, där frånvaro i många fall kan mötas av att arbetskamrater får ta på sig mer arbete, snarare än ändringar i organisationen. Ledighet blir svårare att planera inför och anpassa organisationen till. Samtidigt finns skäl att tro att ledigheten kommer att kunna styras mot tillfällen när verksamheten i högre grad medger frånvaro.</P> <P class="p43 ft17">Arbetsintensiv verksamhet</P> <P class="p34 ft1">För verksamheter där produktionen av varor eller tjänster främst sker med hjälp av arbetskraft, dvs. om verksamheten är arbetsintensiv, kan en förkortad arbetstid få större konsekvenser än för ett varuproducerande företag där maskiner utgör en viktig del av produktionen, dvs. där verksamheten är kapitalintensiv. Arbetsintensiv verksamhet utgörs främst av offentlig sektor och privata tjänsteföretag. Den privata tjänstesektorn är heterogen, men generellt sett är arbetskraften tjänsteföretagens viktigaste produktionsfaktor (se kapitel 3). Arbetsintensiv verksamhet innebär att bortfallet i arbetstimmar vid en arbetstidsförkortning inte kan kompenseras med investeringar i maskiner och inte heller i särskilt stor utsträckning kompenseras genom effektiviseringar av arbetsmetoder.</P> <P class="p277 ft1">Normalarbetstidsförkortning kan medföra att bortfallet av arbetstimmar måste täckas upp genom att ytterligare personal anställs eller att befintlig personal arbetar övertid. Längre arbetstid hos befintlig personal kan också tas ut genom att deltidsanställda ökar sitt arbetsutbud. Hur bortfallet av arbetstimmar hanteras av</P> <P class="p190 ft8">108</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">arbetsgivaren beror rimligen av storleken på förkortningen av arbetstiden och om den genomförs i etapper eller i ett steg. Det är troligt att övertidsarbete kan vara ett sätt för arbetsgivaren att hantera förändringen vid en kortare minskning av arbetstiden samt under en period med successivt genomförande. Kraven på de anställda kan öka, så att relativt mer arbete förväntas utföras på kortare arbetstid eller med mindre personal. På en arbetsplats med många anställda finns det naturligtvis större möjligheter att finna personal som av olika anledningar är intresserade av att arbeta mer. Mer flexibla lösningar när det gäller bemanning och personalens arbetsuppgifter kan vara ett sätt att finna nya lösningar. När det gäller mindre företag kan det vara svårare att finna lösningar på bortfallet av timmar. Om en viss minimibemanning måste hållas inom exempelvis vissa öppettider, för kortare arbetspass per anställd med sig att luckor uppstår. Eventuella fördelar som kan finnas inom mindre verksamheter, kan vara att personalen känner varandra väl och också har en bred kompetens så att de kan täcka upp för varandra.</P> <P class="p145 ft1">Om en normalarbetstidsförkortning medför behov av att rekrytera mer personal, innebär fler anställda att de administrativa kostnaderna i form av lönehantering och personalfrågor i allmänhet ökar. I samband med att ytterligare personal måste rekryteras uppkommer också rekryteringskostnader för företaget i form av annonsering, intervjuer, upplärning av personal etc. Rekryteringskostnader till följd av att arbetstiden har förkortats är en kostnad som uppkommer på kort sikt. För att nya tjänster skall kunna skapas krävs också att arbetsscheman kan läggas om så att alla anställda ges rimliga arbetstider. Kostnader i form av schemaläggning och annan administration i anslutning till att arbetstidsreformen genomförs, kan ses som engångskostnader och har därmed ingen större betydelse för företagets omkostnader på längre sikt.</P> <P class="p145 ft1">Utökad ledighet kan innebära såväl mindre som större konsekvenser för arbetsgivaren beroende på hur arbetskraften kommer att utnyttja sin möjlighet till ledighet. Den utökade ledigheten kan sparas och sedan tas ut i form av en regelbunden förkortning av arbetstiden, varvid konsekvenserna för företagen skulle bli liknande dem som kan uppstå vid en normalarbetstidsförkortning. Om ledigheten tas ut som en längre sammanhängande ledighet, får det liknande konsekvenser som uttag av semester kan få. Beroende på tidpunkten för ledigheten, kan konsekvenserna för företaget bli</P> <P class="p386 ft8">109</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">olika omfattande. Om enstaka arbetstagare tar ut ledighet i perioder när arbetsbelastningen inte är hög, kan troligen arbetande kollegor täcka upp inom ordinarie arbetstid eller genom övertid under en begränsad period. Det kan också tänkas att företaget väljer att ta in en vikarie, om personalens antal är kritiskt för verksamheten. Liksom vid en normalarbetstidsförkortning, har ett mindre företag förhållandevis mindre möjligheter att anpassa verksamheten vid ledigheter. Därmed kommer personalens möjligheter att ta ut ledigheten att behöva anpassas till verksamhetens förutsättningar i högre grad.</P> <P class="p242 ft1">I jämförelse med normalarbetstidsförkortning, medför utökad ledighet mindre administrativa konsekvenser i samband med att lagen träder i kraft. En lag om utökad ledighet medför dock administrativa konsekvenser genom att omfattningen av ledigheten måste räknas fram för varje år och bokföras. Dessutom kan administration uppstå i samband med att ledigheter tas ut, framför allt om extra personal behöver anställas.</P> <P class="p151 ft1">Ovanstående resonemang leder fram till att det är svårt att förutsäga konsekvenserna av förkortad arbetstid i form av administrativa kostnader och om det råder någon större skillnad mellan de olika metoderna. Det bör också påpekas att konsekvenser i form av administrativa kostnader också kan uppkomma inom kapitalintensiva verksamheter. Arbetsintensiva verksamheter är möjligen mer sårbara till följd av att de inte har möjlighet att ersätta arbetskraft med kapital. Dessutom utgör kostnader kopplade till arbetskraften en stor andel av de totala kostnaderna för arbetsintensiva verksamheter. Möjligen kan det vara så att en normalarbetstidsförkortning för med sig relativt större administrativa kostnader i samband med införandet och att dessa är av övergående karaktär. Utökad ledighet för inte på samma vis med sig kortsiktiga kostnader i samband med genomförandet av arbetstidsreformen. I detta fall kan de kortsiktiga kostnaderna uppstå stötvis och vara svårare att förutse.</P> <P class="p387 ft16"><SPAN class="ft16">4.3</SPAN><SPAN class="ft31">Samhället</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Förenklat kan sägas att det ur samhällsekonomiskt perspektiv inte har någon betydelse om en förkortning av arbetstiden sker genom en normalarbetstidsförkortning eller om ledigheten utökas. Det är det totala antalet arbetade timmar i ekonomin som har betydelse.</P> <P class="p388 ft8">110</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">Konsekvenserna på samhällsnivå utgör dock en sammanvägning av de konsekvenser som uppstår på individ- och företagsnivå. Två viktiga faktorer för samhällsekonomin, där det eventuellt kan finnas en skillnad beroende på metod för förkortning av arbetstiden, är arbetsutbudets utveckling och arbetsrelaterad ohälsa.</P> <P class="p246 ft5"><SPAN class="ft5">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Ökat eller minskat arbetsutbud</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Arbetsutbudet i ekonomin som helhet har en avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och därmed för befolkningens levnadsstandard. Minskningen av antalet arbetade timmar i ekonomin till följd av en förkortad arbetstid kan motverkas om individer som i dag inte arbetar börjar arbeta tack vare förändringen, om de som arbetar deltid väljer att arbeta mer, om arbetstagare orkar arbeta längre så att den faktiska pensionsåldern höjs samt om arbetstagare arbetar övertid eller om ohälsan i arbetslivet kan minskas. Hur den sammanlagda effekten av detta blir är svårt att veta eftersom det beror av individers och företags agerande. Dessutom innebär en lagstiftad förkortning av arbetstiden i sig en minskning av det totala arbetsutbudet. Det innebär att även om arbetsutbudet skulle öka, krävs att den totala arbetsutbudsökningen är större än den totala minskningen i arbetstimmar till följd av lagstiftningen, för att en positiv effekt på samhällsekonomin i jämförelse med om ingen arbetstidsreform hade genomförts. Om ökningen av arbetsutbudet blir mindre än bortfallet av arbetstimmar blir effekten en begränsning av de samhällsekonomiska konsekvenserna till följd av arbetstidsreformen. Nedan förs resonemang om eventuella positiva effekter på arbetsutbudet av en minskad normalarbetstid respektive utökad ledighet.</P> <P class="p389 ft1">Ökat arbetsutbud har en positiv effekt på samhällsekonomin som helhet dels genom att skatteintäkterna från arbetsinkomster kan öka dels genom att transfereringarna till hushållen kan minska. Ökad efterfrågan på arbetskraft och därmed ett ökat arbetsutbud bidrar till en högre produktion i företagen som i sin tur bidrar till ekonomins samlade produktion och därmed den ekonomiska tillväxten.</P> <P class="p4 ft19">En förutsättning för att arbetsutbudet skall kunna öka vid en normalarbetstidsförkortning är att företagen efterfrågar mer arbetskraft till följd av den förkortade arbetstiden. Om det</P> <P class="p386 ft8">111</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">minskade antalet arbetade timmar per anställd i stället kompenseras genom kapitalinvesteringar, effektivare arbetsmetoder eller om företagen minskar produktionen till den nivå som befintlig personal kan producera, uppstår inga nya arbetstillfällen eller möjligheter för de som arbetar att arbeta mer. Inom tjänstesektorn och inom offentlig sektor finns sämre möjligheter att ersätta arbetskraft med kapital och att anpassa arbetsmetoderna så att mindre arbetstimmar behövs, varför det är troligt att antalet anställda måste öka alternativt att de som är anställda tvingas utföra fler arbetsuppgifter. Inom offentlig sektor, och särskilt inom kommunala verksamheter, är intäkterna via skatter och statsbidrag givna och lönekostnader för personalen utgör den tyngsta utgiftsposten, varför möjligheterna att öka personalstyrkan ändå kan vara begränsade. Även utökad ledighet kan skapa större efterfrågan på arbetskraft, vilket i hög grad beror på hur ledigheten tas ut samt hur arbetsgivaren har möjlighet och resurser att parera den störning i produktionen som ledigheten innebär (se avsnittet om företaget ovan).</P> <P class="p390 ft1">En slutsats som möjligen kan dras, är att en förkortad normalarbetstid innebär en varaktig förändring som framtvingar förändringar i verksamheten. Om det i sin tur leder till ökad efterfrågan på arbetskraft är emellertid osäkert. Forskning på området visar att det blir olika effekter beroende på verksamhetens art, vilket talar för att den sammanvägda effekten för samhället blir liten eller obefintlig. Vid utökad ledighet är inte kraven på förändringar lika stora eftersom arbetstidsminskningen huvudsakligen kan antas bli av tillfällig karaktär. I detta fall är det mer sannolikt att befintlig personal får täcka upp för personal som är ledig. Om ledigheten tas ut i sammanhängande perioder eller om verksamhetens art kräver viss bemanning, kan efterfrågan på arbetskraft tänkas öka. Sannolikt blir efterfrågan på arbetskraft mindre om förkortningen av arbetstiden genomförs genom utökad ledighet i jämförelse med vid normalarbetstidsförkortning. Här bör påpekas att det inte är särskilt troligt att arbetslösheten minskar till följd av den förkortade arbetstiden, vilket beskrevs i kapitel 3. Det kan bli så att en minskad arbetstid inte alls leder till ökad sysselsättning eller att sysselsättningen rent av minskar.</P> <P class="p391 ft1">För vissa som i dag står utanför arbetsmarknaden, kan det tänkas vara mer attraktivt att arbeta när arbetstiden är kortare. Med personer utanför arbetsmarknaden, eller personer ej i arbetskraften, avses personer som är i arbetsför ålder men som av olika skäl inte</P> <P class="p41 ft8">112</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td107"><SPAN class="p11 ft18">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">arbetar och inte heller söker arbete. Till denna grupp räknas studerande, hemarbetande, och förtidspensionärer. Om individer som inte arbetar väljer att träda in på arbetsmarknaden bidrar det positivt till det samlade arbetsutbudet. En lägre normalarbetstid är möjligen lättare att värdera än en rätt till ledighet, eftersom kännedom om de faktiska möjligheterna att ta ut ledigheten kan saknas när individen inte är etablerad på arbetsmarknaden. Presumtiva arbetstagare kan också tänkas se fördelar i möjligheterna att flexibelt ta ut lediga timmar eller dagar. Slutsatsen blir att det inte går att dra några säkra slutsatser om hur de som i dag inte arbetar kan komma att agera till följd av respektive metod för förkortning av arbetstiden. För att de som står utanför arbetsmarknaden ska kunna börja arbeta krävs dessutom att den kompetens som dessa personer besitter efterfrågas på arbetsmarknaden.</P> <P class="p145 ft1">Förutsättningarna för ett ökat arbetsutbud varierar mellan olika regioner i landet till följd av skillnader i befolkningssammansättning och näringslivets struktur. I vissa regioner uppstår inte ökningar i arbetsutbudet trots att efterfrågan på arbetskraft finns. När brist på arbetskraft med rätt kompetens råder, kan s.k. flaskhalsar uppstå. Flaskhalsar innebär att företag inte kan utöka verksamheten i den utsträckning de vill och kan i värsta fall leda till att verksamheten läggs ned eller flyttas. Om matchningen mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft inte fungerar, får det flera negativa effekter för samhället som helhet. I de fall när företag och verksamheter behöver rekrytera personal till följd av arbetstidsminskningen, är eventuell brist på arbetskraft med rätt kompetens ett problem. Det är emellertid svårt att se om det råder någon skillnad mellan normalarbetstidsförkortning och utökad ledighet i detta avseende.</P> <P class="p145 ft1">Det kan konstateras att det är tveksamt om en arbetstidsreform kan leda till att arbetsutbudet påverkas i positiv riktning. Att en eventuell ökning av arbetsutbudet blir tillräckligt stor för att motverka den initiala minskningen av antalet arbetstimmar i ekonomin är inte särskilt troligt. Till detta kommer att Sverige inom en snar framtid riskerar att få brist på arbetskraft till följd av den demografiska utvecklingen som beskrevs i kapitel 3. Sammantaget är det osäkert om det samlade arbetsutbudet i ekonomin kan bli tillräckligt stort för att upprätthålla dagens nivå i välfärdssamhället.</P> <P class="p392 ft8">113</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Olika metoder – olika konsekvenser?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft5"><SPAN class="ft5">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Ohälsan i arbetslivet</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Om förkortad normalarbetstid eller utökad ledighet leder till att ohälsan hos arbetskraften minskar och att sjukskrivningarna därmed kan minska, vore det en stor samhällsekonomisk fördel. Som tidigare beskrivits är sambanden mellan arbetstidens längd och ohälsa osäkra.<SPAN class="ft32">4 </SPAN>Det går inte att visa på klara samband mellan arbetstidsförkortningar och en förbättrad hälsa hos arbetstagarna. Däremot har det gått att iaktta att arbetstagarnas sociala välbefinnande ökat vid olika typer av arbetstidsreformer, både till följd av sänkt arbetstid och ökade möjligheter att anpassa sina arbetstider efter individuella behov. Arbetstagarnas inflytande över sina arbetstidsförhållanden framstår som en av de viktigaste förutsättningarna för ökat välbefinnande genom arbetstidsreformer. Troligen skulle det krävas en ganska stor förkortning av arbetstiden för att det skulle kunna ge någon påvisbar positiv effekt på hälsan. Vilka möjligheter det finns att kombinera arbetstidsminskningen med inflytande för individen har troligen betydelse för vilken förkortningsmetod som är den bästa ur hälso- och välbefinnandesynpunkt.</P> <P class="p371 ft1">En minskad arbetstid kan för de äldre i arbetskraften innebära att de orkar arbeta längre innan de går i pension och att den faktiska pensionsåldern kan höjas tack vara minskat antal förtidspensioneringar. Det är emellertid svårt att avgöra om en förkortning av normalarbetstiden eller utökad ledighet med möjligheten att ta ut ledighet som del av dag, är mer eller mindre fördelaktig när det gäller att få äldre att stanna kvar i arbetslivet. Rimligen är det stora individuella skillnader beroende på individens preferenser samt beroende på hur arbetssituation och arbetsuppgifter ser ut.</P> <P class="p393 ft37"><SPAN class="ft38">4 </SPAN>Se kapitel 3 för en mer fullständig redovisning.</P> <P class="p75 ft8">114</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p394 ft67"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft66">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN></P> <P class="p395 ft1">Enligt kommittédirektivet har kommittén i uppdrag att pröva olika vägar till förkortning av arbetstiden. Två metoder anges, dels en minskning av arbetstiden genom utökad ledighet om fem dagar, dels en förkortning av den s.k. normalarbetstiden.</P> <P class="p194 ft16"><SPAN class="ft16">5.1</SPAN><SPAN class="ft31">Kommitténs uppdrag till Konjunkturinstitutet</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Kommittén gav Konjunkturinstitutet i uppdrag att göra en samhällsekonomisk konsekvensanalys av fyra alternativa lagstiftade minskningar av arbetstiden. En makroekonomisk konsekvensanalys ger en bild av hur en minskad arbetstid påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden, den långsiktiga ekonomiska tillväxten samt den privata och den offentliga sektorns ekonomi. Konjunkturinstitutet redovisade sitt uppdrag vid kommitténs sammanträde den 6 mars 2002.</P> <P class="p4 ft1">I uppdraget till Konjunkturinstitutet specificerades vissa grundförutsättningar. Analysperioden bestämdes till åren <NOBR>2002–2020,</NOBR> vilket innebär att utgångspunkten är statistik från 2001. Att arbetstiden skall förkortas förutsattes bli känt i januari 2003 och minskningen av arbetstiden antogs påbörjas 2004. I de olika beräkningsalternativen antogs det inte ske någon direkt lönekompensation.<SPAN class="ft32">1 </SPAN>Lönerna bestäms i kollektivavtal under analysperioden.</P> <P class="p396 ft44"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Med direkt lönekompensation menas att timlönen justeras upp i motsvarande utsträckning som arbetstiden förkortas så att årsinkomsten inte påverkas av den kortare arbetstiden. Direkt lönekompensation används här som begrepp för full lönekompensation. Se kapitel 3 för en beskrivning av begreppet lönekompensation.</P> <P class="p377 ft8">115</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft5"><SPAN class="ft5">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Fyra beräkningsalternativ</SPAN></P> <P class="p220 ft1">Konjunkturinstitutet har på kommitténs uppdrag genomfört beräkningar av följande fyra alternativ:</P> <P class="p397 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft83">AT38 </SPAN>– Den lagstiftade veckoarbetstiden enligt arbetstidslagen förkortas med två timmar till 38 timmar för en heltidsanställd. Förkortningen införs under en fyraårsperiod (år <NOBR>2004–2007)</NOBR> med en halvtimme per år. För dem som arbetar 40 timmar eller mer i genomsnitt per vecka antas genomslaget bli två timmar. De som arbetar mellan 35 och 40 timmar i genomsnitt per vecka antas få en förkortning av arbetstiden med 5 procent av den ursprungliga arbetstiden. För dem som arbetar mindre än 35 timmar i genomsnitt per vecka antas förkortningen motsvara 2,5 procent av den ursprungliga arbetstiden.</P> <P class="p398 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft83">AT35 </SPAN>– Den lagstiftade veckoarbetstiden enligt arbetstidslagen förkortas med fem timmar till 35 timmar för en heltidsanställd. Förkortningen införs under en tioårsperiod (år 2004–</P> <P class="p399 ft1">2013) med en halvtimme per år. För dem som arbetar 40 timmar eller mer i genomsnitt per vecka antas genomslaget bli fem timmar. De som arbetar mellan 35 och 40 timmar i genomsnitt per vecka antas få en förkortning av arbetstiden med 12,5 procent av den ursprungliga arbetstiden. För dem som arbetar mindre än 35 timmar i genomsnitt per vecka antas förkortningen motsvara 6,25 procent av den ursprungliga arbetstiden.</P> <P class="p400 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft83">SEML </SPAN>– Ledigheten per år förlängs med fem dagar genom en ändring i semesterlagen. Ledigheten ökar med två dagar år 2004 och med en dag per år under perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR> De samhällsekonomiska effekterna av detta alternativ begränsas genom att de som är offentligt anställda och genom sina kollektivavtal har mer än 25 dagars semester endast antas få del av de utökade semesterdagarna upp till totalt 30 semesterdagar. För dem som innan reformen har fler än 30 semesterdagar antas ingen förändring ske.</P> <P class="p401 ft8">116</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft84">LBL </SPAN>– Ledigheten per år förlängs med fem dagar genom införande av en ny lag, ”Lag om betald ledighet”.<SPAN class="ft32">2 </SPAN>Ledigheten ökar med två dagar år 2004 och med en dag per år under perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR> I detta alternativ antas genomslaget inte påverkas av antalet semesterdagar i kollektivavtal. Den årliga ledigheten förlängs i proportion till sysselsättningsgraden, vilket exempelvis innebär att personer som arbetar 30 timmar per vecka får ledigt med betalning i fem <NOBR>6-timmarsdagar.</NOBR></P> <P class="p403 ft1">Enligt kommittédirektivet skall kommittén pröva alternativen med en utökad ledighet på fem dagar och en sänkning av normalarbetstiden som alternativa metoder för en kortare arbetstid. De olika varianterna av utökad ledighet, ändring i semesterlagen och lag om betald ledighet, har arbetats fram utifrån olika preferenser; antingen skall den utökade ledigheten ökas för i första hand dem som i dag inte har så många semesterdagar, eller så skall den utökade ledigheten ges till samtliga arbetstagare oavsett antalet semesterdagar i utgångsläget. En utökning av ledigheten med fem lediga dagar motsvarar ungefär en normal arbetsvecka på 39 timmar. De samhällsekonomiska konsekvenserna av utökad ledighet med fem dagar respektive en normalarbetstidsförkortning till 39 timmar hade i Konjunkturinstitutets analys blivit i princip desamma. I den politiska diskussionen är det snarare större minskningar av normalarbetstiden än en timma per vecka som förespråkas. Kommittén har därför valt att låta Konjunkturinstitutet analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av en normalarbetstid på 38 timmar respektive 35 timmar per vecka.</P> <P class="p404 ft16"><SPAN class="ft16">5.2</SPAN><SPAN class="ft31">Utgångspunkter för analysen</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Konjunkturinstitutet utgår i sin analys från att det är tillgången på arbetstimmar i ekonomin och produktiviteten som sätter gränsen för den totala produktionsvolymen och därmed den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Nedan redogörs för de utgångspunkter som är mest centrala för Konjunkturinstitutets analys.</P> <P class="p405 ft37"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>När uppdraget till Konjunkturinstitutet gavs var kommitténs arbetsnamn på den nya lagen ”Lag om betald ledighet”. Kommittén har sedan valt att kalla den nya lagen om fem dagar utökad ledighet för ”Lag om flexibel ledighet”.</P> <P class="p406 ft8">117</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft5"><SPAN class="ft5">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetslöshet och sysselsättning</SPAN></P> <P class="p34 ft1">För att antalet arbetslösa i ekonomin skall kunna minska genom att arbetstiden kortas krävs att den samlade efterfrågan på arbetstimmar i ekonomin inte påverkas särskilt mycket av arbetstidens längd. Därtill krävs att det är möjligt att öka antalet sysselsatta personer genom s.k. arbetsdelning, vilket innebär att ett givet antal arbetstimmar kan fördelas på flera arbetstagare. Om en arbetsdelning kan komma till stånd beror på en rad olika faktorer såsom om arbetskraften kan ersättas med alternativa produktionsfaktorer som t.ex. maskiner och datorer, om den totala efterfrågan på produktionsfaktorer kommer att minska samt storleken på de fasta kostnaderna för arbetskraften i jämförelse med arbetskraftens rörliga kostnader. När de fasta kostnaderna för arbetskraften är större än de rörliga, kan arbetsgivaren välja att öka övertidsuttaget i stället för att anställa mer arbetskraft. Nettoeffekten av en allmän arbetstidsförkortning på antalet sysselsatta personer är således oklar även om timlönerna inte ökar i samband med förkortningen av arbetstiden. Dessutom skiljer sig effekterna åt på kort och lång sikt konstaterar Konjunkturinstitutet.</P> <P class="p391 ft1">Om timlönerna justeras uppåt i samband med att arbetstiden kortas, exempelvis genom att timlönen ökar exakt så mycket att årslönen förblir opåverkad av den kortare arbetstiden, kommer utvecklingen av antalet sysselsatta personer att dämpas. Sysselsättningen påverkas ytterligare nedåt om Riksbanken tvingas höja reporäntan för att motverka de inflationsimpulser som blir följden av de högre timlönerna.</P> <P class="p407 ft5"><SPAN class="ft5">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Bedömning av genomslag – faktisk arbetad tid</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Det är rimligt att tro att en kortare standardarbetstid leder till en kortare faktisk arbetstid.<SPAN class="ft32">3 </SPAN>Konjunkturinstitutet pekar emellertid på att det finns forskning som visar att påtvingad arbetstidsförkortning kan leda till att arbetsgivaren ökar övertidsuttaget så mycket att den faktiska arbetstiden inte minskar samt att antalet anställda till och med kan minska även om produktionen är oförändrad. Genomslaget av en sänkning av standardarbetstiden på</P> <P class="p408 ft44"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>Med standardarbetstid avses i Konjunkturinstitutets rapport den arbetstid exklusive övertidsuttag som är bestämd antingen i avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller i lag. S.k. bisyssla ingår inte i måttet. Med faktisk arbetstid avses standardarbetstid justerad för frånvaro och övertidsuttag.</P> <P class="p75 ft8">118</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">antalet faktiskt arbetade timmar kan också tänkas påverkas av sjukfrånvaron. När det gäller sjukfrånvaron har Konjunkturinstitutet inte funnit något stöd i forskningen för att kortare arbetstid leder till förbättrad hälsa och därmed lägre sjukfrånvaro. Konjunkturens utveckling kan också ha betydelse för genomslaget av en förkortad standardarbetstid på den faktiskt arbetade tiden.</P> <P class="p47 ft1">Troligen skiljer sig genomslaget av en förkortad arbetstid mellan olika sektorer och yrkeskategorier samt mellan olika regioner. Graden av genomslag varierar också mellan kort och lång sikt. Empirisk forskning har visat på att en förkortad arbetstid får ett genomslag på <NOBR>40–100</NOBR> procent. Ju längre tidsperiod sedan arbetstidsreformen genomförts desto större genomslag. Konjunkturinstitutet gör en sammanvägd bedömning att en minskning av standardarbetstiden kommer att slå igenom till 80 procent i faktisk arbetad tid. Detta innebär att en förkortning av standardarbetstiden med exempelvis 60 minuter ger en förkortning av den faktiska arbetstiden med 48 minuter.</P> <P class="p409 ft5"><SPAN class="ft5">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Produktivitet</SPAN></P> <P class="p53 ft1">Förutom effekten på antalet sysselsatta och den faktiska arbetstiden i ekonomin, bestäms den samlade produktionsvolymen i ekonomin vid en förkortad arbetstid av den genomsnittliga arbetsproduktiviteten<SPAN class="ft32">4</SPAN>. När det är möjligt att ersätta arbete med kapital<SPAN class="ft32">5 </SPAN>kommer en arbetstidsförkortning som medför en högre arbetskraftskostnad per timme på kort sikt att resultera i en höjd kapitalintensiteten, dvs. kvoten mellan kapitalstocken och det faktiska antalet arbetade timmar blir större. Högre kapitalintensitet innebär högre produktion per timme eller med andra ord att produktiviteten ökar. Produktiviteten kan också tänkas öka genom att mer utvilad arbetskraft orkar arbeta mer effektivt. Det faktum att en större andel av arbetstiden kommer att upptas av administration samt påbörjande och avslutande av arbetet talar dock emot en ökad produktivitet.</P> <P class="p302 ft1">Konjunkturinstitutet har i sitt arbete beaktat såväl teoretisk som empirisk forskning och funnit att det är oklart i vilken riktning</P> <P class="p364 ft44"><SPAN class="ft33">4</SPAN><SPAN class="ft43">Arbetsproduktivitet definieras som produktion per arbetstimme.</SPAN></P> <P class="p410 ft44"><SPAN class="ft33">5</SPAN><SPAN class="ft85">Med kapital avses i första hand produktionsfaktorer i form av fysiskt kapital såsom maskiner, robotar, datorer etc. Kapitalinvesteringar skulle också kunna utgöras av humankapital i form av högre utbildad arbetskraft som medför att ett fåtal högutbildade personer kan ersätta flera personer med lägre utbildning.</SPAN></P> <P class="p411 ft8">119</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft1">arbetsproduktiviteten påverkas av en lagfäst arbetstidsförkortning. Analysen baserar därför på ett antagande om att arbetsproduktiviteten på lång sikt inte påverkas av den förkortade arbetstiden i något av de analyserade fallen.</P> <P class="p152 ft5"><SPAN class="ft5">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Demografisk utveckling</SPAN></P> <P class="p44 ft1">Antalet sysselsatta personer i ekonomin som helhet beror dels på antalet personer i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år i befolkningen och dels på den s.k. sysselsättningsgraden.<SPAN class="ft32">6 </SPAN>Sysselsättningsgraden skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Den demografiska utvecklingen medför en naturlig minskning av det totala antalet sysselsatta i ekonomin. Antalet arbetstimmar i ekonomin som helhet kommer enligt Konjunkturinstitutets beräkningar att minska med 0,15 procent per år som en följd av minskad befolkning i åldersgruppen <NOBR>16–64</NOBR> år samt ändrad ålderssammansättning inom denna grupp. Det minskade antalet arbetstimmar till följd av demografin begränsar tillväxtmöjligheterna för svensk ekonomi.</P> <P class="p324 ft5"><SPAN class="ft5">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Ekonomisk politik</SPAN></P> <P class="p44 ft1">När det gäller den ekonomiska politiken utgår Konjunkturinstitutet från att nu gällande förhållande kommer att bestå under analysperioden. Sverige antas stå utanför EMU och Riksbanken antas därmed kunna bedriva en självständig penningpolitik med utgångspunkt från det nu gällande prisstabilitetsmålet som innebär att inflationen skall ligga omkring 2 procent.<SPAN class="ft32">7</SPAN></P> <P class="p62 ft1">Finanspolitiken antas föras utifrån regeringens och riksdagens saldomål, dvs. att den offentliga sektorns finansiella sparande<SPAN class="ft32">8 </SPAN>skall uppgå till 2 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottet utöver detta mål tillförs hushållen i form av skattesänkningar, alternativt ökade transfereringar, så att överskottet vid frånvaro av störningar uppgår till två procent. I de beräkningsalternativ där den förkortade arbetstiden medför att det offentligt finansiella sparandet understiger saldomålet, sker en gradvis</P> <P class="p65 ft35"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft34">Personer i åldern </SPAN><NOBR>16–64</NOBR> år räknas till den arbetsföra befolkningen. Sysselsättningsgraden definieras som antalet sysselsatta personer i förhållande till befolkningens storlek.</P> <P class="p412 ft48"><SPAN class="ft33">7</SPAN><SPAN class="ft86">I slutversionen av rapporten från Konjunkturinstitutet redovisas en översiktlig beskrivning av anpassningen i ekonomin vid ett </SPAN><NOBR>EMU-medlemskap,</NOBR> se bilaga 2 i detta betänkande.</P> <P class="p330 ft37"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft87">Offentliga sektorns finansiella sparande definieras som skillnaden mellan offentliga sektorns inkomster och utgifter.</SPAN></P> <P class="p262 ft8">120</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">anpassning av det offentliga sparandet mot den målsatta nivån. Den offentliga konsumtionen och transfereringarna blir lägre än vid frånvaro av en arbetstidsförkortning. Dessa anpassningar liksom andra effekter av den kortare arbetstiden får återverkningar på storleken på de skattesänkningar som säkerställer att överskottet förblir två procent efter anpassningsförloppet.</P> <P class="p194 ft16"><SPAN class="ft16">5.3</SPAN><SPAN class="ft31">Resultaten av analysen</SPAN></P> <P class="p27 ft1">Konjunkturinstitutet har redovisat sina resultat i en rapport som överlämnades till kommittén den 6 mars 2002. Rapporten finns som bilaga 2 till detta betänkande.<SPAN class="ft32">9 </SPAN>I det följande avsnittet redovisas det viktigaste resultaten i Konjunkturinstitutets rapport.</P> <P class="p194 ft5"><SPAN class="ft5">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft49">Utveckling i ekonomin på kort och lång sikt</SPAN></P> <P class="p52 ft17">Referensscenarier</P> <P class="p27 ft1">Analysen av de makroekonomiska konsekvenserna av en förkortad arbetstid görs enligt uppdraget utifrån två olika referensscenarier. De två referensscenarierna motsvarar två skilda beskrivningar av hur utvecklingen skulle kunna bli om arbetstiden inte förkortas via lagstiftning. I referensscenario 1 (REF1) antas att arbetstiden förkortas genom kollektivavtal under analysperioden, medan det inte sker någon sådan förkortning i referensscenario 2. De två olika referensscenarierna kan ses som två ytterligheter i en beskrivning av den framtida utvecklingen. Det är möjligt att den verkliga utvecklingen skulle kunna innebära att det inte sker någon kollektivavtalad förkortning av arbetstiden under den period när den lagstiftade förkortningen genomförs, men att det efter några år påbörjas en förkortning av arbetstiden genom kollektivavtal. Hur arbetsmarknadens parter kommer att agera när en lagstiftad förkortning av arbetstiden införs är svårt att förutsäga och det finns inte heller någon forskning som kan ge stöd för i vilken utsträckning de kollektivavtalade förkortningar som i dag sker kommer att upphöra eller sprida sig till andra yrkesområden. När det är svårt att bedöma hur utvecklingen kan komma att se ut, ger</P> <P class="p413 ft37"><SPAN class="ft38">9 </SPAN>Analysen och beräkningarna är desamma som när uppdragets redovisades. Vissa förtydliganden och tillägg har gjorts av Konjunkturinstitutet sedan redovisningen av uppdraget i mars 2002.</P> <P class="p406 ft8">121</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">en beskrivning av två ytterligheter en indikation om inom vilka gränser en framtida utveckling kan komma att ske.</P> <P class="p61 ft1">Konjunkturinstitutet håller referensscenario 1 som den mest troliga beskrivningen av den framtida utvecklingen och fokuserar därmed sin redovisning av uppdraget på detta scenario, även om beräkningar för referensscenario 2 också finns redovisade i rapporten.</P> <P class="p242 ft1">Referensscenario 1 innebär att den ekonomiska tillväxten är balanserad med en inflation på 2 procent, omkring 4 procents löneökningar och ett offentligt finansiellt sparande motsvarande 2 procent av BNP. Arbetslösheten sjunker långsamt och ligger hela tiden mellan 3,5 och 4 procent. Sysselsättningsutvecklingen bestäms av den demografiska utvecklingen och avtar med ungefär 0,15 procent per år. Medelarbetstiden minskar med totalt 0,1 procent per år som en följd av bl.a. kollektivavtalade arbetstidsminskningar. Antalet arbetstimmar i ekonomin totalt minskar med 2,1 procent under perioden 2001 till 2020. Nedgången är snabbare under den senare delen av perioden (år <NOBR>2011–2020)</NOBR> som en följd av den ofördelaktiga demografiska utvecklingen. Den årliga genomsnittliga ekonomiska tillväxten beräknas bli 1,9 procent mellan år 2002 och 2010 samt 1,6 procent mellan år 2011 och 2020. Ur ett historiskt och internationellt perspektiv är detta låga tillväxttal.</P> <P class="p360 ft17">Utveckling på lång sikt</P> <P class="p44 ft1">Eftersom varken arbetslösheten eller sysselsättningen antas påverkas på lång sikt, kommer såväl medelarbetstiden som det totala antalet arbetade timmar att minska i lika stor utsträckning som den genomförda förkortningen av arbetstiden. Sverige är en liten öppen ekonomi med en internationellt integrerad kapitalmarknad. Detta medför att avkastningen på investeringar i Sverige på lång sikt kommer att vara internationellt styrda, vilket innebär att avkastningen på lång sikt är opåverkad av en arbetstidsförkortning. Minskningen i antal arbetstimmar kommer således att påverka kapitalvolymen i lika stor utsträckning. Om såväl arbetssom kapitalinsatser reduceras i samma storleksordning som antalet arbetade timmar, kommer den samlade produktionen, dvs. BNP- nivån, att minska i samma procentuella storleksordning som arbetstiden (se tabell 5.1). Konjunkturinstitutet konstaterar att jämförelse av de olika förkortningsalternativen mot referens-</P> <P class="p414 ft8">122</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft1">scenario 1 ger samma procentuella avvikelser som jämförelse av de olika förkortningsalternativen mot referensscenario 2. De procentuella avvikelser år 2020, som redovisas i tabell 5.1, gäller således för såväl referensscenario 1 som referensscenario 2.</P> <P class="p215 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 5.1 </SPAN>Långsiktiga effekter på arbetade timmar och BNP</P> <P class="p176 ft20">Avvikelse i procent från referensscenario år 2020</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr14 td156"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p202 ft52">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p416 ft52">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p188 ft52">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td160"><SPAN class="p84 ft52">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td161"><SPAN class="p18 ft52">Medelarbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td116"><SPAN class="p202 ft52"><NOBR>–3,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p416 ft52"><NOBR>–9,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p188 ft52"><NOBR>–1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–1,5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td161"><SPAN class="p18 ft52">Sysselsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td116"><SPAN class="p202 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p416 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p188 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p84 ft52">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td161"><SPAN class="p18 ft52">Arbetade timmar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td116"><SPAN class="p202 ft52"><NOBR>–3,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p416 ft52"><NOBR>–9,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p188 ft52"><NOBR>–1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–1,5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td161"><SPAN class="p18 ft52">BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td116"><SPAN class="p202 ft52"><NOBR>–3,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p416 ft52"><NOBR>–9,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td162"><SPAN class="p188 ft52"><NOBR>–1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–1,5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft35"><SPAN class="ft60">Anm.</SPAN>: Den procentuella avvikelsen mellan alternativen och referensscenario 1 respektive alternativen och referensscenario 2 är lika stor.</P> <P class="p207 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Konjunkturinstitutet [2002].</P> <P class="p417 ft1">I diagram 5.1 visas utvecklingen av BNP för referensscenario 1 samt de olika förkortningsalternativen och i diagram 5.2 visas utvecklingen utifrån referensalternativ 2. Utvecklingen i referensscenario 2 ligger på en högre <NOBR>BNP-nivå</NOBR> i jämförelse med referensscenario 1 till följd av att det i referensscenario 2 inte sker någon kollektivavtalad förkortning av arbetstiden. Utvecklingsmönstren för referensscenarierna och alternativen är lika, men på olika nivå. Differensen mellan referensscenario och förkortningsalternativen är som nämnts desamma. Av diagrammen framgår att BNP utvecklas positivt för samtliga förkortningsalternativ under perioden, men att tillväxten i båda fallen ligger på en lägre nivå i jämförelse med referensscenarierna. Således är den ekonomiska tillväxten vid en förkortning av arbetstiden lägre än den hade kunnat vara. I diagrammen avviker kurvan för alternativet när arbetstiden kortas till 35 timmars normalarbetstid mer från referensscenariot till följd av att förkortningen är mer omfattande och att genomförandeperioden är mycket längre än för de andra alternativen.</P> <P class="p418 ft8">123</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB358d1/GQB358d1119x1.jpg" style="width:382px;height:660px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p419 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 5.1 </SPAN>BNP i referensscenario 1 samt alternativen <NOBR>2002–2020</NOBR> (2001 års priser) <SPAN class="ft20">Miljarder kronor</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p420 ft46">3 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 900</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 800</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 700</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 600</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 500</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 400</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 300</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 200</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 100</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td164"><SPAN class="p420 ft46">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr27 td166"><SPAN class="p14 ft46">2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td164"><SPAN class="p421 ft46">REF1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p11 ft46">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p11 ft46">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td165"><SPAN class="p11 ft46">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p166 ft55">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td167"><SPAN class="p11 ft37">Källa: Konjunkturinstitutet [2002].</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td165"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p422 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 5.2 </SPAN>BNP i referensscenario 2 samt alternativen <NOBR>2002–2020</NOBR></P> <P class="p423 ft6">(2001 års priser) <SPAN class="ft20">Miljarder kronor</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr29 td168"><SPAN class="p424 ft46">3 000</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 900</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 800</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 700</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 600</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 500</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 400</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 300</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 200</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 100</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p424 ft46">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr27 td166"><SPAN class="p14 ft46">2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td168"><SPAN class="p425 ft46">REF2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p11 ft46">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p11 ft46">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p11 ft46">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p426 ft46">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td169"><SPAN class="p11 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Konjunkturinstitutet [2002].</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td91"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td163"><SPAN class="p11 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p427 ft8">124</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p207 ft2">SOU 2002:58 Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</P> <P class="p415 ft1">Den lägre <NOBR>BNP-nivån</NOBR> till följd av den minskade arbetstiden fördelar sig enligt Konjunkturinstitutets beräkningar jämnt i ekonomin. Detta innebär att offentlig och privat konsumtion påverkas i ungefär lika stor utsträckning av det lägre antalet arbetade timmar och således av den lägre ekonomiska tillväxten i jämförelse med om arbetstidsförkortningen inte hade införts. Lägre privat konsumtion vid förkortad arbetstid i jämförelse med vid oförändrad arbetstid, innebär att individer och hushåll får lägre disponibel inkomst och därmed relativt sämre möjlighet att köpa varor och tjänster. För den offentliga sektorn innebär den lägre ekonomiska tillväxten att den offentliga konsumtionen blir lägre vid en förkortad arbetstid i jämförelse med om arbetstiden inte hade förkortats genom lag. Det betyder att servicenivån och transfereringarna till hushållen blir lägre, än vad som annars hade varit fallet. I referensscenario 1 blir den ackumulerade volymökningen i offentlig sektor 10 procent år 2020, medan den vid en förkortning av arbetstiden till 38 timmar blir ca 6 procent och vid 35 timmars arbetsvecka ca 2 procent. Utökad ledighet medför en</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p11 ft1">ackumulerad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td170"><SPAN class="p89 ft1">volymökning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft1">i offentlig konsumtion på 8,4–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p11 ft1">8,8 procent år</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td170"><SPAN class="p428 ft1">2020. Hur</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p14 ft1">mycket lägre den privata respektive</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft1">offentliga konsumtionen beräknas bli år 2020 för de olika alternativen i jämförelse med referensscenariot redovisas i tabell 5.2.</P> <P class="p429 ft19">Även för privat och offentlig konsumtion gäller att de procentuella avvikelserna mellan de olika alternativen och referensscenario 1 respektive referensscenario 2 är desamma.</P> <P class="p430 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 5.2 </SPAN>Långsiktiga effekter för BNP samt privat och offentlig konsumtion</P> <P class="p176 ft20">Avvikelse i procent från referensscenario år 2020</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr14 td171"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p431 ft51">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p432 ft51">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p203 ft51">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td152"><SPAN class="p84 ft59">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td174"><SPAN class="p18 ft52">BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td66"><SPAN class="p431 ft59"><NOBR>–3,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p432 ft59"><NOBR>–9,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p203 ft52"><NOBR>–1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p84 ft51"><NOBR>–1,5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td174"><SPAN class="p18 ft52">Privat konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p431 ft59"><NOBR>–3,7</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p432 ft59"><NOBR>–8,8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td114"><SPAN class="p203 ft52"><NOBR>–1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p84 ft51"><NOBR>–1,5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td174"><SPAN class="p18 ft52">Offentlig konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p431 ft59"><NOBR>–4,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p432 ft59"><NOBR>–8,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p203 ft52"><NOBR>–1,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p84 ft51"><NOBR>–1,6</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft35"><SPAN class="ft60">Anm.</SPAN>: Den procentuella avvikelsen mellan alternativen och referensscenario 1 respektive alternativen och referensscenario 2 är lika stor.</P> <P class="p207 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Konjunkturinstitutet [2002].</P> <P class="p183 ft1">Konjunkturinstitutet utgår i sina beräkningar från att skattekvoterna inte höjs under perioden. Om skatterna i stället hade höjts när det offentliga sparandet understiger saldomålet hade</P> <P class="p433 ft8">125</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft1">resultaten blivit annorlunda. Vidare hade andra resultat erhållits om exempelvis den kommunala konsumtionsutvecklingen för skola, vård och omsorg hade bestämts enbart utifrån den demografiska utvecklingen, vilket hade inneburit att kommunalskatterna hade höjts vid en lägre ekonomisk tillväxt. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att höjda skattekvoter inte är möjligt med hänsyn till den internationella integrationen, då den ökar de svenska skattebasernas känslighet för skattesatserna. Höga skattesatser medför dessutom ofta oönskade snedvridningar i ekonomin.</P> <P class="p151 ft1">Välfärdseffekterna av kortare arbetstid och därmed mer fritid kan enligt Konjunkturinstitutet uppskattas genom att fritiden värderas till lönen efter skatt. Genom att väga de negativa välfärdseffekterna i form av lägre privat och offentlig konsumtion mot den positiva effekten i form av ökad fritid fås ett negativt saldo (se tabell 5.3). Slutsatsen är att värdet av den längre fritiden är lägre än värdet av den uteblivna privata och offentliga konsumtionen, vilket innebär att förkortningen av arbetstiden är en samhällsekonomisk förlust på lång sikt. En förklaring till detta är stora skattekilar, som gör att obeskattad fritid är billig i jämförelse med privat och offentlig konsumtion.</P> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 5.3 </SPAN>Långsiktiga välfärdseffekter av förkortad arbetstid</P> <P class="p434 ft20">Avvikelser mot referensscenario 1 i miljarder kronor år 2020 (2002 års priser)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr14 td175"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td130"><SPAN class="p166 ft52">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td176"><SPAN class="p166 ft52">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td177"><SPAN class="p239 ft52">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p84 ft52">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p18 ft52">Konsumtion av fritid</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p166 ft52">33,6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p166 ft52">86,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p239 ft52">11,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td181"><SPAN class="p84 ft52">14,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p18 ft52">Privat konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–62,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–148,9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p239 ft52"><NOBR>–20,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td181"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–25,4</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p18 ft52">Offentlig konsumtion</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–34,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–68,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td180"><SPAN class="p239 ft52"><NOBR>–8,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–13,5</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p18 ft52">Total effekt</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–63,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–130,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td180"><SPAN class="p239 ft52"><NOBR>–17,0</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–24,4</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td179"><SPAN class="p18 ft52">Total effekt, procent av BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–2,1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p166 ft52"><NOBR>–4,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td180"><SPAN class="p239 ft52"><NOBR>–0,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td181"><SPAN class="p84 ft52"><NOBR>–0,8</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p435 ft35"><SPAN class="ft60">Anm.: </SPAN>Vid beräkningen av värdet av ökad fritid har en marginalskattesats på 35 procent använts. Avvikelsen i miljarder kronor är beräknad utifrån att BNP i referensscenario 1 enligt Konjunkturinstitutet beräknas öka med ca 780 kronor under perioden <NOBR>2002–2020</NOBR> och uppgå till 2 940 miljarder kronor år 2020 (2001 års priser).</P> <P class="p155 ft37"><SPAN class="ft57">Källa: </SPAN>Konjunkturinstitutet [2002].</P> <P class="p436 ft8">126</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft17">Utveckling på kort sikt</P> <P class="p72 ft1">På kort sikt kommer troligen arbetsgivarna att, åtminstone delvis, kompensera för den kortare arbetstiden genom att anställa fler personer för att motverka minskningen av det totala antalet arbetstimmar. Sysselsättningen ökar därmed på kort sikt, vilket leder till högre nominella timlöneökningar jämfört med om arbetstiden inte hade förkortats.</P> <P class="p47 ft1">Högre timlöneökningar ökar inflationstrycket och därmed Riksbankens prognoser för framtida inflation vid oförändrad reporänta, vilket ger Riksbanken anledning att höja reporäntan. Reporäntan höjs i sådan utsträckning att inflationen nedbringas till målet på omkring 2 procent. I Konjunkturinstitutets beräkningar höjs reporäntan övergångsvis till <NOBR>6,5–7</NOBR> procent.</P> <P class="p47 ft1">Den högre reporäntan dämpar tillväxten så att inflationen sänks. Lägre tillväxt medför ökad arbetslöshet, vilket i sin tur dämpar de nominella löneökningarna.</P> <P class="p3 ft1">Högre reallön per timme på kort sikt innebär att arbetsgivarna inledningsvis bär en del av kostnaden för arbetstidsförkortningen. Avkastningen på investeringar i Sverige blir lägre än i utlandet, vilket leder till att investeringarna i Sverige minskar. Investeringarna minskar också som ett resultat av den högre reporäntan och utgör också en förklaring till varför den högre räntan leder till lägre ekonomisk tillväxt.</P> <P class="p30 ft1">De olika alternativen för förkortad arbetstid innebär olika stor minskning av antalet arbetade timmar och därmed olika stora kortsiktiga effekter på arbetslösheten, lönerna och priserna. I fallet när normalarbetstiden kortas till 35 timmar per vecka är genomförandeperioden längre och anpassningsförloppet mer utdraget. När den förkortade arbetstiden har genomförts, anpassas såväl arbetslöshet som löneökningstakt till samma nivåer som hade ägt rum utan förkortningen av arbetstiden, dvs. som i referensscenariot. Effekterna på BNP, privat konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar anpassas därmed successivt mot de långsiktiga effekterna.</P> <P class="p438 ft8">127</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft17">Potentiell tillväxt under genomförandeperioden</P> <P class="p44 ft1">Ett sätt att beskriva de kortsiktiga kostnaderna för kortare arbetstid är att ange hur stor del av den potentiella tillväxten som tas i anspråk under genomförandeperioden (se tabell 5.4). Med potentiell tillväxt avses den ekonomiska tillväxt som hade varit fallet om arbetstiden inte hade förkortats genom lagstiftning. Skillnaden mellan den potentiella tillväxten i referensscenario 1 och tillväxten vid respektive alternativ under genomförandeperioden utgör kostnaden för förkortningen av arbetstiden på kort sikt.</P> <P class="p151 ft1">Den potentiella tillväxten antas vara lika med den genomsnittliga tillväxten i referensscenario 1 under perioden <NOBR>2002–2011,</NOBR> dvs. 1,9 procent. Här är det viktigt att påpeka att genomförandeperioden för AT35 är tio år <NOBR>(2004–2013),</NOBR> medan de andra alternativen har en genomförandeperiod på fyra år <NOBR>(2004–2007).</NOBR> Detta medför att även om den årliga ekonomiska tillväxten är densamma för alternativen AT38 och AT35 under genomförandet, innebär alternativet AT35 större konsekvenser totalt eftersom förkortningen av arbetstiden är större och genomförandeperioden därmed längre.</P> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 5.4 </SPAN>Potentiell tillväxt under genomförandeperioden</P> <P class="p165 ft20">Årlig procentuell förändring</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr4 td182"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td183"><SPAN class="p80 ft59">REF1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p126 ft52">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p126 ft52">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p126 ft52">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p84 ft52">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td184"><SPAN class="p18 ft50">Genomförandeperiod</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td185"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td186"><SPAN class="p126 ft88"><NOBR>2004–2007</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td186"><SPAN class="p126 ft88"><NOBR>2004–2013</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td186"><SPAN class="p126 ft88"><NOBR>2004–2007</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td187"><SPAN class="p84 ft88"><NOBR>2004–2007</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td182"><SPAN class="p18 ft52">Potentiell BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td183"><SPAN class="p80 ft52">1,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p84 ft52">1,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td182"><SPAN class="p18 ft52">Potentiell BNP per</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td183"><SPAN class="p80 ft52">1,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p84 ft52">1,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td182"><SPAN class="p18 ft52">sysselsatt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td183"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td182"><SPAN class="p18 ft59">Potentiell BNP per person</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td183"><SPAN class="p80 ft52">1,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td99"><SPAN class="p126 ft52">1,4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p84 ft52">1,3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p439 ft48"><SPAN class="ft47">Anm</SPAN>.: Kostnaden per år i form av utebliven potentiell tillväxt blir densamma för AT38 och AT35 eftersom minskningen av arbetstiden görs med en halvtimme per år i båda fallen. Genomförandeperioden för AT35 är betydligt längre i jämförelse med genomförandeperioden för de andra tre alternativen till följd av den större totala minskningen.</P> <P class="p155 ft37"><SPAN class="ft57">Källa: </SPAN>Konjunkturinstitutet [2002].</P> <P class="p335 ft1">Alternativet med en normalarbetstid på 38 timmar (AT38) minskar medelarbetstiden och därmed den potentiella tillväxten med 3,6 procent, dvs. 0,9 procentenheter per år. Den potentiella tillväxten reduceras därmed från 1,9 till 1,0 procent. Av den potentiella tillväxten används således nästan hälften för att förkorta arbetstiden.</P> <P class="p440 ft8">128</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft1">Sysselsättningen ökar med i genomsnitt 0,1 procent under perioden <NOBR>2002–2011,</NOBR> vilket innebär att potentiell BNP per sysselsatt växer med 1,8 procent per år. Detta medför att hälften av den potentiella tillväxten per sysselsatt används för att förkorta arbetstiden i AT 38.</P> <P class="p146 ft1">Det mest relevanta måttet för hela befolkningen är potentiell BNP per capita. AT 38 reducerar denna tillväxt från 1,7 till 0,8 procent, dvs. drygt hälften av den potentiella tillväxten tas i anspråk för arbetstidsförkortning.</P> <P class="p246 ft5"><SPAN class="ft5">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft49">Fördelningsekonomiska konsekvenser</SPAN></P> <P class="p72 ft1">Konjunkturinstitutets analys mynnar ut i att en förkortad arbetstid på lång sikt kommer att leda till en sänkning av årsinkomsten för arbetstagare i procentuellt sett samma storleksordning som minskningen i arbetstid.<SPAN class="ft32">10 </SPAN>På lång sikt påverkas inte avkastningen på kapital eftersom kapitalägare har möjlighet att göra investeringar i andra länder. Innebörden av detta är att den som är tillräckligt flexibel inte behöver bära någon kostnad av bortfall i produktionen. Eftersom kapitalägarna kan vara flexibla medan arbetskraften inte är flexibel i samma utsträckning, kommer arbetstagarna att tvingas bära de långsiktiga kostnaderna för den förkortade arbetstiden.</P> <P class="p30 ft1">Lägre produktion och lägre löner medför att underlaget för skatteintäkter, de s.k. skattebaserna, blir mindre. Exempelvis minskar intäkterna från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och mervärdesskatt. Lägre skatteintäkter för staten och kommunerna medför försämrade möjligheter att finansiera det som brukar kallas välfärdstjänster, dvs. utrymmet för den offentliga konsumtionen blir mindre (se tabell 5.2). Utrymmet för transfereringar till hushållen begränsas också. Detta sker under en period då behovet av offentlig konsumtion troligen ökar till följd av den demografiska utvecklingen.</P> <P class="p38 ft1">Löntagarna får del av den positiva sidan av en förkortad arbetstid genom att de ges mer fritid. De negativa konsekvenserna till följd av den offentliga sektorns försämrade resurser påverkar emellertid alla invånare i samhället, även dem som inte arbetar såsom barn, pensionärer, arbetslösa och studerande. De individer som i hög utsträckning är i behov av välfärdstjänster såsom skola, vård och</P> <P class="p441 ft37"><SPAN class="ft38">10 </SPAN>En minskning av årsinkomsten med 3,6 procent vid AT38, 9,1 procent vid AT35, 1,2 procent vid SEML och 1,5 procent vid LBL.</P> <P class="p442 ft8">129</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft1">omsorg påverkas naturligtvis i större utsträckning av relativt lägre kvalitet eller tillgänglighet i dessa tjänster.</P> <P class="p336 ft16"><SPAN class="ft16">5.4</SPAN><SPAN class="ft31">Diskussion</SPAN></P> <P class="p34 ft1">Konjunkturinstitutets analys visar på att de samhällsekonomiska konsekvenserna blir mer omfattande ju mer arbetstiden förkortas i ekonomin som helhet. Detta innebär att en förkortning av arbetstiden till 35 timmars arbetsvecka är det mest kostsamma alternativet när det gäller ekonomisk tillväxt, medan en förkortning genom semesterlagen är det minst kostsamma alternativet (se tabell 5.5). För att en utökad ledighet genom förändring av antalet semesterdagar i semesterlagen skall bli mindre kostsam än utökad ledighet genom en ny lag om betald ledighet, krävs emellertid att kommitténs antagande om att de offentliganställda som har fler än 25 semesterdagar i kollektivavtal endast får del av förändringen upp till 30 dagar stämmer överens med den verkliga utvecklingen. Antagandet innebär att arbetstagare som enligt avtal exempelvis har 28 semesterdagar, efter en förändring i semesterlagen skulle få två nya lediga dagar. Utökad ledighet genom en ny lag skulle ge samme arbetstagare fem nya lediga dagar.</P> <P class="p277 ft1">Anpassningsförloppet i ekonomin som helhet när det gäller lönernas utveckling, sysselsättning och arbetslöshet, priser m.m. är kvalitativt desamma för de olika alternativen, även om storleken på olika förändringar samt omställningsperiodens varaktighet skiljer sig mellan olika beräkningsalternativ.</P> <P class="p62 ft1">För att kunna tolka resultaten av analysen på rätt sätt, är det viktigt att förstå den analysmetod som Konjunkturinstitutet har använt sig av. Metoden innebär att ett referensscenario, som beskriver utvecklingen när situationen i ekonomin inte påverkas av något politiskt beslut om förkortad arbetstid, används som jämförelse för de olika beräkningsalternativen. Referensscenariot beskriver i detta fall den ekonomiska utvecklingen i Sverige under perioden <NOBR>2002–2020</NOBR> utan en lagstiftad förkortning av arbetstiden. De fyra olika beräkningsalternativen representerar fyra olika tänkta politiska beslut som kan komma att genomföras enskilt, dvs. endast ett av besluten genomförs under analysperioden. Genom att jämföra skillnaden mellan respektive beräkningsalternativ och referensscenariot erhålls de konsekvenser för samhällsekonomin som respektive alternativ för en förkortning av arbetstiden för med</P> <P class="p414 ft8">130</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft1">sig. Skillnaden i form av lägre ekonomisk tillväxt är således den samhällsekonomiska kostnaden för en lagstiftad minskning av arbetstiden.</P> <P class="p444 ft1">I Konjunkturinstitutets analys har två olika referensscenarier analyserats, vilka beskriver två olika tänkbara utvecklingsvägar för ekonomin. De olika alternativen med förkortad arbetstid analyseras sedan utifrån respektive referensscenario. Konjunkturinstitutet har gjort bedömningen att referensscenario 1, som innebär att kollektivavtalade förkortningar av arbetstiden sker under analysperioden, är den mest realistiska beskrivningen av framtiden. I Konjunkturinstitutets rapport fokuseras redovisningen på jämförelser mot referensalternativ 1. I avsaknad av information om hur den verkliga utvecklingen kommer att se ut, ger beskrivningen med två olika referensscenarier en bild av möjliga utvecklingsvägar. Av Konjunkturinstitutets analys framgår också att valet av referensscenario inte påverkar den procentuella avvikelsen mellan respektive alternativ och referensscenario 1 respektive referensscenario 2. Detta faktum medför att valet av referensscenario inte heller påverkar kommitténs val av alternativ för att förkorta arbetstiden, eftersom det är avvikelsen mellan alternativen och referensscenariot som är intressant att jämföra.</P> <P class="p445 ft1"><SPAN class="ft20">Tabell 5.5 </SPAN>Långsiktiga effekter av en förkortad arbetstid på BNP</P> <P class="p176 ft20">Avvikelse från referensscenario 1 år 2020</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr14 td188"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td189"><SPAN class="p349 ft52">AT38</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p416 ft52">AT35</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td189"><SPAN class="p416 ft52">SEML</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p84 ft52">LBL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td192"><SPAN class="p18 ft52">Avvikelse, procent</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td165"><SPAN class="p446 ft52"><NOBR>–3,6%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td193"><SPAN class="p416 ft52"><NOBR>–9,1%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td165"><SPAN class="p416 ft52"><NOBR>–1,2%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p447 ft52"><NOBR>–1,5%</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p18 ft52">Avvikelse, miljarder</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td193"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td192"><SPAN class="p18 ft52">kronor (2001 års priser)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p446 ft51"><NOBR>–106</NOBR> mdkr</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td193"><SPAN class="p416 ft51"><NOBR>–267</NOBR> mdkr</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p416 ft51"><NOBR>–35</NOBR> mdkr</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p84 ft51"><NOBR>–44</NOBR> mdkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft35"><SPAN class="ft60">Anm</SPAN>.: Avvikelsen i miljarder kronor är beräknad utifrån att BNP i referensscenario 1 enligt Konjunkturinstitutet beräknas öka med ca 780 kronor under perioden <NOBR>2002–2020</NOBR> och uppgå till 2 940 miljarder kronor år 2020 (2001 års priser).</P> <P class="p207 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Konjunkturinstitutet [2002] och egna beräkningar.</P> <P class="p183 ft1">Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar utifrån 2001 års prisnivå, kommer BNP att utvecklas från knappt 2 160 miljarder kronor år 2002 till omkring 2 940 miljarder kronor år 2020 i referensscenario 1. Om arbetstiden förkortas genom lagstiftning kommer BNP att utvecklas på en lägre nivå än vad om hade varit fallet utan en arbetstidsreform, vilket åskådliggjordes i diagram 5.1. I tabell 5.5 redovisas skillnaden i <NOBR>BNP-nivå</NOBR> mellan de olika alternativen för kortare arbetstid och referensscenario 1 år 2020. Skillnaden utgörs</P> <P class="p448 ft8">131</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft1">av differensen mellan den samlade produktionen i ekonomin i slutet av analysperioden för respektive förkortningsalternativ och referensscenariot, dvs. situationen utan en lagstiftad förkortning av arbetstiden. Differensen kan uttryckas som en avvikelse från referensscenariot och anges i procent samt som differens i BNP- nivå uttryckt i miljarder kronor.</P> <P class="p62 ft19">Under genomförandeperioden beskriver Konjunkturinstitutet kostnaden för respektive alternativ som bortfall i potentiell tillväxt, där potentiell tillväxt motsvarar tillväxten i referensscenario 1 (se tabell 5.4) Vid en normalarbetstidsförkortning används omkring hälften av den potentiella tillväxten per år till arbetstidsförkortning. Om normalarbetstiden kortas till 35 timmar per vecka blir genomförandeperioden längre och därmed det totala bortfallet större. Utökad ledighet med fem dagar innebär ett bortfall på omkring en fjärdedel av potentiell tillväxt under genomförandeperioden.</P> <P class="p61 ft19">Den ekonomiska tillväxten kommer enligt Konjunkturinstitutets analys att fortsätta även vid en förkortning av arbetstiden, men tillväxten blir på en lägre nivå (se diagram 5.1 och 5.2). Att ekonomin även fortsättningsvis utvecklas i positiv riktning, behöver dock inte innebära att den ekonomiska standarden höjs mätt som BNP per person. Befolkningsutvecklingen påverkar BNP fördelat per person. Därtill kommer att befolkningens ålderssammansättning påverkar möjligheterna att upprätthålla befolkningens välfärd.</P> <P class="p449 ft8">132</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p450 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 5.3 </SPAN>Utveckling av BNP och BNP per person <NOBR>1980–2001</NOBR></P> <P class="p238 ft20">Index 1980=100</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p451 ft65">800</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p451 ft65">700</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p451 ft65">600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p451 ft65">500</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p451 ft65">400</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p451 ft65">300</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p451 ft65">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p451 ft65">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p451 ft65">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p14 ft55">1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr33 td194"><SPAN class="p11 ft89">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td195"><SPAN class="p11 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td66"><SPAN class="p12 ft65">BNP</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td196"><SPAN class="p11 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td197"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td198"><SPAN class="p11 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td93"><SPAN class="p12 ft55">BNP per person</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td194"><SPAN class="p11 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td86"><SPAN class="p11 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td199"><SPAN class="p11 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td56"><SPAN class="p11 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr2 td200"><SPAN class="p11 ft48"><SPAN class="ft47">Källa</SPAN>: Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td56"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td93"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft1">I diagram 5.3 visas utvecklingen av BNP samt BNP per person för perioden <NOBR>1980–2001.</NOBR> Av diagrammet framgår att BNP under denna period har ökat avsevärt mer än BNP per person.</P> <P class="p47 ft1">Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar kommer den årliga ekonomiska tillväxten i referensscenario 1 i genomsnitt att ligga på 1,9 procent under den första delen av analysperioden och på 1,6 procent i den senare delen av analysperioden. Historiskt har de årliga tillväxttalen varierat kraftigt i konjunktursvängningar (se diagram 5.4). Tillväxttal på mellan 1,6 och 1,9 procent framstår som låga tal i jämförelse med den årliga tillväxten i de perioder under åren <NOBR>1980–2001</NOBR> som ekonomin utvecklades positivt. Under senare hälften av <NOBR>1980-talet,</NOBR> <NOBR>1994–1995</NOBR> samt <NOBR>1998–2000</NOBR> var tillväxttalen betydligt högre. År 2001 var den ekonomiska tillväxten i Sverige, men också utomlands, mycket låg och tillväxten detta år var 1,2 procent. I genomsnitt var den årliga tillväxttakten i ekonomin 2 procent under perioden <NOBR>1980–2001.</NOBR></P> <P class="p452 ft8">133</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td201"><SPAN class="p11 ft1"><SPAN class="ft20">Diagram 5.4 </SPAN>Årlig procentuell tillväxt i BNP <NOBR>1981–2001</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p14 ft65">5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td202"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr25 td180"><SPAN class="p453 ft65">4,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td70"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td202"><SPAN class="p454 ft65">4,3</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr10 td203"><SPAN class="p455 ft65">4,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td70"><SPAN class="p11 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p11 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td70"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td202"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p14 ft65">4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td202"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td70"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td202"><SPAN class="p456 ft65">3,3</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft65">3</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr32 td202"><SPAN class="p431 ft65">2,7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td70"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p14 ft65">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td202"><SPAN class="p457 ft65">2,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td202"><SPAN class="p458 ft65">1,9</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td203"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td70"><SPAN class="p11 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td203"><SPAN class="p11 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td180"><SPAN class="p11 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr32 td70"><SPAN class="p14 ft65">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td202"><SPAN class="p459 ft65">1,2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td203"><SPAN class="p460 ft65">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td180"><SPAN class="p461 ft65">1,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td202"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td203"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p14 ft65">0</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td202"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td70"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr27 td204"><SPAN class="p14 ft55">1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p14 ft65"><NOBR>-1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td202"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr39 td70"><SPAN class="p14 ft65"><NOBR>-2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td202"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td203"><SPAN class="p462 ft65"><NOBR>-1,8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr31 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td202"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td203"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p11 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td70"><SPAN class="p14 ft65"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr39 td202"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td205"><SPAN class="p11 ft37"><SPAN class="ft57">Källa</SPAN>: Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td203"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td180"><SPAN class="p11 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft1">I Konjunkturinstitutets analys fördelas samhällets samlade produktion, dvs. BNP, i ungefär samma proportioner mellan privat och offentlig konsumtion som i dag. Detta innebär att en lägre <NOBR>BNP-nivå</NOBR> medför såväl lägre privat som offentlig konsumtionsnivå, än vad som hade varit fallet om arbetstiden inte hade förkortats genom lagstiftning (se tabell 5.2). En relativt lägre årlig ekonomisk tillväxt under perioden, medför således sämre möjligheter till höjd levnadsstandard i termer av ökad konsumtion av varor och tjänster. Det är i detta sammanhang även viktigt att betona att en relativt lägre ekonomisk tillväxt inte bara minskar möjligheterna till en högre levnadsstandard. En förhållandevis låg ekonomisk tillväxtnivå kan också innebära att Sverige får svårt att upprätthålla den välfärdsnivå och den levnadsstandard som vi har i dag.</P> <P class="p243 ft1">Det faktum att ålderssammansättningen i landet till följd av den demografiska utvecklingen kommer att blir sådan att färre unga skall försörja fler äldre, innebär att den ekonomiska tillväxten är av stor vikt för befolkningens välfärd. Konsekvenserna av att den offentliga konsumtionen ges mindre resurser kan bli att exempelvis kvaliteten och personaltätheten i vården och omsorgen reduceras. Detta sker samtidigt som det kan förväntas finnas ett stort vård- och omsorgsbehov genom det stora antalet äldre i befolkningen.</P> <P class="p259 ft1">Att bedöma värdet av den ökade fritiden är svårt. Konjunkturinstitutet visar i sin rapport ett exempel på hur fritiden kan</P> <P class="p64 ft8">134</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft1">värderas. Värdet av den ökade fritiden mäts som lön efter skatt. Från lönesumman som motsvarar fritiden dras värdet av det minskade utrymmet för privat och offentlig konsumtion. Saldot blir negativt. Det negativa saldot som andel av BNP blir större ju mer arbetstiden förkortas. Enligt denna värderingsmetod är en arbetstidsförkortning en samhällsekonomisk förlust på lång sikt.</P> <P class="p3 ft1">Den välfärdsökning som en förkortning av arbetstiden kan innebära genom att mängden fritid ökar, måste vägas av mot de försämrade möjligheterna att finansiera samhällets välfärdstjänster. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att det till följd av den ökade internationella integrationen inte är rimligt att höja de svenska skattesatserna utan att skattesatserna på sikt i stället bör sänkas. När skattesatserna inte kan höjas är storleken på statens och kommunernas skatteintäkter beroende av skattebasernas storlek, dvs. underlaget för beskattningen. Arbetskraften utgör den viktigaste skattebasen i svensk ekonomi<SPAN class="ft32">11</SPAN>. Om arbetstiden minskar, minskar således också skatteintäkterna. Det blir därmed inte möjligt att upprätthålla samma service- och kvalitetsnivå i den offentliga sektorn som hade varit möjlig om arbetstiden inte hade minskats.</P> <P class="p38 ft1">Genom de system för omfördelning av de ekonomiska resurserna som finns i Sverige, kommer relativt sett lägre löneinkomster för löntagare att påverka även dem som inte arbetar. Som nämnts ovan kommer staten vid en lägre ekonomisk tillväxt att få relativt mindre resurser. För de grupper i samhället som är beroende av olika transfereringar såsom sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, bostadsbidrag m.m., får mindre resurser för transfereringar även privatekonomiska konsekvenser. Dessutom är storleken på flera transfereringar direkt kopplade till förvärvsinkomsten. De minskade resurserna i den offentliga sektorn påverkar främst dem som är i störst behov av att nyttja offentlig service och offentliga tjänster. Slutsatsen av detta är att de relativt mindre resurserna i ekonomin påverkar alla invånare, men främst de som arbetar får del av den positiva sidan av reformen genom den förkortade arbetstiden.</P> <P class="p302 ft1">I samband med diskussioner om förkortning av arbetstiden lyfts ofta möjligheten att minska den arbetsrelaterade ohälsan fram. Eventuella samband mellan arbetstid och ohälsa har diskuterats i tidigare kapitel. Även Konjunkturinstitutet finner det svårt att</P> <P class="p463 ft37"><SPAN class="ft38">11 </SPAN>Se t.ex. SOU 2000:7 för en beskrivning av framtida möjligheter att finansiera välfärden samt skattebasernas betydelse för statens och kommunernas intäkter.</P> <P class="p442 ft8">135</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">utifrån forskning på området finna stöd för samband mellan arbetstidens längd och ohälsa. Om ohälsan skulle kunna minskas och därmed antalet sjukskrivningar, skulle det bidra positivt till det totala arbetsutbudet. Ökat arbetsutbud till följd av förkortad arbetstid skulle medföra att den genomförda förkortningen inte får fullt genomslag, m.a.o. blir minskningen av det totala antalet arbetade timmar i ekonomin mindre. Om så skulle bli fallet vore det av många skäl mycket önskvärt. En annan osäker faktor som kan påverka det totala arbetsutbudet är övertidsarbete. Det är enligt Konjunkturinstitutets bedömning rimligt att anta att en förkortad arbetstid kan öka övertidsuttaget dels till följd av att företag inte har lyckats anpassa verksamheten till den nya arbetsmängden och dels för att vissa individer väljer att arbeta mer av privatekonomiska skäl. Då Konjunkturinstitutet inte har funnit något stöd i teoretisk och empirisk forskning för hur mycket det totala arbetsutbudet påverkas av en minskad ohälsa eller ett ökat övertidsuttag, har dessa båda aspekter vägts in i bedömningen av vilket genomslag en förkortning av standardarbetstiden får på den faktiska arbetstiden. Konjunkturinstitutet har gjort bedömningen att en förkortad standardarbetstid får ett <NOBR>80-procentigt</NOBR> genomslag på den faktiska arbetstiden.<SPAN class="ft32">12 </SPAN>Bedömningen av graden av genomslag baseras till viss del på empiriska studier av genomslaget vid olika arbetstidsförkortningar.</P> <P class="p464 ft1">Om en annan bedömning av genomslaget hade gjorts, hade omfattningen av konsekvenserna av en arbetstidsförkortning naturligtvis blivit annorlunda. Konjunkturinstitutet anger i rapporten att om genomslaget i stället hade antagits bli 60 procent, hade konsekvenserna av en förkortad arbetstid blivit 75 procent av dem som redovisas.<SPAN class="ft32">13 </SPAN>Ju längre tidshorisont som väljs för analysen, desto större blir sannolikheten att den faktiska arbetstiden blir nära standardarbetstiden efter genomförd förkortning, dvs. att genomslaget blir mer fullständigt. Vid 100 procents genomslag skulle konsekvenserna därmed ha blivit större än vad som redovisas i rapporten. Det är emellertid viktigt att påpeka att de kvalitativa sambanden blir desamma oavsett vilket antagande om genomslaget som görs.</P> <P class="p465 ft35"><SPAN class="ft33">12</SPAN><SPAN class="ft95">Det faktum att arbetstidslagen är dispositiv till förmån för kollektivavtal har också vägts in i bedömningen.</SPAN></P> <P class="p412 ft48"><SPAN class="ft33">13</SPAN><SPAN class="ft96">Konjunkturinstitutets beräkningar bygger på ett antagande om 80 procents genomslag. Om genomslaget i stället hade antagits vara 60 procent hade effekterna av den förkortade arbetstiden blivit 75 procent av de redovisade, eftersom 60 procent utgör tre fjärdedelar eller</SPAN></P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft48">75</SPAN><SPAN class="ft36">procent av 80 procent.</SPAN></P> <P class="p75 ft8">136</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p11 ft18">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft1">Vid en makroekonomisk analys av den karaktär som Konjunkturinstitutet har genomfört krävs en rad grundläggande antaganden om den framtida utvecklingen. I denna analys är antaganden om löneutveckling, arbetslöshet och sysselsättning samt produktivitet av särskilt stor vikt. Vidare måste vissa förenklingar av verkligheten göras för att uppdraget skall kunna utföras. När det exempelvis inte finns prognoser för hur individer kommer att förändra sitt beteende i framtiden, är det brukligt att som Konjunkturinstitutet anta att de i dag gällande beteendemönstren fortsätter i framtiden. Nödvändigheten av antaganden gör att makroekonomiska analyser ibland ifrågasätts och kritiseras när det gäller dess trovärdighet som beskrivning av utvecklingen. I kommitténs specifikation av uppdraget till Konjunkturinstitutet betonades därför vikten av att de antaganden som görs i analysen tydligt redovisas och motiveras. Kommitténs uppfattning är att Konjunkturinstitutet har gjort väl motiverade antaganden som ger hög trovärdighet åt redovisade resultat. Konjunkturinstitutet har beaktat relevant forskning på området samt använt sig av den erfarenhet och kompetens som institutet besitter när det gäller att göra ekonomiska scenarier med lång tidshorisont. Antaganden och överväganden finns tydligt redovisade i Konjunkturinstitutets rapport.</P> <P class="p466 ft1">Beträffande antaganden i denna typ av analys, utgör de olika antaganden som gjorts grund för såväl referensscenario som de olika alternativen för förkortning av arbetstiden. Det är differensen mellan respektive alternativ och referensscenario som är av intresse för slutsatser utifrån analysen. Därigenom påverkas inte de slutsatser som kan dras om konsekvenserna på lång sikt, när det gäller skillnader mellan alternativen för arbetstidsförkortning ur samhällsekonomiskt perspektiv, av de grundläggande antaganden som gjorts i analysen.</P> <P class="p38 ft1">Den ekonomiska tillväxten under perioden <NOBR>2002–2020</NOBR> kommer enligt Konjunkturinstitutets beräkningar att vara måttlig även utan en lagstiftad förkortning av arbetstiden, sett ur ett historiskt perspektiv. En viktig orsak till detta är den demografiska utvecklingen mot allt större andel äldre i befolkningen. Om arbetstiden förkortas genom lagstiftning kommer tillväxtmöjligheterna i ekonomin att försämras i jämförelse med om ingen lagändring hade genomförts.</P> <P class="p4 ft1">Tillväxten i ekonomin under den närmaste <NOBR>20-årsperioden</NOBR> förutspås bli låg, vilket gör att samhällsekonomiska argument talar</P> <P class="p385 ft8">137</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GQB358d1133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p11 ft2">Samhällsekonomiska konsekvenser vid förkortad arbetstid</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p11 ft2">SOU 2002:58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft1">emot att införa en generell lagstiftad arbetstidsförkortning. Dessutom ligger kapacitetsutnyttjandet i ekonomin enligt Konjunkturinstitutets bedömning för närvarande på en sådan nivå att arbetslösheten är nära den långsiktigt hållbara nivån. Med långsiktigt hållbar arbetslöshetsnivå avses den nivå som är förenlig med en stabil inflation<SPAN class="ft32">14</SPAN>. Lönebildningens funktion är en viktig faktor, då en fungerande lönebildning innebär att arbetslösheten kan vara låg utan stigande löne- och prisökningar. När arbetslösheten ligger nära den lägsta hållbara nivån, innebär en förkortning av arbetstiden en potentiell arbetskraftsbrist, vilket kan resultera i högre löneökningar. Detta leder i sin tur till en snabb och förhållandevis stor höjning av reporäntan för att stabilisera inflationen. Konjunkturinstitutet påpekar i rapporten till kommittén att år 2003 och 2004 är en mindre lämplig tidpunkt för genomförande av en arbetstidsförkortning med hänsyn till kapacitetsutnyttjandet i ekonomin.</P> <P class="p355 ft1">Kommitténs slutsats av den analys som Konjunkturinstitutet har presenterat är att det finns samhällsekonomiska konsekvenser av en genom lagstiftning förkortad arbetstid som inte kan förbises. Det faktum att Sverige står inför en period med framtida påfrestning på den offentliga sektorn och välfärdssamhället till följd av den demografiska utvecklingen, medför att ett beslut om en förkortad arbetstid noga måste övervägas. Kommittén har i uppdrag att föreslå en metod för en lagstiftad förkortning av arbetstiden. Med hänsyn tagen till den information som framkommit av Konjunkturinstitutets rapport, bör ett alternativ med en förkortad arbetstid som får relativt små samhällsekonomiska konsekvenser föreslås. Förslaget om hur arbetstiden kan förkortas grundas emellertid också på andra faktorer såsom individens inflytande, graden av flexibilitet samt eventuella effekter på hälsan och jämställdheten. I det följande kapitlet görs en sammanvägning av de olika faktorer som ligger till grund för kommitténs ställningstagande.</P> <P class="p467 ft37"><SPAN class="ft38">14 </SPAN>Se Konjunkturinstitutet [2001] för en mer utförlig beskrivning om långsiktigt hållbar arbetslöshet och lönebildning.</P> <P class="p262 ft8">138</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GQB358d1 SOU_2002__58_d1.pdf 620933 pdf Tid - för arbete och ledighet - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/A9CD1E5E-FE9E-4FE1-87C9-970D32EF15CB GQB358d2 SOU_2002__58_d2.pdf 547346 pdf Tid - för arbete och ledighet - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/58A3E679-E5A4-4ED9-8231-B2C9B067AB28 GQB358d3 SOU_2002__58_d3.pdf 644611 pdf Tid - för arbete och ledighet - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/F80EB57F-7381-4A26-A031-A1458F3E4D3C