<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2421349</hangar_id>
 <dok_id>GQB350d1</dok_id>
 <rm>2002</rm>
 <beteckning>50</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2002:50</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>50</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2002-07-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2002-07-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>Miljöbalken under utveckling - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GQB350d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GQB350d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB350d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_3 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:270px;left:63px;z-index:-1;width:85px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1  {width:85px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:26px;}
#page_37 #dimg1 #img1  {width:420px;height:26px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:206px;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:413px;height:206px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:249px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:293px;}
#page_50 #dimg1 #img1  {width:413px;height:293px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:231px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_63 #dimg1 #img1  {width:413px;height:120px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:449px;}
#page_66 #dimg1 #img1  {width:413px;height:449px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:426px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:207px;}
#page_73 #dimg1 #img1  {width:413px;height:207px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}

#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:341px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1  {width:454px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:405px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:276px;}
#page_80 #dimg1 #img1  {width:413px;height:276px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:189px;}
#page_85 #dimg1 #img1  {width:413px;height:189px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:181px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:172px;}
#page_87 #dimg1 #img1  {width:413px;height:172px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:534px;}
#page_92 #dimg1 #img1  {width:413px;height:534px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:262px;}
#page_93 #dimg1 #img1  {width:413px;height:262px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_4 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}

#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:9px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1  {width:430px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





.ft0{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft3{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft7{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft11{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft12{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft15{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft16{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft18{font:  12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 18px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft22{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft23{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft25{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft26{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft27{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;}
.ft29{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft30{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft31{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft32{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft35{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft37{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft38{font:  14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft40{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft41{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft42{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 17px;}
.ft44{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;}
.ft45{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft46{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft48{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft49{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 16px;}
.ft50{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft51{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft52{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft54{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft55{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft56{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft57{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft58{font:  14px 'Verdana' !important;text-decoration: line-through;l-h: 17px;}
.ft59{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft60{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft61{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft62{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft63{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft64{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;}
.ft65{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft66{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft67{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft68{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft69{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft70{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.195px;}
.p77{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p184{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p272{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-right: 798px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p380{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p421{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p431{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 34px;}
.tr2{heightzzz: 17px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 51px;}
.tr5{heightzzz: 21px;}
.tr6{heightzzz: 37px;}
.tr7{heightzzz: 38px;}
.tr8{heightzzz: 28px;}
.tr9{heightzzz: 29px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 14px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 19px;}
.tr14{heightzzz: 36px;}
.tr15{heightzzz: 23px;}
.tr16{heightzzz: 24px;}
.tr17{heightzzz: 16px;}
.tr18{heightzzz: 25px;}
.tr19{heightzzz: 26px;}
.tr20{heightzzz: 5px;}
.tr21{heightzzz: 6px;}
.tr22{heightzzz: 45px;}

.t0{width: 431px;margin-top: 66px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 419px;margin-leftZ: 101px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 419px;margin-leftZ: 101px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 420px;margin-leftZ: 110px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 375px;margin-leftZ: 151px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 374px;margin-leftZ: 151px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 419px;margin-leftZ: 110px;margin-top: 2px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 457px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 51px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 457px;margin-top: 38px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 420px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 38px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 457px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 470px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 470px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 353px;margin-top: 35px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 462px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 423px;margin-top: 15px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 467px;margin-top: 35px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 35px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 337px;margin-leftZ: 61px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 530px;f:bold 10px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 499px;margin-top: 22px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 465px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 49px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 473px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 360px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 473px;f:9px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 22 december 1999 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer (dir. 1999:109). Regeringen har därefter den 29 mars 2001 och den 28 februari 2002 beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 2001:25 respektive dir. 2002:37).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Statsrådet Kjell Larsson förordnade från den 22 december 1999 hovrättslagmannen Ulf Bjällås att vara ordförande i kommittén. Som ledamöter har förordnats riksdagsledamoten Carina &lt;NOBR&gt;Adolfsson-Elgestam&lt;/NOBR&gt; (s) (fr.o.m. den 7 mars 2000), riksdagsledamoten Catharina &lt;NOBR&gt;Elmsäter-Svärd&lt;/NOBR&gt; (m) (fr.o.m. den 29 augusti 2000 t.o.m. den 30 november 2001), miljö- och hälsoskyddsinspektören Marithe Eriksson (kd) (fr.o.m. den 7 mars 2000), riksdagsledamoten Göte Jonsson (m) (fr.o.m. den 7 mars 2000 t.o.m. den 27 augusti 2000), riksdagsledamoten Lars Lindblad (m) (fr.o.m. den 1 december 2001), riksdagsledamoten Maggi Mikaelsson (v) (fr.o.m. den 2 maj 2000 t.o.m. den 31 januari 2002), kommunalrådet Stig Nilson (s) (fr.o.m. den 7 mars 2000), f.d. riksdagsledamoten Sören Norrby (fp) (fr.o.m. den 7 mars 2000), riksdagsledamoten Carina Ohlsson (s) (fr.o.m. den 7 mars 2000), biokemisten Roy Resare (mp) (fr.o.m. den 7 mars 2000 t.o.m. den 30 november 2001), riksdagsledamoten Birgitta Sellén (c) (fr.o.m. den 7 mars 2000), riksdagsledamoten Hans Stenberg (s) (fr.o.m. den 7 mars 2000), riksdagsledamoten Willy Söderdahl (v) (fr.o.m. den 1 februari 2002) och riksdagsledamoten Maria Wetterstrand (mp) (fr.o.m. den 1 december 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Som sakkunniga har förordnats departementsrådet Egon Abresparr (fr.o.m. den 2 april 2002), expeditions- och rättschefen Kathrin Flossing (fr.o.m. den 7 mars 2000) och departementsrådet Stefan Rubenson (fr.o.m. den 7 mars 2000 t.o.m. den 1 april 2002).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Följande experter deltar, nämligen miljöjuristen Karolina &lt;NOBR&gt;Ardesjö-Lundén&lt;/NOBR&gt; (fr.o.m. den 29 maj 2000), advokaten Mårten Bengtsson (fr.o.m. den 29 maj 2000), biträdande riksåklagaren Catharina Bergqvist Levin (fr.o.m. den 29 maj 2000 t.o.m. den 31 december 2001), kriminalinspektören Karin Björkman (fr. o. m. den 20 februari 2001), chefsjuristen Fredrik Bonde (fr.o.m. den 29 maj 2000), direktören Kerstin Cederlöf (fr.o.m. den 29 maj 2000), kammarrådet Gunnar Edenman (fr.o.m. den 29 maj 2000), miljöingenjören &lt;NOBR&gt;Ann-Sofie&lt;/NOBR&gt; Eriksson (fr.o.m. den 29 maj 2000), direktören Martin Eriksson (fr.o.m. den 29 maj 2000), juristen Agneta Gardar (fr.o.m. den 13 februari 2001), departementssekreteraren Anders Hedberg (fr.o.m. den 13 maj 2002), departementsrådet Anders Holmgren (fr.o.m. den 29 maj 2000), rådmannen Lars Holmgård (fr.o.m. den 29 maj 2000), tidigare miljörådet Tore Jansson (fr.o.m. den 29 maj 2000), bolagsjuristen Ulrik Johansson (fr.o.m. den 29 maj 2000), biträdande chefsåklagaren Stefan Karlmark (fr.o.m. den 20 februari 2001), miljövårdsdirektören Kerstin Kvarnström (fr.o.m. den 29 maj 2000), verkställande direktören Anders Lindh (fr.o.m. den 10 maj 2001), professorn Gabriel Michanek (fr.o.m. den 29 maj 2000), kanslirådet &lt;NOBR&gt;Lars-Olof&lt;/NOBR&gt; Mikaelsson (fr.o.m. den 15 september 2001 t.o.m. den 12 maj 2002), kanslirådet Joakim Munter (fr.o.m. den 7 mars 2000 t.o.m. den 31 januari 2002), hovrättsassessorn Åsa Nord (fr.o.m. den 1 mars 2002), lagmannen Håkan Nordling (fr.o.m. den 29 maj 2000), miljörådet Thomas Rahmn (fr.o.m. den 13 februari 2001), departementsrådet Cecilia Renfors (fr.o.m. den 29 maj 2000 t.o.m. den 28 februari 2002), tidigare biträdande riksåklagaren Solveig Riberdahl (fr.o.m. den 1 januari 2002), direktören Björn Risinger (fr.o.m. den 29 maj 2000), ordföranden och chefen för Statens vanämnd Stefan Rubenson (fr.o.m. den 2 april 2002), förste länsjuristen Magnus Sandström (fr.o.m. den 29 maj 2000), tidigare generaldirektören Rolf Strömberg (fr.o.m. den 29 maj 2000), departementssekreteraren Gia Wickbom (fr.o.m. den 29 maj 2000 t.o.m. den 14 september 2001) och departementssekreteraren Henrik Wingfors (fr.o.m. den 20 februari 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;I sekretariatet ingår hovrättsassessorn Anders Lillienau (fr.o.m. den 1 november 2001), kammarrättsassessorn Johan Svensson (fr.o.m. den 3 april 2000), hovrättsassessorn Anna Tiberg (fr.o.m. den 1 mars 2001) och som huvudsekreterare miljörådet &lt;NOBR&gt;Anna-Lena&lt;/NOBR&gt; Rosengardten (fr.o.m. den 1 mars 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Vi har antagit namnet Miljöbalkskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Miljödepartementet har överlämnat ett antal ärenden till oss. Vi har också mottagit ett flertal skrivelser och synpunkter direkt från myndigheter, organisationer och enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Till delbetänkandet har fogats reservationer och särskilda yttranden från vissa av ledamöterna. De sakkunniga har inte lämnat några särskilda yttranden. Kommittén har bestämt att experter inte skall få avge särskilda yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Miljöbalkskommittén har tidigare överlämnat delbetänkandet Uppföljning av miljöbalken, Vissa lagtekniska frågor (SOU 2000:116) och får härmed överlämna det andra delbetänkandet, Miljöbalken under utveckling – Ett principbetänkande (SOU 2002:50). Vi fortsätter vårt arbete med ett delbetänkande senast den 30 november 2002 och ett slutbetänkande senast den 31 december 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;Stockholm i juni 2002&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Ulf Bjällås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Carina &lt;NOBR&gt;Adolfsson-Elgestam&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft3"&gt;Carina Ohlsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Marithe Eriksson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Birgitta Sellén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Lars Lindblad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Hans Stenberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Stig Nilson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Willy Söderdahl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Sören Norrby&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft3"&gt;Maria Wetterstrand&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;/ &lt;NOBR&gt;Anna-Lena&lt;/NOBR&gt; Rosengardten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft3"&gt;Anders Lillienau&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft3"&gt;Johan Svensson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft3"&gt;Anna Tiberg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;Förkortningar .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft7"&gt;Våra uppdrag och hur de kommer att redovisas..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft7"&gt;Visioner och övergripande synpunkter ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;hänsynsregler.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft8"&gt;Uppläggning och genomförande.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;Genomgång av beslut från kommunala miljönämnder..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;3.2.1 Kommunernas olika typer av beslut ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;3.2.2 Hur tillämpar kommunerna miljöbalkens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;allmänna hänsynsregler och andra nya&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;bestämmelser? ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft8"&gt;Genomgång av beslut från länsstyrelser .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;3.3.1 Länsstyrelsernas olika typer av beslut..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;3.3.2 Hur tillämpar länsstyrelserna miljöbalkens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;allmänna hänsynsregler och andra nya&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;bestämmelser? ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Genomgång av avgöranden från Miljööverdomstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;och Högsta domstolen ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;mark- och vattenområden ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;Nuvarande bestämmelser i miljöbalken .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;4.1.1 Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;miljöbalken ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;4.1.2 Andra bestämmelser om platsval och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;markanvändning i miljöbalken.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förhållandet mellan 3 och 4 kap. miljöbalken och andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;bestämmelser............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;4.2.1 Förhållandet till annan lagstiftning .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;4.2.2 Förhållandet till miljöbalkens mål och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;tillämpning (1 kap.)......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;4.2.3 Förhållandet till de allmänna hänsynsreglerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;(2 kap.)..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;Prövningens systematik ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;Förslag till ändringar ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;verksamhet.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skillnader mellan prövningen av vattenverksamhet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;prövningen av miljöfarlig verksamhet ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Domstolsprövning eller administrativ prövning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td10"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet? ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Flera faktorer är av betydelse för hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;prövningsordningen bör utformas ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Tidigare utredningar och förslag om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;vattenverksamhet........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Två alternativ till en ny prövningsordning för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;vattenverksamhet ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Alternativ 1. Tillståndsfrågor och civilrättsliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;frågor prövas i separata rättegångar. ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Alternativ 2. Tillståndsfrågor och civilrättsliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;frågor prövas även i fortsättningen i en rättegång ....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Prövningsmyndigheter och indelning i olika typer av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;vattenverksamhet ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Både alternativ 1 och alternativ 2 utgår från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;nuvarande myndighetsorganisation ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Det behövs ett anmälningsförfarande för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;vattenverksamhet ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;En detaljerad indelning i olika typer av vattenverksamhet tydliggör kraven på tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;och anmälan.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Ett stort antal vattenmål kan prövas av förvaltningsmyndighet om alternativ 1 eller 2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft9"&gt;genomförs....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Den samhällsekonomiska prövningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft8"&gt;vattenverksamhet bör begränsas............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag till prövningsordning för vattenverksamhet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;miljöfarlig verksamhet ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;5.6.1 Konsekvenser av alternativ 1 och 2 för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;vattenverksamhet ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;5.6.2 Alternativ 2 bör genomföras nu.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;5.6.3 Ingen förändring för miljöfarlig verksamhet.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;Kostnader för förslagen .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft8"&gt;Konsekvenser av förslagen för små företag ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;6 Prövning av infrastrukturprojekt..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Den nuvarande prövningen av infrastrukturprojekt hos&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;trafikverken............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft8"&gt;6.1.1 Byggande av väg och järnväg .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;6.1.2 Inrättande av allmän farled ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;Allmänt om prövning i domstol eller i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;förvaltningsmyndighet ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;142&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft1"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;Utformningen av en tillståndsprövning i domstol ..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Jämförelse mellan prövning i miljödomstol och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;prövning hos trafikverken.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;6.4.1 Prövning av vägar och järnvägar – konsekvenser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;utifrån Tunnelkommissionens synpunkter...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft1"&gt;6.4.2 Andra konsekvenser av en domstolsprövning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;vägar och järnvägar .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;148&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;6.4.3 Allmänna farleder .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;Våra slutsatser och förslag ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;Översvämningar ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft9"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;156&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Möjligheterna att genom omprövning av vattendomar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft9"&gt;förebygga översvämningar ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;158&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;Reglering av vattendrag..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;158&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft1"&gt;Dammar och dammsäkerhet......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;159&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;Vattendomar ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.4 Uppkomsten av höga flöden och översvämningar ...&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.5 Möjligheter att förebygga översvämningar...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;Genomgång av domar ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;173&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.2.7 Andra åtgärder än ändring i vattendomar .................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;173&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft1"&gt;7.3 Bör samhället kunna besluta att frångå vattendomar? ........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;176&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.3.1 Möjligheter att frångå vattendomar i dag..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;176&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft1"&gt;7.3.2 Det finns inte anledning att ändra samhällets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft1"&gt;möjligheter att besluta att frångå vattendomar ........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2002:50 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;Frågor om ändringar av omprövningsregler.........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;182&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;182&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Rättegångskostnadsregler...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;Tillståndslösa och herrelösa dammar ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft7"&gt;Tillsyn vid företag med miljöledningssystem ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft9"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;186&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.1.1 Miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;186&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.1.2 Bestämmelser och anvisningar om tillsyn .................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;188&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Tidigare undersökningar.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;191&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft9"&gt;Våra undersökningar ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;192&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Enkäten........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;192&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Brevet...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;Resultatet av undersökningarna.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;194&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;Våra slutsatser av undersökningarna.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Samordning..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;206&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.3.3 Effekter på myndigheternas tillsynsarbete................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;207&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.3.4 Effekter på företagens miljöpåverkan........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;208&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;8.3.5 Effekter på avgiften för prövning och tillsyn............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;209&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft7"&gt;Miljöbalkens sanktionssystem ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;211&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Situationen före miljöbalken och överväganden i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft8"&gt;samband med införandet av den............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;212&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.1 Tidigare regler om avgifter för lagöverträdelser........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;212&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Miljösanktionsavgifter ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Syftet med miljösanktionsavgifter .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;214&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Straff ............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;215&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.5 Förhållandet mellan miljösanktionsavgifter och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;straff.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Åtalsprövningsregel ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;217&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.1.7 Skyldighet att anmäla misstanke om brott ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;218&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Innehåll SOU 2002:50&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;Problem med sanktionssystemet och frågor att beakta ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;220&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Övergripande principiella problem ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;220&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.2.2 Straffrättsligt ansvar för brott begångna i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;företagsverksamhet ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;222&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;9.2.3 Andra frågor att beakta..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;223&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Situationen i dag .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;224&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Slutsatser .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;226&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;Principiella synpunkter på sanktionssystemet.....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;227&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.3.1 Sanktionernas plats i samhällets system för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;miljökontroll...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;227&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft1"&gt;Förutsebarhet och proportionalitet ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;229&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Straff och straffvärde..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;230&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.3.4 Slutsatser om principer för sanktionssystemet på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;miljöområdet...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;233&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.3.5 Bör straff avskaffas för &lt;NOBR&gt;underrättelse-,&lt;/NOBR&gt; uppgifts-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;och anmälningsskyldigheter?.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;238&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft9"&gt;Förslag på ändringar ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;245&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.4.1 En åtalsprövningsregel bör införas............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;245&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.4.2 Ingen förseningsavgift bör införas ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;249&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.4.3 Beloppens storlek bör förändras ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;249&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft8"&gt;Förslagens kostnadskonsekvenser ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;251&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;9.4.5 Förslagens konsekvenser för små företag.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;251&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft6"&gt;Fortsatta utredningar.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;253&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft1"&gt;Fortsatt arbete med sådana frågor som behandlas i detta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft9"&gt;betänkande .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;253&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;Återstående frågor enligt vårt uppdrag ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;257&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft9"&gt;Övriga uppfångade frågor .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;258&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft6"&gt;Författningskommentar..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;261&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft7"&gt;Reservationer och särskilda yttranden.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;263&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Kommittédirektiv Dir. 1999:109...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;267&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;Tilläggsdirektiv Dir. 2001:25 .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;Tilläggsdirektiv Dir. 2002:37 .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;285&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft8"&gt;Tabeller över insamlade beslut...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;287&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Ett beslut av Miljökontoret i Falu kommun.........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;289&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Ett beslut av Miljöförvaltningen i Botkyrka kommun.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;291&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Ett beslut av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Tanums&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;kommun..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;293&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Ett beslut av Miljö- och hälsoskyddskontoret i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;Kristianstads kommun ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;297&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Föreslagen lydelse av 2 kap. miljöbalken, allmänna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;hänsynsregler m.m. ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;299&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Förslag till förteckning över tillstånds- eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;anmälningspliktiga vattenverksamheter................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;303&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Frågor i brevundersökning om tillsyn vid företag med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;miljöledningssystem...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;307&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft1"&gt;Vilka sanktioner finns på miljöområdet?..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;311&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Artskyddsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft14"&gt;Avfallsförordningen Brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;EG:s fågeldirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;EG:s livsmiljödirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;EG:s ramdirektiv för vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Ellagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;EMAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;EPD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft1"&gt;Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;Expropriationslagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p49 ft14"&gt;Artskyddsförordningen (1998:179) Avfallsförordningen (2001:1063) Brottsbalken (1962:700)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft1"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Ellagen (1997:857)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft14"&gt;Eco Management and Audit Scheme Environmental Product Declaration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Expropriationslagen (1972:719)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p59 ft2"&gt;Förkortningar SOU 2002:50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Fastighetsbildningslagen Fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft15"&gt;Förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;Förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft1"&gt;Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Förordningen om miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft15"&gt;Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Förvaltningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft14"&gt;Hälsoskyddslagen ISO&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p70 ft15"&gt;Förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft15"&gt;Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft15"&gt;Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft14"&gt;Förvaltningslagen (1986:223) Hälsoskyddslagen (1982:1080)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Internationella Standardiseringsorganisationen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;IVF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Institutet för verkstadsteknisk forsk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;ning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;JO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Justitieombudsmannen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Jordabalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Jordabalken (1970:994)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Kommittéförordningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Kommittéförordningen (1998:1474)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Kommunallagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Kommunallagen (1991:900)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen med särskilda bestäm-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1998:812) med särskilda be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;melser om vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;stämmelser om vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Lagen om byggande av järnväg Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft16"&gt;Förkortningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om införande av brotts-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1964:163) om införande av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;balken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;brottsbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om inrättande, utvid-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1983:293) om inrättande, ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;gning och avlysning av allmän&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;vidgning och avlysning av allmän&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;farled och allmän hamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;farled och allmän hamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om kemiska produkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1985:426) om kemiska pro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;dukter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om kontinentalsockeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1966:314) om kontinental-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;sockeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om Sveriges ekono-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1992:1140) om Sveriges eko-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;miska zon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;nomiska zon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om vissa rörledningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1978:160) om vissa rörled-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;ningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen om vissa torvfyndig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1985:620) om vissa torvfyn-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;heter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;digheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;LRF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Luftfartslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Luftfartslagen (1957:297)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Miljöbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Miljöbalken (1998:808)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Miljöskadelagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Miljöskadelagen (1986:225)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Miljöskyddslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Miljöskyddslagen (1969:387)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Minerallagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Minerallagen (1991:45)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Naturgaslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Naturgaslagen (2000:599)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Naturresurslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;Lagen (1987:12) om hushållning med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;naturresurser m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Naturvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft1"&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Naturvårdslagen (1964:822)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft1"&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll [till 26 kap. 19 § miljöbalken och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll]; NFS (2001:2)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Förkortningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd till förordningen om avgifter för myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;Plan- och bygglagen Ramdirektivet för vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft1"&gt;Renhållningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Räddningstjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Rättegångsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Skadeståndslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;SMHI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;SPRU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;SWEDAC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Taxeringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Tillsynsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Utredningen svensk vattenadministration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft17"&gt;Vattenlagen Väglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;Vägverkets föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Äldre vattenlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd till förordningen (1998:940) om avgifter för myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken; NFS (2000:8)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;Plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft14"&gt;Renhållningslagen (1979:596) Räddningstjänstlagen (1986:1102) Rättegångsbalken (1942:740) Skadeståndslagen (1972:207)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Sveriges metrologiska och hydrologiska institut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;Science and Technology Policy Research, University of Sussex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Taxeringslagen (1990:324)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Utredningen svensk vattenadministration (M 2001:01) (Dir. 2001:78)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft17"&gt;Vattenlagen (1983:291) Väglagen (1971:948)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft1"&gt;Vägverkets föreskrifter (2001:18) om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m m i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;Vattenlagen (1918:523)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Miljöbalkskommittén har i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. Uppdraget kommer att redovisas i ett slutbetänkande vid utgången av år 2003. I detta delbetänkande redovisar vi principiella förslag och slutsatser i några av de mer omfattande frågor som vi enligt uppdragen skall ägna särskilt intresse. Det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;bestämmelserna om användning av mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;ordningen för tillståndsprövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;bestämmelserna om omprövning av vattendomar mot bakgrund av översvämningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;förhållandet mellan tillsyn och standardiserade miljöledningssystem och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;sanktionssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Dessutom lämnar vi en lägesrapport om vår uppföljning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas hos myndigheter och domstolar. Erfarenheterna från de första årens tillämpning av bestämmelserna om miljösanktionsavgifter och straff har också givit oss anledning att redan i detta betänkande lämna förslag till vissa begränsade ändringar som bör träda i kraft så snart som möjligt. Vi lämnar förslag till författningstext i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I vårt nästa delbetänkande, som skall lämnas senast den 30 november 2002, kommer vi att lämna förslag som gäller införlivandet av EG:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning. Vi kommer då också att behandla vissa frågor som gäller miljökvalitetsnormer. Övriga frågor enligt vårt uppdrag – erfarenheter av miljökonsekvensbeskrivningar, kostnadsmässiga konsekvenser för miljöbalkens aktörer och systemet för tillsyns- och prövningsavgifter – kommer att behandlas i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft3"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna (kapitel 3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Uppföljningen av hur miljöbalkens hänsynsregler tillämpas av myndigheter och domstolar har än så länge begränsats till genomgångar av avgöranden som fattats av kommunala miljönämnder, länsstyrelser (inklusive miljöprövningsdelegationer) Miljööverdomstolen och Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;De slutsatser vi dragit efter genomgången av beslut från kommunala miljönämnder är att införandet av miljöbalkens allmänna hänsynsregler inte inneburit så stor skillnad jämfört med vad som gällde tidigare. Den nya lagstiftningen kan i de flesta fall inte anses ha lett till andra bedömningar eller krav än vad den gamla lagstiftningen skulle ha gjort. I den mån det ställs nya typer av krav gäller dessa främst kemikalieanvändning och säkerhetsfrågor. De inbördes skillnaderna mellan kommunerna vid tillämpningen av hänsynsreglerna är större än skillnaderna mellan tillämpningen av gammal och ny lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Besluten från länsstyrelserna visar att myndigheterna är väl medvetna om miljöbalkens hänsynsregler. De speglar också en osäkerhet om hur reglerna skall omsättas till konkreta krav i de enskilda fallen. Vi har uppfattat att detta tyder på ett behov av stöd och vägledning i form av praxis, anvisningar eller annat för att hänsynsreglerna skall få fullt genomslag. Avgörandena från Miljööverdomstolen och Högsta domstolen visar dock att eftersläpningen är stor när det gäller i vilken takt miljöbalkens materiella krav slår igenom. Dessa instanser har ännu inte avgjort några mål som ger vägledning för tillämpningen av miljöbalkens nya hänsynsregler och det kommer alltså att ta mycket lång tid innan en praxis utbildas i överinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Under det fortsatta arbetet kommer också domar från miljödomstolar att gås igenom. Undersökningen kommer även att fördjupas genom frågor till myndigheterna och domstolarna, bland annat beträffande behovet av stöd och vägledning angående tillämpningen av miljöbalkens nya hänsynsregler. Den kommer att samordnas med utredningen om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft3"&gt;Bestämmelserna om användning av mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken (kapitel 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Vi har utrett hur miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden skall integreras med hänsynsreglerna och med andra regler om markanvändning i balken. Vi har gjort det genom att steg för steg undersöka hur hushållningsbestämmelserna förhåller sig till annan lagstiftning, till miljöbalkens mål och tillämpningsregler och till miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Slutsatserna från vart och ett av dessa steg samt från de överväganden vi gjort om systematiken vid prövning enligt miljöbalken har lett fram till ett principförslag som främst innebär förtydliganden i 2 kap. miljöbalken som innehåller de allmänna hänsynsreglerna. Förtydligandena består dels i ett införande av underrubriker, dels i att den nuvarande lokaliseringsregeln ersätts med ett nytt block av bestämmelser som handlar om valet av plats för verksamheter och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Vi föreslår således att man inför underrubriker i 2 kap. som visar att kapitlet i huvudsak omfattar tre huvudblock av bestämmelser, nämligen hänsynsregler, regler om val av plats och slutavvägningsregler. Reglerna om platsval syftar till att genom tre nya paragrafer lyfta fram de delmoment som ingår. Det gäller nämligen att välja bästa plats som inte är orimlig, att i vissa fall tillämpa miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden och att inte meddela vissa slag av beslut i strid mot planbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Utöver dessa förtydliganden föreslår vi också en saklig förändring. Vi anser att tillämpningen av hushållningsbestämmelserna bör utvidgas till att också avse verksamheter och åtgärder som är anmälningspliktiga enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 § i de fall som gäller ändrad användning av mark- och vattenområden. Hushållningsbestämmelserna bör på motsvarande sätt också bli tillämpliga för de vattenverksamheter som enligt vårt förslag beträffande prövningsordningen för vattenverksamheter skulle bli anmälningspliktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;De ändringsförslag vi lämnar i denna del kan komma att påverkas av andra delutredningar och bör bearbetas vidare. Våra slutliga förslag kommer att presenteras i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Ordningen för tillståndsprövning (kapitel 2, 5 och 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Detta delbetänkande inleds med en vision av hur miljöbalken i framtiden skall kunna göras mer effektiv och tydlig, och hur bestämmelser för olika typer av verksamheter skall kunna samordnas bättre än i dag. Vi skisserar en bild av hur prövningsordningen på längre sikt, efter vårt slutbetänkande och utanför ramarna för vårt nuvarande utredningsuppdrag, skulle kunna utformas. Visionen förutsätter en ny myndighetsorganisation och ansluter till den pågående Utredningen svensk vattenadministration, dvs. utredningen om vilka myndigheter som skall verka som avrinningsmyndigheter enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Vår vision innebär att all tillståndsprövning av stora verksamheter av olika slag enligt miljöbalken i framtiden skulle ske hos förvaltningsmyndigheter av samma antal (4 diskuteras), på samma orter och med ansvar för samma geografiska områden som avrinningsmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Vi har också utrett principerna för hur prövningsordningen för vattenverksamhet, miljöfarlig verksamhet och infrastrukturprojekt på kortare sikt, med nuvarande myndighetsorganisation, bör utformas. Våra förslag i dessa delar är utformade så att de inte skall lägga hinder i vägen för ett senare genomförande av visionen och utgör delvis steg på vägen mot den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;När det gäller prövningsordningen för vattenverksamhet har uppdraget varit att undersöka möjligheterna att flytta prövningen i första instans från miljödomstolar till förvaltningsmyndigheter. En huvudfråga är då hur frågor om ersättning för skada och intrång samt tvångsvis tillträde till mark skall hanteras. Dessa frågor behandlas i dag gemensamt med tillståndsprövningen hos miljödomstol. Förvaltningsmyndigheter är väl lämpade för den del av prövningen som gäller verksamhetens miljöpåverkan, men bör normalt inte pröva tvistiga ersättningsfrågor eller frågor om tvångsvis tillträde till mark. Med denna utgångspunkt har vi utrett två alternativa möjligheter att flytta prövningen från domstol till förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Alternativ 1 är mest långtgående och innebär att vattenverksamheter prövas på samma sätt som miljöfarliga verksamheter. Det betyder att frågor om ersättning för skada och intrång och om marktillträde inte alls behandlas vid tillståndsprövningen, utan att prövningen enbart gäller miljöfrågorna. Med detta alternativ skulle en förvaltningsmyndighet i princip kunna pröva alla typer av vattenverksamheter men med hänsyn till kompetensen i den nuva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;rande prövningsorganisationen skulle de stora verksamheterna fortfarande prövas av miljödomstol, medan de mindre skulle prövas av länsstyrelse (miljöprövningsdelegation). Alternativet ger de processuella förutsättningarna för att uppfylla den vision vi skisserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Alternativ 2 innebär att tvistiga frågor om markåtkomst och ersättning för skada liksom nu prövas tillsammans med miljöfrågorna i en och samma rättegång vid miljödomstol. Till skillnad mot i dag skulle en förvaltningsmyndighet kunna pröva sådana vattenmål där frågor om tvångsrätt och ersättning inte förekommer eller inte är tvistiga. Det innebär att ett stort antal mål kan flyttas från miljödomstol till en förvaltningsmyndighet som med dagens prövningsorganisation bör vara länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;Oavsett om alternativ 1 eller 2 väljs, föreslår vi en ändring så att de minst omfattande av de vattenverksamheter som nu är tillståndspliktiga i stället blir anmälningspliktiga till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Med nuvarande myndighetsorganisation är vårt förslag att alternativ 2 genomförs. Ett genomförande av den vision vi skisserat förutsätter ytterligare utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Om vi inte ges andra direktiv avser vi att till vårt slutbetänkande utarbeta förslag till de regler som behövs enligt alternativ 2 för tillståndsprövningen hos länsstyrelserna och för länsstyrelsens handläggning av anmälningsärenden. Vi kommer också att närmare överväga vilka typer av verksamheter som bör tillståndsprövas hos miljödomstolen respektive länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och vilka som bör vara anmälningspliktiga till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Vi föreslår vidare att de materiella reglerna för tillståndsprövning av vattenverksamhet samordnas med motsvarande regler för miljöfarlig verksamhet så att kravet på samhällsekonomisk tillåtlighet som nu gäller för vattenverksamhet begränsas till att enbart gälla vid prövning av frågor om tvångsvis tillträde till mark och rätt till strömfall. Det innebär att det både för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet i huvudsak blir miljöbalkens allmänna hänsynsregler som blir styrande vid tillståndsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Den nuvarande prövningsordningen för miljöfarlig verksamhet medger, liksom alternativ 1 gör för vattenverksamhet, i princip att all miljöfarlig verksamhet skulle kunna tillståndsprövas hos en förvaltningsmyndighet. Med dagens myndighetsorganisation föreslår vi inte några förändringar i prövningsordningen för miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;När det gäller den särskilda frågan om tillståndsprövning av infrastrukturprojekt har vi i enlighet med vårt uppdrag utrett en prövningsordning som innebär att dagens fastställande av arbets- och järnvägsplaner för vägar och järnvägar hos Vägverket respektive Banverket ersätts med en tillståndsprövning hos miljödomstol. En sådan prövning skulle uppfylla de krav som Tunnelkommissionen ställt på att prövningen skall ske vid en fristående instans skild från trafikverken, att prövningen tillförs tillräckligt miljökunnande och att det sker en samlad prövning vid ett tillfälle för varje infrastrukturprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Vi har också konstaterat att dagens prövningssystem som genomgick stora förändringar i och med införandet av miljöbalken till vissa delar uppfyller dessa krav, eller har förutsättningar att uppfylla dem för de största projekten. Erfarenheterna av tillämpningen av det nya systemet är än så länge inte tillräckliga för att det skall kunna gå att dra några slutsatser om hur väl miljökraven tillgodoses. Vi är principiellt kritiska till att trafikverken själva har ansvar för miljöprövningen. En överflyttning av tillståndsprövningen för infrastrukturprojekt från trafikverk till miljödomstolar skulle dock inte ligga i linje med den renodling av domstolarnas roll som eftersträvas och inte heller med den framtida vision om tillståndsprövning som skisserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Vårt förslag är att miljöprövningen av vägar och järnvägar tills vidare ligger kvar hos regeringen och trafikverken. Vi anser dock – i enlighet med vår vision – att man på sikt bör pröva att överföra miljöprövningen till ett fåtal kompetenta förvaltningsmyndigheter med ansvar även för annan tillståndsprövning enligt miljöbalken. Detta måste bli föremål för fortsatta överväganden och utredningar i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft15"&gt;Vi föreslår inte någon ändring när det gäller prövningsordningen för allmänna farleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Det föreslagna fortsatta utredningsarbetet kommer att syfta till en ökad samordning av tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet, både sakligt och förfarandemässigt. Vi avser att under det fortsatta arbetet också utreda förutsättningarna för att nå en bättre samordning i dessa hänseenden med den tredje stora gruppen verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken, nämligen täkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft3"&gt;Bestämmelserna om omprövning av vattendomar mot bakgrund av översvämningar (kapitel 7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Vi har utrett omständigheterna kring översvämningar och analyserat ett antal vattendomar som pekats ut som särskilt intressanta med hänsyn till risken för översvämningar. Vi har funnit att vattendomar i allmänhet inte innehåller några sådana systematiska brister som kan åtgärdas så att risken för översvämningar minskas. Orsaken är främst att det inte är möjligt att med avtappade, utvidgade eller nya magasin undanröja risken för betydande översvämningar. Även om sådana åtgärder i viss mån skulle kunna minska antalet mindre översvämningar, medför de stora kostnader för samhället i form av bortfall av elproduktion och omfattande påverkan på bebyggelse och naturmiljö. Det är alltså generellt sett inte genom omprövning av vattendomar som översvämningsproblemen kan mildras. Vi föreslår därför inga ändringar av omprövningsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Slutsatsen är i stället att vi måste vara beredda på att översvämningar kommer att inträffa. För att mildra verkningarna av dem förefaller det mer ändamålsenligt med ökad hänsyn till översvämningsrisken vid den fysiska planeringen och en utbyggd verksamhet med älv- och samordningsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Vi har inte funnit skäl att öka samhällets möjligheter att besluta att frångå gällande tillstånd till vattenverksamhet. Vi har inte heller funnit skäl att i detta sammanhang föreslå ändringar av reglerna om rättegångskostnader i sådana mål som handlar om att öka säkerheten vid vattenverksamheter. Frågan om rättegångskostnader i allmänhet kan dock aktualiseras vid den fortsatta utredningen om prövningsordningen för vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft3"&gt;Förhållandet mellan tillsyn och standardiserade miljöledningssystem (kapitel 8)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Frågor som gäller tillsyn vid företag med miljöledningssystem har utretts huvudsakligen genom en enkät till samtliga länsstyrelser och kommunala miljönämnder och genom fördjupade brevfrågor till olika myndigheter, certifieringsorgan, organisationer och verksamhetsutövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Vi har dragit slutsatsen att miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS ger positiva effekter för miljöarbetet i företagen, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;att sådana effekter också kan nås på andra sätt. Det finns redan nu möjligheter att samordna egenkontroll och myndighetstillsyn och vi anser inte att det behövs några nya regler för att öka samordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft1"&gt;Vi har också funnit att behovet av insatser från tillsynsmyndigheterna inte är mindre vid företag med miljöledningssystem än vid andra företag. Det är heller inte troligt att insatserna med nuvarande resurser hos myndigheterna kommer att kunna minska i någon större omfattning på längre sikt. Däremot kan tillsynens innehåll ändras beroende på om ett företag har miljöledningssystem eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;I ett vidare samhällsperspektiv och på längre sikt finns det förhoppningar om att införandet av miljöledningssystem kan ge minskad miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I vårt fortsatta utredningsarbete beträffande systemet för prövnings- och tillsynsavgifter kommer vi inte att föreslå några generella avgiftsnedsättningar för företag med miljöledningssystemen ISO 14001 eller EMAS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Sanktionssystemet (kapitel 9)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;Sanktionssystemet – bland annat miljösanktionsavgifter och straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft1"&gt;– i miljöbalken behöver ses över i grunden. Det är nödvändigt med en genomgripande revision av framför allt miljöbalkens straffbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Utgångspunkten måste vara att sanktionssystemet skall präglas av förutsebarhet och proportionalitet. Straff bör i huvudsak reserveras för de beteenden som är skadliga, kränkande eller farliga för de intressen de är avsedda att skydda. Överträdelser som inte är så allvarliga att straff skall användas kan sanktioneras på andra sätt. Skärpningar kan övervägas för de centrala brotten, till exempel miljöbrott och vållande till miljöstörning, medan straffen bör avskaffas för vissa mindre allvarliga överträdelser. Bland annat bör straff avskaffas för vissa – men inte alla – slag av underrättelse- eller uppgiftsskyldighet och anmälningsskyldighet. Straffbestämmelserna bör också avgränsas tydligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;I avvaktan på en mer genomgripande reform föreslår vi mildringar av de sanktionsbestämmelser som gäller mindre allvarliga överträdelser. Vi föreslår en åtalsprövningsregel och en sänkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;beloppsgräns. Dessa ändringar bör träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Åtalsprövningsregeln införs eftersom det framstår som en överreaktion från samhällets sida att både miljösanktionsavgifter och straff skall utgå för vissa mindre allvarliga brott. Den innebär att när en miljösanktionsavgift kan åläggas kommer åtal bara att väckas när det är uppsåtliga brott och när det är särskilt motiverat att dessutom döma till straff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Den sänkta beloppsgränsen innebär att det lägsta beloppet för miljösanktionsavgift ändras från 5 000 kr till 1 000 kr. Miljösanktionsavgifter som gäller för sent inlämnade uppgifter eller underrättelser bör utformas med ett första belopp som är lägre än i dag och därefter med successivt högre belopp vid fortsatt försening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft21"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;lag om ändring i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Härigenom föreskrivs att 29 kap. 11 § och 30 kap. 2 § miljöbalken skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft22"&gt;29 kap. Straffbestämmelser och förverkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft1"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft1"&gt;Om gärning som avses i &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; §§ är att anse som ringa, döms inte till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Till ansvar enligt detta kapitel döms inte om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken eller om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar enligt detta kapitel för en gärning som omfattas av föreläggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft3"&gt;Om ett brott som avses i 4– 10 §§ kan föranleda miljösanktionsavgift och brottet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft23"&gt;1. har begåtts av oaktsamhet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft3"&gt;2. inte kan antas föranleda annan påföljd än böter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;Författningsförslag SOU 2002:50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft22"&gt;30 kap. Miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft1"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om de överträdelser för vilka miljösanktionsavgift skall betalas och om avgiftens storlek för olika överträdelser. När avgiftens storlek bestäms, skall hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;överträdelsen avser.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft1"&gt;Miljösanktionsavgiften skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;Miljösanktionsavgiften skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;uppå till minst &lt;SPAN class="ft3"&gt;5 000 &lt;/SPAN&gt;och högst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft1"&gt;uppgå till minst &lt;SPAN class="ft3"&gt;1 000 &lt;/SPAN&gt;och högst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft1"&gt;1 000 000 kr.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft1"&gt;1 000 000 kronor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p158 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Våra uppdrag och hur de kommer att redovisas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Regeringen har givit Miljöbalkskommittén i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. I direktiven (se bilagorna 1, 2 och 3) pekas särskilt ut deluppdrag som gäller följande frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna hos myndigheter och domstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;bestämmelserna om markanvändning i 3 och 4 kap. miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;systemet med miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;erfarenheter av miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;ordningen för tillståndsprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kostnadsmässiga konsekvenser för balkens aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;förhållandet mellan tillsyn och standardiserade miljöledningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;systemet för tillsyns- och prövningsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;sanktionsregler, framför allt miljösanktionsavgifter och straff&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;bestämmelserna om omprövning av vattendomar mot bakgrund av översvämningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;införandet av bestämmelser i EG:s ramdirektiv för vatten om miljömål, åtgärdsprogram och utsläpp till vatten i svensk lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft15"&gt;Detta är det andra av sammanlagt fyra betänkanden som kommittén planerar att lämna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;I det första delbetänkandet – Uppföljning av miljöbalken. Vissa lagtekniska frågor (SOU 200:116) – lämnade vi förslag till mindre komplicerade lagändringar i ett antal begränsade frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Detta delbetänkande – vårt andra – har framför allt karaktären av ett principbetänkande. Här presenteras förslag till inriktningen av det fortsatta arbetet beträffande några av de mer storskaliga frågor som uppdraget omfattar. Av de olika deluppdragen ovan behandlas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Våra uppdrag och hur de kommer att redovisas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;på detta vis bestämmelserna om markanvändning i 3 och 4 kap. miljöbalken (kapitel 4 i betänkandet), ordningen för tillståndsprövning (kapitel 5 och 6), förhållandet mellan tillsyn och standardiserade miljöledningssystem (kapitel 8), sanktionsregler (kapitel 9) samt bestämmelserna om omprövning av vattendomar mot bakgrund av översvämningar (kapitel 7). Förutom dessa principförslag lämnas en lägesrapport från den pågående utredningen om hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas hos myndigheter och domstolar (kapitel 3) samt vissa förslag till lagändringar som snarast bör genomföras när det gäller miljösanktionsavgifter och straff (kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Det tredje delbetänkandet kommer att innehålla slutförslag i den del av vårt uppdrag som gäller bestämmelser med anledning av EG:s ramdirektiv för vatten. Det kommer att innehålla förslag till de förändringar i miljölagstiftningen som behövs och skall lämnas senast den 30 november 2002. Det är samtidigt som Utredningen svensk vattenadministration skall lämna förslag till ett administrativt system för förvaltning av avrinningsdistrikt, dvs. förslag till de administrativa och organisatoriska förändringar som följer av ramdirektivet för vatten. I det tredje delbetänkandet kommer vi också att redovisa uppdraget som gäller systemet för miljökvalitetsnormer i de delar som knyter an till ramdirektivet för vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Kommitténs slutbetänkande, det fjärde betänkandet, skall lämnas senast vid utgången av år 2003. Det kommer att omfatta uppdragets återstående frågor samt slutliga förslag i de delar som inte slutredovisats tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Av kapitel 10 i detta delbetänkande framgår mer i detalj vilka förslag och enskilda frågor vi avser att arbeta vidare med och utgångspunkterna för detta. Vi kommer i det fortsatta arbetet i huvudsak att följa de linjer som anges i det avsnittet om inte tilläggsdirektiv eller andra tydliga anvisningar ger anledning till något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;I delbetänkandet finns också ett kapitel 2 som presenterar visioner för framtiden. Visionerna är inte underbyggda av utredningar på samma sätt som principförslagen i betänkandet utan har mer formen av idéskisser i ett långsiktigt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Av de typer av konsekvenser som enligt kommittéförordningen alltid skall redovisas i de fall de aktualiseras, är det främst ekonomiska konsekvenser, konsekvenser för små företag samt konsekvenser beträffande brottslighet och brottsförebyggande arbete som är aktuella i detta fall. Konsekvenser i dessa avseenden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Våra uppdrag och hur de kommer att redovisas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;följer av våra förslag redovisas i respektive kapitel. Det är framför allt förslagen i kapitel 5 om prövningsordningen för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet samt kapitel 9 om miljösanktionsavgifter och straffbestämmelser som innebär ekonomiska konsekvenser och som också har intresse utgående från de små företagens perspektiv. Förslagen i både kapitel 5 och 9 bedöms innebära minskade kostnader för staten och fördelar för de små företagen. Utredningen i kapitel 9 är i sin helhet av betydelse beträffande brottslighet och brottsförebyggande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Konsekvenser med avseende på jämställdhet, integrationspolitiska mål, kommunalt självstyre och offentlig service i olika delar av landet aktualiseras inte genom någon av de delutredningar som presenteras i detta betänkande. Däremot skulle ett genomförande av den vision av en framtida prövningsordning som presenteras i kapitel 2 kunna få betydelse för den offentliga servicen i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p170 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Visioner och övergripande synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;En bärande princip bakom införandet av miljöbalken var att man genom en gemensam balk med delvis nya regler skulle få en skärpt och samordnad miljölagstiftning. Balkens samlade form och många av de enskilda förändringarna i miljöbalken har också varit betydande steg i den riktningen. Några av de viktigaste nyheterna i miljöbalken i dessa avseenden är exempelvis de gemensamma materiella reglerna som samlats som allmänna hänsynsregler i 2 kap., den till stora delar gemensamma organisationen för tillståndsprövning samt närmandet av de processuella reglerna till varandra genom till exempel gemensamma regler för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet när det gäller omprövning av villkor. De nya bestämmelserna om miljösanktionsavgifter och om straff är exempel på miljöbalkens nya skärpta regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;De förändringar som föreslås i detta delbetänkande är avsedda att utgöra ytterligare steg i riktningen mot en skärpt och samordnad miljölagstiftning. I innebörden av ordet skärpt ligger då också begrepp som effektiviserad och tydlig. Ett övergripande mål för skärpningen av balken måste vara att åstadkomma regler som medför att samhällets resurser främst läggs på de insatser som har störst betydelse för att nå en hållbar utveckling. Miljöbalkens trovärdighet riskerar att urholkas om miljöprövningsprocessen tar omotiverat lång tid eller om alltför stora insatser riktas mot exempelvis administrativa förseelser, samtidigt som överträdelser som direkt skadar miljön inte bemöts lika strängt. De förslag i detta betänkande som gäller sanktionssystemet är alltså avsedda att vara steg i riktning mot en effektiviserad miljöbalk. På motsvarande sätt syftar de förslag som är resultat av utredningen om miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten till ett förtydligande av hur bestämmelserna skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Bland våra olika deluppdrag kommer samordningen av miljöbalkens bestämmelser främst in när det gäller att utreda prövnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Visioner och övergripande synpunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;ordningen. Trots att miljöbalken inneburit att tillståndsprövningen av exempelvis vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet bringats närmare varandra genom många gemensamma regler, finns det fortfarande stora skillnader. Det gäller både materiella regler och prövningsordningen i sig som innebär olika sätt att hantera civilrättsliga frågor och därmed också olika ställning för sakägarna. Skillnaderna motiveras oftast av reglernas olika historiska bakgrund. Det är fråga om prövningssystem som varit etablerade under lång tid och där det fordras noggranna överväganden i alla enskilda delar innan konkreta ändringsförslag kan lämnas. De mindre genomgripande förändringar av prövningsordningen som föreslås här i syfte att kunna genomföras efter den detaljgenomgång som kommer att ske i vårt slutbetänkande, bör dock ses i ljuset av en mer långsiktig vision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Den vision som skisseras här är inte underbyggd av utredningar på samma sätt som övriga kapitel i betänkandet. Den är i stället att se som en idéskiss i ett långsiktigt perspektiv som också ligger bortom vårt slutbetänkande. De enskilda förslagen i betänkandet syftar alltså inte till att nå visionen utan enbart att vara steg i riktning mot den – eller att åtminstone inte motverka den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I det långsiktiga perspektivet är det alltså i många fall inte längre motiverat att behålla olika bestämmelser för de olika typer av verksamheter och åtgärder på vilka miljöbalken är tillämplig. En strävan bör vara att så långt som möjligt få gemensamma materiella och processuella bestämmelser. Det skulle innebära att den nuvarande avgränsningen mellan olika slag av verksamheter skulle luckras upp. Samtliga delar av ett projekt som innehåller både miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och täktverksamhet skulle kunna prövas som en enhet. I en förlängning skulle det alltså bli möjligt att meddela tillstånd enligt miljöbalken, inte enligt balkens enskilda kapitel. Då skulle det också vara möjligt att frivilligt söka tillstånd till verksamheter som täcks av balken och som inte är att hänföra till något av kapitlen med särskilda bestämmelser. Innan detta kan bli verklighet måste dock frågan om prövningens omfattning i samband med ändringar få en lösning. Det skulle naturligtvis inte vara effektivt om det alltid skulle erfordras en heltäckande prövning så snart en mindre del av ett projekt ändrades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft1"&gt;När det gäller de materiella bestämmelserna är det balkens hänsynsregler som är av störst intresse. Förutom de allmänna hänsynsreglerna finns det i dag särskilda hänsynsregler insprängda i de kapitel i miljöbalken som innehåller särskilda bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft16"&gt;Visioner och övergripande synpunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;vissa verksamheter. I många fall fordras det sådana särskilda hänsynsregler på grund av verksamheternas eller åtgärdernas speciella egenarter eller på grund av särskilda bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EG-direktiv.&lt;/NOBR&gt; För en del av dem är det dock inte uppenbart att de enbart måste gälla för just den aktuella verksamhetstypen. De skulle alltså möjligen kunna tas bort eller omarbetas så att de i stället kan gälla generellt som allmänna hänsynsregler. Detta skulle innebära en ökad samordning av de materiella bestämmelserna, vilket också i sin tur skulle förbättra förutsättningarna för att integrera prövningen av olika typer av verksamheter och åtgärder enligt balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Förutom att det alltså finns samordningsvinster att göra, finns det också nackdelar med att utan vägande skäl behålla särskilda hänsynsregler av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;När det finns särskilda regler för en verksamhetstyp kan det vara svårt att avgöra hur dessa skall förhålla sig till de allmänna hänsynsreglerna. Det finns en risk att de särskilda hänsynsreglerna – som oftast hämtats från tidigare gällande lagstiftning – tillämpas i första hand och att de därmed i viss mån blockerar tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. De särskilda reglerna kan alltså i värsta fall fungera konserverande så att miljöbalkens mål inte får fullt genomslag. Det är nämligen i hög grad genom de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. som miljöbalkens mål kan omsättas i konkreta krav och bestämmelser i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;När det gäller samordningen av de processuella bestämmelserna är det framför allt tillståndsprövningen som är av intresse för oss. I ett långsiktigt perspektiv är det mycket som talar för att all tillståndsprövning i första instans borde ske hos förvaltningsmyndighet och inte hos domstol. Det innebär att de civilrättsliga frågorna om markåtkomst, tvångsrätt och ersättningar för intrång och skador lämpligen bör frikopplas från den renodlade miljöprövningen och prövas av allmän domstol. Tillståndsprövningen skulle då kunna fokuseras på miljöfrågorna som därmed stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Miljöprövningen, dvs. den del av tillståndsprövningen som utgår från de allmänna hänsynsreglerna och balkens övriga hänsynsregler, bör alltså på längre sikt ske hos en förvaltningsmyndighet i första instans. Miljöprövningen är i allt väsentligt en uppgift av förvaltningsrättslig karaktär. Prövningen fordrar ett brett kunskapsunderlag från många områden, där bland annat de tekniska och naturvetenskapliga frågorna har stor betydelse och där inslaget av samhällsplanering ofta är stort. Förvaltningsmyndigheter är bäst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Visioner och övergripande synpunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;lämpade för att så effektivt och flexibelt som möjligt hämta in ett brett beslutsunderlag till grund för bästa möjliga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;De allmänna domstolarna är bäst avpassade för en rättssäker tvistelösning. Överprövningen av överklagade beslut samt frågorna av civilrättslig natur hör naturligt hemma hos miljödomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;En sådan arbetsfördelning mellan förvaltningsmyndigheter och miljödomstolar stämmer bättre överens med vad som normalt gäller i samhället. Den bedöms också ta tillvara miljöintresset på bästa sätt, samtidigt som den bedöms spara tid och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Ett avgörande argument mot att i dag överföra all tillståndsprövning i första instans till förvaltningsmyndighet är att det är svårt att finna förvaltningsmyndigheter som är lämpade för uppgiften. Det är länsstyrelserna, i form av miljöprövningsdelegationer, som ligger närmast till hands, men eftersom de är så många till antalet – 21 stycken – är det omöjligt att upprätthålla tillräcklig kompetens på var och en av dem för att klara prövningen av de största och mest komplicerade förprövningspliktiga verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Situationen kan dock komma att förändras inom en inte alltför avlägsen framtid. EG:s ramdirektiv för vatten kommer att medföra att vi i Sverige måste inrätta avrinningsmyndigheter. Utredningen svensk vattenadministration håller för närvarande på att utreda frågan om avrinningsmyndigheternas organisation. Utredningen kommer senast den 30 november 2002 att lämna förslag när det gäller exempelvis avrinningsmyndigheternas antal och geografiska områden. Med den inriktning som utredningen för närvarande har är det troligt att förslaget kommer att utmynna i ganska få myndigheter (4 diskuteras) uppdelade efter avrinningsområden. Det är troligt att de kommer att ha någon form av anknytning till länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft1"&gt;Det antal avrinningsmyndigheter som diskuteras skulle också kunna vara lämpligt för en organisation av förvaltningsmyndigheter med ansvar för tillståndsprövning. Det skulle vidare vara lämpligt även för tillståndsmyndigheter att ha en geografisk uppdelning som följer avrinningsområden. Det fordras också – åtminstone delvis – samma slag av kompetenser för en avrinningsmyndighet och en tillståndsprövningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;En vision när det gäller den framtida tillståndsprövningen enligt miljöbalken är att prövningen skulle kunna ske i förvaltningsmyndigheter av samma antal, på samma orter och med ansvar för samma geografiska områden som avrinningsmyndigheterna. Hur organisationerna närmare skulle förhålla sig till varandra och till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft16"&gt;Visioner och övergripande synpunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;länsstyrelsernas organisation och vilken sammansättning och form tillståndsmyndigheterna skulle ha är öppna frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Tanken är att dessa nya tillståndsmyndigheter skulle pröva samtliga &lt;NOBR&gt;A-verksamheter&lt;/NOBR&gt; (både miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter) i första instans, medan &lt;NOBR&gt;B-verksamheterna&lt;/NOBR&gt; skulle prövas av länsstyrelserna (miljöprövningsdelegationerna) som nu. De föreslagna &lt;NOBR&gt;C-verksamheterna&lt;/NOBR&gt; när det gäller vattenverksamheter skulle också prövas av länsstyrelserna. Med nya tillståndsmyndigheter skulle det naturligtvis finnas anledning att på nytt överväga gränsdragningen mellan A- och &lt;NOBR&gt;B-verksamheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Miljödomstolarna skulle förutom att pröva de civilrättsliga frågorna i anknytning till miljöbalken få rollen som överprövningsinstanser. Beslut från länsstyrelserna skulle överklagas direkt till miljödomstolarna utan att passera de nya tillståndsmyndigheterna. Den närmare utformningen av överinstanserna skulle få övervägas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;En viktig fråga för den framtida visionen är sakägarnas ställning. I ett långsiktigt perspektiv framstår det inte som rättvist att sakägarna när det gäller vattenverksamhet skall ha en så mycket starkare ställning än sakägarna när det gäller miljöfarliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Om miljöprövningen av alla vattenverksamheter sker vid förvaltningsmyndighet mister sakägarna sin nuvarande rätt till ersättning för rättegångskostnader i den delen. Rätten till ersättning för rättegångskostnader vid prövning av frågor om markåtkomst, tvångsrätt och ersättningar för intrång och skador skulle dock vara oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Sakägare vid miljöfarliga verksamheter har aldrig haft någon rätt till ersättning för rättegångskostnader i samband med miljöprövning. Det bör dock finnas förutsättningar att förbättra dessa sakägares ställning genom att öka deras möjligheter att få frågor om ersättning för skador prövade. Det skulle eventuellt kunna ske exempelvis genom att frågor av detta slag lyfts direkt från miljöprövningsärendet till domstol, i stället för att sakägaren som nu skall vara tvungen att på egen hand initiera målet genom ansökan om stämning. Denna och andra möjligheter skulle behöva undersökas vidare i kommande steg mot visionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;I kapitel 5 i detta betänkande redovisar vi två alternativ till den nuvarande prövningsordningen för vattenverksamhet. Alternativ 1 innebär att miljöprövningen helt skiljs från de civilrättsliga frågorna. Det alternativet ger förutsättningar för att pröva alla vattenverksamheter i förvaltningsmyndighet. Alternativ 2 innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Visioner och övergripande synpunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;mindre vattenverksamheter som inte innehåller några tvistiga civilrättsliga frågor kan prövas i förvaltningsmyndighet. Båda de utredda alternativen förutsätter nuvarande myndighetsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Den prövningsordning som skisseras i visionen bygger på alternativ 1 för vattenverksamhet, men förutsätter därutöver en ny myndighetsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Även om vi i kapitel 5, med utgångspunkt i den nuvarande myndighetsorganisationen, i ett kortsiktigt perspektiv föreslår att alternativ 2 genomförs, anser vi alltså att det finns skäl att i ett längre tidsperspektiv överväga visionen. Vi anser således att fördelarna med prövning hos en kompetent förvaltningsmyndighet i första instans, med åtföljande möjligheter till gemensam behandling av tillståndsprövningen av olika slag av verksamheter (vattenverksamheter, miljöfarliga verksamheter och täkter), väger tyngre än de fördelar som följer av att civilrättsliga frågor kan behandlas samtidigt med tillståndsprövningen i de vattenmål där de civilrättsliga frågorna är tvistiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;Sammanfattningsvis innebär alltså visionerna så långt möjligt gemensamma materiella och processuella regler för alla tillståndspliktiga verksamheter i balken. All tillståndsprövning i första instans skulle ske hos förvaltningsmyndighet, där de största verksamheterna av olika slag skulle prövas av ca 4 nya tillståndsmyndigheter som täcker samma områden som de nya avrinningsmyndigheterna. Domstolarna skulle pröva civilrättsliga frågor och överklagade ärenden. Sakägarna vid miljöfarliga verksamheter skulle ges en stärkt ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p183 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;I vårt uppdrag understryks att tillämpningen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler kommer att ha stor betydelse för vilket genomslag miljöbalken får och för möjligheterna att uppnå dess mål. En viktig utgångspunkt för vårt arbete skall vara hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas när det gäller ärenden om tillstånd eller motsvarande prövning som följer av miljöbalken liksom i frågor som rör den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I fråga om små och medelstora företag skall vi belysa hur dessa påverkas av hänsynsreglerna och vid behov föreslå åtgärder för att underlätta för företagen att leva upp till miljöbalkens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;I detta kapitel lämnas en lägesrapport för den undersökning som pågår och som gäller tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna hos myndigheter och domstolar. Arbetet har hittills främst varit inriktat på beslut från kommunala miljönämnder och från länsstyrelser men även på domar och beslut från Miljööverdomstolen och Högsta domstolen. Resultatet av det arbetet redovisas i detta kapitel. Än så länge begränsar sig slutsatserna till vad som kommit fram vid dessa genomgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Under det fortsatta arbetet kommer också domar från miljödomstolarna att täckas in. Erfarenheterna från uppföljningen av beslut och domar från myndigheter och domstolar kommer också att i det fortsatta arbetet ligga till grund för ytterligare utredningar. Därefter kommer samlade och mer ingående slutsatser beträffande tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna hos domstolar och andra myndigheter att kunna redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Uppläggning och genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;I den pågående undersökningen studerar vi tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna bland annat genom att gå igenom och analysera beslut och domar som samlas in från tillstånds- och till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;synsmyndigheter. Arbetet läggs upp så att vi under sexmånadersperioder samlar in samtliga beslut och domar enligt miljöbalken från vissa utvalda kommunala miljönämnder, länsstyrelser och miljödomstolar. Turordningen anpassas efter hur miljöbalkens materiella regler successivt får genomslag hos de olika myndigheterna och domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Under den första halvårsperioden samlades därför beslut från de utvalda miljönämnderna in, varefter insamlingen övergick till de utvalda länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;I det fortsatta arbetet kommer insamling av domar från miljödomstolarna att ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Därutöver samlas in samtliga domar och beslut från Miljööverdomstolen och alla miljöavgöranden från Högsta domstolen under hela undersökningsperioden från och med år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Insamlingarna omfattar alla beslut och domar som meddelas med stöd av miljöbalken och dess förordningar. För länsstyrelserna har insamlingen dock inskränkt sig till de beslut som länsstyrelsen fattat som första prövningsinstans. Beslut i överklagade ärenden från miljönämnderna har alltså inte tagits med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Genomgångarna ger en allmän bild av vilka typer av avgöranden som fattas och i vilken utsträckning de är sådana att de allmänna hänsynsreglerna bör ha en betydande roll. De ger också underlag för vissa slutsatser om tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna. De kommer dock under det fortsatta arbetet att få kompletteras genom fördjupade frågor till tillstånds- och tillsynsmyndigheterna innan det går att dra några samlade och mer ingående slutsatser om hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Syftet med analysen av beslut och domar är alltså i första hand att studera hur sakfrågorna bedöms hos myndigheter och domstolar med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna. Dessutom passar vi på att som underlag för våra övriga utredningsuppdrag också låta genomgångarna belysa hur andra bestämmelser som tillkommit genom miljöbalken tillämpas för att tillvarata miljöintressena. Genomgångarna är alltså till sin helhet inriktade på miljöbalkens materiella regler; hur bestämmelserna tillämpas i sak. I vissa fall kan handläggningsrutiner och andra frågor av processuell karaktär också ha betydelse för det materiella utfallet. Det görs dock inte någon systematisk genomgång av denna typ av frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;Analysen av de insamlade avgörandena sker mot bakgrund av ett antal frågeställningar som vi bedömer vara viktiga för att belysa hur miljöbalkens nya regler för att tillvarata miljöintressena tillämpas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft1"&gt;praktiken. Inför analysen konstaterade vi att det är av särskilt intresse att fånga upp sådana avgöranden som belyser följande aspekter och frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft32"&gt;Särskilda frågeställningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Miljöbalkens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Tillämpas miljöbalken på andra verksamheter eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;åtgärder än den tidigare lagstiftningen?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;Prövningens omfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Hur avgränsas prövningen? Vilken är inställningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;till så kallade påbyggnadstillstånd?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Tillämpningen av balkens miljömål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Tillämpas 1 kap. 1 § direkt eller endast indirekt?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Tillämpningen av bestämmelser om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Tillämpas bestämmelserna på något annat sätt än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;hushållning med mark och vatten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;de gjorde med tidigare lagstiftning?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Tillämpning av miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;I vilken omfattning påverkar förekomsten av miljö-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;kvalitetsnormer och eventuella åtgärdsprogram olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;typer av beslut?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Vilka krav ställs på det sakliga innehållet i miljö-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;annat beslutsunderlag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;konsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;Tillämpningen av allmänna och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Leder miljöbalkens hänsynsregler till andra överväg-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;särskilda hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;anden och krav än tidigare? Ställs det alltså krav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;beträffande andra sakfrågor än tidigare, exempelvis&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;vad gäller energihushållning, säkerhet eller tran-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;sporter?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;Frågor om följdverksamheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Vilka typer av följdverksamheter förekommer i över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;vägandena? Hur påverkar de avgörandena?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft36"&gt;Deltagande av remissmyndigheter och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;Har valet av remissmyndigheter påverkats av att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;miljöorganisationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;miljöbalken täcker fler frågeställningar än tidigare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;lagstiftning? I vilken utsträckning deltar miljöorgan-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;isationer vid prövningar?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;Tillämpning av &lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Finns det behov av att göra &lt;NOBR&gt;EG-konform&lt;/NOBR&gt; tolkning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;några av miljöbalkens bestämmelser, och i så fall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;vilka och hur?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Egen utredning hos tillståndsmyn-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Hur fungerar myndigheternas officialprövningsskyl-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;digheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;dighet i den delen?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Samtliga frågeställningar är naturligtvis inte relevanta i alla typer av beslut, och det anges heller inte alltid explicit i besluten att det är just någon av de ovanstående frågorna som är av intresse. Vid identifieringen av intressanta beslut blir därför i praktiken det viktigaste kriteriet om beslutet i sak lika gärna hade kunnat fattas med stöd av gammal lagstiftning, eller om miljöbalkens nya regler medfört ställningstaganden eller krav som inte kunnat bli följden tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Också när det gäller tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna är det miljöbalkens nya möjligheter i förhållande till den gamla lagstiftningen som är av störst intresse. Vad har exempelvis kunskapskravet fått för betydelse? Ställs det krav på energihushållning? Hur hanteras produktvalsprincipen i mål och ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och täkter? Har säkerhetsfrågorna fått ökad tyngd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Det är svårare att utifrån besluten dra slutsatser när det gäller om sådana regler som även fanns i den gamla lagstiftningen, och som införts i balken, fått en strängare tillämpning. Det gäller exempelvis kravet på en god lokalisering och kravet på skyddsåtgärder. Om det numera skulle ställas hårdare krav på skyddsåtgärder är det svårt att veta om detta är att hänföra till den strängare lydelsen i lagtexten eller om det är fråga om en fortsättning på den teknisk/miljömässiga utveckling som pågått och pågår utan direkt samband med lagens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Det bör också understrykas att utfallet i beslut och domar inte ger någon fullständig bild av vilken betydelse eller genomslagskraft miljöbalkens allmänna hänsynsregler har fått hos miljöbalkens aktörer. De allmänna hänsynsreglerna kan i många fall ha stor betydelse vid muntliga kontakter mellan myndigheter och verksamhetsutövare och vid planeringen av myndigheternas arbete. Reglernas betydelse i dessa delar avspeglas inte av beslut i enskilda ärenden. Som exempel kan nämnas att om en verksamhetsutövare redan lever upp till miljöbalkens bestämmelser, resulterar troligen ett tillsynsbesök inte i något beslut över huvud taget. Vårt uppdrag är dock begränsat till att avse tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna i ärenden som gäller tillstånd, tillsyn och tillsynsvägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Vi räknar med att kunna få en tydligare bild av de allmänna hänsynsreglernas verkliga genomslagskraft efter fördjupade frågor till myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Genomgång av beslut från kommunala miljönämnder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft1"&gt;För de ärenden som handläggs av de kommunala miljönämnderna har införandet av miljöbalkens allmänna och särskilda hänsynsregler inte haft så stor betydelse. Den nya lagstiftningen kan i flertalet fall inte bedömas ha lett till andra bedömningar eller krav än vad den gamla skulle ha gjort. I den mån det ställs nya typer av krav gäller de främst kemikalieanvändning och säkerhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;Olikheterna i vilka krav som ställs bedöms vara större mellan kommunerna inbördes än mellan miljöbalken och tidigare lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft1"&gt;Beslut från sex kommunala miljönämnder har samlats in under perioden oktober 2000 – mars 2001. Valet av kommuner har avsett att spegla olika typer av boendestruktur och huvudsaklig näringsinriktning. De kommuner som omfattats är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Botkyrka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Falun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kristianstad (insamlingen begränsad till oktober 2000 – mitten av februari 2001)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Lycksele&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Malmö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Tanum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft15"&gt;De valda kommunerna skiljer sig åt i flera avseenden. För att något illustrera kommunernas olika förutsättningar anges här befolkningsantalet och befolkningstätheten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Kommun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;SPAN class="p202 ft39"&gt;Befolkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft32"&gt;Invånare per km&lt;SPAN class="ft40"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;SPAN class="p204 ft39"&gt;(utgången av år 2000)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Botkyrka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p205 ft39"&gt;73 097&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;SPAN class="p206 ft39"&gt;367&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Falun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p205 ft39"&gt;54 426&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;SPAN class="p206 ft39"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Kristianstad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p205 ft39"&gt;74 161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;SPAN class="p206 ft39"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Lycksele&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;SPAN class="p205 ft39"&gt;13 058&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;SPAN class="p206 ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Malmö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p205 ft39"&gt;259 579&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;SPAN class="p206 ft39"&gt;1 677&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Tanum&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;SPAN class="p205 ft39"&gt;12 105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;SPAN class="p206 ft39"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;Förutom olikheterna i befolkningsstruktur och näringsinriktning kan kommunerna också ha delvis olika arbetsuppgifter beroende på vad som exempelvis delegerats från länsstyrelse och vad som anges i kommunens egna föreskrifter. De naturliga förhållandena kan också skilja sig mellan kommunerna, med exempelvis olika tillgång till grundvatten och känslighet för olika slag av föroreningar. Det finns alltså ett antal orsaker till att besluten i flera avseenden kan skilja sig mellan kommunerna. Miljöbalkens materiella regler gäller dock naturligtvis lika i alla kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunernas olika typer av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Sammanlagt har 916 beslut samlats in från de sex kommunerna. Innan de kan analyseras med avseende på hur de allmänna hänsynsreglerna och miljöbalkens andra materiella regler tillämpas, finns det behov av att grovt gruppera dem efter olika typer. Grupperingen syftar till att förbättra överblicken över besluten. Den kan också vara av betydelse eftersom det kan finnas större eller mindre anledning att förvänta sig en tillämpning av miljöbalkens nya bestämmelser i olika typer av beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;I tabell 1 i bilaga 4 till betänkandet redovisas de insamlade besluten från de olika kommunerna uppdelat på olika grupper. Grupperingen har skett i två nivåer, dels efter huvudtyper, dels mer detaljerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;De huvudtyper som har valts för de kommunala besluten är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;beslut av enbart formell karaktär som inte innebär någon miljöbedömning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;tillståndsbeslut samt sådana tillsynsbeslut som är av tillståndskaraktär, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;renodlade tillsynsbeslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft1"&gt;För de kommuner till vilka frågor om strandskydd har delegerats tillkommer huvudgruppen områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Det är totalt ca 20 procent av besluten som kan hänföras till huvudtypen a där de allmänna hänsynsreglerna inte har någon direkt tillämpning. Huvudtyperna b och c, där de allmänna hänsynsreglerna generellt sett bör kunna tillämpas, utgör tillsammans ca 75 procent av besluten. De båda huvudtyperna skiljer inte särskilt mycket i storlek inbördes. Resterande ca 5 procent utgörs av strandskyddsdispenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Det finns stora skillnader mellan olika kommuner, dels när det gäller antalet beslut, dels när det gäller hur besluten fördelar sig på olika huvudtyper. Exempelvis är antalet beslut per kommuninvånare tio gånger större i Tanum än i Lycksele. Förhållandet mellan beslut av formell natur (typ a) å ena sidan och av materiell natur (typerna b och c) å andra sidan varierar också. I Tanum har inte fattats några formella beslut över huvud taget och i Malmö har bara fattats ett formellt beslut per tio materiella. I Botkyrka och Lycksele däremot har fattats 13 respektive 15 formella beslut per tio materiella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Skillnaderna kan inte enbart förklaras av olika befolkningsstruktur (t.ex. förhållandet mellan tätort och glesbygd eller antalet sommarboende/turister), olika huvudsakliga näringsinriktning (t.ex. industri, jordbruk, service eller tjänstesektor) eller olika fysiska förutsättningar. Det finns säkerligen också skillnader i handläggningsrutiner som innebär att ärenden dokumenteras mer eller mindre formellt i olika kommuner. Ett ställningstagande som i en kommun får formen av ett skriftligt beslut kan sannolikt i en annan kommun få formen av protokoll eller muntligt besked. Det finns också skillnader i resurser och i hur olika arbetsuppgifter kan ha prioriterats hos de olika kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft23"&gt;Besluten av enbart formell karaktär som inte innehåller miljöbedömningar (huvudtyp a)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;Ungefär hälften av besluten av formell karaktär gäller miljösanktionsavgifter och den andra hälften avgifter för prövning och tillsyn. Övriga beslut av formell karaktär är sådana som exempelvis gäller anstånd med att ge in rapporter, återkallelser av beslut beträffande verksamhet som upphört och förelägganden att betala miljöskade- och saneringsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller beslut om miljösanktionsavgifter. I Malmö och Tanum har det inte fattats några beslut om miljösanktionsavgifter, medan antalet sådana beslut varit relativt stort i Falun och Kristianstad. Ofta fattas det ett stort antal beslut om miljösanktionsavgifter vid enstaka miljönämndssammanträden. Det kan alltså vara så att den sexmånadersperiod under vilken undersökningen varat inte är tillräcklig för att hinna fånga upp och utjämna beslutsmängden från de relativt få beslutstillfällena. Undersökningen ger därmed inte någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;riktig bild av hur besluten om miljösanktionsavgifter fördelar sig mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;När det gäller besluten om prövnings- och tillsynsavgifter går det inte heller att dra några särskilda slutsatser. I själva verket finns många av de beslut som fattas om avgifter med som delar i andra typer av beslut och redovisningen i vår tabell är därför inte på något sätt fullständig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft15"&gt;I det här sammanhanget tas besluten av formell karaktär med främst därför att de kan avskrivas från att vara av intresse ur de allmänna hänsynsreglernas synvinkel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;Tillståndsbesluten samt de tillsynsbeslut som är av tillståndskaraktär (huvudtyp b)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft15"&gt;De ärenden som resulterar i beslut av denna huvudtyp har det gemensamt att de initierats av verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Den största enskilda gruppen av ärenden inom huvudtypen gäller avloppsanordningar; det är främst fråga om tillstånd till nya eller ändrade enskilda avlopp samt ändrade tömningsintervall för slamavskiljare. Besluten om avloppsanordningar utgör ca 40 procent av de beslut som är av tillståndskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Också när det gäller antalet beslut inom denna huvudtyp, och den mer detaljerade uppdelningen på vilka typer av ärenden de avser, är det stora skillnader mellan kommunerna. Det kan till en stor del förklaras av kommunernas olika förutsättningar; i en tätortskommun som Malmö finns det inte anledning att förvänta sig samma andel beslut om enskilda avloppsanordningar som i en landsortskommun som Tanum där det dessutom förekommer många sommarbostäder. Det är dock möjligen förvånande att antalet industriärenden i Botkyrka och Falun inte är större än vad som registrerats (4 i vardera kommun) med hänsyn till antalet ärenden av detta slag i Malmö och Kristianstad (32 respektive 15). Det är också förvånande att det enbart är i Falun och Kristianstad som det förekommer beslut i anmälningsärenden om ”vård m m” (dvs. hälsoinriktade beslut enligt 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;I denna huvudtyp av beslut borde kommunens egna prioriteringar av miljöskyddsarbetet få ett mindre genomslag eftersom ärendena inte initieras av myndigheten själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft3"&gt;De renodlade tillsynsbesluten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Många av de renodlade tillsynsbesluten hos de kommunala miljönämnderna har initierats av någon annan än verksamhetsutövaren själv, nämligen av myndigheten eller av någon som störs av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Den avgjort största enskilda posten av beslut inom huvudtypen (46 %) gäller störningar i bostäder. Det kan vara fråga om både störningar inom fastigheten (t.ex. dålig ventilation, mögellukt eller buller från hiss, tvättstuga eller grannar) och störningar från verksamheter utanför fastigheten (t.ex. gatustädning, kyrkklockor, trafik eller restaurangmusik). Bakgrunden till dessa ärenden är att någon har framfört klagomål till miljönämnden om en störning. Miljökontoret har därefter gjort besök, ibland mätningar, och har haft kontakt med den ansvarige – fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren – som vidtagit åtgärder så att störningarna upphört. I vissa fall konstaterar miljökontoret i stället att störningarna inte motsvarar olägenhet enligt miljöbalken eller att ärendet av någon orsak inte längre är aktuellt. Det stora flertalet ärenden i denna kategori resulterar därmed i avskrivningsbeslut. Det är bara en mindre andel där miljönämnden är tvungen att ingripa med ett föreläggande om åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Antalet beslut inom denna huvudtyp skiljer också kraftigt mellan de olika kommunerna. Av de totalt 173 besluten som gäller störningar i bostäder kommer 164 från Malmö. Eftersom antalet klagomål per innevånare inte borde skilja sig särskilt mycket mellan den kommunen och de andra kommunerna med mycket tätbebyggelse är det troligen fråga om olikheter i dokumentationen av ärendena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;Ett sådant förhållande som att Kristianstads kommun står för 38 av de totalt 41 besiktningarna av oljecisterner är sannolikt i stället beroende dels på kommunens bebyggelsestruktur, dels på prioriteringar av insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Hur tillämpar kommunerna miljöbalkens allmänna hänsynsregler och andra nya bestämmelser?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Kartläggningen av de olika typerna av beslut ovan syftar till att ge underlag för en bedömning av i vilken utsträckning det är rimligt att förvänta sig att de allmänna hänsynsreglerna eller andra regler som tillkommit genom miljöbalken skall ha betydelse för besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Det har redan konstaterats ovan att det i de formella besluten – dvs. i ca 20 procent av det totala antalet beslut – inte finns anledning att förvänta sig en tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna eller andra materiella regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;I förhållande till motsvarande mål och ärenden hos miljödomstolar och länsstyrelser är många av tillsyns- och tillståndsbesluten hos de kommunala miljönämnderna miljömässigt okomplicerade i det avseendet att störningen eller olägenheten är tydlig, samtidigt som de nödvändiga åtgärderna också är lätta att peka ut. Det gäller exempelvis de tillsynsärenden där privatpersoner störs i sin bostad. Enbart ”bostadsgruppen” utgör hela 20 procent av det totala antalet insamlade beslut. Motsvarande förhållanden gäller också i många av de övriga grupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;I detta slag av ärenden sätts de allmänna hänsynsreglerna inte på prov eftersom det inte är så många olika faktorer som måste vägas samman. Avvägningarna av vad som är rimliga krav i det enskilda fallet kan däremot vara svåra. Likartade avvägningar gjordes dock även med stöd av den tidigare lagstiftningen och de beslut som fattas med stöd av miljöbalken ställer inte heller krav på andra åtgärder än vad beslut enligt den tidigare lagstiftningen skulle ha gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;De tillstånds- och tillsynsbeslut som fattas av de kommunala miljönämnderna utgörs till stor del av detta slag av förhållandevis miljömässigt okomplicerade fall. Det finns därmed inte anledning att förvänta sig att de allmänna hänsynsreglerna skall ha medfört ändrade ställningstaganden i någon större utsträckning jämfört med förhållandena innan miljöbalken trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Möjligen hade man kunnat vänta sig att några kommuner skulle ha startat tillsynskampanjer inriktade på någon eller några av de miljöfrågor som är nya eller utvidgade i miljöbalken jämfört med tidigare lagstiftning, t.ex. energihushållning eller kemikalieanvändning. Någon sådan kampanj har dock inte kunnat fångas upp i de sex aktuella kommunerna under den tid undersökningen varat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Det är givetvis så att enbart de skriftliga besluten inte ger en fullständig bild av tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna hos kommunerna. Den stora del av miljönämndernas arbete som baserar sig på bestämmelserna i miljöbalken men som inte resulterar i skriftliga beslut täcks inte in av denna undersökning. I samtliga tillståndsärenden måste dock beslut fattas. De tillsynsärenden som är kontroversiella och där tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna kan få avgörande betydelse bör också utmynna i skriftliga beslut hos samtliga de undersökta kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Det är också endast i ett fåtal beslut från miljönämnderna där införandet av miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna har inneburit någon större förändring jämfört med tidigare. I själva verket framstår olikheterna kommunerna emellan som större än den förändring som miljöbalken inneburit jämfört med tidigare lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Som exempel för att belysa skillnaderna mellan kommunerna bifogas två beslut från Falu respektive Botkyrka kommuner som båda gäller inrättande av värmepumpsanläggningar (bilaga 5 och 6). Sådana anläggningar är enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anmälningspliktiga. Kommunen har också rätt att föreskriva att det skall krävas tillstånd av miljönämnden, vilket skett i Botkyrka. Av exemplen framgår att det för samma typ av anläggning i den ena kommunen (Falun) räcker med en anmälan som endast resulterar i allmänt hållna krav, medan det i den andra (Botkyrka) lämnas ett tidsbegränsat tillstånd med femton specificerade villkorspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Ytterligare exempel som visar olikheter mellan kommunerna i vilka krav som ställs på likartade anläggningar är bifogade beslut från Tanums och Kristianstads kommuner som båda gäller installation av toaletter med infiltrationsanläggningar (bilaga 7 och 8). För anläggningen i Tanum ställs också krav på urinseparation. Av exemplen framgår att villkoren i det ena fallet (Tanum) är betydligt mer detaljerade och omfattar fler miljöaspekter än i det andra fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;Exemplen avser alltså att belysa att det finns skillnader mellan kommunerna när det gäller utformningen av kraven på likartade anläggningar. I det här sammanhanget har det inte gjorts någon uppföljning av om något av besluten överprövats och vilket resultatet i så fall blivit. Det som är av intresse här är att konstatera att olikheter föreligger, inte att värdera de enskilda besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;En allmän reflexion är att det verkar vara en fördel för miljönämnderna att i det stora antalet ärenden som gäller störningar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;boendemiljön slippa, som tidigare, tvingas välja om miljöskyddslagen eller hälsoskyddslagen skall tillämpas. Det är tillräckligt med tillsynsbestämmelserna och hänsynsreglerna och miljönämndens spelrum begränsas av tillsynsförordningens bestämmelser om fördelningen av tillsynsansvaret. Däremot måste man givetvis även fortsättningsvis välja mot vem kraven skall riktas; exempelvis om man vid bullerstörningar i en bostad skall vända sig mot den som utövar den bullrande verksamheten, fastighetsägaren (isoleringsåtgärder) eller om det möjligen är mera relevant med en hänvisning till jordabalkens bestämmelser om hyra (störningar från bullrande grannar i hyreshus).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;Särskilda frågeställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Bland de särskilda frågeställningar som nämndes under avsnittet 3.1 är det utöver frågan om tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna möjligen frågan om miljöbalkens tillämpningsområde som kan vara av intresse när det gäller miljönämndernas beslut. Miljönämnderna kan i egenskap av tillsynsmyndigheter konfronteras med verksamheter och åtgärder som ligger inom miljöbalkens vida tillämpningsområde, men som inte skulle ha täckts av tidigare lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Enligt tillsynsförordningen har de kommunala miljönämnderna ansvar för den operativa tillsynen beträffande vissa typer av verksamheter och åtgärder som också omfattades av tidigare lagars tillämpningsområden. Enligt förordningen är det Naturvårdsverket som har det övergripande tillsynsansvaret och som alltså är den myndighet som skall fatta beslut inom miljöbalkens nya tillämpningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Trots att miljönämnderna inte har ansvar för tillsynen inom de nya tillämpningsområdena, finns det ändå något beslut som möjligen kan ses som gränsfall i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Det gäller Miljönämnden i Malmö som har förelagt ett rederi att sanera ett oljeutsläpp i vatten. Utsläppet uppstod vid tankning av en båt och kan delvis ha haft samband med brister i båtens överfyllnadsskydd. Vad som är intressant i detta sammanhang är att föreläggandet alltså gällde en rörlig utsläppskälla (båt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft3"&gt;De allmänna hänsynsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;När det gäller tillämpningen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler kan följande konstateras. Liksom när det gäller tidigare enskilda exempel är det också här viktigt att påpeka att besluten fattats av första prövningsinstans och att man alltså inte vet hur de skulle stå sig vid en eventuell överprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Det har inte gått att finna några exempel på beslut där &lt;SPAN class="ft3"&gt;kunskapskravet i 2 kap. 2 § &lt;/SPAN&gt;tydligt gjort sig gällande. Visserligen finns i en del beslut med krav på ytterligare undersökningar hänvisningar till 2 kap. 2 §, men kravens sakinnehåll skiljer sig inte på något tydligt sätt från vad som skulle ha kunnat förekomma med tidigare lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Kraven på &lt;/SPAN&gt;skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i 2 kap. 3 § &lt;SPAN class="ft1"&gt;skiljer sig överlag inte särskilt mycket från vad som gällde tidigare. Som redan konstaterats är det också svårt att avgöra om eventuella skärpningar av kraven beträffande störningar som redan tidigare reglerades är att hänföra till miljöbalkens strängare bestämmelser (t.ex. 2 kap. 7 §) eller om de är en följd av teknisk och kunskapsmässig utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Vad som är av intresse är dock om kraven är inriktade på nya typer av störningar eller störningsrisker. Har miljöbalkens mål medfört att nya typer av krav kunnat ställas? Har exempelvis säkerhetsfrågorna eller transportfrågorna lyfts fram i större utsträckning än tidigare? Förekommer naturvårdshänsyn i kraven som riktas mot verksamhetsutövare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;När det gäller säkerhetsfrågorna finns det exempel på villkor och föreskrifter i förelägganden som syftar till att öka säkerheten genom att förebygga olyckor eller minska konsekvenserna av olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;Exempelvis finns det i Kristianstads kommun i de beslut som fattas efter anmälan om installation av värmepumpar regelmässigt villkor om materialvalet i syfte att förhindra sönderfrysning. Sådana villkor finns också i motsvarande tillståndsbeslut från Botkyrka kommun. I Tanums kommun lämnas som svar på anmälningar om värmepumpar bl.a. råd om utmärkning av köldbärarkretsen för att förhindra skador vid markarbeten. I samma kommun finns i vissa tillståndsbeslut beträffande infiltrationsanläggningar för enskilda avlopp villkor om att anläggningen inte får utsättas för ständiga belastningar från fordon och därför inte får placeras under parkeringsplats, väg eller liknande. Det finns också en föreskrift om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;spilltråg vid förvaring av diesel m.m. på grund av sin placering (brygga) måste utföras av korrosionsbeständigt material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Transporterna skulle kunna vara av intresse både i den utsträckning de behandlas som följdföretag (16 kap. 7 §), om de regleras genom föreskrifter om skyddsåtgärder eller begränsningar (2 kap. 3 §) eller om de behandlas från energihushållningsperspektiv (2 kap. 5 §). De insamlade besluten från miljönämnderna ger dock inte några exempel i dessa avseenden. Besluten är dock inte heller av den karaktären att de ger anledning att förvänta något större antal exempel av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Det finns några exempel på krav riktade mot miljöfarlig verksamhet och som innebär begränsningar och skyddsåtgärder med hänsyn till natur- och kulturmiljöer. Tillståndsbeslut rörande avloppsanordningar från Tanums kommun innehåller villkor om att vid markarbetena (för en infiltrationsanläggning) skall hänsyn tas för att i möjligaste mån begränsa skadorna på vegetationen (se bilaga 7, andra villkorspunkten). Beslutet i bilagan innehåller också villkor om att återställa en stenmur till ursprungligt skick efter utförda grävningar, samt om att bibehålla en gångstig. Detta slag av villkor har visserligen fastställts även med stöd av tidigare lagstiftning (se t.ex. Miljööverdomstolens dom DM 9 år 2001), men enligt vår uppfattning endast i enstaka fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Som exempel på ett beslut som gäller en störningstyp som är mindre vanlig kan nämnas att Miljönämnden i Malmö har fattat ett beslut som gäller störningar för boende till följd av solreflexer från ett tak. Likartade störningar har dock prövats tidigare enligt miljöskyddslagen – ljusstörningar från vindkraftverk och från reklamskyltar – och störningstypen är alltså inte helt ny.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Lokaliseringsbestämmelserna i 2 kap. 4 § &lt;SPAN class="ft1"&gt;skiljer sig inte så mycket från innehållet i tidigare bestämmelser i miljöskyddslagen. Det har inte heller gått att finna exempel på beslut där miljöbalkens lokaliseringsregler medför ett annat ställningstagande än vad den tidigare lagens motsvarande regler skulle gjort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Hushållningsbestämmelserna i 2 kap. 5 § &lt;SPAN class="ft1"&gt;miljöbalken skulle kunna resultera i nya typer av krav och ställningstaganden jämfört med tidigare. Hushållning med råvaror har i viss mån kunnat regleras tidigare via exempelvis krav rörande uppkomsten av avfall, men energifrågorna har tidigare bara kunnat regleras indirekt i den mån energianvändningen givit upphov till utsläpp på platsen. Det har dock inte gått att finna särskilt många exempel på direkt tillämpning av hushållningsbestämmelserna vid fastställandet av krav (vill-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;kor eller föreskrifter i förelägganden) i miljönämndernas beslut. Detta beror återigen säkerligen till största del på beslutens karaktär. I ett anmälningsärende beträffande ett tryckeri i Botkyrka kommun har man dock i beskrivningen av verksamheten och i övervägandena påtalat användningen av energi, råvaror och förbrukningsmaterial som en miljöstörning vid sidan av utsläppen till vatten och luft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;Det finns dock ett antal exempel på beslut där den prövade verksamheten i sig är positiv från hushållningssynpunkt – ett exempel är återvinning av asfalt. Hushållningsregeln skulle då möjligen kunna sägas vara tillämplig vid tillåtlighetsbedömningen och i dessa fall peka till verksamhetsutövarens fördel. Det framgår dock inte av de aktuella besluten om sådana överväganden gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Kemikaliefrågorna har i flera beslut från olika kommuner, med stöd av &lt;SPAN class="ft3"&gt;produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § &lt;/SPAN&gt;miljöbalken, behandlats i samband med miljöfarlig verksamhet på ett sätt som inte varit möjligt med tidigare lagstiftning. Miljöskyddslagen gav bara möjlighet att behandla sådan kemikalieanvändning som påverkade utsläppen eller störningarna i övrigt från den prövade verksamheten, inte kemikalieanvändningen som sådan (utan medgivande från verksamhetsutövaren). I flera av undersökningens beslut har kemikalieanvändningen på olika sätt reglerats utan att man först konstaterat om kemikalierna förekommer i utsläpp eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Det gäller exempelvis föreskrifter i förelägganden om att vid bilvårdsanläggningar endast använda kemikalier som är godkända enligt Kemikaliesvepets listor. (Kemikaliesvepet är ett projekt som bedrivits av Miljöförvaltningen i Göteborg och som ursprungligen beskrivits i förvaltningens rapport 1993:21. Rapporten har senare reviderats.) Flertalet av dessa kemikalier avgår säkerligen till avloppet och skulle ha kunnat regleras även med stöd av tidigare lagstiftning. Det finns dock troligen några kemikalier på listorna som inte i någon större utsträckning hamnar i avloppet från bilvårdsanläggningen, utan som tillförs miljön först senare och som alltså inte skulle ha kunnat regleras tidigare vid prövningen av bilvårdsanläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;I några av kommunerna föreskrivs regelmässigt kemikalievillkor i beslut om tillstånd till enskilda avlopp. Som exempel på hur villkoren formuleras kan hänvisas till det näst sista villkoret i beslutet i bilaga 7. (Beslutet i bilaga 8 saknar däremot kemikalievillkor.) Sådana villkor hade ofta kunnat föreskrivas även med den gamla lagstiftningen, men det var då mindre vanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Miljönämnden i Malmö har vidare förbjudit användningen av kemikalier innehållande akrylamidmonomer i samband med att man lägger ned skyddsrör till bredbandskabel i mark. Det beslutet är också av intresse genom att det visar att nämnden agerar utifrån tillsynsbestämmelserna i 26 kap. miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna utan att – som med tidigare lagstiftning – behöva ta ställning till om tillsynen avser miljöfarlig verksamhet eller kemikaliehantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Genomgång av beslut från länsstyrelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft3"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft1"&gt;Besluten från länsstyrelserna visar i de flesta fall en hög grad av medvetenhet om miljöbalkens allmänna och särskilda hänsynsregler. De speglar samtidigt en osäkerhet om hur reglerna skall omsättas i konkreta krav i de enskilda fallen. Det tyder på att det finns ett behov av stöd och vägledning i form av praxis, anvisningar eller annat för att hänsynsreglerna skall få fullt genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft1"&gt;Miljöbalkens nya bestämmelser tillämpas i varierande utsträckning i olika beslut. Det finns beslut där enbart de bestämmelser som också gällde enligt den gamla lagstiftningen tillämpats, men det finns också ett stort antal beslut som visar att miljöbalkens nya hänsynsregler tillämpas fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft1"&gt;För en noggrannare analys av tillämpningen av hänsynsreglerna och behovet av stöd och vägledning i deras tillämpning fordras fördjupade undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;Under en sexmånadersperiod, mars 2001 – augusti 2001, har beslut enligt miljöbalken och dess förordningar samlats in från tre länsstyrelser och deras miljöprövningsdelegationer. De län som omfattats av undersökningen är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Jönköpings län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Västernorrlands län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;─&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft1"&gt;Länen är på grund av sin större geografiska utbredning och sin organisation mer lika varandra inbördes än vad kommunerna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft1"&gt;Befolkningsantalet och befolkningstätheten för de undersökta länen kan dock vara av visst intresse och framgår av följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;SPAN class="p250 ft39"&gt;Befolkning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td65"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft36"&gt;Invånare per km&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft39"&gt;(utgången av år 2001)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Jönköpings län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;SPAN class="p253 ft39"&gt;327 824&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td71"&gt;&lt;SPAN class="p254 ft33"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td69"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Västernorrlands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;SPAN class="p253 ft39"&gt;245 078&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;SPAN class="p254 ft33"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;Västra Götalands län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;SPAN class="p253 ft39"&gt;1 500 857&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;SPAN class="p254 ft33"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;De skillnader som ändå föreligger mellan länen beror bland annat på olikheter i de naturliga förhållandena, befolkningens struktur och näringslivets sammansättning. Det finns också skillnader beroende på att uppgifter – t.ex. tillsyn över miljöfarliga verksamheter – kan ha delegerats på olika sätt och i olika omfattning i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Länsstyrelsernas olika typer av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft1"&gt;Sammanlagt har 856 beslut samlats in från de tre länen. På motsvarande sätt som när det gällde de kommunala besluten har länsstyrelsebesluten grovt grupperats på huvudtyper. I tabell 2 i bilaga 4 till betänkandet redovisas de insamlade länsstyrelsebesluten, uppdelade på dels huvudtyper, dels en mer detaljerad nivå för vardera av de tre länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft1"&gt;Så långt det varit lämpligt har valet av huvudtyper anpassats till vad som gällt för de kommunala besluten, men på grund av beslutens karaktär har länsstyrelsebesluten fått sorteras i något fler grupper. De huvudtyper som använts för länsstyrelsebesluten är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;beslut av enbart formell karaktär som inte innebär någon miljöprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;beslut i tillståndsärenden där verksamheten kan ha en direkt miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;beslut i tillståndsärenden av annat slag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;d.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;tillsynsbeslut av tillståndskaraktär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;e.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;renodlade tillsynsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;f.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;beslut som rör områdesskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Det är bara drygt en procent av länsstyrelsebesluten som är av enbart formell karaktär, utan att innefatta någon miljöbedömning. I alla de övriga beslutstyperna kan de allmänna hänsynsreglerna och miljöbalkens andra materiella bestämmelser ha tillämpning i större eller mindre grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;De betydande skillnader som noterades beträffande kommunerna när det gällde antalet beslut och fördelningen av dem på olika huvudgrupper föreligger inte på samma sätt när det gäller länsstyrelsebesluten. De tre länsstyrelserna är alltså ganska lika varandra när det gäller antalet beslut per invånare och andelen beslut inom de olika huvudgrupperna. Andelen tillståndsbeslut är något större i Västernorrlands län än i de andra länen, delvis beroende på ett ganska stort antal beslut med anknytning till utbyggnaden av Botniabanan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft3"&gt;Besluten av enbart formell karaktär som inte innebär någon miljöprövning (huvudtyp a)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Denna grupp av beslut är mycket liten och utgörs av beslut rörande miljösanktionsavgifter och avgifter för prövning och tillsyn. Den saknar intresse för undersökningen av hur de materiella bestämmelserna i miljöbalken tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Tillståndsbeslut; direkt miljöpåverkan (huvudtyp b)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Denna kategori av beslut omfattar tillstånd till miljöfarlig verksamhet &lt;NOBR&gt;(B-verksamhet)&lt;/NOBR&gt; enligt 9 kap., markavvattning enligt 11 kap. och täkter och vilthägn enligt 12 kap. miljöbalken. Den omfattar också tillstånd till verksamheter inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; enligt 7 kap. miljöbalken. Av de totalt 118 tillståndsbesluten gäller de största grupperna miljöfarliga verksamheter (totalt 56 beslut) och täkter (totalt 49 beslut).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Till kategorin har också förts den ganska stora grupp beslut, 102 stycken, som följer efter tidigt samråd och som innebär ett avgörande av om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;De allmänna hänsynsreglerna och miljöbalkens andra materiella bestämmelser har direkt tillämpning i de tillståndsbeslut som kan medföra direkt miljöpåverkan. Övervägandena i besluten är också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;normalt så utvecklade att det framgår hur reglerna tillämpats. Denna kategori beslut är därmed av stort intresse för undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft3"&gt;Andra tillståndsbeslut (huvudtyp c)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;De beslut som förts till denna huvudgrupp gäller tillstånd till preparering, handel och förevisning av vissa djur- och växtarter enligt artskyddsförordningen, tillstånd till överlåtelse av kemikalier enligt förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer samt tillstånd till yrkesmässig avfallstransport och tillstånd till transport av farligt avfall enligt avfallsförordningen. Gruppen har beräknats omfatta 228 beslut totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Även om de allmänna hänsynsreglerna – särskilt kunskapskravet och kravet på skyddsåtgärder och försiktighetsmått – är tillämpliga i ärendena av detta slag, är det svårt att av beslutstexterna utläsa hur de tillämpats i enskilda fall. Tillstånden och eventuella villkor är oftast schabloniserade och övervägandena mycket kortfattade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;Tillsynsbeslut som är av tillståndskaraktär (huvudtyp d)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;De tillsynsbeslut som följer av anmälningar rörande miljöfarlig verksamhet (9 kap. 6 §) och av anmälningar om samråd som gäller verksamheter eller åtgärder som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (12 kap. 6 §) har många likheter med tillståndsbeslut och har förts till en egen grupp, skild från de renodlade tillsynsbesluten. Till kategorin har också förts beslut efter anmälningar om att jordbruksmark tas ur produktion. Totalt ingår 247 beslut i huvudtypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;Prövningen innebär en tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna och andra materiella bestämmelser och besluten är därför av intresse i undersökningen. Samtidigt är besluten ofta ganska kortfattade och det är svårt att enbart av besluten utläsa på vilket sätt hänsynsreglerna tillämpats. För detta fordras mer djupgående undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;En grupp ärenden har särskilt uppmärksammats inom kategorin. Det gäller ärendena om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 §. Typiska ärenden av detta slag gäller uppsättning av kommunikationsmaster, markutfyllnader och nedläggning av kabel. Särskilt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Jönköpings län, men även i Västra Götalands län, finns också ett betydande antal ärenden som gäller rena vattenverksamheter, exempelvis anläggande av viltvatten och andra dammar, utvidgning av pir, nedläggning av kabel i vattendrag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I anknytning till utredningen om prövningsordningen och tillståndsplikten för vattenverksamhet (kapitel 5) kan det konstateras att det i dag förekommer en osäkerhet hos verksamhetsutövarna om olika åtgärder och verksamheter skall bedömas som tillståndspliktiga eller inte. De frågor som då ställs till tillsynsmyndigheten – länsstyrelsen – hanteras i dag på olika sätt hos olika länsstyrelser. Vissa länsstyrelser – som Länsstyrelsen i Jönköpings län – hanterar frågorna som anmälningar om samråd enligt 12 kap. 6 §. I Jönköpings län gäller 60 procent av 12 kap. 6 § ärendena ren vattenverksamhet. Andra länsstyrelser – som den i Västra Götalands län – hanterar vattenfrågorna antingen som 12 kap. 6 § ärenden eller inom ramen för ansökningar om strandskyddsdispenser. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har inte redovisat några skriftliga beslut som visar hur vattenfrågorna hanteras där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft1"&gt;På grund av behovet har det alltså vuxit fram olika slag av ickeformaliserade anmälningsförfaranden för vattenverksamheter som skiljer sig åt mellan olika länsstyrelser. I kapitel 5 i betänkandet föreslår vi att ett formaliserat anmälningsförfarande för vattenverksamheter införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Renodlade tillsynsbeslut (huvudtyp f)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Sammanlagt 185 beslut av renodlad tillsynskaraktär har samlats in. Av dem utgör länsstyrelsernas svar på ingivna miljörapporter och andra rapporter den största gruppen eller ca 65 procent. Dessa beslut härrör till helt övervägande del från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I gruppen ingår i övrigt bland annat beslut om kontrollprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Inom de övriga huvudgrupperna är det tydligt att alla ärendena initieras av verksamhetsutövarna. Det enda undantaget gäller de sammanlagt 9 besluten om miljösanktionsavgifter. Inom huvudgruppen renodlade tillsynsbeslut skulle man dock kunna vänta sig att finna ett betydligt större antal beslut som tillkommit efter myndighetens egna initiativ. Antalet beslut av det slaget är dock mycket litet – sammanlagt under tio, eller en procent av undersökningens totalt insamlade beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Liksom när det gäller tillsynsbesluten av tillståndskaraktär är miljöbalkens allmänna hänsynsregler tillämpliga i detta slag av ärenden, men det är svårt att av beslutstexterna utläsa på vilket sätt reglerna haft betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;Beslut om områdesskydd (huvudtyp g)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Besluten om områdesskydd gäller dels nya eller ändrade skyddsföreskrifter för olika typer av skyddade områden, dels dispenser från skyddsföreskrifter. Gruppen utgörs totalt av 129 beslut. Den avgjort största delen, ca 95 procent, är dispenserna och de utgörs i sin tur mest av strandskyddsdispenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Även om de allmänna hänsynsreglerna är tillämpliga, är det svårt att enbart utifrån besluten utläsa vilken betydelse de haft i de olika fallen. Även när det gäller denna grupp fordras fortsatta undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Hur tillämpar länsstyrelserna miljöbalkens allmänna hänsynsregler och andra nya bestämmelser?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;De allmänna hänsynsreglerna är tillämpliga i nästan alla de beslut som fattas av länsstyrelserna. Tillämpningen kan lättast läsas ut i de beslut som gäller tillstånd till verksamheter som kan ha en direkt miljöpåverkan. Inom den gruppen utgör de tillståndsbeslut som gäller miljöfarlig verksamhet och täkter det största antalet. Besluten i övriga typer av ärenden innehåller mer kortfattade överväganden. Besluten kan också vara mer eller mindre schabloniserade. Det gäller exempelvis olika typer av tillstånd till avfallstransporter. Även om det gjorts noggranna överväganden om exempelvis uppfyllandet av kunskapskravet inför ett sådant beslut, går det inte att utläsa av beslutsdokumentet. I det fortsatta utredningsarbetet fordras kompletterande och fördjupade undersökningar för att närmare klarlägga hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas. Resultaten här nedan är alltså att se som delvis preliminära slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Undersökningen har inte visat några större systematiska skillnader mellan länsstyrelserna annat än när det gäller hanteringen av frågor som gäller mindre vattenverksamheter. Detta har vi redovisat i avsnitt 3.3.1. I Västra Götalands län förekommer också i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;betydligt större utsträckning än i de övriga länen noggranna skriftliga svar på ingivna miljörapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Ett övergripande intryck från beslutsgenomgången är att det överlag finns en hög grad av medvetenhet om miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Detta tar sig uttryck i att det i beslutstext, överväganden och ibland i bilagor till besluten hänvisas till de bestämmelser som gäller. Det förekommer också att en allmän hänsynsregel direkt omformas till villkor i tillståndsbeslut, förutom att den i samma beslut också ligger till grund för ett antal specificerade villkor. Ett exempel på det är följande villkor som förekommer i flera beslut om tillstånd till täkter i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;Alla som bedriver eller avser att bedriva täktverksamhet skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;Villkoret har nästan samma lydelse som den allmänna hänsynsregeln i 2 kap. 3 §. I besluten som innehåller detta villkor finns också ett tiotal villkor om bland annat buller och damning. De villkoren måste grunda sig på samma hänsynsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;För att hänsynsreglerna skall kunna anses vara tillämpade måste de dock ha omsatts i konkreta krav i tillstånd, villkor eller förelägganden. Det räcker inte att man hänvisat till dem eller ens att man återgivit dem i fulltext. Om hänsynsreglerna inte konkretiseras utan i stort sett formulerats på samma sätt som i lagtexten, överlåts det helt och hållet på verksamhetsutövaren att tolka innebörden av bestämmelserna. Då riskerar syftet med prövningen att förfelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Det är förstås inte nödvändigt att skriva ut hänvisningen till hänsynsregeln då den tillämpas. Kort sagt är det beslutets sakliga innehåll som visar om en hänsynsregel tillämpats eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Ur besluten kan alltså utläsas en osäkerhet om hur hänsynsreglerna praktiskt skall tillämpas i de enskilda fallen. Den osäkerheten resulterar också i att det i många fall förs resonemang i beslutsmotiveringarna om vilka åtgärder m.m. som bör vidtas till följd av de allmänna hänsynsreglerna, utan att resonemangen följs upp med villkor eller förelägganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;Osäkerheten beror troligen delvis på att miljöbalken ännu inte gällt under särskilt lång tid. Tillämpningen av de nya reglerna har inte funnit sina former än. För att miljöbalkens allmänna hänsynsregler – och därigenom balkens miljömål – skall kunna få genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;slagskraft är det viktigt att ge länsstyrelserna och deras miljöprövningsdelegationer stöd genom exempelvis praxis, återföring av goda exempel och rådgivning av olika slag från de centrala myndigheterna. De olika samordningsaktiviteter som länsstyrelserna redan nu bedriver genom handläggargrupper m.m. är också av stor betydelse. Vilken form av stöd, och vilka utvecklingsmöjligheter som finns, får utredas vidare under det fortsatta arbetet. Som framgår av sammanställningen av avgöranden från Miljööverdomstolen i följande avsnitt kan det dock redan nu konstateras att det kommer att ta lång tid innan det utbildats praxis i många av de sakfrågor som aktualiseras genom de allmänna hänsynsreglerna. En förutsättning för att praxis skall kunna utvecklas är naturligtvis också att högre instanser får tillfälle att pröva tillämpningen av reglerna. De centrala myndigheterna har i dessa avseenden viktiga uppgifter att fylla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Det övervägande intrycket är att det finns en stor medvetenhet om de allmänna hänsynsreglerna, samtidigt som också osäkerheten om deras tillämpning är stor. Det finns också ett spektrum av exempel som visar olika grader av tillämpning av dem. I det här avseendet går det inte några skiljelinjer mellan olika länsstyrelser, utan olikheterna finns både inom och mellan dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Eftersom de flesta hänsynsreglerna i miljöbalken har sin grund i tidigare lagstiftning, är det möjligt att utgå från de bestämmelser som gällde tidigare inom ett visst område och tillämpa dessa på samma sätt som innan miljöbalken infördes. Det finns många exempel där man enbart tillämpat de regler som också gällde enligt den gamla lagstiftningen, utan att sätta in dem i miljöbalkens nya sammanhang och jämföra dem med miljöbalkens mål (1 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Ett tydligt exempel på detta är följande. Ett företag hade sedan tidigare tillstånd till viss produktion och verksamhet enligt miljöskyddslagen. Företaget ville permanent minska sin produktion och verksamhet och sökte tillstånd enligt miljöbalken, dock utan att ge in någon miljökonsekvensbeskrivning. Miljöprövningsdelegationen konstaterade att verksamheten inte bedömdes medföra någon negativ miljöpåverkan och att det därför inte behövdes någon miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Exemplet visar att miljöprövningsdelegationen inte ansåg att prövningen breddats genom de nya hänsynsregler och mål som införts genom miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;Andra exempel på att inflytandet från den tidigare lagstiftningen är stort, inte bara när det gäller tillåtlighets- eller hänsynsreglerna, är tillämpningen av tidsbegränsning av tillstånd samt ställande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;ekonomisk säkerhet. Enligt tidigare lagstiftning tidsbegränsades alltid tillstånden till täkter. För täkter fordrades också normalt ekonomisk säkerhet. Tillstånd till miljöfarlig verksamhet fick däremot bara tidsbegränsas om det fanns särskilda skäl och det fanns inte några möjligheter att ställa krav på ekonomisk säkerhet i dessa ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Genom miljöbalken gäller numera reglerna om tidsbegränsning av tillstånd och ställande av ekonomisk säkerhet lika för täkter och miljöfarlig verksamhet (16 kap. 2 och 3 §§). Reglerna tillämpas dock på samma sätt som enligt den gamla lagstiftningen. Tillstånden för täkterna tidsbegränsas alltså regelmässigt och görs oftast också beroende av att det ställs ekonomisk säkerhet. Bland de undersökta besluten om miljöfarlig verksamhet finns det inte något exempel där tillståndet gjorts beroende av att det ställs ekonomisk säkerhet. Det finns bland besluten om miljöfarlig verksamhet – som inte har anknytning till täkter – få exempel på tidsbegränsning av tillståndstiden. Ett beslut gäller två vindkraftverk där miljöprövningsdelegationen begränsat tillståndstiden till ca 15 år. Miljöprövningsdelegationen åberopade i beslutet miljöbalkens ökade möjligheter till tidsbegränsning och motiven till dessa i propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft1"&gt;Miljöbalkens bestämmelse om sökandens vandel, dvs. bestämmelsen i 16 kap. 6 § om att tillstånd m.m. kan vägras den som tidigare inte fullgjort sina skyldigheter enligt balken, har också åberopats som grund för tidsbegränsning av tillstånd. Det har då varit fråga om beslut om tillstånd till yrkesmässig handel med djur enligt artskyddsförordningen där sökanden tidigare bedrivit verksamhet utan tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;Särskilda frågeställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Bland de frågeställningar som diskuterades i avsnittet 3.1 och som innan insamlandet av beslut identifierades som särskilt intressanta är det, utöver tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna, frågorna om prövningens omfattning, tillämpningen av miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivningarna och frågorna om följdverksamheter som kan ge anledning till kommentarer efter genomgången av länsstyrelsebesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft15"&gt;När det gäller vilken omfattning prövningen har vid länsstyrelserna eller miljöprövningsdelegationerna är det överlag så att pröv-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;ningen avser hela verksamheten. När det inte är fråga om en ren nyetablering avser tillstånden både befintlig och utökad eller förändrad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Några exempel visar att fördelar skulle kunna nås vid en ökad samordning av prövningsreglerna för olika typer av verksamhet. Ett exempel gäller två beslut avseende samma företag och geografiska område. Det ena är ett tillståndsbeslut, fattat av länsstyrelsen, avseende täktverksamhet och det andra är ett tillståndsbeslut, fattat av miljöprövningsdelegationen, avseende uppläggning och mellanlagring av vissa massor inom samma täktområde. För båda besluten gäller ett antal villkor. Ett annat exempel gäller ett tillstånd till en anläggning för avloppsvatten. I det fallet skulle ett visst reningsverk tas ur drift och vattnet från det verket skulle i stället ledas via en avloppstub på havsbotten till ett annat, utbyggt reningsverk. Frågan om avloppsreningen prövas alltså av miljöprövningsdelegationen, medan avloppstuben är tillståndspliktig som vattenverksamhet hos miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;Miljökvalitetsnormer omnämns bara i två av de insamlade besluten. I det ena fallet, som gäller tillstånd till miljöfarlig verksamhet, konstateras att det inte föreligger någon risk för överskridande av någon miljökvalitetsnorm. Det andra fallet gäller också tillstånd till en utökad miljöfarlig verksamhet. Där påpekar länsstyrelsen i sitt yttrande till miljöprövningsdelegationen att transportarbetet ökar och att det inte kan uteslutas att miljökvalitetsnormen för kväveoxider överskrids på de mest trafikerade gatorna i närliggande stad. Synpunkten resulterar inte i något krav i tillståndsbeslutet. Att antalet beslut där miljökvalitetsnormer omnämns är så litet, beror säkerligen på att det i praktiken är ytterst få tillståndsbeslut som rör verksamheter som skulle kunna bidra till att en norm överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Genomgången av besluten ger inte underlag för någon inblick i eller bedömning av de miljökonsekvensbeskrivningar som legat till grund för besluten. Frågan om framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar, både när det gäller proceduren och innehållet, kommer under det fortsatta utredningsarbetet att bli föremål för en särskild delutredning. I det arbetet är det också av intresse att följa upp hur de allmänna hänsynsreglerna tillgodoses. Det är säkerligen så att frågor som gäller de allmänna hänsynsreglerna har en mer omfattande behandling i miljökonsekvensbeskrivningarna än i de slutliga besluten. Den undersökning som genomförts hittills och som enbart inriktats på besluten underskattar förmodligen i vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;utsträckning hänsynsreglerna faktiskt tillämpas. Det fortsatta fördjupade arbetet med en uppföljning av tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna hos myndigheter och domstolar bör samordnas med den utredning som skall göras beträffande miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Av besluten framgår också att remissinstanser, organisationer och enskilda kan vara mer aktiva i processens tidiga skede – vid tidigt och utökat samråd – än senare inför beslutsfattandet. Uppföljningen av vilka som deltar vid prövningen bör ske i samband med den utredning som gäller miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;De allmänna hänsynsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Liksom när det gäller besluten från de kommunala miljönämnderna kan det konstateras att syftet bakom de allmänna hänsynsreglerna och miljöbalkens mål ibland kan stödja den aktuella verksamheten eller åtgärden som sådan. Ett exempel på hur syftet med kunskapskravet (2 kap. 2 §) kan ha betydelse är när länsstyrelsen meddelar dispens från förbud att beträda ett fågelskyddsområde i ett fall då avsikten är att utföra en inventering som förbättrar kunskaperna om fågelfaunan. Ett annat exempel gäller produktvalsprincipen (2 kap. 6 §). I en anmälan om ändrad underredsbehandling av bilkarosser godtogs en övergång från material som innehåller polyuretan till material baserat på polyvinylklorid. Länsstyrelsen konstaterade att övergången var förenlig med produktvalsprincipen, men att produktvalsprincipen också borde tillämpas i det fortsatta arbetet i syfte att finna ytterligare bättre material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;I det följande lämnas ett antal exempel på hur de olika hänsynsreglerna tillämpats i olika beslut. Liksom när det gäller övriga enskilda exempel är det viktigt att påpeka att besluten fattats av första instans. Vi vet inte hur de skulle bedömas vid en eventuell överprövning. Syftet är inte heller att visa vad som är rätt eller fel vid tillämpningen, utan att ge en bild av hur reglerna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Kunskapskravet i 2 kap. 2 § &lt;/SPAN&gt;har understrukits i ett beslut från miljöprövningsdelegationen i Västernorrlands län som gäller tillstånd enligt 9 kap. till mellanlagring av farligt avfall. I övervägandena betonar miljöprövningsdelegationen företagets åtaganden om personalutbildning samt vikten av att företaget genom en utsedd miljöansvarig person och med tillgång till säkerhetsrådgivare även fortsättningsvis upprätthåller nödvändiga kunskaper. Övervägan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;dena följs inte upp av villkor i det beslutet. Däremot föreskrivs som villkor i företagets motsvarande tillstånd enligt förordningen om farligt avfall att personalen skall ha för verksamheten erforderliga kunskaper om farligt avfall i fråga om miljörisker vid hantering och åtgärder vid olyckshändelse. Det förekommer också i andra beslut att kunskapskravet behandlas särskilt i övervägandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;När det gäller &lt;/SPAN&gt;kravet på skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i 2 kap. 3 § &lt;SPAN class="ft1"&gt;är det på samma sätt som påpekats när det gäller besluten från de kommunala miljönämnderna svårt att dra några slutsatser om kravnivån skärpts i de delar där man även enligt tidigare lagstiftning föreskrev villkor och förelägganden. Däremot är det möjligt att se om det ställs krav i nya avseenden, exempelvis beträffande säkerhet eller naturvårdshänsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I flera beslut om bergtäkter finns villkor om stängsel eller om utformning av täkten så att underhållskrävande stängsel inte skall behövas för framtiden. Villkoren avser åtgärder i syfte att förebygga fallolyckor och innebär en reglering av säkerhetsfrågor. I ett tillstånd till verksamheten vid en avfallsanläggning föreskrivs också villkor om att det skall ske samråd med Räddningstjänsten om hur lagring av avfall skall ske med hänsyn till brandskydd och olyckshändelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;Frågor som gäller naturvårdshänsyn har även tidigare reglerats i tillstånd enligt naturvårdslagen till täkter. Det har däremot inte varit vanligt med villkor i detta avseende när det gäller miljöfarlig verksamhet. Det finns nu några exempel där sådana villkor har föreskrivits. Bland annat har i ett tillståndsbeslut som gäller djurhållning föreskrivits att djurbeläggningen på betet inte får vara högre än att ett växttäcke bibehålls på minst 80 procent av arealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Frågan om hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas beträffande transporter har bevakats särskilt. Som också påpekats när det gäller besluten från de kommunala miljönämnderna kan transporterna vara av intresse både som följdföretag och utgående från hänsynsreglerna om skyddsåtgärder eller begränsningar eller om energihushållning. De kan också ha betydelse när det gäller miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;Vid större täkter har transportfrågorna ofta stor betydelse från miljösynpunkt. De behandlas något olika i de olika länen. I Västernorrlands län lämnar länsstyrelsen ofta tillstånd även till ”för verksamheten nödvändiga transporter till och från täktområdet från allmän väg” i samband med tillstånd till täkt. I Jönköpings län tar länsstyrelsen upp transportfrågan i samband med överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;om tillåtlighet. I Västra Götalands län tas det inte upp några frågor om transporter i överväganden eller beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Även i samband med annan miljöfarlig verksamhet kan transportfrågorna vara av stor betydelse. Det finns flera exempel där transportfrågorna varit föremål för utredningar och där de behandlas i övervägandena om företags tillåtlighet. Det finns också ett exempel från miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands län där det i ett tillståndsbeslut som gäller en avfallsanläggning föreskrivs som villkor att transporter av avfall och återvinningsmaterial skall ske på järnväg i så stor utsträckning som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;Lokaliseringsbestämmelserna i 2 kap. 4 § &lt;SPAN class="ft1"&gt;innebär att bestämmelserna i 3 och 4 kap. skall tillämpas i ärenden om strandskyddsdispenser. I besluten från Västra Götalands län framgår tydligt att så skett. Samma länsstyrelse har också i två beslut meddelat förbud mot plantering av energiskog efter anmälningar om samråd (12 kap. 6 §) med hänsyn till att lokaliseringen inte varit godtagbar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Av besluten går att utläsa att &lt;/SPAN&gt;hushållningsbestämmelsen i 2 kap. 5 § &lt;SPAN class="ft1"&gt;har tillämpats i flera ärenden. I ett beslut om tillstånd till en värmecentral med biobränslepannor föreskrivs som villkor att filterstoft och bottenaska skall användas som kompensations- och vitaliseringsgödning i skogsmark eller på annat sätt nyttiggöras. I ett annat tillståndsbeslut som gäller mellanlagring av kvicksilverhaltiga ljuskällor och skrotning av elektronik föreskrivs att de materialfraktioner som hanteras i största möjliga utsträckning skall tas om hand så att återvinning blir möjlig. Slutligen har miljöprövningsdelegationen i ett tillståndsbeslut om framställning av alkoholhaltiga drycker skjutit upp avgörandet av frågan om anläggningens energiförsörjning. Verksamhetsutövaren har ålagts att under en prövotid utreda möjligheterna att minska användningen av fossilt bränsle som energikälla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § &lt;/SPAN&gt;är också tydligt tillämpad i flera ärenden. I ett tillståndsbeslut som gäller en livsmedelsindustri anges som villkor att företaget i möjligaste mån skall tillämpa rengöringsmetoder som innebär en begränsad användning av klorhaltiga medel. Företaget skall även aktivt arbeta för att byta ut rengörings- och desinfektionsmedel mot &lt;NOBR&gt;icke-klorhaltiga,&lt;/NOBR&gt; biologiskt lättnedbrytbara medel. Ett företag som tillverkar kemikalier för rökgasrening fick som villkor för sitt tillstånd en föreskrift om att lämna information om nya kemikalier till tillsynsmyndigheten innan de börjar användas i produktionen. Föreskriften är av särskilt intresse eftersom de kemikalier det är fråga om endast förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;i verksamhetens produkter, inte i direkta utsläpp från produktionen. Exempel på att kraven riktas även mot sålda produkter går att finna i två beslut som gäller tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av vissa typer av kemiska produkter enligt förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Där erinrar länsstyrelsen om produktvalsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Genomgång av avgöranden från Miljööverdomstolen och Högsta domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft3"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;Miljööverdomstolen eller Högsta domstolen har ännu inte avgjort några mål som är av betydelse för tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler. Det kommer att ta lång tid innan det utbildas någon praxis i de många frågor som gäller tillämpningen av hänsynsreglerna genom avgöranden från dessa instanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Under hela perioden 2000 – 2001 har samtliga avgöranden från Miljööverdomstolen och Högsta domstolen inom miljöbalkens område (dvs. enligt miljöbalken och den lagstiftning som upphävts genom den) samlats in. Avgörandena från Miljööverdomstolen utgörs både av domar, slutliga beslut och sådana protokollsbeslut som är av betydelse för tillämpningen av miljöbalken eller tidigare lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;Miljöbalkens förfaranderegler har tillämpats sedan balken trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99. Däremot bedöms de mål och ärenden som startade innan den tidpunkten fortfarande enligt de tidigare lagarnas materiella regler. Insamlingen har alltså omfattat både sådana avgöranden där gammal lagstiftning tillämpats i de materiella delarna och sådana där miljöbalkens bestämmelser gäller fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;I vårt förra delbetänkande i december år 2000 konstaterade vi att det fanns en betydande eftersläpning hos överinstanserna när det gällde tillämpningen av de materiella reglerna. Den berodde på att antalet ansökningar som gavs in strax före årsskiftet 1998/99 var förhållandevis stort, medan det efter årsskiftet skedde en nedgång. När mål och ärenden överklagades förlängdes eftersläpningen ytterligare. De avgöranden som nu samlats in visar hur fördel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;ningen mellan avgöranden enligt gammal respektive ny lagstiftning förändrats halvårsvis sedan år 2000. Det framgår av följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td72"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft39"&gt;år 2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td74"&gt;&lt;SPAN class="p284 ft39"&gt;år 2000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft39"&gt;år 2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft39"&gt;år 2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft33"&gt;jan – jun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;SPAN class="p285 ft33"&gt;jul – dec&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;SPAN class="p286 ft33"&gt;jan – jun&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft33"&gt;jul – dec&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;totalt antal insamlade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft39"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft39"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;SPAN class="p286 ft33"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft33"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;avgöranden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;andel gammal lag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft39"&gt;89 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft39"&gt;82 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft39"&gt;67 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft39"&gt;57 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;andel ny lag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft39"&gt;11 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft39"&gt;18 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft39"&gt;33 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft39"&gt;43 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft1"&gt;Vid utgången av år 2001 tillämpades alltså fortfarande den gamla lagstiftningen i materiella frågor i merparten av avgörandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft15"&gt;Fördelningen av det totala antalet insamlade avgöranden från Miljööverdomstolen under 2000 – 2001 på olika typer av verksamheter och åtgärder m.m. kan åskådliggöras genom följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft33"&gt;miljöfarlig verksamhet +hälsoskydd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft39"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft32"&gt;varav ML&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft34"&gt;varav HSL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td92"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft33"&gt;varav 9 kap. MB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft39"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td46"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft39"&gt;varav VL/ÄVL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft39"&gt;varav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p203 ft34"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft39"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft32"&gt;MB/LVV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td96"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft33"&gt;täkter och områdesskydd NVL + 7 kap. + 12 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;kemikaliefrågor LKP + 14 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;avfall renhL + 15 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;utdömande av vite 26 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;miljösanktionsavgift 30 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft39"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;miljöskada MSkL + 32 kap.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;formell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft39"&gt;summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft39"&gt;213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft39"&gt;HSL = hälsoskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft39"&gt;LKP = lagen om kemiska produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft39"&gt;LVV = lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft39"&gt;MB = miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Lägesrapport om tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft53"&gt;ML = miljöskyddslagen MSkL = miljöskadelagen NVL = naturvårdslagen RenhL = renhållningslagen VL = vattenlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft39"&gt;ÄVL = äldre vattenlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft1"&gt;I de avgöranden där ny lagstiftning tillämpats har det i stor utsträckning varit formella frågor som prövats. Det är inte något av avgörandena som ger någon ledning av betydelse när det gäller tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Under perioden 2000 – 2001 har Högsta domstolen i två domar behandlat frågor inom miljöbalkens område. I båda fallen har den materiella prövningen skett enligt vattenlagens bestämmelser. Högsta domstolen hade alltså vid utgången av år 2001 ännu inte avgjort något mål enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Sammantaget visar uppgifterna om avgöranden från överinstanserna att det kommer att ta mycket lång tid innan praxis utbildas i de många frågor som kan aktualiseras beträffande tillämpningen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p304 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft3"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft1"&gt;Vi föreslår att miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. integreras med hänsynsreglerna genom förtydliganden i 2 kap. Ändringarna bör bestå i dels att man inför underrubriker i 2 kap., dels att man ersätter den nuvarande lokaliseringsregeln i 2 kap. 4 § med ett nytt block av bestämmelser som handlar om val av plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;Underrubrikerna skall visa att kapitlet omfattar tre huvudblock av bestämmelser, nämligen hänsynsregler, regler om val av plats och slutavvägningsregler. Dessutom ingår i kapitlet en inledande bestämmelse om tillämpning och bevisbörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;Reglerna om val av plats skall genom tre nya paragrafer lyfta fram de moment som kan ingå vid valet av lokalisering för en verksamhet eller åtgärd. Det gäller att välja den bästa platsen som inte är orimlig, att i vissa fall tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken och att inte meddela vissa beslut i strid mot planbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;Vi föreslår att tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken utvidgas till att också avse verksamheter och åtgärder som är anmälningspliktiga enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 § i de fall som gäller ändrad användning av mark- och vattenområden. De bör också vara tillämpliga vid det anmälningsförfarande vi föreslår för vattenverksamheter i betänkandets kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft1"&gt;Ändringsförslagen kan komma att påverkas av andra delutredningar och bör bearbetas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;I Miljöbalksutredningens huvudbetänkande Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling (SOU 1996:103, del 1, s. 266) föreslogs att kapitel 2 och 3 från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;naturresurslagen i stort sett oförändrade skulle tas in i miljöbalken. Utredningen underströk samtidigt att de oklarheter som fanns beträffande tillämpningen och betydelsen av naturresurslagens avvägningsregler skulle kunna behöva övervägas ytterligare framöver. I samband med det borde även bestämmelsernas förhållande till övriga regler i balken ytterligare ses över, liksom deras förhållande gentemot plan- och bygglagen och samhällsplaneringen i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;I remissvaren över huvudbetänkandet betonade ett stort antal av remissinstanserna behovet av en översyn av hur dessa kapitel – som nu utgör 3 och 4 kap. i miljöbalken – förhåller sig till övriga delar av balken och i synnerhet till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Även förhållandet till plan- och bygglagen borde enligt remissvaren klargöras bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I propositionen Miljöbalk (prop. 1997/98:45) följde regeringen i stort utredningens förslag att utan någon ändring i sak lyfta in bestämmelserna från naturresurslagen i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Enligt direktiven till Miljöbalkskommittén skall vi ägna särskilt intresse åt bland annat frågan om hur 3 och 4 kap. miljöbalken skall integreras med hänsynsreglerna och andra regler om markanvändning i balken. Det anges att bestämmelserna för hushållning med mark och vatten i 3 och 4 kap. miljöbalken materiellt och lagtekniskt bör bringas närmare hänsynsreglerna och andra regler om markanvändning i balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Detta kapitel inleds med en genomgång av de nu gällande bestämmelser i miljöbalken som är av särskilt intresse för uppdraget. Därefter analyseras i tur och ordning förhållandet mellan 3 och 4 kap. miljöbalken å ena sidan och annan lagstiftning, miljöbalkens mål och tillämpning samt de allmänna hänsynsreglerna å andra sidan. Frågan om prövningens systematik och hushållningsbestämmelsernas roll vid prövning enligt miljöbalken diskuteras i ett särskilt avsnitt. Med dessa genomgångar som grund, lämnar vi slutligen ett förslag till ändringar som bland annat är avsett att förtydliga hur hushållningsbestämmelserna skall tillämpas. Förslaget innebär framför allt ändringar i 2 kap. dvs. de allmänna hänsynsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Nuvarande bestämmelser i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. är hämtade från 2 och 3 kap. i den tidigare naturresurslagen. I propositionen Miljöbalk (prop. 1997/98:45, del 1, s. 240) sammanfattade regeringen syftet med naturresurslagens bestämmelser enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;Regeringen vill erinra om att syftet med naturresurslagen, NRL, är att uttrycka samhällets grundläggande synsätt beträffande vad som är god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Lagen ger gemensamma utgångspunkter för ändrad användning av mark och vatten vid tillståndsprövning enligt ett flertal till lagen knutna lagar som gäller mark- och vattenanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft1"&gt;Avsikten är att 3 och 4 kap. miljöbalken skall ge grund för ett tillvaratagande av det allmännas intressen av hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelserna riktar sig till de myndigheter, inklusive domstolar, som arbetar med fysisk planering enligt plan- och bygglagen och med tillstånds- och tillåtlighetsprövning av enskilda verksamheter enligt miljöbalken och en rad andra lagar. De utgör en grund för att lösa konflikter mellan olika intressen, särskilt bevarandeintressen och exploateringsintressen, när det riktas krav på att få utnyttja mark- eller vattenområden som av olika skäl är värdefulla från hushållningssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Bestämmelserna blir inte bindande för enskilda förrän de omsatts i rättsligt bindande beslut som detaljplaner, områdesbestämmelser, tillståndsbeslut för olika slag av verksamheter eller beslut om områdesskydd. De är alltså inte avsedda att vara direkt tillämpliga för exempelvis markägare eller verksamhetsutövare. Inte desto mindre kan dessa uppfatta bestämmelserna som potentiella inskränkningar i möjligheterna att utnyttja mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;I 3 kap. anges grundläggande bestämmelser som behövs för att främja en lämplig användning av mark- och vattenområden. Av bestämmelserna framgår att områden som är av betydelse för areella näringar och vissa utpekade typer av verksamheter eller har särskilda värden så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra för den aktuella verksamhetstypen eller skada värdena. Områden som är av riksintresse för de olika verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;heterna eller värdena ges ett ändå starkare skydd. I kapitlet finns också föreskrifter om den avvägning som skall göras mellan skilda intressen i fråga om ianspråktagande av mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap. anges de olika geografiska områden i landet som på grund av sina samlade natur- och kulturvärden i sin helhet av riksdagen har bedömts vara av riksintresse. I dessa områden får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd bara om det inte möter hinder enligt bestämmelserna och om natur- och kulturvärdena inte påtagligt skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Andra bestämmelser om platsval och markanvändning i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft1"&gt;Miljöbalken innehåller flera typer av geografiskt relaterade bestämmelser som från olika utgångspunkter reglerar användningen av mark- och vattenområden. I de ovan redovisade hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. är perspektivet att ett visst område skall användas för det ändamål det är bäst lämpat. I miljöbalken finns också bestämmelser som i stället utgår från en viss åtgärd eller verksamhet och anger att denna skall lokaliseras till den plats där den gör minst intrång eller skada. Vidare finns bestämmelser som syftar till en användning av mark och vatten som inte står i strid med kommunal planering samt bestämmelser som skall kunna säkerställa en godtagbar miljökvalitet inom ett område. Det finns också bestämmelser som gör det möjligt att genom rättsligt bindande beslut skydda vissa områden eller lämna tillstånd till olika slag av verksamheter på bestämda platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft15"&gt;Nedan görs en genomgång av de bestämmelser i miljöbalken som är av särskilt intresse i detta sammanhang och som alltså på något sätt har en koppling till 3 och 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;1 kap. 1 och 2 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;I miljöbalkens första kapitel anges mål och tillämpningsområde för miljöbalken. Den så kallade portalparagrafen, 1 kap. 1 §, innehåller följande delar som är av särskild betydelse när det gäller hushållning med mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft54"&gt;Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft9"&gt;Miljöbalken skall tillämpas så att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;- – -&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;- – - -&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft1"&gt;I 1 kap. 2 § anges att bestämmelserna i 3 och 4 kap. skall tillämpas endast vid prövning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;frågor enligt 7 kap.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;tillståndsprövning av sådan verksamhet som är tillståndspliktig enligt 9, 11 och 12 kap. och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;vid regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft1"&gt;Vidare hänvisas till plan- och bygglagen samt ytterligare elva lagar i vilka det finns föreskrifter om tillämpning av 3 och 4 kap. miljöbalken. Förutom i miljöbalken skall alltså 3 och 4 kap. tillämpas i följande lagar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;luftfartslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lagen om kontinentalsockeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;väglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lagen om vissa rörledningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och hamn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lagen om vissa torvfyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;minerallagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lagen om byggande av järnväg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;ellagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;naturgaslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;2 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft15"&gt;I miljöbalkens andra kapitel finns de allmänna hänsynsreglerna. Bland dem är lokaliseringsbestämmelsen i 2 kap. 4 § av särskilt intresse i detta sammanhang. Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1 §, 3 kap. och 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft15"&gt;Enligt regeln om skälighetsavvägning i 2 kap. 7 § gäller bland annat den ovan återgivna lokaliseringsbestämmelsen i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i femte kapitlet ger möjlighet att för vissa geografiska områden meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Liksom för bestämmelserna i 3 och 4 kap. finns det en koppling till plan- och bygglagen. Fysisk planering i form av översiktsplaner och detaljplaner utgör instrument för att nå syftet med bestämmelserna om miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;I det sjätte kapitlet finns bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. Bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 11 – 13 §§ är av störst intresse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Av dem framgår att de myndigheter som skall tillämpa miljöbalken skall se till att kommunala planer samt sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet (11 §). Länsstyrelsen har ansvar för att ställa samman det planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten (12 §). Regeringen får i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner skall redovisa till regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;eller någon annan myndighet hur den eller de avser att i sin planering enligt plan- och bygglagen tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och vatten enligt 3 och 4 kap. (13 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft3"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Miljöbalkens sjunde kapitel innehåller bestämmelser som ger samhället instrument för att skydda vissa typer av områden genom rättsligt bindande beslut. Områdena kan genom särskilda beslut skyddas som exempelvis nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller vattenskyddsområden. När det gäller strandskyddsområden fordras inget särskilt beslut, utan bestämmelserna för dessa återfinns direkt i miljöbalken. Detsamma gäller för vissa typer av biotopskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;I 7 kap. 8 § som är tillämplig vid bildande eller ändring av naturreservat, kulturreservat och naturminnen anges att beslut i sådana frågor inte får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Mindre avvikelser får göras om inte syftet med planen eller bestämmelserna motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I det sjunde kapitlet finns också regler om en särskild tillståndsprövning för verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön inom de naturområden som omfattas av EG:s fågeldirektiv och livsmiljödirektiv (Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft3"&gt;9, 11, 12 och 17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;I kapitlen 9, 11, 12 och 17 finns bestämmelser om tillstånds- eller tillåtlighetsprövning av vissa typer av verksamheter. Vid tillstånds- och tillåtlighetsprövningen skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas. De omsätts därmed till beslut som är bindande i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft15"&gt;I 9 och 12 kap. finns dessutom bestämmelser om anmälan respektive anmälan för samråd när det gäller vissa typer av verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;16 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft15"&gt;Bland miljöbalkens förfaranderegler finns i 16 kap. 4 § en bestämmelse som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Tillstånd eller dispens får inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft1"&gt;Det framgår också av 5 § förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. att den myndighet som i ett ärende skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap. i beslutet skall ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förhållandet mellan 3 och 4 kap. miljöbalken och andra bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förhållandet till annan lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft1"&gt;På grund av hushållningsbestämmelsernas betydelse för tillämpningen av annan lagstiftning, bör 3 och 4 kap. miljöbalken i huvudsak finnas kvar som ett sammanhållet block i miljöbalken. Det är miljöbalkens andra bestämmelser som bör anpassas till det sammanhållna blocket när miljöbalkens bestämmelser om markanvändning skall knytas närmare varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft1"&gt;Vid prövningen av platsvalet för verksamheter och åtgärder hänger kravet på överensstämmelse med 3 och 4 kap. miljöbalken logiskt sett nära samman med de krav som finns på överensstämmelse med detaljplaner och områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;Som redovisats ovan framgår av 1 kap. 2 § att bestämmelserna i 3 och 4 kap. förutom vid viss prövning enligt miljöbalken även skall tillämpas efter vad som är föreskrivet i tolv andra lagar. Det innebär att eventuella ändringar av bestämmelserna i 3 och 4 kap. får återverkningar även på dessa lagar. De flesta av dessa innehåller på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft1"&gt;samma sätt som miljöbalken bestämmelser om prövning av verksamheter som tar mark- och vattenområden i anspråk. Eventuella förändringar i 3 och 4 kap. skulle därmed inte behöva leda till förändringar av prövningsbestämmelserna i dessa lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft1"&gt;Plan- och bygglagen intar dock en särställning i sammanhanget vilket utvecklas närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft1"&gt;En av de övriga lagarna, minerallagen, har också en annorlunda anknytning till miljöbalken än de andra tio. Enligt 4 kap. 2 § minerallagen skall 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas i ärenden om beviljande av bearbetningskoncession. Har bestämmelserna tillämpats i ett sådant ärende, skall de sedan inte tillämpas vid en eventuell senare prövning enligt miljöbalken. Någon sådan begränsning av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna finns inte i de andra lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft15"&gt;I de övriga tio lagarna som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken gäller att 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft55"&gt;lagrum&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft55"&gt;typ av prövning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td100"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;6 kap. 5 § luftfartslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;tillståndsprövning av allmänna flygplatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;3 a § lagen om kontinentalsockeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från konti-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;nentalsockeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;3 a § väglagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;prövning av ärenden enligt väglagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;4 § lagen om vissa rörledningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;koncessionsprövning av rörledningar för transport av fjärr-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;värme eller av råolja eller produkt av råolja eller av annan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;vätska eller gas som är ägnad att användas som bränsle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft34"&gt;1 a § lagen om inrättande, utvidgning och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;prövning av ärenden om inrättande, utvidgning och avlysning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;avlysning av allmän farled och hamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;av allmän farled och hamn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;7 § lagen om vissa torvfyndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft56"&gt;koncessionsprövning avseende undersökning eller bearbetning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft56"&gt;av fyndigheter av torv (avser endast torv för energiändamål)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;6 § lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;prövning av tillstånd att utvinna andra naturtillgångar än vad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft56"&gt;som gäller fiske eller vad som följer av kontinentalsockellagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;i Sveriges ekonomiska zon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft34"&gt;1 kap. 3 § lagen om byggande av järnväg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;planläggning av järnväg och prövning av ärenden om bygg-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;ande av järnväg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;2 kap. 8 a § ellagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft56"&gt;prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;2 kap. 6 § naturgaslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;koncessionsprövning av naturgasledningar och naturgaslager&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;SPAN class="p347 ft10"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Förhållandet mellan miljöbalken och plan- och bygglagen är av centralt intresse för utredningen om miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Mellan de båda lagarna finns flera samband. Av central betydelse är att de innehåller samverkande instrument för att tillvarata statens intressen vad gäller hushållningen med mark- och vattenområden så som de anges i 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Liksom när det gäller beslut enligt övriga lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken finns det krav på att hushållningsbestämmelserna skall tillämpas vid beslut enligt plan- och bygglagen. I 2 kap. 1 § plan- och bygglagen anges att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas vid bl.a. planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;De planformer enligt plan- och bygglagen som framför allt är aktuella är översiktsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner. Plansystemet kan kort beskrivas på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Det måste finnas en översiktsplan i varje kommun och den måste omfatta kommunens hela yta. Där redovisas kommunens uppfattning om för vilka ändamål mark- och vattenområden bäst lämpar sig. I översiktsplanen – som skall vara aktuell – skall redovisas bl.a. de allmänna intressen enligt 2 kap. plan- och bygglagen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid denna redovisning skall riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Det skall också anges hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande och några statliga ingripanden kan inte ske om exempelvis ett riksintresse inte skulle beaktas tillräckligt. I sådana fall skall i stället länsstyrelsen i ett särskilt granskningsyttrande markera att staten har en annan uppfattning än kommunen i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Såväl områdesbestämmelser som detaljplaner är till skillnad från översiktsplanen rättsligt bindande. Dessa planformer får omfatta endast begränsade delar av kommunen. Detaljplanen är till för den närmare regleringen av markens användning och regleringen av bebyggelse och anläggningar. Detaljplanen medför en rätt att bygga i enlighet med planbestämmelserna. En detaljplan kan avvika från översiktsplanen men i sådant fall skall detta redovisas i planbeskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft15"&gt;Områdesbestämmelser får endast användas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Huvudsyftet med områdes-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;bestämmelser är således att de skall komplettera översiktsplanen. Markanvändningen kan regleras i vissa avseenden, men möjligheterna är begränsade i jämförelse med detaljplan. Någon byggrätt kan inte skapas genom områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Enligt plan- och bygglagen får staten upphäva kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser, men endast om vissa i lagen angivna intressen inte blivit tillgodosedda, bl.a. bestämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Unikt för förhållandet mellan 3 och 4 kap. miljöbalken å ena sidan och plan- och bygglagen å den andra är att plan- och bygglagen genom översiktsplanen förutsatts ha en särskild uppgift i den kunskapsförsörjning som krävs för att hushållningsbestämmelserna skall kunna tillämpas. Till följd av sin viktiga uppgift för kunskapsförsörjningen har översiktsplanen också fått särskild betydelse som beslutsunderlag vid beslut där hushållningsbestämmelserna skall tillämpas (jfr. 5 § förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.), dvs. inte bara beslut enligt miljöbalken utan också enligt de anknutna lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Översiktsplanens betydelse för kunskapsförsörjningen gäller i första hand för tillämpningen av 3 kap. miljöbalken. Dessa bestämmelser är allmänt hållna och det krävs preciseringar när det gäller både vilka geografiska områden som avses och vilka värden som utgör grunden för att områdena anses värdefulla. Den kunskap som behövs för tillämpningen av bestämmelserna är tänkt att tas fram i en process där såväl stat som kommun deltar och där den kommunala översiktsplanen utgör en del. Processen kan sammanfattas enligt följande. Ansvarig central förvaltningsmyndighet skall efter visst samråd skriftligen lämna besked till länsstyrelserna om områden myndigheten bedömer vara av riksintresse. Denna kunskap är sedan tänkt att behandlas i kommunernas översiktsplanering. I översiktsplaneprocessen är det länsstyrelsens uppgift att gentemot kommunen samlat företräda statens intressen. Som anförts ovan finns det krav på översiktsplanens innehåll när det gäller redovisningen av riksintressen. Den slutligen antagna översiktsplanen ger uttryck för kommunens uppfattning. Om enighet inte uppnås mellan länsstyrelse och kommun skall det inte bara framgå av det ovan nämnda granskningsyttrandet utan också anmärkas i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft1"&gt;Några rättsligt bindande beslut beträffande riksintressen fattas inte under den förutsatta processen. Det är hela tiden fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft10"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;anspråk på riksintressen. Översiktsplanen är dock det material där det är tänkt att det skall finnas en samlad och sammanvägd kunskap om de riksintressen som berör kommunen. Översiktsplanens tyngd som beslutsunderlag är dock beroende av flera faktorer, bl.a. dess aktualitet, hur omsorgsfullt olika frågor behandlats samt graden av samstämmighet mellan dem som deltagit i processen. Vid sidan om översiktsplanen kan alltid annat beslutsunderlag bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Genom de rättsligt bindande kommunala planerna, detaljplaner och områdesbestämmelser, kan frågor som gäller tillämpningen av hushållningsbestämmelserna läggas fast med bindande verkan. I flera lagar som hanterar frågor om markanvändningen finns nämligen bestämmelser om att beslut inte får strida mot detaljplaner eller områdesbestämmelser. Detta gäller inte minst miljöbalken där sådana bestämmelser finns beträffande tillstånd och dispenser (16 kap. 4 §) och när det gäller bildande eller ändring av natur- och kulturreservat samt naturminnen (7 kap. 8 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Frågan är då om det vid prövning av enskilda verksamheter och åtgärder skulle vara tillräckligt att kontrollera att de överensstämmer med detaljplan eller områdesbestämmelser för att säkerställa att hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Förutsättningarna för prövningen av överensstämmelsen med hushållningsbestämmelserna är dock olika vid fastställande av planer enligt plan- och bygglagen och vid prövning av enskilda verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Inför fastställandet av en detaljplan enligt plan- och bygglagen sker en vid prövning av om marken från många olika utgångspunkter är lämplig för exempelvis industriell verksamhet. Det är en lång rad förhållanden som beaktas, där överensstämmelsen med 3 och 4 kap. miljöbalken utgör ett av förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Vid tillståndsprövning av en verksamhet enligt miljöbalken omfattar platsvalet flera delsteg. Det måste prövas om den bästa platsen är vald, eller om verksamheten skulle ge mindre störningar på någon annan plats som inte innebär orimliga merkostnader. Det måste också kontrolleras att verksamheten på den utpekade platsen överensstämmer med vad som anges i 3 och 4 kap. Slutligen skall prövas att verksamheten inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser och i vilken utsträckning den överensstämmer med gällande översiktsplan, dvs. mot den fysiska planeringen. I de fall verksamheten är tänkt att lokaliseras till ett område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser brukar prövningen in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;skränka sig till en kontroll av att verksamheterna stämmer överens med dessa; man förutsätter att översiktsplanens intentioner är tillvaratagna. När verksamheten är planerad till ett område som saknar detaljplan eller områdesbestämmelser, sker en kontroll mot översiktsplanen. Som redan påpekats är dock översiktsplanen inte bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;De två sistnämnda stegen vid prövningen enligt miljöbalken – prövningen av överensstämmelsen med 3 och 4 kap. respektive med den fysiska planeringen – skulle vid ett första påseende kunna se ut att innebära att överensstämmelsen med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. i själva verket kontrolleras två gånger. Om hushållningsintressena redan tagits tillvara genom den fysiska planeringen – detaljplan eller områdesbestämmelser om sådana finns; annars översiktsplan – borde det räcka med en kontroll av att verksamheten stämmer med den. I förlängningen skulle en slutsats av detta kunna vara att kravet på en prövning av överensstämmelsen med 3 och 4 kap. vid tillståndsprövning av verksamheter enligt miljöbalken skulle kunna utgå. Bestämmelserna i 3 och 4 kap. skulle i så fall kanske snarare höra hemma i plan- och bygglagen än i miljöbalken. En sådan slutsats skulle då förutsätta att hushållningsintressena enligt 3 och 4 kap. i samtliga områden i landet är fullständigt tillvaratagna genom aktuella kommunala planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;I praktiken räcker det emellertid oftast inte med att kontrollera överensstämmelsen med gällande kommunala planer vid tillståndsprövning, utan överensstämmelsen med 3 och 4 kap. måste kontrolleras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Som tidigare konstaterats är utgångspunkterna olika vid fastställande av planer jämfört med vid tillståndsprövning av verksamheter enligt miljöbalken. Vid tillståndsprövning enligt miljöbalken finns det tillgängligt ett detaljerat beslutsunderlag med specificerade uppgifter om den aktuella verksamhetens miljöpåverkan i olika avseenden. Utformningen av detaljplaner och områdesbestämmelser, och i ändå högre grad av översiktsplaner, utgår från ett betydligt bredare perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Även om en viss verksamhet alltså stämmer med detaljplan eller områdesbestämmelser, är det inte säkert att den överensstämmer med 3 och 4 kap. i miljöbalken. Exempelvis kanske inte en viss detaljplan som omfattar ett industriområde på Gotland lägger hinder i vägen för uppförandet av en beskriven industri av stor omfattning och med många slag av miljöpåverkan, medan däremot en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;sådan etablering kanske kan ifrågasättas utgående från hushållningsbestämmelserna i 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Ofta saknas detaljplan eller områdesbestämmelser för den sökta platsen. Det är exempelvis inte ovanligt när det gäller vindkraftverk, täkter eller vattenverksamheter. Att då enbart kontrollera överensstämmelsen med 3 och 4 kap. genom att kontrollera projektet mot översiktsplanen är omöjligt redan av formella skäl. Översiktsplanen är inte bindande – den kan exempelvis inte överklagas – och kan inte tillmätas en sådan betydelse att den jämställs med bindande planer. Det är inte heller säkert att staten delar kommunens uppfattning om vad som är god hushållning. Enligt gällande bestämmelser är översiktsplanen inte heller bindande för tillståndsmyndigheten som skall pröva projektet enligt miljöbalken. I sak är också översiktsplanerna ofta alltför allmänna för att det enbart med stöd av dem skall kunna gå att dra några slutsatser om de sökta, noggrant beskrivna, verksamheterna överensstämmer med 3 och 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;I själva verket måste alltså prövningen av olika typer av verksamheter enligt miljöbalken omfatta både en kontroll av överensstämmelsen med de kommunala planerna och en kontroll av överensstämmelsen med 3 och 4 kap. innan prövningsmyndigheten tar ställning till om bästa plats för verksamheten har valts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Eftersom bestämmelserna i 3 och 4 kap. har en direkt tillämpning vid tillståndsprövning enligt miljöbalken – inte enbart en indirekt via den fysiska planeringen – och också logiskt hänger samman med flera av balkens övriga bestämmelser, främst bestämmelserna om områdesskydd av olika slag, är slutsatsen att de stämmer väl in i miljöbalkens regelverk. Det skulle inte ge någon ökad klarhet att placera dem i plan- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;I de fall det sker en bygglovsprövning av en verksamhet utanför ett detaljplanelagt område och den verksamheten också prövas enligt miljöbalken är det oundvikligt med en dubbelprövning. Överensstämmelsen med 3 och 4 kap. kontrolleras då både vid bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen och vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Prövningen sker också vid olika myndigheter och det har inträffat att dessa haft olika uppfattning i frågan om det föreligger överensstämmelse med 3 och 4 kap. eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Olägenheterna med dubbelprövning bör naturligtvis undvikas så långt som möjligt. Det innebär att det är viktigt att bestämmelserna är desamma vid prövningarna enligt de olika lagarna. Antalet lagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;som hänvisar till 3 och 4 kap. är stort och särskilt med hänsyn till kapitlens stora betydelse för tillämpningen av plan- och bygglagen, är det för tydlighetens skull men också av praktiska skäl lämpligast att bibehålla reglerna i 3 och 4 kap. som ett sammanhållet block. En integrering av dessa kapitel med övriga delar av miljöbalken bör därför vara inriktad på att anpassa bestämmelserna i de övriga delarna så att helheten blir så tydlig och samordnad som möjligt. Den slutsatsen stämmer också med det uppdrag vi fått genom våra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;Med hänsyn till att det vid lokaliseringsprövningen enligt miljöbalken finns ett nära samband mellan prövningen av överensstämmelsen med 3 och 4 kap. å ena sidan och överensstämmelsen med fysisk planering å andra sidan skulle det vara en fördel om lagreglerna i dessa delar fördes närmare varandra. Det skulle motsvara hur reglerna tidigare skrevs i miljöskyddslagen (4 a §) och vattenlagen (3 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förhållandet till miljöbalkens mål och tillämpning (1 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft3"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. står inte i konflikt med miljöbalkens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;Miljöbalkens portalparagraf, 1 kap. 1 §, ger vägledning vid tolkningen av bestämmelserna i 3 och 4 kap. både vid prövning enligt miljöbalken och vid prövning enligt andra lagar som är knutna till dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft1"&gt;Bestämmelserna i miljöbalken bör ändras så att 3 och 4 kap. skall tillämpas vid fler typer av prövning än nu. Förutom enligt vad som anges i nuvarande 1 kap. 2 §, bör de tillämpas vid prövning av verksamheter och åtgärder som är anmälningspliktiga enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 § och som innebär ändrad markanvändning. De bör också tillämpas vid prövning av den nya kategori anmälningsärenden som föreslås i betänkandets kapitel 5; vattenverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;I remissvaren på Miljöbalksutredningens betänkande (SOU 1996:103) och senare till Miljöbalkskommittén har det framförts synpunkter på förhållandet mellan 3 och 4 kap. miljöbalken å ena sidan och miljöbalkens mål å andra sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Vid remissbehandlingen påpekade flera instanser att bestämmelserna från naturresurslagen motsvarade ett exploateringsintresse som inte passade in i miljöbalken eftersom denna var avsedd som en skydds- eller bevarandelagstiftning. Lagrådet hade också synpunkten att 3 och 4 kap. innehåller regler till skydd för vissa näringar och att dessa inte naturligen hör hemma i en lagstiftning som primärt har till syfte att bidra till hälso- och miljöskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Vidare finns en osäkerhet i om bestämmelserna i 3 och 4 kap. skall tolkas på ett annat sätt i och med att de införts i miljöbalken jämfört med när samma bestämmelser var inskrivna i naturresurslagen. Vad innebär alltså miljöbalkens mål och tillämpningsregel i 1 kap. 1 § för tolkningen av 3 kap. och 4 kap.?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Vi anser inte att bestämmelserna i 3 och 4 kap. står i konflikt med tillämpningsregeln i 1 kap. 1 §, där särskilt andra stycket 4 är av intresse i detta sammanhang. Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling. Det är inte fråga om någon renodlad skydds- eller bevarandelagstiftning. Miljöbalken innehåller förutom skyddsregler också regler som skall säkerställa att exploatering sker på ett sätt som främjar en hållbar utveckling. Den visar exempelvis hur en avvägning skall ske mellan miljöintressena och intressena att bedriva miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet eller täkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Det bör också klarläggas att bestämmelserna i 3 kap. inte avser att skydda enskilda intressen; de utgör i stället ett planeringsinstrument som är avsett att tillvarata statens allmänna intressen beträffande vissa geografiskt anknutna naturresurser. Konsekvensen kan givetvis ändå vara att enskilda näringslivsintressen gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Bestämmelserna i både 3 och 4 kap. får bredast genomslag i samband med fysisk planering, men de är också väsentliga vid bedömningen av enskilda verksamheter och åtgärder som innebär en förändring av pågående användning av mark- och vattenområden. Det gäller både verksamheter som prövas enligt miljöbalken och sådana som prövas enligt de andra lagar som anges i 1 kap. 2 §. Bestämmelserna hänger också samman med reglerna om skydd av områden i 7 kap. miljöbalken som gör det möjligt att genom rättsligt bind-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;ande beslut skydda områden som är av riksintresse för natur- och kulturmiljön samt för friluftslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Osäkerheten om betydelsen av miljöbalkens portalparagraf för tolkningen av bestämmelserna i 3 och 4 kap. har bland annat sin grund i uttalanden i propositionen till miljöbalken som möjligen kan uppfattas som motsägelsefulla. Å ena sidan anges att balken inte skall innebära någon ny syn vid tillämpningen jämfört med tidigare. ”Bestämmelserna i 2 och 3 kap. naturresurslagen som innehåller regler om användning av mark- och vattenområden skall arbetas in i miljöbalken. Någon ändring i sak av bestämmelserna skall inte göras.” (prop. 1997/98:45, del 1, s. 239). Å andra sidan anges att 1 kap. 1 § miljöbalken är styrande för samtliga bestämmelser i miljöbalken och att de medför en ny och vidare tillämpning av de bestämmelser som har sin förebild i gällande lagstiftning (del 1, s. 166).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Vi uppfattar det förstnämnda uttalandet enbart som ett konstaterande av att bestämmelserna i 3 och 4 kap. – sett isolerade – inte har ändrats i sak jämfört med vad som angavs i naturresurslagen. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall man – precis som vid tillämpningen av alla andra bestämmelser i miljöbalken – ta hjälp av de övergripande målen för balken så som de har uttryckts i 1 kap. 1 § första stycket, med de konkretiseringar som följer av 1 kap. 1 § andra stycket. Det är då särskilt det första stycket i paragrafen som innebär en förändring jämfört med tidigare. I det andra styckets fjärde punkt återfinns den bestämmelse som inledde den tidigare naturresurslagen (1 kap. 1 §), med den ändringen att den nuvarande bestämmelsen innebär att en långsiktigt god hushållning skall tryggas; i tidigare bestämmelse skulle en långsiktigt god hushållning främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Vid exempelvis en avvägning mellan två oförenliga riksintressen enligt 3 kap. 10 §, bör alltså 1 kap. 1 § ge vägledning när det gäller vilket riksintresse som skall ges företräde. Det gäller också oavsett om prövningen avser en verksamhet eller åtgärd som prövas enligt miljöbalkens regler eller om det är fråga om en prövning enligt någon av de andra lagar som är knutna till hushållningsbestämmelserna genom 1 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Tillämpningen av 3 och 4 kap. vid prövning enligt miljöbalken finns reglerad både i första kapitlet om miljöbalkens mål och tillämpningsområde och i dess andra kapitel om allmänna hänsynsregler m.m. Bestämmelserna stämmer inte överens med varandra och inte heller med vad som angivits i förarbetena till naturresurslagen (prop. 1985/86:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Enligt 1 kap. 2 § är tillämpningen av 3 och 4 kap. vid prövning enligt miljöbalken inskränkt till prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning av sådan verksamhet som är tillståndspliktig enligt 9, 11 och 12 kap. samt regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Samtidigt anges i 2 kap. 4 § att för verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till bland annat 3 och 4 kap. Den bestämmelsen är enligt 2 kap. 1 § tillämplig vid prövning av frågor om tillåtlighet, tillstånd, godkännande, dispens, villkor som inte avser ersättning samt vid tillsyn. Även om 2 kap. 1 § huvudsakligen är en bevisbörderegel, måste den ändå samtidigt sägas styra tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Enligt bestämmelserna i 2 kap. skulle alltså 3 och 4 kap. ha en vidare tillämpning än vad som anges i 1 kap. 2 § och bland annat kunna tillämpas i tillsynsbeslut i samband med anmälningsärenden som gäller miljöfarlig verksamhet och vid samråd om verksamheter som har betydelse för naturmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Av propositionen till naturresurslagen framgår att denna lag var avsedd att gälla vid förändringar i användningen av mark- och vattenområden. Den var inte avsedd att utgöra grund för ingripanden mot pågående användning av dessa resurser (prop. 1985/86:3, s. 14). Propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45) ger inte uttryck för att det skulle ske någon förändring då bestämmelserna infördes i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Syftet är alltså att bestämmelserna i 3 och 4 kap. skall vara tillämpliga vid ändrad markanvändning. Ändrad markanvändning kan vara aktuell både i samband med tillståndsprövning och vid prövning av anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder. De typer av anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder som för närvarande är aktuella i miljöbalken, och som på grund av omfattningen av de områden de kan påverka kan bedömas ha någon betydelse när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;är dels miljöfarliga verksamheter (9 kap. 6 §), dels verksamheter och åtgärder som har betydelse för naturmiljön (12 kap. 6 §). Detta slag av anmälningar respektive anmälningar för samråd resulterar normalt i beslut från tillsynsmyndigheten om endera att lämna anmälan utan erinran, att meddela råd eller att förelägga om skyddsåtgärder och begränsningar eller förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;De verksamheter eller åtgärder som anmäls enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 § innebär i de flesta fall en ändrad markanvändning. Särskilt bland de verksamheter eller åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön (12 kap. 6 §) finns det dock exempel på anmälningspliktiga verksamheter som inte ändrar pågående markanvändning. Det kan exempelvis vara fråga om schaktningsarbeten på mark som oförändrat kommer att användas för jordbruk, eller enstaka evenemang som inte permanent ändrar markanvändningen; exempelvis orienteringstävlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Verksamheter som är anmälningspliktiga enligt något av de angivna lagrummen kan ofta ha en sådan omfattning att de har betydelse med hänsyn till hushållningen med mark- och vattenområden. När det gäller ärenden enligt 9 kap. har det också successivt skett en övergång från tillståndsplikt till anmälningsplikt. Skjutbanor och motorsportbanor är typexempel på verksamheter som numera är anmälningspliktiga och för vilka valet av plats – och därmed hushållningsbestämmelserna – har en avgörande betydelse från störningssynpunkt. Många verksamheter börjar också som mindre, anmälningspliktiga, etableringar. När verksamheten expanderat till tillståndspliktig omfattning är det ofta svårt att komma till rätta med en mindre lyckad lokalisering. Hushållningsbestämmelserna bör alltså vara tillämpliga redan i etableringsskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Vi anser att bestämmelsen i 1 kap. 2 § bör ändras så att 3 och 4 kap. inte bara skall vara tillämpliga vid tillståndsprövning utan även i samband med prövning av verksamheter och åtgärder som är anmälningspliktiga enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 § och som innebär en ändrad markanvändning. Detsamma bör gälla för den nya kategori av anmälningsärenden som föreslås i betänkandets kapitel 5, nämligen vattenverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Det har vid remissbehandlingen av Miljöbalksutredningens betänkande och direkt till oss framförts önskemål om att 3 och 4 kap. miljöbalken skulle göras tillämpliga även vid pågående markanvändning. En sådan ändring skulle föra mycket långt och fordra noggranna utredningar av ersättningsfrågor och annat. Frågan ryms inte heller inom vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förhållandet till de allmänna hänsynsreglerna (2 kap.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft3"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft1"&gt;Bestämmelserna om valet av plats för en verksamhet eller åtgärd i 2 kap. 4 § är av så central betydelse och omfattas av så många delmoment av olika karaktär att de inte lämpligen bör sammanfattas i en hänsynsregel. Bestämmelserna bör i stället delas upp med hänsyn till prövningens olika delmoment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft15"&gt;Vissa av de delmoment som ingår i valet av plats bör inte ingå i en skälighetsavvägning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft1"&gt;Det bör inte finnas någon hänvisning till miljöbalkens mål i bestämmelserna om lokalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft1"&gt;Kapitlen om hushållning med mark- och vattenområden har sin främsta anknytning till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. genom lokaliseringsbestämmelsen i 2 kap. 4 §. Den regeln innehåller flera delar; dels skall den valda platsen vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål så som det är uttryckt i 1 kap. 1 §, dels skall den vara lämplig med hänsyn till hushållningsreglerna i 3 och 4 kap., dels skall det slutligen vara den plats där ändamålet med verksamheten eller åtgärden kan uppnås med minsta intrång och störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Det kan också finnas en viss anknytning mellan 3 och 4 kap. och de allmänna hänsynsreglerna genom vad som anges i 2 kap. 5 §. Den bestämmelsen syftar liksom 3 och 4 kap. till en god hushållning med resurser, men medan 3 och 4 kap. är inriktade på mark- och vattenområden, är 2 kap. 5 § inriktad på råvaror och energi, dvs. naturresurser som inte behöver ha en geografisk anknytning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;När det gäller 2 kap. 4 § kan den inledande hänvisningen till 1 kap. 1 § ifrågasättas. Hänvisningen tillför inte bestämmelsen något eftersom det övergripande målet i 1 kap. 1 § ändå alltid gäller för samtliga bestämmelser i miljöbalken. Det finns inte heller någon motsvarande hänvisning i de andra allmänna hänsynsreglerna. Risken finns att detta kan leda till en tolkning som innebär att miljöbalkens mål, dvs. 1 kap. 1 §, skulle ha större betydelse vid tillämpningen av lokaliseringsbestämmelsen än vid tillämpningen av de andra allmänna hänsynsreglerna, t.ex. åtgärdskravet, hushållningsregeln eller produktvalsregeln. Slutsatsen är att både lokaliseringsbestämmelsen och de andra allmänna hänsynsreglerna skulle bli tydligare om hänvisningen togs bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Som redovisats under avsnittet 4.2.2. ger hänvisningen till 3 och 4 kap. i 2 kap. 4 § upphov till problem när det gäller tolkningen av i vilka fall 3 och 4 kap. skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Kopplingen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. ger också upphov till frågor i samband med tillämpningen av skälighetsavvägningen i 2 kap. 7 §. Bakgrunden är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Vid prövningen av olika slag av verksamheter som miljöfarliga verksamheter, vattenverksamheter och täkter enligt tidigare gällande lagar – miljöskyddslagen, vattenlagen och naturvårdslagen – skulle naturresurslagen tillämpas. I naturresurslagen (1 kap. 2 §) angavs att det var 2 och 3 kap. naturresurslagen som skulle tillämpas, dvs. motsvarande bestämmelser som i 3 och 4 kap. miljöbalken. Kravet på tillämpning gällde utan krav på eller möjlighet till någon skälighetsavvägning i miljöskyddslagen, vattenlagen och naturvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;I miljöbalken anges i 2 kap. 4 § att 3 och 4 kap. skall tillämpas när det gäller valet av plats för vissa åtgärder och verksamheter. Samtidigt gäller enligt 2 kap. 7 § att kraven på hänsyn enligt bland annat 4 § gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Det kan knappast ha varit avsikten att försvaga bestämmelserna i 3 och 4 kap. jämfört med vad som gällde enligt tidigare lagstiftning. Vissa bestämmelser i främst 4 kap. – som 6 § om nationalälvarna, 7 § om nationalstadsparken och 8 § om Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; – är av den karaktären att det är uppenbart att de inte bör kunna bli föremål för en avvägning enligt 2 kap. 7 §. Det finns inte heller något i förarbetena till miljöbalken som tyder på att man avsett att införa en förändring jämfört med tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Slutsatsen är att hänvisningen till 3 och 4 kap. i 2 kap. 4 § första stycket måste ändras. Endera kan den tas bort helt med hänvisning till att bestämmelserna i 3 och 4 kap. ändå gäller vid prövningen enligt balken, eller också kan den flyttas så att den inte träffas av skälighetsavvägningen enligt 2 kap. 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Även om frågorna ovan alltså skulle kunna lösas genom att första stycket i 2 kap. 4 § får utgå, skulle det kunna ge en felaktig bild av lokaliseringsprövningens betydelse i miljöbalken. I själva verket är valet av en lämplig plats för verksamheter och åtgärder av central betydelse vid tillåtlighetsprövningen. Platsvalet omfattar också flera olika moment som stöder sig på regler som nu finns på olika ställen i balken. Flera av reglerna är sådana som inte skall skälighetsav-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;vägas. Sammantaget innebär detta att platsvalet inte är lämpat för en reglering genom en allmän hänsynsregel. Tillåtlighetsprövningen skulle bli tydligare om valet av plats i stället reglerades genom ett sammanhållet block av bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Prövningens systematik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft3"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft1"&gt;Systematiken vid tillståndsprövning blir tydligare om bestämmelserna i 2 kap. delas in i block med olika underrubriker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;Hushållningsbestämmelsernas roll vid valet av plats i samband med tillåtlighets- och tillståndsprövningen enligt miljöbalken skulle förtydligas om bestämmelserna om valet av bästa plats, tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken samt överensstämmelse med detaljplan och områdesbestämmelser kunde föras närmare varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;De frågor som gäller valet av geografisk plats för en verksamhet eller åtgärd är av central betydelse för uppfyllandet av miljöbalkens mål. Om en verksamhet är planerad att genomföras på en olämplig plats kan lokaliseringen självständigt innebära stopp för verksamheten. Oavsett hur omfattande skyddsåtgärder som vidtas och hur väl de övriga hänsynsreglerna uppfylls, kan alltså vissa lokaliseringar inte godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;På liknande sätt utgör de allmänna hänsynsreglerna i övrigt (dvs. 2 kap. utom 4 §) ett annat centralt prövningsblock. De syftar till att så långt möjligt begränsa de negativa verkningarna av en verksamhet eller åtgärd. Också detta prövningsblock är självständigt på det sättet att ett otillräckligt uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna medför att en verksamhet inte är tillåtlig. Då spelar det alltså ingen roll hur bra lokalisering som än valts för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Möjligen kan ett tredje centralt prövningsblock utgöras av miljökvalitetsnormerna där en överskriden miljökvalitetsnorm i vissa fall självständigt kan innebära stopp för en verksamhet, oavsett hur bra lokaliseringen är inom normens område eller hur väl hänsynsreglerna uppfyllts. Vi utreder miljökvalitetsnormernas tillämpning och förhållande till miljöbalkens övriga regler separat, och kommer att presentera resultatet i vårt nästa delbetänkande och i slutbetänkan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;det. I avvaktan på resultatet av den utredningen förutsätts i de följande resonemangen en situation där det inte föreligger någon överskriden miljökvalitetsnorm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken måste reglerna i vart och ett av de centrala prövningsblocken vara uppfyllda för att tillstånd skall kunna medges. Det finns också en viss möjlighet till samverkan mellan blocken så att en sämre lokalisering i vissa fall kan kompenseras genom längre gående skyddsåtgärder och begränsningar än vad som normalt skulle krävas enligt hänsynsreglerna i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;När både “hänsynsblocket” och “platsvalsblocket” prövats, dvs. alla rimliga krav på hänsyn uppfyllts och platsen för verksamheten konstaterats uppfylla miljöbalkens krav, återstår en slutavvägning av att verksamheten eller åtgärden sammantaget på den sökta platsen inte kan innebära en väsentlig skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Genom att införa rubriker som anknyter till de beskrivna prövningsblocken i 2 kap. skulle denna systematik i prövningen kunna tydliggöras. Uppdelningen skulle visa det normala stegvisa tillvägagångssättet vid prövning enligt miljöbalken. Strukturen blir då anpassad till de mest komplexa prövningsfallen – tillstånds- och tillåtlighetsprövning. Förändringen skulle inte innebära någon minskad tydlighet när det gäller enklare prövningssituationer – dispenser och tillsynsbeslut. Den skulle inte heller innebära någon försämring när det gäller den kanske viktigaste funktionen hos bestämmelserna i 2 kap., nämligen att klargöra kraven på var och en som bedriver eller avser att bedriva verksamheter på vilka miljöbalken är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Som tidigare diskuterats i avsnitten 4.2.1 och 4.2.3 omfattar valet av plats för en verksamhet eller åtgärd olika delmoment. I praktiken sker prövningen ofta enligt följande. Först väljs den bästa platsen ut med hänsyn till att ändamålet skall uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Kravet på att välja den bästa platsen gäller i den utsträckning det inte är orimligt. Därefter kontrolleras att platsvalet inte står i konflikt med bestämmelserna i 3 och 4 kap. eller med detaljplan eller områdesbestämmelser. Vid prövningen enligt 3 och 4 kap. används bland annat kommunens översiktsplan som hjälpmedel. Om det finns flera konkurrerande intressen som gäller samma plats tillämpas avvägningsreglerna i 3 och 4 kap., men det görs inte någon avvägning enligt 2 kap. 7 § första stycket i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft1"&gt;Av det nya prövningsblocket “Val av plats” bör dessa delmoment framgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till ändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;Följande förslag till ändringar bygger på de slutsatser som dragits i tidigare avsnitt i detta kapitel i betänkandet. Samtliga slutsatser som redovisats tillgodoses genom förslagen. Förslagens återverkningar på 2 kap. miljöbalken framgår av bilaga 9 till betänkandet där kapitlet i föreslagen form redovisas i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft3"&gt;Rubriker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Det bör införas fyra eller fem underrubriker i 2 kap. miljöbalken, beroende på utfallet i den pågående utredningen om miljökvalitetsnormer. Den inledande bestämmelsen i 2 kap. 1 § bör läggas under rubriken “Tillämpning och bevisbörda”. Därefter bör under rubriken “Hänsynsregler” följa de nuvarande bestämmelserna i 2 kap. 2 – 8 §§ med undantag för 4 § om lokalisering som utgår. Under rubriken “Val av plats” bör nedan redovisade förslag till nya bestämmelser införas. Slutligen bör bestämmelserna i 9 och 10 §§ ges rubriken “Slutavvägning”. Skulle fortsatta utredningar visa att det finns ett behov av en ytterligare rubrik “Miljökvalitetsnormer” bör den sannolikt läggas före slutavvägningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft3"&gt;Val av plats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft15"&gt;Under rubriken “Val av plats” bör bestämmelser av följande innebörd införas om valet av bästa plats, tillämpningen av 3 och 4 kap. respektive om planöverensstämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft1"&gt;X § För all verksamhet och alla åtgärder som tar i anspråk mark- och vattenområden annat än helt tillfälligt skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön i den utsträckning det inte kan anses orimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Bestämmelsen motsvarar innehållet i 2 kap. 4 § andra stycket samt delar av 2 kap. 7 §, Formuleringen har likheter med vad som tidigare föreskrevs i 4 § miljöskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft1"&gt;Y § Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning av sådan verksamhet som är tillståndspliktig enligt 9, 11 och 12 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter och åtgärder som är anmälningspliktiga enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 § skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft1"&gt;Detta motsvarar den första delen av 1 kap. 2 § med språkliga ändringar. Tillämpningen av 3 och 4 kap. har också utsträckts till att även avse anmälningsärenden enligt 9 kap. 6 § och 12 kap. 6 §. Den bör också gälla den nya kategori anmälningsärenden som föreslås i betänkandets kapitel 5, dvs. vattenverksamheter. Det har förtydligats att hushållningsbestämmelserna endast är tillämpliga vid ändrad markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft1"&gt;Z § Tillstånd eller dispens samt beslut i frågor om bildande eller ändring av naturreservat, kulturreservat eller naturminne, får inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft1"&gt;Bestämmelsen motsvarar 16 kap. 4 § och 7 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Den nuvarande uppläggningen av 2 kap. innebär att bestämmelserna i huvudsak riktar sig till dem som bedriver eller avser att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder – verksamhetsutövarna. Genom att överföra kravet på planöverensstämmelse från 7 kap. och 16 kap. till 2 kap. kan den uppläggningen möjligen sägas brytas. Den är dock inte fullständigt genomförd heller i kapitlets nuvarande form; de avslutande bestämmelserna i 9 och 10 §§ vänder sig snarare till prövningsmyndigheten än till verksamhetsutövaren. Det måste vidare förutsättas att den nuvarande hänvisningen till 3 och 4 kap. i 4 § – som vi föreslår skall ändras – vänder sig till prövningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft10"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft1"&gt;I praktiken är det också svårt att särskilja om bestämmelserna riktar sig mot verksamhetsutövaren eller prövningsmyndigheten. Även om ansvaret för att uppfylla bestämmelserna i första hand vilar på verksamhetsutövaren, måste myndigheten i prövningssituationer givetvis också tillämpa dessa regler. I valet mellan att hålla samman bestämmelser som entydigt riktar sig mot samma adressat och att hålla samman bestämmelser som logiskt har ett samband genom att de avser samma förhållanden i materiellt hänseende, är det senare att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;Bestämmelser som ändras eller utgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;Förslagen ovan medför primärt en ändring av 1 kap. 2 §, exempelvis enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft1"&gt;2 § Bestämmelserna i 3 och 4 kap. skall tillämpas &lt;SPAN class="ft58"&gt;endast vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning av sådan verksamhet som är tillståndspliktig enligt 9, 11 och 12 kap. och vid regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. samt &lt;/SPAN&gt;enligt vad som är föreskrivet i luftfartslagen (1957:297), lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, väglagen (1971:948), lagen (1978:160) om vissa rörledningar, lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och hamn, lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, plan- och bygglagen (1987:10), minerallagen (1991:45), lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2000:599).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft15"&gt;De innebär också ett upphävande av 2 kap. 4 §, 7 kap. 8 § och 16 kap. 4 §. Därutöver kan det finnas behov av sekundära ändringar i form av ändrade hänvisningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p373 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft3"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft1"&gt;Vi föreslår att prövningen av vissa typer av vattenverksamhet flyttas från miljödomstol till förvaltningsmyndighet. Därigenom skulle ett första steg tas mot att, enligt våra direktiv, renodla domstolarnas roll till att avgöra tvister mellan enskilda och det allmänna. Vi har utrett två alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft1"&gt;Alternativ 1 innebär att vattenverksamhet prövas på samma sätt som miljöfarlig verksamhet, dvs. prövningen skall endast gälla tillståndsfrågan medan frågor om markåtkomst och ersättning för skada och intrång prövas i en separat rättegång. Med detta alternativ skulle en förvaltningsmyndighet i princip kunna pröva alla typer av vattenverksamhet. Med nuvarande myndighetsorganisation skulle de stora verksamheterna fortfarande prövas av miljödomstolen, medan de mindre tillståndspliktiga verksamheterna skulle prövas av länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft1"&gt;Alternativ 2 innebär att frågor om markåtkomst och ersättning för skada liksom nu prövas tillsammans med tillståndsfrågan i en och samma rättegång. Till skillnad mot i dag skulle en förvaltningsmyndighet kunna pröva sådana vattenmål där frågor om tvångsrätt eller ersättning för skada och intrång inte förekommer eller inte är tvistiga. Miljödomstolen skulle pröva de stora vattenmålen och vattenmål som innehåller frågor om markåtkomst och ersättning för skada och intrång, medan länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen) skulle pröva övriga tillståndspliktiga vattenverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft1"&gt;Vi föreslår att alternativ 2 genomförs. Oberoende av vilket alternativ som väljs, har vi därutöver följande förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft1"&gt;Vi föreslår att det införs en anmälningsskyldighet för de mindre vattenverksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft10"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft1"&gt;Vi föreslår att vattenverksamheterna, på samma sätt som gäller för miljöfarliga verksamheter, delas in i nivåerna A, B och C för att ange krav på tillstånd eller anmälan. Med nuvarande myndighetsorganisation skall tillstånd till &lt;NOBR&gt;A-verksamheter&lt;/NOBR&gt; prövas av miljödomstolen och &lt;NOBR&gt;B-verksamheter&lt;/NOBR&gt; av länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen). &lt;NOBR&gt;C-verksamheterna&lt;/NOBR&gt; skall anmälas till länsstyrelsen. Ett stort antal vattenverksamheter kan med denna ordning prövas administrativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft1"&gt;Bestämmelsen i 11 kap. 6 § miljöbalken om att vattenverksamhet skall vara samhällsekonomiskt tillåtlig bör finnas kvar men begränsas till att gälla enbart vid prövning av frågor om tvångsrätt (tvångsvis tillträde till mark respektive rätt till strömfall).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft1"&gt;Vi föreslår inte någon ändring av prövningssystemet för miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft1"&gt;Genom miljöbalken infördes en ny och sammanhållen prövningsordning. Som ett led i en fortsatt reformering av miljölagstiftningen skall Miljöbalkskommittén utreda om tillståndsprövningen i framtiden bör ligga direkt hos miljödomstol eller om frågor om tillstånd m.m. skall prövas av domstol först efter överklagande av förvaltningsmyndighets beslut. Vi skall därvid beakta bland annat den utveckling som skett mot att renodla domstolarnas roll till att avgöra tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna. Vi skall vidare vid bedömningen av för- och nackdelar med en administrativ prövning i första instans belysa frågan om hur anspråk på ersättning eller skadestånd enligt miljöbalken skall lösas. Även prövningspliktens omfattning liksom frågor av processuell och administrativ art som faller inom ramen för miljödomstolarnas tillämpning skall vid behov belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft1"&gt;I uppdraget ingår följaktligen att utreda i vilken utsträckning den handläggning av vattenmål som i dag sker vid miljödomstol kan överföras till förvaltningsmyndighet. Nästan all prövning av tillståndspliktig vattenverksamhet sker för närvarande vid miljödomstol. Den viktigaste förklaringen till det är att prövningen inte bara omfattar frågan om tillstånd utan även frågor om tvångsvis tillträde till mark och ersättning för skada, dvs. frågor av civilrättslig natur. Förvaltningsmyndigheter prövar normalt inte sådana frågor. En viktig fråga att utreda blir därför hur dessa frågor skall hanteras vid en administrativ prövning av vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Vi skall även utreda om det är lämpligt med en administrativ prövning av all tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. I dag prövar miljödomstol som första instans de större miljöfarliga verksamheterna. Många verksamheter prövas dock av en förvaltningsmyndighet. Det skulle inte kräva några mer ingripande författningsändringar för att överföra all prövning till förvaltningsmyndighet, däremot ingående organisatoriska överväganden. Före miljöbalkens ikraftträdande prövades all miljöfarlig verksamhet av förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Kapitlet är indelat på följande sätt. Först redovisas prövningsordningen för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet enligt gällande rätt. I nästa avsnitt beskrivs vilka faktorer som främst bör beaktas vid utformningen av en lämplig prövningsordning. I det sammanhanget redovisas tidigare utredningar och förslag om en administrativ prövning av vattenverksamhet. Sedan presenteras två alternativ som kan ligga till grund för en ändrad prövningsordning för vattenverksamhet. Nästa avsnitt ägnas åt att i detalj undersöka hur ett framtida prövningssystem för vattenverksamhet kan se ut och vilka verksamheter som bör tillståndsprövas av domstol respektive förvaltningsmyndighet. Därefter följer ett avsnitt som rör den för vattenverksamhet särskilda hänsynsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken. I nästa avsnitt analyseras de huvudsakliga konsekvenserna av en ökad administrativ prövning. Vi ger här ett förslag till den fortsatta inriktningen på arbetet med prövningsordningen för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. I de avslutande avsnitten redovisas översiktligt vad de föreslagna ändringarna kan innebära i kostnadshänseende och vad ändringarna kan innebära för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skillnader mellan prövningen av vattenverksamhet och prövningen av miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft3"&gt;Prövningspliktiga verksamheter och prövningsmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Miljöbalkens bestämmelser om prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet har utformats på olika sätt. I 11 kap. finns generella bestämmelser om vad som avses med vattenverksamhet och när tillstånd krävs. Vattenverksamhet är förenklat uttryckt arbeten i vatten. En vattenverksamhet kan vara mycket omfattande och ha stor påverkan på miljön, såsom byggande av en stor kraft-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;verksdamm. Den kan också vara av liten omfattning, såsom byggande av en mindre brygga. Huvudregeln är att tillstånd krävs för vattenverksamhet, dock inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Vattenverksamhet tillståndsprövas i de flesta fall av miljödomstol. Mål om tillstånd till markavvattning prövas i regel av länsstyrelse. Det finns inte några bestämmelser om anmälningspliktig vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Bestämmelser om tillstånds- och anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet finns i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bestämmelserna omfattar verksamheter av vitt skilda slag med olika typer av påverkan på omgivningen, exempelvis oljeraffinaderier, avloppsanläggningar, jordbruk med djurhållning och skjutbanor. Endast verksamheter som betecknas med A, B eller C i den lista som intagits som en bilaga till nämnda förordning är prövningspliktiga. A- och &lt;NOBR&gt;B-verksamheter&lt;/NOBR&gt; kräver tillstånd. Miljödomstol prövar tillstånd till &lt;NOBR&gt;A-verksamheter&lt;/NOBR&gt; och länsstyrelse (miljöprövningsdelegationen) prövar &lt;NOBR&gt;B-verksamheter.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-verksam-&lt;/NOBR&gt; heter skall anmälas till den kommunala miljönämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft15"&gt;Prövningssystemet medför bl.a. att av de ansökningsmål som i dag prövas i miljödomstol utgör cirka 30 procent mål om miljöfarlig verksamhet och cirka 70 procent mål om vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Prövning av tillståndsfrågan respektive civilrättsliga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;I ett mål om vattenverksamhet prövar domstolen både tillståndsfrågan samt frågor om tvångsvis tillträde till mark och ersättning för skada orsakade av verksamheten, dvs. civilrättsliga frågor. Ett tillstånd till vattenverksamhet förenas med de villkor som behövs för att begränsa verkningarna av verksamheten, till exempel i fråga om åtgärder till skydd för fisket och andra skadeförebyggande åtgärder. Miljöbalken innehåller regler om tvångsvis tillträde till mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Prövningen av miljöfarlig verksamhet omfattar frågan om tillstånd skall lämnas till verksamheten och vilka villkor som behövs för att begränsa skador och andra olägenheter orsakade av verksamheten. Eventuella civilrättsliga frågor prövas inte samtidigt med tillståndsfrågan. Om en sakägare anser att han lidit skada med anledning av en verksamhet, får han i en egen ansökan om stämning yrka ersättning för det. Den som behöver tillgång till mark för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;att bedriva miljöfarlig verksamhet får ordna det vid sidan av tillståndsprövningen. Bestämmelser i expropriationslagen och fastighetsbildningslagen kan göra det möjligt att få tvångsvis tillträde till mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Miljöbalkens mål i 1 kap. 1 §, de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. är tillämpliga vid prövningen av tillstånd till både vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. För vattenverksamhet gäller därutöver enligt 11 kap. 6 § att en verksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Bestämmelsen innebär att det skall göras en samhällsekonomisk bedömning av verksamheten. En förutsättning för att en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet skall tas upp till prövning är att sökanden har rådighet över vattnet inom det område där verksamheten skall bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I 22 kap. miljöbalken finns regler om hur en ansökan om tillstånd skall handläggas i miljödomstol. En viktig regel är att domstolen skall se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. Domstolen har med andra ord full utredningsskyldighet i tillståndsfrågan och skall ställa de frågor och begära in de kompletteringar som behövs för att kunna bedöma tillåtligheten av verksamheten. Domstolen skall normalt hålla huvudförhandling i målet. Miljöbalkens förfaranderegler kompletteras av rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål i allmän domstol. Tillståndsprövningen får genom regleringen i 22 kap. ett starkt inslag av administrativ prövning. Det förklaras främst av att prövningsmyndigheten har ett ansvar för att bevaka skyddet för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Andra förfaranderegler gäller för de miljöfarliga verksamheter som prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation &lt;NOBR&gt;(B-verk-&lt;/NOBR&gt; samheter). I dessa mål tillämpas förvaltningslagen kompletterad av regler i 19 kap. &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen har enligt dessa regler – i likhet med miljödomstolen – en utredningsskyldighet i mål om tillstånd till miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I mål om vattenverksamhet styrs prövningen av frågor om ersättning på grund av skada eller intrång av rättegångsbalkens regler om dispositiva tvistemål. Domstolen är i princip bunden av parternas yrkanden och grunder, vilket bl.a. innebär att parterna kan förlikas i ersättningsdelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Sökanden i mål om tillstånd till vattenverksamhet skall enligt huvudregeln ersätta sakägare för rättegångskostnader vid pröv-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;ningen i miljödomstol. Ersättningen avser både tillståndsfrågan och de civilrättsliga frågor som prövas i målet. I mål om utövande av miljöfarlig verksamhet har en sakägare inte rätt till ersättning för rättegångskostnader. Om en sakägare ansökt om stämning med yrkande om ersättning för skada orsakad av verksamheten gäller rättegångsbalkens regler, vilket innebär att den som förlorar målet skall ersätta motpartens rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;En viktig fråga i mål om tillstånd till vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet är vem som är att anse som sakägare. I 16 kap. 12 § miljöbalken anges att överklagbara domar och beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. Miljöbalken innehåller därutöver en mängd regler som berör sakägares intressen i mål om tillstånd till en verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Sakägarkretsen i mål om tillstånd till miljöfarlig verksamhet har varit betydligt större än i mål om vattenverksamhet främst av det skälet att sakägare inte haft rätt till ersättning för rättegångskostnader. En person som bor ett par kilometer från en miljöfarlig verksamhet har haft rätt att överklaga ett tillståndsbeslut t.ex. på den grunden att verksamheten ger upphov till störningar i form av luftförorening. I mål om vattenverksamhet har sakägarkretsen varit betydligt snävare och begränsats till personer som lidit en mera konkret ekonomisk skada knuten till en fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft3"&gt;Skillnader vid prövningen av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft1"&gt;De huvudsakliga skillnaderna vid prövningen av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet kan sammanfattas i följande punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Prövningsplikt och prövningsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;: All vattenverksamhet kräver enligt huvudregeln tillstånd. För miljöfarlig verksamhet finns det en detaljerad uppräkning av vilka verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Miljödomstol prövar i regel tillstånd till både små och stora vattenverksamheter medan prövningen av miljöfarlig verksamhet är uppdelad mellan miljödomstol och länsstyrelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Prövningens omfattning&lt;/SPAN&gt;: Vid prövning av vattenverksamhet behandlas i en och samma rättegång både tillståndsfrågan och eventuella frågor om tvångsvis tillträde till mark och ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft15"&gt;för skada och intrång. Vid tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet behandlas inte civilrättsliga frågor. I de få fall frågor om ersättning för skada förekommer prövas de i ett separat mål efter ansökan om stämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Materiella regler&lt;/SPAN&gt;: Vid prövningen av vattenverksamhet tillämpas förutom miljöbalkens allmänna hänsynsregler den särskilda bestämmelsen i 11 kap. 6 § enligt vilken en samhällsekonomisk bedömning av verksamheten skall göras. Någon sådan bedömning skall inte göras av miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Regler som berör sakägare&lt;/SPAN&gt;: Sakägare kan i ett och samma vattenmål föra talan i både tillståndsfrågan och frågor om ersättning på grund av skada och intrång. Sakägare i vattenmål har rätt till ersättning för rättegångskostnader avseende både tillståndsfrågan och de civilrättsliga frågor som prövas i målet. I mål om tillstånd till miljöfarlig verksamhet kan sakägare inte föra talan i fråga om ersättning för skador utan får väcka en sådan talan i ett separat mål. Sakägare i mål om tillstånd till miljöfarlig verksamhet har inte rätt till ersättning för rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft1"&gt;Skillnaderna vid prövningen av olika verksamheter har sin förklaring i att miljöbalken i dessa delar bygger på tidigare lagstiftning, dvs. vattenlagen och miljöskyddslagen. Miljöskyddslagen syftade huvudsakligen till att skydda miljön, medan vattenlagstiftningen även hade till syfte att möjliggöra bland annat en exploatering av vatten som energiresurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Domstolsprövning eller administrativ prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Flera faktorer är av betydelse för hur prövningsordningen bör utformas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;En prövningsordning som innebär att tillståndsprövningen flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet kräver vissa allmänna överväganden som rör uppdelningen mellan domstolarnas rättskipning och förvaltningsmyndigheternas administrativa prövning. Flera faktorer är av betydelse vid bedömningen av en lämplig prövningsordning för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Tvister mellan enskilda prövas normalt av allmän domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Det förekommer att förvaltningsmyndigheter handlägger både omfattande och komplicerade frågor om ersättning. Ersättningsfrågorna rör då främst tvister mellan en enskild och det allmänna. Tvister mellan enskilda prövas normalt av allmän domstol. Det finns förvaltningsmyndigheter som fått till uppgift att pröva tvistiga ersättningsfrågor, exempelvis Lantmäterimyndigheten och Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd.&lt;/NOBR&gt; Det motiveras av att dessa myndigheter har stor specialkompetens på området och att den lagstiftning som myndigheterna tillämpar innehåller detaljerade bestämmelser om hur ersättningsfrågorna skall hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Regeringsformens bestämmelser i fråga om uppdelningen mellan domstolarnas rättskipning och förvaltningsmyndigheternas prövning tas upp i Domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; (SOU 1991:106 del A, s. 45 ff.). Enligt utredningen finns det inte något hinder i regeringsformen mot att låta förvaltningsmyndigheter pröva frågor om tvångsrätt och ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft3"&gt;Miljöprövningen är en uppgift väl lämpad för förvaltningsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft1"&gt;Tillståndsprövningen av en verksamhet syftar till att undersöka hur bl.a. kraven på hänsyn enligt 2 kap. miljöbalken kan uppfyllas. Hänsynsreglerna är grundläggande verktyg för att nå miljöbalkens mål så som de anges i 1 kap. 1 §. Som en del i säkerställandet av en korrekt miljöprövning har prövningsmyndigheten en utredningsskyldighet. Myndigheten skall sörja för att det finns ett fullständigt beslutsunderlag och utifrån det göra de avvägningar och bedömningar som fordras för ett materiellt riktigt beslut oavsett vad som anförts i ärendet. Myndigheten skall ofta väga starka allmänna intressen mot varandra. Prövningen i framför allt de större målen har därmed karaktär av samhällsplanering. Miljöprövningen av en verksamhet är på grund av det anförda en uppgift väl lämpad för förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft3"&gt;Miljöprövningen kommer mer i fokus om civilrättsliga frågor inte prövas samtidigt med tillståndsfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Särskilt de stora vattenmålen kan kännetecknas av att stor vikt läggs vid civilrättsliga frågor, främst rörande ersättning för skada. Det förhållandet att civilrättsliga frågor prövas samtidigt med tillståndsfrågan gör att olika processuella regler gäller i olika delar av ett vattenmål. Tillståndsprövningen utmärks av att domstolen har en utredningsskyldighet och är obunden av de grunder som angetts i ansökan om tillstånd, medan prövningen av civilrättsliga frågor utmärks av att domstolen i princip är bunden av parternas yrkanden och grunder. Dessa dubbla processregler gäller inte i mål om utövande av miljöfarlig verksamhet. Miljöprövningen kommer mer i fokus om man inte prövar civilrättsliga frågor samtidigt med tillståndsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft3"&gt;Regler om ersättning för rättegångskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Sakägare i mål om tillstånd till miljöfarlig verksamhet har inte rätt till ersättning för rättegångskostnader. I vattenmål finns det däremot sedan lång tid tillbaka regler om ersättning för rättegångskostnader som underlättar för sakägaren att ta tillvara sin rätt. Sakägaren kan på verksamhetsutövarens bekostnad låta ett rättsligt biträde föra hans talan i första instans i både tillståndsfrågan och frågor om tvångsrätt och ersättning för skada. En utredning om prövningsordningen för vattenverksamhet måste beakta de skäl som finns för de nuvarande reglerna om ersättning för rättegångskostnader. Samtidigt finns det anledning att överväga om reglerna om ersättning för rättegångskostnader även i framtiden bör vara principiellt olika för vattenverksamhet respektive miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft3"&gt;Prövningsmyndigheternas kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;En effektiv prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet är beroende av att det finns kompetenta prövningsmyndigheter. Om fler verksamheter skall prövas i administrativ ordning måste kompetensen hos de administrativa myndigheterna breddas och fördjupas, vilket i sin tur kan inverka på myndigheternas antal och storlek. Förändringarna kan samtidigt ha betydelse för överinstan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p403 ft1"&gt;sernas verksamhet och vilken myndighet som skall vara slutinstans i olika mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tidigare utredningar och förslag om vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Den senaste grundliga genomgången av prövningsordningen för vattenverksamhet gjordes i samband med utarbetandet av vattenlagen (1983 års vattenlag). De uttalanden som gjordes då bör ses mot bakgrund av de tillåtlighetsregler som gällde enligt den äldre vattenlagen. Dessa gav ett begränsat utrymme för miljöprövning och andra allmänna planerings- eller samhällsekonomiska synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft3"&gt;Vattenlagsutredningens slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft1"&gt;Vattenlagsutredningen hade till uppgift att utreda om det vattenrättsliga prövningssystemet kunde konstrueras med miljöskyddslagen som förebild. I utredningens direktiv från år 1968 framfördes som en synpunkt att en tillståndsprövning i administrativ ordning bättre än domstolsförfarandet kunde tillgodose önskemålen om effektivitet, snabbhet och smidighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;I slutbetänkandet föreslog utredningen att tillståndsfrågorna skulle prövas i administrativ ordning av regeringen, Koncessionsnämnden för miljöskydd och länsstyrelserna (SOU 1977:27). Frågor om tillstånd till och väsentliga villkor för vattenverksamhet skulle avgöras i administrativ ordning medan övriga villkorsfrågor och skadereglering skulle handhas av sex fastighetsdomstolar knutna till samma tingsrätter som dåvarande vattendomstolarna. I övrigt skulle kompetensfördelningen mellan myndigheterna styras av verksamheternas storlek och beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Vattenlagsutredningen fann emellertid att ett administrativt prövningssystem inte var invändningsfritt. Uppdelningen av prövningen i fråga om tillstånd och skadereglering skulle föranleda visst dubbelarbete förenat med tidsutdräkt. Utredningen uttalade att det i vattenmål av någon betydenhet, till skillnad mot i miljöskyddsärenden, regelmässigt torde förekomma ersättningsanspråk från enskilda sakägare. Enligt utredningen var också vattenverksamheternas natur sådan att egendom som tillhör annan än verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft10"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;hetsutövaren skadas eller behöver tas i anspråk i mycket större omfattning än vad som är fallet i miljöskyddsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft3"&gt;Propositionen med förslag till ny vattenlag m.m. och Jordbruksutskottets betänkande över regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Regeringen tog i propositionen med förslag till en ny vattenlag fasta på de invändningar som kunde anföras mot en administrativ prövning av vattenmål (prop. 1981/82:130). Regeringen anförde, i likhet med många remissinstanser, att kraven på effektivitet och snabbhet blir sämre uppfyllda med en uppdelning mellan tillståndsprövning och skadereglering. Vid den bedömningen beaktades bl.a. att villkorsfrågorna i vattenmål vanligen hänger intimt samman med ersättningsfrågorna, att det många gånger måste bli svårt för en fristående tillståndsmyndighet att rätt avgränsa vilka villkor som kan fastställas utan risk för komplikationer vid den efterföljande skaderegleringen vid fastighetsdomstolen och att det måste innebära onödigt dubbelarbete och avsevärda kostnader att två myndigheter skall sätta sig in i dessa frågor för att prövningen skall kunna genomföras. Regeringen drog därav slutsatsen att man bör behålla det nuvarande vattenrättsliga prövningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft1"&gt;Jordbruksutskottet anförde med anledning av regeringens förslag att utskottet skulle föredra ett administrativt prövningssystem och att frågan borde göras till föremål för ytterligare överväganden (bet. 1982/83:JoU30 s. 40). Utskottet ansåg att förslaget från samhällsplaneringens allmänna utgångspunkter kunde framkalla vissa betänkligheter beträffande den avsedda samlade bedömningen av vattenföretagens lämplighet och deras inpassande i samhällsplaneringen i stort. Med hänsyn till att regeringens förslag till ny vattenlag innehöll flera angelägna reformer fann dock utskottet att lagstiftningen borde genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Två alternativ till en ny prövningsordning för vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;En utgångspunkt vid utredningen av hur den administrativa prövningen av vattenverksamhet kan öka, är att förvaltningsmyndigheter inte bör pröva tvistiga frågor om ersättning för skada och intrång eller frågor om tvångsrätt. Vi har efter att ha analyserat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p403 ft1"&gt;flera förslag stannat för att föra fram två alternativ till en ändrad prövningsordning för vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Alternativ 1. Tillståndsfrågor och civilrättsliga frågor prövas i separata rättegångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft1"&gt;Vattenverksamhet prövas enligt alternativ 1 på i huvudsak samma sätt som miljöfarlig verksamhet. Det betyder att frågor om markåtkomst och ersättning för skada och intrång inte behandlas vid tillståndsprövningen. Sådana frågor prövas i en separat rättegång i miljödomstol. På samma sätt som vid miljöfarlig verksamhet får den som gör gällande att han förorsakats skada av vattenverksamhet ansöka om stämning. Ett mål om tillstånd till vattenverksamhet omfattar alltså enbart tillståndsfrågan och frågan om vilka villkor som behövs för att begränsa verksamhetens påverkan på omgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Tillståndsprövningen av vattenverksamheter fördelas mellan förvaltningsmyndigheter och de nuvarande miljödomstolarna. I avsnitt 5.4 redovisas närmare hur vattenverksamheterna, på samma sätt som miljöfarlig verksamheter, delas in i kategorierna A, B och C för att ange krav på tillstånd eller anmälan. A- och &lt;NOBR&gt;B-verksam-&lt;/NOBR&gt; heter skall kräva tillstånd i miljödomstol respektive förvaltningsmyndighet. Förslaget innebär, såvitt avser alternativ 1, att de stora vattenverksamheterna fortfarande prövas av miljödomstolarna, medan de mindre verksamheterna prövas av förvaltningsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;I 2 kap. 3 § miljöbalken finns allmänna bestämmelser om vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som verksamhetsutövaren skall vidta. Sådana frågor hanteras i målet om tillstånd till verksamheten. En särskild fråga är hur fiskefrämjande åtgärder enligt 11 kap. 8 § skall hanteras. De villkor som kan beslutas med stöd av denna bestämmelse kan inte anses som mer omfattande eller ha en annan karaktär än sådana villkor som kan föreskrivas med stöd av 2 kap. 3 §. Frågor om fiskefrämjande åtgärder bör därför handläggas samtidigt med övriga villkorsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Enligt 6 kap. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall för viss vattenverksamhet fiskeavgifter och bygdeavgifter bestämmas. Dessa avgifter tillfaller det allmänna och hanteras relativt formalistiskt. Redan i dag fastställer länsstyrelsen till viss del fiskeavgifter. Det bör inte finnas något hinder mot att låta för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;valtningsmyndighet fastställa dessa avgifter i samband med tillståndsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Sakägare kommer som utgångspunkt att inta samma ställning i mål om vattenverksamhet som i dag gäller i mål om miljöfarlig verksamhet. Det betyder att sakägare har rätt att föra talan i tillstånds- och villkorsfrågor, vilket innefattar rätt att överklaga sådana frågor till högre instans. Frågor om ersättning för skada prövas i en separat rättegång efter ansökan om stämning vid miljödomstol. Sakägarkretsen kan vidgas om den bestäms enligt samma grunder som gäller för miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Reglerna om ersättning för rättegångskostnader bör i större utsträckning än i dag vara desamma som i mål om miljöfarlig verksamhet. Nuvarande regler gör det lättare för sakägare att ta tillvara sin rätt i mål om vattenverksamhet än i mål om miljöfarlig verksamhet. Det förefaller mindre lämpligt att ändra gällande regler för miljöfarlig verksamhet genom att ge sakägare rätt till ersättning för kostnader vid tillståndsprövningen. Det ligger i stället närmast till hands att överväga om rätten till kostnadsersättning för sakägare i vattenmål i fortsättningen kan begränsas till prövningen av civilrättsliga frågor. En sakägare skall alltså kunna få ersättning för kostnader i de delar som avser tvångsrätt och skadereglering. Utgångspunkten är att sådana frågor prövas efter ansökan om stämning. Skäl talar för att i mål om ersättning för skada på grund av vattenverksamhet tillämpa rättegångsbalkens huvudregel om att part som förlorar målet skall ersätta motpartens rättegångskostnad. Vid yrkanden om tvångsrätt bör huvudregeln vara att den som yrkandet riktar sig mot har rätt till ersättning för rättegångskostnader i första instans oavsett utgången i frågan om tvångsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Alternativ 2. Tillståndsfrågor och civilrättsliga frågor prövas även i fortsättningen i en rättegång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Alternativ 2 innebär att frågor om tillstånd, markåtkomst samt ersättning för skada och intrång på samma sätt som enligt nuvarande ordning prövas i en och samma rättegång. Till skillnad mot i dag får dock förvaltningsmyndigheter pröva flertalet av de vattenmål i vilka civilrättsliga frågor inte förekommer eller inte är tvistiga. Miljödomstolarna prövar även i fortsättningen vattenmål av stor omfattning och mål som innehåller frågor om tvångsrätt eller ersättning för skada och intrång. Även enligt alternativ 2 för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;delas alltså tillståndsprövningen av vattenverksamheter mellan förvaltningsmyndigheter och de nuvarande miljödomstolarna. I avsnitt 5.4 redovisas närmare hur vattenverksamheterna, på samma sätt som miljöfarliga verksamheter, delas in i kategorierna A, B och C, där A- och &lt;NOBR&gt;B-verksamheter&lt;/NOBR&gt; skall kräva tillstånd i miljödomstol respektive förvaltningsmyndighet. Ärenden som prövas av förvaltningsmyndighet kan överklagas till miljödomstol. Vid överklagande till Miljööverdomstolen av sådana ärenden krävs prövningstillstånd. En stor mängd ärenden bör med denna modell kunna prövas administrativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;En ansökan om tillstånd till en verksamhet som klassificeras för prövning i förvaltningsmyndighet skall ges in direkt till miljödomstol om sökanden redan från början har yrkande om tvångsrätt eller känner till att tvistiga ersättningsfrågor kommer att uppkomma. Det behövs också en regel som innebär att förvaltningsmyndigheten skall överlämna ett mål för prövning till miljödomstolen om tvistiga civilrättsliga frågor uppkommer under handläggningen. Redan i dag gäller detta i ärenden om markavvattning enligt vad som framgår av 7 kap. 19 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Om ersättningsanspråk framställs sent under handläggningen leder det till en omständlig handläggning och onödig tidsutdräkt. För att motverka det kan en tidsgräns för framställning av yrkanden om ersättning för skada införas. Gränsen bör inte sättas för snävt utan sakägare bör få en möjlighet att överblicka processen. Yrkanden som framställs efter att tiden löpt ut kan komma att avvisas om det inte finns skäl för att de framställts sent. Bestämmelsen kommer alltså att påminna om vad som i dag gäller enligt 22 kap. 19 § miljöbalken. Vad som skall gälla i fråga om sent framställda yrkanden om tvångsrätt och ersättning för skada och intrång på grund av tvångsrätt får utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft1"&gt;Utgångspunkten enligt alternativ 2 är att sakägare kommer att inta samma ställning som i nuvarande prövningsordning. Särskilda överväganden behövs i fråga om sakägares rätt till ersättning för rättegångskostnader i ett vattenmål. För de vattenmål som prövas av miljödomstol får flera ersättningssystem undersökas. En möjlighet är att sakägare skall ha rätt till ersättning för kostnader i första instans när det gäller både tillståndsfrågor och civilrättsliga frågor. Ett annat alternativ är att inskränka rätten till ersättning till de civilrättsliga frågorna. En nackdel är att det då kan vara svårt för domstolen att bedöma om yrkade rättegångskostnader hänför sig till exempelvis frågor om skadeförebyggande åtgärder eller ersätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;ningsfrågor. Detta, liksom vad som skall gälla när en förvaltningsmyndighet överlämnar ett mål till miljödomstol för prövning, får utredas vidare. En utgångspunkt vid det fortsatta utredningsarbetet är att det i vart fall skall finnas en möjlighet för sakägare att få ersättning för rättegångskostnader i frågor som avser ersättning för skada och intrång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;De ärenden som prövas av förvaltningsmyndighet skall inte innehålla frågor om tvångsrätt eller ersättning för skada. Om frågor om tvångsrätt eller tvistiga ersättningsfrågor uppkommer, skall målet överlämnas för prövning till miljödomstol. Förvaltningsmyndigheter har vidare en långtgående utredningsskyldighet och materiellt riktiga beslut skall fattas oavsett vad parterna anfört i ärendet. Dessa förhållanden bör leda till att sakägare endast i få fall har ett behov av att anlita rättsligt biträde för att ta tillvara sin rätt. Det anförda talar för att sakägare inte bör ha rätt till ersättning för rättegångskostnader i vattenmål som prövas av förvaltningsmyndighet. En sådan ordning medför i praktiken endast en liten förändring i fråga om sakägares rätt till ersättning för kostnader. Om en sakägare yrkar ersättning för skada som en vattenverksamhet förorsakar kommer målet – förutsatt att ersättningsfrågan inte löses utom rätta – att prövas i miljödomstol, där det kommer att finnas möjlighet till ersättning för rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Prövningsmyndigheter och indelning i olika typer av vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Både alternativ 1 och alternativ 2 utgår från nuvarande myndighetsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;De myndigheter som fattar beslut om tillstånd till och villkor för en verksamhet måste ha tillräcklig kunskap och erfarenhet av miljöprövningar. För att kunna hålla den kompetens som behövs för en effektiv och korrekt prövning får antalet ärenden av samma slag vid myndigheterna inte bli för litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Den nuvarande myndighetsorganisationen med 5 miljödomstolar och 21 länsstyrelser (med därtill knutna miljöprövningsdelegationer) kan användas för både alternativ 1 och alternativ 2. Det ligger alltså nära till hands att låta de 21 miljöprövningsdelegationerna pröva de mindre vattenmålen enligt vad som beskrivs i avsnitt 5.3. Om alternativ 1 väljs får miljödomstolarna pröva de stora vatten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;verksamheterna och miljöprövningsdelegationerna pröva de mindre verksamheterna. Om alternativ 2 väljs får miljödomstolarna pröva de stora verksamheterna och de övriga vattenmål som innehåller tvistiga civilrättsliga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;En fördel med det nu beskrivna prövningssystemet för vattenverksamhet är att det inte kräver några mer ingripande förändringar av den nuvarande myndighetsorganisationen. En nackdel är att det stora antalet prövningsmyndigheter medför att vissa typer av ärenden kommer att vara sällan förekommande hos vissa myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Om miljöprövningsdelegationerna skall pröva vissa vattenverksamheter bör deras myndighetsområden undersökas. Avgörande för länsstyrelsernas – och miljöprövningsdelegationernas – behörighet enligt miljöbalken är att verksamheten är belägen inom länet. Länsindelningen följer historiskt bestämda administrativa gränser. Det innebär att miljöprövningsdelegationerna inte har samma ändamålsenliga indelning som miljödomstolarna, vars domkretsar följer vissa naturligt avgränsade avrinningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Med länsindelningen kan det problemet uppstå att en vattenverksamhet i större omfattning påverkar förhållandena i ett annat län än det där verksamheten prövas. Länsstyrelsen i det län där de största verkningarna av verksamheten uppstår bör pröva verksamheten. Problem kan uppstå främst för större verksamheter med stor miljöpåverkan. Med ett förslag som innebär att de stora verksamheterna fortfarande prövas av miljödomstol begränsas problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Det behövs ett anmälningsförfarande för vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft1"&gt;Enligt nuvarande ordning kräver en vattenverksamhet tillstånd vid miljödomstol om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamheten. Det finns inte något mellansteg som innebär att en anmälan om vattenverksamhet skall göras till berörd myndighet. Prövningssystemet har därför en onödigt stel utformning. Även verksamheter som har en liten omfattning skall i regel tillståndsprövas i miljödomstol. Det kan ifrågasättas att exempelvis en ansökan om tillstånd att genomföra en mindre muddring skall handläggas på samma sätt och i samma instans som en ansökan om tillstånd till byggande av ett vattenkraftverk eller drift av ett stålverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Regleringen har fått till följd att länsstyrelsen ofta tillämpar samrådsbestämmelsen i 12 kap. 6 § miljöbalken för ett slags informellt anmälningsförfarande för vattenverksamhet. Vissa länsstyrelser lämnar ibland även muntliga besked om en verksamhet uppfyller kraven i miljöbalken (se kapitel 3 i betänkandet). Denna hantering visar att det behövs ett formaliserat anmälningsförfarande för en mängd vattenverksamheter. Anmälningsförfarandet skulle gälla de minst ingripande av de verksamheter som nu är formellt tillståndspliktiga. Exempel på sådana verksamheter är mindre strandutfyllnader, strandskoningar, bryggor och pirar, mindre muddringar samt mindre kabel- och rörnedläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Ett formaliserat anmälningsförfarande medför större förutsebarhet för verksamhetsutövare och prövningsmyndigheter jämfört med dagens prövning av mindre vattenverksamheter. Det innebär ett skydd för verksamhetsutövaren mot straffrättsliga ingripanden genom att denne inte riskerar att bedriva tillståndspliktig verksamhet utan formellt tillstånd. Det undanröjer också de oklarheter som finns i fråga om tillämpningen av samrådsbestämmelsen i 12 kap. 6 § miljöbalken. Hur en anmälan om vattenverksamhet skall hanteras vid länsstyrelsen får utredas inför slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En detaljerad indelning i olika typer av vattenverksamhet tydliggör kraven på tillstånd och anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;Båda alternativen för en ändrad prövningsordning för vattenverksamhet innebär att prövningen av tillståndspliktiga verksamheter fördelas mellan miljödomstolar och länsstyrelser. Det förutsätter någon form av indelning i olika typer av vattenverksamhet. I första hand bör undersökas om man kan använda ett system som liknar det som gäller för miljöfarlig verksamhet. Det skulle innebära att huvudprinciperna för prövningen av vattenverksamhet anges i miljöbalken och att regeringen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om tillstånds- och anmälningskrav. Grundlagen är inte något hinder mot en sådan reglering (prop. 1997/98:45 del 1, s. 371).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Vi har stannat för en detaljerad uppräkning av olika typer av vattenverksamhet. Det ger ett tydligt och användarvänligt prövningssystem. En verksamhetsutövare får i en lista enkelt reda på om verksamheten kräver tillstånd eller anmälan och vid vilken myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;het verksamheten skall prövas. I bilaga 10 skisseras ett förslag till indelning i olika typer av vattenverksamhet. Förslaget får ses som en utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet, då både grunderna för indelningen i kategorier och detaljer i indelningen kan komma att ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Vårt förslag till en ny prövningsordning för vattenverksamhet innebär att det i en förordning i detalj räknas upp vilka verksamheter som hör till kategorierna A, B och C. Tillstånd till &lt;NOBR&gt;A-verk-&lt;/NOBR&gt; samheter prövas av miljödomstolen medan &lt;NOBR&gt;B-verksamheter&lt;/NOBR&gt; prövas av länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen). &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; skall anmälas till länsstyrelse. Det kan vara svårt att på samma sätt som för miljöfarlig verksamhet uttömmande i en förordning ange alla anmälningspliktiga vattenverksamheter. Uppräkningen bör därför kompletteras med en generell bestämmelse som anger att en vattenverksamhet skall anmälas till länsstyrelse om verksamhetens inverkan på vattenförhållandena är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Vilken inverkan en verksamhet får på omgivningen är beroende av vattenförhållandena i det enskilda fallet. Som exempel kan nämnas att en utfyllnad i redan exploaterat öppet vatten innebär mindre påverkan än samma utfyllnad i en känslig orörd mindre sjö. Det kan invändas att en indelning i &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; är ett trubbigt instrument som inte gör det möjligt att ta hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Men en indelning i &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och C- verksamheter är snarare ett mindre trubbigt system än vad som följer av de nuvarande reglerna för prövning av vattenverksamhet. Framför allt kan den heterogena gruppen av &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; hanteras på ett mer flexibelt och ändamålsenligt sätt än i dag. Länsstyrelsen kommer i de flesta anmälningsärendena antingen inte vidta någon åtgärd alls eller utfärda förelägganden om skyddsåtgärder eller förbud. För enskilda &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; bör länsstyrelsen kunna föreskriva om krav på tillstånd om verksamheten har en betydligt större påverkan på omgivningen än vad som normalt är fallet. En bestämmelse motsvarande 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken behöver då införas i 11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft1"&gt;Många arbeten i vatten är sammansatta av flera moment. Ett exempel på det är att det vid byggande av en bro ofta förekommer att ett erosionsskydd behöver uppföras eller att ett vattendrag behöver grävas om. Ett annat exempel är nedläggning av rör eller kabel i vatten. I vissa fall räcker det med själva nedläggningen medan det i andra fall krävs grävning eller spolning för att få ner kabeln eller röret i botten. För att klassificeringen av en verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;skall kunna genomföras på ett enkelt sätt är det viktigt att ge så tydliga definitioner av verksamheterna som möjligt. En ansökan om tillstånd kan likväl komma att omfatta flera olika klassificerade verksamheter. På samma sätt som för miljöfarlig verksamhet bör den del av verksamheten som omfattas av den högsta prövningsnivån styra vilken myndighet som skall handlägga ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Som ett alternativ till en indelning i &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; kan – enligt vad som föreslagits under utredningens gång – övervägas en indelning i endast A- och &lt;NOBR&gt;C-verksamheter.&lt;/NOBR&gt; Det skulle med denna variant inte förekomma någon tillståndsprövning i länsstyrelsen, som dock skulle ha möjlighet att i vissa fall föreskriva om krav på tillståndsplikt. En indelning i endast A- och &lt;NOBR&gt;C-verksam-&lt;/NOBR&gt; heter bör kunna användas för både alternativ 1 och 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ett stort antal vattenmål kan prövas av förvaltningsmyndighet om alternativ 1 eller 2 genomförs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft15"&gt;En indelning i &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; bör analyseras statistiskt utifrån i vart fall två frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hur fördelar sig prövningen av vattenverksamhet på de tre prövningsnivåerna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hur många av ärendena om vattenverksamhet innehåller frågor om tvångsrätt, ersättning för skada och intrång eller ersättning för rättegångskostnader som bör prövas av miljödomstol?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft1"&gt;Vi har undersökt samtliga domar i vattenmål vid miljödomstolen i Stockholm åren &lt;NOBR&gt;1999–2001.&lt;/NOBR&gt; Domstolen har bedömts som representativ för riket som helhet genom att dess domkrets omfattar både låglandsbetonad vattenverksamhet som vattenbortledning, broar etc. och höglandsbetonad verksamhet som vattenkraftverk och dammar. Miljödomstolens mål har delats in i olika typer av vattenverksamhet enligt bilaga 10. Det totala antalet mål var 150 stycken. Andelen mål med frågor om tvångsrätt, ersättning för skada eller ersättning för rättegångskostnad har beräknats. Resultatet kan sammanfattas så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td72"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;Prövningsnivå (Klassifi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;Andel av det totala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Andel mål med frågor om tvångsrätt,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;cering enligt bilaga 10)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft39"&gt;antalet mål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td107"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;ersättning för skada eller ersättning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft39"&gt;för rättegångskostnad.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;A&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;SPAN class="p423 ft39"&gt;29 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft39"&gt;9 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;B&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;SPAN class="p423 ft39"&gt;67 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft39"&gt;7 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft39"&gt;C&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;SPAN class="p423 ft39"&gt;4 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft39"&gt;0 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;Undersökningen visar att cirka 7 av 10 vattenmål som i dag prövas av miljödomstol skulle klassificeras för prövning i länsstyrelse. Slutsatsen är alltså att en stor del av de vattenmål som handläggs vid miljödomstolarna avser verksamhet av mindre omfattning som bör kunna prövas av länsstyrelse. Av de undersökta vattenmålen innehöll endast 16 procent frågor om tvångsrätt eller ersättning. Vid en förfrågan hos övriga miljödomstolar har framkommit att andelen mål med frågor om tvångsrätt eller ersättning är större – cirka 25 procent – vid miljödomstolarna i Vänersborg, Umeå och Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Det kan invändas att förhållandevis få vattenmål fördelas på länsstyrelserna och att det därför blir svårt att behålla den kompetens som behövs för miljöprövningen. Länsstyrelserna skall emellertid pröva både B- och &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; och det kommer att bli betydligt fler &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; än vad tabellen visar. Till de mål som klassificerats för ett anmälningsförfarande skall nämligen läggas ett stort antal vattenmål som i dag är föremål för ett informellt anmälningsförfarande i länsstyrelse med stöd av bl.a. samrådsbestämmelsen i 12 kap. 6 § miljöbalken. I avsnitt 3.3.1 finns en beskrivning av hur vissa frågor om tillståndsplikt för vattenverksamheter i dag hanteras vid några länsstyrelser. Som ett exempel på denna hantering kan nämnas att det enbart i Jönköpings län meddelades 34 beslut angående vattenverksamheter med stöd av 12 kap. 6 § under en sexmånadersperiod (se bilaga 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Statistiken visar även följden av att välja alternativ 2 för vattenverksamhet. Ungefär vart tionde länsstyrelseärende skulle då behöva överlämnas för prövning till miljödomstol, eftersom de innehåller frågor om tvångsrätt, ersättning för skada och intrång samt rättegångskostnader som skall prövas av miljödomstol. I praktiken skulle sannolikt färre mål komma att överlämnas. Ett överlämnande för med sig ändrade förutsättningar för tillståndsprövningen. Handläggningen skulle sannolikt inte bara ta längre tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;utan även kunna medföra en skyldighet för sökanden att ersätta sakägare för rättegångskostnader i målet. Det skulle därför finnas goda skäl för sökanden att försöka få till stånd frivilliga överenskommelser med sakägare i målet. Därutöver skulle verksamhetsutövaren i vissa mål redan från början känna till att det förekommer t.ex. tvistiga ersättningsfrågor och därför ge in ansökan till miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Den samhällsekonomiska prövningen av vattenverksamhet bör begränsas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Vid sidan om de processuella skillnaderna finns även materiella skillnader vid prövningen av vattenverksamhet respektive miljöfarlig verksamhet. Som en särskild förutsättning för vattenverksamhet gäller enligt 11 kap. 6 § första stycket följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;En vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft1"&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 3 kap. 4 § vattenlagen och har enligt propositionen till miljöbalken till syfte att hindra vattenverksamhet eller tillkomsten av vattenanläggning som inte är samhällsekonomiskt motiverad. I propositionen anges att den samhällsekonomiska bedömningen skall baseras på en ekonomisk analys av rimlig omfattning. Det sägs också att den samhällsekonomiska nyttan är lättare att beräkna vid produktionsinriktad vattenverksamhet som kraftverk än vid vattenverksamhet som utförs för fiskets förbättrande eller för den allmänna miljö- eller hälsovården, och att den senare typen av vattenverksamhet skall kunna medges även om den i strikt ekonomisk mening är förlustbringande (prop. 1997/98:45 del 2 s. 129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Det bör enligt regeringen innebära ett extra skydd för miljön om prövningen av vattenverksamhet också innefattar en samhällsekonomisk helhetsbedömning av verksamheten eller anläggningen vid sidan om avvägningar mot hänsynsreglerna (prop. 1997/98:45 del 1 s. 369).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;Det finns dock enligt vår mening problem förknippade med att det finns en särskild hänsynsregel av detta slag för vattenverksamhet, medan det inte finns någon motsvarande bestämmelse för de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;andra typer av verksamheter och åtgärder som balken är tillämplig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft1"&gt;Det framstår exempelvis som omotiverat att olika regler skall gälla för samma typ av verksamhet, beroende på om den är placerad i vatten eller på land. Med de nuvarande reglerna måste vindkraftanläggningar som uppförs till havs vara samhällsekonomiskt tillåtliga, medan likadana anläggningar på land inte behöver vara det. Ett annat exempel är att framställning av samma produkt skall bedömas enligt olika regler beroende på produktionsmetoden. Regeln om samhällsekonomisk tillåtlighet gäller exempelvis för vattenkraftbaserad elproduktion, men inte för elproduktion som baseras på förbränning. Båda produktionsmetoderna medför påverkan på omgivningen, även om påverkan är av olika karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Förekomsten av den särskilda hänsynsregeln försvårar också en integrerad prövning av verksamheter som innehåller både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Om det exempelvis gäller en cellulosaindustri med en utsläppstub som är placerad i ett vattendrag, skall den samhällsekonomiska prövningen gälla enbart utplaceringen av tuben, men inte fabriken i övrigt. Vid muddring då massorna läggs på land gäller regeln enbart själva muddringsarbetet, inte uppläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Problem av detta slag förekommer också vid tillåtlighetsprövning av infrastrukturprojekt och skulle få ytterligare aktualitet om, enligt Tunnelkommissionens förslag (SOU 1998:37), infrastrukturprojekt skall tillståndsprövas av miljödomstol enligt miljöbalken. Sådana projekt innehåller nämligen ofta delar som berör många av de olika verksamhetstyperna enligt miljöbalken; tunnlar, broar, uttag och upplag av massor, trafikbuller osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Den särskilda hänsynsregeln med krav på samhällsekonomisk nytta för vattenverksamheter innebär alltså problem med den utformning och tillämpning den nu har i 11 kap. 6 § första stycket. Frågan är då hur regeln bör förändras; om den bör arbetas om så att den kan gälla som en allmän hänsynsregel för miljöbalkens hela område, om den bör omformas på något annat sätt eller om den helt bör utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Vid en allmän miljöprövning enligt reglerna i 2 kap. miljöbalken är det ett stort antal olika allmänna och enskilda intressen som skall vägas mot varandra, där vissa är lättare och andra svårare att uttrycka i ekonomiska termer. De intressen som väger tyngst med hänsyn till miljöbalkens mål om en hållbar utveckling kan ofta vara svåra att värdera i kronor vid den samhällsekonomiska prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Det finns en risk att exempelvis värdet av den biologiska mångfalden i en våtmark kommer i underläge jämfört med värdet av skadade bryggor därför att det är svårare att kvantifiera monetärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;För vattenverksamheter som vattenkraftanläggningar och vissa andra företag med produktionsinriktning har det åtminstone teoretiskt inte varit så komplicerat att beräkna nyttan. Exempelvis har den för vattenkraftanläggningar beräknats på grundval av kraftproduktion samt ett uppskattat värde på kraften och för markavvattningsföretag utgående från fastigheternas värdestegring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;Det är dock inte säkert att det samhällsekonomiska intresset med någon större grad av säkerhet över huvud taget låter sig beräknas i ekonomiska termer. Som framgår ovan har i förarbetena till miljöbalken uttalats att det med dagens regler kan vara svårt att beräkna den samhällsekonomiska nyttan för vattenverksamheter som utförs för fiskets förbättrande eller för den allmänna miljö- eller hälsovården (prop. 1997/98:45 del 2 s. 129). Om regeln alltså inte är lätt att tillämpa för all vattenverksamhet, skulle den ge ändå större problem om den skulle tillämpas även för exempelvis miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;För att belysa svårigheterna behöver man bara gå till en annan typ av elproduktion än vattenkraft, nämligen elproduktion genom förbränning i spetslastverk. Sådana verk – som inte är avsedda för produktion annat än vid extrema situationer som kanske inte ens uppkommer varje år – har en otvetydig samhällsnytta, men nyttan ligger knappast i produktionsvärdet. Den ligger snarare i just möjligheten att kunna producera vid behov och låter sig därmed inte beräknas så lätt. Problemen blir ändå större vid en samhällsekonomisk totalbedömning av andra slag av verksamheter där samhällsnyttan av produktionen kan var både svårbedömd och kontroversiell. Hur skall samhällsnyttan av en tobaksfabrik eller ett tryckeri för omslagspapper till choklad bedömas och beräknas? Uppenbarligen ställer den samhällsekonomiska tillåtlighetsregeln krav på en bedömning av produktionen som inte är genomförbar om regeln skulle gälla för miljöbalkens hela område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft1"&gt;De problem som den särskilda hänsynsregeln ger upphov till bör alltså inte lösas genom att regeln generaliseras till att gälla allmänt för miljöbalkens hela tillämpningsområde. Då återstår frågan om den i stället bör tas bort eller om den tydligt bör avgränsas så att den enbart gäller i vissa motiverade situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;För att besvara denna fråga måste en utgångspunkt vara vad som skiljer prövning av vattenverksamhet från prövning av exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;miljöfarlig verksamhet och täkter, och vad som alltså skulle kunna motivera en särskild regel för vattenverksamhetens del. I prövning av vattenverksamhet ingår civilrättsliga delar som tvångsrätt och frågor om ersättning i samband med tvångsrätt och skador. Skador på privat egendom kan uppkomma även på grund av miljöfarlig verksamhet och täkter utan att det då – vare sig vid tillståndsprövning eller vid skadereglering – har ansetts medföra behov av en tillåtlighetsregel av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Frågorna om tvångsrätt – markåtkomst och rätt till strömfall – intar däremot en särställning. Sådana frågor regleras i balken enbart för vattenverksamhet; inte för några andra typer av verksamheter eller åtgärder. De är närmast att jämföra med vad som regleras genom expropriationslagen. Innebörden i expropriationslagens bestämmelser är att en annans fastighet inte får tas i anspråk med mindre än att det finns ett starkt allmänintresse. Markägare vars fastigheter tas i anspråk för vattenverksamhet bör givetvis ha skydd som motsvarar detta. Det skyddet har hittills utgjorts av bestämmelsen i 11 kap. 6 § miljöbalken som säkerställer att tillstånd endast lämnas till samhällsnyttiga företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Slutsatsen blir att den särskilda hänsynsregeln om att vattenverksamhet skall vara samhällsekonomiskt tillåtlig bör kvarstå, men begränsas till att gälla enbart i samband med prövning av frågorna om tvångsrätt. Syftet med bestämmelsen bör alltså vara att förhindra att en enskilds rättigheter (mark eller strömfall) tas i anspråk med mindre än att det föreligger ett angeläget allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Den allmänna miljöprövningen av vattenverksamheter bör därmed göras enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Det har framförts farhågor för att detta skulle innebära en försvagning av miljöintressena, eftersom den tidigare bestämmelsen i 3 kap. 4 § vattenlagen medfört att tillstånd nekats för ett antal verksamheter, bland annat på grund av deras inverkan på naturmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;En sådan försvagning är inte önskvärd eller avsedd med det förslag som lämnas. I propositionen till miljöbalken anges också att vattenlagen ofta kritiserats för att vara alltför exploateringsinriktad och att den inte alltid givit önskvärt utrymme för hänsyn till miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;I vattenlagen fanns inte den reglering som nu gäller enligt 2 kap. miljöbalken. Exempelvis avsåg 3 kap. 3 § vattenlagen enbart ”olägenhet av betydelse för allmänna intressen” medan bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken har en vidare tillämpning genom att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;avser både allmänna och enskilda intressen. Det framgår exempelvis av 2 kap. 9 § som avser ”skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön”. För den renodlade miljöprövningen bör 2 kap. vara tillräckligt för vattenverksamheter på samma sätt som dessa regler är tillräckliga för bland annat miljöfarliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft1"&gt;I själva verket kan det i stället vara en fördel från miljösynpunkt att den allmänna miljöprövningen renodlas från det slag av avvägningar som skall göras enligt 11 kap. 6 §. På så sätt kan man undvika en fokusering på de ekonomiska avvägningarna vilka i sin tur ofta är inriktade på skaderegleringar där det finns parter med ett starkt intresse. Det finns alltså en risk att de allmänna miljöfrågorna kan komma i skymundan genom att de, som utvecklats ovan, är svårare att omsätta i ekonomiska termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till prövningsordning för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Konsekvenser av alternativ 1 och 2 för vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft3"&gt;Båda alternativen bidrar till en fortsatt renodling av domstolarnas roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Tillståndsprövningar har i stor utsträckning karaktär av förvaltningsärenden. Kompetenta förvaltningsmyndigheter är väl lämpade för detta slag av ärenden. Domstolarnas resurser bör i princip endast användas för tvistelösning av olika slag. Både alternativ 1 och 2 leder till en bättre avvägd arbetsfördelning mellan länsstyrelser och miljödomstolar. Länsstyrelserna får till uppgift att pröva de mindre och enklare vattenärendena, medan miljödomstolarna kan använda sina resurser till att pröva vattenmål som är omfattande eller som innehåller tvistiga frågor. Att flytta ner prövningen av vissa vattenverksamheter till länsstyrelserna bidrar därmed till en fortsatt renodling av domstolarnas roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft3"&gt;Med båda alternativen kan en större samordning av tillståndsprövningen uppnås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Processen i förvaltningsmyndighet är smidigare och enklare än processen i allmän domstol. Formerna för prövningen av de vattenmål som flyttas ner till förvaltningsmyndighet blir friare än vad som nu är fallet. De inledande samråden kring miljökonsekvensbeskrivningen kommer i fler fall att ske vid samma myndighet som senare prövar tillståndsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Både alternativ 1 och 2 innebär att de flesta mindre vattenverksamheter som kräver tillstånd prövas av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer medan de stora verksamheterna – i likhet med de stora miljöfarliga verksamheterna – fortfarande prövas av miljödomstol. Att de mindre vattenverksamheterna i stor utsträckning prövas av miljöprövningsdelegationerna ökar möjligheterna att samordna prövningen av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Ett exempel är en mindre verkstadsindustri som i samband med en prövningspliktig utbyggnad också behöver tillstånd att lägga ut ett avloppsrör i ett vattenområde. Ett annat är utbyggnaden av en mindre hamn, som i dag prövas av miljödomstolen i fråga om utbyggnaden i vatten och av länsstyrelsen i fråga om hamnverksamheten (lastning och lossning, transporter m.m.). Till skillnad mot i dag kan frågan om tillstånd till vattenverksamheten i dessa fall prövas i förvaltningsmyndighet samtidigt med tillståndsprövningen av den miljöfarliga verksamheten. Den fördelen vinns också att samma processuella regler, dvs. den mer flexibla processen i förvaltningsmyndighet, gäller vid prövningen av både den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft3"&gt;Med alternativ 2 behålls fördelarna med den samlade prövningen av tillståndsfrågor och civilrättsliga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft1"&gt;Alternativ 1 innebär att mål och ärenden som rör vattenverksamhet i fortsättningen hanteras på ett i grunden annat sätt än i dag. Frågor om tillstånd respektive frågor om ersättning för skada m.m. delas upp på olika rättegångar. En sådan uppdelning torde vara en nackdel för både prövningsmyndigheten och parterna i ett vattenmål i det avseendet att de vid flera tillfällen får sätta sig in i ett omfattande och komplicerat utredningsmaterial. I framför allt de stora vattenmålen kan man gå miste om de samordningsfördelar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2002:50 Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft1"&gt;finns med att pröva ersättningsfrågor samtidigt med tillståndsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;Alternativ 2 innebär att den nuvarande sammanhållna prövningen av vattenmål behålls men att tillstånds- och villkorsfrågor i betydligt fler fall prövas av förvaltningsmyndighet. De fördelar som finns med en sammanhållen prövning finns därmed kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft1"&gt;I avsnitt 5.2.2 har kort redovisats vad som uttalades i frågan om prövningsordningen vid utarbetandet av vattenlagen. De argument som då anfördes mot en administrativ prövning är fortfarande aktuella. De olägenheter som förknippas med en ökad administrativ prövning av vattenverksamhet är emellertid mindre framträdande i dag än vid tiden för Vattenlagsutredningens arbete. Ett exempel är vad utredningen anförde om att vattenföretagens natur är sådan att annan än företagaren tillhörig egendom skadas eller behöver tas i anspråk i mycket större omfattning än vad som är fallet i miljöskyddsärenden. Skillnaderna mellan miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet i detta avseende är inte så tydliga. Även miljöfarliga verksamheter ger många gånger upphov till betydande skador eller olägenheter som ger ekonomiska återverkningar på omgivningen, t.ex. på grund av buller och luftutsläpp. Vår utredning i avsnitt 5.4.4 visar också att tvistiga ersättningsanspråk i dag endast förekommer i ett begränsat antal vattenmål. Därmed torde Vattenlagsutredningens uttalande främst ha fog för sig när det gäller de i dag relativt sällan förekommande stora vattenmålen. Det är inte ovanligt att skaderegleringen i dessa mål sker lång tid efter tillståndsprövningen. Det är i sådana fall knappast längre någon fördel från utredningssynpunkt att prövningen formellt görs i samma mål; prövningsmyndigheten och parterna tvingas i praktiken sätta sig in i ett omfattande utredningsmaterial vid två tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft1"&gt;Den slutsats som bör dras är ändå att det i de större vattenmålen är fördelaktigt att i en och samma rättegång pröva frågor om tillstånd, villkor, skadeförebyggande åtgärder och ersättning för skada. Med alternativ 2 behålls denna ordning, dvs. det blir även i fortsättningen möjligt att överblicka de olika frågorna i målet och genomföra en effektiv prövning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft10"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft3"&gt;Miljöprövningen kan stärkas vid en ökad administrativ prövning, särskilt om alternativ 1 väljs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Alternativ 1 innebär att prövningsmyndigheten helt kan inrikta sig på frågor om tillstånd till och villkor för vattenverksamheten. Frågor om tvångsrätt och skadereglering belastar inte prövningen. Förutsättningarna för miljöprövningen förändras därmed framför allt i de större vattenmålen. Ansökan om tillstånd blir mindre omfattande, prövningsmyndigheten kan rikta all uppmärksamhet på att granska ansökningshandlingarna utifrån de allmänna hänsynsreglerna och prövningen kan fokusera på miljöfrågorna. Domen eller beslutet behandlar frågan om tillstånd skall lämnas till verksamheten och vilka villkor som behövs för att begränsa verksamhetens påverkan på miljön. Det anförda talar för att miljöprövningen av de vattenmål som i dag innehåller civilrättsliga frågor stärks genom detta alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Alternativ 2 innebär inte några principiella förändringar vad gäller miljöprövningen. I de fall frågor om tvångsrätt och ersättning för skada och intrång förekommer skall prövningen ske vid miljödomstol på samma sätt som i dag. Rättegången i dessa mål kommer även i fortsättningen att vara tudelad på så sätt att olika delar av prövningen sker enligt i grunden olika processuella regler. Med andra ord, tillståndsprövningen utmärks av att domstolen har en utredningsskyldighet och är obunden av åberopade grunder, medan prövningen av civilrättsliga frågor utmärks av att domstolen i princip är bunden av parternas yrkanden och grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;Det kan med avseende på båda alternativen diskuteras om miljöprövningen skulle påverkas av att den sker enligt den mer flexibla process som gäller enligt förvaltningslagen. Som tidigare anförts passar kravet på prövningsmyndighetens utredningsskyldighet bättre in i en förvaltningsrättslig tradition. Den friare handläggning som denna kännetecknas av ger förutsättningar för en effektiv processledning i vattenmålen, vilket bör innebära att miljöfrågorna får ökad tyngd vid prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;För att stärka miljöprövningen enligt ovan måste förutsättas att den myndighet som prövar vattenverksamheten har minst samma kompetens som i dag finns för motsvarande prövning i miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft3"&gt;Förändringarna för sakägare i vattenmål begränsas om alternativ 2 väljs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;För de sakägare som har anledning att framföra anspråk på ersättning för skada och intrång delas prövningen enligt alternativ 1 upp i två rättegångar. Prövningen sker vid fler rättegångstillfällen och möjligen även vid olika instanser. Förutsättningarna för prövningen av ett ersättningsanspråk kan komma att ändras genom att anspråket prövas först efter att sakägaren ansökt om stämning. En fråga som behöver utredas är vem som ansvarar för att ta fram erforderlig utredning i ersättningsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Tillståndsprövningen enligt alternativ 2 kommer från sakägarnas synpunkt att i stor utsträckning vara densamma som i dag. Det innebär att en sakägare kan föra talan i tillståndsfrågan och framställa ett yrkande om ersättning för skada och intrång även om verksamhetsutövaren inte aktualiserat frågan i sin ansökan. De nackdelar som finns för sakägare med alternativ 2 är begränsade och har främst att göra med rätten till ersättning för rättegångskostnader, som behandlas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Med alternativ 1 är syftet att åstadkomma regler om ersättning för rättegångskostnader som i större utsträckning än i dag är desamma som i mål om miljöfarlig verksamhet. Det bör därför övervägas om rätten till kostnadsersättning för sakägare i vattenmål i fortsättningen kan begränsas till prövningen av civilrättsliga frågor. En sakägare bör alltså som utgångspunkt kunna få ersättning för rättegångskostnader i de delar som avser tvångsrätt och skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;Om alternativ 2 väljs begränsas förändringarna av reglerna om ersättning för rättegångskostnader i vattenmål. Sakägare bör enligt detta alternativ inte kunna få ersättning för kostnader i de vattenmål som prövas av länsstyrelse. De olägenheter som det kan innebära för sakägare begränsas av att tvistiga ersättningsfrågor och frågor om tvångsrätt inte skall prövas av länsstyrelse. Sakägare kommer däremot att ha rätt till ersättning i vattenmål som prövas av miljödomstol. Frågan om i vilken utsträckning sakägare skall få ersättning i tillståndsdelen respektive den del som avser civilrättsliga frågor kommer att utredas närmare inför slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;För den allmänhet som intresserar sig för ett vattenmål utan att inta ställning som sakägare kan alternativ 1 vara att föredra framför nuvarande ordning. Sannolikt är allmänhetens intresse inriktat på tillståndsfrågan, som enligt detta alternativ prövas utan att belastas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;av civilrättsliga frågor. Allmänheten drar nytta av att miljöprövningen kommer i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft3"&gt;Med många prövningsmyndigheter kan det vara svårt att hålla myndigheternas kompetens på vattenområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;En nackdel med både alternativ 1 och 2 kan vara att prövningen av vattenmål sker vid betydligt fler myndigheter än i dag. Med prövning vid 5 miljödomstolar och 21 länsstyrelser kan det bli svårt att hålla kompetensen hos myndigheterna och att i förlängningen upprätthålla en enhetlig rättspraxis på vattenområdet. Möjligheten till överprövning av vattenärenden vid de fem miljödomstolarna och Miljööverdomstolen minskar dock risken för en splittrad rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Länsstyrelserna har i egenskap av tillsynsmyndigheter redan en betydande erfarenhet av vattenverksamhet. Länsstyrelserna har också kommit i kontakt med vissa verksamheter, t.ex. broar och vägtrummor, genom den granskning av miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför bedömningen av väg- och järnvägsprojekt. I det fortsatta utredningsarbetet får undersökas hur länsstyrelsernas kompetens på vattenområdet kan stärkas. En möjlighet är att använda de resurser som frigörs genom att miljödomstolarna avlastas vattenmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Analysen av konsekvenserna av en ökad administrativ prövning av vattenverksamhet visar att det finns både fördelar och nackdelar med de två alternativen. Fördelarna och nackdelarna i förhållande till nuvarande ordning kan schematiskt beskrivas så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft10"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB350d1122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p438 ft32"&gt;Alternativ 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p439 ft32"&gt;Alternativ 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft32"&gt;Miljön&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Fördel: Prövningen fokuserar på till-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Inga omedelbara skillnader. Pro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;stånds- och villkorsfrågor och tyngs inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;cessen i förvaltningsmyndighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;av civilrättsliga frågor. Förutsättningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;lämpar sig väl för tillståndspröv-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;för stärkt miljöprövning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;ning enligt balken, vilket kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;stärka skyddet för miljön.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft69"&gt;Verksamhetsutövarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Fördelar: Smidigare och enklare process.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td114"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Fördel: Smidigare och enklare pro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Tillståndsprövningen mindre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft33"&gt;omfatt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td114"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;cess för de mindre vattenmålen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;ande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td114"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft33"&gt;Nackdelar: Prövning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft34"&gt;tillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td114"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft34"&gt;Nackdel: Fler prövningsmyndig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;respektive civilrättsliga frågor i olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td114"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;heter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;rättegångar. Fler prövningsmyndigheter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td114"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft32"&gt;Sakägarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td117"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;Nackdelar: Inställelse vid flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td118"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft36"&gt;rätte-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Nackdelar: Viss begränsning i möj-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;gångar, kanske i olika instanser. Sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;ligheten att få ersättning för rätte-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;bandet mellan tillstånds- och ersätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;gångskostnader&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td119"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft36"&gt;(mål som prövas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;ningsfrågor försvinner, dvs. sämre över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;av länsstyrelse). Tidsutdräkt om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;blick över olika frågor. Begränsade möj-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;ett mål måste flyttas från läns-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;ligheter att få ersättning för rätte-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;styrelse till miljödomstol.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td120"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;gångskostnader.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td121"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td118"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td122"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft32"&gt;Prövnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td120"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Fördelar: Samma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr18 td83"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft56"&gt;prövningssystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft36"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Fördelar: Bättre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td119"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft34"&gt;resursutnyttjande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft32"&gt;myndigheterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td120"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td125"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;och miljöfarlig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft36"&gt;verk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;genom att enkla vattenmål inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;samhet. Miljöprövningen i fokus. Bättre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;längre prövas i miljödomstol. Ren-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td120"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;resursutnyttjande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft32"&gt;genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td118"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft34"&gt;enkla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;odling av domstolarnas roll.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;vattenmål inte längre prövas i miljö-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td126"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;domstol. Renodling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td126"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft33"&gt;av domstolarnas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;roll.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td121"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td118"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td122"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft34"&gt;Nackdelar:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td129"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft32"&gt;Fler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td130"&gt;&lt;SPAN class="p444 ft34"&gt;rättegångar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft32"&gt;Inga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p445 ft33"&gt;Nackdelar:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;En&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft33"&gt;mer splittrad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td111"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;vinster av samtidig prövning av till-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td131"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;organisation på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft34"&gt;vattenområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;ståndsfrågor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft32"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td132"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft36"&gt;civilrättsliga frågor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Fler prövningsmyndigheter kan ge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td133"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft34"&gt;Fler prövningsmyndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft32"&gt;kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft33"&gt;ge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft36"&gt;splittrad praxis.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td112"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td134"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft33"&gt;splittrad praxis.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td136"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td138"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Alternativ 2 bör genomföras nu&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Ett viktigt syfte med miljöbalksreformen var att få till stånd en sammanhållen prövningsordning med gemensamma myndigheter och miljödomstolar. Trots denna ambition kvarstår flera grundläggande skillnader mellan prövningen av vattenverksamhet och prövningen av miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 och med den en ny prövningsordning med nyinrättade miljödomstolar och miljöprövningsdelegationer. Det kan vara svårt att redan nu dra några säkra slutsatser om den nya prövningsordningen i dess helhet. Därmed kan det vara mindre lämpligt att på kort tid genomföra mera långtgående förändringar. Även med dessa förutsättningar kan det vara värdefullt att på nuvarande stadium i arbetet anlägga både ett kortsiktigt och ett mera långsiktigt perspektiv. I detta kapitel föreslås ändringar av prövningsordningen som bör kunna genomföras på förhållandevis kort tid. De mer långtgående förändringar av prövningsordningen som skulle kunna uppnås på längre sikt beskrivs översiktligt i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft1"&gt;Vi bedömer att det vid en avvägning mellan fördelar och nackdelar med alternativ 1 och 2 finns tre huvudsakliga skäl att nu förorda alternativ 2:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Med nuvarande prövningsorganisation är fördelarna med alternativ 1 inte så stora.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;De fördelar som finns med en samlad prövning av tillståndsfrågor och civilrättsliga frågor i framför allt de stora och komplicerade vattenmålen finns kvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Förändringarna för sakägare i vattenmål begränsas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft1"&gt;Målet med alternativ 1 är att all tillståndsprövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet på sikt skall ske i administrativ ordning. Det är också vad som krävs för att nå den vision som vi skisserat i kapitel 2. Fördelarna med alternativ 1 är inte så stora med nuvarande prövningsorganisation; de blir tydliga först om alternativ 1 kombineras med betydande organisatoriska förändringar. Prövningsorganisationen skulle då utgöras av ett litet antal nya administrativa tillståndsmyndigheter som prövar de stora verksamheterna och med färre miljödomstolar än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;Det bör vara möjligt att redan nu genomföra en reform enligt alternativ 2 efter att förslaget vidareutvecklats i vårt slutbetänkande. Även om antalet vattenmål som innehåller civilrättsliga frå-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;gor är förhållandevis litet finns det fortfarande omfattande och komplicerade mål som drar fördel av en samlad prövning av tillståndsfrågor och frågor om markåtkomst och ersättning för skada. Endast alternativ 2 medger en sådan prövning. Slutligen är det viktigt att bedöma konsekvenserna för sakägarna av de två alternativen. Alternativ 1 innebär ett försvagat skydd för sakägare i framför allt stora och komplicerade vattenmål. Alternativ 2 medför endast begränsade förändringar av sakägarnas ställning i vattenmål, exempelvis i fråga om rätten till ersättning för rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Skulle alternativ 1 ändå väljas måste särskild uppmärksamhet ägnas åt att utreda vilka samordningsförluster som görs med en uppdelning av prövningen på flera rättegångar och hur de negativa konsekvenserna för sakägare i vattenmål kan begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ingen förändring för miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Frågan om att överflytta prövningen av de större miljöfarliga verksamheterna från miljödomstol till en administrativ prövningsmyndighet har samband med om och hur prövningsordningen för vattenverksamhet ändras. Det hänger också samman med tillgången på lämpliga myndigheter. På kort sikt föreslår vi att alternativ 2 för vattenverksamhet genomförs, vilket innebär att miljödomstol även i fortsättningen prövar de större vattenverksamheterna. Vi föreslår med hänsyn till detta inte någon ändring av prövningen av miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kostnader för förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Enligt Domstolsverkets uppgifter uppgick miljödomstolarnas genomsnittliga handläggningskostnad per mål år 2000 till 52 300 kr (förbrukade medel utslaget på antalet avgjorda mål). Summan avser samtliga typer av miljömål. Någon statistik rörande handläggningskostnaden för en viss måltyp kan inte redovisas med tillgänglig statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft1"&gt;Det är svårare att fastställa den genomsnittliga handläggningskostnaden för miljöprövningsdelegationernas ärenden. Någon enhetlig redovisningsrutin finns nämligen inte. På länsstyrelserna arbetar både jurister och miljösakkunniga även med andra arbetsuppgifter än sådana som rör miljöprövningsdelegationerna. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;finns ingen exakt tidsredovisning av arbetsfördelningen mellan de olika arbetsuppgifterna. Kostnaden för de miljöhandläggare som bereder ärendena tillkommer. Det är vidare oklart hur beredningen av länsstyrelsens yttranden m.m. i ärenden som överklagas till domstol skall redovisas. En undersökning visar att år 1999 redovisade kostnader per prövning i miljöprövningsdelegationerna varierar kraftigt mellan länsstyrelserna. Snittkostnaden för samtliga länsstyrelser som deltog i undersökningen (10 av 21 länsstyrelser) uppgick till ca 31 000 kr. Medianvärdet uppgick till ca 38 500 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Trots osäkerheten finns det goda skäl att anta att en prövning vid länsstyrelse blir billigare än en motsvarande domstolsprövning. De resurser som frigörs genom att miljödomstolarna avlastas vattenmål kan överföras till länsstyrelserna för att möta ett ökat behov av kompetent personal på vattenområdet. Prövningen av vattenmål i länsstyrelse i stället för miljödomstol bör i vart fall kunna ske utan ett resurstillskott totalt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;En ökad administrativ prövning bör i vart fall inte ge upphov till ökade kostnader för verksamhetsutövarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft3"&gt;Kostnader för anmälningsförfarande vid vattenverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft1"&gt;Förslaget kommer att innebära en viss besparing på så sätt att verksamheter som i dag tillståndsprövas trots att de endast har en liten påverkan på vattenförhållandena i stället kan bli föremål för ett betydligt enklare anmälningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Redan i dag tillämpas 12 kap. 6 § miljöbalken för ett slags informellt anmälningsförfarande. Osäkerheten om tillstånd behövs för en viss verksamhet leder också till att många frågor ställs till myndigheterna. Vidare torde det förekomma fall där ansökningar görs för att sökanden vill vara säker på att inte göra något otillåtet. Denna informella verksamhet kräver naturligtvis resurser. Förslaget att införa ett anmälningsförfarande för mindre vattenverksamheter bör i vart fall inte medföra något behov av ökade resurser för prövningsorganisationen. För enskilda kan förslaget innebära besparingar, eftersom handläggningen blir enklare och snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft10"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft2"&gt;SOU 2002:50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft12"&gt;Prövning av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Konsekvenser av förslagen för små företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;Sammantaget bör båda alternativen till en ändrad prövningsordning för vattenverksamhet innebära förbättringar för små företag. Den största fördelen torde vara införandet av ett anmälningsförfarande för små vattenverksamheter. De nuvarande reglerna om tillståndsplikt är stelt utformade och innebär att även förhållandevis små vattenverksamheter kräver tillstånd vid miljödomstol. Prövningen av de mindre verksamheterna bör kunna genomföras på ett enklare och smidigare sätt i länsstyrelserna. Även indelningen av vattenverksamheter i &lt;NOBR&gt;A-,&lt;/NOBR&gt; B- och &lt;NOBR&gt;C-verksamheter&lt;/NOBR&gt; bör innebära en förenkling för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft15"&gt;En prövning i länsstyrelse i stället för miljödomstol bör i vart fall inte medföra några ökade kostnader jämfört med i dag. Inte heller i övrigt medför förslagen några ökade kostnader för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB350d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__50_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>633202</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Miljöbalken under utveckling - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A685CFBE-A91D-477A-A11A-9B569057F30F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB350d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__50_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>672365</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Miljöbalken under utveckling - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2FFC7523-085C-46D9-9553-8159C1CF959B</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB350d3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__50_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>272995</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Miljöbalken under utveckling - del 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8B62B476-DC39-4946-B386-D69A8DABF5A6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>