2421342GQB348d1200248sousouStatens offentliga utredningar 2002:48Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard14802002-06-27 00:00:002024-08-12 16:22:002002-06-27 00:00:00Rätt på spåret - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GQB348d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GQB348d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB348d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_4 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft10{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft22{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 18px;}
.ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft26{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft30{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft35{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft50{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 19px;}
.ft51{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft52{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft53{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft54{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft55{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft56{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft57{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft59{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;}
.ft60{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft61{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft62{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;margin-top: 626px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p40{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 798px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p181{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 177px;}
.p231{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 627px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 576px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p285{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p339{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p346{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p373{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p387{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p407{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p422{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p457{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 36px;}
.tr3{heightzzz: 38px;}
.tr4{heightzzz: 28px;}
.tr5{heightzzz: 19px;}
.tr6{heightzzz: 27px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 20px;}
.tr9{heightzzz: 16px;}
.tr10{heightzzz: 17px;}
.tr11{heightzzz: 25px;}
.tr12{heightzzz: 35px;}
.tr13{heightzzz: 56px;}
.tr14{heightzzz: 26px;}
.tr15{heightzzz: 47px;}
.tr16{heightzzz: 29px;}
.tr17{heightzzz: 34px;}
.tr18{heightzzz: 52px;}
.tr19{heightzzz: 14px;}
.tr20{heightzzz: 23px;}
.tr21{heightzzz: 54px;}
.tr22{heightzzz: 21px;}
.tr23{heightzzz: 49px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 166px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 530px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 535px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 456px;margin-top: 70px;f:italic 16px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-top: 146px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 451px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 457px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p1 ft0">Näringsdepartementet</P>
<P class="p2 ft1">Genom regeringsbeslut den 31 maj 2001 bemyndigades chefen för Näringsdepartementet, statsrådet Björn Rosengren, att tillkalla en särskild utredare för att göra en bred översyn av organisationen och lagstiftningen inom järnvägssektorn. Utredaren skall i en första fas av utredningen till den 31 maj 2002 utarbeta förslag till hur bestämmelserna i direktiven i det s.k. järnvägspaketet skall genomföras i svensk rätt. En fortsatt översyn av järnvägslagstiftningen skall genomföras under fas två. Då skall också förslag upprättas om hur den nya konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF) kan införlivas i den svenska lagstiftningen. Vidare skall organisatoriska och andra strukturella åtgärder som kan främja järnvägssystemets effektivitet och järnvägstrafikens utveckling redovisas.</P>
<P class="p3 ft1">Med stöd av bemyndigandet förordnades från och med den 14 augusti 2001 f.d. generaldirektören Jan Brandborn till särskild utredare.</P>
<P class="p4 ft2">Som sakkunnig förordnades från och med den 9 oktober 2001 lagman Anders Iacobæus.</P>
<P class="p5 ft1">Till experter förordnades från och med den 9 oktober 2001 avdelningsråd <NOBR>Stig-Arne</NOBR> Ankner, departementssekreterare Tom Andersson, direktör Sven Bårström, avdelningschef Lena Ericsson, kansliråd Peter Fäldt, transportansvarig Lars Hallsten, direktör Dick Ivarsson, numera personalchef <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Jakobsson, ämnesråd Kersti Karlsson, kansliråd Henrik Kjellin, VD Helena Leufstadius, utredare Annika Olsson, VD Peeter Puusepp, departementssekreterare Ulrika Rosenberg, rättssakkunnig Ulrika Sigerud, från och med den 22 januari 2002 direktör Stefan Back och från och med den 1 mars 2002 rättssakkunnig Maria Braun.</P>
<P class="p6 ft2">Den 3 december 2001 entledigades utredare Annika Olsson från uppdraget samt från och med den 3 december 2001 förordnades chefssamordnare <NOBR>Pär-Erik</NOBR> Westin.</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p7 ft3">SOU 2002:48</P>
<P class="p8 ft1">Den 11 februari 2002 entledigades personalchef <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Jakobsson från uppdraget samt från och med den 11 februari 2002 förordnades enhetschef Lotta Danin.</P>
<P class="p9 ft1">Den 15 oktober 2001 förordnades Lars Hellsvik som huvudsekreterare. Till sekreterare förordnades Lovisa Hansson från och med den 24 september 2001, Carl Silfverswärd och Åsa Tysklind från och med den 29 oktober 2001. Anita Arnell har varit utredningens assistent.</P>
<P class="p10 ft2">Jag har antagit namnet Järnvägsutredningen för utredningen. Härmed överlämnar jag delbetänkandet Rätt på spåret (SOU</P>
<P class="p0 ft1">2002:48)</P>
<P class="p11 ft1">Stockholm den 31 maj 2002</P>
<P class="p12 ft1">Jan Brandborn</P>
<P class="p13 ft1">/Lars Hellsvik</P>
<P class="p14 ft1">Lovisa Hansson</P>
<P class="p15 ft1">Carl Silfverswärd Åsa Tysklind</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft4">Förkortningar............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft4">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p16 ft4">Sammanfattning .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p17 ft4">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p16 ft5">DEN NYA LAGSTIFTNINGEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p16 ft4">Författningsförslag ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p17 ft4">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft4">Allmänna utgångspunkter....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p17 ft4">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p16 ft7">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft7">Utredningsuppdraget ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p17 ft7">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p16 ft7">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft7">Svenska järnvägspolitiska reformer med betydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft7">för författnings- och organisationsförändringar ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft7">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p16 ft7">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p18 ft7">Arbetets inriktning..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p17 ft7">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p16 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft4">Regelverket .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p17 ft4">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p16 ft7">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">Det svenska regelverket ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p17 ft7">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p18 ft9">2.1.1 Regelverkets utveckling........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p17 ft9">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft7">2.1.2 Synpunkter på det svenska regelverket................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p17 ft7">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p16 ft7">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">Den nya <NOBR>EG-rätten..........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p17 ft7">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p16 ft7">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">Fördraget om internationell järnvägstrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p18 ft7">(COTIF)..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p17 ft7">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p16 ft7">2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7"><NOBR>EG-rättens</NOBR> betydelse för begreppsapparaten ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p17 ft7">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p16 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft4">Vissa viktiga verksamhetsutövare..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p17 ft4">87</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft10">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p16 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p16 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td6"><SPAN class="p19 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p21 ft7">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p22 ft7">Direktiven.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p19 ft7">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">3.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">Allmänt...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft13">3.1.2 Vilka roller skall de viktigare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">verksamhetsutövarna spela?..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p22 ft9">3.1.3 Vilka roller får inte förenas ansvarsmässigt? .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft13">3.1.4 Krav på förvaltningsmässigt oberoende,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p23 ft7">ekonomisk redovisning, m.m. ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p19 ft7">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><SPAN class="p21 ft7">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td7"><SPAN class="p22 ft7">Gällande rätt.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p19 ft7">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">3.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">Allmänt...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft13">3.2.2 De viktigare verksamhetsutövarnas roller ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Förvaltningsmässigt oberoende, ekonomisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p23 ft7">redovisning m.m. ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p19 ft7">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><SPAN class="p21 ft7">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td7"><SPAN class="p22 ft7">Överväganden ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p19 ft7">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">Allmänt...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">3.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft14">Sökande ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">3.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">Järnvägsföretag ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">3.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Infrastrukturförvaltare........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">3.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Järnvägsstyrelsen .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">3.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">Leverantörer av stödtjänster ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft13">3.3.7 Särskilda krav när rollerna som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p23 ft7">förenas..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p19 ft7">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><SPAN class="p21 ft4">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td0"><SPAN class="p22 ft15">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation 115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p21 ft7">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p22 ft7">Direktiven m.m..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft7">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Bakgrund..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">4.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">Direktiv 2001/13/EG om ändring av direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">95/18/EG om licens för järnvägsföretag............</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">4.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Direktiv 2001/14/EG som har ersatt direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">95/19/EG .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p19 ft9">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p22 ft13">4.1.4 Sektorsavtal mellan EU och Schweiz .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">4.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Något om Europeiska kommissionens</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft9">förslag till direktiv om säkerhet på</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft7">gemenskapens järnvägar......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft7">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft7">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft7">Svensk rätt ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p19 ft7">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft7">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p22 ft7">Överväganden och förslag.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p19 ft7">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p23 ft13">Licens och säkerhetsintyg...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft13">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft7">4.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p23 ft7">Tillstånd ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p19 ft7">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td4"><SPAN class="p21 ft10">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td8"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><SPAN class="p16 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p16 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p19 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p24 ft7">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p16 ft7">Järnvägssäkerhetslagen........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p25 ft7">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">4.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Auktorisation ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p26 ft13">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p24 ft7">4.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p16 ft7">Straffbestämmelser..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft7">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p16 ft4">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p24 ft4">Järnvägssystem ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p26 ft4">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p16 ft7">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p24 ft7">Direktiv 2001/16/EG ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td14"><SPAN class="p24 ft13">5.1.1 Beredning och antagande av TSD ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p25 ft13">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p24 ft7">5.1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p16 ft7">Kontroll av överensstämmelse och lämplighet.. 133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p16 ft7">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td14"><SPAN class="p24 ft7">Gällande rätt...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p26 ft7">134</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p16 ft7">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p24 ft7">Överväganden ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p26 ft7">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p24 ft9">5.3.1 Vilka delar av det svenska järnvägssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">omfattas ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p26 ft13">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p24 ft9">5.3.2 Undantag från tillämpning av TSD....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">5.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Uppfyllande av och överensstämmelse med</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p16 ft7">väsentliga krav .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft7">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p16 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p24 ft4">Marknadstillträde .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p26 ft4">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p16 ft7">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p24 ft7">Direktiven ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p16 ft7">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p24 ft7">Svensk rätt......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p26 ft7">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft9">6.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">Allmänt ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">6.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Godstrafik............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p26 ft13">146</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft9">6.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">Nationell persontrafik ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">6.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Internationell persontrafik .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p25 ft13">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p24 ft7">6.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p16 ft7">Sökande................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft7">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p16 ft7">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td14"><SPAN class="p24 ft7">Genomförande av direktiven ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p26 ft7">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft9">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">Allmänt ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">6.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Marknadstillträdets omfattning .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p26 ft13">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">6.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Terminaler m.m...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p26 ft13">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft9">6.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">Cabotage ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p24 ft7">6.3.5 Auktoriserad får ansöka om tågläge...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p25 ft7">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p16 ft4">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><SPAN class="p24 ft15">Villkor för att få tillgång till infrastrukturkapacitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p24 ft4">och tjänster .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft4">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p16 ft7">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p24 ft7">Direktiven ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p24 ft13">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p16 ft13">Kapacitetstilldelning ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p26 ft13">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft9">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">Krav på infrastrukturförvaltare ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p24 ft7">7.1.3 Villkor för utnyttjande av infrastruktur ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft7">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td1"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td11"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td12"><SPAN class="p26 ft10">3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p16 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p16 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td6"><SPAN class="p19 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p22 ft7">7.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p23 ft7">Regleringsorgan...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p19 ft7">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft7">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft7">Svensk rätt ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p19 ft7">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Allmänt.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">Statens spåranläggningar .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p19 ft9">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p22 ft13">Allmänt om dagens kapacitetstilldelningsförfarande ..</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">7.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Andra spåranläggningar ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">7.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">Tjänster ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p19 ft9">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft7">7.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p23 ft7">Tillsyn och kontroll.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft7">164</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td4"><SPAN class="p21 ft7">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td18"><SPAN class="p22 ft7">Överväganden ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p19 ft7">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">7.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Allmänt.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">7.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">Beskrivning av järnvägsnät..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p19 ft9">168</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">7.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Ramavtal och andra överenskommelser som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">styr förutsättningarna för tågplaneprocessen....</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p22 ft7">7.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p23 ft7">Tågplaneprocessen och trafikeringsavtalen .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p19 ft7">174</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><SPAN class="p21 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td18"><SPAN class="p22 ft4">Avgifter ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p19 ft4">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td4"><SPAN class="p21 ft7">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td18"><SPAN class="p22 ft7">Direktivet .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p19 ft7">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p21 ft7">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft7">Svensk transportpolitik och gällande rätt ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft7">180</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p21 ft7">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft7">Överväganden ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p19 ft7">183</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">8.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Allmänna överväganden ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">183</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p22 ft9">8.3.2 Avgifter för infrastrukturförvaltarens direkta</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">kostnader..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p22 ft13">8.3.3 Avgifter för tåglägen eller annan avtalad rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">att utnyttja infrastrukturen. Kapacitets- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">trängselavgifter ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p22 ft13">8.3.4 Avgifter för bidrag till täckning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">infrastrukturens fasta kostnader.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p19 ft9">192</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p22 ft13">8.3.5 Avgifter i samband med internationell trafik ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">194</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p22 ft13">8.3.6 Avgifter för tjänster som tillhandahålls i</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">anslutning till infrastrukturen ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p19 ft9">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">8.3.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Andra avgifter som kan användas vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">kapacitetstilldelning och för att reglera</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">förhållandet mellan sökande och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">infrastrukturförvaltare.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p16 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p22 ft13">8.3.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p23 ft13">Avgifter i verksamhetsstyrningen ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p19 ft13">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft9">8.3.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p23 ft9">Miljö- och olycksavgifter ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p19 ft9">198</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p22 ft7">8.3.10Fastställande och betalning av avgifter ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft7">199</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft10">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><SPAN class="p16 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p16 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p19 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p28 ft7">8.3.11Kompensation för kostnader som inte bärs</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p19 ft7">av andra transportslag .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft7">200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p16 ft4">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td22"><SPAN class="p28 ft16">Järnvägsstyrelsens uppgifter och organisation ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p25 ft4">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p16 ft7">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p28 ft7">Direktiven ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p26 ft7">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p28 ft9">9.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p19 ft9">Krav på regleringsorgan ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p28 ft7">9.1.2 Förslag i det andra järnvägspaketet....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft7">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p16 ft7">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td22"><SPAN class="p28 ft7">Gällande rätt...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p26 ft7">206</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p16 ft7">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p28 ft7">Överväganden ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p26 ft7">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p28 ft9">9.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p19 ft9">Järnvägsstyrelsens uppgifter...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p26 ft9">208</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p28 ft7">9.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p19 ft7">Järnvägsstyrelsens organisation..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft7">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td21"><SPAN class="p16 ft4">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td22"><SPAN class="p28 ft4">Författningskommentar .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p26 ft4">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p28 ft7">Förslaget till järnvägslag................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft7">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p16 ft7">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td22"><SPAN class="p28 ft7">Första avdelningen.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td12"><SPAN class="p26 ft7">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p28 ft7">4 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p29 ft7">236</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p16 ft7">10.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p28 ft7">Andra avdelningen.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p26 ft7">239</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">10.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">Tredje avdelningen ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">243</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">10.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">Fjärde avdelningen.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">250</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">10.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">Femte avdelningen.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p25 ft7">252</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">10.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">Sjätte avdelningen..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td24"><SPAN class="p19 ft7">Förslaget till lag om ändring i järnvägssäkerhetslagen ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p25 ft7">265</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr17 td24"><SPAN class="p16 ft5">SÄRSKILDA UPPDRAG</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td12"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p16 ft4">11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p28 ft4">Svensk representation i internationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p28 ft4">organisationer ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft4">267</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">11.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">De internationella organisationerna.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">267</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">11.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">Organisationer som behandlar transportfrågor...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft7">268</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p16 ft7">11.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p28 ft7">Internationella järnvägsorganisationer.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p25 ft7">269</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p16 ft7">11.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p28 ft7">Utvecklingen inom UIC...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p26 ft7">272</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p28 ft7">11.4.1Historik................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p26 ft7">272</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td21"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td20"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td12"><SPAN class="p26 ft10">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p16 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td26"><SPAN class="p30 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p31 ft7">11.4.2Struktur ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p19 ft7">272</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p31 ft7">11.4.3Arbetssätt.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p19 ft7">273</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p21 ft7">11.5 Överväganden om Sveriges representation i</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p31 ft7">internationella organisationer .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft7">274</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p21 ft15">12 Fordonsregistrering och fordonscertifiering ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p19 ft4">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td27"><SPAN class="p21 ft7">12.1 Uppdraget.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p19 ft7">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p21 ft7">12.2 Läget i Sverige idag ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft7">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p21 ft7">12.3 Framtida krav på registrering av järnvägsfordon.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft7">284</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p21 ft7">12.4 Överväganden ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p19 ft7">286</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p21 ft4">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td25"><SPAN class="p21 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p16 ft5">Kommittédirektiv ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p19 ft5">291</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p21 ft17">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p16 ft5">Tilläggsdirektiv ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p19 ft5">303</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft7"><SPAN class="ft17">Bilaga 3 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft7">2001/12/EG av den 26 februari 2002 om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">ändring av rådets direktiv 91/440/EG och</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p16 ft7">utvecklingen av gemenskapens järnvägar <SPAN class="ft4">.......</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p19 ft4">305</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p21 ft7"><SPAN class="ft17">Bilaga 4 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft7">2001/13/EG av den 26 februari 2001om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft7">ändring av rådets direktiv 95/18/EG om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft5"><SPAN class="ft7">tillstånd för järnvägsföretag </SPAN>................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p19 ft5">323</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td27"><SPAN class="p21 ft7"><SPAN class="ft17">Bilaga 5 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">2001/14/EG av den 26 februari 2001om</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft7">tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft7">avgifter för utnyttjande av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft9">järnvägsinfrastruktur och utfärdande av</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p16 ft5"><SPAN class="ft7">säkerhetsintyg</SPAN>......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p19 ft5">331</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft10">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p16 ft3">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr20 td30"><SPAN class="p16 ft7"><SPAN class="ft17">Bilaga 6 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p33 ft9">2001/16/ EG av den 19 mars 2001 om</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p33 ft7">driftskompatibiliteten hos det</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p33 ft9">transeuropeiska järnvägssystemet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p16 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p33 ft4"><SPAN class="ft7">konventionella tåg </SPAN>....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p19 ft4">375</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p0 ft0">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p16 ft1">AEIF</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p16 ft1">Gemensamt representativt organ med uppgift att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p16 ft1">bereda TSD. Organet representerar infrastruktur-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">förvaltare och järnvägsföretag (UIC), tillverknings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p16 ft1">industri (UNIFE) och organ som upphandlar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">allmännyttig persontrafik (UITP).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p16 ft1">Artikel 21-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p16 ft1">Kommitté upprättad med stöd av direktiven</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p16 ft1">kommittén</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p16 ft1">96/48/EG och 2002/16/EG med uppgift att sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">råda med kommissionen inför beslut om TSD.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p16 ft1"><NOBR>BV-FS</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td33"><SPAN class="p16 ft1">Banverkets författningssamling.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p16 ft1">CEMT</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p16 ft1">Europeiska transportministerkonferensen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p16 ft1">COTIF</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td33"><SPAN class="p16 ft1">Fördraget om internationell järnvägstrafik.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p16 ft1">FTE</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p16 ft1">Forum Train Europe. Samarbetsorgan för järnvägs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">företag och infrastrukturförvaltare med uppgift att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p16 ft1">organisera tidtabeller för internationell järnvägs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">trafik.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p16 ft1">JSL</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p16 ft1">Järnvägssäkerhetslagen (1990:1157).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p16 ft1">OTIF</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td33"><SPAN class="p16 ft1">Organisationen för internationella järnvägstrans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">porter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p16 ft1">RIC</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p16 ft1">Regulation for the Reciprocal use of Carriages and</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p16 ft1">vans.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p16 ft1">RIV</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p16 ft1">Regulation for the Reciprocal use of Wagons</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft10">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Förkortningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p16 ft1">TEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft1">Det transeuropeiska transportnätet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td35"><SPAN class="p16 ft1">TERFN</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td36"><SPAN class="p16 ft1">Transeuropeiska järnvägsnätet för godstransporter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p16 ft1">TSD</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td36"><SPAN class="p16 ft1">Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p16 ft1">UIC</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td36"><SPAN class="p16 ft1">Internationella järnvägsunionen.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft10">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p0 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p37 ft15">Uppdraget</P>
<P class="p38 ft1">Järnvägsutredningen skall med utgångspunkt från konsumentintresset föreslå åtgärder som effektiviserar järnvägen och gör järnvägens persontrafik och godstransporter mer attraktiva. Det har präglat arbetet redan i det som nu rapporteras även om uppgiften i första hand har varit att utarbeta förslag till hur bestämmelserna i direktiven i det första så kallade järnvägspaketet skall genomföras i svensk rätt.</P>
<P class="p39 ft1">En fortsatt översyn av järnvägslagstiftningen skall genomföras i nästa skede av utredningen. Då skall också förslag tas fram om hur den nya konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF) kan införlivas i den svenska lagstiftningen. Vidare skall organisatoriska och andra åtgärder som kan främja järnvägstrafikens utveckling redovisas.</P>
<P class="p40 ft15">Tillämpningsområdet för den nya järnvägslagen</P>
<P class="p38 ft1">En ny järnvägslag föreslås gälla fr.o.m. mars 2003. Den kommer att omfatta järnvägstrafik och järnvägsinfrastruktur samt villkoren för utnyttjande av infrastrukturen och de tjänster som tillhandahålls i anslutning till den. Vidare regleras vilka som skall ha rätt att organisera eller bedriva järnvägstrafik eller att vara infrastrukturförvaltare. Lagen innehåller också villkor för hur järnvägssystemet i dess olika delsystem och komponenter får utvecklas.</P>
<P class="p6 ft1">Lagen omfattar inte andra spårbundna system som tunnelbana eller spårväg. Frågan om och hur bestämmelser för denna typ av spårbunden trafik skall inkluderas i järnvägslagen kommer att övervägas under fas två av utredningen. Järnvägssystem som tekniskt</P>
<P class="p41 ft10">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">eller trafikeringsmässigt är helt fristående från övrig järnväg eller järnvägstrafik undantas också från lagens tillämpningsområde.</P>
<P class="p43 ft15">Verksamhetsutövare (kap. 3 och 9)</P>
<P class="p44 ft1">Framgången med den svenska järnvägsreformen består till stora delar i att systemet öppnats och att nya aktörer har fått möjlighet att planera och bedriva järnvägstrafik. Jag tänker då bl.a. på trafikhuvudmännens möjlighet att redan från 1988 organisera lokal och regional persontrafik och den betydelse detta haft för utvecklingen av denna trafik. Vissa godstransportkunder fungerar i praktiken med gott resultat på liknande sätt i samarbetet med Banverket. Jag föreslår därför</P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft18">att sökande </SPAN>införs som ett begrepp för alla som har ett allmänt eller kommersiellt intresse av att organisera person- eller godstrafik på det svenska järnvägsnätet; sökande som erhållit <SPAN class="ft18">auktorisation </SPAN>skall, inom de ramar som följer av rätten till marknadstillträde, ha rätt att ansöka om tåglägen eller annan infrastrukturkapacitet.</P>
<P class="p46 ft1">Den inte minst efter år 2001 strukturellt alltmer uppdelade järnvägssektorn kräver förstärkta myndighetsfunktioner som säkerställer järnvägssystemets effektivitet. Teknik och administrativa rutiner måste utvecklas så att möjligheten att bedriva järnvägstrafik underlättas. Samspelet mellan sökande, infrastrukturförvaltare och andra intressenter måste få utvecklas så att nya och innovativa idéer om hur järnvägstrafik kan organiseras och bedrivas bereds plats i systemet. Samtidigt måste de viktiga principerna om konkurrensneutralitet och <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> i olika relationer upprätthållas. Järnvägens redan höga säkerhet måste också garanteras och utvecklas. För att säkerställa att dessa ambitioner skall kunna upprätthållas föreslår jag</P>
<P class="p47 ft18">att <SPAN class="ft1">en </SPAN>Järnvägsstyrelse <SPAN class="ft1">skall inrättas,</SPAN></P>
<P class="p48 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>Järnvägsstyrelsens uppgifter skall vara att</P>
<P class="p49 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>bidra till att effektiviteten inom järnvägssystemet utvecklas,</P>
<P class="p50 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>främja en effektiv konkurrens på marknaderna för järnvägstjänster,</P>
<P class="p50 ft2"><SPAN class="ft20">N </SPAN>övervaka och vid behov vidareutveckla villkor för användande av infrastrukturkapacitet och tjänster inom järnvägssystemet,</P>
<P class="p51 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>tillse att järnvägssystemet blir driftskompatibelt, och</P>
<P class="p52 ft10">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr19 td37"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p16 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>övervaka säkerheten i järnvägssystemet genom att meddela föreskrifter, kontrollera efterlevnad samt utreda olyckor och olyckstillbud.</P>
<P class="p54 ft15">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation (kap. 4)</P>
<P class="p55 ft1">Dokumenterad kompetens hos huvudintressenterna är en förutsättning för järnvägssystemets effektivitet. Det är vidare väsentligt att de krav som ställs på de olika aktörerna är enhetliga inom EU och väl förenliga med regelverken i andra för oss viktiga länder. Betydelsen ligger dels i att vi därigenom får möjlighet att upphandla järnvägstjänster på en större marknad, dels i att resor och godstransporter mellan Sverige och dessa länder underlättas. Mina förslag innebär bl.a.</P>
<P class="p56 ft2"><SPAN class="ft22">att </SPAN>utfärdande av licens och säkerhetsintyg i betydande utsträckning ersätter tidigare tillstånd för järnvägsföretag,</P>
<P class="p57 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>kravet på tillstånd för infrastrukturförvaltare utsträcks till att också omfatta Banverket, och</P>
<P class="p58 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>auktorisation införs som en förutsättning för att andra sökande än järnvägsföretag skall få ansöka om infrastrukturkapacitet; härigenom säkerställs att sådana sökande har tillräckligt yrkeskunnande för att organisera järnvägstrafik och att de har ekonomiska förutsättningar och är försäkrade så att de kan bära det ansvar som tecknande av trafikeringsavtal med infrastrukturförvaltare innebär.</P>
<P class="p59 ft15">Järnvägssystem (kap. 5)</P>
<P class="p60 ft1">Förslaget till järnvägslag innebär att bestämmelserna i direktivet om driftskompatibilitet på det s.k. transeuropeiska nätverket (TEN) införlivas i svensk lagstiftning. Ökad driftskompatibilitet är en avgörande fråga för effektiviteten inom järnvägssystemet. Jag har därför valt att föreslå</P>
<P class="p58 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>TEN- standard skall införas som norm för hela det svenska järnvägsnätet, och</P>
<P class="p58 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, dock skall kunna medge undantag för infrastruktur inom terminalområden, industrispår och liknande eller annan mindre trafikerad järnväg; förutsättningen är att driftskompatibiliteten i förhållande</P>
<P class="p61 ft10">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">till det övriga nätet inte väsentligt försvåras för berörd person- eller godstrafik.</P>
<P class="p43 ft15">Marknadstillträde (kap. 6)</P>
<P class="p62 ft1">Marknadstillträdet består dels i rätt att organisera järnvägstrafik, dels i rätt att som järnvägsföretag också utföra järnvägstrafik. Mina förslag inom detta område begränsas i denna första fas av utredningen till godstrafiken. Jag återkommer i huvudbetänkandet till persontrafiken. Det innebär att rätten att organisera och bedriva inrikes persontrafik behålls oförändrad enligt nuvarande bestämmelser.</P>
<P class="p63 ft1">För godstrafiken innebär de nya bestämmelserna</P>
<P class="p64 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>s.k. auktoriserad sökande ges rätt att ansöka och sluta avtal om tågläge eller annan infrastrukturkapacitet för att organisera godstrafikflöden,</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>utländskt företag eller annan utländsk organisation ges motsvarande rätt om svenskt företag eller organisation tillåts som sökande i det land i vilket den utländska organisationen har sitt säte,</P>
<P class="p66 ft2"><SPAN class="ft22">att </SPAN>samtliga järnvägsföretag med säte i Sverige har tillgång till hela det svenska järnvägsnätet för att bedriva godstrafik,</P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>samtliga järnvägsföretag med säte i <NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz också har tillgång till hela det svenska järnvägsnätet för att bedriva internationell godstrafik, och</P>
<P class="p68 ft2"><SPAN class="ft22">att </SPAN>cabotage tillåts om svenska järnvägsföretag ges motsvarande rätt i de länder där det eller de företag som bedriver den internationella transporten har sitt säte.</P>
<P class="p69 ft15">Kapacitetstilldelning (kap. 7)</P>
<P class="p70 ft1">Verksamhet på spåren måste ske i planerade former för att framkomlighet och säkerhet skall kunna garanteras. När det råder brist på kapacitet måste dessutom den samhällsekonomiskt mest betydelsefulla verksamheten prioriteras. De principer som föreslås gälla innebär</P>
<P class="p71 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>samhällsekonomisk effektivitet skall gälla som grund för prioritering mellan olika önskemål,</P>
<P class="p72 ft10">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td37"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p16 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>tidigare särskilt utpekad möjlighet till prioritering av samhällsköpt trafik tas bort, och</P>
<P class="p74 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>s.k. <NOBR>grand-fathers</NOBR> rights inte längre tillåts.</P>
<P class="p5 ft1">Information som sökande behöver för att planera trafik och förbereda en ansökan skall tillgodoses genom</P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>varje infrastrukturförvaltare efter samråd med berörda intressenter upprättar en beskrivning av sitt järnvägsnät, inkl. beskrivning av kapacitetstilldelningsprocess, avgifts- och andra nyttjandevillkor m.m. och</P>
<P class="p76 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>alla infrastrukturförvaltare skall lämna information om de viktigaste punkterna i sina nätbeskrivningar till Banverket; verket skall inom ramen för sektorsansvaret sammanställa en översikt över de viktigaste villkoren för att ansöka om kapacitet och utnyttja olika delar av de svenska järnvägsnäten, inkl. viktiga tjänster som tillhandahålls i anslutning till infrastrukturen.</P>
<P class="p77 ft1">Tågplane- och andra processer skall utformas så att transportkundernas önskemål kan tas om hand och speglas i avtalen mellan sökanden och infrastrukturförvaltare. För att underlätta detta anser jag bl.a.</P>
<P class="p78 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>infrastrukturförvaltarna skall samarbeta med varandra och de som tillhandahåller tjänster,</P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>trafikeringsavtal, förutom tåglägen och annan specifikation av tilldelad kapacitet, reglerar villkor för utnyttjandet samt möjligheter för ändringar och tillägg till avtalad kapacitet,</P>
<P class="p5 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>ramavtal med långsiktiga utfästelser om infrastrukturkapacitet oavsett löptid endast bör slutas om särskilda skäl föreligger; sådana skäl kan vara att båda parter eller endera av dem genom avtal åtar sig omfattande investeringar som främjar en effektiv järnvägstrafik,</P>
<P class="p79 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>avtal mellan infrastrukturförvaltare skall kunna slutas utan tidsbegränsning om de avser investeringar för kapacitetsförstärkning som den ene infrastrukturförvaltaren bidrar till som ett alternativ till investering i egen infrastruktur,</P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>infrastrukturförvaltaren svarar för tågplaneprocessen; i syfte att säkerställa <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> skall bilaterala eller andra överläggningar mellan sökanden utan infrastrukturförvaltarens vetskap eller direkta insyn ej vara tillåtna under tågplaneprocessen, och</P>
<P class="p76 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>utveckling av ekonomiska styrinstrument eller andra objektiva kriterier för prioritering mellan olika önskemål är angelägna.</P>
<P class="p80 ft10">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft15">Avgifter (kap. 8)</P>
<P class="p82 ft1">Mina förslag till grundläggande principer för avgifter som tas ut i samband med upprättande av avtal om samt utnyttjande av infrastruktur och andra tjänster ansluter i allt väsentligt till de principer som redan tillämpas på de statliga spåranläggningarna. Jag föreslår nu att dessa grundläggande principer skall tillämpas över hela det svenska järnvägsnätet (jfr. förhållandena inom vägtrafiken). De viktigaste inslagen i dessa principer och mitt förslag är</P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>avgifter för utnyttjande av infrastruktur även fortsättningsvis skall baseras på den kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaden,</P>
<P class="p66 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>de direkta kostnader som uppstår för infrastrukturförvaltaren i samband med utnyttjandet av infrastrukturen skall fastställas av infrastrukturförvaltaren och betalas till denne,</P>
<P class="p71 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>avgifter för täckande av infrastrukturförvaltarens fasta kostnader endast får tas ut efter regeringens medgivande; avgifterna får inte förhindra ett från samhällsekonomisk synpunkt effektivt utnyttjande av infrastrukturen,</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>avgifter som speglar brist på kapacitet får tas ut enligt de villkor som regeringen bestämmer för att åstadkomma ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen när denna är överbelastad,</P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>avgifter, efter regeringens medgivande, får användas som ett ekonomiskt styrmedel i kapacitetstilldelningsprocessen om syftet är att mäta sökandes betalningsvilja för tillgång till tåglägen, infrastrukturkapacitet på terminalområden m m.,</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>särskilda avgifter får tillämpas för så kallade särskilda projekt som inte skulle komma till stånd utan privat finansiering eller risktagande,</P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>marknadsprissättning får tillämpas för tjänster som erbjuds i anslutning till infrastrukturen; hänsyn skall tas till järnvägstrafikens konkurrensförmåga och om geografiskt eller annat monopol föreligger skall avgifterna sättas till självkostnad, och</P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>riksdagen fastställer miljöavgifter och avgifter för järnvägstrafikens olycksrisker; avgifterna skall inbetalas till statsbudgeten av den som svarar för uppbörden.</P>
<P class="p83 ft10">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td37"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p16 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft15">Internationell representation (kap. 11)</P>
<P class="p38 ft1">Den fortsatta omstruktureringen av den svenska järnvägssektorn har medfört att frågan om svensk representation i olika internationella organ behöver ses över. Det är inte minst viktigt att de svenska järnvägsintressena blir allsidigt belysta inte endast i det arbete som är direkt kopplat till regeringen utan också i det arbete som bedrivs i medlemsägda organ som den internationella järnvägsunionen (UIC), i branschägda organ som biträder kommissionen i utvecklingen av specifikationer för bättre driftskompatibilitet etc. Jag har i betänkandet belyst hur representationen bör ske och hur förutsättningarna bör utformas. Förslagen innebär bl.a.</P>
<P class="p6 ft2"><SPAN class="ft22">att </SPAN>Järnvägsstyrelsen och Banverket bör biträda regeringen i det internationella samarbetet,</P>
<P class="p5 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>regeringen och myndigheterna anlitar och låter sig representeras av de bästa experterna från olika intressenter inom järnvägssektorn eller från annat håll i olika former av internationellt utvecklingsarbete,</P>
<P class="p5 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>frågan om kompetens för deltagande i det internationella samarbetet uppmärksammas i den årliga uppföljningsdialogen mellan regeringen och berörda myndigheter, och</P>
<P class="p76 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>sektorsmedel skall kunna användas till stöd för branschorgan eller enskilda aktörer så att svenska järnvägsintressen blir allsidigt representerade i olika organ som är betydelsefulla för det internationella regelverkets utveckling.</P>
<P class="p40 ft15">Fordonsregistrering och fordonscertifiering (kap. 12)</P>
<P class="p85 ft1">Det finns i dag inga lagstadgade krav på registrering av järnvägsfordon. Fordon som används för trafik på den svenska järnvägsinfrastrukturen skall dock vara godkända av Järnvägsinspektionen. Dessutom gäller krav på spårmedgivande från Banverket för att få använda fordonen på statens spåranläggningar. Undantagna från dessa krav är fordon som används i internationell trafik och som är godkända och registrerade enligt internationella överenskommelser. Krav på registrering kommer med all sannolikhet att införas enligt de riktlinjer som presenterats i det andra järnvägspaketet. I</P>
<P class="p86 ft10">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">avvaktan på att dessa bestämmelser utvecklas och för att lösa de problem som uppstått i samband med den fortsatta omstruktureringen av den svenska järnvägssektorn föreslår jag</P>
<P class="p88 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>Green Cargo AB (vid ev. behov även SJ AB) på uppdrag av staten fortsätter att registrera s.k. privatvagnar även efter årsskiftet, <SPAN class="ft18">att </SPAN>en arbetsgrupp med koppling till Järnvägsutredningen bildas för att undersöka hur säkerhetsrelaterad och annan registrering skall ske; en möjlig lösning skulle kunna vara ett bolag som under Järnvägsstyrelsens tillsyn mot avgift (jämför vägsidan) svarar för</P>
<P class="p89 ft1">registrering av samtliga svenskregistrerade järnvägsfordon, och</P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft18">att </SPAN>kompetensen hos denna grupp också utnyttjas i den fortsatta beredningen inom EU av dessa frågor.</P>
<P class="p43 ft15">Konsekvenser för enskilda och företag</P>
<P class="p70 ft1">Jag bedömer att de nu framlagda förslagen kommer att gagna effektiviteten i järnvägssystemet utan att för den skull innebära några nya pålagor för enskilda personer eller företag. De ökade krav som det innebär att införa standarden för det transeuropeiska transportnätet som norm för hela det svenska järnvägsnätet bör kunna balanseras med de undantag som regeringen kan meddela. Krav på att upprätta beskrivning av järnvägsnätet bör inte heller behöva göras betungande för de kapillära delarna av järnvägsnätet.</P>
<P class="p90 ft10">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p0 ft0">Författningsförslag</P>
<P class="p91 ft15"><SPAN class="ft15">1</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till järnvägslag</SPAN></P>
<P class="p92 ft15">Första avdelningen</P>
<P class="p93 ft24">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p94 ft18">Inledande bestämmelse</P>
<P class="p95 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om järnvägstrafik, järnvägsinfrastruktur och rullande materiel på järnväg.</P>
<P class="p75 ft1">Bestämmelser om säkerheten vid järnväg m.m. finns även i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg.</P>
<P class="p75 ft1">Bestämmelser om järnvägsbefordran och om ansvarighet i annat fall än vid befordran för skador till följd av järnvägsdrift finns i järnvägstrafiklagen (1985:192). Bestämmelser om järnvägsbefordran och ansvarighet vid internationell järnvägstrafik finns i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik.</P>
<P class="p40 ft18">Syfte</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Lagens syfte är att ge klara regler för bedrivande av järnvägsverksamhet och åstadkomma en tydlig och ändamålsenlig myndighetsstruktur. Därigenom kan lagen främja effektiviteten och säkerheten i det svenska järnvägssystemet, stärka järnvägens roll som ett av enskilda konsumenter och näringslivet efterfrågat transportmedel samt bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p96 ft10">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft18">Tillämpningsområde</P>
<P class="p70 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Lagen är tillämplig på all järnvägstrafik, järnvägsinfrastruktur, och rullande materiel på järnväg i Sverige och på svensk tågfärja. Lagen gäller dock inte trafik på eller infrastruktur för tunnelbana, spårväg eller annan spårbunden trafik eller spårinfrastruktur som är tekniskt eller trafikeringsmässigt fristående från övriga delar av järnvägssystemet.</P>
<P class="p97 ft18">Definitioner</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen avses med</P>
<P class="p64 ft1"><SPAN class="ft18">anmält organ: </SPAN>organ som har till uppgift att bedöma överensstämmelse och lämplighet hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet eller att handlägga förfarandet för <NOBR>EG-kontroll</NOBR> av delsystem som ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet,</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft18">befintligt järnvägssystem</SPAN>: hela det befintliga järnvägssystemet bestående av järnvägsinfrastruktur, med linjer och fasta installationer, samt rullande materiel av alla kategorier och ursprung som färdas på denna infrastruktur,</P>
<P class="p65 ft1"><SPAN class="ft18">delsystem</SPAN>: strukturellt eller funktionellt bestämda delar av det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg på sätt som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001:16 av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg,</P>
<P class="p71 ft1"><SPAN class="ft18">driftskompatibilitet</SPAN>: egenskapen hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg att erbjuda säker tågtrafik utan driftsavbrott samtidigt som vissa prestandakrav uppfylls genom att den grundar sig på alla de föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas för att de väsentliga kraven skall uppfyllas,</P>
<P class="p99 ft1"><SPAN class="ft18">europeisk specifikation</SPAN>: en gemensam teknisk specifikation, ett europeiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en europeisk standard, så som de definieras i artikel 1.8– 12 i direktiv 93/38/EEG,</P>
<P class="p68 ft2"><SPAN class="ft22">infrastrukturförvaltare</SPAN>: fysisk eller juridisk person som svarar för drift av järnvägsinfrastruktur,</P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft18">internationell godstrafik</SPAN>: transporttjänster med tåg som passerar minst en gräns till en medlemsstat; tåget får bildas och kopplas isär</P>
<P class="p100 ft10">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">och vagnar eller vagngrupper får ha olika ursprung och olika destination förutsatt att alla vagnar passerar minst en gräns före lossning av last,</P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft18">internationell sammanslutning</SPAN>: sammanslutning av järnvägsföretag i olika medlemsländer med ändamål att utföra internationella transporter mellan medlemsstaterna,</P>
<P class="p5 ft1"><SPAN class="ft18">järnvägsföretag: </SPAN>fysisk eller juridisk person som har beviljats licens, eller för regional godstrafik tillstånd enligt järnvägssäkerhetslagen (1990:1157), för att framföra tåg eller annan rullande materiel,</P>
<P class="p77 ft1"><SPAN class="ft18">järnvägsinfrastruktur</SPAN>: spår, signalsamt säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar och anordningar för elförsörjning av trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande,</P>
<P class="p75 ft2"><SPAN class="ft22">järnvägsnät: </SPAN>all järnvägsinfrastruktur som förvaltas av en infrastrukturförvaltare</P>
<P class="p5 ft18">komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet<SPAN class="ft1">: alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg är direkt eller indirekt beroende av; begreppet komponent omfattar såväl materiella föremål som immateriella föremål, t.ex. programvara,</SPAN></P>
<P class="p79 ft1"><SPAN class="ft18">modernisering</SPAN>: sådant större arbete för att byta ett delsystem eller en del av ett delsystem som kräver att ett nytt tillstånd för ibruktagande, på sätt som avses i direktiv 2001/16/EG, måste utfärdas,</P>
<P class="p4 ft1"><SPAN class="ft18">ombyggnad</SPAN>: sådant större arbete för att ändra ett delsystem eller en del av ett delsystem som kräver att ett nytt tillstånd för ibruktagande, på sätt som avses i artikel 14.1 i direktiv 2001/16/EG, måste utfärdas,</P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft18">sökande</SPAN>: järnvägsföretag eller annan fysisk eller juridisk person med auktorisation som har ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att organisera järnvägstrafik,</P>
<P class="p75 ft18">teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD): <SPAN class="ft1">specifikation för delsystem och beståndsdelar i ett delsystem för att de väsentliga kraven skall kunna uppfyllas,</SPAN></P>
<P class="p102 ft22">transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg: <SPAN class="ft2">hela det järnvägssystem som består av de järnvägsnät som definieras i bilaga</SPAN></P>
<P class="p103 ft10">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">I till direktiv 2001/16/EG och den rullande materiel som är avsedd att trafikera dessa järnvägsnät,</P>
<P class="p64 ft1"><SPAN class="ft18">transeuropeiska transportnätet: </SPAN>transportnät som anges i Europaparlamentet och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, ändrat genom Europaparlamentet och rådets beslut nr 1346/2001/EG av den 22 maj 2001,</P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft18">tågläge</SPAN>: den infrastrukturkapacitet som behövs för att framföra ett tåg från en plats till annan under en viss period,</P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft18">tågplan</SPAN>: uppgifter om planerad användning av järnvägsinfrastruktur under viss period,</P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft18">väsentligt krav: </SPAN>krav som skall uppfyllas av det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg, dess delsystem, komponenter och gränssnitt och som närmare anges i bilaga III till direktiv 2001/16/EG.</P>
<P class="p106 ft18">Bilagor</P>
<P class="p107 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Bilagorna <NOBR>I–III</NOBR> till direktiv 2001/16/EG och bilagorna II och III till direktiv 2001/14/EG fogas som bilagor <NOBR>1–5</NOBR> till denna lag.</P>
<P class="p43 ft15">Andra avdelningen</P>
<P class="p108 ft24">Järnvägssystem</P>
<P class="p109 ft18">Inledande bestämmelse</P>
<P class="p70 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Denna avdelning innehåller bestämmelser om de krav som gäller</P>
<P class="p110 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft25">för delsystem och för komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och</SPAN></P>
<P class="p111 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">för annan järnvägsinfrastruktur och för annan rullande materiel.</SPAN></P>
<P class="p66 ft1">I <NOBR>2–11</NOBR> §§ finns bestämmelser som gäller för delsystem och för komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som har projekterats, byggts, byggts om, moderniserats eller tagits i bruk efter denna lags ikraftträdande.</P>
<P class="p71 ft2">I 12 och 13 §§ finns bestämmelser som gäller för annan järnvägsinfrastruktur och för annan rullande materiel.</P>
<P class="p112 ft10">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft18">Driftskompatibilitetskrav</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall uppfylla de villkor som föreskrivs i denna lag och som anges i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen när det gäller projektering, uppbyggnad, ibruktagande, ombyggnad, modernisering, drift och underhåll. Den personal som är sysselsatt med driften av infrastruktur eller rullande materiel skall på motsvarande sätt uppfylla krav på yrkesmässiga kvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet.</P>
<P class="p6 ft1">För järnvägssystem som ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg finns särskilda bestämmelser i lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg.</P>
<P class="p114 ft18">Bedömning av överensstämmelse</P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifikationer.</P>
<P class="p116 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN><NOBR>EG-kontroll</NOBR> av delsystem skall utföras av anmälda organ enligt föreskrifter som meddelas enligt denna lag. Om så föreskrivs i tilllämpliga tekniska specifikationer skall bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet göras under medverkan av ett anmält organ enligt föreskrifter som meddelas enligt denna lag.</P>
<P class="p76 ft1">För anmälda organ finns också bestämmelser i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.</P>
<P class="p114 ft18">Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som skall ingå i ett svenskt järnvägssystem för konventionella tåg får släppas ut på marknaden endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller väsentliga krav enligt denna lag samt har genomgått den bedömning av överensstämmelse eller lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p117 ft10">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft1">När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används, skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det sätt som de är avsedda för samt att de installeras och underhålls korrekt.</P>
<P class="p119 ft1"><SPAN class="ft24">6 § </SPAN>Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är försedda med en <NOBR>EG-försäkran</NOBR> om överensstämmelse eller lämplighet skall de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller för dem.</P>
<P class="p106 ft18">Krav på delsystem</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">7 § </SPAN>Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och installerats samt drivs och underhålls så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i järnvägssystemet för konventionella tåg.</P>
<P class="p71 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om väsentliga krav och krav på <NOBR>EG-kontroll</NOBR> när det gäller delsystem.</P>
<P class="p120 ft2"><SPAN class="ft26">8 § </SPAN>Om ett delsystem är försett med en <NOBR>EG-kontrollförklaring</NOBR> skall det betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsentliga krav som gäller för det.</P>
<P class="p121 ft18">Ibruktagande av delsystem</P>
<P class="p98 ft2"><SPAN class="ft26">9 § </SPAN>Ett delsystem får endast tas i bruk efter beslut av Järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p122 ft18">Beslut om undantag</P>
<P class="p70 ft1"><SPAN class="ft24">10 § </SPAN>För sådan järnvägsinfrastruktur och rullande materiel som ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, efter anmälan till kommissionen, besluta om undantag från att tillämpa viss teknisk specifikation för driftskompatibilitet:</P>
<P class="p71 ft1">1. för ett projekt som gäller en ny linje eller ombyggnad av en befintlig linje om projektet är långt framskridet eller ett avtal om ett sådant projekt håller på att genomföras då den tekniska specifi-</P>
<P class="p123 ft10">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft1">kationen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning,</P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft27">för ett projekt som gäller en ny linje eller ombyggnad av en befintlig linje om lastprofilen, spårvidden, spåravståndet eller den elektriska spänningen enligt en teknisk specifikation för driftskompatibilitet är inkompatibel med den befintliga linjen,</SPAN></P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft27">för ett projekt som gäller en ny linje eller ombyggnad av en befintlig linje om tillämpningen av en teknisk specifikation för kompatibilitet hotar projektets lönsamhet eller kompatibiliteten hos det svenska järnvägssystemet, eller</SPAN></P>
<P class="p75 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft27">om villkoren för att snabbt återupprätta järnvägsförbindelserna efter en olyckshändelse eller en naturkatastrof inte medger, tekniskt eller ekonomiskt, att motsvarande tekniska specifikationer för driftskompatibilitet tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p76 ft2">Vid beslut enligt första stycket punkt 2 och 3 skall en rekommendation från kommissionen beaktas.</P>
<P class="p125 ft1"><SPAN class="ft24">11 § </SPAN>För sådan järnvägsinfrastruktur och rullande materiel som inte ingår i det transeuropeiska järnvägsnätet för konventionella tåg får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer om särskilda skäl föreligger besluta om undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för driftskompatibilitet.</P>
<P class="p126 ft18">Krav på viss järnvägsinfrastruktur och rullande materiel</P>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft26">12 § </SPAN>Sådan järnvägsinfrastruktur och rullande materiel som avses i 1 § tredje stycket skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs.</P>
<P class="p127 ft1"><SPAN class="ft24">13 § </SPAN>Sådan järnvägsinfrastruktur och rullande materiel som avses i 1 § tredje stycket får endast tas i bruk efter beslut av järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p128 ft10">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft15">Tredje avdelningen</P>
<P class="p130 ft24">Verksamhetsutövare</P>
<P class="p130 ft24">1 Kap. Järnvägsföretag</P>
<P class="p109 ft18">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Detta kapitel innehåller bestämmelser om licens och säkerhetsintyg.</P>
<P class="p68 ft1">Reglerna i detta kapitel gäller inte den som endast bedriver regional godstrafik på järnväg.</P>
<P class="p119 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Järnvägstrafik får bedrivas endast av fysisk eller juridisk person som har beviljats licens och säkerhetsintyg i enlighet med detta kapitel.</P>
<P class="p131 ft18">Licens</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen prövar frågor om licens för den som har hemvist eller säte i Sverige.</P>
<P class="p68 ft1">Licens utfärdad i en annan <NOBR>EES-stat</NOBR> eller i Schweiz gäller i Sverige.</P>
<P class="p43 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Licens får endast ges till den som</P>
<P class="p132 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft25">avser att framföra tåg eller annan rullande materiel,</SPAN></P>
<P class="p133 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och gott anseende anses vara lämplig att bedriva järnvägstrafik,</SPAN></P>
<P class="p111 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft25">har den organisation som krävs för att utöva en säker och effektiv järnvägstrafik och</SPAN></P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft25">visar att han genom försäkring eller annat likvärdigt arrangemang har täckning för den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av trafiken.</SPAN></P>
<P class="p71 ft2">Den som driver verksamheten ansvarar för att kravet på organisation enligt första stycket uppfylls.</P>
<P class="p135 ft10">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft18">Säkerhetsintyg</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen prövar frågor om säkerhetsintyg för järnvägsföretag.</P>
<P class="p137 ft1"><SPAN class="ft24">6 § </SPAN>Säkerhetsintyg får beviljas järnvägsföretag som bedöms ha möjlighet att uppfylla de krav som anges i <NOBR>8–13</NOBR> §§ och i föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av denna lag.</P>
<P class="p76 ft1">Järnvägsstyrelsen får anpassa kraven med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.</P>
<P class="p138 ft1"><SPAN class="ft24">7 § </SPAN>I samband med att säkerhetsintyg meddelas eller under ett säkerhetsintygs giltighetstid får Järnvägsstyrelsen föreskriva de närmare villkor för verksamheten som behövs från säkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p139 ft1"><SPAN class="ft24">8 § </SPAN>Järnvägstrafik skall bedrivas så att skador till följd av trafiken förebyggs.</P>
<P class="p138 ft1"><SPAN class="ft24">9 § </SPAN>Den som är sysselsatt i verksamheten skall ha god kännedom om de förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för verksamheten och som berör hans arbetsuppgifter.</P>
<P class="p75 ft1">Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig.</P>
<P class="p140 ft1"><SPAN class="ft24">10 § </SPAN>Den som bedriver järnvägstrafik får inte tilldela någon arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utan att denne har genomgått läkarundersökning som utvisar att hinder av hälsoskäl inte föreligger.</P>
<P class="p79 ft1">Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten skall regelbundet genomgå läkarundersökning. Järnvägsföretaget får från sådana arbetsuppgifter avstänga den som inte följer ett åläggande att genomgå undersökning.</P>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft26">11 § </SPAN>Rullande materiel som järnvägsföretagen avser att utnyttja skall uppfylla de krav som anges i 2 avd. och i lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg.</P>
<P class="p141 ft10">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft26">12 § </SPAN>För driften av järnvägstrafiken skall varje järnvägsföretag ha en säkerhetsordning som skall utformas på det sätt som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriver.</P>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft24">13 § </SPAN>Försäkring eller annat likvärdigt arrangemang skall vara av sådan omfattning att kostnader för de skador som kan uppkomma till följd av trafiken blir fullt täckta.</P>
<P class="p144 ft2"><SPAN class="ft26">14 § </SPAN>Järnvägsföretagets ledning ansvarar för att de i <NOBR>8–13</NOBR> §§ angivna kraven uppfylls.</P>
<P class="p122 ft18">Återkallelse av licens eller säkerhetsintyg</P>
<P class="p70 ft1"><SPAN class="ft24">15 § </SPAN>En licens att driva järnvägstrafik eller ett säkerhetsintyg får återkallas om förutsättningarna för licensen eller intyget inte längre uppfylls eller om innehavaren av licensen eller intyget inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdas med stöd av lagen.</P>
<P class="p71 ft1">Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot en innehavare av licens, skall licensen återkallas, om det finns grundad anledning att anta att en tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom rimlig tid.</P>
<P class="p145 ft2"><SPAN class="ft26">16 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen prövar frågor om återkallelse av licens och säkerhetsintyg enligt 15 §.</P>
<P class="p122 ft24">2 Kap. Infrastrukturförvaltare</P>
<P class="p130 ft18">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p62 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Fysisk eller juridisk person som har ansvar för järnvägsinfrastruktur skall ha tillstånd till verksamheten i enlighet med detta kapitel.</P>
<P class="p99 ft1">I driften av järnvägsinfrastruktur ingår trafikledning. Trafikledningen är dock en särskild verksamhet och kräver särskilt tillstånd om den som har ansvaret för infrastrukturen har överlåtit trafikledningen till någon annan.</P>
<P class="p146 ft10">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft18">Tillstånd m.m.</P>
<P class="p38 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Tillstånd får endast ges till den som med hänsyn till personlig vandel, organisation, försäkringsskydd och säkerhetstänkande uppfyller krav motsvarande dem som ställs på ett järnvägsföretag enligt 3 avd. 1 kap. 4 och 6 §§.</P>
<P class="p77 ft1">Järnvägsstyrelsen får bevilja tillstånd på det sätt som anges i 3 avd. 1 kap. Kraven på organisation får dock anpassas med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.</P>
<P class="p147 ft2"><SPAN class="ft26">3 § </SPAN>Infrastrukturförvaltarens ledning ansvarar för att de i 2 § första stycket angivna kraven uppfylls.</P>
<P class="p148 ft2"><SPAN class="ft26">4 § </SPAN>Frågor om tillstånd att bedriva järnvägsinfrastruktur prövas av Järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p12 ft18">Återkallelse av tillstånd</P>
<P class="p149 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Ett tillstånd att driva järnvägsinfrastruktur får återkallas, om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls eller</P>
<P class="p5 ft1">om tillståndshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag</P>
<P class="p150 ft2">eller enligt bestämmelser som har utfärdats med stöd av lagen. Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot</P>
<P class="p151 ft2">en tillståndshavare skall tillståndet återkallas, om det finns grundad anledning att anta att en tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom rimlig tid.</P>
<P class="p152 ft1"><SPAN class="ft24">6 § </SPAN>Frågor om återkallelse av tillstånd prövas av Järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p114 ft24">3 Kap. Övriga verksamhetsutövare</P>
<P class="p94 ft18">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p153 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Fysisk eller juridisk person som inte är järnvägsföretag skall vara auktoriserad för att få ansöka om infrastrukturkapacitet enligt 5 avd. 1 kap.</P>
<P class="p154 ft1">Järnvägsstyrelsen prövar frågor om sådan auktorisation.</P>
<P class="p41 ft10">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft18">Auktorisation</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Auktorisation får beviljas den som har ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att organisera järnvägstrafik och som uppfyller de krav som gäller för licens enligt 3 avd. 1 kap. 4 § första stycket 2 och 4.</P>
<P class="p106 ft18">Återkallelse av auktorisation</P>
<P class="p62 ft2"><SPAN class="ft26">3 § </SPAN>En auktorisation får återkallas om förutsättningarna för den inte längre uppfylls.</P>
<P class="p64 ft1">Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot någon som har fått auktorisation skall denna återkallas, om det finns grundad anledning att anta att en tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom rimlig tid.</P>
<P class="p155 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen prövar frågor om återkallelse av auktorisation enligt 3 §.</P>
<P class="p43 ft24">4 Kap. Särskilda redovisningskrav</P>
<P class="p82 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Den som förvaltar infrastruktur eller bedriver järnvägstrafik skall i förekommande fall särredovisa och upprätta separata balans- och resultaträkningar för följande verksamhet:</P>
<P class="p156 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft25">tillhandahållande av transporttjänster, varvid allmänna medel som avser köp eller annat stöd till persontransport skall anges särskilt,</SPAN></P>
<P class="p157 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">godstrafik på järnväg,</SPAN></P>
<P class="p156 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft25">infrastrukturförvaltning, varvid allmänna medel som erhållits för driften av infrastrukturen skall anges särskilt.</SPAN></P>
<P class="p145 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Allmänna medel som erhållits för att bedriva persontrafik eller för drift av infrastruktur får enbart användas i den verksamhet de är avsedda för.</P>
<P class="p145 ft2"><SPAN class="ft26">3 § </SPAN>Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela ytterligare föreskrifter om redovisning av ett järnvägsföretags verksamhet.</P>
<P class="p158 ft10">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft15">Fjärde avdelningen</P>
<P class="p92 ft24">Marknadstillträde</P>
<P class="p92 ft18">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>En infrastrukturförvaltare bestämmer, med de begränsningar som anges i denna avdelning, vem som har rätt att bedriva trafik på hans järnvägsnät.</P>
<P class="p159 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Den som har rätt att bedriva trafik har också rätt att ansöka om infrastrukturkapacitet för denna trafik.</P>
<P class="p114 ft18">Persontrafik</P>
<P class="p160 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Regeringen utfärdar bestämmelser om rätt att bedriva nationell persontrafik på statens spåranläggningar.</P>
<P class="p138 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Internationell sammanslutning som uppfyller kraven i 3 avd. 1 kap. <NOBR>6–7</NOBR> §§, har rätt att utföra genomgående persontrafik på järnvägsinfrastruktur i Sverige, om trafiken sker mellan de EES- stater eller Schweiz där företagen har sitt säte. Om ett företag i sammanslutningen har säte i Sverige, har det även rätt att bedriva trafik mellan Sverige och annan <NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz där ett företag i sammanslutningen har sitt säte.</P>
<P class="p126 ft18">Godstrafik</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Järnvägsföretag med säte i Sverige har rätt att utföra godstrafik på svenska järnvägsnät. Sådan rätt har också järnvägsföretag med säte i annan <NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz. För att få utföra trafik måste järnvägsföretaget uppfylla kraven i 3 avd. 1 kap. <NOBR>6–7</NOBR> §§. Rätten att utföra trafik skall, för annat än svenskt järnvägsföretag, omfatta rätt att ta emot och lämna ut gods inom landet under förutsättning att motsvarande rätt medges svenskt järnvägsföretag i den <NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz där järnvägsföretaget har sitt säte.</P>
<P class="p161 ft10">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1"><SPAN class="ft24">6 § </SPAN>Den som har auktorisation och har hemvist eller säte i Sverige har rätt att ansöka om infrastrukturkapacitet för godstrafik. Annan som har auktorisation har rätt att ansöka om infrastrukturkapacitet för godstrafik om motsvarande rätt ges svensk fysisk eller juridisk person med ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att organisera järnvägstrafik som önskar ansöka om infrastrukturkapacitet i det land där den auktoriserade har hemvist eller säte.</P>
<P class="p106 ft15">Femte avdelningen</P>
<P class="p98 ft24">Villkor vid tilldelning och utnyttjande av infrastrukturkapacitet och tjänster</P>
<P class="p107 ft24">1 Kap. Allmänt om kapacitetstilldelning och beskrivning av järnvägsnät</P>
<P class="p130 ft18">Allmänt</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Reglerna i denna avdelning gäller vid kapacitetstilldelning och beskrivning av järnvägsnät. Reglerna gäller inte på</P>
<P class="p134 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft28">järnvägsnät som enbart är avsedda att användas för personbefordran i stads- och förortstrafik eller</SPAN></P>
<P class="p134 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">privatägd järnvägsinfrastruktur som endast används av ägaren för egen godstrafik.</SPAN></P>
<P class="p162 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>En infrastrukturförvaltare är skyldig att mot avgift upplåta infrastrukturkapacitet i enlighet med denna lag för sådan trafik som avses i avdelning 4.</P>
<P class="p46 ft2">En infrastrukturförvaltare svarar för kapacitetstilldelningen och för att denna sker på ett konkurrensneutralt och <NOBR>icke-diskrimi-</NOBR> nerande sätt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p16 ft24">3 § <SPAN class="ft1">Den</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td42"><SPAN class="p16 ft1">som tillhandahåller</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td43"><SPAN class="p19 ft1">sådan tjänst som avses i bilaga II</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td41"><SPAN class="p16 ft1">punkt 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p163 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p164 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p163 ft1">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p16 ft1">Europaparlamentets</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p16 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p19 ft1">rådets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td47"><SPAN class="p16 ft1">direktiv 2001/14/EG</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p16 ft1">av den</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p18 ft1">26 februari 2001 om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td48"><SPAN class="p17 ft1">tilldelning av</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft1">infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, är skyldig att göra detta på <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor till var och en som har tilldelats infrastrukturkapacitet</P>
<P class="p166 ft10">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft18">Beskrivning av järnvägsnätet</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>En infrastrukturförvaltare skall upprätta en beskrivning av det järnvägsnät han råder över. Beskrivningen skall ange tillgänglig infrastruktur och dess egenskaper, innehålla information om villkoren för att få tillträde till infrastrukturen, principer för avgifter och taxor, principer för kapacitetstilldelningen, uppgift om inom vilken tid och på vilket sätt ansökan om kapacitet skall göras samt principer för samordningsförfarandet. Beskrivningen skall upprättas efter samråd med dem som tidigare har ansökt om infrastrukturkapacitet och annan vars möjlighet att upphandla järnvägstjänster under perioden kan påverkas.</P>
<P class="p167 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Beskrivningen av järnvägsnätet skall offentliggöras senast fyra månader före sista dagen för ansökan om infrastrukturkapacitet inför tågplan och skall uppdateras regelbundet.</P>
<P class="p138 ft2"><SPAN class="ft26">6 § </SPAN>En infrastrukturförvaltare skall lämna uppgifter ur sin järnvägsnätsbeskrivning till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</P>
<P class="p168 ft1"><SPAN class="ft24">7 § </SPAN>En infrastrukturförvaltare svarar för att kapacitetstilldelningen sker i enlighet med den tidsplan för tilldelningsförfarandet som framgår av bilaga III till direktiv 2001/14/EG.</P>
<P class="p76 ft1">Infrastrukturförvaltare skall samarbeta vid tilldelning av infrastruktur på mer än ett järnvägsnät. Inom ramen för detta samarbete skall infrastrukturförvaltarna bedöma behovet av och organisera tåglägen för internationell godstrafik.</P>
<P class="p40 ft24">2 Kap. Tilldelningsförfarandet</P>
<P class="p94 ft18">Allmänt</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>En sökande som vill få tillgång till infrastrukturkapacitet skall anmäla sina önskemål till infrastrukturförvaltaren på det sätt och inom den tid som framgår av beskrivningen av järnvägsnätet. I det fall en ansökan avser infrastrukturkapacitet på fler än ett järnvägsnät får sökanden inge ansökan till en av infrastrukturförvaltarna. Denne skall begära kapacitet hos övriga berörda infrastrukturförvaltare i enlighet med sökandens ansökan.</P>
<P class="p169 ft10">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Samtidigt som en sökande skall anmäla sina önskemål skall infrastrukturförvaltaren ange vilken infrastrukturkapacitet som skall användas för planerade banarbeten.</P>
<P class="p145 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>En infrastrukturförvaltare får tilldela tågläge eller annat utnyttjande av infrastrukturkapacitet för högst en tågplaneperiod.</P>
<P class="p43 ft18">Tilldelningsförfarandet inför en tågplan</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren skall ta fram förslag till tågplan med utgångspunkt från de ansökningar som inkommit. I förslaget skall de tåglägen för internationell trafik vilka överenskommits med andra infrastrukturförvaltare ingå.</P>
<P class="p46 ft1">Infrastrukturförvaltaren skall i så stor utsträckning som möjligt tillmötesgå alla ansökningar om infrastrukturkapacitet. Han skall ta hänsyn till alla förhållanden av betydelse för sökanden inklusive den ekonomiska effekten på sökandens verksamhet. De som har ansökt om infrastrukturkapacitet skall ges möjlighet att yttra sig över förslaget till tågplan.</P>
<P class="p155 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren skall genom samordning av ansökningarna söka lösa de eventuella intressekonflikter som uppstår vid kapacitetstilldelningen. Principer för denna samordning skall anges i infrastrukturförvaltarens beskrivning av järnvägsnätet.</P>
<P class="p71 ft1">Infrastrukturförvaltaren har rätt att, om det behövs och inom rimliga gränser, föreslå annan infrastrukturkapacitet än vad sökanden begärt.</P>
<P class="p170 ft1">Om ett tågläge inte har utnyttjats kan detta beaktas vid en senare tilldelning av tåglägen. Om och hur detta görs skall anges i beskrivningen av järnvägsnätet.</P>
<P class="p145 ft1"><SPAN class="ft24">6 § </SPAN>Om ansökningarna kan samordnas fastställer infrastrukturförvaltaren kapacitetstilldelningen i en tågplan.</P>
<P class="p145 ft1"><SPAN class="ft24">7 § </SPAN>Om det vid samordningsförfarandet eller efter tvistlösning inte går att tillgodose ansökningarna skall infrastrukturförvaltaren snarast förklara den del av infrastrukturen där ansökningarna är oförenliga som överbelastad. Infrastrukturförvaltaren kan även förklara infrastruktur där kapacitetsbrist kan förväntas inom en snar framtid som överbelastad.</P>
<P class="p171 ft10">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1"><SPAN class="ft24">8 § </SPAN>Vid tilldelning av kapacitet på infrastruktur som har förklarats överbelastad har infrastrukturförvaltaren rätt att ta ut en extra avgift i enlighet med 5 avd. 5 kap. 3 §. Den som godtar att betala denna avgift får företräde vid tilldelningen.</P>
<P class="p116 ft1"><SPAN class="ft24">9 § </SPAN>Om avgift enligt 5 avd. 5 kap. 3 § inte har tillämpats eller inte har lett till att alla sökande har tilldelats tågläge beslutar infrastrukturförvaltaren om kapacitetstilldelning enligt de prioriteringskriterier som anges i järnvägsnätsbeskrivningen. Dessa skall bestämmas så att de medger ett från samhällsekonomisk synpunkt effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Betydelsen av snabba godstransporter och internationella godstransporter skall beaktas.</P>
<P class="p116 ft1"><SPAN class="ft24">10 § </SPAN>För ansökningar om infrastrukturkapacitet som inkommer efter sista ansökningsdag inför tågplan, men innan tågplan har fastställts, sker kapacitetstilldelning på den infrastrukturkapacitet som återstår sedan i rätt tid inkomna ansökningar tilldelats kapacitet.</P>
<P class="p76 ft1">En ansökan om tågläge inom gällande tågplan skall av infrastrukturförvaltaren besvaras snarast och inom högst fem arbetsdagar. Tilldelning förutsätter att det finns ledig infrastrukturkapacitet.</P>
<P class="p173 ft18">Åtgärder vid störningar och liknande</P>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft26">11 § </SPAN>Vid störningar i järnvägstrafiken får infrastrukturförvaltaren i syfte att återställa trafiken till normala förhållanden vidta åtgärder som inte är förenliga med tidigare beslut om kapacitetstilldelning.</P>
<P class="p127 ft1"><SPAN class="ft24">12 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren får vid röjnings- och nödsituationer begära att järnvägsföretagen i rimlig omfattning ställer sådana resurser till förfogande som infrastrukturförvaltaren bedömer vara mest lämpliga för att så snart som möjligt återställa förhållandena till de normala.</P>
<P class="p174 ft10">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft18">Om tågläge</P>
<P class="p62 ft1"><SPAN class="ft24">13 § </SPAN>Den som har tilldelats tågläge får inte överlåta det. Ett tågläge skall inte anses överlåtet om en sökande som inte är järnvägsföretag anlitar ett järnvägsföretag för att utföra trafiken.</P>
<P class="p71 ft1">Den som har överlåtit ett tågläge får vägras tilldelning av tåglägen vid samma eller nästkommande tågplaneperiod.</P>
<P class="p176 ft1"><SPAN class="ft24">14 § </SPAN>En sökande som under en månad inte har utnyttjat ett tågläge i den utsträckning som anges i beskrivningen av järnvägsnätet skall på begäran av infrastrukturförvaltaren avstå från tågläget. Detta gäller inte om det låga utnyttjandet beror på faktorer som inte är av ekonomisk art och som ligger utanför sökandens kontroll.</P>
<P class="p106 ft24">3 Kap. Trafikerings- och ramavtal</P>
<P class="p130 ft18">Trafikeringsavtal</P>
<P class="p70 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>I samband med tilldelning av tågläge skall sökanden och infrastrukturförvaltaren ingå avtal om de villkor av administrativ, teknisk och finansiell natur som behövs för utnyttjandet av tågläge. Avtalsvillkoren skall vara konkurrensneutrala och <NOBR>icke-diskrimine-</NOBR> rande.</P>
<P class="p68 ft1">Kommer parterna inte överens om villkoren, får Järnvägsstyrelsen på begäran av part fastställa de administrativa, tekniska och finansiella villkor som skall gälla för den aktuella trafiken i den utsträckning det är nödvändigt för att villkoren skall vara i enlighet med denna lag.</P>
<P class="p177 ft1">Trafik får inte utföras utan att avtal enligt första stycket har träffats.</P>
<P class="p131 ft18">Ramavtal</P>
<P class="p178 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Sökanden och infrastrukturförvaltaren får träffa ramavtal om utnyttjande av infrastruktur för längre tid än en tågplaneperiod. För att få träffa ramavtal för längre tid än fem år krävs särskilda skäl, såsom att endera parten ansvarar för särskilda investeringar eller risker som främjar en effektiv järnvägstrafik.</P>
<P class="p179 ft10">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft1">För att få träffa ramavtal med längre giltighetstid än tio år krävs synnerliga skäl, såsom att endera parten genom avtal åtar sig omfattande och långsiktiga investeringar.</P>
<P class="p138 ft2"><SPAN class="ft26">3 § </SPAN>Ramavtalet får inte ange bestämda tåglägen eller på annat sätt utformas så att det utesluter andra sökandes rätt att använda infrastrukturen.</P>
<P class="p127 ft2"><SPAN class="ft26">4 § </SPAN>Ramavtalet skall medge att dess innehåll ändras eller begränsas för att göra det möjligt att bättre utnyttja infrastrukturen. Om det blir nödvändigt att ändra eller upphäva avtalet, skall ersättning utgå.</P>
<P class="p181 ft24">4 Kap. Särskilda åtgärder beträffande järnvägsinfrastruktur</P>
<P class="p92 ft18">Järnvägsinfrastruktur för viss trafik</P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Järnvägsinfrastruktur får av infrastrukturförvaltaren reserveras för att utnyttjas för viss järnvägstrafik under förutsättning att alternativ järnvägsinfrastruktur finns. Sådan reservation skall anges i beskrivningen av järnvägsnätet. Att järnvägsinfrastrukturen reserverats för viss järnvägstrafik får inte hindra annan trafik från att utnyttja denna järnvägsinfrastruktur om kapacitet finns tillgänglig och den rullande materielen har de tekniska egenskaper som behövs.</P>
<P class="p182 ft18">Åtgärder beträffande överbelastad järnvägsinfrastruktur</P>
<P class="p38 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>När järnvägsinfrastruktur har förklarats överbelastad enligt 5 avd. 2 kap. 7 § skall infrastrukturförvaltaren göra en kapacitetsanalys och en kapacitetsförstärkningsplan. Om det föreligger en godkänd kapacitetsförstärkningsplan och denna plan håller på att genomföras behöver någon ny kapacitetsanalys och kapacitetsförstärkningsplan inte göras.</P>
<P class="p6 ft2">Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om förfarandet.</P>
<P class="p183 ft10">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft24">5 Kap. Avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur m.m.</P>
<P class="p130 ft18">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p70 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren skall ta ut avgift för utnyttjandet av järnvägsinfrastrukturen. Avgiften skall, med de undantag som anges i tredje stycket, beräknas enligt de principer som anges i detta kapitel.</P>
<P class="p170 ft1">Avgifter för tjänster som tillhandahålls i samband med utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen bestäms av den som tillhandahåller tjänsterna. Avgiften skall beräknas enligt de principer som anges i 8 §.</P>
<P class="p99 ft1">Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, kan meddela undantag från skyldigheten att beräkna avgifter enligt detta kapitel om utnyttjande av infrastruktur ingår som en liten del av en mer omfattande prestation som prissätts utan uppdelning på olika kostnadselement och en annan avgiftsberäkning inte är till ekonomisk nackdel för dem som utnyttjar infrastrukturen.</P>
<P class="p123 ft18">Marginalkostnadsbaserade avgifter</P>
<P class="p62 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Avgiften för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen skall beräknas med utgångspunkt från den kostnad som uppstår som en direkt följd av framförande av rullande materiel på järnvägsinfrastrukturen om inte annat följer av <NOBR>5–7</NOBR> §§.</P>
<P class="p71 ft1">Avgiften får bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga kostnad som uppkommer till följd av det slags framförande som avgiften avser eller beräknas med hänsyn till den genomsnittliga kostnaden för alla slag av framförande av rullande materiel.</P>
<P class="p155 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren får för att åstadkomma ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen ta ut en extra avgift för utnyttjandet av överbelastad infrastruktur. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om villkoren för att ta ut en sådan avgift.</P>
<P class="p146 ft10">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Den som är skyldig att betala avgift för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur enligt detta kapitel skall även betala en avgift för den miljöpåverkan och olycksrisk som framförande av tåg eller annan rullande materiel innebär.</P>
<P class="p154 ft1">Avgiftens storlek framgår av bilaga 6 till denna lag.</P>
<P class="p114 ft18">Särskilda avgifter</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">5 § </SPAN>Regeringen får medge infrastrukturförvaltaren att bestämma en ytterligare avgift för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen utöver de avgifter som följer av <NOBR>2–4</NOBR> §§. Sådan avgift skall vara <NOBR>icke-diskri-</NOBR> minerande.</P>
<P class="p76 ft2">Ett medgivande enligt första stycket får endast ges om det är förenligt med ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen.</P>
<P class="p127 ft1"><SPAN class="ft24">6 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren får bestämma avgifter och villkor för utnyttjande av särskilda infrastrukturprojekt som har avslutats efter den 15 mars 1986 om projekten ökar effektiviteten i järnvägssystemet och de inte skulle ha kommit till stånd om avgifterna hade begränsats på det sätt som följer av <NOBR>2–4</NOBR> §§. Avgiften skall då bestämmas på grundval av den långsiktiga kostnaden för dessa projekt.</P>
<P class="p185 ft1"><SPAN class="ft24">7 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren får ge rabatt på avgifter enligt 2, 5 och 6 §§ för att främja utvecklingen av ny järnvägstrafik eller användningen av klart underutnyttjade linjer. Rabatten skall vara tidsbegränsad och på lika villkor tillgänglig för alla användare i viss trafik.</P>
<P class="p40 ft18">Avgifter för tjänster</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">8 § </SPAN>Avgiften för tjänster som tillhandahålls i samband med utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen får inte vara diskriminerande. I de fall den som förfogar över sådana tjänster är ensam om att tillhandahålla viss tjänst skall avgiften beräknas utifrån kostnaden för att tillhandahålla tjänsten och beräknas efter det faktiska utnyttjande som köparen av tjänsten har begärt.</P>
<P class="p186 ft10">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft18">Förhandlingar om avgiftsnivån</P>
<P class="p82 ft1"><SPAN class="ft24">9 § </SPAN>Infrastrukturförvaltaren och en sökande får föra förhandlingar om nivån på de avgifter som avses i 5 eller 6 §§ under förutsättning att Järnvägsstyrelsen tillförsäkras full insyn i förhandlingarna.</P>
<P class="p46 ft1">Om Järnvägsstyrelsen finner att det är sannolikt att förhandlingarna förs på grunder som strider mot någon av bestämmelserna i <NOBR>5–6</NOBR> §§ kan Järnvägsstyrelsen förbjuda parterna att tillämpa de framförhandlade villkoren innan det har skett en sådan prövning som anges i 6 avd. 4 kap. 3 §.</P>
<P class="p97 ft18">Betalning av avgifter</P>
<P class="p98 ft1"><SPAN class="ft24">10 § </SPAN>Avgifter enligt 2, 3, 5 och 6 §§ skall betalas till infrastrukturförvaltaren.</P>
<P class="p64 ft1">Infrastrukturförvaltaren, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall även uppbära, redovisa och till staten betala in de avgifter som har fastställts enligt 4 §. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur denna redovisning och inbetalning skall gå till.</P>
<P class="p68 ft1">Om infrastrukturförvaltaren inte själv svarar för de åtgärder som krävs för att förstärka kapaciteten på överbelastad infrastruktur skall denne i sin tur betala den extra avgift som är uttagen med stöd av 3 § till den som har ekonomiskt och annat ansvar för åtgärderna.</P>
<P class="p68 ft1">Infrastrukturförvaltaren får men är inte skyldig att ta ut hela eller del av avgiften för kapacitet och tjänster som har begärts men inte utnyttjats. Detta gäller dock inte avgift enligt 4 §.</P>
<P class="p46 ft2">Avgiften för sådan tjänst som anges i 1 § andra stycket skall betalas till den som tillhandahåller tjänsten.</P>
<P class="p187 ft10">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft15">Sjätte avdelningen</P>
<P class="p92 ft24">Tillsyn, straffbestämmelser, ytterligare bemyndiganden m.m.</P>
<P class="p92 ft15">1 Kap Tillsyn</P>
<P class="p188 ft18">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft26">1 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i <NOBR>2–5</NOBR> avd. och av de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av bemyndiganden i denna lag.</P>
<P class="p127 ft2"><SPAN class="ft26">2 § </SPAN>För elektriska anläggningar finns särskilda föreskrifter i ellagen (1997:857).</P>
<P class="p189 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen har rätt att när det behövs för tillsynen</P>
<P class="p190 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft25">på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,</SPAN></P>
<P class="p5 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft27">få tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden, lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten, dock inte bostäder,</SPAN></P>
<P class="p78 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft27">utan kostnad få tillgång till erforderlig personal, materiel eller liknande vid provkörningar och andra materielprov.</SPAN></P>
<P class="p191 ft1">Det åligger <NOBR>polis-,</NOBR> och tullmyndighet att lämna den hjälp som behövs för tillsynen.</P>
<P class="p75 ft2">Järnvägstyrelsen har rätt att begära verkställighet hos kronofogdemyndigheten av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken.</P>
<P class="p127 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen får meddela de beslut om förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p192 ft1">Beslut om föreläggande och förbud får förenas med vite.</P>
<P class="p114 ft18">Särskilt om kontroll av driftskompatibilitet</P>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft26">5 § </SPAN>Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd med en <NOBR>EG-försäkran</NOBR> och har släppts ut på marknaden</P>
<P class="p193 ft10">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">och används på det sätt som den är avsedd för, men komponenten ändå medför en risk för att de väsentliga kraven inte längre kommer att uppfyllas, får Järnvägsstyrelsen meddela beslut som begränsar komponentens användningsområde, förbjuder dess utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från marknaden.</P>
<P class="p46 ft1">Om ett strukturellt delsystem som är försett med <NOBR>EG-kontroll-</NOBR> förklaring inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får Järnvägsstyrelsen besluta om kompletterande kontroller.</P>
<P class="p106 ft24">2 Kap. Straffbestämmelser</P>
<P class="p130 ft1"><SPAN class="ft24">[1 § </SPAN>Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som</P>
<P class="p133 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft25">bedriver verksamhet utan föreskriven licens, säkerhetsintyg eller tillstånd,</SPAN></P>
<P class="p156 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">anlitar någon att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten eller använder materiel som inte uppfyller angivna säkerhetskrav,</SPAN></P>
<P class="p132 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft25">bryter mot villkor som meddelats enligt 3 avd. denna lag,</SPAN></P>
<P class="p195 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft25">använder rullande materiel utan beslut enligt 2 avd. denna lag.</SPAN></P>
<P class="p162 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms till böter eller fängelse i högst sex månader.</P>
<P class="p65 ft1">Till samma straff döms också den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination.</P>
<P class="p71 ft1">Till samma straff döms också den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han eller hon inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma gäller om föraren är lika påverkad av något annat medel.</P>
<P class="p105 ft2">Är ett brott som avses i första, andra eller tredje stycket att anse som grovt, skall föraren dömas till fängelse i högst två år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om</P>
<P class="p196 ft10">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft27">föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,</SPAN></P>
<P class="p197 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft27">föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, eller</SPAN></P>
<P class="p5 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft29">framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.</SPAN></P>
<P class="p5 ft1">Den som utan att föra ett fordon som avses i första stycket vid järnväg fullgör tjänst, i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten och då är så påverkad av alkohol eller något annat medel att det kan antas att han eller hon inte kan utföra dessa uppgifter på ett betryggande sätt döms till böter eller fängelse i högst två år.</P>
<P class="p198 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Verksamhetsutövare som försummar (i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157)) föreskriven rapporteringsskyldighet skall dömas till böter.</P>
<P class="p198 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Den som bryter mot förbud att beträda spårområde skall dömas till penningböter.<SPAN class="ft24">]</SPAN></P>
<P class="p114 ft24">3 Kap. Ytterligare bemyndiganden</P>
<P class="p85 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 § och 7 § 5 p. regeringsformen om föreskrifterna avser järnvägsinfrastruktur, rullande materiel på järnväg eller järnvägstrafik samt föreskrifter om avgifter för granskning och kontroll enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen.</P>
<P class="p185 ft1"><SPAN class="ft24">2 § </SPAN>Regeringen får överlåta åt Järnvägsstyrelsen att meddela föreskrifter eller medge undantag som avses i denna lag.</P>
<P class="p114 ft24">4 Kap. Överklagande m.m.</P>
<P class="p92 ft18">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft24">1 § </SPAN>Beslut som Järnvägsstyrelsen i särskilt fall har meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p199 ft10">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft1">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra beslut av Järnvägsstyrelsen får överklagas hos regeringen.</P>
<P class="p176 ft2"><SPAN class="ft26">2 § </SPAN>Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte den beslutande myndigheten förordnar annat.</P>
<P class="p122 ft18">Granskning av villkor för utnyttjande av infrastrukturkapacitet</P>
<P class="p82 ft1"><SPAN class="ft24">3 § </SPAN>Den som känner sig orättvist behandlad, diskriminerad eller missgynnad av ett beslut av en infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag i en fråga som avses i 5 avd. kan klaga på beslutet hos Järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p46 ft1">En begäran om Järnvägsstyrelsens prövning skall göras skriftligen.</P>
<P class="p201 ft1"><SPAN class="ft24">4 § </SPAN>Järnvägsstyrelsen har rätt att få in all relevant information från den som har fattat beslutet, den klagande och övriga som berörs av beslutet. Sådan information skall lämnas utan dröjsmål.</P>
<P class="p202 ft1"><NOBR>–––––––––––––––––</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p16 ft24">Övergångsbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p163 ft1">1. Denna lag träder i kraft den</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td50"><SPAN class="p16 ft1">. Beslut som har meddelats</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft1">före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. Genom lagen upphävs lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet och förordningen (1997:757) om tilldelning av spårkapacitet.</P>
<P class="p111 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft25">Den som vid denna lags ikraftträdande har de tillstånd som krävs enligt järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) för att bedriva järnvägstrafik får fortsätta att bedriva trafik med stöd av dessa tillstånd, dock längst till utgången av år 2004.</SPAN></P>
<P class="p203 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft25">Om det i lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas</SPAN></P>
<P class="p204 ft1"><SPAN class="ft1">i</SPAN><SPAN class="ft27">stället den nya bestämmelsen.</SPAN></P>
<P class="p133 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft25">Om det i lag eller annan författning hänvisas till Järnvägsinspektionen skall i stället Järnvägsstyrelsen avses.</SPAN></P>
<P class="p133 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft25">Äldre föreskrifter utfärdade av Järnvägsinspektionen och av Tågtrafikledningen gäller till utgången av år 2004.</SPAN></P>
<P class="p205 ft10">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p207 ft4">Lag om ändring i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157)</P>
<P class="p208 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om järnvägssäkerhetslagen (1990:1157)</P>
<P class="p209 ft2"><SPAN class="ft22">dels </SPAN>att i 1 a, 5, 7, 9, <NOBR>17–19,</NOBR> 20– 22, 34 och 35 §§ ordet "Järnvägsinspektionen" skall bytas ut mot "Järnvägsstyrelsen",</P>
<P class="p210 ft1"><SPAN class="ft18">dels </SPAN>att 19 a och 19 b §§ skall upphöra att gälla, <SPAN class="ft18">dels </SPAN>att 1, 4, 8 och 29 §§ skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td51"><SPAN class="p16 ft18">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td55"><SPAN class="p16 ft18">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td54"><SPAN class="p211 ft1">1 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td64"><SPAN class="p22 ft1">Denna lag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p16 ft1">gäller</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><SPAN class="p212 ft1">säkerheten</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td64"><SPAN class="p22 ft1">Denna lag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p211 ft1">gäller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p19 ft1">säkerheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p16 ft1">vid järnväg,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td66"><SPAN class="p213 ft1">tunnelbana</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p212 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft1">vid</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td67"><SPAN class="p16 ft1">järnväg,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td4"><SPAN class="p213 ft1">tunnelbana</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p17 ft1">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft1">spårväg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p16 ft1">spårväg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p22 ft31">För sådan järnvägsverksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft18">som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td67"><SPAN class="p16 ft18">enligt 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p214 ft18">avd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p215 ft18">1 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p19 ft18">3 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p16 ft31">järnvägslagen [xx:xx] omfattas av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p16 ft31">den lagen gäller endast <NOBR>24–28</NOBR> §§ i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p16 ft18">denna lag. För den som endast</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p16 ft18">bedriver</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td69"><SPAN class="p23 ft31">regional godstrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p19 ft18">på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft18">järnväg</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td63"><SPAN class="p16 ft18">gäller</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p216 ft18">även</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p19 ft18"><NOBR>1–16</NOBR> §§ i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td64"><SPAN class="p16 ft18">denna lag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p22 ft1">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p217 ft1">har</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p218 ft1">ett</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td70"><SPAN class="p212 ft1">samlat</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td55"><SPAN class="p22 ft18">Järnvägsstyrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p219 ft1">har</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p17 ft1">ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p16 ft1">ansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p16 ft1">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td71"><SPAN class="p220 ft1">säkerheten.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p212 ft18">Inom</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p16 ft1">samlat ansvar för säkerheten.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p16 ft18">Banverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td72"><SPAN class="p16 ft18">handhas</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td70"><SPAN class="p212 ft18">vissa</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td64"><SPAN class="p16 ft31">säkerhetsfrågor</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td66"><SPAN class="p221 ft31">självständigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p212 ft18">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td73"><SPAN class="p16 ft18">Järnvägsinspektionen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td54"><SPAN class="p211 ft1">4 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><SPAN class="p22 ft1">Spåranläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p212 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td55"><SPAN class="p22 ft1">Spåranläggningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p19 ft1">eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p16 ft1">spårtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p217 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td40"><SPAN class="p212 ft1">särskild</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td64"><SPAN class="p16 ft1">spårtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p222 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td65"><SPAN class="p17 ft1">särskild</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr10 td73"><SPAN class="p16 ft1">trafikledningsverksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p212 ft1">får</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td74"><SPAN class="p16 ft1">trafikledningsverksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p17 ft1">får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td75"><SPAN class="p16 ft1">drivas endast av den som har</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p16 ft1">drivas endast av den som har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft1">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p23 ft1">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td76"><SPAN class="p212 ft1">verksamheten. <SPAN class="ft18">För</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td74"><SPAN class="p16 ft1">tillstånd till verksamheten.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td75"><SPAN class="p16 ft18">verksamhet som drivs av Statens</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td57"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td58"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td60"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td61"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td52"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td62"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td63"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td23"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td56"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td57"><SPAN class="p17 ft10">47</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p223 ft33">järnvägar och Banverket behövs inte något tillstånd. För Statens järnvägar behövs dock licens för sådan trafik som avses i 19 a <SPAN class="ft32">§.</SPAN></P>
<P class="p224 ft1">Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p225 ft1">Tillståndsmyndigheten får anpassa kraven med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. <SPAN class="ft18">I fråga om drift utomlands av internationell järnvägstrafik skall dock alltid kraven i andra stycket och</SPAN></P>
<P class="p226 ft1"><NOBR><SPAN class="ft18">10–16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> §§ gälla</SPAN>. Järnvägsföretag som beviljas tillstånd enligt denna paragraf <SPAN class="ft18">samt sammanslutningar och företag som beviljas licens enligt 19 a § </SPAN>skall genom försäkring eller på annat likvärdigt sätt ha täckt den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av järnvägstrafiken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p227 ft1">Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p228 ft1">Tillståndsmyndigheten får anpassa kraven med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.</P>
<P class="p229 ft1"><SPAN class="ft18">Den </SPAN>som beviljas tillstånd enligt denna paragraf skall genom försäkring eller på annat likvärdigt sätt ha täckt den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av järnvägstrafiken.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p230 ft2">8 § Ett tillstånd att driva</P>
<P class="p231 ft1">spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet <SPAN class="ft18">eller ett säkerhetsintyg enligt 19 a § </SPAN>får återkallas, om förutsättningarna för tillståndet eller intyget inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren <SPAN class="ft18">eller innehavaren av intyget </SPAN>inte fullgör sina skyldigheter enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p232 ft1">Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet får återkallas, om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 21 §.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft10">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p16 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft1">21 §.</P>
<P class="p233 ft1">Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot en tillståndshavare eller en <SPAN class="ft18">innehavare av säkerhetsintyg, </SPAN>skall tillståndet eller intyget återkallas, om det finns grundad anledning att anta att en tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom rimlig tid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p227 ft1">Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot en tillståndshavare skall tillståndet eller intyget återkallas, om det finns grundad anledning att anta att en tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom rimlig tid.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td40"><SPAN class="p234 ft1">29 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td75"><SPAN class="p212 ft1">Till böter eller fängelse i</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p19 ft1">Till böter eller fängelse i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">högst ett år skall den dömas</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p17 ft1">högst ett år skall den dömas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td79"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td80"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p22 ft1">1.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p235 ft1">utan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td58"><SPAN class="p236 ft1">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p212 ft1">driver</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p22 ft1">1.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td46"><SPAN class="p237 ft1">utan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><SPAN class="p238 ft1">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><SPAN class="p17 ft1">driver</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td82"><SPAN class="p16 ft1">tillståndspliktig</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td83"><SPAN class="p212 ft1">verksamhet</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td12"><SPAN class="p16 ft1">tillståndspliktig</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td82"><SPAN class="p17 ft1">verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">enligt denna lag eller <SPAN class="ft18">driver</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td12"><SPAN class="p16 ft1">enligt denna lag,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td80"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td75"><SPAN class="p16 ft18">verksamhet i strid med 19 a §,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">2. av uppsåt eller grov</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p19 ft1">2. av uppsåt eller grov</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td64"><SPAN class="p16 ft1">oaktsamhet i</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td69"><SPAN class="p212 ft1">sin verksamhet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td84"><SPAN class="p16 ft1">oaktsamhet i</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td85"><SPAN class="p17 ft1">sin verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p16 ft1">anlitar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td70"><SPAN class="p163 ft1">någon</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p239 ft1">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p212 ft1">utföra</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p16 ft1">anlitar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p163 ft1">någon</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p240 ft1">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><SPAN class="p17 ft1">utföra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">arbetsuppgifter av betydelse för</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p19 ft1">arbetsuppgifter av betydelse för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td64"><SPAN class="p16 ft1">säkerheten</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td58"><SPAN class="p16 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td65"><SPAN class="p212 ft1">använder</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td84"><SPAN class="p16 ft1">säkerheten</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td5"><SPAN class="p16 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p17 ft1">använder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td64"><SPAN class="p16 ft1">materiel som</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p241 ft1">inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p212 ft1">uppfyller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td84"><SPAN class="p16 ft1">materiel som</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p242 ft1">inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><SPAN class="p17 ft1">uppfyller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td82"><SPAN class="p16 ft1">säkerhetskraven</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td79"><SPAN class="p18 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p18 ft1">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p212 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td12"><SPAN class="p16 ft1">säkerhetskraven</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td80"><SPAN class="p28 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p18 ft1">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p17 ft1">eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">13 § eller inte uppfyller kravet</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p19 ft1">13 § eller inte uppfyller kravet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td75"><SPAN class="p16 ft1">enligt 14 § på säkerhetsordning,</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p16 ft1">enligt 14 § på säkerhetsordning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">3. av uppsåt eller oaktsamhet</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p17 ft1">3. av uppsåt eller oaktsamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft1">bryter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p211 ft1">mot</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td86"><SPAN class="p243 ft1">villkor</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p212 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft1">bryter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p244 ft1">mot</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td87"><SPAN class="p243 ft1">villkor</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p17 ft1">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td88"><SPAN class="p16 ft1">meddelats med stöd av 7 §,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td88"><SPAN class="p16 ft1">meddelats med stöd av 7 §,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">4. av uppsåt eller oaktsamhet i</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p19 ft1">4. av uppsåt eller oaktsamhet i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">verksamheten använder materiel</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p19 ft1">verksamheten använder materiel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td75"><SPAN class="p212 ft1">som inte har godkänts enligt 17</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p19 ft1">som inte har godkänts enligt 17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td64"><SPAN class="p16 ft1">eller 18 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td79"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td84"><SPAN class="p16 ft1">eller 18 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td80"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">Den som har underlåtit att</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p17 ft1">Den som har underlåtit att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td75"><SPAN class="p212 ft1">följa ett föreläggande vid vite</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td68"><SPAN class="p19 ft1">följa ett föreläggande vid vite</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p245 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td86"><SPAN class="p246 ft1">överträtt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p212 ft1">ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td77"><SPAN class="p16 ft1">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p212 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td87"><SPAN class="p243 ft1">överträtt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p17 ft1">ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr10 td75"><SPAN class="p212 ft1">vitesförbud skall inte dömas till</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr10 td68"><SPAN class="p19 ft1">vitesförbud skall inte dömas till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p16 ft1">ansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p211 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p247 ft1">denna</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p18 ft1">lag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td54"><SPAN class="p212 ft1">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p16 ft1">ansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td46"><SPAN class="p244 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p215 ft1">denna</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td59"><SPAN class="p18 ft1">lag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p17 ft1">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td79"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td46"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td78"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td80"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td2"><SPAN class="p17 ft10">49</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p0 ft3">Författningsförslag SOU 2002:48</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr22 td29"><SPAN class="p16 ft1">gärning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p16 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td86"><SPAN class="p16 ft1">omfattas</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p16 ft1">av gärning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p16 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td86"><SPAN class="p16 ft1">omfattas</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td53"><SPAN class="p16 ft14">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td89"><SPAN class="p16 ft1">föreläggandet eller förbudet.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td75"><SPAN class="p248 ft1">föreläggandet eller förbudet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p16 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft1">____________________</P>
<P class="p249 ft1">Denna lag träder i kraft den</P>
<P class="p250 ft10">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<P class="p0 ft0">Bilaga I</P>
<P class="p251 ft18">BILAGA I (direktiv 2001/16/EG)</P>
<P class="p11 ft1">1. Infrastrukturer</P>
<P class="p138 ft1">Infrastrukturerna för det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg är de som ingår i det transeuropeiska transportnät som anges i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet(1) eller i senare ändringar av beslutet föranledda av den revidering som avses i artikel 21 i beslutet.</P>
<P class="p40 ft1">Vad detta direktiv beträffar delas nätet upp i följande kategorier:</P>
<P class="p252 ft1">linjer avsedda för persontrafik,</P>
<P class="p253 ft1">linjer avsedda för blandad trafik (person- och godstrafik),</P>
<P class="p254 ft1">linjer särskilt anlagda eller ombyggda för godstrafik,</P>
<P class="p253 ft1">knutpunkter för persontrafik,</P>
<P class="p253 ft1">knutpunkter för godstrafik, inkl. intermodala terminaler,</P>
<P class="p254 ft1">anslutningsspår mellan de uppräknade delarna.</P>
<P class="p140 ft1">Infrastrukturerna omfattar systemen för trafikledning, lokalisering och navigering: tekniska installationer för databehandling och telekommunikation för långväga persontransport och för godstransport på detta nät för att garantera säker och samstämd drift av nätet och effektiv trafikledning.</P>
<P class="p255 ft1">2. Rullande materiel</P>
<P class="p140 ft2">Rullande materiel omfattar all materiel som trafikerar hela eller delar av det transeuropeiska järnvägsnätet för konventionella tåg, bland annat</P>
<P class="p117 ft10">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft1">motorvagnståg med el- eller förbränningsmotordrift,</P>
<P class="p257 ft1">lok med el- eller förbränningsmotordrift,</P>
<P class="p258 ft1">personvagnar,</P>
<P class="p259 ft1">godsvagnar, inbegripet rullande materiel konstruerat för transport av lastbilar.</P>
<P class="p260 ft1">Var och en av kategorierna ovan skall delas upp i</P>
<P class="p261 ft1">rullande materiel för internationell användning,</P>
<P class="p257 ft1">rullande materiel för nationell användning,</P>
<P class="p262 ft1">med vederbörligt beaktande av materielens lokala eller regionala användning eller långdistansanvändning.</P>
<P class="p263 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft34">Kompabilitet hos det transeuropeiska järnvägsnätet för konventionella tåg</SPAN></P>
<P class="p264 ft1">För att järnvägstransporterna i Europa skall kunna hålla hög kvalitet krävs bland annat en utomordentligt god kompatibilitet mellan infrastrukturen (i vid mening, dvs. inbegripet delsystemens fasta installationer) och den rullande materielen (inbegripet komponenter ombord i delsystemen). Prestanda, säkerhet, tjänstens kvalitet och kostnaderna är beroende av denna kompatibilitet.(1) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1.</P>
<P class="p265 ft10">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft0">Bilaga 2</P>
<P class="p126 ft18">BILAGA II (direktiv 2001/16/EG)</P>
<P class="p267 ft24">Delsystem</P>
<P class="p11 ft1">1. Förteckning över delsystemen</P>
<P class="p138 ft1">Vad detta direktiv beträffar indelas det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg i delsystem, som motsvarar antingen</P>
<P class="p268 ft1">a) strukturellt definierade områden som</P>
<P class="p253 ft1">infrastrukturer,</P>
<P class="p254 ft1">energi,</P>
<P class="p253 ft1">kontrollstyrning och signalering,</P>
<P class="p253 ft1">drift och trafikledning,</P>
<P class="p254 ft1">rullande materiel, eller</P>
<P class="p269 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft36">funktionellt definierade områden som</SPAN></P>
<P class="p254 ft1">underhåll,</P>
<P class="p254 ft1">telematikapplikationer avsedda för person- och godstrafik.</P>
<P class="p189 ft1">2. Beskrivning av delsystemen</P>
<P class="p138 ft1">För varje delsystem eller del av ett delsystem skall det gemensamma representativa organet vid utarbetandet av motsvarande <NOBR>TSD-förslag</NOBR> lägga fram ett förslag till förteckning över de delar och aspekter som har anknytning till driftskompatibiliteten.Utan att detta är att uppfatta som att vissa aspekter eller driftskompatibilitetskomponenter anges i förväg, eller att delsystemen skall anpassas till TSD i någon viss ordning, skall delsystemen bland annat inbegripa följande:</P>
<P class="p126 ft1">2.1 Infrastruktur</P>
<P class="p140 ft1">Spår, växlar och kryss, konstbyggnader (broar, tunnlar m.m.), infrastruktur vid stationer (plattformar och lastkajer, tillfartsanordningar inbegripet för rörelsehindrades behov m.m.) samt säkerhets- och skyddsutrustning.</P>
<P class="p193 ft10">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft1">2.2 Energi</P>
<P class="p270 ft1">Strömförsörjningssystem, luftledningar och strömavtagarsystem.</P>
<P class="p260 ft1">2.3 Kontrollstyrning och signalering</P>
<P class="p145 ft1">All utrustning som är nödvändig för att säkerställa säkerhet, styrning och kontroll för trafiken med de tåg som med tillstånd trafikerar nätet.</P>
<P class="p43 ft1">2.4 Drift och trafikledning</P>
<P class="p119 ft1">Förfaranden och utrustning som krävs för en sammanhängande drift av de olika strukturella delsystemen, både under normala förhållanden och vid nöddrift, inbegripet framförande av tåg, trafikplanering och trafikledning. Samtliga yrkeskvalifikationer som krävs för att kunna utföra gränsöverskridande arbete.</P>
<P class="p249 ft1">2.5 Telematikapplikationer</P>
<P class="p119 ft1">I överensstämmelse med bilaga I består detta delsystem av följande två delar:</P>
<P class="p271 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft37">applikationer som ingår i servicen till passagerarna, bland annat information till resande före och under resan, biljettbokningssystem, betalningssystem, bagagehantering, anslutningssamordning mellan tåg och med andra transportsätt,</SPAN></P>
<P class="p272 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft38">applikationer för godstrafiken, bland annat informationssystem (övervakning i realtid av gods och tåg), ranger- och tilldelningssystem, reserveringsbetalnings- och faktureringssystem, anslutningssamordning med andra transportsätt, utfärdande av elektroniska följedokument.</SPAN></P>
<P class="p270 ft1">2.6 Rullande materiel</P>
<P class="p273 ft1">Strukturen, styr- och kontrollsystem för all tågutrustning, drivsystem och energiomvandlingssystem, bromssystem, koppel, hjul (boggier, axlar) och hjulupphängning, dörrar, gränssnitt mellan människa och maskin (förare, tågpersonal, passagerare inbegripet</P>
<P class="p274 ft10">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">för rörelsehindrades behov), aktiva eller passiva säkerhetsanordningar, anordningar som krävs för passagerarnas och tågpersonalens hälsa.</P>
<P class="p11 ft1">2.7 Underhåll</P>
<P class="p138 ft1">Förfaranden, utrustning, installationer för underhållslogistik, resurser som medger utförande av obligatoriska reparationer och förebyggande underhåll som krävs för att säkerställa driftskompatibiliteten i järnvägssystemet och garantera nödvändiga prestanda.</P>
<P class="p275 ft10">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft0">Bilaga 3</P>
<P class="p249 ft18">BILAGA III (direktiv 2001/16/EG)</P>
<P class="p270 ft24">Väsentliga krav</P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Allmänna krav</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p278 ft1"><SPAN class="ft1">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Utformning, uppförande eller tillverkning samt underhåll och övervakning av säkerhetskritiska komponenter och särskilt av komponenter som är av betydelse för tågtrafiken skall ske på ett sätt som garanterar en säkerhetsnivå motsvarande de mål som ställts upp för nätet, också i vissa angivna nöddriftssituationer.</SPAN></P>
<P class="p279 ft2"><SPAN class="ft1">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft42">Parametrar som avser kontaktytan </SPAN><NOBR>hjul-räls</NOBR> skall följa de kriterier för körstabilitet som är nödvändiga för att garantera säker trafik vid högsta tillåtna hastighet.</P>
<P class="p280 ft1"><SPAN class="ft1">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft41">De komponenter som används skall under hela sin livslängd kunna motstå angivna, normala eller exceptionella påkänningar. Genom lämpliga åtgärder skall de säkerhetsmässiga konsekvenserna av oförutsedda fel i komponenterna begränsas.</SPAN></P>
<P class="p279 ft1"><SPAN class="ft1">1.1.4</SPAN><SPAN class="ft41">Fasta installationer och rullande materiel skall utformas och material för dessa väljas på ett sådant sätt att uppkomst, spridning och följderna av eld och rök begränsas i händelse av brand.</SPAN></P>
<P class="p278 ft1"><SPAN class="ft1">1.1.5</SPAN><SPAN class="ft41">Anordningar som är avsedda att hanteras av användarna skall vara så utformade att de är ofarliga att använda och inte medför någon hälso- eller säkerhetsrisk för användarna vid en förutsägbar användning i strid med anvisningarna.</SPAN></P>
<P class="p281 ft1"><SPAN class="ft1">1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Tillförlitlighet och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p166 ft10">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">Övervakning och underhåll av fasta eller rörliga delar som ingår i tågtrafiken skall organiseras och utföras på ett sådant sätt och i sådan omfattning att komponenternas funktionsduglighet bibehålls under angivna förhållanden.</P>
<P class="p282 ft1"><SPAN class="ft1">1.3</SPAN><SPAN class="ft40">Hälsa</SPAN></P>
<P class="p283 ft2"><SPAN class="ft1">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft42">Material som vid normal användning kan komma att innebära en hälsofara för personer som utsätts för dem får inte användas i tågen eller i järnvägsinfrastrukturerna.</SPAN></P>
<P class="p284 ft2"><SPAN class="ft1">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft42">Materialen skall väljas, iordningställas och användas på så sätt att utsläpp av rök eller skadliga och farliga gaser begränsas, särskilt i händelse av brand.</SPAN></P>
<P class="p285 ft1"><SPAN class="ft1">1.4</SPAN><SPAN class="ft40">Miljöskydd</SPAN></P>
<P class="p286 ft1"><SPAN class="ft1">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Den miljöpåverkan som anläggning och drift av det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg medför skall bedömas och beaktas vid utformningen av detta system i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser.</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft1">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft42">De material som används i tågen och i infrastrukturen får inte medföra utsläpp av rök eller gaser som är skadliga och farliga för miljön, särskilt i händelse av brand.</SPAN></P>
<P class="p288 ft1"><SPAN class="ft1">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Rullande materiel och energiförsörjningssystem skall utformas och byggas på så sätt att de är elektromagnetiskt kompatibla med installationer, anläggningar och utrustning samt allmänna och privata nät med vilka det föreligger risk för interferens.</SPAN></P>
<P class="p287 ft1"><SPAN class="ft1">1.4.4</SPAN><SPAN class="ft41">Det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg skall drivas under iakttagande av föreskrivna gränsvärden för buller.</SPAN></P>
<P class="p289 ft1"><SPAN class="ft1">1.4.5</SPAN><SPAN class="ft41">Det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg får inte ge upphov till markvibrationer som är oacceptabla för verksamhet och omgivningar som ligger nära infrastrukturen och som är normalt underhållna.</SPAN></P>
<P class="p117 ft10">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft1"><SPAN class="ft1">1.5</SPAN><SPAN class="ft40">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p119 ft1">Infrastrukturens och de fasta installationernas tekniska egenskaper skall vara kompatibla inbördes och med de tekniska egenskaperna hos tåg som skall trafikera det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg.När det på vissa delar av nätet visar sig svårt att ta hänsyn till dessa egenskaper kan tillfälliga lösningar som garanterar framtida kompatibilitet utnyttjas.</P>
<P class="p281 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft39">SÄRSKILDA KRAV FÖR VARJE DELSYSTEM</SPAN></P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Infrastrukturer</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p291 ft1">Anpassade åtgärder skall vidtas för att hindra oönskat tillträde till eller intrång i installationerna.</P>
<P class="p291 ft1">Åtgärder skall vidtas för att begränsa den olycksrisk människor utsätts för, särskilt när tåg passerar stationer i hög hastighet. Infrastruktur till vilken allmänheten har tillträde skall utformas och byggas på ett sådant sätt att säkerhetsriskerna för människor begränsas (stabilitet, brand, tillträde, evakuering, plattformar osv.). Lämpliga åtgärder skall vidtas för att ta hänsyn till de särskilda säkerhetsförhållandena i långa tunnlar.</P>
<P class="p292 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Energi</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p119 ft2">Driften av energiförsörjningssystemen får varken inverka på säkerheten för tåg eller människor (användare, driftspersonal, personer som bor nära järnvägen och tredje man).</P>
<P class="p293 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft41">Miljöskydd</SPAN></P>
<P class="p294 ft1">Driften av försörjningssystemen för elenergi eller bränsle får inte ge skador på miljön utöver angivna gränsvärden.</P>
<P class="p295 ft10">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft41">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p252 ft1">försörjningssystemen för elenergi eller bränsle skall</P>
<P class="p297 ft1">möjliggöra för tågen att uppnå angivna prestanda,- beträffande elenergi, vara kompatibla med de strömavtagare som är installerade på tågen.</P>
<P class="p298 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft41">Kontrollstyrning och signalering</SPAN></P>
<P class="p298 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p138 ft1">Anläggningar och åtgärder för kontrollstyrning och signalering skall möjliggöra tågtrafik med en säkerhetsnivå som motsvarar de mål som fastställts för nätet. Systemen för kontrollstyrning och signalering skall medge fortsatt säker trafik för tåg med tillstånd att rulla under särskilda försämrade omständigheter.</P>
<P class="p299 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft41">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p138 ft1">Ny infrastruktur och ny rullande materiel som tillverkas eller utvecklas efter det att kompatibla system för kontrollstyrning och signalering införts, skall anpassas så att de kan användas med dessa system.Utrustning för kontrollstyrning och signalering som installeras i tågförarhytterna skall möjliggöra normal drift under angivna förhållanden i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg.</P>
<P class="p299 ft1"><SPAN class="ft1">2.4</SPAN><SPAN class="ft40">Rullande materiel</SPAN></P>
<P class="p282 ft1"><SPAN class="ft1">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p138 ft1">Rullande materiel och förbindelserna mellan vagnar skall utformas så att passagerarutrymmen och förarhytt skyddas i händelse av kollision eller urspårning.Den elektriska utrustningen får inte försämra driftsäkerheten för kontrollstyrnings- och signalanläggningarna.Bromsteknik och bromskrafter skall vara förenliga med spårens, konstbyggnadernas och signalsystemens konstruktion. För att människors säkerhet inte skall äventyras skall åtgärder vidtas för att begränsa åtkomligheten till spänningsförande komponenter. Det skall finnas anordningar som gör det möjligt för</P>
<P class="p86 ft10">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">passagerare att i händelse av fara göra lokföraren uppmärksam på situationen och för tågpersonalen att sätta sig i förbindelse med denne. Dörrarna skall vara försedda med lås- och öppningssystem som garanterar passagerarnas säkerhet.Det skall finnas tydligt markerade nödutgångar.Lämpliga åtgärder skall vidtas för att ta hänsyn till de särskilda säkerhetsförhållandena i långa tunnlar. Tågen skall vara utrustade med ett tillräckligt kraftfullt och oberoende nödbelysningssystem.Tågen skall vara utrustade med en högtalaranläggning som möjliggör för tågpersonal och personal i kontrollcentraler utanför tåget att överföra meddelanden till de resande.</P>
<P class="p300 ft1"><SPAN class="ft1">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft41">Tillförlitlighet och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p273 ft1">Den grundläggande utrustningen för hjul, drivsystem, bromsar och kontrollstyrning skall vara utformad på så sätt att tågets färd kan fortsätta i angivna nöddriftssituationer utan allvarliga konsekvenser för den utrustning som fortfarande fungerar.</P>
<P class="p281 ft1"><SPAN class="ft1">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p119 ft1">Den elektriska utrustningen skall vara kompatibel med installationerna för kontrollstyrning och signalering.Vid elektrisk drivning skall strömavtagarnas egenskaper möjliggöra tågtrafik med strömförsörjningssystemen vid det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg.Den rullande materielen skall ha sådana egenskaper att den är i stånd att trafikera de linjer som den planeras trafikera.</P>
<P class="p281 ft1"><SPAN class="ft1">2.5</SPAN><SPAN class="ft40">Underhåll</SPAN></P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft41">Hälsa och säkerhet</SPAN></P>
<P class="p145 ft1">De tekniska installationer och metoder som används vid anläggningarna skall garantera säker drift av det berörda delsystemet och får inte utgöra någon risk för människors hälsa och säkerhet.</P>
<P class="p301 ft10">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft1"><SPAN class="ft1">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft41">Miljöskydd</SPAN></P>
<P class="p302 ft1">Tekniska installationer och metoder som används vid underhållsanläggningar får inte överskrida tillåtna miljögränsvärden.</P>
<P class="p282 ft1"><SPAN class="ft1">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft41">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p140 ft2">Underhållsanläggningar för konventionell rullande materiel skall kunna användas för <NOBR>säkerhets-,</NOBR> hygien- och komfortarbeten för all sådan materiel för vilken anläggningen är avsedd.</P>
<P class="p285 ft1"><SPAN class="ft1">2.6</SPAN><SPAN class="ft40">Drift och trafikledning</SPAN></P>
<P class="p298 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p138 ft1">Enhetliga regler för drift av nätet samt för lokförarnas och tåg- och kontrollcentralspersonalens kvalifikationer skall garantera säker drift under beaktande av de olika kraven vid internationellt och inhemskt arbete.Underhållsåtgärder, underhållsfrekvens, utbildning och kvalifikationer för personal vid underhållsanläggningar och kontrollcentraler samt de kvalitetssäkringssystem som inrättats vid dessa anläggningar av de berörda operatörerna skall garantera en hög säkerhetsnivå.</P>
<P class="p303 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Tillförlitlighet och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p138 ft1">Underhållsåtgärder, underhållsfrekvens, utbildning och kvalifikationer för personal vid underhållsanläggningar och kontrollcentraler samt de kvalitetssäkringssystem som inrättats vid dessa anläggningar av de berörda operatörerna skall garantera en hög tillförlitlighet i och tillgänglighet till systemet.</P>
<P class="p299 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft41">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Enhetliga regler för drift av nätet samt för lokförarnas och tåg- och driftledningspersonalens kvalifikationer skall garantera effektiv drift av det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg under beaktande av de olika kraven vid internationellt och inhemskt arbete.</P>
<P class="p304 ft10">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">2.7</SPAN><SPAN class="ft40">Telematikapplikationer för person- och godstrafik</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">2.7.1</SPAN><SPAN class="ft41">Teknisk kompatibilitet</SPAN></P>
<P class="p119 ft1">De väsentliga kraven för telematikapplikationer avsedda att garantera resande och godskunder en lägsta servicenivå gäller i första hand den tekniska kompatibiliteten.När det gäller dessa applikationer måste följande uppnås:</P>
<P class="p306 ft1">databaser, programvara och dataöverföringsprotokoll skall utarbetas för största möjliga datautbyte mellan de olika applikationerna och mellan operatörerna, men utbytet skall inte omfatta konfidentiella handelsdata,</P>
<P class="p307 ft1">användarna måste enkelt kunna få tillgång till information.</P>
<P class="p308 ft1"><SPAN class="ft1">2.7.2</SPAN><SPAN class="ft41">Tillförlitlighet och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p119 ft2">Användning, handhavande, uppdatering och underhåll av databaserna, programvaran och dataöverföringsprotokollen skall ske för högsta möjliga effektivitet och kvalitet.</P>
<P class="p293 ft1"><SPAN class="ft1">2.7.3</SPAN><SPAN class="ft41">Hälsa</SPAN></P>
<P class="p291 ft1">Gränssnitten mellan systemen och användarna skall följa minimireglerna för ergonomi och hälsoskydd.</P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">2.7.4</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerhet</SPAN></P>
<P class="p145 ft1">Integritet och tillförlitlighet skall ligga på en tillräckligt hög nivå när det gäller lagring eller överföring av information som har samband med säkerheten.</P>
<P class="p309 ft10">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p310 ft0">Bilaga 4</P>
<P class="p311 ft18">BILAGA II (direktiv 2001/14/EG)</P>
<P class="p312 ft1">Tjänster som skall tillhandahållas järnvägsföretagen</P>
<P class="p313 ft1">1. Minimipaket av tillträdestjänster skall omfatta följande:</P>
<P class="p314 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft43">behandling av ansökningar om infrastrukturkapacitet,</SPAN></P>
<P class="p314 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft44">rätt att utnyttja den kapacitet som beviljats,</SPAN></P>
<P class="p315 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft45">användning av växlar och övergångsspår i tågspår,</SPAN></P>
<P class="p316 ft1"><SPAN class="ft1">d)</SPAN><SPAN class="ft44">trafikledning inklusive signalsystem, kontroll, tågklarering samt överföring och tillhandahållande av information om tågrörelser,</SPAN></P>
<P class="p316 ft1"><SPAN class="ft1">e)</SPAN><SPAN class="ft43">all övrig information som behövs för att utföra eller driva den järnvägstrafik för vilken kapacitet har tilldelats.</SPAN></P>
<P class="p317 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft46">Som bantillträdestjänster och tillhandahållande av tjänster räknas följande:</SPAN></P>
<P class="p316 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft43">användning av elförsörjningsutrustning för drivmotorström till tåg där det finns tillgång till sådan,</SPAN></P>
<P class="p314 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft44">bränsledepåer,</SPAN></P>
<P class="p318 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft43">stationer för passagerare, inklusive byggnader och övriga faciliteter,</SPAN></P>
<P class="p319 ft1"><SPAN class="ft1">d)</SPAN><SPAN class="ft44">godsterminaler,</SPAN></P>
<P class="p314 ft1"><SPAN class="ft1">e)</SPAN><SPAN class="ft43">rangerbangårdar,</SPAN></P>
<P class="p320 ft10">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft1"><SPAN class="ft1">f)</SPAN><SPAN class="ft47">tågbildningsmöjligheter,</SPAN></P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">g)</SPAN><SPAN class="ft44">sidospår för uppställning,</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">h)</SPAN><SPAN class="ft44">underhålls- och andra tekniska anläggningar.</SPAN></P>
<P class="p321 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft48">Följande tjänster får räknas som tilläggstjänster:</SPAN></P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft43">drivmotorström,</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft44">uppvärmning före avgång av persontåg,</SPAN></P>
<P class="p322 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft43">bränsleförsörjning, växling och alla andra tjänster som tillhandahålls vid ovan nämnda faciliteter för tillträdestjänster,</SPAN></P>
<P class="p323 ft1"><SPAN class="ft1">d)</SPAN><SPAN class="ft44">skräddarsydda kontrakt förkontroll av transport av farligt gods,- assistans för drift av </SPAN><NOBR>icke-standardtåg.</NOBR></P>
<P class="p324 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft49">Följande tjänster får räknas som extra tjänster:</SPAN></P>
<P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft43">tillträde till telekommunikationsnät,</SPAN></P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft44">tillhandahållande av extra information,</SPAN></P>
<P class="p276 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft43">teknisk kontroll av rullande materiel.</SPAN></P>
<P class="p325 ft10">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft0">Bilaga 5</P>
<P class="p255 ft18">BILAGA III (direktiv 2001/14/EG)</P>
<P class="p11 ft24">Tidsplan för tilldelningsförfarandet</P>
<P class="p326 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft45">Tågplanen skall upprättas en gång per kalenderår.</SPAN></P>
<P class="p138 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Ändring av den gällande tågplanen skall ske vid midnatt den sista lördagen i maj. Om en ändring eller justering genomförs efter sommaren skall detta ske vid midnatt den sista lördagen i september varje år och vid sådana andra tidpunkter mellan dessa datum som behövs. Infrastrukturförvaltarna får komma överens om olika datum och i så fall skall kommissionen informeras om detta.</SPAN></P>
<P class="p185 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft47">Sista ansökningsdagen för ansökningar om kapacitet som skall införas i tågplanen får inte infalla tidigare än 12 månader innan planen börjar gälla.</SPAN></P>
<P class="p138 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft47">Senast 11 månader innan tågplanen börjar gälla skall infrastrukturförvaltarna säkerställa att preliminära tåglägen för internationell trafik har upprättats i samarbete med andra relevanta tilldelningsorgan i enlighet med artikel 15. Infrastrukturförvaltarna skall säkerställa att man så långt som möjligt håller sig till dessa under de senare processerna.</SPAN></P>
<P class="p116 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft34">Senast fyra månader efter det att tidsfristen för budgivning från sökande löpt ut skall infrastrukturförvaltaren utarbeta ett utkast till tågplan.</SPAN></P>
<P class="p327 ft10">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<P class="p0 ft0">1 Allmänna utgångspunkter</P>
<P class="p328 ft4"><SPAN class="ft4">1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Utredningsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Uppdragen för Järnvägsutredningen framgår av regeringens direktiv 2001:48 med tilläggsdirektiv 2002:16. Den första fasen av mitt arbete skall resultera i förslag till de författnings- och organisationsförändringar som är lämpliga för att genomföra direktiven i det så kallade järnvägspaketet. Med detta avses</P>
<P class="p329 ft1">Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG om ändring av direktivet 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar,</P>
<P class="p297 ft2">Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG om ändring av direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag,</P>
<P class="p330 ft1">Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, samt</P>
<P class="p331 ft1">Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG om driftskompatibilitet för transeuropeiska konventionella järnvägar.</P>
<P class="p140 ft1"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och annan internationell lagstiftning har successivt fått en ökad betydelse för svensk järnvägspolitik och svenska och internationella järnvägstransporter. Det är bakgrunden till varför jag getts i uppdrag att överväga hur regeringen och olika järnvägsintressenter bör representeras i de olika internationella organisationer som är betydelsefulla för järnvägens utveckling. Detsamma gäller delvis också uppgiften att överväga hur privatvagnar bör registreras och certifieras i en allt friare järnvägsmarknad, särskilt de som går i internationell trafik.</P>
<P class="p39 ft1">Resultatet av en allmän översynen av den svenska järnvägslagstiftningen skall redovisas senast den 15 mars 2003. Förutom fortsatt översyn av gällande svensk järnvägslagstiftning skall jag då bl.a. överväga hur konventionen om internationell järnvägstrafik</P>
<P class="p332 ft10">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">(COTIF) skall införlivas i svensk rätt. Det är också då som järnvägstrafiklagen med dess betydelse för transportkunderna kommer att ses över. Författningsförslagen skall inkludera ändringar som föranleds av mina fortsatta överväganden om framtida villkor för att bedriva person- och godstrafik på järnväg. Jag kommer i nästa fas också att lämna övriga förslag om hur järnvägssystemet som helhet bör utformas för att främja utvecklingen av järnvägstransporterna. Övervägandena kommer att göras med transportkundernas intressen som utgångspunkt. Detta har redan nu styrt mina överväganden, speciellt vad gäller marknadstillträde och kapacitetsfördelning. Avtalen mellan järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna eller andra som tillhandahåller service och stödfunktioner inom järnvägssystemet måste utvecklas så att de speglar slutkonsumenternas önskemål och bidrar till att dessa kan tillgodoses.</P>
<P class="p333 ft53"><SPAN class="ft51">1.2</SPAN><SPAN class="ft52">Svenska järnvägspolitiska reformer med betydelse för författnings- och organisationsförändringar</SPAN></P>
<P class="p44 ft1">De järnvägsreformer som genomförts i Sverige sedan 1988 har successivt ändrat styrkeförhållandena mellan olika intressenter inom järnvägssystemet och deras relationer till omvärlden. Detta har medfört ett ökat behov av att lyfta fram och renodla olika ansvarsområden och klargöra hur rollerna bör utövas. Behovet av särskilda organ som löser tvister som tidigare avgjordes genom beslut av högste chef inom järnvägsförvaltningen utgör ett inslag i detta.</P>
<P class="p334 ft1">Det är väsentligt att notera att den järnvägspolitiska reformen 1988 i första hand introducerade nya förutsättningar för att bedriva järnvägstrafik och för att planera och finansiera järnvägens infrastruktur. De som bedriver järnvägstrafik betalar sedan 1989 avgifter för utnyttjande av infrastrukturen på liknande sätt som på vägsidan. Planering av hur de statliga spåranläggningarna skall utvecklas bedöms med hjälp av samhällsekonomiska bedömningar. Finansieringen av drift och underhåll av samt investeringar i infrastrukturen sker för större delen av det svenska järnvägsnätet genom anslag över statsbudgeten. Det tidigare slutna järnvägssystemet är öppet för inflytande så att inte enbart trafikföretagen utan även andra intressenter i samhället har samma möjligheter som på vägsidan att påverka utvecklingen av infrastrukturen.</P>
<P class="p335 ft10">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td92"><SPAN class="p16 ft21">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft1">För att skapa dessa radikalt nya förutsättningar klövs det vertikalt integrerade järnvägssystemet med affärsverket SJ som statlig huvudman i två nya verk: Banverket som förvaltningsansvarig under regeringen för järnvägens infrastruktur och SJ som affärsdrivande verk med ansvar för trafiken. Öppningen av systemet innebar att länstrafikhuvudmännen gavs möjlighet att organisera och, om de så ville, bedriva persontrafik på länsjärnvägarna. Järnvägsinspektionen bildades som en neutral garant för säkerheten inom systemet.</P>
<P class="p79 ft1">Den betydande och då unika reform som skedde 1988 innebar naturligtvis nya regleringar, dock inte av så genomgripande art som kanske kunde förväntas. Skälet var bl.a. att reformen endast skapade två nya verk som vart och ett hade tämligen tydliga roller och kontaktytor mot omvärlden. Det rådde också ”maktbalans” mellan de två huvudaktörerna: SJ svarade med ett i stort sett fullständigt legalt monopol för trafiken. Man behärskade också trafikplanering och trafikledning genom att behålla ansvaret för dessa funktioner inom affärsverket. Banverket svarade för att infrastrukturen utvecklades och hölls tekniskt farbar. Det ansågs därför möjligt att låta Banverket fungera som beslutsinstans i de konflikter som kunde uppstå mellan SJ, trafikhuvudmännen och andra enstaka trafikutövare.</P>
<P class="p336 ft1">Det kan hävdas att uppdelningen i två självständiga aktörer, visserligen båda inom staten, borde ha föranlett att man redan 1988 gjort en uppdelning av ansvaret gentemot tredje man. I stället kom detta att helt föras till infrastrukturförvaltaren. Sektorsinternt fördelas detta ansvar med hjälp av banupplåtelseavtal som upprättas mellan Banverket respektive SJ och andra trafikutövare.</P>
<P class="p76 ft1">Utvecklingen av normer för spåranläggningar och fordon förutsattes, med undantag från normering från säkerhetssynpunkt, också ske hos respektive huvudaktörer utan externa krav på avstämning mellan parterna. Även här har banupplåtelseavtalen och de allmänna villkor som överenskommits som grund för dessa kommit att ersätta författningar och normer. Nackdelarna med detta tillstånd har bl.a. kunnat iakttas vid introduktion av nya fordon, speciellt hos nya aktörer, och vid byggande av järnvägsinfrastruktur utanför Banverkets förvaltning.</P>
<P class="p3 ft1">Persontrafikmarknaden öppnades 1993 för konkurrens i den upphandlade interregionala trafiken. År 1996 utökades trafikhuvudmännens rättigheter att bedriva persontrafik på järnvägen. Inrikes godstrafik avreglerades dessutom nästan helt med undantag</P>
<P class="p117 ft10">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">för skydd för existerande trafik, i praktiken SJ:s godstrafik. För såväl personsom godstrafik gällde att järnvägsföretagen skulle ha sitt säte i Sverige. Det gällde dock inte järnvägsföretag som bedriver internationell kombitrafik eller ingår i så kallade internationella sammanslutningar av järnvägsföretag som redan enligt direktiv 1991/440/EEG haft rätt att bedriva internationell person- och godstrafik på de svenska spåren. Avregleringen åtföljdes av krav på att stationer, terminalanläggningar och andra s.k. gemensamma funktioner inom SJ skulle öppnas för andra trafikintressenter på konkurrensneutrala och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor. Kraven åtföljdes dock inte av något särskilt författningsmässigt stöd för någon myndighetsfunktion att övervaka att dessa krav efterlevdes. Svagheten med denna lösning med nyckelfunktioner oreglerat kvar inom den dominerande aktören visade sig snart i den praktiska hanteringen.</P>
<P class="p45 ft1">Samtidigt som denna avreglering skedde överfördes trafikledningen till Banverket. Det var nödvändigt för att i det nya läget kunna garantera en opartisk behandling av de olika järnvägsföretag och trafikhuvudmän som nu kunde ansöka om tåglägen och organisera eller bedriva trafik på spåren. En enhet, Tågtrafikledningen, gavs en delvis självständig ställning för att kunna fungera som regleringsorgan såväl mellan olika trafikutövare som mellan dessa och Banverket. Denna roll utsträcktes också att gälla för internationell spårtrafik på privata spåranläggningar genom lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet. Genom regeringsbeslut <NOBR>1999-05-27,</NOBR> då nästan all statlig terminalinfrastruktur och vissa ytterligare persontrafikanläggningar överfördes till Banverket från SJ, vidgades infrastrukturansvaret även till att mer generellt omfatta terminalinfrastruktur. Utanför infrastrukturen hamnade fortfarande stationer och flertalet tjänster som tillhandahålls inom terminalområdena. De senare tillhandahålls fortfarande i stor utsträckning av något av järnvägsföretagen.</P>
<P class="p337 ft1">Det stora och avgörande steget mot helt nya strukturella förhållanden togs emellertid först 2001 då SJ delades i två helt oberoende statligt ägda bolag för personrespektive godstrafik. Samtidigt bildades ett antal oberoende tillhandahållare av tjänster under AB Swedcarrier, bl.a. Jernhusen AB som förvaltar stationer samt underhålls- och verkstadsföretag. Ett antal av dessa har enligt intentionerna sålts till privata intressenter. Flera av dessa företag har en dominerande ställning inom sitt verksamhetsområde.</P>
<P class="p112 ft10">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td92"><SPAN class="p16 ft21">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft1">Genom dessa händelser förändrades drastiskt styrkeförhållandena mellan järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna. De senare, speciellt Banverket, är nu de personellt och finansiellt starka aktörerna inom sektorn. För Banverkets del förstärks detta genom att man förenar infrastrukturförvaltningen med ansvaret för samordning inom järnvägssektorn och med andra myndighetsuppgifter. Utvecklingen påverkar inte enbart styrkeförhållanden i förhandlingar och annan dialog mellan intressenterna. Den påverkar också hur trafiksidan i framtiden har förmåga att delta i forsknings- och utvecklingsarbete liksom i diskussioner om fortsatta reformåtgärder inom landet och inom EU. Risken för bristande balans mellan infrastruktur- och trafikutövaråsikter måste därför uppmärksammas i dessa sammanhang, inte minst i arbetet med framtagning av de nya tekniska och andra normer som har till syfte att öka driftskompatibiliteten inom det europeiska järnvägssystemet.</P>
<P class="p338 ft1">Under år 2001 integrerades också Tågtrafikledningens operativa verksamhet helt i Banverket. Denna utveckling var ett naturligt led i att framhäva trafikledningens roll som leverantör av framkomlighet på spåren enligt de tåglägen och tillhörande villkor som överenskommits mellan trafikutövarna och Banverket. För övriga infrastrukturförvaltare har detta varit fallet enligt järnvägssäkerhetslagen redan sedan 1991. Detsamma gäller också inom de av EU:s medlemsstater som genomfört reformer i linje med den svenska lösningen.</P>
<P class="p79 ft1">Tågtrafikledningens myndighetsroll har emellertid samtidigt försvagats och utövas för tillfället under samma chef som ansvarar för trafikplaneringen och trafikledningen inom Banverket. Detta har skett samtidigt som de förändrade styrkeförhållandena parterna emellan snarare kunde ha förväntats leda till förstärkta myndighetsfunktioner med ansvar för att övervaka kapacitetsfördelning och andra inslag i relationen mellan infrastrukturförvaltare och trafikintressenter. Från jävssynpunkt har uppgiften om tvistlösning vid oenighet om avtalsvillkor kommit att bli särskilt prekär. Järnvägsföretagens successivt förlorade kontroll över stöd- och servicefunktioner är ett ytterligare argument för stärkt tillsyn och kontroll och för att överväga hur tvister skall hanteras i de nya externa relationer som kan uppstå.</P>
<P class="p339 ft1">Behovet av en förstärkt reglering av det svenska järnvägssystemet med utvecklade myndighetsfunktioner kan i många stycken konstateras vara identiska med de krav som ställs i den nya EG- rätten. Märkligt vore också annat eftersom det svenska järnvägssy-</P>
<P class="p117 ft10">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">stemet i öppenhet och funktion i övrigt i stora stycken nått den punkt som regleringen i <NOBR>EG-direktiven</NOBR> vill frammana. Det finns därför anledning att se genomförandet av de nu aktuella EG- direktiven som ett inslag i den omreglering av svensk järnvägsrätt som ändå skulle bli nödvändig att företa.</P>
<P class="p340 ft4"><SPAN class="ft4">1.3</SPAN><SPAN class="ft54">Arbetets inriktning</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">Det har varit uppenbart att jag redan i denna första fas av utredningen måste göra ett antal strategiska överväganden och ställningstaganden. Förslagen till författningsförändringar har inte heller kunnat begränsas till ändringar och kompletteringar i de författningar som reglerar berörda områden i dagens svenska lagstiftning. Skälen till detta är flera:</P>
<P class="p46 ft1">För det första ges i de nya direktiven om marknadstillträde och kapacitetstilldelning m.m. (direktiv 2001/12/EG respektive 2001/14/EG) i flera viktiga frågor enbart ramar inom vilka medlemsstaterna måste göra ett stort antal vägval i det nationella lagstiftningsarbetet. Det gäller exempelvis hur långt det utvidgade marknadstillträdet skall utsträckas, hur processen för tilldelning av licenser och kapacitet skall regleras eller hur avgiftsprinciper skall utformas.</P>
<P class="p177 ft1">För det andra ställer redan införlivandet av de nu aktuella direktiven krav på ändrad struktur och ändrad regleringsnivå inom områdena kapacitetstilldelning och fastställande och uttag av infrastrukturavgifter. Vidare medför direktiven och de principiella ställningstaganden som skall göras i olika vägvalsfrågor att definitioner måste ses över i centrala delar av den svenska järnvägslagstiftningen.</P>
<P class="p99 ft1">Jag har därför valt att redan nu föreslå en ny och för framtida behov robust struktur för järnvägslagstiftningen. Avsikten är att lagen enligt kommande förslag i huvudbetänkandet bl.a. skall kompletteras med en avdelning som ersätter dagens järnvägstrafiklag. Jag kommer vidare att överväga om och hur järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) i sin helhet skall införlivas i den nya järnvägslagen.</P>
<P class="p105 ft1">Slutligen krävs noggranna överväganden om hur reglerande funktioner skall utvecklas och vilka ingrepp och kompletteringar detta föranleder i nuvarande myndighetsstruktur. De senaste strukturella reformer som skett i Sverige påskyndar som påpekats behovet av åtgärder inom detta område.</P>
<P class="p171 ft10">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td92"><SPAN class="p16 ft21">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft1">Jag har under arbetet tagit del av det andra järnvägspaket som presenterats av kommissionen under våren. Tänkbara konsekvenser av det föreslagna säkerhetsdirektivet, förslaget om inrättande av en överstatlig järnvägsbyrå och andra frågor som kan påverka den långsiktiga författnings- och organisationsutvecklingen i Sverige, liksom utvecklingen av rättigheter och skyldigheter för olika intressenter inom järnvägssektorn, har beaktats. Flera experter som är knutna till utredningen liksom delar av sekretariatet har också deltagit i kommissionens arbetsgrupper för genomförandet av det första järnvägspaketet.</P>
<P class="p6 ft1">Regleringen av ett öppet järnvägssystem måste vara tydlig så att olika funktionskrav inte eftersätts. Samtidigt måste den lämna utrymme för nya och effektiva lösningar på de problem som sektorns aktörer ställs inför. Jag har redan under denna fas inlett överläggningar med sektorns intressenter för att med dem överväga t.ex. hur fördelning av kapacitet bör ske i ett öppet järnvägssystem med en ökad mångfald trafikutövare. Samråd har också skett med Banverket och SIKA under deras gemensamma uppdrag om banavgifter. Dessa inledande diskussioner har varit värdefulla för min huvuduppgift i denna fas, inte minst för bedömningen om hur ramarna för olika aktörer, processer och överenskommelser inom järnvägssystemet bör utformas i den nya järnvägslagstiftningen.</P>
<P class="p338 ft1">Jag återkommer i huvudbetänkandet till hur strukturella och andra lösningar bör utvecklas inom de ramar som nu föreslås.</P>
<P class="p342 ft10">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<P class="p0 ft0">2 Regelverket</P>
<P class="p343 ft4"><SPAN class="ft4">2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Det svenska regelverket</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">De författningar som reglerar järnvägen i Sverige i dag kan grovt indelas i tre kategorier efter ändamålet bakom regleringen nämligen:</P>
<P class="p344 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>krav på teknisk standard och säkerhet,</P>
<P class="p0 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>regler för tillträde till järnvägsmarknaden och</P>
<P class="p345 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>regler om det inbördes förhållandet mellan dem som agerar på järnvägsmarknaden.</P>
<P class="p140 ft1">Till den första kategorien kan hänföras lagen (1995:1649) och förordningen (1995:1652) om byggande av järnväg, järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och förordningen (1990:1165) om säkerheten vid järnväg, spårväg och tunnelbana samt lagen (2000:1336) och förordningen (2000:1339) om järnvägssystem för höghastighetståg. Den andra kategorien omfattar förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar och lagen (1997:756) och förordningen (1997:757) om tilldelning av spårkapacitet. I den tredje kategorien ingår järnvägstrafiklagen (1985:192) och lagen (1985:183) om internationell järnvägstrafik.</P>
<P class="p346 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Regelverkets utveckling</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">SJ hade länge ensamrätt att bedriva såväl personsom godstrafik. Detta har inverkat på regelsystemets utformning.</P>
<P class="p75 ft1">Sedan den 1 juli 1990 har det varit möjligt att upphandla viss persontrafik i konkurrens. Då fick länstrafikhuvudmännen ansvaret för den regionala persontrafiken på järnväg. Möjligheten för trafikhuvudmännen att bedriva trafiken i egen regi eller efter</P>
<P class="p347 ft10">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Regelverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">upphandling begränsades dock till en början till länsjärnvägarna. För av staten upphandlad s.k. olönsam trafik har upphandling i konkurrens varit möjlig sedan 1993. Det var dock först i samband med upphandlingen 1999 som en viss del av denna trafik övertogs av andra järnvägsföretag än SJ. På tre av tio av staten upphandlade interregionala tåglinjer, beträffande nattågstrafiken mellan Stockholm/Göteborg och övre Norrland, samt på linjerna <NOBR>Göteborg-Malmö</NOBR> samt <NOBR>Nässjö-Skövde</NOBR> förlorade SJ upphandlingen och trafiken gick till Tågkompaniet AB, BSM Järnväg AB och Sydvästen. I samband med att dessa operatörer kom in på persontrafikmarknaden uppmärksammades svagheter i regleringen vilket lett till vissa ändringar i förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar.</P>
<P class="p45 ft1">Ett transportpolitiskt beslut 1995 (prop. 1995/96:92, bet. 1995/96:TU12, rskr.1995/96:108) ledde till att godstrafikmarknaden 1996 öppnades för konkurrens i fråga om nationell godstrafik på järnväg. Detta skedde samtidigt som direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 95/19/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg infördes i svensk lagstiftning genom förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar och ändringar i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157). Denna reglering följdes av lag (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet vilken reglerar tillträde till andra spåranläggningar än de som drivs och förvaltas av Banverket.</P>
<P class="p348 ft1">Genom direktiv 91/440/EEG om utveckling av gemenskapens järnvägar infördes krav på att förvaltningen av järnvägsdriften och infrastrukturen skulle skiljas från transportverksamheten, åtminstone räkenskapsmässigt. Motivet var att härigenom öka förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan nya och befintliga nationella järnvägsföretag. Kravet har lett till att ett antal medlemsstater i EU har gjort mer eller mindre långtgående uppdelning av bana och trafik. Den förändring av järnvägsbegreppet som blev följden inom EU gjorde en revidering av fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF) nödvändig. Vissa provisoriska ändringar i COTIF ledde 1995 till motsvarande ändringar i lagen (1993:1477) om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik och i järnvägstrafiklagen (1985:192).</P>
<P class="p349 ft2">Genom lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg infördes direktiv 1996/48/EG om driftskompatibilitet hos</P>
<P class="p97 ft10">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<P class="p0 ft3">SOU 2002:48 Regelverket</P>
<P class="p350 ft1">det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg. Dessa regler rör teknisk normering.</P>
<P class="p5 ft1">Järnvägen har i det mesta själv fastställt reglerna för sin verksamhet. Detta grundar sig på att verksamheten i princip drivits av den nationella järnvägsförvaltningen, dvs. av staten. Behov av rättslig reglering har inte ansetts föreligga annat än beträffande vissa ansvarsförhållanden.</P>
<P class="p76 ft1">Det finns dock ett mycket detaljerat regelverk för hur järnvägstrafik skall bedrivas. Stora delar av detta regelverk återfinns som Statens järnvägars föreskrifter (SJF) eller Banverkets föreskrifter (BVF), dvs. interna föreskrifter vilka i princip är bindande endast för SJ:s respektive Banverkets egen personal. I samband med järnvägssäkerhetslagens tillkomst konstaterades att andra trafikutövare också måste rätta sig efter föreskrifter för trafiken och att dessa föreskrifter kräver antingen lagform eller bemyndigande för att vara bindande för enskilda (prop. 1990/91:1 sid. 17). Detta ledde till att Järnvägsinspektionen gavs föreskriftsrätt.</P>
<P class="p6 ft1">I samband med att trafikledningen flyttades från SJ till Tågtrafikledningen gavs denna föreskriftsrätt i fråga om bl.a. tillvägagångssättet vid ansökningar om tågläge. Banverket som inte kan sägas ha motsvarande föreskriftsrätt har via avtal med trafikutövarna om tillträde till banan civilrättsligt knutit upp dessa mot sina egna föreskrifter. En viss osäkerhet beträffande avtalsinnehållet torde därmed uppkomma i och med att trafikutövarna är skyldiga att hålla sig uppdaterade om de ändringar som Banverket gör i dessa föreskrifter.</P>
<P class="p336 ft1">Offentligrättslig bindning genom föreskrifter ger genom föreskrivet remissförfarande möjlighet att påtala eventuell kostnadspåverkan på verksamheten och ger möjlighet till överprövning av fastställda föreskrifter. Såvitt avser avtalet finns möjlighet för part att vid oenighet om avtalsinnehållet hänskjuta frågan till Tågtrafikledningen för fastställande av de administrativa, tekniska och finansiella villkor som skall gälla för trafiken.</P>
<P class="p351 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft56">Synpunkter på det svenska regelverket</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Mot bakgrund av bl.a. den förändring järnvägen genomgått och den avreglering som skett på den svenska järnvägsmarknaden har ett behov uppstått av en allmän översyn av regelverket. Järnvägsförfattningarna är till största delen skrivna utifrån en annan verklighet</P>
<P class="p352 ft10">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Regelverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">än dagens. Det kan i vissa fall diskuteras om rätt regleringsnivå används. Säkerheten regleras t.ex. i Järnvägssäkerhetslagen (1990:1157). Rätten att bedriva trafik på huvuddelen av det svenska järnvägsnätet regleras däremot i förordning, nämligen förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar. Denna rätt på andra spåranläggningar regleras i lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet. Det finns exempel på att ett och samma begrepp används i olika betydelse i olika järnvägsförfattningar och att vissa regler, t.ex. beträffande ansvarets placering i fråga om skadestånd, är sådana att marknadens parter valt att inte tillämpa dem eftersom de fungerar mindre väl på dagens järnvägsmarknad.</P>
<P class="p105 ft1">Trafikregler upprättas fortfarande i stort internt hos trafikutövarna. Orsaken till detta står kanske främst att finna i att järnvägsmarknaden vid Järnvägssäkerhetslagens tillkomst inte kan sägas ha varit öppen för konkurrens. Situationen är i detta avseende annorlunda i dag.</P>
<P class="p46 ft1">Av Järnvägsinspektionen föreskrifter <NOBR>(BV-FS</NOBR> 1996:2, <NOBR>BV-FS</NOBR> 2000:2 och <NOBR>BV-FS</NOBR> 1995:3) framgår att en ansökan om tillstånd att bedriva järnvägstrafik skall innehålla uppgifter om säkerhetsordning. Denna skall i sin tur bl.a. innehålla en trafiksäkerhetsinstruktion dvs. bestämmelser om bedrivande av trafik och arbeten på spåret. I sin trafiksäkerhetsinstruktion skall järnvägsföretaget såvitt nu är av intresse ange bestämmelser om utseende och innebörd hos använda tavlor skyltar, märken, handsignaler, ljussignaler m.m. och bestämmelser om spårfordons passage över plankorsningar. Enligt Järnvägsinspektionens föreskrift skall trafiksäkerhetsinstruktion som berör flera verksamhetsutövare vara likalydande i gemensamma delar.</P>
<P class="p348 ft1">Det kan ifrågasättas om detta är ett ändamålsenligt sätt att få fram trafikregler för järnvägen. I princip innebär regleringen att dessa lämnats åt marknadens aktörer att ta fram. Konsekvensen har blivit att SJ:s interna regler kopierats av nya trafikutövare. Problem med överskådlighet och svårighet att faktiskt ange vad som gäller har lett till att ett arbete påbörjats, det s.k. <NOBR>TRI-(trafiksäkerhetsin-</NOBR> <NOBR>struktions-)</NOBR> arbetet, vilket innefattar en översyn av rådande reglering och ett ställningstagande till om reglerna är sådana att de bör tas fram av branschen eller om de är sådana att de bör regleras genom offentligrättsligt bindande föreskrifter.</P>
<P class="p348 ft2">En självklarhet i detta sammanhang är att järnvägsföretaget ansvarar för sin verksamhet. En annan sak är om detta också ska ta fram reglerna för hur samspelet mellan järnvägsföretagen skall ske</P>
<P class="p106 ft10">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p16 ft21">Regelverket</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">på de spåranläggningar där fler än en operatör bedriver trafik. Järnvägsinspektionens föreskrifter kan dock anses ha präglats av att lämna långtgående befogenheter till marknaden när det gäller att ta fram regler för trafiken på spåranläggningar. Föreskrifter om samspelet mellan järnvägsföretagens operativa personal och trafikledningen, däribland skyldigheten att efterkomma trafikledningens ordergivning, signaler etc. bör regleras genom författning. Denna och liknande frågor kommer att bli föremål för min bredare översyn av järnvägsregleringen.</P>
<P class="p353 ft4"><SPAN class="ft4">2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Den nya </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p38 ft1">Arbetet med att integrera järnvägen i den inre marknaden har fortsatt. Det s.k. första järnvägspaketet innebär ändring av direktiv 91/440/EEG om gemenskapens järnvägar genom direktiv 2001/12/EG, ändring av direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag genom direktiv 2001/13/EG medan direktiv 95/19/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter ersätts av direktiv 2001/14/EG. I paketet regleras ansvars- och befogenhetsfördelningen inom järnvägssektorn och mellan sektorn och staten. Detta innebär bl.a. ett krav på att inrätta ett från infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag fristående regleringsorgan. Vidare införs krav på att funktioner för kapacitets- och infrastrukturprissättning skall skiljas organisatoriskt från trafikutövare samt att säkerhetscertifiering skall skiljas från såväl infrastrukturförvaltare som trafikutövare.</P>
<P class="p338 ft1">Principer för tillträdesrätten ingår i paketet. Dessa innebär att ett särskilt transeuropeiskt järnvägsnät för godstransporter (TERFN) definieras. På detta nät kommer järnvägsföretag som är etablerade inom EU att få utföra internationell godstrafik. Denna reglering innefattar en, om än förhållandevis blygsam, utvidgning av marknadstillträdet. Tillträdesrätt införs vidare till terminaler och vissa hamnar. Efter den 15 mars 2008 skall tillträdesrätten utvidgas till att omfatta hela järnvägsnätet inom EU. Direktivet inför dock inte rätt till cabotage, dvs. rätt att lasta och lossa gods inom ett land.</P>
<P class="p336 ft1">Det regleringsorgan som varje medlemsstat skall inrätta skall ha till uppgift att behandla klagomål från järnvägsmarknadens parter som anser sig på något sätt orättvist behandlade eller diskriminerade vid kapacitetstilldelningsförfarandet eller i avgifts-</P>
<P class="p352 ft10">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Regelverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">sättningen. Detta regleringsorgan skall ha rätt att besluta om nödvändiga åtgärder för att korrigera en negativ utveckling på marknaderna för järnvägstransporttjänster och skall i detta avseende kunna agera såväl på anmälan som på eget initiativ.</P>
<P class="p65 ft1">Beträffande licenskravet görs en utvidgning genom direktiv 2001/13/EG på så sätt att detta omfattar alla järnvägsföretag och därmed inte längre är knutet till tillträdesrättens omfattning enligt direktiv 91/440/EEG, vilket tidigare inneburit problem för de medlemsstater som infört vidare tillträdesrätt. En licens utfärdad i en medlemsstat inom EU skall vara giltig inom hela gemenskapen. Krav införs på att den nationella tillståndmyndigheten informerar kommissionen om vilka licenser som utfärdas, ändras eller återkallas.</P>
<P class="p334 ft1">Principer för fördelning av infrastrukturkapacitet och prissättning läggs fast. Kapacitetsfördelningsprocessen harmoniseras, men nationella regler får tillämpas för prioritering av tåglägen vid kapacitetsbrist. Genom direktiv 2001/14/EG införs detaljerade bestämmelser såvitt avser avgiftssättning och kapacitetsfördelning samtidigt som marknadens parter ges insyn i processen. Förbud mot handel med tåglägen mellan operatörer och mot tillämpning av s.k. grandfathers rights, dvs. historiskt betingad prioritet, införs. Infrastrukturförvaltaren åläggs att upprätta en beskrivning av järnvägsnätet. Beskrivningen skall ange de villkor som gäller för att få tillträde till järnvägsinfrastrukturen och skall i övrigt innehålla all den information som är nödvändig för att kunna utnyttja tillträdesrätten.</P>
<P class="p354 ft1">Ramavtal får ingås mellan infrastrukturförvaltare och sökande. Dessa avtal får inte i detalj ange tåglägen. Krav införs på att en samordningsprocess för hantering av intressekonflikter i kapacitetsfördelningsprocessen upprättas. Prioriteringskriterier får användas för fördelning av kapacitet på överbelastad infrastruktur. Analyser och planer skall upprättas för de delar av infrastrukturen där inte alla ansökningar om kapacitet kan tillgodoses och i fall där kapacitetsbrist kan förutses.</P>
<P class="p348 ft1">Direktivet innehåller vidare principer för fastställande och uttag av avgifter. Banavgifterna skall baseras på marginalkostnadsprissättning men med möjlighet att ta ut högre avgifter om marknaden tål detta. Viss reglering finns också beträffande de tjänster som skall tillhandahållas järnvägsföretag för att dessa skall kunna bedriva trafik. Prissättning på terminaltjänster måste t.ex. ske på <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> sätt.</P>
<P class="p355 ft10">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p16 ft21">Regelverket</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft1">Direktiv 1996/48/EG om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetståg har följts upp av direktiv 2001/16/EG om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägsnätet för konventionella tåg.</P>
<P class="p356 ft4"><SPAN class="ft4">2.3</SPAN><SPAN class="ft54">Fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF)</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Ett omfattande revisionsarbete har genomförts vad avser fördraget om internationell järnvägstrafik samt dess underprotokoll och bihang, i fortsättningen benämnt COTIF. Ändringarna som beslutades vid organisationen för internationell järnvägstrafiks (OTIF) femte generalförsamling i Vilnius 1999 förutsätter ratifikation. COTIF innehåller civilrättsliga och offentligrättsliga regler beträffande internationella järnvägstransporter av såväl passagerare som gods.</P>
<P class="p39 ft1">Översynen av COTIF var föranledd av de förändringar som skett på järnvägsmarknaden genom den mer eller mindre långtgående uppdelning av järnvägsförvaltningar i infrastruktur och transportverksamhet som genomförts inom EU. Bihangen till COTIF är följande: CIV och CIM som innehåller enhetliga rättsregler för befordran av passagerare och gods, RID regler om internationell befordran av farligt gods, CUV regler om vagnar som används i internationell trafik och ansvaret för dessa vagnar, CUI regler om trafikeringsavtal för internationell trafik samt APTU regler om antagande av normer för tekniskt godkännande av och om enhetliga tekniska föreskrifter för järnvägsmaterial i internationell trafik och ATMF regler om godkännande av järnvägsmaterial i internationell trafik. Vid eventuell kollision mellan regelverk stadgar COTIF att <NOBR>EG-rätten</NOBR> har företräde för EUs medlemsländer.</P>
<P class="p339 ft1">De ändringar som översynen resulterat i är bl.a. en frikoppling från den förteckning (listor) över järnvägslinjer som tidigare utgjorde grunden för konventionens tillämpning. Tidigare måste, för att konventionen skulle vara tillämplig, järnvägslinjen där transporten skulle utföras finnas angiven på listor som hölls av OTIF. Detta krav på inskrivning på listor är i huvudsak borttaget vilket medför att reglernas tillämpningsområde utvidgas. Vidare har befordringsskyldigheten (respektive trafikeringsskyldigheten) upphört. (Jfr. prop. 1983/84:117 sid. 28). När det gäller ansvar har fastslagits att transportören är den som ansvarar gentemot kunden.</P>
<P class="p357 ft10">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Regelverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft1">Frågan om järnvägens ansvar för skador är i dag reglerat på olika sätt beroende på om transporten är nationell eller internationell. Såvitt gäller internationell transport ligger ansvaret hos transportören medan det vid nationell transport placerats hos järnvägens innehavare. I samband med införlivandet av tilläggsbestämmelser i COTIF angavs i proposition 1994/95:111 att en skillnad ifråga om ansvarets placering var mindre tillfredsställande men att den fick godtas i avvaktan på den då pågående revisionen av COTIF. ”Skulle revisionen av COTIF innebära att ansvaret enligt konventionen fördelas på något annat sätt än enligt järnvägstrafiklagen får frågan om ansvarsfördelningen vid inrikes trafik tas upp till förnyat övervägande” (prop. 1994/95:111 sid. 34). Jag konstaterar att frågan bör tas upp på nytt.</P>
<P class="p45 ft1">Reglerna om farligt gods (RID) är i dag knutna till CIM, vilket innebär att de är tillämpliga endast vid transport enligt CIM fraktsedel. Vissa transporter faller därför ibland utanför regelsystemet. I syfte att undvika detta har RID gjorts till ett fristående instrument vilket även innebär att tillämpningsområdet för dessa regler blir större.</P>
<P class="p334 ft1">En nyhet är bihanget med regler för vagnutnyttjande (CUV). Detta innehåller ansvarsregler som är tillämpliga då transportföretag använder varandras vagnar i internationell trafik. Likaledes nytt är bihanget med regler för nyttjande av infrastrukturen (CUI). Detta kan sägas ge delvis innehåll åt det ramavtal eller trafikeringsavtal som får användas enligt EG- direktiven. CUI innehåller främst regler om ansvarsfördelning mellan infrastrukturförvaltare och transportör.</P>
<P class="p99 ft1">Syftet bakom de två tekniska bihangen är att åstadkomma interoperabilitet och att göra godkännande eller validering av normer eller föreskrifter till ett offentligt åtagande. Det innebär att intresseorganisationer som den internationella järnvägsunionen (UIC) fortsatt kan utarbeta förslag till normer.</P>
<P class="p68 ft1">En särskild teknisk expertkommitté skall enligt det mellanstatliga regelverket inrättas för att validera eller anta normer eller föreskrifter. Tanken har varit att redan existerande tekniska standarder och föreskrifter som är internationellt erkända skall inarbetas i de tekniska bihangen.</P>
<P class="p105 ft2">Tekniskt godkännande av järnvägsfordon och material regleras i ATMF. Avsikten är att de järnvägsfordon och det material som kommer till användning i internationell trafik skall överensstämma</P>
<P class="p359 ft10">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p16 ft21">Regelverket</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">med de specifikationer som kommer att finnas enligt APTU. En databank över godkända fordon skall finnas vid OTIF.</P>
<P class="p5 ft1">Enligt reglerna ställs även krav på underhållsverkstäder. När dessa regler träder i kraft kommer de att ha företräde framför RIC- (Regulation for the Reciprocal use of Carriages and vans) och RIV- (Regulation for the Reciprocal use of Wagons) överenskommelserna och torde på sikt, tillsammans med EGs regler om interoperabilitet, komma att ersätta RIC och RIV.</P>
<P class="p78 ft2">Nytt i <NOBR>COTIF-sammanhang</NOBR> är vidare att engelska införts som konventions- och arbetsspråk vid sidan av franska och tyska.</P>
<P class="p5 ft1">Det finns möjlighet att välja att inte ansluta sig till vissa av reglerna i COTIF, däribland de tekniska standarderna. Från svensk sida har dock som svar på förfrågan från OTIF i januari 2000 framförts att avsikten är att ansluta sig till de tekniska bihangen i sin helhet.</P>
<P class="p361 ft4"><SPAN class="ft4">2.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">EG-rättens</SPAN></NOBR> betydelse för begreppsapparaten</P>
<P class="p38 ft1">Direktiven 91/440/EEG, 95/18/EG och 2001/14/EG innehåller en begreppsapparat som delvis avviker från de begrepp som används i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157), lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet och förordningen om statens spåranläggningar (1996:734). Den avviker också från den begreppsapparat som används i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG. I svensk lagstiftning är spåranläggningar, spårinnehavare och trafikutövare centrala begrepp. I direktiven 91/440/EEG, 95/18/EG och 2001/14/EG motsvaras dessa begrepp av järnvägsinfrastruktur, infrastrukturförvaltare och sökande. Det senare begreppet inkluderar järnvägsföretag som en särskild kategori sökande.</P>
<P class="p6 ft1">I direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG betraktas järnvägen från ett tekniskt systemperspektiv utifrån syftet att åstadkomma en teknisk harmonisering av de europeiska järnvägarna. De viktiga begreppen är i detta sammanhang driftskompatibilitet, väsentliga krav, delsystem, och komponenter nödvändiga för driftskompatibilitet. Dessa begrepp används i lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg, som införlivar direktiv 96/48/EG i svensk rätt.</P>
<P class="p362 ft1">Begreppsapparaten i förslaget till järnvägslag är i huvudsak uppbyggd på den begreppsapparat som används i direktiven</P>
<P class="p363 ft10">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Regelverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">91/440/EEG, 95/18/EG och 2001/14/EG. I lagförslagets avdelning 2 används dock också begrepp hämtade från direktiv 2001/16/EG.</P>
<P class="p65 ft1">Skälet till att jag valt att inte använda begreppen spåranläggning, spårinnehavare och trafikutövare är att de svenska versionerna av gemenskapens rättsakter på järnvägsområdet sedan länge innehåller en viss terminologi som inte överensstämmer med järnvägssäkerhetslagens (1990:1157). Direktiv behöver visserligen inte införlivas ord för ord i nationell rätt, men när det gäller beteckningarna på järnvägssystemets centrala aktörer anser jag att det är en klar fördel om samma terminologi används i svensk lagstiftning som i den Europeiska gemenskapens rättsakter. Eventuellt mindre goda översättningar i de svenska versionerna av gemenskapen rättsakter bör enligt min mening inte annat än i undantagsfall anföras som argument för användande av annan terminologi i de lagar som införlivar dem i svensk rätt.</P>
<P class="p364 ft1">Det är svårt att i efterhand ändra språkbruket i de svenska versionerna av gemenskapens rättsakter. En ändring förutsätter nytt beslut av Europaparlamentet och rådet, som enligt min mening inte i onödan bör belastas med krav på åtgärder som i huvudsak är språkligt motiverade. Jag anser därför att den begreppsapparat som används i den svenska versionen av direktiven 91/440/EEG, 2001/12/EG, 2001/13/EG, 2001/14/EG och 2001/16/EG bör användas även i svensk lag och författning.</P>
<P class="p105 ft1">I den svenska översättningen av kommissionens förslag till säkerhetsdirektiv som nu behandlas av Europaparlamentet och rådet har begreppen banhållare och trafikutövare använts istället för infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag respektive sökande. Samma sak gäller för de svenska versioner av TSD för höghastighetstågsystem som håller på att utarbetas. I de svenska versionerna av de redan antagna rättsakterna på järnvägsområdet används dock genomgående begreppen infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och i direktiv 2001/14/EG även begreppet sökande. Enligt min mening bör regeringen agera för att säkerställa språklig överensstämmelse mellan de svenska versionerna av redan antagna rättsakter på järnvägsområdet i förhållande till de förslag till rättsakter som nu behandlas.</P>
<P class="p365 ft1">Jag föreslår i kapitel 1 att järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) under en övergångsperiod bör bibehållas för tillämpning på spårvägs- och tunnelbaneverksamhet samt på järnvägsverksamhet som inte omfattas av mitt förslag till järnvägslag. Om mitt förslag accepteras kommer begreppen trafikutövare, spårinnehavare och</P>
<P class="p366 ft10">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p16 ft21">Regelverket</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">spåranläggningar att även fortsättningsvis användas för reglering av viss järnvägsverksamhet. Trots detta anser jag att begreppen järnvägsinfrastruktur, infrastrukturförvaltare, sökande och järnvägsföretag bör användas i förslaget till järnvägslag. Olägenheten av att beteckna samma eller snarlika företeelser med olika ord uppvägs enligt min mening av att bättre begreppslig överensstämmelse med <NOBR>EG-rätten</NOBR> uppnås samt genom att olägenheten begränsar sig till en kortare övergångsperiod.</P>
<P class="p6 ft1">I lagförslagets avdelning 2 används som nämnts delvis begrepp hämtade från direktiv 2001/16/EG. Bestämmelserna i 2 avd. 2– 11 §§ avser delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet medan bestämmelserna i 2 avd. 12 och 13 §§ reglerar infrastruktur och rullande materiel som inte omfattas av bestämmelser om driftskompatibilitet. Delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är begrepp som används i direktiv 2001/16/EG, som innehåller bestämmelser om krav på det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg. I detta järnvägssystem är rullande materiel ett delsystem medan infrastrukturen delas in flera olika delsystem. För de delar av det svenska järnvägsystemet som inte skall omfattas av driftskompatibilitetskraven i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG används istället begreppen infrastruktur och rullande materiel. Indelningen i delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet fyller i dessa fall ingen funktion.</P>
<P class="p367 ft10">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<P class="p0 ft0">3 Vissa viktiga verksamhetsutövare</P>
<P class="p368 ft1">I detta kapitel diskuterar jag vilka roller i järnvägssystemet olika aktörer skall kunna utöva. Jag uppmärksammar speciellt de krav som bör ställas på aktörerna för att tillåta dem att vara verksamma i de olika rollerna. Diskussionen koncentreras först till organisatoriska frågor och därmed sammanhängande krav. I anslutning till en genomgång av reglerna om auktorisation, licens, säkerhetsintyg och tillstånd följer en diskussion om vilka övriga krav som ställs på de fysiska eller juridiska personer som vill verka som sökande, järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare i järnvägssystemet.</P>
<P class="p351 ft4"><SPAN class="ft4">3.1</SPAN><SPAN class="ft54">Direktiven</SPAN></P>
<P class="p369 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p370 ft1">Direktiven i det första järnvägspaketet syftar till att harmonisera medlemsstaternas nationella regler om tillträde till och användning av järnvägsinfrastruktur och därmed förknippade ekonomiska, administrativa och tekniska villkor. Direktiven förutsätter att aktörer verksamma i rollerna sökande, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare deltar i produktionen av järnvägstransporttjänster. Järnvägsföretaget får alltid uppträda som sökande. Direktiven lämnar dock möjlighet för medlemsstaterna att låta även andra aktörer vara verksamma i rollen som sökande.</P>
<P class="p3 ft1">Sökande, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare förutsätts i direktiven arbeta i samverkan och konkurrens med varandra under överinseende av självständiga regleringsorgan. Centrala frågor är i detta sammanhang: Får flera roller förenas inom ramen för en aktör? I vilken utsträckning är sådana lösningar förenliga med ickediskriminerande tillträde till järnvägsinfrastrukturen för konkurre-</P>
<P class="p371 ft10">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">rande sökande och järnvägsföretag? Direktiven 91/440/EEG, ändrat genom 2001/12/EG och 2001/14/EG innehåller ett antal ganska svårtillämpade bestämmelser rörande under vilka organisatoriska förutsättningar aktörer som vill förena rollerna infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall kunna verka i järnvägssystemet. Därtill innehåller direktiven också regler med krav på infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags ekonomiska redovisning som syftar till att försvåra korssubventionering mellan olika verksamheter.</P>
<P class="p372 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft56">Vilka roller skall de viktigare verksamhetsutövarna spela?</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">I direktiven definieras ett järnvägsföretag som ett företag vars roll i järnvägssystemet grundas på uppgiften att svara för dragning av tåg och annan rullande materiel. Det är ovidkommande om järnvägsföretaget gör detta i syfte att själv tillhandahålla gods- eller persontrafiktjänster på transportmarknaden eller om det vill uppträda som underleverantör – bägge alternativen faller under definitionen. Järnvägsföretaget kan ha ansvaret direkt mot transportkunden, men måste inte ha det.</P>
<P class="p105 ft1">En sökande skall, enligt direktivets definition, på grundval av ett kommersiellt eller allmännyttigt intresse ha rätt att ansöka om infrastrukturkapacitet. Av de exempel på sökande som räknas upp i definitionen har jag slutit mig till att huvuduppgiften för en sökande är att organisera järnvägstrafik, dvs. att svara för planering av trafikupplägg. Detta är förklaringen till att järnvägsföretaget alltid är att betrakta som sökande. Om andra än järnvägsföretag tillåts verka i järnvägssystemet är det uppenbart att deras verksamhet delvis sammanfaller med järnvägsföretagens. Bägge kategorierna sökande kan svara för att organisera järnvägstrafik, men endast järnvägsföretaget kan svara för järnvägens åkerifunktion, dvs. framföra tåg eller rullande materiel på infrastrukturen.</P>
<P class="p348 ft1">Direktivens definition ger vid handen att infrastrukturförvaltarens huvuduppgift består i att svara för anläggande och underhåll av järnvägsinfrastruktur. Infrastrukturförvaltaren får också ha till uppgift att svara för drift av kontroll och säkerhetssystem. Av artikel 13 i direktiv 2001/14/EG framgår också indirekt att tilldelning av infrastrukturkapacitet skall räknas in i infrastrukturförvaltarens huvuduppgift.</P>
<P class="p171 ft10">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft1">Direktiven anger av naturliga skäl ingen huvuduppgift för den som ansvarar för järnvägssystemets regleringsfunktioner. Det säger sig självt att uppgiften är att säkerställa efterlevnad av direktivets bestämmelser. Frågan är istället på vilket sätt regleringsfunktionernas verksamhet bör utövas för att åstadkomma efterlevnad av direktivets bestämmelser samt vilka krav på organisation och självständighet som bör ställas på den som svarar för regleringsfunktionen? Den förra frågan diskuteras i följande punkt samt i avsnitt 3.3.5 i detta kapitel. Till den senare frågan återkommer jag i kapitel 9.</P>
<P class="p373 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft56">Vilka roller får inte förenas ansvarsmässigt?</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">I direktiv 91/440/EEG, (art. 6.3), åläggs medlemsstaterna att ”…vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa de uppgifter, enligt förteckningen i bilaga II, som ett rättvist och ickediskriminerande tillträde till infrastrukturen är beroende av…” och ansvarsmässigt placera dessa uppgifter på aktörer som inte själva tillhandahåller järnvägstransporttjänster. Uppgifterna i bilaga II består av beslutsfattande i samband med utfärdande av licens för järnvägsföretag, tilldelning av infrastrukturkapacitet, fastställande och uttag av infrastrukturavgifter samt kontroll av att skyldigheter avseende offentligt upphandlad eller annan järnvägstrafik av allmännyttig karaktär uppfylls vid tillhandahållandet av den. Sista meningen i artikel 6.3 anger dessutom att medlemsstaterna för kommissionen måste kunna påvisa att målet, ett rättvist och ickediskriminerande tillträde till infrastrukturen, är uppnått oavsett vilken organisationsmodell som valts.</P>
<P class="p338 ft1">Av andra stycket i artikel 6.3 framgår att medlemsstaterna har rätt att om de så vill överlåta förvaltning av järnvägsinfrastruktur, som består av annat än beslut om kapacitetstilldelning och fastställande av infrastrukturavgifter, på ett järnvägsföretag. Tågklarering kan alltså utföras av ett järnvägsföretag, däremot inte planering och tilldelning av tåglägen, vagnuttag m.m.</P>
<P class="p6 ft1">I artiklarna 4.2 och 14.2 i direktiv 2001/14/EG regleras villkoren för kapacitetstilldelning och fastställande och uttag av infrastrukturavgifter om ”…infrastrukturförvaltaren inte är oberoende i förhållande till samtliga järnvägsföretag i juridisk mening och med avseende på organisation och beslutsfattande.” I dessa fall skall tilldelning av infrastrukturkapacitet och alla uppgifter i kapitel II,</P>
<P class="p374 ft10">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">med undantag av uppbörd av infrastrukturavgifter utföras av ett eller flera organ som ”… är oberoende i förhållande till samtliga järnvägsföretag i juridisk mening och med avseende på organisation och beslutsfattande.” Detta är det enda undantaget från huvudregeln att tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet bara kan utföras av en infrastrukturförvaltare (art. 13.1).</P>
<P class="p71 ft1">Ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare får inte heller svara för de regleringsuppgifter som anges i direktiv 91/440/EEG, (art 10.7), och direktiv 2001/14/EG (art. 30). Regleringsuppgifterna syftar till att säkra att direktivens underliggande principer om tillträde till infrastrukturen på rättvisa och ickediskriminerande villkor får genomslag i järnvägssektorn. Sammantaget kan sägas att direktiven tillmäter regleringsrollen relativt stor betydelse.</P>
<P class="p375 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft56">Krav på förvaltningsmässigt oberoende, ekonomisk redovisning, m.m.</SPAN></P>
<P class="p44 ft1">I korthet anges i direktiv 91/440/EEG att järnvägsföretag skall vara förvaltningsmässigt oberoende av staten beträffande företagets administration, ekonomi och bokföring (art 4.1). Därutöver ställs också i artikel 6.1 krav på att järnvägsföretag skall föra och offentliggöra separata resultat- och balansräkningar för trafikverksamhet och förvaltning av infrastruktur. Allmänna medel som utbetalas till ett av dessa verksamhetsområden får inte överföras till det andra och järnvägsföretagets bokföring skall spegla detta förbud. Järnvägsföretag skall också upprätta separata balans- och resultaträkningar för verksamhet som avser tillhandahållande av transporter för gods på järnväg och särredovisa medel som avser persontransport i allmänhetens tjänst. Dessa medel får inte heller överföras till annan verksamhet i företaget (art 9.4).</P>
<P class="p349 ft1">Infrastrukturförvaltare skall ha ansvaret för sin egen förvaltning, administration och interna kontroll (art 4.2.). Inom ramen för den allmänna politik som fastställs av staten skall infrastrukturförvaltare också upprätta en verksamhetsplan, inklusive investerings- och finansieringsplaner (art 7.4).</P>
<P class="p376 ft10">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft4"><SPAN class="ft4">3.2</SPAN><SPAN class="ft54">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p369 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft56">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Den svenska utvecklingen har på flera områden gått längre än vad direktiven kräver. Denna utveckling har emellertid inte drivits fram genom reglering i lag. Riksdagen och regeringen har istället direkt organiserat verksamheten på de statligt ägda järnvägarna inom ramen för en järnvägslagstiftning som i princip endast reglerar säkerhetskrav samt relationen mellan järnvägen (bana och trafik sammantagna) och transportkunden respektive tredje man. Följden är att järnvägslagstiftningen, utifrån ett <NOBR>icke-diskrimineringsper-</NOBR> spektiv, i mycket ringa utsträckning reglerar hur produktionen av järnvägstransporttjänster skall organiseras. I järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och lagen om tilldelning av spårkapacitet (1997:757) samt i ett flertal olika förordningar, avtal, bolagsordningar och ägardirektiv återfinns regler, klausuler osv. av betydelse för utformning av roller och rollinnehavare i den svenska järnvägssektorn. Riksdagen och regeringen har i nästan samtliga fall haft ett bestämmande inflytande över innehållet.</P>
<P class="p378 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft56">De viktigare verksamhetsutövarnas roller</SPAN></P>
<P class="p370 ft1">I järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) regleras frågor kring ansvar och organisation inom järnvägssystemet från ett renodlat säkerhetsperspektiv. I lagens 3 § görs en ansvarsmässig skillnad mellan drift av spårtrafik och drift av spåranläggning, men det finns inget specifikt krav på organisatorisk separation mellan dessa bägge verksamheter. Trafikutövare svarar för drift av spårtrafik och spårinnehavare för drift av spåranläggning. Trafikutövare och spårinnehavare måste ha tillstånd för att få bedriva verksamhet.</P>
<P class="p3 ft1">Trafikledning ingår som en del av driften av spåranläggning, men betraktas som en särskild verksamhetsgren som kan utföras av någon annan än spårinnehavaren. I det fallet krävs dock särskilt tillstånd. Med trafikledning avses i järnvägssäkerhetslagen såväl</P>
<P class="p379 ft10">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">tidtabellsplanering som den trafikledande verksamhet som utförs av tågledare eller tågklarerare.</P>
<P class="p64 ft1">Med utgångspunkt från 3 § i järnvägssäkerhetslagen är det möjligt för trafikutövare och spårinnehavare att kombinera dessa roller med i princip vilka andra roller eller uppgifter inom järnvägssektorn som helst. De enda begränsningarna följer av vad som är förenligt med eventuella ägarkrav samt med de krav järnvägssäkerhetslagen ställer på den som ansöker om tillstånd.</P>
<P class="p46 ft1">Riksdagen och regeringen har dock valt en annan väg och givit trafikhuvudmän och Rikstrafiken roller som organisatörer av bl.a. järnvägstrafik. Dessa aktörer måste inte uppträda som trafikutövare i järnvägssäkerhetslagens mening, utan kan utföra sin uppgift utan tillstånd från Järnvägsinspektionen. Någon motsvarighet till dem finns inte på godstransportområdet. För att organisera godstrafik på järnväg krävs därför fortfarande tillstånd att bedriva verksamhet som trafikutövare. Riksdagen och regeringen har också valt att renodla rollerna för de aktörer som skapats genom styckningen av affärsverket SJ. De nya aktörerna har utformats som respektive järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller leverantörer av stödtjänster till järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare.</P>
<P class="p348 ft1">Detta utesluter dock inte en viss marginell förening av rollerna trafikutövare och spårinnehavare. T.ex. har Banverket tillstånd som trafikutövare för att kunna framföra de tåg eller annan rullande materiel som behövs för utförandet av uppgiften att förvalta infrastrukturen. Green Cargo AB har tillstånd i egenskap av spårinnehavare av vissa terminalspår.</P>
<P class="p105 ft1">På Inlandsbanan, Arlandabanan, ett stort antal <NOBR>industri-,</NOBR> terminal- och hamnspår samt på vissa fristående banor för lokal persontrafik är dock förhållandena annorlunda. Här uppträder inte sällan aktörer vars själva verksamhetsidé förutsätter en förening av rollerna järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, t.ex. IBAB och <NOBR>A-Train</NOBR> AB.</P>
<P class="p380 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft56">Förvaltningsmässigt oberoende, ekonomisk redovisning m.m.</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Banverket utgör som förvaltningsmyndighet en del av staten. Banverkets ledning har dock långtgående förvaltningsmässig självständighet med stöd av verkets instruktion, anslag och övriga villkor för den ekonomiska förvaltningen. Övriga spårinnehavare är</P>
<P class="p381 ft10">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">civilrättsligt reglerade, vilket även är fallet med samtliga trafikutövare.</P>
<P class="p4 ft1">Banverkets upprättande av <NOBR>verksamhets-,</NOBR> investerings- och finansieringsplaner styrs av ett flertal statliga regleringar som sammantagna reglerar ett antal cykliska planeringsprocesser. Processerna syftar till att koordinera planering och finansiering samt till att säkerställa att Banverket effektivt utvecklar och förvaltar statens spåranläggningar. Banverkets liksom övriga förvaltningsmyndigheters ekonomiska redovisning regleras genom olika förordningar och tillsyn utövas av Riksrevisionsverket. Övriga spårinnehavares planeringsverksamhet styrs av allmänna regleringar av aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor osv.</P>
<P class="p3 ft1">Trafikutövares ekonomiska redovisning sker i enlighet med bokföringslagen (1999:1078) och årsredovisningslagen (1995:1554). Företag upprättar balans- och resultaträkning för hela verksamheten och väljer själv den indelning i verksamhetsgrenar som ligger till grund för bokföring samt redovisning av verksamhetens resultat.</P>
<P class="p361 ft4"><SPAN class="ft4">3.3</SPAN><SPAN class="ft54">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p369 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft56">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Direktiven i det första järnvägspaketet syftar till att harmonisera nationella regler som rör tillträde till järnvägsinfrastruktur samt tekniska, administrativa och ekonomiska villkor förknippade därmed. Syftet till trots är direktiven skrivna utifrån förutsättningen att unionens medlemsländer även fortsättningsvis kommer att organisera järnvägsverksamhet på mycket olika sätt. Direktiven syftar med andra ord inte till att skapa en gemensam europeisk järnvägsmodell. De ställer endast vissa krav som varje nationell modell måste klara av. Utifrån denna utgångspunkt kan jag för det första konstatera att den svenska järnvägsmodell som utvecklats successivt sedan 1988 i mycket hög utsträckning svarar mot direktivens krav. I vissa avseenden har den svenska utvecklingen kommit längre än den europeiska, t.ex. beträffande tillträdesregler.</P>
<P class="p338 ft1">Min utgångspunkt beträffande hur direktivens bestämmelser skall införlivas är att bygga vidare på svenska erfarenheter från</P>
<P class="p382 ft10">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">1988. Med detta menar jag främst att hålla fast vid ansatsen att öppna järnvägssystemet för olika former av inflytande från transportkunder och andra intressenter. Denna ansats ställer dels krav på åtgärder för att åstadkomma effektiv konkurrens mellan järnvägsföretag, dels på åtgärder som syftar till att ge olika intressenter ett mer direkt inflytande i järnvägssystemets produktionsprocesser. Bägge typerna av åtgärder kräver noggranna överväganden om rollspel och utformning av ansvarsgränser inom järnvägssystemet.</P>
<P class="p334 ft1">Produktionen av järnvägstransporttjänster är en komplex process och i Sverige har den ansvarsmässigt delats upp på allt fler aktörer. Järnvägssektorns aktörer har i allt högre utsträckning specialiserat sina respektive verksamheter och valt att vara verksamma i ett eller ett fåtal led i produktionsprocessen. Den nödvändiga samordningen sker huvudsakligen på grundval av avtal inom ramen för framförallt konkurrenslagens, järnvägssäkerhetslagens och järnvägstrafiklagens bestämmelser. Detta har lett till ett system där aktörerna haft en ganska stor frihet att själva bestämma formerna för såväl organisationen av produktionsprocessen som för deras inbördes relationer. Min ambition har varit att ta tillvara den flexibilitet detta system erbjuder samtidigt som jag funnit det motiverat att i lagen bygga in vissa garantier för att den inte skall kunna missbrukas av vissa aktörer med stark ställning på marknaderna för järnvägstjänster.</P>
<P class="p365 ft1">Mitt förslag till införlivande av direktivens bestämmelser bygger på att produktionen av järnvägstransporttjänster tydligt skall ta sin utgångspunkt i transportkundernas efterfrågan och de avtal som ingås mellan dessa och järnvägsföretag, trafikhuvudmän eller andra typer av transportansvariga aktörer. De underliggande avtal som reglerar hur infrastrukturförvaltare, verkstadsägare, terminal- eller stationshållare m.m. samverkar med det transportansvariga järnvägsföretaget måste utformas med respekt för transportavtalets innehåll.</P>
<P class="p97 ft24">Järnvägssystemets roller</P>
<P class="p178 ft1">I mitt förslag till järnvägslag har jag i huvudsak använt direktivens begreppsapparat för att beteckna de aktörer som spelar huvudrollerna i produktionen av järnvägstransporttjänster. I det följande diskuterar jag hur järnvägssystemets funktioner bör</P>
<P class="p381 ft10">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">fördelas på aktörerna sökande, järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och järnvägsmyndighet. Systemfunktionerna har jag valt att ange på följande sätt:</P>
<P class="p383 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>ansvar för transportavtal med transportkund, <SPAN class="ft19">N </SPAN>ansvar för trafikupplägg och tidtabeller,</P>
<P class="p384 ft2"><SPAN class="ft20">N </SPAN>ansvar för framförande av tåg och rullande materiel på infrastrukturen,</P>
<P class="p384 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>ansvar för tilldelning av infrastrukturkapacitet samt fastställande och uttag av infrastrukturavgifter,</P>
<P class="p385 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>ansvar för trafikledning utförd av tågledare och tågklarerare, <SPAN class="ft19">N </SPAN>ansvar för anläggande och underhåll av infrastruktur,</P>
<P class="p386 ft2"><SPAN class="ft20">N </SPAN>ansvar för olika typer av stödtjänster, som fordonsreparationer, stations- och terminaldrift osv.</P>
<P class="p0 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>ansvar för reglering, tillsyn och kontroll.</P>
<P class="p387 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft56">Sökande</SPAN></P>
<P class="p370 ft1">En sökande skall enligt definitionen i direktiv 2001/14/EG (art. 2) vara ett järnvägsföretag eller en internationell sammanslutning av järnvägsföretag. I vissa medlemsstater räcker det att vara en fysisk eller juridisk person som har ett kommersiellt eller allmännyttigt intresse av att ansöka om infrastrukturkapacitet. Det krävs dock att man är auktoriserad. En auktoriserad sökande har ett antal definierade rättigheter och skyldigheter i förhållande till infrastrukturförvaltaren avseende främst användning av infrastrukturkapacitet och som utvecklas närmare i kapitel 7 och 8.</P>
<P class="p3 ft1">Skälen till att medlemsstaterna i nationell lagstiftning efter eget skön skall kunna utvidga kretsen sökande till andra aktörer än järnvägsföretag och deras internationella sammanslutningar framgår inte närmare av direktivet. Från min synpunkt sett framstår det från effektivitetssynpunkt som önskvärt att öppna möjligheter för speditörer och andra organisatörer av godsflöden att på samma sätt som trafikhuvudmän agera som sökande i järnvägssystemet. Därigenom underlättas planering av intermodala transportkedjor och möjligheten för järnvägen att spela en mer betydelsefull roll inte minst beträffande de långväga godstransporterna.</P>
<P class="p3 ft1">Utifrån perspektivet att det är önskvärt att öppna järnvägssystemet för direkt inflytande från transportkunder och andra intressenter anser jag att möjligheten att verka som sökande därför bör beredas fler aktörer än järnvägsföretag och deras internationella</P>
<P class="p388 ft10">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">sammanslutningar. En sådan åtgärd ligger också i linje med vad som redan i dag i begränsad utsträckning gäller på statens spåranläggningar. Jag vill dock här gå något längre och dels ge aktörer verksamma på godstransportmarknaden, dels ge trafikhuvudmän, Rikstrafiken och aktörer på persontrafikmarknaden med ett kommersiellt intresse möjlighet att verka som sökande på svenska järnvägsnät.</P>
<P class="p46 ft1">Avgränsningen av begreppet sökande bör, förutom kravet på kommersiellt eller allmännyttigt intresse, enligt min mening göras i förhållande till uppgifterna att organisera respektive genomföra järnvägstrafik. Att organisera järnvägstrafiken består i att svara för planering av tidtabeller och trafikupplägg. Att bedriva järnvägstrafiken består i att svara för framförande av tåg och rullande materiel. Bägge uppgifterna leder till behov av att på något sätt reglera relationen med infrastrukturförvaltaren. Organisation av järnvägstrafik rör de kapacitetsmässiga förutsättningarna för att bedriva trafik i speciella mönster eller system. Genomförandet av järnvägstrafik ställer krav på reglering av under vilka villkor framförandet av tåg och rullande materiel enligt trafikuppläggets mönster kan ske.</P>
<P class="p365 ft1">Att järnvägsföretag, som alltså alltid har rätt att organisera järnvägstrafik, själva ofta svarar för bägge dessa uppgifter är varken nytt eller kontroversiellt. Det är inte heller någon nyhet att andra än järnvägsföretag kan svara för organisering av järnvägstrafikupplägg och planering av tidtabeller utan att för den skull behöva ha tillstånd att verka som järnvägsföretag (trafikutövare med järnvägssäkerhetslagens terminologi).</P>
<P class="p105 ft1">I Sverige svarar t.ex. trafikhuvudmännen för planering av tidtabeller och trafikupplägg för lokal och regional trafik. De har också ofta byggt upp egna biljettsystem och ingår då via försäljningen av biljetter transportavtal direkt med transportkunderna. För att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med transportavtalet kan trafikhuvudmännen antingen själva framföra tåg och rullande materiel, eller upphandla tjänsten av järnvägsföretag. Svarar trafikhuvudmannen själv för framförandet av tåg och rullande materiel måste denne inneha tillstånd att verka som järnvägsföretag. Upphandlas tjänsten krävs att järnvägsföretaget ifråga har tillstånd. Trafikhuvudmännen har på grundval av de beskrivna uppgifterna i järnvägssystemet givits rätt att ansöka om tåglägen för regional och lokal persontrafik på statens spåranlägg-</P>
<P class="p389 ft10">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">ningar. De utgör därmed tydliga exempel på sökande i direktivets 2001/14/EG mening.</P>
<P class="p75 ft1">Rikstrafiken bör enligt min mening också kunna betecknas som en sökande. Rikstrafikens uppgift är att samordna persontrafik. I järnvägssystemet innebär detta att samordna interregional, regional och lokal järnvägstrafik. Detta görs dels genom samarbete med järnvägsföretag och trafikhuvudmän, dels genom upphandling av viss persontrafik på järnväg. Rikstrafiken använder sig som upphandlare i dag av s.k. nettoavtal. Nettoavtalen reglerar ekonomiska bidrag för trafik som bedrivs på kommersiella villkor av ett järnvägsföretag. Avtalet reglerar stödet i förhållande till trafikens utsträckning, omfattning och andra relevanta villkor. Rikstrafiken ställer i dessa sammanhang inte sällan krav på att det järnvägsföretag som vinner upphandlingen skall köra enligt tidtabell av visst slag, mellan specificerade orter osv. Det är sedan järnvägsföretagets skyldighet att i avtal med infrastrukturförvaltaren åstadkomma trafik i enlighet med de av Rikstrafiken ställda kraven.</P>
<P class="p390 ft1">I praktiken har Rikstrafiken sett sig tvungen att på mer informell basis upprätta en relation med infrastrukturförvaltare inför förhandlingar med de järnvägsföretag som deltar i upphandlingen. Den informella dialogen avser krav på trafikupplägg och tidtabeller. Infrastrukturförvaltaren förfogar ytterst över infrastrukturkapacitetens användning och det är därför poänglöst att avkräva järnvägsföretagen garantier beträffande infrastrukturanvändningen när de inte själva förfogar över den. Även infrastrukturförvaltaren har intresse av en relation till Rikstrafiken avseende t.ex. framtida planer på upphandling av trafik. En sådan relation underlättar i hög grad infrastrukturförvaltarens långsiktiga planering av användning och utbyggnad av infrastrukturen.</P>
<P class="p6 ft1">Det framstår mot denna bakgrund inte som självklart att järnvägsföretag som framför tåg och rullande materiel på grundval av upphandlingsavtal med Rikstrafiken i alla delar själva kan svara för hur trafiken skall organiseras. Enligt min mening bör därför Rikstrafikens, infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags inbördes relationer regleras tydligare genom att även Rikstrafiken ges status som sökande i direktivets mening.</P>
<P class="p6 ft1">Trafikhuvudmän och Rikstrafiken är två exempel på aktörer som bör få verka som sökande på grundval av ett allmännyttigt intresse av att kunna ansöka om infrastrukturkapacitet. Det är i nuläget svårt att bedöma vilka aktörer som skulle vilja verka som sökande</P>
<P class="p117 ft10">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">på grundval av ett kommersiellt intresse. På godstransportmarknaden borde det finnas flera aktörer med intresse av att uppträda som sökande, t.ex. speditörer, större industriföretag med stora transportvolymer osv. På persontransportmarknaden är sannolikt intresset svagare, men det bör inte uteslutas att researrangörer skulle kunna tänkas vilja organisera charterresor och i samband därmed ikläda sig rollen som sökande.</P>
<P class="p391 ft1">Vem som helst som anser sig ha ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att kunna ansöka om infrastrukturkapacitet bör dock inte kunna uppträda som sökande. Jag har därför föreslagit att en sökande skall vara auktoriserad för att få ansöka om infrastrukturkapacitet. Denna regel är inte tillämplig om sökande är ett licensierat järnvägsföretag. Innehav av licens ger automatiskt järnvägsföretag rätt att ansöka om infrastrukturkapacitet. För sökande som inte är järnvägsföretag gäller att inför utfärdandet av en auktorisation skall behörig myndighet pröva om sökande kan anses ha ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse samt uppfyller kraven enligt 3 avd. 2 kap. 2 §, se vidare kapitel 4.</P>
<P class="p348 ft1">Till detta kommer att en infrastrukturförvaltare får ställa krav på en auktoriserad sökande för att säkerställa berättigade förväntningar om framtida intäkter och utnyttjande av infrastrukturen.</P>
<P class="p392 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft56">Järnvägsföretag</SPAN></P>
<P class="p393 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Alllmänt</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Enligt direktivens bestämmelser kan ett järnvägsföretag, med undantag för tilldelning av infrastrukturkapacitet, fastställande och uttag av infrastrukturavgifter samt vissa rena myndighetsuppgifter, svara för alla funktioner i järnvägssystemet. Skälet till att järnvägsföretag inte får svara för alla funktioner är att detta inte ansetts förenligt med kravet på <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> tillträde till infrastrukturen.</P>
<P class="p177 ft1">De flesta svenska järnvägsföretag har i dag koncentrerat sin verksamhet till bedrivande av järnvägstrafik. Vissa av dem är verksamma i en nästan renodlad järnvägsåkeriroll. Andra har kombinerat denna uppgift med att organisera trafikupplägg i syfte</P>
<P class="p274 ft10">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">att själva tillhandahålla transporttjänster på transportmarknaden. De har därmed valt att organisera sin verksamhet kring funktionerna ansvar för transportavtal med transportkunder, ansvar för tidtabeller och trafikupplägg samt ansvar för framförande av tåg och rullande materiel.</P>
<P class="p75 ft1">För att korrekt införliva direktivens krav är det nödvändigt att i lag införa en regel som förbjuder järnvägsföretag att svara för beslut om tilldelning av infrastrukturkapacitet samt för beslut om fastställande av infrastrukturavgifter. Problemet är att järnvägsföretag kan äga eller förvalta infrastruktur. <NOBR>A-Train</NOBR> AB och IBAB är exempel på företag som kombinerar ansvar för trafik med ansvar för infrastrukturförvaltning. Det finns ett flertal andra exempel, men då rör det sig om förvaltning av olika <NOBR>industri-,</NOBR> terminal- och anslutningsspår. En direkt tillämpning av direktivens bestämmelser innebär att denna typ av företag måste göra sig av med infrastrukturen. Alternativet är att överlåta förvaltningen av infrastrukturen, eller åtminstone den del av förvaltningen som utgör kapacitetstilldelning, åt en renodlad infrastrukturförvaltare, som inte är ekonomiskt, organisatoriskt eller beslutsmässigt beroende av ett järnvägsföretag.</P>
<P class="p390 ft1">Direktivens bestämmelser har i detta fall endast ett <NOBR>icke-diskri-</NOBR> mineringssyfte och jag menar därför att svensk lagstiftning måste kunna lämna utrymme för ett visst mått av praktiska lösningar i de fall som här beskrivs. Det viktiga måste vara att åstadkomma en lösning där åtgärderna står i proportion till den effekt som skall uppnås. Jag redovisar i avsnitt 3.3.7 hur jag anser att dessa frågor skall hanteras.</P>
<P class="p394 ft26"><SPAN class="ft57">3.3.3.2</SPAN><SPAN class="ft59">Krav på järnvägsföretags ekonomiska redovisning och förvaltningsmässiga oberoende.</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Svenska järnvägsföretag är i dag tvungna att utforma sin ekonomiska redovisning i enlighet med bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringslagen (1999:1078), som inte i alla delar motsvarar kraven i direktiv 91/440/EEG. Jag föreslår därför att en särskild regel rörande järnvägsföretags ekonomiska redovisningsskyldighet införs i lagen enligt samma modell som gäller för företag verksamma på elmarknaden. Syftet bakom regeln är att motverka diskriminerande korssubventionering. Regelns innebörd är att järnvägsföretag åläggs att utöver ordinarie</P>
<P class="p357 ft10">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">årsredovisning till regeringen eller den myndighet regeringen utser i särskild ordning redovisa ekonomisk ställning och resultat. Den extra redovisningen skall innehålla separata balans- och resultaträkningar för förvaltning av infrastruktur respektive för tillhandahållande av transport- och trafiktjänster på godsmarknaden. Därtill skall medel som erhållits som betalning för att utföra upphandlad allmännyttig järnvägstrafik eller för drift av infrastruktur redovisas separat i järnvägsföretagets bokföring.</P>
<P class="p105 ft1">Enligt artikel 4 i direktiv 91/440/EEG skall järnvägsföretag vara tillförsäkrade ett förvaltningsmässigt oberoende i förhållande till staten. Oberoendet rör företagsledningens kontroll över företagets administration, ekonomi och bokföring. Inom civilrätten finns ett utvecklat regelverk som, beträffande dessa frågor, inte behöver kompletteras. Något offentligrättsligt reglerat järnvägsföretag finns inte längre i Sverige och jag anser därför att det inte föreligger något särkilt behov av ytterligare lagreglering rörande järnvägsföretags förvaltningsmässiga oberoende.</P>
<P class="p300 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft56">Infrastrukturförvaltare</SPAN></P>
<P class="p395 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p70 ft1">Direktivens definition av infrastrukturförvaltare antyder att dess huvuduppgift i järnvägssystemet är att driva järnvägsinfrastruktur, dvs. att projektera, anlägga, underhålla och svara för driften av de anläggningar som är nödvändiga för att järnvägsföretag skall kunna bruka infrastrukturen. Från produktsynpunkt kan detta betecknas som att infrastrukturförvaltaren tillhandahåller en tekniskt farbar infrastruktur.</P>
<P class="p105 ft1">Tekniskt farbar infrastruktur är bara en av flera produktionsmässiga förutsättningar för att åstadkomma järnvägstrafik. Infrastrukturen måste också vara trafikalt farbar om ett järnvägsföretag skall kunna framföra tåg och rullande materiel på infrastrukturen utan att kollidera med andra spårburna fordon. Trafikal farbarhet uppnås genom planering av användandet av infrastrukturen i syfte att garantera att två eller fler tåg inte kan befinna sig på samma punkt samtidigt. Planeringen resulterar i tåglägen, växlingsrörelser, vagnuttag m.fl. former av planerat</P>
<P class="p396 ft10">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">kapacitetsutnyttjande, som i tid och rum preciserar den rullande materielens position på infrastrukturen. Trafikal farbarhet förutsätter också s.k. trafikteknisk farbarhet, dvs. fungerande fordon.</P>
<P class="p4 ft1">Teknisk, trafikal och trafikteknisk farbarhet är alltså produktionsmässiga förutsättningar för en fungerande järnvägstrafik. För att åstadkomma effektiv järnvägstrafik måste även hänsyn tas till transportmarknadens kunder och de förutsättningar som följer av deras efterfrågan på transporttjänster. Det är ju poänglöst att framföra tåg som inte används av kunderna på transportmarknaden.</P>
<P class="p79 ft1">För sökande framstår därför infrastrukturens framkomlighet för de transporttjänster som efterfrågas av transportkunderna som den produkt infrastrukturförvaltaren bör tillhandahålla. En enskild sökandes värdering av produkten framkomlighet kan dock variera kraftigt beroende på hur väl den korresponderar med transportkundernas efterfrågan av transporttjänster. Exempelvis representerar sannolikt framkomlighet för snabbtåg på västra stambanan från Stockholm till Göteborg en lördag mellan 09.00 och 12.20 ett ganska stort värde, eftersom antalet presumtiva betalningsvilliga resenärer är stort. Framkomlighet för samma typ av trafik på natten mellan kl. 02.00 och 05.20 är värdelös.</P>
<P class="p338 ft1">Infrastrukturförvaltare har mer sällan direkta relationer med transportkunder och resenärer och har därför svårt att ta ställning till hur deras efterfrågan ser ut. Infrastrukturförvaltaren har dock en direkt relation med sökande, som i sin tur har en direkt relation med transportkunderna. Relationen mellan sökande och transportkunder baseras antingen på att sökande sluter transportavtal med transportkunder och är operativ utförare av trafiktjänsten, eller på att sökande uppträder som trafikentreprenör åt den aktör som sluter transportavtal med transportkunder. För infrastrukturförvaltaren är det därför rationellt att basera planering av framkomlighet på sökandes efterfrågan.</P>
<P class="p3 ft1">Om infrastrukturförvaltaren skall kunna tillhandahålla framkomlighet i enlighet med sökandes efterfrågan måste samtliga marknads- och produktionsmässiga planeringsförutsättningar i varje enskilt fall regleras. Infrastrukturförvaltaren behärskar de planeringsförutsättningar som följer av ansvaret för teknisk och trafikal farbarhet medan varje sökande behärskar de förutsättningar som följer av ansvar för den trafiktekniska farbarheten. Kollektivet sökande besitter därtill den information om transportkundernas</P>
<P class="p397 ft10">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">efterfrågan av transporttjänster, som bör komma till uttryck i fördelningen av infrastrukturkapaciteten i form av tåglägen, vagnuttag, m.m. Koordineringen av samtliga dessa planeringsförutsättningar sker i infrastrukturförvaltarens tilldelningsprocess och regleras i administrativa, ekonomiska och tekniska överenskommelser mellan infrastrukturförvaltaren och varje sökande.</P>
<P class="p99 ft1">Enligt min mening är det önskvärt att varje trafikrörelses samtliga planeringsförutsättningar behandlas parallellt i tilldelningsprocessen och att tågläget och villkoren för dess användande ses som en odelbar helhet. En sekventiell behandling riskerar att leda till situationer där sökande och infrastrukturförvaltare är överens om tågläge, men inte för villkoren för dess användande, eller vice versa. I värsta fall leder detta till att sökande inte kan eller vill använda ett eller flera tåglägen, vars planering fick till följd att andra sökandes tåglägen inte fick efterfrågad utformning.</P>
<P class="p348 ft1">Överenskommelserna mellan infrastrukturförvaltare och sökande reglerar bl.a. frågor som är nödvändiga för infrastrukturförvaltarens leverans av den planerade framkomligheten. Leveransen av framkomlighet produceras av tågledare eller tågklarerare verksamma i trafikledningscentraler eller på stationer. Deras uppgift är att övervaka att järnvägstrafiken utförs i enlighet med planerade tåglägen och övriga avtalade villkor. Den planerade framkomligheten bör ge trafikledningsfunktionen förutsättningar att efter störningar snabbt återställa trafiken till ett tillstånd som motsvarar de villkor som överenskommits mellan infrastrukturförvaltaren och varje sökande.</P>
<P class="p45 ft1">I detta sammanhang bör sambanden mellan olika produktionsförutsättningar och vikten av en effektiv planeringsmässig koordinering av dem uppmärksammas. En sökandes fordon kan t.ex. visa sig vara av sådan beskaffenhet att ett planerat tågläge inte kan utnyttjas på avsett sätt. Detta kan i sin tur påverka andra sökandes överenskomna trafikering av infrastrukturen. Trafikledningen måste i detta läge först besluta om de åtgärder som behövs för att hålla banan trafikalt farbar. Därefter om vilka åtgärder som behövs för att återställa trafiken. I andra fall medger inte den tekniska farbarheten trafik enligt planeringsförutsättningarna, t.ex. till följd av genomförande av oplanerade banarbeten. Dessa typer av störningar kan delvis minimeras genom en effektiv tilldelningsprocess. Ju fler produktionsförutsättningar som kan tas</P>
<P class="p389 ft10">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft1">om hand på ett koordinerat sätt i tilldelningsprocessen, desto mindre blir risken för störningar.</P>
<P class="p387 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Förvaltningsmässiga krav på infrastrukturförvaltare</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Infrastrukturförvaltare skall enligt artikel 4 i direktiv 91/440/EEG ha ansvaret för sin egen förvaltning, administration och interna kontroll. I motsats till vad som gäller för järnvägsföretag finns här inget krav på oberoende ställning. En lägre grad av självständighet krävs alltså beträffande ledning av infrastrukturverksamhet än av järnvägstrafikverksamhet.</P>
<P class="p6 ft1">Förutom Banverket är alla svenska infrastrukturförvaltare civilrättsligt reglerade. De civilrättsligt reglerade infrastrukturförvaltarnas förvaltningsmässiga oberoende är från många olika aspekter reglerat i ett flertal lagar. Regleringarna uppfyller med råge direktivets krav. Banverket är som förvaltningsmyndighet dock en del av staten och lyder under regeringen. Enligt min mening är emellertid den självständighet i beslutsfattande som Banverkets styrelse och generaldirektör i dag har i förhållande till riksdag och regering fullt tillräcklig för att kunna anses vara förenlig med kraven som ställs i artikel 4.</P>
<P class="p6 ft1">Artikel 7 i direktiv 91/440/EEG innehåller också krav på upprättande av verksamhetsplan, inklusive investerings- och finansieringsplaner. Planen skall upprättas inom ramen för den allmänna politik som fastställs av staten. Syftet bakom detta generella krav på infrastrukturförvaltare är att ”…planen skall utformas för att säkerställa en optimal och effektiv användning och utveckling av infrastrukturen samtidigt som ekonomisk balans säkerställs och medel tillhandahålls som gör det möjligt att uppnå dessa krav”. Om syftet bakom regeln är klart är det enligt min mening mer oklart om regeln faktiskt är utformad i syfte att gälla alla infrastrukturförvaltare. Regeln verkar förutsätta offentlig finansiering eller direkt statlig kontroll av infrastrukturen. Alla järnvägsnät är emellertid inte föremål för offentlig finansiering eller direkt statlig kontroll.</P>
<P class="p339 ft1">Beträffande Banverkets verksamhetsplanering innebär kravet i artikel 7 inga problem. Jag kan inte heller se några problem när det gäller IBAB eller andra infrastrukturförvaltare som på uppdrag av staten eller en kommun förvaltar offentligt ägd infrastruktur. Här reglerar staten eller kommunerna i avtal eller i författning</P>
<P class="p399 ft10">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">infrastrukturförvaltarens planeringsskyldighet på ett sätt som överensstämmer med kravet i artikel 7. När det gäller övriga infrastrukturförvaltare kan först och främst konstateras att de är civilrättsligt reglerade. Kraven på deras verksamhet kommer till uttryck i allmänna regleringar av aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor osv. I den mån driften av infrastrukturen helt eller delvis finansieras med offentliga medel brukar som villkor för finansieringen infrastrukturförvaltaren avkrävas redovisning av hur medlen skall användas. Staten kan ställa krav på utarbetande av kompletterande dokument, om detta krav inte kan tillgodoses inom ramen för infrastrukturförvaltarens ordinarie affärsplaner.</P>
<P class="p348 ft1">När driften av infrastruktur inte är offentligt finansierad bör enligt min mening infrastrukturförvaltaren inte avkrävas någon ytterligare redovisning av planerad verksamhet. Särskilt inte i de fall det rör sig om planer för en privatägd infrastruktur med lågt kapacitetsutnyttjande och begränsad geografisk utsträckning, vilket det i dessa fall nästan uteslutande torde röra sig om. Jag föreslår i kapitel 7 att infrastrukturförvaltare åläggs skyldighet att upprätta vissa dokument och planer som innehåller uppgifter om infrastrukturens användning och utveckling. Jag kan inte se något behov av att komplettera dessa krav med ett allmänt krav på infrastrukturförvaltares verksamhetsplanering. Jag anser därför inte att det är nödvändigt att i lag införa ytterligare bestämmelser rörande skyldighet för infrastrukturförvaltaren.</P>
<P class="p400 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft56">Järnvägsstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Ett öppet järnvägssystem ger transportkunder och andra intressenter möjlighet att välja mellan olika leverantörer av järnvägstransporttjänster. Det ger också möjlighet att verka i olika roller inom systemet. Ett sådant system blir med nödvändighet komplext och innehåller många friktionsytor. Skall det fungera effektivt är det nödvändigt att friktionen inte blir för hög och då behövs reglering i form av tydliga regler och fungerande konfliktlösningsmekanismer. Brist på effektiv reglering leder till höga transaktionskostnader för aktörerna i systemet, vilket i sin tur leder till lägre systemeffektivitet.</P>
<P class="p45 ft2">Direktiven i det första järnvägspaketet reglerar järnvägssystemet utifrån syftena <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> effektiv konkurrens och säkerhet. Medlemsstaterna åläggs att inrätta särskilda</P>
<P class="p196 ft10">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">regleringsorgan respektive organ som licensierar järnvägsföretag och utfärdar säkerhetsintyg. De s.k. driftskompatibilitetsdirektiven (96/48/EG och 2001/16/EG) reglerar järnvägssystemet utifrån det övergripande perspektivet driftskompatibilitet, som i sin tur inbegriper perspektiven tillförlitlighet och tillgänglighet, miljö, säkerhet, teknisk kompatibilitet och hälsa. I det s.k. andra järnvägspaketet, som nu behandlas av Europaparlamentet och rådet, krävs att medlemsstaterna inrättar särskilda nationella säkerhetsmyndigheter som skall utföra de uppgifter som följer av direktiven.</P>
<P class="p76 ft1">I det första järnvägspaketets direktiv ställs krav på att organ som reglerar järnvägssystemet utifrån perspektiven <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> och effektiv konkurrens skall vara oberoende i förhållande till såväl järnvägsföretag som infrastrukturförvaltare. För organ som utfärdar säkerhetsintyg och licens inskränker sig kravet till oberoende av sökande och i driftskompatibilitetsdirektiven finns inga krav alls. I det andra järnvägspaketet föreslås att den nationella säkerhetsmyndigheten skall vara oberoende från både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag. Av detta följer att Tågtrafikledningens myndighetsuppgifter måste ha skiljts ut från Banverket senast den 15 mars 2003, om direktivens krav skall uppfyllas. Järnvägsinspektionen måste inte skiljas ut från Banverket nu, men jag ser inga skäl till att avvakta med detta.</P>
<P class="p3 ft1">Mot bakgrund av betydelsen av effektiva regleringsfunktioner, kraven i det första järnvägspaketet samt förslagen i det andra järnvägspaketet anser jag det motiverat att tillskapa starka självständiga regleringsfunktioner i den svenska järnvägssektorn. Konflikter inom sektorn kan ju inte längre förebyggas eller lösas av generaldirektören på ett affärsverk, som omfattar nästan hela järnvägssystemet.</P>
<P class="p147 ft1">De kan inte heller lösas på förhandlingsbasis mellan systemets olika aktörer. En förhandlingsmodell förutsätter att aktörerna är få och något sånär jämställda sett från maktsynpunkt. En sådan balanssituation har rått intill nyligen, men efter den slutliga uppdelningen av affärsverket SJ i flera olika bolag vid årsskiftet 2000/2001 är situationen en annan.</P>
<P class="p39 ft1">Starka regleringsfunktioner kan enligt min mening inte vara uppsplittrade på många små av varandra oberoende myndigheter. Jag anser därför att järnvägssektorns regleringsfunktioner bör sammanföras i en ny myndighet – Järnvägsstyrelsen. Järnvägsstyrelsens övergripande uppgifter bör enligt min mening bestå i att:</P>
<P class="p397 ft10">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<P class="p0 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare SOU 2002:48</P>
<P class="p81 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>bidra till att effektiviteten inom järnvägssystemet utvecklas,</P>
<P class="p401 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>främja en effektiv konkurrens på marknaderna för järnvägstjänster,</P>
<P class="p402 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>övervaka och vid behov vidareutveckla villkor för användande av infrastrukturkapacitet och tjänster inom järnvägssystemet,</P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>tillse att järnvägssystemet blir driftskompatibelt och</P>
<P class="p403 ft1"><SPAN class="ft19">N </SPAN>övervaka säkerheten i järnvägssystemet genom att meddela föreskrifter, kontrollera efterlevnad samt utreda olyckor och olyckstillbud.</P>
<P class="p264 ft1">Det finns enligt min mening vissa samband mellan dessa uppgifter. Föreskrifter syftande till driftskompatibilitet rörande utformning av trafikregler eller järnvägsmateriel kan t.ex. få konsekvenser för konkurrensförhållanden på marknaderna för transport- och järnvägstjänster. På samma sätt kan föreskrifter syftande till att påverka konkurrensförhållandena på någon av marknaderna för järnvägstjänster få konsekvenser för säkerheten i järnvägssystemet osv. Förekomsten av dessa samband är ytterligare ett skäl bakom min uppfattning att järnvägssystemet bäst gagnas av inrättandet av en myndighet, som har förmåga att anlägga ett helhetsperspektiv på järnvägssystemet.</P>
<P class="p105 ft1">Enligt min mening skall Järnvägsstyrelsen utifrån ett helhetsperspektiv på järnvägssystemet snabbt kunna ingripa och lösa konflikter, främst på grundval av klagomål men också genom egna initiativ. Myndigheten skall också kunna förebygga konflikter genom utfärdande av föreskrifter. Järnvägsstyrelsen får dock aldrig ta över de andra aktörernas ansvar. Tanken bakom det öppna järnvägssystemet är ju att låta transportkundernas och andra intressenters efterfrågan komma till uttryck i nya produktionsmönster och transportjänster. Sökande, järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare m.fl. aktörer förutsätts därför vilja ta risker och experimentera, vilket kräver handlingsfrihet. Järnvägsstyrelsen får i sin myndighetsroll inte kväva ansatser till nytänkande eller initiativrikedom hos systemets aktörer eller på annat sätt i onödan begränsa deras handlingsfrihet.</P>
<P class="p337 ft1">Avsikten är alltså inte att skapa en stor ny aktör inom det svenska järnvägssystemet. Däremot är det viktigt att Järnvägsstyrelsen blir effektiv genom att förses med rätta mandat och med rätt kompetens.</P>
<P class="p404 ft10">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft55">Leverantörer av stödtjänster</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Slutligen finns en mängd aktörer som levererar olika typer av stödtjänster till framförallt järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna. Många av stödtjänsterna, t.ex. stationshållning och terminaldrift, är av stor vikt för järnvägens konkurrenskraft. Marknaderna för vissa stödtjänster fungerar enligt min mening mindre väl och jag ämnar i huvudbetänkandet återkomma till denna fråga. Här skall bara uppmärksammas att jag på grundval av bestämmelser i direktiv 2001/14/EG föreslagit reglering i lag av tillträdet till vissa anläggningar i vilka olika typer av stödtjänster utförs. Jag har också föreslagit regler rörande prissättningen av vissa stödtjänster. Detta utvecklas närmare i kapitel 8.</P>
<P class="p406 ft16"><SPAN class="ft15">3.3.7</SPAN><SPAN class="ft60">Särskilda krav när rollerna som infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag förenas</SPAN></P>
<P class="p407 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.7.1</SPAN><SPAN class="ft58">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Innebörden av bestämmelserna i direktivet 91/440/EG samt direktiv 2001/14/EG är att företag eller annat organ som i juridisk mening eller med avseende på organisation eller beslutsfattande förenar rollerna som infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag inte tillåts svara för kapacitetsfördelning och beslut om avgifter. Dessa principer ligger i linje med den svenska grunduppfattningen om att järnvägsinfrastruktur skall hållas skild från järnvägsdriften. Bl.a. till följd av att även terminalspår m.m. nu räknas till infrastruktur kan emellertid en alltför strikt tillämpning av denna princip få oönskade konsekvenser på effektiviteten inom järnvägssystemet.</P>
<P class="p336 ft1">Jag vill i detta sammanhang poängtera att direktiven med rätta ställer långtgående krav på självständighet för infrastrukturförvaltning och drift av järnvägstrafik. Motsvarande krav på självständighet mellan ansvar för tjänster och trafik finns inte. Det är dessutom så att det vidgade infrastrukturbegrepp som jag föreslår härleds från direktivets långtgående reglering av tillgången till terminalspår och andra funktioner som inte omfattas av de förordningar (kommissionens förordning EEG/2598/70 och rådets förordning EEG/1108/70) som definierar vad som ingår i olika</P>
<P class="p408 ft10">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">trafikslags infrastruktur<SPAN class="ft18">. </SPAN>Det kan därför förväntas att medlemsstaterna kommer att göra olika tolkningar av hur direktivens krav på reglering skall omsättas i denna fråga.</P>
<P class="p64 ft1">Den grundläggande principen för all kapacitetstilldelning och all avgiftssättning skall enligt min uppfattning vara ickediskriminering och konkurrensneutralitet. Dessa principer slås också fast i 5 avd. 1 kap. 2 § i mitt förslag till järnvägslag. Jag anser att det vore olyckligt att i detalj nu försöka slå fast vad som skall gälla i alla de tänkbara fall då ansvar för trafik, infrastruktur och tjänster förenas inom en organisation. Ett av de viktigaste skälen för Järnvägsstyrelsen är att tillskapa en funktion som med kraft kan övervaka de grundläggande principerna för marknadstillträde, kapacitetsfördelning och avgifter och vid behov utveckla det kompletterande regelverk som kan behövas som vägledning för marknadens aktörer. Järnvägsstyrelsen bör här aktivt använda sig av det bemyndigande som föreslås i 6 avd. 2 kap. 1 och 3 §§ i förslaget till järnvägslag. Vad jag här anför beträffande den förenade rollen infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag bör i förekommande fall också uppmärksammas när infrastrukturförvaltare och annan sökande förenas inom samma företag. Organisatoriska eller andra hinder för <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> tillgång till tjänster bör dessutom ges likvärdig som tilldelningen av infrastrukturkapacitet.</P>
<P class="p409 ft1">Jag utvecklar nedan hur jag anser att de nu berörda frågorna bör hanteras. Frågornas betydelse för de två större infrastrukturförvaltarna vid sidan av Banverket, IBAB och <NOBR>A-Train</NOBR> AB, kommenteras särskilt.</P>
<P class="p410 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.7.2</SPAN><SPAN class="ft58">Huvudregel</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Direktivens principer bör gälla som huvudprincip även i Sverige. Det innebär att företag eller annat organ som förenar infrastrukturförvaltning med att bedriva järnvägstrafik inte får svara för kapacitetsfördelning. Koncerner eller andra grupper med sinsemellan beroende organ för infrastrukturförvaltning och trafik bör här betraktas likvärdigt som ett enskilt företag som innehåller dessa funktioner. Kapacitetsfördelningen skall i båda fallen överlåtas till en särskild fysisk eller juridisk person som är oberoende i förhållande till den sökande eller dennes systerorgan.</P>
<P class="p364 ft2">Enligt min uppfattning skall en oberoende infrastrukturförvaltare som det integrerade företaget överlåter</P>
<P class="p411 ft10">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">kapacitetsfördelningen till kunna betraktas som ett oberoende kapacitetsfördelningsorgan. I många fall torde detta underlätta för andra sökande, särskilt när den oberoende infrastrukturförvaltaren genom detta förfaringssätt kommer att fungera som kapacitetsfördelare för ett antal sammanhängande järnvägsnät. Vaksamhet måste dock iakttas så att sådana lösningar rycker undan möjligheterna till en för sökande gynnsam konkurrens mellan infrastrukturförvaltare.</P>
<P class="p39 ft1">I de fall ansvaret för teknisk farbarhet och planering av framkomlighet är uppdelat på flera aktörer uppstår alltid vissa problem. Den som svarar för planering av framkomlighet förfogar inte själv över möjligheten att planera banarbeten och andra åtgärder nödvändiga för åstadkommandet av teknisk farbarhet och får därför svårt att samordna produktionen av teknisk farbarhet med planerandet av framkomlighet. Detta leder i sin tur till att det blir svårare att effektivt tillhandahålla framkomlighet i enlighet med sökandes efterfrågan. Från denna synpunkt sett kan jag konstatera att regeln i artikel 14.2 i direktiv 2001/14/EG inte bara löser utan också skapar problem. Direktivets bestämmelser ger ingen som helst ledning beträffande hur samspelet mellan den som svarar för teknisk farbarhet och den som svarar för planering respektive leverans av framkomlighet praktiskt skall gå till. Det enda som med säkerhet kan konstateras är att ytterligare en ansvarsrelation behövs.</P>
<P class="p390 ft1">I praktiken blir det vertikalt integrerade företaget enligt mitt förslag inte längre infrastrukturförvaltare i den mening som uttrycks i direktivet 2001/14/EG utan enbart tillhandahållare av tekniskt farbarhet till den som svarar för kapacitetsfördelningen. Detta innebär att den tilldelningsansvarige också måste svara för nödvändiga avtal om framkomligheten med sökande.</P>
<P class="p40 ft18">Arlandabanan och <NOBR>A-train</NOBR> – ett exempel på hudregeln</P>
<P class="p115 ft1"><NOBR>A-Train</NOBR> AB hör till kategorin integrerat företag där såväl infrastrukturförvaltning som trafikrörelse har en betydande omfattning. Detta innebär att <NOBR>A-Train</NOBR> AB måste överlåta kapacitetstilldelnings- och trafikledningsfunktionerna på ett självständigt fördelningsorgan. <NOBR>A-Train</NOBR> ABs infrastruktur ansluter till och är trafikeringsmässigt beroende av statens spåranläggningar. <NOBR>A-Train</NOBR> AB har därför aldrig svarat för trafikledningen utan har</P>
<P class="p399 ft10">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">redan från starten anlitat Banverket för utförande av denna uppgift. Däremot fastställer företaget nu egen tågplan. Mitt förslag är att A- Train AB överlåter även denna uppgift på Banverket och att regeringen bemyndigas ta upp förhandlingar avseende nödvändiga justeringar i projektavtalet mellan staten och <NOBR>A-Train</NOBR> ABs ägare om detta. Jag har i dialogen med <NOBR>A-train</NOBR> AB uppfattat att man anser en sådan lösning vara möjlig. Den nära samverkan som krävs mellan <NOBR>A-Train</NOBR> AB i egenskap av infrastrukturförvaltare och Banverket för att få såväl <NOBR>A-Trains</NOBR> egen som annan trafik att fungera gör att den formella skillnaden mellan dagsläget och den av mig föreslagna lösningen är ytterst begränsad. Den förstärkta myndighetsroll som tillskapandet av Järnvägsstyrelsen innebär bör utgöra en ytterligare garanti mot att den dominerande och ansvarige infrastrukturförvaltaren skulle missbruka sin ställning gentemot samarbetspartnern.</P>
<P class="p412 ft26"><SPAN class="ft57">3.3.7.3</SPAN><SPAN class="ft59">Undantag då järnvägsföretag kan tillåtas sköta trafikledningen</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Förbudet i direktiven avser ansvar för beslut om tilldelning. Detta lämnar möjlighet för järnvägsföretag att på uppdrag av infrastrukturförvaltare tillåtas svara för utförandet av vissa kapacitetstilldelningsuppgifter som innehåller moment av beslutsfattande. Förutsättningen är att det rör sig om infrastruktur som kan anses vara av mindre intresse från <NOBR>icke-diskrimineringssynpunkt,</NOBR> t.ex. infrastruktur som är mindre trafikerad och där risken för kapacitetsbrist är låg.</P>
<P class="p334 ft1">T.ex. bör det vara möjligt för järnvägsföretag att svara för den verksamhet som består i att tågklarerare och tågledare leder trafiken i enlighet med uppgjord tågplan. Jag tänker bl.a. på situationer då ett trafikföretag är ensamt om att trafikera en del av linjenätet eller terminalområden. En förutsättning är att infrastrukturförvaltaren fastställer tågplanen och järnvägsföretagets interna föreskrifter beträffande hur tågklarerare och tågledare bör uppträda i olika situationer. En ytterligare förutsättning är att järnvägsföretaget har tillstånd från Järnvägsstyrelsen att verka som infrastrukturförvaltare. Tillståndet vilar på en prövning omfattande bl.a. yrkesskicklighet. Innehav av tillstånd bör därmed i sig utgöra en tillräcklig garanti för att järnvägsföretaget från säkerhetssynpunkt kan anses vara lämpligt att utföra tågklareringsuppgifter.</P>
<P class="p335 ft10">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.7.4</SPAN><SPAN class="ft58">Undantag i koncernsituationer</SPAN></P>
<P class="p414 ft1">Om ledningen av verksamheten i de organ som ingår i en företagskoncern eller liknande sker så att kraven på ickediskriminering och konkurrensneutralitet är tillgodosedda bör kapacitetsfördelningen få utföras av en för uppgiften särskilt utpekad fysisk eller juridisk person inom gruppen. Järnvägsstyrelsen bör emellertid med omedelbar verkan kunna förklara en sådan lösning med kraven enligt huvudregeln om man i tillsyn eller i prövning som föranleds av anmälan från sökande finner att kraven på <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> inte uppfylls<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p172 ft22">IBAB – ett exempel på en infrastrukturförvaltare som bedriver kommersiell trafik i begränsad omfattning i ett dotterbolag.</P>
<P class="p38 ft1">IBAB utgör ett exempel på en infrastrukturförvaltare som i begränsad utsträckning bedriver egen trafik. Enligt vad jag erfarit i kontakterna med IBAB har man för avsikt att organisera om företaget så att den begränsade sommartrafik som bedrivs i egen regi kommer att redovisas i ett särskilt projektbolag. I internationella sammanhang brukar det från svensk sida anföras att det inte är tillräckligt att infrastrukturen avskiljs i ett särskilt dotterbolag för att slippa stämpeln integrerat företag. I fallet IBAB måste jag dock samtidigt konstatera att den organisatoriska åtskillnad som IBAB tänker genomföra borde vara tillfyllest. Mina slutsatser får naturligtvis omprövas om Järnvägsstyrelsen i sin allmänna tillsyn eller efter klagomål från sökande finner att lösningen inte är acceptabel.</P>
<P class="p415 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.7.5</SPAN><SPAN class="ft58">Undantag för infrastrukturförvaltare som driver egen trafik som del av banunderhållet</SPAN></P>
<P class="p115 ft1">Från diskrimineringssynpunkt anser jag att det vore orimligt att tolka regeln i artikel 14.1 i direktiv 2001/14/EG som ett förbud för infrastrukturförvaltare att själva få framföra tåg och rullande materiel som är nödvändiga för drift eller underhåll av infrastrukturen, eller med andra ord, för åstadkommandet av</P>
<P class="p416 ft10">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft1">teknisk farbarhet. Jag anser därför att denna typ av trafik skall undantas från det generella förbudet för infrastrukturförvaltare att framföra tåg och rullande materiel.</P>
<P class="p68 ft1">Från <NOBR>icke-diskrimineringssynpunkt</NOBR> kan det emellertid finnas skäl att begränsa infrastrukturförvaltares möjligheter att låta andra nyttja sin egen rullande materiel för trafikuppgifter som inte har samband med drift av infrastruktur. Denna och liknande frågor förutsätter jag att järnvägsmyndigheten analyserar vidare inom ramen för sin föreskriftsverksamhet.</P>
<P class="p410 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.7.6</SPAN><SPAN class="ft58">Järnvägsföretag som äger viss infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p70 ft1">Den huvudregel som jag föreslagit bör i tillämpliga delar användas beträffande terminal- och anslutningsspår, t.ex. de som ägs av Green Cargo AB respektive SJ AB i den mån de ansluter till statens spåranläggningar respektive allmänt upplåtna terminalanläggningar. Banverket eller annan infrastrukturförvaltare bör på anmodan av järnvägsföretag som äger infrastrukturen och mot betalning ta över ansvaret för tilldelning av kapacitet på järnvägsföretagets infrastruktur. Förutsättningen är naturligtvis att spåranläggningarna ifråga används eller kommer att användas av flera järnvägsföretag. På detta sätt undviks en situation där järnvägsföretag antingen tvingas till en onödig och kanske kostsam organisatorisk förändring eller till att i värsta fall lägga ned infrastrukturen ifråga.</P>
<P class="p45 ft1">Då alternativ till järnvägsföretagets infrastruktur saknas bör Järnvägsstyrelsen kunna pröva om den kapacitet som järnvägsföretaget tar i anspråk för egna ändamål står i rimlig proportion till den verksamhet som denne utför.</P>
<P class="p71 ft1">Om infrastrukturen kommer att trafikeras av ett större antal trafikföretag bör total integration med huvudinfrastruktur kunna aktualiseras. Jag påminner om att prövning av integration med statens spåranläggningar kan initieras av t.ex. ett järnvägsföretag enligt 6 § i förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar.</P>
<P class="p417 ft10">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p16 ft21">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft24"><SPAN class="ft57">3.3.7.7</SPAN><SPAN class="ft58">Avgifter</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Beträffande beslut om fastställande och uttag av infrastrukturavgifter anser jag inte att det för svensk del är behövligt med ett i lag angivet generellt förbud för järnvägsföretag att svara för denna typ av beslut. Jag föreslår i kapitel 8 att infrastrukturavgifter som huvudprincip skall marginalkostnadsbaseras. Möjligheten att använda marginalkostnadsbaserade avgifter för diskriminering av konkurrenter är mycket liten. Andra avgifter får tas ut först efter särskilt medgivande av regeringen. Dessa avgifter kan dels avse rätt att ta ut särskild avgift för användning av s.k. specialprojekt, dels rätt att utöver de marginalkostnadsbaserade avgifterna ta ut högre avgifter för tåglägen eller annan avtalad rätt att använda infrastruktur, som inte kan betraktas som specialprojekt. I det senare fallet skall den högre avgiften avspegla sökandes betalningsvilja, dvs. uttag av avgiften får inte leda till minskad användning av infrastrukturen.</P>
<P class="p390 ft1">Det framstår som skäligen poänglöst att i dessa fall föreskriva ett starkare skydd mot diskriminering med hjälp av infrastrukturavgifter än vad som gäller för prissättningen av själva terminaltjänster. Det gäller även när tjänsterna tillhandahålls av ett järnvägsföretag. Dock måste samma avgifter användas internt som mot externa kunder. Tjänsteverksamheten bör också särredovisas från övrig verksamhet inom företaget på samma sätt som gäller kraven på särredovisning av infrastruktur.</P>
<P class="p126 ft18"><NOBR>A-train</NOBR> och IBAB</P>
<P class="p115 ft1"><NOBR>A-Train</NOBR> AB har rätt att prissätta användningen av infrastrukturen i enlighet med de regler som gäller för s.k. specialprojekt (se vidare kap 8). Att infrastrukturavgifterna inte utformas på ett diskriminerande sätt kan staten reglera i projektavtalet med A- Train ABs ägare. Därigenom bör också föreskrivas att <NOBR>A-Train</NOBR> AB skall avgiftsbelägga den egna trafikens användande av Arlandabanan på samma sätt som andra järnvägsföretags trafik. Liksom tidigare beträffande kapacitetsfördelningen har <NOBR>A-Trains</NOBR> ledning ställt sig</P>
<P class="p419 ft10">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Vissa viktiga verksamhetsutövare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">förstående till en sådan lösning som ett sätt att hantera den nya lagstiftningen.</P>
<P class="p65 ft1">IBAB tillämpar redan enligt avtal med staten samma avgiftssystem som på de statliga spåranläggningarna. Kraven på likvärdig och transparent redovisning av infrastrukturavgifter för den egna trafiken bör tillgodoses genom den organisatoriska lösning som IBAB kommer att genomföra.</P>
<P class="p420 ft10">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<P class="p421 ft62"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft61">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN></P>
<P class="p422 ft4"><SPAN class="ft4">4.1</SPAN><SPAN class="ft54">Direktiven m.m.</SPAN></P>
<P class="p423 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Sedan de första stegen mot en enda marknad för godstransporter på järnväg togs genom rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (direktivet ändrat genom direktiv 2001/12/EG) har det varit uppenbart att frågor om säkerhet utgör ett av de huvudsakliga hindren på vägen mot en mer öppen marknad. Olika nationella säkerhetskrav och därmed olika säkerhetsföreskrifter för järnvägen är huvudorsaken till att internationella järnvägstransporter fortfarande huvudsakligen sköts på det traditionella sättet, nämligen av nationella operatörer som lämnar över tåg och ansvar vid gränserna.</P>
<P class="p6 ft1">Genom direktiven om driftskompatibilitet (direktiv 96/48/EG om järnvägssystem för höghastighetståg och direktiv 2001/16/EG om järnvägssystem för konventionella tåg) har de väsentliga kraven för säkerhet på delsystemnivå definierats och ytterligare specificerats genom tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD). Dessa TSD är dock inte tillämpliga på befintlig järnvägsutrustning och omfattar inte de övergripande kraven på säkerhet och lednings- och regleringsaspekter.</P>
<P class="p3 ft1">I direktiv 95/18/EG infördes ett krav på licens för företag som avser att bedriva järnvägstrafik. Licensen skall gälla inom hela EES. Licensen skall, enligt direktiv 2001/14/EG som bland annat behandlar frågor om säkerhetscertifiering av järnvägsföretag och som har ersatt direktiv 95/19/EG, kunna kombineras med ett nationellt säkerhetsintyg som omfattar ett järnvägsföretags alla trafikområden. Dessa bestämmelser syftar visserligen till att underlätta för internationell järnvägstrafik, men det finns endast få exempel på järnvägsföretag som bedriver internationell trafik enligt bestämmelserna.</P>
<P class="p424 ft10">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft1">För närvarande finns det olika nationella strategier, mål och metoder vad gäller järnvägssäkerhet. Tekniska standarder såväl som krav på personal och ledningsorganisation varierar från medlemsstat till medlemsstat och förfarandet att godkänna rullande materiel eller att certifiera personal eller järnvägsföretag har inte anpassats till behovet av ett integrerat europeiskt järnvägssystem.</P>
<P class="p426 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft56">Direktiv 2001/13/EG om ändring av direktiv 95/18/EG om licens för järnvägsföretag</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">Enligt direktiv 91/440/EEG har järnvägsföretag och internationella sammanslutningar av järnvägsföretag viss tillträdesrätt till internationell järnvägstrafik.</P>
<P class="p65 ft1">Det var för att säkerställa att tillträdesrätten till järnvägsinfrastrukturen tillämpades på ett enhetligt och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> sätt inom hela gemenskapen som ett krav på licens för företag som avser att bedriva järnvägstrafik infördes genom direktiv 95/18/EG.</P>
<P class="p68 ft1">Enligt sistnämnda direktiv är det fråga om en generell licens som skall gälla inom hela EES och som skall utfärdas efter en prövning av företaget utifrån en ekonomisk och säkerhetsmässig bedömning. Därtill kommer att företaget och de som ansvarar för dess skötsel skall ha gott anseende, dvs. inte ha dömts för allvarligare brott eller överträdelser av regler på transportområdet och inte ha försatts i konkurs<SPAN class="ft18">. </SPAN>Slutligen skall företaget enligt direktivet vara tillräckligt försäkrat eller ha vidtagit likvärdiga arrangemang för att täcka sin ansvarsskyldighet i händelse av olyckor. Licensprövningen innebär alltså kort sagt en prövning av om den som ansöker om licens är lämplig att bedriva järnvägstrafik.</P>
<P class="p364 ft1">Direktivet 95/18/EG var emellertid endast tillämpligt på sådan trafik som avsågs i tidigare gällande artikel 10 i rådets direktiv 91/440/EG (före dess ändring genom direktiv 2001/12/EG). Det var således endast internationella sammanslutningar av företag som utförde internationell järnvägstrafik samt företag som utförde internationella kombinerade godstransporter på järnväg som omfattades av bestämmelserna i direktiv 95/18/EG.</P>
<P class="p391 ft1">Eftersom vissa medlemsstater har beviljat tillträdesrätt utöver vad som föreskrevs i direktiv 91/440/EEG har de principer för licens som är fastställda i direktiv 95/18/EG utvidgats genom direktiv 2001/13/EG till att gälla för alla företag som avser att bedriva</P>
<P class="p427 ft10">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p428 ft1">järnvägstrafik och som är eller kommer att vara etablerade inom gemenskapen.</P>
<P class="p387 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft56">Direktiv 2001/14/EG som har ersatt direktiv 95/19/EG</SPAN></P>
<P class="p370 ft1">Direktiv 95/19/EG behandlade tilldelning av infrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter och innehöll därtill bestämmelser om säkerhetsintyg. Av artikel 11 i direktivet följde att ett speciellt säkerhetsintyg skulle företes innan trafiken fick påbörjas. För att få ett sådant intyg skulle järnvägsföretaget enligt samma artikel följa föreskrifterna i nationell lagstiftning avseende tekniska och driftsmässiga krav som är specifika för järnvägstrafiken samt säkerhetskrav för personal, rullande materiel och för järnvägsföretagets interna organisation. Även detta direktiv var begränsat till att gälla endast sådan trafik som avsågs i tidigare gällande artikel 10 i direktiv 91/440/EEG (jämför avsnitt 4.1.2).</P>
<P class="p3 ft1">Artikel 32 i direktiv 2001/14/EG motsvarar till sitt innehåll tidigare gällande artikel 11 i direktiv 95/19/EG. Genom införandet av direktiv 2001/14/EG begränsas bestämmelserna om säkerhetsintyg inte längre till att gälla endast viss trafik. I direktivet föreskrivs att alla järnvägsföretag som har licens skall ha ett lämpligt säkerhetsintyg innan de utför järnvägstrafik.</P>
<P class="p6 ft1">Bestämmelser om järnvägssäkerhet och däribland om säkerhetsintyg är inte europeiskt harmoniserade utan utgörs av nationella regler som utfärdas på olika nivåer eller av företagen själva. Frågan om utfärdande av säkerhetsintyg prövas i respektive medlemsland som järnvägsföretaget avser att bedriva järnvägstrafik i.</P>
<P class="p76 ft1">Direktiv 2001/14/EG innehåller även en reglering som låter andra än järnvägsföretag med licens att ansöka om infrastrukturkapacitet.</P>
<P class="p361 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft56">Sektorsavtal mellan EU och Schweiz</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan har träffats ett avtal som kommer att träda i kraft den 1 juni 2002. Det rör sig om ett odelbart paket på sammanlagt sju sektorsavtal, varav ett rör gods- och persontransporter på väg och järnväg. Till följd av sistnämnda sektorsavtal kommer Schweiz från avtalets ikraftträdande att tillämpa gemen-</P>
<P class="p429 ft10">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft1">skapens regler vad gäller bl.a. bestämmelser om licens och säkerhetsintyg.</P>
<P class="p431 ft16"><SPAN class="ft15">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft60">Något om Europeiska kommissionens förslag till direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar</SPAN></P>
<P class="p98 ft1">Systemet med olika nationella bestämmelser om järnvägssäkerhet är ett hinder för utvecklingen av ett gemensamt europeiskt järnvägssystem. Tanken är emellertid att gällande nationella system bör utvecklas mot ömsesidigt erkännande eller mot en europeisk harmonisering.</P>
<P class="p71 ft1">Kommissionen har som ett steg i den riktningen lagt ett förslag till direktiv om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och av direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, KOM (2002) 21 slutlig. Förslaget innebär bl.a. att säkerhetsintyget delas in i två delar. Den ena delen är giltig på europeisk nivå och omfattar säkerhetssystemet medan den andra delen avser säkerhetsbestämmelser, rullande materiel och den personal som behövs för säker trafik.</P>
<P class="p105 ft1">Enligt kommissionens förslag skall därför bl.a. bestämmelserna om säkerhetsintyg i direktiv 2001/14/EG ersättas med nya bestämmelser och reglerna i artikel 8 om krav på yrkesmässig lämplighet i direktiv 95/18/EG ändras. Krav på rullande materiel och personal skall enligt förslaget även fortsättningsvis ställas vid prövningen av om säkerhetsintyg skall utfärdas men inte längre dessutom ingå vid licensprövningen.</P>
<P class="p391 ft1">Det går för närvarande inte att med säkerhet uttala sig om när och i vilken mån förslaget kommer att genomföras.</P>
<P class="p432 ft4"><SPAN class="ft4">4.2</SPAN><SPAN class="ft54">Svensk rätt</SPAN></P>
<P class="p70 ft1">Järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) reglerar säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg. Enligt järnvägssäkerhetslagen i dess nuvarande lydelse gäller bl.a. följande.</P>
<P class="p68 ft1"><NOBR>Järnvägs-,</NOBR> tunnelbane- och spårvägsverksamhet består av drift av spåranläggningar (spårinnehav) och drift av spårtrafik (trafikutövning).</P>
<P class="p100 ft10">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft1">I driften av spåranläggningar ingår trafikledning. Trafikledning är emellertid en särskild verksamhetsgren vid sidan om drift av spåranläggningar om den som driver spåranläggningen har överlåtit ansvaret härför till någon annan (särskild trafikledningsverksamhet).</P>
<P class="p75 ft1">Spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet får i princip drivas endast av den som har tillstånd till verksamheten. Enligt lagen får dock Banverket bedriva verksamhet utan tillstånd.</P>
<P class="p4 ft1">Lagen säger även att Statens Järnvägar (SJ) får bedriva trafik utan tillstånd. För viss internationell trafik anges dock att SJ behöver licens. Med SJ avsågs affärsverket SJ i dess form före bolagiseringen vid årsskiftet 2000/2001. Bestämmelsen i fråga är efter bolagiseringen inte längre tillämpbar.</P>
<P class="p76 ft1">Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla kraven i järnvägssäkerhetslagen och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.</P>
<P class="p76 ft1">Vid tillståndsprövningen prövas dels om den som ansöker om tillstånd är lämplig som verksamhetsutövare, dels verksamhetens säkerhetsmässiga förhållanden såsom informations- och samverkanssystem och säkerhetsordningen.</P>
<P class="p75 ft1">För vissa internationella järnvägstransporter krävs särskilt tillstånd (licens). Om en licens är utfärdad i annat <NOBR>EES-land</NOBR> krävs för att få driva järnvägstrafik i Sverige därutöver ett säkerhetsintyg. Intyget utfärdas efter kontroll av att vissa i lagen föreskrivna krav är uppfyllda. Dessa krav rör bl.a. verksamhetens organisation, personal och rullande materiel. Prövningen motsvarar till vissa delar den säkerhetsprövning som föreskrivs för tillstånd i lagen.</P>
<P class="p76 ft1">Bestämmelserna om krav på särskilt tillstånd (licens) och säkerhetsintyg för vissa internationella järnvägstransporter infördes i lagen för att genomföra direktiv 95/18/EG och artikel 11 i direktivet 95/19/EG.</P>
<P class="p76 ft1">Tillståndsmyndigheten får vad gäller prövningen av tillstånd anpassa kraven med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. I fråga om drift utomlands av internationell järnvägstrafik finns inte någon sådan anpassningsmöjlighet.</P>
<P class="p76 ft1">Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet eller ett säkerhetsintyg får återkallas om förutsättningarna för tillståndet eller intyget inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren eller innehavaren av intyget inte fullgör vissa i lagen föreskrivna skyldigheter. Det finns bl.a. möjlighet att</P>
<P class="p408 ft10">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">återkalla ett tillstånd eller ett säkerhetsintyg på den grunden att innehavaren av tillståndet eller intyget blir föremål för konkursförfarande.</P>
<P class="p432 ft4"><SPAN class="ft4">4.3</SPAN><SPAN class="ft54">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p433 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft56">Licens och säkerhetsintyg</SPAN></P>
<P class="p434 ft24"><SPAN class="ft57">4.3.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p70 ft1">Förslagen till nya bestämmelser om licens och säkerhetsintyg för järnvägsföretag är avsedda att genomföra dels de ändringar som gjorts av direktiv 95/18/EG genom 2001/13/EG, dels artikel 32 i direktiv 2001/14/EG. Ändringarna rör i huvudsak direktivens tilllämpningsområden. Eftersom dessa direktiv numera föreskriver att reglerna om licens och säkerhetsintyg i princip skall gälla för alla företag som avser att bedriva järnvägstrafik, och då licensen skall gälla inom hela EES och i Schweiz, bör den nuvarande tillståndsprövningen delas in i två olika slags prövningar, en som avser licens och en annan som avser säkerhetsintyg.</P>
<P class="p105 ft1">De krav som nämns i avsnitten 4.3.1.2 och 4.3.1.3 ställs i allt väsentligt redan i dag för drift av järnvägstrafik. Redogörelsen lämnas bl.a. för att tydliggöra vilka krav som bör hänföras till lämplighetsbedömningen respektive den rena säkerhetsbedömningen.</P>
<P class="p65 ft1">Licens- och säkerhetsintyg kommer vidare att i huvudsak beviljas enligt samma principer som tillstånd beviljas enligt nu gällande bestämmelser. Även tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om licens och säkerhetsintyg bör utövas på motsvarande sätt som tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om tillstånd utövas i dag. I regeringens propositioner 1990/91:1 och 1995/96:192 har redogörelser lämnats i dessa avseenden.</P>
<P class="p46 ft1">En följd av de föreslagna bestämmelserna om licens och säkerhetsintyg är att en fysisk eller juridisk person med hemvist eller säte i Sverige som avser att bedriva såväl nationell som internationell järnvägstrafik inte längre behöver både ett tillstånd och en licens, vid sidan av säkerhetsintyget, för att kunna göra det.</P>
<P class="p105 ft1">Jag föreslår att bestämmelserna om licens och säkerhetsintyg för järnvägsföretag införs i den nya järnvägslagen. I den mån drift av järnvägstrafik är undantagen från den nya järnvägslagens tillämpningsområde gäller i detta avseende järnvägssäkerhetslagens bestämmelser.</P>
<P class="p435 ft10">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft24"><SPAN class="ft57">4.3.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Licensprövningen</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Järnvägstrafik får bedrivas endast av fysisk eller juridisk person som har beviljats bl.a. licens.</P>
<P class="p75 ft1">Den föreslagna myndigheten Järnvägsstyrelsen bör pröva frågor om licens för den som har hemvist eller säte i Sverige. Licensen skall gälla inom EES och i Schweiz.</P>
<P class="p5 ft1">De föreslagna reglerna som avser licens motsvarar i sak de nu gällande reglerna för tillståndsprövning som rör frågan om den som ansöker om tillstånd bedöms lämplig att bedriva järnvägstrafik. Vad kraven närmare innebär har redovisats i regeringens proposition 1990/91:1.</P>
<P class="p76 ft1">I samband med licensprövningen skall Järnvägsstyrelsen bl.a. pröva om den fysiska eller juridiska person som ansöker om licens avser att svara för framförande av tåg eller annan rullande materiel. Skälet till en sådan prövning är att förhindra okynnesansökningar.</P>
<P class="p40 ft18">Gott anseende, ekonomisk förmåga och yrkesmässig kompetens</P>
<P class="p115 ft1">De krav som i dag ställs vid tillståndsprövningen enligt järnvägssäkerhetslagen och som avser gott anseende, ekonomisk förmåga och yrkesmässig kompetens bör ställas vid prövningen av licens.</P>
<P class="p75 ft1">I fråga om aktiebolag och ekonomiska föreningar bör prövningen avse bolagets eller föreningens ledning, i fråga om handelsbolag bolagsmännen och i fråga om ideella föreningar deras styrelse. Den ekonomiska prövningen skall dock främst avse bolaget eller föreningen.</P>
<P class="p40 ft18">Organisation</P>
<P class="p153 ft1">Enligt direktiv 2001/14/EG skall ett järnvägsföretag för att få ett säkerhetsintyg bl.a. följa de säkerhetskrav som gäller för järnvägsföretagets interna organisation.</P>
<P class="p75 ft1">Krav på företagets organisation ställs även i direktiv 95/18/EG där det anges att kravet ställs ur såväl säkerhetssom effektivitetssynpunkt.</P>
<P class="p76 ft1">För att undvika att samma fråga prövas mer än en gång föreslår jag att det endast vid licensprövningen prövas om kraven på företagets organisation är uppfyllda. Detta innebär dock att det blir en viss gråzon eftersom en slags säkerhetsprövning, som lämpligen</P>
<P class="p436 ft10">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">borde hänföras till prövningen för säkerhetsintyg, faller under licensprövningen.</P>
<P class="p64 ft1">Enligt järnvägssäkerhetslagen är det möjligt att beträffande ett företag som avser att bedriva järnvägstrafik endast i Sverige anpassa kravet på organisationen i förhållande till verksamhetens art och omfattning. Eftersom direktiv 95/18/EG inte tillåter någon sådan anpassningsmöjlighet kan denna möjlighet inte ges i den förslagna järnvägslagen. Det innebär att samma kravnivå på organisation kommer att ställas på den som avser att bedriva internationell järnvägstrafik som på den som avser att bedriva järnvägstrafik på en kortare linje i Sverige. Vad gäller den som endast bedriver regional godstrafik, t.ex. <NOBR>shortline-företag,</NOBR> anser jag dock att kravet på organisation även fortsättningsvis bör kunna anpassas med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Jag föreslår därför att reglerna om licens och säkerhetsintyg i den nya järnvägslagen inte skall gälla för dem utan att de i stället skall omfattas av järnvägssäkerhetslagens bestämmelser om tillstånd.</P>
<P class="p437 ft1">Ansvaret för att den som skall bedriva järnvägstrafik är organiserad på ett sätt som är godtagbart från säkerhets- och effektivitetssynpunkt vilar, liksom enligt gällande bestämmelser i järnvägssäkerhetslagen, ytterst på den som driver verksamheten.</P>
<P class="p106 ft18">Innehav av försäkring eller annat likvärdigt arrangemang</P>
<P class="p98 ft1">Enligt direktiv 95/18/EG om licens skall den som avser att bedriva järnvägstrafik vara tillräckligt försäkrat eller ha vidtagit likvärdiga arrangemang för att täcka sin ansvarsskyldighet i händelse av olyckor.</P>
<P class="p170 ft1">Ansvarsreglerna är olika i olika <NOBR>EES-länder</NOBR> vilket medför att de belopp som en försäkring eller annat likvärdigt arrangemang skall täcka för den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av trafiken också är olika. Detta innebär att licensen som enligt direktivet skall gälla inom EES inte helt och hållet kommer att kunna göra det.</P>
<P class="p334 ft1">Det kan i detta sammanhang nämnas att delegationer från Danmark och Tyskland i en rapport, daterad den 14 mars 2002, till Europeiska kommissionen föreslagit en licens som kan sägas bestå av två delar. Den ena delen skall täcka alla krav som anges i direktiv 95/18/EG utom kravet på försäkring eller annat likvärdigt arrangemang. Denna del skall gälla inom hela Europeiska unionen.</P>
<P class="p171 ft10">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">Den andra delen omfattar kravet på försäkring eller annat likvärdigt arrangemang och föreslås inte bli föremål för närmare gemenskapsreglering. Ett järnvägsföretag skall vara försäkrat i enlighet med bestämmelser som gäller härom i det land som företaget avser att bedriva trafik i. Om dessa bestämmelser ställer krav på ett högre försäkringsbelopp än bestämmelserna som gäller i landet som har utfärdat licensen måste järnvägsföretaget teckna en tilläggsförsäkring.</P>
<P class="p6 ft1">På grund av problematiken kring skyldigheten att ha erforderlig försäkring överväger Europeiska kommissionen att genom en s.k. ”kommissionens communication” bl.a. förklara hur föreskrifterna om licens i direktiv 95/18/EG skall tillämpas och ge licensen en standard. Om och när en sådan kommunikation kommer att genomföras går det för närvarande inte att med säkerhet uttala sig om.</P>
<P class="p79 ft1">Mot denna bakgrund anser jag att endast ett grundläggande krav på innehav av en försäkring eller annat likvärdigt arrangemang för den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma i händelse av olyckor skall ställas vid licensprövningen. Mer preciserade krav i detta avseende får föreskrivas i bestämmelserna om säkerhetsintyg.</P>
<P class="p76 ft1">I sammanhanget bör nämnas att enligt järnvägstrafiklagen (1985:192) är det infrastrukturförvaltarna som är skadeståndsansvariga i händelse av olyckor gentemot tredje man. Enligt överenskommelser i branschen har dock järnvägsföretagen tagit över denna ansvarsskyldighet.</P>
<P class="p126 ft18">Omprövning</P>
<P class="p95 ft1">Licensen skall liksom tillstånd i dag fortlöpande omprövas för att kontrollera att förutsättningarna för licens föreligger.</P>
<P class="p114 ft18">Informationsskyldighet</P>
<P class="p115 ft1">För att samtliga myndigheter som prövar frågor om licens skall få information om licenser utfärdade av övriga <NOBR>EES-länder</NOBR> och Schweiz föreskrivs i direktiv 95/18/EG en skyldighet för varje sådan myndighet att informera kommissionen när den har beviljat eller återkallat en licens. I en kommande förordning med instruktion för Järnvägsstyrelsen bör därför finnas bestämmelser om</P>
<P class="p429 ft10">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft1">skyldighet för Järnvägsstyrelsen att omedelbart underrätta Europeiska kommissionen om myndigheten utfärdar eller återkallar en licens för ett järnvägsföretag. Kommissionen skall i sin tur omedelbart lämna denna information vidare till övriga <NOBR>EES-länder</NOBR> och Schweiz.</P>
<P class="p438 ft24"><SPAN class="ft57">4.3.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Prövningen för säkerhetsintyg</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Innehav av licens är inte tillräckligt för att utföra järnvägstrafik i <NOBR>EES-stater</NOBR> och, från och med den 1 juni 2002, i Schweiz. För att beviljas tillträde till visst järnvägsnät krävs det dessutom att järnvägsföretaget ansöker om och får ett säkerhetsintyg. Det kan nämnas att ytterligare en förutsättning för att få utföra järnvägstrafik är att sökanden och infrastrukturförvaltaren träffar s.k. trafikeringsavtal. Det närmare innehållet i bestämmelser om säkerhetsintyg utformas i respektive <NOBR>EES-stat</NOBR> och i Schweiz.</P>
<P class="p348 ft1">De föreslagna reglerna för prövning om järnvägsföretaget har förutsättningar att driva en från säkerhetssynpunkt betryggande verksamhet av den art som ansökningen om säkerhetsintyg avser motsvarar i princip den del av nu gällande ordningen för tillståndsprövning som gäller de rent säkerhetsmässiga förhållandena såsom informations- och samverkanssystem och säkerhetsordningen<SPAN class="ft18">. </SPAN>Vad kraven närmare innebär har redovisats i regeringens proposition 1990/91:1.</P>
<P class="p391 ft1">Frågor om säkerhetsintyg för järnvägsföretag prövas av myndighet i den <NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz som järnvägsföretaget avser att bedriva järnvägstrafik i. Om ett järnvägsföretag avser att utföra järnvägstrafik i Sverige bör det vara den föreslagna myndigheten Järnvägsstyrelsen som prövar ansökningar om säkerhetsintyg. Ett säkerhetsintyg gäller endast i det land som det är utfärdat i.</P>
<P class="p46 ft1">Liksom Järnvägsinspektionen gör i dag bör Järnvägsstyrelsen pröva om järnvägsföretaget har förutsättningar att driva en från säkerhetssynpunkt betryggande verksamhet av den art som ansökan om säkerhetsintyg avser. Kraven som ställs kan alltså anpassas i förhållande till var järnvägsföretaget planerar att bedriva trafik och vilken sorts trafik som avses.</P>
<P class="p376 ft10">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft18">Personal, rullande materiel, säkerhetsordning och läkarkontroller</P>
<P class="p85 ft1">De krav som i dag ställs vid tillståndsprövningen för nationell järnvägstrafik och som avser personal, rullande materiel och säkerhetsordning bör ställas vid prövningen för säkerhetsintyg. Detsamma bör gälla kravet på att den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten skall genomgå regelbundna läkarkontroller.</P>
<P class="p76 ft1">Vad gäller kraven på kompetens hos personal och på rullande materiel finns följande att säga. I direktiv 95/18/EG föreskrivs bl.a. att personalen och den rullande materielen skall garantera en hög säkerhetsnivå för de tjänster som kommer att utföras. Även i artikel 32 om säkerhetsintyg i direktiv 2001/14/EG ställs emellertid krav från säkerhetssynpunkt på personalen och den rullande materielen. I <NOBR>EG-kommissionens</NOBR> förslag till säkerhetsdirektiv föreslås att det endast vid prövningen för säkerhetsintyg skall ställas sådana krav (se avsnitt 4.1.5). På grund härav och för att undvika att samma fråga prövas mer än en gång anser jag att kraven på personal och rullande materiel bör hänföras till prövningen för utfärdande av säkerhetsintyg.</P>
<P class="p39 ft1">Enligt bestämmelserna i järnvägssäkerhetslagen följer att rullande materiel som används vid utövande av järnvägstrafik och vid drift av järnvägsinfrastruktur skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs. Det innebär att sådant rullande materiel skall vara godtagbart från säkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p75 ft1">Ansvaret för att verksamheten är betryggande ur säkerhetssynpunkt vilar liksom enligt gällande bestämmelser i järnvägssäkerhetslagen ytterst på den som bedriver verksamheten, dvs. järnvägsföretagets ledning. Det åligger alltså järnvägsföretagets ledning att bl.a. uppfylla kravet på att rullande material som används på järnväg är godtagbart från säkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p6 ft1">Artikel 32 i direktiv 2001/14/EG måste förstås så att det vid prövningen för säkerhetsintyg skall ställas krav på rullande materiel såväl från säkerhetssynpunkt som driftskompatibilitetssynpunkt. På grund härav föreslår jag att det i järnvägslagen föreskrivs att järnvägsföretagets ledning även ansvarar för att rullande materiel som de avser att utnyttja uppfyller kraven i andra avdelningen i järnvägslagen och i lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg.</P>
<P class="p439 ft10">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft18">Försäkringsbelopp</P>
<P class="p70 ft1">I avsnitt 4.3.1.2 har redogjorts för skälet till att preciserade krav på försäkring eller annat likvärdigt skydd avseende den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av trafiken bör ingå i prövningen av om säkerhetsintyg skall beviljas och inte i licensprövningen.</P>
<P class="p71 ft1">I dag gäller enligt trafikeringsavtal mellan Banverket och järnvägsföretag att en försäkring eller annat likvärdigt arrangemang skall täcka kostnader för sådana skador upp till ett belopp om 300 miljoner kronor per skadetillfälle. Denna beloppsgräns ligger i ungefärlig nivå med vad som gäller i Sverige med avseende på vägtrafik. Det bör dock också nämnas att en liknande beloppsgräns för flygtrafik ligger på en betydligt högre nivå. Enligt min åsikt är ett belopp om 300 miljoner kronor per skadetillfälle för lågt för järnvägssektorn. Jag vill dock för närvarande inte rekommendera en lämplig lägsta nivå i det aktuella avseendet.</P>
<P class="p300 ft24"><SPAN class="ft57">4.3.1.4</SPAN><SPAN class="ft58">Återkallelse av licens eller säkerhetsintyg</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Om en licens för ett järnvägsföretag utfärdad inom EES eller i Schweiz återkallas bör utan vidare prövning även ett säkerhetsintyg för järnvägsföretaget utfärdat av Järnvägsstyrelsen återkallas. Utan licens har nämligen ett järnvägsföretag inte rätt att bedriva trafik och säkerhetsintyget blir utan värde. Järnvägsstyrelsen får information av Europeiska kommissionen om återkallelse har skett av en licens utfärdad i ett annat <NOBR>EES-land</NOBR> eller i Schweiz.</P>
<P class="p71 ft2">Ett säkerhetsintyg kan däremot återkallas utan att det innebär att det brister i förutsättningarna för licens.</P>
<P class="p67 ft1">En licens och ett säkerhetsintyg bör under samma förutsättningar som i dag kunna återkallas om verksamheten inte längre bedrivs med betryggande säkerhet. Vad förutsättningarna närmare innebär har redovisats i regeringens propositioner 1990/91:1 och 1995/96:192.</P>
<P class="p438 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft56">Tillstånd</SPAN></P>
<P class="p98 ft1">Krav som ställs ur säkerhetssynpunkt för drift av järnvägsinfrastruktur är, med undantag för vissa sådana krav i driftskompatibilitetsdirektiven, inte föremål för gemenskapsreglering utan en na-</P>
<P class="p123 ft10">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">tionell angelägenhet. I strävan att samla föreskrifter som rör järnväg i en lag föreslår jag att bestämmelser som i huvudsak motsvarar gällande bestämmelser om tillstånd att driva järnvägsinfrastruktur i järnvägssäkerhetslagen införs i den nya järnvägslagen.</P>
<P class="p76 ft1">På de delar av nätet som är undantagna från järnvägslagens tilllämpningsområde, nämligen järnvägsinfrastruktur som är tekniskt eller trafikeringsmässigt helt fristående från övriga delar av järnvägssystemet, kommer järnvägssäkerhetslagens bestämmelser att gälla i detta avseende. Med vissa smärre undantag (t.ex. beträffande krav på driftskompatibilitet) kommer dock inte reglerna om tillstånd i järnvägslagen att skilja sig från dem i järnvägssäkerhetslagen.</P>
<P class="p79 ft1">Bestämmelserna om säkerhet bör gälla för alla infrastrukturförvaltare och det finns inte skäl att undanta Banverket från tillståndsprövningen. Jag föreslår därför att även Banverket omfattas av kravet på innehav av tillstånd för att bedriva verksamhet.</P>
<P class="p76 ft1">Som tidigare nämnts är enligt järnvägstrafiklagen (1985:192) infrastrukturförvaltarna skadeståndsansvariga i händelse av olyckor gentemot tredje man. Så länge gällande rätt anger detta bör, även om järnvägsföretagen enligt överenskommelser i branschen har tagit över ansvarsskyldigheten i fråga, krav ställas på att infrastrukturförvaltaren är tillräckligt försäkrad eller har vidtagit likvärdigt arrangemang för att täcka sin ansvarskyldighet i händelse av olyckor. Jag anser därför att ett sådant krav bör införas i den nya järnvägslagen och i järnvägssäkerhetslagen.</P>
<P class="p351 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Järnvägssäkerhetslagen</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Förslagen till ändringar i järnvägssäkerhetslagen är i huvudsak följdändringar föranledda av de föreslagna bestämmelserna om licens och säkerhetsintyg i den nya järnvägslagen.</P>
<P class="p75 ft1">Järnvägssäkerhetslagens bestämmelser kommer fortfarande att gälla för järnvägsverksamhet i den mån denna är undantagen från järnvägslagens tillämpningsområde.</P>
<P class="p76 ft1">När det gäller sådan järnvägsverksamhet som enligt 1 avd. 1 kap. 3 § omfattas av den nya järnvägslagens bestämmelser så kommer endast 24 – 28 §§ järnvägssäkerhetslagen att gälla. För den som endast bedriver regional godstrafik på järnväg kommer förutom 24 – 28 §§ även 1 – 16 §§ järnvägssäkerhetslagen att gälla.</P>
<P class="p440 ft10">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft1">Järnvägssäkerhetslagen kommer oförändrad att gälla säkerheten vid tunnelbana och spårväg.</P>
<P class="p65 ft1">Som nämnts i avsnitt 4.3.2 bör ett krav införas i järnvägssäkerhetslagen på att infrastrukturförvaltaren skall vara tillräckligt försäkrad eller ha vidtagit likvärdiga arrangemang för att täcka sin ansvarskyldighet i händelse av olyckor.</P>
<P class="p65 ft1">För att uppnå målet att samla samtliga bestämmelser rörande järnväg i en lag fordras bl.a. att bestämmelser som motsvarar järnvägssäkerhetslagens ordningsföreskrifter och straffbestämmelser beträffande järnväg införs i den nya järnvägslagen. Detsamma gäller bestämmelsen om skyldighet att rapportera vid olyckor m.m. såvitt avser järnväg i 24 § järnvägssäkerhetslagen. Det bör visserligen övervägas om dessa bestämmelser i järnvägssäkerhetslagen behöver ändras i något materiellt hänseende, men jag föreslår ändå att straffbestämmelser som motsvarar de nu gällande bestämmelserna i järnvägssäkerhetslagen införs i den nya järnvägslagen, se avsnitt 4.3.5. Jag avser att återkomma med överväganden i nyss nämnda avseende. När det gäller frågan om att införa bestämmelser som motsvarar järnvägssäkerhetslagens ordningsföreskrifter och bestämmelsen om skyldighet att rapportera vid olyckor m.m. på järnväg i 24 § järnvägssäkerhetslagen så anser jag att denna fråga kan anstå i avvaktan på de nyss nämnda övervägandena. Dessa bestämmelser bör alltså tills vidare finnas kvar i järnvägssäkerhetslagen.</P>
<P class="p437 ft1">Ytterligare överväganden behövs också vad gäller frågan om järnvägslagen skall omfatta all spårbunden trafik och därmed även bestämmelser om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Tills vidare bör därför även sistnämnda bestämmelser finnas kvar i järnvägssäkerhetslagen. Jag kommer i mitt slutbetänkande att återkomma till dessa frågor och till definitioner av begrepp som inte helt stämmer överens i de båda regelkomplexen.</P>
<P class="p105 ft1">Det bör övervägas om de föreslagna bestämmelserna i den nya järnvägslagen föranleder ändringar i förordningen (1990:1165) om säkerhet vid järnväg, tunnelbana och spårväg.</P>
<P class="p340 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft56">Auktorisation</SPAN></P>
<P class="p442 ft32">Direktiv 2001/14/EG medger medlemsländerna att låta andra än järnvägsföretag med licens att ansöka om infrastrukturkapacitet.</P>
<P class="p443 ft2">I de medlemsstater som tillåter en sådan möjlighet ingår i begreppet sökande annan fysisk eller juridisk person som har ett</P>
<P class="p411 ft10">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p16 ft21">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att ansöka om infrastrukturkapacitet för att bedriva järnvägstrafik inom sina respektive territorier. Exempel på sådana sökande är myndigheter enligt rådets förordning 1191/69/EEG av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar (senast ändrad genom förordning 1893/91/EG), befraktare, speditörer och operatörer för kombinerade godstransporter. En sådan sökande bedriver inte själv järnvägstrafik.</P>
<P class="p6 ft1">Sverige har under direktivens framtagande verkat för att införa en möjlighet för en sökande med auktorisation att ansöka om infrastrukturkapacitet. Jag anser att sådan rätt för andra sökande än järnvägsföretag med licens bör införas.</P>
<P class="p75 ft1">En trafikutövare har i dag rätt att ansöka om tågläge. Begreppet trafikutövare har inte någon enhetlig innebörd inom transporträtten, se avsnitt 6.2.5. Trafikhuvudmännen organiserar järnvägstrafik och anses i vissa fall vara trafikutövare. De har när det gäller persontrafik rätt att ansöka om infrastrukturkapacitet och kan därför anses vara sådana sökande som inte är järnvägsföretag. En motsvarande rätt bör införas för Rikstrafiken för samhällsköpt trafik.</P>
<P class="p76 ft1">Auktorisation bör beviljas den som har ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att organisera järnvägstrafik och som med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms lämplig att göra det. För att beviljas auktorisation krävs dessutom försäkring eller annat likvärdigt arrangemang för den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av trafiken.</P>
<P class="p39 ft1">När det gäller yrkeskunnande är det främst branscherfarenhet samt administrativt och ekonomiskt kunnande som skall prövas. Vid prövningen bör sökandes tillgång till kvalificerade medhjälpare beaktas. Dessa bör bl.a. ha erforderlig kunskap inom logistikområdet. I fråga om den ekonomiska lämpligheten är det i första hand sökandens ekonomiska förutsättningar att organisera järnvägstrafik som prövas. Med krav på gott anseende menas att företaget och de som ansvarar för dess skötsel inte skall ha dömts för allvarligare brott eller överträdelser på transportområdet samt inte ha försatts i konkurs.</P>
<P class="p336 ft1">Det föreslagna kravet på försäkring eller annan likvärdig täckning för den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av trafiken måste anses uppfyllt genom att den som ansöker om auktorisation är medförsäkrad i den försäkring som skall innehas av det järnvägsföretag som skall bedriva trafiken.</P>
<P class="p408 ft10">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Licens, säkerhetsintyg, tillstånd och auktorisation</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft1">Om förutsättningarna för auktorisation inte längre uppfylls får den återkallas.</P>
<P class="p443 ft2">Den bör vara den föreslagna myndigheten Järnvägsstyrelsen som prövar frågor om beviljande och återkallelse av auktorisation.</P>
<P class="p445 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft56">Straffbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p98 ft14"><SPAN class="ft1">De bestämmelser som behandlas i avsnitten 4.3.1 och 4.3.2 bör oundgängligen förenas med straffbestämmelser. Som nämnts i avsnitt 4.3.3 bör sådana straffbestämmelser nu ges samma innehåll som straffbestämmelserna </SPAN>i järnvägssäkerhetslagen för närvarande har.</P>
<P class="p66 ft1">Jag har avstått från att lämna ett detaljerat förslag i denna del. Under rubriken ”Straffbestämmelser” i 6 avd. 2 kap. (inom hakparenteser) i författningsförslaget har jag angivit i generella ordalag vad straffbestämmelserna bör innehålla.</P>
<P class="p46 ft2">Det bör i Järnvägsutredningens fas två övervägas om innehållet i straffbestämmelserna behöver ändras i något avseende och om de behövs även i andra avseenden.</P>
<P class="p446 ft10">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<P class="p0 ft0">5 Järnvägssystem</P>
<P class="p328 ft4"><SPAN class="ft4">5.1</SPAN><SPAN class="ft54">Direktiv 2001/16/EG</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Syftet med direktiv 2001/16/EG är bl.a. att harmonisera den tekniska utformningen av det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg för att göra det möjligt att inom EU i större utsträckning utnyttja de fördelar som följer av ett sammanhängande och i alla delar tekniskt kompatibelt järnvägssystem. Med stöd av direktivet skall enhetliga tekniska krav och ett enhetligt tekniskt bedömningsförfarande utformas. En mer konkurrensinriktad marknad för järnvägsprodukter kan också åstadkommas som ett resultat av att enhetliga tekniska specifikationer utformas och ligger till grund för utvecklingen av det europeiska järnvägssystemet. Direktivet trädde i kraft den 20 april 2001 och skall vara genomfört den 20 april 2003.</P>
<P class="p336 ft1">Direktiv 2001/16/EG är till struktur och innehåll likartat med direktiv 96/48/EG om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg. I direktiven beskrivs en process för standardisering av järnvägssystem. Processen består av överstatlig normering genom utarbetande av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) och nationell kontroll, utförd av s.k. anmälda organ, av normernas efterlevnad. Direktivens bestämmelser är endast tillämpliga på de delar av järnvägssystemet som ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN).</P>
<P class="p351 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Beredning och antagande av TSD</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Bestämmelserna i direktiv 2001/16/EG innehåller ett antal funktionellt uttryckta krav på järnvägsystem. Dessa krav konkretiseras i form av specifikationer, rutiner, m.fl. objektiva kriterier i TSD. TSD skall utarbetas av gemensamma representativa organ, som utses av kommissionen. I dag finns endast ett gemensamt representa-</P>
<P class="p447 ft10">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft1">tivt organ på järnvägsområdet - AEIF (Association Européenne pour l’Interopérabilité Ferroviaire). Förslag till TSD föreläggs kommissionen för antagande. Kommissionen skall samråda med den s.k. <NOBR>artikel-21</NOBR> kommittén inför sitt beslut. I kommittén är medlemsstaterna företrädda och om inte tillräckligt många av dem är av samma uppfattning som kommissionen i ett ärende rörande antagande av TSD hänskjuts ärendet till rådet för beslut.</P>
<P class="p71 ft1">TSD anger hur direktivens väsentliga krav skall uppfyllas. De väsentliga kraven omfattar säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet, hälsa, miljöskydd och teknisk kompatibilitet. De kriterier och specifikationer i TSD som anger hur de väsentliga kraven skall uppfyllas avser s.k. delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet. Delsystem är helt enkelt en indelning av järnvägsystemet i infrastrukturer, energi, kontrollstyrning och signalering, rullande materiel, underhåll, drift och trafikledning samt telematikapplikationer för person- och godstrafik. I princip skall varje delsystem omfattas av en TSD.</P>
<P class="p105 ft1">TSD utfärdade med stöd av direktiv 2001/16/EG gäller för delsystem och komponenter i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg. TSD utfärdad med stöd av direktiv 96/48/EG, införlivat i svensk rätt genom lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg, gäller på motsvarande sätt i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg. När en TSD antagits är en medlemsstat skyldig att på sitt territorium tilllåta användningen av varje delsystem som är projekterat, uppbyggt, ombyggt, eller moderniserat efter ikraftträdandet av direktiv 2001/16/EG. För delsystem i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg inträder detta krav för delsystem som är projekterat, anlagt eller anpassat efter ikraftträdandet av direktiv 96/48/EG. En medlemsstat får meddela undantag från tillämpning av TSD i ett antal specificerade fall.</P>
<P class="p437 ft1">När TSD saknas är medlemsstaterna skyldiga att notifiera varandra och kommissionen de tekniska specifikationer, rutiner m.fl. objektiva kriterier som används i avsaknad av ikraftträdda TSD. I takt med att TSD utarbetas och träder ikraft ersätter dessa de relevanta nationella bestämmelserna. En TSD kan dock utfärdas och träda ikraft trots att den inte reglerar ett delsystem i alla de avseenden som krävs för att de väsentliga kraven skall vara uppfyllda. I sådana fall skall ifrågavarande TSD också ange i vilka avseenden nationella bestämmelser skall användas för att komplettera dess bestämmelser. En medlemsstat får ändra nationella bestämmelser</P>
<P class="p196 ft10">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p16 ft21">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">som reglerar företeelser eller områden som ännu inte omfattas av reglering genom TSD. Förutsättningen är att övriga medlemsstater och kommissionen notifieras om ändringen och att den inte strider mot väsentliga krav angivna i direktiv 96/48/EG eller 2001/16/EG. Kommissionen har rätt att förbjuda ändringen om denna kan anses skapa ett s.k. tekniskt handelshinder.</P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Kontroll av överensstämmelse och lämplighet</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Anmälda organ kontrollerar att delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet överensstämmer med TSD och är lämpliga att använda i olika specifika järnvägsmiljöer. Ackreditering hos SWEDAC krävs för att anmält organ skall få verka i Sverige. Kontrollen och bedömningarna utförs med utgångspunkt från förfaranden fastlagda i det s.k. modulbeslutet (rådets beslut 93/465/EG). Efter genomförd kontroll utfärdar det anmälda organet s.k. <NOBR>EG-kontrollförklaring</NOBR> för delsystem respektive <NOBR>EG-försäkran</NOBR> för komponenter nödvändiga för driftskompatibilitet. <NOBR>EG-försäkran</NOBR> utfärdas normalt av tillverkaren av komponenten, men i de fall detta krävs i TSD skall anmält organ utfärda <NOBR>EG-försäkran.</NOBR> Anmälda organ skall samarbeta under överinseende av kommissionen i syfte att utbyta erfarenheter, information om olika järnvägsmiljöer och utarbeta ändamålsenliga bedömningsförfaranden. Detta är nödvändigt för att åstadkomma kvalitet i bedömningarna av delsystems lämplighet för användning i olika järnvägsmiljöer .</P>
<P class="p390 ft1">På grundval av <NOBR>EG-kontrollförklaring</NOBR> och <NOBR>EG-försäkran</NOBR> fattar därefter behörig nationell myndighet beslut om ibruktagande av delsystemet. Om en medlemsstat upptäcker att ett delsystem inte överensstämmer med väsentliga krav i direktiv 2001/16/EG eller direktiv 96/48/EG får medlemsstaten ifråga begära av <NOBR>artikel-21</NOBR> kommittén att denna TSD revideras. Om en medlemsstat finner att komponenter nödvändiga för driftskompatibilitet inte uppfyller specifikationer i TSD får medlemsstaten begränsa eller förbjuda komponenternas användning och försäljning samt vidta åtgärder mot den som utfärdat <NOBR>EG-försäkran.</NOBR> Medlemsstaten måste i dessa fall också underrätta kommissionen.</P>
<P class="p448 ft10">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft4"><SPAN class="ft4">5.2</SPAN><SPAN class="ft54">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">I Sverige ställs krav på utformning och handhavande av järnvägsmateriel i olika lagstiftningar, t.ex. järnvägssäkerhetslagen (1990:1157), ellagen (1997:857), arbetsmiljölagen (1977:1160), lag (1995:1649) om byggande av järnväg. Krav ställda från <NOBR>säkerhets-,</NOBR> miljö- och arbetsmiljösynpunkt är reglerade i lag eller annan författning. Järnvägsinspektionen har ansvaret för att utfärda säkerhetsföreskrifter och genomföra tillsyn i de hänseenden som har betydelse från säkerhetssynpunkt. Kraven i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) och i Järnvägsinspektionens säkerhetsföreskrifter är funktionellt uttryckta. De innehåller inte några specifikationer om hur järnvägsmateriel skall utformas eller handhas för att säkerhetskraven skall vara uppfyllda. Krav på teknisk kompatibilitet samt tillförlitlighet och tillgänglighet som inte är säkerhets- och miljörelaterade lämnas, som en följd av att lagstiftningen inte ställer några krav i detta hänseende, åt verksamhetsutövarna själva att utforma. De specifikationer och rutiner om handhavande av järnvägsmateriel som järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och tillverkare kommer överens om skall prövas av Järnvägsinspektionen från säkerhetssynpunkt. Detta sker i samband med att Järnvägsinspektionen godkänner järnvägsfordon och spåranläggningar innan de får användas. Statens spåranläggningar som förvaltas av Banverket är dock undantaget från kravet på godkännande.</P>
<P class="p450 ft1">Därmed ligger det faktiska ansvaret för att den materiel som används i järnvägsverksamheten är betryggande från säkerhetssynpunkt och uppfyller de krav som ställs i gällande föreskrifter på verksamhetsutövaren. Detta förhållande ställer vissa krav på den tekniska kompetensen hos verksamhetsutövarens personal.</P>
<P class="p46 ft1">För ägare av rullande materiel tillkommer dessutom att villkor för användning av rullande materiel skall regleras i avtal mellan spårinnehavare och trafikutövare. För internationell järnvägstrafik finns bestämmelser om sådana avtal i lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet och för trafik på statens spåranläggningar finns motsvarande bestämmelser i förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar. I avtalen kommer spårinnehavare och trafikutövare överens om vilka tekniska krav på järnvägsfordon som från andra utgångspunkter än säkerhet skall gälla för att en tillfredställande samverkan mellan fordon och bana skall säkras.</P>
<P class="p348 ft2">I praktiken brukar Järnvägsinspektionen avvakta Banverkets s.k. spårmedgivande innan man fattar beslut om godkännande av for-</P>
<P class="p411 ft10">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p16 ft21">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">don. Spårmedgivandet är ett kvitto på att Banverket prövat ett fordons tekniska egenskaper i förhållande till de specifikationer som gäller för konstruktionen av infrastrukturen på statens spåranläggningar. Ett spårmedgivande är i dag en förutsättning för att få teckna trafikeringsavtal med Banverket. Specifikationer och rutiner utarbetade inom affärsverket SJ fyller i detta sammanhang en viktig normerande funktion för hur järnvägsmateriel skall utformas och handhas för att uppfylla lagens krav samt de krav infrastrukturförvaltare och särskilt Banverket ställer vid tecknandet av trafikeringsavtal. Samma sak gäller för specifikationer och normer angivna i de s.k. RIV- och <NOBR>RIC-avtalen.</NOBR> Vill t.ex. ett järnvägsföretag använda, utforma eller ändra ett fordon i enlighet med andra än dessa specifikationer kan bedömningen av säkerhet dra ut på tiden. Det kan därmed vara svårt för järnvägsföretaget att bedöma vilken risk som egentligen är förenad med investeringsbeslutet.</P>
<P class="p338 ft1">För delsystem i de delar av det svenska järnvägssystemet som ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg finns särskilda bestämmelser i lagen (2000:1336) om höghastighetståg och förordningen (2000:1337) om höghastighetståg samt därtill hörande föreskrifter, som införlivar direktiv 96/48/EG i svensk rätt. Järnvägsinspektionen inom Banverket har tilldelats ansvaret för de tillsyns- och föreskriftsuppgifter som följer av dessa bestämmelser.</P>
<P class="p451 ft4"><SPAN class="ft4">5.3</SPAN><SPAN class="ft54">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p38 ft1">Frågan om driftskompatibilitet för järnvägssystem är, som tidigare nämnts, för närvarande reglerad i svensk författning endast när det gäller järnvägssystemet för höghastighetståg. Direktiv 2001/16/EG förutsätter dock att medlemsstaterna i sina nationella lagstiftningar även för in regler om att delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som används inom det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg endast skall få släppas ut på marknaden och användas om de uppfyller de väsentliga krav som uppställs i direktivet. Det återstår därför att föreslå en lagstiftning som införlivar det nu aktuella direktivets bestämmelser i svensk rätt. Detta innebär att det i författning skall anges de tekniska bestämmelser som gäller för att järnvägsinfrastruktur och rullande materiel skall få användas i järnvägsverksamhet. Likaså måste regler om ett tekniskt kontrollförfarande införas.</P>
<P class="p452 ft10">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft1">Direktivets väsentliga krav skall ta sig uttryck i TSD. De väsentliga kraven anges i bilaga III till direktivet. Bestämmelserna om driftskompatibilitet inom järnvägssystemet jag föreslår i 2 avd. <NOBR>2–11</NOBR> §§ innehåller endast vissa grundläggande bestämmelser om villkoren för att släppa ut utrustning, d.v.s. driftskompatibilitetskomponenter och delsystem, på marknaden och att ta dessa i bruk. I övrigt innehåller lagförslaget i denna del bemyndiganden till regeringen eller Järnvägsstyrelsen att meddela närmare bestämmelser om detta samt vissa bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel m.m. som kräver lagform. Huvuddelen av direktivets bestämmelser kommer därmed att införas i svensk rätt på föreskriftsnivå. Denna del av lagförslaget bygger i sin helhet på samma författningsstruktur som lagen (2000:1336) om höghastighetståg. Förslag till ändringar av såväl direktiv 2001/16/EG som direktiv 96/48/EG ingår i det s.k. järnvägspaket 2 som kommissionen lagt fram och båda direktiven kan därför komma att ändras i vissa delar. Direktiv 2001/16/EG måste dock genomföras i svensk lagstiftning senast den 20 april 2003. Med hänsyn till detta tidsperspektiv är det därför inte möjligt att invänta de eventuellt kommande ändringarna av direktiven och föreslå en lagstiftning som även omfattar dessa. Däremot har jag valt att i detta delbetänkande inte föra över lagen (2000:1336) om höghastighetståg till den föreslagna lagen, just med hänsyn till att även det direktivet är föremål för en översyn inom kommissionen. Avsikten är dock att även den lagen så småningom skall införas i den nu föreslagna lagstiftningen.</P>
<P class="p453 ft1">Förslaget innebär att de föreskriftsuppgifter som följer av direktiven 2001/16/EG och 96/48/EG i sin helhet skall föras över på Järnvägsstyrelsen, förutom de frågor som företrädesvis bör regleras genom en förordning. Myndigheten kommer därmed att utfärda en stor mängd tekniska föreskrifter vilka bl.a. avser att införa kommande TSD:er, vilka ännu inte är framtagna, i svensk lagstiftning. I den mån TSD:er inte finns framtagna och dessa inte heller täcker alla områden kommer myndigheten även att behöva utfärda föreskrifter i dessa delar i syfte att möjliggöra användning av det tekniska regelverket som en enhetlig och väl fungerande reglering.</P>
<P class="p454 ft10">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p16 ft21">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Vilka delar av det svenska järnvägssystemet omfattas</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Det s.k. <NOBR>TEN-nätet</NOBR> omfattar bl.a. vägnät, järnvägsnät, nät av inre vattenvägar, kusthamnar och inlandshamnar och flygplatser. För svenskt vidkommande innebär detta att så gott som samtliga järnvägar som tidigare benämndes stomjärnvägar samt vissa av de tidigare länsjärnvägarna ingår i TEN.</P>
<P class="p75 ft1">Jag föreslår att den nya lagstiftningen om driftskompatibilitet hos järnvägssystem för konventionella tåg inte bara skall omfatta de delar av järnvägssystemet i Sverige som ingår i TEN utan även de delar av det svenska järnvägssystemet som omfattas av förslaget till järnvägslag men ligger utanför TEN. Lagens villkor i 2 avd. 2– 11 §§ om teknisk driftskompatibilitet kommer därför att gälla även för andra järnvägsnät än statens spåranläggningar, dock med vissa undantag som jag återkommer till under nästa punkt. Dessa bestämmelser gäller för delsystem och komponenter nödvändiga för driftskompatibilitet som byggts, byggts om eller moderniserats efter ikraftträdandet av direktiv 2001/16/EG respektive 96/48/EG. När det gäller fallen med ombyggnad och modernisering avses ändringar i eller av delsystem av sådant slag att ett nytt beslut om ibruktagande krävs för att delsystemet skall få användas.</P>
<P class="p3 ft1">Avsikten med att inkludera även de delar av järnvägssystemet som inte ingår i TEN är att förhindra att tekniska svårigheter uppstår mellan järnvägssystemets delar inom och utom TEN vid framtida modernisering, ombyggnation och nybyggnation i det svenska järnvägssystemet.</P>
<P class="p76 ft1">Helt kan sådana svårigheter inte undvikas p.g.a. att järnvägssystemets olika delar moderniseras och byggs om i olika takt. De krav som följer av TSD blir därför successivt tillämpliga i takt med att nyinvesteringar och reinvesteringar görs i järnvägssystemet. Detta betyder att två olika regelsystem med krav på utformning, handhavande och underhåll av järnvägsmateriel under en ganska lång övergångstid kommer att tillämpas parallellt.</P>
<P class="p6 ft1">För sådana delar som inte är nybyggda, ombyggda eller moderniserade på sådant sätt att föreskrifter som införlivar kriterier och specifikationer i TSD blir tillämpliga gäller istället bestämmelserna i 2 avd. 12 § i förslaget till järnvägslag samt bestämmelser i arbetsmiljölagen ( 1977:1160), lag (1995:1649) om byggande av järnväg samt ellagen (1997:857). Bestämmelserna i förslaget till järnvägslag motsvarar de bestämmelser om järnvägsmateriel som i dag återfinns i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157).</P>
<P class="p455 ft10">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft1">Bestämmelserna i 2 avd. samt i de föreskrifter Järnvägsstyrelsen meddelar kommer inom överskådlig framtid att behöva kompletteras med bestämmelser i avtal mellan infrastrukturförvaltare och sökande om tekniska villkor som rullande materiel skall uppfylla för att få trafikera infrastrukturen. Detta är en följd av att järnvägsmateriel utformad och hanterad i enl. med TSD successivt ersätter gammal järnvägsmateriel i den takt infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag företar ny- eller reinvesteringar. Villkor i sådana avtal mellan infrastrukturförvaltare och sökande skall vara <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> och stå i överensstämmelse med de krav infrastrukturförvaltaren redogjort för i dokumentet beskrivning av järnvägsnätet. Dessa krav bör i sin tur stå i överensstämmelse med TSD och anmälda organs bedömningar av delsystems lämplighet för användning i specifika järnvägsmiljöer.</P>
<P class="p365 ft1">Det är inte en helt tillfredställande lösning att infrastrukturförvaltarna i beskrivningen av järnvägsnätet anger villkoren för teknisk kompatibilitet mellan bana och fordon. Risken för att sökande kan komma att anse sig behandlade på ett diskriminerande sätt är enligt min mening inte försumbar. Risken dämpas dock något av att anmälda organs bedömning av lämplighet kan tjäna som grund för utformandet av villkoren i beskrivningen av järnvägsnätet. Järnvägsstyrelsen kan vid behov också föreskriva hur tekniska villkor i beskrivningen av järnvägsnätet får utformas. Ansvaret för att förekomsten av två parallella regelsystem för utformning, handhavande och underhåll av järnvägsmateriel inte ökar olycksrisken och i onödan minskar effektiviteten i järnvägssystemet faller i främsta hand på Järnvägsstyrelsen.</P>
<P class="p400 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft56">Undantag från tillämpning av TSD</SPAN></P>
<P class="p456 ft1">All infrastruktur och rullande materiel som tillverkats före, men inte byggts om eller moderniserats efter, ikraftträdandet av direktiv 2001/16/EG respektive 96/48/EG är alltså undantagen från tilllämpning av bestämmelser som införlivar TSD i svensk rätt.</P>
<P class="p46 ft1">När det sedan gäller frågan om nybyggnad, ombyggnad eller modernisering av järnvägssystem får regeringen eller, efter särskilt beslut av regeringen, Järnvägsstyrelsen meddela undantag från att tillämpa föreskrifter som införlivar TSD. För järnvägssystem eller delar av järnvägssystem som ingår i TEN följer av direktivet att det endast finns några särskilt angivna grunder för att tillåtas att avvika</P>
<P class="p171 ft10">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p16 ft21">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft1">från vad TSD:erna anger. Direktiv 2001/16/EG, artikel 7 anger sex olika fall som skulle kunna innebära grund för undantag. Jag bedömer dock att det för svenskt vidkommande endast är aktuellt med de fyra jag angett i 2 avd. 10 §. Regeringen eller, efter särskilt beslut av regeringen, Järnvägsstyrelsen meddelar i dessa fall undantag från att tillämpa TSD. I alla dessa fall skall kommissionen informeras och i två av fallen skall en rekommendation från kommissionen om hur avvikelsen från TSD bör formuleras avvaktas innan beslut om undantag fattas.</P>
<P class="p76 ft1">Jag föreslår därtill att det för de delar av det svenska järnvägsnätet som inte ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet skall finnas en än större möjlighet att avvika från TSD. Jag har därför i 2 avd. 11 § föreslagit att undantag i dessa fall skall kunna meddelas av regeringen eller, efter särskilt beslut av regeringen, Järnvägsstyrelsen, om det finns särskilda skäl. Jag tänker då på järnvägsnät som sällan trafikeras eller kommer att trafikeras av tåg eller rullande materiel till eller från andra järnvägsnät. Det kan också röra sig om järnvägsnät som endast trafikeras av viss typ av trafik, t.ex. regional persontrafik med lätta motorvagnar. Här kan det vara befogat att göra undantag från TSD i de delar specifikationer och kriterier i dessa endast tillgodoser behov för den tunga godstrafiken på järnväg. Det omvända fallet är naturligtvis också tänkbart. I dessa fall kan en uppgradering till den standard som kommer att gälla för övriga delar av järnvägsnätet vara förenad med oförsvarligt höga kostnader utan något motsvarande samhälleligt nyttotillskott. Re- sultatet av att tillämpa föreskrifter som införlivar TSD på ett sådant järnvägsnät kanske blir att ägaren beslutar att lägga ned driften av nätet.</P>
<P class="p457 ft1">Om regeringen meddelar undantag från tillämpning av TSD uppkommer frågan om vad som då skall gälla. Mitt förslag är att regeringen eller i tillämpliga fall Järnvägsstyrelsen efter ansökan om undantag får meddela vilka minsta driftskompatibilitetskrav som undantaget skall vara förenat med. För att underlätta bedömningen av vilket minsta tillåtna driftskompatibilitetskrav som är lämpligt, bör den som ansöker om undantag i samband med ansökan presentera en plan över framtida investerings- eller utbyggnadsplaner för det nät som undantaget avser. Planen bör även innehålla redogörelser för möjligheterna att anpassa nätets tekniska standard om annan trafikering än den förutsedda blir aktuell. Syftet är att säkerställa att nätet även i framtiden skall fungera tillsammans med de</P>
<P class="p458 ft10">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft1">nät som skall omfattas av <NOBR>TSD-kraven</NOBR> och att det finns en investeringsvilja hos den som har hand om det aktuella järnvägsnätet.</P>
<P class="p68 ft1">I de fall som avses i 2 avd. 10 §, punkterna 2 och 3 måste först kommissionens rekommendation avvaktas för att kunna ingå i bedömningen av vilka krav på minsta tillåtna driftskompatibilitet som skall förenas med undantagsbeslutet. Efter att regeringen eller Järnvägsstyrelsen meddelat undantag tillämpas, istället för de föreskrifter som införlivar TSD, bestämmelserna i 2 avd. 12 § eller föreskrifter som preciserar dessa krav. Uppfylls kraven i dessa bestämmelser samt kravet på minsta tillåtna driftskompatibilitet får Järnvägsstyrelsen fatta beslut om ibruktagande av den rullande materiel, infrastruktur eller regelsamling som undantaget från TSD avser.</P>
<P class="p459 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft56">Uppfyllande av och överensstämmelse med väsentliga krav</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Direktiv 2001/16/EG och 96/48/EG syftar till att harmonisera Europas järnvägar för att undanröja tekniska hinder för en effektiv järnvägstrafik. Harmoniseringen sker på grundval av väsentliga krav på säkerhet, miljö, hälsa, tillförlitlighet och tillgänglighet, miljöskydd och teknisk kompatibilitet som järnvägssystemet skall uppfylla. Hur de väsentliga kraven skall uppfyllas framgår av specifikationer, kriterier, rutiner m.m. i TSD, som anger hur järnvägsmateriel i form av delsystem och komponenter nödvändiga för driftskompatibilitet skall utformas och hanteras från projekteringsfasen till ibruktagandet. Anmälda organ skall se till att materielen är utformad och används i överensstämmelse med TSD. Det anmälda organet skall också bedöma lämpligheten av att materiel utformad i enlighet med TSD används i en specifik järnvägsmiljö, t.ex. på malmbanan.</P>
<P class="p460 ft26"><SPAN class="ft57">5.3.3.1</SPAN><SPAN class="ft59">Överensstämmelse mellan TSD och direktivets väsentliga krav</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Beslut om utformningen av en TSD vilar alltid på en sammanvägd bedömning. Förslaget till TSD måste vägas mot samtliga väsentliga krav och mot kostnaden för att tillämpa förslaget. Vissa väsentliga krav kommer i praktiken att bli bättre tillgodosedda än andra. Risken för felaktiga avvägningar i processen kan aldrig uteslutas</P>
<P class="p274 ft10">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p16 ft21">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">och de eventuella effekterna av en felaktig avvägning kan bli allvarliga och i vissa fall möjliga att upptäcka först långt i efterhand. Det är därför enligt min mening viktigt att regeringen i artikel <NOBR>21-kom-</NOBR> mittén och vid behandlingen av det andra järnvägspaketet ställer krav på hur arbetet med att bereda TSD:er skall gå till.</P>
<P class="p76 ft1">I dag fattar kommissionen beslut om antagande av TSD efter samråd med den s.k. artikel <NOBR>21-kommittén.</NOBR> Kommissionen svarar efter samråd med artikel <NOBR>21-kommittén</NOBR> också för krav på beredningen av förslag till TSD i den mån sådana inte regleras i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG. Befogenheterna inkluderar rätt att utse gemensamma representativa organ samt viss rätt att ställa krav på deras verksamhet. I praktiken får möjligheterna att styra det i dag enda verksamma gemensamma representativa organets (AEIF) verksamhet bedömas vara otillfredsställande. Kommissionen övervakar i dag sammansättningen av arbetsgrupper inom AEIF, för att åstadkomma en rimlig spridning beträffande representation av sektorns olika intressenter. I övrigt styrs AEIFs beredningsarbete av att existerande nationella standarder och normer skall bilda utgångspunkt för utarbetande av förslag till TSD. En samhällsekonomisk bedömning, som innefattar en samhällsekonomisk kalkyl, skall upprättas för varje förslag till TSD och redovisas för kommissionen och artikel <NOBR>21-kommittén.</NOBR> Härigenom säkerställs att avväganden rörande effekter av förslag TSD med avseende på säkerhet, miljö, tillförlitlighet m.fl. väsentliga krav redovisas. Vanligen görs de samhällsekonomiska bedömningarna också av personer som inte själva varit involverade i utformningen av förslagen till TSD.</P>
<P class="p461 ft1">De vidtagna åtgärderna, särskilt kravet på samhällsekonomiska bedömningar, är viktiga för att tydliggöra de viktigare avvägningar som måste göras i samband med utarbetandet av ett förslag till TSD. De nuvarande kraven borde enligt min mening kompletteras med ytterligare uttryckliga krav på utformningen av gemensamma representativa organs arbete. T.ex. i form av krav på att de samhällsekonomiska bedömningarna skall göras av personer som inte har varit inblandade i utarbetandet av förslagen till normer, eller genom krav på att flera av varandra oberoende gemensamma representativa organ skall finnas tillgängliga och arbeta i konkurrens med varandra. Det är också möjligt att ställa krav på att gemensamma representativa organ skall arbeta med olika alternativa förslag, t.ex. säkerhetsalternativet, lågkostnadsalternativet, kvalitetsperspektivet osv.</P>
<P class="p447 ft10">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft1">Det viktiga är att åstadkomma en garanti för att den sammanvägda bedömningen vid beslutstillfället alltid vilar på ett allsidigt och tydligt beredningsmaterial.</P>
<P class="p68 ft1">Kommissionens brist på möjligheter att effektivt styra arbetet hos gemensamma representativa organ är också ett viktigt motiv bakom förslaget i det andra järnvägspaketet att inrätta en särskild överstatlig järnvägsbyrå (ERA). Det är dock inte möjligt att på grundval av kommissionens förslag ta ställning till om ERA kommer att kunna styra gemensamma representativa organs arbete på ett tillräckligt effektivt sätt.</P>
<P class="p462 ft24"><SPAN class="ft57">5.3.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Järnvägsmateriels överensstämmelse med direktivets väsentliga krav</SPAN></P>
<P class="p62 ft1">Möjligheterna att vidta nationella åtgärder för att begränsa negativa effekter av felaktiga avvägningar i TSD är ganska begränsade. Sverige kan begära revision av en TSD om den inte uppfyller väsentliga krav. Denna möjlighet kan i praktiken endast användas i två fall. För det första om en tillverkare, användare, anmält organ eller Järnvägsstyrelsen har upptäckt att materiel utformad och hanterad enligt specifikationer i TSD inte kan användas i Sverige utan att väsentliga krav åsidosätts och anmäler detta till kommissionen eller regeringen. För det andra om en olycka eller annan mycket påtaglig negativ effekt av användningen inträffar och denna kan härledas till fel i TSD.</P>
<P class="p348 ft1">Anmälda organs uppgift är att kontrollera överensstämmelse och lämplighet. Överensstämmelse kontrolleras mot specifikationer, rutiner och objektiva kriterier i TSD. Lämpligheten är mer problematisk. Den avser lämpighet att använda delsystem och komponenter nödvändiga för driftskompatibilitet i en specifik järnvägsmiljö. Denna kontroll kan endast göras mot de specifikationer och regler om handhavande som gäller i järnvägsmiljön ifråga. Europas järnvägssystem kommer successivt att byggas och användas i enlighet med TSD. Det betyder att järnvägsnät inom TEN och rullande materiel som trafikerar dessa nät delvis och i varierande grad kommer att vara utformade och användas i enlighet med andra specifikationer, rutiner, kriterier m.m. än de som finns i TSD.</P>
<P class="p463 ft2">Mot denna bakgrund är det självklart att ett anmält organ ibland kommer att ha vissa svårigheter att bedöma lämpligheten av användningen av ett delsystem i en viss specifik järnvägsmiljö. För att</P>
<P class="p196 ft10">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft3">SOU 2002:48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p16 ft21">Järnvägssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft1">underlätta de anmälda organens arbete har kommissionen startat ett samarbete mellan anmälda organ som möjliggör smidigt informationsutbyte. Medlemsstaterna har som redan nämnts också försett kommissionen med de specifikationer, regler, rutiner som gäller när TSD inte finns eller är tillämpliga. De anmälda organen kan använda detta material vid bedömning av lämpligheten att använda delsystem i olika järnvägsmiljöer, även om tolkningsproblemen inte skall underskattas.</P>
<P class="p76 ft1">Marknaden för anmälda organ är fortfarande under uppbyggnad och kan knappast betecknas som stabil. Det kan därför inte uteslutas att anmälda organs bedömningar av lämplighet för användning i specifik järnvägsmiljö kan komma att uppvisa brister under överskådlig tid framöver.</P>
<P class="p6 ft1">Jag anser därför att Järnvägsstyrelsens säkerhetstillsyn blir mycket viktig under en övergångsperiod. I praktiken är Järnvägsstyrelsens säkerhetstillsyn den sista garantin för att eventuella brister i de anmälda organens regelverk och bedömningar upptäcks innan det är uppenbart att direktivens väsentliga krav inte uppfylls. Järnvägsstyrelsens säkerhetstillsyn får dock inte genomföras på ett sådant sätt att de anmälda organens arbete ersätts eller dubbleras. De erfarenheter som Järnvägsstyrelsen vinner genom sin tillsynsverksamhet kan också läggas till grund för överväganden om Sverige skall begära revision av TSD:er samt om hur Sverige allmänt skall agera i artikel <NOBR>21-kommittén.</NOBR></P>
<P class="p464 ft10">143</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GQB348d1SOU_2002__48_d1.pdf570069pdfRätt på spåret - del 1https://data.riksdagen.se/fil/82492FFF-455F-41EC-8DBD-48EA80CCFF3BGQB348d2SOU_2002__48_d2.pdf612681pdfRätt på spåret - del 2https://data.riksdagen.se/fil/690588E7-5AC2-45F9-A221-535E4538B2D7GQB348d3SOU_2002__48_d3.pdf479372pdfRätt på spåret - del 3https://data.riksdagen.se/fil/7F8EF66C-DB25-4194-BC8B-4A957D531B52