<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2421337</hangar_id>
 <dok_id>GQB347d1</dok_id>
 <rm>2002</rm>
 <beteckning>47</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2002:47</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>47</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2002-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2002-12-09 00:00:00</publicerad>
 <titel>Våra skatter? - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GQB347d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GQB347d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQB347d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2002 47 d1&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 352px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 600px 302px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 869px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:14px;z-index:-1;width:435px;height:330px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:435px;height:330px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:0px;z-index:-1;width:378px;height:240px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:378px;height:240px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:646px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:423px;height:646px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:164px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:413px;height:164px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:9px;z-index:-1;width:477px;height:268px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:477px;height:268px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:13px;z-index:-1;width:478px;height:264px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:478px;height:264px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:13px;z-index:-1;width:481px;height:267px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:481px;height:267px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:11px;z-index:-1;width:476px;height:290px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:476px;height:290px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:430px;left:25px;z-index:-1;width:462px;height:314px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:462px;height:314px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 226px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:502px;left:0px;z-index:-1;width:451px;height:218px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:451px;height:218px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:380px;left:16px;z-index:-1;width:472px;height:267px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:472px;height:267px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:395px;left:52px;z-index:-1;width:434px;height:265px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:434px;height:265px;}

#page_102 #inl_img1 {position:relative;width:429px;height:3px;}
#page_102 #inl_img2 {position:relative;width:82px;height:3px;}
#page_102 #inl_img3 {position:relative;width:402px;height:3px;}
#page_102 #inl_img4 {position:relative;width:54px;height:20px;}
#page_102 #inl_img5 {position:relative;width:56px;height:10px;}
#page_102 #inl_img6 {position:relative;width:4px;height:5px;}
#page_102 #inl_img7 {position:relative;width:0px;height:5px;}
#page_102 #inl_img8 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_102 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:4px;}
#page_102 #inl_img10 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_102 #inl_img11 {position:relative;width:0px;height:4px;}



#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:347px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:430px;height:347px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:245px;left:11px;z-index:-1;width:479px;height:281px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:479px;height:281px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:9px;z-index:-1;width:474px;height:489px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:474px;height:489px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:382px;left:0px;z-index:-1;width:385px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:385px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:281px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:432px;height:281px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:102px;z-index:-1;width:380px;height:202px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:380px;height:202px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:187px;height:22px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:187px;height:22px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





.ft0{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft1{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft2{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft3{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft4{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft5{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft6{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft7{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft8{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft9{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft11{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft13{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft22{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft23{font: bold 2px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft24{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft25{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft30{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft31{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft34{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft39{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft40{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft41{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft42{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 24px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft44{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft45{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft46{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft47{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft48{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft49{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft50{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft52{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft53{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft54{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft55{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft56{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft57{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft59{font: bold 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft61{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft62{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft63{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft64{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft66{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft68{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft69{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft73{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft74{font: 5px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft75{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft76{font: 5px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft77{font: 5px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft78{font: 4px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft79{font: 5px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft80{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft81{font: 4px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft82{font: 5px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft83{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft85{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft86{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft87{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft88{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft89{font: 2px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft90{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft91{font: 5px 'Arial';color: #010000;line-height: 6px;}
.ft92{font: 4px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft93{font: 5px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft94{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft95{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft97{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft98{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft99{font: italic 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft100{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft101{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft102{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft103{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft104{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft105{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft108{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft110{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft111{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft112{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft113{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft114{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 19px;}
.ft115{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft116{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft117{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft118{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft119{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft120{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft121{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p35{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 343px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: center;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: center;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 358px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 294px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p253{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p255{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 346px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 301px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 301px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: right;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: center;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: center;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: center;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 154px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p521{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: center;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p548{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p557{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 433px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 301px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p655{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 74px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p679{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p680{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p681{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p682{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p692{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 393px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p703{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;background: #e6e5e6;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;background: #e6e5e6;}
.td244{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;background: #e6e5e6;}
.td245{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;background: #e6e5e6;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 642px;}
.tr6{height: 0px;}
.tr7{height: 5px;}
.tr8{height: 18px;}
.tr9{height: 27px;}
.tr10{height: 22px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 19px;}
.tr14{height: 60px;}
.tr15{height: 29px;}
.tr16{height: 59px;}
.tr17{height: 36px;}
.tr18{height: 12px;}
.tr19{height: 10px;}
.tr20{height: 16px;}
.tr21{height: 15px;}
.tr22{height: 8px;}
.tr23{height: 30px;}
.tr24{height: 34px;}
.tr25{height: 4px;}
.tr26{height: 3px;}
.tr27{height: 7px;}
.tr28{height: 13px;}
.tr29{height: 11px;}
.tr30{height: 6px;}
.tr31{height: 32px;}
.tr32{height: 23px;}
.tr33{height: 9px;}
.tr34{height: 2px;}
.tr35{height: 51px;}
.tr36{height: 35px;}
.tr37{height: 53px;}
.tr38{height: 52px;}
.tr39{height: 41px;}
.tr40{height: 42px;}
.tr41{height: 25px;}
.tr42{height: 26px;}
.tr43{height: 39px;}
.tr44{height: 40px;}
.tr45{height: 1px;}
.tr46{height: 24px;}
.tr47{height: 43px;}

.t0{width: 869px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t12{width: 418px;margin-top: 41px;font: 9px 'Arial';}
.t13{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 431px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 272px;margin-left: 59px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 481px;margin-top: 24px;font: 5px 'Arial';}
.t17{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 484px;margin-left: 3px;margin-top: 23px;font: 7px 'Arial';}
.t19{width: 484px;margin-left: 3px;margin-top: 21px;font: 7px 'Arial';}
.t20{width: 470px;margin-left: 1px;margin-top: 19px;font: 5px 'Arial';}
.t21{width: 457px;margin-left: 11px;margin-top: 22px;font: 5px 'Arial';}
.t22{width: 482px;margin-left: 10px;font: bold 11px 'Arial';}
.t23{width: 508px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 451px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 454px;margin-left: 7px;margin-top: 17px;font: 5px 'Arial';}
.t27{width: 430px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 256px;margin-left: 38px;margin-top: 16px;font: 6px 'Arial';}
.t29{width: 232px;margin-left: 153px;margin-top: 3px;font: 6px 'Arial';}
.t30{width: 430px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 183px;margin-left: 220px;margin-top: 16px;font: 5px 'Arial';}
.t32{width: 470px;margin-top: 2px;font: 5px 'Arial';}
.t33{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 376px;margin-top: 35px;font: 6px 'Arial';}
.t37{width: 468px;margin-left: 1px;margin-top: 2px;font: 5px 'Arial';}
.t38{width: 491px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 385px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 432px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 416px;margin-top: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t42{width: 397px;margin-left: 66px;margin-top: 22px;font: 9px 'Arial';}
.t43{width: 187px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 353px;margin-left: 59px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 430px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 430px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 328px;margin-left: 59px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet Bosse Ringholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Genom beslut den 13 juli 2000 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och fram- tida skattestruktur. Utredningens huvuduppgift har varit att lämna en samlad bedömning av hur det svenska skattesystemet bör utformas i en värld med avreglerade och internationaliserade mark- nader samtidigt som de välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på nuvarande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Till särskild utredare förordnades den 13 juli 2000 chefs- ekonomen &lt;NOBR&gt;P-O&lt;/NOBR&gt; Edin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Utredningen antog namnet Skattebasutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Sekreterare i utredningen har varit ekonomen &lt;NOBR&gt;Åsa-Pia&lt;/NOBR&gt; Järliden Bergström (från den 16 oktober 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Till sakkunniga utsågs departementsrådet Lennart Hamberg (från den 13 juli 2000) och departementsrådet Anders Kristoffersson (från den 13 juli 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Att som experter biträda utredningen förordnades kanslirådet Gunnar Forsling (från den 1 januari 2001), utredaren Annika Persson (från den 9 oktober 2000) och professor Jan Södersten (från den 13 juli 2000). Vidare anställdes byrådirektör Torkel Brinkenfeldt som expert under en begränsad period (från den 1 maj t.o.m. den 15 juni, samt den 1 augusti t.o.m. den 31 augusti 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;En referensgrupp till utredningen bildades i november 2000. I gruppen har ingått näringslivets skattesakkunnige Krister Andersson, skattedirektör Vilhelm Andersson, ekonomen Anders Bornefalk, verksjuristen Lars Emanuelsson Korsell, chefsekono- men Håkan Frisén, &lt;NOBR&gt;TCO-ekonomen&lt;/NOBR&gt; Daniel Lind, professor Sven- Olof Lodin, professor Dan Magnusson, &lt;NOBR&gt;TCO-ekonomen&lt;/NOBR&gt; Katarina Magnusson, &lt;NOBR&gt;LO-ekonomen&lt;/NOBR&gt; Mats Morin, professor emeritus Leif Mutén, utredaren Petter Odmark och chefsekonomen Clas Olsson.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p6 ft1"&gt;Utredningen har hållit 17 interna seminarier, dit experter inbjudits för att diskutera frågor som berör uppdraget. Flertalet av dessa resulterade i expertrapporter till utredningen. I juni 2002 presenterade utredningen två bilagor, &lt;SPAN class="ft2"&gt;Våra skatter?, Expertrapporter till Skattebasutredningen, &lt;/SPAN&gt;Volym A och B (SOU 2002:47). De innehåller 13 expertrapporter som inriktar sig på skattefusk och kontroller, internationella aspekter på skatte- och bidragssystem samt alternativa skattemodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;Utredningen har också i samarbete med Ekonomiska Rådet anlitat en rad internationella forskare för att ge en samlad bild av forskningsläget på områden som är centrala för utredningen. Den 1 november 2001 anordnade Ekonomiska Rådet ett seminarium där samtliga uppsatser presenterades. De vetenskapliga rapporterna publiceras i Swedish Economic Policy Review (Vol. 9, No 1, 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande, &lt;SPAN class="ft3"&gt;Våra skatter? &lt;/SPAN&gt;(SOU 2002:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft1"&gt;Uppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Stockholm i november 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;P-O&lt;/NOBR&gt; Edin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;/Åsa-Pia&lt;/NOBR&gt; Järliden Bergström&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p14 ft7"&gt;..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft6"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Uppdraget.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Disposition ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Bakgrund...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;En referensram .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;1.4.1 ............................................Beskattning i tre stationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;1.4.2 .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Stabila baser?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.4.3 .........................Naturlig och skattebetingad rörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.4.4 ..............................Var finns de rörliga skattebaserna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Summering................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft12"&gt;Det svenska .........................................skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det svenska .....................................................skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;En effektiv ............................................................beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.2.1 ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Skattekilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Intresseprincipen ...................eller skatteförmågeprincipen?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;En effektiv .................................................beskattning igen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Skattereformen ..........................................................1990 91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.5.1 ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Resultatet av skattereformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.5.2 .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Fördelningspolitiska effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;2.5.3 .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p13 ft10"&gt;Efter skattereformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Innehåll SOU 202:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Skatter och tillväxt...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;2.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Skattekvot och tillväxt .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;2.6.2 Skatternas betydelse för arbetsutbudet.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;Alternativa modeller för beskattning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;2.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Utgiftsskatt...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;2.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Cash-flowskatt .............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Summering ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Skatteuttag i olika länder.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Skattekvoter .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Utgiftskvoter ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.2.1 Nettokvoter för sociala utgifter ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;En jämförelse av skatten på enskilda baser ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;En jämförelse mellan bolagsskatter i olika länder................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft1"&gt;Effektiv skatt på företag – EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;företagsskattestudie....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;En jämförelse av skatten på individernas inkomster ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Kapitalinkomster........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.5.2 Löntagarnas genomsnittliga och marginella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;beskattning..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;Skillnader i övriga formella skattesatser och regler .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Mervärdesskatter ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Punktskatter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Reformer i ett urval av länder ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Tyskland......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nederländerna ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;3.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Skatteamnesti..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Skattesamarbete mellan länder ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Neutralitetsbegreppen...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Skatteavtal ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft20"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;SOU 2002:47 SOU&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Utflyttning av kapital.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Utflyttning av verksamheter och vinster..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;CFC-lagstiftning.........................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Internprissättning .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Utflyttning av personer .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Pensioner .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Gränsgångare...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-skatterätten.....................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Det legala ramverket ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.6.2 &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; inflytande över ländernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skattesystem ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Ett utvidgat samarbete inom EU...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.7.1 Gemensamt momssystem inom EU..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.7.2 EU:s syn på beskattning av elektronisk handel.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;EU:s sparandedirektiv.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;EU:s uppförandekod ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;EU:s företagsskatterapport ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Ett utvidgat EU...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Skatteparadisen.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Arbetet inom OECD.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.9.1 OECD:s arbete mot skadlig skattekonkurrens ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;4.9.2 OECD:s arbete på området elektronisk handel........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;GATT och WTO....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summering..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Likformig kapitalbeskattning? ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Grundläggande antaganden ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft1"&gt;Den internationella kapitalmarknaden ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Beskattning av företagens kapitalavkastning i en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;internationaliserad värld.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Kapitalavkastningskravet är internationellt bestämt............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Allmänt om bolagsskatt och företagsbeslut .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td18"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 202:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Vad avses med marginell och intramarginell investering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;och bolagens marginalskatt? .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;5.5.1 Var investerar företagen?.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Ändrad bolagsskatt ger långsiktiga struktureffekter...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Olikformig beskattning av eget och främmande kapital.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft1"&gt;5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Beskattning av hushållens kapitalinkomster........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Rätt att kvitta bort bolagsskatt – s.k. imputation eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;avräkningssystem...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;5.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Skatt på hushållens kapitalinkomster .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Fördelningen mellan skatt på arbete och kapital .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;5.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Likformighet i första ledet ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;5.10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Likformighet i andra ledet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;5.10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Hur hantera olikformighet?....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Svenskt sparande volym och struktur ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Olikformighet som protektionism.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Indirekt beskattning, gränshandel och skattekonkurrens...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Alkohol- och tobaksskatt......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Mervärdesskatt.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Destinationsprincipen och EU ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;E-handel .................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Vad är &lt;NOBR&gt;e-handel?.......................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;E-handelns&lt;/NOBR&gt; utveckling .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;E-handel&lt;/NOBR&gt; och inkomstbeskattningen......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Internationella inkomstskattefrågor.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;E-handel&lt;/NOBR&gt; och den indirekta beskattningen.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;EU:s regelsystem .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Situationen i länder utanför EU..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;6.5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;Internationellt samarbete ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft20"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;SOU 2002:47 SOU&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Demografisk utveckling och migration.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;Den demografiska utvecklingen............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.1.1 En ökning av försörjningsbördan ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft1"&gt;Ålderssammansättningen påverkar utgifterna...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.1.3 Demografins betydelse för internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skattekonkurrens ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Europas välfärdsval .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Migrationen ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.2.1 Internationell rörlighet bland högskoleutbildade .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rörligheten bland studenter.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.2.3 Varför flyttar man ut…...............................................277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;7.2.4 …och varför återvänder man?....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.2.5 Vilken betydelse kan EU utvidgningen få? ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;Socialförsäkringar och beskattningen av arbetskraften .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.3.1 Svensk beskattning av arbetsinkomster i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;till omvärlden...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Neutralitet mellan systemen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;7.3.3 Vilka principer bör råda? ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Expertskatten..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Summering..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Beräkning av den svarta ekonomin .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;Beräkningar av den svarta sektorn i Sverige..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;8.1.1 Disponibelinkomstmetoden och &lt;NOBR&gt;BNP-metoden......&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;8.1.2 Oförklarade tillgångar i finansräkenskaperna ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;8.1.3 Riksbankens beräkningar av den oförklarade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;kontantanvändningen .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;8.1.4 Resultat från beräkningar enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;skattebasmetoden........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Internationell jämförelse av den svarta sektorn ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Summering..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft20"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Innehåll SOU 202:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Skattebasernas utveckling under &lt;NOBR&gt;1990-talet................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Skattekvotens utveckling ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;En studie av skattebasernas utveckling ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;Naturlig rörlighet.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Internationell konkurrens? .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft1"&gt;9.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;Skattefel och skattefusk?.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p15 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft6"&gt;Gränsöverskridande förfaranden på olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft6"&gt;skatteområden..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Punktskatteområdet ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Uttag av punktskatter..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Fusk med punktskatter ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Olja och bensin ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Mervärdesskatteområdet.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Uttag av mervärdesskatter.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;Fusk på mervärdesskatteområdet ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Inkomst- och förmögenhetsskatter......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.3.1 Beskattning av privatpersoners inkomster från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;utlandet.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.3.2 Skattefusk med privatpersoners inkomster och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;tillgångar...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.3.3 Internationell beskattning av företag .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Fusk med företagsskatter........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Socialförsäkringsavgifter .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Uttag av socialavgifter .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Fusk med socialavgifter...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Bedömning av framtiden.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Punktskatteområdet ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Mervärdesskatteområdet .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;10.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Inkomstskatter, förmögenhetsskatter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;socialavgifter.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;SOU 2002:47 SOU&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft6"&gt;Energi- och miljöskatter ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Energiskatter...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;11.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Kort historik .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;11.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Bensinskatt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;11.1.3 Skatt på elektrisk energi och eldningsolja...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Miljöskatter.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Internationell konkurrens och samarbetet inom EU...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Energiskattebasernas rörlighet ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;11.4.1 Undantags- och nedsättningsregler i EU................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;11.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Vägtrafikbeskattningen............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;11.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Obeskattade bränslen...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summering..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Skattekontroll och preventiv effekt .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Preventiv effekt ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Attityder .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sociala normer och skattefullgörande...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Skatt, risk och brott ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;12.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Vem begår skattebrott?............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;12.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;Organisatoriska aspekter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;skattebrottsutredningarnas utformning..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;12.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;Utvärdering av Ekobrottsmyndigheten..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;12.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;Utvärdering av skattebrottsenheterna ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;12.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;Utvärdering av myndighetssamverkan....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summering..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Informationsinhämtning och kontroll ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Skatteförvaltningens kontrollstrategi ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Nationellt arbete ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Internationell skattekontroll .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;Kontrolluppgifter från utlandet...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p30 ft1"&gt;Betalningsstatistik från Riksbanken........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Innehåll SOU 202:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Medgivandesystemet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Punktskatterna och suspensionsordningen ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.3.5 Handräckning från utländsk skatteförvaltning......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.3.6 Framtida strategier i kontrollarbetet ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Indrivning av svenska skatteskulder i utlandet....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Skatteadministrationen i Sverige och andra länder..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;427&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;13.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;Kostnader för skattesystemen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;428&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Avvikelser inom den svenska beskattningen .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Skatteavvikelser......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.1.1 Skatteavvikelser på området förvärvsinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;(inkomster av tjänst och näringsverksamhet)........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.1.2 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Kapitalinkomster .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Mervärdesbeskattningen..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Punktskatter.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Skattesanktioner ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Förmögenhetsskatten............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;14.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Förmögenhetssammansättningen...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Arvs- och gåvoskatten...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summering .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft6"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft22"&gt;Sammanfattande resonemang och ställningstaganden ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft6"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Stora och små problem..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;Demografisk utveckling medför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft1"&gt;finansieringsproblem på lång sikt ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Bättre fördelningseffekt ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Skattefel och skatteförbättringar..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;De nya problemen....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.2.2 De gamla inhemska skattefelen...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Svenska skatter i relation till andra länders..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft20"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;SOU 2002:47 SOU&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kapitalinkomstbeskattningen................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Bolag..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;Individernas kapitalinkomster .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.4.3 En liten men viktig skattereform.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Konsumtionsbeskattningen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Mervärdesskatter ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Punktskatter .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Beskattningen av arbetskraft .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;472&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;Den demografiska utvecklingen ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;472&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Migrationen...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-utvidgningen......................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.6.4 Rörlighet av skatte- och/eller bidragsskäl?.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Expertskatter ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Framtida internationellt samarbete.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Skatteavtal.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.7.2 Samarbetet inom EU och OECD ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;15.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;Internationell skattekontroll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;informationsinhämtning ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.8.1 Service lika viktigt som kontroll..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.8.2 En kunskapsbaserad skattekontroll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;skattebrottsbekämpning ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;486&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.8.3 Åtgärder för att minska det gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;fusket.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft1"&gt;15.8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;En effektiv förvaltning .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p13 ft23"&gt;Referenser.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p13 ft7"&gt;Bilagor ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft6"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p13 ft2"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;Kommittédirektiv..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p14 ft1"&gt;501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p13 ft2"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;Värdepappersfonders internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft8"&gt;konkurrenssituation ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft1"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Skattebasutredningen bedömer att det finns goda skattemässiga förutsättningar att även i framtiden kunna finansiera ett väl fun- gerande välfärdssamhälle på dagens ambitionsnivå. En förutsättning är dock att Sverige även framöver kan vårda och utveckla skattesystemet minst lika bra som under de senaste två decen- nierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Många av de förändringar som blir nödvändiga tar lång tid att genomföra. Att vänta tills problemen växer sig så starka och uppen- bara att alla inser nödvändigheten av förändring kan underlätta beslutsfattandet på kort sikt men det är en dyrbar väg. Den leder till välfärdsförluster för medborgarna och oftast också till sämre beslut om hur förändring bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Det faktum att det saknas tidsangivelser i anslutning till våra förändringsförslag betyder sålunda inte att vi anser att de kan vänta. Tvärtom är vår mening att ju snarare anpassningarna kom- mer, desto bättre för Sverige, den svenska välfärden och Sveriges invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft6"&gt;Demografisk utveckling medför finansieringsproblem på lång sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Efter år 2008 påbörjas en förskjutning av den demografiska struk- turen. Samtidigt som den totala befolkningen fortsätter att öka, minskar befolkningen i aktiva åldrar. Utvecklingen sker dessutom parallellt med att inträdet i arbetslivet sker senare. Vi får en större andel av befolkningen som ska försörjas av en allt mindre del. Det innebär en utmaning för välfärdspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Sverige är dock inte ensamt om detta problem. Mellan 1999 och 2030 står flertalet länder i Europa inför en kraftigare anpassning än Sverige. Av detta skäl är det sannolikt att Sverige inte står inför ett ökat internationellt tryck på skattesänkningar, då många andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;länder står inför behovet att öka sina skatteinkomster för att bevara den offentliga välfärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Denna långsiktiga demografiska utveckling är dock inte i första hand ett skattetekniskt problem. Dessutom ligger det nästan helt och hållet bortom utredningens tidsperspektiv. Men försörjnings- börda är inte bara en fråga om demografi. Det handlar också om hur mycket befolkningen i aktiv ålder väljer att förvärvsarbeta och hur effektiviteten i produktionen utvecklas. Här har skattesystemet stor betydelse och dess huvudsakliga utformning bör också be- stämmas utifrån sådana överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft6"&gt;Tre dominerande skattebaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Sveriges har tre helt dominerande skattebaser. De utgörs av dels all den produktion som sker inom Sveriges gränser, dels alla inkomster som tillfaller hushåll som är bosatta i Sverige, dels allt som kon- sumeras inom Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Alla dessa tre baser har ett nära samband med den svenska bruttonationalprodukten. Att vårda skattebaserna är alltså i stor utsträckning detsamma som att vårda BNP. En väsentlig utgångs- punkt är därför att skatterna inte alltför mycket ska minska de grundläggande ekonomiska incitamenten för hushållen att välja förvärvsarbete på marknaden i stället för fritid eller arbete i eget hushåll. En andra utgångspunkt är att skatterna inte ska snedvrida de ekonomiska incitamenten för hushållens konsumtionsbeslut och företagens produktionsbeslut. Utan att förringa problemen med svartarbete och annan form av illegal och legal skatteundan- dragande verksamhet är det här som huvudfokus måste ligga vid utformningen av dagens och morgondagens skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Dagens svenska skattesystem har i det stora hela en rationell utformning sett från den ekonomiska tillväxtens utgångspunkter. Ju lägre och likformigare marginalbeskattning olika beslutsalter- nativ har, desto mindre är risken för snedvridning av produktions- och konsumtionsbeslut och därav följande välfärdsförluster. Lägsta möjliga marginalskatt kan uppnås genom att man tillämpar bredast möjliga baser och genom att man så långt som möjligt undviker nedsättningar och undantag från beskattningen. Att bredda skatte- baser och därmed kunna sänka marginalskatterna, var huvud- ambitionen i 1990 91 års skattereform. Det har också varit en huvudtanke i våra överväganden där det bl.a. handlar om att kritiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;ompröva olika existerande avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteavvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Skattefel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Det samlade skattefelet det samlade skatteintäktsbortfallet p.g.a. att gällande skatteregler av olika skäl inte tillämpas fullt ut uppgår till cirka 4 procent av BNP, eller 8 procent av skatteintäkterna. Två tredjedelar av detta kan hänföras till den svarta sektorn, dvs. oredo- visade företagarinkomster och svartarbete. En tredjedel har kopplingar till olika internationella transaktioner. Skattefelet, mätt som andel av BNP, har inte ökat under de senaste två decennierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;De nya skattefelen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;I utredningens uppdrag ligger att särskilt beakta de skattefel som uppkommer p.g.a. ekonomins internationalisering och ny teknik. Det handlar framför allt om fyra typer av problem, vilka också har en potential att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Det är idag alltför lätt och lönsamt att ur skattesynpunkt gömma finansiella förmögenheter och deras avkastning i utlandet. Riksskatteverket bedömer förlusten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;inkomst-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;förmögenhets-,&lt;/NOBR&gt; arvs- och gåvoskatterna till minst 8 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Det existerar ett omfattande momsfusk, bland annat i olika former av skenexport. Här kan det handla om ett skattebortfall på 5 10 miljarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Skatteparadisen erbjuder i första hand företagen många olika möjligheter att undkomma skatt i hemlandet. Uppskattningsvis omfattar fusket cirka 2 5 miljarder, enligt Riksskatteverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Det förekommer omfattande illegal införsel av främst alkohol, tobak och bränslen. Bortfallet kan uppgå till 2 4 miljarder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;Av de av RSV beräknade totala skattefelen svarar dessa för mellan en fjärdedel och en tredjedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Vi bedömer dock att den största ökningen av problem med internationell anknytning kommer på områden som idag är ganska små, mätt i skattebortfall, och som inte handlar om fusk och illegal verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De allvarligaste problemen uppkommer när inkonsekventa skatter leder till starka incitament för företagen att flytta produktion till annat land. EU:s nya regler för beskattning av e- handel och telekom är exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En skärpt skattekonkurrens genom ökad gränshandel kan leda till skatteförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Internationella regelverk, i första hand inom EU, kan tvinga fram skattesänkningar. EU:s nuvarande syn på delar av svensk energibeskattning är exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;För att förhindra att dessa nya, legala och illegala, problem ökar måste det internationella samarbetet intensifieras. Det kräver större politiska ansträngningar och mer resurser till skatteförvaltningen. Även strategiska sänkningar av marginalskattesatser bör övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft25"&gt;De gamla inhemska skattefelen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Den gamla typen av skattefel svarar dock för minst två tredjedelar av de samlade skattefelen. Svart arbete och oredovisade företagar- inkomster är de helt dominerande illegala verksamheterna. Visser- ligen ökar inte dessa fel, räknat som andel av BNP, men det finns delvis nya och oroande inslag i utvecklingen. Inte minst gäller det den attitydförskjutning som gjort det socialt acceptabelt i de flesta sammanhang att öppet berätta om sin egen brottsliga verksamhet med koppling till svart arbete. Där överskrids en gräns, på ett sätt som med tiden kan medföra en allvarlig urholkning av inhemska skattebaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft6"&gt;Svenska skatter i relation till andra länders&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Det svenska skatteuttaget skiljer sig från skatteuttaget i andra länder. Vi har den högsta bruttoberäknade skattekvoten bland &lt;NOBR&gt;OECD-länderna.&lt;/NOBR&gt; En förhållandevis stor del av skillnaderna i skatteuttag beror dock på skillnader i utformningen av skatte- systemen. Exempelvis beskattar Sverige transfereringar medan de i andra länder ofta är obeskattade eller t.o.m. utformade som skatte- avdrag istället för bidrag. Egenavgifter som ligger utanför skatte- systemet är också vanliga. När skattekvoterna nettoberäknas blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;skillnaderna mellan länder inte lika stora. Befolkningssamman- sättningen påverkar också skattekvoten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Rent allmänt kan dock sägas att Sverige vanligtvis framstår som det land som har högst skatt i relation till BNP. Till stor del speglar det en större ambition när det gäller offentlig välfärd. Sverige till- hör i det sammanhanget en grupp nordeuropeiska stater med lik- artade välfärdsambitioner. Sverige har också oftast bland de högsta skatteuttagen på var och en av de olika skattebaserna. Detta gäller dock inte bolagsbeskattningen. Sverige har också relativt få undan- tag i beskattningen, exempelvis i form av grundavdrag och skatte- reduktioner. En följd av detta blir en låg marginalbeskattning, sedd i förhållande till det totala skatteuttaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft6"&gt;Kapitalbeskattningens huvudkonstruktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Den huvudkonstruktion av det svenska skattesystemet som den stora skattereformen skapade innehöll några viktiga karaktäristika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Både bolagsvinster och arbetsinkomster dubbelbeskattas. &lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Ränteinkomster enkelbeskattas i hushållsledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;I produktionsledet beskattas både vinst och löner med en skattesats på omkring 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;I hushållsledet beskattas utdelningar och reavinster med en proportionell &lt;NOBR&gt;30-procentig&lt;/NOBR&gt; skatt. För en bred majoritet av inkomsttagare är marginalskatten på arbetsinkomster också cirka 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En minoritet av inkomsttagare med höga arbetsinkomster träffas av progressivitet i form av en särskild statlig skatt. Mot- svarande progressivitet finns dock inte för kapitalinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Med anledning av denna sistnämnda olikformighet mellan marginalbeskattningen av höga arbetsinkomster och kapital- inkomster krävs ett särskilt regelverk för att i fåpersonersägda bolag avgöra vad som ska beskattas som arbets- respektive kapitalinkomst. Detta är de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Enligt vår bedömning väger, i dagens mer internationaliserade ekonomi, argumenten för dessa huvudlinjer ännu tyngre än de gjorde för 10 15 år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft25"&gt;Beskattningen av företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;I en liten öppen ekonomi gäller att kapitalavkastningskravet är internationellt bestämt, varför det sannolikt är svårt för ett land som Sverige att kraftigt avvika i nivå på bolagsbeskattningen. Sverige tillhör de länder inom OECD som har lägst bolagsskatt. Vi menar att Sverige bör behålla sin position med en internationellt sett konkurrenskraftig bolagsbeskattning. Den bör uppnås genom att tillämpa bredast möjliga bas och en låg skattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sverige bör dock inte medverka till att den internationella skattekonkurrensen på detta område tenderar att bli ett s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;race to the bottom. &lt;/SPAN&gt;I dagsläget finns därför ingen anledning att förändra den svenska bolagsskattesatsen. I en framtid där viktiga länder inom EU skulle gå före och sänka bolagsskatten bör Sverige ha en beredskap att följa med ner till en skatt på 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Det finns heller ingen anledning att förändra skattevillkoren för fåmansbolag. De skattevillkor som gäller för &lt;NOBR&gt;3:12-bolagen&lt;/NOBR&gt; är, enligt vår bedömning, från investeringssynpunkt marginellt fördel- aktigare än övriga bolags. Regelverket är dock mer komplicerat för &lt;NOBR&gt;3:12-bolagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Inom företagsbeskattningens område finns ett antal skatte- avvikelser som tillsammans kan beräknas medföra ett skattebortfall på 15 miljarder år 2003. De två största avvikelserna är ungefär lika stora och svarar sammantaget för uppskattningsvis cirka 11 miljar- der. Den ena utgörs av företagens möjligheter att avsätta vinst- medel till periodiseringsfonder. Den andra är nedsättningen av socialavgifterna för lönesummor upp till 850 000 kronor. Dessa två avvikelser är samtidigt de som lättast kan ifrågasättas. Enligt vår bedömning saknar dessa påtagligt positiva tillväxteffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;Skatt på hushållens kapitalinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Sverige har en proportionell beskattning av hushållens kapital- inkomster. Många andra länder lägger ihop kapitalinkomster och arbetsinkomster och beskattar den samlade inkomsten efter en progressiv skala. Det innebär att Sverige på marginalen har en betydligt lägre beskattning av kapitalinkomster än flera stora eko- nomier i Europa. Många länder har dock omfattande grundavdrag för kapitalinkomster. Vid skatt på aktieutdelning medger flera länder avräkning för bolagsskatt. I t.ex. Finland betalar därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft20"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;ägarna inte någon skatt på aktieutdelning från finska bolag. Vår proportionella beskattning av kapitalinkomster innebär också att marginalskatten på arbete i Sverige är högre än på kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Vår syn är att skattesatsen på hushållens kapitalinkomster måste bli en kompromiss mellan internationella hänsyn och kravet på likformighet mellan kapital och arbete. Under nuvarande för- hållanden är den existerande skattesatsen på 30 procent en rimlig avvägning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft25"&gt;Uppskjuten skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;I ett strikt ekonomiskt perspektiv bör alla inkomster löpande belastas med skatt. Möjligheten för hushållen att skjuta upp skatt finns framför allt på två områden, värdestegringsvinster på aktier och fastigheter och kollektiva och individuella pensionsavsätt- ningar. Dessa system har en rad allvarliga avigsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De innebär stora inkomstförluster för den offentliga sektorn, (de kan beräknas till 36 miljarder år 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De snedvrider ekonomiska beslut i företag och hushåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De medverkar till att driva upp marginalbeskattningen på andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De har överlag en stark negativ fördelningspolitisk effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De skapar skatteproblem när de skattskyldiga rör sig över nationsgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft25"&gt;&lt;NOBR&gt;Förmögenhets-,&lt;/NOBR&gt; arvs- och gåvoskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Förmögenhetsskatten beräknas inbringa drygt 5 miljarder till stats- kassan år 2003. Det finns ingen annan skattebas som är så domine- rad av undantag och nedsättningar. Därför går det med hjälp av laglig skatteplanering ofta att komma undan skatten. Arvs- och gåvoskatten inbringar &lt;NOBR&gt;2-3&lt;/NOBR&gt; miljarder. Den går också ofta att undvika om man har kännedom om uppläggen. Ibland innebär den dock påtagliga problem för familjeägda företag vid arvskiften, den s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;generationsskiftesproblematiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Skatterna på arv, gåvor och förmögenheter har dock en påtaglig vertikal omfördelande effekt, dvs. de minskar skillnaderna i inkomst mellan hushåll med stora förmögenheter och höga in- komster och hushåll med sämre ekonomi. Man kan se förmögen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;hets-,&lt;/NOBR&gt; arvs- och gåvoskatterna som ett progressivt inslag i kapital- inkomstbeskattningen. Däremot innebär dagens utformning av dessa skatter stora horisontala orättvisor. Det betyder att skatterna är godtyckliga och orättvisa mellan olika grupper av förmögna hushåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Den nuvarande konstruktionen av dessa skatter strider därmed mot några av de viktiga grundprinciperna i vårt skattesystem. Det är smala baser med höga marginaleffekter, mängder av undantag och nedsättningar som skapar starka incitament till rent skatte- betingade beslut hos hushåll och i företag, såväl legala som illegala. Det är två omfattande och svårkontrollerade lagstiftningskomplex som tillsammans inbringar mindre än en procent av de totala skatteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;En liten men viktig skattereform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Den svenska kapitalbeskattningen, tillsammans med beskattningen av arv och gåva, innehåller å ena sidan skattelättnader i form av undantag som skapar stora skattebortfall och negativa fördel- ningseffekter. Å andra sidan finns, i ett fiskalt perspektiv, ineffek- tiva skatteskärpningar i syfte att skapa positiva fördelningseffekter. Bägge sidor bidrar till orationella ekonomiska beslut och totalt ger de ett stort minus för skatteinkomsterna. Det ser utan tvivel ut som att det finns goda möjligheter att göra en rockad som kan gynna alla intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Mot denna bakgrund finner vi det välmotiverat att låta en parla- mentariskt tillsatt kommitté se över hela detta beskattningsområde. Huvudmålen bör vara att med hjälp av bredare baser, lägre marginalbeskattning och förenklingar åstadkomma ett ekonomiskt rationellare, robustare och mer rättvist skattesystem. Detta bör gå att åstadkomma genom att byta skatteavvikelser som har över- vägande negativ fördelningskaraktär mot sänkningar av marginal- beskattningen som har positiv fördelningseffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;De främsta kandidaterna på skatteavvikelser som kan avskaffas bör vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Skatteavvikelser för pensionsavsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Nedsättningen av arbetsgivaravgiften med viss inriktning på mindre företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Periodiseringsfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft20"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft1"&gt;Dessa kan bytas mot:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Ett slopande av arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 (bl.a. makar och bröstarvingar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En breddning av basen för förmögenhetsskatten till samtliga makroekonomiskt viktiga förmögenhetstillgångar och en kraf- tig sänkning av skattesatsen. Om detta skulle anses stöta på alltför svåra problem bör förmögenhetsskatten helt slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En betydande höjning av ersättningstaken i &lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; sjuk- och föräldraförsäkring för att sänka marginaleffekterna i dessa inkomstskikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En höjning av barnbidragen och en eventuell momssänkning för att säkerställa en god vertikal fördelning bör också kunna ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En eventuell sänkning av bolagsskattesatsen till 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Utrymme kan även skapas för att även sänka den statliga inkomstskatten något, under förutsättning att rockaden på den förstnämnda sidan blir tillräckligt omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft1"&gt;Ett övergripande krav måste dock vara, i likhet med den tidigare stora skattereformen, att den vertikala inkomstfördelningen inte får försvagas. Höginkomsttagarna måste alltså betala sina egna skattesänkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;EU och hushållens kapitalinkomstskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Sveriges har olika regler för uttag av avkastningsskatt mellan svenska och utländska pensionsförsäkringar. Den som tecknat försäkring i utlandet är själv ansvarig för att betala in avkast- ningsskatten, till skillnad mot de personer som tecknat försäk- ringar i svenska bolag där företaget betalar in skatten. Från svensk sida bedöms reglerna som neutrala. Det finns dock en uppenbar risk att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förbjuder Sverige att på detta sätt beskatta utländska försäkringar. Utländska försäkringsbolag får då en kon- kurrensfördel. Ett annat betydelsefullt område som kan påverkas av den &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; utvecklingen gäller skillnaden mellan avdrags- rätten för pensionssparande i svenska och utländska bolag samt skillnaden i avkastningsskatt. En höjning av avkastningsskatten för privata pensionsförsäkringar skulle minska detta problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Avkastningsskatten är i ekonomisk mening en skatt på indi- videns kapitalavkastning och inte en skatt på försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Vi föreslår därför att skattskyldigheten för avkastningsskatten flyttas från bolagen till individerna. Avkastningsskatten i bolagen ska då endast fungera som en preliminär källskatt, i likhet med dagens konstruktion för banker och fondbolag. Ett annat problem som har liknande karaktär är schablonintäktsbeskattningen av fondbolag. Även här bör skatten flyttas till individen och schablon- intäktbeskattningen ersättas med en preliminär källskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Inom EU pågår ett arbete med ett direktiv för beskattning av räntor, det s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;sparandedirektivet. &lt;/SPAN&gt;Syftet med förslaget till direktiv är att möjliggöra en effektiv beskattning av ränteinkomster i spararens hemviststat. Enligt direktivet ska berörda länder utbyta information om inkomster från sparande med varandra. Sparande- direktivet får dock inte full effekt förrän år 2010. Förhandlingar pågår fram till den sista december 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;I dagsläget har Sverige ett omfattande antal bilaterala avtal om informationsutbyte. Arbetet med att utöka dessa bör fortsätta. Om sparandedirektivet träder i kraft som planerat kommer informa- tionsutbytet mellan länder att avsevärt förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;Konsumtionsbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft25"&gt;Mervärdesskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Sverige och Danmark är de länder inom EU som har den högsta mervärdesskattesatsen, med en normalskattesats på 25 procent. Inom EU är den lägsta tillåtna normalskattesatsen 15 procent och det finns ingen övre gräns. Länderna har rätt att avvika nedåt från sin normalskattesats inom vissa varu- och tjänsteområden. Länder- na kan tillämpa två nivåer för sådana nedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Momsen kan i mångt och mycket betraktas som EU:s gemen- samma skattebas. Den är basen för delar av våra &lt;NOBR&gt;EU-avgifter.&lt;/NOBR&gt; Mervärdesskatteområdet är också, tillsammans med punktskatte- området, det område där EU har mest långtgående planer på sam- arbete. På lång sikt kan det finnas risk för att det blir svårt för ett enskilt land inom EU att avvika avsevärt när det gäller momsskattesats. Detta gäller p.g.a. en ökad gräns- och Internet- handel. Men framför allt kommer det att bli svårt att avvika påtagligt om EU förverkligar sina strävanden att internt övergå till den s.k. ursprungslandsprincipen. Det skulle innebära att vid export och import inom EU belastas varor och tjänster med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;produktionslandets momsskattesats – inte som nu med konsum- tionslandets moms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Sett i ett längre perspektiv bör Sverige ha en beredskap att minska gapet mellan vår &lt;NOBR&gt;25-procentnivå&lt;/NOBR&gt; och EU:s miniminivå på 15 procent, under förutsättning att det utvecklas ett starkt konvergenstryck inom EU. En rimlig ambition vore då att komma ned till 20 procent. Enligt vår bedömning skulle en halvering av gapet komma att avsevärt mer än halvera de problem som följer på dagens nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Ett första tämligen odramatiskt steg, som dessutom har andra fördelar, vore att rensa bland momsnedsättningarna. Den särskilda matmomsen och vissa andra nedsättningar saknar enligt vår mening tillräckligt starka skäl för att avvika från normalskattesatsen. Vår bedömning är att det går att öka momsens likformighet i sådan utsträckning att det räcker till att sänka dess generella nivå till 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Men momsbasen är i många avseenden en av de verkligt breda och stabila skattebaserna. Därför bör förstahandsalternativet vara att stanna vid 22 procent. Först om det politiska trycket eller konkurrenstrycket blir allt för starkt bör Sverige gå vidare. Moms- gapet inom EU kan dock möjligen komma att minska från andra hållet. Flera stora länder inom EU har redan i utgångsläget stora budgetunderskott och dessutom en besvärlig demografisk utveck- ling framför sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;EU och tjänstemomsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;För tjänster till konsument är redan nu den s.k. ursprungs- landsprincipen förhärskande inom EU. Den innebär att huvud- regeln är att mervärdesskatten tas ut där producenten har etablerat sin verksamhet, oavsett var kunden är bosatt. Den gäller vid e- handel, exempelvis när musik, information, datorprogram, under- visning etc. säljs över Internet. Det gäller också webbtjänster, telefonitjänster, &lt;NOBR&gt;betal-TV&lt;/NOBR&gt; program, advokattjänster, annonsering, datatjänster och speltjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;De länder som har en låg mervärdesskattesats kan dra fördel av detta, inte bara genom att de får skatteinkomster från andra länders konsumtion, utan också för att denna typ av produktion kommer att flytta dit. För Sverige kan detta på sikt innebära allvarliga problem. Eftersom de nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; innebär att dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;tjänster måste beskattas med full moms, måste Sverige och andra högskatteländer sänka sina normalskattesatser om de vill undvika denna typ av skattekonkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Detta utgör också ett typiskt exempel på EU:s inställning. Det får inte finnas några skatteregler som hindrar eller bromsar struk- turomvandling eller handel mellan &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Däremot bekämpas inte alls lika kraftfullt skatteregler som skapar ekonomiskt osunda incitament till strukturomvandling och gränsöverskridande handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Vi menar därför att Sverige med kraft bör verka för att en specialskattenivå för &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; och liknande tjänster tillåts inom EU, dock bör länderna inte tillåtas sätta lägre nivå än 15 procent. Ett sådant krav bör för övrigt gälla alla internationellt konkurrens- utsatta områden där EU väljer att tillämpa ursprungslands- principen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;Punktskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;När Sverige år 2004 fullt ut måste börja tillämpa EU:s höga införselkvoter på alkohol och tobak uppstår en situation som kommer att leda till skatteförluster. Sverige har två handlings- alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Antingen behåller man de höga svenska punktskatterna. Då ökar den legala införseln och inköpen i Sverige minskar. Därmed förlorar den svenska staten skatteintäkter på uppskattningsvis 2 4 miljarder. Vinnare blir dels de konsumenter som kan öka sina inköp i utlandet, dels utländska stater som erhåller större skatte- inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft1"&gt;Alternativet är att Sverige sänker punktskatterna till nivåer som är mer normala i ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; Bortfallet av skatt blir i detta fall sannolikt något större, uppskattningsvis 3 5 miljarder. För- lorare blir, förutom svenska staten, de som försörjer sig på illegal införsel. Ensamma vinnare blir de som gör sina inköp i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Från en begränsad skattesynpunkt är sannolikt den senare modellen att föredra. Den innebär mindre orättvisor mellan olika konsumentgrupper och begränsar den illegala verksamheten. Men bedömningar ur folkhälsosynpunkt bör också vägas in och dessa ligger utanför såväl vår kompetens som vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Energi- och miljöskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Möjligheterna för &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; att tillämpa undantag från och nedsättningar av energiskatterna för industrin kan komma att begränsas. I första hand kan det handla om att Sverige måste tillämpa industrins nedsättning av &lt;NOBR&gt;CO2-skatten&lt;/NOBR&gt; generellt för hela näringslivet. Då handlar det om ett skattebortfall på uppskatt- ningsvis 5 6 miljarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Om Sverige skulle tvingas sänka dessa energiskatter vore det inte endast en förlust för statens inkomster, utan också en förlust för den svenska och globala miljön. Därför bör såväl Sveriges politiska ledning som dess tjänstemannanivå även fortsättningsvis anstränga sig maximalt för att övertyga EU om att dess nuvarande stånd- punkt är olycklig både ur ett ekonomiskt och ur ett miljömässigt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft25"&gt;Drivmedelsskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Det förekommer stora skillnader mellan länder när det gäller hur man beskattar bensin och diesel. Det finns dock starka krafter inom Europa som verkar för att kostnaderna för vägnätet i första hand ska finansieras genom vägavgifter – inte drivmedelsskatter. Om så blir fallet, utvecklas ett starkt tryck mot Sverige att vandra samma väg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Idag arbetas på olika håll med utveckling av effektiva metoder att debitera sådana avgifter. Särskilt alternativet med elektronisk debitering framstår som såväl smidigt som ekonomiskt och miljö- mässigt rationellt. Därutöver finns det också fördelar i att växla en skatt mot en förbrukningsanknuten avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;Obeskattade bränslen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;En ytterligare faktor som kan påverka den svenska beskattningen av bränslen är importen av obeskattade bränslen. Torv, ved, sopor och vissa andra bränslen är obeskattade i Sverige. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har användningen nära fördubblats. Det motsvarar ett skattebortfall på omkring 8 miljarder. Utveckling förväntas fort- sätta. På sikt kan det bli önskvärt att bromsa denna utveckling. En möjlighet är då att beskatta även dessa bränslen mer likformigt med andra bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft20"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;Migration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Inom hela EU sker i dagsläget förhållandevis lite migration såväl mellan som inom länderna. Migrationen utgör därför i dagsläget inget hot mot skattebasen arbete i Sverige. Det finns inte heller påtagliga indikationer på att arbetskraftens rörlighet över nations- gränser är starkt påverkad av skillnader i ländernas skattesystem. Däremot kan kombinationen skatte- och välfärdssystem attrahera olika hushåll. Under perioder av livet är många hushåll netto- betalare till systemet och kan därför vinna på att flytta till ett lågskatteland. I andra skeden av livet kan det bli fördelaktigt att välja ett land som erbjuder ett bra bidrags- och försäkringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;För att minimera den påverkan på migrationen, som härrör från olikheter i ländernas skatte- och förmånssystem, bör huvudprin- cipen vara att det land som ska stå för förmånerna också ska ha rätt att beskatta individens inkomster i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sverige driver kravet att få beskatta pensioner till pensionärer i utlandet. Detta stämmer inte alltid med principen att det land som står för förmånerna också ska ha rätt att beskatta. Man bör därför se över beskattningen av svenska pensionärer i utlandet. När man kunnat säkerställa att ingen pension helt undgår beskattning kan man tillerkänna andra länder beskattningsrätten. Ett annat problem gäller personer som kan bo i ett land och arbeta i ett annat. I vissa fall flyttar beskattningsrätten med dem till arbetslandet. Lösningen på detta för Sveriges del är särskilda gränsgångaravtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft25"&gt;Expertskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I Sverige har vi idag en lagstiftning med skattelättnader för utländska experter som arbetar här under en begränsad tid. Vår syn är att Sverige inte ska konkurrera med andra länder om kvalificerad arbetskraft med hjälp av skatter. Därför bör skattelättnaderna för utländska nyckelpersoner slopas eller alternativt kraftigt begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Sverige bör vidare, både inom EU och i det nordiska samarbetet, driva frågan om att avskaffa expertskatterna. Även här finns annars risk för ett ”race to the bottom”. Det kan framstå som billigt att locka till sig utländska nyckelgrupper som kräver dyr utbildning, t.ex. läkare, jämfört med att öka utbildningsvolymen och/eller höja lönenivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft20"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Vi har i princip samma restriktiva syn på andra särregler, t.ex. för EU- och &lt;NOBR&gt;FN-anställda,&lt;/NOBR&gt; sjömän och utsänd personal. Här är dock Sverige i stor utsträckning bundet av internationella avtal, men ambitionen bör vara att så långt som möjligt vara att begränsa dessa avvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft6"&gt;Framtida internationellt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Enligt vår mening är det önskvärt med en fortsatt harmonisering av skattesystemen inom EU. Ett sätt att skynda på arbetet är att medlemsländerna på vissa områden ger upp sitt veto. En möjlighet på de områden där det finns grundläggande &lt;NOBR&gt;EG-regler&lt;/NOBR&gt; är att tillåta att beslut fattas genom ett utökat s.k. kommittéförfarande, då kommissionen och medlemsländerna samarbetar i kommittéer för att fatta bindande tillämpningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Sverige bör verka för en harmonisering av basdefinitioner och miniminivåer för de mest lättrörliga skattebaserna genom majo- ritetsbeslut och kommittéförfarande i EU. Harmoniseringen av skattebaser och överenskommelser om miniminivåer görs bättre i ordnade former än i en skattekonkurrens på lågskatteländernas villkor. Hushållens kapitalinkomstskatter, bolagsskatter och moms på områden med ursprungslandsprincip, bör komma först.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För de mer trögrörliga baserna, i första hand hushållens arbets- inkomster och företagens lönesumma, bör EU:s strategi bli den motsatta. Man bör maximalt skydda och underlätta staternas möjligheter att upprätthålla olika beskattningsnivåer. Ur demo- kratisk synpunkt är det utomordentligt viktigt att medborgarna kan välja omfattning på den offentliga sektorn och att låta olika jämlikhetsambitioner få genomslag. Då måste några makroekono- miskt breda skattebaser kunna stå till väljarnas förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft6"&gt;En effektiv förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Den svenska skatteförvaltningen framstår vid internationella jämförelser som effektiv och resurssnål. I Sverige kostar förvalt- ningen cirka 50 öre för varje inhämtade 100 kronor i skatt. I fler- talet andra länder tycks kostnaderna vara ungefär dubbelt så stora. Det finns dock möjligheter att även i framtiden ytterligare effek- tivisera verksamheten. Detta kommer också att krävas om det ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;gå att motverka alla de krafter och tendenser som verkar ero- derande på skattebaserna. På två områden anser vi det dock nödvändigt att tillföra RSV mer resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;RSV måste kvantitativt, kvalitativt och organisatoriskt kraftigt förstärka sina resurser för att utveckla och ta till vara frukterna av internationellt samarbete och internationellt informationsutbyte Verket bör tillföras extra resurser för dessa ändamål, motsvarande cirka en procents ökning av det samlade anslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Det blir också viktigt att påbörja ett långsiktigt opinionsarbete. Målen ska vara att stärka den laglydiga attityden ”viljan att göra rätt” inom skatteområdet och att öka allmänhetens kunskaper om skatter och vad de används till. RSV bör även för detta få ett extra anslag motsvarande ungefär en procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;Struktur och prioriteringsproblem vid behandling av skattemål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Den statliga administrationen av skattefrågor handhas inte bara av Finansdepartement och RSV. När det kommer till skattemål i domstolar och brottsbekämpning med hjälp av polis och åklagare är många myndigheter inblandade. Här finns mycket övrigt att önska. Det tar ofta alldeles för lång tid för mål att vinna laga kraft, 10 år är ingen ovanlig tidsutdräkt. Det finns uppenbara kompetensbrister - skattemål är ofta komplicerade och kräver specialistkunskaper både i skattejuridik och i ekonomi. Den splittrade myndighetsstrukturen och brister i samarbete leder i vissa fall till olika domstols- behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Det bör därför göras en förutsättningslös översyn av behand- lingen av skattemål med syfte att stärka kompetensen och renodla myndighetsstrukturen. Föreslagna förändringar bör göra det möj- ligt att strikt prioritera åklagarnas och domstolarnas behandling av skattemål. Ett rimligt mål bör vara att förvaltningsdomstolarna bör kunna slutbehandla samtliga skattemål inom två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;In the opinion of the Committee on Tax Base Mobility, there will be sufficient tax revenues to continue to finance a &lt;NOBR&gt;well-functioning&lt;/NOBR&gt; social welfare society at current ambition levels. One requirement, however, is that Sweden must continue to maintain and develop its tax system at least as well as it has done during the past 20 years.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Many of the changes that will be necessary will take a long time to implement. While the practice of waiting until the problems grow to be so great and so apparent that everyone understands the necessity for a change may facilitate &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; on a short- term basis, this is a costly way to proceed. It can impair the welfare of our citizens, and often produces less than satisfactory decisions regarding how to effectuate the changes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;The fact that we have not supplied any dates with our proposed changes, thus, does not mean that we feel these changes can afford to wait. On the contrary, our opinion is that the sooner these adjustments are made, the better it will be for Sweden, the Swedish economy and the Swedish people.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft6"&gt;Demographic trends causing &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; financing problems&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Beginning after 2008, there will be a shift in demographic structure. Although the total population will continue to increase, the population in the active ages will decrease. At the same time, there is also a tendency for people to enter the labour force at a later age. As a result, a larger portion of our population will have to be supported by a shrinking one. This presents a challenge to our social welfare policies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Sweden, however, is not alone in this respect. Between 1999 and 2030 many European countries are facing even more dramatic trends. Because of this, Sweden will most likely not have to endure increasing international pressure to make tax reductions, since&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;many other countries will need to increase their tax revenues in order to preserve public social welfare programmes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;This &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; demographic trend, however, is not primarily a technical tax problem. In addition, it is almost entirely beyond the time perspective of the Committee. Nevertheless, the support burden issue is not just a question of demography. It also relates to how many of those in their active years choose to work, and how production efficiency develops. In this respect, the tax system is of great significance, and its main structures should also be based on these considerations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft6"&gt;Three major tax bases&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Sweden has three major tax bases. They consist of all the production that takes place within Sweden, all the income received by households residing in Sweden, and everything consumed in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;All of these three are closely related to the Swedish gross domestic product. Maintaining these tax bases, to a great extent, is synonymous with maintaining the GDP. Therefore, one funda- mental consideration is that taxes must not be allowed to excessively reduce the basic financial inventive of households to choose to work on the labour market, rather than engaging in recreation or working at home. A second fundamental con- sideration is that taxes should not distort household consumption decisions or business production determinations. Without making light of working off the books, and other means of illegal or legal tax avoidance, the main focus must be on how to structure present and future taxes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;The current Swedish tax system has a sensible structure aimed at economic growth. The lower and more uniform decision options are made, the less risk there will be of distorting production and consumption decisions, with the resulting losses in welfare. The way to attain the lowest possible marginal tax rates is to broaden tax bases, and avoid, wherever possible, special tax benefits and exemptions. Broadening tax bases in order to be able to lower marginal tax rates was the major objective of the tax reform of 1990 91. This has also been a major theme in our deliberations, which have included a critical review of various existing deviations from uniform taxation, i.e. tax expenditures and tax sanctions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft20"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;Tax errors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Aggregate tax errors, which means the total tax losses due to incomplete enforcement of present tax rules, constitutes approximately 4 percent of the GDP, or 8 percent of tax revenues. Two thirds of this is attributable to the “black” sector (i.e. unreported income from business and work). One third is connected to different international transactions. Tax errors, measured as a percentage of GDP, has not increased during the past two decades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft25"&gt;New types of tax errors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;The Committee’s directive includes instructions to pay special attention to those tax faults arising due to new technology and the internationalisation of the economy. This primarily concerns four types of problems, which have the potential to increase.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;It is much too easy and profitable today to hide financial assets and their yields outside of Sweden. The National Tax Board estimates that the loss of income, wealth, estate and gift taxes totals at least eight billion SEK a year.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;There is extensive VAT fraud, including various forms of bogus exports. This can result in a loss of five to ten billion SEK in tax revenues.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Tax havens offer primarily companies many different opportunities to avoid paying taxes in their homelands. The National Tax Board estimates that this type of tax fraud costs two to five billion SEK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Losses in taxes due to illegal imports of primarily alcohol, tobacco and fuel may total two to four billion SEK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;These categories represent between one fourth and one third of the total tax errors, as estimated by the National Tax Board.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;However, in our opinion, the greatest increase of international related problems will be in relation to areas that currently concern rather small amounts, and do not involve fraud or illegal activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;The most serious problems arise when inconsistent taxes create strong incentives for businesses to move their production to some other country. EU’s new tax rules for the taxation of e- commerce and telecom services are examples of this.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Stronger tax competition due to increased &lt;NOBR&gt;cross-border&lt;/NOBR&gt; commerce can lead to losses of tax revenue.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;International regulations, primarily within the EU, may compel tax reductions. EU’s current view of Swedish energy taxation is an example of this.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Preventing these new problems (both legal and illegal) from increasing will require intensified international cooperation. This demands greater political efforts, and larger appropriations for the tax administration. Strategic reductions in marginal tax rates should also be considered.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;Older domestic types of tax errors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;The older types of tax errors, however, represent at least two thirds of aggregate tax errors. Work off the books and unreported business income are the predominant types of illegal activities. Although these types of tax errors are not increasing in terms of the percentage of the GDP they represent, there are new and troubling trends, such as the shift in attitude that has made it socially acceptable to openly discuss one’s own criminal conduct in working off the books. This represents the crossing of a boundary, which, as time passes, can mean a serious deterioration of domestic tax bases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft6"&gt;Swedish taxes in relation to those of other countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;The level of taxation in Sweden differs from the level of taxation in other countries. We pay the highest tax proportionally among the OECD countries, calculated on a gross basis. A relatively large portion of the differences in the level of taxation, however, is a result of differences in how different systems are designed. An example of this is the fact that Sweden taxes transfers, while in other countries, transfers are often not taxed, or are even designed as tax deductions rather than open subsidies and grants. Individual social security charges outside the tax system are also common. When tax rates are calculated on a net basis, the differences between countries are not so great. The composition of the population also affects the total &lt;NOBR&gt;tax-to-GDP&lt;/NOBR&gt; ratio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;In general, Sweden often is recognised as the country with the highest taxes, in relation to GDP. To a great extent, this reflects a higher level of social welfare objectives. In this context, Sweden is part of a group of northern Europeans countries with similarly high ambitions in the general welfare systems. Sweden also has among the highest levels of taxation of each of the various tax bases. This does not apply, however, to company taxation. The Swedish system contains relatively few tax exemptions, such as standard deductions and tax relieves. This results in low marginal tax rates in relation to the total level of taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft6"&gt;The general design of taxation of capital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;The general design of the Swedish tax system created after the major tax reform contained several important characteristics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Both company profits and the income from work are subject to double taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Interest income is taxed once at the household level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Both profits and salaries are taxed at a rate of about 30 percent at the production level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;At the household level, dividends and capital gains are subject to a proportional 30 percent tax. For a large majority of income earners, the marginal tax on income derived from work is also about 30 percent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;A minority of income earners, receiving high income, are affected by a special progressive state income tax. There is no corresponding progressiveness, however, for income derived from capital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;The above mentioned lack of uniformity between marginal taxation of high earned income and income from capital requires special regulations for &lt;NOBR&gt;closely-held&lt;/NOBR&gt; companies, in order to determine what is earned income and what is income from capital. These are known as the 3:12 regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;In our opinion, the arguments in favour of these principles are even more important in today’s internationalised economy than they were ten or fifteen years ago.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft25"&gt;Company taxation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;In a small open economy, the required returns on corporate capital are internationally determined, which probably makes it difficult for a country such as Sweden to deviate greatly regarding the level of company taxation. Sweden is one of the OECD countries with the lowest company tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;In our opinion, Sweden should maintain its position as having internationally competitive company taxation. This should be achieved by defining the broadest possible base, and a low tax rate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;However, Sweden should not contribute to making international tax competition in this area into a ‘race to the bottom’. In today’s situation, there is thus no reason to change the Swedish corporate tax rate. If, in the future, major EU countries should take the initiative of lowering their rates, Sweden should be prepared to go down to a 25 percent rate in corporate taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Furthermore, there is no reason to change the tax rules attributable to the &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; 3:12 firms. Our view is that the tax system facing these firms is marginally more favourable than the regulations concerning other companies. The set of rules is more complicated though.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;In the area of company taxation, there are a number of tax deviations that together are expected to result in an estimated tax loss of 15 billion SEK in 2003. Two such deviations are about the same size, and account for approximately 11 billion SEK. The first is the option businesses have of making allocations to tax equalisation funds. The second one is the reduction of social security contributions (including payroll taxes) for total wages up to 850,000 SEK. These two deviations are also those that can most easily be challenged. In our opinion, neither one materially contributes to economic growth.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;Tax of household income derived from capital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Sweden has proportional taxation of household income derived from capital. Many other countries combine income from capital and earned income, and tax the combined income according to a progressive scale. This means that Sweden has a significantly lower marginal tax rate for income from capital than do many large European economies. Many countries, however, allow a generous&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;standard deduction for income from capital. In taxing dividends, several countries allow a deduction for company tax. In Finland, for example, shareholders therefore do not pay any tax on income from capital from Finnish companies. Our proportional taxation of income from capital also means that Sweden applies a higher marginal tax rate to income derived from labour than to income from capital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;In our opinion, the tax rate on household income from capital must be a compromise between international concerns and the requirement of uniformity between capital and labour. Given the present circumstances, the existing 30 percent tax rate is a reasonable solution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft25"&gt;Deferred tax&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;From a strictly economic perspective, all income should be taxed as it arises. The two main areas where households have an opportunity to defer their tax are appreciation of shares and real estate and group and individual contributions to pension funds. These systems have a number of serious disadvantages.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;They mean large losses of income for the public sector (estimated at 35 billion SEK for 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;They distort economic decisions by companies and households. &lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;They contribute to increased marginal taxation in other areas. &lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;They generally have a strongly negative effect on redistribution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft1"&gt;policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;They create tax problems when taxpayers move across national borders.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft25"&gt;Wealth, estate and gift taxes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;The wealth tax is expected to contribute more than 5 billion SEK to the treasury in 2003. There is no other tax base that is so completely dominated by exemptions and tax breaks. Consequently, it is often easy to use legal tax planning to avoid this tax. Estate and gift taxes contribute 2 3 billion SEK. These taxes are also often avoidable by those who know the applicable tax rules. Sometimes, however, these taxes do create significant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Summary SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;problems for &lt;NOBR&gt;family-owned&lt;/NOBR&gt; companies (i.e. &lt;SPAN class="ft2"&gt;generation change problems).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Wealth, estate and gift taxes, however, have a significant vertical distributive effect (i.e., they reduce the gap between wealthy households with high incomes and households in a less favourable economic situation). Wealth, estate and gift taxes may be viewed as a progressive complement to the proportional taxation of income from capital. However, their current structure creates great horizontal unfairness. This means that taxes affect various groups of wealthy households arbitrarily and unjustly.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;The present structure of these taxes violates some of the most basic principles of our tax system. The narrow bases, high marginal effects and the plethora of exemptions and tax breaks create powerful incentives for households and businesses to make purely &lt;NOBR&gt;tax-based&lt;/NOBR&gt; decisions, both legal and illegal. These two extensive and difficult to verify regulatory systems result in less than one percent of total tax revenues collected.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft25"&gt;A small but important tax reform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Swedish taxation of capital, along with estate and gift taxation, on one hand, contains tax breaks in the form of exceptions that create large tax losses and negative distributive effects, while on the other hand, from a fiscal perspective, they result in an inefficient increased tax in order to create positive distributive effects. Both of these aspects contribute to irrational economic decisions, and an overall loss of tax revenue. There is certainly an excellent opportunity to make a &lt;NOBR&gt;trade-off&lt;/NOBR&gt; here that will benefit all interests.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;In light of this background, we are of the opinion that there are good grounds to establish a &lt;NOBR&gt;parliamentary-appointed&lt;/NOBR&gt; committee to review this area of taxation. Its main goals should be to use broader bases, lower marginal tax rates and simplification to create an economically more sensible, stronger and fairer tax system. This could be achieved by exchanging tax deviations for an over- whelmingly negative distributive nature for decreases in marginal tax rates that have a positive distributive impact. The best tax deviations to abolish would be:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Tax deviations for pension contributions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Reduction of social security contributions directed especially to smaller companies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Tax equalisation funds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft1"&gt;These can be exchanged for:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;The abolition of estate and gift tax for Tax Class 1 (spouses and lineal heirs).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;A broadening of the wealth tax base to include all macro- economically significant assets, and a significant decrease in the tax rate. If this cannot be done, our second alternative would be to completely abolish this tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;A significant increase in benefit ceilings for unemployment fund payments, sick benefits and parental leave benefits, in order to lower the marginal tax effects for the relevant income levels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;In order to ensure satisfactory vertical redistribution, an increase in child benefits and a possible decrease in the VAT should also be included.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;If the &lt;NOBR&gt;trade-off&lt;/NOBR&gt; discussed above is sufficiently extensive, it may even yield enough resources to create latitude for a decrease of the national income tax on earned income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;As in the case of the previous major tax reform, one general requirement is that there must be no weakening of vertical income redistribution. &lt;NOBR&gt;High-income&lt;/NOBR&gt; earners must pay for their own tax reductions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;EU and taxation of household income derived from capital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Sweden has different rules regarding the collection of taxes on dividends from Swedish and foreign pension insurance funds, respectively. Persons purchasing insurance outside of Sweden are responsible to paying the tax on the dividends, unlike persons purchasing insurance from a Swedish company, where the company pays the tax itself. From a Swedish perspective, these rules are considered neutral. However, there is an obvious risk that the Court of Justice of the European Communities would prohibit Sweden from taxing foreign insurance carriers in this manner. If this occurs, foreign insurance companies would be given a competitive edge. Another important area that can be affected by developments in EU law concerns the difference between the right to deduct contributions to private pension savings in Swedish and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;foreign companies, and the difference in treatment of the yield. An increase in the yield tax of private pensions would reduce this problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;From an economic perspective, the tax on yield is a tax on an individual’s income from capital, and not a tax on the insurance companies. We therefore propose that the liability for this tax be transferred from the companies to the individuals involved. The &lt;NOBR&gt;yield-tax&lt;/NOBR&gt; would then only be a preliminary tax, deducted at the source, in the same way banks and mutual funds do. A similar problem concerns the taxation of imputed income from mutual funds. Here too, the tax should be transferred to the individual, and standardised income taxation should be replaced by a preliminary tax, deducted at the source.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;There are currently efforts within the EU regarding a directive for the taxation of interest (known as the ”Savings Directive”). The purpose of the proposed directive is to enable an efficient taxation of interest income in the state of domicile of the depositor. According to the directive, the countries concerned would exchange information with each other regarding income of savings. The Savings Directive, however, will not go into effect fully until 2010. Negotiations are currently being conducted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;At present, Sweden has signed a large number of bilateral agreements regarding information exchange. Efforts to increase these should continue. If the Savings Directive does go into effect as planned, information exchange among countries will be significantly improved.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;Consumption taxation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft25"&gt;Value Added Taxes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;With at 25 percent, Sweden and Denmark are the EU countries with the highest normal VAT rate. Within the EU, the lowest permissible normal tax rate is 15 percent, with no stated maximum. Countries are entitled to apply up to two rates that are lower than their normal tax rates, to certain categories of goods and services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;In many respects, the Value Added Tax can be viewed as the common tax base of the EU. It is the base for parts of our EU contributions. Like the excise tax, the VAT is the area for which the EU has the most advanced plans for cooperation. From a long-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft20"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;range perspective, it may be difficult for a single EU Member State to greatly deviate when adopting a VAT rate, due to increased &lt;NOBR&gt;cross-border&lt;/NOBR&gt; and Internet commerce. If the EU realizes its objectives of internally adopting the Country of Origin Principle, significant deviations will be even more difficult to maintain. This principle means that goods and services exported and imported within the EU will be taxed at the VAT rate in effect in the country of production, and not, as is presently the case, at the rate of the country of consumption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Viewed from a &lt;NOBR&gt;longer-range&lt;/NOBR&gt; perspective, Sweden should be prepared to reduce the gap between its 25 percent level and the EU minimum level of 15 percent, provided a strong force for convergence develops within the EU. A reasonable objective is to get down to 20 percent. In our opinion, halving the gap would more than halve the problems resulting from the current level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;A rather modest first step, which would also yield additional advantages, would be to eliminate certain lower VAT rates. In our opinion, the deviations from the normal rate constituted by the special VAT rate on food, and certain other lower rates, are not justified by sufficiently strong reasons. We feel that it is possible to increase VAT uniformity to a degree that will make it possible to lower the general rate to 22 percent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;However, the VAT base, in many respects, is one of the truly broad and stable tax bases. Consequently, the first choice would be to go no lower than to 22 percent. Sweden should not go lower unless the political or competitive pressure becomes too strong to withstand. The VAT gap within the EU, however, may be reduced by moves in the other direction. Several large EU Member States already have sizeable budget deficits, and also face difficult demographic trends.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft25"&gt;The EU and VAT on services&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;The Country of Origin Principle already predominates within the EU in the case of services provided to the consumer. This means that, as a general rule, the VAT is collected where the producer has established its business, regardless of where the customers reside. This applies to &lt;NOBR&gt;e-commerce&lt;/NOBR&gt; (the sale of music, information, computer software or education, for example, over the Internet). It also applies to web services, telephony services, &lt;NOBR&gt;pay-per-view&lt;/NOBR&gt; TV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;programmes, legal services, advertising, computer services and gaming.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;A country applying a low VAT rate can benefit from this situation, not just by receiving tax income from consumption taking place in other countries, but also by the fact that this type of production will move to that country. For Sweden, this can mean serious problems. Since, according to present EU rules, these services must be taxed at the full VAT rate, Sweden and other countries with high taxes, must lower their normal tax rates if they wish to avoid this type of tax competition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;The above also serves as a typical example of EU’s approach that there should be no tax rules that prevent or slow down structural change or trade among EU nations. On the other hand, tax rules that create economically unsound incentives for structural change and &lt;NOBR&gt;cross-border&lt;/NOBR&gt; commerce, are not at all as strongly opposed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;We are of the opinion that Sweden should use its best efforts to demand the consent to a special tax level for &lt;NOBR&gt;e-commerce&lt;/NOBR&gt; and similar services throughout the entire EU, with the level set at a minimum of 15 percent. Sweden should demand this for all areas exposed to international competition, to which the EU chooses to apply the Country of Origin Principle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft25"&gt;Excise taxes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;The requirement that Sweden begin to apply EU’s high import allowances for alcohol and tobacco in 2004 will result in tax losses. Sweden has the following two options:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;One can keep the high Swedish excise taxes, which will then increase legal imports and decrease purchases in Sweden. This will cost the Swedish treasury an estimated 2 4 billion SEK in tax revenues. The winners will be those consumers who can increase their purchases abroad, and foreign states that will obtain the increased tax revenues.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;The second option is for Sweden to decrease its excise taxes to levels that are more normal from an EU perspective. The loss of taxes here will probably be larger – approximately 3 5 billion SEK. The losers will be the Swedish State and those who make money on illegal importing. The only winners will be those making their purchases in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft20"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;The latter model is probably preferable from a limited tax perspective. It means less unfairness between various groups of consumers, and limits illegal activities. However, public health concerns should also be considered, and those are beyond both the scope of our expertise and that of our directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Energy and environmental taxes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;EU Member States may be subject to limitations in their right to apply exemptions and lower rates of energy taxes for industry. Firstly, Sweden may be forced to apply industrial rates for the CO2 tax generally for the entire business sector. In that case, this would concern an estimated tax loss of 5 6 billion SEK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;If Sweden were forced to lower these energy taxes, this would not merely result in a loss of tax revenues, would also negatively impact the Swedish and global environments. Consequently, both Swedish political leaders and senior civil servants should try their utmost to convince the EU that its current position is unfortunate, both from an economical and an environmental perspective.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;Fuel taxes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;There are major differences between how various countries tax petrol and diesel fuel. However, there are strong forces in Europe favouring the financing of the highway network primarily though road fees, instead of by fuel taxes. If this is occurs, there will be a great deal of pressure placed on Sweden to fall into line.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;There are efforts going on in many places to develop efficient methods of levying these fees. The electronic billing option, especially, appears to be both flexible and environmentally sound. In addition, there are advantages in exchanging a tax for a use- based fee.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft25"&gt;&lt;NOBR&gt;Non-taxed&lt;/NOBR&gt; fuels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;An additional factor that can affect the Swedish taxation of fuel is the import of &lt;NOBR&gt;non-taxed&lt;/NOBR&gt; fuels. Peat, firewood and certain other fuels are not taxed in Sweden, and consumption of these fuels has nearly doubled, since the early 1980s. This situation represents a&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft20"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;tax loss of almost eight billion SEK, and is expected to continue. In the future, it may be a good idea to stop this trend. One possibility, in that case, would be to tax these fuels in much the same way as other fuels are taxed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;Migration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Within the entire EU, there is currently relatively little migration both between the Member States and within each State. At present, migration therefore does not pose any threat to the employment income base in Sweden. Neither are there any significant indications that the mobility of labour across national borders is strongly affected by the differences in the tax systems of the respective countries. The combination of tax and social welfare systems, however, may attract various households. During certain stages in its development, a family may pay more to the system than it receives, and may therefore benefit by moving to a country with low taxes. At other stages of life, however, it can be advantageous to choose a country that offers generous grants and a good social insurance system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;In order to minimise the influence of differences in national tax and benefit systems on migration, the main rule should be that the country providing the benefits should also accorded a corresponding right to tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sweden has demanded the right to tax pensions it pays to pensioners outside of Sweden. This does not always accord with the principle that the country providing the benefits should also be accorded the right to tax. Therefore the taxation of Swedish pensioners abroad should be reviewed. Once a pension is determined as not being &lt;NOBR&gt;tax-exempt,&lt;/NOBR&gt; Sweden can recognise the right of another country to tax it. Another problem concerns those who live in one country and work in another. In certain cases, the right to tax a commuter lies with the country of employment. The solution for Sweden is to enter into special &lt;NOBR&gt;cross-border&lt;/NOBR&gt; commuter agreements.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Taxes on visiting experts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft1"&gt;Sweden currently has a law giving tax relief to foreign experts who work in Sweden for limited periods. We feel that Sweden should not use taxes to compete with other countries for qualified labour. Consequently, tax relief for key persons from abroad should be abolished, or at least radically reduced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;In addition, Sweden should use its efforts to promote the abolition of tax relief for foreign experts, both within the EU and the Nordic countries. This is also an area where there would otherwise be a risk of a race to the bottom. It is a cheap method of attracting key foreign professional categories that require expensive education (e.g. doctors), rather than increasing educational capacity and/or raising salaries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;In principle, we have the same restrictive view regarding other special rules, such as for EU and UN employees, seamen and foreign representatives. Regarding these categories, however, Sweden is often bound by international agreements. Nevertheless, it should be our objective to limit these deviations to the greatest possible extent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;Future international cooperation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;In our opinion, a continued harmonisation of the tax systems of the EU Member States is a desirable development. One method of speeding this process would be for the Member States to give up their veto regarding certain areas. In the areas where basic EC rules are in place, one possibility would be to allow decisions to be made by the “committee procedure,” with the Commission and the Member States working together in committees to arrive at binding regulatory decisions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Sweden should use its efforts to promote a harmonisation of tax base definitions and minimum levels for the most mobile tax bases by majority votes and committee procedures within the EU. The harmonisation of tax bases and agreements regarding minimum levels should be conducted in a more orderly manner than as a tax contest in which the &lt;NOBR&gt;low-tax&lt;/NOBR&gt; countries set the rules. Taxes on household income from capital, company taxes and VAT in areas where the Country of Origin Principle is applied should be dealt with first.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;In the case of the less mobile tax bases (primarily household income of employment and wages paid by companies), EU should adopt the opposite strategy: doing its utmost to protect and facilitate the maintenance of different tax levels by the Member States. Democratic values mandate that citizens should have the opportunity to choose the size of their public sector and the extent objectives to achieve equality shall be realised. In order to do so, the voters must be able to exert control over several broad macroeconomic tax bases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;An efficient administration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;In international comparisons, Swedish tax administration appears efficient and economical. In Sweden, administration costs about 50 öre for every one hundred SEK of tax collected. However, there are ways to additionally increase the efficiency of the system in the future. This will be required in order to counteract the forces and tendencies, which tend to erode our tax bases. There are two areas, however, where we feel the National Tax Board must be given more resources.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;The National Tax Board must be given quantitatively, qualitatively and organisationally much larger resources to develop and utilise the fruits of international cooperation and international information exchange. Additional resources for these purposes should be equivalent to about one percent of its total resources.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;It is also important to begin &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; public opinion efforts. The goal should be to increase the willingness to abide by the law – “the desire to do the right thing” – regarding taxes, and to increase the knowledge of the public regarding taxes and what they are used for. The National Tax Board should also be given an additional appropriation in this area, equivalent to about one percent of its total appropriations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft6"&gt;Structural and prioritisation problems when handling tax cases&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;The national administration of tax issues is not only the province of the Finance Ministry and the National Tax Board. Many authorities, such as the police and the prosecutors’ offices, are involved in tax cases. There is a great deal that needs to be done in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;this area. It often takes much too long for cases to result in sanctions, ten years not being an unusual period. There is a crying shortage of expertise. Tax cases are often complicated and require great expertise in tax law and economics. The divided administrative structure, and problems regarding cooperation can lead to varying treatment by the courts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;An unconditional review of how tax cases are handled is required. Its objective should be to improve expertise and rationalise the relevant administrative structures. The changes proposed should make it possible to prioritise the handling of tax cases by prosecutors and the courts. One reasonable goal should be to ensure that administrative courts should complete their handling of a tax case within two years.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft20"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Skattebasutredningens övergripande uppgift är att bedöma hur den svenska skattestrukturen i framtiden bör vara utformad i en inter- nationaliserad värld, samtidigt som de välfärdspolitiska ambitioner- na bevaras på dagens nivå. Syftet med utredningen är att ge ett bättre underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift är att bedöma rörligheten hos &lt;SPAN class="ft2"&gt;skattebaserna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;, dvs. underlaget för de svenska skatterna. Vi ska också bedöma i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma och hur en för- bättrad kontroll och informationsinhämtning kan åstadkommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Uppgiften för Skattebasutredningen är att beskriva utvecklingen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och med ledning av det blicka in i framtiden. Den tidshorisont som enligt utredningen är relevant att försöka över- blicka är utvecklingen de närmaste 10 15 åren. Utifrån direktiven har utredningen formulerat ett antal centrala områden och fråge- ställningar som vi vill belysa. Frågeställningarna speglar också rapportens disposition. En tanke som genomsyrar alla texter i betänkandet är att rapporten, förutom att svara på de frågor som ställs upp i direktiven, ska bidra till att skapa en helhetsbild av det svenska skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Betänkandet inleds med en beskrivning av uppdraget och bakgrunden till detta. I kapitlet görs även en genomgång av utredningens sätt att orientera sig i frågeställningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Skattebasen avser det samlade underlaget för enskilda skatter. För t.ex. arbetsgivaravgifter- na utgörs skattebasen av den samlade svenska lönesumman och för fastighetsskatten utgörs basen av de samlade taxeringsvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft20"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vilka principer har varit styrande i utformningen av dagens skattesystem? Vilken betydelse har skatterna för den eko- nomiska effektiviteten? Kapitlet tar upp några alternativa sätt att utforma skattesystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Hur ser Sveriges skatter ut i ett internationellt jämförande perspektiv? Vad skiljer det svenska systemet från andra länders och hur gör man bäst dessa jämförelser? I kapitlet ges dess- utom exempel på reformer i några andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Sverige är inte en ö i världsekonomin och hur vi tar ut våra skatter är inte längre enbart en nationell angelägenhet. Hur ser gränssnittet mot utlandet ut och i vilken utsträckning har vi utformat skattereglerna i samarbete med andra länder? En beskrivning av arbetet inom EU och OECD görs i kapitlet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Hur påverkas kapitalbeskattningen av en avreglerad kapital- marknad och fri rörlighet för företag? Kan och bör vi under dessa förutsättningar bibehålla en nationell likformighet i kapitalbeskattningen? Hur bör skatteuttaget mellan arbete och kapital fördelas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Hur utformas lämpligast en effektiv konsumtionsbeskattning med fri rörlighet för varor och tjänster? I detta kapitel be- handlas även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-handelsproblemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vilken betydelse får den demografiska utvecklingen i Sverige och våra grannländer för möjligheten att finansiera välfärden? Ger migration ett positivt eller negativt bidrag till detta? Har vi idag regler som kan skapa incitament att flytta till eller från Sverige?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kan man rent statistiskt fastställa storleken på den svarta sektorn i Sverige? Hur ser det ut om man jämför med ut- landet? Kapitlet innehåller en beskrivning och resultat av några olika metoder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vad beror förändringar i den svenska skattekvoten på? Kan vi skönja en utveckling på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som beror på erosion av skattebaser eller fel och fusk?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vilka former av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;illegal konkurrens, &lt;/SPAN&gt;dvs. fusk och gränsöver- skridande förfaranden är kända av skattemyndigheterna i dagsläget? Vilken omfattning kan vi uppskatta fusket till, hur stort hot utgör det, vad tror vi om framtiden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Hur är den svenska energibeskattningen utformad och vad utgör de stora hoten mot den?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vad avgör folks vilja att betala skatt? Är det attityder som ger möjlighet att beskatta och när påverkar skatteuttaget män-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft20"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;niskors inställning till skatten? Hur fungerar utrednings- och rättsprocessen kring skattefelen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vilka medel har skattemyndigheterna till sitt förfogande i arbetet mot skatteundandragande? Hur skiljer sig det inter- nationella arbetet från det nationella?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Sverige har ett likformigt skattesystem eller? I kapitlet görs en sammanfattande genomgång av avvikelser på skatte- området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;En genomgång av dessa områden leder oss slutligen till det avslutande kapitlet. Det innehåller slutsatser om vilka som är de främsta hoten mot det svenska skattesystemet och i vilken riktning ett svenskt skattesystem i en internationaliserad värld lämpligen bör förändras. Vidare presenteras våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;En stor del av utredningens underlagsmaterial har publicerats tidigare, i form av sammanlagt tretton expertrapporter tryckta i två volymer.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Dessutom har sammanlagt sju vetenskapliga rapporter tagits fram för utredningens räkning. De publiceras i Ekonomiska Rådets regi.&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Det sker en fortgående internationalisering av den svenska eko- nomin. Företagens investeringar har sedan en lång tid varit rörliga över gränserna. De finansiella marknaderna avreglerades gradvis och sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har Sverige en helt avreglerad valuta- marknad, vilket gör att även finansiella transaktioner sker fritt över gränserna. I kombination med nya finansiella instrument skapade denna utveckling åtminstone tre nya förutsättningar för skatte- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;För det första svepte en internationell fusionsvåg över väst- världen vilket medförde att flertalet storföretag blev transnatio- nella. Storföretagens möjligheter att utnyttja olikheter mellan ländernas skattesystem och delvis spela ut systemen mot varandra ökade dramatiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För det andra internationaliserades aktieägandet, svenska stor- företag ägs idag till mycket stora delar av utländska ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;”Våra skatter? Expertrapporter till Skattebasutredningen”, SOU 2002:47, Volym A och B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Swedish Economic Policy Reveiw, Vol. 9, No. 1, 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;För det tredje gavs hushållen möjligheter att spara och försäkra sig i utlandet. Det har skapat svåra kontrollproblem i skattesyste- met. P.g.a. det finansiella kapitalets extrema lättrörlighet kan också vissa typer av olikformigheter mellan ländernas skattesystem leda till mycket snabba och stora kapitalflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;En stor del av den förändring som skett under senare år hänger samman med Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen (EU). Medlemskapet har inneburit ökad rörlighet på ytterligare två områden: för arbetskraften och konsumtionen. Konsumenter kan i ökad utsträckning handla varor över gränserna utan att belastas med nationella handelshinder eller kontroller. Inom EU ges en arbetssökande möjlighet att flytta och söka jobb i valfritt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;För &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har samarbetet på beskattningsområdet blivit en alltmer central fråga. Möjligheten att beskatta internationellt rörliga varor och tjänster har blivit en viktig uppgift att lösa för samarbetet. På några områden har man i dagsläget enats om gemen- samma minimiregler för beskattningen. Det gäller mervärdesskatter och punktskatter på alkohol, tobak samt mineraloljor. Vidare finns direktiv gällande koncernbeskattning och fusioner. Det föreligger ett direktivförslag som berör beskattning av sparandet. Det ska antas i slutet av 2002 och fram till dess pågår förhandlingar med berörda stater utanför EU. Man har också inlett ett samarbete för samordning av olika skattefrågor på företagsskatteområdet, men har ännu så länge bara gemensamt kommit överens om en upp- förandekod för företagsbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Samtidigt har &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av den gemensamma marknadens krav på skattesystemen lett till en prövning av en rad bestämmelser med internationellt innehåll. EU:s statsstödsregler har kommit att få allt större betydelse för beskattningen i medlemsländerna. Möjligheten att skapa differentierade undantag i skattesystemen begränsas då en selektiv skatteregel kan komma att klassas som statsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Framväxten av ny teknik innebär också nya utmaningar för skattesystemet. Internet och &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; skapar många nya problem. Ett företags hemvist kan bli mer diffus och svårare att lagligt bestämma. Var produktion och konsumtion sker blir också ofta svårt att avgöra, inte bara för skattemyndigheten utan också för köpare och säljare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft4"&gt;Men ny teknik har också medfört många nya möjligheter. Upp- giftslämning från företagen till skattemyndigheterna har förenklats avsevärt tack vare att den kan skötas via datasystem och Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft20"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Automatiska kontroller, förtryckning av deklarationsuppgifter och möjlighet att fullgöra sin deklarationsskyldighet på nätet är några andra fördelar som den nya tekniken erbjuder. Samarbetet inom EU har också öppnat en rad nya möjligheter att samverka i den internationella skattekontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En referensram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Med ett så omfattande uppdrag som tillkommer denna utredning, blir det viktigt att sortera bland problemställningarna och skapa en ram för slutsatser. Detta inledande kapitel har till uppgift att ge en första inblick i problemen samt en övergripande bild av situationen, genom att sortera bland frågeställningar, storleksordningar och olika former av problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Beskattning i tre stationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;När en inkomst uppstår och genomflyter det ekonomiska krets- loppet beskattas den i normalfallet tre gånger. Man kan se det som tre skattestationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Först beskattas inkomsten där den uppstår – i produktions- ledet. Om inkomsten är lön beskattas den med arbetsgivar- avgifter och om den är vinst, med bolagsskatt. Här finns dock ett viktigt undantag. Räntor, dvs. den del av produktions- resultatet som utgör ersättning till dem som lånat pengar till produktionen, är obeskattad i detta led.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;När sedan de resterande produktionsinkomsterna betalas ut till hushållen sker nästa beskattning i form av den vanliga inkomst- beskattningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;När hushållen sedan använder sina nettoinkomster för att konsumera utgår skatt i form av moms och andra indirekta skatter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft4"&gt;Detta sätt att uppfatta det svenska skattesystemet utgör också en grund för att beskriva våra tre i särklass viktigaste skattebaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Den &lt;SPAN class="ft2"&gt;första &lt;/SPAN&gt;skattebasen utgörs alltså av all produktion som sker inom Sveriges landgränser – dvs. i princip Sveriges BNP. Innan företagen och andra produktionsenheter betalar skatten på sina respektive bidrag till BNP ska de dock göra två huvudsakliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft20"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Inledning SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;korrigeringar. De får, helt rimligt, dra av sin kapitalförslitning (i form av avskrivningar). Då återstår i princip deras bidrag till NNP, nettonationalprodukten. Sedan ska de också dra av/lägga till sina nettoräntor. Eftersom näringslivets nettoräntor är en för- hållandevis liten post ska denna skattebas ligga nära Sveriges NNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Huvuddelen av denna bas, mer än 4/5, utgörs av lönekostnad och egenföretagares driftsöverskott. På denna del utgår arbets- givaravgifter med en genomsnittlig marginalskattesats på 24,4 pro- cent (1999). Det finns få avdragsmöjligheter för arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;– 5 procent av lönesumman upp till 850 000 och ytterligare 10 pro- cent i vissa regioner – varför den effektiva genomsnittsskattesatsen (23,5 procent) ligger nära marginalskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Resterande del av basen består av företagens vinster och bolags- skattesatsen är 28 procent. Här finns förhållandevis stora avdrags- möjligheter och dessutom mycket stort utrymme för att förskjuta skatten mellan olika år, varför den effektiva skatten dels kan förväntas bli klart lägre och variera kraftigt mellan åren.&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;När, i nästa led, de beskattade produktionsinkomsterna betalas ut till hushållen i form av lön, företagarinkomster, utdelningar och räntor beskattas de en &lt;SPAN class="ft2"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;gång. Svenska produktionsinkomster som betalas till hushåll boende i utlandet beskattas principiellt dock inte i Sverige. Däremot beskattar vi de produktionsinkomster som svenska hushåll får från utlandet. I basen ingår förutom inkomster från produktion också huvuddelen av de statliga transfereringarna, pensioner, &lt;NOBR&gt;a-kassa&lt;/NOBR&gt; och sjukersättning. Skattebasen utgörs alltså av inkomster som tillfaller hushåll som bor i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;När hushållen sedan använder sina disponibla inkomster för konsumtion och byggnadsinvesteringar beskattas inkomstflödet en &lt;SPAN class="ft2"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;gång. Här utgörs den egentliga skattebasen av konsumtion som sker inom Sveriges gränser. Det innebär att när svenska hus- håll förlägger sin konsumtion i utlandet beskattas den inte, medan utländska hushålls konsumtion i Sverige beskattas. Det finns dock många både principiella och praktiska problem att avgöra var konsumtionen sker. Oftast utgår man från att den sker där konsumenten befinner sig vid inköpstillfället. För nya bilar och större båtar samt stora kvantiteter alkohol och tobak sker dock beskattning vid införsel i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den teoretiskt beräknade effektiva skattesatsen är 26,6 procent enligt Finansdepartemen- tets beräkningskonventioner. I beräkningen har endast hänsyn tagits till effekten av periodi- seringsfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;I normalfallet beskattas svensk konsumtion med 20 procent av priset (inklusive moms). Variationerna i den totala konsumtions- beskattningen är dock stora. För banktjänster och sjukvårdstjänster betalas exempelvis ingen moms medan alkohol beläggs med höga punktskatter vid sidan av momsen. De varor som har en extra konsumtionsbeskattning ovanpå momsen, har det främst av fiskala skäl samt av miljö- och folkhälsoskäl. Den genomsnittliga konsum- tionsbeskattningen utgjorde 24 procent år 2000 (hela energi- beskattningen är då hänförd till konsumtionsbeskattningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 1.1. &lt;/SPAN&gt;Skatteuttaget fördelat på tre stationer, mdr kr, snitt 2000 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft43"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft43"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p180 ft44"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft43"&gt;Kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft46"&gt;och statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft46"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td4"&gt;&lt;P class="p180 ft44"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p181 ft44"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p182 ft43"&gt;Social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p183 ft44"&gt;Fordonsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p180 ft44"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p184 ft44"&gt;avgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p185 ft43"&gt;Skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p186 ft48"&gt;Energiskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p187 ft43"&gt;Allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p185 ft46"&gt;alkohol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p185 ft44"&gt;och tobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p187 ft46"&gt;pensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td4"&gt;&lt;P class="p180 ft44"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft44"&gt;Skatt på arv och gåva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td42"&gt;&lt;P class="p188 ft43"&gt;Moms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Fastighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft43"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft43"&gt;Förmögenhetsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p189 ft43"&gt;Skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p190 ft48"&gt;Bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft43"&gt;Fastighetsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p189 ft46"&gt;kapitalinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p191 ft44"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft52"&gt;Avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p192 ft54"&gt;PRODUKTIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p193 ft43"&gt;HUSHÅLLEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p194 ft54"&gt;KONSUMTION/FÖRBRUKNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;RSV och NR, samt Budgetpropositionen för 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;De sammanlagda inkomsterna från skatter som betalas i produk- tionsledet, dvs. bolagsskatten, företagens fastighetsskatter samt socialavgifter var år 2000 cirka 400 miljarder. Skatteintäkterna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft20"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;hushållsledet var samma år cirka 515 miljarder, dvs. 45 procent av de totala skatteinkomsterna, varav 6 procentenheter var inkomster från kapitalskatter på hushållen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Inkomsterna från konsumtions- och förbrukningsskatterna var 240 miljarder år 2000, varav momsen utgjorde knappt 150 miljarder kronor (exklusive kommunmomsen). Momsen är den tredje största källan till intäkter för den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Stabila baser?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Som beskrivits ovan vilar det svenska skattesystemet, liksom systemen i nästan alla andra jämförbara länder, på tre huvudsakliga skattebaser: produktionsvärdet inom det egna landets gränser, inkomster hos de hushåll som är bosatta i landet, samt den kon- sumtion som sker i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Så länge företag finner det lönsamt att producera inom Sveriges gränser kommer denna skattebas att kunna betraktas som stabil. Det är också en förutsättning för beskattning i nästa led.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Så länge de människor, som har rätt till samhällets förmåner i form av t.ex. vård, utbildning och transfereringar, också har sitt hemvist i Sverige kommer inkomstskattebasen att vara stabil. Här ska dock uppmärksammas den risk som kan ligga i att man byter hemvist över livet dvs. bor i Sverige i unga och gamla år där för- månerna är många och skattebetalningen är låg, men arbetar och lever i något lågskatteland under den aktiva tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Så länge svenska hushåll inte förlägger avsevärt större del av sin konsumtion i utlandet än vad utländska hushåll gör i Sverige är konsumtionsskattebasen också den stabil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Ett centralt perspektiv för utredningen är att skattesystemet inte får verka snedvridande på konsumtions- och produktionsbeslut eller verka hämmande på arbetsutbud och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Uppgiften att beskatta de olika baserna rätt och effektivt inne- håller många problem. Det finns en mängd möjligheter till brott, fusk och manipulationer för att söka undkomma den av lagstiftarna avsedda beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft20"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Naturlig och skattebetingad rörlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;För att kunna bena ut frågan om den svenska skattebasens rörlighet och möjligheterna för Sverige att beskatta dessa i framtiden måste en tydlig identifiering göras av de olika formerna av problem vi står inför. Utredningen har inledningsvis valt att dela upp rörligheten i två grundtyper – de som kan sägas utgöra en ekonomiskt &lt;SPAN class="ft2"&gt;naturlig rörlighet &lt;/SPAN&gt;och de som kan hänföras till &lt;SPAN class="ft2"&gt;skattebetingad rörlighet. &lt;/SPAN&gt;Vi skiljer också på tre olika slag av rörlighet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Internationell rörlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rörlighet mellan baserna (till denna hör också rent fusk)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rörlighet i tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft1"&gt;Indelningen kan enkelt visas i en figur:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 1.2. &lt;/SPAN&gt;Rörlighet som påverkar samhällets skatteinkomster&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;Internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Mellan baser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;I tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft59"&gt;Naturlig rörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft60"&gt;Strukturomvandling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft60"&gt;Strukturomvandling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft60"&gt;Utbildning, sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;migration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;förändringar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p13 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;P class="p13 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft62"&gt;sparande, netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p13 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;export, konsum-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft63"&gt;tionssammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft64"&gt;Skattebetingad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Företagsallokering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Inkomstomvandling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Pensionssparande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;rörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;miration, gräns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;svartarbete, val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;inlåsningseffekter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p13 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft62"&gt;handel, skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft62"&gt;fritid – hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft62"&gt;reavinster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;paradis, internpris-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft63"&gt;produktion – förvärv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;sättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;sarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft25"&gt;Naturlig rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft1"&gt;Det kanske i förstone kan förvåna att den ekonomiskt rationella ”naturliga” rörligheten som sker p.g.a. strukturomvandling, utbild- ning, investeringar och migration behandlas som en skattefråga. Men det är självklart ytterst viktigt att skatterna inte bromsar eller snedvrider strukturomvandlingen, investeringar eller utbildning. De ekonomiska förluster som samhällsekonomin åsamkas genom att skatterna förändrar och snedvrider ekonomiska incitament är sannolikt större än de som åsamkas av manipulationer och fusk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft1"&gt;Det innebär också en rörlighet mellan skattebaser när det sker förskjutningar mellan de delar av BNP som går till arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;respektive kapitalinkomster. Detta gäller även när investeringar ökar snabbare än konsumtionen. Om individer skjuter upp in- komster i tiden, t.ex. via pensionssparande, är det också en del av den naturliga rörligheten i skattebaserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft25"&gt;Skattebetingad internationell rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Ett av utredningens huvudperspektiv är frågan om de svenska skattebasernas rörlighet över nationsgränsen. För att analysera skattebasernas geografiska rörlighet och möjligheterna för Sverige att beskatta dem i framtiden har utredningen valt att dela upp problemen på tre olika områden. Vi kallar de olika formerna av internationellt rörlighetstryck för legal konkurrens, illojal konkur- rens och slutligen illegal konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Legal konkurrens. &lt;/SPAN&gt;Begreppet internationell skattekonkurrens innefattar konkurrens på området beskattning av mobila baser som produktion och arbetskraft. En annan form av konkurrens mot de svenska skattebaserna är svenskars konsumtion i utlandet. Sådana former av konkurrens sker under helt legala former och på samma villkor för alla länder. Ska de ses som ett problem eller en möjlig- het?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Konkurrens i sig bör inte ses som något negativt om den sker på samma villkor konkurrenterna emellan. Så länge man håller sig till legal och ”lojal” konkurrens bör det kunna vändas till en fördel för ett land. Det leder till att man har incitament att skapa en rationell struktur för uttaget av skatter och att man dessutom månar om att tydliggöra medborgarnas nytta av gemensamma offentliga investe- ringar och det välfärdssystem man valt. Det skapar en press på varje land att konkurrera även i utformningen av välfärdssystemet, vilket är ett odelat positivt resultat av konkurrens. Det grundläggande synsättet är att det ska vara varje persons eget val i vilket välfärds- system man vill leva. Detsamma gäller företagen och den infra- struktur och de tillgångar som de utnyttjar. Sett ifrån den utgångs- punkten är det rimligt att produktion och arbetskraft lokaliseras dit där det är mest rationellt sett ur individens eller företagets perspek- tiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft20"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Illojal konkurrens. &lt;/SPAN&gt;Det finns länder som mer eller mindre medvetet utformar sina skattesystem på ett sådant sätt att de uppnår fördelar genom att undergräva andra länders skattesystem. Ett tydligt exempel på illojal konkurrens är skatteparadisen, som utnyttjar sina geografiska och demografiska förhållanden till att locka till sig andra länders kapitalinkomster. De kan inte locka till sig pro- duktion som kräver stora realkapitalinvesteringar, då de saknar de rent fysiska förutsättningarna som markyta, naturresurser, arbets- kraft etc. Däremot kan de, genom att i stort sett inte ha någon inkomstskatt för vissa bolag, locka till sig stora mängder finansiellt kapital eftersom det inte kräver någon yta eller stora realkapital- investeringar. Att sedan bara ta ut en symbolisk avgift från dessa bolag ger stora inkomster p.g.a. den stora mängden bolag. Länder- na har sedan ofta en absolut begränsning när det gäller införsel av arbetskraft, vilket gör att de får en stor förmån i form av att låta anställa och beskatta sina egna medborgare i dessa bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Ett annat exempel på illojal konkurrens är det tidigare regel- verket på Irland. Irland tilläts av EU under en period att låta all exportverksamhet omfattas av särskild beskattning. Irland är en förhållandevis stor marknad i sig, och till skillnad mot exempelvis skatteparadiset Jersey är tanken att inte priset på arbetskraft ska påverkas vid en liknande åtgärd. När verksamhet under s.k. ring- fencing får tillräckligt stor omfattning i ett land påverkas även arbetskraftskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Det är inte bara skatteparadisen som används för olika former av skattearbitrage. Man kan genom aggressiv skatteplanering undvika skatt genom att utnyttja luckor i avtal mellan länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Illegal konkurrens. &lt;/SPAN&gt;En ytterligare dimension är konkurrens om skattebaser från illegala verksamheter, dvs. rent fusk och skatte- undandragande. Fusk är ett &lt;NOBR&gt;free-rider&lt;/NOBR&gt; problem, medborgaren till- godogör sig fördelarna av ett enskilt lands system men är inte villig att vara med och betala. I vissa fall kan fusket t.o.m. betyda att individer tillskansar sig skattemedel ur statskassan (manipulation med momsåterbäring). Fusk snedvrider konkurrensen eftersom det innebär att olika former av inkomster beskattas olika eller att samma form av inkomst beskattas olika hos olika individer. Detta är en form av skattekonkurrens som &lt;SPAN class="ft2"&gt;alltid &lt;/SPAN&gt;är skadlig för ett land. Det förekommer försvar för skattefusk som att människor måste ha ”ventiler”, dvs. områden där det i begränsad omfattning går att undvika att betala skatt, för att man i övrigt ska vilja rätta sig efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;de gemensamma reglerna. Detta resonemang är helt felaktigt. Att vissa personer har möjlighet att manipulera systemet men inte andra leder bara till orationella ekonomiska beslut, orättvisor samt ett minskat förtroende för skattesystemet och för myndigheter hos den övriga befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Exempel på illegal konkurrens är när det skapas möjligheter för personer i Sverige att flytta sina inkomster utomlands för att undgå svensk skatt på avkastningen, eller när företag förlägger sin verk- samhet till erkända skatteparadis för att ägarna ska ha möjlighet att undslippa skatt. Skatteparadis erbjuder företagen ett anonymitets- skydd, som i sin tur gör det svårt för skattemyndigheter i alla länder att få uppgifter om den verksamhet som bedrivs och vem eller vilka som tar emot inkomsterna. Det ofullständiga informa- tionsutbytet leder även till svårigheter att effektivt förverkliga s.k. &lt;NOBR&gt;CFC-lagstiftning.&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; &lt;/SPAN&gt;Illegala momsupplägg är ett annat känt interna- tionellt fuskområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Var finns de rörliga skattebaserna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Samtliga skattebaser i Sverige påverkas av de olika former av rörlig- het som redogörs för ovan. Vi vill inledningsvis mycket grovt och översiktligt ringa in vilka former av skattebetingat rörlighetstryck som är förhärskande när det gäller de olika baserna. Vilken form av skattebetingad konkurrens de olika baserna utsätts för är sedan avgörande för vilka åtgärder det kan vara verkningsfullt att sätta in på de olika områdena. Den naturliga rörligheten lämnas därmed åt sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;Produktionsskattebasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;I ett marknadsekonomiskt system styrs inte produktionen till det land där produktionsresultatet är allra högst, utan till det land där det blir mest kvar när lönekostnader och bolagsskatter är betalda – dvs. där nettovinsten är högst. Bolagsskatten kan därför ha stor betydelse för den internationella rörligheten hos produktions- skattebasen. En felaktig eller för hög bolagsskatt kan såväl leda till en felaktig strukturomvandling, som till att den inhemska produk- tionen blir för liten. I detta sammanhang är det viktigt att komma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se kapitel 4 för beskrivning av &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;ihåg att kostnaden för detta till ingen eller mycket ringa del bärs av kapitalägarna det är sysselsättning, löner och skatteinkomster som blir för låga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Sverige har dock i det stora hela en ekonomiskt rationellt ut- formad bolagsskatt. Så länge vi har en sådan position är det svårt, när det gäller rörlighet i ett internationellt perspektiv, att se några riktigt stora hot mot hela produktionsskattebasen som är betingade av bolagsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Ser vi enbart till basen för bolagsskatt, dvs. vinsten, skulle de multinationella företagens möjligheter att överföra vinster mellan dotterbolag i olika länder, s.k. transfer pricing, kunna vara det största problemet. Men vår låga bolagsskattesats dämpar även det problemet. I stället är det sannolikt skatteparadis och andra inslag av illojal skattekonkurrens som utgör de stora problemen när det gäller internationell rörlighet av den svenska bolagsskattebasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Bolagsskatten utgör dock en tämligen liten del av samhällets totala skatteinkomster, cirka 5 procent. Därför är det inte bara för tillväxt och sysselsättning, utan också för de totala skatteintäk- terna, viktigare att ha en ekonomiskt och internationellt väl fungerande bolagsskatt, än att försöka maximera inkomsterna från bolagsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Ser vi till den stora delen av produktionsskattebasen, löne- kostnaderna, kan konstateras att även här kan finnas skattebetingad internationell rörlighet – i första hand i form av migration. Men med tanke på att den helt överväldigande delen av den migration som berör Sverige har helt andra orsaker, utgör den skatte- betingade rörligheten inget stort samhällsekonomiskt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Då representerar de som väljer att bo och arbeta i olika länder, s.k. gränsgångare, ett något större problem. Även om inte heller detta har samhällsekonomiska dimensioner, har det stor betydelse för vissa regioner och många individer. Särskilt svåra blir de skatte- mässiga neutralitetsproblemen när arbetsgivaravgifterna har så dramatiskt olika nivå som t.ex. mellan Sverige och Danmark. Då kan det t.o.m. vara svårt att uppnå en lösning som är neutral både för individen och mellan länderna, även när den goda viljan finns från bägge sidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Det i särklass största problemet kopplat till produktionsskatte- basen är rörlighet mellan baserna. I första hand gäller det när basen försvinner till den svarta sektorn. I ett nationellt perspektiv är fusket med oredovisade och företagar- och arbetsinkomster den största anledningen till skattebortfall i ekonomin. I Nationalräken-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;skaperna beräknas svarta inkomster från hushållens egna företag uppgå till 86 miljarder år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Det är också värt att påpeka att oredovisade företagar- och arbetsinkomster normalt leder till totalt skattebortfall i alla de tre skattestationerna. På en oredovisad företagsinkomst betalas natur- ligtvis ingen moms och en sådan svart inkomst i företaget blir nästan alltid en svart inkomst också i hushållsledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Men även rörlighet mellan baserna i form av inkomstomvand- ling, där högbeskattad löneinkomst förvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst, är ett påtagligt problem. Det är som störst och svårast i små företag, där ägaren också själv arbetar. Där krävs en särskild lagstiftning de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-regelerna&lt;/NOBR&gt; för att klara ut vad som ska beskattas som inkomst av arbete respektive kapital. Inte minst är själva behovet av en särskild och ganska snårig lagstiftning en väsentlig del av problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;För skattebasens rörlighet i tiden erbjuder arbetsgivaravgifterna i produktionen inget utrymme att skjuta skatten på framtiden. Med bolagsskatten är det snarare tvärtom. Här erbjuds, i första hand, helt legala möjligheter att skjuta fram vinstbeskattningen. Det finns ofta goda skäl att erbjuda dessa legala utrymmen och statens skattebortfall med anledning av det är förhållandevis litet. Men det ska ändå påpekas att de orsakar vissa andra problem. Uppskjuten skatt leder till s.k. inlåsningsproblem (man säljer t.ex. inte en aktiepost därför att det skulle utlösa reavinstskatt, även om priset framstår som fördelaktigt). Inlåsning innebär ekonomiskt oratio- nella beslut som är tillväxthämmande och för att mildra detta erbjuds ofta ännu längre uppskjutningsperioder, vilket löser vissa problem och förvärrar andra. Uppskjuten skatt är också mycket svårare att hantera korrekt när företag och ägande rör sig över nationsgränserna. Slutligen underlättar uppskjuten skatt vissa typer av ekonomisk brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft25"&gt;Inkomstskattebasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Den internationella rörligheten hos skattebasen arbetsinkomster beror huvudsakligen på att människor flyttar. Som tidigare nämnts är detta i nuläget inget stort problem. Det finns dock inslag av utflyttning, främst av höginkomsttagare, som både beror på illojal skattekonkurrens från skatteparadis och legal skattekonkurrens från länder med lägre skatter och lägre nivå på offentliga förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;Utflyttning för att undkomma svensk förmögenhets- och/eller arvs- och gåvoskatt berör sannolikt inte många personer men beloppen kan i varje enskilt fall vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Men utflyttning kan naturligtvis bli ett växande fenomen. Det vi redan har sett är ett kraftigt ökat studentutbyte för Sveriges del. Det skulle mycket väl kunna leda till att allt fler söker arbete i andra länder och även att en större andel stannar kvar utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Ett annat problem som kan komma att växa i framtiden är om arbetskraft flyttar ut i några år för att sedan komma tillbaka när den egna ”åldersprofilen” och ”livssituationsprofilen” ger större utdel- ning i det svenska välfärdssystemet. Det tenderar att vara individer i yngre medelåldern som under en period i sitt yrkesverksamma liv arbetar utomlands och sedan återvänder för att bilda familj etc. Det innebär att de flyttar ut under en period då de är nettobetalare till systemet men återvänder för att bli betydligt mer förknippade med ökade utgifter för samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För skattebortfallet till följd av internationell skattedriven rörlig- het för hushållens kapitalinkomster dominerar fusket. Länder som erbjuder låga eller inga skatter på kapitalinkomsten i kombination med sekretesskydd utgör en stark lockelse för många hushåll som är beredda att begå skattebrott om upptäcktsrisken är tillräckligt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Olikheter mellan Sverige och vissa andra länder i beskattningen av fondsparande kan också ha betydelse för var hushållens fond- sparande hamnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Arbetsinkomster som förläggs i den inhemska svarta sektorn har två olika ursprung. Det ena svarta inkomstflödet kommer från företagen och hör normalt ihop med att företag har oredovisade intäkter (det är liten poäng för företag att betala svarta löner om man i övrigt redovisar intäkter och kostnader korrekt – då dyker den svarta lönen upp som skattepliktig vinst). Den delen redo- gjordes för i föregående avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Den andra delen uppkommer inom hushållssektorn, när hushåll köper och byter tjänster med varandra utan att betala skatt. Här finns en tydlig gråzon mellan det helt vita utrymmet när t.ex. grannar på ett naturligt sätt hjälper varandra, till helt svart, när man t.ex. för kort eller lång tid anställer svart arbetskraft i det egna hushållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;En helt annan legal skattedriven rörlighet till den obeskattade sektorn är när hushåll av skatteskäl väljer att själva utföra arbetet i stället för att köpa det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft20"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;För hushållen är det svårt att flytta inkomster från högbeskatta- de arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster utan att man använder sig av &lt;NOBR&gt;3:12-bolag.&lt;/NOBR&gt; Till en del kan dock bruket att ersätta löntagare med personaloptioner och liknande ha samma inkomstomvandlande funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Genom pensionssparandet erbjuder skattesystemet en legal möjlighet för hushållen att skjuta fram beskattningen av arbets- inkomsten i tiden. Utrymmet är dock begränsat och den ekono- miska vinsten av framflyttningen halveras genom den &lt;NOBR&gt;15-pro-&lt;/NOBR&gt; centiga avkastningsskatt, som tas ut hos försäkringsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;På kapitalinkomstsidan erbjuds dock många fler möjligheter att skjuta skatter på framtiden. De ekonomiskt i särklass mest be- tydande är värdestegringsvinster på fastigheter och aktier vilka beskattas först vid realisation (för egen ägd bostad, först när man inte längre äger en permanentbostad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft25"&gt;Konsumtionsskattebasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Uttaget av moms och punktskatter på alkohol och tobak är noggrant reglerat inom EU. Eftersom skattesatserna är reglerade endast i form av en miniminivå kan beskattningen skilja sig kraftigt mellan länder. Sverige avviker uppåt på dessa områden och är därför utsatt för konkurrens i form av gränshandel. Gränshandeln går i vissa fall över till att bli illegal och fusket på detta område kan ses som omfattande, särskilt när det gäller de höga punktskatterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Elektronisk handel är ett relativt nytt fenomen och har ännu inte kommit upp till volymer som är av betydelse för statens finanser. Det finns dock utrymme för en kraftig tillväxt på detta område men det är inte sannolikt att volymen under överskådlig tid kommer att överskrida nivån fem procent av den totala privata konsumtionen. Under alla förhållanden utgör &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; ett beskatt- ningsområde som innehåller svåra problem. Det är svårt att finna en konstruktion som både är någorlunda ekonomiskt riktig och praktiskt tillämpbar. Det är nödvändigt med en internationell samordning, men samtidigt är det svårt att ena många länder. Slutligen är det ett mycket svårkontrollerat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;När det gäller de förbrukningsskatter vi har p.g.a. fiskala och miljöskäl finns de volymmässigt största problemen på energi- beskattningens område. Energipriser sätts på en internationell marknad och för att svensk energiintensiv industri ska vara kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft20"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;kurrenskraftig bör skatteuttaget vara reducerat i förhållande till mer skyddade sektorer. En sådan nedsättning kan dock ifrågasättas av EU p.g.a. statsstödsreglerna. Den skatt Sverige tillämpar efter nedsättning är dock högre än i flertalet konkurrentländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Det finns även ett visst mått av fusk på detta område. Exempel på det är införsel av obeskattad eller lågbeskattad dieselolja eller omvandling mellan låg- och högbeskattad diesel inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Utredningens huvuduppgift är att bedöma om det även i framtiden ser ut att finnas skattemässiga förutsättningar att finansiera ett välfärdssystem på dagens ambitionsnivå. Vi försöker blicka 10 15 år framåt och särskilt uppmärksamma de nya förutsättningar som internationaliseringen och ny teknik skapar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Vi har inlett med ett resonemang om hur man kan dela upp beskattningen i tre stationer, vilka i sin tur representerar de stora baserna för beskattning. Den första stora skattebasen är all den produktion som sker i Sverige. Den andra är alla inkomster som tillfaller människor som bor i Sverige. Den tredje allt som kon- sumeras i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Skattebaserna kan vara påverkade av flera former av rörlighet, av vilka endast en del är skattebetingad. En bas rörlighet kan ske både över gränserna till andra länder, mellan baser och i tiden. Rörlighet kan bero på legala fenomen, illegala fenomen och något som vi kallar illojal konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Fokus för utredningen ligger framförallt på skattebetingad rörlighet över gränserna. Ett typiskt sådant problem är när svenska hushåll sparar i utlandet. Länder som erbjuder låga eller inga skatter på kapitalinkomster i kombination med sekretesskydd utgör en stark lockelse för många hushåll som är beredda att begå skatte- brott om upptäcktsrisken är tillräckligt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Men det är ändå den gamla typen av skatteproblem som domi- nerar. Fusket med oredovisade och företagar- och arbetsinkomster beräknas uppgå till 86 miljarder år 2000. Sådant fusk leder också nästan alltid till totalt skattebortfall i alla de tre skattestationerna – inga arbetsgivaravgifter, inga inkomstskatter och ingen moms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;2 Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Skatter tjänar flera syften. Först och främst är de en inkomstkälla för staten, kommunerna och socialförsäkringssystemen. Det totala skatteuttaget i Sverige är ett resultat av de åtaganden vi har inom den offentliga sektorn och i socialförsäkringssystemen. Men skattesystemet ska också fördela och utjämna mellan inkomst- grupper genom s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;progressivitet. &lt;/SPAN&gt;Det sker genom att man på höga inkomster får betala en större del i skatt än om man har låga inkomster. Det största omfördelande inslaget i skattesystemet är emellertid de utgifter som skattemedlen används till. Progres- siviteten i systemet spelar en mindre roll, särskilt efter skatte- reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Andra uppgifter för skatter är att styra bort från viss konsum- tion och förbrukning. Vidare kan skattesänkningar och höjningar användas i stabiliseringspolitiskt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Det finns stora skillnader i skatteuttag mellan länder. Framförallt avspeglar dessa skillnader olika ambitionsnivå i de offentliga väl- färdssystemen. Men skatteuttaget beror även på skillnader i hur välfärdens finansiering har organiserats, dvs. fördelning mellan privat och offentlig finansiering, och hur skattesystemet har sam- ordnats med bidragssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En effektiv beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Vid en effektiv beskattning tas skatterna ut där de ger största möjliga intäkt med minsta möjliga snedvridande effekt på eko- nomins funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;I teorin är den ideala skatten en ”klumpsummeskatt” som inte anses påverka individens beteende. En sådan skatt kan tas ut på medborgarskapet eller mantalsskrivningen – inte på arbete eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft20"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;sparande. Exempelvis kan en person betala 100 000 kronor varje år oavsett om man arbetar eller inte, men i gengäld slippa alla andra skatter. Klumpsummeskatter har dock flera andra nackdelar, fram- förallt att den bryter mot principen skatt efter förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Utifrån resonemanget att klumpsummeskatten är den samhälls- ekonomiskt mest effektiva skatten kan man räkna ut kostnaden för andra skatter. Kostnaden för en skatt benämns då &lt;SPAN class="ft2"&gt;överskottsbörda, &lt;/SPAN&gt;vilket definieras som ”den extra samhällsekonomiska kostnad som uppstår när klumpsummeskatter inte kan användas”.&lt;SPAN class="ft31"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Överskotts- bördan fångar upp den påverkan som skatten har på individers produktions- och konsumtionsbeslut utöver den inkomstminsk- ning som följer av skattebetalningen. Modellen kan användas för att bedöma om ett sätt att beskatta är bättre eller sämre än något annat, inte om det är bra att ta ut skatt över huvudtaget. För den senare frågan är givetvis skatteintäkternas användningsområde och de positiva effekter som de ger, i form av gemensamma för- säkringar, bidrag eller kollektiva varor av avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Skattekilar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Skatter kan påverka hur löntagare, konsumenter och företagare agerar. Skatterna skapar en kil mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt och de leder enligt teorin till välfärdsförluster eftersom resurserna i ekonomin blir använda på ett ineffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Skattemässiga snedvridningar uppkommer antingen genom att olika varor och tjänster är olika beskattade, genom att det uppstår en svart och lågproduktiv sektor eller genom att det lönar sig att arbeta hemma och utföra produktionen själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Grunden för en effektiv marknadsekonomi är att vi alla byter arbete med varandra. På så sätt använder vi varandras specialisering. I dag betalar vi först skatt på det egna arbetet, därefter moms på de varor och tjänster vi köper och samtidigt ska den person vi vill ska utföra arbetet åt oss i sin tur betala skatt och arbetsgivaravgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Dessa tre led tillsammans skapar en skatte- eller produktivitets- kil. I Sverige är denna kil ungefär fyra, vilket exempelvis innebär att en hantverkare måste vara fyra gånger så effektiv som vi själva när lägenheten repareras – i annat fall lönar det sig att ta ledigt och själv utföra arbetet. Därmed skulle man slippa skatt dels på det egna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ingemar Hansson och Erik Norrman, ”Skatter teori och praktik”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;arbetet, dels på den köpta arbetstiden. Man kan alltså vara en fjärdedel så effektiv och ändå få en lägre kostnad om man själv utför arbetet. I de allra flesta fall är skillnaden i effektivitet be- tydligt större än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Uppfattningen att skatter har skadlig inverkan bygger på antaganden om dels att skatter försämrar ekonomins funktionssätt, dels att skatteinkomsterna används på ett för medborgarna ineffektivt sätt. Slutsatsen blir därför ibland att det vore bättre om varje medborgare själv fick disponera sina inkomster. Men man kan också hävda motsatsen, dvs. att skatter och de utgifter skatterna används till faktiskt bidrar till att förbättra effektiviteten i ekonomin.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Ett rimligt ekonomiskt resonemang kan se ut så här. Nästan alla skatter har mer eller mindre skadlig effekt på ekonomin och nästan alla offentliga utgifter har större eller mindre nytta för medborgare. För att sortera bland dessa olika inkomster och utgifter kan man tänka sig att man börjar bygga upp en offentlig sektor med hjälp av de skatter som har minst skadlig effekt och använder dem där de har allra störst nytta. De första skatterna kan kanske t.o.m. göra nytta i ekonomin, t.ex. miljö- och tobaksskatter, men ganska snart måste man börja använda skatter som ger negativa effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;De första utgifterna ger mycket starka bidrag till produktion och välfärd – klart starkare än om medborgarna enskilt förfogat över pengarna. Kollektiva utgiftsbeslut skapar alltså här ett mervärde i förhållande till individuella beslut. Som exempel kan nämnas lagstiftning, polis, rättsväsende, grundutbildning och grundforsk- ning. Allt eftersom man på detta tänkta sätt bygger ut den offentliga sektorn, får man ta i bruk skatter som har allt skadligare effekter, och använda dem på områden med allt mindre mervärde. Till slut når man en punkt där skatternas skadliga effekt är lika stor som de kollektiva utgiftsbeslutens mervärde – och då har man också nått den punkt där man inte ska höja skatterna mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Självklart är det inte lätt att exakt bestämma var denna punkt ligger och det varierar också mycket mellan olika individer. Men var och en kan inte få avgöra sitt skattesystem och därför är det rimligt att medborgarna i en demokratisk process avgör den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Var balanspunkten ligger och därmed också hur stor välfärds- vinsten av det offentliga systemet blir, påverkas också av hur väl skattesystemet är utformat. Skatternas negativa effekter på ekono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se Sjöberg &amp; Bäckman, SOU 2001:57.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;mins funktionssätt är till mycket stor del knutna till förekomsten av olikformigheter och höga skattesatser. I 1990 91 års skatte- reform breddade man skattebaserna och skapade därigenom utrym- me att sänka skattesatser. Syftet var att skapa ett system som var så generellt och likformigt som möjligt. Sverige fick därigenom ett skattesystem som i princip är tänkt att behandla alla inkomster lika oavsett källa, och all konsumtion lika oavsett vilken vara eller tjänst det gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;En del av skattesystemet är dock direkt ämnat att styra produktion och konsumtion. Detta gäller miljö- och energiskatter samt punktskatter på alkohol och tobak. Miljö- och energiskatterna används för att &lt;SPAN class="ft2"&gt;internalisera &lt;/SPAN&gt;de negativa externa effekter som uppstår vid förbrukning av vissa råvaror. De negativa externa effek- terna är skadliga utsläpp eller förbrukning av ändliga resurser. De negativa externa effekterna vid konsumtion av alkohol och tobak är väl kända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Intresseprincipen eller skatteförmågeprincipen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;De viktigaste principerna som styrt hur skatterna ska utformas har varit &lt;SPAN class="ft2"&gt;skatteförmågeprincipen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft2"&gt;intresseprincipen&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Skatteförmåge- principen &lt;/SPAN&gt;innebär att var och en ska betala skatt utifrån sin förmåga, dvs. skatt efter bärkraft. Enligt den principen tas ingen hänsyn till den enskilde medborgarens nytta av de kollektiva utgifterna utan var och en bidrar till den gemensamma verksamheten utifrån sin inkomst. Skatteförmågeprincipen anses allmänt som den princip som ligger till grund för dagens svenska skattesystem. Det finns inget i själva grundprincipen som konkret slår fast hur be- skattningen ska utformas, dvs. om skatt efter förmåga innebär att skatten ska öka proportionellt med inkomsten eller om det ska finnas en viss progressivitet som gör att andelen skatt ökar med inkomsten. I det svenska skattesystemet har skatteförmågeprin- cipen ansetts förenlig med &lt;SPAN class="ft2"&gt;minsta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;offer-principen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;vilken grundar sig på resonemanget att en inkomstökning innebär mindre nytta för en person med höga inkomster än för en person med lägre inkomster. Det leder till slutsatsen att det krävs en mindre uppoffring för en höginkomsttagare att betala skatt än för en låginkomsttagare. Det talar för progressivitet i skatteskalan. En stark progressivitet med höga marginalskatter leder dock till större skattekilar i dessa inkomstlägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Intresseprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär istället att medborgarna ska betala skatt utifrån det intresse och nytta de själva har av den gemensamma verksamheten. Intresseprincipen bygger på att man ska tillföras förmåner utifrån sina insatser. Det finns inslag som präglas av intresseprincipen i det svenska skattesystemet. Exempelvis är våra socialförsäkringar finansierade på detta sätt. Grunden för dem är en inkomstbortfallsprincip, vilken kan anses sammanfalla med intresseprincipen. Hela socialförsäkringsavgiften motsvaras dock inte av förmåner och förmånerna är heller inte knutna till inbetalda medel, vilket innebär att intresseprincipen försvagas. Ett av de få inslag i det svenska skattesystemet som idag mer renodlat kan sägas präglas av intresseprincipen är fordonsskatten, som till stor del kan ses som bilägarnas gemensamma finansiering av de allmänna vägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En effektiv beskattning igen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;För att få en effektiv beskattning bör systemet vara likformigt och genomskinligt. Det bör inte finnas uppenbara möjligheter att styra sin skatt genom att skatteplanera eller fuska. Skattesystemet måste vara tydligt och enkelt för producenter, inkomsttagare och kon- sumenter, så att de kan fatta ekonomiskt rationella och långsiktiga beslut. Vidare ska uttaget av skatt i största möjliga mån legitimeras och motiveras hos de som betalar skatt. Skattesystemet bör inte heller vara administrativt tungrott eller krångligt, och det måste passa in i övrig lagstiftning. När nya lagar införs på skatteområdet måste de passa med tidigare lagstiftning på området; övergångs- reglerna ska bidra till konsekvens över tiden. Lagstiftningen måste dessutom utformas med hänsyn till skattelagar i ett internationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;En effektiv beskattning innebär också att Sverige inte kan skilja sig alltför mycket åt i förhållande till andra länder främst övriga nordiska länderna och Europa men också övriga världen. Det gäller framförallt de områden där skattebasen kan karakteriseras som rörlig, eller där de externa effekterna är globala, som exempelvis vid viss miljöstörande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;De slutsatser man kan dra av en genomgång av olika principer för beskattningen är att det finns fyra viktiga grundbultar i ett skattesystem:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft20"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Legitimitet. &lt;/SPAN&gt;Skattesystemet måste vara väl förankrat hos allmän- heten. Medborgarna har full information om vad skatten går till och individerna får del av de gemensamma utgifterna genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;A)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;gemensamma försäkringssystem och B) generell välfärd. Reglernas utformning och informationen till skattebetalarna ska sträva efter att medverka till en situation där fusk inte accepteras av skattebetalarna själva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Rationalitet. &lt;/SPAN&gt;Skattesystemet styr inte ekonomiska incitament och är &lt;SPAN class="ft2"&gt;neutralt &lt;/SPAN&gt;mellan olika handlingsalternativ. Systemet präg- las av nationell likformighet och avtalade regler mellan länder som bidrar till att bibehålla likformigheten över gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Enkelhet. &lt;/SPAN&gt;Det får inte vara krångligt att fullgöra sina skatte- inbetalningar. Skattemyndigheterna å sin sida bör inte heller belastas med alltför komplex och tidskrävande administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kontrollerbarhet. &lt;/SPAN&gt;Systemet ska vara utformat så att det blir svårt att fuska och så att det inte heller lönar sig med fusk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skattereformen 1990 91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; växte kritiken mot det svenska skattesystemet. Man ansåg att det hade blivit allt mer komplicerat och orättvist, och det starka fördelningspolitiska inslaget genom höga och progressiva skatteskalor fungerade inte i praktiken. Den skatt som betalades in var betydligt lägre än vad skatteskalorna egentligen borde ha genererat. Skatteplanering var vanlig eftersom det fanns en möjlighet att ta ut inkomster i lågbeskattade skikt och göra avdrag mot inkomster där skatterna var höga. Detta sammantaget resulterade i krav på en omfattande reformering av skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Förslaget till ny skattereform utformades i tre olika utredningar: Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK)&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, refor- merad företagsbeskattning (URF)&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;, och reformerad mervärdesskatt m.m. (KIS)&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. På så sätt fick man alltså med både den personliga inkomstskatten, företagsbeskattningen, socialavgifterna, mer- värdesskatterna och punktskatterna. Förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvoskatten omfattades inte av reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;Skattereformen var ett resultat av en uppgörelse mellan social- demokraterna och folkpartiet, och den stöddes av LO och TCO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;SOU 1989:33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;SOU 1989:34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;SOU 1989:35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Även centerpartiet var med på den övervägande delen av överens- kommelsen. Ett viktigt mål med reformen var att skattereglerna skulle vara långsiktigt stabila. En flerpartiuppgörelse var därför en förutsättning. I riksdagen stöddes principerna för reformen av alla partier utom moderaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Målen med skattereformen var att skattesystemet skulle bli samhällsekonomiskt effektivt och fördelningspolitiskt rättvist.&lt;SPAN class="ft31"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;De huvudsakliga medlen var att bredda skattebaserna och sänka skatte- satserna. Arbete och sparande skulle gynnas, och villkoren för lånebaserad konsumtion och lånebaserad förmögenhetsuppbygg- nad skulle försämras. Man ville ha en likvärdig beskattning av arbetsinkomster och inkomster av kapital, och man ville motverka skatteplanering och skatteflykt. Det senare var också viktigt ur ett rent fördelningspolitiskt perspektiv, eftersom det oftast var de högavlönade som kunde styra uttaget av inkomster till låg- beskattade områden. Skattesystemet var dessutom tänkt att vara gångbart i en internationell konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;På företagsskatteområdet uppmärksammade man frågan om skattereglernas betydelse för nationella ekonomiers konkurrens- kraft. Avregleringen av kapitalmarknaderna skedde för Sveriges del fullt ut 1989 och på så vis hade skillnader i skatteregler mellan länder fått en ökad betydelse. Man gjorde bedömningen att i en omvärld, där företagsskattesystemen förändras i riktning mot sänkta skattesatser och bredare skattebaser, var utrymmet be- gränsat för nationella avvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Resultatet av skattereformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Reformen innebar att skattesatserna sänktes kraftigt. Från 1991 fick man endast två skalsteg för inkomst av tjänst, omkring 31 pro- cent vid enbart kommunal beskattning och ytterligare 20 procent i statlig skatt för inkomster över 180 000 kronor. Den statliga beskattningen på inkomster sänktes alltså väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Reformen innebar en minskning till endast tre inkomstslag inkomst av &lt;SPAN class="ft2"&gt;tjänst, &lt;/SPAN&gt;inkomst av &lt;SPAN class="ft2"&gt;kapital &lt;/SPAN&gt;och inkomst av &lt;SPAN class="ft2"&gt;näringsverk- samhet &lt;/SPAN&gt;(företagsinkomster). Individers inkomst av tjänst och näringsverksamhet läggs ihop och beskattas i samma skatteskala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft25"&gt;Arbetsinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Skattereformen innebar en kraftig sänkning av skatten på arbets- inkomster. Den högsta marginalskatten sänktes från 72 procent 1989 till 65 procent 1990 och sedan slutligen till 50 procent 1991. Progressiviteten i den statliga inkomstskatten reducerades till att bara förekomma i ett steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;En viktig del av den ändrade beskattningen av arbetsinkomster var att skattebasen utvidgades till att omfatta naturaförmåner som exempelvis bilförmån, kostförmån och förmånliga lån. Dessa för- måner hade tidigare varit skattemässigt gynnade och därför blivit allt vanligare vid sidan om den kontanta lönen. Skattereformen bidrog till att värdet av förmånerna numera beskattas som övriga inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;I reformen kom man överens om att den högsta marginalskatten skulle stanna på 50 procent. I gengäld skulle något ges till dem med lägre inkomster. Det är bakgrunden till den så kallade ”LO- puckeln”, som innebär en upptrappning av grundavdraget vid inkomster mellan cirka 65 000 kronor och 105 000 kronor. Mellan 105 000 och 110 000 kronor ligger man på det högsta grund- avdraget. Sedan börjar en nedtrappning till den generella nivån. Grundavdraget och dess effekter på den marginella skattesatsen syns tydligt i Figur 2.1. Här ses i övrigt en jämförelse mellan marginalskattesatser före och efter reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 2.1. &lt;/SPAN&gt;Marginalskatter 1989 och 1991 vid olika taxerade in- komster, kommunalskatt 31 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen 1997/98:1, Bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft25"&gt;Kapitalinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;För inkomst av kapital avskaffades progressiviteten helt och skatte- satsen sattes till 30 procent. På motsvarande sätt skulle skatten minskas med 30 procent av kapitalutgifter (räntor, etc.) genom underskottsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Före reformen gav kapitalbeskattningen ett underskott på fem miljarder kronor. I ett system med höga marginalskatter var det mycket förmånligt att låna pengar för att köpa fastigheter och aktier; räntorna var före 1982 skattesubventionerade upp till 85 procent genom avdragseffekten och resten, samt mer därtill, tog inflationen hand om. Därefter genomfördes en successiv avtrapp- ning av avdragseffekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;I och med skattereformen begränsades möjligheterna till skatte- planering ytterligare och skattesubventionerna till förmögenhets- bildning minskade. Alla kapitalinkomster sammanfördes och skil- des ut från skatt på tjänst och näringsverksamhet. Kapitalinkomster beskattas med en och samma skattesats, vilket innebär att man i princip inte tjänar något på att flytta sina kapitalinkomster och kapitalutgifter mellan olika slag av tillgångar, eller mellan olika familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft20"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Den tidigare schablonbeskattningen av fastigheter ersattes från och med 1991 med en fastighetsskatt. Fastighetsskatten tas ut som en procentsats av taxeringsvärdet (taxeringsvärdet är satt att motsvara 75 procent av marknadsvärdet). Fastighetsskatten ingår som en del av kapitalbeskattningen, den är sålunda inte en skatt på bostaden utan på dess avkastning. En effektiv skattesats på 1,5 procent av taxeringsvärdet motsvarade 30 procents skatt på en schablonintäkt på 5 procent om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft25"&gt;Bolagsinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Även företagsbeskattningen förändrades enligt det övergripande målet om likformighet. Företagen skulle inte längre styras av olika möjligheter till lägre beskattning utan av vad som är företags- ekonomiskt rationella beslut. Därför sänktes skatten för vinster från 52 procent (57 procent om även vinstdelningsskatten räknas in) till 30 procent (idag 28 procent). Samtidigt begränsades möjlig- heten till avsättning till obeskattade reserver kraftigt. Sammantaget innebar förändringarna en viss höjning av den effektiva skatten. Detta trots att en så kraftig sänkning av skattesatserna genom- fördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;Konsumtionsskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;En viktig del av reformen var förändringarna i moms och miljö- skatter. Dessa förändringar stämde överens med tanken om en neutral och enhetlig beskattning och gav dessutom ett stort bidrag till reformens finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Huvudlinjen var en breddning av basen för moms. Vissa varor och tjänster som inte varit momsbelagda tidigare blev det efter reformen. Andra som tidigare haft lägre momssats blev belagda med full moms.&lt;SPAN class="ft31"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;På det här sättet ville man få en enhetlig och generell beskattning av i princip all omsättning på varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Riksdagen beslutade om en tillfällig momshöjning till 25 procent mellan den 1 juli 1990 och 1991 års utgång. Det var ett led i en tillfällig finanspolitisk åtstramning. Man ville dra in den överefter- frågan som man ansåg skulle leda till ett ökat kostnadstryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Momssatsen var 23,46 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Momshöjningen hade inget med skattereformen att göra, tanken var att momsen skulle återgå till sin ursprungliga nivå 1992. Momsen behölls dock på den generella nivån 25 procent eftersom man istället införde en lägre skattesats på 18 procent på vissa varor och tjänster (livsmedel och hotell- och restaurangtjänster).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Miljö- och energiskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Skattesystemets miljöprofil förstärktes genom införandet av koldioxidskatt och svavelskatt och en höjning av punktskatten på bensin. Dessutom gjorde man samtliga områden momspliktiga, vilket innebar en ännu större skatteskärpning. Skattereformen innehöll en ”grön” skatteväxling genom att höjda skatter på miljöresurser bidrog till att finansiera de sänkta skatterna på arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;Reformen i sin helhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Den totala omslutningen av reformen var 97 miljarder kronor. Sänkta inkomstskatter finansierades via en breddad skattebas och en annorlunda fördelning av skatteuttaget. I finansieringen var även inräknade effekter av att ekonomins funktionssätt skulle förbättrass.k. dynamiska effekter. I tabell 2.1 görs en uppställning av reformens kostnader samt dess finansiering. Tabellen visar förskjutningen från skatt på arbete till skatt på kapitalinkomster (inklusive fastigheter) och skatt på konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 2.1. &lt;/SPAN&gt;Skattereformens budgeteffekter enligt ursprunglig kalkyl, genomsnitt för 1991 1993 (mdr kr, 1991 års priser)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Budgetförsvagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sänkt statlig inkomstskatt för individer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;89,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Fördelningspolitiska åtgärder*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft55"&gt;Summa kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft55"&gt;97,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft22"&gt;Budgetförstärkningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Bredare skattebas, arbetsinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td56"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;12,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Bredare skattebas, personlig kapitalinkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;38,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;och egendomsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Moms och andra indirekta skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;28,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Andra intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Dynamiska effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p248 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p30 ft55"&gt;Summa finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p247 ft55"&gt;95,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft56"&gt;* Höjda barn- och bostadsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Svensk skattepolitik i teori och praktik, SOU 1995:104, Bilaga 1 s. 178.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Fördelningspolitiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Den stora sänkningen av statlig skatt gynnade alla, men främst dem som tjänade mest. Tanken var att fördelningsprofilen skulle jämnas ut genom att dessa grupper tvingades ta upp fler inkomster till beskattning. Den breddade skattebasen för kapitalinkomster och reavinster (numera s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;kapitalvinster) &lt;/SPAN&gt;skulle också medverka till en utjämning, tillsammans med en ökad omfördelning genom höjda barn- och bostadsbidrag. Dessutom skulle de minskade värdena för underskottsavdrag innebära en ökad skatt för den genomsnittlige höginkomsttagaren. På så sätt skulle höginkomsttagarna betala för sina egna marginalskattesänkningar. Finansieringen av skattesänk- ningarna skulle alltså ske genom att skattebaserna ökade för skatt på kapitalinkomster, arbetsinkomster och konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Skattereformen beräknades underfinansierad i en statisk beräk- ning med cirka fem miljarder kronor, räknat på 1989 års skatte- baser.&lt;SPAN class="ft31"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Detta skulle betalas med dynamiska effekter. I reformen hade det kalkylerats med att marginalskattesänkningarna skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Genomsnitt för 1991 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;leda till ett ökat arbetskraftsutbud, vilket i sin tur skulle ge ett ökat skatteunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Den utvärdering av skattereformen som Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK) gjorde i efterhand visar att höginkomsttagarna fick ett bättre utfall av skattereformen än vad som beräknades 1989.&lt;SPAN class="ft31"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Skattereformens utfall berodde i första hand på att höginkomsttagarna inte betalade kapitalinkomstskatter i den omfattning reformen förutsatte. Exempelvis var basen för beskatt- ning av avkastning på aktier betydligt mindre 1992 än 1989, be- roende på en kraftig nergång i konjunkturen. Ytterligare ett skäl till att skattereformen inte uppnådde de fördelningspolitiska målen var att planerade förstärkningar i bidragssystemet, exempelvis höj- ningen av barnbidraget, inte genomfördes fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;I de ursprungliga beräkningarna på bidragen från de dynamiska effekterna kalkylerades med finansieringsbidrag på 2,5, 5,0 och 7,5 miljarder kronor för åren 1991 till 1993. Idag vet vi att skatte- reformen var underfinansierad med betydligt större belopp än så. En reviderad beräkning för 1991 visade att reformen istället kunde uppskattas vara underfinansierad med 23 miljarder kronor. Om man dessutom antar att skattereformen i sig till viss del bidrog till lågkonjunkturen, innebär det att den verkliga underfinansieringen var ännu större. Enligt överslagsmässiga beräkningar gjorda i anslutning till utvärderingen av skattereformen kan reformens negativa bidrag till fallet i real BNP på 5 procent mellan 1989 och 1992 uppskattas till knappt en procentenhet. Omräknat i kronor motsvarar det ett produktionsbortfall på 12 till 15 miljarder på ett år. Det beräknades innebära en tillkommande underfinansiering på mellan 9 och 11 miljarder kronor. Sammantaget gav detta negativ budgeteffekt på 35 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft4"&gt;Det bör betonas att dessa kalkyler är kortsiktiga. Reformen har inneburit positiva dynamiska effekter på lång sikt som sannolikt är avsevärt större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Efter skattereformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;Inte mindre än 250 regelförändringar har gjorts i skattesystemet sedan 1991 och fram till och med år 2000, utan att själva reformen räknas med. Flertalet av de åtgärder som genomförts kan i större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;”Skattereformen 1990 1991. En utvärdering”, SOU 1995:104.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;eller mindre grad betraktas som avsteg från den breda uppgörelsen kring reformen. Målet om stabilitet har sålunda inte uppfyllts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Bland några avsteg från de principer som var vägledande för reformen kan nämnas differentieringen av momsskattesatsen. En kraftig sänkning av skatterna genomfördes också 1992 och 1993, då arbetsgivaravgifterna minskades från i genomsnitt 38 procent 1991 till 31 procent 1993 (arbetsgivaravgifterna har sedan successivt höjts till dagens 33 procent). Nämnas ska också de olika lättnader i kapitalbeskattningen som infördes mellan 1992 och 1994. Till stor del återtogs dock dessa efter 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Särskilt utmärkande är nittiotalets mitt, då det skedde en om- fattande ”sanering” av ekonomin för att vända det stora under- skottet i den offentliga budgeten till ett överskott. Under perioden 1995 1998 beslutades sammanlagt 120 förändringar av skatterna. De flesta förändringarna var av mindre karaktär men några kan beskrivas som mer omfattande. Till de mer omfattande hör bland annat införandet av egenavgifter i pensions- och sjukförsäkringen, med start från 1993 och upptrappning med en procent varje år. Det gav en ungefärlig budgeteffekt på 4,7 miljarder kronor per år. År 1998 uppgick de allmänna egenavgifterna till sammanlagt 6,95 procent. Egenavgifterna är avdragsgilla mot marginalskatten vilken innebär att marginaleffekten av egenavgifterna blir störst för individer med inkomster under brytpunkten för statlig inkomst- skatt, medan inkomster över 7,5 basbelopp inte drabbas alls. År 2000 påbörjades en kompensation för effekten av egenavgiften och år 2002 betalar inkomsttagare endast en fjärdedel av egen- avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft1"&gt;Ett ytterligare exempel på en omfattande förändring av skatte- uttaget är den sänkta momsen på livsmedel, som 1996 innebar minskade inkomster för staten på 10 miljarder kronor. 1997 införde man lättnader i dubbelbeskattningen för onoterade företag, vilket innebär att för en del av utdelningsinkomster från dessa företag inte beskattas med kapitalinkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Mellan 1995 och 1998 infördes en extra statlig skatt, den s.k. värnskatten. Värnskatten ingick också som en del av sanerings- programmet för de offentliga finanserna. I samband med att värnskatten upphörde infördes istället ett &lt;SPAN class="ft2"&gt;extra skalsteg &lt;/SPAN&gt;i inkomst- beskattningen 1999, en statlig inkomstskatt på 5 procent för inkomster över 370 000. Vidare infördes samma år en tillfällig skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare som senare för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;längdes till år 2000 och 2001. År 2002 gjordes den permanent. Från och med år 2003 ingår den dock i grundavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Förändringarna i inkomstskatterna har inneburit att bilden av marginalskattesskalorna påtagligt har förändrats sedan reformen. I dagsläget (2002) finns det elva olika marginalskattesteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skatter och tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Skattekvot och tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Kan höga skatter vara hämmande för tillväxten i ett land? Ett stort antal vetenskapliga studier har gjorts där man försökt urskilja vad som egentligen bestämmer tillväxten. I en litteraturöversikt av Levine och Renelt konstateras att mer än 50 variabler påverkar tillväxten.&lt;SPAN class="ft31"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Vissa tillväxtstudier hävdar att det finns ett negativt samband mellan skattekvot och ekonomisk tillväxt, andra finner inga sådana samband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;I en artikel i Ekonomisk Debatt visar författarna Jonas Agell, Thomas Lindh och Henry Ohlsson på svårigheten att visa på tydliga samband mellan tillväxt och den offentliga sektorns stor- lek.&lt;SPAN class="ft31"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I artikeln visas sambandet mellan en genomsnittlig skattekvot och en genomsnittlig årlig tillväxttakt (1970 1990) för tjugotre &lt;NOBR&gt;OECD-länder.&lt;/NOBR&gt; Den enkla korrelationen mellan skattekvot och tillväxttakt ger då ett svagt negativt samband. Sambandet är dock mycket känsligt för vilka länder som tas med i analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;När man tar hänsyn till ländernas &lt;NOBR&gt;BNP-nivå,&lt;/NOBR&gt; enligt ett antagande om att länder med lägre BNP växer snabbare, försvinner det nega- tiva sambandet mellan skatt och tillväxt helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;När även demografisk struktur inkluderas i analysen, sker en ytterligare minskning i spridningen mellan länders genomsnittliga tillväxttakter. Sambandet mellan skatt och tillväxt blir då istället svagt positivt, dock inte signifikant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;När samma analysmetod används för ländernas utgiftskvoter uppstår samma mönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Sammantaget kan man säga att det inte säkert går att påvisa men hjälp av data på en aggregerad nivå att skatter har en negativ inverkan på tillväxten. Det beror på att många faktorer påverkar tillväxten. Givetvis inverkar även vad skatterna används till på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;”A Sensitivity Analysis of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Cross-Country&lt;/NOBR&gt; Growth regressions”, American Economic Review, Levine R. &amp; Renelt D., 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ekonomisk Debatt 1994, årg 22, nr 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;resultaten. Hur tillväxten påverkas av skatterna beror också på hur skatte- och transfereringssystem utformas. De svenska socialför- säkringarna följer arbetslinjen, dvs. sjuk- och föräldraförsäkringen och pensionssystem ger ersättning efter arbetsinkomst. Det skapar incitament för ett högt arbetsutbud. Ytterligare ett exempel som kan nämnas är att skatteinkomster finansierar utbildning, vilket bidrar till ökad tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Det går alltså inte att belägga stabila samband mellan makro- skattekvot och &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt,&lt;/NOBR&gt; men det är knappast förvånande. Det är så många andra väsentliga faktorer som påverkar tillväxten att det är svårt att urskilja effekten från en enda, och dessutom så grov storhet, som skattekvoten utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;En annan faktor som bidrar till detta är att sannolikheten för att ett land skulle acceptera att befinna sig i en situation där odis- kutabla fakta säger att skattekvoten hämmar tillväxten är liten. I flertalet fall skulle detta leda till korrigerande åtgärder via det politiska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Även om det är osäkert om det totala skatteuttaget har någon betydelse för tillväxten i ett land innebär inte det att utformningen saknar betydelse. Slutsatsen av detta resonemang är att det i första hand är en analys av skatternas inverkan på beslut på lägre nivåer, som bör ligga till grund för slutsatser om eventuella samband mellan skatter och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Skatternas betydelse för arbetsutbudet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Arbetsutbudet är centralt för tillväxten i ett land. Om skattesystem håller tillbaka individers utbud av arbete hämmas tillväxten. Arbetsutbudet kan påverkas av skatter i tre olika dimensioner, där den första dimensionen är given; valet av antalet arbetade timmar. Nästa dimension är valet att överhuvudtaget gå ut på arbets- marknaden och den tredje dimensionen är val av utbildning och karriärväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Den första dimensionen, antalet arbetade timmar, styrs av mar- ginalskatterna medan incitamenten att delta i arbetskraften styrs av den genomsnittliga skatten. Utbildningsincitamentet kan grovt sägas bero på relationen mellan skatterna vid olika inkomstnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Arbetsmarknaden kan delas in i sex grupper efter hur viljan att arbeta påverkas av skattesänkningar – först kvinnor och män och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;därefter de båda könen i högutbildade, medelutbildade och låg- utbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Grovt stiliserat arbetar männen full tid, medan kvinnor arbetar 30 40 timmar i veckan. Båda könen kommer förmodligen att arbeta mer till följd av en skattesänkning, men de sex grupperna reagerar ganska olika på skatteförändringar. Det man vet av forskningen är att förändringen i skatter framför allt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;påverkar kvinnor med kort arbetstid och låga inkomster, &lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;knappt påverkar män alls,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;påverkar dem med hög utbildning mer än dem med låg ut- bildning eftersom lång utbildning oftast ökar anknytningen till arbetsmarknaden och ger hög lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft1"&gt;Man vet också att påverkan från skatterna minskar med ökad förvärvsfrekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var forskarna övertygande om de positiva effekterna på arbetsutbudet till följd av sänkta skatter. Under 1990- talet förändrades den bilden. Efter skattereformens genomförande har flera studier och forskningsöversikter kommit till slutsatsen att sambandet mellan skatter och arbetsutbud verkar vara svagare än man tidigare trodde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;I en sammanställning av Magnus Wikström sägs exempelvis att arbetsutbudet (åtminstone för män) ändras tämligen lite av mått- liga ändringar av inkomstskatterna.&lt;SPAN class="ft31"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Vilka empiriska bevis finns det då för Sverige? Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK) har studerat de förändrade incitament som skattereformen innebar.&lt;SPAN class="ft31"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Marginalskatterna redu- cerades kraftigt i och med genomförande av reformen, framförallt för heltidsarbetande. För deltidsarbetande och personer med inkomster under medianinkomsten skedde ingen större förändring. Incitamenten att arbeta en extra timme ökade dock kraftigt för inkomster över medianinkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft1"&gt;Incitamenten att delta i arbetskraften ändrades obetydligt. Den genomsnittliga marginalskatten från noll till önskad arbetstid förändrades mycket litet (i intervallet 0 1 000 timmar). Slutsatsen gällande incitamenten för utbildning och val av karriär var att dessa förstärkts kraftigt för samtliga utbildningsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;”Skatter, löner och sysselsättning – en kunskapsöversikt”, SOU 1996:117.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;SOU 1995:104, Bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;I utvärderingen redovisas i en forskningsgenomgång att höjda marginallöner med en procent (efter skatt) kan sägas öka utbudet av arbetade timmar med 0,1 procent för ensamstående män och med 0,4 procent för ensamstående kvinnor. Det innebär att tio procentenheters skattesänkning påverkar utbudet med en respek- tive fyra procent. Spännvidden i skattningarna är dock mycket stor men studierna visar samstämmigt att antal arbetade timmar på- verkas positivt av marginallönen efter skatt men att känsligheten är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;För makar gäller att valet av arbetstider (på marknaden och i hemmet) är ömsesidigt beroende. Sammanboende kvinnors arbets- utbud är känsligt och påverkas av om mannen får höjd marginallön genom sänkt marginalskatt. Studeras hela hushållets arbetsutbud finner man att gifta eller sammanboende kvinnors arbetsutbud påverkas betydligt mindre av sänkta skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;I &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; början infördes en särbeskattning som innebar att kvinnors ökade inkomster inte påverkade hushållets samlade mar- ginalskatt. Detta fick en påtaglig effekt på arbetsutbudet. Likaså innebar den kraftfulla utbyggnaden av barnomsorgen under 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talen&lt;/NOBR&gt; att kvinnors förvärvsfrekvens steg. Kvinnors del- tidsarbete är starkt kopplat till antalet barn och hur små barnen är, vilket beror på att kvinnor fortfarande tar större ansvar för barnen än männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Vilka effekter fick vi då i och med sänkningen av marginal- skatterna 1990 91? KUSK gjorde en grov uppskattning av vad man kunde förvänta sig. Reformen bedömdes ha ökat arbetsutbudet med några få procent för såväl män som kvinnor. Samtidigt konstaterade KUSK att ”utvecklingen efter 1991 har varit så störd av mer dramatiska händelser i ekonomin att vi inte med någon precision förmår att särskilja skattereformens effekter från övriga faktorer”. Slutsatserna av gjorda simuleringar tydde ändå på att reformen på sikt kunde förväntas öka antalet arbetade timmar med i storleksordningen 2 5 procent för samboende män, medan effek- ten för samboende kvinnor sannolikt ligger mycket nära noll. Effekterna på arbetsutbudet för ensamstående kvinnor beräknades vara större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Skattereformen beräknades ha medfört att utbildning och val av karriär lönade sig bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Alternativa modeller för beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;I ett historiskt perspektiv har frågan om alternativ till inkomst- beskattningen tagits upp vid ett flertal tillfällen. Några alternativ aktualiserades på 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talet,&lt;/NOBR&gt; då den svenska ekonomin kännetecknades av hög inflation och en hög progressivitet i inkomstbeskattningen. Situationen skapade en olikbehandling av inkomster i beskattningen. Förutom att systemet gav upphov till neutralitetsbrister inbjöd det också till olika former av manipulativt skatteundandragande. Många länder stod inför samma problematik som Sverige och det pågick ett internationellt sökande efter lös- ningar på dessa problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Ett alternativ som då framstod som en möjlig lösning var ett system med real beskattning, för bolagsbeskattningen såväl som för inkomstbeskattningen. Ett sånt system medför dock stora svårig- heter när det kommer till real värdering av tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Det andra alternativet som utreddes av professor &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin och senare utgiftsskatteutredningen, var utgiftsskatten.&lt;SPAN class="ft31"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Bland länder som gjort seriösa överväganden att införa utgifts- beskattning kan nämnas Sverige, Storbritannien och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utgiftsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Utgiftsskatten är en personlig inkomstskatt som beskattar in- komsten när den konsumeras i stället för när den intjänas. Skatten kan också ses som en personlig konsumtionsskatt. Det ursprung- liga svenska förslaget var utformat så att det skulle kombineras med en proportionell inkomstskatt i botten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Utgiftsskatten baseras på de olika penningflöden, in- och ut- gående, som berör hushållet eller individen. Alla penningstillskott är i princip skattepliktiga. Avdrag medges för utgifter för in- komstens förvärvande, sparande, investeringar i förvärvsverk- samhet och i fastigheter. Nettot av alla dessa transaktioner ska i princip utgöras av den konsumerade inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Som inkomst räknas inkomst av förvärvsverksamhet, avkastning på sparande eller investeringar (inklusive bostadsfastigheter), lotterivinster och erhållen köpeskilling vid försäljning av investe- ringsobjekt. Därutöver ska även räknas de lån individen tar upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;”Progressiv utgiftsskatt – ett alternativ?”, SOU 1976:62, ”Utgiftsskatt, teknik och effek- ter”, SOU 1986:40. Se även Expertrapport 11, SOU 202:47, Volym B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Även arv och gåva kan inordnas i systemet men bör dock inte utgiftsbeskattas hos givaren. Avdrag medges för utgifter för in- komstens förvärvande, inklusive investeringar, finansiellt sparande (inklusive återbetalning av lån) och investering i fastigheter. Dess- utom bedömde man det teoretiskt möjligt att medge avdrag för investeringar i varaktiga konsumtionsvaror. Det ansågs dock vara ganska opraktiskt och man föredrog ett förslag med begränsat skattepliktigt sparande och begränsad skattefri upplåning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;I ett utgiftsskattesystem beskattas inkomsten när den konsume- ras (före eller efter intjänandet, beroende på om lånade medel konsumeras) och i det penningvärde i vilken den konsumeras. Det sistnämnda innebär att penningvärdeförändringar beaktas automa- tiskt utan att det krävs en indexering av skattebasen. Endast skatteskalan behöver inflationsindexeras, exempelvis genom att brytpunkterna räknas upp med löneutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Fördelen med utgiftsskatten är att all inkomst kan behandlas lika även vid progressiv beskattning. När inkomsten konsumeras får dess ursprung ingen betydelse. Inkomster beskattas endast en gång och på så vis undviks en dubbelbeskattning av sparandet. För- mögenheter beskattas inte och förändringar i förmögenhetsvärden p.g.a. värdeökningar eller värdeminskningar påverkar inte skatte- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;En ytterligare fördel med systemet med utgiftsskatt är att det innehåller vissa självkontrollerande moment. Att gömma sparande eller skuldsättning ger ingen fördel förutom möjligheten att avstå ett sparavdrag ett år för att ett senare år undvika en högre marginalskatt. Bedömningen är att kontrollproblemen när det gäller inkomster från utlandet inte skulle skilja sig så mycket från de nuvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;För att fungera väl kräver utgiftsskatten sambeskattning av makar eller avskaffande av giftorätten. I annat fall finns här incita- ment att försöka undkomma progressiviteten i systemet, genom att flytta utgifter mellan makar. Vidare krävs utflyttningsskatt vid flytt utomlands och inflyttningsdeklaration för fastställande av för- mögenhetsställning vid inflyttning i landet. Vid en övergång från ett system med inkomstskatter till utgiftsskatter krävs regler för fastställande av ingående nettosparande eller nettoskuldsättning. Detta kan lösas genom att nettot inordnas direkt i systemet eller att ingående nettosparande/underskott hålls utanför systemet definitivt eller slussas in över en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; övergångsperiod (exempel- vis).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;Ett problem är att utgiftsskatten ger stora individuella skatte- svängningar beroende på variationer i konsumtionsbehoven. Vidare kräver förändringen en familjerättslig reform som har saknat opinionsstöd, dvs. ett återinförande av sambeskattning eller ett avskaffande av giftorätten. De största invändningarna mot systemet med utgiftsskatt är dock att övergången från inkomstskatter är mycket svår. En ständig övergångsregel måste inrättas för inflyttning till och utflyttning från Sverige. Dessutom anses det omöjligt för en liten öppen ekonomi att ensamt införa ett annor- lunda system än omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;De problem som tidigare förknippades med inkomstbeskatt- ningen har försvagats under det senaste decenniet och därmed också motiven för ett systembyte. Inflationen har nedbringats till hanterlig nivå. Progressionen i inkomstskattesystemet har mildrats och därmed har de största av systemets snedvridningar försvunnit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Det finns i dagsläget vissa inslag i det svenska skattesystemet som påminner om utgiftsbeskattning. Exempelvis har vi möjligheten att pensionsspara bruttolöneinkomster. Sparandet beskattas inte förr- än det tas ut som pension.&lt;SPAN class="ft31"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Vidare kan uppskovsrätten för rea- vinster på permanentbostäder ses som ett slags utgiftsskatt, dvs. man blir inte beskattad vid en ny investering i fastighet utan endast då vinsten används för konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Vad är då skillnaden mot att slå samman alla inkomster och beskatta dem med samma skatteskala (i likhet med vårt system före skattereformen)? I ett utgiftsskattesystem är den effektiva skatten på sparande noll. Dvs. brutto- och nettoräntor är lika. Detta kan ha betydelse för sparandeincitamenten i ekonomin, åtminstone teoretiskt sett.&lt;SPAN class="ft31"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;I förhållande till situationen före skattereformen har inslaget av utgiftsskatt begränsats genom införandet av avkastningsskatter 1991 och genom en begränsning av avdragen för individuella försäkringar 1995.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För ett resonemang om hur sparande påverkas av beskattningen se exempelvis SOU 1995:104, bilaga 1, kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Cash-flowskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Ett utgiftsskattesystem löser endast beskattningen av individernas inkomster. På företagsskattesidan har konstruktionen sin mot- svarighet i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;cash-flowskatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Det system vi valt för bolagsbeskattning i Sverige är en beskattning av nettovinsten i bolaget. Problemet med den formen av beskattning har varit större eller mindre under olika perioder. Särskilt i en situation med hög inflation blir inte skatten neutral med nuvarande system. En nettovinstskatt snedvrider valet av tillgångar och framförallt valet av finansiering då lån behandlas mer förmånligt. När detta problem var som synligast, under slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterade man olika alternativ till lösningar. Man beaktade framförallt två möjliga lösningar på detta problem: Antingen en real tillgångsskatt med korrekt tillgångsvärdering eller en &lt;NOBR&gt;cash-flowskatt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;På &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterades också ”promsen” som ett &lt;SPAN class="ft2"&gt;komplement &lt;/SPAN&gt;till en nettovinstbeskattning och ett uttag av arbetsgivaravgifter. I utredningen om reformerad företagsbeskattning&lt;SPAN class="ft31"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;diskuterades promsen i princip som ett alternativ till vårt nuvarande system med nettovinstskatt och arbetsgivaravgift. Promsen är en skatt direkt på företagens förädlingsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;En &lt;NOBR&gt;cash-flowskatt&lt;/NOBR&gt; (benämns här &lt;NOBR&gt;CF-skatt)&lt;/NOBR&gt; kan sägas motsvara kapitalinkomstdelen av promsen men kan också ses som en väl- definierad modifiering av nettovinstbeskattningen. Nettovinst- skatten baseras på bruttovinsten minus skattemässiga avskrivningar och ränteutgifter. För den enklaste och mest ursprungliga formen av &lt;NOBR&gt;CF-skatten&lt;SPAN class="ft31"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; &lt;/SPAN&gt;gäller istället att avdrag medges för hela inves- teringsutgiften medan ränteavdrag inte är tillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Kännetecknande för en &lt;NOBR&gt;CF-skatt&lt;/NOBR&gt; är att det inte sker någon beskattning på normalavkastningen av en investering men att det sker en full beskattning av överavkastning. Detta innebär att skatteformen genererar intäkter samtidigt som den behandlar marginella investeringar på ett neuralt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Se not 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;För en grundligare beskrivning samt alternativa utformningar se Expertrapport 12, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p279 ft25"&gt;Exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft1"&gt;Ett företag köper en maskin för 100 000 kronor. Ägarnas av- kastningskrav är 10 % och detta ger maskinen i avkastning. En skattesats på 30 % innebär att ägarna satsar 70 000 kronor på maskinen och i sin tur får en avkastning på 10 000, efter 30 % skatt blir då kvar 7 000 kronor = 10 %. Detta innebär alltså att vi inte har någon skattekil på en normalavkastande investering. Skulle maskinen istället generera 15 % avkastning så utlöses full beskattning på de 5 procenten i överavkastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft1"&gt;Systemet med &lt;NOBR&gt;CF-skatter&lt;/NOBR&gt; är en ur teoretisk synpunkt mycket elegant utformning av bolagsbeskattningen, framförallt är neutra- litetsaspekten ett viktigt argument för ett införande av en dylik beskattning. Men är det möjligt att skapa ett sådant system? En viktig aspekt är att &lt;NOBR&gt;cash-flowskatter&lt;/NOBR&gt; i företagen bygger vidare på att inkomster inte beskattas hos ägarna, utan att utgiftsskatt tillämpas för fysiska personer och sålunda för ränteinkomster, utdelningar och reavinster. Utan ett utgiftsskattesystem skulle en kvarhållen vinst kunna fungera som en sparbössa, detta gäller speciellt för fåmansaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Ett annat problem med systemet är övergången från nuvarande system. ”Gammalt” kapital måste hållas isär från nytt för att inte en dubbelbeskattning ska ske. Det största problemet med ett CF- skattesystem är sannolikt gränsdragningen till utlandet och frågan om systemet kommer att erkännas av våra cirka 130 parter i bilaterala dubbelbeskattningsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;En central fråga är om ett system med &lt;NOBR&gt;CF-beskattning&lt;/NOBR&gt; är önsk- värt med dagens ekonomiska förutsättningar. De neutralitetsbrister som ledde fram till diskussionerna om införande har idag minskat betydligt p.g.a. övergången till en låginflationsekonomi, samt en sänkning av de nominella skattesatserna i samband med skatte- reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft25"&gt;Direktavskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Det inslag i &lt;NOBR&gt;CF-beskattningen&lt;/NOBR&gt; som kan tänkas vara önskvärt för en reformering av dagens system är möjligheten till direktavskriv- ningar av anläggningstillgångar. I dagsläget sker redan detta i prak- tiken inom många branscher &lt;NOBR&gt;(IT-branschen,&lt;/NOBR&gt; läkemedelsbranschen, för att nämna några), men för att skapa neutralitet i systemet skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;möjligheten till direktavskrivningar även ges för realkapitaltung industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft25"&gt;Beskattning av nettoförädlingsvärdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;Det finns betydligt enklare sätt att konstruera en alternativ bolags- beskattning än att ge sig in på en &lt;NOBR&gt;cash-flowmodell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft1"&gt;Idag beskattar vi vinsten = nettoförädlingsvärdet – lönekost- nader – kapitalutgifter, netto. Ett alternativt system till detta vore att beskatta vinst + lönekostnader = nettoförädlingsvärde – netto- kapitalutgifter. Ett sådant system skulle bygga på en direktavskriv- ningsmodell, dvs. lager, maskiner och fastigheter skulle skrivas av direkt. Rörelsefrämmande och höglikvida tillgångar, typ marknads- noterade aktier, skulle med nödvändighet behandlas som pengar. Fördelen med detta system är att det skulle vara enkelt och robust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Invändningen emot ett sådant system är dock desamma som ovan. Systemet skulle med stor sannolikhet inte erkännas internationellt. I dubbelbeskattningsavtalen skulle denna form av skatt inte erkännas som en inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;En viktig invändning mot förslaget är att vi troligen är på väg mot att skapa en internationell koncernbeskattning inom EU. Om Sverige skapar ett eget system så hamnar vi utanför detta arbete, vilket kan ses som mycket ofördelaktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Alla offentliga utgifter bidrar till medborgarnas välfärd i större eller mindre grad. Den offentliga sektorns utgiftsbeslut skapar oftast ett mervärde i förhållande till individuella beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I stort sett alla skatter har dock mer eller mindre skadlig effekt på ekonomin. De skapar en kil mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt och de leder därmed till välfärds- förluster eftersom ekonomin blir mindre effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Man ska därför inte ta i bruk skatter som åstadkommer större skada på ekonomin än den välfärdsvinst, som skapas av den minst nyttiga offentliga utgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Det är alltså viktigt att alltid använda de skatter som har minst skadliga effekter. Om man tar i bruk skatter med onödigt stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det svenska skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;skadlig effekt, då riskerar man att allvarligt begränsa välfärdsvinsten av en offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;Skatternas negativa effekter på ekonomins funktionssätt är till mycket stor del knutna till olikformigheter och höga skattesatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Skatterna har också viktiga fördelningspolitiska uppgifter och vissa skatter ska befrämja god miljö och folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft1"&gt;Ett bra skattesystem bör präglas av legitimitet, ekonomisk rationalitet, enkelhet och kontrollerbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Det går inte att belägga att storleken på det samlade skatte- uttaget, den s.k. skattekvoten, har någon avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten. Men däremot spelar det roll hur man utformar och sammansätter skatterna. Det är därför en analys av skatterna nedbrutna på lägre nivåer, som bör ligga till grund för slutsatser om skatternas betydelse för tillväxten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;Utgiftsskatt och &lt;NOBR&gt;cash-flowskatt&lt;/NOBR&gt; är bägge teoretiskt intressanta och lärorika skatter men har hittills inte bedömts vara möjliga att tillämpa i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;3 Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Sveriges skatteuttag skiljer sig från andra länders. Att påstå det är inte svårt. Men &lt;SPAN class="ft2"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;det skiljer sig är betydligt mer komplicerat att beskriva. Sverige har det högsta skatteuttaget som andel av BNP enligt jämförande statistik från OECD. Slutsatsen att Sverige skulle vara extremt avvikande på skatteområdet är dock ett resultat av en jämförelse av ett mått (skattekvoter) som inte är enhetligt mellan länder och som påverkas av faktorer som inte har någon omedelbar betydelse för skatternas ekonomiska verkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skattekvoter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Vid jämförelser mellan länder använder man sig ofta av de totala skatteinkomsterna och BNP som de beräknas i Nationalräken- skaperna (NR) för uträkning av skattekvoten. Diagrammet nedan visar att länderna inom OECD har skattekvoter som fördelar sig ganska jämnt mellan 35 och 45 procent av BNP. Sverige avviker genom att ligga över 50 procent och Australien, Irland, USA och Japan avviker genom att ha skattekvoter på runt 30 procent. Det ovägda medelvärdet för &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; var 2000 en skattekvot på 37,4 procent, inom EU var genomsnittet högre, 41,6 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB347d1/GQB347d188x1.jpg" style="width:496px;height:279px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.1. &lt;/SPAN&gt;Redovisad skattekvot år 2000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p14 ft54"&gt;53,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p289 ft48"&gt;48,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr32 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;46,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;45,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;45,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p290 ft48"&gt;43,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p291 ft48"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;41,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;41,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;41,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p292 ft48"&gt;40,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;37,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p289 ft54"&gt;37,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;37,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft48"&gt;37,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p293 ft54"&gt;37,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p289 ft48"&gt;35,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p294 ft48"&gt;35,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p289 ft54"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p295 ft48"&gt;34,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;31,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;31,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td76"&gt;&lt;P class="p295 ft48"&gt;29,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;27,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft48"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p288 ft48"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p296 ft73"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p297 ft73"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p298 ft73"&gt;land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td68"&gt;&lt;P class="p299 ft73"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td70"&gt;&lt;P class="p301 ft73"&gt;z&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p302 ft73"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p303 ft74"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p304 ft73"&gt;nd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p305 ft73"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p301 ft73"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p306 ft73"&gt;ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;ie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p306 ft76"&gt;rge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td68"&gt;&lt;P class="p307 ft77"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr25 td77"&gt;&lt;P class="p308 ft78"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p303 ft76"&gt;hwei&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p298 ft79"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr30 td61"&gt;&lt;P class="p309 ft80"&gt;Fin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p300 ft79"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=4 class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=4 class="tr30 td14"&gt;&lt;P class="p304 ft80"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft79"&gt;b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p310 ft79"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p300 ft80"&gt;Greklan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=4 class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p311 ft73"&gt;tann&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;Is&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p300 ft79"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p312 ft80"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p307 ft80"&gt;Span&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p301 ft77"&gt;ortuga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p304 ft80"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft81"&gt;Irla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p314 ft81"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft73"&gt;Sv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p307 ft73"&gt;Dan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p296 ft80"&gt;uxem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p312 ft76"&gt;s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p315 ft80"&gt;Sc&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p316 ft76"&gt;y&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p314 ft76"&gt;T&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p312 ft76"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p317 ft77"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p316 ft77"&gt;rbri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p299 ft82"&gt;to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p311 ft73"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Revenue Statistics 2002 samt Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft1"&gt;Det bör påpekas att skattekvoter inte kan användas som ett entydigt mått på hur stor ”skattebelastning” en ekonomi är utsatt för. Skatteuttaget skiljer sig mellan länder beroende på hur stor andel av välfärden som är offentligt finansierad och hur stor del som är finansierad via privata system, ofta med avgifter som är obligatoriska. I flertalet länder i Europa har man en förhållandevis låg skattekvot medan man i avtal mellan arbetsgivare och arbets- tagare reglerat avgifter till försäkringssystem som är jämförbara med de lagstadgade arbetsgivaravgifter som i andra länder betalas över den offentliga budgeten. Lagstadgade arbetsgivaravgifter, som står för en tredjedel av Sveriges totala skatteuttag, ingår i skatte- kvoten som den beräknas enligt &lt;NOBR&gt;OECD-standard.&lt;/NOBR&gt; Däremot ingår inte liknande avtal som ingås mellan arbetsmarknadens parter. För Sveriges del domineras försäkringarna av de offentliga systemen medan andra länder har lösningar som hamnar utanför denna defi- nition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft4"&gt;Demografiska faktorer påverkar de offentliga utgifterna. Länder med mycket barn och pensionärer får hög försörjningsbörda, vilket kräver hög finansiering i form av skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Transfereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland länderna inom OECD. Sverige har ett högt skatteuttag bl.a. därför att vi beskattar flertalet offentliga transfereringar istället för att betala ut ersättningen netto. Många andra länder har dessutom ett bidragssystem som är utformat som skattereduktioner eller avdrag (exempelvis Storbritannien och USA). För den enskilde för- säkrings- eller bidragstagaren kan de olika systemen gå på ett ut, men för de länder som har nettobidrag eller skatteavdrag innebär det en lägre redovisad skattekvot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Skattepliktiga transfereringar höjer den svenska skattekvoten med 4 5 procentenheter. Det visas bl.a. i en studie som gjorts för OECD:s räkning.&lt;SPAN class="ft31"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detsamma gäller för Danmark, Finland och Nederländerna. I länder som Irland, Australien, Storbritannien och USA beskattas transfereringar i mycket liten utsträckning varför en rensning för skatten på dessa bara minskar skattekvoten med högst en halv procentenhet. Finansdepartementets egna beräkningar visar på att en övergång från brutto- till nettotransfereringar, skulle medföra mellan 3 och 5 procentenheter lägre skattekvot för Sveriges del.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Den genomsnittliga skattekvoten inom OECD har ökat med cirka 2,5 procentenheter under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom EU stannar ökningen vid cirka 2 procent av BNP. De länder som ökat sitt skatteuttag mest är Schweiz, Portugal, Island och Grekland, medan Japan, Irland, Nederländerna och Norge faktiskt har minskat sin skattekvot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;”Labour market and social policy Occasional Papers No. 52, Net Social Expenditure, 2nd Edition”, OECD 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens proposition 2001/02:100, 2002 års ekonomiska vårproposition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Tabell 3.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p322 ft1"&gt;Skattekvoter och förändring 1990 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p323 ft65"&gt;Redovisad skattekvot 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p324 ft43"&gt;Förändring &lt;NOBR&gt;1990-2000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td85"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;27,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p326 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;31,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;41,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;40,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;35,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;53,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p326 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;37,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;41,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;48,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p326 ft56"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;46,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;EU15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;41,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;31,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;37,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;45,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;37,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;45,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;29,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;43,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;35,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;34,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;37,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;37,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p327 ft56"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td85"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Revenue Statistics, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Den svenska skattekvoten var densamma år 2000 som 1990, men sedan 1980 har skattekvoten varierat kraftigt. Figuren nedan visar de genomsnittliga skattekvoterna i EU och OECD, samt den svenska skattekvoten, mellan åren 1980 och 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB347d1/GQB347d191x1.jpg" style="width:498px;height:274px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.2. &lt;/SPAN&gt;Skatteintäkter som andel av BNP, procent 1980 2000 (ovägda genomsnitt för EU och OECD, Sverige prognos för 2001)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p331 ft54"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p331 ft54"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td90"&gt;&lt;P class="p332 ft48"&gt;EU15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p331 ft54"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p332 ft48"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p332 ft48"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p331 ft54"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td89"&gt;&lt;P class="p331 ft54"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td89"&gt;&lt;P class="p331 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1981&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1982&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1983&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p333 ft48"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;2001*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Revenue Statistics 2002 samt Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft1"&gt;Den svenska skattekvoten har legat mellan 10 och 15 procent över &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; genomsnittliga skattekvot under denna period. Skatteuttaget som andel av BNP i Sverige har varierat kraftigt under perioden, från 47,5 procent 1980 till 53,6 procent både år 1990 och år 2000 .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Skattekvoten påverkas inte bara av regelförändringar utan även av förhållandet mellan skattebaserna. Under en konjunkturcykel varierar sammansättningen av inkomsterna i Sverige (och andra länder), exempelvis mellan inkomster av arbete och inkomster av kapital. Eftersom de belastas med olika höga skatter påverkas det totala skatteuttaget, särskilt i ett kortsiktigt perspektiv. Intäkterna från moms- och punktskatter varierar givetvis med konsumtionen. Alla skatteintäkter är dessutom inte kopplade direkt till BNP- utvecklingen ett enstaka år. Reavinster kan öka betydligt snabbare (eller långsammare) än övriga inkomster under en begränsad period, även arvs- och gåvoskatter samt till viss del förmögenhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;skatter är frikopplade från inkomsterna som de mäts i National- räkenskaperna.&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Figur 3.2 visar även en prognos för utvecklingen av den svenska skattekvoten för 2001. Den höga skattekvoten år 2000 berodde på stora skatteintäkter från framförallt reavinster. Betydligt mindre reavinster tillsammans med skattesänkningar, framförallt i form av en utökad kompensation för den allmänna pensionsavgiften, har gjort att den svenska skattekvoten minskat därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utgiftskvoter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Länder kan under perioder ha ett skatteuttag som inte finansierar utgifterna, vilket innebär underskott i den offentliga budgeten. Men om ett skatteuttag ska vara långsiktigt hållbart måste det på sikt kunna skapa balans i den offentliga budgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sverige har under perioden 1984 fram till idag haft perioder med stora budgetöverskott såväl som stora underskott. Under en stor del av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; gick Sverige med kraftiga underskott i den offent- liga budgeten. Balans i budgeten skulle ha krävt betydligt högre skatteuttag dessa år. Underskotten tvingade också fram skatte- höjningar under andra halvan av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Skillnaden mellan s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;egentlig skattekvot &lt;/SPAN&gt;(skatteintäkter plus underskott i de offentliga finanserna i relation till BNP) och faktisk skattekvot inom EU minskade i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Detta beror till stor del på att länderna inom EU inte längre tillåts ha ett budgetunderskott som är större än 3 procent av BNP.&lt;SPAN class="ft31"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En mer ingående beskrivning av skattebasernas utveckling och deras betydelse för skatte- uttaget görs i kapitel 9, ”Skattebasernas utveckling under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Enligt Stabilitets- och tillväxtpakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.3. &lt;/SPAN&gt;Skattekvot och egentlig skattekvot för Sverige och EU- området 1985 2000 (Sverige prognos t.o.m. 2001)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;P class="p332 ft48"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td30"&gt;&lt;P class="p332 ft48"&gt;EU15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p332 ft54"&gt;Sverige, egentlig skattekvot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p332 ft54"&gt;EU15, egentlig skattekvot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p248 ft54"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td30"&gt;&lt;P class="p340 ft48"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p341 ft48"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;2001*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Economic Outlook, juni 2002, samt egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft1"&gt;Utgiftskvoter avspeglar hur stor andel av ekonomin som används för offentliga utgifter. En jämförelse mellan länder visar att det är stora skillnader i nivån på de offentliga åtagandena. Sverige hade 2001 en utgiftskvot på 52,5 procent av BNP medan snittet för EU låg på 44,5 procent och snittet för OECD på 37 procent, USA och Irland avviker kraftigt från övriga med offentliga utgifter på endast 30 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.4. &lt;/SPAN&gt;Utgiftskvoter i ett urval av länder, procent av BNP 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft54"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft54"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft54"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft54"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td63"&gt;&lt;P class="p345 ft48"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td89"&gt;&lt;P class="p299 ft74"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p299 ft73"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td89"&gt;&lt;P class="p346 ft73"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td73"&gt;&lt;P class="p347 ft74"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td73"&gt;&lt;P class="p301 ft74"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p348 ft73"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p349 ft73"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p302 ft73"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft80"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p350 ft82"&gt;ar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p302 ft74"&gt;land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr22 td11"&gt;&lt;P class="p305 ft73"&gt;inland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p351 ft74"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p303 ft73"&gt;anad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;CD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Japa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p303 ft73"&gt;stralien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p305 ft74"&gt;land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p303 ft76"&gt;lg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p302 ft76"&gt;ni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p350 ft76"&gt;ni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p298 ft80"&gt;Sver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr29 td93"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Danm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p301 ft73"&gt;rankr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Be&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Tys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;Ital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p352 ft76"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p303 ft77"&gt;pa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p353 ft73"&gt;tan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;Ir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td11"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td19"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;K&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Au&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;bri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td89"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td94"&gt;&lt;P class="p353 ft73"&gt;St&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Economic Outlook, juni 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Utgiftskvoterna, på samma sätt som skattekvoterna, påverkas inte bara av ländernas prioriteringar i välfärdsfrågor. Demografiska förhållanden, som en åldrande befolkning, spelar också roll för den totala försörjningsbördan, och även andelen kvinnor som är ute på arbetsmarknaden. I t.ex. Tyskland har, jämfört med Sverige, fler kvinnor stannat hemma. Det innebär att kostnaderna för offentlig omsorg om barn och gamla inte bärs av den offentliga sektorn, vilket i sin tur ger ett mindre finansieringsbehov och lägre skatte- uttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Nettokvoter för sociala utgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Länder använder sig inte endast av offentliga system för att finan- siera sociala åtaganden. Flertalet länder har en kombination av privat och offentlig finansiering (så även Sverige). Hur stor andel som ligger på den privata sektorn påverkar givetvis en jämförelse av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;utgiftskvoter. Det förekommer såväl obligatoriska privata försäk- ringssystem som frivilliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;I Sverige bekostar arbetsgivaren de första två veckorna av en sjukskrivning, den s.k. sjuklöneperioden. Det är ett exempel på en obligatorisk, privat finansiering av en socialförsäkring. I ett inter- nationellt sammanhang är det inte ovanligt att arbetsgivaren finan- sierar en sjuklöneperiod. I sig medför detta inte en kostnads- minskning för sjukskrivningarna, men det innebär lägre utgifter för offentlig sektor. I Nederländerna har man ett helt års sjuklöne- period och sålunda inga utgifter för sjukpenning i den offentliga budgeten. I Finland har man ett avtalspensionssystem som kan betraktas som obligatoriskt. Systemet har uppkommit genom lag- stiftning men administreras via privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Sverige har också avtalade kollektiva försäkringar som täcker en stor del av arbetsmarknaden. Täckningsgraden i avtalsförsäk- ringarna varierar mellan länder men få länder har en så stor täckning som Sverige. I Tyskland och Storbritannien täcks ungefär 40 procent av de anställda av avtalspensioner. Vissa länder har en inkomstprövning, där offentliga pensioner räknas av mot avtalade dito. En inkomstprövning av pensioner leder allmänt sett till lägre offentliga utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Allmänt kan sägas att den offentliga sektorns omfattning och utformning till stor del styr framväxten av privata alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Det finns en mängd information som inte beaktas vid en jäm- förelse av aggregerade skatte- eller utgiftskvoter. I en studie av OECD har beräkningar gjorts av fördelningen mellan offentligt finansierade sociala utgifter och motsvarande privata utgifter i en rad medlemsstater.&lt;SPAN class="ft31"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I studien har även gjorts beräkningar för hur stor del av skatteinkomsterna som härrör från skatt på transfe- reringar och bidrag och sålunda utgör en ”rundgång” i systemet. I samma studie har man gått vidare och försökt att åstadkomma ett sätt att även räkna bort den indirekta skatt som bidragstagare betalar i form av moms och punktskatter på sin konsumtion. Moms- och punktskatter höjer prisnivån i en ekonomi och då staten ska fördela inkomster via transfereringar måste hänsyn tas till nivån på samtliga skatter för en avvägning av en rimlig nivå på transfereringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft1"&gt;I ett försök att göra utgifter för sociala ändamål jämförbara mellan länder har man sökt beräkna olika länders totala utgifter på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se not 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;detta område. Man har då, förutom hänsyn till ”rundgången”, även korrigerat för att en del länder använder skatterabatter i stället för bidrag och effekter av avtalade och privata försäkringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Skillnader mellan de sociala utgifterna såsom de beräknas brutto och netto blir sålunda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Transfereringar beräknas netto, dvs. efter eventuell skatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skatter på konsumtion, som är finansierad av transfereringar, räknas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Socialt stöd i form av skatteavdrag eller skatterabatter läggs till.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Obligatoriska och frivilliga privata utgifter läggs till och netto- beräknas enligt punkt 1 och 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft1"&gt;Resultatet av studien visar att skillnaderna mellan ländernas brutto- utgifter och nettoutgifter för sociala ändamål är påtagliga. Men också att skillnaderna mellan länderna minskar avsevärt när man övergår från brutto- till nettoutgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Figur 3.5. &lt;/SPAN&gt;Brutto- och nettokvoter för sociala utgifter i ett urval av länder, 1997, procent av BNP till faktorpris&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;40,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;35,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;30,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p193 ft48"&gt;Bruttokvoter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p193 ft54"&gt;Nettokvoter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;25,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;20,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft54"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft48"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p361 ft48"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p362 ft73"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p347 ft73"&gt;ige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td77"&gt;&lt;P class="p353 ft73"&gt;land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p303 ft74"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p353 ft73"&gt;kland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;alien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;P class="p302 ft73"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p303 ft73"&gt;er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p363 ft73"&gt;anmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td77"&gt;&lt;P class="p296 ft76"&gt;in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td68"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;gien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft78"&gt;Nor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p305 ft73"&gt;torbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td11"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Japa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;Sv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td75"&gt;&lt;P class="p305 ft76"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Tys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p347 ft76"&gt;tr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Aus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p364 ft82"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Net Social Expenditure, OECD 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Skatterabatter riktade till pensioner inkluderas inte, p.g.a. dataproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Flera länder med en jämförelsevis hög &lt;SPAN class="ft2"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;låg bruttokvot har större skillnader mellan brutto och netto än länder som befinner sig i mitten. De länder i diagrammet som har lägst bruttoutgifts- kvoter, Australien, USA och Japan får istället en högre nettokvot (detta gäller även Storbritannien och Kanada). USA är det tydligaste exemplet på detta. Mellan Sverige och USA skiljer det brutto cirka 20 procentenheter, den skillnaden krymper till 8 pro- centenheter när den nettoberäknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Skatterabatter riktade till pensionsinkomster ingår inte i be- räkningarna ovan, p.g.a. svårigheter att ta fram jämförbara data. Värdet av dessa skatterabatter är betydande, framförallt i USA, Nederländerna, Australien, Irland, Kanada och Storbritannien. OECD har gjort försök att beräkna dessa effekter som andel av BNP och kommer fram till att de spänner mellan 1 och 2,4 procent av BNP i ovan nämnda länder. För Sveriges del (tillsammans med Finland och Norge) utgör motsvarande skatterabatter mindre än 0,05 procent av BNP. När skatterabatter riktade till pensions- inkomster beaktas minskar skillnaderna mellan länderna ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;För att möjliggöra en jämförelse av skatteuttaget mellan länder som kommer något närmare ”verkligheten” görs nedan en summe- ring av samtliga effekter och skattekvoterna korrigeras med dessa. Skillnaderna mellan bruttoskattekvoter och vad man kan kalla korrigerade nettoskattekvoter beräknas som effekter av beskattade transfereringar, socialt stöd i form av skatteavdrag, obligatoriska och frivilliga privata utgifter samt budgetsaldo. De på detta sätt beräknade nettoskattekvoterna spänner mellan 44,3 procent för Sverige och 20,4 procent för Norge. Det stora överskottet i Norges offentliga finanser gör att man hamnar längst ned i denna jäm- förelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.2. &lt;/SPAN&gt;Redovisade skattekvoter och ”egentliga nettoskatte- kvoter”, 2000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td105"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Skattekvot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;MINUS Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;PLUS Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p291 ft65"&gt;PLUS Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;MINUS Off.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p368 ft56"&gt;”Egentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;effekter av skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;”Tax breaks” *&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p291 ft56"&gt;privata soc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td32"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;sektorns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p368 ft56"&gt;netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td118"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;på transf.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td120"&gt;&lt;P class="p291 ft56"&gt;utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td121"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;budgetsaldo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td122"&gt;&lt;P class="p368 ft56"&gt;skattekvot”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;53,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;7,44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;1,82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;44,28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;45,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p371 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;43,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;43,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;41,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Italien*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;38,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;48,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;37,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;29,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;8,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;36,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;37,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;36,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;37,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;36,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;41,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;6,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;36,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;27,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;31,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;34,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;35,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;33,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;46,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p371 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;32,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;31,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;25,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p332 ft56"&gt;40,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p369 ft56"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td32"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;14,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;20,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td116"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td117"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td118"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td120"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td121"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td122"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft87"&gt;* Exklusive "tax breaks" riktade till pensioner. För vissa länder utgör dessa en icke väsentlig del av BNP, exempelvis Australien (1,5 %), Kanada (2,1 %), Irland (2,4 %) och Storbritannien (2,4 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft55"&gt;Källa: &lt;SPAN class="ft56"&gt;OECD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En jämförelse av skatten på enskilda baser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft1"&gt;För att åstadkomma en kompletterande jämförelse mellan länder är det lämpligt att studera sammansättningen av skatteuttaget, dvs. hur de totala skatteintäkterna fördelas på olika slag av skatter. Tabellen nedan visar skatteintäkter som andel av BNP fördelade på olika skatteslag. Sverige jämförs här med ett urval av länder. När skatteintäkter mäts som andel av BNP fångar man in man både det relativa skatteuttaget på varje bas men även basens storlek som andel av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.3. &lt;/SPAN&gt;Skatteinkomster uppdelade på inkomstslag, procent av BNP, 2000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td105"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td124"&gt;&lt;P class="p378 ft56"&gt;Direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td125"&gt;&lt;P class="p28 ft56"&gt;Social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td126"&gt;&lt;P class="p368 ft56"&gt;Löne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p379 ft56"&gt;Skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;Skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p378 ft56"&gt;skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td129"&gt;&lt;P class="p28 ft65"&gt;försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p368 ft56"&gt;skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p379 ft65"&gt;egendom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;varor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;individer*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p378 ft56"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;P class="p28 ft56"&gt;avgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;25,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;15,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft55"&gt;19,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft55"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft55"&gt;15,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft55"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft55"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft55"&gt;11,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;13,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;14,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;14,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;11,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;12,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;6,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;11,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;8,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;10,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;10,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;12,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;EU15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft55"&gt;10,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft55"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft55"&gt;11,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft55"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft55"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft55"&gt;12,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;10,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;11,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;11,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;10,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;13,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p324 ft55"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft55"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft55"&gt;9,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft55"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft55"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft55"&gt;11,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;9,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;12,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;9,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;14,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;10,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;9,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;11,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;16,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;11,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;7,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;7,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;10,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;11,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;12,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;10,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;6,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;16,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;8,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;13,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;9,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p382 ft56"&gt;11,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p385 ft56"&gt;13,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft56"&gt;* Sorterat efter denna kolumn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Revenue Statistics, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft1"&gt;Sverige har, tillsammans med de nordiska länderna, en jämförelsevis hög andel direkt skatt på individer.&lt;SPAN class="ft31"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Bara Danmark tar ut direkta skatter på privatpersoners inkomster i större utsträckning än Sverige. Danmark ligger betydligt över de andra länderna men i gengäld har de en i särklass låg andel indirekta skatter på individer, dvs. socialförsäkringsavgifter. Australien tar inte ut några indirekta skatter alls i form av socialförsäkringsavgifter. Sverige är ett av de få länder som tar ut löneskatt. Denna består av ”särskild löneskatt”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I denna post inräknas skatt på inkomst av tjänst, näringsverksamhet samt kapital. Att Sverige i så stor utsträckning beskattar transfereringar gör att vi får en förhållandevis hög skattekvot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;och ”allmän löneavgift”, som båda tas ut som skatt på lönesumman men inte är kopplade till någon socialförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Vid en summering av andelen direkt skatt på privatpersoner, sociala avgifter och löneskatter hamnar Sverige i topp, följt av Belgien, Finland och Danmark. Lägst beskattar man arbets- och kapitalinkomster hos individer på Irland och i Japan och Portugal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;För skatt på bolagsinkomster ligger Sverige på snittet för &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; och något under snittet för &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Här utmärker sig istället Luxemburg och Nederländerna med höga andelar bolagsskatter samt Tyskland och Österrike i andra änden av skalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Även för andelen egendomsskatter (fastighets- och förmögen- hetsskatter samt skatt på arv och gåva) ligger Sverige på genom- snittet för EU och OECD men lägre i en jämförelse med länder som USA, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.6. &lt;/SPAN&gt;Egendomsskatter i ett urval av länder, 2000, procent av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td136"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft48"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft48"&gt;Fastigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td136"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft48"&gt;Förmögenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft48"&gt;Arv- och gåva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p393 ft73"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td136"&gt;&lt;P class="p394 ft54"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft54"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td137"&gt;&lt;P class="p395 ft54"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td138"&gt;&lt;P class="p13 ft54"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td139"&gt;&lt;P class="p13 ft54"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft80"&gt;USA (1999)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Revenue Statistics 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft1"&gt;Den höga andelen egendomsskatter utgörs framförallt av fastig- hetsskatter i dessa länder. Jämfört med både Norge, Sverige och Tyskland är inkomsterna från fastighetsskatten i Storbritannien, Frankrike och USA betydligt högre som andel av BNP. Stor- britannien och USA tar däremot inte ut någon skatt på förmögen- hetstillgångar. Även Tyskland avskaffade sin förmögenhetsskatt 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.4. &lt;/SPAN&gt;Europeiska länder med förmögenhetsskatt, 2002&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p384 ft56"&gt;Procentsats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p399 ft56"&gt;Fribelopp, kr*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p400 ft56"&gt;Förmögenhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p400 ft56"&gt;skattekvot***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Luxemburg**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;318 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;0,05 0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;1 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;1,2 1,45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;417 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;0,6 1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;149 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;1 500 000/2 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Frankrike**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;0,55 1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;6 565 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Spanien**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;0,2 2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;1 531 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p401 ft56"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p402 ft56"&gt;1 695 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Valutakurser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2002-09-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;År 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förmögenhetsskatt/BNP, år 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;RSV, Skattestatistisk årsbok, 2002, samt OECD Revenue Statistics, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft1"&gt;Få länder i Europa har förmögenhetsskatt. Bland dem finns en ganska stor spridning på utformningen. Vid en jämförelse av intäk- terna från förmögenhetsskatten, som andel av BNP år 2000, ligger Sverige i mitten. Luxemburg hade den i särklass högsta förmögen- hetsskattekvoten detta år, 3 procent av BNP, därefter kommer Schweiz. Finlands förmögenhetsskatt utgjorde endast 0,1 procent av landets BNP år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft4"&gt;Samtliga länder inom EU utom Italien tar ut skatt vid arv, detsamma gäller Norge, USA och Kanada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft1"&gt;Sverige har hög skatt på konsumtion men i en internationell jämförelse förhållandevis små intäkter från denna skatt. Det beror på att skattebasen, alltså den privata konsumtionen, i Sverige utgör en relativt mindre del av BNP än i flertalet andra länder. Uttaget av mervärdesskatt eller &lt;NOBR&gt;sales-tax&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; år 2000 spänner mellan 11 procent av BNP (Island) och drygt 2 procent (USA),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft20"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Sveriges momsintäkter motsvarande drygt 7 procent av BNP detta år. Snittet för EU är mervärdesskatteintäkter på 7,5 procent av BNP år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Sverige ligger i det nedre spannet när det gäller intäkter från punktskatter. Snittet för EU (och OECD) var år 2000 4,2 procent och Sverige hade samma år punktskatteintäkter på cirka 3,5 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Under de senaste årtiondena har det skett en konvergens av skattesystemens utformning i västvärlden. Men fortfarande finns skillnader i var man lägger tyngdpunkten vid beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sverige har, i jämförelse med EU, valt att lägga en stor del av beskattningen på individers löpande inkomster och en förhållande- vis liten del på företag och egendom. I Sverige kommer dessutom en jämförelsevis liten del av det totala skatteuttaget från konsum- tionsskatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.7. &lt;/SPAN&gt;Skatteinkomster fördelat på olika områden, procent av totala skatter 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft48"&gt;100%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft48"&gt;90%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft89"&gt;80% &lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft90"&gt;70% &lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p414 ft54"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p291 ft91"&gt;Skatt på varor och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft48"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt; Egendomsskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft48"&gt;50%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft48"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt; Direkt skatt på företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft48"&gt;Socialförsäkringsavgifter+löneskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft48"&gt;40%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft48"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1102xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt; Direkt skatt på individer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft48"&gt;30%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft48"&gt;20%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft48"&gt;10%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft48"&gt;0%&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td148"&gt;&lt;P class="p13 ft48"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p13 ft54"&gt;EU15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p424 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD, Revenue Statistics, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En jämförelse mellan bolagsskatter i olika länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;Vid en internationell jämförelse mellan bolagsskatter framstår den svenska skattesatsen som klart konkurrenskraftig. Den genom- snittliga bolagsskattesatsen inom OECD har dock på senare år närmat sig den svenska nivån, år 1996 var den 37,6 procent och fram till år 2002 sjönk den till 31,2 procent. Inom EU har den genomsnittliga skattesatsen minskat från 39 procent till 32,5 under samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.5. &lt;/SPAN&gt;En jämförelse av bolagsskattesatserna i ett urval av länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft22"&gt;Bolagsskattesatser 1 januari 1997, 1999 och 2002 (%)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p432 ft56"&gt;Skillnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;10/36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;10/28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td154"&gt;&lt;P class="p433 ft43"&gt;10/16*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft43"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;35/40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;35/40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;25/35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-10/-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;44/57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;44/52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-6/-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-13&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p429 ft43"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p430 ft43"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p431 ft43"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p434 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft62"&gt;* 12,5 % fr.o.m. 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Anm: &lt;/SPAN&gt;Skattesatserna är avrundade till hela procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;KPMG Corporate Tax Survey, mars 1998, januari 1999 och 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft1"&gt;Sverige hör (2002) till en grupp av länder som ligger runt skatte- satser på 30 procent. Där finns även Norge, Luxemburg, Danmark, Storbritannien och Finland. Irland ligger i särklass lägst, med en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;generell skattesats på 16 procent 2002 och en skatt på 10 procent för tillverkningsindustrin, samt för finansiell verksamhet i Dublin Docks Area och på Shannon Airport. Den låga skatten på Irland har föregåtts av en kraftig skattesänkning, från 40 procent så sent som 1995. År 2003 ska den generella skattesatsen sänkas till 12,5 procent på Irland, samtidigt som en avveckling av &lt;NOBR&gt;10-pro-&lt;/NOBR&gt; centssatsen ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Trots en kraftig skattesänkning är Tyskland fortfarande att anse som ett högskatteland. Med en enhetlig statlig skattesats på 25 procent samt lokal näringsskatt och s.k. solidaritetsskatt kom- mer Tyskland upp i en sammanlagd bolagsskattesats på 38,4 pro- cent. Till högskatteländerna hör även Belgien, USA och Italien (trots omfattande successiva sänkningar i Italien). Högst av samt- liga &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; ligger bolagsskatten i Japan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Samtliga &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; ingår inte i jämförelsen ovan. Ett land som kan vara intressant att nämna i sammanhanget är Ungern, med en skattesats på 18 procent. Estland är inte medlem i OECD eller EU (ännu). Med anledning av att Estland sökt medlemskap i EU har landets system för bolagsbeskattning uppmärksammats. Estland har infört nollbeskattning på outdelade vinster fr.o.m. 2002. Utdelade vinster påförs dock bolagsskatt motsvarande 26 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Effektiv skatt på företag – EU:s företagsskattestudie&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har på Rådets uppdrag tagit fram en studie av &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; företagsbeskattning.&lt;SPAN class="ft31"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;I studien görs en grundlig genomgång av de 15 olika bolagsskattesystemen och en jämförelse mellan effektiva skatteuttag i en lång rad olika investerings- kombinationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Analysen görs med investeringar i fem olika tillgångsslag: industribyggnader, maskiner, finansiella tillgångar, lager samt immateriella tillgångar. Finansieringen antas vara en kombination av innehållna vinstmedel, nytt eget kapital samt lån. Bland ägarna förekommer tre typer: skattebefriade, kvalificerade samt &lt;NOBR&gt;icke-kva-&lt;/NOBR&gt; lificerade ägare. En genomsnittlig investering antas i studien vara jämnt fördelad över tillgångsslagen industribyggnader, maskiner, finansiella tillgångar, lager och immateriella tillgångar. Finansie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;”Company Taxation in the Internal Market”, Commission staff working paper, COM(2001) 582 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;ringen antas bestå av 55 procent innehållna vinstmedel, 10 procent nyemission och resten av lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Utifrån ovan nämnda antaganden räknas den marginella effektiva skattesatsen på investeringar ut, liksom den genomsnittliga effek- tiva skattesatsen för olika avkastningskrav (lönsamhet). I kom- missionens studie framträder Sverige som det land som har lägst genomsnittlig effektiv bolagsskattesats, näst efter Irland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Figur 3.8. &lt;/SPAN&gt;Företagsskattesatser 1999 – formella och genomsnittliga effektiva skatter vid 20 procents lönsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft48"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p291 ft48"&gt;Genomsnittlig effektiv skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p368 ft73"&gt;Formell skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td158"&gt;&lt;P class="p399 ft48"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p399 ft48"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td158"&gt;&lt;P class="p399 ft48"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p399 ft48"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p399 ft48"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p399 ft48"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td72"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p350 ft73"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p346 ft73"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p302 ft73"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p298 ft73"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td73"&gt;&lt;P class="p305 ft73"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr28 td158"&gt;&lt;P class="p362 ft73"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;ien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td140"&gt;&lt;P class="p298 ft73"&gt;ien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=7 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=6 class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;mburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p353 ft76"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p347 ft82"&gt;ien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft92"&gt;nd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p302 ft93"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p443 ft77"&gt;lan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td95"&gt;&lt;P class="p349 ft77"&gt;ar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td98"&gt;&lt;P class="p353 ft77"&gt;an&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p300 ft93"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p301 ft73"&gt;r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p303 ft82"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p301 ft82"&gt;ri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p298 ft82"&gt;la&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td140"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Ital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft80"&gt;nk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p300 ft78"&gt;Sveri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Fin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;itann&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td95"&gt;&lt;P class="p347 ft77"&gt;nm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td98"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;ekl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;tug&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Bel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr27 td94"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Tysk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td158"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Po&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td94"&gt;&lt;P class="p301 ft76"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td158"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;Da&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft92"&gt;Gr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td60"&gt;&lt;P class="p301 ft93"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p300 ft76"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft75"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td158"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft93"&gt;br&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft78"&gt;Lu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p303 ft82"&gt;or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;St&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td72"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr46 td159"&gt;&lt;P class="p444 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Kommissionens företagsskatterapport.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td98"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td140"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td14"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td97"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td8"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td19"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft1"&gt;Beräkningarna gäller investeringar med en lönsamhet på 20 pro- cent. Ju mer lönsam investeringen är desto större betydelse får den formella bolagsskattesatsen för den genomsnittliga effektiva bolagsskatten. För investeringar med lägre avkastning blir exem- pelvis avskrivningsregler ett mer betydelsefullt inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Beräkningar har även gjorts för marginella investeringar. I jäm- förelsen av dessa marginella effektiva skattesatser hamnar Sverige på tredje plats efter Italien och Irland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Resultaten från studien visar, att för genomsnittlig och marginell effektiv beskattning av bolagsskatt är den formella bolagsskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;den enskilt mest betydelsefulla faktorn. I dagsläget är skillnaderna i formell skattesats mellan länder förhållandevis stora, vilket ger en stor spridning i nivå på effektivt skatteuttag på företagen. Det innebär t.ex. att en harmonisering av skattebaserna inom unionen inte skulle påverka de inbördes relationerna mellan länderna särskilt mycket. Den slutsatsen gäller dock endast för en genomsnittlig investering. Vid andra typer av investeringar och/eller finansie- ringsformer kan t.ex. avskrivningsregler få större betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En jämförelse av skatten på individernas inkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kapitalinkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I och med skattereformen 1990 1991 delade Sverige beskattningen av individernas inkomster i två delar – kapitalinkomster och förvärvsinkomster beskattas var för sig. Tidigare lades kapital- inkomsterna till förvärvsinkomsterna och summan beskattades i en och samma skatteskala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Ett fåtal länder inom Europa har idag ett liknande system som Sverige, med en dual beskattning. De länder som omfattas av ett sådant system är i dagsläget endast de nordiska länderna Norge och Finland, samt Österrike. Tio av femton &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; beskattar dock ränteinkomster lägre än löneinkomster. Detta sker exempelvis genom att ränteinkomsten kvoteras eller med hjälp av höga fri- belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Källskatter, definitiva eller preliminära, används i flera länder inom EU. De innebär att den bank eller annan institution, som betalar ut räntan levererar in skatt direkt till skattemyndigheten. Även i Sverige tillämpas källbeskattning av ränteinkomster. Skatterna är dock inte definitiva utan korrigeras vid taxeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Flera länder som inte tillämpar källskatt har ett system med rapportering av inkomster till berörd myndighet. Två länder tog 1998 varken ut källskatt eller rapporterade inkomsterna – Neder- länderna och Luxemburg.&lt;SPAN class="ft31"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Om källskatt ska tas ut på utländska investeringar beror vanligt- vis på hur de bilaterala skatteavtalen är utformade. I avtalen anges var beskattning ska ske och i de flesta fall är det i mottagarens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Haufler, ”Taxation in a global economy”, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;hemland. Många länder tillämpar en &lt;NOBR&gt;exempt-metod&lt;/NOBR&gt; och tar sålunda inte ut källskatt på inkomstöverföringar till utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Ett exempel på ett misslyckat försök att ta ut en definitiv källskatt även på ränteinkomster till utländska investerare är det tyska systemet som infördes 1989. Man införde då en &lt;NOBR&gt;10-procentig&lt;/NOBR&gt; källskatt för såväl inhemska som utländska investerare (dock inte på tyskars inkomster från utlandet, exempelvis s.k. DM Euro- obligationer). Det ledde till ett massivt utflöde av pengar ur landet (främst till Luxemburg) och systemet fick överges redan efter ett halvår. Tyskland tillämpar sedan 1993 ett system med preliminär källskatt för inhemska investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Tabell 3.6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td83"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;Skatt på individernas ränteinkomster, 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;Högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;marginalskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;62,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft43"&gt;Beskattas formellt tillsammans med övriga inkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft43"&gt;en proportionell beskattning är dock möjlig i de flesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft62"&gt;fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;59,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;56,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Definitiv källskatt på bankräntor 15 % på stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft62"&gt;obligationer 10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;38,95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Skatt på en schablonavkastning på 4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Preliminär källskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Definitiv källskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;12,25 27*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Definitiv källskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Definitiv källskatt, möjlighet till beskattning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;inkomstskatteskala om det blir förmånligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Definitiv källskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p291 ft65"&gt;Definitiv källskatt, möjlighet till beskattning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;inkomstskatteskala, i så fall en preliminär källskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Definitiv källskatt, möjlighet till beskattning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;inkomstskatteskala om det blir förmånligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Övriga OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Canada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;39 53**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;38,6 48,6**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Beskattas tillsammans med övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p449 ft56"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td161"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Skattesatsen varierar mellan olika former av sparande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Skattesatsen varierar mellan olika delstater eller provinser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Skatter I EU m.fl. stater 2002, Svenskt Näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft1"&gt;Tabell 3.6 ger en bild av kapitalskattesatserna på marginalen. Där- emot säger den inget om den effektiva skatten på ränteinkomster. De länder som beskattar kapitalinkomster på toppen av arbets- inkomsterna har som nämnts olika utformning på progressiviteten i systemet. Många länder har omfattande grundavdrag för kapital-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;inkomster, vilket gör att skatt inte betalas på ”normalavkastning”. I Sverige beskattas kapital från första kronan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Sverige eftersträvar &lt;SPAN class="ft2"&gt;likformighet &lt;/SPAN&gt;inom kapitalbeskattningen. Oav- sett hur kapitalinkomsterna är intjänade och i vilken form de tas ut, belastas de med samma kapitalskattesats. I Sverige beskattas utdel- ningen enligt ett s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;klassiskt system, &lt;/SPAN&gt;dvs. både i bolaget och hos ägaren. Finland har, i likhet med Sverige, ett dualt inkomst- skattesystem med en likformig skattesats på 28 procent. Skillnaden är dock att i det finska systemet finns ett s.k. avräkningssystem vid utdelning från aktiebolag. Detta innebär en rätt att ”kvitta” bort den betalda bolagsskatt som är hänförlig till det egna aktieinne- havet. Man kan dock aldrig avräkna ett större belopp än skatten på utdelningarna från aktieinnehavet. En annan begränsning är att rätten till avräkning enbart omfattar aktier i inhemska företag. I praktiken får systemet därmed effekten att utdelningsinkomster från inhemska bolag blir skattefria för hushållen medan utdelningar från utländska företag skattebelastas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft1"&gt;Vid beskattning av utdelningsinkomster tillämpar flera länder en sammanslagning av inkomster och beskattning enligt normalskatte- skalan, på samma sätt som för ränteinkomsterna ovan. Många av dessa länder tillämpar dock hel eller partiell avräkning för utdelning från inhemska bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.7. &lt;/SPAN&gt;Skatt på utdelningar, skattesats i procent, 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p291 ft56"&gt;Individens nettoskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p291 ft56"&gt;utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;47,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;45,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;41,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Full avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p291 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;Semi-klassiskt&lt;/NOBR&gt; system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Canada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;31,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Delvis avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;30,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;27,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Delvis avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;26,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Full avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Delvis avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p291 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;Semi-klassiskt&lt;/NOBR&gt; system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft55"&gt;Klassiskt system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Full avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Delvis avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Delvis avräkning på bolagsnivån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p432 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Full avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p432 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Nollskattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD Tax Database 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Ett system med full avräkning i ägarledet tillämpas i flera länder. Inom Europa tillämpas det förutom i Finland, också i Frankrike och Italien. Spanien och Storbritannien har system med delvis avräkning. Norge och Tyskland har tidigare haft ett system med full avräkning men har avskaffat det fr.o.m. år 2001. Tyskland tillämpar numer ett klassiskt system där dock utdelningar liksom övriga kapitalinkomster kvoteras ned med 50 procent i den personliga beskattningen (samma system tillämpas i Portugal fr.o.m. 2002). Norge avskaffade sitt avräkningssystem 2000 och övergick till ett klassiskt system, med reducerad utdelningsskatt. Detta avskaffades dock bara ett år senare och man återgick till ett system med full avräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Några länder har istället ett system med reducerad skatt på bolagsnivå. Detta görs antingen genom en lägre skatt på utdelad vinst eller genom bolaget får avräkna för skatt på mottagarens utdelningsinkomster. De länder som ger en avräkning på bolags- nivån är i dagsläget Tjeckien och Island (2001). Tyskland hade tidigare ett system med lägre skatt på utdelad vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;För individernas skatt på reavinster varierar systemen mycket mellan länderna. Bland EU:s medlemsländer är det, förutom Sverige, fem länder som alltid beskattar privatpersoners aktie- försäljningar oberoende av innehavstider. I Belgien, Grekland och Nederländerna är aktieförsäljningarna däremot vanligtvis skattefria, medan skattefrihet inträder efter en period om ett till fem år i Danmark, Portugal, Tyskland och Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Endast tre av EU:s medlemsländer beskattar alltid reavinster från privatpersoners fastighetsförsäljningar, Sverige, Portugal och Spa- nien. I Nederländerna och Grekland gäller skattefrihet för privat- personers samtliga fastighetsförsäljningar, medan många länder tillämpar skattefrihet för permanentbostaden. I resterande länder är fastighetsförsäljningar skattefria efter viss tids innehav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.8. &lt;/SPAN&gt;Skatteplikt för privatpersoners reavinster på aktier och fastigheter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td170"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td171"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Reavinst på privatpersoners&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Reavinst på privatpersoners&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;aktieförsäljningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;fastighetsförsäljningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td176"&gt;&lt;P class="p13 ft90"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td177"&gt;&lt;P class="p13 ft90"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td178"&gt;&lt;P class="p13 ft90"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 50 %, skattefri efter 1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;efter 2 år, övriga efter 10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattefri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattefri efter 5 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 0 59 %, vinsten läggs till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;övriga inkomster. Börsnoterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;innehav under ca 130 000 SEK är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft62"&gt;skattefria efter 3 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 29 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;efter 2 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 0 26 %, skattefri om in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft43"&gt;täkterna understiger ca 70 000 SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;övriga fastigheter skattefri efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;22 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;Beskattas till hälften. Skattefri efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;övriga efter 10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattefri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattefri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 12,5 eller 27 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skatt 0 38,95 %, vinsten läggs till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentboende,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;övriga inkomster. Skattefritt efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;övriga skattefria till hälften efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;sex månader för mindre ägande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;2 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattefri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri (med vissa undantag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Delvis beskattad med 28 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentbostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 0 eller 10 %, valfritt om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattepliktig till hälften, möjlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;vinsten ska läggas till övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;till uppskov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft62"&gt;inkomster. Skattefri efter 1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 0 48 %, vinsten läggs till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattepliktig, möjlighet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;övriga inkomster. 18 % efter 1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;uppskov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 30 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattepliktig (2/3 av vinsten),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;möjlighet till uppskov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skatt 0 40 %, vinsten läggs till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skattefri för permanentboende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft62"&gt;övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td173"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Skatt 0 48,6 %, vinsten läggs till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;Skattepliktig, möjlighet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft43"&gt;övriga inkomster, dock max 20 % för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft56"&gt;uppskov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft62"&gt;innehav över ett år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p13 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td176"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td178"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Expertrapport 2, Kontrollinformation i utlandsfrågor samt Skatter i EU m.fl. stater 2002, Svenskt Näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Löntagarnas genomsnittliga och marginella beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Vid en relevant jämförelse mellan länder kan inte endast skatte- satserna beaktas. De säger långt ifrån allt om vilken skatt som faktiskt betalas. Detta beror, som tidigare nämnts, till stor del på hur underlaget för skatten beräknas. Dessutom finns skillnader mellan länder hur exempelvis vissa transfereringar behandlas vilket påverkar jämförelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;OECD gör årligen en studie i vilken man jämför beskattningen av genomsnittliga löntagargrupper och familjetyper. I studien inkluderas direkta skatter, sociala avgifter och löneskatter samt skattereduktioner och motsvarande bidrag.&lt;SPAN class="ft31"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;I tabell 3.9 jämförs den genomsnittliga skatten efter barnbidrag för olika lönelägen i procent av en genomsnittlig industriarbetar- lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Här inkluderas endast kontanta bidrag till barnfamiljer med hemmavarande barn i åldrarna 6 till 11 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.9. &lt;/SPAN&gt;Genomsnittlig skatt (inkl. egenavgifter minus barn- bidrag), procent av bruttolönen år 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Familjetyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td181"&gt;&lt;P class="p459 ft43"&gt;Ensamstående utan barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td182"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;Gifta, 2 barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td183"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td185"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td186"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td118"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Lönenivå*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td188"&gt;&lt;P class="p461 ft56"&gt;100**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;100/0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;40,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;43,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;51,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;30,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;34,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;41,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;48,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;21,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;34,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;40,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;47,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;18,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;26,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;34,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;21,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;26,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;32,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;39,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;23,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft55"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft97"&gt;29,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft55"&gt;31,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft55"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft55"&gt;22,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;25,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;17,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;22,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;28,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;8,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;23,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;27,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;33,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;13,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;30,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;21,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;25,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;28,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;19,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;25,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;34,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;22,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;24,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;31,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;13,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;23,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;26,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;10,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;18,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;23,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;13,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;15,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;22,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;34,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;29,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;18,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;21,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;26,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;18,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;23,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;9,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;15,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;18,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;23,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;18,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;10,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;16,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;28,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;12,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;16,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;23,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;6,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p460 ft43"&gt;15,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p182 ft56"&gt;16,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p463 ft56"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Korea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p464 ft43"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p323 ft56"&gt;9,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p340 ft56"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p462 ft56"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td183"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td185"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td186"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td118"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;I procent av genomsnittlig industriarbetarlön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Länderna är sorterade efter denna kolumn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD Tax Database, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Jämförelsen görs inom de olika familjetyperna ensamstående utan barn, samt gifta med barn. En person utan barn med genomsnittlig industriarbetarlön&lt;SPAN class="ft31"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;i Sverige, betalar cirka 32 procent av sin in- komst i skatt. Flertalet länder inom OECD har ett lägre skatte- uttag än Sverige i detta inkomstskikt. För motsvarande person i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;För Sveriges del beräknas en genomsnittlig industriarbetarlön uppgå till 238 738 kronor år 2001. I relation till många andra länder är en genomsnittlig industriarbetarlön i Sverige förhållandevis låg. Bland de 23 &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; som jämförs här, ligger nivån på den svenska industriarbetarlönen, växelkurs- och köpkraftsparitetskorrigerad, på 16:e plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Korea gäller att endast 9 procent av löneinkomsterna tas ut som skatt på en genomsnittlig lön. I jämförelsen kan även i övrigt urskiljas samma mönster som tidigare, Sverige tillhör en grupp inom OECD med förhållandevis hög beskattning av arbets- inkomster. Länder med en högre nivå på uttaget av direkt skatt på en genomsnittlig industriarbetarlön än Sverige år 2001 är Finland, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Det bör påpekas att jämförelsen av gifta med barn är något haltande eftersom Sverige ger endast en liten del av bidragen rik- tade mot barnfamiljer via barnbidragen. Andra viktiga bidrags- former som subventionerad barnomsorg, bostadsbidrag och under- hållsbidrag beaktas inte i studien. Många andra länder har en stor del av bidragen i form av skatterabatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För Sveriges del råder samma regler för beskattningen oavsett om man är gift eller ensamstående, har barn eller inte. I många andra länder är nettoinkomsten till mycket stor del beroende av familjesituation och antal barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Genomsnittlig skatt inklusive socialavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;När man lägger ihop arbetsgivaravgifterna och inkomstskatten får man en genomsnittlig s.k. skattekil. Den visar på den sammanlagda skillnaden mellan arbetsgivarens lönekostnad och vad individen får i handen i form av nettolön. Att tala om en skattekil är inte riktigt rätt, eftersom en väsentlig del av de avgifter arbetsgivaren betalar går till de allmänna försäkringssystemen och bör betraktas som en del av individens lön.&lt;SPAN class="ft31"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Dessutom brukar även konsumtionsskatter räknas in i den totala skattekilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p468 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.10. &lt;/SPAN&gt;Genomsnittlig ”skattekil”, skatt, socialavgifter, egen- avgifter, procent av lönekostnaden år 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Familjetyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p188 ft63"&gt;Ensamstående utan barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td193"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Lönenivå*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td195"&gt;&lt;P class="p470 ft56"&gt;100**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p28 ft56"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;49,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;55,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;61,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;45,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;50,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;55,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft55"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft55"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft55"&gt;48,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;53,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;38,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;48,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;50,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;42,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;46,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;50,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;45,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;51,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;39,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;44,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;49,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;41,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;44,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;51,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;36,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;42,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;40,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;33,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;37,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;41,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;44,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;34,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;40,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;29,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;34,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;42,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;29,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;32,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;38,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;26,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;30,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;31,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;27,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;24,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;29,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;32,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;29,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;33,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;17,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;25,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;35,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;25,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;37,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;23,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;24,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;27,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;18,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;23,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td194"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Korea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p469 ft43"&gt;15,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p471 ft56"&gt;16,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;21,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td193"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;I procent av genomsnittlig industriarbetarlön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Länderna är sorterade efter denna kolumn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD Tax Database, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft1"&gt;Sverige har en jämförelsevis hög skattekil för ensamstående utan barn. Endast Tyskland och Belgien hade en större skillnad mellan lönesumma och nettolön år 2001. Spridningen mellan länder är inte lika stor i denna jämförelse som i jämförelsen av genomsnittlig skatt. Detta beror på att länder som har höga direkta skatter ten- derar att ha lägre andel socialavgifter och tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Av skäl som nämnts tidigare kan det vara av tveksamt intresse att jämföra det totala skatteuttaget (inklusive socialförsäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft20"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;avgifter) på löneinkomster. I många länder tar arbetsgivaren ut ytterligare avgifter för finansiering av avtalsförsäkringar. För- delningen mellan offentliga system och avtalsreglerade varierar mellan länder, varför en jämförelse som den ovan inte blir rätt- visande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft25"&gt;Marginalskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Den förändring i skatteuttag som sker vid en marginell ökning av inkomsterna kallas &lt;SPAN class="ft2"&gt;marginalskatten. &lt;/SPAN&gt;Marginalskatten i olika inkomstskikt är beroende av progressiviteten i ländernas skatte- system. Med en helt proportionell skatt sammanfaller marginal- skatten med den genomsnittliga skatten och är densamma i alla inkomstlägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Enligt grundläggande teorier om vad som styr individers vilja att arbeta och öka sina inkomster påverkas arbetsutbudet av skatter.&lt;SPAN class="ft31"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I vilken riktning utbudet påverkas beror bl.a. på individens val mellan arbete och fritid. Vid införandet av en skatt minskar inkomsterna, för individen blir då fritid en relativt billigare ”vara” och kon- sumtionen av detta kan öka. Samtidigt minskar nettoinkomsten för individen, vilket kan verka i motsatt riktning, dvs. att individen ökar sitt arbetsutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;En skatt eller skattehöjning har alltså både en negativ och en positiv effekt på arbetsutbudet. Vad som blir den samlade netto- effekten är svårt att avgöra på teoretiska grunder. Efter de kraftiga marginalskattesänkningarna i Sverige som var en del av skatte- reformen 1990 91 fick vi troligtvis svaga, om än positiva, effekter på arbetsutbudet.&lt;SPAN class="ft31"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Inkomsteffekten av en skatteförändring är även beroende av om exempelvis skattesänkningen är finansierad eller ofinansierad. Det är rimligt att ta hänsyn till att skatteintäkter används till områden som gynnar individen, samt att anta att skattesänkningar måste finansieras på något sätt som minskar individernas inkomster och att dessa effekter kan ta ut varandra (på en aggregerad nivå). En skattehöjning kan dessutom användas till att minska marginal- effekter i andra system eller till andra utbudsstimulerande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Resonemanget antyder att marginalskatter har betydelse för arbetsutbudet i ett land. Marginaleffekter utanför skattesystemet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Se exempelvis Björklund, Edin, Holmlund, Wadensjö, ”Arbetsmarknaden”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Se ”Skattereformen 1990 1991 en utvärdering”, SOU 1995:104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GQB347d1/GQB347d1118x1.jpg" style="width:494px;height:510px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;t.ex. i bidragssystemet, har liknande inverkan på arbetsutbudet som skatter. Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan marginal- skatterna för en löntagare med genomsnittlig industriarbetarlön samt en löntagare med en lön som är två tredjedelar högre än den genomsnittliga lönen. I jämförelsen inkluderas endast effekter från inkomstskatterna i de olika länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 3.9. &lt;/SPAN&gt;Marginalskatter i olika inkomstskikt år 2001, ensam- stående utan barn (inkomsten i % av genomsnittlig industriarbetar- lön)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr47 td7"&gt;&lt;P class="p476 ft48"&gt;67%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td7"&gt;&lt;P class="p476 ft54"&gt;100%*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td7"&gt;&lt;P class="p476 ft54"&gt;167%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft48"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p302 ft73"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p347 ft74"&gt;rg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td11"&gt;&lt;P class="p349 ft73"&gt;da&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p300 ft74"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p353 ft74"&gt;z&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td67"&gt;&lt;P class="p311 ft73"&gt;ien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p311 ft74"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft80"&gt;ea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p298 ft73"&gt;m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;mbu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p353 ft82"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p298 ft82"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p305 ft82"&gt;lie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;wei&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p303 ft73"&gt;ana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p300 ft80"&gt;Nor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p300 ft80"&gt;Sveri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p311 ft92"&gt;kri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p296 ft73"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p300 ft82"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p303 ft73"&gt;pan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p301 ft82"&gt;or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Be&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Dan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td94"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Fr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p303 ft77"&gt;ch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td196"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td78"&gt;&lt;P class="p301 ft93"&gt;lgi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td35"&gt;&lt;P class="p300 ft93"&gt;ark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p300 ft73"&gt;Lux&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p298 ft77"&gt;tr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;Japa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p300 ft77"&gt;K&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td71"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td196"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td60"&gt;&lt;P class="p296 ft80"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p477 ft100"&gt;* Staplarna är rangordnade efter marginalskatten på en genomsnittlig industriarbetarlön. &lt;SPAN class="ft99"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD Tax Database, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft1"&gt;För en person med genomsnittlig industriarbetarlön spänner marginalskatterna år 2001 mellan 56,5 procent i Tyskland&lt;SPAN class="ft31"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;och 13,5 procent i Korea. Sverige ligger för dessa inkomstlägen i den grupp som har förhållandevis låga marginalskatter. Japan och Korea har marginalskatter som ligger betydligt under de andra ländernas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I den tyska skattereformen ingår en sänkning av de högsta marginalskatterna fram till år 2005, se avsnitt 3.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Sverige ligger förhållandevis högt i jämförelsen av marginalskatter för låginkomsttagare, dvs. individer som tjänar två tredjedelar av en genomsnittlig industriarbetarlön. I jämförelsen inkluderas även marginalskatter i ett högre inkomstskikt. En person som tjänar två tredjedelar mer än en genomsnittlig industriarbetare betalar statlig inkomstskatt i Sverige vilket innebär en högre marginalskatt, drygt 50 procent. Endast Danmark, Belgien, Finland och Luxemburg har en högre marginalskatt i detta inkomstskikt. Storbritannien ligger lägst, med en marginalskattesats i detta inkomstskikt på endast 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Många länder har, som beskrivits ovan, en inbyggd skatte- reduktion som är relaterad till antal barn (och inkomst). Detta gör att marginalskatteskalorna skiljer sig åt mellan individer och familjer med barn. För en svensk löntagare påverkas inte marginal- skatten av antalet barn i hushållet. Barnbidraget i Sverige är inte inkomstrelaterat, varför det inte tillför några ytterligare marginal- effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;I Österrike, Storbritannien, Australien, Kanada och USA är marginalskatterna för ensamstående med barn högre än för indi- vider utan barn. Detta beror i USA på utformningen av systemet med &lt;SPAN class="ft2"&gt;Earned Income Tax Credit. &lt;/SPAN&gt;I Storbritannien har man mot- svarande &lt;SPAN class="ft2"&gt;Working Families Tax Credit. &lt;/SPAN&gt;I Storbritannien har en ensamstående utan barn en marginalskatt mellan 22 och 32 procent, medan en ensamstående med två barn har en marginalskatt på 69,4 procent.&lt;SPAN class="ft31"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skillnader i övriga formella skattesatser och regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Mervärdesskatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Inom EU har man kommit överens om en gemensam miniminivå för uttaget av moms, vilket regleras i &lt;SPAN class="ft2"&gt;sjätte mervärdesskattedirek- tivet. &lt;/SPAN&gt;Den gemensamma standardskattesatsen är 15 procent men EU länderna har rätt att avvika uppåt i den utsträckning de anser sig behöva. Länderna är dessutom tillåtna att, för vissa specificerade varu- och tjänsteområden, ha två skattesatser som avviker genom att vara lägre än den satta minimiskattesatsen. De undantagna skattesatserna får dock inte vara lägre än 5 procent. Utöver de två undantagen har länderna rätt att tills vidare fortsätta att ha kvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;”Taxing Wages, 2000 2001”, OECD 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;tidigare regler om nollbeskattning av varor som är &lt;SPAN class="ft2"&gt;kvalificerat undantagna &lt;/SPAN&gt;från skatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.11. &lt;/SPAN&gt;Mervärdesskatter inom EU på vissa varor och tjänster den 1 maj 2002, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Normal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td199"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td200"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td201"&gt;&lt;P class="p482 ft56"&gt;Skattesats på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td202"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td203"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td204"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td205"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;skattesats*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;P class="p293 ft65"&gt;livsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td206"&gt;&lt;P class="p293 ft43"&gt;läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p290 ft65"&gt;person-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td207"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;böcker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td208"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;hotell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-/0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;12/25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;25/0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;6/0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;6/12/21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;6/21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p341 ft56"&gt;6/0/-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;6/-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft65"&gt;0/12,5/20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;4/10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;10/20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-/10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;5,5/19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;5,5/19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;6/19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-/6/19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;8/18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;0/17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;0/17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;0/5/17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;5/12/17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;5/17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;4/7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;4/16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p485 ft56"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;7/16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;7/16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td204"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td205"&gt;&lt;P class="p484 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p293 ft56"&gt;3/15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p290 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-/3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft56"&gt;* Sorterat efter denna kolumn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft56"&gt;Anm: Där 0 eller - anges som skattesats är varan/tjänsten undantagen från skatteplikt. i &lt;NOBR&gt;0-fallet&lt;/NOBR&gt; får ingående skatt dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;European Commission, VAT rates applied in the member states of the community, DOC/2908/2002 och Skattestatistisk Årsbok, RSV 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft1"&gt;Sverige, tillsammans med Danmark är det land inom EU som har högst mervärdesskattesats. Spannet inom EU är från 25 procent ner till 15 procent, där Luxemburg ligger som enda land. Ett ovägt medelvärde av ländernas momsnivåer inom EU är detta år 19,5 pro- cent medan ett vägt medelvärde hamnar lägre, på 17,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Inom OECD varierar skattesatserna i ännu större utsträckning. Sverige ligger högst, tillsammans med Danmark men tätt följt av Norge och Island som har skattesatser på 24,5 respektive 24 pro- cent. Japan och Kanada ligger i andra änden av skalan och tillämpar skattesatser på 5 respektive 7 procent. USA har ingen mervärdes- beskattning över huvudtaget, men de flesta medlemsstaterna i USA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft1"&gt;tillämpar ”Sales Tax”. From juli år 2000 har Australien infört en generell mervärdesskatt på 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Punktskatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft25"&gt;Vin och sprit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;Både när det gäller skatt på vin och skatt på sprit har Sverige de högsta skattesatserna inom EU. Miniminivån för skatt på ren alko- hol är cirka 50 svenska kronor per liter inom EU och i Sverige beskattas alkohol med 532 kronor per liter ren sprit. På vin är miniminivån 0 kr/liter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft4"&gt;På båda områden skiljer vi oss kraftigt från grannlandet Dan- mark. En större del av &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har mindre än hälften så hög skatt som Sverige på sprit, hälften har ingen skatt alls på vin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.12. &lt;/SPAN&gt;Alkoholskatter på vin och sprit i &lt;NOBR&gt;EU-länderna,&lt;/NOBR&gt; april 2002. Euro per liter ren alkohol&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;Vin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;Sprit*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td215"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td216"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td217"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;2,27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;51,51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;2,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;50,46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;0,95-1,42&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;36,98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;2,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;31,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;2,73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;27,62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;16,61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0,59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;15,04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;14,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;13,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;10,41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;10,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;9,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;8,36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;7,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;6,45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;EU miniminivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p494 ft55"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p495 ft55"&gt;5,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td215"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td216"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td217"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;* Sorterat efter denna kolumn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;European Commission, Excise Duty Tables.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;En jämförelse med våra grannländer utanför EU visar att Norge har en ännu högre beskattning av vin och sprit än Sverige medan Polen och Baltikum ligger långt under &lt;NOBR&gt;EU-snittet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft25"&gt;Tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Beskattningen av tobak är ytterligare ett harmoniserat område inom EU. Beskattningen är uppdelad i två delar, en styckskatt och en värderelaterad skatt som uppgår till en viss procent av försälj- ningsvärdet. Momsen beräknas på priset inklusive punktskatterna. Miniminivån på tobaksskatten inom EU är 57 procent av detalj- handelspriset (exklusive skatter). I Sverige ligger dock andelen endast på 50 procent beroende på höga handelsmarginaler. Det sammanlagda detaljhandelspriset är mycket högt i Sverige i jäm- förelse med de flesta &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Sverige införde den 1 augusti 1997 en beskattning i enlighet med EU:s miniminivå. De höga priserna i detaljhandeln tillsammans med momsen bidrog till att priset för ett paket cigaretter hamnade på 44,50. Efter omfattande kritik mot det höga priset ansågs tobaksskatten för hög. Skattesystemets trovärdighet var hotad och man var dessutom orolig för att den organiserade brottsligheten skulle få fotfäste i Sverige. Skatten sänktes igen den 1 augusti 1998, och det sammanlagda priset per paket cigaretter är nu cirka 35 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Sverige har tillåtits att ligga under EU:s miniminivå under en övergångsperiod. I februari 2002 har antagits en direktivändring som innebär att om ett land har ett skatteuttag på totalt minst 95 euro per 1000 cigaretter är det tillåtet att frångå principen om ett skatteuttag på 57 procent av priset.&lt;SPAN class="ft31"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;Bara två länder inom EU hade ett högre pris på cigaretter än Sverige år 2002, Storbritannien och Irland. Norge har betydligt högre priser än Sverige på tobaksvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Fr.o.m. den 1 juli 2006 blir gränsen 101 euro per 1 000 cigaretter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.13. &lt;/SPAN&gt;Tobaksskatt i &lt;NOBR&gt;EU-länderna,&lt;/NOBR&gt; april 2002, procent av detaljhandelspriset&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;Stycke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p187 ft56"&gt;Värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p291 ft65"&gt;Summa skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Pris per paket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td222"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p187 ft56"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p500 ft63"&gt;punktskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td224"&gt;&lt;P class="p501 ft43"&gt;inkl. moms*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;EURO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;40,45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;21,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;61,67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;81,67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;4,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;43,53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;22,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;65,53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;80,42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;7,01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;43,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;18,73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;61,98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;79,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;5,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;39,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;23,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;62,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;77,27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;1,95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;7,56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;50,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;57,56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;75,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;4,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;3,80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;55,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;58,99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;75,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;3,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;3,73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;54,26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;58,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;74,67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;2,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;11,16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;45,84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;57,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;74,36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;2,82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;36,49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;20,51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;57,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;72,97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;2,83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;14,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;42,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;56,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;72,89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;2,69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;3,64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;53,86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;57,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;72,75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;2,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;35,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;23,31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;58,71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;72,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;3,16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;4,23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;54,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;58,23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;72,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;1,85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft55"&gt;10,67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p383 ft55"&gt;39,20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft97"&gt;49,87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft97"&gt;69,87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft55"&gt;3,85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;10,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td18"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;46,84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p180 ft43"&gt;57,01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p502 ft43"&gt;67,72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p380 ft56"&gt;2,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft56"&gt;* Sorterat efter denna kolumn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;European Commission, Excise Duty Tables.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft25"&gt;Bensin och diesel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;Det förekommer stora skillnader mellan länder när det gäller hur man har fördelat sitt skatteuttag mellan bensin och diesel, respek- tive hur man tar ut skatt på diesel för olika ändamål. Momsen påverkar även här det totala priset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft1"&gt;Miniminivån för beskattning av blyfri bensin är 0,287 euro per liter (cirka 2,60 kr). Sverige ligger någonstans i mitten i en jäm- förelse av beskattningen av bensin i EU länderna. I gengäld har Sverige tillsammans med Danmark den högsta momsen. Punkt- skatterna för diesel för industrin (och för kommersiella ändamål) och till uppvärmning skiljer sig mellan länderna, Sverige ligger i toppen tillsammans med Danmark (Österrike och Portugal har dock en högre punktskatt på detta område). Grannlandet Finland har bara en fjärdedel av den svenska skatten på diesel för dessa användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Sverige har en lägre skattesats på dieselolja som används i industrin, för andra ändamål än som drivmedel. Denna uppgår till cirka 55 euro per liter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 3.14. &lt;/SPAN&gt;Punktskatter på bensin och diesel i &lt;NOBR&gt;EU-länderna,&lt;/NOBR&gt; april 2002, euro per 1000 liter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td226"&gt;&lt;P class="p505 ft56"&gt;Bensin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td202"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;Diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td228"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td229"&gt;&lt;P class="p17 ft65"&gt;Moms, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td230"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;Blyad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;Blyfri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft65"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Industri/Komm.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td232"&gt;&lt;P class="p507 ft65"&gt;Värme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td233"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td234"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;ändamål*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;368 405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;17/12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;475 478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;345 376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;296 318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;396 427&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;635 643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;559 567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;304-329&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;690&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;624 639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;440 455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;886&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;742 791&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;742 839&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;17,5/5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;401 506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;302 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;21/12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;325 340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft43"&gt;571 620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p483 ft56"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;494&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td230"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td231"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p506 ft56"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p508 ft56"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td232"&gt;&lt;P class="p295 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p292 ft56"&gt;15/12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td233"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td122"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td207"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td235"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td236"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;* Sorterat efter denna kolumn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;European Commission, Excise Duty Tables.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Reformer i ett urval av länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det sker en kontinuerlig förändring av skattesystemen i länderna runt omkring oss. Sverige gjorde en genomgripande förändring redan 1990 91, även USA och Storbritannien reformerade sina system vid ungefär samma tidpunkt. Andra länder gör större reformer på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Gemensamt för de reformer som sker i Europa är en anpassning till den ökade integrationen mellan länder och den ökade rörligheten inom EU. Genom reformerna uppnås en konvergens på de områden där hög rörlighet råder. Arbetet inom OECD och uppförandekoden verkar dessutom pådrivande på denna utveckling. Samtidigt skapas en del särlösningar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;skydda det egna landets skattebaser. I följande avsnitt beskrivs reformer som genomförts i ett urval av länder. I två fall har en omfattande omläggning av skattesystemet genomförts, i de andra fallen beskrivs endast korrigeringar som gjorts på kapitalskatte- området för att undvika kapitalflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Den förhållandevis omfattande skattereform som för närvarande genomförs i Tyskland har blivit mycket uppmärksammad. Det går i dagsläget ännu inte säkert att bestämma omfattningen på reformen, då den i sin helhet inte är fullt genomförd, men en uppskattning ger vid handen att skatten sänks med 93 mdr DM mellan 1998 och 2005. Detta motsvarar 2,3 procent av Tysklands BNP, varav 1,5 procent riktar sig till hushåll och 0,8 procent till företag. Detta kan jämföras med den svenska inkomstskattesänkningen (kompen- sationen för egenavgifterna m.m.) mellan år 2000 och 2003, vilken fullt genomförd kommer att motsvara 2,7 procent av Sveriges BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Tyskland har varit särskilt utsatt för gränsöverskridande fusk med finansiellt kapital. De tyska spararna har haft stora möjligheter till låg- eller obeskattad avkastning i länder med fullständig bank- sekretess, Schweiz, Österrike och Luxemburg. 1990 uppskattade den tyska skattemyndigheten att endast 20 procent av tyskarnas sparande rapporterades till skatteförvaltningen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Som en lösning på detta problem införde man en &lt;NOBR&gt;10-procentig&lt;/NOBR&gt; källskatt på bank- sparande. Denna fick dock motsatt verkan och medförde ett omfattande utflöde av finansiellt kapital, speciellt till Luxemburg, varför den snart avskaffades. 1993 introducerades en ny källskatt på sparande, den här gången kombinerad med ett årligt grundavdrag på 6 000 DM (motsvarande cirka 28 300 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Några av viktigaste inslagen i den senaste tyska reformen är bl.a. nedsättningen av den högsta marginalskattesatsen på individernas inkomster från 51 procent år 2000 till 42 procent fr.o.m. år 2005.&lt;SPAN class="ft31"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Vidare sänks den lägsta skattesatsen från 22,9 procent till 15 pro- cent. Grundavdraget höjs från motsvarande 65 000 kronor till cirka 70 000 kronor. Samtidigt sänks dock tröskeln för det högsta skiktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lodin, ”What ought to be taxed and what can be taxed a new international dilemma”, 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Inkomstskattereformen införs i tre steg, 2001, 2003 och 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;i marginalskatteskalan från motsvarande cirka 550 000 svenska kro- nor till cirka 490 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Samtliga skattebetalare betalar ett tidsbegränsat solidaritets- tillägg på 5,5 procent, detta inkluderas i inkomstskatten för individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Kapitalinkomster (utdelningar, räntor, reavinster) beskattas till- sammans med övriga inkomster. Ett standardavdrag för utgifter med motsvarande cirka 500 kronor medges, samt ett grundavdrag motsvarande cirka 14 500 kronor (detta gäller för inkomster &lt;SPAN class="ft2"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;det skattebefriade skiktet). Före sammanläggning med förvärvs- inkomster sker en nedkvotering av utdelningar och reavinster på aktier och andelar med 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;För utdelningsinkomster ersätter kvotsystemet det integrerade system som använts tidigare, med dess kombination av nedsättning av skatten på utdelad vinst och avräkning i ägarledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Reavinster är skattefria om de innehafts i mer än ett år (gäller inte s.k. väsentligt ägande). Vid kortare innehav och vid väsentligt ägande tas halva reavinsten upp till beskattning och försäljnings- kostnader är avdragsgilla till hälften. Den tyska förmögenhets- skatten avskaffades 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Tyska medborgare dominerar fortfarande som ägare av tillgångar i schweiziska banker. Som en lösning på detta har ett program liknande den skatteamnesti som införts i Italien (se nedan) dis- kuterats. Svårigheten är dock att allmänheten inte är positivt inställd till att ett stort antal skattefuskare ska få undantag från skattskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Skatten på bolagsvinster sänks till 25 procent. Den totala skatten på bolagsvinster, inklusive genomsnittlig delstatlig näringsskatt och solidaritetstillägg, blir 39 procent. Utdelningar mellan bolag är skattefria. Detta gäller även för utländska företag med fast drift- ställe i Tyskland. Kostnader vid inhemsk utdelning är inte avdrags- gilla. Med den tyska reformen blir 95 procent av utdelningar från utlandet skattefria medan kostnader i samband med utländsk utdelning är avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;I relation till det svenska skattesystemet innebär reformen att den tyska bolagsskatten fortfarande befinner sig på en väsentligt högre nivå än den svenska. Den totala skattebelastningen på bolagsvinster (inklusive näringsskatt och solidaritetstillägg) har sänkts från 52 procent (kvarhållen vinst) till 39 procent. Den högsta marginalskatten på individers ränteinkomster blir 42 pro- cent efter reformen, vilket ska jämföras med 30 procent i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Från år 2001 har Nederländerna reformerat sitt skattesystem. Det nya systemet är ämnat att skapa robusta förutsättningar genom en breddning av skattebasen och lägre skattesatser. Skatten på arbete har sänkts och skatteuttaget har växlats över på indirekta skatter (moms och punktskatter). Det nya systemet är ämnat att vara enkelt, skapa en balanserad och rättvis fördelning av skatterna samt stärka den ekonomiska strukturen och förbättra den internationella konkurrenskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;Individernas inkomstskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Sedan första januari 2001 har man ett nytt inkomstskattesystem i vilket inkomsterna delas in i tre s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;boxar. &lt;/SPAN&gt;Till den första boxen för man beskattningsbara inkomster från arbete och eget hem. I box nummer två läggs skattepliktiga inkomster från substantiella intressen i företag och reavinster respektive reaförluster. I den sista boxen, nummer tre, läggs skattepliktiga inkomster från sparande och investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Beskattningsbar inkomst beräknas som inkomst minus avdrags- gilla förluster. Personliga avdrag ligger i botten. Efter att skatten är framräknad ges en generell skattereduktion. En särskild skatte- reduktion förekommer också, storleken på denna är beroende på om man har anställning, på inkomstnivå, på antalet barn i hushållet samt på ålder och civilstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;Box 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Box 1 innehåller inkomster från näringsverksamhet, inkomst av tjänst, inkomster från periodiska betalningar samt inkomst från eget hem. I denna box får man göra avdrag för utgifter för inkomsternas förvärvande, barnomsorgsavgifter samt övriga per- sonliga avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Inkomster beskattas i en progressiv skala från 32,35 procent upp till 52 procent på de högsta inkomsterna. Ett särskilt ”förvärvs- avdrag” får göras av personer i anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Beskrivningen är hämtad från ”Taxation in the Netherlands 2001”, Ministry of Finance, Netherlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;Inkomsten från egna hem beräknas som ett hyresvärde, vilket ska motsvara inkomster minus kostnader för boendet. Detta är alltid positivt och läggs till övriga arbetsinkomster. Från inkomster från egna hem får avdrag göras för ränteutgifter och tomträtts- avgälder &lt;SPAN class="ft2"&gt;(ground rent). &lt;/SPAN&gt;Reglerna för beskattning av egna hem gäller endast permanentbostaden, övriga fastigheter beskattas i box tre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft25"&gt;Box 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Inkomst från ”substantial interest” i ett företag (vilket motsvarar ett direkt eller indirekt ägande som överstiger 5 procent av aktierna i företaget) beskattas i denna box. Utdelningar och reavinster för ”storägare” beskattas med en proportionell skattesats på 25 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft25"&gt;Box 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;I box tre beskattas sparande och investeringar. Reformen innebär på detta område att förmögenhetsskatten och kapitalinkomst- skatten har ersatts av en schablonintäktsskatt på tillgångar. Schablonintäkten antas uppgå till 4 procent på nettokapitalet. Nettokapitalet beräknas som det genomsnittliga marknadsvärdet under året med värdering per den 1 januari och den sista december. På avkastningen tas ut en inkomstskatt på 30 procent. Den faktiska avkastningen (räntor, utdelningar, reavinster eller förluster) be- aktas alltså inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Alla skulder som hänför sig till inkomster i boxen får dras av. Ett tröskelvärde existerar för avdragsrätten, skulder upp till ett belopp motsvarande cirka 25 000 kronor är inte avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Kapitalinkomster understigande vissa belopp är skattefria. Ett grundavdrag medges på motsvarande cirka 176 000 kronor. Grund- avdraget är dock högre för personer med barn samt för personer över 65 år (avdraget kan max bli motsvarande 233 000 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;I ekonomiska termer innebär systemet att avkastning som de facto överstiger 4 procent kommer att beskattas med en lägre effektiv skatt än 30 procent och avkastning som understiger 4 procent beskattas med en högre effektiv skatt. Före reformen hade Nederländerna en förmögenhetsskatt som innebar en skatte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;sats på 0,7 procent på förmögenheter överstigande motsvarande 800 000 kronor. Denna har nu avskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Efter reformen har kapitalskatteintäkterna ökat med 10 procent enligt det holländska finansministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft25"&gt;Bolagsskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Bolagsbeskattningen omfattades inte av 2001 års reform. Kortfattat ser systemet ut som följer. Den högsta skatten på företagens vinster är 35 procent. På vinster under motsvarande 210 000 SEK är bolagsskatten 30 procent. Utdelning mellan företag beskattas inte hos det mottagande bolaget, detta gäller även för utländska bolag. Vinster från andelar i bolag beskattas inte, förluster är följaktligen inte avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Skatteamnesti&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;I Italien sker för närvarande en reformering av skattesystemet. Som ett led i skattereformen har man introducerat en skatteamnesti för inkomster som tas hem från utlandet (det rör sig i stor utsträck- ning om tillgångar i schweiziska banker). Skatteamnestin infördes fr.o.m. november 2001 och var ursprungligen tänkt att gälla fram till mitten på maj 2002. Amnestin består i att, istället för en inkomstskatt på mellan 5 och 25 procent på de obeskattade till- gångar som tas hem, betalas endast en engångssumma i form av en ”tullavgift” på 2,5 procent. Sedan anses tillgångarna vara skattade och klara. Den italienska regeringen hoppas på att detta ska ge ett kapitalinflöde motsvarande 400 miljarder svenska kronor. Hittills har dock förväntningarna inte uppfyllts.&lt;SPAN class="ft31"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Österrike har också en historia med ett stort utflöde av sparande. En fullständig banksekretess gör det dessutom svårt för de Österrikiska skattemyndigheterna att få uppgifter om in- komster. I Österrike valde man dock en annan lösning än den italienska. Fr.o.m. 1994 introducerades en definitiv anonym käll- skatt om 25 procent på bankräntor, utdelningar och liknande inkomster. Denna skatt ersatte den tidigare beskattningen på detta område. Samtidigt införde man en tidsbegränsad skatteamnesti och straffamnesti för allt fusk med skatt på ränteinkomster, vilket även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Tax Notes Internationel, Vol. 26, No. 3, 22 april 2002, s. 281.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft1"&gt;inkluderade oredovisat sparande i utlandet. Detta resulterade i ett stort återflöde av gränsöverskridande sparande.&lt;SPAN class="ft31"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Även Frankrike och Spanien har övervägt att introducera skatte- amnesti för utländska tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;De samlade skatternas andel av BNP, den s.k. skattekvoten, är ett mycket bristfälligt mått när man jämför olika länder. Inverkan bl.a. från olika utformning av transfererings- och bidragssystemen, från tillfälliga faktorer enstaka år, från om socialförsäkringarna är lag- stadgade eller avtalsreglerade och från över- respektive underskott i budgeten är alldeles för stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Vid ett försök att rensa från ovanstående faktorer krymper skillnaderna mellan länderna avsevärt. Sverige framstår dock, såväl före som efter rensningen, som det land som har högst samlat skatteuttag. Inverkan från ålderssammansättning är dock inte bort- rensad i denna jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Det är mer meningsfullt att studera beskattningen av de olika baserna än försöka tolka den samlade skattekvoten. Man bör titta både på hur mycket skatt som i genomsnitt belastar de olika baserna och på marginalskatterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Sverige har, vid en internationell jämförelse, hög genomsnittlig skatt på de breda skattebaserna arbetsinkomster och konsumtion, men hamnar kring mitten bland &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; för bolagsskatter och egendomsskatter (fastighets- och förmögenhetsskatter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Med tanke på Sveriges höga totala skatteuttag framstår marginal- skatterna som förhållandevis låga. Det gäller i särskilt hög grad marginalskatten på investeringar näst Irland har Sverige den lägsta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Sverige har, näst Norge, de högsta skatterna på vin och sprit. Tobaksskatterna hamnar också tämligen högt. Sveriges bensinskatt framstår som genomsnittlig i ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Tyskland genomför för närvarande en uppmärksammad reforme- ring av sitt skattesystem. Reformen kommer att omfatta cirka 2,3 procent av Tysklands BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Nederländerna reformerade sitt skattesystem år 2001. Den största nyheten var att förmögenhetsskatten och kapitalinkomst- skatten ersatts av en schablonintäktsskatt på tillgångar. Beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Se not 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skatteuttag i olika länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;ningen baseras på grundantagandet att individer har en avkastning på 4 procent på sitt nettokapital. Man tar alltså ingen hänsyn till hur stora de faktiska räntorna, utdelningarna och reavinsterna varit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Österrike införde 1994 en definitiv anonym källskatt om 25 pro- cent på bankräntor, utdelningar och liknande inkomster. Samtidigt införde man en tidsbegränsad skatteamnesti och straffamnesti för allt fusk med skatt på ränteinkomster, inklusive sparande i utlandet. Detta resulterade i ett stort återflöde av gränsöverskridande spa- rande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft1"&gt;Italien genomför för närvarande en skattereform, som också innefattar en skatteamnesti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;4 Skattesamarbete mellan länder&lt;SPAN class="ft102"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;Det finns ett flertal organisationer och internationella samman- slutningar som verkar för ett ökat samarbete i skattefrågor på det internationella planet. Sverige är aktivt i flera konstellationer, varav de viktigaste är EU och OECD. För att belysa den internationella skattekonkurrensen är det av vikt att uppmärksamma utvecklingen av gemensamt arbete på skatteområde och framväxten av skatte- avtal mellan länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;I detta avsnitt beskrivs internationell beskattning och avtal endast övergripande och principiellt. En mer grundlig genomgång av internationell beskattning och skatteavtalens betydelse för enskilda inkomstslag görs i kapitel 10 som behandlar gränsöver- skridande förfaranden på olika skatteområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Neutralitetsbegreppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;De styrande principerna för länders agerande i internationella forum skiljer sig mellan länder och har sannolikt förändrats över tiden. Medan ett land är intresserat av att gynna verksamhet förlagd till hemlandet kan principen för ett annat land vara att maximera skatteintäkterna. Ett styrande intresse kan också vara att gynna företag från det egna landet som verkar i tredje land. Avtal och uppgörelser mellan länder drivs också fram av en strävan efter konkurrensneutralitet, en vilja att undvika att samma inkomst beskattas i flera länder samt att man gemensamt vill förhindra ett utbrett skattekringgående och fusk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Ett övergripande mål för den svenska internationella skatte- lagstiftningen är konkurrensneutralitet. Neutralitetsfrågan betrak- tas företrädesvis ur den beskattande statens synvinkel. Det innebär att beskattningen för en person ska vara neutral mellan avkast-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kapitlet grundar sig i huvudsak på expertrapporterna 4, 5, 6 och 7, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;ningen på investeringar inom landet och i utlandet, dvs. skatten ska bli densamma oavsett om inkomsten kommer från hemlandet eller utlandet. Denna form av neutralitet betecknas &lt;SPAN class="ft2"&gt;kapitalexportneutra- litet &lt;/SPAN&gt;och är huvudprincipen för inkomstbeskattningen hos hushållen (Sverige beskattar de svenska hushållens inkomster lika oavsett varifrån de kommer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Ett annat neutralitetsbegrepp benämns &lt;SPAN class="ft2"&gt;kapitalimportneutralitet. &lt;/SPAN&gt;Begreppet utgår från att alla investeringar på en marknad (t.ex. i Sverige) ska behandlas skattemässigt lika för samtliga aktörer på samma marknad, oavsett i vilket land investerarna bor. Denna neutralitetsform tillämpas i praktiken i den svenska bolagsbeskatt- ningen där ägarens hemvist inte spelar någon roll (vi beskattar vinster som uppkommer i svensk produktion i Sverige oavsett till vem de sedan utbetalas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Beroende på vilken form av neutralitet man avser åstadkomma tillämpas olika principer för när skatten tas ut och på vilka inkomster. Principerna är kopplade till de olika neutralitets- begreppen. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Källstatsprincipen &lt;/SPAN&gt;(eller territorialitetsprincipen) innebär att inkomsterna beskattas vid källan, dvs. i den stat där de uppkommer, och ingen hänsyn tas till mottagarens hemvist. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Hem- vistprincipen &lt;/SPAN&gt;(eller domicilprincipen, bosättningsprincipen) innebär att man ska bli beskattad i det land man har sitt hemvist men där för alla inkomster, oavsett till vilket land i världen källan är förlagd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;I den indirekta beskattningen av konsumtion och produktion kan två principer för uttag av skatt urskiljas. Den första är &lt;SPAN class="ft2"&gt;destinationslandsprincipen, &lt;/SPAN&gt;vilken innebär moms och punktskatter påförs i det land där varan eller tjänsten konsumeras. Den andra principen är &lt;SPAN class="ft2"&gt;ursprungslandsprincipen, &lt;/SPAN&gt;vilken innebär det motsatta, att skatt på varor och tjänster tas ut i det land där de produceras, i ursprungslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Sverige tillämpar olika principer beroende på i vilket led beskatt- ningen sker. För bolagsinkomster från företag med fast driftställe i Sverige tillämpas källstatsprincipen och endast de vinster som upp- kommer inom landet beskattas. I detta sammanhang ska framhållas att beskattningen träffar varje bolag för sig, inte hela koncerner. Inom internationella koncerner är normalt all verksamhet inom Sverige organiserad i svenska bolag och all utländsk verksamhet i utländska bolag. Bolagsskatten utgår således oberoende av var före- taget ägarmässigt hör hemma och oberoende av huvudkontorets lokalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;All produktion inom landets gränser beskattas i Sverige, men i gengäld har Sverige inga beskattningsanspråk på dotterbolag i utlandet (med undantag för så kallade &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;CFC-bolag).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;För privat- personer gäller istället hemvistprincipen vid beskattningen. Alla inkomster som tillfaller en person bosatt i Sverige ska beskattas i landet, oavsett vilken källa de har. Detta förutsätter givetvis att svenska skattemyndigheter får information om skatteunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft1"&gt;Vid beskattningen av konsumtionen tillämpas destinationslands- principen som huvudprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Varför håller sig då inte länder till en princip för beskattningen? Ett problem med en fullt ut tillämpad källstatsprincip är att det skulle innebära att länderna avsäger sig beskattningsrätten för inkomster alstrade i utlandet. Systemet tillåter individer att flytta sina inkomstkällor till de länder som passar bäst i beskattningshän- seende, vilket sätter press på en harmonisering av skattesatserna mot den lägsta rådande nivån. Att ensidigt införa en renodlad definitiv källskatt kan visa sig problematiskt, då det inbjuder till att utnyttja skattefria, eller lägre beskattade placeringsmöjligheter i utlandet som alternativ till beskattade placeringar i hemlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Det motsatta alternativet är att ta ut skatt på alla inkomster oavsett källa, dvs. enligt hemvistprincipen. Eftersom avkastnings- kravet på bolag är harmoniserat &lt;SPAN class="ft2"&gt;efter &lt;/SPAN&gt;bolagsskatt skulle det, teoretiskt sett, innebära att det för en svensk blir fördelaktigt att placera sina tillgångar i länder med hög bolagsskatt (då de bolagen kan förväntas att ha de högsta vinsterna före skatt, se vidare reso- nemang i kapitel 5). Det är sålunda vanligt att länder kombinerar de olika principerna för sin beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Då inte alla länder tillämpar beskattning enligt samma principer för samma inkomster uppstår situationer där samma inkomst löper risk att beskattas två gånger. Detta kan lösas internt i ett land, partiellt genom att möjliggöra avdrag för erlagd skatt i utlandet eller i princip helt genom att tillåta direkt avräkning för utländsk skatt mot inhemsk. Nästa möjlighet är att lösa dubbelbeskattnings- problemet gemensamt med berörda länder, genom ett s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;skatte- avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft20"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skatteavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Bakgrunden till utvecklingen av skatteavtal är att länder sinsemellan vill undvika att samma inkomst beskattas två gånger. Som be- skrivits ovan beskattar länder de inom staten bosatta skattskyldiga för inkomster som uppkommit inom landet såväl som för utländska inkomster. Samtidigt kan man ha ett beskattningskrav mot utrikes bosatta skattskyldiga. Till stora delar regleras denna beskattning i den &lt;SPAN class="ft2"&gt;interna internationella skatterätten. &lt;/SPAN&gt;För att vidare förhindra att både källstaten samt hemviststaten i ett fall beskattar samma inkomst upprättas ett skatteavtal mellan de två berörda länderna. En viktig begränsning för skatteavtalen är att de aldrig kan innebära att en stat ges rätt att beskatta något som inte är skattepliktigt enligt den interna skatterätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Några länder, exempelvis USA, har ett beskattningskrav som grundar sig på medborgarskapet. Det innebär att USA har skatte- anspråk som utsträcker sig till amerikanska medborgare som lever och verkar i andra länder. Det tillhör inte vanligheterna. Sverige beskattar t.ex. inte arbetsinkomster från tillfällig vistelse utom- lands, förutsatt att vistelsen överstiger sex månader och att man blir beskattad i det nya arbetslandet. Om vistelsen varar i minst ett år har Sverige i princip inga skattekrav på dessa inkomster (undantag gäller för offentligt anställda och när skattefrihet i det andra landet stadgas i skattavtal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Ett skatteavtal kan aldrig utvidga utan endast inskränka den svenska beskattningsrätten. Sverige har ingått cirka 75 skatteavtal med andra länder på området inkomstskatter, samt 14 avtal som rör arv och gåva. Traditionellt har Sverige ansett det viktigt att ha ett nät av fullständiga avtal. De svenska avtalen, i likhet med vad som gäller för de flesta länder inom OECD, grundar sig på OECD:s modellavtal.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I stora drag innebär avtalen att man identifierar vilket land som får rätten att beskatta inkomsten. I vissa fall har båda staterna rätt att beskatta inkomsten. Hemviststaten har då att välja på att helt friställa inkomsten från beskattning &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;(exempt-metoden)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;eller att bevilja avräkning för utländsk skatt mot den inhemska. Sverige använder sig vanligen av den s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;credit-metoden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;dvs. avräkning mot den i utlandet faktiskt erlagda skatten. Rätten till avräkning är normalt begränsad till den svenska skatt som belöper på de utländska inkomsterna. Det finns även en möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;”Model Tax Convention on Income and Capital”. Publikationen framställs i lösbladsformat för att kunna uppdateras varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;behandla den utländska skatten som en omkostnad och låta skatten dras av som en kostnad i en förvärvskälla. Detta undanröjer inte den utländska skatten utan fungerar endast som en lindrande åtgärd som främst används när det inte finns någon inhemsk skatt att avräkna mot. Metoden att ge avräkning för skatt erlagd i utlandet används inte enbart vid förekomsten av skatteavtal utan är ett led också i den interna internationella skatterätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;U-länder&lt;/NOBR&gt; bedriver traditionellt en skattepolitik ämnad att locka till sig utländska investerare. Det kan fungera snedvridande på den internationella konkurrensen samtidigt som &lt;NOBR&gt;u-länderna&lt;/NOBR&gt; kanske går miste om ansenliga skatteinkomster genom denna politik. Det sistnämnda kan dock tyckas vara ett statiskt synsätt, i verkligheten är det troligen ofta så att investeraren inte skulle ha valt landet i fråga om en skattesubvention inte existerade. Det kan dock förhålla sig så att den lägre beskattningen inte alls tillfaller investeraren utan bara minskar dennes möjligheter till avräkning mot inhemsk skatt (gäller investerare som hör hemma i länder som tillämpar hem- vistprincipen). För att inte sabotera &lt;NOBR&gt;u-landets&lt;/NOBR&gt; skattesubvention har då många länder ibland tillåtit avräkning för en fiktiv skatt, den skatt som skulle ha utgått om inte källstaten erbjudit särskilda skatteförmåner, s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;tax sparing. &lt;/SPAN&gt;Det regleras i avtal mellan länder. Om avräkningen istället sätts till en i avtal fixerad skattesats be- nämns avräkningen &lt;SPAN class="ft2"&gt;matching credit &lt;/SPAN&gt;(jämför &lt;NOBR&gt;credit-metoden&lt;/NOBR&gt; enligt ovan, där avräkningen sker med den faktiskt erlagda skatten). Flertalet industriländer har särskilt tidigare varit villiga att i avtal med &lt;NOBR&gt;u-länder&lt;/NOBR&gt; medge någon form av tax sparing. Detta gäller dock inte USA, som hållit fast vid att denna politik inte ligger i källstatens intresse. Dessutom vidhåller USA sin rätt till global beskattning i hemviststaten. För Sveriges del strider en överens- kommelse om avräkning mot en fiktiv skatt mot principen om likformighet i beskattningen men Sverige har likafullt tillämpat dessa regler i flera avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft1"&gt;Sammanfattningsvis reglerar skatteavtalen dels vilka skatter som avtalet omfattar, dels var en skattskyldig ska anses ha sin hemvist, dels vilket land som har beskattningsrätten till olika inkomster. De innehåller också metoder för lösning av konflikter vid avtals- tillämpningen samt ömsesidiga förpliktelser om informations- utbyte och administrativt bistånd.&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Detta beskrivs mer ingående i kapitel 13 ”Informationsinhämtning och kontroll”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Avtalen är nästan uteslutande bilaterala, enda undantaget är det nordiska avtalet (som även innefattar Färöarna och Grönland). Inom EU har frågan om ett gemensamt dubbelbeskattningsavtal väckts men hittills har inget gemensamt arbete påbörjats. Avtalen mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; får dock inte fungera som ett hinder för den fria rörligheten och det är möjligt att samarbetet på skatteområdet leder till att avtalen kommer att harmoniseras inom EU,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Avtalen berör som nämnts främst inkomster och förmögenheter samt i några fall även arv och gåvor. Också på detta område skiljer sig synen på vilken beskattningsprincip som bör råda mellan länderna. Skillnader i beskattningsprincip kan hänföras till skill- nader i syn på syftet med skatten. Om syftet är att minska gåvo- givarens eller den avlidnes förmögenhet så bör denna beskattas i dennes hemviststat, i källstaten. Om man istället vill beskatta för- värvet är det gåvomottagarens eller arvtagarens hemviststat som har beskattningsrätten. En del länder anser att källstatsprincipen är den som bör råda för förmögenheter som kan knytas till staten. Sverige har skatteavtal med 14 länder för beskattning av arv och gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Kollisionen mellan regelverk har inte varit lika omfattande på området indirekta skatter. Detta beror främst på att för detta område en gemensam grundprincip för beskattningen används, nämligen destinationslandsprincipen. Kommissionen har emellertid drivit frågan om att på sikt uppnå ett harmoniserat momssystem inom unionen utformat enligt ursprungslandsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Ett liknande harmoniseringsarbete bedrivs på området punkt- skatter där vi redan idag har ett antal direktiv på området alkohol- och tobakskatter samt energibeskattning. Ökad gränshandel inom EU pga. skillnader i punktskattenivåer är ett problem som idag delvis motverkas genom miniminivåer för skattesatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utflyttning av kapital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Det finns många internationella arrangemang som kan användas för att undgå skatten på kapitalinkomster (inkluderar här förmögen- heter samt arv och gåva). Utländska försäkringar, utländska stiftelser och truster är några sådana exempel. I den inhemska lagstiftningen regleras hur dessa ska beskattas, med hänsyn till att de ofta används för att undgå svensk skatt. Familjestiftelser be- skattas hos dem som har rätt till avkastningen, oavsett var stiftelsen är lokaliserad. Avkastningen på utländska kapitalförsäkringar be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;skattas hos ägaren i Sverige, med samma avkastningsskatt som för svenska försäkringsbolag. Avdrag för premier till privata pensions- försäkringar tillåts inte om försäkringsbolaget är ett utländskt bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Sverige har dock ingen lagstiftning eller praxis på området utländska trustarrangemang. En trust sätts ibland upp i syfte att dölja den egentliga förmånstagaren och i de fall även deponenten har avsagt sig bestämmanderätten över trusten till en förtroende- man &lt;SPAN class="ft2"&gt;(trustee), &lt;/SPAN&gt;framstår denne som ägare. Särskilt om trusten förläggs till ett skatteparadis blir det mycket svårt för de svenska skattemyndigheterna att komma åt att beskatta trusteen. Sverige eftersträvar att förmånstagare i truster ska beskattas på samma sätt som i svenska stiftelser, dvs. förmånstagarna är personligt skatt- skyldiga för inkomster från trusten. Alternativet är att beskatta deponenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utflyttning av verksamheter och vinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;I princip står det staterna fritt att bestämma om utflyttning av ett företag ska leda till avskattning. Inom EU regleras dock staternas möjlighet att beskatta företag som flyttar till andra länder hårdare än företag som stannar inom landet. Orsaken är att EU vill ta bort alla hinder för den fria rörligheten över nationsgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Den svenska lagstiftningen syftar endast till att beskatta pro- duktion i Sverige, varför endast vinster som är upparbetade i Sverige beskattas här (eftersom svenska företag i allmänhet använder sig av dotterbolag). Överföring av obeskattade vinster över landets gränser tillåts inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;CFC-lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;I jämförelse med t.ex. Tyskland och USA har svensk skatterätt innehållit få regler direkt riktade mot internationell skatteflykt. I samband med att valutaregleringen avvecklades (1989) blev situationen för Sverige något annorlunda. Behovet av så kallad Controlled Foreign Company (CFC) lagstiftning har framförallt påkallats av att valutaområdet avreglerats. Om man vill upprätthålla konkurrensneutralitet har det blivit att viktigare att i vissa fall förhindra etablering i länder av renodlade skatteskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;CFC-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; bör inte betraktas som en strävan att tvinga produktiva företag att stanna inom landet. Snarare är det en reglering ämnat att förhindra skatteplanering via s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;funktions- bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Det blir svårt att t.ex. avstå från att beskatta vinster från utländska dotterbolag om företagen gör investeringar i land eller regioner som karakteriseras som skatteparadis. Friställandet av utlandsinkomster grundar sig på att de beskattas i landet där investeringen i fråga sker. I regioner med noll eller mycket låg beskattning gäller uppenbarligen inte detta. Många länder tillämpar därför ett system där man beskattar ägarna för hela eller delar av den vinst som uppstår i skatteparadisen. Det innebär då att ägarbolagen beskattas &lt;SPAN class="ft2"&gt;andelsvis &lt;/SPAN&gt;för vinsten i det utländska bolaget, dvs. ägarna belastas med bolagsskatt för sin andel av bolagets vinst oavsett om inkomsten delats ut eller inte. Om ett hushåll är ägare behandlas inkomsten som arbetsinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;De EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; förutom Sverige som tillämpar CFC- lagstiftning är Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien och Tyskland. USA vidtog tidigt (1962) mått och steg för att kunna beskatta amerikaner för outdelade vinster från andelar i utländska bolag, naturligtvis med rätt till avräkning för eventuell utländsk skatt. Grundtanken var att låta detta gälla alla outdelade vinster. Men den lagstiftning som kom till stånd innebar att endast vinster som typiskt sett ansågs härröra från internationell skatteplanering skulle beskattas i USA. Att USA har varit en föregångare på detta område beror delvis på att landet i stort sett varit utan valutareglering, till skillnad från de europeiska länderna. Medan omvärldens kritik mot 1962 års lagstiftning var hård, kom i efterhand ett stort antal länder, däribland Sverige, att införa likartad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Internprissättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Det förekommer att företag med dotterbolag och filialer i andra länder prissätter interna transaktioner på ett sådant sätt att vinster uppkommer i de länder som har lägst beskattning. Internprissätt- ning kan i vissa fall också användas för att kvitta vinster och förluster mellan bolag i olika länder. Inom OECD har staterna gemensamt tagit fram riktlinjer för hur interntransaktioner ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Exempel på funktionsbolag är holdingbolag, licensbolag, leasingbolag och captivebolag, i enlighet med vad som beskrivs i Expertrapport 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;värderas. Den traditionella regeln för hur internpriser ska sättas kallas &lt;SPAN class="ft2"&gt;armlängdsregeln. &lt;/SPAN&gt;Den innebär att internpriser bör sättas på samma nivå som om transaktionen gjorts mellan två oberoende parter, dvs. normala marknadspriser. Om priset sätts lägre än så, bör vinsten justeras upp till den nivå som skulle blivit fallet vid rätt prissättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft1"&gt;Det uppkommer dock problem då det handlar om varor och tjänster som inte handlas på marknaden, då kan man i stället använda likartade varor och tjänster som referens. I sista hand finns vinstdelningsmetoder att tillgå. Man fördelar då vinsterna mellan de inblandade företagen i proportion till omsättning, lönesumma e.d.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;I de flesta länder, så också i Sverige, har skattemyndigheter lag- reglerad rätt att korrigera felaktiga internpriser. Hur rigoröst denna lagstiftning tillämpas varierar dock mellan länder. Det kan innebära att företag drivs att redovisa för stora vinster i de länder som tillämpar en rigid lagstiftning och hårdare sanktioner. Det finns naturligtvis också risker för att företag kan få delvis dubbel beskattning och därför krävs ibland regelrätta förhandling mellan länder om hur priser ska sättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;USA bedriver en mycket aggressiv politik i denna fråga, vilket mycket riktigt lett till att företagen har minskat sin vinstredo- visning i övriga världen. Detta leder till att andra länder i sin tur skärper sina nationella regler för internprissättning. Den ame- rikanska politiken har inte minst skärpts under inflytande av de delstater, som i strid med allmänt accepterade internationella prin- ciper försökt beskatta sin proportionella del av utländska företags amerikanska dotterbolag med utgångspunkt från hela koncern- vinsten, s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;unitary apportionment.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;För att fastställa riktiga priser inom företagen har man i USA inrättat ett &lt;SPAN class="ft2"&gt;förhandsbeskedsinstitut &lt;/SPAN&gt;inrättats, &lt;SPAN class="ft2"&gt;Advance Pricing Agree- ment &lt;/SPAN&gt;(APA). I praktiken utfärdas förhandsbeskeden ofta unilate- ralt, dvs. ensidigt, men bilaterala besked är det som egentligen eftersträvas. Sverige har intagit en reserverad position när det gäller bilaterala &lt;NOBR&gt;APA-avtal&lt;/NOBR&gt; och hittills inte deltagit i något avtal. Det ska tilläggas att kraven på dokumentations av koncerninterna transaktioner i många fall är mycket omfattande och kan vara en betungande uppgift för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;OECD menar att man har varit framgångsrik i sitt arbete med framställande av riktlinjer i internprisfrågan. Kritiker menar istället att den nu tillämpade armlängdsprincipen inte är praktiskt effektiv. Det finns alternativa förslag för att komma tillrätta med proble-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;men. Man kan exempelvis införa en global koncernvinstberäkning, som delar upp vinsterna mellan stater. En internationell arbets- grupp med professor &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin och den brittiske experten Malcolm Gammie i spetsen har tagit fram ett förslag till &lt;SPAN class="ft2"&gt;Home State Taxation. &lt;/SPAN&gt;Förslaget innebär att skattereglerna i moderbolagslandet ska tillämpas på koncernens verksamhet i de länder där det accep- teras och övriga länder tillämpar sin skattesats på den del av vinsten som enligt en fördelningsnyckel hänför sig till det landet. Förslaget har egentligen utformats för tillämpning endast inom EU. Det har tagits upp till allvarlig prövning inom unionen och försöks- verksamhet med tillämpning av Home State Taxation för interna- tionellt verksamma småföretag är under utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft1"&gt;Sverige har, som delvis beskrivits, inte varit ett av de mer pådrivande länderna när det gäller tillämpningen av internprisregler inom koncerner. OECD:s riktlinjer har exempelvis hittills inte föranlett några förändringar i det svenska regelverket. En förklaring kan vara att vi i ett internationellt perspektiv har en låg formell marginalskatt på vinster i bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;I motsats till Sverige har flertal länder inom OECD varit mycket aktiva på detta lagstiftningsområde. Riksskatteverket i Sverige har påtalat brister i den svenska lagstiftningen som gör att arbetet med internprissättningsutredningar är mycket resurs- och tidskrävande. Från RSV:s sida rekommenderar man att Sverige går samma väg som många andra länder och inför en utökad uppgiftsskyldighet, stramar upp rutinerna samt anpassar dem till rådande interna- tionella principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att Sveriges linje är förhållandevis enkel. Armlängdsprincipen duger om den tillämpas med förstånd. Delvis skyddar vi oss från internprissättning genom att hålla en, internationellt sett, låg effektiv och formell skatt på företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utflyttning av personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Strävan att behålla skattebasen i samband med utflyttning av företag och privatpersoner yttrar sig på olika sätt i olika länder. USA har exempelvis ett globalt skattekrav som riktar sig till amerikanska medborgare. Andra länder väljer ofta att till viss del bibehålla utflyttare som skatterättsligt bosatta eller att avskatta inkomster vid utflyttandet. Det senare innebär att man vid själva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p528 ft1"&gt;utflyttandet beskattar en eventuell latent skatteskuld, dvs. all egendom beskattas som om den avyttrats vid utflyttningstillfället.&lt;SPAN class="ft31"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Sverige har fastnat för att behålla skattekravet på utflyttande, snarare än att avskatta reavinster vid utflyttningen. Som obegränsat skattskyldig i Sverige räknas den som har sitt egentliga bo och hemvist här. Om man endast stadigvarande vistas i Sverige utan att vara bosatt här, så anses man vara obegränsat skattskyldig. I andra riktningen utsträcker sig de svenska skattekraven till svenska medborgare som visserligen inte stadigvarande vistas i landet, men som tidigare har varit bosatta här denne anses också obegränsat skattskyldig i Sverige om hon/han har &lt;SPAN class="ft2"&gt;väsentlig anknytning &lt;/SPAN&gt;till Sverige. Denna regel gäller också utländska medborgare som varit obegränsat skattskyldiga i Sverige i minst tio år. Den tidsperiod då det ligger på den utflyttade att bevisa att hon/han inte har väsentlig anknytning utsträcker sig till fem år efter utflyttningen. Därefter övergår bevisbördan på det allmänna. Den som är obegränsat skatt- skyldig är i princip skattskyldig i Sverige för alla inkomster (men skatteavtal med de land till vilket utflyttning skett kan medföra att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft1"&gt;andra regler gäller).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Begränsad skattskyldighet gäller för vissa inkomster av närings- verksamhet och kapital. Exempel på sådana inkomster är inkomst av näringsverksamhet med fast driftställe i Sverige, reavinster på fastigheter och löpande intäkter från fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Sverige hävdar för samma grupp vidare rätten att under en tioårsperiod efter utflyttningen beskatta kapitalvinst på svenska aktier och andelar liksom konvertibla skuldebrev, köp- och teck- ningsoptioner och terminer och optioner avseende sådana. Skatte- kravet avser även svenska aktier som den utflyttade köpt efter utflyttningen. En rad skatteavtal inskränker beskattningsrätten till att gälla i fem år istället för tio, och avtalen innefattar även ett undvikande av dubbelbeskattning mellan de båda länder som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Sverige släpper beskattningen av utflyttade personers arbets- inkomster om de vistas och arbetar i utlandet minst sex månader, under förutsättning att de beskattas i det andra landet. Om vistel- sen varar minst ett år avsäger sig Sverige under vissa förutsättningar helt beskattningsrätten på dessa inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;En slutsats av beskrivningen ovan skulle kunna vara att Sverige tillämpar betydligt mer stränga skattekrav när det gäller utflyttning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;En metod som används exempelvis i Kanada vid beskattning av egendom för utflyttande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;av finansiellt och realt kapital jämfört med arbetsinkomster. Skill- naden är att kapitalinkomsterna anses ha intjänats under tiden personen har varit bosatt i Sverige medan inkomsterna från arbete beskattas i det land man är bosatt under den tid man arbetar. Dvs. principen är att låta hemvistet styra beskattningen. Ett avsteg från principen om beskattning i hemvistet är dock de svenska beskatt- ningskraven på utflyttades vinster från svenska aktier anskaffade efter utflyttningen. En renodlad hemvistprincip skulle innebära att Sverige beskattar endast de reavinster på aktier som uppkommit fram till datumet för permanent utflyttning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Pensioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Sverige hävdar linjen att svenska pensioner ska beskattas här, då inkomsten härrör från arbete och hemvist i Sverige. Personer som är begränsat skattskyldiga betalar särskild inkomstskatt med 25 procent av den skattepliktiga inkomsten, enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Svenska pen- sionärer i utlandet är sålunda enligt intern rätt begränsat skatt- skyldiga i Sverige för sina pensioner. I flertalet skatteavtal har dock Sverige avstått från sina beskattningsanspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Vid avsättning till privata pensionsförsäkringar &lt;NOBR&gt;(P-försäkringar)&lt;/NOBR&gt; i Sverige ges motsvarande avdrag mot inkomsten med en summa normalt maximerad till ett halvt basbelopp. Denna möjlighet till uppskjuten skatt motsvaras av beskattning när utfallet från pen- sionsförsäkringen betalas ut. Om man istället väljer att teckna en försäkring i utlandet ges inte avdrag för premien och på mot- svarande sätt beskattas inte utfallet. Problem uppstår då inne- havaren av en &lt;NOBR&gt;P-försäkring&lt;/NOBR&gt; som pensionär flyttar till ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Sveriges skatteanspråk på pensioner skiljer sig från riktlinjerna i OECD:s modellavtal. I avtalet finns inga bestämmelser om offentlig pension. Det föreskrivs att endast pensioner från offentlig anställning ska beskattas i källstaten. Enligt avtalet ska pension från privat anställning samt ersättningar från pensionsförsäkringar beskattas i hemviststaten och endast där. Sverige försöker i sam- band med förhandling om skatteavtal att hävda principen att alla pensioner ska källbeskattas i Sverige. Sverige har här stött på motstånd, i exempelvis avtalet med Frankrike har man inte lyckats hävda sin beskattningsrätt för svenska pensionärer. I vissa avtal görs åtskillnad mellan privata och offentliga pensioner och det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;endast i ett fåtal fall, exempelvis i Spanien, som Sverige tillåts beskatta svenska utfallande pensioner fullt ut (avräkning får göras för skatt som betalats i Spanien).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Gränsgångare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;För personer som bor i vissa gränskommuner i Sverige och arbetar i gränskommuner i Norge eller Finland gäller att de betalar skatt på arbetsinkomsterna i det land där de är bosatta, dvs. i Sverige. Socialförsäkringsavgifter betalas dock i arbetslandet och förmåner erhålls från detta land. Skattenivåerna är någorlunda överens- stämmande mellan länderna, varför det inte borde finnas någon anledning att av skatteskäl bo i ett land och arbeta i ett annat inom Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;De regler som beskrivs ovan är särskilt avtalade &lt;SPAN class="ft2"&gt;gränsgångarregler &lt;/SPAN&gt;mellan dessa länder och gäller endast individer som bor och arbetar i de kommuner som regleras i avtalen. Huvudregeln för gräns- gångare är egentligen att en dagpendlare är begränsat skattskyldig i Sverige och beskattas enligt SINK, medan en veckopendlare är begränsat skattskyldig endast om arbetet pågår under kortare tid än sex månader. Om en person veckopendlar till Sverige under en längre period än sex månader kommer denne att betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige och betala inkomstskatt i landet samtidigt som arbetsgivaren enligt huvudregeln är skyldig att betala in arbetsgivaravgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;De särskilda gränsgångarreglerna gäller sedan 1997 inte mellan Sverige och Danmark. I likhet med de övriga nordiska länderna är den totala beskattningen av arbetsinkomster på en jämförbar nivå i Sverige och Danmark. Fördelningen mellan inkomstskatt på arbete och socialavgifter skiljer sig dock betydligt. Danmark har mycket låga socialavgifter och i gengäld en större andel direkt skatt. Detta skapade tidigare incitament för danskar att skriva sig i Sverige och arbeta i Danmark, för att enligt gränsgångarreglerna betala den lägre direkta skatten här. Det pågår för närvarande en diskussion mellan länderna hur beskattningen av gränsgångare ska utformas. Under en övergångsperiod gäller gränsgångarreglerna endast för personer som började arbeta i grannlandet före ingången av 1997, övriga betalar både arbetsgivaravgifter och direkta skatter i arbets- landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;EG-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EG-skatterätten&lt;SPAN class="ft104"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det legala ramverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Det legala ramverket för medlemsstaternas beskattning inom EU grundar sig på &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I fördraget regleras att hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster, arbete och kapital ska avskaffas. På området fri rörlighet för varor finns det särskilt inskrivet att detta gäller även &lt;SPAN class="ft2"&gt;fiskala &lt;/SPAN&gt;hinder (skatter, tullar), vilket innebär att länder inte får påföra diskriminerande skatter på varor från andra länder. För övriga fördragsfriheter finns inte motsvarande be- stämmelser. Det skulle kunna tolkas som att &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; gemen- samt måste komma fram till kompletterande lagstiftning på dessa områden för att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ska kunna ingripa mot diskrimi- nerande beskattning när det gäller tjänster, kapital och arbetskraft. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dock inte tolkat lagstiftningen på detta vis, utan har i flertalet domar slagit fast att alla skattebestämmelser som hindrar den fria rörligheten eller etableringsrätten kan angripas med stöd av &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft1"&gt;På några områden har man inom EU kommit överens om lagstiftning i form av en rad direktiv (sekundär lagstiftning). Längst har man kommit när det gäller punktskatter och mervärdesbeskatt- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft25"&gt;Punktskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Att belägga vissa varor med punktskatter har i praktiken ofta använts som ett sätt att diskriminera importerade varor. EG- domstolen har underkänt punktskatter med sådan tendens. I enlig- het med &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; får inte punktskatter fungera diskrimi- nerande mot varor från andra medlemsstater. Generellt regleras möjligheten för medlemsstaterna i EU att ta ut punktskatt även genom att vi inte får ha egna gränskontroller för påförandet av punktskatt. Vidare regleras formen för beskattningen. Den får inte tas ut i form av en skatt av flerledstyp av motsvarande slag som momsen. Trots detta har det inte skett någon generell harmo- nisering av punktskatterna inom EU. Länderna har möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Detta avsnitt bygger till stor del på expertrapport 5 av Kristina Ståhl och Roger Persson Österman. För en ytterligare mer detaljerad beskrivning, se författarnas bok ”EG- skatterätt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;införa vilka punktskatter de vill så länge de inte strider mot de fria rörligheterna och kan administreras utan gränskontroller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Varor som idag omfattas av en mer långtgående harmonisering är alkohol, tobak och petroleumprodukter. På dessa områden har man inom EU fastställt gemensamma miniminivåer för punktskatterna. Hur skattebaserna ska beräknas samt gällande miniminivåer för skattesatserna finns reglerat i &lt;SPAN class="ft2"&gt;alkoholdirektiven, tobaksdirektivet &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft2"&gt;mineraloljedirektiven. &lt;/SPAN&gt;Det finns också gemensamma regler för högsta nivå för fordonsskatten på tunga lastfordon. Arbetet med ett energiskattedirektiv är nu inne i slutfasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Hur uppbörden av skatten ska gå till vid gränsöverskridande handel regleras i &lt;SPAN class="ft2"&gt;cirkulationsdirektivet. &lt;/SPAN&gt;Punktskatten tas ut först när varan konsumeras. Skatten tas ut i konsumtionslandet till det landets skattesats, allt enligt destinationslandsprincipen. Inom EU har man byggt upp ett beskattningssystem för att kunna tran- sportera varor mellan länder utan att utlösa beskattning och för att endast utlösa beskattning i rätt ögonblick och i rätt land, dvs. vid försäljning till konsument. Systemet kallas &lt;SPAN class="ft2"&gt;suspensionsordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Vid privatimport beskattas &lt;NOBR&gt;EU-medborgaren&lt;/NOBR&gt; istället i ursprungs- landet. Det betyder att varor som förvärvas för egen konsumtion beskattas där de förvärvas och inte där de konsumeras. Kravet för att privatimportreglerna ska gälla är att varan ska vara avsedd för &lt;SPAN class="ft2"&gt;eget bruk &lt;/SPAN&gt;och att varan i princip transporteras över gränsen av privatpersonen själv. Här finns dock referensnivåer för hur mycket man får föra in i hemlandet för att det normalt ska karakteriseras som privatimport. Referensnivåerna regleras i cirkulationsdirek- tivet. Sverige har sedan medlemskapet haft undantag från de generella bestämmelserna inom EU med en betydligt mer restriktiv kvot för privatimport av alkohol och tobak. Från och med år 2004 måste dock Sverige rätta sig efter EU:s referensnivåer. Referens- nivåerna för vad som får karakteriseras som privatimport regleras i cirkulationsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;Mervärdesbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Underlaget för mervärdesskatten är den skattebas som är mest harmoniserad inom EU. Den betraktas i mångt och mycket som EU:s gemensamma skattebas, delvis med anledning av att den utgör underlag för en del av finansieringen till unionen. Momsen i EU-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se vidare kapitel 13: ”Informationsinhämtning och kontroll”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;länderna regleras i &lt;SPAN class="ft2"&gt;mervärdesskattedirektiven. &lt;/SPAN&gt;I det sjätte mervärdes- skattedirektivet, det mest omfattande av direktiven, är basen för momsen mycket noggrant reglerad. Vidare regleras vilka som är skattskyldiga, vid vilken tidpunkt momsen ska tas ut, vilken in- gående moms som får dras av etc. Nivån på momsen är reglerad i form av ett krav på en normalskattesats på minst 15 procent, lägre skattesatser accepteras dock på vissa specificerade varor och tjänster. Den lägre skattesatsen får dock inte vara lägre än 5 pro- cent. I övrigt får medlemsländerna ta ut hur hög moms de vill, någon reglerad maximinivå för momsen finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Vid uttaget av moms är det, liksom för punktskatter, destina- tionslandsprincipen som är den rådande huvudprincipen åtmin- stone för omsättningen av varor. Det innebär att även momsen tas ut i det land där varan konsumeras. Undantag gäller även här för privatimport. Till skillnad mot punktskatteområdet finns det i huvudsak inte några begränsningar för hur mycket privatpersoner kan ta in i landet utan att påföras moms (särskilda begränsningar gäller dock för nya bilar och båtar). Vidare kan en svensk kon- sument köpa varor från en utländsk säljare med det landets moms, under vissa förutsättningar. Detta gäller om den s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;postorderregeln &lt;/SPAN&gt;är uppfylld, dvs. om näringsidkaren inte säljer varor till Sverige mer än upp till ett fastställt gränsbelopp.&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Vid omsättningen av tjänster till konsument är bilden mer komplicerad, här används redan ursprungsprincipen i stor omfatt- ning. Vid tjänsteomsättning mellan mervärdesskatteskyldiga används dock destinationsslandsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; sida har sedan lång tid tillbaka pågått ett arbete med att ta fram ett nytt gemensamt momssystem för &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; (avsikten var ursprungligen att ett slutligt system skulle införas redan 1997). Systemet skulle generellt bygga på en beskattning enligt ursprungslandsprincipen. Arbetet med ett sådant förslag har dock stött på mycket kritik och det har pekats på avgörande hinder för införandet av ett sådant system. På sikt strävar kommissionen efter att momsskattesatserna ska harmo- niseras inom EU. En harmonisering av skattesatserna skulle tvingas fram genom en beskattning enligt ursprungslandsprincipen och omvänt skulle en likformig nivå innebära att invändningarna mot en beskattning i ursprungslandet skulle decimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;För närvarande är gränsbeloppet 320 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Inkomstskatter för företag och hushåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Harmoniseringsarbetet har långt ifrån kommit lika långt på inkomstskatteområdet som på mervärdes- och punktskatte- området. En rad direktiv på olika områden har föreslagits i ett tidigt skede i &lt;NOBR&gt;EG-samarbetet,&lt;/NOBR&gt; exempelvis flera förslag till gemen- samma företagsskatteregler för bestämning av baser. Inget av dessa förslag har ens varit i närheten av att bli antaget. Sammanfatt- ningsvis kan sägas om detta område att medlemsländerna har velat behålla en så stor handlingsfrihet som möjligt och sålunda inte varit villiga att binda sig vid en gemensam lagstiftning. Det viktiga för kommissionen har på senare år blivit att driva fram en harmoni- sering på områden som rör internationell beskattning, närmare bestämt nationell beskattning som påverkar situationen för andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;Ännu så länge har endast två direktiv på företagsskatteområdet antagits. Det ena är &lt;SPAN class="ft2"&gt;moder/dotterbolagsdirektivet &lt;/SPAN&gt;som reglerar beskattningen av utdelningar i internationella koncerner. Direktivet föreskriver att utdelning från dotterbolag i en medlemsstat till ett moderbolag i en annan ska vara skattefri. Medlemsstaterna medges dock friheten att göra avsteg från skattefrihetsprincipen i skatte- flyktssituationer. Länderna kan också välja att ersätta skattefriheten med en avräkning mot hemlandsskatten av betald bolagsskatt i dotterbolagslandet, vilket är en princip som Sverige under vissa förhållanden utnyttjar gentemot lågskatteländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Det andra antagna direktivet är &lt;SPAN class="ft2"&gt;fusionsdirektivet. &lt;/SPAN&gt;Detta reglerar beskattningen vid internationella företagsombildningar&lt;SPAN class="ft31"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;och för- hindrar att beskattning utlöses i vissa fall. Av de företagsombild- ningar som regleras i direktivet är det endast verksamhetsavytt- ringar och andelsbyten som för närvarande kan företas i praktiken. Gränsöverskridande fusioner och fissioner är inte möjliga att genomföra eftersom den nödvändiga civilrättsliga lagstiftningen saknas. Såväl moder/dotterbolagsdirektivet som fusionsdirektivet innehåller bestämmelser om &lt;SPAN class="ft2"&gt;minsta &lt;/SPAN&gt;skatteförmåner som måste ges vid utdelningar mellan bolag i en koncern samt vid gränsöver- skridande företagsombildningar. Det står länderna fritt att ge en mer långt gående skattefrihet eller att låta skattefrihet inträda utan att de krav som är uppställda i direktivet uppfyllts. Fusionsdirek- tivet innebär dock inte en definitiv skattefrihet utan ger endast ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Fusioner, fissioner, verksamhetsavyttringar, samt utbyte av aktier eller andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;uppskov med beskattningen. Obeskattade reserver måste bibehållas i det land där de uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Det föreligger dessutom ett förslag till nytt direktiv på företags- skatteområdet. Det ena rör beskattning av räntor och royalties mellan närstående företag (direktivet innebär ett borttagande av källskatt). Förslaget till ett direktiv som rör förlustutjämning mellan koncernbolag i olika medlemsländer har nyligen dragits till- baka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;På området inkomstskatter för individer har vi ännu inga antagna direktiv, men kommissionens aktivitet har intensifierats. Det pågår ett arbete inom kommissionen för att komma överens om ett direktiv för beskattning av räntor, det s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;sparandedirektivet. &lt;/SPAN&gt;Syftet med förslaget till direktiv är att möjliggöra en effektiv beskattning av ränteinkomster i spararens hemviststat. Enligt direktivet ska alla länder utbyta information om inkomster från sparande med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft1"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att EU i det gemensamma arbetet med att utforma ett legalt ramverk för beskattningen inom unionen har visat respekt för de enskilda ländernas autonomi. Hittills har inte lagstiftning som inskränker ländernas självbestäm- manderätt över de nationella skattebaserna instiftats. Den gemen- samma lagstiftningen är dock inte det enda som påverkar hur länderna kan utforma sina skattesystem. Länderna inom EU är inte fria att utforma sina skattesystem hur de vill, dels med anledning av politiska dokument (EU:s uppförandekod), men även med anled- ning av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; vida tolkning av &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; inflytande över ländernas skattesystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;I &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser som föreskriver ett avskaffande av hinder för de fria rörligheterna på området varor, tjänster, arbete och kapital. Särskilt för varor gäller detta även fiskala hinder såsom skatter. Någon motsvarande bestämmelse finns inte på övriga områden. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dock i ett flertal domar tillämpat en mer långtgående tolkning av fördraget, som innebär att alla skatte- bestämmelser som hindrar den fria etableringsrätten eller den fria rörligheten för medborgare, tjänster och kapital kan angripas med stöd av fördraget. &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; synes dock inte ge något stöd för domstolen att vara lika restriktiv mot &lt;NOBR&gt;icke-neutrala&lt;/NOBR&gt; skattebestäm- melser som haft motsatt effekt, dvs. som bidragit till en konstlad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;rörlighet över nationsgränser. Domstolens tolkning av fördraget har inneburit total auktoritet inom övriga delar av &lt;NOBR&gt;EG-systemet.&lt;/NOBR&gt; Detta har idag lett till att medlemsländernas skatteregler tvingas till en utformning i enlighet med &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och länderna är skyldiga att hålla sig inom de ramar som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ställer upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i flertalet mål dömt ut skatteregler med hän- visning till fördraget. Exempel på ett sådant mål är &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Baxter-&lt;/SPAN&gt;målet.&lt;/NOBR&gt; I detta fall rörde det sig om en fransk skatt på företag som sålde farmaceutiska produkter i Frankrike. Vid beräkning av skatten gavs avdrag för kostnader för forskningsverksamhet, så länge forsk- ningen bedrivits inom landet. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; bedömde att det faktum att man vägrade avdrag för verksamhet utanför Frankrike indirekt diskriminerade utländska bolag och förbjöd detta. Man är sålunda inte tillåten att i sådana avseenden göra skillnad mellan utländska och inhemska bolag i beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;När det gäller begränsning av medborgarnas fria rörlighet före- kommer det inte lika ofta att man gör skillnad mellan utländska personer och inhemska medborgare. Däremot görs skillnad mellan personer som bor i landet och personer som bor utomlands. Några fall har uppmärksammats av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Ett exempel är &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Schumacker&lt;/SPAN&gt;-målet&lt;/NOBR&gt; där Tyskland förbjöds att reservera vissa skatte- lättnader till personer bosatta i landet. Dessa regler diskriminerade inte mot olika medborgarskap men domstolen bedömde ändå att de indirekt diskriminerade mot utländska medborgare. Fördraget är tänkt att skydda personer som vill ta anställning eller starta upp en egen verksamhet utomlands och ett lands skatteregler får inte förhindra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Ett mycket uppmärksammat mål är fallet &lt;SPAN class="ft2"&gt;Verkooijen. &lt;/SPAN&gt;Detta mål kan få mycket stor betydelse för många länders möjlighet att ha system som gynnar ägande av inhemska aktier med lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen. Målet gällde explicit de neder- ländska reglerna för beskattning av aktieutdelningar, enligt vilka en person med hemvist i Nederländerna kunde ta emot en del av utdelningen från inhemska bolag skattefritt varje år. Det gällde inte utdelning från bolag i andra medlemsstater. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att det diskriminerade ägandet i utländska bolag och bedömde att systemet strider mot &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; eftersom det strider mot bestäm- melserna om fri rörlighet av kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;I flera medlemsländer finns i utdelningsbekattningen s.k. avräk- ningssystem, där man helt eller delvis får räkna av bolagsskatten från skatten på utdelning från inhemska bolag. Skulle domstolen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;enlig de principer man tillämpat i &lt;NOBR&gt;Verkooijen-fallet,&lt;/NOBR&gt; finna att även dessa system strider mot fördraget får det långtgående återverk- ningar för dessa länder. De blir tvingade att utsträcka möjligheten till avräkning till att gälla även utdelning från utländska bolag eller avskaffa systemet i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sverige tillämpar redan i dagsläget ett klassiskt system och tillåter inte avräkning. Ett system med avräkning för inhemsk bolagsskatt fungerar diskriminerande mot ägande i utländska bolag och kommer dessutom att påverka bolagsstrukturen inom stora koncerner. Länder som tillämpar ett avräkningssystem har större incitament att konstruera bolag så att ägandet ska fortsätta att klassas som inhemskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; betydelse för de svenska skattereglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Sverige har för egen del gjort en genomgång av skattelagstiftningen på företagsskatteområdet för att identifiera regler som kommer i konflikt med &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Som ett led i det har justeringar genomförts på en rad områden.&lt;SPAN class="ft31"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ytterligare justeringar kommer sannolikt att bli nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har också ålagt Sverige att göra förändringar på skatteområdet. Vi hade tidigare en särskild ordning för beskattning av utländska livförsäkringar. Eftersom man inte hade någon möjlig- het att ta ut en skatt på avkastningen i försäkringsbolaget, på det vis som sker med ett svenskt försäkringsbolag, påförde man istället försäkringstagaren en skatt på den inbetalda premien. &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen ansåg att detta fungerande som ett diskriminerande inslag gentemot utländska försäkringsbolag och förbjöd detta tillväga- gångssätt. Redan innan utslaget från domstolen kom hade Sverige vidtagit åtgärder. Skatten på premien togs bort och ersattes av motsvarande avkastningsskatt som svenska försäkringsbolag be- talar. Fortfarande gäller dock vid försäkringar i utländska bolag, att det är försäkringstagaren som ska betala avkastningsskatten till skillnad mot försäkringar i svenska bolag, där ska företaget betalar in skatten. Från svensk sida bedöms reglerna som neutrala, bortsett från att skattesubjekten skiljer sig åt. Skulle även dessa regler underkännas vid en prövning i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; och Sverige tvingas avskaffa skatten på utländska försäkringar har domstolen enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Se ”Anpassningar på företagsskatteområdet till &lt;NOBR&gt;EG-fördraget”,&lt;/NOBR&gt; Ds 2000:28 och rege- ringens proposition 2000/01:22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;svenskt synsätt tvingat fram en &lt;NOBR&gt;icke-neutral&lt;/NOBR&gt; beskattning. Utländska försäkringsbolag får då en konkurrensfördel i jämförelse med de svenska, vilket skulle kunna skapa en konstlad rörlighet för svenskt kapital till länder med lägre avkastningsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Ett annat betydelsefullt område som kan påverkas av den EG- rättsliga utvecklingen gäller skillnaden mellan avdragsrätten för pensionssparande i svenska och i utländska bolag samt skillnaden i avkastningsskatt. I Sverige behandlas försäkringar tecknade i ut- ländska bolag som kapitalförsäkringar, vilket betyder att avdrag inte ges för inbetalda premier och att utfallande belopp inte beskattas. För pensionsförsäkringar gäller motsatt system och avkastningskatten för dessa är endast 15 procent, medan avkast- ningsskatten på kapitalförsäkringar är 27 procent. En höjning av avkastningsskatten för privata pensionsförsäkringar skulle minska detta problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Sverige har även fått intern kritik för &lt;NOBR&gt;SINK-reglerna&lt;/NOBR&gt; (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta). Reglerna innebär att en begränsat skattskyldig betalar 25 procent på sina tjänsteinkomster från Sverige&lt;SPAN class="ft31"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;men inte behöver deklarera sina inkomster på samma sätt som en som är obegränsat skattskyldig i Sverige. SINK är en definitiv källskatt, vilket innebär att den skattskyldige inte får göra avdrag för kostnader för intäktens förvärvande. Sverige har detta system endast av administrativa skäl, eftersom det skulle vara komplicerat med ett deklarationsförfarande för utländska med- borgare.&lt;SPAN class="ft31"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft25"&gt;Kan skattediskriminering aldrig accepteras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;I EU:s grundfördrag finns vissa öppningar för att en medlemsstat som kan åberopa mycket starka skäl ska få rätt att behålla regler trots att de är diskriminerande. Sådana skäl skulle vara om reglerna är nödvändiga för att upprätthålla allmän ordning, säkerhet och hälsa. Det har dock aldrig varit aktuellt för &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att godta diskriminerande skatteregler på dessa grunder. I många fall har länder argumenterat livligt för att få behålla de inslag i skatte- lagstiftningen som domstolen anser fördragsstridiga. När det däremot har rört sig om &lt;SPAN class="ft2"&gt;indirekt diskriminering, &lt;/SPAN&gt;har domstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Detta gäller endast om inte annat har avtalats mellan Sverige och hemviststaten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;SINK-reglerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; utreds i ”Utredningen om översyn av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta”, Fi 2001:07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;uttalat att den kan accepteras om den är motiverad av ett &lt;SPAN class="ft2"&gt;tillräckligt stort allmänintresse. &lt;/SPAN&gt;Två grunder för att rättfärdiga indirekt diskri- minering har vunnit acceptans. Den ena är behovet av att hindra skatteflykt och den andra är hänsynen till skattesystemets över- gripande struktur och &lt;SPAN class="ft2"&gt;inre sammanhang. &lt;/SPAN&gt;Det sistnämnda har exempelvis hindrat domstolen från att fälla Belgien för att endast ge avdrag för försäkringspremier till inhemska försäkringsbolag &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft2"&gt;Bachmann&lt;/SPAN&gt;-fallet).&lt;/NOBR&gt; Domstolen kom fram till att avdragsförbudet var motiverat mot bakgrund av principen om &lt;SPAN class="ft2"&gt;beskattningssymmetri. &lt;/SPAN&gt;Avdragsrätten för premier i det belgiska skattesystemet hängde samman med rätten att sedan beskatta det utfallande försäkrings- beloppet (i likhet med konstruktionen för pensionsförsäkringar i Sverige). Avdraget är alltså en form av uppskjuten beskattning och bör endast tillåtas om skattemyndigheterna har möjlighet att sedan beskatta det utfallande beloppet. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; tillät därför Belgien att behålla avdragsförbudet för de utländska försäk- ringarna, ett utslag som i ljuset av senare avgöranden knappast längre kan ses som prejudicerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft1"&gt;Det har alltså varit möjligt att få igenom diskriminerade lagar på skatteområdet som prövats av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Det vanliga är dock att domstolen ger den skattskyldige rätt och medlemsstaten blir tvungen att ändra sin lagstiftning. Medlemsländerna har inte lyckats få gehör för argumentet att den diskriminerande regeln behövs för att förhindra skatteflykt. På senare tid har domstolen likaså kategoriskt avfärdat principen om beskattningssymmetri som argument för bibehållna regler. Det kan tyda på att domstolen avser att ha en betydligt mer restriktiv hållning framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft25"&gt;Statsstödsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Hinder mot de fria rörligheterna är förbjudna enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Fördraget begränsar dessutom möjligheterna att snedvrida konkur- rensen till det egna landets fördel. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Statsstödsreglerna &lt;/SPAN&gt;begränsar ländernas möjligheter att subventionera inhemska företag med stöd som snedvrider eller hotar konkurrensen med andra medlemsstater. Alla former av stöd är förbjudna, alltså även skattelättnader som kan anses hämma handeln över gränserna inom EU. Det kan t.ex. handla om att vissa varuområden eller vissa typer av företag får särskilda undantag från den allmänna skattebehandlingen. I för- draget finns dock listade en rad stödåtgärder som är tillåtna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;exempelvis visst regionalstöd (till utsatta regioner), stöd för att främja kultur och kulturarv eller sektorstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Alla förändringar i subventionssystemen (inklusive skatter) måste meddelas kommissionen. Om inte detta görs är det nya stödet per definition alltid olagligt. Kommissionen beslutar om ett nytt förslag är förenligt med statsstödsreglerna och kan stämma ett land inför &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; För Sveriges del har kommissionen underkänt en stödåtgärd i form av nedsatta arbetsgivaravgifter för företag i vissa regioner. Detta tvingade Sverige att frångå systemet en period, men den stödform som nu införts ryms inom reglerna för s.k. försumbart stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Kommissionen har också godkänt den särskilda svenska skatten på utländska nyckelpersoner, den s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;expertskatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det förefaller dock som man från kommissionens sida nyligen har ändrat sin syn på expertskatten. Man har till Europaparlamentet och Ekonomiska Sociala kommittén framfört att sådana upplägg är &lt;SPAN class="ft2"&gt;potentiellt skad- liga.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att man numer inte bara ser diskriminering av utländska medborgare som skadlig. Man anser alltså även att diskriminering av de egna medborgarna är problematisk. I för- längningen kan det innebära att man också erkänner att skatteregler som premierar rörlighet bör betraktas som skadliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft25"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; betydelse för rättsutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Det grundläggande rättsliga dokumentet för EU, &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; innehåller få riktlinjer för &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Ändå har man tagit detta som utgångspunkt i sitt rättsliga arbete. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dessutom i vissa fall funnit att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; är överordnad nationell rätt och på så vis formulerat läran om &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft2"&gt;absoluta företräde. &lt;/SPAN&gt;Enligt domstolen har sålunda medlemsstaterna avhänt sig sin konstitutionella makt till gemenskapen och fungerar inte längre som suveräna stater. Sveriges domstolar följer idag i princip EG- domstolen och &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; detsamma gäller också i EU:s övriga medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft4"&gt;I princip underkänner inte &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ländernas skatte- suveränitet. Det finns exempel på ett antal mål där domstolen accepterar internationella skatterättsliga principer som slagits fast i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;De särskilda reglerna innebär kortfattat att utländska experter som är anställda i Sverige under en begränsad period endast behöver ta upp 75 % av inkomsten till beskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;COM(2001) 260 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;avtal mellan länder. Domstolen har exempelvis accepterat territo- rialitetsprincipen som grund för att inte beakta förluster i andra länder vid beskattning av företag i Sverige. Vidare accepterar domstolen ländernas rätt att själva avgöra nivåer på skattesatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Vilket neutralitetsbegrepp styr då domstolen efter? &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen förefaller inte följa principen om kapitalexportneutralitet i sina domslut. Snarare har domstolen tagit fasta på att kapital- importneutralitet ska råda. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; utövar endast sin makt över de skatteregler som är till nackdel för gränsöverskridande förhållanden och transaktioner som kommer i konflikt med be- stämmelserna om fri rörlighet. Bestämmelserna hindrar dock inte att en stat i vissa avseenden behandlar utländska personer och inkomster förmånligare än inhemska. Detta kan tolkas som att EG- domstolen inte strävar efter att skattesystemen ska vara neutrala för gränsöverskridande transaktioner inom &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt; Istället verkar &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; genom sina domslut, för en &lt;SPAN class="ft2"&gt;ökad &lt;/SPAN&gt;rörlighet av varor, tjänster, arbete och kapital inom regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Det står klart att &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; makt inte kan överskattas. Problemet är att domstolen till grund för sina beslut inte har en heltäckande lagstiftning, i likhet med situationen inom ett land. Istället grundar sig domstolens utslag på &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som till stor del har karaktären av ett politiskt dokument. Sekundärrätten, i form av direktiv, är förvisso mycket utförlig på vissa områden men bygger även den till viss del på politiska kompromisser och är långt ifrån heltäckande. Vi kan ändå konstatera att domstolen genom sitt arbete åstadkommit en högre grad av harmonisering av inkomst- skattereglerna mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Problemet är att domstols- praxis aldrig kan uppnå samma långtgående rättslikhet som är möjlig genom lagstiftning. Domstolen kan bara konstatera att en inhemsk lag strider mot &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; men kan ju aldrig föreskriva regler i dess ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft1"&gt;I vilket läge hamnar då politikerna inom EU, i förhållande till domstolen? Inte i något fall har fördraget ändrats eller domstolens kompetens beskurits. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; kan i dagsläget användas som ett kraftfullt verktyg för harmonisering mellan och integration av medlemsstaterna. Om detta är vad politikerna önskar är dom- stolens arbete en möjlig väg att snabbare åstadkomma detta. Möj- ligen är det istället så att politikerna för sent har insett vidden av domstolens makt och &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; absoluta företräde. Frågan ställs på sin spets den dag &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ser sig föranledd att under- känna ett enskilt lands grundlag. Detta har ännu inte varit aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Det kan ifrågasättas om inte domstolens roll på området kan riskera att bli för stor i förhållande till det gemensamma arbetet med att ta fram och anta nya direktiv på skatteområdet. Genom trögheter i beslutsfattandet kommer det politiska inflytandet över utvecklingen till korta. Det kan ifrågasättas om det inte är i alla medlemsländers intresse att effektivisera beslutsfattandet på EU- nivå. Ett sätt att skynda på arbetet med direktiv är att medlems- länderna på vissa områden ger upp sitt veto. Kvalificerad majoritet istället för det enhällighetskrav som råder i dagsläget, kan ge en betydligt större framkomlighet på detta område genom att kompromissviljan ökar. En annan möjlighet på de områden där det finns grundläggande &lt;NOBR&gt;EG-regler&lt;/NOBR&gt; är att tillåta att beslut fattas genom ett s.k. kommittéförfarande, då kommissionen och medlemsländer- na samarbetar i kommittéer för att fatta bindande tillämpnings- beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ett utvidgat samarbete inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft1"&gt;Det löpande arbete inom EU sköts av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Inom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; finns 17 generaldirektorat som ansvarar för olika politikområden. TAXUD är generaldirektoratet för skatter och tullunion, här förbereds underlag för rapporter och direktiv på skatte- och tullområdet. Tyngdpunkten inom arbetet har, som beskrivits ovan, hittills främst legat på gemensamma regler på de indirekta skatternas område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Besluten om att anta direktiv fattas i ministerrådet av EU- ländernas finansministrar gemensamt. Det krävs &lt;SPAN class="ft2"&gt;enhällighet &lt;/SPAN&gt;för att direktiv ska antas i ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Tillsammans med &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; är kommissionen för närvaran- de det organ som ivrigast driver på skatteharmoniseringsarbetet inom EU. Enligt kommissionen skulle minskade skillnader i beskattningen mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; driva på effektiviteten och till- växten inom unionen. Den neutralitetsprincip som kommissionen förespråkar är kapital&lt;SPAN class="ft2"&gt;import&lt;/SPAN&gt;neutralitet framför den kapital&lt;SPAN class="ft2"&gt;export- &lt;/SPAN&gt;neutralitet som för närvarande tillämpas av flertalet länder, inklu- sive Sverige. Kapitalimportneutralitet uppnås genom en harmo- nisering av skattebaserna och skattesatserna inom unionen. Här skiljer sig Kommissionens syn från OECD:s som tydligare strävar efter en korrekt beskattning i varje enskilt land. Kommissionen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;dessutom av uppfattningen att det är angeläget att få en konsoli- dering av skattesystemen i tid före utvidgningen av unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; prioriteringar inom skatteområdet samman- fattas i fem punkter.&lt;SPAN class="ft105"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Unionens skattepolitik skall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;främja uppnåendet av målen från Lissabonmötet om att EU skall bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskaps- baserade ekonomin i världen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;bidra till att den inre marknaden fortsätter att utvecklas på ett tillfredsställande sätt genom att, både före och efter utvidg- ningen, möjliggöra för alla EU:s medlemsstater att konkurrera på lika villkor och till fullo dra fördel av den inre marknaden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;bidra till att det totala skattetrycket varaktig kan minskas i EU, genom säkerställande av att en lämplig avvägning mellan skatte- sänkningar, investeringar i offentliga tjänster och bibehållen budgetkonsolidering upprätthålls,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;förstärka EU:s ekonomiska politik, &lt;NOBR&gt;sysselsättnings-,&lt;/NOBR&gt; innova- &lt;NOBR&gt;tions-,&lt;/NOBR&gt; hälso- och konsumentskyddspolitik, politik för hållbar utveckling samt miljö- och energipolitik och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;understödja moderniseringen av den europeiska sociala modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft1"&gt;Kommissionen ser i dagsläget inget behov av en fullständig har- monisering av skattesatserna på de direkta skatternas område. Däremot krävs en fortsatt harmonisering för de indirekta skatterna. Kommissionen betonar dock vikten av att medlemsländerna sänker sitt skatteuttag på arbete för låg- och medelinkomsttagare. Vidare uttrycker man vikten av att medlemsstaterna ger små- och medel- stora företag förmånliga skattevillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Gemensamt momssystem inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Inom EU har samarbetet länge fokuserat på den indirekta be- skattningen. Införandet av mervärdesskatt är ett villkor för EU- medlemskap och detta är det område där man har den mest omfattande harmoniseringen av beskattning inom EU. Det finns flera &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; på momsområdet, varibland det sjätte mer- värdesskattedirektivet utmärker sig som det mest omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;Ett framtida momssystem inom EU är, enligt kommissionens vision, tänkt att bygga på principen om beskattning i ursprungs- landet. Det innebär att moms ska påföras i det land där varan säljs och inte i det land där den konsumeras. För att åstadkomma en rättvis fördelning mellan staterna av momsintäkterna behövs då enligt kommissionen något slags clearingsystem som ska bygga på en fördelningsnyckel. Svårigheten består i att hitta ett korrekt mått för att fördela momsbasen mellan länder. Det anses av många att statistiken i nationalräkenskaperna har för stora brister för att kunna användas för beräkning av momsbaserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;En generell beskattning enligt ursprungsprincipen skulle också innebära att det inte blir möjligt att i längden bibehålla nuvarande skillnader i momsnivåer inom EU. Ett påförande av moms i ursprungslandet innebär att man de facto istället för en konsum- tionsskatt inför en produktionsskatt, dvs. en skatt som vid inter- nationell handel inte blir möjlig att vältra över på priset. Samma vara skulle då i ett land kunna vara belagd med olika skatt, beroende från vilket land den är importerad. Det säger sig själv att länder med en högre generell momssats skulle tvingas anpassa sina momssatser nedåt. I dagsläget kan arbetet med ett gemensamt momssystem med beskattning enligt ursprungslandsprincipen inom EU ses som lagt på is. Kommissionen avser dock att åter- komma i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;EU:s syn på beskattning av elektronisk handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Det pågår ett internationellt arbete för att försöka enas om gemen- samma principer för beskattningen av gränsöverskridande elektro- nisk handel. Svårigheterna gäller såväl både inkomstbeskattningen som indirekta skatter. En noggrann probleminventering på detta område har för utredningens räkning gjorts av professor &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin.&lt;SPAN class="ft31"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;En inventering och grundlig beskrivning av problemen med beskattning av elektronisk handel görs i kapitel 6.5 &lt;NOBR&gt;E-handel.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Inom EU har man framförallt inriktat sig på att få fram ett gemensamt system för mervärdesbeskattningen, dvs. momsen på varor och tjänster som handlas via &lt;NOBR&gt;e-handel.&lt;/NOBR&gt; Man har enats om att elektroniska produkter ska behandlas som tjänster. Detta följer den grunddefinition som finns inom mervärdesskatteområdet och som innebär att med vara avses materiellt ting. Allt annat är tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Expertrapport 7, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Definitionen har betydelse för var och hur mervärdesskatt ska tas ut men också för vilken skattesats medlemsländerna ska tillämpa på produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Idag beskattas försäljning av tjänster inom EU i stor utsträck- ning enligt ursprungsprincipen, dvs. moms tas oftast ut i försälj- ningslandet vid försäljning till privatpersoner. Vid handel mellan företag tas däremot momsen ut i köparens hemland, dvs. i destinationslandet. Beskattning sker genom att köparen beskattas för förvärvet, för att sedan få omedelbart avdrag, s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;reverse charge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft2"&gt;förvärvsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft25"&gt;Handel med tredje land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;EU måste även enas på området hur beskattningen ska utformas för handel med länder utanför unionen, s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;tredje land. &lt;/SPAN&gt;På detta område har EU:s arbete delvis varit avhängigt av vad länderna enas om i en större församling, nämligen inom OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I början på år 2002 lyckades &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; finansministrar enas om vilka regler som ska gälla för moms på elektroniska tjänster vid handel mellan &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; och tredje land (länderna utanför EU). Förslaget bygger på en kompromiss som arbetades fram under det svenska ordförandeskapet i EU. Kompromissen innebär att säljaren i tredje land vid försäljning till konsument endast behöver registre- ra sig i &lt;SPAN class="ft2"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land,&lt;/NOBR&gt; en kontaktstat. Dit ska sedan deklaration och betalning sändas. Skatten ska tas ut efter konsumtionslandets skattesats och kontaktstaten vidarebefordrar deklarationsupp- gifterna och skattebetalningarna till respektive konsumtionsstat. Vid försäljning till företag sker förvärvsbeskattning, dvs. det är köparen inom EU som betalar in skatten enligt sitt lands skatte- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Systemet innebär att man inom EU antar en princip om be- skattning i destinationslandet när det gäller handel mellan EU och tredje land. Det nya direktivet ska träda i kraft den 1 juli 2003 och gälla i tre år, därefter ska en utvärdering göras och eventuellt ytterligare förslag till förenklingar och förbättringar införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Inom EU gäller dock alltjämt att ursprungslandsprincipen tillämpas vid försäljning av elektroniska tjänster till privatpersoner. Flera länder har uttalat önskemål om att de konkurrensproblem som blir följden av detta ska åtgärdas. Så kan ske genom att regler-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft1"&gt;na om beskattningsland ändras, eller genom en harmonisering av momsnivåerna på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;EU:s sparandedirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;Det pågår ett arbete inom rådet för att komma överens om ett direktiv för beskattning av räntor, det s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;sparandedirektivet. &lt;/SPAN&gt;Detta är ett förslag som syftar till att inkomster från sparande i form av gränsöverskridande räntebetalningar beskattas effektivt inom EU. Förslaget är tillämpligt på individer bosatta i en &lt;NOBR&gt;EU-stat&lt;/NOBR&gt; som mottar räntebetalningar från en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Ursprungligen byggde förslaget på en s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;samexistensmodell. &lt;/SPAN&gt;Medlemsländerna kunde välja fritt mellan att ta ut källskatt på räntor eller informera andra medlemsstater om ränteutbetalningar till medborgare i dessa länder. Enligt nuvarande direktivförslag ska länderna utbyta information om inkomster från sparande med varandra. Med inkomster från sparande avses räntor på fordringar av alla typer. Förslaget bygger på att mottagaren är en &lt;SPAN class="ft2"&gt;fysisk person &lt;/SPAN&gt;(individ). Som räntebetalningar räknas även utdelning från värdepappersfonder om utdelningen härrör från ränteinkomster i fonden. Även inkomster från försäljning, återköp eller inlösen av andelar i värdepappersfonder, räknas som räntebetalning om fon- den har investerat en viss andel av sina tillgångar i fordringar. Direktivet täcker inte utdelning på aktier och liknande värdepapper och inte heller reavinster eller förmögenhetstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Förslaget till sparandedirektiv bygger på ett informationsutbyte mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; I en övergångsperiod görs dock undantag för Belgien, Luxemburg och Österrike. De länderna tillämpar istället ett system med &lt;SPAN class="ft2"&gt;källbeskattning &lt;/SPAN&gt;och kommer att beskatta avkastning på sparande i form av räntor med källskatt. Källskatten utgår med 15 procent de första tre åren och därefter med 20 procent. 75 pro- cent av intäkterna från källskatten ska sedan förmedlas vidare till hemviststaterna, enligt förslaget. Efter sju år ska även dessa tre länder delta i informationsutbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Förslaget innebär att sparandedirektivet ska implementeras senast den 1 januari 2004. Från år 2010 ska utbytet av kontroll- uppgifter vara fullt utbyggt. För närvarande pågår förhandlingar med viktiga tredje länder (USA, Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino). Samtidigt har berörda medlemsstater åtagit sig att förhandla med beroende eller associerade territorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;(Kanalöarna, Isle of Man samt vissa associerade territorier i Väst- indien). Antagandet av direktivet förutsätter att de angivna tredje- länderna inför liknande åtgärder som de länder som omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Sparandedirektivet är ett led i EU:s arbete mot skadlig skatte- konkurrens. Det är en del i ett paket med lösningar som har gemensamt att man inom EU ska komma tillrätta med inslag i länders skattesystem som gynnar fusk i hemländerna eller loka- lisering till ett land med gynnsammare skatt. I paketet ingår även ett direktiv om borttagandet av källskatt på räntor och royalties mellan närstående företag. En ytterligare mycket viktig del i detta ”skattepaket” är den s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;uppförandekoden &lt;/SPAN&gt;på företagsskatte- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;EU:s uppförandekod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;EU beslutade 1997 att införa en &lt;SPAN class="ft2"&gt;uppförandekod &lt;/SPAN&gt;för företagsbeskatt- ningen. Avsikten med koden är att medlemsländerna inte ska kunna locka till sig investeringar genom illojal konkurrens. Doku- mentet är av politisk karaktär och fungerar inte som juridiskt bindande för medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;I och med att medlemsländerna godkände uppförandekoden åtog de sig att:&lt;SPAN class="ft31"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Inte införa nya skatteregler som enligt koden är skadliga (frys- ning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Se över sina nuvarande bestämmelser och gällande praxis och vid behov ändra dessa bestämmelser och denna praxis i syfte att avskaffa varje skadlig åtgärd så snart som möjligt med hänsyn till rådets diskussioner efter bedömningsförfarandet (avveck- ling).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Informera varandra om de gällande eller planerade skatte- åtgärder som kan omfattas av kodens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Inrätta en arbetsgrupp för att bedöma vilka skatteåtgärder som kan omfattas av kodens tillämpningsområde och övervaka att det lämnas upplysningar om dessa åtgärder, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Verka för att principerna som avser att undanröja skadliga skatteåtgärder antas i tredje land och de territorier där för- draget inte är tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;KOM (1998) 595 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Av den sista punkten framgår att inte endast EU:s medlemsstater omfattas av koden. De medlemsstater som har beroende eller asso- cierade territorier har åtagit sig att inom ramen för sina konstitu- tionella bestämmelser säkerställa att principerna tillämpas på dessa territorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det fortsatta arbetet med uppförandekoden har skett inom den s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Primarologruppen &lt;/SPAN&gt;(efter dess ordförande Dawn Primarolo, Storbritanniens biträdande finansminister) och resulterade 1999 i Primarolorapporten.&lt;SPAN class="ft31"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;I rapporten listade man 66 skatteåtgärder som ansågs skadliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Det huvudsakliga kriteriet för bedömning av skadliga skatte- regimer, är om skattenivå är påtagligt lägre än den som normalt tillämpas. I övrigt gäller att ett eller flera av följande kriterier ska vara uppfyllda för att inslaget ska betecknas som skadlig skatte- konkurrens:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Förmånen beviljas endast den som inte är bosatt i medlems- staten i fråga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Ringfencing &lt;/SPAN&gt;(dvs. förmånen är fullständigt avgränsad från den egna ekonomin).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Avsaknad av verklig ekonomisk aktivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Vinstbestämning avvikande från OECD:s &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Transfer Pricing Guidelines.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Bristande transparens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft1"&gt;Uppförandekoden berör endast regler på företagsskatteområdet. De skatteåtgärder som anses skadliga har delats in i kategorierna koncerninterna tjänster, finansiella tjänsteföretag och offshore- bolag, andra sektorspecifika tjänster, regionala stimulansåtgärder samt övriga åtgärder. Sverige och Storbritannien är de enda länder som inte har någon skadlig skatteåtgärd på listan, i övrigt har samtliga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; fått någon form av anmärkning. Finland har inte några regler för egen del som faller under kriteriet skadlig skattekonkurrens men beskattningen av åländska Captive Insurance företag får en anmärkning. Dessa betalar 10 procents lägre skatt än övriga bolag. Detta system har dock hittills inte blivit utnyttjat av något företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft4"&gt;Danmark har uppmärksammats av EU för skattefriheten för utdelning på näringsbetingade aktier från danska holdingbolag. De danska reglerna medförde såväl skattefrihet för utdelning från ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Rapport från Uppförandekodgruppen till &lt;NOBR&gt;Ekofin-rådet&lt;/NOBR&gt; den 29 november 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;utländskt dotterbolag som till ett utländskt moderbolag. Länderna kan tillämpa ett sådant system, givet att man har regler mot missbruk. I Danmark tillämpades inte &lt;NOBR&gt;CFC-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; i detta fall och en befrielse från beskattning och kupongskatt gällde även för utdelning till och från skatteparadis. Efter kritiken återinfördes den &lt;NOBR&gt;25-procentiga&lt;/NOBR&gt; kupongskatten på utdelning till länder man inte har skatteavtal med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;De aktuella problemen med holdingbolag hänför sig dock till skattestrukturen i Luxemburg och Nederländerna. Så kallade &lt;SPAN class="ft2"&gt;1929 års holdingbolag &lt;/SPAN&gt;i Luxemburg är i stort sett helt befriade från alla skatter. I Holland tillämpar man reglerna om s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;participation exemption, &lt;/SPAN&gt;vilka innebär att skattefrihet gäller för utdelningar och reavinster på näringsbetingade aktier som tillfaller det holländska bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;I detta sammanhang kan nämnas att Sverige står inför en för- ändring när det gäller beskattning av reavinster på näringsbetingade andelar (de föreslås bli skattefria). I väntan på lagstiftning har en stopplagstiftning införts, som innebär att reaförluster endast kan kvittas mot vinster. Detta för att enskilda företag inte ska utnyttja systemet genom att ta ut alla förluster i Sverige och vinster utomlands, i väntan på de nya reglerna. Förändringen i beskattning av näringsbetingade andelar måste kompletteras med utökad CFC- lagstiftning (och godkännas av EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Storbritannien finns inte med på listan, som tidigare nämnts, i gengäld ansvarar man för ett antal beroende eller associerade terri- torier såsom Gibraltar (tillhör UK), Brittiska Jungfruöarna, Jersey, Guernsey och Isle of Man. Nederländerna ansvarar för Aruba och Nederländska Antillerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;I slutet av 2000 fastslogs att alla skadliga skatteregimer som identifierats ska vara avskaffade före den första januari 2003. De företag som fick rätt att åtnjuta förmåner enligt de skadliga regimerna per den 31 december 2000 ska emellertid kunna fortsätta med detta till utgången av år 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Något beslut om uppförandekoden har ännu inte tagits av Eko- finrådet. Uppförandekoden ingår i ett skattepaket tillsammans med Sparandedirektivet och beslut ska ske gemensamt för hela skattepaketet. Förhandlingar pågår för närvarande med vissa stater utanför EU om att dessa ska införa liknande åtgärder som de länder som omfattas av direktivet. De signaler som kommit från för- handlingarna tyder på att de inte går så bra som förväntat. Beslut är tänkt att fattas senast den 31 december 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;EU:s företagsskatterapport&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Arbetet med att jämföra och på sikt harmonisera företagsbeskatt- ningen inom EU har fortgått i en omfattande företagsskattestudie som tagits fram för kommissionens räkning. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; uppdrogs av ECOFIN 1998 att göra en studie över företagsskatte- systemen i unionen. Man har med hjälp av en panel av oberoende experter samt en panel bestående av näringslivsföreträdare tagit fram en rapport om företagsbeskattningen på den inre markna- den.&lt;SPAN class="ft31"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Rapporten presenterades i oktober 2001 och kan ses som en uppföljare till kommissionens rapport från 1992, &lt;NOBR&gt;Ruding-rappor-&lt;/NOBR&gt; ten.&lt;SPAN class="ft31"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Företagsskattestudien innehåller en genomgång av de olika med- lemsstaternas företagsbeskattning och en jämförande studie av de effektiva skatteuttagen i länderna. Syftet är dessutom att identifiera skatteregler som fungerar som hinder för den fria röligheten och gränsöverskridande verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Resultaten ger vid handen att Sverige, näst efter Irland, har den lägsta genomsnittliga effektiva bolagsskatten inom EU.&lt;SPAN class="ft31"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Rapporten identifierar en rad problem med de europeiska bolagsskattesystemen. Ett hinder som framförs i rapporten är att ett företag verksamt i olika medlemsländer måste tillämpa lika många olika skattesystem. Kommissionen lyfter fram problemet med att två företag från två olika länder kan konkurrera på samma exportmarknad men ha olika kostnader i form av bolagsskatten. Det faktum att skatterna är olika kan enligt kommissionen även påverka multinationella företags val av lokaliseringsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft1"&gt;Rapporten identifierar fem specifika problemområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Internprissättningstvister mellan länderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Gränsöverskridande inkomster drabbas ofta av en extra skatt i form av källskatter. Moder/dotterbolagsdirektivet anses för smalt och implementeringen skiljer sig mellan länderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Bristen på förlustavdrag över gränserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Gränsöverskridande omstruktureringar resulterar ofta i om- fattande skattebelastning. Fusionsdirektivet ger uppskov med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;För en mer grundlig genomgång av studien, se även Expertrapport 6, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;”Company Taxation in the Internal Market”, COM(2001) 582 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Report of the Commitee of Independent Experts on Company Taxation, Commission of The European Communities, 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Resultaten i studien beskrivs närmare i kapitel 3: ”Skatteuttag i olika länder”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft1"&gt;bolagsskatt men är för begränsat och implementeringen skiljer sig åt mellan medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Pan-europeiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; bolag möter 15 olika skatte- och rättstillämp- ningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;För att ta bort hindren för gränsöverskridande ekonomisk verk- samhet i syfte att på längre sikt skapa en konsoliderad bolagsskatte- bas för verksamhet inom EU, arbetar nu kommissionen enligt en tudelad strategi.&lt;SPAN class="ft31"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Den ena delen består i att mer kortsiktigt införa riktade åtgärder för att möta de mest akuta problemen inom företagsskatteområdet. Bland dessa nämns exempelvis att utarbeta en vägledning till hur viktiga &lt;NOBR&gt;EG-domar&lt;/NOBR&gt; ska hanteras. Vidare disku- teras att utöka tillämpningsområdet för de existerande direktiven på företagsskatteområdet. Man avser att göra en studie av det danska systemet att medge förlustavdrag över gränserna. När det gäller internprissättning finns planer har man inrättat ett Gemen- samt&lt;SPAN class="ft31"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Forum för Internprissättningssfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Som långsiktiga lösningar vill kommissionen framförallt över- väga tre olika alternativ. Ett alternativ är &lt;SPAN class="ft2"&gt;Home State Taxation, &lt;/SPAN&gt;vilket skulle innebära ett ömsesidigt erkännande av skattesystemen länderna emellan.&lt;SPAN class="ft31"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Ett annat är &lt;SPAN class="ft2"&gt;Common Consolidated Tax Base, &lt;/SPAN&gt;där en likformig beräkning av vinsten görs i alla länder. Det tredje alternativet är &lt;SPAN class="ft2"&gt;European Corporate Income Tax.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ett utvidgat EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det framtida arbetet inom EU kommer även att påverkas av att EU så småningom kommer att omfatta betydligt fler medlemsstater än i dagsläget. Av totalt tretton kandidatländer bedöms tio vara redo för anslutning 2004. Detta innebär tio nya skattesystem som ska fungera på den gemensamma marknaden. I detta sammanhang kan nämnas att Estland har tillåtits av de nuvarande medlemsländerna att behålla sin nollskattesats på outdelade vinster i företagen, vilket kan bli problematiskt för övriga medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Se kommissionens meddelande, KOM (2001) 582.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Här ingår näringslivsrepresentanter samt representanter från medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Se tidigare avsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skatteparadisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;En stor del av den olikformighet som uppstår på grund av gräns- snittet mot utlandet beror på att ett flertal jurisdiktioner inte är villiga att förhandla fram gemensamma skatteavtal med andra länder. Som beskrivits tidigare är det främsta syftet med ett skatte- avtal mellan länder att fastställa i vilket land beskattning ska ske. En grundläggande förutsättning för att länderna sedan ska kunna implementera avtalen är att det sker ett ömsesidigt informations- utbyte mellan avtalsparterna. De länder som vi i allmänhet benämner &lt;SPAN class="ft2"&gt;skatteparadis &lt;/SPAN&gt;har inte i någon större utsträckning ingått sådana avtal med andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft1"&gt;Historiskt har skatteparadisen vuxit fram ur &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;offshore-markna-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; den.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Offshore-marknaden&lt;/NOBR&gt; är beteckningen för den finansiella verksamhet som vuxit fram ”utanför” etablerade finansiella centra som London, New York, Tokyo, Frankfurt och Paris, egentligen genom att man höll andra länders valuta och handlade med den utanför dess egna marknad. Detta gjordes ursprungligen för att kringgå de regleringar som fanns för den egna valutamarknaden. Dollar kunde exempelvis hanteras i Storbritannien utan att falla under samma regleringar som inhemsk valuta. Valutan omfattades då inte heller av restriktionerna på den amerikanska marknaden och på så vis växte en eurodollarmarknad fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Denna utveckling startade redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1950-talet,&lt;/NOBR&gt; då en rad finansiella aktörer började etablera sig på alternativa marknader för att undvika nationella regleringar och skatter. Utvecklingen har sedan accelererat under slutet av decenniet i takt med de finansiella marknadernas globala utveckling. De avreglerade valutamarkna- derna och inte minst framsteg inom informations- och kommu- nikationsteknologin är två viktiga faktorer som skapat förutsätt- ningar för en snabb tillväxt på dessa marknader. Omfattande avregleringar under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; har gjort att skillnader mellan behandlingen av valutor off- och onshore har minskat. Skillnader i skatte- och avgiftssystem kvarstår dock som en viktig anledning för dessa marknader att fortsätta växa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Skatteparadispräglade &lt;NOBR&gt;offshore-centra&lt;/NOBR&gt; uppkom i svallvågorna av de stora finansiella centren. De nya jurisdiktionerna utgjordes oftast av små furstendömen (Monaco, Liechtenstein) och brittiska ”Crown Dependencies” (Jersey, Guernsey, Isle of Man) som karakteriserades av avsaknad av regleringar för finansiell verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;”Finansiella &lt;NOBR&gt;offshore-marknader&lt;/NOBR&gt; och skatteparadis”, &lt;NOBR&gt;BRÅ-rapport&lt;/NOBR&gt; 2000:19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;het, inga skatter och inte minst en sekretess som hindrade insyn. Ursprungligen utnyttjades de framväxande skatteparadisen till stora delar av välbärgade privatpersoner, familjer, företag och banker (ofta med anknytning till den amerikanska maffian). Dessa hade som huvudsyfte att undkomma skatter, valuta- och kapital- kontroller, samt att komma i åtnjutande av det anonymitetsskydd som dessa jurisdiktioner kunde erbjuda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I takt med att verksamheten ökade övergick de tidigare något obskyra skatteparadisen till att verka mer och mer på den finan- siella &lt;NOBR&gt;offshore-marknaden.&lt;/NOBR&gt; När eurodollarn spred sig och det upptäcktes att dessa jurisdiktioner kunde användas som bok- föringsplats för tillgångar och verksamheter som i själva verket hade sin hemvist något annat land, ökade omfattningen på den finansiella sektorn i dessa stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;London har förblivit &lt;NOBR&gt;offshore-verksamheternas&lt;/NOBR&gt; centrum, men i Europa blev också Luxemburg ett viktigt centrum för offshore- handel, senare tillsammans med de brittiska kanalöarna Jersey och Guernsey liksom Isle of Man. I Amerika växte andra offshore- centra fram, som Panama, Bahamas, Nederländska Antillerna och Caymanöarna. I öster etablerades Singapore och Hong Kong, också de gamla brittiska kolonier. I mellanöstern blev Bahrein ett viktigt centrum för hantering av oljemiljardärernas finansiella placeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;De flesta skatteparadis är i dagsläget finansiella &lt;NOBR&gt;offshore-centra&lt;/NOBR&gt; med väl uppbyggd kompetens på både jurist- och finanssidan. Samtliga är stater vars självförsörjningsgrad ursprungligen var låg och som har stor brist på eget kapital, naturresurser och arbets- kraft. Till skillnad från den verksamhet som inleddes i London när det etablerades som centrum för eurodollarmarknaden, etableras sällan någon reell verksamhet i de skatteparadispräglade centrumen. Skatteparadisen agerar endast som mellanhänder och den verkliga verksamheten pågår fortfarande &lt;SPAN class="ft2"&gt;on shore.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;I dagsläget används termen finansiella &lt;NOBR&gt;offshore-centra&lt;/NOBR&gt; för att karakterisera de marknader där &lt;NOBR&gt;offshore-verksamheten&lt;/NOBR&gt; vida över- stiger &lt;NOBR&gt;onshore-verksamheten.&lt;/NOBR&gt; Jurisdiktionerna karakteriseras också av att den finansiella &lt;NOBR&gt;offshore-handeln&lt;/NOBR&gt; är undantagen från de regleringar som gäller för den inhemska finansiella marknaden. Sammanfattningsvis erbjuder dessa centrum utländska aktörer en rad förmånliga villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;SOU 2002:47 Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Frånvaro av såväl interna som externa kapital- och valuta- kontroller (valutareglering).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Frånvaro av andra former av regleringssystem (exempelvis räntenormerings- och bokföringsregler).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Avsaknad av skatt på affärsverksamhet och kapitalinvesteringar. &lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Total banksekretess eller s.k. klientkonfidentialitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Bekväma etableringssystem för olika typer av bolag, samt låga avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Inga krav på fysisk närvaro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Avsaknad av skatteavtal om informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft1"&gt;Marknaden växer kontinuerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det finns egentligen inte någon internationellt vedertagen defi- nition av termen &lt;SPAN class="ft2"&gt;skatteparadis. &lt;/SPAN&gt;OECD bedriver en omfattande verksamhet för att komma tillrätta med den skadliga delen av verksamheten som bedrivs i dessa jurisdiktioner. Som ett led i arbetet mot skadlig skattekonkurrens på området finansiella akti- viteter och mobila tjänster&lt;SPAN class="ft31"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;har man fastställt en rad kriterier för vad som, enligt OECD, karakteriserar ett skatteparadis. Arbetet inleddes 1998 då man publicerade en rapport i vilken man fast- ställde fyra kriterier som skulle användas för att identifiera skadlig skattekonkurrens.&lt;SPAN class="ft31"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Följande faktorer utgjorde enligt rapporten karakteristika för skatteparadis och skadliga skatteregimer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Inga eller endast nominella skatter, i fallet med skatteparadis, och inga eller låga effektiva skattesatser på relevanta inkomster, i fallet med fördelaktiga skatteregler &lt;SPAN class="ft2"&gt;(preferential regimes) inom &lt;/SPAN&gt;OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Avsaknad av effektivt informationsutbyte. &lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Bristande transparens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Ingen substantiell verksamhet, när det gäller skatteparadis, eller s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;ring fencing &lt;/SPAN&gt;(skatteområden avgränsade från den interna ekonomin), i fallet med fördelaktiga skatteregimer &lt;SPAN class="ft2"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;OECD:s arbete mot skadlig skattekonkurrens innefattar inte individers inkomster från gränsöverskridande sparande. Detta är tänkt att behandlas i ett nästa steg, när arbetet i den första delen är avklarat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;”Harmful Tax Competition: An Emerging Global Issue”, OECD 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft1"&gt;Att ett land har låga eller inga skatter är inte tillräckligt för att det ska karakteriseras som ett skatteparadis. Den första punkten i uppställningen är tänkt att fungera som en indikation på att ytterligare analys bör göras av skattesystemet i landet i fråga, detta görs då genom att gå vidare för att undersöka om jurisdiktionen uppfyller de övriga tre kriterierna. OECD framhåller i detta sammanhang att varje land har rätt att självständigt besluta om det vill ta ut skatt och till vilken skattesats det i så fall ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;I juni år 2000 gjordes en uppföljning av arbetet inom OECD mot skadlig skattekonkurrens. Uppföljningen har presenterats i en rapport där man gjorde upp en lista på jurisdiktioner som ansågs möta de uppsatta kriterierna för skatteparadis.&lt;SPAN class="ft31"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Denna lista redovisas i tabell 4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;”Towards Global Tax &lt;NOBR&gt;Co-Operation:&lt;/NOBR&gt; Progress in Identifying and Eliminating Harmful Tax Practices”, OECD 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;P class="p577 ft16"&gt;SOU 2002:47 Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 4.1. &lt;/SPAN&gt;Länder som uppfyller OECD:s kriterier för skatte- paradis&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td239"&gt;&lt;P class="p379 ft19"&gt;Andorra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Montserrat (Overseas Territory of the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft65"&gt;Anguilla (Overseas Territory of the United&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;United Kingdom)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Kingdom)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Republiken Maldiverna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Antigua and Barbuda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Nederländska Antillerna (Tillhör det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Aruba (Tillhör det Nederländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Nederländska konungariket&lt;SPAN class="ft110"&gt;*&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;konungariket&lt;SPAN class="ft110"&gt;*&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Republiken Marshallöarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Bahamas (Samväldet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Furstendömet Monaco&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Bahrein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Republiken Nauru&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Barbados&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Niue (Nya Zeeland**)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Belize&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Turks &amp; Caicos (Brittiska kronkolonier)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft65"&gt;Brittiska Jungfruörana (Brittisk kronkoloni)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Panama&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Cooköarna (Nya Zeeland**)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Västra Samoa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Dominica (Samväldet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Republiken Seychellerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Gibraltar (Brittisk kronkoloni)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;St. Lucia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Grenada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Tonga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p379 ft19"&gt;Liberia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Amerikanska Jungfruöarna (External&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft65"&gt;Guernsey/Sark/Alderney (Brittiska ”Crown&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;Territory of the US)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft109"&gt;Dependencies”)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;St. Kitts &amp; Nevis (Federationen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft65"&gt;Isle of Man (Brittisk ”Crown Dependency”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft109"&gt;St. Vincent och Grenadinerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p379 ft56"&gt;Jersey (Brittisk ”Crown Dependency”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Republiken Vanuatu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p379 ft19"&gt;Furstendömet Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p13 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Nederländerna, Nederländska Antillerna, och Aruba är de tre länderna i konungadömet Neder- länderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Självstyrande land i fri gemenskap med Nya Zeeland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft1"&gt;Listan har använts som utgångspunkt i arbetet med att få länder att ta på sig att samarbeta med &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; i kampen mot skadlig skattekonkurrens. Tanken var att de jurisdiktioner som inte vill samarbeta med OECD skulle hamna på en särskild ”svart lista” över icke samarbetsvilliga skatteparadis. Fram till ett slutdatum under våren 2002 har länderna haft möjlighet att göra åtaganden om att samarbeta med OECD. De länder som har åtagit sig att samarbeta finns inte med på den lista som publicerades den 17 april&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft1"&gt;2002.&lt;SPAN class="ft31"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Listan är av dynamisk karaktär, vilket innebär att en stat som senare gör ett åtagande tas bort från listan medan en stat som inte uppfyller sitt åtagande kommer att hamna på listan. OECD kräver att de länder som gör dessa åtaganden tar på sig att inom ett år göra upp en plan för hur de skadliga inslagen i skattesystem och övrig lagstiftning ska avskaffas. Senast vid utgången av 2005 ska planen vara implementerad för samtliga länder som åtagit sig att samarbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Sedan OECD publicerade sin rapport sommaren 2000 har fortlöpande diskussioner pågått med berörda jurisdiktioner. Från jurisdiktionernas sida har kritik förts fram mot giltigheten i vissa kriterier. Dessa samtal har lett fram till att skatteparadisen, för att anses som samarbetsvilliga, endast behöver åta sig att utbyta infor- mation och att ha ett transparent skattesystem.&lt;SPAN class="ft31"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;I april 2002 hade sammanlagt 31 av de utpekade skatteparadisen skrivit under på ett åtagande att anpassa sig till kraven på transpa- rens och effektivt informationsutbyte. Sju stater återstår (skuggade i uppställningen ovan), bland dessa de två furstendömena Liechten- stein och Monaco. Förhandlingar fortsätter men samtidigt för- bereder OECD vissa åtgärder mot de länder som inte ställer upp på kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Trots att verksamheten i skatteparadispräglade finansiella &lt;NOBR&gt;offshore-centra&lt;/NOBR&gt; liknar övriga &lt;NOBR&gt;offshore-marknader&lt;/NOBR&gt; kvarstår skillna- den i att ingen reell verksamhet bedrivs i skatteparadisen. Skillnader finns också mellan olika skatteparadis. Medan vissa är mer etable- rade och välrenommerade och har världens största och mäktigaste banker registrerade i landet, får andra nöja sig med att inte vara lika kräsna i valet av de aktörer som får etablera sig där. De skatte- paradis som fått en kvalitetsstämpel och som anses ha väl fungerande institutioner och pålitliga system blir betydligt mer sårbara för skandaler av olika slag. För att kunna marknadsföra kvalitet gäller det att inte heller tillåta viss form av finansiell verksamhet inom jurisdiktionen. Detta gör att dessa centra är betydligt mer benägna att delta i internationellt samarbete på vissa områden. Det har dessutom lett till ett ökat samarbete mellan skatteparadisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Några länder som svarade mot skatteparadiskriterierna gjorde åtaganden direkt i samband med inventeringen av skatteparadis. Dessa är Bermuda, Caymanöarna, Cypern, Malta, Mauritius och San Marino. Dessa länder finns därför inte med på någon lista överhuvudtaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;”The OECD´s projekt on harmful tax practices: The 2001 progress report”, OECD 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;”Criminal tax matters” och ”civil tax matters”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;De mer välrenommerade skatteparadisen tar i dagsläget helt avstånd från grovt brottslig verksamhet såsom penningtvätt och narkotikahandel och samarbetar med andra stater i brottsutred- ningar som sträcker sig in på deras jurisdiktion. Skattebrott hamnar ofta i gränslandet eftersom stora delar inte karakteriseras som brott i det berörda skatteparadiset. OECD menar dock att kravet på transparens och effektivt informationsutbyte gäller såväl skatte- brott som ”civila” skattefrågor (förvaltningsärenden). Distinktio- nen emellan dessa två är inte helt klar, hur olika frågor behandlas skiljer sig åt mellan länder och beror till stor del på hur skatte- administrationen är strukturerad. För Sveriges del innebär vårt system med skattemyndigheternas ansvar för en stor del av skatteärendena att många fall hamnar under beteckningen civila ärenden. Flera skatteparadis vill dra gräsen vid skattebrott, vilket för oss skulle innebära att en viktig del av den information vi behöver för vår beskattning inte lämnas ut. Kravet från OECD:s sida är att utbyte av information ska ske, oavsett om frågan rör ett brott eller inte. När det gäller förvaltningsärenden är kravet att information ska lämnas ut, oavsett om informationen behövs för beskattning i skatteparadiset eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Arbetet inom OECD&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Inom samarbetsorganisationen OECD bedrivs, som beskrivits i flera sammanhang, ett viktigt arbete på en rad områden som berör internationell beskattning. Arbetet sker inom ramen för OECD:s skattekommitté, the Committe on Fiscal Affairs. Skattekommittén har ett antal permanenta arbetsgrupper, s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Working Parties, &lt;/SPAN&gt;som trots benämningen permanenta arbetsgrupper varierar något över tiden. Arbetsgrupperna har till uppgift att se över olika områden i beskattningen med internationell koppling. En av de nuvarande grupperna, WP1, bedriver ett löpande arbete med OECD:s modell- avtal för skatteavtal mellan länder. En annan, WP2, sammanställer löpande den internationella skattestatistik som OECD publicerar, samt utför analyser av skattepolitik i medlemsländerna. WP6 be- handlar beskattning inom multinationella företag och frågor om internprissättning. WP8 har som huvuduppgift att syssla med frågor kring skatteflykt och skatteundandragande, samt frågor som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;berör informationsutbyte mellan länder och banksekretess. WP9 i sin tur, består av en grupp som är inriktad på indirekta skatter, då särskilt momsfrågor, med en undergrupp som behandlar frågan om elektronisk handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I OECD:s regi sker vidare en samordning för en rad andra frågor som berör beskattning, exempelvis har man ett forum för strategisk ledning, där representanter från skatteförvaltningarna i medlems- länderna möts och utbyter erfarenheter. Ett internationellt arbete med att bekämpa korruption drivs också inom OECD, exempelvis har man drivit fram en överenskommelse att länder som har avdragsrätt för mutor ska avskaffa denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;OECD:s arbete mot skadlig skattekonkurrens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;OECD:s arbete riktat mot skatteparadisen för att motverka skadlig skattekonkurrens inom ramen för finansiella aktiviteter och mobila tjänster har beskrivits i föregående avsnitt. Arbetet omfattar även de egna medlemsstaterna. I preciseringen av kriterierna för skadlig skattekonkurrens har man pekat ut system och lagstiftning i med- lemsstaterna som kan karakteriseras som skadlig skattekonkurrens. De utmärkande kriterierna för länder som gör sig skyldiga till detta är inga eller låga effektiva skattesatser på relevanta inkomster eller s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;ring fencing &lt;/SPAN&gt;(förmåner avgränsade från den interna ekonomin), vilket innebär att man skapar undantag på skatteområdet som endast gäller för utländska bolag och liknande. Ett skattegynnande av utländska etableringar ger inget skattebortfall i det egna syste- met och karakteriseras därför som skadlig skattekonkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;I rapporten från 2000 fastställde man en lista över potentiellt skadliga s.k. förmånliga skatteregimer inom &lt;NOBR&gt;OECD-området.&lt;SPAN class="ft31"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; &lt;/SPAN&gt;Begreppet potentiellt skadliga används eftersom den lista man tagit fram får ses som en bruttolista, vid tillfället för publiceringen hade man ännu inte gjort en djupare analys av om de skatteregler som utpekas skulle anses som skadliga eller ej. De länder som pekas ut som innehavare av potentiellt skadliga skatteregler är flertalet &lt;NOBR&gt;OECD-länder:&lt;/NOBR&gt; Australien, Belgien, Finland (Åland), Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kanada, Korea, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Turkiet, Tysk- land, Ungern och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;”Towards Global Tax &lt;NOBR&gt;Co-operation:&lt;/NOBR&gt; Progress in Identifying and Eliminating Harmful Tax Practices”, OECD 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;Sverige finns också med på listan, detta för systemet med beskattning av schablonintäkt på utländska skadeförsäkringsbolag, utan möjligheter till avdrag för kostnader. Efter lagstiftning hösten 2001 har Sverige nu övergått till att beskatta dessa konventionellt och sålunda avskaffat den potentiellt skadliga regimen. Finland finns med på listan med anledning av Captive Insurance företagen på Åland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Irland är med på listan för den lägre skattesats man tillämpar för tillverkningsindustrin samt finansiell verksamhet i Dublin Docks Area och på Shannon Airport. Detta system är redan på väg ut, då man beslutat om en generellt låg bolagsskattesats på 12,5 procent fr.o.m. år 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Andra skatteregimer som anses skadliga är s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Co-ordination&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; Centers, &lt;/SPAN&gt;som finns i exempelvis Belgien. Beskattningen av dessa sker normalt med den generella bolagsskattesatsen. Skillnaden mot andra företag är att skattebasen är betydligt mindre eftersom den beskattningsbara vinsten beräknas uppgå till en viss procent av kostnaderna (dock inte personalkostnader, finansieringskostnader eller skatter). Liknande regim har tidigare funnits i Luxemburg, Tyskland och Spanien men har där avskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Ett annat avvikande system, som tillämpas i Belgien och Neder- länderna är s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Informal Capital Ruling. &lt;/SPAN&gt;Dessa regler ger i korthet koncerner som flyttar tillgångar eller verksamhet i form av exem- pelvis forskning och utveckling till landet rätt till ett särskilt avdrag de närmaste tio åren (Belgien). Transaktionen betraktas som tillförande av informellt kapital och ett avskrivningsunderlag bestäms utifrån värdet av den tillförda verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;För närvarande pågår arbetet med att fastställa vilka skatte- regimer som kan anses utgöra inslag i skattesystemen som skapar skadlig konkurrens. Den tidsram som OECD har satt upp för länderna att så småningom avskaffa de regimer som anses som skadlig skattekonkurrens är att de skadliga inslagen ska vara borta ur skattesystemen före april månad år 2003, dvs. cirka 2 ½ år före det datum skatteparadisen åtagit sig att implementera sina avvecklingsplaner. Under tiden förutsätts att länderna inte skapar nya undantag och förmånliga skatteregimer. En övergångstid till den 31 december år 2005 gäller för företag som omfattades av en skadlig regim vid utgången av år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;OECD:s ambitiösa övergripande mål är att hindra uppkomsten och avskaffa förekomsten av skadlig skattekonkurrens i hela världen. Med anledning av det pågår ett arbete, parallellt med det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;ovan beskrivna, att involvera &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; i Asien, Afrika, samt Syd- och Mellanamerika i ett gemensamt, globalt arbete mot skadlig skattekonkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;OECD:s arbete på området elektronisk handel&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Basen för samarbetet inom OECD på området elektronisk handel utgörs av de s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Ottawa Taxation Framework Conditions. &lt;/SPAN&gt;Dessa beslutades gemensamt under ett möte i Ottawa 1998 och slår fast vissa vägledande principer för arbetet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Beskattningen ska vara &lt;SPAN class="ft2"&gt;neutral &lt;/SPAN&gt;mellan olika former av handel. &lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Beskattningen skall fungera &lt;SPAN class="ft2"&gt;effektivt, &lt;/SPAN&gt;med &lt;SPAN class="ft2"&gt;låga fullgörande-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft2"&gt;kostnader &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;låga administrativa kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Skattereglerna ska vara &lt;SPAN class="ft2"&gt;klara &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft2"&gt;enkla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Möjligheterna till &lt;/SPAN&gt;skattefusk &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;skatteflykt ska minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Skattesystemen ska vara &lt;SPAN class="ft2"&gt;flexibla &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft2"&gt;dynamiska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft1"&gt;Dessa utgångspunkter överensstämmer till stor del med den syn som Sverige har haft på hur ett effektivt skattesystem ska utformas (utom möjligen att man har bytt ut långsiktig stabilitet mot flexibilitet och dynamik). Kravet på likabehandling och neutralitet innebär att man avvisar en särskild beskattning av &lt;NOBR&gt;e-handels-&lt;/NOBR&gt; området och utesluter dessutom inrättandet av en skattefri zon. Vidare har man enats om att beskattningen av &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; i största möjliga mån ska behandlas inom existerande regelsystem. Staternas suveränitet ska beaktas och en rättvis fördelning av skattebasen ska eftersträvas i beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;OECD är av den uppfattningen att konsumtionsbeskattningen av &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; i princip ska tas ut enligt destinationslandsprincipen, dvs. den princip som gäller för övrig handel mellan &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; och länder utanför. Det finns dock ett erkännande av att andra principer kan tillämpas inom en grupp av länder med ett gemen- samt beskattningssystem, som t.ex. inom EU, eller på &lt;NOBR&gt;sub-nationell&lt;/NOBR&gt; nivå, som för delstaterna i USA. EU och OECD är överens om att &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; inte ska beskattas som handel med varor utan karakte- riseras som tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;En mer grundlig genomgång av arbetet inom OECD på detta område görs i Expert- rapport 7, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Inkomstbeskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;På området inkomstskatter har man kommit förhållandevis långt med arbetet inom OECD. Hur man definierar var en verksamhet ska beskattas har stor betydelse för tillämpningen av skatteavtal mellan länder. Här har frågan om vad som ska utgöra ett fast driftställe kommit upp. Tidigare har exempelvis fysisk närvaro av personal varit ett kriterium för att fastställa det fasta driftsstället, men med verksamhet som utgår från en server eller hemsida blir inte detta kriterium applicerbart. Man har gemensamt kommit fram till slutsatsen att ett fast driftställe kan konstitueras även med avsaknad av fysisk närvaro av personal. Fysisk utrustning, som exempelvis en server, kan utgöra fysisk närvaro, dock utgör inte en hemsida inhyrd på en server ett fast driftställe. Trots enighet om de allmänna principerna kvarstår en rad gränsdragningsproblem och vi kan sannolikt förvänta oss konflikter på detta område framöver. Gränsdragningarna mellan olika former av inkomstslag är heller inte klar. Hur en inkomst klassificeras har stor betydelse för hur den ska behandlas i ett bilateralt skatteavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft1"&gt;Arbetet med att finna accepterade gemensamma lösningar för inkomstbeskattningen av &lt;NOBR&gt;e-handelsverksamheter,&lt;/NOBR&gt; samt nya in- komstskattefrågor som elektronisk handel kan ge upphov till, har kommit till lösningar som ur svensk synvinkel verkar rimliga och principiellt riktiga. OECD har till stor del bedrivit ett fram- gångsrikt arbete på detta område. Sedan återstår dock implemen- teringen av de gemensamma riktlinjerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;Konsumtionsbeskattningen av &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;I de gemensamma riktlinjerna från &lt;NOBR&gt;Ottawa-konferensen&lt;/NOBR&gt; enades man om att &lt;NOBR&gt;e-handelsvaror&lt;/NOBR&gt; ska behandlas som tjänster. I dessa generella riktlinjer ingår principen om att tjänsten ska beskattas i konsumtionslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Under det fortsatta arbetet har sedan publicerats ytterligare och mer detaljerade riktlinjer om hur destinationslandet ska bestämmas vid elektronisk handel. För handel mellan företag anges att beskattning ska ske där förvärvaren av tjänsten är etablerad. Om en sådan tillämpning skulle leda till konkurrenssnedvridning eller skatteundandragande kan dock andra kriterier användas för att bestämma beskattningsland. Vid handel där kunden är privatperson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;ska enligt riktlinjerna beskattning ske där kunden är bosatt. Till dessa riktlinjer hör rekommendationer om den praktiska tillämp- ningen, som bl.a. rekommenderar att förvärvsbeskattning sker om kunden är en företagare, förutsatt att förvärvsbeskattnings- principen kan passas in i befintlig skattestruktur. När det gäller handel med privatpersoner anges i rekommendationerna att ett registreringssystem (dvs. ett system som motsvarar det som EU nyligen beslutat om) bör kunna övervägas, men att på längre sikt nya tekniska lösningar kan komma att bli användbara för skatte- uppbörden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Arbetet går nu vidare, framför allt med inriktning på att studera sådana nya tekniska modeller som skulle kunna förenkla uttag av mervärdesskatt och liknande skatter vid elektronisk handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Rent praktiskt har man dock svårt att finna en lösning på problemet med att identifiera konsumenten och fastställa ett kon- sumtionsland. Att fastställa mottagarens normala hemort är inte alltid så enkelt när leverans sker till en dator och inte till en adress. Förslag till identifieringskällor är kreditkortsföretag samt IP- adresser, men OECD har funnit att det finns stora problem och osäkerheter förknippade med dessa metoder. Man har alltså ännu inte funnit någon slutlig teknisk lösning på en enkel och effektiv beskattning av konsumenter av elektroniska produkter i kon- sumtionslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Slutsatsen är att det kvarstår en rad svåra tekniska problem. Arbetet med att finna lösningar på dessa problem fortgår inom OECD och man har nu en tidplan som sträcker sig till mars 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;GATT och WTO&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Fler organisationer än EU och OECD arbetar för samarbete på skatteområdet och mot skadlig skattekonkurrens. Exempelvis har man inom GATT kommit överens om en rättsregel som förhindrar subventioner till exportföretag. I dagsläget har WTO övertagit ansvaret för denna fråga. Grundprincipen är att en stat inte får subventionera exporten genom skattelättnader. Principen är inte tillämpbar när det gäller moms och punktskatter eftersom desti- nationsprincipen bygger på möjligheten att avlyfta moms vid export och påföra den vid import, vilket inte innebär någon subvention. Regeln innebär att exportföretag inte får stimuleras via skattesystemet. Tillämpningen av detta förbud inskränker sig dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;till industriländerna. &lt;NOBR&gt;U-länderna&lt;/NOBR&gt; har, som beskrivits ovan, fortfarande vissa möjligheter att fritt skattesubventionera företag stationerade i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Under lång tid har det funnits en konflikt mellan de länder som inom GATT förespråkar destinationsprincipen (framförallt EU- länderna) och USA på andra sidan. USA menade tidigare att avlyftning av ingående moms vid export liksom många europeiska staters tillämpning av territorialitets- eller källstatsprincipen var en subvention av exporten från &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;SPAN class="ft31"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt; &lt;/SPAN&gt;Detta har lett till att man i USA har inrättat särskilda företagsformer för att å sin sida gynna exportföretag (först &lt;SPAN class="ft2"&gt;Domestic International Sales Corpora- tions [DISCs], sedan Foreign Sales Corporations [FSCs]&lt;/SPAN&gt;). Efter stor påtryckning från övriga &lt;NOBR&gt;WTO-länder&lt;/NOBR&gt; ändrade USA sin lagstiftning under 2000 och avskaffade &lt;NOBR&gt;FSC-systemet&lt;/NOBR&gt; till förmån för ett system med delvis tillämpning av territorialitetsprincipen. Därmed rättade man sig enligt egen uppfattning för första gången i historien efter ett utslag från en internationell organisation! I själva verket kvarstår inslag av gynnande av exportinkomster i den amerikanska lagstiftningen och den nya lagstiftningen har underkänts. Därmed kvarstår konflikten mellan USA och övriga &lt;NOBR&gt;WTO-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Skillnaden i syn beror framförallt på att USA i princip tillämpar hemvistprincipen i beskattningen av företag och inte som en del länder i Europa genom tillämpning av territorialitetsprincipen skapar möjligheter för exportvinster att lämnas delvis obeskattade i hemvistlandet. Vad angår destinationslandsprincipen för momsen förbiser man i USA gärna att de omsättningsskatter flertalet stater och många kommuner lägger på också följer samma princip. Momsen uppfattas å andra sidan i den amerikanska debatten ofta som en företagsskatt snarare än en konsumtionsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Det existerar ytterligare en rad internationella forum för skattesamarbete i olika konstellationer. Övriga sammanslutningar för internationellt skattesamarbete är exempelvis &lt;SPAN class="ft2"&gt;CATA &lt;/SPAN&gt;(The Commonwealth Association of Tax Administrators) där de gamla brittiska samväldesländerna ingår, &lt;SPAN class="ft2"&gt;CIAT &lt;/SPAN&gt;(The &lt;NOBR&gt;Inter-American&lt;/NOBR&gt; Center of Tax Administrators) med länder från den amerikanska kontinenten samt fem associerade länder från Europa, &lt;SPAN class="ft2"&gt;IOTA &lt;/SPAN&gt;(The &lt;NOBR&gt;Intra-European&lt;/NOBR&gt; Organisation of Tax Administrators) bestående av länderna i central- och östeuropa, &lt;SPAN class="ft2"&gt;CRÉDAF &lt;/SPAN&gt;(La Centre de Rescontres et d’Études des Dirigeants des Administrations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Se Expertrapport 4, SOU 2002:47, Volym B, för en utförligare beskrivning av detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Fiscales) som omfattar skatteadministrationer från 27 fransk- språkiga länder samt &lt;SPAN class="ft2"&gt;IFA &lt;/SPAN&gt;(The International Fiscal Association) vilken är en global organisation för fackmän inom branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;I en internationell värld är det viktigt att se till att även inter- nationella transaktioner blir rätt beskattade. Utan speciella skatteavtal mellan länderna skulle många inkomster bli dubbelt beskattade. Sverige har ingått cirka 75 skatteavtal med andra länder på området inkomstskatter, samt ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; avtal som rör arv och gåva. Alla avtal, utom det nordiska, är bilaterala. En viktig be- gränsning för skatteavtalen är att de aldrig kan beskatta något som inte är skattepliktigt enligt den interna skatterätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Via s.k. &lt;NOBR&gt;CFC-lagar&lt;/NOBR&gt; kan Sverige, i likhet med många andra länder, utvidga beskattningsrätten att även omfatta företagsvinster i andra länder. Lagarna är riktade mot internationell skatteflykt och tillämpas mot vissa skatteparadis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Det finns risker för att internationella koncerner, via anpassade priser vid handel inom koncernen (internprissättning), överför vinster från ett land till ett annat. Det tycks inte vara ett allvarligt problem för Sveriges del. Men Sverige bör ändå gå samma väg som många andra länder och införa en utökad uppgiftsskyldighet, strama upp rutinerna samt anpassa dem till rådande internationella principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Sverige har särskilt avtalade &lt;SPAN class="ft2"&gt;gränsgångarregler &lt;/SPAN&gt;med Norge och Finland. De reglerar beskattningen av personer som bor i ett land men arbetar i ett annat. Det pågår diskussioner med Danmark om ett motsvarande avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;EG- domstolens makt att påverka de enskilda ländernas skatte- system är betydande. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; verkar dock inte sträva efter att skatterna ska vara neutrala för gränsöverskridande trans- aktioner. Den tycks snarare verka för en &lt;SPAN class="ft2"&gt;ökad &lt;/SPAN&gt;rörlighet av varor, tjänster, arbete och kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Det finns risker för att domstolens roll blir för stor. Genom trögheter i beslutsfattandet kommer det politiska inflytandet ofta till korta. Det kan ifrågasättas om det inte är i medlemsländernas intresse att effektivisera beslutsfattandet på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Ett sätt vore att på vissa områden fatta beslut med kvalificerad majoritet, ett annat att använda sig av s.k. kommittéförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Skattesamarbete mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft1"&gt;Från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; sida har sedan lång tid tillbaka pågått ett arbete med att ta fram ett nytt gemensamt momssystem. På sikt strävar kommissionen efter att momsskattesatserna ska harmo- niseras inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Det pågår ett arbete inom kommissionen att ta fram ett direktiv för beskattning av räntor, det s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;sparandedirektivet. &lt;/SPAN&gt;Det innebär samordning av beskattningen av det gränsöverskridande sparandet inom EU och bygger på ett informationsutbyte mellan &lt;NOBR&gt;EU-län-&lt;/NOBR&gt; derna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft1"&gt;EU beslutade 1997 om att införa en &lt;SPAN class="ft2"&gt;uppförandekod &lt;/SPAN&gt;för företags- beskattningen. Avsikten med koden är att medlemsländerna inte ska kunna locka till sig investeringar genom illojal konkurrens. Dokumentet är av politisk karaktär och fungerar inte som juridiskt bindande för medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det framtida skattearbetet inom EU kommer att påverkas av utvidgningen. Det innebär att många nya skattesystem ska fungera tillsammans med nuvarande 15. Det bör nämnas att Estland har tillåtits att behålla sin nollskattesats på outdelade vinster i före- tagen, vilket kan bli problematiskt för övriga medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Inom samarbetsorganisationen OECD bedrivs ett viktigt arbete på en rad områden som berör internationell beskattning. OECD:s ambitiösa mål är att avskaffa skadlig skattekonkurrens i hela världen. Att motverka skatteparadisen och upprätta regler för beskattning av &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; är två viktiga områden. Sverige bör stödja OECD:s arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;P class="p12 ft5"&gt;5 Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft1"&gt;I en värld med helt avreglerade kapitalmarknader rör sig finansiellt och realt kapital fritt över gränserna. Var företag ska förlägga sin produktion bestäms av en rad faktorer som tillgång på arbetskraft med rätt profil, närhet till marknader, råvaror, etc. Till vilka marknader och investeringsprojekt som det finansiella kapitalet kanaliseras beror på den faktiska och förväntade avkastningen och de risker som investeringarna är förknippade med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Frågan för Skattebasutredningen är hur skatter påverkar loka- liseringen av kapital och investeringar. Finansiellt kapital kan på bråkdelen av en sekund lämna en marknad för en annan, produk- tionsanläggningar tar längre tid att flytta. Vad som styr denna omlokalisering är inte alltid så tydligt och hur skatterna påverkar besluten kan vara svårt att genomskåda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Vi har tidigare nämnt att den ideala skatten är en skatt som inte påverkar de beslut som fattas i ekonomin – besluten ska bli desamma som i en skattefri värld. Detta synsätt är extra viktigt att beakta i kapitalbeskattningen. Det beror framför allt på att det finansiella kapitalet är extremt lättrörligt och att därigenom även små avvikelser kan få kraftiga effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;I detta kapitel ska vi först redovisa några antaganden som vi lägger som grund för våra resonemang och några data som belyser den svenska kapitalmarknadens internationalisering. Avsnitt två behandlar kapitalbeskattningen i produktionen. Sedan följer beskattningen av hushållens kapitalinkomster. Det avsnittet inleds med en mellanform mellan produktions- och hushållsbeskattning – ett avräkningssystem där hushållen får tillgodoräkna sig skatt som är betald i bolagen. Följande avsnitt resonerar kring fördelningen mellan skatt på arbete och kapital. Slutligen redovisas uppgifter som belyser strukturen på sparande och förmögenhetstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Grundläggande antaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;I en sluten ekonomi kommer sparande och investeringar att bli lika stora, de är helt enkelt två sidor av samma sak. När sparandet ökar eller minskar, då ökar respektive minskar de reala investeringarna exakt lika mycket. Det omvända sambandet gäller också på varje förändring i investeringar följer motsvarande sparandeförändring. Det innebär bl.a. att sparandets volym och struktur är avgörande för investeringarnas volym och struktur och därmed spelar skatten på sparande stor roll för tillväxt och sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I en fullständigt internationaliserad värld förhåller det sig annor- lunda – alla delar av ett lands kapitalmarknad blir då kommu- nicerande kärl med andra länders kapitalmarknader. Då blir, åtminstone för ett litet land som Sverige, sparande och investe- ringar oberoende storheter som kan och bör analyseras skilt från varandra. Företagens finansieringsvillkor bestäms på den interna- tionaliserade kapitalmarknaden. På en internationaliserad kapital- marknad utgör den nationella kapitalmarknaden en integrerad del av den internationella (skatten på sparande påverkar framförallt det inhemska sparandets struktur, vilket beskrivs närmare längre fram).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Visserligen kan man inte påstå att den svenska kapitalmarknaden till alla delar är fullständigt internationaliserad. Det finns t.ex. påtagliga trögheter mellan den internationella kapitalmarknaden och riskkapitalförsörjningen för icke- marknadsnoterade företag. Tendensen är dock klar – riskkapitalförsörjningen för dessa företag är idag mer beroende av den internationella marknaden än för 10 år sedan, och med stor sannolikhet mindre beroende än vad den kommer att vara om ytterligare 10 år. Det bör noteras att även om beroendet inte är direkt, finns viktiga indirekta länkar mellan dessa företag och de internationella kapitalmarknaderna, via deras ägare som också kan äga aktier som handlas internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Huvudanalysen i detta kapitel utgår därför från att företagens agerande kommer att bestämmas utifrån de krav som aktörer på den internationella kapitalmarknaden ställer. Det innebär att inves- teringarna i den svenska ekonomin i allt väsentligt kommer att vara oberoende av volym och struktur på det svenska sparandet. Beskattning av sparandet kan dock få effekter på det svenska aktieägandet, både volym och struktur, vilket i sin tur kan tänkas få effekter på svenska inkomster. Detta behandlas i ett senare avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;Det är dock sannolikt att små och stora företag, respektive marknadsnoterade och &lt;NOBR&gt;icke-marknadsnoterade&lt;/NOBR&gt; företag reagerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;olika på skatter och skatteändringar. Särskilt i mindre familjeägda företag kan investeringar och entreprenörskap påverkas av den svenska ägarbeskattningen. Utredningens bedömning är dock att dessa skillnader huvudsakligen består i olikheter i tröghet det tar längre tid för effekter av skatteförändringar att få genomslag i företag som inte själva har direkt tillgång till den internationella kapitalmarknaden. Dessa frågor berörs något mer i senare delen av kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;De efterföljande resonemangen kan framstå som alltför teo- retiska och fyrkantiga. Det kan synas som om en investerings vara eller inte vara endast avgörs av huruvida den satisfierar det internationella kapitalavkastningskravet eller ej. Detta kan tyckas väl djärvt i en värld där varje investeringsbeslut fattas med hänsyn till en rad andra faktorer. Där det internationella kravet inte bara är diffust, beroende på flera &lt;NOBR&gt;risk-,&lt;/NOBR&gt; transaktions- och informations- faktorer, utan också för många företagare helt enkelt okänt. Om detta kan sägas två saker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Den internationella marknadens krav ska ses som en riktpunkt. Beroende på individuella förhållanden och preferenser lägger sedan varje investerare till – eller drar ifrån – sina speciella krav. På så sätt blir varje investeringsbeslut individuellt bestämt. Men om nu riktpunkten förändras kan man tänka sig att varje individuell kravprofil förflyttas i motsvarande grad. De indi- viduellt bestämda avvikelserna från riktpunkten, kan då antas vara opåverkade av riktpunktens förflyttning. Eller åtminstone tänker man sig (eftersom det är makroanalys) att den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;genom- snittliga &lt;/SPAN&gt;förflyttningen sker parallellt med riktpunkten. Man kan exemplifiera resonemanget med bensinpriset. Varje bensinbolag har sin pris- och rabattstruktur och även inom de stora bolagen varierar pris och rabatter mellan olika stationer. Men om OK/Q8 sänker sitt riktpris med 12 öre kan man utgå från att så gott som alla &lt;NOBR&gt;OK/Q8-stationer&lt;/NOBR&gt; justerar sina priser med 12 öre. Men inte bara det. Så länge man inte har någon annan information kan man anta att stora flertalet av samtliga bensinstationer i Sverige, inom några dagar sänker priset i motsvarande mån. De individuella variationerna och avvikelser- na finns dock kvar i stort sett oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Som ett resultat av en väl fungerande marknad finns vanligtvis mycket mer information och kunskap inbakad än den som flertalet marknadsaktörer själva besitter. På t.ex. en aktiemark-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft1"&gt;nad finns i varje akties pris inbakat i stort sett all den kunskap om företaget och marknaden som i alla fall de stora aktörerna besitter. Ett annat och kanske tydligare exempel kan hämtas från villapriserna. Enligt teorin ska villapriserna påverkas av ägarnas reala kapitalkostnader. I samband med dels ett påtagligt inflationsskifte, dels kraftiga förändringar av skatter och sub- ventioner i början av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; höjdes villaägarnas reala kapital- kostnader dramatiskt. Sannolikt var det få köpare och säljare på den marknaden som ens grovt förstod den &lt;NOBR&gt;ekonomisk-teo-&lt;/NOBR&gt; retiska innebörden av förändringarna. Ändå kom det en mycket tydlig reaktion på villamarknaden. Prisfallet på villor kom visserligen först i samband med att de nya reglerna trädde i kraft, men blev snarast något kraftigare än vad som motsvarar den teoretiskt ”riktiga” nivån.&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;För att marknadsaktörerna ska reagera på ett sätt som överens- stämmer med resultaten från teoretiska modeller förutsätts alltså varken att de saknar egna individuella preferenser eller att de besitter någon kunskap om teorin. Därför har vi valt att, så länge inte empirin tydligt talar ett annat språk, utgå från resonemang som har sin förankring i brett accepterade modellföreställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Det innebär också att resonemangen, om inget annat anges, för- utsätter att ekonomin i utgångsläget befinner sig i allmän jämvikt. När man sedan tänker sig införa en skatte- eller annan förändring rubbas denna jämvikt, men ekonomin startar genast att röra sig mot det nya jämviktstillstånd som är bestämt av de nya för- utsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Detta kan synas märkligt mot bakgrund av att det utan tvivel mest vanliga är att ekonomin befinner sig i någon form av mer eller mindre allvarlig ojämvikt. Men om man ändrar förutsättningarna förflyttar man också det jämviktsläge, den riktpunkt, mot vilken ekonomin rör sig. Därigenom ger denna typ av analys vanligtvis god vägledning, åtminstone om i vilken riktning ekonomin påverkas av en förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Enligt ”Skattereformen &lt;NOBR&gt;1990-91.&lt;/NOBR&gt; En utvärdering”, SOU 1995:104, blev prisfallet större än beräknat men det berodde sannolikt på andra politikomläggningar och makroekonomiska störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Den internationella kapitalmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Kapitalmarknadens uppgift är att kanalisera sparandet till de inves- teringsprojekt som ger högst avkastning. Marknaden hanterar dessutom risker och underlättar riskspridning, samtidigt som den givetvis tillhandahåller ekonomierna med finansiering. Under slutet av åttiotalet och början av nittiotalet har det skett en drastisk utveckling av flödena på kapitalmarknaden. Numera kännetecknas kapitalmarknaden av nära nog fullständigt fri konkurrens. Så har situationen dock inte alltid varit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Många marknader reglerades kraftigt under andra världskriget. De svenska regleringarna behölls efter kriget och avvecklingen av dessa började så sent som på åttiotalet. Regleringarna bestod i att valutaströmmarna reglerades, vilket bl.a. innebar att finansiellt kapital inte fick föras in eller ut ur landet utan tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;I Sverige bestämdes räntenivån på hemmamarknaden av det politiska systemet. Detta kombinerades med placeringstvång för stora finansiella ägare (bankerna och försäkringsbolagen), vilka inte hade något annat val än att placera på de svenska marknaderna även om avkastningen inte kom upp till den internationella nivån. Även under denna period existerade givetvis en viss omsättning på valutamarknaden. Den var framförallt skapad av utrikeshandeln och större företags direktinvesteringar i utlandet. Det var alltså till största del reala flöden som låg bakom valutahandeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; avreglerades kapitalmarknaden. Större delen av förändringarna inträffade mellan 1982 och 1989. Några viktiga händelser är avregleringen av bankerna 1983 (avskaffandet av ränte- regleringen och likviditetskvoterna), avskaffande av utlåningstaket för bankerna 1985 samt avskaffandet av valutaregleringen 1989. Att valutaregleringen togs bort innebar att man fritt tillät svenska aktörer att göra portföljinvesteringar i finansiella tillgångar i utländsk valuta och utländska aktörer att göra portföljinvesteringar i tillgångar i svenska kronor. I praktiken hade dock avkastningen på svenska tillgångar redan i hög grad blivit utlandsberoende. Där- vidlag spelade utvecklingen i de svenska storföretagen stor roll. I takt med att de blev allt mer multinationella kom deras inves- teringsbeslut att påverkas av investeringsförhållanden i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft1"&gt;– investeringar i Sverige krävde alltså likartade vinstförutsättningar som i vår omvärld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Omsättningen på den svenska valutamarknaden har ökat kraftigt under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 5.1. &lt;/SPAN&gt;Årlig omsättning på den svenska valutamarkanden, mdr SEK&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft43"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft63"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td218"&gt;&lt;P class="p394 ft63"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P class="p247 ft63"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft63"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td218"&gt;&lt;P class="p604 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td249"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft25"&gt;Sveriges del i den globala valutamarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Den svenska ekonomin utgör knappt 1 procent av OECD:s sam- lade BNP. Har man då motsvarande del i världsmarknaden för valutor? Är den svenska valutan mer eller mindre internationa- liserad jämfört med andra länders valutor? En indikation på dessa förhållanden kan man få genom att se på omsättningen på de olika valutamarknaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Under perioden 1992 till 2001 har omsättningen på den svenska valutamarknaden varit mellan 1 och 2 procent av den globala valutaomsättningen. Detta är mer än Sveriges andel av ”globala” BNP. I nedanstående tabell visas förhållandet för år 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 5.1. &lt;/SPAN&gt;Omsättning fördelat på valutor, procentandelar av genomsnittlig daglig omsättning i april&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft56"&gt;Alla länder 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;USD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;90,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;37,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;JPY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;22,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;GBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;13,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;CHF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;CAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;AUD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft55"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;HKD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;NOK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;DKK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;SPD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;South African rand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;Totalt*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p247 ft55"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td222"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p607 ft56"&gt;* Summerar till 200 procent, då varje transaktion innefattar två valutor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft55"&gt;Källa: &lt;SPAN class="ft56"&gt;BIS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft1"&gt;Som väntat är marknaden för US dollar den i särklass mest dominerande. Därefter kommer numera euron och pundet ligger först på fjärde plats. Svenska kronor hade enligt denna uppställning den åttonde största omsättningen av alla valutor på världs- marknaden år 2001, bland de mindre länderna är det enbart Schweiz som har en större omsättning på valutamarknaden för schweiziska franc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft4"&gt;I nedanstående tabell visas ländernas årliga omsättning på valutor i relation till BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning? SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Tabell 5.2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td250"&gt;&lt;P class="p13 ft1"&gt;Årlig omsättning 2001 i förhållande till BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p611 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-kvot&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td251"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;CHF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;69,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;31,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;NZD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;30,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;AUD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;30,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;NOK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;28,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;USD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;28,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;GBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;26,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;CAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;20,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;DKK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;20,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;16,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;JPY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;15,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Czech&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;10,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Polish&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;10,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Korean&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Mexico&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Hungarian&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Turkish&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td253"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td251"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;BIS och OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft1"&gt;I denna jämförelse står Schweiz i en klass för sig, med en om- sättning på valutamarknaden för schweiziska franc som är nästan 70 gånger så stor som landets BNP. Därefter kommer, anmärk- ningsvärt nog, Sverige. Den svenska valutan har en omsättning som är drygt trettio gånger större än BNP. Detta kan jämföras med de stora valutorna dollarn, pundet och Euron som har en något lägre omsättning i förhållande till BNP. Detta är dock naturligt för större valutaområden, som just p.g.a. sin storlek har en omfattande intern valutamarknad.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Valutamarknaden återspeglar svenska och utländska direktinves- teringar, köp och försäljning av räntebärande värdepapper, portfölj- investeringar och valutakurssäkringar, samtliga gränsöverskridande, samt givetvis export och import. Dessa marknader fyller funk- tionen att garantera en effektiv kapitalallokering. Den svenska kronans andel av dessa marknader är ett tydligt uttryck för att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Större valutor valutasäkras dessutom mer sällan varför omsättningen blir längre även p.g.a. det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft1"&gt;svenska kapitalmarknaden är väl integrerad i den internationella finansiella marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Beskattning av företagens kapitalavkastning i en internationaliserad värld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft1"&gt;Inkomster som skapas i företagen beskattas olika beroende på vilka investeringar som görs och hur de finansieras. Det som i national- räkenskaperna kallas &lt;SPAN class="ft2"&gt;nettodriftsöverskott &lt;/SPAN&gt;och i företagens redovis- ningar &lt;SPAN class="ft2"&gt;resultat före finansiella poster, &lt;/SPAN&gt;är det som återstår i ett företag efter det att alla produktionskostnader (inköp, lönekostnader och avskrivningar) är avräknade. Detta överskott tillfaller dem som satsat kapital i företaget och utgör alltså företagets totala kapitalavkastning. Denna kan i sin tur delas upp i två delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Den ena delen utgörs av avkastning på inlånat kapital. Den delen av överskottet beskattas inte i företaget utan betalas löpande ut i form av räntor till långivarna och beskattning sker hos dem som får ränteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Den andra delen utgörs av avkastning på det av ägarna insatta, riskbärande kapitalet, s.k. eget kapital. Det motsvarar företagets vinst och beskattas i företaget med bolagsskatt. Den beskattade vinsten kan sedan antingen sparas i företaget eller helt eller delvis delas ut till ägarna. Vid utdelning till ägarna beskattas de i sin tur för utdelningsinkomsterna. Vid försäljning av aktierna beskattas ägarna för reavinsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Det finns alltså en tydlig olikformighet i hur man beskattar de två olika typerna av kapitalavkastning i företagen. Ränteinkomster är obeskattade när de tillfaller långivarna, medan utdelningar och reavinster (utom s.k. förväntningsvinster) är beskattade med bolagsskatt när de tillfaller ägarna. I detta kapitel ska vi gå igenom den skattemässiga behandlingen av bägge dessa kapitalavkastningar och vilka huvudsakliga ekonomiska effekter som följer på föränd- ringar av dessa skatter. Till en del kan resonemangen för många verka både ovana och snåriga men det beror framför allt på att vi nu befinner oss i en delvis ny miljö. Internationaliseringen har inne- burit att skatter och skatteförändringar i en liten öppen ekonomi får helt andra och ibland också överraskande effekter jämfört med effekterna i en sluten ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kapitalavkastningskravet är internationellt bestämt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Enligt det s.k. klassiska systemet för beskattning av bolags- inkomster, som tidigare varit helt dominerande i den industriali- serade världen, beskattas vinsterna (dvs. avkastningen på det egna riskbärande kapitalet) såväl vid källan som hos mottagaren. Bolagsskatten bestäms av och betalas till det land där produktionen sker medan mottagarskatten bestäms och betalas i mottagarens hemvistland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Ett bolags viktigaste mål är att maximera avkastningen för sina ägare. Det är, oavsett var ägarna bor, liktydigt med att maximera den vinst som blir kvar efter det att bolagsskatten är betald. Om två alternativa investeringar i olika länder bedöms kunna uppnå lik- värdig vinst före bolagsskatt kommer företaget alltså att välja det land som har lägst bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Största delen av ett lands produktion går i praktiken inte att flytta utomlands, främst beroende på att det krävs närhet till kon- sumenter eller råvaror (detaljhandel, privat och offentlig service). Den delen av ekonomin brukar kallas &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;S-sektor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;skyddad sektor. En stor och växande del av ekonomin, närmare bestämt i storleks- ordningen en tredjedel av ett industrilands förbrukning, kan produceras antingen inom eller utanför landets gränser. Den delen är alltså ständigt utsatt för internationell konkurrens och brukar kallas ekonomins &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;K-sektor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt; &lt;/SPAN&gt;konkurrensutsatt sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;I förlängningen skulle denna konkurrens kunna innebära att alla länders &lt;NOBR&gt;K-sektorer,&lt;/NOBR&gt; åtminstone efter en viss tröghetsperiod, flyttar till det land som har lägst bolagsskatt. Så skulle också bli fallet om bruttovinsterna vore lika i alla länder. Bruttovinsterna är dock inte lika i alla länder. Man ska snarare se det så att ett land med hög bolagsskatt måste se till att bruttovinsterna är lagom mycket högre än i länder med lägre bolagsskatt. En för varje land ”lagom” nivå för bruttovinster åstadkoms genom att landets lönekostnad och/eller dess växelkurs anpassas så att det blir en tillräckligt hög nivå på vinsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Om bruttovinsterna är för låga ökar arbetslösheten i &lt;NOBR&gt;K-sektorn,&lt;/NOBR&gt; vilket sätter press på lönerna och landets utrikeshandel försvagas, vilket i sin tur sätter press på växelkursen. I princip måste alltså nettovinsterna i alla länders &lt;NOBR&gt;K-sektorer&lt;/NOBR&gt; vara lika höga (mer exakt handlar det om att vinsterna på de marginella investeringarna, efter länderspecifik riskjustering, måste förväntas bli lika stora). Genom den fria rörligheten för kapital och investeringar sker alltså en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;internationell harmonisering av företagens vinster efter bolagsskatt. Det minimikrav som ställs på en investerings riskjusterade avkast- ning är alltså lika över hela den avreglerade världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Vi ser att det lättrörliga kapitalet och investeringarna kräver samma avkastning överallt, medan det blir priset på den trögrörliga arbetskraften reallönen som får variera både uppåt och nedåt och anpassa sig till ”det som blir över”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Detta får också en avgörande betydelse för avkastningskravet i &lt;NOBR&gt;S-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Om lönsamheten vore entydigt högre i &lt;NOBR&gt;K-sektorn&lt;/NOBR&gt; än i &lt;NOBR&gt;S-sektorn&lt;/NOBR&gt; skulle snart allt riskkapital och alla företagare börja röra sig mot de högre vinsterna i &lt;NOBR&gt;K-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Så småningom skulle vi få brist på butiker, frisörer, hotell o.d. Innan det händer stiger natur- ligtvis priserna i S- sektorn så mycket att lönsamheten också där blir attraktiv. Sådana prishöjningar på den inhemska marknaden blir indirekt en anpassning av reallönerna nedåt. Även i detta fall får alltså den trögrörliga arbetskraften stå för anpassningen. En balanserad ekonomisk utveckling kännetecknas alltså av att avkast- ningsförutsättningarna i princip är desamma i alla delar av eko- nomin. Det innebär alltså att det internationella kapitalavkast- ningskravet påverkar hela näringslivet, inte bara dess &lt;NOBR&gt;K-sektor.&lt;/NOBR&gt; Och överallt är det lönsamheten efter bolagsskatt som räknas när företagen fattar sina investeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;I detta sammanhang ska dock påpekas att det är förenat med mycket stora osäkerheter att göra bedömningar av investeringars och företags framtida vinster. Det innebär att även om företaget vid investeringstillfället tror på en tillfredsställande avkastning kan utfallet komma att bli tämligen annorlunda. Detta i sin tur innebär att marknadens anpassning av löner och växelkurser enbart kan bli ungefärlig. På kort och medellång sikt kan avvikelserna från ”rätt” nivå vara påtagliga. Om avvikelsen blir tillräckligt stor, som t.ex. för Sveriges del 1992 eller Argentina 2001, tvingar dock marknaden fram en snar och dramatisk anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Vår sammanfattande bedömning är att det, även i ett inter- nationellt och avreglerat perspektiv, går att tillämpa en från andra länder avvikande nivå på bolagsskatten. Anpassningen sköts, åtmin- stone på lång sikt, av den reala lönekostnaden – antingen direkt via lönebildningen eller indirekt via växelkursen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vid högre bolags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1977:87, Bilaga 2, ”Bolagsbeskattningens verkningar”, och Laurence J. Kotlikoff and Lawrence H. Summers, ”Handbook of Public Economics”, kapitel 16, ”Tax Incidence”, Vol. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;skatt blir dock kapitalstocken och kapitalintensiteten lägre, vilket också ger lägre reallön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Att det från en beskattningssynpunkt fungerar att ha en av- vikande bolagsskattenivå innebär alltså inte att bolagsskattens nivå och förändringar saknar betydelse för ekonomins utveckling och struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Allmänt om bolagsskatt och företagsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;I en internationaliserad värld krävs, för att ett nytt projekt eller en investering ska förverkligas i en liten öppen ekonomi som Sverige, att två lönsamhetsvillkor är uppfyllda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Projektet ska bedömas få en lönsamhet efter bolagsskatt som är minst lika hög som avkastningskravet på kapitalmarknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Projektet får inte bedömas få högre lönsamhet efter bolagsskatt om det förverkligas i något annat land.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Det betyder alltså att av alla de möjliga investeringsprojekten i Sverige, kommer endast de att förverkligas som uppfyller det inter- nationella kapitalavkastningskravet och som inte kan ge högre vinst någon annanstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Ett alternativt sätt att uttrycka detta överensstämmer med den centrala ekonomiska grundtanken att ekonomier tenderar mot något som brukar kallas allmän jämvikt. En sådan jämvikt präglas av bl.a. fullt kapacitetsutnyttjande och balans med omvärlden. I enlighet med detta synsätt kommer lönekostnadsnivån i Sverige att anpassas till en sådan nivå att ”lagom många projekt” i Sverige kommer att uppfylla de två lönsamhetskraven. Lagom många pro- jekt är den mängd som behövs dels för att upprätthålla långsiktig balans i våra utrikesaffärer, dels för att uppnå ”rimligt full” syssel- sättning. Rimligt full sysselsättning är den högsta sysselsättnings- nivå som går att uppnå utan att hota inflationsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Vad avses med marginell och intramarginell investering och bolagens marginalskatt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft4"&gt;I ekonomisk analys används ofta begreppet marginell investering. Med detta avses de projekt som balanserar på gränsen till att upp- fylla det internationella avkastningskravet. Det är alltså de projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;som har den lägsta förväntade lönsamheten bland de projekt som blir genomförda och de som har den högsta lönsamheten bland de projekt som inte blir genomförda. I jämvikt kommer den margi- nella investeringen att ha en förväntad lönsamhet som är lika med det internationella avkastningskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Mycket av ekonomisk analys fokuserar just de marginella inves- teringarna, på båda sidor av lönsamhetsgränsen. Det beror på att dessa är särskilt känsliga för ändrade förutsättningar. Sålunda kan t.ex. en liten skattesänkning för dessa projekt få många av de tidi- gare icke tillräckligt lönsamma projekten att tippa över gränsen och därmed uppfylla kapitalavkastningskravet. På motsvarande sätt kan små kostnads- eller skattehöjningar sätta stopp för många av pro- jekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Företagens marginalskatt är den effektiva skatt som belastar den marginella investeringen. För en riktig analys är det då viktigt att beakta effekten av samtliga skatteregler, inte bara den formella skattesatsen. Avskrivningar och avsättningsmöjligheter som är för- knippade med investeringen måste medtas i kalkylen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;De projekt som inte befinner sig på gränsen för marginell lön- samhet är naturligtvis mycket stabilare i förhållande till måttliga förändringar i kostnader och skatter. Dessa investeringar, som har en förväntad lönsamhet som överstiger avkastningskravet, brukar kallas intramarginella investeringar. Vissa av dem är ändå känsliga, även om de ligger klart över det internationella kapitalavkastnings- kravet. Det råder visserligen ingen tvekan &lt;SPAN class="ft2"&gt;om &lt;/SPAN&gt;de ska genomföras – frågan är bara &lt;SPAN class="ft2"&gt;var. &lt;/SPAN&gt;Det handlar alltså om investeringar som har alternativa placeringar i utlandet där lönsamheten bedöms vara likartad eller bättre. Sålunda kan t.ex. en försämrad lönsamhet för ett projekt fortfarande vara klart över avkastningskravet, men ändå flyttas ut till något annat land beroende på att lönsamhet där är ännu bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;Vid en analys av vilka ekonomiska effekter som följer på för- ändrade skatter och kostnader kan man inte bortse ifrån effekten på de intramarginella investeringarna. Som redogörs för i nästa avsnitt är det vår bedömning att dessa effekter, idag och för över- skådlig framtid, har fått ökad betydelse för företagens investe- ringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Var investerar företagen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Ingen kan argumentera att det endast är bolagsskattereglerna som styr lokaliseringen av företag och investeringar. Lokaliseringsbeslut kan till exempel påverkas av närhet till attraktiva marknader, tillgång på kvalificerad arbetskraft eller lokalisering av andra företag inom samma bransch. Det finns dessutom olika samband mellan skatter och offentliga utgifter. Om regeringen i landet väljer att satsa på en utbyggnad av forskning, utbildning och infrastruktur innebär det att man kan få ett positivt samband mellan beskattning och företagens vilja att investera i landet. I de fortsatta resone- mangen beaktas dock inte dessa typer av samband, utan det är endast den isolerade effekten av skatteförändringar som belyses. Ur utredningens analysperspektiv är den offentliga sektorns utgifts- nivå given, det handlar om att ta in en viss mängd skatter på bästa tänkbara sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Studier om huruvida skatter påverkar bolagens lokalisering kan delas upp i olika steg.&lt;SPAN class="ft31"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Bolagen beslutar först huruvida de ska pro- ducera hemma och sälja på export eller om de ska flytta produk- tionen utomlands. Om man beslutar sig för att producera utom- lands så bestämmer man sig i nästa steg för i vilka land, som produktionen etableras. Båda dessa beslut påverkas av ländernas genomsnittliga skatter. I ett sista steg beslutar sedan företaget hur produktionen skall fördelas mellan respektive länder. Detta beslut påverkas av den &lt;SPAN class="ft2"&gt;marginella &lt;/SPAN&gt;skatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;En genomgång av empiriska resultat ger vid handen att den genomsnittliga effektiva skatten påverkar var företagen förlägger sin produktion. Exempelvis indikeras i en studie att en minskning i den genomsnittliga effektiva skatten i Storbritannien med 1 pro- centenhet ökar sannolikheten att ett amerikanskt företag ska förlägga sin produktion dit med 1 procent. Det är dock svårt att ge en sammanfattande bild av resultaten av empirisk forskning på detta område. Det beror delvis på att undersökningarna baseras på olika dataunderlag och att olika metoder används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Det finns visst empiriskt stöd för att skatter påverkar företagens investeringsbeslut, men det verkar vara svårt att uppskatta hur stora effekterna av skatter är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Devereaux &amp; Griffith, ”The Impact of Corporate Taxation on the Location of Capital: A Review”, Swedish Economic Policy Review, Vol. 9, No. 1, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ändrad bolagsskatt ger långsiktiga struktureffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Vi har tidigare hävdat att förändringar av bolagsskattesatsen inom rimliga gränser inte förändrar förutsättningarna för att på lång sikt upprätthålla full sysselsättning och balans i ekonomin. Det är lönekostnaderna som, p.g.a. den trögrörliga arbetskraften, sköter anpassningen. Det något förenklade resonemanget är att om bolagsskatten t.ex. sänks behövs inte lika höga bruttovinster för att tillfredsställa det internationella vinstkravet. Därmed kommer lönerna att kunna ta en större del av den samlade kakan och för den marginella investeringen tar plus och minus (lägre skatt och högre löner) ut varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Men det är därmed inte sagt att plus och minus exakt tar ut varandra för varje enskilt projekt. Det är tänkbart att vissa typer av projekt gynnas och att andra, i stort sett lika många, missgynnas. Slutresultatet kan då bli samma sysselsättning och balans i eko- nomin men med olika företag och produktionsstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Rent intuitivt kan man tänka sig att projekt och företag som är högproduktiva och därför har stora vinster (i förhållande till löne- summan) gynnas mer av en sådan växling mellan lägre bolagsskatt och högre löner, jämfört med lågproduktiva företag. Detta är också nationalekonomins konventionella svar – lägre bolagsskatt gynnar företag med hög produktivitet. Och fler produktiva företag med- verkar till bättre tillväxt och inkomstutveckling. I det långa loppet är en sådan utveckling bra för alla, även för löntagarna. Denna analys är huvudorsaken till att det i Sverige rått bred enighet kring uppfattningen att det är bra med en investeringsvänlig bolags- beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Som illustration till resonemanget kan man ta den svenska bolagsbeskattningen före och efter skattereformen 1990/91. Innan reformen var den formella bolagsskattesatsen mycket hög, 50 60 procent. Men det fanns mycket generösa möjligheter att göra skattemässiga reserveringar. Dessa reserveringar var dock nästan uteslutande knutna till reala investeringar i lager, byggnader och maskiner. Detta innebar att det var företag som var realkapital- intensiva och i hög grad lånefinansierade, som gynnades av skattereglerna. Företag som åstadkom en hög arbetsproduktivitet genom forsknings- och kunskapsintensitet hade inte samma för- måner. Framför allt framstod skattegynnadet av de realkapital- intensiva företagen tydligt vid en internationell jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;Idag är den formella bolagsskattesatsen i Sverige 28 procent, cirka hälften av vad den var före skattereformen. Å andra sidan är reserveringsmöjligheterna avsevärt mindre. Statens skatteinkomster från företagens vinster är idag minst lika goda som före skatte- reformen – den bredare basen har fullt ut kompenserat den halve- rade skattebasen. Men dagens utformning ger avsevärt mer neutrala tillväxtförutsättningar än den gamla. Det är inte bara de realkapital- intensiva företagen som gynnas av en låg bolagsskatt utan också de kunskapsintensiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I ett internationellt perspektiv är den svenska företagsbeskatt- ningen bland de lägsta. I en nyligen genomförd &lt;NOBR&gt;EU-studie&lt;/NOBR&gt; hamnar Sverige på andra plats. Men vore det då inte bra att ytterligare sänka bolagsskatten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;I en värld där inte bara företag och kapital utan också politik och juridik blir mer och mer ömsesidigt beroende mellan länder är det inte möjligt för ett land att fritt välja nivån på sin bolagsskatt. Varken inom EU eller OECD finns i dagsläget något explicit krav på harmonisering av bolagsskattesatser, vilket strikt kan tolkas som att länderna fritt kan välja nivå på bolagsskatten. Den faktiska situationen är dock sådan att en kraftig generell sänkning skulle ådra sig protester från andra länder och på sikt skulle de sannolikt känna sig nödgade att följa efter. För Sveriges del gäller, enligt utredningens uppfattning, att vi inte bör medverka till ett s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;race to the bottom, &lt;/SPAN&gt;där länderna tävlar om att ligga lägst i bolags- beskattningen. Andra negativa effekter såsom inkomstförlust för staten och ökad spänning mellan arbets- och kapitalbeskattningen behandlas senare i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft25"&gt;Om utgångsläget är obalans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;Resonemangen hittills har utgått från att en skatteförändring genomförs när ekonomin är i balans, dvs. full sysselsättning och balans mot omvärlden och i den offentliga ekonomin. Men reso- nemangen blir i vissa avseenden andra om man startar i obalans, framför allt om det finns ledig arbetskraft som passar i marginella investeringsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Om man då sänker bolagsskatten kommer ett stort antal projekt, som tidigare var nära att nå upp till det internationella avkast- ningskravet, att bli tillräckligt lönsamma. Men på grund av att det nu finns gott om arbetskraft uppstår ingen motreaktion i form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;höjda löner. Anpassningen av lönsamheten i de marginella pro- jekten ned till det nya avkastningskravet behöver nu inte ske via lönekostnaderna. Den kan ske genom att ekonomin expanderar och rör sig mot full sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att man ska använda bolagsskattesatsen som ett konjunkturpolitiskt instrument för att reglera efterfrågan på arbetskraft. Det finns dock överväldigande argument emot detta. Investeringsbeslut och investeringskalkyler har lång tidshorisont. Den dag man börjar att med konjunktur- politiska motiv höja eller sänka skatten inför man ett stort osäkerhetsmoment i varje investeringskalkyl – när kommer nästa ändring och hur ser den ut? Större osäkerhet betyder större risk, och större risk betyder högre avkastningskrav och det sätter en broms på investeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Olikformig beskattning av eget och främmande kapital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft1"&gt;Som tidigare framhållits i detta kapitel finns en klar olikformighet i beskattningen av det egna och det inlånade kapitalets avkastning. Räntor enkelbeskattas, dvs. de beskattas enbart hos mottagaren. Vinster dubbelbeskattas, de beskattas såväl vid källan som hos mottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Ser man till hela skattekilen, från källa till slutlig mottagare, beskattas räntor med 30 procent och i det enkla fallet beskattas vinster med 49,6 procent.&lt;SPAN class="ft31"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I praktiken är dock skillnaden oftast mindre. Det beror framförallt på att det erbjuds stora möjligheter att skjuta upp vinstbeskattningen till senare tidpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft1"&gt;De problem som är förknippade med denna olikformighet är framförallt två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;För det första riskerar olikformigheten att leda till en samhälls- ekonomiskt ineffektiv fördelning mellan eget och inlånat kapital. Det blir allt för mycket lånat och för lite eget kapital, företagens soliditet blir lägre än den skulle vara i ett skatteneutralt system. Dessa snedvridningstendenser begränsas dock påtagligt av de skatteförmåner i form av reserveringsmöjligheter o.d., som är knutna till det egna kapitalet och dess avkastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För det andra skapar olikformigheten ett skattetekniskt problem. Det blir lönsamt att omvandla vinster och utdelningar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0,28+0,3(1-0,28)=0,496.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;räntebetalningar och ränteinkomster. Det är t.ex. klart fördelaktigt för enmans- och fåmansägda företag att låna från sina ägare och kunna utbetala hela det ekonomiska resultatet i form av ränta till dem, jämfört med alternativet att tillskjuta eget kapital. Man undviker därmed den dubbelbeskattning, som man råkar ut för om man kallar resultatet vinst och utdelning. Möjligheterna härtill begränsas dock av banker och andra fordringsägares krav på en fullgod soliditet i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Olikformigheten i beskattning mellan eget och främmande kapital uppstår alltså i företagen. Hos mottagarna är räntor och utdelningar/reavinster i princip likformigt beskattade. Om man vill åstadkomma likformig beskattning är det därför naturligt att tänka sig att förändra beskattningen av företagen. Trots detta har alla försök i den riktningen gjorts via skattelättnader hos ägarna. Såväl 1994 års svenska skattebefrielse för utdelningsinkomster som in- förandet av avräkningssystem i vår omvärld utgör exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;Kan man beskatta företagens ränteutgifter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Om man beskattar också det inlånade kapitalets avkastning i före- taget innebär det att man belägger företagens ränteutgifter med skatt, medan deras ränteinkomster blir skattefria. Ett sådant system innebär en formell likabehandling av det egna och det främmande kapitalets avkastning. På grund av de skatteförmåner som är knutna till det egna kapitalet och dess avkastning skulle dock den effektiva skatten bli lägre på vinster/utdelningar än på räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;I utredningens bilagor är två olika beskattningssystem be- handlade som båda innebär en sådan principiell likabehandling. Dels är det Jan Bröms förslag till nytt system för beskattning av företagens vinster och hushållens kapitalinkomster,&lt;SPAN class="ft31"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;dels Anders Kristofferssons redovisning av den s.k. &lt;NOBR&gt;cash-flowskatten&lt;/NOBR&gt; (CFR- varianten).&lt;SPAN class="ft31"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I båda fallen beläggs företagens räntebetalningar med bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Den omedelbara effekten av att bolagsbeskatta företagens ränteutgifter i en internationaliserad värld är att företagens låne- finansiering blir avsevärt kostsammare. Alla långivare kräver natur- ligtvis att få samma ränteinkomster från svenska företag som från andra låntagare och därmed kan de svenska företagen inte över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Expertrapport 13, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Expertrapport 12, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;vältra skatten på långivarna. Detta innebär att räntekostnaderna stiger med mer än en tredjedel. Å andra sidan belastas då inte företagens ränteinkomster med skatt. Här uppkommer åtminstone tre svårlösta problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Banker och andra finansiella företag har sina huvudsakliga inkomster från den så kallade räntemarginalen – de lånar ut pengar till högre räntesats än den ränta de betalar till insättarna. Om man därför i beskattningen tar bort de finansiella netto- inkomsterna blir det ingen vinst kvar, tvärtom kvarstår en skattemässig förlust.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Företag, vilka har sin huvudsakliga kostnad i form av ränta, som t.ex. flertalet fastighetsbolag, får mycket högre skattekost- nader. Det kommer i sin tur leda till påtagliga hyreshöjningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Det skulle leda till en situation där det är mycket lönsamt för internationella koncerner att låna upp kapital i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-svenska&lt;/NOBR&gt; delar av koncernen där de får avdrag för räntekostnaderna och sedan placera det som aktiekapital i koncernens svenska före- tag, där kapitalets finansiella avkastning inte råkar ut för beskattning. Sverige förlorar visserligen inte några skatte- inkomster på detta. Men andra länder, som får stå för för- lusterna, skulle med rätta bli mycket upprörda. Sverige skulle klassas som ett skatteparadis och sannolikt få stora svårigheter inom EU och med att uppnå rimliga skatteavtal med andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft1"&gt;Ett ytterligare problem är att exempelvis USA inte skulle godkänna en sådan bolagsskatt. Därmed skulle &lt;NOBR&gt;USA-ägda&lt;/NOBR&gt; företag knappast kunna verka i Sverige i och med att vinsterna skulle drabbas av dubbel bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det går naturligtvis att skapa olika typer av regelverk för att eliminera eller åtminstone mildra dessa problem. Sådana regelverk blir dock inte bara krångliga och svårtillämpade utan skapar också andra snedvridningar och manipulationsutrymmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Bolagsbeskattning av företagens ränteutgifter ser alltså ut att skapa långt allvarligare problem än den skulle lösa. Detta är också sannolikt huvudskälet till att inget land försökt lösa denna be- skattningsmässiga olikformighet med den metod som tycks vara närmast tillhands – nämligen att beskatta all kapitalavkastning i företagen på samma sätt. Av detta resonemang kan man också dra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;slutsatsen att det är osannolikt att något annat land kommer att införa en sådan beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft25"&gt;Går det att avskaffa bolagsskatten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Det andra alternativa sättet att skapa beskattningssymmetri är att behandla vinster på samma sätt som räntor, dvs. avskaffa bolags- skatten. En sådan åtgärd skulle få påtagliga effekter inom fyra viktiga områden – skatteintäkter, fördelning, näringsstruktur och förhållandet till andra länders skattesystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Bolagsskatten ger idag skatteinkomster till staten i storleks- ordningen tre procent av BNP, eller &lt;NOBR&gt;50-60&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor. Om man tänker sig ett successivt och långsamt avskaffande, skulle lönerna samtidigt kunna anpassas uppåt, så att det internationella avkastningskravet på vinster efter skatt bibe- hölls oförändrat. Det skulle innebära att baserna för löne- beskattning ökade samtidigt som inkomsten från bolagsskatten försvann. Därmed skulle förlusterna för staten reduceras, uppskattningsvis till hälften, cirka 30 35 miljarder kronor. Men även detta är ett betydande belopp som man måste kompensera med skatthöjningar på annat håll och de samhällsekonomiska kostnaderna för detta ska självfallet tas med i beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En slopad bolagsskatt innebär en förskjutning av skatteuttaget från kapital till arbete. Men på grund av att det på lång sikt blir lönerna, som till stor del suger åt sig det ekonomiska utrymme som en slopad bolagsskatt lämnar efter sig, begränsas den omfördelande effekten mellan löntagare och kapitalägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Vi har i ett tidigare avsnitt redovisat ett resonemang som pekar mot att en marginell sänkning av bolagsskatten leder till en förändring av näringsstrukturen huvudsakligen i riktning mot sektorer med högre arbetsproduktivitet. Det finns inget som talar mot att ett fullständigt slopande av bolagsskatten skulle verka än kraftigare i samma riktning. Men man bör ändå skilja på dessa två effekter. a) Vid en marginell ändring som sker inom ramen för skattenivåer som är normala i omvärlden blir huvudeffekten att man påskyndar en omvandling mot sektorer där den relativa svenska produktiviteten, även vid en inter- nationell jämförelse, är hög. Det betyder att man inte bryter mot vad som är en samhällsekonomiskt rationell fördelning av arbetsuppgifter mellan länderna. b) Vid ett fullständigt slopan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p631 ft1"&gt;de skulle en betydande del av omvandlingen inte bero på att vi i Sverige var särskilt duktiga, utan på att vi attraherar högpro- duktiv verksamhet, t.ex. banker och annan finansiell verksam- het, från andra länder genom en aggressiv skattesänkarpolitik. Det innebär en illojal skattekonkurrens som är ekonomiskt irrationell och som Sverige, enligt utredningen, inte bör med- verka till. En sådan strategi är sannolikt inte heller långsiktigt hållbar, därför att den förr eller senare leder till motåtgärder från andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En slopad bolagsskatt innebär mycket starka incitament för internationella koncerner och utländska företag att flytta över vinster till Sverige. Det finns framförallt två metoder med vars hjälp man kan flytta ut vinster utan att samtidigt behöva flytta verksamhet – internprissättning och konsolidering. Incitamen- ten och effekterna av att flytta verksamhet behandlas i före- gående stycken. Internprissättningsmetoden innebär att man vid köp och försäljningar inom koncernen sätter för höga priser när man säljer från Sverige och för låga vid köp till Sverige. Om man konsoliderar de svenska bolagen inom koncernen genom att, via interna nyemissioner, föra över eget kapital från ut- ländska delar av koncernen till svenska når man samma effekt på omfördelning av vinster inom koncernen. Den första metoden innebär fusk med vinstöverföringar, den andra meto- den är en fullt laglig skatteplanering. Båda metoderna innebär dock att Sverige på ett kraftfullt sätt skulle undandra andra länder deras skatteinkomster, utan att få någon egen del av dem. Självfallet skulle Sverige klassas som ett skatteparadis och, enligt utredningen helt rättvist, få stora problem i allt inter- nationellt skattesamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft4"&gt;Åtgärder som innebär en skattemässig likabehandling av eget och inlånat kapital inom bolagen tycks alltså skapa avsevärt större problem än de löser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft25"&gt;Bör man undanta normalavkastning från bolagsskatt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Det finns ett alternativ, som inte är lika dramatiskt och utmanande som ett slopande av bolagsskatten, men som ändå skulle skapa den eftersträvade skatteneutraliteten mellan eget och inlånat kapital. Det vore att undanta en normalavkastning på det egna kapitalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;från bolagsskatt. Med normalavkastning bör då avses en avkast- ningsnivå som är lika med räntan på inlånat kapital. Det skulle nämligen innebära att så länge avkastningen på det egna kapitalet inte är högre än inlåningsräntan utgår ingen bolagskatt – först om vinsten blir högre än så, kommer skatt att utgå. Därmed försvinner de skattemässiga incitamenten till att ha inlånat kapital i stället för eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft1"&gt;Nackdelarna med en sådan utformning är framför allt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det skulle innebära att en väsentlig del av dagens bolags- skatteinkomster gick förlorade för staten – under förutsättning att man bibehåller den &lt;NOBR&gt;28-procentiga&lt;/NOBR&gt; marginalbeskattningen på vinsterna över normalnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Om man tänker sig att återta åtminstone en del av skatteför- lusterna för staten genom att höja marginalbeskattningen upp- kommer andra nackdelar. Framför allt försvagas incitamenten för en strukturomvandling mot högproduktiva sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det uppkommer också andra skattebetingade struktureffekter. Dels kan man förvänta att skattemässigt lågavkastande bran- scher, typ fastighetsföretag, slås ihop med mer högavkastande. Det skapas också incitament att slå ihop verksamheter vars vinster och vinstutveckling är negativt korrelerade med var- andra. Alla dessa strukturincitament förstärks ytterligare om man skulle höja marginalbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det innebär en ny och ganska komplicerad skattelagstiftning, som medför administrativ belastning i företag och skatte- förvaltning. Och självklart uppkommer också nya kontroll- problem och manipulationsutrymmen. En viktig fråga blir t.ex. om man ska tillåta företagen att spara undervinster på liknande sätt som man idag får dra av tidigare års förluster. Om man inte tillåter det kommer både starkt konjunkturberoende företag och företag i uppstartfasen att missgynnas. Dessutom kommer periodiseringsfrågor i redovisningen att bli mycket mer av- görande för beskattningen. Om man däremot tillåter det kommer sannolikt handel med undervinstavdrag att bli ett avsevärt större problem än dagens problem med förlustavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Beskattning av hushållens kapitalinkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;I den reala ekonomin skapas kapitalavkastning på två olika sätt. Dels genom att reala investeringar (maskiner, byggnader, forskning o.d.) skapar en framtida merproduktion som överstiger dess framställningskostnad. Dels genom att vissa hushåll är beredda att betala för att få möjlighet att konsumera i förtid, dvs. av sina framtida inkomster. Avkastningen kan ta två huvudsakliga former, vinster och räntor. Av föregående avsnitt framgick att räntor är skattefria i produktionsledet medan vinster beskattas. Det är ekonomiskt ologiskt men i praktiken förenat med stora svårigheter att ändra på. I det följande avsnittet vi behandla hur kapitalavkast- ningen beskattas när den hamnar som inkomster hos hushållen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Vi börjar med att granska ett avräkningssystem för skatten på aktieutdelningar som tillämpas i flera länder. I praktiken innebär detta att hushållen inte behöver betala skatt på aktieutdelningar från inhemska aktier. Huvudfrågan är om detta påverkar företagens investeringar. Därefter beskriver vi översiktligt strukturen på beskattningen av hushållens kapitalinkomster och vissa problem som den innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Rätt att kvitta bort bolagsskatt – s.k. imputation eller avräkningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft1"&gt;I flera länder har man valt ta bort eller reducera den ekonomiska dubbelbeskattningen. Man har infört en rätt att i den personliga inkomstskatten ”kvitta” bort den betalda bolagsskatt som är hänförlig till det egna aktieinnehavet. Man får dock aldrig avräkna mer än skatten på utdelningarna från aktieinnehavet. En annan begränsning är att rätten till avräkning som regel enbart omfattar aktier i inhemska företag. I praktiken får systemet därmed effekten att utdelningsinkomster från inhemska bolag blir skattefria för hushållen medan utdelningar från utländska företag skattebelastas. Ett sådant system med avräkning i ägarledet tillämpas i flera länder. Inom Europa tillämpas det i Finland, Frankrike, Italien, Norge, Spanien och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Ett ofta anfört skäl för avräkning är att det skulle öka inves- teringar och tillväxt i den egna ekonomin. Tanken är att om ägarna slipper betala skatt på utdelningar från det egna landets företag men inte från andra kommer de inte att kräva lika hög avkastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;(efter bolagsskatt) i de egna företagen som i utländska företag. I slutändan är det ju ändå det som ägarna får kvar efter det att &lt;SPAN class="ft2"&gt;all &lt;/SPAN&gt;skatt är betald som avgör om, var, när och hur ägarna beslutar om investeringar och nysatsningar. På så sätt skulle man alltså kunna se till att avkastningskravet för de inhemska företagen skulle kunna bli lägre än det internationellt gällande man skulle alltså kunna undslippa det internationellt bestämda kapitalavkastningskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Systemet åstadkommer också en skattemässig likabehandling av eget och främmande kapital i så måtto att bägge enkelbeskattas. Visserligen i olika led, det förstnämnda i företaget men inte i hushållen, det andra tvärtom. Har man likartade skattesatser i bägge leden, vilket t.ex. Sverige har, blir den totala beskattningen i praktiken också likartad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Resonemanget är utan tvivel hållbart för en sluten ekonomi och även för en ”halvsluten”. Om man bara kunde se till att det inte funnes några utländska ägare i de inhemska företagen, skulle ett avräkningssystem få dessa effekter. Men resonemanget håller naturligtvis inte i en ekonomi som den svenska, där det finns många helt utlandsägda företag och där nästan alla andra stora företag till betydande del är ägda av utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft25"&gt;Påverkas företagens beteende av ändrad ägarskatt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;För att strukturera denna frågeställning ska vi utgå från en situa- tion där aktiemarknadens prisnivå avspeglar ett kapitalavkast- ningskrav (efter bolagsskatt men före personlig inkomstskatt) på 10 procent. Vidare utgår vi från att medborgarna betalar 30 procent skatt på aktieutdelningar och reavinster. Avkastningskravet efter personlig inkomstskatt är alltså 7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Vad blir nu effekten på företagens beteende om man inför ett avräkningssystem i Sverige, dvs. om man slopar den personliga inkomstskatten på aktieutdelningar från inhemska företag? Reso- nemanget utgör också ett illustrativt exempel på hur internationella förhållanden, i en avreglerad värld, steg för steg tränger in i de nationella ekonomierna och normerar och standardiserar även dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;Vi delar in företagen i fyra kategorier, efter hur internationa- liserat deras ägande är, och studerar hur deras avkastningskrav påverkas av den förändrade beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft2"&gt;Kategori 1: Helt utlandsägda företag (t.ex. Volvo PV och Saab Auto- mobile)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Det är svårt att föreställa sig att slopade svenska ägarskatter skulle ha någon som helst betydelse för denna typ av företag eftersom varken bolagsskatt eller ägarnas (Ford och GM) skatt har ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft2"&gt;Kategori 2: Internationellt ägda företag (t.ex. Ericsson och Electrolux)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Det är lika svårt att tänka sig att denna typ av företag skulle sänka eller på annat sätt ändra sitt lönsamhetskrav enbart för att vissa (ofta en minoritet) av ägarna har fått en lägre personlig aktie- beskattning. Om dessa företag bara skulle antyda att de var beredda att acceptera en lägre avkastning på sina framtida investeringar, skulle deras börskurser genast rasa. Det ska dock i detta samman- hang observeras att detta innebär att de svenska ägarna kan förvänta sig 10 procent avkastning, efter personlig skatt, i denna typ av företag. På en internationellt avreglerad aktiemarknad, och därmed också på den svenska, är också denna bolagstyp helt dominerande. Det finns alltså mycket god tillgång till sådana placeringsalternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft2"&gt;Kategori 3: Helt, eller nästan helt, inhemskt ägda marknadsnoterade företag (t.ex. Borås Wäfveri AB)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;Eftersom de svenska aktieägarna nu kan förvänta sig 10 procents avkastning från flertalet alternativa aktieplaceringar kommer de naturligtvis att också kräva det av denna typ av företag. Det betyder alltså att inte heller här den slopade ägarbeskattningen får någon effekt i form av att ägarna kan tänkas acceptera ett lägre av- kastningskrav för företagens investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft3"&gt;Kategori 4: Svenskägda onoterade familjeföretag (t.ex. &lt;NOBR&gt;ICA-butiken&lt;/NOBR&gt; eller Hjo mekaniska)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft1"&gt;Detta fall är besvärligare, men vi ska för resonemangets skull utgå från att familjeföretagarna drivs av tre typer av incitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Den första typen utgörs av alla de drivkrafter som över huvud taget inte har med vinsten och lönsamheten att göra. Per defi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft1"&gt;nition påverkas dessa incitament inte av ändrad utdelnings- beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Den andra typen är strävan att få god avkastning på det egna kapital som är bundet i företaget, dvs. familjeföretagarens eget kapitalavkastningskrav. Frågan blir då om detta avkastnings- krav kommer att påverkas av att det, räknat efter alla skatter, har blivit avsevärt lönsammare att placera sitt kapital på börsen. Om man utgår från att företagaren fattar sina beslut utifrån ekonomiskt rationella överväganden innebär det att företagaren definierar sitt avkastningskrav med utgångspunkt i alternativa avkastningsmöjligheter. Eftersom lönsamheten hos dessa har stigit från sju till tio procent, kommer företagaren att justera upp sitt eget krav på nettovinst från företaget i motsvarande mån. Det innebär att hon/han, för företagets del, kommer att bibehålla kravet på 10 procents lönsamhet efter bolagsskatt, alltså inte justera ned &lt;SPAN class="ft2"&gt;företagets &lt;/SPAN&gt;krav på lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft1"&gt;Låt oss ta ett exempel. Vi antar att företagaren (hon), bl.a. på grund av det personliga risktagandet, anser att det är rimligt att kräva åtminstone två procent högre avkastning på satsningar i det egna företaget än vad en börsplacering förväntas ge. Om då börsen väntas ge sju procent kräver hon alltså nio procent efter det att personliga kapitalinkomstskatten är betald. Det innebär att före- taget måste nå en avkastning efter bolagsskatt på nära 13 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Om nu utdelningsskatten tas bort, är det då rimligt att tro att företagaren är beredd att sänka företagets avkastningskrav från 13 till 9 procent? Visserligen skulle det ge samma personliga netto- vinst. Men nu skulle den vara en procent sämre än en börssatsning, och det är högst sannolikt att ägaren fortfarande tycker att det är rimligt med en positiv riskpremie på två procent gentemot börs- aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Det är därför troligt att en fullständig och rationell anpassning till de nya förhållandena kan ta en viss tid, men förr eller senare kommer den avreglerade och internationaliserade ordningen att återställas, det internationellt bestämda avkastningskravet kommer att tränga in och normera hela den svenska företagsamhetens kapitalavkastningskrav, inklusive de onoterade företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Den tredje typen utgörs av alla andra slags drivkrafter som har med vinster och lönsamhet att göra. Avkastningen påverkar inte bara ägarens ekonomi utan också företagets – det egna kapitalets storlek påverkas, liksom soliditet, &lt;NOBR&gt;cash-flow&lt;/NOBR&gt; etc. Men eftersom vår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;utgångspunkt är ett oförändrat avkastningskrav skulle inte heller dessa slags drivkrafter påverkas av slopad utdelningsskatt för ägaren. Det förhållande att en sänkning av avkastningskravet på sikt skulle försvaga soliditet, &lt;NOBR&gt;cash-flow&lt;/NOBR&gt; och liknande faktorer och därmed försvaga investeringsförutsättningarna, utgör ytterligare ett argument mot tron på att ett avräkningssystem sänker avkastnings- kraven i småföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Måhända den enda effekt på investeringar i familjeföretag som ett avräkningssystem skulle få är när företagaren huvudsakligen ser vinsten som en ersättning för sitt arbete i företaget och inte som en kapitalavkastning. Då skulle hon, tack vare den högre netto- inkomsten, kunna vara beredd att ägna mer tid åt (alternativt starta) ett företag. Alternativinkomsten till företagarens arbetstid har nämligen inte förändrats av den slopade ägarskatten. Men är då detta en samhällekonomiskt önskvärd effekt? För att besvara den frågan måste man veta om det handlar om ”ny” eller undanträngd arbetstid. Man kan då urskilja tre tydliga typfall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Företagaren undantränger, tack vare en olikformig beskattning, arbetstid för anställda. Det innebär ett ineffektivt resurs- utnyttjande och är inte samhällsekonomiskt motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Företagaren flyttar sitt arbete från en egen anställning till ett eget företag. Också detta är orsakat av den olikformiga beskatt- ningen, som leder till ett rent skattebetingat och ineffektivt val av organisationsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Företagaren undantränger sin egen fritid. Även om man på teoretiska grunder kan ifrågasätta om vi i Sverige, p.g.a. hög skatt på arbete, förvärvsarbetar klart mindre än vi skulle göra i ett skattelöst tillstånd finns det ingen anledning att just ge företagare en från löntagare helt avvikande skattekil mellan arbete och fritid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft1"&gt;Utredningens slutsats, som överensstämmer med den som flertalet företrädare för den ekonomiska vetenskapen hävdar&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;, är att måttligt förändrad ägarbeskattning inte har någon effekt på företagens avkastningskrav och därmed inte på deras investeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1995:104 (bilaga 1, kapitel 4.4), och Fuest, C. and Huber, B., 2000, ”Can corpo- &lt;NOBR&gt;rate-personal&lt;/NOBR&gt; tax integration survive in open economies? Lessons from the German tax reform”. Finanz Archiv 57, pp. 514 524 samt Broadway and Bruce, ”Problems with integrating Corporate and Personal Income Taxes in an Open Economy”, Journal of Public Economics 48 (1992), s. 39 66.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;Övergångseffekter i form av trögheter kan dock finnas, särskilt i familjeföretag. Resultatet blir att kapitalavkastningskravet under en övergångstid kommer att bli olika mellan familjeföretag och övriga företag, vilket i och för sig inte är någon samhällsekonomiskt önskvärd effekt. I denna typ av företag kan också ägarbeskatt- ningen marginellt påverka företagarens arbetsinsats, inte heller detta i någon samhällsekonomiskt motiverad riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft25"&gt;Portföljval och avräkningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Ett avräkningssystem har enligt teorin inte några effekter på de marknadsnoterade företagens investeringsbeslut. Familjeägda före- tags agerande kan möjligen påverkas i någon påtaglig grad, och då särskilt under en övergångsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Men däremot är det, både i teorin och i praktiken, högst sanno- likt att aktieägarna påverkas starkt när de väljer hur mycket och vilka aktier, som ska ingå i deras portföljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;I detta sammanhang kan det vara intressant att jämföra ägandet i Sverige och Finland. Finland tillämpar sedan länge avräkning och där bör då alla aktieägare, som inte är allmänt skattebefriade, före- dra finska aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 5.3. &lt;/SPAN&gt;Tillgångar och skulder gentemot utlandet, Sverige och Finland&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Ställning, dec 2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td255"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td256"&gt;&lt;P class="p379 ft56"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td257"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td259"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;% av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td260"&gt;&lt;P class="p403 ft65"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td207"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p459 ft65"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td261"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;Tillgångar i utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft62"&gt;Direktinvesteringar i utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft62"&gt;39,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft62"&gt;60,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft62"&gt;22,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft62"&gt;47,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Portföljinvesteringar i aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;30,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;49,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;17,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;54,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;67,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;38,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;74,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft62"&gt;Alla tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft43"&gt;124,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft62"&gt;177,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft62"&gt;64,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft62"&gt;138,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;Skulder mot utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td263"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td264"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft65"&gt;Direktinvesteringar från utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft62"&gt;21,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft62"&gt;40,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft62"&gt;12,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft62"&gt;22,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Portföljinvesteringar i aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;39,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;37,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;59,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;107,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft62"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft43"&gt;101,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft62"&gt;121,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft62"&gt;67,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft62"&gt;90,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Alla skulder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft43"&gt;163,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;198,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft43"&gt;139,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;220,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft55"&gt;Netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td264"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;18,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;20,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;9,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;25,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft62"&gt;Portföljinvesteringar i aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft62"&gt;11,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-56,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-90,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p403 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-46,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-53,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p459 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-29,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td264"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-16,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td259"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Alla tillgångar, netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td260"&gt;&lt;P class="p403 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-38,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td207"&gt;&lt;P class="p460 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-21,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p459 ft63"&gt;&lt;NOBR&gt;-75,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td261"&gt;&lt;P class="p469 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-82,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken och Finlands Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft1"&gt;På tillgångssidan är det aktietillgångarna som kraftigt skiljer sig åt mellan länderna. Finland äger som väntat mycket lite utländska aktier. Sannolikt ägs huvuddelen av de 17 &lt;NOBR&gt;BNP-procenten&lt;/NOBR&gt; (23 mdr euro) av skattebefriade institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft1"&gt;På skuldsidan är det också aktieposten som skiljer klart mest, men här har Finland nära tre gånger så mycket ägande från ut- landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft1"&gt;Om man ser till den samlade nettopositionen så har Sverige ett positivt aktiesaldo. Det innebär att Sverige äger större aktietill- gångar än värdet av samtliga svenska aktier. Detta trots att Sverige, totalt sett, har en finansiell nettoskuld gentemot utlandet. Finland har också en samlad finansiell nettoskuld. Men här är också aktiepositionen negativ, t.o.m. något större än den samlade finan- siella utlandsskulden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft1"&gt;Om aktier ger högre avkastning, då har Sverige en klart för- delaktigare position. På grund av Finlands obalans på aktiesidan blir det också lätt stora sving i nettoställningen vid aktiemarknads- uppgångar och &lt;NOBR&gt;-nedgångar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;Att Finland, jämfört med Sverige, äger lite utländska aktier är sannolikt till stor del en effekt av deras avräkningssystem. Att Finland också totalt sett äger lite aktier i förhållande till värdet av samtliga finska aktier har sannolikt andra förklaringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Under alla förhållande finns ingenting i dessa data som tyder på Sveriges beskattningsmodell skulle skapa en ofördelaktig struktur på de finansiella förmögenhetstillgångarna. Tvärtom, vi har en likformig beskattning av inhemska och utländska aktier, vilket tycks ge en bättre riskspridning och bättre balans mellan aktie- ägandet i och från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Skatt på hushållens kapitalinkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Hushållens kapitalavkastning kommer i huvudsak från tre olika källor: riskkapital, egenägda bostäder och olika former av ränte- sparande. Ersättningen kommer i någon form av löpande avkast- ning eller i form av reavinster. I en schematisk uppställning ser det ut så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Figur 5.2. &lt;/SPAN&gt;Schematisk bild över hushållens kapitalavkastning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td265"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td266"&gt;&lt;P class="p378 ft22"&gt;Riskkapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td267"&gt;&lt;P class="p378 ft22"&gt;Egenägd bostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td267"&gt;&lt;P class="p378 ft22"&gt;Räntesparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td268"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td269"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td270"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td270"&gt;&lt;P class="p13 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td271"&gt;&lt;P class="p400 ft64"&gt;Löpande avkastning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p378 ft62"&gt;Utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td273"&gt;&lt;P class="p378 ft62"&gt;Boendenytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td273"&gt;&lt;P class="p193 ft62"&gt;Ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td268"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td269"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td270"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td270"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td271"&gt;&lt;P class="p400 ft59"&gt;Reavinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td272"&gt;&lt;P class="p378 ft60"&gt;Reavinst på aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p378 ft116"&gt;Reavinst på villa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p378 ft116"&gt;Reavinst på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td271"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td273"&gt;&lt;P class="p378 ft62"&gt;bostadsrätt o.d.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td273"&gt;&lt;P class="p378 ft62"&gt;obligationer o.d.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td268"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td269"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft4"&gt;Avkastningen på kapital kan betraktas som att spararen får ersättning för tre saker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Kompensation för inflationen. Penningvärdet har i flertalet fall urholkats under lånets löptid. När inflationen är avdragen från den nominella avkastningen återstår det som kallas real avkast- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Den reala riskfria avkastningen är den ersättning spararen får för att inte göra av med pengarna just nu. Spararen skjuter upp sin konsumtion till ett senare tillfälle. Därmed kan de lånas ut till investeringar eller till någon som är beredd att betala för att få konsumera i förtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Spararen kan också ta olika typer av risker och får då, åtminstone som genomsnitt, också betalt för detta. Kapital- avkastning innehåller alltså nästan alltid en ersättning också för risktagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft1"&gt;I Sverige beskattas, liksom i nästan alla andra länder, i princip hela den nominella avkastningen. Ur ekonomisk synpunkt är det natur- ligtvis helt felaktigt att betrakta inflationskompensationen som skattepliktig inkomst. Under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talen&lt;/NOBR&gt; då inflationen var mycket hög ledde denna beskattningsprincip till allvarliga störningar i samhällsekonomins funktionssätt. Men trots att många industriländer på allvar utrett frågan om real kapitalinkomst- beskattning, har endast ett par länder med extremt hög inflation vågat införa en sådan. Praktiska problem och i viss mån problem i förhållande till internationell beskattning har ansetts stå i vägen. För Sveriges del har både en klart lägre inflation och lägre mar- ginalbeskattning av kapitalinkomster avsevärt reducerat de samhällsekonomiska problemen med nominell kapitalinkomst- beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft25"&gt;Olikformighet och &lt;NOBR&gt;money-machine&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Som framhölls i inledningen till detta kapitel är kravet på lik- formighet extra viktigt när det handlar om extremt lättrörliga storheter som finansiellt kapital. Det beror på att olikformigheten nästan alltid öppnar för s.k. &lt;NOBR&gt;”money-machines”&lt;/NOBR&gt; – penningmaskiner. Vi ska ge ett renodlat och avskalat exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Om man för hushållen skulle höja skattesatsen endast på räntor från 30 till 50 procent kan man i förstone kanske tro att det skulle öka statens skatteintäkter. Men slutresultatet skulle bli det mot- satta, i huvudsak blir det bara manipulatörerna som tjänar på detta. De skulle nämligen t.ex. ta ett ettårigt banklån på 10 miljoner till 6 procents ränta. Eftersom en skattereduktion på 50 procent med- ges (utan avdragsbegränsning) blir kostnaden endast 3 procent nettoränta – 300 000 kr. Kapitalet används sedan till att, av samma bank, köpa en aktiepost värd 10 miljoner. Samtidigt sluts ett terminskontrakt med banken om att den, ett år senare, köper till- baka aktieposten till ett pris, som är 6 procent högre – 10 600 000. Aktierna förvaras hela tiden i depå hos banken. Reavinsten blir alltså 600 000, vilket efter 30 procent skatt ger 420 000 netto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Nettovinsten blir 120 000 kronor, av vilka banken får 20 000 kro- nor i avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;För banken innebär affären att varken kapitalet eller aktierna någonsin lämnar banken. Banken får en ränteinkomst på 600 000 men en lika stor kostnad för aktieaffären. Nettot blir avgifts- inkomsten på 20 000 kronor. Manipulatören får en ränteutgift på 600 000 kronor och en reavinst på 600 000 kronor – alltså en ekonomisk &lt;NOBR&gt;±0-affär.&lt;/NOBR&gt; Men eftersom det är högre skattesats på de avdragsgilla räntorna än på reavinsten blir resultat efter skatt mycket lönsamt – i detta fall 20 000 för banken och 100 000 för manipulatören. Om denne i stället lånar 100 miljoner tjänar banken 200 000 och manipulatören en miljon. Om man lånar 1 000 mil- joner… osv., därav namnet &lt;NOBR&gt;money-machine.&lt;/NOBR&gt; Det är staten som får stå för kostnaderna för dessa affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;Det är också viktigt att inse att eftersom de inblandade aktörer- nas kostnader är förhållandevis mycket små, särskilt vid mycket stora kapitalbelopp, blir det lönsamt med denna typ av inkomst- omvandling även om skillnaden i skattesats är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Detta visar med all önskvärd tydlighet vikten av att ha en lik- formig beskattning över alla typer av kapitalinkomster. Det gäller såväl mellan olika inkomstkällor som mellan löpande avkastning och reavinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Men en helt likformig beskattning förutsätter en proportionell skatteskala utan grundavdrag, dvs. den typ av skala som Sverige införde i samband med den stora skattereformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft25"&gt;Skatt på hushållens löpande avkastning ...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I princip är skatt på hushållens löpande kapitalavkastning tämligen problemfri. Alla inkomster, inhemska och utländska, beskattas från första till sista kronan med samma skattesats, 30 procent. Skatte- reduktion medges för underskott av kapital med 30 procent upp till 100 000 kronor.&lt;SPAN class="ft31"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I praktiken finns dock ett antal problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det är på flera håll lätt och tämligen riskfritt att smita från skatt genom fusk och manipulationer, bl.a. genom att placera kapitalet i utlandet utom synhåll för svensk skattemyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Riskkapitalets löpande avkastning och räntor behandlas olika i företagen, vilket enligt vissa resonemang borde leda till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Därefter begränsas skattereduktionen till 21 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft1"&gt;kompensatorisk olikbehandling i hushållssektorn, exempelvis genom avräkningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det finns inget tydligt marknadsbestämt värde på boende- nyttan av egnahem. I dagens svenska system bestäms denna inkoms som en schablon på egnahemmets taxeringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Den enhetliga skattesatsen på kapitalinkomster avviker kraftigt från skatten på arbetsinkomster, vilket skapar olikformighets- problem och starka incitament för inkomstomvandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft25"&gt;...och skatt på reavinsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;De flesta och volymmässigt största problemen i beskattningen av hushållens kapitalinkomster är dock förknippade med reavinsterna och reaförlusterna, alltså skatten på tillgångars värdestegringar och värdeförluster. Att det överhuvud taget uppstår reavinster och reaförluster när man säljer en tillgång kan man se som ett resultat av att redovisningen av den löpande avkastningen har varit felaktig. Om man t.ex. efter 20 års innehav säljer en fastighet är det inte ovanligt att den har stigit i värde till mer än det dubbla under innehavstiden. Självfallet uppstår den värdestegringen inte i sälj- ögonblicket, utan den är summan av alla de förändringar av mark- nadsvärdet som inträffat under de 20 åren. Om man i stället löpande hade beskattat varje års värdeförändring hade det inte uppstått någon reavinst att beskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Huvudargumenten för att inte ha en löpande beskattning av värdeförändringar är två. Dels är det i många fall svårt att fastställa ett någorlunda korrekt marknadsvärde innan tillgången säljs. Dels kan den skattskyldige få likviditetsproblem med skatten. En värdestegring ger inga pengar i handen förrän tillgången säljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Dessa argument har i några fall stor tyngd, exempelvis för fastigheter. I andra fall väger de avsevärt lättare, som t.ex. för marknadsnoterade aktier. Men oavsett argumentens bärighet kan reavinstskatten ses som en uppskjuten skatt och möjligheter att skjuta upp skatt skapar alltid problem, både skattetekniska och samhällsekonomiska. Samtliga av nedan angivna problem har också sin grund i att reavinstskatt är en form av uppskjuten skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Möjligheter att uppskjuta beskattningen är en skatteförmån. Ju längre uppskjutning desto större förmån, en mycket lång upp- skjutning är att jämställa med skattefrihet. Det innebär att det är förenat med en påtaglig skattekostnad att sälja en tillgång,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p662 ft1"&gt;som innehåller en stor värdestegring eller att behålla en som innehåller stora värdeförluster (om man har något att kvitta mot). Det uppstår alltså starka inlåsnings- och utstötnings- effekter. Ett sådant system leder naturligtvis till att staten för- lorar skatteinkomster. Men långt allvarligare är de samhällseko- nomiska förluster som uppstår p.g.a. inlåsningen. Hushållen behåller sina fastigheter, sin aktieportfölj eller sina fonder i stället för att byta ut dem, enbart av skatteskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;P.g.a. inlåsningseffekter som skapats av uppskjuten beskatt- ning, har man på många håll i skattesystemet medgivit förlängt uppskov, om man efter försäljning köper en ny tillgång av samma slag. För hushållens del gäller det framförallt egna bostäder. Det löser naturligtvis många akuta problem, men skapar på sikt ännu allvarligare inlåsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Vid långa innehav är det många gånger svårt att fastställa inköpsvärdet. Därför, och för att mildra inlåsningen, finns schablonregler som i praktiken innebär lättnader i beskatt- ningen. Dessa förstärker skillnaden i effektiv skatt mellan skatt på löpande inkomst och på reavinst. De påverkar också hus- hållens val av förmögenhetssammansättning – det som brukar kallas portföljval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;De påtagliga skatteskillnaderna mellan reavinst och löpande kapitalinkomster skapar starka incitament till inkomstomvand- ling. Det är många gånger svårt, att ens på ett teoretiskt plan, skilja ut det ena från det andra och än värre är det i praktiken. Inte minst gäller det många av de nya instrumenten, exempelvis optioner och terminer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Reavinster är gamla vinster, och det skapar ett tydligt problem när hushåll flyttar till andra länder. Vid definitiv utflyttning släpper normalt Sverige alla beskattningsanspråk på framtida inkomster. Men på reavinster som uppkommit under Sverige- tiden försöker vi, fullt logiskt, behålla det (logiken brister dock när utflyttare beskattas för vinster på svenska aktier som de köpt efter utflyttningen eller vilkas värdestegring är hänförlig till tid efter utflyttningen). Det är ett krångligt och mycket svårkontrollerat system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Skatter och portföljval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Enligt ekonomisk teori påverkas sparandet, såväl till volym som i portföljsammansättning, av skatterna. Det finns en rad problem med beskattning av portföljinvesteringar i en öppen ekonomi. I en underlagsrapport till utredningen, författad av Guttorm Schjelderup, beskrivs några av dessa problemställningar.&lt;SPAN class="ft31"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Rapporten studerar empiriska resultat för beskattningens på- verkan på portföljvalet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;En generell slutsats är att direktinvesteringar och investeringar i realt kapital inte är lika känsliga för beskattning som port- följinvesteringar dvs. finansiellt kapital. De flesta länder be- skattar sina invånare för sina inkomster oavsett varifrån de kommer, dvs. enligt den s.k. bosättningsprincipen. Problem att fullfölja beskattningen enligt dessa principer kan resultera i att samma tillgångar beskattas olika beroende på var ägaren placerar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det finns klara empiriska bevis för att hushållens portfölj- sammansättning påverkas av avkastningen efter skatt. Detta studerades i Sverige bl.a. i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och slutsatsen var att sammansättningen på hushållens sparande påverkas starkt av skatten på de olika alternativen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Däremot finner man inte lika klara empiriska samband mellan skatter och hushållens totala sparandevolym.&lt;SPAN class="ft31"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;I Nederländerna har man funnit empiriska belägg för att högre marginalskatter har ett samband med högre risktagande. Detta kan tolkas som hög skatt på sparande faktiskt uppmuntrar ett större risktagande. Detta stämmer helt med teorin och beror på att skatt minskar risken. Risk uppstår ju därför att den framtida avkastningen är osäker tänkbara utfall kan variera mycket. Men skatten minskar faktiskt variationerna – och därmed risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Det är sannolikt så att investerare föredrar att göra inves- teringar genom finansiella aktörer på marknaden snarare än att göra investeringarna direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;”International Capital Mobility and the Taxation of Portfolio Investments”, Swedish Economic Policy Review, Vol. 9, No. 1, 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Se SOU 1995:104, Bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Se SOU 1995:104, Bilaga 1 och B.D. Bernheim, ”Taxation and saving” in Handbook of Public Economics.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Handel med tillgångar påverkas av förändringar i skatteregler och specifikt marginella skattesatser. Även på detta område finns empi- riska belägg för Sveriges del. Vid införandet av en transaktionsskatt på börsen 1993 föll omsättningen, efter skatten avskaffats så steg den igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft25"&gt;Skatt på fondsparande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Sverige strävar efter att upprätthålla principen om skattemässig neutralitet mellan hushållens direkta och indirekta sparande. Sålunda ska det t.ex. inte vara skattemässigt fördelaktigare att spara i aktiefonder än att direktäga sina aktier. Men som Gunnar Forsling visat i en PM till utredningen, sker detta till priset av internationellt avvikande skatteregler för värdepappersfonder.&lt;SPAN class="ft31"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I kombination med den ökande internationaliseringen av kapitalmarknaden med- för detta att den finansiella sektorn utsätts för hård konkurrens då bl.a. svenska hushåll får incitament att placera i utlandsregistrerade värdepappersfonder. Konkurrenssituationen medför även att svenska fondbolag registrerar fonder i länder med förmånligare beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Svenskregistrerade värdepappersfonder är befriade från reavinst- skatt men påförs i stället en schablonintäkt om 1,5 procent av fondvärdet. Därutöver är fondernas mottagna räntor och utdel- ningar skattepliktiga medan utbetalda räntor och utdelningar är avdragsgilla. Detta gör att fonderna ”vidareutdelar” mottagna räntor och utdelningar till andelsägarna. I praktiken betalar vanligt- vis andelsägarna skatt på räntan och utdelningen och fonden återinvesterar återstoden. Denna typ av avskattning förekommer normalt inte i utländska fonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Den högre skattebelastningen av svenskregistrerade värde- pappersfonder ger incitament att placera i utländska fonder eller i svenska utlandsregistrerade fonder. Sverige kan naturligtvis inte lösa denna olikformighet genom att skattebelägga också utländska fonder på motsvarande sätt. Däremot är det åtminstone tekniskt möjligt att belägga de hushåll som sparar i utländska fonder ned en kompensatorisk skatt. Men den typen av lösningar anser vanligtvis EU vara otillåten eftersom den lägger en särskild skatt på gräns- överskridande förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 2: Gunnar Forsling, ”Värdepappersfonders internationella konkurrenssituation”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Det raka sättet att uppnå eftersträvade likformigheten både mellan direkt och indirekt sparande och mellan svenska och ut- ländska fonder vore att skattebelägga hushållen i stället för fonder- na. Skatten är ju, i ekonomisk mening, en skatt på hushållens kapitalavkastning och inte på företagsvinster. Skatten kan definie- ras på samma sätt som idag och svenska fonder bör få skyldighet att inbetala preliminärskatt, på samma sätt som redan gäller för t.ex. bankräntor. Därmed kommer sannolikt flertalet sparare i svenska fonder inte att märka någon skillnad. En annan fördel med denna lösning är att även svenska skattebefriade institutioner och utländska skattskyldiga, som fondsparar i Sverige, blir rätt be- skattade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft25"&gt;Derivat kan ge olikformig beskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft1"&gt;Det kan uppstå problem med identifiering av inkomster som uppkommer via s.k. derivat, t.ex. optioner, swappar och terminer. Dessa problem behandlas också av Schjelderup.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Derivat ger skattebetalaren möjlighet att välja mellan att göra den verkliga transaktionen vid anskaffandet eller försäljningen av en tillgång eller att göra den ”syntetiska” versionen av samma affär med hjälp av derivat. Om beskattningen skiljer mellan de olika instrumenten och uppläggen uppstår möjlighet till skattearbitrage och det kommer att konstrueras skatteeffektiva portföljer. I de flesta länder beskattas exempelvis utdelningar och royalties med en källskatt, men via en ”syntetisk” affär kan inkomsterna omvandlas så de inte längre omfattas av källbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För att lösa upp dessa skillnader måste länderna se till att inkomst från portföljinvesteringar beskattas på samma sätt samt att utgifter ges fullt avdrag. Schjelderup m.fl. antyder dessutom att all värdestegring och värdeminskning borde beskattas direkt. För att undvika de stora likviditetsproblem som kan uppstå med ett sådant system, speciellt för hushållen, så föreslår man ett system med imputerade (tillskrivna) inkomster i nivå med en riskfri ränte- inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Fördelningen mellan skatt på arbete och kapital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;I den stora skattereformen 1990 91 var en av ambitionerna att åstadkomma en likformighet i beskattningen mellan arbets- och kapitalinkomster. Där framhölls tre fördelar med en sådan lik- formighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Likformighet är en förutsättning för rationella ekonomiska beslut. Ur kostnadssynpunkt är arbete och kapital de två helt dominerande produktionsfaktorerna. För att optimera produk- tion och tillväxt är det viktigt att produktionssystemet gör riktiga avvägningar av hur mycket kapital respektive arbete som ska användas. Denna avvägning påverkas naturligtvis av pris- relationen dem emellan. Påtagliga skillnader i beskattningen kan snedvrida prisrelationen och därmed också ge en icke- optimal produktionsfaktoranvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Likformighet gör inkomstomvandling ointressant. Det finns inga ekonomiska definitioner som exakt kan skilja ut vad som, i produktionsledet, är det ekonomiska resultatet av arbets- insatserna respektive av kapitalinsatsen. Om t.ex. kapitalavkast- ning är lägre beskattad än arbete skapas ett intresse att betala ut ersättning – även för arbetsinsatserna – i form av ränta eller utdelning. I företag där ägaren och löntagaren är helt skilda personer skapas dock inga stora problem p.g.a. detta. Men däremot i fåpersonersägda företag där ägaren också arbetar i företaget. Med lägre kapitalbeskattning och i frånvaro av begränsningsregler skulle naturligtvis ägaren ta ut all sin ersätt- ning, både för sin insats av arbete och av kapital, i form av utdelning. Och löntagaren som har möjlighet att ”sätta sitt arbete på bolag” skulle helt kunna undslippa den högre arbets- inkomstbeskattningen. Med exakt likformighet i beskattning försvinner dessa incitament till inkomstomvandling. Därmed kan man undvika ett mycket svårt problem i skattesystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Likformighet är också ett fördelningspolitiskt argument. Att beskatta inkomster från arbete och kapital lika hårt betraktas av många som både rimligt och rättvist och en sådan princip har god legitimitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Att likformighet ger stabila skatteintäkter är ett fjärde argument, som dock inte angavs i skattereformen. Över konjunkturcykeln, men även över längre perioder, varierar den andel av BNP som tillfaller löntagarna respektive kapitalägarna. Vid stora skillnader i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;beskattningen dem emellan skulle de samlade skatteinkomsterna, räknat som andel av BNP, komma att variera extra mycket. Lik- formighet mellan skatt på arbete och på kapital gör alltså att skatte- intäkterna närmare följer BNP:s utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det finns alltså mycket starka argument för att åstadkomma denna likformighet, eller åtminstone undvika alltför stor olikfor- mighet. Men tillsammans med alla andra krav som skattesystemet ska uppfylla är det inte så enkelt som det kan låta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Först måste man inse att likformigheten måste gälla såväl i den första skattestationen, produktionsbeskattningen, som i den andra, inkomstbeskattningen i hushållen. Den tredje stationen, konsum- tionsbeskattningen, är oberoende av hur inkomsterna intjänats och därmed självklart likformig med avseende på kapital- och arbets- inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Likformighet i första ledet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Skattereformen löste det första likformighetsproblemet i produk- tionen, genom att belasta både löner och vinster med en marginal- beskattning på cirka 30 procent, lönerna med arbetsgivaravgiften och vinsterna med bolagsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;I botten, upp till 7,5 basbelopp, finns dock ingen reell lik- formighet. Där bygger arbetsgivaravgifterna upp individuella rättig- heter i form av pensioner, sjukförsäkringar o.d., vilket inte bolags- skatten gör. Därför har företagaren ett intresse att i första hand, upp till cirka 7,5 basbelopp, ta ut sin inkomst i form av lön. Det ansågs dock inte vara vare sig ekonomiskt eller fördelningspolitiskt fel att aktiva företagare fick samma möjligheter att bygga upp dessa försäkringsförmåner som löntagarna. Det skapar inte heller något som helst incitament att ”sätta sitt arbete på bolag”. Det väsentliga ur likformighetssynpunkt är att marginalbeskattningen ovanför förmånstaket, 7,5 basbelopp, är ungefär lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Efter skattereformen har såväl arbetsgivaravgiften som bolags- skattesatsen sänkts och andra skattelättnader har införts för mindre och fåpersonersägda företag. Men man kan ändå hävda att den approximativa likformigheten i stort sett består. Ersättning som utbetalas från företagen dels till löntagarna och dels till kapital- ägarna är så pass likformigt beskattade i företaget att det inte skapar några allvarliga problem med inkomstomvandling – och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning? SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;sannolikt inte heller med orationella ekonomiska beslut och fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Som behandlades tidigare är det dock inte rimligt att i företagen likabehandla räntan – dvs. den ersättning som går till dem som lånat ut pengar till företaget. Denna är ju helt obeskattad i produk- tionsledet. Men i skattesystemet är det dock avsevärt lättare att reglera vad som ska anses vara en godtagbar ränta än vilka vinster eller &lt;NOBR&gt;VD-löner&lt;/NOBR&gt; som ska anses orimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Likformighet i andra ledet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft1"&gt;De riktigt allvarliga svårigheterna att åstadkomma skattemässig likformighet mellan arbete och kapital uppkommer i nästa beskatt- ningsled inkomstbeskattningen av hushållen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;En till synes enkel teknisk lösning på detta problem kan tyckas vara att lägga ihop de bägge inkomsttyperna och sedan beskatta den sammanlagda inkomsten. Den tekniken används också i flertalet utomnordiska länder. Också Sverige använde den före skatte- reformen. Men i praktisk tillämpning uppnåddes dock långt ifrån likformighet, varken i Sverige eller i något annat land. Innan inkomsterna lades samman, utsattes kapitalinkomsterna för olika typer av reduktioner. En del undantogs, andra redovisade till hälften, osv. Skälen till dessa undantag och reduktioner var huvud- sakligen tre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft1"&gt;För det första har arbetsinkomster hög marginalskatt, ofta 50 procent eller högre. Om den tillämpas på den nominella kapital- inkomsten, blir den reala kapitalinkomsten efter skatt mycket låg, ganska ofta t.o.m. negativ. Detta är ett problem som naturligtvis är särskilt allvarligt vid hög inflation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;För det andra beskattas värdestegringsvinster endast vid rea- lisering. Därmed kommer en hög marginalbeskattning att skapa kraftiga inlåsningseffekter, som bidrar till en orationell kapital- användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;För det tredje blir, p.g.a. den höga marginalskatten, den reala lånekostnaden efter skatt mycket låg, ganska ofta t.o.m. negativ. Det ger, förutom orationell kapitalanvändning, bl.a. den effekten att höginkomsttagare bor billigare i villor och bostadsrätter än låginkomsttagare. Detta p.g.a. progressiviteten i skatteskalan för arbetsinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;I praktiken har det alltså visat sig omöjligt att, med denna sammanläggningsmetod, låta alla typer av kapitalinkomster och ränteutgifter utsättas för en och samma marginalbeskattning. Med olika marginalskatt för olika kapitalinkomster och kapitalutgifter uppstår s.k. skattearbitrage – dvs. manipulativa men fullt legala metoder som ger närapå obegränsad möjlighet att reducera skatten på kapitalinkomster. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; formligen exploderade dessa företeelser i Sverige. För att eliminera möjligheterna till skatte- arbitrage måste man mycket konsekvent genomföra en strikt lik- formighet för alla typer av kapitalinkomster och kapitalavgifter (ränteutgifter och reaförluster). Därför valde man i skattereformen att beskatta kapital efter en egen skala där inkomster beskattas med 30 procent från första till sista intjänade kronan. (Den blev dock inte &lt;NOBR&gt;100-procentigt&lt;/NOBR&gt; konsekvent bl.a. pensionssparande och rea- vinster på den egna bostaden är lägre beskattade och det finns också vissa begränsningar i avdragsrätten för kapitalutgifter.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Hur hantera olikformighet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;När man väljer denna &lt;SPAN class="ft2"&gt;duala &lt;/SPAN&gt;beskattningsmodell försvinner också möjligheten att uppnå likformighet med skatten på arbets- inkomsten. I alla fall så länge som arbetsinkomsterna är progressivt beskattade. Den av skattereformen valda &lt;NOBR&gt;30-procentiga&lt;/NOBR&gt; kapital- inkomstbeskattningen stämmer tämligen väl med skatten på arbete upp till den s.k. brytpunkten.&lt;SPAN class="ft31"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I det inkomstskikt där man enbart betalar kommunalskatt finns inga allvarliga likformighetsproblem. Men däröver, där arbetsinkomsten också beläggs med 20 25 pro- cent statlig skatt, finns en kraftig olikformighet. Nettoinkomsten av en krona kapitalinkomst blir 40 50 procent högre än av en krona arbetsinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;I frånvaro av något regelverk som förhindrar det, skulle det vara lönsamt för fåpersonersägda företag välja att tillgodogöra sig alla inkomster överstigande 300 000 kronor i form av utdelningar. Denna kategori av inkomsttagare skulle alltså inte behöva vid- kännas den progressiva statliga inkomstskatten. Sannolikt skulle också flertalet löntagare med inkomster väsentligt över 300 000, som har möjlighet att sätta sitt arbete på ett bolag, med tiden också göra det. Skattevinsten för en person som tjänar 1 miljon om året skulle bli cirka 150 000 kronor. I längden går det inte att upprätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;En inkomst på knappt 300 000 kronor år 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;hålla ett system där höga arbetsinkomster beskattas så olika, endast beroende på om de utförs i eget bolag eller som anställd. Det bryter alltför mycket både mot rättviseprinciper och ekonomisk rationa- litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft1"&gt;Det är också orsaken till våra s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-regler&lt;/NOBR&gt; som begränsar möjligheterna för fåpersonersägda företag där ägaren arbetar att tillgodogöra sig inkomster via kapitalbeskattningen. Det är en ganska besvärlig och krånglig lagstiftning som också ger visst utrymme för kringgående. Men den lyckas ändå hålla denna typ av rörlighet mellan arbets- och kapitalbeskattning på en rimligt låg nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;De skattevillkor som gäller för &lt;NOBR&gt;3:12-bolagen&lt;/NOBR&gt; är enligt vår be- dömning från investeringssynpunkt marginellt fördelaktigare än övriga bolags. Analysen utgår från att &lt;NOBR&gt;3:12-bolagen,&lt;/NOBR&gt; jämfört med andra bolag, har lägre skatt vid normalavkastning men i gengäld högre marginalbeskattning av vinsten. Men investeringsbeslut fattas under osäkerhet. Denna osäkerhetsrisk motiverar ett förhöjt vinstkrav. Den högre marginalskatten reducerar dock risken och därmed också en motsvarande förhöjning av vinstkravet.&lt;SPAN class="ft31"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Slutsatsen blir att med den valda särbeskattningsmodellen och progressivt beskattade arbetsinkomster, går det inte att uppnå lik- formighet mellan kapital och arbete. Vidare kräver olikformigheten en lagstiftning av den typ som &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Vilka huvudalternativ finns då att minska olikformigheten? Eftersom progressiviteten helt och hållet motiveras av fördelnings- skäl bör alternativen mätas mot fördelningspolitiska vinster/för- luster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Höj kapitalinkomstskatten. &lt;/SPAN&gt;Åtgärden har en positiv fördel- ningseffekt. Men alla de skäl som låg till grund för att överge de höga marginalskatter på kapitalinkomster, som sammanlägg- ningsmodellen medförde, kvarstår. Inflationsargumentet har dock mindre tyngd i dag. Men å andra sidan är risken för legal och illegal utflyttning av kapitalinkomster avsevärt större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Sänk den statliga skattesatsen. &lt;/SPAN&gt;Här försvinner naturligtvis fördel- ningseffekten i samma takt som skattesatsen sänks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Ge pensionsrättigheter och/eller andra försäkringsförmåner även för löneandelar över 7,5 basbelopp. &lt;SPAN class="ft1"&gt;Det skulle innebära att även för dessa löneandelar skulle beskattningen i produktionsledet vara fördelaktigare än vinstbeskattningen – vilket i viss mån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;”Beskattning av småföretagare”, SOU 2002:52, Del 2, Bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td247"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td248"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p631 ft1"&gt;kunde kompensera den ofördelaktigare beskattningen i hus- hållsledet. Åtgärden, som stärker den generella välfärdspoli- tiken, har både positiva och negativa fördelningseffekter. Om det ena eller andra ska anses överväga är snarast en värde- ringsfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Svenskt sparande volym och struktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;Sparandet påverkas inte bara av skatter utan också av många andra faktorer. Pensionssystemets omfattning och utformning, den offentliga sektorns budgetsituation och ålderspyramidens utseende är tre andra, mycket betydelsefulla faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft1"&gt;Har vi då för lite, lagom eller för mycket sparande i Sverige? Har Sverige en bra struktur på sparandet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Ska man uppnå sparandebalans i världen krävs att varje land, i alla fall på lång sikt, sparar tillräckligt för att täcka sina investeringar, dvs. har en utveckling av bytesbalansen där över- och underskott på lång sikt tar ut varandra. Sverige har sedan mitten av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; haft ett strukturellt överskott i sin bytesbalans. Överskottet har varje år sedan 1995 legat mellan tre och fyra procent av BNP. Sett på det sättet har alltså Sverige ett långsiktigt lite för högt sparande. Men om man tar hänsyn till att vi under tidigare perioder haft under- skott och att vi har stora åldersgrupper som nu är på väg in i pensionsåldern, bör vi nu under en mellanperiod ha överskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Det finns ingen säker metod att avgöra om nuvarande överskott är lämpligt stort eller inte, där kan man ha olika mening. Men det finns å andra sidan inga uppenbara omständigheter som talar för att sparandet i Sverige skulle vara i någon allvarlig obalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;När det gäller strukturen på det svenska sparandet rör den mest övergripande profilen fördelningen mellan sparande i riskkapital och annat, främst olika former av räntesparande. Eftersom skill- naden i avkastningen, åtminstone historiskt sett, har varit så stor mellan dessa olika former kan en obalans härvidlag på lång sikt påverka Sveriges nationalinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p12 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning? SOU 2002:47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 5.4 &lt;/SPAN&gt;Sveriges ställning gentemot utlandet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Ställning dec 2001, mdr kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Svenska tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td276"&gt;&lt;P class="p13 ft65"&gt;Utländska tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;Svenska netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td274"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;i utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td276"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p13 ft56"&gt;tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td277"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td278"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td279"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;1 308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-867&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Portföljinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;1 474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p681 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-702&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;Därav aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;1 070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-816&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;Därav räntebärande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-956&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Finansiella derivat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-151&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Övriga investeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;734&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-369&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;Därav handelskrediter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-58&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;Därav lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-453&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Valutareserv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft56"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td276"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft56"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td274"&gt;&lt;P class="p30 ft55"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td275"&gt;&lt;P class="p679 ft55"&gt;3 839&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td276"&gt;&lt;P class="p386 ft55"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; 297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p680 ft55"&gt;&lt;NOBR&gt;-458&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td277"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td278"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td279"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksbank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Riskkapitaltillgångar i utlandet har två huvudsakliga former. Dels direktinvesteringar, som utgörs av svenska företags tillgångar i form av dotterbolag och liknande. Dels portföljaktier, som utgörs av de svenska hushållens, institutionernas och företagens innehav av utländska börsaktier och liknande. Av tabell 5.4 framgår att för båda kategorierna gäller att Sverige äger mer i utlandet, än vad utlandet äger i Sverige. Det betyder alltså att vi äger mer än det samlade värdet av allt riskkapital som finns i de svenska företagen, knappt 700 miljarder mer (det är sannolikt en påtaglig under- skattning därför att direktinvesteringstillgångarna är kraftigt undervärderade i statistiken). Övriga tillgångar, huvudsakligen räntebärande, har den motsatta positionen. Här har vi en negativ balans gentemot utlandet på mer än 1 000 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;Sammantaget ger detta ett intryck av att det svenska ekonomisk- politiska systemet verkar favorisera ett, i förhållande till omvärlden, relativt högt risktagande i sparandet. Vilken roll skattesystemet spelar i sammanhanget går inte att avgöra. Men den övergripande strukturen ger i alla fall ingen signal till att ändra beskattningen av sparandet i en riktning som skulle stimulera till ökat risktagande i sparandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Ovanstående avser hela den svenska ekonomin, alltså samtliga ägarkategorier. Av särskilt intresse ur beskattningssynpunkt, är hushållens och deras ägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p682 ft16"&gt;SOU 2002:47 Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 5.5. &lt;/SPAN&gt;Hushållens förmögenhet 2001&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p331 ft56"&gt;Av fi tillg, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p247 ft56"&gt;Av tot tillg %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td116"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Noterade aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;14,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Övriga aktier, andelar, insats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;11,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;7,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Aktiefonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;8,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Övriga fonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Livförs, trad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;17,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;10,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Livförs, unit link&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Pensionsförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;11,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Övriga fi tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;958&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;26,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;15,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Summa fi tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;3 590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;100,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;59,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;2 470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;68,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;40,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Totala tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;6 060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;168,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;100,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Skulder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td280"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;1 248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td150"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;34,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;20,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Finansräkenskaperna samt egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft1"&gt;Hushållens likvida tillgångar i form av kontanter, banktillgodo- havanden o.d. utgör endast cirka en sjättedel av de totala till- gångarna. De stora förmögenhetsmassorna utgörs dels av eget ägda bostäder, dels av aktier, fonder och försäkringssparande. Skuldsätt- ningsgraden uppgår till 20 procent och torde i stor utsträckning vara förbunden med bostadsägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft1"&gt;Om man skall få en bild av fördelningen mellan aktietillgångar och övriga finansiella tillgångar, huvudsakligen räntetillgångar, måste man dela upp fond- och försäkringsägandet. Här har tills vidare schablonmässigt antagits att övriga fonder och försäkringar innehåller 50 procent aktier (utgår man från försäkringsbolagens och ”övriga finansiella bolags” genomsnittliga innehav kommer man något högre).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 5.6. &lt;/SPAN&gt;Hushållens direkta och indirekta ägande av finansiella tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;Av fi tillg, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td283"&gt;&lt;P class="p295 ft65"&gt;Av tot tillg %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td284"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td285"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td286"&gt;&lt;P class="p13 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Direkt ägda marknadsaktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;14,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft65"&gt;Direkt ägda onoterade aktier, andelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;11,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;7,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Indirekt ägda marknadsaktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;1 010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;28,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;16,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Summa aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;1 938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;54,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;32,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Direkt ägda räntetillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;958&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;26,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;15,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Indirekt ägda räntetillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;19,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;11,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td281"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Summa räntor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td282"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;1 652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;46,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;27,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td284"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Summa fi tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td285"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;3 590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td280"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;100,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td286"&gt;&lt;P class="p361 ft56"&gt;59,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Finansräkenskaperna samt egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft1"&gt;Hushållen har alltså något mer än hälften av sina finansiella till- gångar placerade i aktier (i redovisningen ingår även ideella organisationer). Anmärkningsvärt är måhända också att av de marknadsnoterade aktierna ägs två tredjedelar indirekt via fonder och försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Det finns endast två kategorier av slutliga ägare. Vid sidan av hushållen och hushållens ideella organisationer är den andra slutliga ägarkategorin den offentliga sektorn. Finansiella företag, invest- mentbolag men även övriga &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag utgör inter- mediära ägare och samtliga av deras tillgångar ägs slutligt av hushåll, ideella organisationer samt staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p682 ft16"&gt;SOU 2002:47 Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 5.7. &lt;/SPAN&gt;Slutliga svenska ägare, dec 2001, mdr kr&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;Hushåll +&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p691 ft56"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td290"&gt;&lt;P class="p459 ft56"&gt;sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p381 ft56"&gt;ideella org&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td236"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td207"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;privat, %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Finansiella tillgångar, totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td288"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;1 765&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;3 590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p691 ft56"&gt;5 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Aktier o andra ägarandelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;714&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p604 ft56"&gt;1 642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p692 ft56"&gt;Därav aktier, noterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p604 ft56"&gt;956&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Fondandelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p604 ft56"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p692 ft56"&gt;Därav aktietillg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p691 ft56"&gt;388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Försäkringssparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;1 235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p604 ft56"&gt;1 235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p692 ft56"&gt;Därav aktietillg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p684 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p691 ft56"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Skulder, totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td288"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;1 760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;1 248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p604 ft56"&gt;3 008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p21 ft56"&gt;Direkt o indirekta aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p685 ft56"&gt;1 887&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p604 ft56"&gt;2 647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p370 ft56"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB och Finansräkenskaperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft1"&gt;En uppställning av det slutliga ägandet visar att hushållen står för 70 procent av det totala aktieägandet av svenska aktörer. När det gäller direktägda, marknadsnoterade aktier är dock de offentliga och privata sektorerna någorlunda jämnstora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;Likformighet i beskattningen är särskilt angelägen inom kapital- beskattningens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft1"&gt;Den svenska kapitalmarknaden är i hög grad integrerad med den internationella och blir än mer integrerad i framtiden. Svensk kapitalbeskattning bör utformas utifrån denna förutsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft1"&gt;Sverige bör ha en bolagsbeskattning som är internationellt konkurrenskraftig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft1"&gt;Den olikformighet som finns mellan hur vinster och räntor beskattas i företagen är visserligen ur strikt ekonomisk synpunkt olycklig, men bör av andra skäl inte avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft1"&gt;Avräkningssystem, där hushållen får tillgodoräkna sig den skatt som är betald i svenska bolag, har inga sådana fördelar att de bör införas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft4"&gt;Kapitalbeskattningen i hushållen har sina största problem i samband med uppskjuten skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft1"&gt;Den skatt som svenska värdepappersfonder betalar på fond- andelarnas avkastning bör flyttas över och i stället belasta hus-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig kapitalbeskattning?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;hållen. Den skatt som fonderna i dag betalar ska de även framledes inleverera till staten, men då i form av preliminär skatteinbetalning för hushållens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Olikformigheten i beskattningen av arbete och kapital skapar allvarliga spänningar redan på nuvarande nivå. Eventuella sänk- ningar av kapitalinkomstskatter ökar dessa spänningar. En höjning av taken i socialförsäkringssystemen minskar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;De skattevillkor som gäller för &lt;NOBR&gt;3:12-bolagen&lt;/NOBR&gt; är enligt vår be- dömning från investeringssynpunkt marginellt fördelaktigare än övriga bolags. Regelverket är dock mer komplicerat för dessa bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Internationella hänsyn och olika former av gränsöverskridande förfarande talar för en sänkning av skattesatsen på hushållens kapitalavkastning. Problem med inkomstomvandling och för- delningspolitiska skäl talar för en höjning. Skattesatsen måste bli en kompromiss mellan dessa hänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Så länge problemen med illegala gränsöverskridande förfaranden inte påtagligt växer i volym finns inga övertygande skäl att ändra skattesatsen på hushållens kapitalinkomster. En fortgående interna- tionalisering av den svenska kapitalmarkanden, med särskild be- toning på ett eventuellt &lt;NOBR&gt;EMU-deltagande,&lt;/NOBR&gt; talar för en framtida skärpt problematik. Samarbetet inom EU, med sparandedirektiv och andra initiativ, talar i motsatt riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Utredningen har inte funnit något i den övergripande strukturen på sparande och förmögenheter som pekar på allvarliga sned- vridningar från skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;P class="p699 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft1"&gt;När hushållen använder sina disponibla inkomster till konsumtion beläggs de med indirekta skatter i form av moms och punktskatter. Hur mycket skatt som utgår avgörs av vad och var man kon- sumerar. Däremot har det ingen betydelse hur hushållet intjänat pengarna och hur de tidigare är skattade i de två första skatte- stationerna. Därmed är konsumtionsbeskattningen helt frikopplad från inkomstsidans (produktionsinkomster och hushållsinkomster) beskattning och kan behandlas helt separat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;I grund och botten finns samma typ av argument för lik- formighet vid beskattning på konsumtionsområdet som vid beskattning av produktions- och hushållsinkomster. För att inte snedvrida ekonomiskt rationella konsumtionsbeslut ska skatte- systemet förhålla sig neutralt och belasta alla varor och tjänster med procentuellt lika stor skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Problemet är dock att denna grundläggande princip måste förses med några viktiga undantag av såväl teoretisk som praktisk natur. För att börja med de praktiska så finns åtminstone två viktiga och ett något mindre viktigt undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Hushållens egen produktion går inte att skattebelägga, den är för övrigt undantagen från skatt i alla tre beskattningsled. Det är självfallet såväl praktiskt som ur legitimitetssynpunkt omöjligt att beskatta den produktion och konsumtion som sker när vi i hus- hållen städar, lagar mat eller tapetserar. Men i skatteekonomisk mening innebär det ett skattegynnande som medför en påtaglig snedvridning av hushållens produktions- och konsumtionsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För att en konsument alltid ska fatta beslut som leder till optimal resursanvändning i produktionen bör alla hennes konsumtions- alternativ vara likvärdigt momsbelagda, dvs. även konsumtion i utlandet borde vara belagda med hemlandets moms. Det är också en praktisk omöjlighet. Vissa typer av tjänster, exempelvis finan- siella tjänster, går i praktiken inte heller att momsbelägga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft1"&gt;Så över till några teoretiskt motiverade orsaker till varför man ska göra avsteg från likformigheten. Det existerar nämligen något som ekonomer kallar &lt;SPAN class="ft2"&gt;externa effekter. &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att alla kost- nader och/eller intäkter, som produktion och konsumtion av varor/tjänster medför, inte är inbakade i marknadspriset. Negativa effekter på miljön är typexempel på detta. Men det finns också positiva externa effekter. Som motiv för lägre moms på dags- tidningar och kultur används att de gynnar demokratin. Ett argu- ment för lägre skatt på förebyggande vård kan vara att det minskar sjukvårdskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Det kan också finnas fördelningspolitiska skäl. Så kallad lyxskatt på viss konsumtion och sänkt moms på mat har motiverats med detta skäl. Också folkhälsoskäl åberopas ibland, framför allt som skäl för höga skatter på alkohol och tobak. De är dock ofta svåra att skilja från externa effekter som kan minska vård- och omsorgs- kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Det är alltså alldeles uppenbart att det varken är möjligt eller ekonomiskt eftersträvansvärt att uppnå ens en approximativ lik- formig beskattning på konsumtionsområdet. I detta läge, när man måste göra väsentliga avvikelser från likformigheten, erbjuder den ekonomiska vetenskapen en alternativ princip nämligen den om &lt;SPAN class="ft2"&gt;optimal beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Teorin om optimal beskattning går i korthet ut på att den indirekta beskattningen på en vara eller tjänst bör sättas i omvänd proportion till dess priskänslighet. Det innebär att om en vara eller tjänst har låg priskänslighet, dvs. hushållen köper nästan lika mycket av den även om priset höjs, då bör man beskatta denna relativt mycket. Däremot ska man ha låg skatt på varor/tjänster där konsumtionsvolymen reagerar starkt på prisändringar. Grund- tanken är naturligtvis att skatten så lite som möjligt ska störa hus- hållens konsumtionsval, eller rättare sagt, skatten ska anpassas så att den för varje vara eller tjänst påverkar konsumtionsvolymen ungefär lika mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Teorin är dock behäftad med en avgörande svaghet – dess empiri. Det är nämligen inte möjligt att entydigt fastställa stabila värden för varors och tjänsters priskänslighet. Bl.a. är det ofta stor skillnad om man mäter hushållens reaktion strax efter prisändringar eller väntar ett antal år. Exempelvis hushållens bostadskonsumtion är på kort sikt bland den mest okänsliga för prisändringar, men visar sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta resonemang utvecklas i bilaga 1 till Tjänstebeskattningsutredningen, SOU 1997:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;på lång sikt tillhöra den mest känsliga konsumtionen. Alkohol och tobak är varor som brukar uppvisa motsatt mönster. Pris- känsligheten ändras också över tiden i takt med att varu- och tjänsteutbudet förändras och i takt med att prisrelationerna för- ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Dessa omständigheter gör att det inte är möjligt att detalj- utforma den indirekta beskattningen utifrån teorin om optimal beskattning. Om man däremot finner varu- eller tjänsteområden som bedöms att, stabilt och långsiktigt, påtagligt avvika från den genomsnittliga priskänsligheten kan man överväga att anpassa skatten uppåt respektive nedåt. Det uppstår dock en viktig skillnad när priskänsligheten talar för en sänkning respektive höjning av skatten. Om man genom att sänka den indirekta skatten på ett varu- eller tjänsteområde kan bidra till bättre konsumtionsval hos hushållen är det naturligtvis ett plusvärde. Men bortfallet av skatteintäkten kräver att man höjer någon annan skatt. Det innebär ett minusvärde – och denna måste väga lättare för att totaleffekten ska bli positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;Innan man av detta skäl sänker en konsumtionsskatt bör man alltså ha identifierat en motvägande skattehöjning som har mindre störande effekter på ekonomiskt beslutsfattande. Härvidlag brukar det inte finnas så gott om kandidater. Det enklaste testet är att pröva om en parallell uppjustering av alla övriga indirekta skatter ger en totalpositiv effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;För prisokänsliga varu- och tjänster gäller snarast det motsatta. En skattehöjning kan innebära en positiv effekt i form av ett rationellare konsumtionsval. Men dessutom kan den ökade skatte- intäkt som uppkommer användas till att minska andra skatter och deras störande effekt på ekonomiska beslut. Ett sådant synsätt kan också ligga till grund för en rimlig avvägning mellan de två prin- ciperna likformighet och optimal beskattning. Slutsatserna blir:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Så länge det inte föreligger erfarenhetsmässigt och/eller teo- retiskt stabila argument för väsentligt avvikande priskänslighet bör likformighet gälla, dvs. full momsbeskattning ska utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Nedsättning av momssatsen p.g.a. priskänslighetsskäl bör tillämpas med stor restriktivitet, därför att det i princip förutsätter en höjning av den generella momssatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Punktskatter ovanpå momsen för prisokänsliga varu- och tjänsteområden kan bidra till att hålla nere den allmänna moms- satsen, och bör därför inte beläggas med samma restriktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft1"&gt;som momsreduktionerna. Om punktskatterna dessutom har positiva externa effekter finns vanligtvis övervägande skäl för att införa dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft1"&gt;Som praktiska åskådningsexempel på detta resonemang kan vi ta energi- och livsmedelsbeskattningen (även om deras avvikande beskattning inte har &lt;NOBR&gt;optimal-beskattningsprincipen&lt;/NOBR&gt; som huvud- argument). Att ersätta punktbeskattningen på energiområdet skulle kräva en höjning av det allmänna momspåslaget från 25 till cirka 33 procent. Frågan blir då om det skulle innebära att produktions- och konsumtionsbeslut i den svenska ekonomin skulle bli rationellare av en sådan förändring. På motsvarande sätt blir frågan om, å ena sidan ett slopande av momsnedsättningen på mat och, å andra sidan en sänkning av den allmänna momssatsen till cirka 23 procent skulle ge positiva totaleffekter på den ekonomiska rationaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft1"&gt;Det finns tyvärr inga exakta svar på dessa frågor. Men sannolikt skulle flertalet sakkunniga bedömare svara nej på den första frågan och ja på den andra. Om vi alltså skulle göra avvägningen enbart mellan likformighets- och &lt;NOBR&gt;optimal-beskattningsprinciperna&lt;/NOBR&gt; bör vi behålla punktskatterna i energiområdet men slopa den särskilda matmomsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Olikformighet som protektionism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;Ett annat skäl för länder att ha en olikformig konsumtions- beskattning kan vara att gynna det egna landets företag. Det kan man göra genom att sätta låga skatter på konsumtionsområden där det egna landet har omfattande produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Det är t.ex. uppenbart att de stora vinproducerande länderna inom EU inte har någon punktskatt på vin medan t.ex. England och alla nordiska länder har det. Det är också vanligt att länder i viss mån anpassar sin beskattning av bilismen, beroende på om man har egen biltillverkning och vilken struktur den i så fall har. Man kan också tänka sig att ta ut höga punktskatter på varugrupper som huvudsakligen importeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;EU:s regelverk förbjuder dock i princip den typen av skatte- anpassningar. Det är emellertid inte alltid lätt att avgöra om en punktskatt eller momsnedsättning är orsakad av protektionistiska skäl eller av miljö- eller folkhälsoskäl. Sverige har redan tvingats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;ändra något på strukturen inom alkoholbeskattningens område. EU anser bl.a. att vi beskattade alkoholmängden på vin relativt sett för högt jämfört med skatter på andra alkoholhaltiga drycker. Däremot har EU ännu inte ansett att de vinproducerande länderna borde införa skatt på vin i proportion med hur de punktbeskattar den alkohol som finns i starksprit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;På sikt ska man nog räkna med att utrymmet för protek- tionistiskt betingade skatteavvikelser blir mindre och mindre inom EU. Detta gäller dock inte om protektionismen drabbar länder utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Ur ekonomisk synpunkt är det välmotiverat att motverka pro- tektionism i denna form. Sverige har heller inte något allvarligt att frukta från en sådan utveckling, varken från skattesynpunkt eller ur en samhällsekonomisk synpunkt. De anpassningar som kan bli nödvändiga är i ett vidare och långsiktigt perspektiv marginella. I detta sammanhang ska dock framhållas att EU:s syn på vissa av våra miljöbetingade skatter kan bli ett påtagligt problem, just därför att EU tycks betrakta dem som protektionistiska, vilket enligt utred- ningen är helt felaktigt.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Indirekt beskattning, gränshandel och skattekonkurrens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft1"&gt;Det är förvisso inget nytt i historien att människor har idkat handel över nationsgränser med huvudsakligt syfte att undvika beskatt- ning. I detta sammanhang finns de skatter i fokus, som påverkar varan eller tjänstens slutpris, dvs. det som brukar kallas indirekt beskattning. För Sveriges del handlar det om moms och punkt- skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;Men frågan hur statliga pålagor påverkar handeln över nations- gränserna blir naturligtvis extra aktuell i perioder när tullar sänks eller försvinner, gränskontroller upphör, valutor avregleras samt transport och transaktionskostnader sänks. Inom EU har allt detta hänt i stort sett samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;De vetenskapliga analyserna av gränshandel och skattekon- kurrens har på utredningens initiativ sammanställts av Michael Keen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Analyserna utgår från att det för varje land finns en ur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Denna fråga behandlas utförligare i kapitel 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;”Some International Issues in Commodity Taxation”, Swedish Economic Policy Review, Vol. 9, No. 1, 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;välfärdssynpunkt optimal nivå på konsumtionskatten, som skulle tillämpas om det inte fanns någon konkurrerande gränshandel. Jämfört med detta optimala läge innebär varje avvikelse en väl- färdsförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;När man släpper gränshandeln fri uppstår en skattekonkurrens- situation, där små och stora länder sannolikt kommer att bete sig olika. Små länder får starkare incitament att sänka konsum- tionsskatterna. Det beror på att den förlust av skatteintäkter man där gör från den egna befolkningens inhemska konsumtion, mycket väl kan uppvägas av den vinst man gör på ökad gränshandel som kommer från större grannländer. När det stora landet sänker skatten förlorar det förhållandevis mycket mer än det vinner via ökad gränshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Skattekonkurrens via gränshandel kommer därför sannolikt att leda till att alla inblandade länder kommer att ha lägre konsum- tionsskatter än om gränshandel inte fanns. Små länder kommer dock att ha kraftigare skattesatsreduktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft1"&gt;Det innebär välfärdsförluster för samtliga länder i form av icke- optimala skattesatser. För länder med högre skattesatser till- kommer ytterligare två förluster. Dels att man ”skänker bort” skatt till andra länder. Dels det samhällsekonomiska slöseri som åsamkas av de transport- och andra kostnader som den skattebetingade gränshandeln medför. Lågskatteländerna får dock en välfärdsmässig pluspost i form av att de tar hand om de ”bortskänkta” skatterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;Det väsentligaste resultatet är dock att det sammanlagda resul- tatet för alla inblandade länder blir negativt om skattekonkurrensen får verka fritt mellan länderna. Det öppnar för en situation där ett organiserat samarbete skulle kunna innebära fördelar för alla. Man bör komma överens om att bägge länderna höjer sina skatter så att de bägge kommer närmare sina optimala nivåer. Om man exem- pelvis kommer överens om att höja lika mycket kommer gräns- handeln att lämnas oförändrad. Det kan i förstone se ut som en neutral uppgörelse, som bägge kan komma överens om. Men det mindre landet (eg. det land som har lägre skatt) kommer att göra en dubbel vinst. Dels kommer det närmare sitt optimum. Dels ökar också den mängd skatt, som det andra landets medborgare betalar via det positiva gränshandelsnettot. För det större landet blir resultatet oklart. Vinsten är en mer optimal skattenivå men det motvägs av större skatteförluster via det negativa gränshandels- nettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;En neutral uppgörelse, där bägge vinner lika mycket, måste innebära att skatteskillnaden också minskas så mycket att skatte- vinsten respektive förlusten via gränshandeln kvarstår oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Keen genomför också i sin rapport några räkneexempel som belyser hur stora välfärdsvinsterna kan tänkas bli av ett samarbete mellan länderna som syftar till att minska skattekonkurrensen. Dessa exempel pekar mot att på varuområden där det finns en omfattande gränshandel som är betingad av skatteskillnader, finns möjligheter att göra välfärdsvinster. För Sveriges del är framför allt områden som alkohol och tobak, med en omfattande gränshandel, särskilt intressant. Här skulle det kunna handla om välfärdsvinster som kan beräknas till åtskilliga miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;En annan viktig slutsats av Keens analyser är att om Sverige sänker sina höga punktskatter på alkohol och tobak i akt och mening att minska gränshandeln, då kommer ändå de samlade väl- färdsförlusterna att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Slutligen noterar Keen också att sambandet mellan länderstorlek och skattenivå tycks stämma väl så länge det handlar om riktigt små och centralt placerade länder, typ Luxemburg. Men redan när man kommer upp till länderstorleken som t.ex. Danmark tycks sam- bandet upphöra. Då får uppenbarligen andra faktorer avgörande betydelse för vilken utgångsposition länderna får i den inter- nationella konkurrensen om indirekta skatter. Detta gäller givetvis även Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Alkohol- och tobaksskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Av särskilt intresse när det gäller punktskatter, förutom energi- skatter som behandlas i ett särskilt kapitel, är naturligtvis skatter på alkohol- och tobaksvaror. Punktskatterna svarar här för en stor del, oftast t.o.m. huvuddelen av konsumentpriset. Därmed blir det uppenbart lönsamt för konsumenter att med olika metoder, legala och illegala, söka undgå skatten. Enligt Michael Keen uppgår de svenska skatteförlusterna via utlandstransaktioner till relativt be- tydande belopp. Tabellen nedan visar förluster av både gränshandel och olaglig införsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Tabell 6.1. &lt;/SPAN&gt;Skatt och skatteförluster på alkohol och tobak vid utlandstransaktioner, år 2000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;Betald skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td295"&gt;&lt;P class="p30 ft63"&gt;Skatteförluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td296"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td297"&gt;&lt;P class="p13 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;Mdr kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td224"&gt;&lt;P class="p705 ft44"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td260"&gt;&lt;P class="p706 ft43"&gt;Mdr kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td299"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Tobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td300"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td220"&gt;&lt;P class="p705 ft43"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td263"&gt;&lt;P class="p707 ft43"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td299"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Sprit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td300"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p705 ft43"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td263"&gt;&lt;P class="p707 ft43"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td299"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Vin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td300"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p705 ft43"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td263"&gt;&lt;P class="p707 ft43"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td299"&gt;&lt;P class="p30 ft56"&gt;Öl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td300"&gt;&lt;P class="p386 ft56"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p705 ft43"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td263"&gt;&lt;P class="p707 ft43"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td299"&gt;&lt;P class="p30 ft55"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td300"&gt;&lt;P class="p386 ft55"&gt;18,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td220"&gt;&lt;P class="p705 ft97"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td263"&gt;&lt;P class="p707 ft97"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td297"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td298"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td224"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p13 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Finansdepartementet samt egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;Sverige har internationellt sett höga skatter på alkohol och tobak. Det gäller även om man begränsar jämförelserna till andra EU- länder. Fr.o.m. år 2004 kommer mycket generösa införselkvoter att tillåtas för privatpersoner inom EU. Det blir tillåtet att föra in 10 liter sprit, 90 liter vin, 110 liter öl och 40 paket cigaretter. I det läget kommer det att bli svårt att bibehålla de svenska punkt- skatterna utan att skatteförlusterna via gränshandel ökar mycket kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Frågan för denna utredning blir då hur allvarligt hot mot Sveriges framtida skatteinkomster detta utgör (den alkoholpoli- tiska sidan behandlas inte av utredningen). Följande resonemang kan ge en rimlig uppfattning om hur stora skatteförlusterna kan bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft1"&gt;Utifrån de uppgifter som redovisas av Riksskatteverket&lt;SPAN class="ft31"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;kan man anta att cirka 60 procent av skatteförlusterna är hänförliga till illegal införsel av helt obeskattade varor. Resten är införsel av varor som är beskattade i annat land och &lt;NOBR&gt;tax-free&lt;/NOBR&gt; införsel. Denna senare del skulle alltså svara för cirka 2 miljarder i skatteförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;EU:s nya införselkvoter påverkar enbart möjligheten att införa varor, som är beskattade i annat &lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt; Om denna typ av införsel skulle fördubblas blir skatteförlusten mindre än 2 miljarder och om den tredubblas stannar förlusterna på under 4 miljarder kronor. Det är svårt att tänka sig att ökningen skulle bli större än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;Ett annat scenario är att Sverige väljer att sänka dessa punkt- skatter. Det är naturligtvis omöjligt att avgöra hur stora sänkningar som skulle krävas för att bibehålla privatinförseln från EU på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Skattestatistisk årsbok, RSV 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;nuvarande nivå. Men en rimlig gissning är kanske att Sverige skulle behöva halvera skatteskillnaden gentemot det &lt;NOBR&gt;EU-land,&lt;/NOBR&gt; som har den lägsta skatten. Det skulle innebära cirka 40 procent sänkt spritskatt, motsvarande cirka 100 kr/liter (inklusive momseffekt), 50 procent på vinstskatt (cirka 17 kr/liter) samt 25 procent på tobak (cirka 6 kr/cigarettpaket). Öl har relativt höga transport- kostnader, därför har vi har antagit att det räcker med en &lt;NOBR&gt;25-pro-&lt;/NOBR&gt; centig skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Brutto skulle detta medföra en förlust av cirka en tredjedel av dagens skatteinkomster från alkohol och tobak, motsvarande 6,3 miljarder kronor. Men från denna summa måste då dras de skattevinster vi gör på grund av att illegal införsel av obeskattade varor minskar. Om man utgår från att denna minskar i samma mån som skatten reduceras, vilket är ett mycket försiktigt antagande, blir denna pluspost 1,3 miljarder. Med denna beräkningsmetod skulle alltså en sådan, tämligen kraftfull, svensk skatteanpassning för alkohol och tobak, medföra ett skattebortfall, netto, på maxi- malt 5 miljarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Dessa sifferexempel antyder också att skatteförlusterna sanno- likt blir något större vid en skatteanpassningsstrategi, jämfört om man tar förlusterna via en ökning av privat införsel från EU. Detta resultat överensstämmer också väl med de teoretiska modeller som Keen redovisar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det finns dock beräkningar som tyder på att skattesänkningar på starksprit skulle kunna ha en positiv effekt på skatteinkomsterna. Orsaken till detta något avvikande resultat, torde vara att här skulle inte bara illegal införsel minska utan också illegal inhemsk till- verkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Det är dock svårt att se någon strategi som helt kan undvika skatteförluster i samband med att EU:s generösa införselkvoter införs. Någonstans i intervallet &lt;NOBR&gt;2-5&lt;/NOBR&gt; miljarder kan vara en rimlig uppskattning. Visserligen blir skatteanpassningsstrategin sannolikt något dyrare men å andra sidan har den fördelar i form av större rättvisa mellan olika konsumentgrupper, mindre illegal verksamhet och lägre transportkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Mervärdesskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;I dagsläget är det destinationsprincipen som råder vid beskattning av varor i större delen av västvärlden. Det betyder att varuskatterna tas ut i det land där de konsumeras. Till och med sommaren 2001 använde sig Ryssland och de forna Öststaterna av en ursprungs- princip, dvs. skatt i produktionslandet, men har nu också de ändrat detta till beskattning i konsumtionslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Det finns också en tredje möjlig princip, nämligen att belägga svenska hushålls konsumtion med skatt oavsett var i världen den sker. Det skulle undvika de problem som destinationsprincipen medför i form av skattebetingad gränshandel och privat införsel. Men en sådan uppläggning är praktiskt ogenomförbar och har aldrig prövats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;Beträffande ursprungsprincipen kan man starkt ifrågasätta om en sådan momsbeskattning ska sägas vara en konsumtionsbeskattning. Man kan illustrera detta med en tänkt ensidig svensk övergång till den principen. Det blir då det svenska förädlingsvärdet som skatte- beläggs, även när produktionen säljs på den internationella mark- naden. Utländska företags produktion kommer istället inte att vara momsbelagd, inte ens när den saluförs i Sverige. Eftersom svenska företag även fortsättningsvis måste anpassa sina priser till den internationella nivån, skulle momsen inskränka på företagens lönebetalningsförmåga. Vinsterna måste dock förbli opåverkade, eftersom kapitalavkastningskravet och därmed vinsterna bestäms internationellt. Slutresultatet skulle bli en produktionsbeskattning som medförde lägre svenska löner, men å andra sidan också lägre priser. Det reala värdet av löneinkomsterna skulle dock sjunka medan realvärdet av kapitalinkomster skulle öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Resultatet blir likartat även om man tänker sig att alla andra länder också tillämpar ursprungsprincipen. Men då behöver respektive lands lönenivå enbart anpassa sig till de skillnader i momssatser som finns mellan länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Mervärdeskatten tas, som namnet antyder, ut på företagens mervärde. Detta åstadkoms genom att företaget betalar moms på sin inhemska försäljning men får, från skattemyndigheten, tillbaks all den moms som det betalat på sina inköp av varor och tjänster. (Det innebär att t.ex. många typiska exportföretag får nettobetal- ningar av moms från skattemyndigheten.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Det finns en äldre teknik av konsumtionsbeskattning, omsätt- ningsskatt, som bl.a. användes i Sverige under stor del av &lt;NOBR&gt;60-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;Då belades hela omsättningen i de branscher som huvudsakligen sålde till slutlig konsument, som detaljhandeln, med skatt. Svårig- heten är att många branscher har mycket blandad försäljning, både till andra företag och till konsumenter. Därför skapas många problem, både med kringgående av skatt och dubbelbeskattning av viss konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft1"&gt;Mot denna bakgrund är det begripligt att det är moms enligt destinationsprincipen som kommit att bli den dominerande kon- sumtionsbeskattningen i flertalet industriländer. Likaså att den är fullt accepterad och tillämpas helt systematiskt, i alla fall mellan de europeiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;I USA finns dock den gamla tekniken kvar i många delstater, här tillämpar man s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;Sales Tax. &lt;/SPAN&gt;Likaså hävdar USA i de internationella skatteöverläggningarna att momsbefrielsen av exporten utgör en otillbörlig subvention. Men eftersom alla länder lyfter av sin moms vid export och lägger på den vid import, sker internationell kon- kurrens på lika villkor (även USA gör samma typ av gränsjuste- ringar för sin sales tax). Mer om detta finns att läsa i Leif Muténs expertrapport till utredningen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;I Sverige utgör momsen en av de allra mest betydelsefulla skatte- baserna. Den svarar för ungefär en sjundedel av den offentliga sektorns inkomster. Den är också tämligen robust bl.a. beroende på att den har vissa ”självkontrollerande” inslag i handeln mellan inhemska företag – det ena företagets avdragspost utgör ju det andra företagets skatteplikt. Skatteförluster på momsområdet åter- finns främst inom tre områden: svart produktion, obeskattade ut- tag ur företag som görs av snattare, personal och ägare, samt vissa typer av gränsöverskridande transaktioner (fiktiv export, karusell- handel, &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; från tredje land o.d.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;I 1990 91 års skattereform strävades efter att bredda momsbasen så mycket som det var praktiskt och politiskt möjligt. De undantag och nedsättningar som till slut kvarstod var främst inom områdena finansiella tjänster, sjukvård och kultur/idrott. Motivet för bank och försäkring var rent teknisk, det går inte att tillämpa moms- systemet inom dessa branscher. De andra områdena ansågs ha på- tagligt positiva externa effekter och därför ville man subventionera priserna på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft1"&gt;Tätt inpå skattereformen (1992) gjordes dock en betydelsefull ny momsnedsättning på mat, vilken följdes av en ytterligare sänk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Expertrapport 4, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;ning 1996, ner till 12 procent. Sedan dess har ytterligare bas- krympningar beslutats, varav sänkningen av bokmomsen från 25 till 6 procent (2002) är den ekonomiskt mest betydelsefulla. Bortsett från finansiella tjänster innebär undantagen och nedsättningarna ett bortfall av skatt på nära 27 miljarder 2002.&lt;SPAN class="ft31"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Av detta är 60 procent, eller drygt 16 miljarder, kostnaden för den lägre momsen på livs- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;De skäl som kan tala för en avvikande konsumtionsbeskattning av mat är framför allt två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Fördelningspolitiska skäl. &lt;/SPAN&gt;Barnfamiljer, och särskilt då flerbarns- familjer, har både lägre konsumtionsstandard än genomsnittet och större utgifter för mat. Det talar för sänkt moms som en subvention till dessa grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;N &lt;/SPAN&gt;Ur &lt;NOBR&gt;optimal-beskattningsynpunkt.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;Man kan på goda grunder anta att livsmedel har lägre priskänslighet än genomsnittet. Det talar för att en eventuell avvikelse skulle innebära högre skatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Den fördelningspolitiska effekten av dagens sänkta matmoms skulle dock kunna uppnås med andra metoder. En höjning av barn- bidraget med storleksordningen 100 kronor per månad skulle ge ungefär samma effekt. Den statsfinansiella kostnaden för detta skulle bli cirka två och en halv miljarder kronor, vilket ska ställas mot drygt 16 miljarder i ökade momsintäkter. Oavsett om man använder mellanskillnaden till sänkning av den generella moms- satsen eller annan skattesänkning, skulle en sådan rockad innebära ett enklare skattesystem, rationellare ekonomiska beslut och be- tydande välfärdsvinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Destinationsprincipen och EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;Internationellt är det således destinationsprincipen som är den vanliga när det gäller att fördela konsumtionsskatteintäkterna mellan länderna. Principen innebär också att producenter från olika länder kan konkurrera med varandra på lika villkor på en viss kon- sumtionsmarknad, eftersom alla där skall tillämpa samma skatte- sats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;Av historiska och av praktiska skäl förekommer det dock en rad undantag från den rena destinationsprincipen. Så är det för t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition 2001/02:100, 2002 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2, ”Redovisning av skatteavvikelser”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft20"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;olika former av gränshandel med varor. För gränsöverskridande handel med tjänster har undantagen från en ren destinationsprincip varit ännu mer omfattande. Det är först på senare tid, när gräns- överskridande elektronisk handel utvecklats, som man påbörjat att genomföra destinationsprincipen också på det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Inom EU är undantagen från destinationsprincipen omfattande för gemenskapsintern handel mot konsument. Det gäller både på varu- och tjänstesidan. Undantagen går närmast tillbaka på prak- tiska hänsyn, eftersom en fullt genomförd destinationsprincip kan medföra en utökad administrativ börda för företagen. Det har på senare år också från kommissionen och vissa medlemsländer, hävdats att en ren ursprungsprincip för mervärdesskatten skulle vara mest naturlig inom en fullt genomförd inre marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;För varuhandeln finns således en rad undantag från destinations- principen, närmast motiverade av tekniskt/administrativa hänsyn. Varor som sänds från en näringsidkare till konsumenter i ett annat medlemsland (postorderhandel) skall visserligen fortfarande nor- malt beskattas i destinationslandet. Ett företag i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; kan dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år utan att ta ut svensk moms (flera &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; tillämpar en väsent- ligt högre gräns, och det har diskuterats att genomföra en generellt högre gräns).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft1"&gt;Vidare kan en svensk privatperson, som själv ordnar transport av varor från ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land,&lt;/NOBR&gt; i princip köpa en obegränsad mängd varor för personlig konsumtion med tillämpning av ursprungs- landets mervärdesskatt. Det gäller även flertalet kapitalvaror, med undantag för fabriksnya bilar och andra motorfordon, större båtar samt flygplan. Inom EU gäller således inte de regler som normalt tillämpas mellan länder, där varor till större värde normalt inte kan föras över gränserna utan beskattningskonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;På tjänsteområdet är ursprungsprincipen den förhärskande inom EU. Det innebär att huvudregeln är att mervärdesskatten tas ut där producenten har etablerat sin verksamhet, oavsett var kunden är bosatt. Detta har sin förklaring i att när nuvarande regler tillkom på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var det ännu ovanligt att tjänster såldes över gränserna till privatpersoner. För flertalet tjänster av materiell natur, t.ex. frisörtjänster, restaurangtjänster etc. var det, och är alltjämt, rimligt och praktiskt ändamålsenligt att beskattning sker där företagen är etablerade. För t.ex. tjänster på fastigheter, eller tjänster som avser inträde till konserter, idrottstävlingar, innebär reglerna att beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;ning sker där fastigheten är belägen, där konserten avhålls, etc. Även detta är rationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Ursprungsprincipen på tjänsteområdet tillämpas emellertid även för tjänster av ”immateriell” natur, som väl kan säljas över gränser- na. Det gäller t.ex. &lt;NOBR&gt;e-handel,&lt;/NOBR&gt; exempelvis när musik, information, datorprogram, undervisning etc. säljs över Internet. Det gäller också webbtjänster, telefonitjänster, &lt;NOBR&gt;betal-TV&lt;/NOBR&gt; program och lik- nande. Likaså advokattjänster, upplåtelse av olika rättigheter, annonsering, datatjänster, bank- och försäkringstjänster (som ju dock mestadels är generellt undantagna från skatteplikt), spel- tjänster etc. Sådana tjänster kan alltså säljas till konsumenter i hela EU från det land i EU som tillämpar de lägsta skattesatserna. För närvarande anses det vara mest attraktivt att placera viss sådan verksamhet till Madeira, där enligt särskilda bestämmelser moms- satsen 12 procent får tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft1"&gt;EU har nyligen infört regler om hur destinationsprincipen ska tillämpas när producenter i tredje land säljer telekommunika- tionstjänster, tjänster över Internet till kunder inom EU (se föl- jande avsnitt om elektronisk handel). Det har då ifrågasatts om inte destinationslandsprincipen borde införas också &lt;SPAN class="ft2"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;EU för detta slags tjänster. Något förslag i den riktningen finns dock inte, även om kommissionen nyligen aktualiserat en diskussion i frågan. Det är för närvarande mycket tveksamt om det går att uppnå någon enighet om ändringar av de interna &lt;NOBR&gt;EG-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft1"&gt;De länder som har en låg mervärdesskattesats kan dra fördel av det nuvarande regelverket. Ett genomförande av destinationslands- principen ses av dessa länder enbart som negativt, eftersom beskattningsförfarandet blir mer komplicerat och nuvarande kon- kurrensfördelar försvinner. I stället brukar det framföras att de &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som har en hög skattenivå kan undvika de nuvarande konkurrensproblemen genom att sänka sin mervärdesskattenivå. Eftersom reglerna innebär att den här aktuella typen av tjänster måste beskattas med full mervärdesskatt, ”normalskattesatsen”, skulle en sådan anpassning för högskatteländerna dock vara besvärlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GQB347d1243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;E-handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Utvecklingen av Internet och elektronisk handel medför helt nya förutsättningar för att bedriva handel både avseende tillvägagångs- sätt och innehåll. Den geografiska lokaliseringen av säljare respektive köpare har liten betydelse. De kan enkelt nå varandra oavsett fysiskt avstånd och nationella gränser. Det enda som be- hövs är datorer och en vanlig telefonlinje. Säljaren kan exempelvis ha en &lt;NOBR&gt;e-postadress&lt;/NOBR&gt; i olika länder utan att behöva ha personal på plats, i stället för traditionella försäljningsställen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Den elektroniska handeln lämnar inte de vanliga fysiska spår som konventionell handel gör. De elektroniska produkterna passerar inte gräns- eller tullstationer, postkontor eller andra kanaler som är vanliga kontrollpunkter för skattemyndigheter. Likaså är det svårt att identifiera avsändaren och vad som döljer sig bakom en &lt;NOBR&gt;e-post-&lt;/NOBR&gt; eller webbadress, vem är och var finns X.com eller Y.nu? Samma problem föreligger på mottagarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Den följande framställningen är koncentrerad på de internatio- nella skatteproblem som &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; kan förorsaka. Framställningen utgör till största delen ett sammandrag av &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodins expertrapport till utredningen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vad är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-handel?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;Det finns flera olika typer av det som i dagligt tal kallas elektronisk handel. Skattemässigt kan man skilja på olika huvudkategorier av e- handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Handel med varor via Internet. &lt;/SPAN&gt;Den till omfånget största andelen &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; gäller handel med varor (fysiskt gods) där beställning, och ibland också betalning, sker elektroniskt via Internet. Varorna skickas sedan per post eller budfirma till kunden, inom landet eller över landsgränserna. Till sin inne- börd skiljer sig denna typ av handel egentligen inte från den postorderhandel som sedan länge existerat. Därför kan handeln av fysiskt gods via Internet inte sägas skapa några principiellt nya problem. Lösningarna för dess principiella skattebehand- ling finns redan. Däremot kan &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; innebära att post- orderhandel med varor över gränserna kommer att öka kraftigt på sikt, vilket ger upphov till mängd- och hanteringsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Expertrapport 7, SOU 2002:47, Volym B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft1"&gt;Därigenom finns i praktiken också en möjlig framtida påverkan på skatteintäkterna. En ökad varumängd som säljs över gränserna kan på sikt framtvinga nya lösningar. Denna typ av e- handel kommer dock inte att här behandlas ytterligare. Med e- handel förstås i den fortsatta framställningen endast handel med digitala produkter och tjänster som sänds elektroniskt och kan laddas ner i mottagarens dator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Handel med digital leverans. &lt;/SPAN&gt;Med digital handel förstås, att inte bara beställning och eventuell betalning sker via Internet, utan att även leveransen sker digitalt, varvid mottagaren laddar ner produkten i sin dator. Hit hör bl.a. digitalt levererade filmer, musik, tidningar, dataprogram, spel samt böcker, tidningar och andra former av text- och sifferdokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Business to Business, (B2B). &lt;/SPAN&gt;Den digitala handeln kan uppdelas i två delar, som förorsakar olika grad av problem. Business to Business, dvs. handel mellan två företag, anses i allmänhet endast i begränsad omfattning föranleda nya problem. In- komstskattemässigt kan dock &lt;NOBR&gt;B2B-handel&lt;/NOBR&gt; skapa principiella problem. Bland annat definitionsproblem beträffande inkomst- slag och var inkomsten skall anses intjänad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;N &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Business to Consumer, (B2C). &lt;/SPAN&gt;Denna handel omfattar företags försäljningar till konsumenter. Här förefaller de svåraste problemen uppstå, särskilt för konsumtionsbeskattningen. Det gäller främst kontrollmöjligheterna, där identifiering av såväl säljare som köpare bjuder på nya svårigheter. Kontroll på kon- sumentsidan anses extra problematisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;E-handelns&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;1999 beräknade OECD att den totala &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; i världen uppgick till cirka 1 000 miljarder kr. Antalet Internetanvändare beräknades till cirka 100 miljoner personer. Jämfört med den totala handeln utgör &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; dock hittills en mycket liten del. Även om till- växten förväntades bli stor, år 2002 beräknades &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; ha vuxit till över 3 000 miljarder kr och år 2005 till cirka 10 000 miljarder kr, är dess andel fortfarande liten. Ökningen sker framförallt i handeln mellan företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Innan &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; har vuxit sig verkligt stor har man således fort- farande några år på sig att finna lösningar för hur den ska beskattas. I huvudsak måste detta ske i internationellt samförstånd för att inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft1"&gt;skatteanarki och kaos skall uppstå och väsentliga skatteförluster uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;E-handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och inkomstbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-handeln&lt;/NOBR&gt; ställer inkomstskattesystemen inför en rad nya klassi- ficerings- och definitionssituationer. Problemet kan illustreras med ett par exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Bokköp och leverans via Internet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft1"&gt;Om köpet av en bok sker digitalt uppstår flera klassificerings- möjligheter. Om endast rätten till en bok, som inte kan kopieras digitalt, inköps är situationen principiellt identisk med det fysiska köpet. Om däremot det digitala köpet medför en rätt att göra tio kopior av boken uppkommer frågan om detta kan anses innebära att en del av författarrätten upplåts. I så fall är betalningen inte att anse som en köpeskilling utan som en royaltybetalning, vilket leder till andra skattekonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Köp av programvara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft1"&gt;Om man i en affär köper en programvara på CD, från vilken man laddar ner programmet i sin dator är det utan tvekan fråga om ett fysiskt köp. Om samma programvara köps digitalt och laddas ner direkt i köparens dator är det i princip identiskt med det fysiska köpet av en vara. Men om det i förvärvet också ingår rätt till framtida uppdatering som laddas ner från Internet, kan det i stället vara fråga om att programföretaget säljer en tjänst. Det har i så fall andra skattekonsekvenser, t.ex. kan det i vissa situationer ge rätt för utbetalarstaten att ta ut källskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Tjänst eller hyra vid utnyttjande av annans hårdvara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft1"&gt;Ett företag som inte har egen server ingår ett avtal med ägaren till en server att viss daglig serverkapacitet skall reserveras för företagets behov. All mottagning och sändning av digitalt material handhas av ägaren till servern, som också sköter alla övriga serveroperationer. Innebär avtalet hyra av server eller köp av en tjänst av ägaren?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft1"&gt;Dessa olika situationer visar att digital handel ger upphov till nya frågeställningar som helst skall kunna passa in i de nuvarande sys- temen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Internationella inkomstskattefrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Det huvudproblem som &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; ger upphov till inom inkomst- beskattningen rör fördelningen av skattebasen mellan länder som berörs av en &lt;NOBR&gt;e-handelstransaktion.&lt;/NOBR&gt; En av huvudfrågorna är om datorutrustning, servers och webbsidor kan medföra att ett s.k. &lt;SPAN class="ft2"&gt;fast driftsställe &lt;/SPAN&gt;(permanent establishment)&lt;SPAN class="ft2"&gt;, &lt;/SPAN&gt;kan anses föreligga i den stat där anläggningen är placerad. För traditionell verksamhet har när- varo av personal hittills i allmänhet ansetts nödvändig. Fast drifts- ställe medför ofta långtgående skattekonsekvenser eftersom det ger den staten rätt att beskatta den inkomst som är hänförlig till driftsställets verksamhet. Den nya teknologin medför ibland att personal inte behövs, det räcker med en server och annan elektro- nisk utrustning. Ska då sådan utrustning medföra att ett fast drifts- ställe anses föreligga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Nya definitions- och klassificeringsfrågor kommer också att föra med sig problem och motsättningar. Detta gäller särskilt rätten att ta ut källskatt på gränsöverskridande elektroniska tjänster. Om olika länder på grund av skiljaktig principiell syn eller av andra skäl kommer att tillämpa olika definitioner och klassificeringar för &lt;NOBR&gt;e-handeln,&lt;/NOBR&gt; kan följden i vissa fall bli dubbelbeskattningseffekter, i andra fall skattefrihet. För de internationellt verksamma företagen skulle en sådan situation vara olycklig och medföra kostnads- ökningar och konkurrenssnedvridning. Utvecklingen av &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; skulle försvåras. Följden skulle också bli ett stort antal skattetvister mellan stater med dubbelbeskattningsavtal om tolkningen av avtalens bestämmelser. För att undvika en sådan situation är det således av yttersta vikt att finna gemensamma internationella tolk- ningsnormer för &lt;NOBR&gt;e-handelns&lt;/NOBR&gt; nya skattefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;E-handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och den indirekta beskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft1"&gt;Beträffande den indirekta beskattningen är det främst konsum- tionsbeskattningen som berörs. Konsumtionsbeskattningen är i allmänhet så uppbyggd att import direkt till konsument skatte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;beläggs i konsumtionslandet hos konsumenten, antingen vid ett tullkontor eller vid postdistributionen av den fysiska varan. Ingen skatt tas ut av säljaren i exportlandet vid export. För elektroniska produkter uppstår stora svårigheter att spåra transaktionen och identifiera och beskatta konsumenten. Svårigheterna gör i prak- tiken import av elektroniska produkter direkt till konsument näst intill omöjlig att beskatta inom rådande system. Det medför sned- vridning av konkurrensen mellan nationell och gränsöverskridande &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; och risk för utflyttning av elektroniska leveranser direkt eller indirekt till annat land för att undgå konsumtionsskatten på e- handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;EU:s regelsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;De generella regler för gränsöverskridande handel inom Unionen, som av helt andra skäl infördes från 1993, passar även relativt väl för mervärdesbeskattningen av gränsöverskridande &lt;NOBR&gt;e-handel.&lt;/NOBR&gt; Dessa innebär att vid gränsöverskridande handel mellan företag inom EU, sker ingen beskattning av exportören medan importören skatte- beläggs. Här tillämpas således de allmänna regler som redan tidigare gäller för export respektive import. Samma regler gäller också handel med tredje land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Vid försäljning direkt till konsument (B2C) bosatt i annat EU- land skall säljaren ta ut moms enligt sitt hemlands momssystem. För svenska &lt;NOBR&gt;e-handelsföretag&lt;/NOBR&gt; innebär den höga svenska moms- skattesatsen en nackdel i konkurrensen med andra &lt;NOBR&gt;EU-företag&lt;/NOBR&gt; med lägre hemlandsmoms. Det betyder att producenter och leverantörer från olika länder måste konkurrera med priser inklusive skatt. Härmed förlorar skatten egentligen sin karaktär av konsumtions- skatt, eftersom skillnaderna i skattebelastning drabbar producenten eller leverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Som jämförelse kan nämnas att &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; till konsument från Luxemburg får en momsbelastning på endast 15 problem. Madeira har tillåtits att ha en momssats på endast 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Det nya systemet inom EU för beskattning av &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; leder således till betydande konkurrenssnedvridning. För högskatte- länder som Sverige och Danmark uppstår betydande risk dels för att verksamheter flyttar ut, dels för skatteförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Trots att detta system bryter mot den i övrigt tillämpade des- tinationslandsprincipen, har det dock klara administrativa fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Därför kan man säga att EU redan anser sig ha har en lösning på problemen med gränsöverskridande &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;EU:s övriga regler för momsen medför dock ett svårt problem. Idag är det inte tillåtet för ett land att införa en momsnedsättning för &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; och andra tjänsteområden där EU infört ursprungs- landsprincipen. Sverige får alltså inte införa specialmoms på dessa områden för att eliminera den konkurrenssnedvridning som EU infört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Situationen i länder utanför EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;I övriga länder och inte minst i USA är beredskapen mycket låg och förvirringen stor i fråga om hur &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; generellt och särskilt den internationella &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; skall konsumtionsskattas. Det finns i flera länder starka krafter som vill göra &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; till en skattefri zon. Risken är därför överhängande att stora skillnader mellan olika länders behandling av &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; kommer att bestå och att något kontroll- eller uppbördssamarbete inte kommer att utvecklas, ut- över vad som kan komma till stånd inom EU. Blir det så, samtidigt som &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; expanderar till väsentliga volymer, kommer vi att gå vi mot ökad internationell skatteanarki, marknadssnedvridningar och skatteförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;Den 12 februari i år beslöt EU:s finansministrar att godkänna en gemensam lagstiftning innebärande att digitalhandel B2C från tredje land skall beskattas i konsumentlandet med dess skattesats. I praktiken blir EU beroende av att principerna vinner anslutning av huvuddelen av länderna utanför EU, och därmed också av OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft1"&gt;Basen för samarbetet inom OECD utgör den överenskommelse som träffades vid ett möte i Ottawa 1998. Där slog man fast vissa allmänna principer vilka skall vara vägledande för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;I dessa finns krav på neutralitet och likabehandling, som innebär att man i praktiken avvisar att &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; skall utgöra en skattefri zon. Vidare skall &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; i största möjliga mån behandlas med hjälp av existerande regelsystem. Staternas skattesuveränitet skall beaktas, samtidigt som en rättvis fördelning av skattebasen skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;eftersträvas. Reglerna skall utformas så att såväl dubbelbeskattning som &lt;NOBR&gt;icke-beskattning&lt;/NOBR&gt; undviks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Beträffande konsumtionsbeskattningen framhålls bl.a. att skatte- systemen bör utformas så att beskattning av &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; sker i det land där konsumtionen äger rum. Här avviker OECD från EU:s ståndpunkt beträffande &lt;NOBR&gt;EU-intern&lt;/NOBR&gt; handel, men överensstämmer med EU:s principer för handel med länder utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Också behovet av system för identifiering av skattskyldiga understryks, liksom effektiva kontroll- och uppbördssystem. Man framhåller vikten av ett internationellt samarbete för kontroll och uppbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft1"&gt;Frågan är vilka konsekvenser som kan uppstå för Sverige på grund av svårigheterna dels att uppnå internationell konsensus om hur e- handel ska beskattas, dels att kontrollera den internationella e- handeln och i praktiken utkräva skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Om man först ser till situationen inom EU kommer Sveriges höga skattesats att medföra problem. Normalregeln för B2C, näm- ligen beskattning i det land där tjänsten utförs, kan komma att medföra att &lt;NOBR&gt;e-handelsföretag&lt;/NOBR&gt; undviker att etablera sig i Sverige. Följden blir svenska mervärdesskatteförluster. Därutöver kan en sådan utveckling också få negativa effekter på tillväxt och utveck- ling av den svenska IT- och telekomsektorn. &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin menar, i sin underlagsrapport till utredningen, att det endast finns en väg för att undvika denna utveckling om man inte är beredd att sänka den svenska allmänna mervärdesskattenivån. Den vägen är att införa en särskild gemensam skattenivå på 15 procent inom hela EU, såväl för nationell och gemenskapsintern &lt;NOBR&gt;e-handel,&lt;/NOBR&gt; som för e- handel från tredje land. Då skulle de skillnader i skattesatser som leder till betydande marknadsstörningar, utflyttningar från hög- skatteländer och skatteförluster kunna undvikas. Sverige bör, enligt Lodin, således med kraft verka för att en sådan specialskattenivå för &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; införs inom EU. Alternativt bör länderna tillåtas att ha nedsatt moms på detta område. Om Sverige inte vill ta det steget eller inte lyckas få en specialskattenivå införd, finns det risk för att det i längden inte kommer att återstå någon annan väg än att sänka den allmänna svenska mervärdesskattenivån till de lägre nivåer som förekommer i flertalet &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft20"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft1"&gt;I fråga om &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; från tredje land hyser Lodin inte stort hopp att få in några betydande skatteintäkter på den handeln. Kom- binationen av tekniska svårigheter när det gäller kontroll och internationell uppbörd och politiska svårigheter, medför att det kommer att dröja innan vi kan ha ett någorlunda fungerande internationellt system. Under tiden bör Sverige stödja samord- ningsarbetet inom i första hand EU och OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;Så länge det inte föreligger erfarenhetsmässigt och/eller teoretiskt stabila argument för väsentligt avvikande priskänslighet bör nor- men på konsumtionsbeskattningens område vara likformighet, dvs. full momsbeskattning ska utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Nedsättning av momssatsen p.g.a. priskänslighetsskäl bör tilläm- pas med stor restriktivitet därför att det i princip förutsätter en höjning av den generella momssatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Punktskatter ovanpå momsen för prisokänsliga varu- och tjänsteområden kan bidra till att hålla nere den allmänna moms- satsen. Därför bör inte dessa beläggas med samma restriktivitet som momsreduktionerna. Om punktskatterna dessutom har posi- tiva externa effekter finns vanligtvis övervägande skäl för att införa dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft4"&gt;Sverige bör stödja EU:s strävan att motverka protektionistiskt utformad konsumtionsbeskattning inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;Skillnader i konsumtionsbeskattning mellan länder leder lätt till en skattekonkurrens som medför samlade välfärdsförluster för de inblandade ländernas medborgare. Samarbete leder normalt till väl- färdsvinster för alla länder, även för lågskatteländerna. Sverige bör ta initiativ till och i alla lägen stödja sådant samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;I samband med att EU:s generösa införselkvoter för alkohol och tobak införs 2004 kommer Sverige att förlora skattinkomster i storleksordning 2 5 miljarder. En anpassning av skatterna nedåt skulle troligen bli något dyrare jämfört med att behålla de nuvarande skattnivåerna. Å andra sidan har den fördelar i form av större rättvisa mellan olika konsumentgrupper, mindre illegal verk- samhet och lägre transportkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;Undantag och nedsättningar på momsområdet innebär ett skattebortfall på nära 27 miljarder kronor. Den sänkta matmomsen svarar för drygt 16 miljarder. Det saknas tillräckligt starka eko-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft20"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td291"&gt;&lt;P class="p13 ft16"&gt;SOU 2002:47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td292"&gt;&lt;P class="p13 ft24"&gt;Likformig konsumtionsbeskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;nomiskt rationella argument för merparten av dessa skatteavvikel- ser. Om man tar bort huvuddelen och höjer barnbidraget får Sverige ett enklare skattesystem, rationellare beslut och betydande välfärdsvinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft1"&gt;EU har beslutat att momsen på &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; och vissa andra viktiga tjänsteområden ska tas ut av produktionslandet. EU har alltså här infört ursprungslandsprincipen. Det innebär en allvarlig snedvrid- ning av konkurrensen, som skapar drivkrafter för företag att flytta till &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; med lägst moms. Samtidigt förbjuder &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; att Sverige och andra länder med hög moms inför en specialmoms på berörda områden för att eliminera snedvridningen. Sverige bör med kraft verka för att detta blir tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB347d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__47_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>1183324</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Våra skatter? - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0063963D-BBF6-44BE-8612-8D360317324D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB347d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__47_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>1284303</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Våra skatter? - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D757FB2F-5ED3-4FC7-BFBB-5068C607B395</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQB347d3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2002__47_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>369102</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Våra skatter? - del 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E1C349BD-F911-4BB5-B94C-4F6FD21161CD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>